Studiehandledning till Arbetsmiljö och säkerhet av Hild Lorentzi, Bonnier Utbildning 4:e uppl., andra tryckningen ISBN

Transkript

1

2 Studiehandledning till Arbetsmiljö och säkerhet av Hild Lorentzi, Bonnier Utbildning 4:e uppl., andra tryckningen ISBN Här får du studieförslag med utgångspunkt från kursens mål, uppdelat på sex avsnitt. Fysisk arbetsmiljö kroppen påverkas Psykosocial arbetsmiljö själen påverkas Globaliseringen hela arbetslivet påverkas Elsäkerhet Brandsäkerhet Lagar och regler För varje avsnitt finns: Nyckelord Läs! (sidhänvisning till boken) Fundera, diskutera, fördjupa dig! (studieuppgifter) Öva praktiskt! Ut i arbetslivet! Webbadresser Mål för kursen Kursen skall ge kunskaper om lagar och bestämmelser om arbetsmiljö och säkerhet med inriktning mot valt verksamhetsområde. Kursen skall även ge förståelse för arbetsmiljöns betydelse för individ, företag och samhälle. Kursen skall ge kunskaper om hur man kan påverka sin egen och andras arbetsmiljö för att förhindra psykisk och fysisk ohälsa och hur man medverkar till att skapa goda arbetsförhållanden. Efter avslutad kurs skall eleven: - ha kunskap om hur sociala kontakter, samarbete, inflytande och personlig utveckling påverkar människors hälsa och arbetsförmåga - ha kunskap om hur fysisk och psykisk arbetsmiljö och arbetsorganisation har betydelse för individ, företag och samhälle - kunna vidta åtgärder vid olycksfall och förstå betydelsen av förebyggande åtgärder och rehabilitering - kunna utföra vissa enkla elarbeten och kunna arbeta på ett ur elsäkerhetssynpunkt lämpligt sätt inom valt verksamhetsområde - ha grundläggande kunskaper om brand och brandbekämpning - känna till och kunna tillämpa lagar och bestämmelser om arbetsmiljö och säkerhet. (Gy 2000) 1

3 Studiehandledningen får kopieras. För mer information kontakta: Anja Aronsson, Barbro Modin-Svensson,

4 När du har avslutat kursen Arbetsmiljö och säkerhet bör du ha fått klart för dig hur din hälsa och arbetsförmåga påverkas av: din möjlighet att utvecklas som person dina relationer till andra människor hur samarbetet på jobbet fungerar hur mycket inflytande du har hur mycket ansvar du får och tar bör du också ha uppmärksammat sambandet mellan arbetsorganisation och arbetsmiljö. Du bör veta: att en god arbetsmiljö ger ringar på vattnet att ett bra företag skapar en god arbetsmiljö, kan ge ekonomisk trygghet och bidra till att de anställda trivs med varandra och sina arbetsuppgifter. att anställningsformer, sociala skyddsnät m.m. påverkas av globaliseringen att god fysisk och psykisk arbetsmiljö samt arbetsorganisation på alla nivåer återverkar på samhället i stort ska du ha grundläggande kunskaper om elektricitet och vad som är farligt med el. Du ska veta var elcentralen sitter, vilken typ av säkringar som finns och hur de fungerar. Du ska känna till regler för elsäkerhet och kunna utföra vissa elarbeten. Du ska veta vad du gör om en elolycka inträffar. ska du veta hur man förebygger bränder och veta vad du ska göra om det ändå börjar brinna. Du ska veta var brandsläckaren finns, känna igen skyltar för nödutgångar m.m. Du ska veta vart du ska ringa efter ambulans och hur du ser till den som skadats. ska du känna till lagar och bestämmelser om arbetsmiljö och säkerhet. Du ska veta att du med stöd av lagen kan du gå till din chef och din fackförening och kräva förbättringar när så behövs. 3

5 Fysisk arbetsmiljö kroppen påverkas Kurslitteratur: Arbetsmiljö och säkerhet, Bonnier Utbildning, 4:e uppl., andra tryckningen Kap 2, 4, 5, 8 Tips på ämnesfördjupning ur litteraturlistan på s Allergier på jobbet Arbetsmiljölagen och dess föreskrifter Naturen bjuder Nya grepp på handmaskiner Något som finns men inte syns Om elöverkänslighet Spelet om 3G Läs om nyckelorden, förklara och beskriv dem i sitt sammanhang med egna ord: Datorarbete Elsanering Ergonomi Första hjälpen Hjärnan Huden Infektioner Kemikalier Klimat Kondition Kretslopp Ljud Ljus Luft Lyftteknik Magen Missbruk Olyckor Strålning Verktyg Värk 4

