Bibliografiska uppgifter för Hur kan den biologiska mångfalden i jordbrukslandskapet ökas?
|
|
- Christian Eriksson
- för 7 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Bibliografiska uppgifter för Hur kan den biologiska mångfalden i jordbrukslandskapet ökas? Författare Rundlöf M. Utgivningsår 2009 Tidskrift/serie Ingår i... 1st Nordic Organic Conference. Towards increased sustainability in the food supply chain Utgivare SLU, Centrum för uthålligt lantbruk Redaktör Fredriksson P, Ullvén K. Huvudspråk Svenska Målgrupp Rådgivare Denna skrift (rapport, artikel, examensarbete etc.) är hämtad från VäxtEko, databasen som samlar fulltexter om ekologisk odling, växtskydd och växtnäring. Utgivaren har upphovsrätten till verket och svarar för innehållet.
2 Maj Rundlöf Institutionen för ekologi Sveriges Lantbruksuniversitet (SLU), Uppsala, Sverige Hur kan den biologiska mångfalden i jordbrukslandskapet ökas? Brukandet av jordbrukslandskapet har förändrats dramatisk under det senaste århundradet (Tilman et al. 2001, Robinson & Sutherland 2002). Det tidigare mosaikartade landskapet, med en blandning av små åkrar, ängar, hagar och våtmarker, har idag i många områden ersatts av ett likformigt landskap som domineras av vidsträckta åkrar. Samtidigt har användandet av konstgödsel och kemiska bekämpningsmedel ökat. Tillsammans med den strukturella förändringen har det lett till en ökad produktion inom jordbrukssektorn, men också till att många arter som lever i jordbrukslandskapet nu minskar i utbredning och riskerar att utrotas (Benton et al. 2003). Biologisk mångfald har inte bara ett värde i sig, utan kan också gynna jordbruksproduktionen genom de ekosystemtjänster som arterna utför. Ekosystemtjänster är alla de tjänster som ekosystemen och dess arter bidrar med till mänskligheten, som till exempel reglering av skadegörare och pollinering av grödor (Costanza et al. 1997). Det finns huvudsakligen två tillvägagångssätt för att öka den biologiska mångfalden i jordbrukslandskapet; anläggning av halvnaturliga livsmiljöer och extensifierat brukande av åkermarken (Hoogeveen et al. 2002). I Sverige, och i andra länder som är medlemmar av den Europeiska unionen (EU), används miljöersättningsprogram som ekonomiska styrmedel för att minska jordbrukets negativa påverkan på miljön (Kleijn & Sutherland 2003). Jordbrukare kan inom programmen ansöka om ekonomisk ersättning för åtgärder som gynnar miljön och den biologiska mångfalden. En av de möjliga åtgärderna är att övergå till ekologisk odling, vilket resulterar i ett extensifierat brukande av åkermarken. Andra möjligheter är att fortsätta skötseln av gräsmarker och att anlägga och sköta småbiotoper. Förekomsten av betesmarker och andra mer halvnaturliga landskapselement, som småbiotoper, resulterar i ett mer heterogent och variationsrikt jordbrukslandskap med fler lämpliga livsmiljöer för de växter och djur som lever i jordbrukslandskapet. Minskad ekologisk heterogenitet, både lokalt och på större landskapsskalor, anses idag vara ett av de största hoten mot biologisk mångfald i jordbrukslandskapet (Benton et al. 2003, Tscharntke et al. 2005) och ökad ekologisk heterogenitet, i både tid och rum, har föreslagits vara nyckeln till att bevara jordbrukslandskapets mångfald (Benton et al. 2003). Mer variationsrika och heterogena jordbrukslandskap, med en stor andel gräsmarker, småbiotoper och mindre storlek på åkrarna, ger en större artrikedom av bland annat växter och blombesökande insekter (Rundlöf & Smith 2006, Rundlöf et al. 2008a; figur 1), och flera studier har visat att den biologiska mångfalden ökar med ökande landskapsheterogenitet (Weibull et al. 2003, Tscharntke et al. 2005). Halvnaturliga gräsmarker kan vidare fungera som källor för biologisk mångfald, och potentiellt bidra till fungerande ekosystemtjänster, i mer intensivt brukade jordbrukslandskap (Öckinger & Smith 2007). Jordbrukslandskapets heterogenitet kan samverka med brukningsintensiteten i hur den biologiska mångfalden påverkas. I många undersökningar har man funnit större art- och individrikedom av växter och djur på ekologiskt brukad mark än på den konventionellt brukade, men jämförelser mellan odlingssätten har gett blandade resultat (Bengtsson et al. 2005, Fuller et al. 2005). De motsägelsefulla resultaten kan dels bero på skillnader i hur studierna utformas (Bengtsson et al. 2005), dels på yttre faktorer, som till exempel i vilken typ av jordbrukslandskap som studien är gjord (Rund- 81
3 (a) 15 (b) Antal fjärilsarter 10 Antal humlearter Heterogent Homogent Heterogent Homogent Landskapstyp Landskapstyp Figur 1. Artrikedom av fjärilar (a) och humlor (b) i relation till brukningssätt (ofyllda staplar ekologiskt, fyllda staplar konventionellt) och landskapsheterogenitet. Staplarna visar medelantalet arter per gård och år, felstaplarna SE och n=6 gårdar per brukningsform och landskapstyp. löf & Smith 2006), hur stort område som är omlagt till ekologisk produktion (Rundlöf et al. 2008b) eller vilken organism som studerats (Fuller et al. 2005). Ekologisk odling verkar relativt konventionell odling gynna den biologiska mångfalden i högre grad i mer homogena intensivt brukade slättbygdslandskap, jämfört med i mer heterogena extensivt brukade mellanbygds- och skogsbygdslandskap (Roschewitz et al. 2005, Rundlöf & Smith 2006, Rundlöf et al. 2008a; figur 1). Vinsten i biologisk mångfald blir alltså större