Lärande på arbetsplatsen

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Lärande på arbetsplatsen"

Transkript

1 Lärande på arbetsplatsen exempel från försöksverksamheten i Kompetensstegen Kjerstin Larsson ApeL - FoU(www.apel-fou.se) NTG - Lär (www.ntglar.se)

2 Innehållsförteckning Innehållsförteckning... 2 Inledning... 4 Vad kan man lära av kompetensstegen?... 6 Höga ambitioner... 6 Det centrala problemet... 6 Vad har vi lärt oss?... 8 Aktörer i testverksamheten...10 Bakgrund Syfte med studien Katrineholms utbildningsmodell Metod Resultat av intervjuerna Erfarenheter från modellen: Innehåll och genomförandet av utbildningen Treklövern Verksamhetsbaserad utbildning Handledarnas funktion Organisatoriska lärandet Har det skett förändringar genom Kompetensstegens satsning? Sammanfattning och slutsatser Genomförandet av verksamhetsbaserad och verksamhetsplacerad utbildning Treklövern som en stödjande struktur Handledarnas betydelse i utbildningen Utbildningens betydelse för ett organisatoriskt lärande Analysseminariet Säffles utbildningsmodell Metod Resultat av intervjuerna Erfarenheter från modellen Innehåll och genomförande av utbildningen Lärande samtal Treklövern Verksamhetsbaserad utbildning Handledarens funktion Organisatoriska lärandet Har det skett förändringar genom Kompetensstegens satsningar? Erfarenheter från arbetskamraterna Sammanfattning och slutsatser Genomförandet av verksamhetsbaserad och verksamhetsplacerad utbildning Treklövern som en stödjande struktur Handledarnas betydelse i utbildningen Utbildningens betydelse för ett organisatoriskt lärande Analysseminariet Jönköpings utbildningsmodell Metod

3 Resultat av intervjuerna Erfarenheter från modellen Innehåll och genomförandet av utbildningen Det lärande samtalet Treklövern Verksamhetsbaserad utbildning Handledarens funktion Organisatoriska lärandet Hur tas kunskaperna tillvara i verksamheten? Har det skett förändringar genom Kompetensstegens satsning? Synpunkter från arbetskamrater Sammanfattning och slutsatser Genomförandet av verksamhetsbaserad och verksamhetsplacerad utbildning Treklövern som en stödjande struktur Handledarnas betydelse i utbildningen Utbildningens betydelse för ett organisatoriskt lärande Analysseminariet

4 Inledning Syftet med Kompetensstegens försöksverksamhet är att ta fram en modell för påbyggnadsbara kursmoduler som kan användas i kompetensutveckling och utbildning av personal inom äldreomsorgen. Innehållet i utbildningen baseras på de kunskapsområden som är relevanta inom äldreomsorgsverksamheten och Omvårdnadsprogrammets karaktärsämnen. Modulerna ska kunna användas enskilt men även kombineras till hela kurser. Varje modul ska leda fram till ett nationellt gångbart betyg. I försöksverksamheten har en ansats gjorts för att kombinera och skapa förutsättningar för samverkan och lärande mellan två olika traditionella system. Det handlar om två organisationer som var för sig är experter på var sin del utbildning och verksamhet. Traditionellt sett finns inget kunskaps- och erfarenhetsutbyte mellan utbildningsanordnare och verksamhet. Försöksverksamheten visar att det skett ett lärande mellan dessa organisationer som haft stor betydelse för utbildningens innehåll och resultat. Det finns även resultat som visar att erfarenheterna från samverkan mellan dessa organisationer även kommer att påverka deras respektive ordinarie verksamhet i den framtida planeringen. Ett mindre antal kommuner har prövat att arbeta enligt den nya modellen och Kompetensstegens försöksverksamhet har omfattat sex kommuner; Jönköping, Katrineholm, Säffle, Linköping, Mark och Tyresö. Den här rapporten är en delstudie där tre av dessa försökskommuner; Jönköping, Katrineholm och Säffle kommun, varit föremål för en mera ingående studie där intervjuer har gjorts med lärare, enhetschefer, handledare, studerande, arbetskamrater till de studerande samt fackliga företrädarna. Denna rapport består av tre fristående arbetsrapporter som var och en har kommunicerats med berörda i återföringsseminarier på deras respektive arbetsplatser. Vid dessa tillfällen har de som deltagit i intervjuerna funnits med, men även andra strategiska personer som chefer och politiker, Vilka också berörs av kompetensstegens utbildningsmodell. Försöksverksamheten har prövat ett alternativt sätt att organisera och genomföra en yrkesinriktad utbildningsform för vuxna. Modellen karaktäriseras av att vara verksamhetsplacerad och verksamhetsbaserad och omfattar karaktärsämnen inom äldreomsorgen. Med verksamhetsplacerad utbildning menas att utbildningen genomförs på arbetsplatsen i speciellt inredda studierum, där läraren bedriver sin undervisning på arbetsplatsen. Specialutbildade pedagogiska handledare, som är undersköterskor, finns även i utbildningen och fungerar som en länk mellan läraren och de studerande. Den verksamhetsbaserade utbildningen innebär att utbildningen har en praktisk utgångspunkt. Kursdeltagarnas erfarenhet och förtrogenhetskunskap har varit grunden, och utbildningen har sedan byggts på med teoretiska kunskaper. Teori och praktik har varvats och integrerats med varandra. För att utbildningen ska kunna genomföras i och tillsammans med verksamheten är det viktigt med en engagerad ledare. I modellen finns ett team som betecknas som treklövern. Treklövern består av lärare, handledare och enhetschefen, som tillsammans ska fungera som ett stöd för de studerande, men även fungera som en länk till utbildningssystemet och till verksamheten. Det finns en tanke att utbildningen ska bli en integrerad del av verksamheten och att det även ska ske ett lärande på de studerandes arbetsplatser ett organisatoriskt lärande. Det har visat sig att i de kommuner där ledaren varit engagerad och deltagit aktivt vid planering och genomförande av utbildningen d.v.s. en fungerande treklöver där har lärandet på arbetsplatsen fungerat. De pedagogiska handledarna har varit en stor resurs för utbildningens planering och genomförande både för studerande för lärare och för enhetschefer. De har 4

5 använt sig av det lärande samtalet som har varit en framgångsrik metod för de studerande, men även för arbetskamraterna på de arbetsplatser där handledarna genomfört samtalen. Den nya utbildningsmodellen har inneburit ett lärande och utveckling för lärarna. De har fungerat som handledare och coacher, och de har fått nya kunskaper kring hur verksamheten fungerar i praktiken. De har haft stort stöd i undervisningen av de pedagogiska handledarna och har fått en ny lärarroll, menar de. De studerande är alla nöjda med utbildningen. Utbildningen har inte enbart gett kursdeltagarna en yrkesutbildning den har även gett dem en personlig utveckling de har fått bättre självförtroende och de har ett kritiskt och analytiskt förhållningssätt till verksamheten. Syftet med arbetsrapporterna har varit att få kunskaper om hur kompetensstegens försöksverksamhet har implementerats i försökskommunerna, samt vilka möjligheter och hinder som de mött i sitt arbete. Ett viktigt verktyg för att fördjupade kunskaperna inom området är att arbetsrapporten har analyserats och kommunicerats med de berörda på arbetsplatsen. Rapporten och återföringsseminarierna är tänkta att fungera som ett stöd för respektive kommuner i deras arbete med försöksverksamheten. Det har varit ett forum där alla berörda har kunnat diskutera hinder och finna gemensamma lösningar för det fortsatta arbetet. Vid dessa tillfällen fördes även diskussioner kring hur de skulle gå vidare i sittarbete med att införa en mer långsiktig planering för kompetensutveckling inom äldreomsorgen. Arbetsrapporten ska även ses som ett underlag för fortsatt forskning inom området. Resultaten från rapporten kommer att användas i forskningsrapporter som kommer att skrivas samverkan med Linköpings Universitet, Luleå Tekniska Universitet och ApeL FoU. Rapporten inleds med ett avsnitt som är skrivet av professor Lennart Svensson. Han problematiserar kring samverkan och ojämlika förhållanden mellan utbildningsanordnare och verksamheten. Sedan följer en presentation av de tre försöksverksamheternas resultat och analys var för sig. 5

6 Vad kan man lära av kompetensstegen? Den här korta inledningen ska ses som en kappa till de tre rapporter som utvärderat försöksverksamheten inom Kompetensstegen. 1 Höga ambitioner Det som gör Kompetensstegen intressant är målsättningen, nämligen att utveckla innovativa former för arbetsplatslärandet. De ansvariga nöjde sig inte med att fylla på kunskaper hos personalen, utan avsikten var att kombinera teoretiska och praktiska kunskaper. En annan ambition var att integrera det individuella och det organisatoriska lärandet, dvs. att deltagarna skulle få använda sina kunskaper i arbetet. Utvärderingen visar att försöksverksamheten arbetat i denna riktning, även om man inte har lyckats fullt ut. En rad erfarenheter har gjorts som är viktiga att ta vara på i det fortsatt utvecklingsarbetet. Den mest intressanta ambitionen med Kompetensstegen, som vi ser det, är ambitionen att göra arbetsplatsen till en lärarena i samspel med utbildningssystemet. Det är runt denna fråga som vi ska resonera här. Vår forskning om Kompetensstegens försöksverksamhet innebär ett genombrott, menar vi som varit involverade. Det har givits många förklaringar till svårigheten med att få ett lärande att fungera på arbetsplatsen. Förklaringarna har gällt brister i pedagogiken, svårigheten att förena teori och praktik, en dålig koppling mellan individuellt och organisatoriskt lärande, brister i tillgänglighet och flexibilitet, motivationen hos de anställda, arbetsgivarnas svaga intresse att investera i kompetensinsatser m.m. Lösningar har följaktligen handlat om ett problembaserat lärande, en projektorienterad pedagogik, distanslärande med stöd av e- learning, validering, vägledning, nya examinationsformer, minilärcentra på arbetsplatsen m.m. Dessa förklaringar har ett värde och lösningar kan vara användbara, men de berör inte grundproblemet, menar jag, och det som forskningsgenombrottet handlar om. Det centrala problemet Den grundläggande förklaringen till svårigheterna med arbetsplatslärande handlar om en ojämlikhet och en obalans mellan utbildnings- och arbetslivssystemet. Obalansen, som illustreras i figur 1, har historiska och samhälleliga förklaringar. Av tradition har teoretisk kunskap värderats högre än pratisk kunskap. Utbildningssystemet har haft monopol på att validera och examinera formell kunskap. Det formella lärandet organiseras inom ramen för ett utbildningssystem med starka professionella yrkesroller. Särskilt i de mindre företagen och på mindre arbetsplatser är utbildning en uppgift som sällan prioriteras högt. Den traditionella förmedlingspedagogiken innebär ojämlika relationer mellan lärare och de studerande. Läromedlen blir starkt styrande för de kunskaper som deltagarna tillägnar sig. Många arbetsgivare har ett praktiskt och kortsiktigt tänkande, vilket gör dem tveksamma till att investera i en kompetensutveckling som inte leder till direkta resultat i verksamheten. Organiseringen av lärandet bygger på kursplaner och scheman som kan vara svåra att påverka. De traditionella formerna för examination kan skapa osäkerhet bland deltagare med låg formell utbildning. Planering och styrning av utbildningen bygger ofta på storskalighet, 1 Inledningen har skrivits av Lennart Svensson, som är forskningsledare vid APeL och professor i sociologi vid Linköpings universitet. 6

