Stefan agerar vid katastrof. Redo för sommar3 1/12. Stor konferens för undersköterskor. Kommunikationen ska bli bättre. Så klarar du lacken

Transkript

1 1/12 en tidning för dig som arbetar inom Landstinget Blekinge 8 Stefan agerar vid katastrof 4 Stor konferens för undersköterskor Redo för sommar3 Kommunikationen ska bli bättre 7 Så klarar du lacken 16

2 Omslagsbild: Särskilda katastrofskor finns i de förråd som landstinget har för personal som ska arbeta på en olycksplats Akuellt: Landstinget redo för sommaren På avdelning 48 och 49 vid Blekingesjukhuset i Karlskrona finns många av semestervikarierna redan på plats. Aktuellt: Stor konferens för undersköterskor I september arrangerar Blekingesjukhuset den traditionella, årliga budkaveln. Aktuellt: Trygghet i uniform Möt Filip, en av landstingets väktare, vars främsta uppgift är att medarbetarna ska kunna känna sig trygga på jobbet. Aktuellt: Avdelningar får egen kontaktlots Inte bara äldre medborgare får en egen lots. Avdelningar där äldre vårdas får även erbjudande om en egen kontaktlots. Aktuellt: Här fungerar kommunikationen Landstinget som helhet behöver bli bättre på intern kommunikation, visar en enkätundersökning bland alla medarbetare. En dag på : Tjänsteman med rätt att agera Som tjänsteman i beredskap får Stefan Österström ta samtliga resurser i landstinget i anspråk vid en stor eller allvarlig händelse. Profilen: Anders Rehnholm Primärvårdens förvaltningschef känner primärvården som sin egen ficka. Men livet i Blekinge började under ytan. Klubbat och klart: Ny nämnd har börjat sammanträda Notiser från landstingsstyrelsens och hälso- och sjukvårdsnämndens sammanträden. Mingel: Nu kommer ljusare tider Puls fångade människor som hittat ut i majsolens glans. Aktuellt: Landstinget ser allvarligt på läkarbristen Personaldirektören och läkarfacket med flera ger sin syn på läkarförsörjningen. Aktuellt: Spindeln i nätet i sjukskrivningsarbetet Carolina Karlsson är en av landstingets sjukskrivningskoordninatorer. Aktuellt: Puls minikörskola Körskolläraren Mikael Sjöström, Gerthsbo Trafikskola, tipsar om hur man parkerar säkert i ett trångt parkeringsgarage. Må bra: Motionstrenden märks i landstinget Möt sjuksköterskan som fullbordat klassikern och enheten där friskvård bidragit till att minska sjukfrånvaron. Kommenterat: Utbildning för lätt tycker sköterskor I höst kommer en ny och fördjupad utbildning som uppföljning till grundutbildningen Demens ABC. Anslagstavlan: En annorlunda norgehistoria Krönikan: Olof Blivik Påhittiga bakterier hotar vården. När adrenalinet sprutar Natten när Palme mördades var jag 14 och fick veta av min pappa som hade hört morgonnyheterna på radio. Därefter gick jag ut med hunden och sedan dröjde det ytterligare en stund innan de första tv-sända nyheterna, närmare nio timmar efter dödsskjutningen. Det där var en evighet sedan i nyhetsförmedlingens historia. Sedan länge har vi tv- och radionyheter dygnet runt och nu även blixtsnabba sociala medier som garanterar att när det stora, allvarliga eller ofattbara händer, då får vi veta direkt. Jag måste dessvärre erkänna att jag i sådana stunder blir lite som Krösa-Maja i Astrid Lindgrens berättelser om Emil, hon som skadeglatt springer omkring i bygden och berättar om Emils hemskheter. Har ni hört, har ni hört. Nu gottar jag mig absolut inte i andra människors olycka och död. Men det finns en nerv och en spänning i stora och berörande nyheter som ger ett adrenalinpåslag som ärligt talat inte kan beskrivas som annat än en slags kick. I detta nummer av Puls möter du Stefan Österström, som är tjänsteman i beredskap och vittnar om adrenalinkicken som sätter in när det är allvar. Tjänsteman i beredskap är den person som först organiserar och leder arbetet när det inträffat en kris eller större olycka. Ibland är läget så allvarligt att Stefan beslutar att en särskild ledningsstab bemannas. I mitt yrke som informatör har jag vid ett par tillfällen varit med om att arbeta i en sådan stab. Vid lunchtid en augustidag 2008 ringde Stefan och bad mig att omgående komma till ett informationsmöte om en omfattande vattenläcka. Mer än så visste jag inte när jag på väg till mötet blev uppringd på mobilen. Min chef, som var på tjänsteresa, meddelade att hon var på väg tillbaka så fort hon bara kunde. Beskedet hon fått gjorde gällande att delar av Blekingesjukhuset hotade att kollapsa, eftersom vattenläckan underminerat marken. Då kom adrenalinet. Nu var det inte fullt så illa, men hela eftermiddagen och en bit in på kvällen satt jag i landstingets krisledningscentral och arbetade som en liten kugge i hjulet med att på olika sätt hantera att det inte kom färskvatten i rör och kranar på sjukhuset. Allt ordnade sig när läckan kunde identifieras och lagas, och