Ronden. Tema vårdrelaterade infektioner. Slopade arbetstidsmodeller upprör Irländska Noreen Lee får vård på Akademiska.

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Ronden. Tema vårdrelaterade infektioner. Slopade arbetstidsmodeller upprör Irländska Noreen Lee får vård på Akademiska."

Transkript

1 Ronden Nummer Tema vårdrelaterade infektioner Slopade arbetstidsmodeller upprör Irländska Noreen Lee får vård på Akademiska

2 foto: staffan claesson Ronden Nr Slopade arbetstidsmodeller väcker ilska Sidan 4 5 Införandet av akutläkare börjar ta form Sidan 6 7 Uppsala Care erbjuder vård till hela världen Sidan 8 9 Tema vårdrelaterde infektioner Sidan Sjukhusledningen föreslår två nya verksamhetsområden Sidan 18 Ronden är Akademiska sjukhusets personaltidning sedan Redaktion Vik redaktör Ylva Porsklev Ansvarig utgivare Christina Bostedt Tryck Trydells tryckeri, Laholm Tryckt på Arctic Silk Annonser Ronden Akademiska sjukhuset Uppsala Omslagsbilden: Erik Normann är avdelningsläkare och Birgitta Eriksson hygienansvarig sjuksköterska på neonatalavdelningen Sidan 12 Manusstopp nr 6/2009: 25 november Sjukhus i ordets sanna bemärkelse för ungefär var tionde patient som ligger inne för vård är ett sjukhus verkligen ett hus där man blir sjuk. De vårdrelaterade infektionerna har visserligen funnits så länge det har funnits sjukvård, men i takt med att antibiotikaresistensen ökar har de blivit ett allt allvarligare problem. I slutet av augusti avled till exempel tre spädbarn som blivit smittade av resistenta bakterier på Centrallasarettet i Västerås. Den högspecialiserade vården är med sitt höga antibiotikatryck extra utsatt. sedan i våras har vi i media kunnat läsa om den pandemiska nya influensan, men samtidigt menar forskare att det pågår en tyst pandemi där människor insjuknar och avlider av resistenta bakterier. Det finns dessutom ett samband mellan pandemierna, resistenta bakterier försvårar möjligheten att bota bakteriella komplikationer som kan uppstå i sviterna av influensa. I början av oktober bjöd Akademiska sjukhuset in media och politiker för att uppmärksamma den allvarliga utvecklingen. även ronden uppmärksammar dessa frågor. Akademiska sjuhuset arbetar med att halvera antalet vårdrelaterade infektioner till årsskiftet. En stor del av arbetet handlar om praktiska åtgärder. Vi har bland annat besökt neonatalavdelningen för att ta reda på hur man jobbar med frågorna i det vardagliga arbetet. Och vad säger våra forskare om utvecklingen på sjukhuset, i Sverige och i världen? ylva porsklev redaktör Karolina Sidwall ny marknadschef: "Jag vill hitta det som är unikt med Akademiska sjukhuset" Den 1 oktober fick sjukhuset en marknadschef, Karolina Sidwall. Hon efterträder avtalsdirektören Anders Lindkvist. Karolina Sidwall pendlar från Stockholm men tillbringade hela sin studietid i Uppsala, och hon är glad över att vara tillbaka i staden. Jag blir nostalgisk när jag ser slottet och domkyrkan. Det som är så häftigt med Uppsala är att staden är så präglad av universitetet. Det finns så mycket historia och kultur här. Karolina Sidwall har arbetat med försäljning och marknadsföring i läkemedelsbranschen under hela sitt yrkesliv. Senast kommer hon från Pfizer. Efter 14 år i branschen ville hon prova något nytt. För mig är det viktigt att jobba med något som känns meningsfullt. Genom mitt tidigare jobb har jag sett sjukhusorganisationer utifrån, nu har jag möjlighet att lära mig den inifrån. Tjänsten som marknadschef är nyinrättad även om Karolina Sidwall efterträder avtalsdirektören Anders Lindkvist. Det var en viktig anledning till att jag tog jobbet, jag kommer att ha stor möjlighet att utforma min egen tjänst. Dessutom kände jag direkt att jag trivdes med Marie Beckman Suurküla och teamet runt omkring. Karolina Sidwall har aldrig jobbat inom offentlig sektor tidigare och steget från näringslivet känns stort. Det är klart att det är annorlunda. Häromdagen hamnade jag i en diskussion om offentlighetsprincipen, det är helt nytt för mig. Men egentligen tror jag inte att skillnaden ligger i privat och offentligt utan i själva organisationen. Hon hoppas även att hon ska kunna bidra med sina erfarenheter från näringslivet. Det jag kan bidra med är affärsmannaskap och strategisk marknadsföring. Jag vill hitta det som är unikt med Akademiska sjukhuset, det som är vår styrka och kompetens och sälja det på ett strukturerat sätt, och på så vis även stärka vårt varumärke. text och foto: ylva porsklev Namn: Karolina Sidwall Ålder: 41 år Utbildning: Magisterexamen i nationalekonomi Familj: Man och två barn Bor: i Täby Kommer från: Jönköping. Intressen: Jag har små barn så det blir mycket familjeliv. Vi är ofta ute i skogen på helgerna. Snart kommer ju även skidsäsongen, jag gillar utförsåkning. Jag springer en del och påtar i trädgården. Transplantationskoordinator fick utmärkelse Inför europeiska donationsdagen den 4 oktober blev Christina Bergström, transplantationskoordinator på Akademiska sjukhuset, utsedd till hedersmedlem i Livet som gåva. Att transplantationsverksamheten i Sverige är så framgångsrik är mycket koordinatorernas förtjänst, säger Håkan Hedman, ordförande i Livet som gåva. Sedan 2003 har hedersutmärkelsen tilldelats personer som under lång tid visat ett djupt personligt engagemang för donation av organ och vävnader utöver vad som förväntas i deras yrkesutövning. Christina Bergström räknas som pionjär och har under mer än 20 års yrkesarbete visat ett engagemang och entusiasm för både patienter och transplantationsverksamhet. Hon Christina Bergström har även på olika sätt aktivt verkat för att fler människor i landet ska göra sin vilja till organdonation känd. I november går hon i pension från sin tjänst vid Akademiska sjukhuset. I sitt arbete har hon under många och långa jourpass samordnat organdonationer och rest ut till olika sjukhus, både dag som natt, och assisterat vid organuttagningar. Däremellan har hon hållit i utbildningar och informationsträffar för sjukvårdspersonal, studenter, skolelever och allmänheten, säger Håkan Hedman. elisabeth tysk

3 nyheter nyheter Slopade arbetstidsmodeller väcker ilska bland personalen Margareta Jansson och Anette Bodin tror den sänkta ob-ersättningen kan leda till att personal söker sig till andra arbetsplatser. Vi sliter som djur men körs bara över!. Så lyder en anonym insändare till Ronden från en undersköterska på sjukhuset. Orsaken till ilskan är att det gjorts en översyn av arbetstidsmodellerna på sjukhuset, vilket får konsekvenser för sjuksköterskor och undersköterskor. Akademiska sjukhuset har sedan slutet av 1990-talet haft en rad olika arbetstidsmodeller som inneburit kompensation i form av pengar eller tid för obekväm arbetstid (kvällar, nätter och helger) som legat högre än kollektivavtalet. De kom till för att styra personal på avdelningar med stort bemanningsbehov att arbeta på svårbemannade tider när det rådde brist på arbetskraft. Eftersom man använde sig av många olika modeller, uppstod även en konkurrenssituation mellan sjukhusets olika verksamheter. Sjukhusledningen beslutade därför i slutet av 2006 att se över modellerna, och i december 2007 togs beslutet att följande arbetstidsmodeller ska finnas på sjukhuset: en grundmodell enligt rådande kollektivavtal, fyra tilläggsmodeller och en modell som riktas till operation och anestesi. Tillägsmodellerna ger högre ersättning än kollektivavtalet. Den stora skillnaden är att tilläggsmodellerna är utformade på så sätt att endast verksamheter med ett stort bemanningsbehov på kvällar, nätter och helger kan tillämpa dem. Effekten blir att fler verksamheter återgår till grundmodellen, vilket betyder mindre pengar i lönekuvertet eller ökad arbetstid. Facket kritiska Kommunal och Vårdförbundet har den senaste tiden blivit kontaktade av upprörda medlemmar. Våra medlemmar är förtvivlade, arga och uppgivna, säger Janine Bichara områdesansvarig på Vårdförbundet. Både Vårdförbundet och Kommunal säger att man inte har haft möjlighet att påverka hur de nya modellerna utformades, utan man fick endast ta ställning till om man ville ha dem eller inte. Vi sa ja eftersom det är bättre att få någonting än ingenting, säger Rose- Marie Lövgren ordförande i Kommunals landstingssektion. Även Vårdförbundet sa ja eftersom medlemmarna ville ha kvar systemet med arbetstidmodeller. Men egentligen ser vi ju hellre att våra medlemmar har en bra grundlön, modellerna ger ju bara tillfälligt mer pengar, säger Janine Bichara. De nya modellerna skulle egentligen ha trätt i kraft i våras, men arbetet med övergången har dragit ut på tiden. Under sommaren har vissa verksamheter börjat säga upp de gamla avtalen. Margareta Jansson och Anette Bodin, undersköterskor och fackliga ombud på 70 E respektive 95 B, tillhör båda verksamheter som går över till grundmodellen. Jag blev bestört när jag fick veta det. Förut kunde jag ta sju-åtta helgpass, men det beror ju på att jag tjänat mycket pengar. Jag kan ha ob på upp till 5000 kronor i månaden. Det är tveksamt om jag kommer att ta lika många pass nu, varför är det bara vi som jobbat obekvämt som ska spara? säger Margareta Jansson. Nattillägg Undersköterskorna upplever att de drabbas hårdast av de nya modellerna, eftersom man även infört en skillnad i ersättning för undersköterskor och sjuksköterskor nattetid. Sjuksköterskor har huvudansvaret under nattpassen, dessutom är det fortfarande svårt att bemanna nattpassen med sjuksköterskor, därför kommer de att erhålla högre ersättning, det så kallade nattillägget, säger Gunilla Rinne, biträdande förhandlingschef på landstinget, som har varit med och tagit fram de nya modellerna. Det är något Anette Bodin inte håller med om. Vi har faktiskt samma ansvar nattetid. Det är självklart att sjuksköterskorna ska ha mer betalt, men det ska ligga på deras lön och inte i ob-ersättningen. Det är diskriminering av yrkesgruppen och det kan leda till osämja på avdelningarna. Brister i informationen Från fackligt håll menar man att genomförandet av de nya modellerna inte har skötts på ett bra sätt. Vi har förståelse för att man måste genomföra besparingar, men det man får nu är en bitter och ilsken personalgrupp. Ska man genomföra förändringar ska man låta personalen vara delaktig i processen, säger Rose-Marie Lövgren. Anette Bodin menar att informationen har varit bristfällig. De säger att de har jobbat med det här i flera år, men varför har inte vi fått veta något? Det har gått rykten men information om modellerna fick vi inte förrän i början på året, och då förstod vi ingenting. Sedan visade det sig att det bara var grundmodellen vi kunde gå in i. Det blir turbulens när förmåner dras in, men vi kan inte motivera att ha de gamla modellerna i besparingstider, säger Gunilla Rinne och fortsätter: Med facit i hand skulle det ha varit bättre om det hade gått kortare tid mellan beslut och genomförande. De flesta verksamheter har nu fått dispens för att kunna planera övergången till de nya modellerna som träder i kraft först i början på nästa år. text och foto: ylva porsklev