med ekologiskt jordbruk i homogena intensivt brukade odlingsområden när man jämför med motsvarande gård med konventionellt jordbruk. Det kan bero på att det är större skillnad mellan odlingssystemen i sådana landskap, till exempel är användningen av bekämpningsmedel inom den konventionella odlingen högre där (SCB 2004). Men det kan också bero på att mer varierade landskap redan har så stor biologisk mångfald att en liten förbättring i livsmiljön inte gör så stor skillnad (Tscharntke et al. 2005). En omläggning till ekologisk odling verkar spela olika stor roll beroende på vilken organismgrupp som studeras (Fuller et al. 2005). Växter och växtsamhällenas sammansättning påverkas direkt av kemiska bekämpningsmedel. Artrikedomen av växter är i de flesta undersökningar högre på ekologiskt brukad jordbruksmark än på konventionellt brukad mark (exempelvis Bengtsson et al. 2005, Fuller et al. 2005, Roschewitz et al. 2005, Rundlöf 2007), delvis beroende på att växterna direkt gynnas av avsaknaden av kemiska bekämpningsmedel och dels för att de direkt kan kolonisera från fröbanken. Andra organismer, som insekter, behöver närhet till källmiljöer för att kunna utnyttja lokalt förbättrad livsmiljökvalité (Fuller et al. 2005, Öckinger & Smith 2007). Den ekologisk odlade jordbruksmarken förekommer idag ofta som isolerade öar, omgivna av konventionellt brukad mark, vilket gör att organismer som kräver större områden av förbättrad livsmiljökvalité, som fåglar, inte påverkas av odlingsformen i lika hög grad (Fuller et al. 2005). Artrikedomen av växter och blombesökande insekter gynnas av större samlade områden av ekologisk odling, jämfört 82 1 st Nordic Organic Conference Göteborg, Sweden May 2009
4 (a) (b) Antal arter 4 50 Abundans Ekologiskt Konventionellt Brukningssätt i landskapet Ekologiskt Konventionellt Brukningssätt i landskapet Figur 2. Medelantal fjärilsarter (a) och individer (b) per 250 m och år i åkerkanter till ekologsikt brukade åkrar (ofyllda staplar) jämfört med antalen vid konventionellt brukade åkrar (fyllda staplar) i landskap med antingen hög (ekologiska landskap) eller låg (konventionella landskap) andel av den omgivande jordbruksmarken brukad ekologiskt. Felstaplar visar SE och n=7 landskap per brukningsform. med mer isolerade åkrar som brukas ekologiskt (Rundlöf 2007, Holzschuh et al. 2008, Rundlöf et al. 2008b; figur 2a). Det kan bero på att en stor andel ekologisk odling gör att det också finns större sammanhängande områden med gynnsam livsmiljö, vilket gör att fler arter kan överleva. Även konventionellt brukade åkrar påverkades av att vara omgivna av en stor andel ekologisk jordbruksmark, vilket tyder på att ekologisk odling inte bara påverkar artrikedomen på den ekologiskt brukade marken, utan också i omgivande områden. Å andra sidan verkar en åkers brukningssätt spela större roll för förekomsten av fjärilar om åkern är omgiven av konventionellt brukad åkermark jämfört med om den är omgiven av ekologiskt brukad åkermark (Rundlöf et al. 2008b; figur 2b), vilket tyder på en landskapseffekt av ekologisk odling. Alltså verkar fjärilar, i landskap dominerade av konventionell odling, aktivt leta upp ekologiskt brukade åkrar och samlas där. Det finns ett stort behov av att identifiera åtgärder som kan stoppa förlusten av biologisk mångfald i jord- brukslandskapet, och det kan endast uppnås genom att förstå vad som påverkar förekomsten av arter. Sammanfattningsvis kan sägas att förekomsten av halvnaturliga livsmiljöer, som gräsmarker och småbiotoper, ger en ökad landskapsheterogenitet och som ett resultat större biologisk mångfald, men även ett mer extensivt brukande av jordbruksmarken, som ekologisk odling, leder det till en större biologisk mångfald i jordbrukslandskapet. Dessa två faktorer kan samverka och ibland ersätta varandra, men extensivt brukande utan ökad landskapsheterogenitet gynnar framförallt de mer vanligt förekommande och rörliga arterna. En ökad förekomst av vanliga arter kan, bara genom sitt stora antal, medföra ekosystemtjänster som pollinering av grödor och vilda växter och biologisk kontroll av grödors skadegörare (Kremen et al. 2007). Bevarande av mindre rörliga, ovanligare och mer specialiserade arter kräver antagligen mer specifika åtgärder än ett mer extensivt brukande av åkermarken, men en ökad landskapsheterogenitet som ger fler möjliga livsmiljöer av olika karaktär gynnar även sådana arter. 83
5 Referenser Bengtsson, J., Ahnström, J. & Weibull, A.-C The effects of organic agriculture on biodiversity and abundance: a meta-analysis. Journal of Applied Ecology 42: Benton, T.G., Vickery, J.A. & Wilson, J.D Farmland biodiversity: is habitat heterogeneity the key? Trends in Ecology & Evolution 18: Costanza, R., darge, R., degroot, R., Farber, S., Grasso, M., Hannon, B., Limburg, K., Naeem, S., Oneill, R.V., Paruelo, J., Raskin, R.G., Sutton, P. & vandenbelt, M The value of the world's ecosystem services and natural capital. Nature 387: Fuller, R.J., Norton, L.R., Feber, R.E., Johnson, P.J., Chamberlain, D.E., Joys, A.C., Mathews, F., Stuart, R.C., Townsend, M.C., Manley, W.J., Wolfe, M.S., Macdonald, D.W. & Firbank, L.G Benefits of organic farming to biodiversity vary among taxa. Biology Letters 1: Holzschuh, A., Steffan-Dewenter, I. & Tscharntke, T Agricultural landscapes with organic crops support higher pollinator diversity. Oikos 117: Kleijn, D. & Sutherland, W.J How effective are European agrienvironment schemes in conserving and promoting biodiversity? Journal of Applied Ecology 40: Kremen, C., Williams, N.M., Aizen, M.A., Gemmill-Herren, B., LeBuhn, G., Minckley, R., Packer, L., Potts, S.G., Roulston, T.'