efter timmar på högvarv kunde vi under sen eftermiddag börja arbeta i ett mer normalt tempo. Då började jag plötsligt känna mig seg, yr och ofokuserad utan att begripa varför. Så kom jag på att jag inte ätit sedan frukost. Anspänningen och adrenalinet hade stått i vägen för hungersignalerna. Jens Lindell Redaktör för Puls Tidningen Puls är producerad av Landstinget Blekinge och distribueras till samtliga anställda inom Landstinget. Ansvarig utgivare: Madeleine Flood, kommunikationsdirektör Redaktör: Jens Lindell, informationsavdelningen Produktion: Informationsavdelningen, Landstinget Blekinge Tryck: Printfabriken, Karlskrona E-post: nyhetsredaktionen@ltblekinge.se Adress och telefon: Landstinget Blekinge, Karlskrona, Internet: 2 Puls 1/12

3 Sommaren står för dörren och vikarierna är redan varma i kläderna Johanna Johansson och Jeanette Groth är beredda att fylla på med vikarier i form av sjuksköterskor och undersköterskor när ordinarie medarbetare vid avdelning 48 och 49 går på semester. Sommaren kan bli varm och svettig, inte minst när det gäller att klara bemanningen på Blekingesjukhuset. Men i år ser läget bättre ut än förra sommaren. Många av de sjuksköterskor som ska vikariera finns redan på plats. Läget är under kontroll och det ser ut som att grundbemanningen kommer att lösa sig, konstaterar Jeanette Groth, avdelningschef för kirurgavdelning 48 vid Blekingesjukhuset i Karlskrona. Ser ljusare ut Tillsammans med Johanna Johansson, avdelningschef för kirurgavdelning 49, ser hon ljusare på sommaren 2012, jämfört med Då sades många vikarierande sjuksköterskor upp under våren, i samband med ett stort sparpaket. Följden blev brist på sommarvikarier. Dessutom hade vi mycket sjukfrånvaro under sommaren. Det var kämpigt och många av dem som var på plats fick jobba extra, minns Johanna Johansson. Hon och Jeanette Groth, som sköter planeringen av avdelningarnas bemanning tillsammans, var tidiga och tydliga med att påpeka hur sommaren varit i fjol. Ny åtgärd Inom landstingsledningen var man väl medvetna om situationen, som varit ansträngd även på andra håll på sjukhuset och i organisationen. Så svaret blev en helt ny åtgärd. Sjuksköterskor som färdigutbildades höstterminen 2011 fick anställning i landstinget under våren med fortsättning under sommaren. Vi är mycket nöjda med den åtgärden. Vissa sjuksköterskor har vi på plats sedan januari, andra kom i april. Avdelningarna tillsammans har redan cirka åtta sjuksköterskor, ungefär hälften av vad vi behöver totalt, som kommer att vara upplärda i god tid före semesterperioden, säger Johanna Johannson och Jeanette Groth. Även sommarpaketet kan underlätta sommarbemanningen Inför årets sommarsemester har sjuksköterskor rekryterats i förväg. Men som en andra åtgärd kan verksamheterna också använda det så kallade sommarpaketet. Det innebär att den som frivilligt avstår från att ta ut alla sina semesterveckor under sommarmånaderna kan kompenseras med extra ledighet vid ett annat tillfälle. Den extra ledigheten kan sedan tas ut antingen i tid eller i pengar. Sommarpaketet får användas endast som en sista utväg när rekrytering inte kan ske externt och inga andra interna lösningar finns. Endast en Puls per hushåll Medarbetare i landstinget som delar adress får sedan tidigare endast en tidning per hushåll, adresserad till alla landstingsmedarbetare som finns på adressen. Från och med detta nummer av Puls har adresseringen automatiserats. Det innebär att endast en person i hushållet står som mottagare av tidningen. Redaktionen vill därför betona att Puls är lika mycket till för alla medarbetare. Vi tar inte ansvar för eventuella konflikter om vem som ska få läsa först. Ledningssystem för hela landstinget Landstinget arbetar med att ta fram ett landstingsövergripande ledningssystem och alla chefer ska få information om vad ledningssystemet innebär. Mycket enkelt beskrivet handlar det om att skapa en bättre ordning och reda på vilka spelregler som finns och vad chefer måste ta hänsyn till när ett visst beslut ska fattas. Arbetet kommer att ske etappvis och börjar med att landstingsdirektörens ledningsgrupp identifierar de landstingsövergripande processerna och strategierna i landstinget. Därefter kommer förvaltningarna att kopplas in i arbetet. Gemensamt arbetssätt för avvikelsehantering Sedan början av april använder utvalda verksamheter på försök en ny landstingsgemensam process för avvikelsehantering. Att personalen rapporterar risker för vårdskador och händelser som har medfört eller hade kunnat medföra vårdskada till vårdgivaren är en av hörnpelarna i arbetet med att förbättra kvalitet och säkerhet i vården och till att kunna förbättra landstingets uppföljning. Det finns många olika sätt att hantera avvikelser i landstinget i dag men landstingsdirektören har beslutat om en gemensam process för avvikelsehantering. Sedan början av april pågår en pilotverksamhet för att pröva processen. Piloterna är akutkliniken, barnkliniken, Lyckeby vårdcentral, Tullgårdens vårdcentral, folktandvården i Karlshamn och barn- och ungdomspsykiatrin. Pilotverksamheten ska utvärderas efter tre månader innan fortsatt införande i landstinget. Puls 1/12 3