4 Mats Målqvist började sin st-tjänst i mars. Akutmedicin passar honom eftersom han inte vill specialisera sig inom ett smalt område. Varje vecka håller Henrik Toss (till vänster) möte med dem som ingår i projektet. På bilden syns st-läkarna Mats Målqvist, Viola Mittermayer, Jessica Andersson och Malin Zamac. Hella Hultin till höger är kirurg och arbetar halvtid som handledare när st-läkarna tjänstgör på akuten. Införandet av akutläkare börjar ta sin form på Akademiska Sedan 2006 är akutmedicin en godkänd specialistkompetens i Sverige och idag finns det 20 akutläkare i Sverige. På Akademiska sjukhuset har arbetet med att införa akutläkare börjat ta sin form. Det är en spännande specialitet för att den är så bred. Jag har jobbat på bland annat akuten och på psykakuten och jag trivs med det. Den kunskapen man får, att kunna ta hand om en svår situation, är anledningen till att jag började läsa medicin från början, säger Mats Målqvist, en av dem som har fått en st-tjänst inom akutsjukvård. Av 40 sökanden är nu sju legitimerade läkare antagna till den sju år långa akutläkarutbildningen på sjukhuset. Även tre specialister är antagna och de genomgår en kortare utbildning. Just bredden gör att mycket ska hinnas med. Mats Målqvist beskriver upplägget som lapptäcksartat. Han har hittills hunnit med randning på kirurgen och akuten och under hösten har han varit klinisk assistent på läkarutbildningen. Närheten till universitetet och möjligheten till forskning är ytterligare en anledning till att han valde just Akademiska sjukhuset. Mycket fokus är lagt på utbildning, vilket är en fantastisk förmån, säger Mats Målqvist. Funnits länge i USA I länder som USA och Storbritannien har akutsjukvården funnits sedan 1970-talet medan man i Sverige har arbetat i en tradition där olika typer av specialister har jour på akutmottagningen. De som är kritiska mot införandet av akutläkare i Sverige menar att det är svårt att ha kompetens inom så många olika områden. Det är en felaktig uppfattning menar Henrik Toss, överläkare och ansvarig för införandet av akutläkare på sjukhuset. En akutläkare är bra på akuta ärenden inom olika områden, det är inte ett så stort område som man kan tro. Omorganisering av akutsjukvården Tanken med att införa akutläkare är att en patient inte ska behöva tillbringa mer än en till två timmar på själva akutmottagningen. En akutläkare är fingerfärdig, kan sätta venkatetrar, artärnålar, göra ultraljud och så vidare. När akutläkaren åtgärdat de akuta tillstånden skrivs patienten in på akutvårdavdelningen eller den medicinsk intagningsavdelningen där en utredningsplan läggs upp. Akutläkaren avgör efter utredningen På pappret är det här en jättebra idé och får man det att fungera så kommer det att bli väldigt bra. vilken avdelning patienten ska skrivas in på. Arbetet bygger alltså på att akutläkaren har fri inskrivningsrätt på sjukhusets avdelningar. Här finns ytterligare ett motstånd. Det finns en uppfattning om att akutläkaren står och gissar vart patienten ska och att det kommer att bli inskrivningar på fel avdelningar, men arbetet är inte organiserat på det sättet. En noggrann utredning görs innan patienten skickas vidare, säger Henrik Toss. Målet är att sjukhuset ska ha läkare med akutläkarkompetens dygnet runt på akuten. Förutom att arbetet på akuten skulle förbättras menar Henrik Toss att detta även innebär fördelar för resten av sjukhuset. De specialister som nu har jour på akuten skulle ha mer tid till arbete inom den egna verksamheten, vilket till exempel skulle innebära att fler operationer kan utföras. Den stora utmaningen är nu att genomföra omorganisationen och få med hela sjukhuset på tåget. Successiv övergång Mats Målqvist tycker att det är en brist att det ännu inte finns en plan för själva omorganisationen. Det finns ju ett mål att omorganisationen ska ske, men hur ska den genomföras? Man måste ju till exempel hitta en övergång mellan systemen och det måste in fler akutläkare. På pappret är det här en jättebra idé och får man det att fungera så kommer det att bli väldigt bra. Under hösten hoppas man på att kunna utlysa ytterligare några tjänster, och de tre specialisterna är klara redan om två tre år. Henrik Toss menar att man kommer att kunna införa systemet successivt och att målet kan vara nått inom en tioårsperiod. Han spår dessutom en lysande framtid för dem som nu är under utbildning. De kommer att vara efterfrågade, eftersom alltfler akutmottagningar börjar jobba på det här sättet samtidigt som det inte går att få fram tillräckligt många läkare. text: ylva porsklev foto: staffan claesson

5 nyheter När Mater Hospital på Irland inte kunde hjälpa Noreen Lee kontaktade de Uppsala Care på Akademiska sjukhuset. I Uppsala genomgår hon nu behandling för sin ovanliga metestassjukdom. Uppsala Care erbjuder vård till hela världen text: samuel sehlberg foto: staffan claesson Specialistvården i Uppsala har hela världen som upptagningsområde. Hundratals utländska patienter erbjuds varje år vård i världsklass. Ronden träffade en av dem, Noreen Lee från Irland. Personalen på canceravdelningen i Uppsala har räddat mitt liv, säger hon. Noreen Lee sitter i en soffa i foajén på hotell Gillet i Uppsala, lite trött efter strålbehandlingen dagen innan. Cancern har gjort kroppen medtagen och minnet riskerar ibland att svika, och systern Josie Mellet och dottern Sally har följt med som stöd. Men ögonen lyser igenom senaste årens erfarenheter av villrådighet, preliminära prognoser och svåra operationer. Vi irländare är riktiga fighters. Vi ger oss aldrig, säger hon och börjar berätta sin historia. Jag förstår inte hur allt hänger ihop, men mina blodvärden har inte varit i ordning. Jag har varit trött hela tiden och saknat energi. För fem sex år sedan upptäckte man metastaser i flera organ, och trots flera års behandling i England och på Irland har symtomen stannat kvar. Jag har inte orkat göra mycket, livet har stått still. På Irland var man enligt Noreen Lee nära att ge upp, de prövade allt. Men när idéerna på Mater Hospital i Dublin tömts ut mindes en läkare en tidigare patient som tagit flyget till Uppsala. Så man ringde en dag från Irland, skickade provresultat och sa: Vi har gjort allt vi kunnat, men ingenting verkar hjälpa. Har ni några idéer? Ja, det är inte omöjligt. Låt henne komma hit. Sedan gick allting snabbt. Med hjälp av Uppsala Care på Akademiska sjukhuset administrerades hela vårdkedjan från Irland till ingång 78, i samarbete med personalen på onkologisk endokrinologi. Hotellrum och taxiresor bokades, flygbiljetter ordnades fram. Ovanlig metastassjukdom Noreen Lee flögs till Uppsala där specialisterna på röntgenbilderna upptäckte en mycket ovanlig metastassjukdom, som drabbar några få promille, och beslutade om operation. Hon beskriver behandlingen som krävande, men berättar på klar irländska att hon börjar se slutet. I början av nästa år, långt innan vintern är slut, är det över för den här gången. Men hela omhändertagandet har varit som att bo hemma, allt jag behöver göra är att äta själv, säger hon och skrattar. Man vet exakt vad som behöver göras, från början till slut. Läkarna säger att man lyckats hålla undan tumörerna åtminstone för 5 10 år framöver. Vad kan jag säga? Jag är bara så oändligt tacksam. Äntligen kan jag börja se framåt, livet är till för att levas. Här i Uppsala har vi till exempel sett domkyrkan. Vilken imponerande byggnad. Utländska vårdtagare ökar För Akademiska sjukhuset har utländska patienter blivit en allt viktigare del av verksamheten. Sedan 2006 har antalet utländska vårdtagare från andra länder ökat med 70 procent till närmare 430 fakturerade vårdtillfällen per år. Uppsala Care, som är en del av Akademiska sjukhuset, har som huvuduppgifter att göra en första bedömning samt administrera pa- Susanne Svahn, verksamhetschef Uppsala Care tienternas resor och vistelse, i den specialiserade vårdens tjänst. På en karta utanför kontoren på markplanet innanför ingång 61 sitter silvernålar på de 110 länder, vars medborgare hittills fått hjälp i Uppsala. En konkret påminnelse om att sjukhusets upptagningsområde inte längre styrs av nationella gränser. Det ringer från hela världen, när som helst på dygnet. Flaskhalsen är nog att inte fler känner till att möjligheten finns. Vad det gäller oss, kan vi hjälpa fler, säger Susanne Svahn, verksamhetschef på Uppsala Care Det är också viktigt att påpeka att vi tar inga vårdplatser från svenska medborgare, några köer får inte göras längre. Och framför allt: vårdpersonalen ska inte få något extraarbete för att patienten är från England, Spanien eller Elfenbenskusten. Det är vårt jobb. Hon får medhåll av Claes Mörlin, specialist i internmedicin och avdelningens medicinska rådgivare. Det finns många fördelar. För att ha råd med medicinsk spetskompetens och utrustning i ett litet land som Sverige måste det finnas patienter, och där kommer utländska vårdtagare in i bilden. De ger arbetstillfällen och hjälper till att hålla kompetensen kvar i Uppsala. Medicinska specialister och inte minst forskare behöver dessutom hjälp med tillgång till patienter för att kunna utvecklas och få nya erfarenheter. Men viktigast: svenska och Claes Mörlin, medicinsk rådgivare, Uppsala Care utländska patienter får livsavgörande vård genom allt vi lärt oss och forskat fram, och vi får möjlighet att hjälpa. Det är en win, win, win situation. Tillbaka på hotell Gillet gör sig Noreen Lee klar för en höstpromenad. Den här gången är besöket i Uppland två veckor med mycket tid att slå ihjäl som hon säger. Kroppen har hittills klarat strålningen bra utan illamående, bara den lätta tröttheten finns där. Vädret är otroligt nu, lite på den kalla sidan, eller hur? Men hög och klar luft. Jag är så tacksam. Jag har fått ny tid, säger hon, tar kappan, går ut genom dörrarna, ut mot solen. Fakta Uppsala Care och patienter från utlandet Uppsala Care en del av Akademiska sjukhusets organisation. Avdelningen består av fyra anställda med medicinsk och administrativ kompetens med tillgång till sjukhusets datasystem. Huvuduppgiften är att administrera vård och vistelse för utländska patienter på Akademiska sjukhuset. (Kan även administrera en second opionion.) Hade under fakturerade vårdtillfällen från 60-talet sjukhus i världen. Har hittills under 2009 samarbetat med 68 länder. Omsatte under förra året 37 miljoner kronor, varav 5 miljoner var vinst till sjukhuset. Avdelningens målsättning är att utländska patienten ska få besked inom 72 timmar efter första kontakten med Akademiska sjukhuset.

6 Birgitta Lytsy, chef för vårdhygiensektionen, efterlyser mer systematisk mätning av de vårdrelaterade infektionerna. tema vri Vårdrelaterade infektioner har funnits så länge det har funnits sjukvård. I takt med att bakterieresistensen ökar har dock infektionerna blivit ett större problem. Ronden har tittat närmare på hur sjukhuset arbetar för att minska antalet infektioner. Kampen mot bakterierna text: ylva porsklev foto: staffan claesson "Vi har idag inga förutsättningar att bekämpa resistenta bakterier idag" Systematisk mätning och uppföljning, enkelrum och nya antibiotikapreparat, det är vad som krävs för att vi ska ha en chans mot de vårdrelaterade infektionerna menar Birgitta Lytsy, specialistläkare och chef vid enheten för vårdhygien. Man brukar säga att var tionde av alla inneliggande patienter i landet drabbas av en vårdrelaterad infektion. De mätningar av vri som finns idag är de nationella punktprevalensmätningar Sveriges kommuner och landsting (SKL) utför under 2008 och I den senaste mätningen som gjordes i juni hade tolv procent av de inlagda patienterna på Akademiska sjukhuset vri. Enligt Birgitta Lytsy är inte punktprevalens ett tillräckligt bra mätinstrument i kampen mot vri. Det finns inga nationella kriterier för vad som räknas som en vri, vilket kan leda till missvisande jämförelser. Det finns dessutom risk för både under- och överrepresentation. Till exempel blir 70 procent av de infekterade inte sjuka förrän de är utskrivna. Det positiva är dock att SKL har lyckats sätta problemet på agendan. Det som behövs nu är systematisk incidensmätning. Alla fall som uppkommer måste registreras. Först då kan vi börja jämföra oss med oss själva och med andra sjukhus i landet, säger Birgitta Lytsy. SKL har ålagt alla sjukhuset att halvera antalet vri till årsskiftet. Detta görs inom ramen för så kalllade Vriss-projekt. Akademiska sjukhuset startade ett Vriss-projekt i november förra året och Birgitta Lytsy ingår i projektets styrgrupp. Hon hoppas på att ett resultat av Vriss kommer att bli att just mer systematiska mätningar görs nationellt. Vri har alltid varit ett problem inom vården, men det har förvärrats under senare år i takt med att de antibiotikaresistenta bakterierna ökar. 30 procent av dem som läggs in på sjukhus får antibiotika. Vi har idag inga förutsättningar att bekämpa resistenta bakterier, det som behövs är fler enkelrum, säger Birgitta Lytsy. Det finns ett linjärt samband mellan överbeläggningar och smitta. Det har att göra med att stressad personal slarvar med hygienregler, man har helt enkelt inte tid att följa dem, och det handlar också om att patienter smittar varandra. När vi spårade smitta under klebsiellauttbrottet för ett par år sedan visade det sig att nästan alla patienter delade rum. Idag blandar vi äldre multisjuka med hög andel infektioner med nytransplanterade patienter, det är inte hållbart, säger Birgitta Lytsy. Vid klebsiellautbrottet gick man till botten med varje fall, förändrade rutiner och skärpte följsamheten när det gäller hygienrutinerna. Det är så vi måste jobba hela tiden, det handlar mycket om att förändra attityden och kulturen på arbetsplatsen. Det här är allas problem inte bara chefernas. Med systematisk uppföljning kan smittspridningen bromsas, men utan nya antibiotikapreparat är framtiden mörk, särskilt för den högspecialiserade vården som till exempel neonatalvård, cancervård och intensivvård. De har kommit till vägs ände. Här dör patienter av de resistenta infektionerna. Den typen av vård kommer att behöva läggas ner om inte nya antibiotikapreparat tas fram. Frågan måste lyftas upp på politikernivå menar Birgitta Lytsy, eftersom läkemedelsindustrin inte går tillräckligt med vinst för att ta fram läkemedel som det ska snålas med. Det är min roll att ge upplysning och råd i frågor om vårdrelaterade infektioner, men det är även min roll att påvisa att vi kommit till en återvändsgränd när det gäller antibiotikan. Det som håller på att ske är en långsam pandemi som ingen talar om. Det vi behöver är att frågan uppmärksammas på samma sätt som när världen fick hiv-skräck. Det tar 15 år att ta fram nya preparat, vi måste börja nu. 11