., Steffan-Dewenter, I., Vazquez, D.P., Winfree, R., Adams, L., Crone, E.E., Greenleaf, S.S., Keitt, T.H., Klein, A.M., Regetz, J. & Ricketts, T.H Pollination and other ecosystem services produced by mobile organisms: a conceptual framework for the effects of land-use change. Ecology Letters 10: Robinson, R.A. & Sutherland, W.J Post-war changes in arable farming and biodiversity in Great Britain. Journal of Applied Ecology 39: Roschewitz, I., Gabriel, D., Tscharntke, T. & Thies, C The effects of landscape complexity on arable weed species diversity in organic and conventional farming. Journal of Applied Ecology 42: Rundlöf, M Biodiversity in agricultural landscapes: landscape and scale-dependent effects of organic farming. Doktorsavhandling, Lunds Universitet. Rundlöf, M., Bengtsson, J. & Smith, H.G. 2008b. Local and landscape effects of organic farming on butterfly species richness and abundance. Journal of Applied Ecology 45: Rundlöf, M., Nilsson, H. & Smith, H.G. 2008a. Interacting effects of farming practice and landscape context on bumble bees. Biological Conservation 141: Rundlöf, M. & Smith, H.G The effect of organic farming on butterfly diversity depends on landscape context. Journal of Applied Ecology 43: SCB Jordbruksstatistisk årsbok 2004, med data om livsmedel. Statistiska Centralbyrån, Örebro. Tilman, D., Fargione, J., Wolff, B., D'Antonio, C., Dobson, A., Howarth, R., Schindler, D., Schlesinger, W.H., Simberloff, D. & Swackhamer, D Forecasting agriculturally driven global environmental change. Science 292: Tscharntke, T., Klein, A.M., Kruess, A., Steffan-Dewenter, I. & Thies, C Landscape perspectives on agricultural intensification and biodiversity ecosystem service management. Ecology Letters 8: Weibull, A.-C., Östman, Ö. & Granqvist, A Species richness in agroecosystems: the effect of landscape, habitat and farm management. Biodiversity and Conservation 12: Öckinger, E. & Smith, H.G Semi-natural grasslands as population sources for pollinating insects in agricultural landscapes. Journal of Applied Ecology 44: st Nordic Organic Conference Göteborg, Sweden May 2009
Ekosystemtjänster i jordbrukslandskapet
Behövs ett landskapsperspektiv när vi skyddar biologisk mångfald i jordbrukslandskapet? Henrik Smith Centrum för miljö- och klimatstudier Lunds Universitet Mångfalden har minskat mer än vad vi ofta tror!
Läs merBibliografiska uppgifter för Eko-odling positivt för biologisk mångfald och ekosystemtjänster
Bibliografiska uppgifter för Eko-odling positivt för biologisk mångfald och ekosystemtjänster Författare Bengtsson J., Ahnström J. Utgivningsår 2007 Tidskrift/serie Forskningsnytt om økologisk landbruk
Läs merJordbruk för mångfald eller enfald?
a en i jordbrukslandskap fortsätter att minska! Jordbruk för eller enfald? SAPES Henrik G. Smith Lund University, Sweden Västeuropa Nordeuropa Sydeuropa Nya medlemsstater Pe er et al. 2014, Science missgynnas
Läs merMiljöersättningar kopplar till biologisk mångfald
Fåglar i öppna jordbrukslandskap Miljöersättningar kopplar till biologisk mångfald Matt Hiron Dept. Ecology, SLU, Uppsala. Visiting post-doc, School of Biology, Newcastle University, UK. Bird photos: Wikimedia
Läs merFrån humla till jordgubbe
Från humla till jordgubbe - om pollinerande insekter och deras tjänster MAJ RUNDLÖF, FORSKARE VID LUNDS UNIVERSITET Pollinering = transporten av pollen från den hanliga ståndaren till den honliga pistillen
Läs merVilka åtgärder är effektiva? Vetenskapliga resultat. Åke Berg Centrum för Biologisk Mångfald, SLU
Vilka åtgärder är effektiva? Vetenskapliga resultat Åke Berg Centrum för Biologisk Mångfald, SLU 1. Underlag för uppföljning av effekter av miljöersättningar Det saknas data för att kunna analysera effekten
Läs merBin, bidöd och neonikotinoider
Bin, bidöd och neonikotinoider Ola Lundin PhD, forskare Sveriges lantbruksuniversitet Institutionen för ekologi, Uppsala Örebro 2014-11-05 Bin och pollinering 87 av 115 de globalt sett största grödorna
Läs merBehövs ängar och naturbetesmarker i ett multifunktionellt landskap?
Behövs ängar och naturbetesmarker i ett multifunktionellt landskap? Henrik Smith, professor, Lunds universitet Landskapet som förlorade sin charm 1 Naturvärden finns kvar i hagmarker Naturvärden finns
Läs merVad betyder ökningen av arealen ekologiskt odlad mark för den hotade biologiska mångfalden?
Vad betyder ökningen av arealen ekologiskt odlad mark för den hotade biologiska mångfalden? En omväg via konventionen (CBD) och ekosystemtjänster till hotade arter och landskapsskötsel Janne Bengtsson
Läs merNaturvårdsarbete i fragmenterade landskap. Arealer, kvaliteter och korridorer var ska vi satsa pengarna?
Naturvårdsarbete i fragmenterade landskap. Arealer, kvaliteter och korridorer var ska vi satsa pengarna? Ola Olsson Biodiversitet, Biologiska institutionen Eländesbeskrivning Forskningsresultat GI och
Läs merEkologiska produktionsfunktioner
Ekosystemtjänster, kunskapsläge och utveckling i Sverige reflektioner Henrik Smith Centrum för miljö och klimatforskning, Lunds Universitet Bakgrund Vad är poängen? Hur kan ES konceptet informera beslut?
Läs merHur gynnas pollinatörer i slättbygd?
