EN ATTRAKTIVARE VÅRD- OCH OMSORGSSEKTOR

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "EN ATTRAKTIVARE VÅRD- OCH OMSORGSSEKTOR"

Transkript

1 MÖTAS EN ATTRAKTIVARE VÅRD- OCH OMSORGSSEKTOR

2 Ansvarig utgivare: Kommunförbundet Skåne Redaktör: Jessica Tranquist, Tranquist Utvärdering AB Texter: Lotta Solding, ORDSPRÅK, Joakim Tranquist, Tranquist Utvärdering AB Foto: Leif Johansson, XRAY FOTO Grafisk form och sättning: Grassman Ord & Bild Tryck: Service Point Holmbergs MÖTAS en attraktivare vård- och omsorgssektor

3 På våren 2011 bestämdes att Vård- och omsorgscollege i Skåne skulle söka pengar från Europeiska Socialfonden för att driva ett projekt med fokus på bemötande i vården. Nu, två och ett halvt år senare, har projektet MÖTAS kommit i hamn. MÖTAS har gett ett stort mervärde. Genom projektet har frågan om kompetensförsörjning inom vården i Skåne lyfts. Många nya handledare har utbildats och bemötandet i vården har hamnat i fokus. Denna skrift handlar om några av de erfarenheter som gjorts genom MÖTAS. Den innehåller berättelser om arbetssätt som utvecklats, lärdomar som dragits och den glädje som projektet fört med sig runt om i Vård- och omsorgscollege i Skåne. Jan-Åke Johansson, Kommunförbundet Skåne Projektägare

4 HELSIDESBILD 4 MÖTAS en attraktivare vård- och omsorgssektor

5 3 FÖRORD FRÅN PROJEKTÄGAREN 7Bakgrund MÖTAS ETT SOCIALFONDSPROJEKT I SYDSVERIGE 8Projektledare MED STORT ENGAGEMANG OCH FOKUS PÅ BEMÖTANDE 10 Regional samverkan STÄRKT SAMARBETE INOM VÅRD- OCH OMSORGSCOLLEGE 12 Projektägaren VAD HAR MÖTAS BETYTT FÖR KOMMUNFÖRBUNDET SKÅNE? Helsingborgs recept SKOLA OCH ARBETSGIVARE TILLSAMMANS I FÖRARSÄTET Häggenäs sjukhem MAN FÅR NÅGOT OCH MAN GER NÅGOT Hemtjänsten i Höör FÖRBÄTTRAT SAMTALSKLIMAT INOM HEMTJÄNSTEN I HÖÖR 18 Vårdutbildare UTBILDNING SOM SKAPAR YRKESSTOLTHET 19 Casemetodik KONSTEN ATT AGERA OCH LYSSNA EMPATISKT INNEHÅLL Checklista vid handledning ETT SÄTT ATT KVALITETSSÄKRA MITT JOBB SOM HANDLEDARE Pålsjö Park korttidsboende STÄRKT GEMENSKAP PÅ KÖPET Trelleborgs lasarett DÄR TYCKER DU OCH JAG OLIKA 26 NÅGRA RÖSTER OM PROJEKTET 28 Utvärderaren FLERA MERVÄDEN OCH REGIONALA UTMANINGAR 30 SLUTORD FRÅN PROJEKTLEDAREN

6 Europeiska Socialfonden (ESF) har funnits sedan 1957 och är den äldsta av EU:s strukturfonder. Fondens målsättning är att bidra till att minska skillnader i sysselsättning, välstånd och levnadsstandard inom unionen. I Sverige har Socialfonden finansierat omkring arbetsmarknads- och utvecklingsprojekt sedan 1995, med över en miljon deltagare. I Sverige förvaltas Socialfonden av Svenska ESF-rådet, en statlig myndighet under Arbetsmarknadsdepartementet. För den aktuella programperioden ( ) är Socialfonden uppdelad i två programområden med det övergripande målet: Ökad tillväxt genom god kompetensförsörjning samt ett ökat arbetskraftsutbud. MÖTAS tillhör Socialfondens Programområde 1: kompetensförsörjning. Där finansieras insatser för anställda på såväl privata och offentliga som ideella arbetsplatser som behöver kompetensutveckling för att skapa tillväxt, effektivitet eller utvecklingskraft. 6 MÖTAS en attraktivare vård- och omsorgssektor

7 MÖTAS ETT SOCIALFONDSPROJEKT I SYDSVERIGE Projektet MÖTAS är initierat inom Vård- och omsorgscollege, finansieras av Europeiska Socialfonden och drivs formellt av Kommunförbundet Skåne. Syftet är att göra vård- och omsorgssektorn till en mer attraktiv miljö att arbeta och vårdas i. Projektet ska bidra till en vidareutveckling av samarbetet mellan privata och offentliga aktörer på olika nivåer inom regionen. Några av de viktigaste målen för MÖTAS är att: Det ska finnas en attraktiv vård- och omsorgssektor att arbeta och vårdas i, där nyutbildad personal väljer att stanna kvar efter avslutad utbildning. Den kvalitetssäkrade regionala handledarutbildningen borgar för ett bra personligt möte på arbetsplatserna gentemot personal, studerande och brukare/vårdtagare. Genom utbildningsenheter arbeta med förnyelse och lärande kring det personliga mötet i syfte att minska diskriminering och öka mångfald inom vård- och omsorgssektorn. Upptäcka de idag dolda strukturer som bidrar till att cementera rådande förhållanden mellan kvinnor och män inom vård- och omsorgssektorn. REGIONAL HANDLEDARUTBILDNING Ett mål med MÖTAS är att utveckla en enhetlig regional handledarutbildning. Tidigare har det funnits flera lokala utbildningar som sett olika ut i olika kommuner. Ett syfte med MÖTAS är därför att motverka detta problem i framtiden. Handledarutbildningen ska gälla i hela regionen, vilket kan bidra till att öka attraktionskraften för yrket samt öka rörligheten bland vårdpersonal i regionen. Den regionala handledarutbildningen ska bidra till ett bra personligt möte på arbetsplatserna i personalgruppen samt gentemot studerande och vårdtagare. SEX UTBILDNINGSENHETER Inom MÖTAS har sex utbildningsenheter utvecklats med fokus på det personliga mötet. Med hjälp av innovativa arbetsmetoder har arbetssättet kring det personliga mötet utvecklats till något som går att utbilda och samtala kring på ett konkret och mångsidigt sätt. Utbildningsenheterna ska fungera som goda exempel: de testar det personliga mötet i praktiken. Förhoppningen är att arbetet på utbildningsenheterna ska ge ringar på vattnet till andra lokala och regionala VO-C. Tanken är att man ska lära och dra nytta av varandra. Principen ska kunna leva vidare för att skapa strategisk hållbarhet; ett långsiktigt mål för MÖTAS. Målet är att det efter MÖTAS ska finnas en utbildningsenhet i varje lokalt VO-C. Inom projektet har sex utbildningsenheter utvecklats. Enheterna utgörs av en mångfald av enheter inom vård- och omsorgsområdet. Under våren 2013 undersökte även elever från Victum gymnasieskola hur språkbruk, attityder och bemötande kring ämnet HBT ser ut på korttidsboendet Pålsjö Park i Helsingborg. Syftet var att öka kunskapen och medvetenheten om HBT-frågor och att personalen skulle påverkas positivt av projektet. Resultatet av undersökningen ska bli grunden till kommande utbildningar och information inom VO-C Skåne avseende området HBT. Projektet MÖTAS har drivits under perioden februari 2012 till januari 2014 och har haft en total budget på 8,8 miljoner kronor från Europeiska Socialfonden. [ Du kan läsa mer om MÖTAS på MÖTAS en attraktivare vård- och omsorgssektor 7

8 MED STORT ENGAGEMANG OCH FOKUS PÅ BEMÖTANDE Projektet MÖTAS vill göra den skånska vård- och omsorgssektorn mer attraktiv. Sedan projektet startade i februari 2012 har ett stort antal personer utbildats, för att bli bättre på bemötande och för att tillsammans utveckla hälsofrämjande arbetsplatser. En av personerna bakom projektet är eldsjälen och projektledaren Gunilla Kajrup. Jag har hela tiden haft en orubblig tro på att detta skulle funka. Jag har utgått från att det finns ett engagemang och att människor vill vara med och utbilda välja utbildningar. Från och med augusti månad 2012 pågår genomförandefasen, som avslutas den sista januari Gunilla Kajrup, projektledare och en av personerna bakom projektet MÖTAS. sig. Utöver den höjda kompetensnivån har projektet också lett till att de lokala styrgrupperna inom Vård och omsorgscollege i Skåne fått en gemensam och tydlig uppgift att samlas kring, säger hon. MÖTAS har sin upprinnelse i en ansökan till Europeiska socialfonden, som Kommunförbundet Skåne lämnade in i augusti 2011 och fick formellt godkänd strax före jul samma år. Från och med den första februari 2012 och ett halvår framåt gjordes en grundläggande kartläggning över vilka utbildningar som behövdes. Via ett antal framtidsverkstäder kom man fram till sju olika utbildningsområden, ur vilka det sedan gått att FÖR FÅ SÖKANDE När ansökan skrevs skannade vi i projektledningen av vilka problem som fanns. För det första fanns det för få sökande till våra utbildningsplatser, för det andra ansågs vårdområdet inte så attraktivt att arbeta inom. Då beslöt vi att vi skulle skapa en enhetlig, regional handledarutbildning och att vi behövde bli bättre på bemötande, säger Gunilla och fortsätter: Parallellt med att ansökan skrevs antogs en ny struktur för den regionala styrgruppen inom Vård- och omsorgscollege, och när den var på plats skapades en 8 MÖTAS en attraktivare vård- och omsorgssektor

9 stor delaktighet kring ansökan. Det ovanliga var att utbildningsinnehållet inte var färdigt; vi skrev i ansökan att vi gemensamt skulle komma fram till detta genom våra framtidsverkstäder. Via framtidsverkstäderna skapades ett stort engagemang och det underifrånperspektiv som präglat hela projektet. Grundtanken var att de som bäst begriper vilka utbildningar som behövs är de som själva arbetar i vården. SKRÄDDARSYDD UTVECKLING Varje lokalt Vård- och omsorgscollege utsåg en arbetsplats/utbildningsenhet var, där enhetens personal och chefer själva skräddarsydde sin egen kompetensutveckling för att matcha behovet inom sin verksamhet. Samtliga anställda på enheten har fått sex dagars utbildning i bland annat kommunikation, konflikthantering och bemötande. Parallellt med detta har den regionala handledarutbildningen rullat. Via den har 700 undersköterskor fått en 100-poängs gymnasieutbildning i vårdpedagogik, casemetodik och handledning. Utöver de stora utbildningsomgångarna har det också erbjudits allmänna föreläsningar, som varit öppna för alla samt en del konferenser. frågan och vill få ut något av detta. Innan projektet avslutas ska varje utbildningsenhet få möjlighet att berätta historien om sin enhet med personliga berättelser, via storytelling. De ska få skapa sin historia och berätta om sin utveckling inom projektet MÖTAS, där alla lokala Vård- och omsorgscollege bjuds in samt även inbjudna från regionalt och nationellt håll. Därefter gäller det att vi funderar över vad vi lärt oss under projekttiden och hur vi går vidare, både i det lilla och i det stora. Vad behöver vi utveckla vidare och hur kan vi sprida det vi lärt oss till andra? En tanke vi har är till exempel att skapa karriärvägar genom att skapa vidareutbildning för undersköterskor och en fördjupad handledarutbildning, avslutar Gunilla Kajrup. [ Kontakt: Gunilla Kajrup E-post: PROJEKTETS FRAMGÅNGSFAKTORER I och med att vi startade projektet med framtidsverkstäderna lyckades vi skapa ett otroligt engagemang som präglat projektet. Tillsammans kan vi försätta berg, tillsammans är vi starka. Ibland har det haltat, som det kan göra i alla projekt. Och då har det fått halta. Att det gjort det har oftast berott på att någon eller några av de grundläggande förutsättningarna inte funnits på plats. För att lyckas krävs en engagerad chef, att de som varit på utbildning får backning och att enheterna själva känner att de äger MÖTAS en attraktivare vård- och omsorgssektor 9