7 långsiktig planering och fasta scheman, vilket gör det svårt för arbetsplatser som styrs av kunders efterfrågan och klienters behov. Utbildningssystemet Teoretisk kunskap Monopol En traditionell lärarroll Planerade och schemalagda kurser Styrande läromedel Ett heltidsjobb för professionella Arbetslivssystemet Praktisk kunskap Begränsat utbud av formell utbildning En underordnad studeranderoll Svårt att kombinera produktionen med organiserade läraktiviteter Utbildningen en liten och oprioriterad del Figur 1. En ojämlik relation mellan utbildnings- och arbetslivssystemet. Vi menar att det är denna obalans mellan utbildnings- och arbetslivssystemet som kan förklara den låga omfattningen av och det svala intresset för utbildning i företag och förvaltningar. I stället för att investera i formell utbildning nöjer sig många arbetsplatser med ett informellt lärande eller att anlita utbildningsföretag och konsulter som erbjuder korta kurser. Förnyelsekraften blir dock begränsad med dessa insatser både för de anställda och för företagen. De anställda ges därmed inte möjligheter att få en generell kunskap som ger anställningsbarhet utanför företaget. Den analysmodell som presenterats ovan kan förklara de problem som funnits med kompetensutveckling i arbetslivet. För att lösa ett problem måste det grundas. Arbetsplatslärande är ingen lösning på problemet med kompetensutveckling om inte balansen mellan utbildnings- och arbetslivssystemet förändras! Om denna ojämlikhet kvarstår så innebär alla projekt med inriktning på pedagogik, e-lärande, distanslärande, informellt lärande osv. inga lösningar. I själva verket kan dessa lösningar förstärka obalansen genom att de bygger på ett utbudstänkande, dvs. de utgår från utbildningssystemets förutsättningar. I denna slutrapport ska vi se hur de olika projekten har fungerat utifrån denna relationsmodell. Har projekten begränsats av ojämlika maktrelationer? Har de bidragit till att skapa mer jämlika och ömsesidiga relationer mellan systemen? 7

8 Vad har vi lärt oss? Vår forskning och utvärdering har gett oss viktig kunskap om hur samverkan mellan utbildnings- och arbetslivssystemet kan göra mer jämlik (se figur 2). Vår utgångspunkt är alltså att arbetsplatsen behöver blir starkare gentemot utbildningsanordnarna. En gemensam utveckling av arbetsplatslärandet förutsätter jämlika relationer mellan skolan och arbetslivet, visar våra studier av olika kompetensprojekt. Ett viktigt resultat är att chefernas engagemang i utbildning är en nödvändighet. Linjecheferna måste se utbildningen som en viktig del i verksamheten. Det är inte något som kan lämnas över till staber dvs. personalavdelningar eller utbildningssystemet. Cheferna måste vara med och definiera behov, planera uppläggning och arbetsformer, bestämma innehåll, skapa resurser, återkoppla resultaten av utbildningen etc. De kan inte göra detta på egen hand, utan det krävs insatser av flera personer och stödfunktioner på arbetsplatsen. Kompetensstegen har visat att handledarrollen är en sådan viktig funktion för att stärka arbetslivssystemet i relation till utbildningsanordnarna. Handledarna måste få en viktig och aktiv roll i planeringen, genomförandet av utbildningen, visar våra data. De ska inte bli administratörer, fixare eller underlättare i någon ytlig mening. Det är viktigt att handledarna har kontakter med deltagarna, facket och cheferna på arbetsplatsen, men att de också medverkar i dialogen med lärarna. För att kunna fungera i denna nya roll krävs utbildning, handledning och samverkan i nätverksform. En 5-poängsutbildning för handledarna har genomförts inom ramen för Kompetensstegen. I den andra omgången deltog även chefer, men flera hade svårt att fullfölja utbildningen på grund av tidspress i den egna organisationen. Kommunala lärcenta kopplar samman systemen UTBILDNINGSSYSTEMET Kompetenta och nyfikna lärare En flexibel och tillgänglig utbildning ARBETSLIVSSYSTEMET Cheferna får en viktig roll Utbildade handledare med befogenheter Figur 2. Några viktiga faktorer för samverkan mellan utbildnings- och arbetslivssystemet. Det krävs naturligtvis mycket mer för att en jämlik samverkan mellan skola och arbetsliv ska utvecklas, och det är något som vi fortsätter att undersöka i forskningen på APeL och vid Linköpings universitet. Vi har också sett att en sådan utveckling inte uppstår av sig självt, 8

9 utan det krävs en medvetenhet och ett stöd för att åstadkomma långsiktiga effekter. Vi har sett att kommunala lärcentra kan fylla en sådan viktig utvecklingsstödjande funktion (se figur 2). Våra forskningsresultat är preliminära, men de visar ändå fram mot något mycket intressant. De visar på några centrala faktorer som kan göra arbetsplatsen till en lärarena och därmed öka möjligheten att förverkliga idén om ett livslång lärande åtminstone på de arbetsplatser där det finns en ambition att ge de anställda ett reellt inflytande. Resultaten kan tyckas som självklara och slutsatserna som triviala, men egentligen innebär de en revolution i synen på lärande. Det är inte längre något som utbildningssystemet ensamt är ansvarig för, utan det är något som är en integrerad del i arbetet och strategisk del av utvecklingsarbetet. Resultatet ska både komma arbetsgivarna och de anställda till del dels i form av en högre effektivitet och en ökad anställningsbarhet. För att en sådan vision ska kunna förverkliga krävs ett omfattande och långsiktigt utvecklingsarbete när det gäller validering, vägledning, lärarutbildning, examinationsformer, pedagogik etc. Lärcentra i kommunerna kan bidra till att relationerna mellan systemen blir mer jämlika. Till hur samspelet mellan systemen kan organiseras återkommer vi i vår fortsatta forskning, där vi hoppas kunna följa de utvecklingsprocesser som initierats av och som följer på Kompetensstegen. 9

10 Aktörer i testverksamheten APeL Forskning och Utveckling arbetar på lokal, regional och nationell nivå i olika nätverk och programsatsningar för att aktivt bidra till utveckling och kunskapsbildning inom området vuxnas lärande i arbetslivet. I vårt samarbete med den nationella tematiska gruppen NTG Lärande miljöer (NTG-Lär) inom Europeiska socialfonden har vi identifierat ett gemensamt verksamhetsfält, där det finns möjlighet att utveckla ett konstruktivt och mervärdesskapande FoU-samarbete. Aktörer i samarbetet är Kommittén för Kompetensstegen, tre forskningsmiljöer 2 och de sex kommunerna i Kompetensstegens försöksverksamhet. Samarbetet möjliggörs med finansiering av medel från Europeiska Socialfonden via NTG-Lär och bygger på att delar av det stöd som kommunerna i Kompetensstegens försöksverksamhet får används som nationell medfinansiering. NTG-Lär med säte vid institutionen för arbetsvetenskap, Luleå tekniska universitet, är en temagrupp inom EU:s och Europeiska socialfondens satsning mot diskriminering på arbetsplatsen, Equal. NTG-Lär syftar till att främja ytor för formellt och informellt lärande genom kunskapsbygge, nätverkande, spridning och strukturpåverkan. Bakgrund Katrineholm-, Säffle- och Jönköpings kommun ingår i den försöksverksamhet som regeringen beslutat om gällande att höja den grundläggande kompetensen hos omvårdnadspersonal. Denna rapport beskriver erfarenheter från dessa tre försökskommuner. Ytterligare tre kommuner har ingått i försöksverksamheten (Linköping, Mark och Tyresö). De finns inte med i rapporten. Satsningens syfte är att ge fler anställda både grundläggande och specialiserade kunskaper. Kommittén för Kompetensstegens uppdrag är att ta fram en modell för hur verksamhetsnära kompetensutveckling på ett bättre sätt kan systematiseras. Kommittén för Kompetensstegen har även i uppdrag att stödja kommunernas långsiktiga arbete med kompetensutveckling. En modell, i form av ett alternativt sätt att organisera och genomföra en yrkesinriktad utbildning för vuxna, har därför tagits fram. Modellen karaktäriseras av att vara verksamhetsbaserad och verksamhetsplacerad och omfattar karaktärsämnen inom äldreomvårdnadsområdet. Kompetensstegen har genomfört en försöksverksamhet med ett mindre antal kommuner. I försöksverksamheten ingår att pröva den modell för utbildning av vuxna som tagits fram. Insatserna kan avse både grundutbildning och kompetensutveckling inom specifika områden. Försöksverksamhetens syfte: Pröva former för en alternativ utbildningsväg för vuxna som motsvarar Omvårdnadsprogrammets karaktärsämnen men inriktning mot äldreomsorgens verksamhet. 2 APeL Forskning och Utveckling, Linköpings universitet, Institutionen för beteendevetenskap och Helix, Luleå tekniska universitet, Institutionen för arbetsvetenskap 10

11 Testa ett antal moduler inom olika kunskapsområden som bas i kompetensutvecklingsinsatser som är integrerade i verksamheten. Undersöka möjligheten för äldreomsorgsverksamheten att få ett större inflytande över och större delaktighet i såväl innehåll som genomförande av grundutbildningen och kompetensutveckling för att utveckla det organisatoriska lärandet en lärande organisation. Syfte med studien Syftet med denna studie är att studera hur en verksamhetsbaserad och verksamhetsplacerad utbildning fungerar. I studien ingår även att få kunskap om hur utbildningsorganisationen kan knytas ihop med verksamheten inom äldreomsorgen. Utbildningen ska utgå från verksamhetens behov, d.v.s. att utbildningen till undersköterska ska innehålla relevanta utbildningsinslag som stämmer väl med kraven på vad en undersköterska i kommunens äldreomsorg bör kunna för att tillgodose verksamhetens behov, samt kraven från omvårdnadsprogrammets obligatoriska kursplaner. Det finns även ett intresse att studera om det sker ett lärande i organisationen genom arbetet med Kompetensstegens försöksverksamhet. Följande två områden har varit utgångspunkten för intervjufrågorna: Hur kan man förena teori och praktik i genomförande av verksamhetsbaserad och verksamhetsplacerad utbildning vilka stödjande strukturer och funktioner behövs och hur kan samarbete mellan utbildningsanordnare och verksamheter organiseras och genomföras. Hur kan individuellt och organisatoriskt lärande integreras så att enskilda medarbetares nya kunskaper får en tillämpning i verksamheten, kommer brukarna till del och erbjuder utvecklingsmöjligheter för individ och verksamhet. Det är särskilt intressant att följa hur ett ledarskap som främjar ett integrerat arbetsplatslärande kan organiseras och genomföras hur första linjens chefer och handledare vid de olika enheterna gemensamt kan stödja en långsiktigt hållbar utveckling. Ledarskapet kan stödjas och studeras inom dessa områden. 11