Hur gynnas pollinatörer i slättbygd? Maj Rundlöf Institutionen för ekologi, SLU Uppsala Miljömålsseminarium 2009 12 02 Pollineringsbehov? 75 90% av alla vilda växter är beroende av pollinerande insekter
Läs merLandskapsförändring och fragmentering Simon Jakobsson
Landskapsförändring och fragmentering Simon Jakobsson simon.jakobsson@natgeo.su.se Landskapsekologigruppen Stockholms Universitet Landskapsförändring och fragmentering Teorier: - (ö)biogeografi och metapopulationsteori
Läs merÖkad biologisk mångfald ger förbättrad pollinering i ekologisk produktion av vitklöverfrö och rödklöverfrö
Slutrapport 2013 till SLU EkoForsk för projektet: Ökad biologisk mångfald ger förbättrad pollinering i ekologisk produktion av vitklöverfrö och rödklöverfrö Projektansvarig: Lars Andersson, Institutionen
Läs merFåglar i öppna jordbrukslandskap Matt Hiron Dept. Ecology, SLU, Uppsala.
Fåglar i öppna jordbrukslandskap Matt Hiron Dept. Ecology, SLU, Uppsala. Bird photos: Wikimedia commons Varför är odlingslandskapet viktigt att studera? 50% av Europas landareal är jordbruksmark 50% av
Läs merMot en evidensbaserad CAP
Blad 4 Mot en evidensbaserad CAP Juliana Dänhardt, Henrik G. Smith, Mark Brady, Ullrika Sahlin EU:s gemensamma jordbrukspolitik (CAP) är ett av de viktigaste styrmedlen för svenskt jordbruk, både när det
Läs merÅtgärder på gårdsnivå för att stödja biologisk mångfald och ekosystemtjänster
Blad 1 Åtgärder på gårdsnivå för att stödja biologisk mångfald och ekosystemtjänster Henrik G. Smith, Riccardo Bommarco, Katarina Hedlund Multifunktionella landskap producerar mat, fiber och bränsle, samt
Läs merBiologisk mångfald och ekosystemtjänster i jordbrukslandskapet
Workshop Mälby 23 augusti 2011 Biologisk mångfald och ekosystemtjänster i jordbrukslandskapet Riccardo Bommarco Sveriges Lantbruksuniversitet, Uppsala /ecology/riccardobommarco Stora förändringar har skett
Läs merFAKTABLAD. Matproducenter bidrar till mer än mat!
FAKTABLAD Matproducenter bidrar till mer än mat! Matproducenter bidrar till mer än mat! sida 2 Matproducenter bidrar till mer än mat! Ekosystemtjänster är produkter och tjänster som naturen ger oss människor.
Läs merBibliografiska uppgifter för Spindlar i odlingslandskapet - mångfald, återkolonisering och kondition
Bibliografiska uppgifter för Spindlar i odlingslandskapet - mångfald, återkolonisering och kondition Författare Öberg S. Utgivningsår 2008 Tidskrift/serie Fakta - Jordbruk Nr/avsnitt 3 Utgivare Redaktör
Läs merHelena Elmquist
Helena Elmquist 2014-10-23 FN ledda toppmötet CBD COP 12 i Sydkorea Antalet arter i världen har halverats sedan 1970. dubbla det finansiella stödet till arbetet med biologisk mångfald Flertalet studier
Läs merPolicy Brief Nummer 2011:4
Policy Brief Nummer 2011:4 Vad kostar biologisk mångfald jordbruket? Här redovisas resultaten från en studie av hur jordbrukarnas ekonomi påverkas av att tillhandahålla hög biologisk mångfald. Vi visar
Läs merHur återhämtar sig växter och insekter efter restaurering av naturbetesmarker?
Hur återhämtar sig växter och insekter efter restaurering av naturbetesmarker? Erik Öckinger SLU, Institutionen för ekologi http://www.slu.se/cv/erik-ockinger Marie Winsa SLU/Lst Örebro Riccardo Bommarco
Läs merStorspoven i två slättområden i Uppsala och Västerås under perioden 1985-2008
åke berg Storspoven i två slättområden i Uppsala och Västerås under perioden 1985-2008 Inledning Många jordbruksfåglar har under de senaste decennierna minskat kraftigt i antal i Västeuropa och också i
Läs merÅtgärder som gynnar biologisk mångfald. Temagrupp 2
Åtgärder som gynnar biologisk mångfald Temagrupp 2 Foton: J. Dänhardt Juliana Dänhardt, Centrum för miljö- och klimatforskning, Lunds universitet Presentation av utvärderingsrapport II: Åtgärder för bättre
Läs merLektionsupplägg: Tack för maten, naturen!
Lektionsupplägg: Tack för maten, naturen! På vilka sätt är vi beroende av naturen och vad är ekosystemtjänster? Eleverna får i denna uppgift definiera ekosystemtjänster samt fundera på vilka tjänster vi
Läs merÅkerstorlek och artmångfald synergier och konflikter i jordbrukslandskap
KSLA 2018-08-11 Åkerstorlek och artmångfald synergier och konflikter i jordbrukslandskap Yann Clough Centrum för miljö- och klimatforksning, Lunds Universitet @yannclough Biologisk mångfald Fig 2. Temporal
Läs merREGERINGS- UPPDRAG OM VILDA POLLINATÖRER
REGERINGS- UPPDRAG OM VILDA POLLINATÖRER Erik Sjödin 6 december 2018 Naturvårdsverket Swedish Environmental Protection Agency 2019-01-14 1 Regeringsuppdraget Kartlägga och föreslå insatser för pollinering
Läs merBiologisk mångfald är mångfalden av liv på vår planet. Den ligger till grund för vårt välbefinnande och för ekonomin.
NATUR OCH BIOLOGISK MÅNGFALD Vad betyder det för dig? Biologisk mångfald är mångfalden av liv på vår planet. Den ligger till grund för vårt välbefinnande och för ekonomin. Vi är beroende av naturen för
Läs merUrban biologisk mångfald - Ska vi bygga täta eller glesa städer? ANNA SOFIE PERSSON, CEC, LUNDS UNIVERSITET
Urban biologisk mångfald - Ska vi bygga täta eller glesa städer? ANNA SOFIE PERSSON, CEC, LUNDS UNIVERSITET ANNA.PERSSON@CEC.LU.SE FreePhoto.com Wikimedia Commons Vad ska vi ha natur i staden till? Fågelsång
Läs merMångfunktionell vall på åker och marginalmark hur mycket biomassa, biogas och biogödsel blir det?
