Du har Sveriges viktigaste jobb. 6,5 miljoner till barn med läs- och skrivsvårigheter. Att tala om det svåra hur möter vi oro?

Transkript

1 strömmen INFORMATIONStill anställda i Kalmar kommun Nr 3 * december 2011 Du har Sveriges viktigaste jobb 6,5 miljoner till barn med läs- och skrivsvårigheter Att tala om det svåra hur möter vi oro? 1 strömmen

2 Roland har ordet: Bra bemötande = Hög kvalitet! text: Roland Karlsson, kommunchef foto: Jan Magnusson Det är ingen tillfällighet att man kan sätta likhetstecken mellan bra bemötande och hög kvalitet i den kommunala verksamheten. Nästan allt vi gör i kommunen handlar nämligen om möten. Elever möter sina lärare, pensionärer som har hemtjänst möter sina undersköterskor, medborgare som söker bygglov möter bygglovshandläggare, ungdomar som går till fritidsgården möter fritidsledare, invånare som behöver socialt stöd möter socialsekreterare, företagare som behöver bygga ut möter företagslotsen och så vidare. Allt detta handlar om kommunens möten med sina kunder. Samma sak gäller internt i kommunen. Medarbetaren möter sin chef eller en kollega, den anställde möter kommunhälsan och så vidare. Det är i dessa tiotusentals möten som sker varje dag som kommunen får sitt kvalitetsbetyg. Kvalitet mäts också på andra sätt, men det är bemötandet som är mest avgörande för den bild medborgaren får av kommunens service. År 2005 gjorde vi en storsatsning genom att inbjuda Lou Rossling att föreläsa för alla anställda i kommunen (och detaljhandeln på Kvarnholmen). Efter ett stort arbete på alla arbetsplatser formulerade vi c/o Kalmarskylten, som nu sitter på alla våra arbetsplatser. År 2009 följde vi upp med föreläsningar av Sara Lund, där vi fick möta och fundera över våra fördomar. Även vid detta tillfälle tog vi Efter ett stort arbete på alla arbetsplatser formulerade vi c/o Kalmar-skylten, som nu sitter på alla våra arbetsplatser. fram ett material som man kan använda på arbetsplatsmöten. Under 2010 anslöt vi kommunen till en mätning som kallas KKiK (Kommunens Kvalitet i Korthet). Där ingår bl.a. en telefonmätning som bedömer vår tillgänglighet och vårt bemötande. När resultatet kom fick vi en mindre chock! Bland 100 deltagande kommuner var Kalmar näst sämst när det gällde bemötande! Vi tog därför fram ett åtgärdsprogram och kommunstyrelsens arbetsutskott beslutade att en ny extra mätning skulle genomföras. Resultaten av den blev en kraftig förbättring av tillgängligheten, men bemötandet låg fortfarande på samma låga nivå inom flera verksamheter. Före årsskiftet görs en ny mätning där vi kan jämföra oss med andra deltagande kommuner. Då förväntar jag mig att alla verksamheter når ett gott resultat. Medborgare och besökare har rätt att förvänta sig ett korrekt och vänligt bemötande från alla anställda inom kommunen. Jag ber dig därför att tänka på vilken betydelse det har hur just Du bemöter både kunder och arbetskamrater. Det är vi tillsammans som skapar den attraktiva kommunen. En kommun där människor trivs att leva. En kommun som lockar nya medborgare. En kommun som lever upp till namnet ALLA Tajders Kalmar. Ett bra bemötande i alla verksamheter är därför A och O! strömmen INFORMATIONS- Chefredaktör och ansvarig utgivare Redaktionskommitté 2 strömmen Grafisk form Foto framsidan Produktion Tryck Papper och upplaga Strömmen Informationsenheten, Box 611, Kalmar strommen@kalmar.se Christina Karlberg Sara Svensson, Britt Kronberg, Kerstin Ivarsson, Emanuel Wallin, Jan Magnusson och Lotta Mellstrand Lotta Mellstrand Vi är alla superhjältar i människors vardag. Foto: Joachim Grusell Informationsenheten, Kalmar kommun KalmarSund Tryck AB, Kalmar 130g Silverblade, ex Innehållet i Strömmen får gärna citeras, bara källan anges

3 Du har Sveriges viktigaste jobb text: Christina Karlberg foto: Joachim Grusell Vi är alla superhjältar i människors vardag. Kommuner och landsting har de mest engagerade och motiverade medarbetarna på den svenska arbetsmarknaden. Samtidigt är vi som arbetar inom kommuner och landsting inte så bra på att berätta för andra hur stolta vi är över vårt arbete. Det gapet är problematiskt. Inte minst för att välfärdssektorn under den närmaste tioårsperioden ska rekrytera hundratusentals nya medarbetare. Därför startar nu organisationen Sveriges kommuner och landsting (SKL) en stor kampanj för att lyfta oss som är medarbetare i kommuner och landsting. Det yttersta syftet är förstås att vi