6 Läs om: Datorarbete s , 69 Sedan 1993 finns det miljömärkta bildskärmar tack vare TCO:s krav på datortillverkare. Men det räcker inte att köpa en miljömärkt dator. Innan man använder sin dator bör man låta apparaten stå på dygnet runt minst en vecka. Du får veta varför på s. 63. Sök mer kunskap om bildskärmar i TCO:s bildskärmskola. Elsanering s. 58, 68 Ta en ordentlig titt på din datormiljö hemma och i skolan. Mät de magnetiska fälten kring datorer och annan utrustning. Följ saneringsråden på s. 68. Ta eventuella symtom på elöverkänslighet på allvar. Läs om symtom på s. 58. Köp in ett klassexemplar av boken Något som finns men inte syns. Läs och diskutera. Ergonomi s , 26-27, 30, 63, 134 Titta med ergonomiska ögon på din arbetsplats. Inbjud gärna en ergonom till klassen eller gör en intervju om vad man bör tänka på för att undvika att belasta kroppen fel. Läs vad lagen föreskriver i AFS 1998:1 Belastningsergonomi och om Postens satsningar på arbetsmiljön. Första hjälpen s. 172 När en olycka händer är det bråttom. Ta kontakt med skolsköterskan och träna att ge första hjälpen! Hjärnan s Hjärnceller kan visserligen nybildas hela livet, men det finns all anledning att försöka undvika sådant i vår omgivning som kan ge hjärnskador. Läs om vad pappersbruksarbetarna utsattes för på 1960-talet. Arbeta med uppgiften s. 22. Huden s Huden brukar kallas den tredje njuren. Varför? I arbetet som frisör, tandläkare, på sjukhus, på IT-företag m.fl. yrken kommer du i kontakt med många ämnen som kan ge hudskador. Hur kan du skydda dig! Gå igenom vad du använder för smink, salvor, tvål, parfym m.m. Prata med en hudspecialist, naturläkare, personal på vårdcentral eller apotek om vilka produkter du kan välja för att din hud ska må bra. Se uppgiften s. 53. Infektioner s. 38 Det är snabbrörliga flimmerhår i näsa och luftvägar som ser till att du slipper infektioner. Skadas flimmerhåren har du ingen dörrvakt längre som stoppar bakterierna. Googla på flimmerhår och lär dig mer. 5

7 Kemikalier s , 40, 60, 67 Forskarna känner ännu bara till miljö- och hälsorisker för cirka 10 procent av alla kända kemikalier. Med EU:s lagstiftning, REACH, tvingas Sverige sänka tillåtna gränsvärden för en del ämnen. Hur ska vi kunna skydda oss? Läs vad Svenska Naturskyddsföreningen, Kemikalieinspektionen, Jordens vänner m.fl. har att säga i dessa frågor. Klimat s Vid datorn kan man behöva en extra tröja och benvärmare. I köket räcker det med kortärmad tröja. Utomhus är lager på lager bra, för då kan du enkelt reglera din klädsel. Arbeta med uppgiften i boken på s.54. Kondition s. 136, Arbete är bra för både kropp och själ. Ensidigt arbete är varken bra för kropp eller själ. För mycket och för länge skämmer allt. Tänk efter före! Hur lever du idag? Fundera på om du har balans mellan rörelse och vila i ditt liv. Kretslopp s , Istället för att ständigt köpa nytt kan vi återanvända, istället för att slänga saker på soptippen kan vi återvinna. Lever vi ekologiskt mår både jorden och vi människor bra. Dela upp klassen och gör studiebesök på en miljöstation och på ett återvinningsföretag. Diskutera vad det innebär i praktiken att leva i ett kretslopp. Läs om kretsloppet som affärsidé på Ljud s , 135, 173 Fågelsång, vindsus och porlande vatten är rogivande ljud. Andra ljud stör och tröttar. De kallas buller. Läs fakta om buller och bullerskador. Gör uppgift s. 45 Ljus s Det är ansträngande för dina ögon om du sitter och arbetar med endast en arbetslampa tänd i ett för övrigt mörkt rum. Ställ krav på bra ljusmiljö! Läs om belysning på På kan du läsa om en typ av belysning som ger dagsljus inomhus. Luft s Vi måste andas för att leva. Frågan är vad luften i din omgivning innehåller? Forskaren Rolf Nybom på Karolinska Institutet har uppfunnit en apparat som gör det möjligt att fotografera luften och se vad vi andas in. Sollefteå kommun har skaffat en sådan apparat och kontrollerar luften på daghem och i skolor. Kanske något att föreslå i din kommun. Hur kan vi skydda oss mot luftburen smitta? Varför har sjukdomen silikos kommit tillbaka? Vem har ansvar för att luften på arbetsplatsen är bra? Ta kontakt med Arbetsmiljöverket i din region och intervjua en yrkesinspektör angående myndighetens ansvar. 6