10 STÄRKT SAMARBETE INOM VÅRD- OCH OMSORGSCOLLEGE MÖTAS har bidragit till att samarbetet i Vård- och omsorgscollege i Skåne stärkts. Projektet har blivit en gemensam utgångspunkt att diskutera utifrån och har effektiviserat arbetet i både arbetsgrupper och styrgrupper. Det säger Cisell Eliasson, ordförande i den regionala styrgruppen för Vård- och omsorgscollege. Inom MÖTAS har vi lärt av varandra. Vi hoppas att kunskap ska fortsätta spridas och att utbildningsnivån ska vara fortsatt hög efter att projektet avslutats. Även om inte alla anställda deltagit i utbildningarna, så har de utbildningsmöjligheter som getts gagnat hela Vård- och omsorgscollege. Flera föreläsningar har till exempel varit öppna för alla. Projektet har också lett till att våra beslutsvägar förbättrats, vilket vi hoppas dra nytta av framåt, säger hon. Vilka har varit projektets framgångsfaktorer? Projektledaren Gunilla Kajrup är otroligt duktig. Vi har haft ett bra arbetssätt och en tydlig struktur, där hon varit en bra sammanhållande länk. Jag tror också att våra framtidsverkstäder, där alla fick vara med och tänka till, var en mycket bra inkörsport till MÖTAS. Här kom väldigt många till tals. Vad har fungerat mindre bra? Ibland har det varit svårt att arbeta i en så pass stor organisation. Alla lokala college hade av olika skäl inte möjlighet att delta hela vägen. Av sju lokala college fullföljde sex. Berätta mer om framtidsverkstäderna! Varje lokalt college anordnade sin framtidsverkstad. Hos oss i Höör var vi stycken som deltog. Vi arbetade både individuellt och i grupp och fick olika uppdrag att lösa. Grupperna var blandade och vi fick välja olika områden att arbeta inom. Allt mynnade ut i att vi till sist enades om att satsa på utbildningar inom bemötande. Vad var det som gjorde arbetssättet bra? Vi började från grunden och fick enkla basfrågor att besvara, som var lätta att ta till sig. Att allas idéer togs tillvara var också bra. Vi arbetade med tidslinjer och post-it-lappar. Det var basic, men gav väldigt mycket. Vad har framtidsverkstäderna betytt för MÖTAS? I och med att alla var med så fick vi en mycket bra start och en bra grund för hela projektet. Vi fick något gemensamt och vi kom fram till något gemensamt, som vi inte hade kunnat sätta ord på innan. Att handledarutbildning var det viktiga enades vi också om, vilket kändes bra. [ FAKTA Vård- och omsorgscollege (VO-C) är ett samarbete mellan arbetslivet, skolan och facket inom den privata och offentliga vården och omsorgen. Cisell Eliasson är ordförande i styrgruppen för Skånes Vård- och omsorgscollege. 10 MÖTAS en attraktivare vård- och omsorgssektor

11 VÅRD- OCH OMSORGSCOLLEGE Vård- och omsorgscollege (VO-C) är ingen skola, utan ett samarbete mellan arbetsgivare, fackförbund och utbildare som arbetar för att öka intresset för utbildningar och yrken inom vård och omsorg. Samarbetet är tänkt att ge en bättre koppling mellan teori och praktik samt fokuserar också på kompetensutveckling för redan anställda samt en yrkesutbildning för vuxna. VO-C agerar för att få fler att utbilda sig inom vård- och omsorg. Vård- och omsorgscollege är ett skyddat varumärke som endast får användas när kvalitetskriterierna är uppnådda och en certifiering är genomförd. Samverkan inom VO-C sker på nationell, regional och lokal nivå, och i landet finns 17 regionala och 70 lokala college. I varje regionalt college finns en samordnare som har ett övergripande ansvar för verksamheten i sin region I det nationella rådet för VO-C ingår Sveriges kommuner och landsting, Svenska Kommunalarbetarförbundet. Vårdföretagarna, Vårdförbundet och KFS (Kommunala Företagens Samorganisation). Det Nationella rådets uppdrag är: Att skapa ett nationellt erkännande genom certifiering. Att ta fram kvalitetskriterier som underlag för certifiering. Att utveckla en metod för certifiering. Att främja erfarenhetsutbyte mellan Nationella rådets representanter. VO-C på regional nivå ska fungera som en gemensam resurs i regionen och säkra samverkan mellan utbildningssamordnare och arbetsliv inom vård och omsorg. Det är på regional nivå som man för en dialog kring kriterierna för lokala college. I den regionala styrgruppen sitter två representanter från varje lokalt VO-C, en arbetsgivarrepresentant och en representant från utbildningssidan. Inom ett lokalt VO-C samverkar en eller flera utbildare med arbetslivet, exempelvis ett äldreboende eller ett sjukhus, för att utveckla och genomföra grundläggande och kvalificerade vård- och omsorgsutbildningar på såväl gymnasial som eftergymnasial nivå. Utbildningarna vänder sig till ungdomar, vuxna och redan anställd personal som behöver kompetensutveckling. Utbildarna och arbetslivet samverkar kring utbildningen för att till exempel säkra tillgången på handledare, praktikplatser, sommarvikariat och för att utbildningen som ges ska vara den som verkligen efterfrågas på arbetsmarknaden. [ CERTIFIERADE LOKALA COLLEGE I SKÅNE Båstad 6 Örkelljunga Ängelholm 3 Klippan Helsingborg Landskrona Malmö 5 Svalöv 7 Eslöv Lund 1 Höör Hörby Sjöbo 1. Eslöv Hörby Höör 2. Ystad Skurup Tomelilla Simrishamn 4. Vellinge Trelleborg Svedala 5. Landskrona Svalöv 6. Ängelholm Båstad Svedala Vellinge Trelleborg 4 Skurup 2 Ystad Tomelilla Simrishamn Sjöbo 3. Helsingborg Klippan Örkelljunga 7. Malmö Lund MÖTAS en attraktivare vård- och omsorgssektor 11

12 VAD HAR MÖTAS BETYTT FÖR KOMMUNFÖRBUNDET SKÅNE? Projektet har lyft frågan om kompetensförsörjning och sett till att vi utbildat många människor. MÖTAS har också gjort att bemötandefrågorna har förtydligats. Att just bemötande kommit i fokus ser jag som en klar styrka, eftersom det är det som egentligen betyder något i grunden. Dessutom ökar fortbildning rörligheten, vilket bidrar till att skapa fler attraktiva arbetsgivare inom vården, säger Jan-Åke Johansson, förbundssekreterare, Kommunförbundet Skåne. SKAPAT STRUKTURER MÖTAS har öppnat upp och skapat strukturer som vi kan använda framöver. Kopplingen till Vård- och omsorgscollege är en annan fördel; inom deras organisation kan projektets frågor drivas vidare efter projektet. Vi har också sett en bra utveckling när det gäller samverkan över huvud taget, säger han. Jan-Åke menar att projektet gjort det möjligt att utbilda fler personer än vad som hade varit möjligt annars. Något annat som MÖTAS fört med sig är att den allmänna diskussionen inom Vård- och omsorgscollege i dag är mer fokuserad på verksamhetsfrågor. ÄGER FRÅGORNA I dag äger arbetsgivaren frågorna tydligare än förr, då Vård- och omsorgscollege hade mer betoning på skolfrågor. Nu är utbildning en gemensam fråga med tydligt arbetsgivarperspektiv, säger Jan-Åke Johansson. Bland projektets övriga framgångsfaktorer nämner Jan-Åke att det varit verksamheterna själva som styrt innehållet i utbildningarna och att projektorganisationen varit effektiv. Att projektledaren och alla övriga som arbetat aktivt i projektet varit så engagerade är en annan viktig framgångsfaktor, avslutar han. [ Kontakt: Jan-Åke Johansson E-post: FAKTA Kommunförbundet Skåne är en intresseorganisation som företräder samtliga skånska kommuner. De drivs av tanken på samverkan och är projektägare till MÖTAS. Jan-Åke Johansson är förbundssekreterare på Kommunförbundet Skåne som fungerat som projektägare för MÖTAS.

13 SKOLA OCH ARBETSGIVARE TILLSAMMANS I FÖRARSÄTET Helsingborgs lokala Vård- och omsorgscollege har satsat stort på MÖTAS. Att den lokala styrgruppen förstärktes med en projektledare från Vård- och omsorgsförvaltningen och en från skolan, båda inom Helsingborgs stad, ses som en av framgångsfaktorerna. Vi har mött stort engagemang och genom MÖTAS har vårt lokala Vård- och omsorgscollege fått en skjuts framåt. När de båda projektledarna adjungerades till vår styrgrupp fick frågorna liv på allvar, säger Carl-Olof Wramby, utvecklare på Helsingborgs lasarett och processledare i Helsingborgs Vård-och omsorgscollege när MÖTAS startade. Han menar att många pusselbitar föll på plats via MÖTAS: Med ett projekt av den här digniteten kändes mycket av arbetet inom Vård- och omsorgscollege så klockrent. Den stora utmaningen nu och framåt är att behålla drivet som finns och framför allt att fortsätta utbilda även när projektet är avslutat. LOKALT OCH REGIONALT Receptet för att lyckas med denna utmaning är, enligt Carl-Olof, att kombinera lokalt engagemang med ett regionalt projekt. MÖTAS har fört oss in i kunskap och nu gäller det att hoppa på tåget; att sätta sig i loket. Skola och arbetsgivare måste fortsätta att tillsammans driva framåt för att vi ska få vårdyrket attraktivt och för att vi ska få unga att söka sig hit. Projektet har öppnat många vägar och nu gäller det att fånga alla bollar och springa på det vi kan, säger han. En av de största aktörerna inom VO-C Helsingborg har varit Vård- och omsorgsförvaltningen inom Helsingborgs stad. De är arbetsgivare för den utsedda utbildningsenheten Pålsjö Park, där samtliga anställda (ca 100 personer) har utbildats. Utöver personalgruppen har anställda från ett antal andra arbetsgivare deltagit i föreläsningar, seminarier med mera. MÅNGA HANDLEDARE Något av det mest positiva med MÖTAS i Helsingborg är att arbetsgivarsidan ställt upp så villigt när det gäller att släppa iväg personal på utbildning. Att utbilda så många handledare som vi gjort är inspirerande. Bland framgångsfaktorerna nämner Carl-Olof vikten av att tidigt informera och få med sig cheferna på banan, vilket han tycker att de lyckats väl med. När det gäller svårigheter pratar han om konsten att genomföra ett förhållandevis digert program under en relativt begränsad projekttid. Framförhållningen har kanske inte alltid varit den bästa. Det gäller att ha förståelse för att personalens scheman läggs långt fram i tiden och att aktiviteter måste läggas in i god tid. Annars har allt fungerat bra. [ Kontakt: Karl-Olof Wramby E-post: FAKTA I Skåne finns sju lokala Vård- och omsorgscollege: Helsingborg, Eslöv/Höör/Hörby, Landskrona/Svalöv, Ystad/Österlen, Trelleborg/ Vellinge/Svedala, Ängelholm/Örkelljunga/Båstad/ Klippan samt Malmö/Lund. Varje Vård- och omsorgscollege har en lokal styrgrupp. Carl-Olof Wramby var tidigare lokal processledare i VO-C Helsingborg. Carl-Olof Wramby, tidigare processledare för VO-C Helsingborg. MÖTAS en attraktivare vård- och omsorgssektor 13