vill få unga och kompetenta människor att söka sig till oss, stanna kvar och utvecklas. Vi vill ta tillvara deras engagemang och drivkraft. I Kalmar kommun, precis som i många andra kommuner har vi också diskuterat de här frågorna. I rekryteringsarbetet vill vi lyfta den duktiga personal vi har. Alla som varje dag arbetar för att våra invånare ska få ett så bra liv som möjligt. Våra jobb gör skillnad för många människor. Vi har de mest intressanta, stimulerande och meningsfulla jobben som finns på arbetsmarknaden, men vi är dåliga på att tala om det. Därför har vi nu tagit fram ett marknadsföringsmaterial som vi kan ha med oss när vi möter ungdomar och andra i rekryteringssyfte. Vi diskuterar även hur vi kan använda detta på webben och i de sociala medierna, berättar personalchef Anne Elgmark. SKL kommer i sin marknadsföring att lyfta ett trettiotal yrken som finns inom kommun och landsting. I Kalmar kommun har vi valt ut nio yrkeskategorier, som antingen är svåra att rekrytera eller där vi har ett stort rekryteringsbehov de närmaste åren. Våra främsta superhjältar är därför stadsplanerare, lärare, chefer, brandmän, omsorgsassistenter, undersköterskor, miljöinspektörer, städpersonal och parkarbetare. Vårt rekryteringsmaterial är dock endast en liten del av vår marknadsföring. Det allra viktigaste är förstås alla anställda och det ni säger om ert jobb. Hur bemöter du våra invånare? Vad säger du om ditt jobb på lördagskvällens fest? Tar du emot praktikanter och vad berättar du om ditt jobb för dem? Har du hälsat på i ditt barns skola för att berätta om ditt jobb? Det är du som skapar bilden av Kalmar kommun som arbetsgivare. Du har Sveriges viktigaste jobb! strömmen 3

4 De skådar in i framtiden för ett bättre Kalmar Delarna är viktigare än helheten text: Christine Bergkvist Björklund foto: Jan Magnusson har ansvaret och det finns en förvaltningsövergripande grupp som träffas och regelbundet stämmer av så att våra beräkningar håller, berättar Susanne. Vi upplever en god acceptans för att kommunen har en enda befolkningsprognos och att förvaltningarna inte gör sina egna. Prognosen är den bästa gissningen som går att göra och vi kan inte ha olika världsbilder på olika förvaltningar. En prognos är alltid kvalificerad gissning, och om den inte stämmer då ska den självklart omarbetas, säger Torbjörn. Just nu ser vi att det inte föds så många barn som vi räknat med, men är det i den omfattningen att vi behöver ändra i prognosen? Det är en levande process som diskuteras utifrån olika perspektiv, tillägger Susanne. Torbjörn Hansson och Susanne Eriksson ser framför allt några saker i statistiken som kommer att bli direkt avgörande för hur kommunen planerar och ser ut i framtiden. Vad spelar det för roll hur många barn som föds och hur många nya pensionärer vi får i kommunen? En hel del! Över tusen nya elever fram till år 2020 ställer stora krav på oss anställda och hur vi planerar för framtiden. Därför är befolkningsprognosen ett mycket viktigt verktyg. 4 strömmen Kommunens experter inom området är Susanne Eriksson, utredningssekreterare hos mark- och planeringsenheten, och Torbjörn Hansson, planeringssekreterare för barnoch ungdomsförvaltningen och mark- och planeringsenheten. De reder ut begreppen. Vad är en befolkningsprognos? Kommunen gör en befolkningsprognos varje år. Den gäller tio år framåt och handlar både om kommunen som helhet och om olika delområden (delområdesprognosen gäller i fem år). Mark- och planeringsenheten Varför behöver kommunen en befolkningsprognos? Syftet med prognosen är att den ska vara ett besluts- och planeringsunderlag. Den styr bland annat den ekonomiska planeringen och skatteberäkningar, säger Torbjörn. När vi planerar hur mycket personal som behöver rekryteras utgår vi från prognosen. Om antalet barn ökar, och alla andra förutsättningar är desamma, behöver vi fler förskolelärare. Sedan är det upp till varje förvaltning att använda sig av underlaget i prognosen och göra om den till sin egen, förklarar Susanne. Torbjörn och Susanne ser framför allt några saker i statistiken som kommer att bli direkt avgörande för hur kommunen planerar och ser ut i framtiden. Fler skolbarn och äldre ställer nya krav på kommunen. Om vi blir invånare ger det i sig inte speciellt mycket information. Det är hur vi blir det som är intressant, hur ser de olika åldersgrupperna ut? Delarna är viktigare än helheten, menar Torbjörn.