12 Katrineholms utbildningsmodell Försöksverksamheten i Katrineholms kommun har som utgångspunkt att skapa en helhetssyn på lärandet och utbildningen, och det genomförs utifrån Omvårdnadsprogrammets ramar. En styrgrupp har tillsatts med representanter från utbildningsförvaltningen, vård- och omsorgsförvaltningen, personalkontoret på kommunstyrelsens förvaltning samt politiker från de olika nämnderna. Arbetslaget består av 4 pedagogiska handledare, deras områdeschefer, en lärare samt två projektledare. Fyra verksamhetsområden inom äldreomsorgen är bas för studierna. Arbetslaget fungerar som stöd för de studerande och de står för planeringen av utbildningen. En projektledare har det övergripande ansvaret för försöksverksamheten och fungerar som stöd till de övriga i arbetslagen, samt ansvarar för kontinuerlig uppföljning till styrgruppen i kommunen och till Kompetensstegen. Områdeschefernas funktion är att möjliggöra och skapa förutsättningar för lärandet i vardagsarbetet, ge information om försöksverksamheten i den egna organisationen och ge stöd till de pedagogiska handledarna och de arbetsgrupper som är berörda. Lärarna har det övergripande ansvaret för struktur och innehåll i utbildningen och arbetar flexibelt och problembaserat med ett validerande förhållningssätt. I lärarrollen ingår även att upprätta individuella studieplaner, sätta betyg samt ge stöd till de pedagogiska handledarna. De pedagogiska handledarna fungerar som stöd till de studerande, organiserar och leder det reflekterande samtalet där studerande och kollegor deltar, och ger stöd till läraren vid bedömning och betygsättning: Handledarna har gått en Handledarutbildning, 5 poäng, på Lärarhögskolan i Stockholm. Innan studierna startade genomfördes en validering av de studerandes kunskaper och utifrån resultatet gjordes individuella studieplaner för varje studerande. De studerande har delats in i 4 olika studiegrupper, där 2 grupper, sammanlagt 10 studerande, träffas måndag och tisdag. Den andra gruppen, sammanlagt 11 studerande, träffas onsdagar och torsdagar. De studerande läser 50 %, och resterande tid arbetar de på sina ordinarie arbetsplatser. De studerande är placerade på en APL-plats (arbetsplatsförlagt lärande, totalt fyra stycken), där det finns en studiehörna som fungerar som bas för de studerande. I studiehörnorna studerar de enskilt eller i grupp. Det finns böcker och datorer i studiehörnorna. APL-platsen ska användas av de studerande som praktikplats. Den ska även vara en tillgång för de studerande att få hjälp med att lösa sina studieuppgifter. Läraren träffar de studerande 1 ggn/vecka för föreläsningar, dessa är frivilliga. (Uppgifterna är hämtade från Delrapport från Katrineholms kommun till Kompetensstegen, daterad ). Metod Forskningen bygger på intervjuer med berörda personer i Kompetensstegens försöksverksamhet i kommunen. Urvalet har gjorts i samråd med projektledaren. Ambitionen har varit att söka goda informanter, snarare än att göra ett representativt urval. Intervjuer har genomförts av APeL FOU. Sammanlagt åtta intervjuer har genomförts i Katrineholm, varav 12

13 två intervjuer med pedagogiska handledare, två intervjuer med områdeschefer, två intervjuer med studerande, en intervju med lärare samt en med en facklig representant. Varje intervju varade i ca 1,5 timma och genomfördes på Vård- och Omsorgsförvaltningens kontor. En arbetsrapport, en sammanställning av intervjuerna, återförs till kommunen. Ett analysseminarium kommer att hållas under hösten med berörda från försöksverksamheten i Katrineholms kommun. Resultat av intervjuerna Erfarenheter från modellen: De intervjuade är alla nöjda med modellen som tagits fram, de ser ett stort värde i att den är verksamhetsförlagd. De studerande befinner sig mitt i en verksamhet och möjligheterna att omsätta teorin i praktiken underlättas därmed. Positivt är att få möjlighet att läsa på arbetstid och att kunna gå runt till andra verksamheter och utbyta erfarenheter. De studerande kommer från olika arbetsplatser, de har med sig olika erfarenheter och kunskaper. I studierna delger de varandra sina erfarenheter genom dialog och gemensam reflektion. De får kunskaper om hur arbetet fungerar på andra arbetsplatser. De studerande anser att det är positivt att studera tillsammans med några få kollegor från en annan verksamhet. De hjälps åt med studierna och de kan diskutera med varandra Det är friare att studera enligt modellen och man kan lägga upp sina studier efter hur det passar mig. Det är lättare att ta till sig kunskaperna i den här formen (Studerande). Det finns en tanke med modellen att de studerande ska göra praktik på en praktikplats. På praktikplatsen ska de få hjälp och stöd samt ha en dialog med den personal som arbetar där kring frågor som de har med sig från sina studier. På praktikplatsen finns handledarna. De studerande tycker att det är positivt att få se andra arbetsplatser. Det som kan vara negativt är att de inte hinner följa en brukare över tid eftersom de är på flera praktikplatser under utbildningen. Jag har validerat mina kunskaper, jag visste inte att jag hade så mycket kunskaper som jag hade. Jag har kunnat värdera och fått bekräftat mina kunskaper. Genom studierna har jag fått en helhetsbild av verksamheten och kan koppla ihop olika arbetsmoment och funktioner. Jag har fått en förståelse varför man gör olika saker som jag inte hade tidigare(studerande). Jag upptäcker att ju mer jag läser så ser man att det finna så mycket kvar att lära (Studerande). Läraren menar att det har varit roligt och inspirerande att arbeta med försöksverksamheten. De studerande läser i sin egen takt och de träffar läraren en gång per vecka. För övrigt arbetar de med studiehandledningen. Det är roligt och annorlunda att arbeta med dem som har erfarenhet, de har lärt varandra och lärt mig massor (Lärare). Vi på skolan tror att vi vet vad eleverna ska kunna fastän vi inte har en aning om hur det ser ut i verkligheten. Vi styrs av läroplanen och 13

14 läroböcker. I den här utbildningen har vi inriktningen mot verksamheten och deras behov, det är bra (Läraren) Det är roligt att arbeta med de pedagogiska handledarna, de är en länk mellan de studerande och mig som lärare. Handledarnas kompetens om vad som behövs i verksamheten är viktig (Lärare). Handledarna kommer från olika verksamheter, demens, hemtjänst och rehabilitering och det är berikande för de studerande men även för handledarna. De har erfarenhetsutbyte med varandra och det sker ett lärande mellan dem. Vi handledare kommer från olika områden och vi får ett bra utbyte med varandra, vi lär oss massor (Handledare). Det har varit positivt, menar handledarna, att de fått vara med och påverka upplägget och innehållet i utbildningen. Ingen av de inblandade visste hur de skulle lägga upp utbildningen, och de har hjälps åt att finna den bästa lösningen. Handledarna gick ut och frågade sina arbetskamrater om vad de ansåg att en undersköterska inom äldreomsorgen behöver kunna för att tillgodose brukarna och verksamhetens behov. Läraren var insatt i hur kursplanerna såg ut och hur de formella kraven var för sociala omsorgsprogrammet. Utifrån detta plockade de ihop de olika delkurserna. I den processen fanns lärare, handledare, områdeschefer och projektledare med. Innehållet i utbildningen är utformad utifrån verksamhetens behov med delaktighet från handledare, områdeschefer och personal från handledarnas arbetsplatser. Materialet presenterades för styrgruppen. De som arbetat i många år och inte hade någon undersköterskeutbildning fick erbjudandet att läsa. En del tackade nej, och flera av dessa har ångrat sig när de sett effekterna hos de studerande. Med Kompetensstegen har det utvecklats ett nytt sätt att studera som de studerande upplever mycket positivt. Områdescheferna anser att det inte funnits någon gemensam inriktning eller beslut kring vilken utbildning som krävs inom äldreomsorgen. Det är viktigt att arbetsgivaren talar om vilken grundutbildning som krävs och vilken kompetens som arbetstagarna ska ha. Förut var det så att i medarbetarsamtal fick personalen tala om vilken utbildning de ville ha. Det resulterade i korta utbildningar såsom sårvård, hygien mm (Områdeschef). Det finns idéer kring hur modellen skulle kunna användas i kompetensutveckling för personal inom äldreomsorgen. Studiehörnorna skulle kunna utvecklas och användas för utbildning, och personalen skulle studera på arbetstid. Det finns alltid perioder i verksamheten som är lugnare. Vid dessa tillfällen kunde några ur personalen gå ifrån för att studera. Det är viktigt att personalen är insatt i vem och vilka som ska studera. Det bör finnas en strategi och planering för hur det ska genomföras i praktiken, så att alla vet vad som är beslutat. Innehåll och genomförandet av utbildningen Det har varit ett bra samarbete mellan skolan och verksamheten. En levande och fungerande dialog har funnits, med ett givande och tagande mellan de olika parterna. De har lyssnat på varandra, och lärare och handledare har arbetat mycket nära varandra. Upplägget av utbildningen har vuxit fram efter hand. En tanke var att de studerande skulle läsa olika fort. Det har visat sig att de läst i samma studietakt. Det kan bero på att de är studieovana och är rädda för att läsa och skriva. De får stöd av varandra i gruppen när de följs 14

15 åt, och de känner sig trygga i sin studeranderoll. Handledarna finns på praktikplatsen och stöttar de studerande om de har frågor mm. Handledarna finns även i studiehörnorna och fungerar som bollplank och stöd. De håller även i det lärande samtalet med de studerande, och ämnet väljs utifrån de ämnen som de studerande läser. Vi handledare träffar de studerande en halv dag i veckan och grupp. Vi har lärande samtal, ordnar studiebesök, planerar och ger stöd. Vi har en bra dialog med de studerande. Undrar de över något kommer de till oss (Handledare). Treklövern Kompetensstegens modell understryker vikten av ett gemensamt ansvar för planering och genomförande av Kompetensstegens utbildningsinsatser. Det ansvaret ska ligga på verksamhetschef, lärare och handledare som tillsammans arbetar med det ansvaret. Detta har fått benämningen treklövern. Områdeschefernas roll har varit att upplåta lokaler och se till att de studerande kan gå ifrån arbetsplatsen och att det finns vikarier på plats. De studerande har inte sett så mycket av områdescheferna. Studiehörnorna är trånga och det finns endast en dator. Från skolans sida har de varit kritiska till studiehörnornas utformning. En studiehörna ska vara en lärande miljö, där de studerande kan gå ifrån och få lugn och ro, samt att arbetsplatserna ska vara funktionella. Det har funnits brister här, menar läraren. Läraren menar vidare att praktikplatserna har varit för lika de arbetsplatser som de studerande kommer från. Det har resulterat i att de studerande inte varit på praktikplatsen. Det har blivit mera teori och de har varit nyfikna på att söka mera fakta. Vi trodde att de skulle få en identitet i större utsträckning på praktikplatsen. De har krupit in i sina studiehörnor och tagit på sig den traditionella studeranderollen väldigt tidigt (Lärare). Treklövern har inte fungerat på det sätt som det var tänkt. En gemensam planering har gjorts med datum och tider för träffarna. Det har varit svårt för områdescheferna att kunna vara med på dessa träffar. Områdescheferna har inte fått någon extra tid för att genomföra Kompetensstegen, vilket medfört att de inte kunnat prioritera det arbetet framför andra åtaganden. För att ett team ska kunna fungera är det viktigt att alla team-medlemmar finns med i processen. Som det fungerat nu har områdescheferna deltagit med en chef som fått representera de övriga. Detta har varit en svårighet anser både lärare och handledare. Treklövern skulle kunna vara en bra grupp som fungerade som kärnan i kompetensutvecklingen i verksamheten. Spindeln i nätet för samordning gällande utbildning och praktik (Handledare). Viktigt att frigöra områdescheferna om vi ska fortsätta med detta. Cheferna har inte insyn i det vi håller på med och det kan jag sakna (Handledare). Cheferna är viktiga, att de finns med i processen. Om Treklövern hade fungerat kunde vi samtala mera kring och fånga upp viktiga områden som saknas i arbetsgrupperna. Det är lättare när man träffas och kan samtala om behoven (Handledare). 15