14 MAN FÅR NÅGOT OCH MAN GER NÅGOT Häggenäs sjukhem är ett litet privat boende för äldre personer med demens eller psykiska funktionsnedsättningar. Här har engagemanget i MÖTAS varit stort och alla anställda, ett femtiotal personer, har deltagit i någon form. Häggenäs ligger bland annat bakom en introduktion av elever och personal samt en utvärdering av praktik, som nu används inom hela Vård- och omsorgscollege. Vi är en relativt liten organisation, vilket gör det lättare att engagera sig i den här typen av projekt. Vi kan ge mycket och också få mycket tillbaka, säger verksamhetschef Cisell Eliasson. Efter att personalen deltagit i framtidsverkstaden (som var gemensam för hela Vård-och omsorgscollege Eslöv/Höör/Hörby) arrangerade man på Häggenäs ett dialogcafé, som blev en form av fortsättning på framtidsverkstadens diskussioner. UTVECKLA LOKALT Här kunde vi utveckla tankar och idéer på lokal nivå, vilket var bra. Flera i personalen har varit med på handledarutbildningen, andra har deltagit i seminarier och konferenser. Något som utmärker Häggenäs är den modell de arbetat fram för introduktion av både elever/studenter och nyanställd personal. I introduktionen får eleven eller den nyanställda lära sig om hur Häggenäs är uppbyggt, vilka kvalitetsmål som finns, hur värdegrunden ser ut samt mycket annat som är bra att känna till. De har också tagit fram en utvärdering för dem som gjort sin praktik på Häggenäs. HUR HAR DET FUNGERAT? I utvärderingen vill vi bland annat ha svar på hur eleverna fått sin praktikplats samt hur arbetet och arbetstider fungerat. Vi vill också veta hur handledningen fungerat och om de kan tänka sig att arbeta hos oss framöver, berättar Cisell. När det blev aktuellt inom Vårdoch omsorgscollege i Skåne att ta fram ett bra introduktionsprogram och en mall för utvärdering, kom frågan om det arbete som gjorts på Häggenäs kunde få användas av fler. Vår modell ligger till grund för vårt lokala Vård- och omsorgscollege i Eslöv, Höör och Hörby. Via MÖTAS kan vi alla lära av varandra. Man får något och man ger något; vilket känns bättre än att alla ska hålla på sitt, säger Cisell. [ Kontakt: Cisell Eliasson E-post: Cisell Eliasson, verksamhetschef Häggenäs sjukhem. 14 MÖTAS en attraktivare vård- och omsorgssektor

15 MÖTAS en attraktivare vård- och omsorgssektor 15

16 FÖRBÄTTRAT SAMTALSKLIMAT INOM HEMTJÄNSTEN I HÖÖR Över lag tycker jag vi pratar med varandra bättre nu och tänker på varandra bättre. Det säger Ingrid Jönsson från Höörs hemtjänst som ingår i den grupp på 40 undersköterskor som gått en sexdagars handledarutbildning. Utöver detta har samtliga 110 medarbetare, inklusive dessa undersköterskor, gått ytterligare sex dagars utbildning inom bland annat samtalsmetodik och bemötande. Vi besöker Höörs kommun dagen efter höstens första rejäla storm, Simone. Inne i kommunhuset råder ett lugn, även om alla inte haft tillgång till ström under gårdagen och natten. Kent Andersson och Inga Kehlmeier, båda enhetschefer inom Höörs hemtjänst, har samlat några av sina kollegor för ett samtal med oss. Jag såg det som en möjlighet att få vara med i MÖTAS. Detta ville jag testa och eftersom vi jobbat mycket med värdegrundsarbete kände jag att det här var precis vad vi behövde för att väcka liv i vårt arbete kring bemötande, säger Kent Andersson. Hemtjänsten i Höör har valt att arbeta med relationer i stort, både personalen emellan och bemötande gentemot medborgarna. STÄRKA PERSONALGRUPPEN Vi ville stärka personalgruppen, som är väldigt blandad. Att arbeta med gott bemötande och att ses som professionella är viktigt för oss. Det har varit en otrolig resa, det har blåst emellanåt och logistiken för att få allt att flyta har gett oss mycket arbete, säger Kent Andersson. Inga Kehlmeier och Kent Andersson, båda enhetsschefer inom hemtjänsten i Höör. 16 MÖTAS en attraktivare vård- och omsorgssektor

17 Jessica Rennstam Hellström, som arbetat med schemaläggningen, fyller i: Det har varit jobbigt för alla, men väl värt det. Kents chefskollega Inga Kehlmeier tar vid: Det som varit bra, och ovanligt, är att vi fått forma våra utbildningar själva. Vi utgick från våra behov och bollade sedan med projektledaren Gunilla Kajrup, som erbjöd oss ett smörgåsbord av olika kurser. Våra utbildningar för den breda personalgruppen har handlat om samtalsmetodik, konflikthantering, casemetodik, kulturkrockar, självkänsla och så handledning inom personligt bemötande. KONKRETA VERKTYG Personal inom hemtjänsten i Höör. Marina Asplund, administratör som planerar de dagliga aktiviteterna hemma hos medborgaren, fortsätter: Det är ju just bemötande och möten vi sysslar med och nu har vi fått konkreta verktyg där var och en blivit mer medveten om sitt eget bemötande. Det vi bland annat lärt oss är att det handlar om en själv, att själv välja hur man reagerar och inte lägga skulden på någon annan. Det märks redan att det är helt andra diskussioner bland dem som gått utbildningen. Andra konkreta resultat av MÖTAS är att man inom Höörs hemtjänst förbättrat sin introduktion till nyanställda, genom att bland annat skapa och uppdatera checklistor för olika arbetsrutiner samt att alla nya medarbetare får en mentor. Studerande inom vård och omsorg som kommer till Höörs kommun träffar numera handledare som genom MÖTAS fått en gedigen och enhetlig utbildning, med många användbara verktyg, säger Kent Andersson. Ingrid Jönsson är en av dem som gått handledarutbildningen. Hon är nöjd och tycker hon fått mer kött på benen. Jag hoppas att de jag handleder märker skillnad. Jag har till exempel lärt mig att ställa andra typer av frågor nu, och att ställa dem i rätt ordning. ANNAN DIALOG Utbildningstiden går mot sitt slut när vi möts i Höör. Frågan hur de ska gå vidare börjar bli aktuell. I januari ska vi sätta oss ned i våra olika grupper och ha en planeringsdag. Vi måste reflektera över vad som hänt och hur vi gör efter MÖ- TAS. En utvärdering behövs: har vi uppnått syftet att stärka vår personalgrupp och har vi kvalitetssäkrat bemötandet gentemot medborgarna? säger Kent och svarar själv på delar av frågorna: Det märks redan att vi har en annan dialog i gruppen och ett annat sätt att hantera konflikter. Vi väntar in och lyssnar mer på varandra, vilket gett ett nytt klimat. Och det inbillar jag mig har med MÖTAS att göra. Alla har blivit mer medvetna om sitt ansvar och sina möjligheter, säger Ingrid Jönsson. Alla har fått utrymme och alla blir sedda, fyller Jessica Rennstam Hellström i. När det gäller vad som kunde gjorts återkommer flera i gruppen till att det stundtals varit rörigt med många vikarier, vilket påverkat både personalen och medborgarna. Att personalgruppen varit mer stabil när projektet startade hade också varit att föredra, menar någon. Men det viktiga är att vi är inne i en process som aldrig slutar, avslutar Kent Andersson. [ Kontakt: Kent Andersson E-post: Inga Kehlmeier E-post: MÖTAS en attraktivare vård- och omsorgssektor 17

18 UTBILDNING SOM SKAPAR YRKESSTOLTHET Vård- och omsorgscollege Ystad/Österlen har haft två utbildare i kursen Vårdpedagogik och handledning: Catharina Ridderman och RoseMarie Hejdedal. Tillsammans har de utbildat 95 undersköterskor, indelade i fyra grupper. Möt Catharina som berättar hur det intensiva utbildningsåret varit. Vi har mött entusiastiska elever som varit glada för fortbildning och kunskapspåfyllnad. Många har sett det som en stor vinst att få träffa undersköterskor från andra verksamheter och kommuner, vilket gjort att de kunnat byta erfarenheter med varandra, säger Catharina Ridderman. Det många av kursdeltagarna uppskattat, enligt Catharina, är möjligheten att få reflektera över sitt dagliga arbete. Frågor som: Agerade jag etiskt korrekt i den och den situationen? hinner de sällan prata om till vardags. Att de fick tid att göra det under kursen såg de som positivt, säger hon. Catharina berättar att hon och RoseMarie är nöjda med kursupplägget och hur utbildningen fungerat. Vi hade hela tiden en bra dialog. Vi har lärt av varandra och många har sagt att de känner sig mer kompetenta efter utbildningen. Det är roligt; vi behöver fler yrkesstolta människor inom vård och omsorg! Vad tycker du om det regionala perspektiv som MÖTAS och handledarutbildningen gett? Det har varit väldigt positivt. Det är bra med likvärdighet och att vi lärare har kunnat diskutera sinsemellan. Vi har haft ett bra idéutbyte. Ser du några andra fördelar med MÖTAS? Jag har knutit många nya kontakter, vilket gör det lättare att jobba tillsammans i andra sammanhang. En fördel med handledarutbildningen, för mig som till vardags är vård- och omsorgslärare på Sydskånska gymnasiet i Ystad, är att när jag sänder ut gymnasieelever på praktik så är chansen stor att det är någon av mina handledare de möter. Det underlättar vid kontakten inför praktiken och gör det extra kul att hälsa på dem. Hur ser era framtidsplaner ut? Om vi fortsätter att utbilda i handledning inom vårt Vård- och omsorgscollege kommer den att bygga på det regionala upplägg som vi nu kört. Det innebär att alla som får en handledarutbildning inom vår region har samma bas att stå på, vilket förhoppningsvis kan ge möjligheter till större rörlighet, säger hon och avslutar: Under våren planerar vi att göra en uppföljning på utbildningen. Tillsammans med våra 95 elever, alla samlade eller varje grupp för sig, ska vi utvärdera och försöka få svar på vad de tyckt om utbildningen, hur det gått för dem sedan dess och vilken nytta de haft av sina kunskaper. [ Kontakt: Catharina Ridderman E-post: Catharina Ridderman och RoseMarie Hejdedal, vård- och omsorgslärare Österportgymnasiet i Ystad. 18 MÖTAS en attraktivare vård- och omsorgssektor

19 KONSTEN ATT AGERA OCH LYSSNA EMPATISKT En av de sex utbildningsdagarna inom handledarutbildningen för undersköterskor har ägnats åt casemetodik. Dagen har bestått av en del teori men framför allt praktik, där deltagarna fått agera i olika situationer. Skådespelerskan Anette Lindbäck har lett casedagarna tillsammans med Gunilla Kajrup och tycker att tiden inom MÖTAS varit mycket givande. Casemetodiken går ut på att deltagarna får gå helt upp i en situation, ofta en situation som de själva upplevt. Tillsammans med mig som motpart och de övriga deltagarnas synpunkter prövar vi oss fram till olika lösningar. Jag reagerade utifrån det som skedde i mötet och blev till genom den andra personens agerande, förklarar Anette och lägger till: Vi kunde stoppa upp och säga: Oj, det här blev inte så bra, hur skulle du kunna göra annorlunda? På det viset lärde vi ut olika verktyg som deltagarna fick med sig. Detta kombinerades med den teori som inledde dagen, framför allt om möten och om icke-konfrontativ kommunikation. Vi ville lära deltagarna att lyssna empatiskt och fundera över vilken känsla som skapades hos dem själva när motparten sa eller gjorde olika saker. Det är nyttigt att fundera över vilken nytta man har av att byta perspektiv. Som förberedelse till kursdagen fick deltagarna sända in exempel på upplevda situationer, gärna från den egna arbetsplatsen. Anette och Gunilla läste in sig på dessa. Den teori vi lärde ut handlar om något som kallas non-violent communication. Det gäller att gå in i varje case med detta som bas. Ibland inledde jag dagen med en enkel och ordlös scen och bad sedan deltagarna beskriva vad de precis sett. Ofta fick jag väldigt många tolkningar, vilket var ett bra sätt att öppna upp och visa hur olika vi alla är och hur olika vi uppfattar saker och ting, säger Anette. Varför är casemetoden bra att använda i dessa sammanhang? Det är en upplevelsebaserad inlärning, vilket innebär att du upplever med alla sinnen och känslor, vilket är något helt annat än att läsa i en bok. Kroppsspråket spelar till exempel stor roll i kommunikation, och det är många som är omedvetna om vilka signaler de sänder ut. Vad har fungerat bäst under casedagarna? När vi försökt lösa fall som varit aktuella, där deltagarna verkligen velat lösa den situation vi spelade upp, har vi mött genuint engagemang och då har det också varit lättare att få människor att gå utanför sina bekvämlighetszoner. I de fallen fungerar casemetodiken allra bäst. Jag upplever också att detta med non-violent communication varit uppskattat. CASEMETODIK Casemetodik är en pedagogisk metod som ställer studenter/deltagare inför realistiska problem, ofta beskrivna som ett case (eller fall). Handlingen i fallet är baserade på verkliga händelser och har en eller flera huvudaktörer som ställs inför ett problem som ska lösas eller beslut som ska fattas. Den aktuella frågeställningen bygger på att det inte finns något korrekt svar, utan caseledarens uppgift är att främja diskussion, problemlösning och eget tänkande. Metoden har sitt ursprung i olika juristutbildningar i USA, bland annat Harward Law School. NVC Non-violent communication (NVC) är en kommunikationsprocess som bidrar till kommunikation och konflikthantering med respekt för allas behov. Metoden utvecklades av den amerikanske psykologen Dr Marshall B. Rosenberg på 1970-talet. NVC kallas ibland även för giraffspråket, där giraffens stora hjärta och långa hals symboliserar ärlighet, medkänsla och överblick. Vilka reaktioner har du mötts av? Många uppskattar att de fått ett redskap de kan använda. Andra säger sig också ha fått flera aha-upplevelser, de har fått upp ögonen för saker de inte tänkt på innan. En hel del inser också att det handlar om den egna utvecklingen; att allt börjar hos mig själv och att jag måste utvecklas som människa för att förändra vissa saker, avslutar Anette. [ MÖTAS en attraktivare vård- och omsorgssektor 19