7 Att mäta hur hygienreglerna sköts är en viktig del av Vriss-projektet. Birgitta Eriksson är hygienansvarig sjuksköterska på neonatalavdelningen och Erik Normann är avdelningsläkare. tema vri "Vi måste hitta nya vägar" Neonatalvården tillhör den högspecialiserade vården där antibiotikaanvändningen är hög och patienterna är mycket svaga, vilket betyder att en vårdrelaterad infektion (vri) kan leda till döden. Neonatalavdelningen på sjukhuset deltar i Vriss-projektet som ska minska antalet vri med hälften. Vårt mål är att inte sprida några bakterier alls säger Erik Normann, avdelningsläkare. Innanför glasdörren in till 95 F finns en sluss där händerna ska tvättas och spritas. Här finns även anslag om att klockor och ringar inte är tillåtna. Klockan får jag av mig i slussen, men jag lyckas ändå bryta mot reglerna genom att ha långärmat på mig. Att få alla, både besökare och personal, att hålla sig till sjukhusets hygienregler är en viktig del i avdelningens arbete med att få ner antalet vri. Sedan september 2008 är avdelningen med i Vriss-projeketet vars mål är att halvera antalet vri på sjukhuset till årsskiftet. Inom ramen för projektet mäter man hur hygienrutinerna följs på avdelningen en dag varje månad. I augusti månad följdes reglerna till 90 procent, men i september var man nere på 50 procent. Birgitta Eriksson, hygienansvarig sjuksköterska, och Erik Normann menar att det finns flera anledningar till att reglerna inte alltid följs. Tillgängligheten är ett problem. Är man mitt inne i en stressig situation har man inte tid att leta efter handskar eller förkläde, säger Birgitta Eriksson. Avdelningen arbetar just nu med att se till att allt alltid ska finnas på samma plats runt kuvösen. Det är inte helt lätt att lösa eftersom en kuvös oftast är omgiven av teknisk utrustning. Överbeläggning är ytterligare en faktor. Stressad och trött personal missar ibland att följa alla rutiner. Ytterligare ett problem är att en söt liten bebis inte automatiskt inbjuder till att använda skyddsutrustning. Man glömmer lätt att sätta på sig handskar när man till exempel byter blöja. Det är en gullig bebis och tanken på skyddsutrustning kanske inte kommer naturligt, säger Birgitta Eriksson. Även antalet vårdrelaterade infektioner mäts varje månad. I september var det elva procent av patienterna som hade en vårdrelaterad infektion eller bar på en bakterie som kan leda till en infektion och sjukhuset mål är fem procent. De senaste åren har man haft enstaka fynd av resistenta bakterier på avdelningen, men man har lyckats hindra smittspridning. För fem år sedan hade avdelningen en rad utbrott av infektioner. Rutinerna på avdelningen fick en översyn och i samband med en ombyggnad kom möjligheten att genomföra en del större förändringar. Avdelningen fick bland annat ett eget tvätteri. Vi upptäckte att det fanns kvar sporer från bakterier i bäddsätten till kuvöserna även efter tvätt. I vårt eget tvätteri värms vattnet till 70 grader, som " Jag brukar säga att kuvöser alltid är bra för bakterier och bra för barn ibland" 12 Texten fortsätter på sidan 14 " 13

8 tema vri tema vri sedan hålls i tio minuter istället för att direkt gå ner i temperatur igen, berättar Birgitta Eriksson. Just kuvöserna med sin fuktiga varma miljö är en bra grogrund för bakterier. Jag brukar säga att kuvöser alltid är bra för bakterier och bra för barn ibland, säger Erik Normann. Ombyggnaden innebar även att det blev färre barn per sal, vilket gav möjlighet att involvera föräldrarna mer i vården. Numera tillämpar man hud mot hud-vård, vilket betyder att föräldrarna ska vara med så mycket som möjligt under vården och ge direkt hudkontakt. Förutom att hudkontakten ger tröst och lugn erbjuder föräldrarna goda bakterier. Ett barn är oftast sterilt när det föds och tar till sig de bakterier som de först kommer i kontakt med. Tyvärr finns det mest elaka bakterierna just på sjukhus. Föräldrarna har möjlighet att föra över de goda bakterier som vi alla behöver, säger Erik Normann. Eftersom man har intensivvård är antibiotikaanvändningen hög. Inom neonatalvården har det inte tagits fram något nytt antibiotikapreparat sedan 1964, vilket betyder att bakterierna haft lång tid på sig att utveckla sin motståndskraft mot antibiotika. Vi håller på att förlora kampen mot bakterierna och måste hitta nya vägar, säger Erik Normann. En av dessa vägar är just att hålla hårt på hygienrutinerna. En förutsättning för att man har kommit så långt i vårdhygienarbetet är att cheferna är med på tåget. Trots att vi har en ständig överbeläggning på avdelningen har vi alltid fått tid att arbeta med Vrissprojektet, det har fungera jättebra, säger Birgitta Eriksson. För att inte sprida några bakterier alls menar Birgitta Eriksson och Erik Normann att avdelningen måste byggas om ytterligare en gång. Eftersom patienter inom neonatalvård behöver ständig uppsikt är vårdplatserna centrerade runt personalens arbetsstation. Idag finns cirka fyra vårdplatser per sal med en arbetsstation i mitten. Erik Normann visar en skiss över hur de vill att avdelningen ska se ut i framtiden. " Varje extra vårddygn här på grund av infektion kostar kronor, man måste tänka långsiktigt" Varje barn har ett eget rum, en modul, med personalens arbetsstation i mitten. Modulerna har två dörrar, en mot personalens station och en åt motsatt håll som leder ut till en yta som föräldrarna kan använda. Barnen skulle på så sätt hållas åtskilda medan personalen fortfarande har ständig uppsyn. Det är klart att ombyggnaden är en kostnadsfråga, men varje extra vårddygn här på grund av en infektion kostar kronor, man måste tänka långsiktigt, säger Erik Normann. Stipendium till hygiensjuksköterskor Hygiensjuksköterskorna Birgitta Perälä och Inger Andersson på enheten för vårdhygien har tilldelats ett stipendium på kronor från Opus Health Care. Stipendiet har de sökt för att kunna göra en studieresa till Holland, som har låg spridning av resistenta bakterier. Holland är omringade av länder med en hög frekvens av resistenta bakterier. Därför är det intressant att se hur de jobbar för att lyckas hålla spridningen på en låg nivå, säger Birgitta Perälä. Hon jobbar själv med vårdhygien i slutenvård och kommer bland annat attgöra ett studiebesök på ett sjukhus. Inger Andersson jobbar med kommunal vård och är intresserad av hur man i Holland arbetar med dessa frågor inom vård och omsorg. Birgitta Perälä och Inger Andersson har fått ett stipendium för att göra en studieresa till Holland Foto: Ylva Porsklev Fakta Vriss Vriss (Vårdrelaterade infektioner ska stoppas) är en samarbete mellan SKL, Socialstyrelsen, Lanstingens Övergripande Försäkringsbolag (LÖF), landsting och kommuner. Akademiska sjukhuset och Lasarettet i Enköping har som mål att halvera antalet vårdrelaterade infektioner före utgången av I november 2006 startade ett Vriss-projekt på Akademiska samt ett samarbetsprojekt tillsammans med Örebro. Vriss-projektet på sjukhuset består av 30 team och 10 handledare. 7 team och 2 handledare deltar i Vriss-projektet Uppsala-Örebro. Projektet syftar till att uppnå god vårdhygienisk standard genom basala hygienrutiner att förebygga urinvägsinfektioner, infektioner relaterade till centralvenkateter och postoperativa sårinfektioner. Projektet inleddes med att göra punktprevalensmätningar av vårdrelaterade infektioner samt och identifiering av riskpatienter, vilket låg till grund för förändringsarbetet. Teamen dokumenterar fortlöpande sitt arbete. Att veta vad man gör och har gjort via dokumentation är en viktig faktor för ett lyckat förändringsarbete och utgör materialet för månadsrapporter och en slutrapport. Projektet avslutas med ett spridningsseminarium i november/december 2009 tillsammans med Vriss Uppsala-Örebro. Den tysta pandemin Hotet från multiresistenta bakterier finns redan i Sverige, runtomkring i samhället och inom vården. Den 8 oktober bjöd Akademiska sjukhuset in media och politiker till ett seminarium om antibiotikaresistens. Syftet var att få ut budskapet om att åtgärder krävs nu, både nationellt och internationellt. ESBL-bildande tarmbakterier som klebsiella och E.coli, MRSA och andra multiresistenta bakterier ökar stadigt i samhället och inom vården. Situationen, både i Sverige och globalt, uppfyller alla kriterier på pandemi enligt WHO:s definition. Experter talar om en tyst pandemi eftersom flertalet smittade inte blir sjuka utan sprider bakterier i det tysta. Sverige ligger än så länge bland de länder som har lägst andel multiresistenta bakterier, det finns ett andrum, men det håller på att minska, något måste göras nu menade en enig expertpanel på seminariet. Vårt försprång krymper. Trots att vi mäter infektioner och minskar antibiotikaanvändningen ökar resistensen, säger Otto Cars, professor och ordförande i Strama, Strategigruppen för rationell antibiotikaanvändning och minskad antibiotikaresistens. Moderator för seminariet var Birgitta Lytsy, chef för vårdhygiensektionen. Seminariets första talare var biträdande sjukhusdirektör Björn Ragnarsson som gav en eloge till sjukhusets aktiva hygienenhet och lyfte fram låg smittspridning av multiresistenta bakterier som en allt viktigare konkurrensfördel för Akademiska sjukhuset. I samband med klebsiellautbrotten 2005 och 2007 fick vårdhygien- och smittskyddsarbetet en fastare form. Bland annat flyttades nytransplanterade patienter som vårdats intill urologen till en helt annan vårdbyggnad. 14 Texten fortsätter på sidan 16 " 15