16 Det är lättare om man träffas i Treklövern och samtala om behoven. Vi kan få möjlighet att reflektera. Det är vi dåliga på överlag och det skulle kunna utvecklas. Det behöver inte ta så lång tid att stanna upp, tiden är oftast ett svepskäl. Jag tror att det handlar om ett förhållningssätt (Handledare) Verksamhetsbaserad utbildning Den teoretiska kunskapen får deltagarna via böcker som finns i studiehörnan, via sökmotorer på nätet, på biblioteket samt genom att gå ut till olika professioner som finns i verksamheten och till sina praktikplatser. De läser i studiehörnan och de har inga egna böcker. Läraren gör studieuppgifter till de studerande som utgår från ett dilemma i verksamheten. Studieuppgifterna, som ofta är fallbeskrivningar, diskuteras med handledare och områdeschefer för att de ska vara relevanta till sitt innehåll. Läraren har inte fått den respons från områdescheferna som hon önskat. Till en början var de studerande bundna till det traditionella sättet att studera. De sökte ofta i den uppsättning av böcker som finns i studiehörnan. På det sättet blev inte resultaten så varierande (Handledare). Handledarna försöker att få de studerande att knyta de teoretiska kunskaperna till verkligheten. De ska knyta ihop teorin med praktiken. I studieuppgifterna finns uppgifter som de ska gå ut och pröva i praktiken. De studerar fritt och läser en delkurs åt gången. De är utplacerade på handledarnas arbetsplatser. De har en studiehörna, dator och lite böcker. De ska komma ut på avdelningen, hämta information och reflektera över arbetet. De har uppgifter som de arbetar med (Handledare). De har inte varit ute så mycket på sina praktikplatser. Den medicinska grundkursen kräver att de pluggar en del (Handledare). De studerande söker själva kunskaper i kommunens olika verksamheter. De har varit på studiebesök, och de söker själva upp personer som de ser är viktiga för deras studier, t.ex. sjukgymnaster, dietister och sjuksköterskor. De tar tillvara på den kompetens som finns i kommunen. Flera av de berörda i kommunen har även varit inne på kurserna och föreläst. I dessa fall utgår de från den erfarenhetsbaserade kunskapen och förenar teori och praktik i lärandet. Vi har arbetat i många år och har en erfarenhet av hur man arbetar. Nu förstår vi varför vi gör som vi gör. Det är en härlig känsla (Studerande). Tidigare arbetade vi mycket på rutin (Studerande). Vi systematiserar det vi lärt oss, vi utgår från den erfarenhet som vi har med oss och från andras erfarenhet. Det är lärorikt att arbeta på detta sätt (Studerande). När vi har tid går vi ut på praktikplatsen, den är väldigt lik min egen arbetsplats (Studerande). En brist som har funnits på flera praktikplatser är att arbetskamraterna inte riktigt har förstått utbildningens upplägg. Flera praktikplatser anser att de studerande ska arbeta på 16

17 praktikplatsen och inte enbart auskultera. Det krävs att arbetskamratarena är informerade och har förståelse, att de engagerar sig och deltar aktivt så att det uppstår en lärandeprocess på arbetsplatsen. Områdescheferna var ute och berättade om Kompetensstegen. Personalen förstod nog inte riktigt vad det handlade om. Det är så nytt för oss alla (Handledare). Handledarnas funktion Handledarna har haft en stor betydelse för utbildningens genomförande. De har fungerat som en länk mellan studerande och läraren samt varit en trygghet för de studerande. Kontinuerliga träffar har genomförts med lärare och handledare och även projektledare har varit med. Vid dessa träffar sker planering och utvärdering av utbildningens olika moment. Utbildningen skulle inte fungera utan handledarna. De är en av grundstenarna, de finns på plats, de stöttar och tar reda på saker. De gör ett bra jobb (Studerande). Jag har kunnat genomföra utbildningen, men inte på det här sättet om inte handledarna funnits. De står för en kvalitetshöjning och en brygga mellan skolan och arbetslivet. De har knutit ihop teori och praktik (Lärare). Handledarna har gått en handledarutbildning där det lärande samtalet fanns med som en väsentlig arbetsmetod. Områdescheferna erbjöds en liknande utbildning tillsammans med facklig representant. Områdescheferna hade ingen möjlighet att fullfölja utbildningen p.g.a. tidsbrist. Handledarna har använt det lärande samtalet som ett pedagogiskt verktyg för de studerande i deras studiegrupper. Det fanns planer på att handledarna skulle genomföra lärande samtal ute i äldreomsorgens verksamhet. Detta har inte skett i den utsträckning som det var tänkt från början. Några av handledarna har haft lärande samtal med den egna arbetsgruppen. Metoden det lärande samtalet kan användas i personalmöten, vid verksamhetsutveckling och när det uppstår olika dilemman som behöver ventileras. Det lärande samtalet är en bra metod, eftersom samtalen är strukturerade, det finns en samtalsledare och en reflektör. Alla måste säga vad man tänker. Det lärande samtalet syftar till att öka förståelsen, vidga egna begrepp samt få tag på skillnader och olikheter. Alla i gruppen får möjlighet att säga vad man tycker och det kan lyfta fram de som inte säger så mycket och ingen kan smita undan. Det blir en fördjupning av samtalet (Handledare). De studerande har varit med om lika saker och det är spännande och roligt med det lärande samtalet. Vi kommer inte fram till konsensus, det syftar mera att få en förståelse för varandra (Handledare) I det lärande samtalet kan vi ha olika åsikter. Det är stimulerande och det ger uppslag till hur man kan lösa olika situationer (Studerande). Jag blir intresserad av att forska vidare när jag hör de andra i lärande samtalet. Olikheterna ger en dynamik som gör att vi tänker vidare. Det känns inte hotfullt (Studerande). 17

18 De studerande upplever att det lärande samtalet är bra och att handledarna är duktiga på att leda dem. Det kommer fram olika saker i samtalen, och de studerande menar att de skulle behöva ha liknande samtal i sina arbetsgrupper. Det finns alltid en grupp som inte vill förändra på arbetsplatsen. Det finns en grupp som alltid säger: varför ska vi hålla på med det där för, vi tar tid från brukarna (Studerande). En grupp tycker att det är skönt när det lunkar på i samma hjulspår. Det är bekvämt, men tiden kan inte stå still, det rör sig framåt hela tiden (Studerande). Inom vården är personalen inte så vana vid att samtala med varandra kring det som gäller verksamhetens frågor. Därför är det lärande samtalet viktigt, det är en bra form där alla kan säga vad man tycker och tänker utan att bli avbruten. Syftet med det lärande samtalet är att uppnå en större förståelse för varandra. Handledarna upplever att de har utvecklats som individer, och vill gärna att deras kunskaper tas tillvara fortsättningsvis i organisationen. De områdeschefer som intervjuats ser handledarna som en resurs, men det finns inga genomarbetade planer för hur de ska kunna utnyttjas. En av områdescheferna har planer på att använda handledarna i en ny handledarorganisation som byggs upp för alla som behöver praktik i äldreomsorgen. De skulle även kunna arbeta med metod- och introduktionsfrågor, anser områdescheferna. De är eniga om att handledarna haft, och har, en stor betydelse för genomförandet av utbildningen. De har varit drivande Vi vill även bidra till att undersköterskornas status höjs. Handledarfunktionen kan vara en karriärväg inom undersköterskeyrket (Områdeschef). Vi handledare vill marknadsföra oss. Vi kan bli en resurs för hela äldreomsorgen och komma ut till alla arbetsgrupperna och ha lärande samtal (Handledare). Organisatoriska lärandet I Kompetensstegens intentioner finns ett syfte att det inte enbart ska ske ett individuellt lärande för de personer som gått utbildningen enligt modellen för Kompetensstegen. Det ska även utvecklas ett lärande och ett erfarenhetsutbyte mellan de som studerar och deras egna arbetsplatser. (I Katrineholms fall skall även ett lärande ske på praktikplatserna). Detta medför att det även sker ett organisatoriskt lärande. Lärande organisation Områdescheferna menar att det finns ett utarbetat förslag kring hur en lärande organisation ska se ut i äldreomsorgen i Katrineholm. Det är ett dokument som diskuterats med områdescheferna, det är inte ett levande dokument som de arbetar efter. Det finns ingen tradition kring att lära av varandra i organisationen och det sker inget utbyte mellan olika arbetsplatser. Den verksamhetsförlagda utbildningen har inte påvisat några synliga effekter på praktikplatsen. Områdeschefen menar att det är svårt att avsätta tid för det interna arbetsplatslärandet. De arbetar efter en resursfördelningsmodell, där verksamheten får pengar 18

19 för de insatser som de gör. Det är svårt att göra en långsiktig planering efter de förutsättningarna, de planerar månad för månad. Jag har hört rykten om att några arbetar med en lärande organisation. Att det finns några som samarbetar med Närvårdsskolan (Handledare) Närvårdsskolan har ett samarbete med landstinget och Flen, Vingåker, och Katrineholms kommun. Tanken är att samarbetet ska öka mellan dessa (Handledare). Som elev är man försiktig och vill inte stöta sig med personalen. De vågar inte lyfta frågor och ifrågasätta. De lyssnar och får till sig det som andra säger. De delar inte med sig i den grad som de skulle kunna (Områdeschef). De studerande har arbetat länge och är inte nya i verksamheten. De är nya personer för oss på avdelningen. Då är man liten och ska anpassa sig till de värderingar och normer som finns på arbetsplatsen (Områdeschef). Det har förekommit, menar studerande, att de på personalmöten har tagit upp frågan om att de borde lära mera av varandra. Det blir inte strukturerat med tydliga uppdrag och på det sättet är det ingen som tar tag i frågan och det rinner ut i sanden. Delaktighet och möjlighet att påverka verksamheten fungerar inte praktiskt, menar studerande. De flesta beslut tas uppifrån. Det är få som vågar säga vad de tycker och vårt handlingsutrymme är inte så stort (Studerande). Områdeschefen menar att de aldrig haft en egen budget för utbildning. Utbildning och kompetensutveckling beslutas centralt, och det blir ofta samma utbud som återkommer. Ibland ska alla i personalen gå utbildning oavsett om de kan tillämpa den, menar områdeschefen. Vi borde göra en inventering på den egna arbetsplatsen utifrån de behov som finns. Se till vad varje enhet behöver (Områdeschef). Områdescheferna försöker att påverka utbudet på sina chefsmöten. Det är svårt att få tid för dessa frågor. Den dagliga driften tar överhand och de har svårt att arbeta med utvecklingsfrågor. Vi måste ha förutsättningar för det och det är vi själva som måste tala om vad vi behöver. Vi måste ha andrum och avsluta det som är på gång innan något nytt tar vid (Områdeschef). Ingen frågar efter om vi har tid, vi får bara uppdrag (Områdeschef). Områdescheferna menar att det är viktigt att de finns med, att de är drivande, och de vill gärna fortsätta att genomföra kompetensutvecklingen. Det är viktigt att alla är delaktiga, känner ansvar och får vara med i processen. Det är svårt att lära av varandra inom samma yrkesgrupp. Det är en stor uppgift för oss att skapa förutsättningar inom arbetsgrupperna till erfarenhetsutbyte och lära av varandra, menar områdeschefen. På en arbetsplats har ett antal undersköterskor arbetat med att schemalägga 19

20 enligt den nya arbetstidslagen. De har varit runt till alla avdelningar på ett boende och berättat på ett pedagogiskt sätt. Som hjälpmedel använde de sig av legobitar. Det har varit ett exempel på att man kan lära av varandra från olika arbetsplatser. Vi chefer behöver prata mera om hur ett lärande ska ske, hur vi tar tillvara på varandras kunskaper. Ett sätt kan vara att tillämpa arbetsrotation (Områdeschef). På APT försöker vi att gå laget runt, och personalen får berätta för varandra om sina upplevelser av vad som varit bra och mindre bra i verksamheten (Områdeschef). Det har mest blivit en individuell kunskap. De studerande fokuserar på sig själva. En del är drivande och andra mer försiktiga, flera har dåligt självförtroende och tycker inte så mycket om sig själva. Då fokuserar man på sig själv i första hand (Handledare). Effekter av utbildningen i verksamheten Områdescheferna har informerat personalen på praktikplatserna om försöksverksamheten i Kompetensstegen. Det har skett i två steg, först en skriftlig information och sedan en muntlig. Det var virrigt i början. Personalen reagerade på att de studerande inte var kvar på avdelningen hela tiden och arbetade. De fick gå ifrån och studera, det var störande, menade personalen (Områdeschef). Jag har försökt att påverka mentaliteten på avdelningen. Jag har inte frågat och personalen har inte berättat för mig att de studerande har bidragit till ett gemensamt lärande på praktikplatsen (Områdeschef). De studerande menar att praktikplatsen inte har påverkats så mycket av att de är där. Vi är ute så korta perioder så vi hinner inte lägga oss i det ordinarie arbetet (Studerande). De studerande har lärt mycket, de har fått nya kunskaper och är nyfikna och vill lära mera. Det kan bli konflikter i arbetsgruppen, jantelagen finns med i arbetsgrupperna, och arbetskamraterna blir rädda för de kunskaper som de studerande har. Arbetskamraterna måste få kunskaper om och förståelse för vad de studerande har lärt sig. Jag kan inte se effekter i verksamheten på grund av Kompetensstegen. Det finns motstånd i verksamheten (Handledare). Egentligen har man ett ansvar för att vara kritisk och tänka i andra banor. Det är svårt för man vill inte sticka ut. Man måste hela tiden utveckla, gå tillbaka och utvärdera. Personalmötena kan vara ett bra forum för detta (Handledare). En av de studerande har fått ett starkt intresse för att utveckla rehabiliteringsarbetet på den egna arbetsplatsen. Hon har lagt fram ett förslag till sin områdeschef. 20