Mångfunktionell vall på åker och marginalmark hur mycket biomassa, biogas och biogödsel blir det? SLU, institutionen för biosystem och teknologi Alnarp Partnerskap Alnarp 2014-06-03, innovativa lösningar
Läs merMat, klimat och miljö en titt i kristallkulan
Mat, klimat och miljö en titt i kristallkulan Måltidsekologprogrammet - Örebro universitet Framtida hållbara odlingssystem forskning tillsammans med lantbrukare Hållbara måltider i offentlig verksamhet
Läs merBibliografiska uppgifter för Marknadens syn på växtnäringshushållningen i ekologiskt lantbruk
Bibliografiska uppgifter för Marknadens syn på växtnäringshushållningen i ekologiskt lantbruk Tidskrift/serie Rapport - Sveriges lantbruksuniversitet, Institutionen för markvetenskap, avd. för växtnäringslära
Läs merVad är ekosystemtjänster? Anna Sofie Persson, Ekologigruppen
Vad är ekosystemtjänster? Anna Sofie Persson, Ekologigruppen 1 Ekosystem & ekosystemtjänster FN & Millennium Ecosystem Assessment (2005): -Förlusten av biologisk mångfald är fortsatt dramatisk -60% av
Läs merNaturskyddsföreningens och Miljöaktuellts konferens "Vem ska bort" den 12 november
. Naturskyddsföreningens och Miljöaktuellts konferens "Vem ska bort" den 12 november Carl Folke, Director, Beijerinstitutet, KVA Science Director, Stockholm Resilience Centre, SU florianotte.webseiten.cc/
Läs merFörfattare Jonsson B. Utgivningsår 2007 Tidskrift/serie Meddelande från Södra jordbruksförsöksdistriktet Nr/avsnitt 60
Bibliografiska uppgifter för Framtida utveckling av priser på produkter och produktionsmedel Författare Jonsson B. Utgivningsår 7 Tidskrift/serie Meddelande från Södra jordbruksförsöksdistriktet Nr/avsnitt
Läs merEKOSYSTEMTJÄNSTER ETT BEGREPP PÅ MODET MEN ÄR DET ANVÄNDBART?
EKOSYSTEMTJÄNSTER ETT BEGREPP PÅ MODET MEN ÄR DET ANVÄNDBART? Johanna Björklund, Centrum för uthålligt lantbruk, SLU, Uppsala, Tel: 018-67 14 22, E-post: johanna.bjorklund@cul.slu.se Människans anspråk
Läs merEtt fossilfritt och klimatsmart lantbruk Hur ser det ut? Hur når vi dit?
Ett fossilfritt och klimatsmart lantbruk Hur ser det ut? Hur når vi dit? Sju Gårdar Mars 2009 Oscar Franzén Ekologiska Lantbrukarna Oscar Franzén Uppsala 16 april 2009 Jordbrukets energianvändning Energianvändning
Läs merFramtidens foder och växtnäringsförsörjning i ekologisk odling. Georg Carlsson SLU, institutionen för biosystem och teknologi Alnarp
Framtidens foder och växtnäringsförsörjning i ekologisk odling SLU, institutionen för biosystem och teknologi Alnarp Odlingssystemsekologi Baljväxter Mångfunktionalitet Diversifiering Baljväxter bidrar
Läs merLantbrukare och rådgivare - tillsammans kan de främja biologisk mångfald
Lantbrukare och rådgivare - tillsammans kan de främja biologisk mångfald Sofie Karlsson 2012 Sveriges Lantbruksuniversitet Fakulteten för naturresurser och lantbruksvetenskap Institutionen för ekologi
Läs merKan åtgärder som gynnar den biologiska mångfalden motverka skadeangrepp av insekter? Ola Lundin Postdoc Institutionen för ekologi SLU Uppsala
Kan åtgärder som gynnar den biologiska mångfalden motverka skadeangrepp av insekter? Ola Lundin Postdoc Institutionen för ekologi SLU Uppsala Intermediära ekosystemtjänster Närings omsättning Jordbildning
Läs merHur ser DU på världen? Ser du naturen? Vad spelar det för roll? Vad är viktig? Vem bryr sig?
1 Hur ser DU på världen? Ser du naturen? Vad spelar det för roll? Vem bryr sig? Vad är viktig? Source: Vitousek, P., H. Mooney, J. Lubchenco, and J. Melillo. 1997. Human domination of Earth's ecosystems.
Läs merFallgropar i förståelse och tillämpning. Kristoffer Hylander Inst. för Ekologi, Miljö och Botanik Stockholms Universitet
Fallgropar i förståelse och tillämpning av EST begreppet Kristoffer Hylander Inst. för Ekologi, Miljö och Botanik Stockholms Universitet Ekosystemtjänster och biodiversitet Ekosystemtjänster och ekosystemotjänster
Läs merEkologisk och SMART mat. Hushållningssällskapet Väst Mats Alfredson, Anna Jiremark
Ekologisk och SMART mat Hushållningssällskapet Väst Mats Alfredson, Anna Jiremark Regeringens aktionsplan 25 procent ekologiska livsmedel i offentlig sektor till år 2010 Miljömålsarbete 16 Nationella miljömål
Läs merBiodiversitet
Biodiversitet Vad är biodiversitet? Globala och regionala mönster i biodiversiteten Biodiversitet och samhälle Resiliens Vad är biodiversitet? Rio konventionens definition av biologisk mångfald, 1992:
Läs merÄngen i tid och rum. Ann Norderhaug och Margareta Ihse. Kungliga Skogs-och Lantbruksakademin 29 november 2016 «Utan pengar inga hagar och ängar»
Ängen i tid och rum Ann Norderhaug och Margareta Ihse Kungliga Skogs-och Lantbruksakademin 29 november 2016 «Utan pengar inga hagar och ängar» Äng och hagmark Äng = Semi-naturlig slåttermark Hårdvallsäng,
Läs merÖvervakning av småbiotoper med ett landskapsperspektiv. Anders Glimskär, SLU Helena Rygne, Länsstyrelsen Örebro län
Övervakning av småbiotoper med ett landskapsperspektiv Anders Glimskär, SLU Helena Rygne, Länsstyrelsen Örebro län Samverkan mellan länsstyrelser och SLU Län som deltar 2009-2014 Gräsmarker Småbiotoper
Läs merLunds universitet, SLU, Hushållningssällskapet Skåne
Värdering av ekosystemtjänster inom jordbruket Katarina Hedlund, Helena Hanson, Jordan Hristov, Johanna Alkan Olsson, Henrik Smith, Fredrik Wilhelmsson, Mark Brady, Per Göran Andersson, Fredrik Hansson
Läs merHur gynnar vi nyttodjur i fält?