5 Grundbulten i Södermöre är demokrati text: Mattias Ask foto: Jan Magnusson Ni ser att förskolebarn i åldern 1 5 ökar ett par år till? Ja, den här gruppen ser ut att öka till år och därefter plana ut till en ganska stabil nivå. Det betyder att kommunen behöver bygga ut förskolor så att man täcker in ökningen, och sedan hålla kapaciteten där. Gruppen kommer inte att minska, tror Torbjörn. De äldre barnen i skolåldern och personer över 65 år ökar mest? Så ser det ut. Antalet elever i grundskolan, 6 15 år, kommer att öka väldigt kraftigt. Fram till år 2020 kommer skolan få cirka fler elever, det är en 20-procentig ökning. Det blir en utmaning, säger Torbjörn. Även gruppen åringar kommer att ha en väldigt kraftig ökning fram till år Det är cirka personer. Dessa kommer förmodligen inte att behöva så mycket vård och omsorg utan är friska pensionärer som ställer nya krav på sina liv. De vill kanske inte ha kvar villan, utan en prisvärd lägenhet i staden. Det får konsekvenser för den kommunala bostadsplaneringen, menar Susanne. Vad kan man dra för slutsatser av det här? Kalmar kommun kommer att behöva fler lärare, bland annat. På längre sikt behöver omsorgen ha mer personal. Det kommer att behövas olika former av boenden. För alla som arbetar med planering gäller det att vara förberedd, sammanfattar Torbjörn. Siffror om Kalmar På kommunens intranät under Siffror om Kalmar finns bland annat aktuella befolkningsförändringar, verktyget befolkningsprognosen, en rapport om prognosen fram till år 2020 och en mängd annat statistiskt godis. Vill du komma i kontakt med Torbjörn och Susanne? De nås på: , Susanne Eriksson , Torbjörn Hansson Ny på jobbet, men inte ny på arbetsplatsen. Det beskriver min arbetsvardag då jag har lämnat kommundelsutvecklartjänsten för rollen som tillförordnad kommundelschef i Södermöre fram till mitten av mars. Liksom min tidigare tjänst är det minst sagt ett mångsidigt uppdrag i en typ av förvaltningsorganisation vars like saknas i övriga sydöstra Sverige. I mångt och mycket har vi samma uppdrag som våra fackförvaltningar inom t.ex. äldreomsorg, skola och fritidsgårdar. Utifrån mitt perspektiv är det dock fyra saker som gör att vi skiljer oss från fackförvaltningarna. Det första är grundbulten i offentlig sektor, dvs. demokrati. Förvisso arbetar alla verksamheter i offentlig sektor med demokrati. I vårt fall inrättades vi dock som ett uttalat demokratiprojekt för drygt tio år sedan och vi har ett fortsatt utökat demokratiuppdrag. Medborgardialoger, forum, öppna möten, fokusgrupper och det faktum att vi har en nämnd med företrädare främst från Södermöre är några inslag i vårt demokratiarbete. Till skillnad från den ordinära medborgardialogen söker vi också ta tillvara det lokala ideella engagemanget, allt i enlighet med vårt landsbygdsutvecklingsuppdrag. Tillsammans med samhällsföreningar, företagare och andra utvecklingsaktörer har vi varit involverade i många utvecklingsprojekt med fokus på alltifrån närproducerade livsmedel, vandringsleder, företagsnätverk, allaktivitetshus eller utökad service. Mer som skiljer ut oss är det faktum att vi är en områdesorganisation med exempelvis skola, äldreomsorg och bibliotek under en och samma hatt. Vi har nära mellan de olika verksamheterna och har under åren samverkat inom flera områden som t.ex. fritidsgårdens roll i det elevsociala stödet i skolan, vaktmästarna som utför tjänster i flera En god samverkan med fackförvaltningarna är avgörande för att kommundelens verksamheter ska fungera, tror Mattias Ask. verksamheter på orterna eller regelbundna generationsöverskridande möten mellan elever och äldre. Till sist ska vi söka smarta lösningar utifrån de lokala förutsättningar och behov som finns i kommundelen. Det innebär att vi ibland väljer att prova andra vägar och gör egna prioriteringar än de som sker i fackförvaltningarna i kommunen. Som två olika exempel kan nämnas att våra skolor var tidigt ute när det gäller arbetet med tidig registrering av språkutveckling och i folkhälsosyfte har vi genomfört matlagningskurser för småbarnsföräldrar i samarbete med studieförbund. Trots självständigheten är en god samverkan med fackförvaltningarna avgörande för att våra verksamheter ska fungera. Min förhoppning är att samverkan mellan förvaltningarna kan utvecklas ytterligare gällande bl.a. olikhetsutrymmet där vi kan bli än bättre på att ta tillvara varandras olika erfarenheter och sprida goda exempel. Det kan driva utvecklingen framåt på ett positivt sätt som kommer både brukare och personal till gagn. strömmen 5