21 Chefen kanske inte förstår att jag har ett intresse för att göra annat. Jag skulle kunna vara ansvarig och arbeta mera med rehabiliteringsfrågor ute hos oss, med gåträning o.s.v. (Studerande). Det blir tyngre om man inte arbetar förebyggande. Det tar kanske 10 min. och den tiden finns. Det handlar om hur man prioriterar och använder tiden (Studerande). Ta tillvara på kunskaperna En områdeschef menar att det är viktigt att undersköterskorna har ett reflekterande synsätt. De ska också ha handlingsberedskap och kunna ifrågasätta, utveckla och förändra i verksamheten tillsammans med andra. De som gått utbildningen i Kompetensstegen är personer som man vill satsa på. De har fått ett annat förhållningssätt till kunskap och lärt sig att diskutera och analysera. Det finns ett problem i verksamheten och det är att en del sjuksköterskor inte delegerar arbetsuppgifter till undersköterskorna. Sjuksköterskorna har en egen chef så det är svårt att påverka detta. Det är flera chefer på en avdelning och det är inte bra. Det är en stor skillnad mellan olika sjuksköterskor, menar områdeschefen. Det är viktigt att all personal har en bra utbildning för att höja statsusen på undersköterskeyrket. Man kan inte göra som man gjorde tidigare. Att sjukvården har alltid jobb och de ställer inga krav, där kan alla arbeta (Handledare). Handledarna menar att arbetsgrupperna måste utvecklas. De hamnar hela tiden i invanda rutiner. De studerande menar att de vill påverka och förändra. Mycket beror på den egna arbetsplatsens motstånd, en del är rädda för förändring och vill ha kvar sina rutiner. Då är det svårt för de studerande att kunna påverka. Handledarna vill ha mera kontakt med sina chefer, och de vill ha en mera ordnad roll. Deras nuvarande arbete är inriktat på de studerande. Vi vill att organisationen tar tillvara på våra kunskaper. Vi vill inte att de slänger ut oss i organisationen. Vi vill att vårt uppdrag ska vara genomtänkt och förberett (Handledare). Chefen är viktig. Om det är en otydlig chef dyker det upp småchefer i personalgruppen (Studerande). En av de studerande provade att involvera sina arbetskamrater i studierna. Vårdplaneringen på arbetsplatsen har inte fungerat så bra så hon tog med den gruppuppgiften som de arbetat med i skolan och visade en av arbetsgrupperna på arbetsplatsen. De var inte intresserade av att prova några nya saker. De sa du ska inte tro att du kan lära oss något nytt. Efter några dagar åkte hon ned till en annan av grupperna och visade förslaget. De var mera intresserade och sa att de skulle ta upp förslaget vid nästa träff. Det är viktigt att prata med rätt personer, erfor den studerande. 21

Slutrapport 2010. Samtalsledare och reflektionsgrupper. Siv Tagesson

Slutrapport 2010. Samtalsledare och reflektionsgrupper. Siv Tagesson Slutrapport 2010 Samtalsledare och reflektionsgrupper Delprojektet har utbildat samtalsledare och startat upp reflektionsgrupper på kommunens gruppboenden för personer med en demenssjukdom. Satsningen

Läs mer

HANDLEDARE INOM TEKNIKCOLLEGE

HANDLEDARE INOM TEKNIKCOLLEGE HANDLEDARE INOM TEKNIKCOLLEGE Välkommen som handledare inom Teknikcollege Denna broschyr är en första allmän information till dig som handledare inom Teknikcollege. Du kommer också att under handledarutbildningen

Läs mer

Till dig som LIA-handledare

Till dig som LIA-handledare Y Till dig som LIA-handledare Grattis! Du har tackat ja till uppgiften att vara handledare för en KY-student på din arbetsplats en uppgift som kan vara både lärorik, stimulerande och ansvarsfull. Inom

Läs mer

Riktlinjer. Medarbetarsamtal, lönesamtal och arbetsplatsträffar

Riktlinjer. Medarbetarsamtal, lönesamtal och arbetsplatsträffar Riktlinjer Medarbetarsamtal, lönesamtal och arbetsplatsträffar 1 FÖRORD Medarbetarsamtal, lönesamtal och arbetsplatsträffar är olika forum för dialog mellan arbetsgivaren och medarbetare. Genom en dialog

Läs mer

FAS 05. En uppföljning av implementeringen av avtalet i sex kommuner, ett landsting och en region. Carina Åberg Malin Ljungzell. Utdrag från rapporten

FAS 05. En uppföljning av implementeringen av avtalet i sex kommuner, ett landsting och en region. Carina Åberg Malin Ljungzell. Utdrag från rapporten Utdrag från rapporten FAS 05 En uppföljning av implementeringen av avtalet i sex kommuner, ett landsting och en region Januari 2009 Carina Åberg Malin Ljungzell APeL Forskning och Utveckling Bakgrund FAS

Läs mer

Utvecklingssamtal - Utveckling av verksamhet och individ. Sektionen PerSonal lunds universitet MAJ 2015

Utvecklingssamtal - Utveckling av verksamhet och individ. Sektionen PerSonal lunds universitet MAJ 2015 Utvecklingssamtal - Utveckling av verksamhet och individ Sektionen PerSonal lunds universitet MAJ 2015 utvecklingssamtal 3 Utvecklingssamtal vägledning och riktlinjer Utvecklingssamtal är ett förberett

Läs mer

SKOLPLAN VUXENUTBILDNINGEN NÄSSJÖ KOMMUN. En samlad vuxenutbildningsorganisation för utbildning, integration och arbetsmarknad

SKOLPLAN VUXENUTBILDNINGEN NÄSSJÖ KOMMUN. En samlad vuxenutbildningsorganisation för utbildning, integration och arbetsmarknad SKOLPLAN VUXENUTBILDNINGEN NÄSSJÖ KOMMUN En samlad vuxenutbildningsorganisation för utbildning, integration och arbetsmarknad 1 SKOLPLAN FÖR VUXENUTBILDNINGEN Skolplanen för vuxenutbildningen i Nässjö

Läs mer

HANDLEDARE INOM TEKNIKCOLLEGE

HANDLEDARE INOM TEKNIKCOLLEGE HANDLEDARE INOM TEKNIKCOLLEGE Välkommen som handledare inom Teknikcollege Denna broschyr är en första allmän information till dig som handledare inom Teknikcollege. Du kommer också att under handledarutbildningen

Läs mer

Tankar & Tips om vardagsutveckling

Tankar & Tips om vardagsutveckling Tankar & Tips om vardagsutveckling Sammanställning från gruppdiskussioner på kompetensombudsträff den 16 september 2010. Till Kompetensombudspärmen, under fliken Verktygslåda Temat under denna förmiddag

Läs mer

2. Vad har Carpe, enligt din uppfattning, betytt för arbetsgruppen(erna)?

2. Vad har Carpe, enligt din uppfattning, betytt för arbetsgruppen(erna)? Vi har alla tagit del av olika utbildningar mm och uppdaterat oss.man märker av en mer säkare och tryggare arbetsgrupp. se ovan. bredare kunskap Inte så mycket egentligen. Alla har relevant utbildning.

Läs mer

Time Cares tjänsteerbjudande

Time Cares tjänsteerbjudande Time Cares tjänsteerbjudande Time Cares tjänsteerbjudande Time Care tjänsteerbjudande Hur utbildar och stöttar vi våra chefer att leda verksamheter där varje krona har en berättelse och varje minut ett

Läs mer

UTVECKLING AV ARBETSPLATSEN

UTVECKLING AV ARBETSPLATSEN UTVECKLING AV ARBETSPLATSEN Att ha medarbetare som har kunskap och vilja att delta i arbetsplatsens förändrings- och utvecklingsarbete, är en avgörande faktor för en verksamhets framgång och utveckling.

Läs mer

Utvärdering Utvecklingsledare i kommunikationsplanering: Förändringsarbete

Utvärdering Utvecklingsledare i kommunikationsplanering: Förändringsarbete Utvärdering Utvecklingsledare i kommunikationsplanering: Förändringsarbete Positiva synpunkter Bra upplägg. Lite teori blandat med övningar i lagom storlek. Verksamhetsnära och realistiskt. Många tankeställare

Läs mer

1. Vad har Carpe betytt för dig personligen i din yrkesroll?

1. Vad har Carpe betytt för dig personligen i din yrkesroll? det har gett mig mer kunskap och självkänsla för det jag arbetar med. det har kännts väldigt skönt att fått gått utbildningar som passat in i verksamheten,som man annars inte hade fått gått.. Ökade kunskaper

Läs mer

Ett nytt perspektiv i arbetet med barn och föräldrar

Ett nytt perspektiv i arbetet med barn och föräldrar Ett nytt perspektiv i arbetet med barn och föräldrar Kurs för förskollärare och BVC-sköterskor i Kungälv 2011-2012, 8 tillfällen. Kursbok: Ditt kompetenta barn av Jesper Juul. Med praktiska exempel från

Läs mer

Demokratiskt ledarskap kontra låt-gå-ledarskap

Demokratiskt ledarskap kontra låt-gå-ledarskap www.byggledarskap.se Ledarskapsmodeller 1(5) Ledarskapsmodeller Kravet på ledarskapet varierar mellan olika organisationer. Kraven kan också variera över tid inom ett och samma företag. Ledarskapet i en

Läs mer

!"#$%&'($%)*$+)(#,-.+"-"/0.$+1%$)

!#$%&'($%)*$+)(#,-.+-/0.$+1%$) !"#$&#(#)*(+,-)$*./0)*)(*),,-1*&+231*4/0*##**04)54#.10/6#,.7480231*&+9#*1)#,1*:,)07,+**),,$+6$,)$*/5&4#60.)-#0);,1(140#9&1*12541*108012?8;)6601**:#9#*1)#,/5&16:#

Läs mer

1. GEMENSAMMA UTGÅNGSPUNKTER Vad vill vi uppnå med avtalet?

1. GEMENSAMMA UTGÅNGSPUNKTER Vad vill vi uppnå med avtalet? 1. GEMENSAMMA UTGÅNGSPUNKTER Vad vill vi uppnå med avtalet? 1. Målet med samverkansavtalet är en väl fungerande verksamhet med hög delaktighet från medarbetarna i vardagsfrågor och en god relation mellan

Läs mer

Projektrapport för projektet: Att öka läsförståelsen i Södra skolområdet

Projektrapport för projektet: Att öka läsförståelsen i Södra skolområdet Projektrapport för projektet: Att öka läsförståelsen i Södra skolområdet Jenny Darmell Förstelärare Sjuntorpskolan 4-9 Bakgrund Beskrivning av uppdraget Områdeschefen har utifrån de resultat som finns,

Läs mer

Kollektivavtal för samverkan i Lilla Edets kommun

Kollektivavtal för samverkan i Lilla Edets kommun Kollektivavtal för samverkan i Lilla Edets kommun Gällande från och med 2011-04-01 1 Innehållsförteckning Utgångspunkter... 3 Åtagande... 3 Samverkansgruppen det representativa inflytandet... 4 Arbetsplatsträffen

Läs mer

Föreningen VO-College

Föreningen VO-College Föreningen VO-College Vård-och omsorgscollege är en modell där utbildningsanordnare, arbetsgivare och fackförbund samverkar för att höja kvalitén på utbildningar och verksamheter inom vård och omsorg.