Hur gynnar vi nyttodjur i fält? ÖSF 2015-11-26 Sara Furenhed Vad? Varför? Hur? Foto: Lina Norrlund Foto: Anders Arvidsson Vad kan nyttodjuren tillföra? Ekosystemtjänster stödjande funktioner från naturen
Läs merHur skapar vi bra betingelser för bin och humlor på slättbygden?
Hur skapar vi bra betingelser för bin och humlor på slättbygden? Maj Rundlöf (SLU Uppsala) Henrik ätterlund (HIR Malmöhus) ollineringskonferens, Alnarp, 2009-11-26 Biekologi Solitära vildbin Sociala vildbin
Läs merLANDSKAPET SOM VÅR LIVSMILJÖ VEM SKALL FATTA BESLUTEN?
LANDSKAPET SOM VÅR LIVSMILJÖ VEM SKALL FATTA BESLUTEN? Marie Stenseke Professor i Kulturgeografi Handelshögskolan Göteborgs Universitet 2018-11-16 LANDSKAPET många samhällsintressen möts många aktörer
Läs meri ett landskapsperspektiv
EPOK Centrum för ekologisk produktion och konsumtion Rubrik 30/34 pt Ekologiskt Berthold Akzidenz lantbruk, Bold biologisk mångfald och ekosystemtjänster i ett landskapsperspektiv Camilla Winqvist Ekologiskt
Läs mer11 Ekologisk produktion. Sammanfattning. Ekologiskt odlade arealer. Ekologisk trädgårdsodling
165 I kapitel 11 redovisas uppgifter från KRAV om ekologisk odling inom jordbruk och trädgård samt ekologisk djurhållning. Statistik rörande miljöstöd för ekologisk odling redovisas i kapitel 9. Sammanfattning
Läs merPlatsen, marken och maten. Cecilia Waldenström. Avd för landsygdsutveckling, Stad och Land, SLU
Platsen, marken och maten Cecilia Waldenström. Avd för landsygdsutveckling, Stad och Land, SLU För att börja i Uppland - hur har jordbruket förändrats här sedan år 2000? Antal företag i Uppland, hektar
Läs mer2 Företag och företagare
2 Företag och företagare 35 2 Företag och företagare I kapitel 2 redovisas grundläggande uppgifter om jordbruksföretagens fördelning efter grödgrupper, storleksgrupper (hektar åker) och efter brukningsform
Läs merFAKTABLAD. Ekologiska livsmedel - Maträtt FODER
FAKTABLAD Ekologiska livsmedel - Maträtt FODER Ekologiska livsmedel - Maträtt sida 2 Ekologiska livsmedel - Maträtt Här beskriver vi ekologisk produktion av mat. Det finns många varianter av matproduktion
Läs merFramåt i miljömålsarbetet
Framåt i miljömålsarbetet Johan Wallander, Jordbruksverket Ett rikt odlingslandskap Odlingslandskapets och jordbruksmarkens värde för biologisk produktion och livsmedelsproduktion skall skyddas samtidigt
Läs merVad ska vi äta i framtiden? Hur ska det produceras? Hur kan ekolantbruket bli mer en del av lösningen?
Vad ska vi äta i framtiden? Hur ska det produceras? Hur kan ekolantbruket bli mer en del av lösningen? Elin Röös, Postdok, Institutionen för energi och teknik Centrum för ekologisk produktion och konsumtion
Läs merSG0151 Skogens ekonomi, 15hp, Umeå (G1N) SG0210 Skogsekosystemets kemiska grunder 15hp (G1F) SG0203 Skogsteknologi och virkeslära 15hp (G1F)
PROGRAMNÄMND SKOG BILAGA I PROTOKOLL SLU ID: SLU.sfak.2018.3.1.1-229 Tabell: ramschema jägmästarprogrammet grundnivå lå 19/20 Termin 1 höst Termin 2 vår Sommar Årskurs 1 SG0170 Skog och skogsbruk, 15hp
Läs merHur äter vi hållbart?
Hur äter vi hållbart? Elin Röös, Postdok, Institutionen för energi och teknik Centrum för ekologisk produktion och konsumtion Framtidens lantbruk SLU, Uppsala Radikala minskningar av utsläppen måste till
Läs merSkånerapporten 2017 En kartläggning av KRAV-märkt matproduktion i Skåne
Skånerapporten 2017 En kartläggning av KRAV-märkt matproduktion i Skåne Skåne är Sveriges kornbod. Här finns landets bästa jordbruksmark. Här odlas också 70 procent av Sveriges grönsaker, frukt och bär.