6 Att tala om det svåra hur möter vi oro? text: Sara Svensson foto: Räddningstjänsten Natten mellan den 12:e och den 13:e oktober brann det i Berga Centrum. Det var en brand som fick stor uppmärksamhet och rev upp många känslor. Många människor, bland dem våra egna brukare och anställda, blev påverkade av det som hände den natten. Själv tillbringade jag dagen efter branden utanför en röd buss placerad bakom Berga Centrum. Jag och mina kollegor träffade många människor den dagen, människor som var chockade, arga, ledsna, uppgivna. Människor i alla åldrar och från alla samhällsgrupper. En hel del av de här människorna har vi ansvar för, på ett eller annat sätt. Skolelever, funktionshindrade, äldre, kommunanställda. Och det fick mig att börja tänka: Hur arbetar vi som kommun med alla känslor som dyker upp hos våra brukare i svåra situationer? Hur pratar vi med våra skolelever, med våra omsorgstagare, med varandra? I mötet med alla dessa människor märkte vi att det var väldigt olika. Vissa skolklasser var där med sina lärare, de tittade, diskuterade och frågade exempelvis brandmännen på plats. Andra elever var där ensamma, efter skoltid, och berättade att händelsen inte ens tagits upp i skolan, möjligen hade de hört en lärare slänga ur sig en irriterad kommentar. Så hur ska vi göra? Hur ska vi möta dessa frågor? För oss som personal är det kanske allra enklast, eller i alla fall tydligast. Carina Hertzberg på kommunhälsan berättar att de gärna hjälper till med avlastande samtal, och att det även finns personer utbildade för detta på alla förvaltningar. Här har vi ett ansvar gentemot varandra, att vara uppmärksamma på hur de runt omkring oss egentligen mår. I skolan då? Hur bör man hantera en svår händelse i klassrummet? 6 strömmen

7 När man pratar med barn om svåra saker som händer i samhället är det viktigaste att lyssna, att inte lägga sina egna känslor och tankar på barnen, säger Eva Fristorp som är skolpsykolog på barn- och ungdomsförvaltningen. Man kan öppna med en fråga hur tänker du?. För ofta är det ju så att barn inte alls har samma känslor och tankar som vi vuxna. Det är viktigt att hålla sig saklig och inte överinformera, samtidigt som man måste kunna bekräfta de känslor som barnen uttrycker. Det kan ju vara så till exempel att ett barn inte är speciellt oroat över en brand, utan tycker att det är spännande med alla brandbilarna. Då måste det vara ok, läraren kan säga att javisst är det spännande?. Vi får inte överföra vår egen oro. Eva tycker att vi som personal har ett stort ansvar i förhållande till våra brukare, att fånga upp känslor och att informera. Det handlar om den pedagogiska delen, säger hon, att diskutera det som händer i samhället. Men vi har även ett omsorgsansvar, att se till att de vi har ansvar för mår bra och får hjälp om de behöver. Det här är pedagogerna väldigt bra på, att möta sina barn i deras funderingar. Och det är viktigt, för barn är det bästa att få prata med någon de känner. Det finns inga planer eller riktlinjer när det gäller hur man i skolan pratar om svåra saker i samhället, som det finns för allvarligare kriser som dödsfall eller liknande. Och det tror Eva skulle vara svårt att ha. Det är så olika beroende på situation hur man ska hantera de här frågorna. Vad det är som hänt, hur nära det hänt geografiskt, finns det saker som hänt tidigare som påverkar? Däremot har vi bra stöd i organisationen, både