9 tema vri "Vi har levt i självbedrägeri i år, i tron att hotet inte skulle komma tillbaka." Otto Cars, professor i infektionssjukdomar Foto: Ylva Porsklev Interaktiv vårdhygienutbildning Nu finns en interaktiv vårdhygienutbildning på intranätet. 344 personer har hittils genomfört utbildningen och blivit godkända, Marie Beckman Suurküla var en av de första. Det var ju busenkelt, säger hon. Utbildningen riktar sig främst till personal med patientnära kontakt, men är öppen för alla berättar Boel Franck systemförvaltare. Fördelen med utbildningen är att man är själv är aktiv, och att man har möjlighet att gå tillbaka och repetera avsnitt vid behov. Det är nu upp till varje verksamhetschef att se till att personalen utbildas. Inloggning till Pingpong och utbildningen hittar du under fliken It-system. Användarnamn och lösenord är samma som till Cosmic och webbmejl. Kontakta din it-samordnare om det inte fungerar. "Det är upp till politikerna att ge de här resurserna. På vissa områden kan man inte göra besparingar." Staffan Sylvan, smittskyddsläkare "Infektioner kan vara den gamles eller sjukes vän, ska vi alltid behandla dem? Här krävs en etisk diskussion." Björn Olsen, infektionsläkare och zoonosexpert Infektionsläkaren och zoonosexperten Björn Olsen lyfte perspektivet till tredje världen, där större delen av antibiotikapreparaten tillverkas och där användningen av bredspektrumantibiotika är hög. Mätningar som gjorts i Hyderabad, Indien, som tillverkar antibiotika, visar gigantiska mängder antibiotika i vattendrag. I vissa asiatiska och afrikanska länder har antibiotikaförbrukningen ökat med 20 procent, delvis som följd av att antibiotika ges som födoämnestillskott till djur. I tropiska räkor odlade i Thailand har man till exempel funnit rester av olika preparat. Det är egentligen en paradox. När det första penicillinet kom ökade livslängden med tio år. I dag kan hotet från antibiotikaresistenspandemi jämföras med det från pandemisk influensa, även om spridningen är långsammare. Det blir betydligt svårare att resa sig efteråt, menade Olsen, som efterlyste bättre övervakning av smittspridning bland såväl djur som människor. För att nå en lösning menar Björn Olsen att det behövs ett samarbete över disciplingränser, man måste sträcka ut handen till mikrobiologer, ekologer och veterinärer. Det är berlinmurar mellan disciplinerna idag. Han efterlyser även en etisk debatt. Infektioner kan vara den gamles eller sjukes vän, ska vi alltid behandla dem? Här krävs en etisk diskussion som inte ska ske på akuten eller på avdelningen, den ska vara klar innan dess. Toppen av ett isberg Otto Cars ansåg att vi bara ser toppen av ett isberg. Jag är faktiskt förvånad över att det har gått så snabbt. Vi har levt i självbedrägeri i år, i tron att hotet inte skulle komma tillbaka. Men i Europa dör över personer varje år på grund av antibiotikaresistens. Det stora bekymret är att det sedan talets tillverkats så få nya antibiotika. Det har tagits fram 90 nya preparat mot multiresistenta bakterier, jämfört med 860 preparat mot cancer. Just nu befinner sig endast ett preparat mot så kallade Gramnegativa multiresistentabakterier i fas 1-studier. Det kan tidigast nå marknaden om fem år. Samtidigt ser vi bortglömda infektioner som lunginflammation, urinvägsinfektion, bukinfektion och blodförgiftning komma tillbaka, snart kanske de inte är behandlingsbara överhuvudtaget. Enligt Otto Cars visar EU betydligt större handlingskraft än exempelvis Världshälsoorganisationen, WHO. Han hyste viss förhoppning om att EU-länderna ska kunna enas om nya incitament och spelregler som gynnar forskning och läkemedelsframtagning på området. Snabbare diagnoser krävs Staffan Sylvan, smittskyddsläkare och ordförande i den lokala Strama-gruppen i Uppsala län, efterfrågade snabbare diagnoser. Idag måste bredspektrumantibiotika sättas in medan man väntar på provsvar. Det är upp till politikerna att ge de här resurserna. På vissa områden kan man inte göra besparingar. Vi måste ha ett gott rykte för att överhuvudtaget kunna sälja vård. Staffan Sylvan berättade även vad Strama gör för att minska antibiotikaanvändningen. Stramas operativa grupp mäter antibiotikaanvändningen och följer upp. Man har lyckats förändra förskrivningsmönstret från breda antibiotikapreparat till smala. Här är det viktigt att följa resistensutvecklingen så att vi kan förändra våra råd om det behövs. elisabeth tysk ylva porsklev Fakta Strama Strama (Samverkan mot antibiotikaresistens) är ett samverkansorgan med syfte att verka för sektorsövergripande samordning av frågor som rör förutsättningar att bevara möjligheten till effektiv antibiotikaanvändning vid bakteriella infektioner hos människor och djur. På nationell nivå leds arbetet av en styrgrupp. Arbetet på landstingsnivå drivs av ett flertal lokala grupper. Strama i Uppsala län har en landstingsövergripande organisation och är den första i sitt slag i hela landet med egen ekonomi och personal. Den operativa gruppen i Uppsala län genomför bland annat regelbundna mätningar av antibiotikaanvändning inom slutenvården och ger rekommendationer hur man kan förändra antibiotikaanvändningen

10 noterat noterat Sjuhusledningen föreslår två nya verksamhetsområden Sjukhusdirektören har tagit ett inriktningsbeslut om förändrad organisation av anestesi-, operations- och intensivvården. Inriktningen ska ses som ett förslag. Innan det slutgiltiga beslutet fattas ska en risk- och konsekvensanalys göras från ett patient- och verksamhetsperspektiv, där även forskning och utveckling, aspekter på utbildning och kompetensutveckling samt arbetsmiljöaspekter ska ingå. Syftet är att underlätta en sammanhängande planering utifrån patientprocesser. Detta för att optimera resurserna och skapa ett effektivare flöde i patientprocessen samt medge en övergripande planering av operationsverksamheten, inklusive intensivvården, utifrån ett samlat anestesi-, operations- och intensivvårdsperspektiv. Förslaget innebär att två nya verksamhetsområden bildas; verksamhetsområde anestesi-operation-intensivvård/kirurgdivisionen och anestesi-operation-intensivvård/neurodivisionen. I det nya verksamhetsområdet vid kirurgdivisionen föreslås civa och gynekologi-obstetriks operationsverksamhet ingå förutom den verksamhet som tidigare organiserades inom centraloperation. Inom anestesi-operation-intensivvård/ neurodivisionen föreslås niva, nima och briva ingå samt barnkirurgins operationsverksamhet liksom nuvarande verksamhet som är organiserad inom neurooperation. Berörda divisioner/verksamheter ska nu Höstens nya at-läkare är nu på plats påbörja en risk- och konsekvensanalys där personal från berörda enheter finns representerade. Analysen ska vara klar den 30 november. Därefter ska en handlingsplan utarbetas för att hantera de konsekvenser och risker som kommer fram i analysen. Förändringen ska enligt inriktningsbeslutet genomföras från 1 maj All personal inom anestesi, operation och intensivvård ingår i de nya, föreslagna verksamhetsområdena. Opererande läkare organiseras som tidigare inom respektive specialitets verksamhetsområde. Det blir inga förändringar inom thoraxkirurgi där thoraxanestesin är organiserad. Ingela wiman Höstens nya at-läkare övre raden från vänster: Mariko Yoshinaga, Niklas Hörberg, Malin Gingnell och Emma Thorén. Nedre raden: Hans Engkvist, Sophia Thore, UlrikaSjögren (gör sin at på Åland), Karolina Viltblom (Åland), Magnus Larsson (Åland) och Anthony de Vos (Åland). Foto: Ylva Porsklev Barntema inleder Psykiatriveckan Adhd har blivit ett allt vanligare funktionshinder. Vilken behandling är effektivast för att undvika att skolresultat och relationer påverkas negativt? Årets psykiatrivecka inleds den 2 november med barnfokus. Temat för veckan är psykisk hälsa ur ett livstidsperspektiv. Övriga dagar lyfts frågor som berör ungdomars, vuxnas och äldres psykiska hälsa. Arrangör är Akademiska sjukhuset i samarbete med brukarföreningar. Vid adhd är det viktigt med tidiga insatser och rätt anpassning av vården för att vända prognosen till något positivt och till en styrka. Vi vill visa hur man kan öka förutsättningarna för att lyckas och må bra, säger Johan Isaksson, psykolog vid Kungsgärdets neuropsykiatriska öppenvårdsmottagning. Bland programpunkterna finns bland annat: presentation av Snorkelprojektet för ungdomar, självhjälp på vägen, en webbsida för barn med neuropsykiatriska funktionshinder, tjejjouren slussen, återfallsprevention vid missbruk, en satsning på plusmottagningen, KBT som självhjälp vid depression och kan musik och handmassage förbättra kommunikationen vid psykos? elisabeth tysk Plats: Grand, Trädgårdsgatan 5 i Uppsala Tid: 2-6 november Hela programmet finns på Sjukhusdirektören deltar i klimatstafett Under kulturnatten den 12 september anlände Naturskyddsföreningens klimatstafett till Uppsala. Marie Beckman Suurküla tog emot stafettpinnen. Klimatstafetten har pågått sedan maj i år och är en del av Naturskyddsföreningens 100-årsfirande. Man åker runt till olika orter i landet för att samla stöd i sin strävan att uppnå ett kraftfullt klimatavtal. Företagsledare och kommunpolitiker uppmanas att skriva under klimatstafetten och skicka uppmaningen vidare. Marie Beckman Sururküla var en av dem som slöt upp i Vasaparken under kulturnatten. Önskemålen i stafetten är att länderna tillsammans minskar sina utsläpp av växthusgaser med minst 40 procent till år 2020 från 1990 års nivå och kraftfullt ökar sitt stöd, utöver biståndet, till klimatinsatser i utvecklingsländerna. Hittills har över 100 svenska företagsledare och 70 kommunpolitiker skrivit under. ylva porsklev Naturskyddsföreningens generalsekretare Svante Axelsson tillsammans med Marie Beckman Suurküla. Foto: Gert Straschewski Jämställdhetsgrupp anordnade HBT-seminarium Den 24 september arrangerade jämställdhetsgruppen på kvinno- och barndivisionen ett seminarium kring hbt-frågor (homo- bi och transsexualitet) för personalen. Vi brukar anordna en föreläsning per termin och denna gång fokuserar vi på patienter som vi möter både inom barn- och kvinnosjukvården, säger Elisabeth Lund Ihre, vårdchef och sekreterare i jämställdhetsgruppen. Veronica Berg, från RFSL inledde seminariet under rubriken HBT- vad är det?, och gav en grundkurs i begreppen sexualitet och kön. Därefter talade Mia Birgersson, barnmorska på divisionen, om lesbiskas hälsa och om deras bemötande i vården. Hon berättade bland annat att självmordstankar är sex gånger vanligare hos homosexuella kvinnor jämfört med heterosexuella. Homosexuella kvinnor går även i lägre grad på gynundersökning och mammografi, vilket leder till sämre hälsa. Nicole Silverstolpe, chefsbarnmorska på Danderyds sjukhus, avslutade seminariet med ett föredrag om Regnbågsprojektet, en vårdkedja som riktar sig till homosexuella par som väntar barn. Även föräldrar boende i Uppsala söker sig till mottagningen, som tar emot cirka 70 par per år. Nicole Silverstolpe berättade om vilka erfarenheter man fått genom projektet som numera tillhör den fasta verksamheten. Hon hade även handfasta tips när det gäller bemötande av patienter. ylva porsklev 18 19