Läs merPolicy Brief Nummer 2013:3
Policy Brief Nummer 2013:3 Gårdsstödsreformen positiv för sysselsättningen I samband med frikopplingsreformen 2005 blev all jordbruksmark i Sverige berättigat till gårdsstöd. Tidigare var endast vissa
Läs merGrannsamverkan för bättre naturvård! Fjärilarna visar vägen till landskapsbaserade ersättningar
Grannsamverkan för bättre naturvård! Fjärilarna visar vägen till landskapsbaserade ersättningar Karl-Olof Bergman, Erik Cronvall, Juliana Daniel-Ferreira, Dennis Jonason, Per Milberg, Lars Westerberg Linköpings
Läs merVälkommen till Västergården på Hjälmö
Elevblad Hjälmö Bilaga 4:1 Välkommen till Västergården på Hjälmö Den här gården är skärgårdsjordbrukets hjärta och centrum. Det är härifrån allt utgår, här bor djuren på vintern, här finns bostadshusen
Läs merMöjlighet till fortsatta studier läsåret 2015/2016
Bilaga 1 till utbildningsplan för Hortonomprogrammet Dnr 2015.3.1.1-494 Bilagor till LTVfakultetens utbildningsplaner 2015/16 Möjlighet till fortsatta studier läsåret 2015/2016 Den student som har fullgjort
Läs merAKTUELLT PÅ NATURVÅRDSVERKET Claes Svedlindh Naturvårdsverket Swedish Environmental Protection Agency
AKTUELLT PÅ NATURVÅRDSVERKET Claes Svedlindh 2018-11-20 Naturvårdsverket Swedish Environmental Protection Agency 2018-11-23 1 Kartlägga och föreslå insatser för pollinering Regeringsuppdrag 2018 Naturvårdsverket
Läs mer2 Företag och företagare
2 Företag och företagare 35 2 Företag och företagare I kapitel 2 redovisas grundläggande uppgifter om jordbruksföretagens fördelning efter grödgrupper, storleksgrupper (hektar åker) och efter brukningsform
Läs merVAD HAVET GER OSS! - Ekosystemtjänster i Hav möter land och framöver. Jorid Hammersland Hav möte lands slutkonferens Larvik
VAD HAVET GER OSS! - Ekosystemtjänster i Hav möter land och framöver Jorid Hammersland Hav möte lands slutkonferens Larvik 2013-05-29 Vad är ekosystem? Ekosystem ett dynamiskt komplex av växt-, djuroch
Läs merHumlor viktiga vilda pollinerare
43 Humlor viktiga vilda pollinerare Anna Sofie Persson Inledning Humlor är insekter med släktnamnet Bombus (Fig. 1-2), och de tillhör gruppen gaddsteklar. I Sverige finns 31 arter av sociala humlor. I
Läs merFörgröningsstödet. Nyheter och bakgrund. Britta Lundström Rådgivningsenheten Norr
Förgröningsstödet Nyheter och bakgrund Britta Lundström Rådgivningsenheten Norr britta.lundstrom@jordbruksverket.se Arbete som pågår Förenklingar på EU-nivå - Enkät om förgröningsstödet bland EU:s aktörer
Läs merRå dgivning fö rgrö ning
Rå dgivning fö rgrö ning Rådgivare: Datum för rådgivningen: Lantbrukare/företag: Checkpunkt Checklista FÖRGRÖNING Logga in i SAM Internet, ta fram karta och skiften, Förgröningsstöd. Fyll i vad som gäller
Läs merSammanställning rådgivare/handläggare
Bilaga 3 till Tre år med Mångfald på slätten (OVR306) Sammanställning rådgivare/handläggare 1. Vad anser du om att vi har använt demonstrationsgårdar inom projektet Mångfald på slätten? Medelvärde 4,63
Läs merEn strategi för bevarande av odlingslandskapets biologiska mångfald
En strategi för bevarande av odlingslandskapets biologiska mångfald Johan Wallander Lisa Karlsson Miljöanalysenheten, Jordbruksverket Vi ska prata om: Varför det behövs en strategi Hur vi har gått till
Läs merEkologisk kunskap för att optimera ekologisk kompensation
Ekologisk kunskap för att optimera ekologisk kompensation Erik Öckinger & Lina Widenfalk SLU www.slu.se/ecologicalcompensation När kan Ekologisk kompensation bevara biologisk mångfald och ekosystemtjänster?
Läs merVad är ett hållbart jordbruk?
Vad är ett hållbart jordbruk? Tankar utifrån flera projekt vid Framtidens lantbruk, SLU Elin Röös, biträdande lektor i miljösystemanalys för livsmedel, Institutionen för energi och teknik, SLU Uppsala
Läs merGrass to biogas turns arable land to carbon sink LOVISA BJÖRNSSON
Grass to biogas turns arable land to carbon sink LOVISA BJÖRNSSON Project funding and reporting, Thomas Prade & Mikael Lantz (2016) Grass for biogas - Arable land as carbon sink. Report 2016:280. Energiforsk,
Läs merPolicy Brief Nummer 2016:4
Policy Brief Nummer 2016:4 Samverkan kring habitatförvaltning höjer avkastningen i jordbruket Pollinering med hjälp av vilda insekter gynnar pollineringsberoende grödor. Anläggning och bevarande av pollinatörsvänliga
Läs merNyfiken på ekologisk mat?
Nyfiken på ekologisk mat? Västra Götalandsregionen äter för miljön Det finns ett nationellt, och även regionalt, konsumtionsmål på 25 procent ekologiska livsmedel i offentlig sektor år 2010. Under 2008
Läs merRådgivarens roll i kunskapsförmedlingen vid demonstrationsgårdsbesök. Helena Elmquist, Odling I Balans
Rådgivarens roll i kunskapsförmedlingen vid demonstrationsgårdsbesök Helena Elmquist, Odling I Balans 2018-10-02 Gårdsdemonstrationer, varför & rådgivarens roll OiB projekt - exempel Insikter ang. demonstrationer
Läs mer2 Företag och företagare
2 Företag och företagare 35 2 Företag och företagare I kapitel 2 redovisas grundläggande uppgifter om jordbruksföretagens fördelning efter grödgrupper, storleksgrupper (hektar åker) och efter brukningsform
Läs merÅkermark som kolsänka - att inkludera kolinbindning i analys av biogassystem LOVISA BJÖRNSSON
Åkermark som kolsänka - att inkludera kolinbindning i analys av biogassystem LOVISA BJÖRNSSON 750 miljarder t C 550 miljarder t C 1 500 miljarder t C Markkol 45% of the soils in the EU have low or very
Läs merLandskapets ekologi. Calluna AB Linköpings slott Linköping Tel Fax
Landskapets ekologi Vad är det vi vill uppnå, syftet? Identifiera strukturer, arter och processer som på landskapsnivå är känsliga för nuvarande eller ny infrastruktur (inklusive drift) Riktad analys,
Läs merBra mat på tallriken utan konflikt med miljömålen. Maria Wivstad EPOK Centrum för ekologisk produktion och konsumtion
Bra mat på tallriken utan konflikt med miljömålen Maten och miljön, Strängnäs 24 november 2016 Maria Wivstad EPOK Centrum för ekologisk produktion och konsumtion EPOK vid SLU ett tvärvetenskapligt kunskapscentrum
Läs merBetydelse av färg vid insamling av pollinatörer med färgskålsmetoden. Angelica Wilhelmsson
Institutionen för fysik, kemi och biologi Examensarbete 16 hp Betydelse av färg vid insamling av pollinatörer med färgskålsmetoden Angelica Wilhelmsson LiTH-IFM- Ex-14/2885-SE Handledare: Dennis Jonason,
Läs merFjärilsspelet. Tidsåtgång för spelet ca 40 min inklusive introduktion och summering.