för lärare och för elever. Lärarna är jätteduktiga, och behöver de mer hjälp så finns vi, kuratorer och kommunhälsan som stöd. Inom omsorgen finns inte heller några rutiner för samtal om svåra saker som händer i samhället. Precis som Eva tror Lars Axelsson, verksamhetschef för SoL, att det är något som är svårt att ha. Rutiner blir lite krystat, och något som jag tror tar bort det spontana samtalet. Vi har inget uppdrag som säger att vi ska ta upp sådana här händelser med våra omsorgstagare, men händelsen blir ju ett samtalsämne. Hemtjänsten kommer ju in som gäst i omsorgstagarens hem, och då samtalar man ju om olika saker som har hänt precis som med en granne eller bekant man stöter på. Ofta blir det ju i ett sånt här fall praktiska saker Nu måste vi hämta din medicin på ett annat apotek, eftersom det har brunnit. Men personalen känner ju sina omsorgstagare och vet om och hur de ska prata om en händelse. Marie Hansson är enhetschef för Skogsrået, som är en av hemtjänstgrupperna i närområdet. Jag trodde nog att det skulle bli mer oro bland omsorgstagarna än det blev. Men det finns en stor bedrövelse över det som hänt och hur det ser ut. Många tycker att det är sorgligt och har funderingar om vad som ska hända nu med området. Och där är det viktigt att lyssna in, och vår personal har gjort ett jättearbete. Men mest har det varit akuta problem som behövs lösas, som var hämtar vi ut medicinen nu när apoteket är borta. Men det har varit mer personalen som oroat sig lite och funderat, omsorgstagarna vet att vi löser det. I våra olika arbeten inom kommunen träffar vi många olika människor, i många olika åldrar och livssituationer. Det går inte att sätta upp rutiner för hur vi ska möta människor när något svårt hänt i samhället. Men oavsett vem vår brukare är, finns det enligt alla jag pratat med en sak som är det viktigaste: att lyssna. Kanske är det som det gamla talesättet säger tala är silver, men tiga är guld? Kanske borde det heta tala är silver, men lyssna är guld. Och då är vi guld. Vi lyssnar. strömmen 7

8 En ny version av SKTF text och foto: Nadia Odeh, förtroendevald i Vision Fackförbundet Vision är det nya namnet på SKTF. Kommunavdelningen i Kalmar firade namnbytet med en fest på Guldfågeln Arena den 20 oktober. SKTF var en bokstavsförkortning som faktiskt inte hade någon särskild betydelse. Tidigare var våra medlemmar kommunaltjänstemän, men nu finns medlemmarna i kommuner, landsting, kyrkor, samfund, bolag och företag. Namnet SKTF passar inte längre. Vi har vuxit ur det. Vision är inget traditionellt namn på ett fackförbund, men eftersom vi går i spetsen för facklig förändring i Sverige är vi långt ifrån traditionella. Vision är ett av Sveriges största fackförbund med drygt medlemmar. Medlemmar som vill någonting med sina liv. Som har visioner och planer för sin framtid. Det bygger på ett bra arbetsliv. Vi jobbar med att förverkliga de visionerna. Genom handlingskraft gör vi så att arbetslivet blir precis så bra som våra medlemmar vill att det ska vara. Därför heter vi Vision. För att fira namnbytet hade kommunavdelningen i Kalmar en namnfest på Guldfågeln Arena 20 oktober. Det var en mycket trevlig kväll som speglar vår mångfald som fackförbund, på gästlistan fanns medlemmar från kommunen, gymnasieförbundet, kyrkans stiftavdelning, bolagen, privata arbetsgivare, och representanter från Torsås, Nybro och Borgholm. Arbetsgivaren Kalmar kommun representerades av kommunchef Roland Karlsson, förhandlingschef Mats Gustafsson och personaldelegationens ordförande Bertil Dahl. Med på festen var Visions förbundsordförande Annika Strandhäll och förbundssekreterare Leif Hansson. Leif var kvällens konferencier och lockade fram många skratt under kvällen. Duon Ni å Vi stod för den musikaliska underhållningen. 8 strömmen Förbundsordförande Annika Strandhäll fick en pratstund med Curt Gustafsson, fd. ombudsman, och Jan Bengtson, pensionerad personalchef och tidigare SKTF-ordförande i Kalmar kommun.