8 Lyftteknik s , Vem ska vara rädd om din kropp, om inte du är det! Läs om Gabriels erfarenheter från Arlanda, s. 35. Ungefär hälften av alla arbetssjukdomar som anmäls har samband med belastning. Prata med en sjukgymnast, naprapat eller kiropraktor om ryggbesvär. Prova massage. Regelbunden massage kan göra många läkarbesök onödiga. Magen s Har du problem med magen? Vet du vad du stoppar i dig? Skriv upp allt du äter under en dag. Gör uppgiften på s. 38. Googla på miljösmart mat och slowfood. Missbruk s. 131 Hör du till dem som röker mycket, ofta använder smärtstillande, lugnande eller sömngivande tabletter? Då skadar du dig själv och bidrar till att skapa arbetsmiljöproblem. Hur ser du på droganvändning? Diskutera i klassen! Olyckor s. 117, 139, 145, 160, 171 Vad kan du göra för att minska olycksriskerna på en arbetsplats? Vilka skyldigheter och rättigheter har du på jobbet när det gäller säkerhet. Se Strålning s. 47, Strålning från mobilmaster och mobiltelefoner kan påverka kroppens känsliga elektriska signaler bl. a. till hjärta och hjärna. Vetenskapliga rapporter om detta mer eller mindre tigs ihjäl. En WHO-studie från januari 2007 fick SSI att varna för strålningsrisker med mobiltelefoner. SSI uppmanar oss att använda handsfree. Sök mer info på Läs också boken Spelet om 3G. Verktyg s. 28 Plåtsaxen är värst i olycksstatistiken där handverktyg är inblandade. Pröva och utvärdera verktyg du använder hemma och i skolan. Tag kontakt med Prevent och fråga efter rapporter om verktyg. Värk s , 30, 127, 136 Mycket i miljön både på jobbet och hemma bidrar till en rad svårförklarliga besvär. Diagnoser som fibromyalgi, utbrändhet, elöverkänslighet och utmattning hör dit. Läs rapporter från LO, rapporter/remisser och Tunga lyft och annat kroppsligt arbete på Fråga vuxna i din omgivning om dessa diagnoser. Gör en rangordnad lista på orsaker till problemen. Vad kan du göra för att hålla dig i god fysisk form? 7

9 Webbadresser: Arbetsmiljöverket: Prevent: Landsorganisationen LO: Tjänstemannaförbundet TCO: Unionen: Psykosocial arbetsmiljö själen påverkas Kurslitteratur: Arbetsmiljö och säkerhet, Bonnier Utbildning, 4:e uppl, andra tryckningen Kap 3, 4, 5, 8 Tips på ämnesfördjupning ur litteraturlistan på s Assistans med glans Den befriade tiden om arbete och medborgarlön Det bästa med BeSt-projektet Nå dina mål När man måste säga ifrån Skelett i garderoben Äntligen måndag? Läs om nyckelorden, förklara och beskriv dem i sitt sammanhang med egna ord: Ansvar Arbetsglädje Demokrati Drivkraft Facket Försäkringssystem Hållbar utveckling Inflytande Introduktion Kamratskap Kroppsspråk Könsperspektiv Ledarskap Lönen Maktförhållanden Mentorskap Mobbning Möjligheter Naturen Organisation Personalansvar 8