Fjärilsspelet Foto Göran Andersson Fjärilsspelet är en lättsam, fartfylld och rolig lek som hjälper eleverna att fundera över artbevarande, biologiska mångfald och ekosystemtjänster. Spelet passar från
Läs merVattenekosystemet hur kan det påverkas av dikesrensning? Elisabet Andersson
Vattenekosystemet hur kan det påverkas av dikesrensning? Elisabet Andersson 20171122 1 Skogens ekosystemtjänster (Skogsstyrelsen Rapport 2017:x) Exempel: Försörjande Timmer och massaved, Biobränsle, Dricksvatten,
Läs merBzzzz hur konstigt det än kan låta
Bzzzz hur konstigt det än kan låta Järva motorbana bidrar till att både viktiga sällsynta och utrotningshotade insekter och växter som annars skulle dö ut i området! Banområdet har under 1900-talet varit
Läs merMänniska, landskap och förutsättningar för hållbara lösningar
Människa, landskap och förutsättningar för hållbara lösningar Marie Stenseke Professor i Kulturgeografi Mitt förhållningssätt till hållbarhet The doughnut ett rättvist och säkert handlingsutrymme för mänskligheten
Läs merMed miljömålen i fokus
Bilaga 2 Med miljömålen i fokus - hållbar användning av mark och vatten Delbetänkande av Miljömålsberedningen Stockholm 2014 SOU 2014:50 Begrepp som rör miljömålssystemet Miljömålssystemet Generationsmålet
Läs mer11 Ekologisk produktion. Sammanfattning. Ekologiskt odlade arealer. Ekologisk trädgårdsodling
157 I kapitel 11 redovisas uppgifter från KRAV om ekologisk odling inom jordbruk och trädgård samt ekologisk djurhållning. Statistik rörande miljöstöd för ekologisk odling redovisas i kapitel 9. Sammanfattning
Läs merReferens Jordbruksverket Lisa Karlsson, växt- och miljöavdelningen
Förstudie Utvärdering av miljöersättningen för naturoch kulturmiljöer Är det möjligt att använda data från miljöövervakningen (NILS) för att utvärdera miljöersättningen? Vilka effekter av miljöersättningen
Läs merEnkla mångfaldsåtgärder på gården. Lena Friberg, HIR Skåne Bengt Hellerström, Annelöv
2015-06-29 Enkla mångfaldsåtgärder på gården Lena Friberg, HIR Skåne Bengt Hellerström, Annelöv 1 Mångfald på slätten Både tio ton vete och lärksång Jordbruksverket Fyra fokusområden: Nyttodjur Fåglar
Läs merKlicka här för att ändra format. Vad krävs för att nå målet ett rikt odlingslandskap? Kristin Ovik
Klicka här för att ändra format Vad krävs för att nå målet ett rikt odlingslandskap? Kristin Ovik Vad är ett rikt odlingslandskap? Resultat av äldre tiders markanvändning Landskap med många livsmiljöer
Läs merMultifunktionella landskap med golfbanor
Multifunktionella landskap med golfbanor Margareta Ihse Margareta Ihse KSLA s landskapskommitée KSLA s landskapsnod och landskapskommitte Diskutera landskapet som helhet Skapa en oberoende mötesplats Samarbeta
Läs merPollinering av tvåhjärtbladiga växter utanför hagmarker i Skåne MVEK02 EXAM ENSARBETE FÖR KANDIDATEXAM EN 15 HP
Pollinering av tvåhjärtbladiga växter utanför hagmarker i Skåne KRISTOFFER M AGNUSSON 2015 MVEK02 EXAM ENSARBETE FÖR KANDIDATEXAM EN 15 HP MILJÖVETENSKAP LUNDS UNIVERSITET Pollinering av tvåhjärtbladiga
Läs merÄr eko reko? Boken behandlar för- och nackdelar med ekologiskt och konventionellt lantbruk, i huvudsak i ett svenskt perspektiv.
Är eko reko? Forskarna är inte överens om vilken odlingsform som är bäst för hälsa och miljö konventionell eller ekologisk odling. Vad vet de egentligen om skillnaderna? Den frågan vill den här boken ge
Läs merLandskapsplanering för skoglig biologisk mångfald och ett varierat skogsbruk
Landskapsplanering för skoglig biologisk mångfald och ett varierat skogsbruk Naturvårdsbiologi Miljörätt, Skogsekonomi Anouschka Hof, Wageningen Maria Forsberg, Uppsala univ. Göran Bostedt, SLU, Umeå Johnny
Läs merDränerade våtmarker, storlek på emission och rapportering till UNFCCC och Kyoto. Åsa Kasimir Klemedtsson
Dränerade våtmarker, storlek på emission och rapportering till UNFCCC och Kyoto Åsa Kasimir Klemedtsson 2013-10-29 Institutionen för geovetenskaper B L U E S Biogeochemistry, Land Use & Ecosystem Sciences
Läs merArtikel 17-rapporteringen 2019 gräsmarker. Anders Jacobson, Per Toräng Miljömålsseminarium 20 november 2018
Artikel 17-rapporteringen 2019 gräsmarker Anders Jacobson, Per Toräng Miljömålsseminarium 20 november 2018 Art- och habitatdirektivet Huvudsakliga mål: Säkerställa den biologiska mångfalden, bevara arter
Läs merDärför använder lantbrukare bekämpningsmedel
Därför använder lantbrukare bekämpningsmedel Sunita Hallgren, Växtskyddsexpert LRF Sid 1 Lantbrukarnas Riksförbund LRF och bekämpningsmedel LRF arbetar med att det ska finnas växtskyddsmetoder av alla
Läs mer