9 Kulturens viktiga roll för lärandet i Kalmars förskolor och skolor text och foto: Monika Lundgren Sen snart 20 år är jag ansvarig för ett medvetet arbete att samordna kultur i våra förskolor och skolor i barn- och ungdomsförvaltningen och Södermöre kommundelsförvaltning. Med hjälp av kultursamordnare och alla våra cirka 60 kulturansvariga på förskolor och skolor garanterar vi ett professionellt utbud av kultur till våra barn och elever. Barnen och eleverna är även med i den processen. År 2005 fick barn och ungdomsförvaltningen i samarbete med kultur- och fritidsförvaltningen i uppdrag av kommunfullmäktige att stärka kulturens roll i förskolor och skolor. Med uppdraget fanns ett riktat anslag att användas till professionell kultur. Basplan för kultur Jag fick då ett uppdrag från förvaltningschefen att tillsammans med den centrala kulturgruppen ta fram en basplan för professionell kultur en form av kulturgaranti. Från 2007 gäller basplanen som även innebär att förvaltningen centralt årligen avsätter cirka till resor till kultur och institutioner, t.ex. muséer och Kalmar slott. Varje år avsätts pengar i vår budget till kultur för närvarande cirka 120 kronor per elev och 105 kronor per förskolebarn. Ungefär hälften av detta använder kultursamordnarna för centrala inköp för alla barn och elever och resten använder förskolor och skolor till egna inköp av kultur. Denna kultur genomförs under våren. Vi samverkar med ett stort antal lokala, regionala och riksorganisationer och även lokala och regionala kulturutövare i våra inköp av kultur. Ateljén Barn- och ungdomsförvaltningen har dessutom sedan 2003 två skapande pedagoger som arbetar i Ateljén på Kalmar konstmuseum och det är unikt i landet. Till Ateljén kan förskolor och skolor komma med sina grupper och få inspiration från pågående utställningar till sin undervisning och arbeta med skapande och kreativitet. Ateljén deltar även i flera Skapande skolaprojekt tillsammans med bland andra olika konstnärer. Skapande skola- hösten 2011 Sedan 2008 har vi sökt och fått extra pengar från Kulturrådet till kultur i skolan. I år sökte vi och fick hela 1,4 miljoner kronor till 27 olika kulturprogram som genomförts nu under hösten. Alla friskolor är med i Skapande skola. Skapande skolas idé är att kulturen ska ingå i undervisningen som ett annat sätt att lära de olika ämnen som finns i läroplaner och skollag. Programmen inleds oftast med att kulturutövarna träffar lärarna, är med i klassrummen eller på skolan med sitt program och gör sedan en utvärdering där även eleverna är delaktiga. I höst har vi haft program via länsmusiken, länsmuséet, konst- teater- och danskonsulentena. I kulturutbudet har vi bland annat utgått från de prioriterade områdena- jämställdhet, mångfald, funktionsnedsättning, läsa-skrivaräkna, entreprenöriellt lärande. Tack till Tomas Fröler kultursamordnare för årskurs 7 9 Tomas Fröler, biträdande rektor Södermöreskolan, går i pension vid årsskiftet och ersätts av Ragnhild Pedersen Wallberg som därmed samordnar alla skolans kulturprogram. Vid möte med kulturansvariga och elevrepresentanter vecka 45 avtackades Tomas för alla sina år som kultursamordnare. Missat ersättning? Du som är anställd i kommunen, kommunalförbunden och de kommunala bolagen kan ha rätt till extra sjukersättning. Mer information om ditt försäkringsskydd hittar du på Nu kan du anmäla din sjukdom på afa:s kundwebb efter 90 dagars sjukskrivning snabbare handläggning ger snabbare ersättning till dig. När gäller försäkringen? Om du har fått sjukpenning en längre tid eller sjukersättning/aktivitetsersättning, kan du ha rätt till ersättning från afa. Ersättningen från afa är ett komplement till ersättningen som du får från Försäkringskassan. Du kan få cirka 10 procent i ersättning. Vill du ha mer information: Ulla Block, omsorgsförvaltningen tfn Ann Johansson, kommunledningskontoret tfn Camilla Petersson, kommunledningskontoret tfn strömmen 9