10 Sexuella trakasserier Självförtroende Stress Tid Uppmuntran Yrkesstolthet Läs om: Ansvar s. 33, 107, Arbetsgivaren har det största ansvaret för arbetsmiljön. Men du har också själv ansvar för att du mår bra. Ensam är inte alltid stark. Därför började anställda organisera sig i fackföreningar. Arbeta med uppgiften på s Arbetsglädje s. 13, 90 och 181 När känner du arbetsglädje? Tänk efter vad som ger dig arbetslust. Jämför dina svar med svaren i de texter du just läst. Demokrati s Unitis är det latinska ordet för tillsammans, och det var precis vad som hände hösten 1998 när åtta funktionshindrade och tre före detta personal tågade ut från den kommunala dagliga verksamheten i Ljusdal, för att tillsammans bygga upp ett hantverkskooperativ med textiltryck, möbelrenovering, ett kafé och en butik med hantverk från världens alla hörn. Här skulle också det viktigaste rymmas demokrati, delaktighet och ansvar. Gå in på och läs mer. Ta kontakt och intervjua medlemmarna om deras arbetsmiljö. Kolla också Drivkraft s , , 181 Testa din inställning till din framtid med idéerna och erfarenheterna i läroboken. Är du envis? Litar du på din förmåga? Vill du ha ansvar? Vågar du drömma? Är du beredd att ta motgångar? Facket s. 72, 120 Facket gjorde inget för att förhindra att min förra rektor fick lämna jobbet, säger Tatiana. Varför bör du bli medlem i facket? Vilka fackförbund finns idag? TCO och Sif slogs ihop och bildade Unionen 1 januari Vem kan bli medlem? Kolla på Där anger man tre starka skäl till medlemskap. Vilka? Försäkringssystem s , , 174, 188 Det svenska försäkringssystemet är uppbyggt på att man har en anställning. Många egenföretagare har inte råd att vara sjuka eller vara hemma med sjuka barn. Det är dyrt att ha privata sjukförsäkringar. Kontakta organisationen Företagarna och fråga hur de ser på ensamföretagarens trygghet och vad de gör för att förbättra den. 9

11 Hållbar utveckling s. 14, 88, 171 Bråttomsjukan är utbredd i vårt samhälle. Rapporter talar om utbrända 35-åringar. Vem är ansvarig? Gör en lista på vad som måste förändras för att din generation ska hålla längre än till 35 års ålder. Diskutera med andra i klassen vad hållbar utveckling innebär. Inflytande s. 64, 78, 142 Vill du ha inflytande? Tar man eller får man inflytande? Hur förändras möjligheterna till inflytande med ny teknik och med globaliseringen? Sök upp skyddsombud på några företag och fråga hur tekniken påverkat deras arbetsförhållanden. Gå in på och läs om deras arbete med opinionsarbete om globala frågor. Introduktion s. 139 Stämmer Arbetsmiljöverkets rapport med dina erfarenheter? Fråga några arbetsgivare i din omgivning om hur de introducerar nyanställda. Hur har du själv blivit introducerad där du arbetat? Kamratskap s. 82, 84 Tänk igenom och diskutera vad kamratskap innebär. Fundera vilket samband det finns mellan kamratskap och det som i boken benämns företagskultur och arbetsklimat. Kroppsspråk s. 99 Diskutera kroppsspråkets roll i samspelet mellan människor. Gå på en teaterföreställning, intervjua en skådespelare eller regissör, gör ett rollspel i klassen. Man brukar säga att kroppen talar sanning. Brukar du märka när orden och kroppen ger motstridiga budskap? Könsperspektiv s Gå in på DO:s webbsida och leta fram material om könsroller. Intervjua vuxna i din närhet om könsroller och hur könet inverkat på deras yrkesval och arbetsliv. Läs gärna boken Skelett i garderoben. Ledarskap s , 117, 139 Hur tycker du att en god ledare ska vara? Vilka egenskaper krävs? Kan man lära sig att bli en god ledare? I intervjuerna i början av varje kapitel hittar du några definitioner på bra ledarskap. Lönen s , 164 Individuell lönesättning blir allt vanligare. Bra eller dåligt? En undersköterska upptäcker en dag att en nyanställd kollega har 2000 kr mer i lön/månad. Vad ska hon göra? Läs om löneformer och fundera på hur balansen mellan arbetsgivare och löntagare ser ut. Prata med fackliga ombud om deras syn på lönesättning och intervjua kamrater om deras inflytande eller brist på inflytande över sin lön. 10