11 dagboken Camilla Ekwall är sjukgymnast och arbetar för neurologen, neurokirurgen och öron, näsa och halsmottagningen. Här uttövar hon balansövningar med en patient. Bemötandet är grunden för arbetet foto: staffan claesson Namn: Camilla Ekwall Yrke: Sjukgymnast Började arbeta på Akademiska sjukhuset: Morgonen börjar med personalmöte. Vi följer bland annat upp en utbildning som vi har haft i det så kallade lean-arbetssättet. De flesta av oss blev mycket inspirerade till fortsatt förändringsarbete efter denna utbildningsdag. Hur kan vi fortsätta att arbeta med lean på våra respektive arbetsenheter är nu den stora frågan Träffar yrselpatienter i gruppbehandling. Personer med yrsel lider ofta svårt, och de är för det mesta mycket motiverade för sjukgymnastik. Patienterna gör sina övningar flitigt i gymnastiksalen. En del patienter har problem från innerörat, en del från hjärnan, och somliga har spända muskler högt upp i nacken som ger yrsel. Det finns ofta en hel del hjälp jag kan ge yrselpatienter med sjukgymnastik. Hemprogram är viktigt, och många gånger får patienterna så småningom börja delta i vår yrsel- och balansgrupp. Att skräddarsy den sjukgymnastiska behandlingen för den enskilde yrselpatienten och sedan följa upp behandlingen regelbundet är viktigt för behandlingsresultatet Träffar en patient från ett annat landsting som har flera diskbråck i nacken. Nackproblem är vanliga, och som sjukgymnast inom neurokirurgisk verksamhet är ju merparten operationsfall, men det är inte alla patienter som behöver opereras. Patienten som jag träffar idag har velat avvakta med nackoperation. Vi har därför satsat på intensiv, sjukgymnastisk behandling (så kallad konservativ behandling) för att försöka komma till rätta med patientens nackvärk och smärtor och domningar ut i ena armen. behandlingen läggs upp i olika steg, där vi först börjar arbetar med de djupa muskellagren, sedan de mellersta och sist de yttersta musklerna i nacken. På så sätt bygger vi upp en successiv förmåga till nackstabilisering som är hållbar i längden. Att kunna stabilisera nacken, men ändå kunna röra sig avspänt och bibehålla en god hållning i vardagen, hör till de stora utmaningarna. En viktig del i behandlingens slutfas är att se till att tekniken fungerar på arbetet eller under en särskild fritidsaktivitet. Med dagens patient går jag noggrant igenom tekniker för att klara av att sitta och arbeta framför datorn i flera timmar på arbetet. Patienten är mycket motiverad och målmedveten, och nu när vi har kommit så långt i behandlingsarbetet att vi "Ibland tror jag att jag lär mig lika mycket av patienterna och deras anhöriga, som de gör av mig!" " vet att en operation i dagsläget inte är aktuell, blir mitt arbete som sjukgymnast mycket stödjande, informerande och korrigerande. Det bygger på ett nära lagarbete mellan mig som behandlar och patienten som ska utföra alla övningar och tekniker i sin vardag! Patienten har även en anhörig med, som är mycket intresserad och stöttande. Ibland tror jag att jag lär mig lika mycket av patienterna och deras anhöriga, som de gör av mig! Träffar sent på eftermiddagen en patient som för tre månader sedan fick en ytlig, halvsidig ansiktsförlamning, en så kallad Bells pares. Patienten är mycket ledsen över att ha fått en ansiktsförlamning, i synnerhet eftersom den inträffade bara några veckor före första barnets födelse. Först görs en analys av ansiktsfunktionen med en särskild skala. Utifrån den bedömer jag vilka övningar och annan behandling som patienten behöver. själva mötet och bemötandet är särskilt viktigt för denna patientgrupp, eftersom jag noggrant studerar patientens ansikte, som ju har blivit förändrat och asymmetriskt. I takt med att jag förklarar och motiverar det vi arbetar med, blir patienten lugnare och gladare. Hon är mycket motiverad för att nu gå hem och arbeta med övningarna och de tekniker jag lärt ut och noggrant förklarat. Vi ska träffas igenom om två månader för uppföljning. Patientens lilla baby har sovit lugnt under hela besöket, ovetande om allt besvär som mamma har med sitt ansikte och det hon nu ska arbeta med hemma två gånger om dagen Skrivarbete i Cosmic, telefonsamtal, koll av mejl Går hem. Trött men nöjd. Mitt arbete är varierat, självständigt, intressant och utvecklande. Ibland blir jag trött av den koncentration som krävs, och de intryck jag får vid varje enskilt patientmöte. Bemötandet är viktigt och en konst, som är grunden för mitt arbete. Vilken förmån det är att få träffa så många människor, att få deras förtroende, lyssna till deras berättelser, ta del av deras tankar och kunna hjälpa dem till en bättre hälsa. Vilket trevligt och omväxlande arbete som sjukgymnast jag har! Det är jag så glad över

12 ordet till olsen Monitoreringskurs Så kan det väl inte vara... Kursen vänder sig till forskningssjuksköterskor, sjuksköterskor och annan personal inom sjukvården som arbetar med, eller ska börja arbeta med, monitorering av prövarinitierade studier. Under kursen går vi systematiskt igenom förberedelser, genomförande och rapportering vid monitorering. forskare och vetenskapsmän åtnjuter ett högt förtroende i samhället. Vi litar på att forskarnas uppsåt är gott, att deras metoder är noggranna och att drivkrafterna är, om inte ädla, så åtminstone rationellt baserade på nyfikenhet och sanningssökande. För att delta i kursen bör du ha minst ett års erfarenhet av arbete med kliniska prövningar och gått grundkurs i klinisk läkemedelsprövning samt ha kunskaper om Good Clinical Practice (GCP). Tid: Plats: Kostnad: men tänk om det är precis tvärtom. tänk om det är så att forskarvärlden premierar repetitioner och kombinationer tills fantasin och möjligheterna är uttömda? Tänk om vi likt papegojor upprepar mantra som tvärvetenskap, translationell forskning, molekylär biovetenskap och könsmaktsordning. Att vi inte förstår innebörden är en annan femma. Men bra låter det. tänk om forskarna är lika fantasilösa som artiklarna som plitas ned. En gen kopplas till ett protein, proteinet till en sjukdom, sjukdomen till en liten molekyl, den lilla molekylen till ett läkemedel, läkemedlet till en biverkan som kopplas till en mikroorganism som i sin tur till en hittills okänd sjukdom, i all oändlighet, i all oändlighet, i all oändlighet, i all... nu kanske någon undrar hur det står till med mig själv? Mitt eget vinnande koncept är fåglar som jag gärna och med en aldrig sinande iver kopplar ihop med de mest möjliga och omöjliga infektioner. Finns det verkligen behov att veta om salmonella sprids med bofinkar, är influensa nyttigt för ankor eller får bävrar verkligen kass lever av harpest? Tänk om det är så att min egen drivkraft att söka svaren på dessa stora gåtor bara är en ursäkt för att få titta på fåglar på forskningstid eller delta i expeditioner till de mest märkliga platser? "Tänk om det är så att min egen drivkraft att söka svaren på dessa stora gåtor bara är en ursäkt för att få titta på fåglar på forskningstid eller delta i expeditioner till de mest märkliga platser?" tänk om akademin befolkas av människor med ömma tår, vassa armbågar och usla självförtroenden. Tänk om magnifika personligheter med bokstavskombinationer här har funnit sin tummelplats. En arena där det viktigaste vapnet är flest artiklar när jag dör vinner eller med ett schysst curriculum kan jag förändra världen. 22 Anmälan: Björn Olsen är professor och överläkare på infektion vid Uppsala universitet och Akademiska sjukhuset sedan tänk om intrigerande är viktigare än den sanna och innovativa forskningen. Den fria tanken kan vara lika vacker som en tavla, ett musikstycke eller en text som griper tag i våra hjärtan och förändrar våra liv. Tänk om vi är bekvämt komposterade i ett kretslopp med anpasslighet och auktoritetstro utan nytänkande som de viktigaste förmultningsfaktorerna. Sista anmälningsdag: 30 oktober 2009 Vid frågor kontakta Eva Svensson eller Gunilla Lindström, telefon Välkommen med din anmälan! Sova Sött Nattis men så kan det väl inte vara november 2009 UCR, Uppsala kr (inkl. luncher, ka och studiematerial) via UCR:s hemsida Stödstrumpor Stå på god fot med dina ben! Motverkar och lindrar svullna/trötta ben och åderbråck. Specialpriser till landstingsanställda, (visa ditt id-passerkort i butiken). Arbetsskor / sandaler Birkenstock, Ecco, Crocs, Träskor/clogs etc. Finns som lagervaror. Nattbarnpassning Barn 6-12 år syskon enligt ö.k. Adress: S:t Johannesgatan 158 Tel: Marina Hutter, Utbildad fritidspedagog med lång erfarenhet Företaget har F-skattsedel, utdrag ur Polisens belastningsregister & referenser visas på begäran PG

13 Sommarnatt på akuten nina cavalli-björkman "Han har dragit en skinnjacka över sin pyjamasliknande utstyrsel. Håret står rakt upp, han har märken av huvudkudden i ansiktet" sommarnatt på akuten. Fönstren står öppna, belysningen är dämpad, systrarna och jag småpratar på expeditionen. I natt tjänstgör två sköterskor med många års erfarenhet av akutsjukvård - en stor trygghet för en ung doktor. plötsligt ringer det på klockan. En hel drös med ungdomar väller in, det är snart studentexamen och de har varit ute och festat. De berättar att de suttit på ett hustak och druckit vin, när en flicka ramlat och slagit i sin axel. Jag undersöker henne och konstaterar att den är ur led. Det får bli en klinisk diagnos eftersom röntgenavdelningen är stängd på natten. hon får lugnande medel och smärtlindring. Hur jag än försöker lyckas jag inte lägga armen rätt igen, jag prövar mig igenom ett register med olika sätt att dra axlar i led. Till sist återstår bara att ringa in bakjouren eftersom det hela inte kan vänta till dagen därpå. jag har en ortopedöverläkare som bakjour, han sover i en lägenhet 100 meter från akutmottagningen. Han låter mycket trött när jag väcker honom, sluddrar något ohörbart till svar. Medan vi väntar på honom pratar jag med ungdomarna, säger att jag skall hämta någon som kan hjälpa mig att dra axeln rätt. plötsligt kommer han. Han har dragit en skinnjacka över sin pyjamasliknande utstyrsel. Håret står rakt upp, han har märken av huvudkudden i ansiktet. Han är nätt och jämnt vaken, men går rakt in till patienten och hennes vänner. Utan att förklara vem han är sparkar han av sig en sko, kör in foten i patientens armhåla, och drar axeln rätt med en enda knyck. Sedan tar han på sig skon igen och lämnar rummet. intensiv tystnad, gapande ungdomar. Till sist säger en av killarna, förundrad: Var hittade du honom någonstans?. Jag undertrycker impulsen att förklara att han sitt utseende till trots är ortopedspecialist med år av erfarenhet, och säger istället Han gick förbi här ute på parkeringen. Jag tyckte han såg stark ut. skämtet faller platt till marken, jag inser att de tror mig och framför allt: att de tror att vården fungerar så här. när jag kommer ut på expeditionen igen har han för länge sedan gått tillbaka till sängen.

för 3. Mer tid med patienter och mindre till administration. - Låt personalen lägga mer tid på patienter och mindre tid på prislistor

för 3. Mer tid med patienter och mindre till administration. - Låt personalen lägga mer tid på patienter och mindre tid på prislistor för 3. Mer tid med patienter och mindre till administration. - Låt personalen lägga mer tid på patienter och mindre tid på prislistor Sammanfattning Mycket av det Alliansen har gjort vad gäller valfrihet

Läs mer

Hur används antibiotika på sjukhus? PPS 2003, 2004, 2006 och 2008

Hur används antibiotika på sjukhus? PPS 2003, 2004, 2006 och 2008 STRAMASTUDIER I KORTHET Hur används antibiotika på sjukhus? PPS 2003, 2004, 2006 och 2008 Mats Erntell och Gunilla Skoog, Strama-Slutenvård Bakgrund Strama har genomfört fyra deskriptiva punktprevalensstudier,

Läs mer

Antibiotikaresistens och vårdrelaterade infektioner

Antibiotikaresistens och vårdrelaterade infektioner Antibiotikaresistens och vårdrelaterade infektioner Förslag till myndighetsövergripande handlingsplan Karin Carlin 2015-03-13 1 Tvärsektoriell handlingsplan Sid 2. Bakgrund Förslag till Svensk handlingsplan

Läs mer

Antibiotikaresistenshotet Hinder och behov i vården. Eva Melander, Vårdhygien, Labmedicin Skåne

Antibiotikaresistenshotet Hinder och behov i vården. Eva Melander, Vårdhygien, Labmedicin Skåne Antibiotikaresistenshotet Hinder och behov i vården Eva Melander, Vårdhygien, Labmedicin Skåne Antal fall Antal anmälda fall med resistenta bakterier enligt Smittskyddslagen i Sverige tom 2011-11-25 6000

Läs mer

ATT MÅ DÅLIGT Vad kan orsaka att man börjar må dåligt?

ATT MÅ DÅLIGT Vad kan orsaka att man börjar må dåligt? ATT MÅ DÅLIGT De allra flesta har någon gång i livet känt hur det är att inte må bra. Man kan inte vara glad hela tiden och det är bra om man kan tillåta sig att känna det man känner. Man kanske har varit

Läs mer

VÅRDHYGIEN Viktigare än någonsin. Snart vårt sista vapen

VÅRDHYGIEN Viktigare än någonsin. Snart vårt sista vapen VÅRDHYGIEN Viktigare än någonsin Snart vårt sista vapen Bodil Lund, övertandläkare Anders Samuelsson, överläkare Käkkirurgiska kliniken Enheten för käkkirurgi Vårdhygien Karolinska Universitetssjukhuset

Läs mer

Influensasäsongen 2014-2015 vid SÄS

Influensasäsongen 2014-2015 vid SÄS Influensasäsongen 2014-2015 vid SÄS Ett vårdhygieniskt perspektiv Kort fakta om SÄS En del av Västra Götalandsregionen Ett av tre stora länssjukhus med alla medicinska specialiteter Ett komplett akutsjukhus

Läs mer

Frågor och svar om hälso- och sjukvården i Östergötland.