4 Budkaveln når Karlskrona Budkaveln med viktig yrkeskunskap går från undersköterska till undersköterska och från landsting till landsting. I år äger den årliga konferensen rum i Karlskrona. Så här ser själva kaveln ut. Tre stycken har det hunnit bli sedan starten. Budkaveln innebär att undersköterskor inom opererande kliniker i hela Sverige träffas en gång om året för att få ny kunskap i form av föreläsningar och utställningar. I år är kaveln i Karlskrona. Den 21 september i år är chansen stor att få se en undersköterska i närheten av Östersjöhallen i Karlskrona. 500 stycken är nämligen inbjudna till den utbildningsdag som i år äntligen kommer till staden, efter 22 år, eller är det möjligen 23? Det råder osäkra uppgifter på om det var 1989 eller 1990 som den första budkaveln ägde rum i Halmstad. Förbereder på sin fritid Klart är i alla fall att en grupp av 12 undersköterskor arbetat med arrangemanget sedan i höstas. De gör det till stora delar på sin fritid och utan några andra pengar än det de räknar med att få in via anmälningsavgifterna och den sponsor, ett privat företag, som skänkt kronor. Det är inte lätt, men roligt, och vi hoppas få fler sponsorer säger Lisbet Turesson, thoraxintensivavdelningen i Karlskrona. Arbetet vi lägger ner gynnar oss själva, konstaterar Åsa Karlsson och berättar att särskilda utbildningsinsatser för undersköterskor är sällsynta. Några i gruppen var med redan 1998 när Karlshamn, då som ett eget sjukhus, arrangerade budkaveln. I år är det Blekingesjukhuset som en enhet, alltså Karlskrona och Karlshamn tillsammans som arrangerar. Varierat program På programmet finns bland annat föreläsningar av läkare inom tryckkammarbehandling, hypotermi (nedkylning), bukplastik-operationer efter gastric bypass-operationer och olika smittvägar. Sist ut är en föreläsning med det kryptiska namnet Hur tänkte du? Det blir en överraskning för alla, ler Lena Brodén, intensivvårdsavdelningen, som tillsammans med avdelningskollegan Gudrun Svensson ska vara konferencierer. Det är roligt att vi inte bjuder in någon utan sköter den biten själva. Alla i gruppen är bra på olika saker. Det viktiga är att vi tar vara på det och gör det här ihop, säger Gudrun Svensson. Mindre men effektivare administration Landstinget har minskat kostnaderna för administrationen med miljoner kronor och minskat antalet tjänster. Samtidigt har administrationen omorganiserats för att kunna ge så effektivt stöd som möjligt till vårdverksamheterna. Syftet är att ge rätt stöd inom ramen för den nygamla organisationen med flera förvaltningar i stället för divisioner som landstinget införde i höstas, säger landstingsdirektören Peter Lilja. Inom administrationen ryms arbete inom inköp, personal, lön, ekonomi, kvalitet, uppföljning och en rad andra arbetsuppgifter som är nödvändiga för att landstinget ska kunna fungera. Förra året sparade landstinget miljoner kronor genom effektiviseringar inom administrationen. Mellan mars 2010 och mars 2012 har antalet administrativa tjänster blivit cirka 30 färre. Samtidigt vill Peter Lilja flagga för att en liten administration inte är ett självändamål. Då riskerar man att administrativa arbetsuppgifter skjuts över till vårdverksamheten eller att vården inte får det stöd man behöver. Rätt balans gör att organisationen blir så effektiv som möjligt. Så här är administrationen i landstinget organiserad Landstingsdirektörens stab Består av funktionsområdena ekonomi, personal, ledning och styrning, planering och utveckling, kommunikation, miljö och säkerhet. Funktionsområdet planering och utveckling består i sin tur av två avdelningar, utvecklings avdelningen och avdelningen för patientsäkerhet. I staben finns viss personal som tidigare tillhörde hälsooch sjukvårdsförvaltningen. Förvaltningarnas staber Förvaltningarna har staber som bemannas med följande tjänster: personalchef ekonomichef verksamhetsstrateg assistent chefläkare (gäller Blekingesjukhuset, primärvården och psykiatrin) Övrig administration Administration finns även i Landstingsservice, till exempel personal- och löneadministration. Blekinge kompetenscentrums plats i organisationen är i skrivande stund inte klar. 4 Puls 1/12