12 Maktförhållanden s , 79, 82 Tatiana hade en chef som brann för sitt jobb och inspirerade hemspråkslärarna att göra ett bra jobb. Chefen tvingades sluta, hon var inte populär hos arbetsgivaren. Läs om hur Tatiana reagerade. Läs vidare om toppstyrning och leta efter exempel på motsatsen. Försök formulera vad det är som leder till maktmissbruk. Mentorskap s. 76 Vilka egenskaper tycker du att en mentor bör ha? Känner du någon vuxen som du skulle kunna anlita som personlig mentor? Om inte, leta! Mobbning s , 101, 188 Läs vad som sägs i Jämställdhetslagen och den nya lagen om diskriminering i skolan. Fråga i din skola efter den likabehandlingsplan som nya lagen kräver? Arbeta med uppgiften på s. 94. Möjligheter s.74-75, 91-92, 104, Det finns inga genvägar till ett bra liv. Men det finns många möjligheter. Gör en lista över sådant du ser som möjligheter och en lista över hinder du anar. Fundera över dina svar, diskutera gärna med en kompis. Naturen s. 89, 171, Grönskan är en fantastisk läkare gratis och öppen dygnet runt. Gå ut! Sätt också några frön och för dagbok över utvecklingen. Förundras över livskraften! Googla på Kynnefjäll och läs om Sveriges naturreservat. Organisation s. 71, 77, Många sjukskrivningar i arbetslivet beror på nedskärningar, omorganisationer och brist på systematiskt arbetsmiljöarbete. Fundera på vilken organisationsform du tror skulle passa dig. Var i organisationen vill du befinna dig? Motivera! Använd checklistorna från Arbetsmiljöverket och gå igenom hur arbetsmiljön är i skolan. Personalansvar s. 95, 117 Bra ledare är avgörande för om man trivs på jobbet. Otydligt personalansvar ger utrymme för mobbning. Det är två påståenden i boken. Utgå från Lars Bagges erfarenheter och dina egna, jämför och fundera kring frågan om personalansvar. Gå in på sök på personalansvar och mobbning i Nyhetsarkivet. Sexuella trakasserier s infördes direkt förbud mot sextrakasserier i jämställdhetslagen. Lagen gäller dock inte för inhyrd personal. Ta reda på vad detta innebär. 11

13 Självförtroende s. 65, , 105 Fundera över sambandet mellan självförtroende, jämlika relationer och våld. Varför och i vilka situationer tror du man tar till våld? Se uppgiften på s.100. Stress s , 85-89, Forskare om unga IT-företag: De jobbade jättemycket men tyckte aldrig att de gjort tillräckligt. IT-konsulten Mats Johnsson lämnade stressen och driver idag vandrarhem på Kynnefjäll i Bohuslän. Läs mer på webben. Hur kan en stressfri arbetsdag se ut? Tid s. 18, 34, 138 Tid verkar ofta vara en bristvara. Vad anser du att det beror på? Är du beredd att anpassa ditt privatliv efter arbetslivet? Hur väljer du mellan tid och pengar? Googla på Downshifting, ett fenomen i tiden! Gå in på och sök på medborgarlön. Diskutera vad medborgarlön skulle innebära för enskilda och för samhället. Läs gärna också Den befriade tiden, om arbete och medborgarlön. Uppmuntran s. 74 Det är lätt att missa berömmet. Min erfarenhet är att vi oftare får höra när vi gör något fel. Vilken erfarenhet har du? Börja berömma. Yrkesstolthet s. 80, 115, 164 Jag är stolt över det jobb jag gör säger Jan, skolvaktmästare. På Volvos Lastvagnars hyttfabrik i Umeå har arbetarna tvingats återgå till löpande bandet. Fundera på var det finns utrymme för yrkesstolthet! I vilka branscher, i vilka typer av företag. Webbadresser: Arbetsmiljöforum: Diskrimineringsombudsmannen: DO, Paraplyprojektet, Forum Syd, Se också s. 195 i boken. 12