Frågor och svar om hälso- och sjukvården i Östergötland. Frågor och svar om hälso- och sjukvården i Östergötland. Frågor och svar om hälso- och sjukvården! Vad tycker ni socialdemokrater är viktigast med sjukvården i framtiden? Vi socialdemokrater i Östergötland

Läs mer

Distriktsveterinärernas hygienpolicy

Distriktsveterinärernas hygienpolicy Policy 2010-09 Distriktsveterinärernas hygienpolicy Bilden av organisationen skapas av oss som arbetar inom den. Därför är det viktigt att vi tänker på liknande sätt och arbetar mot samma mål. Det förhållningssätt

Läs mer

Svenska intensivvårdsregistret - SIR Sigtuna Dag Ström - 090313

Svenska intensivvårdsregistret - SIR Sigtuna Dag Ström - 090313 Svenska intensivvårdsregistret - SIR Sigtuna Dag Ström - 090313 Svensk sjukvård i världsklass Finland Spanien Sverige ~180 miljarder årligen Hur ofta inträffar vårdskador? USA 3,2 5,4% Australien 10,6

Läs mer

Infektionssjukvård 2011

Infektionssjukvård 2011 Anmäl senast 17 oktober och ta del av boka-tidigterbjudande gå 4, betala för 3! Infektionssjukvård 2011 Multiresistenta bakterier och antibiotika användning Hepatiter -senaste forskning kring vård och

Läs mer

Hygienkörkortet. Petra Hasselqvist Avdelningen för Vård och Omsorg Sveriges Kommuner och Landsting

Hygienkörkortet. Petra Hasselqvist Avdelningen för Vård och Omsorg Sveriges Kommuner och Landsting Hygienkörkortet Petra Hasselqvist Avdelningen för Vård och Omsorg Sveriges Kommuner och Landsting Presentation Sjuksköterska Molekylärbiolog Kvalitetssamordnare Handläggare & Portugal Hematologiskt Centrum,

Läs mer

PATIENTER OCH NÄRSTÅENDE

PATIENTER OCH NÄRSTÅENDE MRSA INFORMATION PATIENTER OCH NÄRSTÅENDE STOCKHOLMS LÄNS LANDSTING Denna broschyr är framtagen oktober 2010 av Smittskydd Stockholm i Stockholms läns landsting Om du vill beställa broschyren eller få

Läs mer

Hydrocephalus och shunt

Hydrocephalus och shunt Hydrocephalus och shunt Den här broschyren berättar om hydrocephalus (vattenskalle) och shunt. Den riktar sig i första hand till familjer och personal som kommer i kontakt med barn och ungdomar som har

Läs mer

Britt Nilsson van den Berg Studienr:6065 Modul 11

Britt Nilsson van den Berg Studienr:6065 Modul 11 Britt Nilsson van den Berg Studienr:6065 Modul 11 SPANIEN 2012 OM SANTA ELENA CLINIC Santa Elena Clinic är uppriktad 1970. Sjukhuset ligger i Los Alamos, mellan Malaga och Torremolinos. Sedan dess har

Läs mer

Att leva med schizofreni - möt Marcus

Att leva med schizofreni - möt Marcus Artikel publicerad på Doktorn.com 2011-01-13 Att leva med schizofreni - möt Marcus Att ha en psykisk sjukdom kan vara mycket påfrestande för individen liksom för hela familjen. Ofta behöver man få medicinsk

Läs mer

Vi kan inte vänta med att göra vården ren, fräsch och säker

Vi kan inte vänta med att göra vården ren, fräsch och säker Socialdemokraterna i Stockholms läns landsting Vi kan inte vänta med att göra vården ren, fräsch och säker På senare år har problemen med bristande städning i vården uppmärksammats allt mer. Patienter

Läs mer

Punkt 12 Medlemsberättelser Medlemmar i Vårdförbundet 6 personligheter

Punkt 12 Medlemsberättelser Medlemmar i Vårdförbundet 6 personligheter Punkt 12 Medlemsberättelser Medlemmar i Vårdförbundet 6 personligheter 12. Medlemsberättelser Kongress 2011 1 (7) Lena, Sjuksköterska öppenvård Jobbet är utvecklande men stressigt. Den viktigaste orsaken

Läs mer

Infektionssjukvård i utveckling och förändring

Infektionssjukvård i utveckling och förändring dig en! r fö ik ar sklin g da ion å v T fekt in på Infektionssjukvård i utveckling och förändring Multiresistenta bakterier en växande utmaning för infektionssjukvården! Lär dig se de tidiga tecknen på

Läs mer

Referat från SFPO:s utbildningsdagar 8-9 maj 2014, Umeå

Referat från SFPO:s utbildningsdagar 8-9 maj 2014, Umeå Referat från SFPO:s utbildningsdagar 8-9 maj 2014, Umeå Gick av stapeln i Umeå och det var runt 50 deltagare som lyssnade på mycket intressanta och bra föreläsare. Vi tackade även av Elenor Granström från

Läs mer

Svensk Förening för Vårdhygien Dag Ström - 090421

Svensk Förening för Vårdhygien Dag Ström - 090421 Svensk Förening för Vårdhygien Dag Ström - 090421 Världen förändras och vi med den Svensk sjukvård i världsklass i avseendet medicinska resultat Finland Spanien Sverige ~180 miljarder årligen Världen förändras

Läs mer

Hur upplevde eleverna sin Prao?

Hur upplevde eleverna sin Prao? PRAO20 14 PRAO 2014 Hur upplevde eleverna sin Prao? Sammanställning av praoenkäten 2014. INNEHÅLLSFÖRTECKNING BAKGRUND OCH INFORMATION 1 UPPLEVELSE AV PRAO 2 OMHÄNDERTAGANDE PÅ PRAOPLATS 3 SYN PÅ HÄLSO-

Läs mer

Slutredovisning förbättringsprojekt; Handledarmanual för primärvården Frida Jarl AT-läkare 2011

Slutredovisning förbättringsprojekt; Handledarmanual för primärvården Frida Jarl AT-läkare 2011 Slutredovisning förbättringsprojekt; Handledarmanual för primärvården Frida Jarl AT-läkare 2011 Bakgrund Primärvårdsblocket kommer sist under AT-tjänstgöringen och på många sätt skiljer det sig från slutenvårdsplaceringarna.

Läs mer

Frågor och Svar om AKUT ÖRONINFLAMMATION hos barn

Frågor och Svar om AKUT ÖRONINFLAMMATION hos barn 1 Frågor och Svar om AKUT ÖRONINFLAMMATION hos barn Näst efter förkylning är akut öroninflammation den vanligaste infektionssjukdomen hos barn. Det är framför allt små barn som drabbas. Fram till 2 års

Läs mer

Stora skillnader för drabbade av tarmcancer

Stora skillnader för drabbade av tarmcancer Stora skillnader för drabbade av tarmcancer Aftonbladet skriver 21 november 2011. Läkare struntar i riktlinjerna Varje dag får 20 svenska män och kvinnor veta att de har tarmcancer. Hälften dör. En tidigare

Läs mer

Vad är vårdhygien. Enheten för vårdhygien. Vårdhygien i Uppsala län. Slutenvård Primärvård Kommunal vård Folktandvården

Vad är vårdhygien. Enheten för vårdhygien. Vårdhygien i Uppsala län. Slutenvård Primärvård Kommunal vård Folktandvården Vad är vårdhygien Inger Andersson Hygiensjuksköterska Enheten för Vårdhygien, Akademiska sjukhuset, Uppsala Enheten för vårdhygien Vårdhygien i Uppsala län Slutenvård Primärvård Kommunal vård Folktandvården

Läs mer

Vi socialdemokrater vill satsa på sjukvåden. Vi är övertygade om att det krävs en bred offentlig sjukvård för att alla ska få vård som behöver det.

Vi socialdemokrater vill satsa på sjukvåden. Vi är övertygade om att det krävs en bred offentlig sjukvård för att alla ska få vård som behöver det. Idag handlar mycket om val. Den 15 maj är det omval till Regionfullmäktige. Alla vi som bor i Västra Götaland ska återigen gå till vallokalen och lägga vår röst. Idag med alla val är det lätt att bli trött,

Läs mer

Men han är inte De nya fynden

Men han är inte De nya fynden Bakterierna utmanar prostatapatienterna Risken att smittas av bakterier som motstår de flesta former av antibiotika har hittills varit låg i Sverige, jämfört med situationen i många andra länder. Men med

Läs mer

Prehospitalt omhändertagande

Prehospitalt omhändertagande Prehospitalt omhändertagande Trombolyslarm (Rädda-hjärnan-larm) Innebär vid de flesta sjukhus att ambulanspersonal larmar akutmottagningen om att en patient som kan bli aktuell för trombolysbehandling

Läs mer

INRIKTNINGSDOKUMENT FO R PRIMÄ RVÄ RDEN I LÄNDSTINGET SO RMLÄND

INRIKTNINGSDOKUMENT FO R PRIMÄ RVÄ RDEN I LÄNDSTINGET SO RMLÄND INRIKTNINGSDOKUMENT FO R PRIMÄ RVÄ RDEN I LÄNDSTINGET SO RMLÄND Detta dokument baseras på Landstingets strategiska mål, som beslutas av Landstingsfullmäktige i landstingsbudgeten och som är styrande för

Läs mer

Rationell användning av antibiotika - en fråga om patientsäkerhet

Rationell användning av antibiotika - en fråga om patientsäkerhet Rationell användning av antibiotika - en fråga om patientsäkerhet Per-Åke Jarnheimer, överläkare Smittskydd och Vårdhygien Thomas Neumark, disktriktsläkare/forskare Ola Nordqvist, apotekare och Stramakoordinator

Läs mer

Vårdplanering och informationsöverföring i en samlad modell. Solveig Sundh och Annika Friberg www.visamregionorebro.se

Vårdplanering och informationsöverföring i en samlad modell. Solveig Sundh och Annika Friberg www.visamregionorebro.se Vårdplanering och informationsöverföring i en samlad modell Solveig Sundh och Annika Friberg www.visamregionorebro.se En del i regeringens äldresatsning 2010-2014 Bättre liv för sjuka äldre Syfte med försöksverksamheten

Läs mer

Hygienombud NUS utbildning 2015 program

Hygienombud NUS utbildning 2015 program Hygienombud NUS utbildning 2015 program 12.30 Välkommen Vårdhygien - vad har hänt sen sist? MRB och smittutredningar 13.30 Workshop Nu har vi mätt- hur går vi vidare? Samarbete - Hur kan vårdhygien stötta?

Läs mer

Barnsköterskan, en viktig resurs inom barnsjukvården

Barnsköterskan, en viktig resurs inom barnsjukvården Barnsköterskan, en viktig resurs inom barnsjukvården presenterar en yrkesgrupp som gör vården bättre. www.kommunal.se Barnsköterskan, en viktig yrkesgrupp inom hälso- och sjukvården presenterar en yrkesgrupp

Läs mer

Allmäntjänstgöring som läkare

Allmäntjänstgöring som läkare Hälsa Sjukvård Tandvård AT-läkare Allmäntjänstgöring som läkare vid Hallands sjukhus Halmstad och Varberg Organisation Från årsskiftet 2010/11 är Halland en egen region. I samband med bildandet av Region

Läs mer

Telefonrådgivning för sjuksköterskor

Telefonrådgivning för sjuksköterskor Är ni flera från arbetsplatsen som vill gå kontakta oss för grupprabatt! Telefonrådgivning för sjuksköterskor i hälso- och sjukvården Medicinsk lagstiftning och egenvårdsråd vad bör du tänka på? Smärta

Läs mer

Hemsjukvård i Genk, Belgien

Hemsjukvård i Genk, Belgien Hanna Eriksson Sjuksköterskeprogrammet SJSA 26 VT 2012 Hemsjukvård i Genk, Belgien Vecka 1, inledning Jag har nu gjort min första vecka här i Genk inom hemsjukvården i området Genk norra. Till att börja

Läs mer

Kvalitetsbokslut 2012

Kvalitetsbokslut 2012 Diarienummer: Kvalitetsbokslut 2012 Akutkliniken NLN Ett öppet och hållbart landsting för jämlik hälsa, mångfald och valfrihet Innehållsförteckning Inledning... 3 Faktaruta... 3 Organisation / Kompetens...