20 ETT SÄTT ATT KVALITETSSÄKRA MITT JOBB SOM HANDLEDARE Christina Persson är en av de ca 800 undersköterskor som gått handledarutbildningen inom MÖTAS. Hon arbetar som omsorgsassistent på ett gruppboende för funktionshindrade i Gärsnäs och är mycket nöjd med utbildningen. Som examensuppgift tog Christina fram en checklista med rutiner för handledning av elever, som nu används på hennes arbetsplats. CHECKLISTA SOM EXAMENSUPPGIFT När det blev dags för examensuppgift var uppdraget att fundera över hur hon ville att hennes arbetsplats skulle ta emot elever/praktikanter. Detta resulterade i att jag tog fram en rutinoch checklista som vi nu arbetar utifrån. Det känns som den fungerar jättebra och är ett enormt stöd. Det är skönt att kunna arbeta strukturerat och checklistan blir ett sätt att kvalitetssäkra mitt jobb som handledare. Min chef har spridit checklistan vidare inom Simrishamns kommun, säger Christina. Christina arbetade som handledare även innan hon gick utbildningen, men tycker sig arbeta mer strukturerat nu. Christina Persson, omsorgsassistent, Oxelgatans gruppboende i Gärsnäs. Jag tycker kursen var helt suverän. Det var bra saker som togs upp och vi hade en tydlig koppling och bra balans mellan teori och praktik. Jag uppskattade också att kunna utbyta erfarenheter i blandade grupper med undersköterskor från olika arbetsplatser och kommuner, säger hon. Något som Christina lyfter fram speciellt är casedagen. Här fick de tillsammans med en skådespelare lämna in förslag på olika upplevda situationer/fall som sedan dramatiserades och löstes gemensamt i gruppen. Detta hade jag velat ha mer av, det var mycket lärorikt. Det var en avspänd stämning i gruppen och vi löste de dramatiserade situationerna tillsammans. PROFESSIONELL INSTÄLLNING Jag har en mer professionell inställning till min roll som handledare. Jag missar inget och hinner med allt som är tänkt. Jag har också lärt mig hur jag ska ställa frågor så att eleverna börjar tänka själva, säger hon. En annan fördel hon kan se efter utbildningen är att ansvarsfördelningen blivit tydligare på hennes arbetsplats, mycket tack vare checklistan som tar hänsyn till den avlastning hon själv och andra behöver när de går in som handledare. Checklistan är ett väldigt bra hjälpmedel, framför allt när det är högt tempo. Då är det bra att ha något att luta sig mot; en lista där man kan bocka av att allt blivit gjort, avslutar hon. [ Checklista vid handledning av elev Christina Perssons checklista med rutiner för handledning av elever används nu inom flera verksamheter i Simrishamns kommun. Här kan du läsa om utgångspunkterna för checklistan. Vill du se checklistan i sin helhet kan du ladda ner den på: vocmotas.se. 20 MÖTAS en attraktivare vård- och omsorgssektor

21 CHECKLISTA Förberedelser: Hela arbetsgruppen är förberedd på att en elev ska komma på praktik. Handledare får möjlighet att förbereda sig och planera om sin tid på arbetet (tillfälliga ändringar i arbetsfördelning) för tid till handledning. Första kontakten med eleven är första steget i att bygga upp en god relation. Eleven ska känna sig trygg och välkommen till sin praktikplats och vara förberedd på vad som kommer ske första dagen. Inventering: Mottagandet av eleven ska ske lugnt och strukturerat för att bygga grunden för en god relation. Genom lugn introduktion får handledare möjlighet att kartlägga elevens kunskaper och erfarenheter se behov av vad eleven behöver lära. Lugn introduktion ger trygghet för eleven inger ingen press på att eleven ska prestera något eller bli bedömd första veckan. Planering: En planering underlättar att arbeta strukturerat och målinriktat och fokusera på det som är viktigt för eleven. Elevens lärande ska stå i centrum. Man hinner med allt man tänkt sig och missar inget viktigt. Ger också trygghet och struktur på praktiken för eleven. Handledningssamtal ger handledaren inblick i elevens lärande. Har eleven förstått det vi gör och varför? Genomförande: Skapa goda förutsättningar för lärande för eleven. Kunskap lärs bäst i det sammanhang den ska användas. Eleven ska känna sig trygg och våga ställa frågor. Öppna frågor från handledaren tvingar eleven att tänka efter och sätta ord på det han/hon lärt sig. Eleven ska utvecklas, lära sig nya saker och uppnå de mål man planerat att nå upp till. Utvärdering: Elevens förväntningar på praktik och handledare har uppfyllts och att eleven når upp till målen på bedömningsblanketten. Eleven har tyckt att praktikperioden varit meningsfull och lärorik och har massor med nya kunskaper och erfarenheter med i sin ryggsäck till sin fortsatta utbildning och kommande yrkesliv. Genom att målen för bedömning finns med i dialogen under hela praktikperioden vet eleven hur han/hon ligger till och vad man behöver öva mer på. Det blir inga obehagliga överraskningar man inte kan påverka vid slutbedömningen. Samtalen med kollegor/ssk/daglig Verksamhet m fl. gör att man har ett gott underlag till bedömning. MÖTAS en attraktivare vård- och omsorgssektor 21

22 STÄRKT GEMENSKAP PÅ KÖPET Pålsjö Park korttidsenhet i Helsingborg är den största utbildningsenheten inom MÖTAS. Här har knappt 100 personer deltagit i olika utbildningsinsatser. Enhetschef Inger Olsson är nöjd med att alla fått möjlighet att vara med. När det föreslogs att det nyöppnade korttidsboendet Pålsjö Park skulle bli Helsingborgs utbildningsenhet (utvald arbetsplats med riktad utbildning inom MÖTAS) var förslaget att personal från två av husets fyra flyglar skulle vara med, sammanlagt ungefär 50 personer. Men Inger Olsson och hennes dåvarande chefskollega Lisbet Alkmyr var av en annan åsikt: INTE HUNNIT LANDA Vårt korttidsboende startade den 26 mars 2012 och under hösten samma år inledde vi vårt engagemang i MÖTAS. Jag tror inte riktigt vi hunnit landa än och eftersom vi är så nya är det svårt att säga hur saker och ting fungerade före MÖTAS. En av de positiva följderna är absolut det introduktionsprogram för studenter som vi tillsammans arbetat fram, säger hon. Inger berättar att de tidigt bestämde sig för att Pålsjö Parks fokus inom MÖTAS skulle ligga på att stärka handledarna i deras möten med studenter och elever. Utöver den sex dagar långa handledarutbildningen för samtliga undersköterskor har hela personalen erbjudits utbildningar i pedagogik, samtalsmetodik och kulturkrockar. Vi ville förfina vårt bemötande och skaffa oss fler verktyg att använda i mötet med människor. Vi ville skapa en röd tråd och se till att alla utbildningarna hängde ihop. Det är en stor kraft att så många har gått samma utbildningar, säger Inger. Inger Olsson, enhetschef Pålsjö Park. Vi ville inte ha ett A- och ett B-lag. Skulle vi vara med så skulle hela vår arbetsplats utgöra en enda utbildningsenhet. När det senare visade sig att Malmö/ Lund drog sig ur MÖTAS fanns det ekonomiskt utrymme att ta med all vår personal, vilket vi är mycket glada för, säger Inger Olsson när vi möter henne och hennes kollegor en grådisig novembermåndag. Numera är Inger ensam chef kvar, med ansvar för samtliga anställda. FÖRVALTA KUNSKAP Pålsjö Park var ingen färdig enhet när MÖTAS inleddes och högst troligt har utbildningarna påverkat och format dem. Det Inger ser som en utmaning framöver är att förvalta all den kunskap som personalen fått. För att höra vad de anställda själva tycker möter vi Lina, Åsa, Anette och Maria som tar sig tid att ge oss sin bild av utbildningsåret. Pedagogikutbildningen var bra, där var mycket som jag kunnat använda från den, säger Åsa och får medhåll av de andra. På frågan om de gör något annorlunda nu jämfört med före utbildningarna fortsätter Åsa: Förr serverade vi ofta färdiga lösningar till våra elever medan jag tycker att vi idag resonerar mer med dem. Det finns ju inte exakta svar på alla frågor. Jag tycker också att vi numera får bättre bedömningsunderlag från skolorna innan eleverna kommer till oss, vilket vi bad om att få när MÖTAS drog igång, säger hon. 22 MÖTAS en attraktivare vård- och omsorgssektor

23 BÄTTRE HELHETSBILD Nu för tiden får eleverna träffa fler personer här och får därmed en bättre helhetsbild av hur det är att arbeta på ett korttidsboende. Vi har en bättre dialog med skolan, alla elever får samma upplägg och vi är tydligare, fortsätter Åsa. Precis som sin chef, Inger Olsson, tycker Lina, Åsa, Anette och Maria att det är bra att alla i huset varit med i projektet och gått samma utbildningar. Det är en styrka att alla har gått. Alla man möter är inbjudande och många av de elever vi tar emot tycker att stämningen här är trevlig och att de känner sig välkomna, säger Anette. De resonerar vidare och kommer överens om att den gemensamma utbildningen och deltagande i MÖ- TAS bidragit till att de lärt känna varandra bättre. Under utbildningarna träffades de över flygelgränserna och lärde känna fler. Nu känner jag alla i hela huset och kan hoppa in var som helst, säger Maria. Vi jobbar mer som en enhet än som fyra olika flyglar, summerar Åsa. [ Kontakt: Inger Olsson E-post: MÖTAS en attraktivare vård- och omsorgssektor 23

24 DÄR TYCKER DU OCH JAG OLIKA På Lasarettet Trelleborg har avdelning 11 deltagit i MÖTAS. Ett tiotal undersköterskor har gått handledarutbildningen och cirka 25 personer har gått andra utbildningar. De flesta tycker att de haft stor nytta av utbildningen, såväl på arbetet som hemma. Alla har lagt ned ett otroligt jobb och jag är nöjd att vi har rott i land detta. MÖTAS har gett oss så mycket. Min uppfattning är att alla är nöjda över lag; de känner sig sedda och stolta, säger Gunilla Holmström, avdelningens chef. Avdelning 11 är en närsjukvårdsavdelning som möter diabetes- och multisjuka äldre patienter. De är sedan tidigare en utbildningsavdelning, med stor vana att ta emot sjuksköterskestudenter, och arbetar enligt en modell där studenten eller eleven hela tiden följer patienten. Personalen arbetar i team, med undersköterskor och sjuksköterskor som tillsammans skapar en helhetssyn kring sin patientgrupp. Det passade bra att vår avdelning var med i MÖTAS, så vi tackade ja. Eftersom vi tidigare haft stort fokus på sjuksköterskor kändes det extra roligt att nu kunna erbjuda våra undersköterskor utbildning i handledning, förklarar Gunilla. Annika Thunander, lokal projektledare för MÖTAS och Gunilla Holmström, avdelningschef Lasarettet Trelleborg. 24 MÖTAS en attraktivare vård- och omsorgssektor