5 Filip = trygghet När Filip träder in i lokalen sprider han lugn och trygghet bland såväl personal som oroliga patienter. Ofta räcker det med att jag visar mig. Filip är en av de väktare vars tjänster landstinget köper genom ett avtal med vaktbolaget Securitas. På grund av sitt yrke vill han inte skylta med sitt ovanliga efternamn. Orden trygghet och respekt återkommer hela tiden när Filip berättar om sitt arbete. Trygghet för personalen och för alla som vistas i landstingets lokaler och omgivningar, respekt för alla han möter, inte minst i en hot- och våldsituation. Batong och handfängsel Ofta är hotet eller våldet en del av ett sjukdomssymtom. Självklart får man inte ta i hårt om man möter en skör äldre man med demens som slår omkring sig. Samtidigt är det fascinerande hur starka gamla människor kan vara, ler Filip. Batong och handfängsel tillhör hans redskap, men han använder dem bara som en sista åtgärd. Jag bemöter alltid med lugn och tydlighet i första skedet. Det räcker ofta med att jag visar mig i min uniform för att det ska bli lugnt. Oftast varken hot eller våld På dagarna har Filip och hans kollegor beredskap att rycka ut till alla lokaler i hela landstinget men på kvällar och nätter är de även stationerade på sjukhusområdena i Karlshamn och Karlskrona. Vid de flesta arbetsmomenten finns varken hot eller våld med i bilden Till exempel hjälper vi till vid transporter av patienter, inte minst från akuten till vårdavdelningar. Då vill man ofta inte vara ensam. I stället för att två ur vårdpersonalen sköter transporten följer jag med, säger Filip. Andra situationer där väktaren agerar är vid brand- eller inbrottslarm eller när någon patient irrat iväg från sin vårdsäng, ut på sjukhusområdet. När Filip talar om att arbeta i landstinget slås man av den glädje han visar över att tjänstgöra just i landstinget, vilket han gjort i fyra års tid. Jag trivs så bra här med alla dessa fantastiska människor som gör ett så fint arbete. Att vara en del av det och hjälpa dem att utföra sitt arbete på ett tryggt och säkert sätt är riktigt roligt! Att hjälpa personer att hitta rätt tillhör väktaren Filips arbetsvardag. Foto: Mikael Månsson Plus är ett tecken på kontroll över ekonomin Landstingets ekonomi har visat på plus hittills i år. Enligt månadsrapporten för mars är resultatet för de fyra första månaderna +27 miljoner kronor. Prognosen är att landstinget vid årets slut kommer att ha ett överskott på 84 miljoner kronor. Ett orosmoment är dock att såväl Blekingesjukhuset som primärvården står på minus. Att vi som helhet går med plus är bra och ett tecken på att vi fått grepp om ekonomin. Vi har hårdare och bättre kontroll nu, säger ekonomidirektören Agneta Kalnins. Det ekonomiska överskottet beror delvis på den höjning av landstingsskatten som beslutades i höstas, men också på att landstinget har lyckats bromsa sina kostnader och tillhör de landsting som har lägst kostnadsutveckling i landet. Delar av det beräknade överskottet ska gå till att återställa underskott från tidigare år, alltså betala tillbaka till den egna kassan. Det är landstinget enligt lagen skyldigt att göra. Helt ljust är det inte för landstingets ekonomi. Primärvården visar ett underskott med 4 miljoner kro- nor och Blekingesjukhuset med 39 miljoner kronor enligt månadsrapporten för mars. Det är bekymmersamt, eftersom förvaltningarna fått utökade budgetramar. Förvaltningarna har dock läget under kontroll, säger Agneta Kalnins. För Blekingesjukhuset handlar underskottet till stora delar om gamla välkända problem som kostnader för köpt högspecialiserad vård och hyrläkare som anlitas vid läkarbrist. Primärvården har problem att hålla budget för vissa vårdcentraler inom hälsovalsuppdraget. Puls 1/12 5

6 Alla avdelningar får egen lots Äldrelotsar är ett projekt som innebär att många äldre med stort behov av vård får en egen äldrelots som kan hjälpa dem i kontakterna med hela vårdkedjan. Nu får också alla sjukhusavdelningar där äldre vårdas erbjudande om en särskild kontaktlots. Systemet innebär att vårdavdelningarna till skillnad från tidigare slipper ha kontakt med patientens egen äldrelots och därmed alla landstingets äldrelotsar. I stället har avdelningen sin egen kontaktlots, som i sin tur sköter kontakterna med patientens lots. En kontaktväg När 450 nya äldre i vår fått erbjudande om äldrelots kommer personalen på vårdavdelningarna att träffa på fler patienter som har äldrelots. Då är det smidigt att bara ha en kontaktväg till äldrelotsarna, säger Anna Davnert, kontaktlots för avdelning 45, medicinska observationsavdelningen i Karlskrona. Bra för personalen Marie Schmidt, som är avdelningschef på avdelning 45, uppskattar sin kontaktlots. Det är en fördel att ha någon som känner till rutinerna på vår avdelning, säger hon. Marie Schmidt påpekar att vårdlotsarna är till nytta inte bara för de äldre och deras anhöriga utan även för personalen, då de kan delta i