Läs mer

PERSONALPOLICY för Gävle kommunkoncern

PERSONALPOLICY för Gävle kommunkoncern PERSONALPOLICY för Gävle kommunkoncern Vårt olika, gemensamma uppdrag Den här policyn beskriver samspelet mellan arbetsgivare och medarbetare. Detta samspel måste fungera för att vi ska nå våra mål och

Läs mer

Personalpolitiskt program

Personalpolitiskt program Personalpolitiskt program Antaget av kommunfullmäktige 2015-03-24 dnr KS/2014:166 Dokumentansvarig: Personalchef Mjölby en hållbar kommun Mjölby kommun är en hållbar kommun som skapar utrymme för att både

Läs mer

Studie- och yrkesvägledning. Inom gymnasiesärskolan och särskild utbildning för vuxna

Studie- och yrkesvägledning. Inom gymnasiesärskolan och särskild utbildning för vuxna Studie- och yrkesvägledning Inom gymnasiesärskolan och särskild utbildning för vuxna Studie- och yrkesvägledning Inom gymnasiesärskolan och särskild utbildning för vuxna Beställningsuppgifter: Fritzes

Läs mer

UNDERVISNINGSPROCESSER, KOMMUNIKATION OCH LÄRANDE, 10 POÄNG

UNDERVISNINGSPROCESSER, KOMMUNIKATION OCH LÄRANDE, 10 POÄNG LÄRARHÖGSKOLAN i STOCKHOLM KURSPLAN 1:5 UNDERVISNINGSPROCESSER, KOMMUNIKATION OCH LÄRANDE, 10 POÄNG Curriculum Studies and Communication, 10 Credit Points (15 ECTS) LÄRDOK-KOD: 1. BESLUT OCH RIKTLINJER

Läs mer

2012-10-24. Förslag på avtal om verksamhetsförlagd utbildning och avtal om handledarutbildning. Arbetsgrupp:

2012-10-24. Förslag på avtal om verksamhetsförlagd utbildning och avtal om handledarutbildning. Arbetsgrupp: 2012-10-24 Förslag på avtal om verksamhetsförlagd utbildning och avtal om handledarutbildning Arbetsgrupp: Anna Isaksson Lena Peltomaa Emma Krantz Sofie Persson Carin Engström-Olofsson Anne-Catrin Lofthus

Läs mer

Information till arbetsgivare Lärlingsakademin Skåne Nordost

Information till arbetsgivare Lärlingsakademin Skåne Nordost Information till arbetsgivare Lärlingsakademin Skåne Nordost Utbildningen Utbildningen är en del av den kommunala vuxenutbildningen och följer en statlig förordning. Minst 70 % av utbildningstiden ska

Läs mer

02-03-18 MEDARBETARSAMTAL. Handledning. för medarbetare och chef att steg för steg förbereda, genomföra och utvärdera sitt medarbetarsamtal

02-03-18 MEDARBETARSAMTAL. Handledning. för medarbetare och chef att steg för steg förbereda, genomföra och utvärdera sitt medarbetarsamtal 02-03-18 MEDARBETARSAMTAL Handledning för medarbetare och chef att steg för steg förbereda, genomföra och utvärdera sitt medarbetarsamtal Datum och kl:... Plats:.... Medarbetarens namn:... Chefens namn:...

Läs mer

PEDAGOGIK. Ämnets syfte

PEDAGOGIK. Ämnets syfte PEDAGOGIK Pedagogik är ett tvärvetenskapligt kunskapsområde nära knutet till psykologi, sociologi och filosofi och har utvecklat en egen identitet som samhällsvetenskaplig disciplin. Ämnet pedagogik tar

Läs mer

Att förebygga och hantera konflikter i arbetslivet

Att förebygga och hantera konflikter i arbetslivet Att förebygga och hantera konflikter i arbetslivet Vill du bli bättre på att förstå och hantera mellanmänskliga friktioner och konflikter på arbetsplatsen? Förbättra din förmåga att förebygga konflikter?

Läs mer

ETT MÄNSKLIGARE SAMHÄLLE FÖR ALLA

ETT MÄNSKLIGARE SAMHÄLLE FÖR ALLA ETT MÄNSKLIGARE SAMHÄLLE FÖR ALLA Chefs- och medarbetarpolicy för Stockholms Stadsmission Antagen av Stockholms Stadsmissions och Stadsmissionens Skolstiftelses styrelser 2011-02-21 Dokumentansvarig: Personalchef

Läs mer

Lennart.svensson@liu.se. HELIX LINKÖPINGS UNIVERSITET apel-fou.se

Lennart.svensson@liu.se. HELIX LINKÖPINGS UNIVERSITET apel-fou.se Lennart.svensson@liu.se HELIX LINKÖPINGS UNIVERSITET apel-fou.se INTERAKTIV FORSKNING - FORSKA MED, INTE PÅ - HELA FORSKNINGSPROCESSEN - INTRESSENTER MAJORITET I STYRELSEN - BLANDNING OFFENTLIGA OCH PRIVATA

Läs mer

Målmedveten satsning på aktionsforskning i Varberg

Målmedveten satsning på aktionsforskning i Varberg Målmedveten satsning på aktionsforskning i Varberg 1 Målmedveten satsning på aktionsforskning i Varberg I Varberg finns sedan länge en ambition att sprida aktionsforskning som en metod för kvalitetsarbete

Läs mer

Sammanfattning Rapport 2010:15. Rektors ledarskap. En granskning av hur rektor leder skolans arbete mot ökad måluppfyllelse

Sammanfattning Rapport 2010:15. Rektors ledarskap. En granskning av hur rektor leder skolans arbete mot ökad måluppfyllelse Sammanfattning Rapport 2010:15 Rektors ledarskap En granskning av hur rektor leder skolans arbete mot ökad måluppfyllelse Sammanfattning Rektor har som pedagogisk ledare och chef för lärarna och övrig

Läs mer

2. Vad har Carpe, enligt din uppfattning, betytt för arbetsgruppen(erna)?

2. Vad har Carpe, enligt din uppfattning, betytt för arbetsgruppen(erna)? för de som gick utbildningar betydde det väldigt mycket,att få mer kuskap och att få dela med sig till kollegorna,man känner att man kan utveckla verksamheten mer med de olika kunskaper personer fått.

Läs mer

Allt att vinna. Juseks arbetslivspolitiska program. Akademikerförbundet

Allt att vinna. Juseks arbetslivspolitiska program. Akademikerförbundet Allt att vinna Juseks arbetslivspolitiska program Akademikerförbundet för jurister, ekonomer, systemvetare, personalvetare, kommunikatörer och samhällsvetare När arbetslivet präglas av förändringar är

Läs mer

Lärande och vardagsutveckling i Carpe

Lärande och vardagsutveckling i Carpe Lärande och vardagsutveckling i Carpe För att lära av erfarenheter från utvecklingsarbete räcker det inte med att enskilda individer lär sig, det behövs ett systematiskt och sammanhållande lärande så att

Läs mer

Fakulteten för ekonomi, kommunikation och IT. Utbildningsplan. Programmet för personal och arbetsliv SGPAR

Fakulteten för ekonomi, kommunikation och IT. Utbildningsplan. Programmet för personal och arbetsliv SGPAR Fakulteten för ekonomi, kommunikation och IT Utbildningsplan Programmet för personal och arbetsliv Programkod: Beslut om fastställande: Programmets benämning: SGPAR Utbildningsplanen är fastställd av fakultetsnämnden

Läs mer

1(6) Patricia Staaf BESLUT. 2008-11-27 Dnr Mahr 12-2008/621. Handlingsplan för breddad rekrytering 2008 2010

1(6) Patricia Staaf BESLUT. 2008-11-27 Dnr Mahr 12-2008/621. Handlingsplan för breddad rekrytering 2008 2010 MAH /Centrum för kompetensbreddning 1(6) 2008-11-27 Dnr Mahr 12-2008/621 Handlingsplan för breddad rekrytering 2008 2010 Inledning Malmö högskola hade redan vid starten 1998 ett uttalat uppdrag att locka

Läs mer

Socialförvaltningen CARPE. Minnesanteckningar Sida 1 (5) 2015

Socialförvaltningen CARPE. Minnesanteckningar Sida 1 (5) 2015 CARPE Minnesanteckningar Sida 1 (5) 2015 Inledning Carin hälsade välkommen till dagens träff som hade temat kompetens och rekrytering. Vid dagens Kompetensombudsträff medverkade Ylva Disheden, Länsstyrelsen

Läs mer

LEDARSKAP-MEDARBETARSKAP 140313

LEDARSKAP-MEDARBETARSKAP 140313 CARPE Minnesanteckningar Sida 1 (7) 2014-03-17 LEDARSKAP-MEDARBETARSKAP 140313 Inledning Jansje hälsade välkommen och inledde dagen. Dagen om Ledarskap och medarbetarskap är en fortsättning på förmiddagen

Läs mer

Tryggare omställning ökad rörlighet ETT TRS-PROJEKT

Tryggare omställning ökad rörlighet ETT TRS-PROJEKT Tryggare omställning ökad rörlighet ETT TRS-PROJEKT 2 Tryggare omställning ökad rörlighet TRYGGHETSRÅDET TRS har, med stöd från Vinnova, genomfört projektet Tryggare omställning ökad rörlighet. Projektet

Läs mer

Kurs 6, delkurs 1; Omsorg, habilitering/rehabilitering och vård 10 poäng

Kurs 6, delkurs 1; Omsorg, habilitering/rehabilitering och vård 10 poäng Institutionen för hälsovetenskaper Sociala omsorgsprogrammet Studieplan SO8062 Socialt arbete med inriktning mot social omsorg (41-60) 20 p Kurs 6 delkurs 1 Omsorg, habilitering/rehabilitering och vård,

Läs mer

Policy för chefsuppdrag

Policy för chefsuppdrag 1(5) BILAGA 1 DNR: SLU ua 2013.1.1.1-5596 2014-01-14 STYRANDE DOKUMENT Sakområde: Personal Dokumenttyp: Policy Beslutsfattare: Rektor Avdelning/kansli: Personalavdelningen Handläggare: Eva Jeppson-Eldrot

Läs mer

Lokalt kollektivavtal om samverkan. Smedjebackens kommun. Smedjebackens kommun, Personalavdelningen, Frida Proos, gäller from 2010-07-01

Lokalt kollektivavtal om samverkan. Smedjebackens kommun. Smedjebackens kommun, Personalavdelningen, Frida Proos, gäller from 2010-07-01 Lokalt kollektivavtal om samverkan 2010 Smedjebackens kommun 1. Samverkan - Utgångspunkter...1 1.1. Uppsägning av avtal...2 1.2. Syfte med samverkan...2 1.3. Mål för samverkan...3 1.4. Samverkanssystemet...3

Läs mer

PLAN FÖR INTERNATIONALISERING: 1. MÅL OCH INRIKTNING

PLAN FÖR INTERNATIONALISERING: 1. MÅL OCH INRIKTNING BARN- OCH UNGDOMSFÖRVALTNINGEN Karlstad 2014-01-16 Magnus Persson +46 54 540 29 09 magnus.persson@karlstad.se PLAN FÖR INTERNATIONALISERING: 1. MÅL OCH INRIKTNING Syfte Karlstads kommuns internationella

Läs mer

S a m v e r k a n s a v t a l G ä v l e k o m m u n F AS F ö r n y e l s e Ar b e t s m i l j ö - S a m v e r k a n

S a m v e r k a n s a v t a l G ä v l e k o m m u n F AS F ö r n y e l s e Ar b e t s m i l j ö - S a m v e r k a n S a m v e r k a n s a v t a l G ä v l e k o m m u n F AS F ö r n y e l s e Ar b e t s m i l j ö - S a m v e r k a n 2007-12-17 Sid 1 (7) Utgångspunkter Medbestämmandelagen (MBL), arbetsmiljölagen (AML)

Läs mer

Vårdförbundets idé om en hälsosam vårdmiljö

Vårdförbundets idé om en hälsosam vårdmiljö Vårdförbundets idé om en hälsosam vårdmiljö 2 En hälsosam vårdmiljö är en god arbetsmiljö där hälsa samt god och säker vård uppnås. Vårdförbundets idé om en hälsosam vårdmiljö Idén om en hälsosam vårdmiljö

Läs mer

Så utvecklar vi vår kompetens!