10 En solskenshistoria text: Ted Durdel Om någon verksamhet flaggar för ett utökat lokalbehov är det serviceförvaltningens uppdrag att leta fram lösningar och alternativ. Gunilla Svensson arbetar som fastighetsförvaltare och menar på att sådana situationer uppstår ibland och oftast så blir det lyckade projekt. I uppdraget ligger att följa upp eventuella överytor och föreslå egna lokaler. Fördelen med detta är att våra egna lokaler redan är anpassade för kommunal verksamhet och uppfyller de myndighetskrav som ställs vad gäller ventilation, larm och tillgänglighet, säger Gunilla. Här kommer en riktig solskenshistoria om hur bra det kan ibland kan bli, även med den stora kommunhatten på. På Stensbergs serviceboende finns idag servicelägenheter, dagverksamhet med träffpunkt och en förskola. År 2010 hade barn- och ungdomsförvaltningen ett akut behov av förskolelokaler i det södra området. Som regel ska man använda befintliga lokaler i första hand och i sista hand kan man begära investeringsmedel för en nybyggnation. Det visade sig att Träffpunkten ligger vägg i vägg med befintlig förskola. Därför inledde man diskussioner med omsorgen att hitta en annan lösning för Träffpunkten i huset för att komma åt utrymmena. Efter cirkaa sex månader byggdes två nya förskoleavdelningar och Träffpunkten fick nya lokaler mitt i huset, ytor som tidigare var outnyttjade. Det har hänt tidigare att vi har kombinerat barnomsorg och äldreomsorg, ett exempel är Möregården som också har varit ett lyckat projekt, berättar Gunilla. Kommunen kunde på så sätt spara ett antal miljoner och idag är båda verksamheterna nöjda med resultatet. Alltså en riktig win-win situation och dessutom sparade skattemedel. Vi har alla samma kommunala medel att hushålla oss med och det ligger i allas intresse att hushålla med resurserna, säger Gunilla. Som sagt en tvättäkta solskenshistoria med stora kommunhatten på. I projektet ingår mentorer, som represen-terar alla skolor i Kalmar kommun ändå upp till årskurs nio och de fungerar som skolornas förlängda arm till projektet. 6,5 miljoner till barn med läs- och skrivsvårigheter text: Christina Karlberg foto: Ted Durdel För tre år sedan erbjöd Skolverket alla Sveriges kommuner att söka pengar för pedagogiskt arbete vid läs- och skrivsvårigheter. En viktig fråga tycker Kalmar som beviljades pengar redan från start. Att projektet blivit en stor framgång beror mycket på att ett 20-tal mentorer från kommunens alla skolor tillsammans har planerat arbetet. Idag har Kalmar kommun fått totalt 6,5 miljoner kronor från Skolverket för att främja arbetet med Läsa-Skriva-Räkna, från förskolan och upp till årskurs nio. I projektet ingår mentorer, som representerar alla skolor i Kalmar kommun ändå upp till årskurs nio och de fungerar som skolornas förlängda arm till projektet. Mentorerna är 21 erfarna lärare, som genom projektet fått en nytändning som lärare och bara ser fördelar med arbetet. Vi träffas ungefär en gång i månaden då vi utbyter erfarenheter, redogör för de studiecirklar vi haft på vår egen skola, har inspirationsföreläsningar eller diskuterar olika frågeställningar som till exempel arbetet med skriftliga omdömen. För mig är erfarenhetsutbytet det som gett allra mest. Att få till sig nya sätt att tänka, berättar Ylva Nilsson som är mentor i svenska på Lindöskolan. Huvudsyftet för mentorerna är att de ska inspirera och fortbilda sina kollegor. På Lindsökolan har Ylva under två läsår haft en studiecirkel med sina kollegor kring en bok om inlärning av Barbro Westholm och sedan gjort tillämpningsövningar för eleverna. Det är kanske lite tidigt att mäta resultat ännu, men vi har bland annat jobbat en del med att eleverna ska skapa inre bilder i inlärningen och det märker jag att mina elever i årskurs två har tagit till sig och använder, så det ska vi arbeta ännu mer med. Projektet kommer att fortgå, förhoppningsvis på ett sätt där ännu fler kan få glädje av det. Och skulle framtida bidragsansökningar avslås är projektet kanske ändå tillräckligt etablerat för att leva vidare på ett eller annat sätt. 10 strömmen