14 Globaliseringen hela arbetslivet påverkas Kurslitteratur: Arbetsmiljö och säkerhet, Bonnier Utbildning, 4:e uppl., andra tryckningen Kap 4, 5 och 8 Tips på ämnesfördjupning ur litteraturlistan på s Arbetare till salu Om handeln med asiatisk arbetskraft Ekonomiska frizoner och kampen för fackliga rättigheter (se s. 141) Den globala fabriken (se s. 142) De fattigas bankir Slav en sann historia Läs om nyckelorden, förklara och beskriv dem i sitt sammanhang med egna ord: Frizoner Glapp Hälsovådligt Livsvillkor Organisering Social ekonomi Uppförandekoder Frizoner s. 141 Vad är en ekonomisk frizon? Läs Mats Wingborgs skrift, läs på om ett transnationellt företag och berätta i klassen om vad en frizon är och hur arbetsförhållanden är där. Glapp s Det finns rätt stora glapp mellan lagstiftning och verklighet. Bl.a. har skyddsnätet vid sjukdom eller olyckor försämrats de senaste åren. Det har t.ex. blivit svårare att få skador och sjukdomar godkända som arbetsskador. Ersättningarna från Försäkringskassan har också minskat. Vem tar ansvar när du blir långtidssjuk eller råkar ut för en olycka som hindrar dig att fortsätta på ditt jobb? Intervjua någon på Försäkringskassan och ta gärna kontakt med ansvarig minister i regeringen. Hälsovådligt s I Pakistan tillverkas handdukar till svenska sjukhus. Arbetsmiljön är allt annat än bra. Liknande förhållanden har många fabriker i Indien, Kina m.fl. länder. Läs rapporten Vita rockar och vassa saxar och lär dig mer. Ordna en filmvisning i klassen och se China Blue om en jeansfabrik i Kina. Hur ska företagen tvingas ta ansvar? Läs mer på 13

15 Livsvillkor s. 136, Allt fler i vår del av världen har möjlighet att studera och arbeta utomlands. Samtidigt har otrygga anställningsvillkor ökat både inom EU och på andra håll. Många företag fyller sina behov med tillfälligt inhyrd personal, tidsbegränsade anställningar eller deltider. Läs mer rapporter/remisser. Fundera på varför det har blivit på det här sättet. Vem eller vad skapar dessa villkor? En FN-rapport från februari 2007 visar att allt fler i världen arbetar utan någon som helst säkerhet. Läs också boken Slav. Organisering s Fackförbunden i Sverige har förlorat många medlemmar de senaste åren. Vad beror det på? Vissa fackförbunds metoder har ifrågasatts i samband med att utländska arbetare kommit till Sverige. Svenska staten blev fälld i EU-domstolen för att byggfacket fått ta ut avgift av oorganiserade arbetare. Flera LO-förbund har tagit till blockad mot småföretag som inte tecknat kollektivavtal osv. Är detta skäl nog att stå utanför facket? Vad har du att vinna på att vara medlem? Dela upp er i klassen och diskutera för eller emot. Skaffa kunskap och argumentera! Social ekonomi s Kan du inte försörja dig är du helt beroende av andra. Läs om Muhammad Yunus och hans idéer om vad människor behöver för att ha möjligheter att försörja sig. Men det är inte bara i tredje världen människor blir slavar, även i Sverige har många hamnat i skuldfällor som är svåra att ta sig ur. Fundera runt lönearbetets villkor. Jämför med olika former av eget företagande. Uppförandekoder s Uppförandekoder är skriftliga regler för ett företags verksamhet som FN:organet ILO har utformat. Det krävs att både arbetare, uppköpare och vi konsumenter trycker på för att företagen ska anta reglerna. Hur kan du bidra till att de som tillverkar våra skor och kläder får bättre arbetsvillkor? Läs på och i boken Den globala fabriken. Webbadresser:

16 Elsäkerhet Kurslitteratur: Arbetsmiljö och säkerhet, Bonnier Utbildning, 4:e uppl., andra tryckningen Kapitel 6 Tips på ämnesfördjupning ur litteraturlistan på s Fältslaget om de elöverkänsliga Gräshoppan Mörkläggning Elektronikens rättslösa offer Om elöverkänslighet Läs om nyckelorden, förklara och beskriv dem i sitt sammanhang med egna ord: Belastning Effekt Elektroner Eluttag Jordning Kabel Likström Märkning Olyckor Risker Spänning Stickkontakt Strömbrytare Säkring Växelström Läs om: Belastning s. 149 I el-sammanhang är t.ex. en lampa en belastning. Det kallas på fackspråk resistens. Effekt s. 149 Olika belastningar som lampa, kaffebryggare, dammsugare, dator m.fl. ger upphov till olika stor ström. (Se ström) Effekten blir därmed olika. Titta efter vilken effekt de elapparater har som du använder. Apparater med hög effekt drar mycket ström. Elektroner s. 148 Atomen, jordens minsta byggsten, består av elektroner och en kärna. Elektronerna är negativt laddade och rör sig i banor runt kärnan som är positivt laddad. En elektrisk ström uppstår när elektroner rör sig mellan två poler för att försöka utjämna skillnaden i laddning. 15