Så utvecklar vi vår kompetens! Så utvecklar vi vår kompetens! Färdigheter kunna tillverka kunna hantera verktyg Samordning fysisk kraft psykisk energi Kunskaper veta fakta kunna metoder lära av misstag och framgång social förmåga kontaktnät

Läs mer

Sammanställning av utvärdering från utbildning för ledningsgrupper

Sammanställning av utvärdering från utbildning för ledningsgrupper Sammanställning av utvärdering från utbildning för ledningsgrupper REFLEKTIONER / TANKAR Jag gick in helt utan förutsättningar och har varit med om MÅNGA utbildningar av den här typen. Kort och norrländskt

Läs mer

Human Resources riktning vision 2020

Human Resources riktning vision 2020 Human Resources riktning vision 2020 Riktlinje för Halmstads kommuns personalpolitik 2010-2014 Vi har en vision! Halmstads kommuns medarbetare har till uppgift att utveckla Halmstad som hemstad, kunskapsstad

Läs mer

Riktlinjer för Verksamhetsförlagd utbildning inom. Förskollärarutbildningen. UVK4: Sociala relationer, konflikthantering och ledarskap.

Riktlinjer för Verksamhetsförlagd utbildning inom. Förskollärarutbildningen. UVK4: Sociala relationer, konflikthantering och ledarskap. Riktlinjer för VFU5 141014 Sektionen för lärarutbildning Camilla Kristén Riktlinjer för Verksamhetsförlagd utbildning inom Förskollärarutbildningen UVK4: Sociala relationer, konflikthantering och ledarskap

Läs mer

Arbetsplatsfo rlagt la rande inom vuxenutbildning

Arbetsplatsfo rlagt la rande inom vuxenutbildning 1 (10) Arbetsplatsfo rlagt la rande inom vuxenutbildning Med arbetsplatsförlagt lärande, apl, avses ett lärande i en utbildning som genomförs på en eller flera arbetsplatser utanför skolan. Detta är möjligt

Läs mer

Vårdutbildningar. som ger dig möjligheter. Studera i grupp. Studera på distans. Studera flexibelt - individuella upplägg.

Vårdutbildningar. som ger dig möjligheter. Studera i grupp. Studera på distans. Studera flexibelt - individuella upplägg. Gymnasial vuxenutbildning Vårdutbildningar som ger dig möjligheter Studera i grupp Studera på distans Studera flexibelt - individuella upplägg Studera effektivt Studera för framtiden Falun@svok.se Västra

Läs mer

Artikelnummer: 502007-6. Foto: Nordic Photos. Tryck: 08-tryck, juni 2009 (första upplagan) Layout: Form & Funktion i Sverige AB

Artikelnummer: 502007-6. Foto: Nordic Photos. Tryck: 08-tryck, juni 2009 (första upplagan) Layout: Form & Funktion i Sverige AB Nya tider Artikelnummer: 502007-6 Foto: Nordic Photos Tryck: 08-tryck, juni 2009 (första upplagan) Layout: Form & Funktion i Sverige AB Nya tider Dygnets alla timmar antogs på kongressen 1999. 2005 prövades

Läs mer

Projektbeskrivning samt sammanställning av inventeringen i delprojekt. Chefer utan högskoleutbildning

Projektbeskrivning samt sammanställning av inventeringen i delprojekt. Chefer utan högskoleutbildning Projektbeskrivning samt sammanställning av inventeringen i delprojekt Chefer utan högskoleutbildning September 2012 1 Innehåll 1. Projekt Carpe 2... 3 2. Syfte och mål för delprojekt Chefer utan högskoleutbildning...

Läs mer

Förvaltningarnas chefsutvecklingsaktiviteter

Förvaltningarnas chefsutvecklingsaktiviteter Västra Götalandsregionens regiongemensamma Chefsutvecklingskarta Målgrupp Förvaltningschef Områdeschef Chef över chef 1:a linjens chef Stabschef P r o Västra Götalandsregionens introduktionsprogam Kvalificerat

Läs mer

Handledarguide för Lärande i arbete

Handledarguide för Lärande i arbete Handledarguide för Lärande i arbete Välkommen som handledare i Lärande i arbete på Nässjöakademin! Denna handledarguide är en hjälp för dig som LIA-handledare. Här beskriver vi hur LIA:n på Nässjöakademin

Läs mer

Riktlinjer för hälsofrämjande arbetsmiljö i Uppsala kommun

Riktlinjer för hälsofrämjande arbetsmiljö i Uppsala kommun KOMMUNLEDNINGSKONTORET Handläggare Lindh Marie-Louise Datum 2015-04-07 Diarienummer KSN-2015-0823 Kommunstyrelsen Riktlinjer för hälsofrämjande arbetsmiljö i Uppsala kommun Förslag till beslut Kommunstyrelsen

Läs mer

TEKNIKUTBILDNING FÖR DAGENS OCH FRAMTIDENS INDUSTRI - KOMPETENSCENTRA FÖR EFFEKTIV RESURSANVÄNDNING

TEKNIKUTBILDNING FÖR DAGENS OCH FRAMTIDENS INDUSTRI - KOMPETENSCENTRA FÖR EFFEKTIV RESURSANVÄNDNING TEKNIKUTBILDNING FÖR DAGENS OCH FRAMTIDENS INDUSTRI - KOMPETENSCENTRA FÖR EFFEKTIV RESURSANVÄNDNING TEKNIKCOLLEGE SOM TILLVÄXTFAKTOR Svenska teknik- och industriföretag har stor betydelse för vår samhällsekonomi

Läs mer

Utbildningsförvaltningens. Chefs- och ledarprogram

Utbildningsförvaltningens. Chefs- och ledarprogram Utbildningsförvaltningens Chefs- och ledarprogram Tillsammans skapar vi resultat Chefs- och ledarstrategi beskriver hur du som chef skapar resultat i förhållande till mål och uppdrag. Du: har en uttalad

Läs mer

Lokal arbetsplan. för Birgittaskolan

Lokal arbetsplan. för Birgittaskolan Birgittaskolan i Linköping Lokal arbetsplan för Birgittaskolan Reviderad 2012-06-29 Besöksadress: S.t Larsgatan 44-46, Linköping Postadress: Birgittaskolan i Linköping, Klostergatan 49, 581 81 LINKÖPING

Läs mer

På väg mot ett agilt ledaroch medarbetarskap

På väg mot ett agilt ledaroch medarbetarskap Miniskrift På väg mot ett agilt ledaroch medarbetarskap Skrift två i en serie om agil verksamhetsutveckling. Innehållet bygger på material som deltagarna (ovan) i Partsrådets program Förändring och utveckling

Läs mer

Utbildning i svenska för invandrare (sfi) Vuxenutbildningen Skara

Utbildning i svenska för invandrare (sfi) Vuxenutbildningen Skara 1(1) Utbildning i svenska för invandrare (sfi) Vuxenutbildningen Skara Vad är utbildning i svenska för invandrare (sfi)? Utbildningen i svenska för invandrare är en grundläggande utbildning i svenska språket

Läs mer

Praktikplats, examensarbetsplats och arbetsplatsstudier

Praktikplats, examensarbetsplats och arbetsplatsstudier Praktikplats, examensarbetsplats och arbetsplatsstudier - under kursen Examensarbetet på juristprogrammet Information till studenter och arbetsplatser Så här fungerar det! Tre former för arbetsplatsanknytning

Läs mer

Utvärdering av temagruppen utbildningsplattformar. inom projektet. Ung kommunikation

Utvärdering av temagruppen utbildningsplattformar. inom projektet. Ung kommunikation Utvärdering av temagruppen utbildningsplattformar inom projektet Ung kommunikation Syftet med arbetet var att utvärdera en utbildningsplattform som pedagogiskt hjälpmedel, dels med avseende på vad det

Läs mer

Verksamhetsplan 2013/2014 Förskolan Rosen

Verksamhetsplan 2013/2014 Förskolan Rosen Verksamhetsplan 2013/2014 Förskolan Rosen Presentation av verksamheten Förskolan Rosen ligger ganska centralt i närheten av Åkerö skola mot byn Övermo, En förskola med barn i åldrarna 1-5 år. Två flyglar

Läs mer

Attityder och erfarenheter till chefskap i vården

Attityder och erfarenheter till chefskap i vården Attityder och erfarenheter till chefskap i vården Sammanställning av kartläggningen Chef i vården som genomfördes av Sveriges läkarförbund 2009. Kartläggning av läkares chefsskap Läkarförbundet anser att

Läs mer

Verksamhetsplan 2015. Linje 14

Verksamhetsplan 2015. Linje 14 Verksamhetsplan 2015 Linje 14 Om Linje 14 Örebro kommun och Örebro universitet bedriver sedan 2003 verksamheten Linje 14, ett samverkansarbete som går ut på att motivera fler ungdomar att studera vidare

Läs mer

TRÄNINGSLÄGER I PERSONLIGT LEDARSK AP MiL CAMPUSVECKAN

TRÄNINGSLÄGER I PERSONLIGT LEDARSK AP MiL CAMPUSVECKAN TRÄNINGSLÄGER I PERSONLIGT LEDARSK AP MiL CAMPUSVECKAN träningsläger i personligt ledarskap MiL Campusveckan är en utmanande, intensiv och rolig process. Du får genom upplevelsebaserad träning, coachning,

Läs mer

FAS 05. Lokalt kollektivavtal. Förnyelse Arbetsmiljö Samverkan. Munkedals kommun. Antagen 2010-03-09, Dnr KS 2010-64 Reviderad 2013-03-18, 5

FAS 05. Lokalt kollektivavtal. Förnyelse Arbetsmiljö Samverkan. Munkedals kommun. Antagen 2010-03-09, Dnr KS 2010-64 Reviderad 2013-03-18, 5 FAS 05 Lokalt kollektivavtal Förnyelse Arbetsmiljö Samverkan Munkedals kommun Antagen 2010-03-09, Dnr KS 2010-64 Reviderad 2013-03-18, 5 Sida 2 av 9 Innehållsförteckning 1. Bakgrund 3 2. Gemensamma åtaganden

Läs mer

Oluff Nilssons vägs plan mot diskriminering och kränkande behandling

Oluff Nilssons vägs plan mot diskriminering och kränkande behandling Oluff Nilssons vägs plan mot diskriminering och kränkande behandling Verksamhetsformer som omfattas av planen Förskoleverksamhet 1/8 Grunduppgifter Verksamhetsformer som omfattas av planen Förskoleverksamhet

Läs mer

För huvudmän inom skolväsendet. Läslyftet Kollegialt lärande för utveckling av elevers läsande och skrivande Läsåret 2015/16

För huvudmän inom skolväsendet. Läslyftet Kollegialt lärande för utveckling av elevers läsande och skrivande Läsåret 2015/16 För huvudmän inom skolväsendet Läslyftet Kollegialt lärande för utveckling av elevers läsande och skrivande Läsåret 2015/16 Ansök senast den 23 januari 2015 Läslyftet 2015 2018 Hösten 2015 startar Läslyftet,

Läs mer

Kvalitetsanalys för OmsorgsLyftet Utbildningar. läsåret 2012/13

Kvalitetsanalys för OmsorgsLyftet Utbildningar. läsåret 2012/13 Datum 1 (7) Kvalitetsanalys för OmsorgsLyftet Utbildningar läsåret 2012/13 Varje anordnare har enligt skollagen ansvar för att systematiskt och kontinuerligt planera, följa upp och utveckla utbildningen.