25 ATT GILLA LÄGET När det gällde att välja inriktning på de utbildningsinsatser som erbjöds inom projektet bestämde vi oss för att satsa på utbildningar inom kommunikation, konflikthantering, samtalsmetodik och casemetodik. Detta med konflikthantering har till exempel varit väldigt bra. Vi tänker alla så olika och här har personalen fått öva sig i hur de ska göra för att inte göra sina kollegor arga, att gilla läget och se hur det går att samarbeta, fortsätter Gunilla. Till sin hjälp att styra och leda MÖTAS-projektet har Gunilla och hennes medarbetare haft Annika Thunander, från sjukhusets personalavdelning. Hon är även ordförande i den lokala styrgruppen för VO-C och lokal projektledare för MÖTAS. Annika har följt personalen genom utbildningarna och hållit i en hel del administrativa trådar. SKILLNAD I PERSONAL- GRUPPEN Förr var intresset för att handleda studenter och elever inte alltid så stort. I dag slåss undersköterskorna nästan om att få handleda och pröva sina nya kunskaper. Personalen har också fått lite hemliga koder som de använder när de pratar. Meningar de fått med sig, som där tycker du och jag olika eller jag tror vi har ett problem, hör jag rätt ofta. Via de olika utbildningarna har de fått något tillsammans, som stannar i gruppen. Jag känner ett större lugn och tycker de är glada och pratar på ett annat sätt; de använder andra ord och väljer sina krig, säger Gunilla Holmström. I BACKSPEGELN Vi hade kanske kunnat göra bättre grupper om vi haft mer tid i början, men samtidigt var det bra med en piska för att komma igång. Och vi hade kunnat informera mer. Ibland har det varit rörigt med många vikarier. Lite mer intresse från ledningen inom verksamhetsområde medicin hade jag också uppskattat, säger Gunilla Holmström. Personalen har nu samlats runt fikabordet och diskussionen breddas. Det har varit fantastiskt bra och lärorikt. Jag har fått många tankeställare och konkreta förslag på hur jag ska bete mig i olika situationer, säger någon. Utbildningen har fått mig att tänka till. Vid ett konkret tillfälle valde jag till exempel att inte svara emot utan istället gå ut och samla mig och sen försöka på nytt, säger en annan kollega. Jag har haft enormt stor nytta av bland annat konflikthanteringskursen, både hemma och på jobbet. Det jag har lärt mig har hjälpt mig att välja mina konflikter, säger en tredje. EFTER PROJEKTTIDENS SLUT Vi ska göra en utvärdering och sen är det viktigt att vi ser till att vi inte tappar det vi lärt oss, säger Gunilla Holmström. Det hade varit roligt att kunna involvera andra av lasarettets avdelningar, så att fler får ta del av det som avdelning 11 nu lärt sig, säger Annika Thunander. En uppföljning vore bra. Att då och då fräscha upp de kunskaper vi fått under MÖTAS vore också bra, säger någon i personalgruppen. DET BÄSTA MED MÖTAS Allting har varit så bra. Casekursen var bland det jag tyckte var extra bra, när vi spelade upp scener tillsammans med en skådespelare, säger någon runt fikabordet och får instämmande nickningar. [ Kontakt: Gunilla Holmström E-post: MÖTAS en attraktivare vård- och omsorgssektor 25

26 NÅGRA RÖSTER OM PROJEKTET Alla medverkande VO-C i Skåne har nu en gemensam handledarutbildning. Detta kan vi sprida vidare i framtiden. FRÅN STYRGRUPPEN Övriga enheter har ibland uttryckt avundsjuka att mycket satsas på ett ställe. Att Mötas blev till var en förutsättning för att VO-C Skåne kunde överleva. Att sedan många fått handledarutbildning är ju också mycket tillfredsställande. Denna utbildning är så mycket bättre än den förra. Mycket mer på rätt nivå för oss som är vuxna och inga ungdomar. Tyckte mycket om att man fick höra på andras berättelser och byta erfarenheter. Samt att man fick samtala med personal som jobbar i kommunen. Nu har man annan förståelse för deras arbete. Mycket roligt och givande, när någon med en annan bakgrund och syn sett gav oss nya infallsvinklar om hur man uppfattas av någon annan. Framför allt startade en process i mig kring professionalitet, pedagogik, yrkesstolthet och en mängd tankar om vad jag vill syssla med i framtiden! Jag har lärt mig använda andra ord så att personer förstår vad jag menar och inte läser något mellan raderna. FRÅN HANDLEDAR- UTBILDNINGEN Genom utbildning och fortbildning blir man tryggare i sin yrkesfärdighet och yrkeskunskap. Vi har fått olika redskap att arbeta med och som vi kan använda både i det privata livet och på arbetet. Casedagen var jättebra där vi fick själv agera och försöka hitta en bra lösning på ett svårt/obehagligt samtal. En riktig aha-upplevelse. 26 MÖTAS en attraktivare vård- och omsorgssektor

27 180 handledare, vårdlärare och chefer samlade på Scandic Star i Lund för att dela erfarenheter och lära mer kring de goda exempel som finns runt om i Skåne MÖTAS när det en gäller attraktivare handledarskapet. vård- och omsorgssektor 27

28 FLERA MERVÄRDEN OCH REGIONALA UTMANINGAR Tranquist Utvärdering har haft i uppdrag att utvärdera MÖTAS från starten. Slutsatsen är att MÖTAS är ett framgångsrikt projekt. Många personer har berörts av projektet, och det har utvecklats nya rutiner och arbetssätt som har förutsättningar att leva kvar även efter projektets slut. Socialfonden syftar till att personer ska kunna få fortbildning för att stärka sin position på arbetsmarknaden. I MÖTAS har ca 800 undersköterskor gått en handledarutbildning, något de sannolikt annars inte skulle fått möjlighet till. När projektet även påverkar olika verksamheter genom att nya arbetssätt utvecklas och sedan tillämpas lever det upp till Socialfondens intentioner, säger Joakim Tranquist, utvärderare vid Tranquist Utvärdering. Utvärderingen av MÖTAS har utgått från de utbildningsinsatser som erbjudits, men även från projektets betydelse för arbetet inom Vård- och omsorgscollege. De första collegen startades upp under 2009, och MÖTAS har spelat en uppenbar roll för utvecklingen. Många av de inblandade har berättat att samarbetet inom Vård- och omsorgscollege fått en skjuts via MÖTAS. Genom ett ekonomiskt tillskott på mer än 8 miljoner från Socialfonden har MÖTAS gjort att det redan påbörjade arbetet inom Vård- och omsorgscollege i Skåne har kunnat intensifieras. Nu återstår att se om man på både regional och lokal nivå lyckas ta hand om erfarenheterna och fortsätta på den inslagna vägen, fortsätter Joakim. Ofta börjar projekt som MÖTAS med att någon har en idé. Sedan ska olika aktörer samlas och man ska börja samverka med varandra i projektet. Genom Vård- och omsorgscollege har man kunnat bygga MÖTAS kring en redan befintlig samverkan. Då har man redan förhandlat sina respektive roller och varför man valt att komma samman, förklarar Joakim. En annan framgångsfaktor som Joakim lyfter fram är att man valt att fokusera på en fråga som alla inblandade berörs av, nämligen handledarutbildningen: När man väljer en fråga som alla har gemensam, som utbildning av handledare och förutsättningar för framtida rekrytering av personal, blir det lättare att skapa ett engagemang för projektet och dess aktiviteter. När projektet sedan är slut finns samverkan också kvar, istället för att relationerna upphör med projektet. På detta sätt är MÖTAS ett gott exempel där projektet påverkar redan existerande samarbeten, avslutar Joakim. [ Kontakt: Joakim Tranquist E-post: UPPSKATTAD HANDLEDAR- UTBILDNING En central del av projektet är den regionala handledarutbildningen, Vårdpedagogik och handledning. Utvärderingen har visat att utbildningen fungerat mycket väl. I de enkäter som vi skickat till alla deltagare i den regionala handledarutbildningen har insatserna fått mycket positiva omdömen, i allt från genomförandet till att man har lärt sig saker som man har nytta av i sitt arbete. Inte minst den så kallade casedagen har varit mycket uppskattad, säger Joakim. MÖTAS har gjort att medlemsorganisationerna i VO- C, genom projektmedlen från Socialfonden, har kunnat skicka många av sina medarbetare på handledarutbildning. Svårigheterna har framför allt legat i kostnaderna för vikarier som arbetsgivarna fått stå för själva. SAMVERKAN OCH STRATEGISK PÅVERKAN En av de främsta framgångsfaktorerna bakom MÖTAS ligger i att projektet bygger på en redan påbörjad utvecklingsprocess. Joakim Tranquist, utvärderare vid Tranquist Utvärdering AB. 28 MÖTAS en attraktivare vård- och omsorgssektor

Framgångsfaktorer och utmaningar för VO-C Skåne

Framgångsfaktorer och utmaningar för VO-C Skåne Framgångsfaktorer och utmaningar för VO-C Skåne Funnits sedan 2008 Regional processledare åter Tog ett samlat grepp och omstrukturerade den regionala styrgruppens sammansättning våren 2011. Från förvaltande

Läs mer

Verksamhets- och kommunikationsplan Regionalt Vård- och omsorgscollege Skåne

Verksamhets- och kommunikationsplan Regionalt Vård- och omsorgscollege Skåne VO-College t Skåne Verksamhets- och kommunikationsplan t Vård- och omsorgscollege Skåne Bakgrund Vård- och omsorgscollege (VO-College) är ett samarbete mellan arbetsliv, utbildning och facklig organisation

Läs mer

Kommunikationsplan för Vård- och omsorgscollege

Kommunikationsplan för Vård- och omsorgscollege Kommunikationsplan för Vård- och omsorgscollege Bakgrund Vård- och omsorgscollege är ett samarbete mellan arbetsliv och utbildning inom vård och omsorg. Samarbetet ska leda till höjd kvalitet och status

Läs mer

2011-11-21. 1 Inledning

2011-11-21. 1 Inledning 2011-11-21 Särskild bilaga till reglemente för Gemensamma nämnden vård, omsorg och hjälpmedel (VOHJS-nämnden) avseende regionalt Vård och omsorgscollege Sörmland (VO-College) 1 Inledning Vård och omsorgscollege

Läs mer

FÖRSLAG. H A N D L Ä G G A R E D A T U M D I A R I E N R Göran Gustavsson 2011-12-06 GNVO11-020

FÖRSLAG. H A N D L Ä G G A R E D A T U M D I A R I E N R Göran Gustavsson 2011-12-06 GNVO11-020 Gemensam nämnd för vård och omsorg och hjälpmedel FÖRSLAG H A N D L Ä G G A R E D A T U M D I A R I E N R Göran Gustavsson 2011-12-06 GNVO11-020 38 Regionalt Vård- och Omsorgscollege i Sörmland - särskild

Läs mer

VÅRD- OCH OMSORGSCOLLEGE

VÅRD- OCH OMSORGSCOLLEGE På väg mot VÅRD- OCH OMSORGSCOLLEGE för dig som vill arbeta inom vården Utbildning och arbetsliv i samverkan i sydöstra Skåne 1 REKTORERNA Vi gör det tillsammans! Behoven av välutbildad personal inom vård

Läs mer

Omcertifiering Vård- och Omsorgscollege Skåne

Omcertifiering Vård- och Omsorgscollege Skåne Omcertifiering Vård- och Omsorgscollege Skåne Lund 2011-08-10 Region Kontaktperson för regional samordning Skåne Gunilla Kajrup Telefon 0706-11 55 43 E-post Styrgruppens ordförande gunilla@uuckajrup.se

Läs mer

EN MODERN SAMVERKANSFORM

EN MODERN SAMVERKANSFORM EN MODERN SAMVERKANSFORM Vad är Vård- och omsorgscollege? Vård- och omsorgscollege (VO-College) är en samverkansform på regional och lokal nivå mellan utbildningsanordnare och arbetsliv inom vård och omsorg.

Läs mer

Vad är Vård och Omsorgscollege? - och varför är det viktigt?

Vad är Vård och Omsorgscollege? - och varför är det viktigt? Vad är Vård och Omsorgscollege? - och varför är det viktigt? Vård och omsorgscollege; är en samverkansform för kvalitetssäkring och kvalitetsutveckling mellan utbildningsanordnare, arbetslivet och de fackliga

Läs mer

Verksamhetsplan med verksamhetsbeskrivning

Verksamhetsplan med verksamhetsbeskrivning Verksamhetsplan med verksamhetsbeskrivning 2016 2 (10) Innehåll 1. Inledning... 3 2. Verksamhet... 3 2.1 Uppdrag... 3 3. Organisation... 3 3.1 Styrelsen... 3 3.2 Verkställande direktör... 4 3.3 Föreningens

Läs mer

DEN NYA ADMINISTRATÖREN Ett ESF-finansierat kompetensutvecklingsprojekt mellan Tranemo kommun och Orust kommun

DEN NYA ADMINISTRATÖREN Ett ESF-finansierat kompetensutvecklingsprojekt mellan Tranemo kommun och Orust kommun DEN NYA ADMINISTRATÖREN Ett ESF-finansierat kompetensutvecklingsprojekt mellan Tranemo kommun och Orust kommun Kompetens Delaktighet Engagemang Bemötande Trygghet 1 Innehåll Bakgrund 3 Syfte 4 Mål och

Läs mer

Vad är det som gör ett svårt samtal svårt?