Läs mer

INNAN LEVDE JAG Effekter av bristande personlig assistans

INNAN LEVDE JAG Effekter av bristande personlig assistans INNAN LEVDE JAG Effekter av bristande personlig assistans INNEHÅLL 8 14 18 20 22 26 29 Hur vi har gjort rapporten Livet före och efter det förändrade beslutet Så påverkar beslutet vardagsliv och fritid

Läs mer

SAMMANFATTANDE BEDÖMNING ST-SPUR-inspektion

SAMMANFATTANDE BEDÖMNING ST-SPUR-inspektion SAMMANFATTANDE BEDÖMNING ST-SPUR-inspektion Inspektionsdatum: 2015-02-14 Skaraborgs Sjukhus Skövde Medicinkliniken Sjukhus Ort Klinik Ola Ohlsson och Bengt Sallerfors Inspektörer Gradering A B C D Socialstyrelsens

Läs mer

Min dag med Gunnel Eriksson den trädgårdsintresserade undersköterskan som har varit distriktsmästarinna i bordtennis

Min dag med Gunnel Eriksson den trädgårdsintresserade undersköterskan som har varit distriktsmästarinna i bordtennis Min dag med Gunnel Eriksson den trädgårdsintresserade undersköterskan som har varit distriktsmästarinna i bordtennis Gunnel 59 år är uppväxt i Fromheden och bor nu i hus i Norsjö. Hon är utbildad undersköterska

Läs mer

Tuberkulos. Information till patienter och närstående

Tuberkulos. Information till patienter och närstående Tuberkulos Information till patienter och närstående Vad är tuberkulos? Tuberkulos är en smittsam men botbar infektionssjukdom som orsakas av bakterien Mycobacterium Tuberculosis. Av alla som blir smittade

Läs mer

Fungerar hygienrutinerna inom äldreomsorgen?

Fungerar hygienrutinerna inom äldreomsorgen? Fungerar hygienrutinerna inom äldreomsorgen? Instrument och steriltekniker utbildningen Sollefteå Lärcenter 300 YH p, 2011 Författare: Christine Pålerud, Kerstin Sundblad Handledare: Maria Hansby 1 Sammanfattning

Läs mer

Arbetsterapeut ett framtidsyrke

Arbetsterapeut ett framtidsyrke Arbetsterapeut ett framtidsyrke Arbetsterapeut ett framtidsyrke, september 2011 (rev. februari 2013) Förbundet Sveriges Arbetsterapeuter (FSA) Utgiven av FSA, Box 760, 131 24 Nacka ISBN: 91-86210-70-X

Läs mer

Är du anhörig till någon med funktionshinder?

Är du anhörig till någon med funktionshinder? Är du anhörig till någon med funktionshinder? Kris- och samtalsmottagningen STOCKHOLMS LÄNS LANDSTING Kris- och samtalsmottagningen kan hjälpa dig När man är med om något riktigt svårt kan det hända att

Läs mer

Sjukgymnast. Att hjälpa människor när de behöver det som mest

Sjukgymnast. Att hjälpa människor när de behöver det som mest Westerlundska Gymnasiet Samhällsvetenskapligaprogrammet 2012 svenska kurs 2 Amanda Vesterberg SA2B Sjukgymnast Att hjälpa människor när de behöver det som mest Inledning Jag har valt att fördjupa mig i

Läs mer

Inte störst men bäst. Det är vår vision.

Inte störst men bäst. Det är vår vision. Inte störst men bäst. Det är vår vision. Förbättringsarbete på Lasarettet i Ystad LEAN Den avgörande frågan är: Hur vill jag som patient bli bemött när jag träder in i detta sjukhus? Matz Widerström, Sjukhuschef

Läs mer

Rätt klädd och rena händer. basala hygienrutiner stoppar smittspridning

Rätt klädd och rena händer. basala hygienrutiner stoppar smittspridning Rätt klädd och rena händer basala hygienrutiner stoppar smittspridning Resistenta bakterier Resistenta bakterier är ett av de största vårdhygieniska problemen i världen. MRSA Meticillin Resistenta Staphylococcus

Läs mer

Lean Healthcare. Strategiska staben

Lean Healthcare. Strategiska staben Lean Healthcare Strategiska staben En dag på Universitetssjukhuset i Lund 870 inneliggande patienter 2 900 patienter besöker olika mottagningar varav 180 uppsöker akut mottagningen 710 patienter röntgas

Läs mer

Palliativ vård 2013. Datum: 2 3 december 2013, Stockholm

Palliativ vård 2013. Datum: 2 3 december 2013, Stockholm Palliativ vård 2013 Symtomkontroll och symtomlindring smärta och andnöd Brytpunkt, etik och etiska dilemman Det svåra samtalet att våga prata om döendet och döden med patienter och anhöriga Så får du teamarbetet

Läs mer

Lean Healthcare Överläkare Lars Eurenius Medicinkliniken

Lean Healthcare Överläkare Lars Eurenius Medicinkliniken Lean Healthcare Överläkare Lars Eurenius Medicinkliniken Agenda Lean Healthcare Capio S:t Görans modellen Bakgrund Lean Healthcare principer Lean Healthcare i praktiken, exempel akuten Lean Healthcare

Läs mer

Informationshäfte till dig som ska opereras dagkirurgiskt vid Verksamhetsområde Ortopedi Malmö

Informationshäfte till dig som ska opereras dagkirurgiskt vid Verksamhetsområde Ortopedi Malmö Informationshäfte till dig som ska opereras dagkirurgiskt vid Verksamhetsområde Ortopedi Malmö Denna broschyr innehåller viktig information inför och efter din operation. Välkommen till Verksamhetsområde

Läs mer

Patientsäkerhetsberättelsen år 2014 Landstinget Blekinge

Patientsäkerhetsberättelsen år 2014 Landstinget Blekinge 1 Patientsäkerhetsberättelsen år 2014 Landstinget Blekinge 2 3 Smittskydd (2) Vårdhygien (3) Patientsäkerhetsavdelningen Läkemedelskommitté (1,5) Läkemedelssektion (4) STRAMA (0,3) Patientsäkerhetssamordnare

Läs mer

En god och rättvis vård för alla i Blekinge. Socialdemokraterna BLEKINGE

En god och rättvis vård för alla i Blekinge. Socialdemokraterna BLEKINGE En god och rättvis vård för alla i Blekinge. Socialdemokraterna BLEKINGE EN GOD OCH RÄTTVIS VÅRD FÖR ALLA Alla medborgare och patienter ska känna trygghet i att de alltid får den bästa vården, oavsett

Läs mer

Egenkontroll på vårdavdelningar, Vårdhygienisk checklista för

Egenkontroll på vårdavdelningar, Vårdhygienisk checklista för Egenkontroll på vårdavdelningar, Vårdhygienisk checklista för Hitta i dokumentet Syfte: Utvärdering: Medarbetare Patient Vårdrum Arbetsplats Kläder/tvätt Livmedelshantering Minska VRI Uppdaterat från föregående

Läs mer

UNG CANCER FRÅN ENSAMHET TILL SAMHÖRIGHET

UNG CANCER FRÅN ENSAMHET TILL SAMHÖRIGHET UNG CANCER FRÅN ENSAMHET TILL SAMHÖRIGHET Ung Cancer är en ideel l organisation som arbetar för att förbättr a levnadsvillkoren för unga vuxna cancer drabbade. Med det menar vi unga vuxna mellan 16 30

Läs mer

Karlskoga lasarett. Färre trycksår med en bra arbetsmiljö. Solveig Torensjö, utbildningsledare 2013-11-25

Karlskoga lasarett. Färre trycksår med en bra arbetsmiljö. Solveig Torensjö, utbildningsledare 2013-11-25 Karlskoga lasarett Färre trycksår med en bra arbetsmiljö Solveig Torensjö, utbildningsledare 2013-11-25 Karlskoga lasarett ett av tre sjukhus i Örebro län Specialistsjukvård Karlskoga lasarett Lindesbergs

Läs mer

Är du anhörig till någon med funktionshinder?

Är du anhörig till någon med funktionshinder? Är du anhörig till någon med funktionshinder? Kris- och samtalsmottagningen STOCKHOLMS LÄNS LANDSTING Kris- och samtalsmottagningen kan hjälpa dig När man är med om något riktigt svårt kan det hända att

Läs mer

Vårdrelaterade infektioner i Landstinget Gävleborg HT09

Vårdrelaterade infektioner i Landstinget Gävleborg HT09 Upprättad av Kvalitetsutvecklare Birgitta Olsson, kvalitetsenheten, Lednings- och verksamhetsstöd Hygiensjuksköterska Karin Medin, enheten för vårdhygien Datum 2009-12-15 Vårdrelaterade infektioner i Landstinget

Läs mer

ViSam. Vårdplanering och informationsöverföring i en samlad modell. WWW.regionorebro.se/visam

ViSam. Vårdplanering och informationsöverföring i en samlad modell. WWW.regionorebro.se/visam ViSam Vårdplanering och informationsöverföring i en samlad modell WWW.regionorebro.se/visam 08:00-08:15 Introduktion ViSam Program 08:15-09:00 Triage METTS Bruno Ziegler, specialist allmänmedicin och medicinskt

Läs mer

TILL DIG SOM VÅRDAS AKUT

TILL DIG SOM VÅRDAS AKUT TILL DIG SOM VÅRDAS AKUT Välkommen till oss Inom verksamhetsområde Ortopedi har vi stor erfarenhet av att behandla sjukdomar och skador i rörelseorganen. Vårt mål är alltid att med god omvårdnad och rehabilitering

Läs mer

När tänkte du på dig själv senast?

När tänkte du på dig själv senast? Bli medlem du också! 8 av 10 läkare är redan med. När tänkte du på dig själv senast? Vi tänker på dig under hela din karriär 1 Vi tänker på dig under hela din karriär Som läkare har du ett viktigt och

Läs mer

Landstingspolitikernas svar på frågor från Stockholms länsförening av Riksförbundet för Mag- och tarmsjuka

Landstingspolitikernas svar på frågor från Stockholms länsförening av Riksförbundet för Mag- och tarmsjuka Landstingspolitikernas svar på frågor från Stockholms länsförening av Riksförbundet för Mag- och tarmsjuka Svar från Moderaterna Svar från Kristdemokraterna Svar från Centerpartiet Svar från Folkpartiet

Läs mer

Ett nytt perspektiv i arbetet med barn och föräldrar

Ett nytt perspektiv i arbetet med barn och föräldrar Ett nytt perspektiv i arbetet med barn och föräldrar Kurs för förskollärare och BVC-sköterskor i Kungälv 2011-2012, 8 tillfällen. Kursbok: Ditt kompetenta barn av Jesper Juul. Med praktiska exempel från

Läs mer

Vårdrelaterade infektioner Framgångsfaktorer som förebygger

Vårdrelaterade infektioner Framgångsfaktorer som förebygger Vårdrelaterade infektioner Framgångsfaktorer som förebygger 0 Vårdrelaterade infektioner orsakar lidande och kostnader Ca 10 procent av alla vårdplatser upptas av patienter med VRI Vårdrelaterade infektioner

Läs mer

Studiecirkel Säker vård alla gånger

Studiecirkel Säker vård alla gånger Studiecirkel Säker vård alla gånger Område 5 och 8 Förebygga kirurgiska komplikationer och postoperativa sårinfektioner OP/ IVA,ortoped- och reumatologkliniken och kirurgkliniken, Länssjukhuset Ryhov I

Läs mer

SKRIVELSE 2014-02-19 LS 1311-1475. Håkan Jörnehed (V) har lämnat en skrivelse om personalbemanning.

SKRIVELSE 2014-02-19 LS 1311-1475. Håkan Jörnehed (V) har lämnat en skrivelse om personalbemanning. Stockholms läns landsting 1(2) Landstingsrådsberedningen SKRIVELSE 2014-02-19 LS 1311-1475 LANDSTINGSSTYRELSEN Landstingsstyrelsen 14*03-0 4 0 0 0 1 2 * Skrivelse från Håkan Jörnehed (V) om personalbemanning

Läs mer

Prov: Möte i korridor, Medicin Svar elev A.