11 25 år på jobbet Omsorgsförvaltningen Vision ska göra Kalmar mest attraktivt text: Christine Bergkvist Björklund foto: Jan Magnusson För att Kalmar ska kunna bli en av landets mest attraktiva kommuner behövs en tydligare bild av vilka områden vi ska prioritera i vårt arbete. Därför tar kommunen nu fram en vision för år Just nu arbetar Anette Karlsson, utredare på mark- och planeringsenheten, med Vision Visionsarbetet är ett politiskt initiativ och uppdraget ligger i budgeten under rubriken attraktiva Kalmar. Syftet med Vision 2020 är att tydligt ange vilka fokusområden som är särskilt viktiga för Kalmar kommun att arbeta med fram till år 2020 för att vi ska vara en av Sveriges mest attraktiva kommuner, säger Anette Karlsson. Som underlag till visionsarbetet ligger kommunens nya översiktsplan, budget 2012 och i EU:s strategi Europa Arbetet ska mynna ut i ett kortfattat visionsdokument som presenteras i samband Vision 2020:s webbsida med kommunens nästkommande budget. Ett underlag för visionen ska presenteras den 29 februari Tanken är att visionen ska ligga som inledning i kommande budgetar fram till år 2020 och genomsyra hela kommunens arbete. På så vis arbetar vi alla mot samma målbild. Det betyder att alla anställda ska kunna läsa visionen och ställa sig själv frågan hur kan jag i mitt arbete bidra till att Kalmar ska bli en av landets mest attraktiva kommuner?. Samtliga kommunfullmäktiges partier kommer att delta i arbetet, men även representanter från näringslivet och befolkningen kan tycka till. Vi har gjort en egen sida på kalmar.se som heter Vision Där kommer vi berätta vad Vision 2020 är och ställa frågan Hur vill du att det ska vara att leva och bo i Kalmar år 2020? Det kommer att finnas ett formulär där vem som helst kan fylla i namn och sina synpunkter. Omsorgsförvaltningens jubilarer 2011, dvs de som har jobbat 25 år i kommunen, firades på slottet den 15 september. Som hedersgåva valde många smycken, men det fanns även några val som stack ut som växthus och tatuering. I år var det 10-årsjubileum för det här sättet att fira omsorgsförvaltningens anställda. Första gången man hade en gemensam fest på slottet var Då var det 59 anställda som fick hedersgåva. Kommunledningskontoret Vid kommunledningskontorets vårfest på Söderport Café den 24 maj fick Solveig Gustafsson-Ny ta emot sin hedersgåva. Det fick även Ingela Höglund, Margita Ivholm, Lotta Mellstrand och Clas Rosengren. strömmen 11

12 TÄVLA med strömmen INFORMATIONS- Vad håller de på med? Kommunchef Roland Karlsson överlämnar hedersgåva till Margita Ivholm vid kommunledningskontorets vårfest. Men vad är det som händer? Och vad säger de? Tre pocketböcker lottas ut bland de bästa förslagen som skickats: antingen med e-post: med internpost: Strömmen, informationsenheten, kommunledningskontoret eller med post: Strömmen, Kalmar kommun, Box 611, Kalmar. Glöm inte att skriva ditt eget namn, adress och arbetsplats! Vi vill ha ditt svar senast den 20 januari Lycka till! Julblommor Serviceförvaltningen påminner om att det som vanligt går bra att beställa julblommor till arbetsplatsen från växthuset på Skälby. Man kan också göra personalköp till sig själv. Ring till växthuset ankn eller besök växthuset under öppettiden måndag fredag kl Informationsenheten /38 12 strömmen