Vad är det som gör ett svårt samtal svårt? Vad är det som gör ett svårt samtal svårt? Budskapets innehåll Var mottagaren befinner sig kunskapsmässigt, känslor, acceptans Konsekvens av det svåra samtal, vad det ger för resultat Relationen Ämnet

Läs mer

Kommunikationsplan för föreningen Vård- och omsorgscollege

Kommunikationsplan för föreningen Vård- och omsorgscollege Kommunikationsplan för föreningen Vård- och omsorgscollege Bakgrund Vård- och omsorgscollege är ett samarbete mellan arbetsliv och utbildning inom vård och omsorg. Samarbetet ska leda till höjd kvalitet

Läs mer

Utvärdering Utvecklingsledare i kommunikationsplanering: Förändringsarbete

Utvärdering Utvecklingsledare i kommunikationsplanering: Förändringsarbete Utvärdering Utvecklingsledare i kommunikationsplanering: Förändringsarbete Positiva synpunkter Bra upplägg. Lite teori blandat med övningar i lagom storlek. Verksamhetsnära och realistiskt. Många tankeställare

Läs mer

Kommunikationsplan för föreningen Vård- och omsorgscollege

Kommunikationsplan för föreningen Vård- och omsorgscollege Kommunikationsplan för föreningen Vård- och omsorgscollege Bakgrund Vård- och omsorgscollege är ett samarbete mellan arbetsliv och utbildning inom vård och omsorg. Samarbetet ska leda till höjd kvalitet

Läs mer

Deltagarnas utvärdering av 23 saker

Deltagarnas utvärdering av 23 saker Deltagarnas utvärdering av 23 saker 2008-08-19 I sammanställningen har tagits med vad alla skrivit men i de fall där flera personer skrivit samma sak eller ungefär samma sak redovisas detta endast en gång.

Läs mer

Vård- och omsorgscollege i Halland

Vård- och omsorgscollege i Halland En snabbguide inför uppstarten av Vård- och omsorgscollege i Halland en modern samverkansform mellan arbetsliv och utbildningar inom vård och omsorg Baserad på underlag från Vård-och omsorgscollege Västmanland

Läs mer

Verksamhetsplan med verksamhetsbeskrivning. Fastställd av styrelsen

Verksamhetsplan med verksamhetsbeskrivning. Fastställd av styrelsen Verksamhetsplan med verksamhetsbeskrivning 2014 Fastställd av styrelsen 2014-01-28 2 (11) Innehåll 1. Inledning... 3 2. Verksamhet... 3 2.1 Uppdrag... 3 2.2 Beskrivning av föreningens verksamhet... 3 3.

Läs mer

Utvärdering av Värdegrundsdag 2013

Utvärdering av Värdegrundsdag 2013 Utvärdering av Värdegrundsdag 2013 24 september 2013 Vad har varit bra under dagen? Tänkvärt - Kommunikation viktigt för att förebygga konflikter Givande dag, lugnt och bra tempo Håkan - Bra föreläsare,

Läs mer

Boost by FC Rosengård Lantmannagatan 32 214 48 Malmö info@boostbyfcr.se www.boostbyfcr.se BOOST BY FC ROSENGÅRD VI TROR PÅ FRAMTIDEN!

Boost by FC Rosengård Lantmannagatan 32 214 48 Malmö info@boostbyfcr.se www.boostbyfcr.se BOOST BY FC ROSENGÅRD VI TROR PÅ FRAMTIDEN! Boost by FC Rosengård Lantmannagatan 32 214 48 Malmö info@boostbyfcr.se www.boostbyfcr.se BOOST BY FC ROSENGÅRD VI TROR PÅ FRAMTIDEN! OM ATT TRO PÅ FRAMTIDEN Fotbollen har en fantastisk förmåga att sammanföra

Läs mer

Fem steg för bästa utvecklingssamtalet

Fem steg för bästa utvecklingssamtalet Fem steg för bästa utvecklingssamtalet Hitta drivkraften, styrkan och nå målet! Gita Bolt 2013 Copyright: airyox AB Mångfaldigande av denna skrift, helt eller delvis, är enligt lagen om upphovsrättsskydd

Läs mer

Verksamhetsplan med verksamhetsbeskrivning 2017

Verksamhetsplan med verksamhetsbeskrivning 2017 Verksamhetsplan med verksamhetsbeskrivning 2017 2 (11) Innehåll 1. Inledning... 3 2. Verksamhet... 3 2.1 Uppdrag... 3 3. Organisation... 4 3.1 Styrelsen... 4 3.2 Verkställande direktör... 4 3.3 Föreningens

Läs mer

Vård- och omsorgscollege är en modell där utbildningsanordnare, arbetsgivare och fackförbund samverkar för att höja kvaliteten på vård och omsorg.

Vård- och omsorgscollege är en modell där utbildningsanordnare, arbetsgivare och fackförbund samverkar för att höja kvaliteten på vård och omsorg. Vård- och omsorgscollege är en modell där utbildningsanordnare, arbetsgivare och fackförbund samverkar för att höja kvaliteten på vård och omsorg. Det övergripande syftet med samverkan är att trygga framtida

Läs mer

EN MODERN SAMVERKANSFORM

EN MODERN SAMVERKANSFORM EN MODERN SAMVERKANSFORM Vad är Vård- och omsorgscollege? Vård- och omsorgscollege (VO-College) är en samverkansform på regional och lokal nivå mellan utbildningsanordnare och arbetsliv inom vård och omsorg.

Läs mer

Slututvärdering av projekt Verksamhet & Hälsa

Slututvärdering av projekt Verksamhet & Hälsa Slututvärdering av projekt Verksamhet & Hälsa Upplands Väsby Kommun Arthur Henningson och Mikael Eriksson 2012-12-31 ATK, CONSIDER & PARTNERS INNEHÅLL Verksamhet & Hälsa i Upplands Väsby kommun... 2 Medarbetarnas

Läs mer

En bra introduktion är en bra investering

En bra introduktion är en bra investering En bra introduktion är en bra investering Bakgrund Brist på vikarier stressig tillvaro, sjukskrivningar, minskad kvalitet på vården och patientsäkerheten. Enkäten till sommarvikarier 2015 visar att introduktionen

Läs mer

HANDLEDARE INOM TEKNIKCOLLEGE

HANDLEDARE INOM TEKNIKCOLLEGE HANDLEDARE INOM TEKNIKCOLLEGE Välkommen som handledare inom Teknikcollege Denna broschyr är en första allmän information till dig som handledare inom Teknikcollege. Du kommer också att under handledarutbildningen

Läs mer

ARBETSMILJÖUTBILDNINGAR FÖR SKYDDSOMBUD, ARBETSLEDARE, CHEFER MED FLERA

ARBETSMILJÖUTBILDNINGAR FÖR SKYDDSOMBUD, ARBETSLEDARE, CHEFER MED FLERA ARBETSMILJÖUTBILDNINGAR FÖR SKYDDSOMBUD, ARBETSLEDARE, CHEFER MED FLERA Välkommen till ABF Skånes arbetsmiljöutbildningar ABF har en lång erfarenhet av samhälls- och arbetlivsutveckling. En del av detta

Läs mer

Utbildning Katalog Hösten 2015

Utbildning Katalog Hösten 2015 Utbildning Katalog Hösten 2015 Trivs bättre prestera mera - med klar och dialogisk kommunikation i kulturmöten och i konflikter! - Det är lönsamt att investera i medarbetarnas utbildning! På våra kurser

Läs mer

Utveckling av lärandemiljö. Tryggare och kunnigare personal i samverkan bidrar till ökad säkerhet för patienterna.

Utveckling av lärandemiljö. Tryggare och kunnigare personal i samverkan bidrar till ökad säkerhet för patienterna. Utveckling av lärandemiljö Tryggare och kunnigare personal i samverkan bidrar till ökad säkerhet för patienterna. Utmaningar En snabb medicinsk utveckling i kombination med en åldrande befolkning ökar

Läs mer

En samverkansform för utbildning

En samverkansform för utbildning En samverkansform för utbildning Bakgrund Generationsväxling Personalbrist 2015 2020 Över 20% går i pension Efterfrågan på personal inom vård- och omsorg med utbildning både på gymnasial nivå kommer att

Läs mer

Trainee för personer med funktionsnedsättning - 2015

Trainee för personer med funktionsnedsättning - 2015 Trainee för personer med funktionsnedsättning - 2015 Ett arbetsmarknadsprogram för personer med funktionsnedsättning, i samarbete mellan Göteborgs Stad, Arbetsförmedlingen och HSO Göteborg. Programmet

Läs mer

Resultat från seminarium 2

Resultat från seminarium 2 Projektet Vård och Omsorgscollege Västerbotten Resultat från seminarium 2 En sammanställning av inkomna synpunkter och förslag från BUSprojektets seminarieserie i Vilhelmina, Lycksele, Umeå och Skellefteå

Läs mer

Sammanställning av utvärdering av projekt Utsikten, mars 2009 - juni 2011

Sammanställning av utvärdering av projekt Utsikten, mars 2009 - juni 2011 Sammanställning av utvärdering av projekt Utsikten, mars 2009 - juni 2011 Inledning Projekt Utsikten har följts av Leif Drambo, utvärderare från ISIS Kvalitetsinstitut AB, från augusti 2009 till januari

Läs mer

Delaktighetsmodellen en väg mot empowerment

Delaktighetsmodellen en väg mot empowerment Delaktighetsmodellen en väg mot empowerment Göteborg den 30 oktober 2014 Ann-Christine Gullacksen 1 Delaktighetsmodellen en väg mot empowerment Göteborg den 30 oktober 2014 Ann-Christine Gullacksen 2 Delaktighetstrappan

Läs mer

2. Vad har Carpe, enligt din uppfattning, betytt för arbetsgruppen(erna)?

2. Vad har Carpe, enligt din uppfattning, betytt för arbetsgruppen(erna)? Vi har alla tagit del av olika utbildningar mm och uppdaterat oss.man märker av en mer säkare och tryggare arbetsgrupp. se ovan. bredare kunskap Inte så mycket egentligen. Alla har relevant utbildning.

Läs mer

Erfarenheter från Örebro län

Erfarenheter från Örebro län Erfarenheter från Örebro län Innehåll i kommande timme Övergripande tankar om tiden sedan första certifieringen Regionala mål, aktiviteter och effekter Vad har vi gjort och vad är på gång Framgångsfaktorer/Viktiga

Läs mer

HANDLEDNING INFÖR UTVECKLINGSSAMTALET

HANDLEDNING INFÖR UTVECKLINGSSAMTALET HANDLEDNING INFÖR UTVECKLINGSSAMTALET Utvecklingssamtalet är en årlig strukturerad dialog mellan chef och medarbetare med fokus på medarbetarens arbetsuppgifter, uppdrag, arbetsmiljö och kompetensutveckling.

Läs mer

Vård- och omsorgscollege Ystad-Österlen Kontaktperson för lokal samordning Kerstin Persson Telefon 0707437430 E-post

Vård- och omsorgscollege Ystad-Österlen Kontaktperson för lokal samordning Kerstin Persson Telefon 0707437430 E-post Lokalt VO-College Vård- och omsorgscollege Ystad-Österlen Kontaktperson för lokal samordning Kerstin Persson Telefon 0707437430 E-post kerstin.persson@sydgym.se Styrgruppens ordförande Kristina Privér

Läs mer

Eslövs kommun investerar i medarbetarna

Eslövs kommun investerar i medarbetarna Eslövs kommun investerar i medarbetarna Mitt i Skåne Tillverkningsindustri och offentliga tjänster dominerar Mitt i Skåne nära från alla skånska orter till Eslöv Nära de större städerna Malmö, Lund, Helsingborg

Läs mer

Mäns upplevelse av att arbeta inom vård och omsorg i Kronoberg

Mäns upplevelse av att arbeta inom vård och omsorg i Kronoberg Mäns upplevelse av att arbeta inom vård och omsorg i Kronoberg Flera utgångspunkter och syften en samlad process Regional utvecklingsstrategi 2025 Regional kompetensförsörjningsstrategi 2020 Strategi för

Läs mer

Ett hållbart arbetsliv Till dig som medarbetare/chef i Falkenbergs kommun

Ett hållbart arbetsliv Till dig som medarbetare/chef i Falkenbergs kommun l 2014-04-01 Policy om Ett hållbart arbetsliv Till dig som medarbetare/chef i Falkenbergs kommun Inledning: Du som medarbetare/chef är kommunens viktigaste resurs, tillsammans växer vi för en hållbar framtid!