vårdplaneringen. Och så känns det tryggt att patienten har en utpekad kontaktperson när de lämnar avdelningen. Försöket med äldrelotsar pågår till och med år Anna Davnert och Marie Schmidt i samtal med Annika Davidsson, projektledare för äldrelotsarna. Patientsäkerhet är inte allt Patientsäkerhet är väldigt viktigt och har hamnat allt mer i fokus under senare år, inte minst på grund av patientsäkerhetslagen. Men för landstinget består utmaningen inte bara av att leva upp till lagkrav och föreskrifter utan att avgränsa patientsäkerhetsarbetet. För att Landstinget Blekinge ska kunna uppfylla de lagar och krav som ställs har en handlingsplan för patientsäkerhet tagits fram av landstingets patientsäkerhetssamordnare och chefläkare. För år 2012 finns fem övergripande rubriker: bygga upp en säkerhetskultur, rapportera avvikelser, mäta för att veta, förbättra och utvärdera och planera. I planen står vilka aktiviteter vi ska börja med och hur vi ska arbeta för att få en systematik och en struktur på patientsäkerhetsarbetet, säger patientsäkerhetssamordnare Gulli Malmborg. Svårt med avgränsning I sin roll möter hon mycket engagemang kring patientsäkerhet. Men hon ser också svårigheter hos medarbetare och beslutsfattare att avgränsa vad som är patientsäkerhet. Patientsäkerhet, det är ju allt, hörs det ibland. Risken finns dock att om du inkluderar för mycket orkar du inte med att arbeta med de enskilda delarna. Då kanske det är bättre att bara ta de där små stegen som behövs för att verkligen komma igång och kanske även ha en plan för hur förbättringsarbetet kan ske på lite längre sikt också, menar Gulli Malmborg. I patientsäkerhetslagen står att patientsäkerhet är lika med skydd mot vårdskada och vad en vårdskada är förklaras också med några meningar. Förekomsten av vårdskador kan verka skrämmande då vi i våra avsikter att, lindra och förebygga inte alltid lyckas utan istället orsakar ytterligare lidande för våra patienter. I vården liksom i alla andra verksamheter kan människor göra fel och begå misstag, säger Gulli Malmborg. Rutiner viktiga Därför, menar hon, måste det finnas väl utvecklade system och rutiner så att mänskliga felhandlingar inte leder till att patienter utsätts för skador. De flesta patienter som drabbas av en vårdskada önskar att sjukvården lär av sina misstag, så att inte fler drabbas av samma sak. Vill du ha mer information och nyheter om patientsäkerhet, läs gärna på intranätet under vård och underrubriken patientsäkerhet eller kontakta Gulli Malmborg direkt. God handhygien är en av de viktiga rutiner som ingår i arbetet med att förebygga vårdskador. Patientsäkerhetssamordnare Gulli Malmborg har handspriten i högsta hugg. 6 Puls 1/12

7 Här kommer informationen snabbt Det finns flera orsaker till att den interna kommunikationen fungerar bra inom medicinsk service. En av dem är att information ges ofta och snabbt. Ju förr desto bättre, slår avdelningschefen Kristina Landqvist fast. Landstinget Blekinge deltog i höstas i en stor enkätundersökning som jämförde den interna kommunikationen i landstinget med andra. Generellt gav medarbetarna i Landstinget Blekinge sämre betyg på hur den interna informationen fungerar än medarbetare i andra landsting. Särskilt låga betyg fick landstingsledningen. Däremot var omdömena om hur kommunikationen på den egna arbetsplatsen fungerar i nivå med eller bättre än de andra landstingen. En del av organisationen som utmärkte sig positivt var medicinsk service, där bland annat avdelningen för klinisk cytologi och patologi ingår. Puls träffade avdelningschefen Kristina Landqvist och läkarsekreteraren Eva Nilsson, som båda håller med om att kommunikationen inom avdelningen fungerar bra. Vi pratar mycket med varandra hela tiden och är väldigt snabba med att informera. Jag ger mycket information och då får jag också mycket information tillbaka, menar Kristina Landqvist. Har en lyhörd chef Informella möten i kombination med täta arbetsplatsträffar, cirka en gång i veckan, gör att medarbetarna känner sig välinformerade. Kristina är en lyhörd chef som vet mycket om vad vi gör, är lätt att prata med och får saker gjorda, berömmer Eva Nilsson. Utan att förringa sin egen roll som chef menar Kristina Landqvist att förutsättningarna för god kommunikation är gynnsamma på hennes avdelning. Den har bara 25 medarbetare som alla arbetar dagtid. Dessutom har de få patienter, något som gör att medarbetarna ofta är tillgängliga för samtal med varandra och med sin chef. Lättillgängliga anteckningar Kristina Landqvist lägger mycket tid på att skriva minnesanteckningar och göra dem lättillgängliga för sina medarbetare, något som hon rekommenderar. Även om det tar tid vinner man på det eftersom det minskar problem med att medarbetare är dåligt