17 Eluttag s Eluttag sitter oftast fastmonterade i väggar och tak men finns också i skarvsladdar. Träna på att montera uttag med hjälp av bilderna i boken. Glöm inte att stänga av huvudströmbrytaren. Jordning s Varför är det så viktigt att ha jordade kontakter? Vad kan hända om en borrmaskin du arbetar med blir strömförande och du felaktigt har anslutit den till ett ojordat vägguttag? Kabel s. 150 Kabel är det vi vanligen kallar sladd. Öva praktiskt: Plockad isär och skala olika typer av kablar. Likström s. 148 En ström som går i en riktning kallas likström. Lär dig symbolen för likström. Märkning s. 154 Lär dig de olika märkningar som förekommer på elutrustning. Titta efter vilken standard de apparater du använder har. Olyckor s När en elolycka inträffar är det bråttom. Vet du vad du ska göra kan du rädda liv. Öva praktiskt! Risker s. 155 Du kan inte undvika alla risker, men en bra strategi är att förebygga olyckor genom att använda skyddsanordningar. Ta reda på vilka krav lagar och föreskrifter ställer och acceptera inte att arbeta med apparater som saknar rimliga skydd. Spänning s. 148 Utan spänning ingen ström. Hur uppstår då en spänning? Stickkontakt s. 156 Träna på att montera en stickkontakt. 16

18 Strömbrytare s. 159 Mer praktisk träning: Byt en väggströmbrytare. Glöm inte att stänga av huvudströmbrytaren. Säkring s Det är bra att veta hur mycket ström en vanlig sladd tål. Tack vare säkringen händer dock inget allvarligt om du kopplar in fler apparater än din sladd tål. Lär dig känna igen olika slags säkringar. Växelström s. 148 Namnet växelström säger precis vad det handlar om. Strömmen vänder än åt ena än åt andra hållet. Lär dig känna igen symbolen för växelström. Webbadress: Elsäkerhetsverket, 17

19 Brandsäkerhet Kurslitteratur: Arbetsmiljö och säkerhet, Bonnier Utbildning, 4:e uppl., andra tryckningen Kapitel 7 Tips på ämnesfördjupning ur litteraturlistan på s Gräshoppan Läs om nyckelorden, förklara och beskriv dem i sitt sammanhang med egna ord: Brandsläckare Nödutgång Brandvarnare Råttor Bråttom Utrymningsplan Jordfelsbrytare Övning Kunskap Läs om: Brandsläckare s. 165, 167 Kontrollera att brandsläckare finns där de ska i skolan och hemma. Läs instruktionerna så du vet hur den fungerar. Brandvarnare s. 166 Brandvarnare ska finnas på flera ställen både i skolan och hemma. Fungerar de som de ska? Om inte, se till att de får nya batterier eller byts ut. Bråttom s. 167 När det börjar brinna är det bråttom. Om du vet hur du ska bete dig är risken mindre att du grips av panik och gör fel. Jordfelsbrytare s. 167 Inte ens jordfelsbrytare skyddar dig i alla situationer. Kunskap s. 166 Det finns mycket du kan göra för att förhindra att det börjar brinna. Ta reda på vad! 18

20 Nödutgång s. 168 Leta efter skylten Nödutgång och spring åt rätt håll om det börjar brinna i en byggnad där du befinner dig. Råttor s. 166 Se upp med husdjuren! Kontrollera då och då att dina kablar är hela. Skadade kablar kan orsaka bränder. Utrymningsplan s. 168 På arbetsplatser, i offentliga lokaler o.s.v. ska det finnas en utrymningsplan. Ta en titt på skolans utrymningsplan. Pröva den! Övning s. 169 Övning ger färdighet, är ett gammalt talesätt som fortfarande gäller. Webbadresser: Elsäkerhetsverket, Myndigheten för samhällsskydd och beredskap, 19