Läs mer

Handledarutbildning. Steg 3. Studiehandledning. inom Vård- och omsorgscollege

Handledarutbildning. Steg 3. Studiehandledning. inom Vård- och omsorgscollege Steg 3 Handledarutbildning inom Vård- och omsorgscollege Studiehandledning Föreningen Vård- och omsorgscollege 118 82 Stockholm www.vo-college.se epost: info@vo-college.se 2015 Vård- och omsorgscollege

Läs mer

1.) Vägen in samt Förståelse öppnar nya dörrar Region Skånes satsning på personer med psykisk funktionsnedsättning.

1.) Vägen in samt Förståelse öppnar nya dörrar Region Skånes satsning på personer med psykisk funktionsnedsättning. 2012-09-13 Johanna Morin 0413-62 697 Minnesanteckningar, Handikappråd När: torsdag 13 september, 2012, kl. 13:00 Var: Medborgarhuset, c-salen Närvarande: Cecilia Lind, Ingemo Hellgren, Wivian Holmberg,

Läs mer

VINNANDE METODER FÖR ATT KARTLÄGGA och MATCHA JÄMT för dig som arbetar med matchning mot arbete och praktik. Kan. Vet. Vill

VINNANDE METODER FÖR ATT KARTLÄGGA och MATCHA JÄMT för dig som arbetar med matchning mot arbete och praktik. Kan. Vet. Vill VINNANDE METODER FÖR ATT KARTLÄGGA och MATCHA JÄMT för dig som arbetar med matchning mot arbete och praktik Vet Kan Är Vill VINNANDE ARENA Vinnande Arena är ett projekt i Vårgårda kommun som tilldelats

Läs mer

Stockholms läns landstings Personalpolicy

Stockholms läns landstings Personalpolicy Stockholms läns landstings Personalpolicy Beslutad av landstingsfullmäktige 2010-06-21 1 2 Anna Holmberg, barnmorska från ord till verklighet Personalpolicyn stödjer landstingets uppdrag att ge god service

Läs mer

Nyhetsblad januari 2012

Nyhetsblad januari 2012 Nyhetsblad januari 2012 Januari månad har knappt gått förbi men julledigheten och nyårsfirandet känns redan långt borta. Jag tar detta som ett bevis på att det går fort när man har roligt! Ett helt nytt

Läs mer

Arbetsmiljöenkät 2011

Arbetsmiljöenkät 2011 Arbetsmiljöenkät 2011 SU total Kvalitetsområden Index Kvalitetsområden Diagrammet visar medarbetarnas omdöme på respektive kvalitets område. Bakom varje kvalitetsområde finns ett antal frågor som medarbetarna

Läs mer

Hur upplevde eleverna sin Prao?

Hur upplevde eleverna sin Prao? PRAO20 14 PRAO 2016 Hur upplevde eleverna sin Prao? Sammanställning av praoenkäten 2016. INNEHÅLLSFÖRTECKNING BAKGRUND OCH INFORMATION 1 NÖJDHET 2 OMHÄNDERTAGANDE PÅ PRAOPLATS 3 SYN PÅ HÄLSO- OCH SJUKVÅRD

Läs mer

Podd: Systematiskt arbetsmiljöarbete inom Helsingborgs stad

Podd: Systematiskt arbetsmiljöarbete inom Helsingborgs stad Podd: Systematiskt arbetsmiljöarbete inom Helsingborgs stad Välkomna till Suntarbetslivs podd. I dag ska vi prata om samverkan. Och med oss har vi två riktiga eldsjälar som jobbar med arbetsmiljöfrågor

Läs mer

HANDLEDARE INOM TEKNIKCOLLEGE

HANDLEDARE INOM TEKNIKCOLLEGE HANDLEDARE INOM TEKNIKCOLLEGE Välkommen som handledare inom Teknikcollege Denna broschyr är en första allmän information till dig som handledare inom Teknikcollege. Du kommer också att under handledarutbildningen

Läs mer

Ett nytt perspektiv i arbetet med barn och föräldrar

Ett nytt perspektiv i arbetet med barn och föräldrar Ett nytt perspektiv i arbetet med barn och föräldrar Kurs för förskollärare och BVC-sköterskor i Kungälv 2011-2012, 8 tillfällen. Kursbok: Ditt kompetenta barn av Jesper Juul. Med praktiska exempel från

Läs mer

LEDARSKAP-MEDARBETARSKAP 140313

LEDARSKAP-MEDARBETARSKAP 140313 CARPE Minnesanteckningar Sida 1 (7) 2014-03-17 LEDARSKAP-MEDARBETARSKAP 140313 Inledning Jansje hälsade välkommen och inledde dagen. Dagen om Ledarskap och medarbetarskap är en fortsättning på förmiddagen

Läs mer

Arbetslivsintroduktion i förskolan med BAL 13

Arbetslivsintroduktion i förskolan med BAL 13 FÖRSKOLANS KOMPETENSFÖRSÖRJNING Arbetslivsintroduktion i förskolan med BAL 13 ETT LÄRANDE EXEMPEL FRÅN NORRKÖPINGS KOMMUN Arbetslivsintroduktion i förskolan med BAL 13 1 Förord Förskolan står inför ett

Läs mer

Utvärdering APL frågor till praktikant

Utvärdering APL frågor till praktikant Utvärdering APL frågor till praktikant Jag studerar på A. Vård och Omsorgsprogrammet för 23 34,8 ungdomar åk 1 B. Vård och Omsorgsprogrammet för 0 0 ungdomar åk 2 C. Vård och Omsorgsprogrammet för 0 0

Läs mer

Personal inom vård och omsorg

Personal inom vård och omsorg Personal inom vård och omsorg Antal anställda I november år 20081 fanns totalt 252 200 anställda (månadsavlönade) inom vård och omsorg i kommunerna vilket framgår av tabell 1. Det är en minskning med 1

Läs mer

1(6) Slutrapport förprojektering. Sammanfattning

1(6) Slutrapport förprojektering. Sammanfattning 1(6) Sammanfattning Förstudien i projektet SpråkSam har, som tidigare rapporterats förlängts genom att Stiftelsen Stockholms läns Äldrecentrum har finansierat vissa aktiviteter som projektets parter sett

Läs mer

Förslag på intervjufrågor:

Förslag på intervjufrågor: Förslag på intervjufrågor: FRÅGOR OM PERSONENS BAKGRUND 1. Var är du uppväxt? 2. Om du jämför din uppväxt med andras, hur skulle du ranka din egen uppväxt? 3. Har du några syskon? 4. Vad gör de? 5. Vilka

Läs mer

Arbetsplatsbesök med syfte att rekrytera förtroendevalda

Arbetsplatsbesök med syfte att rekrytera förtroendevalda Arbetsplatsbesök med syfte att rekrytera förtroendevalda På arbetsplatser där det finns förtroendevalda har Vårdförbundet fler medlemmar. Genom att utse förtroendevalda på arbetsplatsen skapar vi bättre

Läs mer

Avsnitt 1 - Träna på grunderna i NVC

Avsnitt 1 - Träna på grunderna i NVC Öppet fördjupningsprogram i NVC i Stockholm 2015 Nu för andra året erbjuder vi ett program med stor flexibilitet och där du som deltagare kan välja träningsavsnitt utifrån dina behov och intressen. Vi

Läs mer

UTBILDNINGAR. Förbättra ditt bemötande! Hantera dina konflikter! Lyckas med kulturmöten!

UTBILDNINGAR. Förbättra ditt bemötande! Hantera dina konflikter! Lyckas med kulturmöten! LindgrenHelde Kommunikation Mångfald hanteras med omsorg! UTBILDNINGAR Förbättra ditt bemötande! Hantera dina konflikter! Lyckas med kulturmöten! - genom tydlig och dialogisk kommunikation På våra kurser

Läs mer

Kvalitetskriterium för ansökan om certifiering av ett lokalt Vård- och omsorgscollege

Kvalitetskriterium för ansökan om certifiering av ett lokalt Vård- och omsorgscollege Kvalitetskriterium för ansökan om certifiering av ett lokalt Vård- och omsorgscollege Övergripande En kontaktperson för styrgruppen ska anges: Namn Adress Postadress Fakturaadress, E-postadress Telefon

Läs mer

LINKÖPINGS PERSONALPOLITISKA PROGRAM

LINKÖPINGS PERSONALPOLITISKA PROGRAM LINKÖPINGS PERSONALPOLITISKA PROGRAM 2 >> Hos oss finns Sveriges viktigaste jobb >> Linköping där idéer blir verklighet Linköpings kommun är en av regionens största arbetsgivare och har en bredd bland

Läs mer

Hagfors & Munkfors. Hur vill vi ha det? Heta fakta En samarbetsmodell för kompetensförsörjning i Hagfors och Munkfors

Hagfors & Munkfors. Hur vill vi ha det? Heta fakta En samarbetsmodell för kompetensförsörjning i Hagfors och Munkfors Hagfors & Munkfors 1 Hur vill vi ha det? En samarbetsmodell för kompetensförsörjning i Hagfors och Munkfors 2 Hur vill vi ha det? Strategisk kompetensförsörjning 2005 2004 Fastställa organisation och finansiering

Läs mer

Kompetenskriterier för ledare i Lunds kommun

Kompetenskriterier för ledare i Lunds kommun Kompetenskriterier för ledare i Lunds kommun Som ledare i Lunds kommun har du en avgörande betydelse för verksamhetens kvalitet. Du har stort inflytande på hur medarbetare presterar och trivs samt hur

Läs mer

TEKNIKUTBILDNING FÖR DAGENS OCH FRAMTIDENS INDUSTRI - KOMPETENSCENTRA FÖR EFFEKTIV RESURSANVÄNDNING

TEKNIKUTBILDNING FÖR DAGENS OCH FRAMTIDENS INDUSTRI - KOMPETENSCENTRA FÖR EFFEKTIV RESURSANVÄNDNING TEKNIKUTBILDNING FÖR DAGENS OCH FRAMTIDENS INDUSTRI - KOMPETENSCENTRA FÖR EFFEKTIV RESURSANVÄNDNING TEKNIKCOLLEGE SOM TILLVÄXTFAKTOR Svenska teknik- och industriföretag har stor betydelse för vår samhällsekonomi

Läs mer

Lönsamt Inför lönesamtalet

Lönsamt Inför lönesamtalet Lönsamt Inför lönesamtalet Vårdförbundets lönestrategi är individuell löne sättning och lokal lönebildning. Det innebär att din lön ska vara individuell och baseras på din kunskap, kompetens, erfarenhet

Läs mer

Tillväxt Trosa. Kompetensutveckling för småföretag i samverkan

Tillväxt Trosa. Kompetensutveckling för småföretag i samverkan Tillväxt Trosa Kompetensutveckling för småföretag i samverkan Resultat Projekt Tillväxt Trosa har genomförts för att ge småföretagare och deras personal tillgång till högkvalitativ kompetensutveckling.

Läs mer

VFU utbildning i samverkan

VFU utbildning i samverkan VFU utbildning i samverkan Bli handledare för socionomstudenter i verksamhetsförlagd utbildning (VFU) Institutionen för socialt arbete Socialhögskolan Morgondagens socionomer längtar efter din kunskap

Läs mer

Bläddra vidare för fler referenser >>>

Bläddra vidare för fler referenser >>> Ulla Simonsson, VD Simonsson & Widerberg Lean Consulting Det Torbjörn har byggt upp är ett fundament av kunskap som många företag slarvar med. Ju fler ledningsgrupper som inser att Utvecklingssamtalet

Läs mer

Utvecklingsoch lönesamtal ger dig inflytande

Utvecklingsoch lönesamtal ger dig inflytande Utvecklingsoch lönesamtal ger dig inflytande Utvecklingsoch lönesamtal ger dig inflytande För att du ska trivas på jobbet och känna att du gör ett bra arbete behöver du kunna påverka din arbetssituation

Läs mer

VÅRD- OCH OMSORGSCOLLEGE

VÅRD- OCH OMSORGSCOLLEGE VÅRD- OCH OMSORGSCOLLEGE för dig som vill arbeta inom vården Utbildning och arbetsliv i samverkan i sydöstra Skåne 1 REKTORERNA Vi gör det tillsammans! Behoven av välutbildad personal inom vård och omsorg

Läs mer

Hur upplevde eleverna sin Prao?