informerade. Kristina Landqvist och Eva Nilsson träffas ofta, både på möten och spontant i arbetet. Vi är bra på att berätta för varandra vad som händer, konstaterar de. Ett av de områden där medicinsk service utmärker sig särskilt är att de upplever att de har god inblick i andra delar av landstinget, där medarbetare i landtinget som helhet ger låga betyg. Det tror Eva Nilsson beror på att medarbetarna har kontakt med de många olika verksamheter de betjänar. Vi har till och med utbytt studiebesök med många av dem, berättar hon. Sist men inte minst vill Kristina Landqvist och Eva Nilsson berätta om en annan viktig ingrediens för god kommunikation. Den goda stämningen och sammanhållningen på avdelningen! Vi kan prata öppet med varandra. Ledningen ska lära sig av Östergötland Medarbetarna i Landstinget Blekinge ger särskilt låga betyg när det gäller ledningens kommunikation och kommunikation om exempelvis vision, mål och övergripande prioriteringar. Nu ska ledningen bli bättre på att kommunicera, med hjälp av Landstinget i Östergötland. Det var ett av de landsting som hade bäst resultat i internkommunikationsundersökningen, så vi vill lära av de bästa, säger lands- tingsdirektören Peter Lilja. Tillsammans med delar av sin ledningsgrupp och representanter för landstingets kommunikationsfunktion genomförde han tidigare i våras en videokonferens med tjänstemannaledningen i Östergötland. De har det gemensamt med oss att de haft utmaningar inom förtroende och ekonomi men lyckats skapa stabilitet i organisationen. En av nycklarna var att bli bättre på intern kommunikation, berättar Peter Lilja. Videokonferensen bestod till stora delar av att Östergötlands landstingsdirektör och närmaste medarbetare gick igenom hur ledningen och styrningen fungerar där, vilket visar hur tätt kommunikation och ledningsfrågor hör ihop. Vi fick med oss mycket som vi ska följa upp på olika sätt även om det ännu inte är klart hur vi rent konkret går vidare. Förvaltningscheferna har fått i uppdrag att gå igenom resultatet av undersökningen i sina ledningsgrupper. Det pågår också arbete med en handlingsplan med konkreta förbättringsåtgärder. Fakta: Intern kommunikation Fyra goda skäl till att verka för en fungerande intern kommunikation, enligt landstingsdirektören Peter Lilja: Varje medarbetare får möjlighet utföra sitt arbete på bästa sätt utifrån de mål som finns för verksamheten. Medarbetarnas kraft och engagemang stimuleras. Mål och uppdrag tydliggörs och beslutsunderlag blir allsidigt belysta. Laganda, trivsel och kamratskap främjas. Puls 1/12 7

8 Stefan Österström kan mycket om hur det går till vid en ambulansutryckning. Tjänsteman med rätt att agera Tjänsteman i beredskap är den person i landstinget som först organiserar och leder arbetet när det inträffat en krissituation eller större olycka. Ditt Landstings reporter följde med Stefan Österström, en av fyra i landstinget är tjänsteman i beredskap under en dag på jobbet. Det är en speciell roll. Som tjänsteman i beredskap har du landstingsdirektörens mandat att ta alla resurser i organisationen i anspråk. Det kan vara helt avgörande att agera snabbt och kraftfullt när en olycka händer, säger Stefan Österström, som i sitt vanliga arbete är beredskapssamordnare. Det senare innebär att han planerar och deltar i genomförandet av allt arbete som behövs för att landstinget ska ha god beredskap för allvarliga händelser. Yrkesrollerna går in i varandra, men det ser jag bara som en fördel, säger Stefan, samtidigt som han tar mig med på en runda med fixarärenden på Blekingesjukhuset i Karlskrona. Rejält stresspåslag Larmet på radiokommunikationsutrustningen, som när som helst på dygnet får beredskapssamordnar- Stefan att bli tjänsteman i beredskap-stefan, kan komma från SOS Alarm, akutkliniken, polisen eller räddningstjänsten. Stefan byter då inte bara yrkesroll utan går även in i ett annat tempo. Det blir ett rejält stresspåslag, som är positivt eftersom man blir skärpt i situationen. Men man måste samtidigt vara medveten om att man är under stress och försöka tänka klart. Stefan visar katastrofförrådet som finns i närheten av akutmottagningen. Här finns utrustning för anestesisjuksköterskor som ska ut till en skadeplats. Stefan plockar fram en mätare för strålning, visar hjälmar med lampor och öppnar en låda med amputationsutrustning. Blir du känslomässigt påverkad av att arbeta med händelser där människor skadas, dör eller får sina liv förändrade för alltid? Självklart! Jag går alltid tillbaka till mig själv och min familj, särskilt om något barn drabbats. Men när man är mitt uppe i en händelse är man totalt fokuserad på vilka åtgärder som måste vidtas. Vidareutbilda personalen Vi beger oss till ambulanscentralen och möter Joakim Olsson från akutkliniken