Prov: Möte i korridor, Medicin Svar elev A. Prov: Möte i korridor, Medicin Svar elev A. Uppgift 1. Vad gör du och hur bemöter du kvinnan? Svar. Jag går framtill henne och säger att jag är undersköterska och säger mitt namn, och frågar vad det är,

Läs mer

Sagan om Kalle Kanin en Metafor för entreprenörer

Sagan om Kalle Kanin en Metafor för entreprenörer 2009-04-16 Sid: 1 (7) Sagan om Kalle Kanin en Metafor för entreprenörer Det var en gång en kanin som hette Kalle. Han bodde på en grön äng vid en skog, tillsammans med en massa andra kaniner. Kalle hade

Läs mer

NATURVETENSKAPLIGA UPPGIFTER

NATURVETENSKAPLIGA UPPGIFTER NATURVETENSKAPLIGA UPPGIFTER SEMMELWEIS DAGBOK TEXT 1 Juli 1846. Nästa vecka får jag en befattning som Herr Doktor vid förlossningsklinikens första avdelning på Wiens allmänna sjukhus. Jag förfärades då

Läs mer

Råd till föräldrar. Att vara barn och anhörig när ett SYSKON i familjen är sjuk

Råd till föräldrar. Att vara barn och anhörig när ett SYSKON i familjen är sjuk Råd till föräldrar Att vara barn och anhörig när ett SYSKON i familjen är sjuk I familjer där en förälder, syskon eller annan vuxen drabbats av svår sjukdom eller skada blir situationen för barnen extra

Läs mer

PSYKISK OHÄLSA HOS ÄLDRE

PSYKISK OHÄLSA HOS ÄLDRE SLSO P s y k i a t r i n S ö d r a PSYKISK OHÄLSA HOS ÄLDRE om psykiska problem hos äldre och dess bemötande inom Psykiatrin Södra layout/illustration: So I fo soifo@home.se Produktion: R L P 08-722 01

Läs mer

MIRA-projektet. Jenny Hellman, Folkhälsomyndigheten

MIRA-projektet. Jenny Hellman, Folkhälsomyndigheten MIRA-projektet Jenny Hellman, Folkhälsomyndigheten Projektgruppen: Bo Aronsson, Otto Cars, Mats Hedlin, Jenny Hellman (projektledare), Christer Norman, Gunilla Skoog, Anders Ternhag 2 Recept/1000 invånare

Läs mer

Vad säger lagen? projekt När barn är anhöriga

Vad säger lagen? projekt När barn är anhöriga Vad säger lagen? projekt När barn är anhöriga Jönköping den 6 oktober 2014 Gunilla Apell Projektledare Hälso- och sjukvårdsenheten Central förvaltning gunilla.apell@ltdalarna.se Sjukvårdens ansvar och

Läs mer

Ätstörningar. Att vilja bli nöjd

Ätstörningar. Att vilja bli nöjd Ätstörningar Ätstörningar innebär att ens förhållande till mat och ätande har blivit ett problem. Man tänker mycket på vad och när man ska äta, eller på vad man inte ska äta. Om man får ätstörningar brukar

Läs mer

Först vill vi förklara några ord och förkortningar. i broschyren: impulsiv för en del personer kan det vara som att

Först vill vi förklara några ord och förkortningar. i broschyren: impulsiv för en del personer kan det vara som att Hej! Du som har fått den här broschyren har antagligen ett syskon som har ADHD eller så känner du någon annan som har det. Vi har tagit fram den här broschyren för att vi vet att det inte alltid är så

Läs mer

Uppsala. Värdegrund. Bra

Uppsala. Värdegrund. Bra Uppsala Värdegrund Vårdkedja och team med olika professioner istället för täta skott mellan vårdnivåer. Kompetensutnyttjande HSL följs bättre med människovärdesprincipen först. Mindre vårdkostnader i längden,

Läs mer

Jag har ju sagt hur det ska vara

Jag har ju sagt hur det ska vara Jag har ju sagt hur det ska vara - men kommunikation är så mycket mer än att ge information. Säkra information genom kommunikation 40 80 % av all medicinsk information glöms direkt (Kessels, 2003) Nästan

Läs mer

Barnen och sjukdomen. Barn som anhörig till allvarligt sjuk förälder BARNEN OCH SJUKDOMEN 1

Barnen och sjukdomen. Barn som anhörig till allvarligt sjuk förälder BARNEN OCH SJUKDOMEN 1 Barnen och sjukdomen Barn som anhörig till allvarligt sjuk förälder BARNEN OCH SJUKDOMEN 1 I familjer där förälder eller annan vuxen drabbats av svår sjukdom eller skada blir situationen för barnen extra

Läs mer

Hudiksvalls sjukhus. Kliniken i fokus

Hudiksvalls sjukhus. Kliniken i fokus Kliniken i fokus I Hudiksvall har det inte funnits en neurologmottagning på tio år. Det drev fram utvecklingen av ett neurologteam av kurator, sjukgymnast, logoped, arbetsterapeut och dietist för att samordna

Läs mer

När tänkte du på dig själv senast?

När tänkte du på dig själv senast? Bli medlem du också! 8 av 10 läkare är redan med. När tänkte du på dig själv senast? Vi tänker på dig under hela din karriär 1 Vi tänker på dig under hela din karriär Som läkare har du ett viktigt och

Läs mer

Akutpsykiatrisk vård. 8 9 februari 2012, Stockholm

Akutpsykiatrisk vård. 8 9 februari 2012, Stockholm Akutpsykiatrisk vård Akutpsykiatriska bedömningar och diagnossättning Missbrukets fysiologi behandling och risker med abstinens! Suicidriskbedömning hur kan du bedöma hur allvarligt det är? Samtalsteknik

Läs mer

Lättläst om Läkemedelsverket och läkemedel

Lättläst om Läkemedelsverket och läkemedel Lättläst om Läkemedelsverket och läkemedel Här finns inga svåra ord eller långa meningar. Här kan du läsa om läkemedel och om Läkemedelsverket. Denna information finns också på www.lakemedelsverket.se/lattlast

Läs mer

Vårdens största fienden syns inte men finns där ändå! Följsamheten till hygienrutiner allt viktigare

Vårdens största fienden syns inte men finns där ändå! Följsamheten till hygienrutiner allt viktigare Självklart! Vårdens största fienden syns inte men finns där ändå! Följsamheten till hygienrutiner allt viktigare Var vårdar vi våra brukare/patienter? VRE - utbrottet i Västmanland 2008-2010 Totalt 267

Läs mer

Specialistrådsmöte Sandviks Gård 14-15 maj

Specialistrådsmöte Sandviks Gård 14-15 maj Specialistrådsmöte Sandviks Gård 14-15 maj Sammanfattning lägesrapport Dalarna Har vi vårdavdelningar, dagvårdsavdelning och specialistmottagning Barn- och ungdomsmedicin Dalarna. Verksamheterna har en

Läs mer

RS-virusinfektion Information om RS-virus och om hur du kan förhindra att spädbarnet får en svår infektion

RS-virusinfektion Information om RS-virus och om hur du kan förhindra att spädbarnet får en svår infektion RS-virusinfektion, mer än en förkylning I den här broschyren kan du läsa om RS-virus (Respiratoriskt Syncytialvirus), hur det smittar, symtom på infektion och hur du kan skydda ditt barn mot smitta. roxenback.com

Läs mer

Kan utbrändhet leda till samvetsstress? Anna Ekwall

Kan utbrändhet leda till samvetsstress? Anna Ekwall Kan utbrändhet leda till samvetsstress? Anna Ekwall JAG! Ambulanssjuksköterska Malmö Lärare på spec-utb akut och ambulans Lund Ansvarig för FoU vid Falck ambulans AB i Skåne Docent #toaselfie Presentation

Läs mer

Lokal anvisning 2010-09-01

Lokal anvisning 2010-09-01 1(6) VARDHYGIEN Handläggning av MRSA Lokal anvisning 2010-09-01 Ersätter tidigare dokument Basala hygienrutiner är den absolut viktigaste åtgärden för att förebygga smittspridning i vården. De skall konsekvent

Läs mer

En sann berättelse om utbrändhet

En sann berättelse om utbrändhet En sann berättelse om utbrändhet Marie är 31 år, har man och en hund. Bor i Stockholm och arbetar som webbredaktör på Företagarnas Riksorganisation (FR). Där ansvarar hon för hemsidor, intranät och internkommunikationen

Läs mer

Bergenmodellen. Vårt sätt att förebygga och bemöta. hot och våld. på psykiatriska vårdavdelningar. i Stockholms läns sjukvårdsområde.

Bergenmodellen. Vårt sätt att förebygga och bemöta. hot och våld. på psykiatriska vårdavdelningar. i Stockholms läns sjukvårdsområde. Bergenmodellen Vårt sätt att förebygga och bemöta hot och våld på psykiatriska vårdavdelningar i Stockholms läns sjukvårdsområde. Innehåll Det här är Bergenmodellen... 5 Hot och våld på psykiatriska avdelningar...

Läs mer

reportaget Fartvindsmodellen hjälper runda barn Fysioterapi

reportaget Fartvindsmodellen hjälper runda barn Fysioterapi Fartvindsmodellen 10 Fysioterapi nr 4 / 2009 hjälper runda barn Vid Obesitascentrum i Göteborg får barn och ungdomar med svår fetma hjälp. En viktig del av behandlingen är aktivitetsträning. Hos sjukgymnasten

Läs mer

Vankomycinresistenta Enterokocker. Utbrott i Västmanland 2008 / 2009

Vankomycinresistenta Enterokocker. Utbrott i Västmanland 2008 / 2009 Vankomycinresistenta Enterokocker Utbrott i Västmanland 2008 / 2009 Daniel Heimer, hygienöverläkare Eva Edberg, hygiensjuksköterska 1 Monet - Water Lillies 2 Superbakterie på Centrallasarettet 3 Invasiva

Läs mer

Allmäntjänstgöring som läkare

Allmäntjänstgöring som läkare Hälsa Sjukvård Tandvård AT-läkare Allmäntjänstgöring som läkare vid Hallands sjukhus Halmstad och Varberg Organisation Från årsskiftet 2010/11 är Halland en egen region. I samband med bildandet av Region

Läs mer

Välkommen till avdelning 53 Information till patient och närstående

Välkommen till avdelning 53 Information till patient och närstående Sahlgrenska Universitetssjukhuset Välkommen till avdelning 53 Information till patient och närstående VÄLKOMMEN Denna information är tänkt som en vägledning för dig under ditt besök hos oss. Är det något

Läs mer

Bakgrund Inspektionen för vård och omsorg har under veckorna 24 och 25 granskat följande sjukhus inom Stockholms län:

Bakgrund Inspektionen för vård och omsorg har under veckorna 24 och 25 granskat följande sjukhus inom Stockholms län: Tg1 2013 v 2.1 BESLUT 2013-07-02 Dnr 8.5-28479/2013-1 1(6) Regionala tillsynsavdelningen Öst Astrid Hessling astrid.hessling@ivo.se Danderyds Sjukhus AB Chefläkaren 182 88 Stockholm Den 1 juni 2013 tog

Läs mer

När din mamma eller pappa är psykiskt sjuk

När din mamma eller pappa är psykiskt sjuk Vad du kan behöva veta När din mamma eller pappa är psykiskt sjuk Den här skriften berättar kort om psykisk sjukdom och om hur det kan visa sig. Du får också veta hur du själv kan få stöd när mamma eller

Läs mer

Reserapport- utbytestermin West Virginia University, USA

Reserapport- utbytestermin West Virginia University, USA Reserapport- utbytestermin West Virginia University, USA Jag heter Veronica och har precis avslutat mitt 16 veckor långa utbyte på sjuksköterskeprogrammet i Morgantown, West Virginia. Utbytet innefattade

Läs mer

Stockholms lins landsting

Stockholms lins landsting Stockholms lins landsting Landstingsradsberedningen i(d SKRIVELSE 2015-08-19 LS 2015-0298 Landstingsstyrelsen Motion 2015:7 av Pia Ortiz Venegas m.fl. (V) om att införa mobila geriatriska team Föredragande

Läs mer

Hälso- och sjukvårdsberedningen

Hälso- och sjukvårdsberedningen 1 (6) Landstingets kansli Planeringsavdelningen, Lillemor Ahlgren Justerat 2013-09-03 Hälso- och sjukvårdsberedningen Tid Onsdagen den 28 augusti kl. 9.00 12.00 Plats Närvarande ledamöter Övriga närvarande

Läs mer