Hur upplevde eleverna sin Prao? PRAO20 14 PRAO 2015 Hur upplevde eleverna sin Prao? Sammanställning av praoenkäten 2015. INNEHÅLLSFÖRTECKNING BAKGRUND OCH INFORMATION 1 UPPLEVELSE AV PRAO 2 OMHÄNDERTAGANDE PÅ PRAOPLATS 3 SYN PÅ HÄLSO-

Läs mer

Kompetenskriterier för ledare i Lunds kommun

Kompetenskriterier för ledare i Lunds kommun LUNDS KOMMUN Box 41, 221 00 Lund kommunkontoret@lund.se www.lund.se Stortorget 7 Telefon (vx) 046-35 50 00 Produktion Personalavdelningen, Kommunkontoret Design www.mariannaprieto.com Foto Wirtén PR &

Läs mer

Utvärdering av Ambassadörsutveckling i Skåne/ Blekinge

Utvärdering av Ambassadörsutveckling i Skåne/ Blekinge Bilaga III Utvärdering av Ambassadörsutveckling i Skåne/ Blekinge Slututvärdering Företagarringen Som en del i Ambassadörsprojektet ingår enligt projektplanen att Skapa och utveckla 1-2 företagar/verksamhetsringar

Läs mer

Utbildningsprocessen

Utbildningsprocessen Utbildningsprocessen Planering av utbildning Innehåll i utbildningen Under ett möte med vårdnära service arbetsgrupp informerar utbildningsansvarig att det ska skräddarsys en utbildning till vårdnäraservice

Läs mer

Utvärdering efter deltagande i gruppvägledning vid Ungdomslotsen 2013-02-20

Utvärdering efter deltagande i gruppvägledning vid Ungdomslotsen 2013-02-20 Utvärdering efter deltagande i gruppvägledning vid Ungdomslotsen 2013-02-20 Antal Poäng 1. Jag är bättre på att förklara vad jag är bra på och vad jag tycker om att göra. 14/14 52/70 2. Jag har fått fler

Läs mer

Ordförande har ordet

Ordförande har ordet Ordförande har ordet På FC Rosengård försöker vi utnyttja den positiva kraft som fotboll utgör. Med hjälp av idrotten arbetar vi förebyggande för att undvika att personer hamnar i utanförskap. Vi försöker

Läs mer

sig på dessa delar. Den övergripande frågan är: Hur skapar man en öppen organisation som inkluderar?

sig på dessa delar. Den övergripande frågan är: Hur skapar man en öppen organisation som inkluderar? 5. O r g a n i s a t i o n e n s o m 40 Att kvalitetssäkra Att kvalitetssäkra rekryteringsprocessen är ett viktigt steg i arbetet mot diskriminering, men för att få ett helhetsperspektiv måste flera aspekter

Läs mer

Kontakt. LSS Funktionsstöd Klostergatan 5B Linköping. leanlink.se/lss-funktionsstod

Kontakt. LSS Funktionsstöd Klostergatan 5B Linköping. leanlink.se/lss-funktionsstod Kontakt LSS Funktionsstöd Klostergatan 5B 581 81 Linköping lss@linkoping.se leanlink.se/lss-funktionsstod Linköpings kommun Leanlink LSS Funktionsstöd leanlink.se LSS Funktionsstöd Vår värdegrund Linköpings

Läs mer

Presentation Utvärdering av Örebro kommuns Kompetensutvecklingsprojekt finansierat av ESF

Presentation Utvärdering av Örebro kommuns Kompetensutvecklingsprojekt finansierat av ESF Presentation Utvärdering av Örebro kommuns Kompetensutvecklingsprojekt finansierat av ESF Robert Gustafson 28 januari 2010 Målsättning för Örebro kommuns Kompetensutvecklingsprojekt Målsättningen för projektet

Läs mer

UTVÄRDERING AV MÖTAS. Joakim Tranquist

UTVÄRDERING AV MÖTAS. Joakim Tranquist UTVÄRDERING AV MÖTAS Joakim Tranquist UTVÄRDERARENS KOMMENTAR Tranquist Utvärdering har sedan våren 2012 haft i uppdrag av Kommunförbundet Skåne att utvärdera MÖTAS med syfte att kunna ge underlag för

Läs mer

Sammanställning 6 Lärande nätverk samtal som stöd

Sammanställning 6 Lärande nätverk samtal som stöd Sammanställning 6 Lärande nätverk samtal som stöd Bakgrund Syftet med lärande nätverk är att samla in och sprida kunskap och ta del av aktuell forskning. Samtliga lokala lärande nätverk består av personer

Läs mer

Likabehandlingsplan Melleruds Förskola Sedan 1 januari 2009 regleras likabehandlingsarbetet i två regelverk.

Likabehandlingsplan Melleruds Förskola Sedan 1 januari 2009 regleras likabehandlingsarbetet i två regelverk. Likabehandlingsplan Melleruds Förskola - 2016 Sedan 1 januari 2009 regleras likabehandlingsarbetet i två regelverk. diskrimineringslagen och 6 kap. skollagen (SFS 2010:800) Vision: Melleruds Förskola är

Läs mer

Eventuella kommentarer: Under kursens gång har 4 studenter hoppat av utbildningen.

Eventuella kommentarer: Under kursens gång har 4 studenter hoppat av utbildningen. Kursrapport Bakgrundsinformation Kursens namn: Bild och lärande: Visuella kulturer och kommunikation Termin: 1 Ladokkod: BL202C Kursansvarig: Bjørn Wangen Antal registrerade studenter: 26 Antal studenter

Läs mer

Verksamhetsplan Förskolan 2017

Verksamhetsplan Förskolan 2017 Datum Beteckning Sida Kultur- och utbildningsförvaltningen Verksamhetsplan Förskolan 2017 Innehåll Verksamhetsplan... 1 Vision... 3 Inledning... 3 Förutsättningar... 3 Förskolans uppdrag... 5 Prioriterade

Läs mer

Handledarutbildning. Steg 1. Studiehandledning. inom Vård- och omsorgscollege

Handledarutbildning. Steg 1. Studiehandledning. inom Vård- och omsorgscollege Steg 1 Handledarutbildning inom Vård- och omsorgscollege Studiehandledning Föreningen Vård- och omsorgscollege 118 82 Stockholm www.vo-college.se epost: info@vo-college.se 2015 Vård- och omsorgscollege

Läs mer

UNG KRAFT Processtöd för ett inkluderande arbetsliv för unga funktionshindrade

UNG KRAFT Processtöd för ett inkluderande arbetsliv för unga funktionshindrade Norra Västmanlands Samordningsförbund Norbergsvägen 19 737 80 Fagersta Telefon: 0223-442 55 Mobil: 0736-498 499 Fagersta 12 04 2012 www.samordningnv.se http://samordningnv.blogspot.com/ www.facebook.com/norravastmanlandssamordningsforbund

Läs mer

CHEFS OCH LEDARSKAPSPOLICY

CHEFS OCH LEDARSKAPSPOLICY CHEFS OCH LEDARSKAPSPOLICY Vår verksamhetsidé Vi är många som jobbar på Eksjö kommun ungefär 1600 medarbetare och vår främsta uppgift är att tillhandahålla den service som alla behöver för att leva ett

Läs mer

2012-10-24. Förslag på avtal om verksamhetsförlagd utbildning och avtal om handledarutbildning. Arbetsgrupp:

2012-10-24. Förslag på avtal om verksamhetsförlagd utbildning och avtal om handledarutbildning. Arbetsgrupp: 2012-10-24 Förslag på avtal om verksamhetsförlagd utbildning och avtal om handledarutbildning Arbetsgrupp: Anna Isaksson Lena Peltomaa Emma Krantz Sofie Persson Carin Engström-Olofsson Anne-Catrin Lofthus

Läs mer

Personal- och arbetsgivarutskottet

Personal- och arbetsgivarutskottet Personal- och arbetsgivarutskottet Marie Härstedt Personalstrateg 4-675 3 46 Marie.Harstedt@skane.se BESLUTSFÖRSLAG Datum 22--27 Dnr 692 (4) Personal- och arbetsgivarutskottet Studentmedarbetare i Region

Läs mer

Så kan du arbeta med medarbetarenkäten. Guide för chefer i Göteborgs Stad

Så kan du arbeta med medarbetarenkäten. Guide för chefer i Göteborgs Stad Så kan du arbeta med medarbetarenkäten Guide för chefer i Göteborgs Stad Till dig som är chef i Göteborgs Stad Medarbetarenkäten är ett redskap för dig som chef. Resultaten levererar förstås inte hela

Läs mer

MEDARBETARSAMTAL SAMTALSGUIDE

MEDARBETARSAMTAL SAMTALSGUIDE Oktober 2000 MEDARBETARSAMTAL SAMTALSGUIDE Samtalet bör inledas med att chefen redogör för arbetsplatsens Mål. Med utgångspunkt från denna inledning skall samtalet röra sig mellan de olika samtalsområden

Läs mer

Utvecklingsoch lönesamtal ger dig inflytande

Utvecklingsoch lönesamtal ger dig inflytande Utvecklingsoch lönesamtal ger dig inflytande Utvecklingsoch lönesamtal ger dig inflytande För att du ska trivas på jobbet och känna att du gör ett bra arbete behöver du kunna påverka din arbetssituation

Läs mer

Uppdragstider prio 1 per kommun Q1-Q2 2016

Uppdragstider prio 1 per kommun Q1-Q2 2016 Uppdragstider prio 1 per kommun Q1-Q2 2016 Distrikt 1 Kommun antal uppdrag *1 *2 *3 *4 *5 *6 *7 *8 *9 Malmö 9476 02:50 00:22 03:12 07:16 10:28 20:04 09:28 23:58 01:00:09 Trelleborg 1288 02:43 01:04 03:47

Läs mer

Länsövergripande regionalt Vård- och Omsorgscollege

Länsövergripande regionalt Vård- och Omsorgscollege MISSIV 2015-02-26 RJL2015/221 Kommunalt forum Länsövergripande regionalt Vård- och Omsorgscollege Ledningsgruppen för samverkan Region Jönköpings län och kommun överlämnar bilagd skrivelse till Kommunalt

Läs mer

N Y T T F R Å N SIKTA

N Y T T F R Å N SIKTA Nr 3/08 N Y T T F R Å N SIKTA Kommunförbundet Skåne och Region Skåne har tilldelats statliga medel till det 3-åriga samverkansprojektet SIKTA (Skånes implementering av Socialstyrelsens nationella riktlinjer

Läs mer

2. Vad har Carpe, enligt din uppfattning, betytt för arbetsgruppen(erna)?

2. Vad har Carpe, enligt din uppfattning, betytt för arbetsgruppen(erna)? för de som gick utbildningar betydde det väldigt mycket,att få mer kuskap och att få dela med sig till kollegorna,man känner att man kan utveckla verksamheten mer med de olika kunskaper personer fått.

Läs mer

Delaktighetsmodellen en väg mot empowerment och jämlika möten

Delaktighetsmodellen en väg mot empowerment och jämlika möten Delaktighetsmodellen en väg mot empowerment och jämlika möten Presentation av Delaktighetsmodellen Stockholm 31 januari 2014 FoU Välfärd KF Skåne 1 Delaktighet, integrerat tänkande Delaktighetsmodellen

Läs mer

Hur omsätter vi dessa i verksamheten och i det praktiska arbetet med brukarna?

Hur omsätter vi dessa i verksamheten och i det praktiska arbetet med brukarna? Vi blir mer säkare och tryggare i arbetet som visar sig gentemot brukarna. Blandningen någorlunda Vi pratar och diskuterar kring den nyunna kunskapen Föreläsningar, semenarium. Att vi är öppna för nya

Läs mer