21 Lagar och regler Kurslitteratur: Arbetsmiljö och säkerhet, Bonnier Utbildning, 4:e uppl., andra tryckningen Kapitel 9 Tips på ämnesfördjupning ur litteraturlistan på s Arbetsmiljölagen med kommentarer, Arbetsmiljöverket 2005 Arbetsmiljö, standardisering och EU, utgiven av LO, Unionen och SACO Regelpaket branschvis, se s. 189 Tidningen Lag och avtal, se s. 196 Läs om nyckelorden, förklara och beskriv dem i sitt sammanhang med egna ord: Arbetsgivare Arbetsställe Arbetstid Internationellt Leverantörer Medbestämmande Myndigheter Samverkan Skyldigheter Specialbestämmelser Straff Tillverkare Undantag Ålder Ändamål Läs om: Arbetsgivare s. 184 Chefen på en arbetsplats har rätt att besluta en del, men huvudansvaret för arbetsmiljön har arbetsgivaren. Arbetsställe s Ta reda på vem som har ansvaret för arbetsmiljön på en arbetsplats där mer än ett företag arbetar samtidigt, dvs. på ett arbetsställe? Arbetstid s. 126, 189 Vad säger lagen om övertid, nattarbete, jourer m.m.? I Arbetstidslagen hittar du bestämmelser om sådant. 20

22 Internationellt s. 189 För att få veta vad som gäller utanför Sverige kan du ta kontakt med ILO, International Labour Organisation, ett FN-organ som arbetar med regler och konventioner om arbetsförhållanden. Ta också kontakt med LO, TCO eller SACO och fråga om arbetsmiljöstrategin inom EU. Leverantörer s. 185 Leverantörer har ansvar för vad de levererar. Vad innebär det i praktiken? Fråga! Medbestämmande s. 188 Det finns en särskild lag om samspelet mellan arbetsgivare och arbetstagare, Medbestämmandelagen MBL Hur och var används MBL i praktiken? Myndigheter s. 183, 186 Arbetsmiljöverket har ansvar för att lagen tillämpas. Det kallas för tillsyn. Inom verket finns Arbetsmiljöinspektionen. Ta reda på hur Arbetsmiljöinspektionen arbetar. Sök på Samverkan s. 186 Skyddsombud ska väljas på en arbetsplats där minst fem personer arbetar. Även i skolan ska det finnas skyddsombud. Prata med skolans skyddsombud om hur han/hon arbetar för att påverka skolans arbetsmiljö. Skyldigheter s. 184 Många arbetsgivare är juridiska personer, alltså bolag eller myndigheter. De är skyldiga att fördela ansvaret för arbetsmiljön på olika personer. Sök information, t.ex. om vem som fick ta ansvar för giftkatastrofen vid tunnelbygget genom Hallandsåsen Sök exempel i din hemtrakt på hur denna skyldighet fungerat vid utsläpp av miljöfarligt avfall eller arbetsolyckor m.m. Specialbestämmelser s. 189 Flera speciallagar har utformats med speciell inriktning på säkerhet. Leta efter lagar inom områden som intresserar dig. Straff s. 186 Många företag bryter mot Arbetsmiljölagen. Varför? Behövs det hårdare straff? Läs vad lagen säger och diskutera i klassen utifrån något exempel ur verkligheten. 21

23 Tillverkare s. 185 När det gäller farliga produkter har tillverkarna ansvar, säger lagen. Hur efterlevs det ansvaret? Försök få fram exempel. Vad gör Arbetsmiljöverket för att lagen ska efterlevas? Undantag s. 184, 187 Lagen gäller nästan alltid, men det finns undantag. T.ex. står personliga assistenter som är anställda direkt av en person med funktionsnedsättning utanför Arbetsmiljölagen. Vem har då ansvar för arbetsmiljön? Ålder s. 185 Redan som 13-åring får du enligt lagen utföra lätt arbete om det inte skadar din hälsa, utveckling eller skolgång. Ta reda på mer om vad som gäller för minderårig, dvs. under 18 år, i arbetslivet. Ändamål s. 188 Lagen syftar till att arbetsmiljön ska vara så bra att ingen blir sjuk eller skadad på jobbet. Om det ändå händer finns en lag om arbetsskadeförsäkring. Tag kontakt med Försäkringskassan eller ett fackförbund och ta reda på information om aktuella regler för arbetsskadeförsäkringen. Webbadresser: Arbetsmiljöverket, Tidskriften Lag och avtal, 22