Läs mer

Vår medarbetaridé Antagen av kommunstyrelsen, februari 2012

Vår medarbetaridé Antagen av kommunstyrelsen, februari 2012 Vår medarbetaridé Värdegrund för oss medarbetare i Skövde kommun Antagen av kommunstyrelsen, februari 2012 Vision Skövde 2025 Vår vision! Skövderegionen är känd i landet som en välkomnande och växande

Läs mer

MEDARBETARSAMTAL SAMTALSGUIDE

MEDARBETARSAMTAL SAMTALSGUIDE Oktober 2000 MEDARBETARSAMTAL SAMTALSGUIDE Samtalet bör inledas med att chefen redogör för arbetsplatsens Mål. Med utgångspunkt från denna inledning skall samtalet röra sig mellan de olika samtalsområden

Läs mer

Samverkansavtal Utgångspunkter

Samverkansavtal Utgångspunkter Samverkansavtal Utgångspunkter Samverkansavtal för Lidköpings kommun har sin grund i Fas 05 Förnyelse Arbetsmiljö Samverkan i kommuner, landsting och regioner. För att kunna tillämpas på en förvaltning

Läs mer

BLODGIVNINGSBEFRÄMJANDE ARBETE OCH SAMTALSTEKNIK. DEN 2 APRIL 2014 Antal svar 32 av 38 Hur givarna förstår information och frågor var?

BLODGIVNINGSBEFRÄMJANDE ARBETE OCH SAMTALSTEKNIK. DEN 2 APRIL 2014 Antal svar 32 av 38 Hur givarna förstår information och frågor var? BLODGIVNINGSBEFRÄMJANDE ARBETE OCH SAMTALSTEKNIK DEN 2 APRIL 2014 Antal svar 32 av 38 Hur givarna förstår information och frågor var? Kommentar till: Hur givarna förstår information och frågor. Bra att

Läs mer

Policy. Jag bor i Malmö. - policy för ungas inflytande

Policy. Jag bor i Malmö. - policy för ungas inflytande Policy Jag bor i Malmö - policy för ungas inflytande INLEDNING För att Malmö ska ligga i framkant när det gäller utvecklingsfrågor, vara en attraktiv och demokratisk stad så vill Malmö stad använda unga

Läs mer

Granskningsmall för yrkesutbildningar upphandlade av GR

Granskningsmall för yrkesutbildningar upphandlade av GR Granskningsmall för yrkesutbildningar upphandlade av GR Lokalvård, Academedia 17 maj 2010 Tre samtal genomfördes: 1. Margaretha Frimodig, verksamhetsansvarig 2. Siv Hultmark, administratör 3. Ann-Louise

Läs mer

Innehåll upplägg och genomförande

Innehåll upplägg och genomförande Innehåll upplägg och genomförande Tjänst 1: Tjänstens innehåll, upplägg och metod/arbetssätt Innehåll: Vi kommer att jobba med individen efter dennes egna förutsättning. Deltagarna får coachning enskilt

Läs mer

Bifrost Pedagogiska enhet Bifrosts förskola & Västerberg grundskola Livslångt lärande för barn i åldern 1-12 år

Bifrost Pedagogiska enhet Bifrosts förskola & Västerberg grundskola Livslångt lärande för barn i åldern 1-12 år Bifrost Pedagogiska enhet Bifrosts förskola & Västerberg grundskola Livslångt lärande för barn i åldern 1-12 år På Bifrosts Pedagogiska Enhet känner barn och elever glädje och lust till lärande. Kommunikation,

Läs mer

Digital strategi. Järfälla För- och grundskolor

Digital strategi. Järfälla För- och grundskolor Digital strategi Järfälla För- och grundskolor I Järfällas för- och grundskolor arbetar vi för att... barn, elever och medarbetare ska ha tillgång till digitala verktyg som ger ett bra stöd för lärande

Läs mer

Skolverkets föreskrifter om påbyggnadsutbildningen Barnskötare inom kommunal vuxenutbildning

Skolverkets föreskrifter om påbyggnadsutbildningen Barnskötare inom kommunal vuxenutbildning SKOLFS 2004:18 Utkom från trycket den 24 augusti 2004 Senaste lydelse av Skolverkets föreskrifter om påbyggnadsutbildningen Barnskötare inom kommunal vuxenutbildning 2004-08-09 Skolverket föreskriver med

Läs mer

Granskningsmall för yrkesutbildningar upphandlade av GR

Granskningsmall för yrkesutbildningar upphandlade av GR GRANSKNINGSKOMMUN Granskningsmall för yrkesutbildningar upphandlade av GR Omvårdnad, Medlearn 20 maj 2010 Två samtal genomfördes: 1. Inger Shakarchi, verksamhetsansvarig 2. Elisabeth Kindblom och Anna-Malin

Läs mer

Strategi för entreprenörskap inom utbildningsområdet

Strategi för entreprenörskap inom utbildningsområdet Strategi för entreprenörskap inom utbildningsområdet Förord Eget företagande måste bli ett lika naturligt val som anställning. För att nå dit kan utbildningsväsendet fylla en viktig funktion genom att

Läs mer

Kompetenskriterier för ledare i Lunds kommun

Kompetenskriterier för ledare i Lunds kommun Kompetenskriterier för ledare i Lunds kommun Som ledare i Lunds kommun har du en avgörande betydelse för verksamhetens kvalitet. Du har stort inflytande på hur medarbetare presterar och trivs samt hur

Läs mer

Personalavdelningens PA och arbetsmiljöhandbok SAMVERKAN UDDEVALLA. Lokalt samverkansavtal för Uddevalla kommun 2008-01-01

Personalavdelningens PA och arbetsmiljöhandbok SAMVERKAN UDDEVALLA. Lokalt samverkansavtal för Uddevalla kommun 2008-01-01 Personalavdelningens PA och arbetsmiljöhandbok SAMVERKAN UDDEVALLA Lokalt samverkansavtal för Uddevalla kommun 2008-01-01 Inledning Insatserna för samverkan, arbetsorganisation, hälsa, arbetsmiljö, rehabilitering,

Läs mer

Utvärdering av omvårdnadspersonal. Innehåll. Vad har högskoleutbildning med kompetensutveckling för omvårdnadspersonal att göra?...

Utvärdering av omvårdnadspersonal. Innehåll. Vad har högskoleutbildning med kompetensutveckling för omvårdnadspersonal att göra?... Innehåll Förord...2 Vad har högskoleutbildning med kompetensutveckling för omvårdnadspersonal att göra?...4 Behovet av personlig utveckling...6 Utbildningens nytta för verksamheten...7 Vilket stöd har

Läs mer

Utvärdering att skriva för webben - Snabbrapport

Utvärdering att skriva för webben - Snabbrapport Utvärdering att skriva för webben Snabbrapport. Jag är 3 3 6 6 7 7 kvinna man egen definition. Befattning 3 3 assistent bibliotekarie chef annan 3. Hur nöjd är du medutbildningen som helhet? Inte alls

Läs mer

Demokrati och hållbar utveckling Utbildning är nyckeln till var och ens frihet samt till en gynnsam ekonomisk och personlig utveckling.

Demokrati och hållbar utveckling Utbildning är nyckeln till var och ens frihet samt till en gynnsam ekonomisk och personlig utveckling. Ger fler möjligheter Rätten till utbildning är en central fråga i socialdemokratisk politik. Alla har olika förutsättningar så därför måste utbudet vara brett, ändamålsenligt och anpassat till såväl individens

Läs mer

NOLLPUNKTSMÄTNING AVESTA BILDNINGSFÖRVALTNING KOMMENTARER I FRITEXT- GRUNDSKOLAN

NOLLPUNKTSMÄTNING AVESTA BILDNINGSFÖRVALTNING KOMMENTARER I FRITEXT- GRUNDSKOLAN Vad innebär begreppet entreprenörskap och entreprenöriellt lärande som ett pedagogiskt förhållningssätt för dig som lärare? Bergsnässkolan Ett pedagogiskt förhållningssätt i klassrummet i entreprenöriellt

Läs mer

Analys av Gruppintag 3 Arbetsmarknadsintroduktion för nyanlända

Analys av Gruppintag 3 Arbetsmarknadsintroduktion för nyanlända Analys av Gruppintag 3 Arbetsmarknadsintroduktion för nyanlända Den 27 Juni 2013 Evaluation North Analys av Grupp 3 2013-06-27 Analys - Arbetsmarknadsintroduktion för nyanlända Innehåll 1. INLEDNING...

Läs mer

Gemensam värdegrund för. personalfrågor

Gemensam värdegrund för. personalfrågor Gemensam värdegrund för personalfrågor Det öppna landstinget för jämlik hälsa och levande kultur i en hållbar, livskraftig region Landstingets vision Värdegrunden utgår från Landstinget Sörmlands vision

Läs mer

tre pedagogiska perspektiv Lärandemodell för verksamhetsförlagd utbildning inom sjuksköterskeprogrammet

tre pedagogiska perspektiv Lärandemodell för verksamhetsförlagd utbildning inom sjuksköterskeprogrammet tre pedagogiska perspektiv Lärandemodell för verksamhetsförlagd utbildning inom sjuksköterskeprogrammet Starkare akademisk lärandemiljö Verksamhetsintegrerat lärande (VIL) är ett samlingsbegrepp för de

Läs mer

VFU utbildning i samverkan

VFU utbildning i samverkan VFU utbildning i samverkan Bli handledare för socionomstudenter i verksamhetsförlagd utbildning (VFU) Institutionen för socialt arbete Socialhögskolan Morgondagens socionomer längtar efter din kunskap

Läs mer

EKERÖ KOMMUN Nummer: 05:1 Blad: 1(5) Kommunal författningssamling Utg: mars 2013 Ers: febr 2000

EKERÖ KOMMUN Nummer: 05:1 Blad: 1(5) Kommunal författningssamling Utg: mars 2013 Ers: febr 2000 EKERÖ KOMMUN Nummer: 05:1 Blad: 1(5) PERSONALPOLICY Kommunens framtida utmaningar Ekerö kommer även fortsättningsvis vara en inflyttningskommun dit främst barnfamiljer flyttar. Ökad befolkningsmängd medför

Läs mer

Vård- och omsorgscollege i Halland

Vård- och omsorgscollege i Halland En snabbguide inför uppstarten av Vård- och omsorgscollege i Halland en modern samverkansform mellan arbetsliv och utbildningar inom vård och omsorg Baserad på underlag från Vård-och omsorgscollege Västmanland

Läs mer

Sammanställning av generell kursenkät för V15 Ledarskap för vårdens utveckling Datum: 2015-04-07 Besvarad av: 13(30) (43%)

Sammanställning av generell kursenkät för V15 Ledarskap för vårdens utveckling Datum: 2015-04-07 Besvarad av: 13(30) (43%) Sammanställning av generell kursenkät för V15 Ledarskap för vårdens utveckling Datum: 2015-04-07 Besvarad av: 13(30) (43%) 1. Det var lätt att veta vilken nivå som förväntades på mitt arbete fördelning

Läs mer