som har hand om utbildningar i Rakel. Han och Stefan har blivit inbjudna till ambulansavdelningens korridorer för att gästa en arbetsplatsträff och vidareutbilda personalen i Rakel, radiokommunikationssystemet för ambulanspersonal, räddningstjänst och polis. När vi kommer upp i ambulanspersonalens korridor infinner sig snabbt en stämning som utan bättre ord kan beskrivas som grabbig. Småbarnsföräldern Stefan får gliringar för att han ser trött ut. Han svarar med sitt vanliga lugn, utan att ändra språkbruk eller manér. Stefan tycks ha förmågan att kunna prata helt obehindrat med vem som helst. Jag tror att jag passar in överallt för att jag hela tiden varit väldigt konsekvent med vad jag pratar om och vill förmedla. Folk vet vem jag är och vad jag står för och börjar ofta prata om beredskapsfrågor utan att jag själv tagit initiativet. Innan det är Stefans och Joakims tur att komma in i ambulansavdelningens konferensrum hinner de diskutera beredskapen på Sweden Rock Festival i juni extra personer förväntas komma till festivalområdet i Norje utanför Sölvesborg. Planeringen har pågått sedan oktober. 8 Puls 1/12

9 De är också tjänstemän i beredskap Tjänsteman i beredskap är en roll som delas av fyra personer i Landstinget Blekinge, som tjänstgör en vecka i taget. Ditt Landsting tog ett kort samtal med Anna Svensson, Anders Bohlin och Christer Svensson. Vad är det bästa med att vara tjänsteman i beredskap? Anna: Det är utmanande och man får fatta snabba beslut. Jag trivs med att arbeta under press. Anders: Att få stötta landstingets verksamheter och medarbetare i utsatta situationer. Christer: Det är ett spännande arbete med stort ansvar. Man lär sig oerhört mycket om många olika saker. Vad är svårast? Anna: Att samspelet och kommunikationen med olika aktörer och myndigheter tar lång tid. Det är frustrerande när man vill att det ska gå fort. Anders: Larm mitt i natten då det krävs snabba insatser och beslut innan man ens hunnit få upp ögonlocken. Jag brukar stänga in mig i tvättstugan för att inte störa den sovande familjen! Christer: När man står helt själv och ska fatta beslut om exempelvis vilket beredskapsläge vi ska ha. Ibland ställs man också inför svåra tekniska frågor. IT blir ju mer och mer en del av vården. Christer Svensson, verksamhetschef för laboratoriemedicin och medicinsk teknik Anders Bohlin, säkerhetschef och avdelningschef för patientsäkerhetsavdelningen Vilken händelse glömmer du aldrig? Anna: Senast det var orkan i Blekinge, i höstas. En ambulans som var på väg ut till en patient med hjärtstopp fick stanna för ett omkullblåst träd, samtidigt som patienter som var beroende av syrgas i hemmet hade det kolmörkt till följd av strömavbrott, med dålig möjlighet att byta batteri till syrgasmaskinen. Då var det dramatiskt! Anders: Det finns många som etsat sig fast av olika anledningar, allt från en drunkningsolycka på midsommarafton till en förrymd kobra. Anna Svensson, verksamhetschef för Kallinge och Bräkne-Hoby vårdcentral Det allvarliga strömavbrottet på Blekingesjukhuset tidigare i år är också oförglömligt, inte minst alla underbara människor som jobbade den natten och bidrog till att lösa problemen. Christer: I mars, när det var ett bombhot i centrala Karlskrona, kommer jag inte att glömma. Det var en spänd situation även om det inte hände något. Vem är Tibben? Den här Tibben som alla pratar om, vem är det? Jo, tib är en förkortning för tjänsteman i beredskap. Förkortningen används internt inom landsting och andra organisationer och i dialogen mellan organisationer där medarbetarna väl känner till vad förkortningen står för. Stefan Österström har tidigare arbetat som anestesisjuksköterska och rör sig vant bakom akutmottagningens expeditionsdisk när han tillsammans med vaktmästaren Yngve Augustinsson kontrollerar att datorer som ska vara inkopplade på viktig kraft verkligen är det. Radiosändaren är en ständig följeslagare för Stefan Österström. Under 2011 registrerades 143 larm till tjänsteman i beredskap. Vem är tjänsteman i beredskap den veckan? Det är jag, säger Stefan. Jag brukar ta den veckan eftersom jag som beredskapssamordnare deltar i säkerhetsplanering inför festivalen. I inledningen av en allvarlig händelse talar Stefan Österström med alla som är inblandade för att bilda sig en uppfattning om vad som har hänt, hur det påverkar landstingets verksamhet och vilka åtgärder som behöver sättas in tidigt. Vid exempelvis en större trafikolycka samarbetar Stefan med såväl ambulans- som akutvårdspersonal, liksom räddningstjänst och polis, men ibland även med andra landsting, som kan behöva vara beredda på att ta emot patienter för att avlasta det akuta omhändertagandet i Blekinge Målet är att landstinget ska kunna fortsätta att bedriva ordinarie hälso- och sjukvård, trots en allvarlig störning. Vid särskilt allvarliga händelser kan Stefan besluta att landstinget går upp i beredskapsläge. Det innebär att en särskild ledningsstab bemannas, där landstingsdirektören, delar av landstingsdirektörens stab eller förvaltningarnas stab ingår tillsammans med tjänsteman i beredskap. Det svåraste Stefan kan tänka sig att arbeta med är stora, komplexa händelser där det inte går att få en snabb överblick, till exempel utsläpp av farliga ämnen. Jag arbetade vid ett ammoniakutsläpp i Ronneby för några år sedan, där de första uppgifterna sade att 2,5 ton ammoniak läckt ut i närheten av en skola. Nu var det inte så allvarligt men i det första skedet såg man mängder av svårt skadade och kanske döda barn för sin inre syn. Vad är det bästa med att vara tjänsteman i beredskap? Att man lär sig förstå samhället på ett bättre sätt och att man får otroligt bred kunskap. I ena stunden arbetar du med en allvarlig trafikolycka, i nästa med en driftteknisk störning eller en vädervarning. Puls 1/12 9

10 Primärvårdens trygga skeppare Jag kan primärvården i Blekinge och känner mig trygg i min roll som förvaltningschef. Det säger Anders Rehnholm som för Puls berättar om ett liv som fört honom inte bara till toppen av landstingets hieraki utan även långt under ytan. Jag kom till Karlskrona som nyanställd yrkesmilitär, Då var jag 19 år och mellan turerna på u-båtar träffade jag min blivande hustru, Karin. Sedan har jag aldrig lämnat staden, berättar Anders Rehnholm på en dialekt som vittnar om uppväxten i Östergötland, närmare bestämt Linköping. Barndomen präglades av sport och fiske. Träningspassen inom ishockey, bandy och fotboll, varvat med fisketurer, gjorde Anders till en vältränad grabb. Men skolarbetet blev lidande. Jag var inte road av skolan och misskötte skolarbetet. Föräldrarna var nog oroliga hur det skulle gå för Anders. Kom igång med pluggandet I gymnasiet kom Linköpingspojken i alla fall igång med pluggandet. Och efter gymnasiet nappade han på en smart idé för att slippa gå och vänta på att göra lumpen. Jag fick veta att om man sökte in som fast anställd i försvarsmakten kunde man börja direkt. Planen var att hoppa av efter 15 månader. Då fick man tillgodoräkna sig värnplikten. Anders Rehnholm trivdes dock så bra som flottist att det gick sex år innan han slutade för att plugga vidare, vilket hade varit planen från början. Anders ville bli tandläkare. Lite av en slump kryssade han i läkarlinjen som ett andra alternativ i ansökan. När han blev antagen till båda utbildningarna rådfrågade han en äldre bekant som var tandläkare. Efter diskussioner med honom kom jag fram till att jag hellre ville bli doktor, säger Anders Rehnholm med ett snett leende. Ville bli allmänläkare Läkarstudierna bedrevs i Lund, där även hans Karin studerade, men somrarna tillbringades i Karlskrona, där Anders också etablerade sig i läkaryrket, allra först som biträde under sommaren, därefter som AT-läkare och så småningom under specialistutbildning. Anders ville bli allmänläkare. Det var bara det att allmänläkarutbildningen bestod av utbildningsdelar på olika specialistkliniker och när det var dags för medicinkliniken bar det sig inte bättre än att han blev kvar så länge att han plötsligt var färdig specialist i internmedicin. Till slut fick han hjälp av Ingvar Ovhed, dåtidens stora auktoritet inom primärvård i Blekinge, att slutföra allmänläkarutbildningen. Det var också Ingvar Ovhed som därefter ordnade med en anställning som allmänläkare på Trossö vårdcentral i Karlskrona. Då var året 1992 och det hann inte gå länge förrän Anders var verksamhetschef för Trossö och även Tullgårdens och Kungsmarkens vårdcentral, som ingick i samma enhet. Läkarrollen hade han parallellt med chefskapet. Anders beskriver kontakterna med patienterna som speciella. En spännande resa Det finns många som jag aldrig kommer att glömma. När man följer en patient genom Efter diskussioner med en äldre bekant som var tandläkare kom jag fram till att jag hellre ville bli doktor. många år skapas en närmast personlig relation, även om man givetvis måste hålla sig till sin roll. Många är äldre patienter, vars hälsa har blivit allt sämre, men det är en spännande resa att göra tillsammans, säger primärvårdsläkaren, som efter drygt 10 år kände sig färdig som chef och i stället blev chefläkare. Tackade först nej Att han ganska snart skulle bli förvaltningschef, kunde han inte ana. Jag blev tillfrågad av landstingsdirektören och tackade nej. Men varken han eller Ros-Marie Nilsson, som tillfälligt tog sig an tjänsten, slutade tjata på mig. Dessutom undrade chefläkarkollegan Bengt Wittesjö, som blivit tillfrågad om att ta tjänsten som chef för Blekingesjukhuset, om det inte vore lämpligt att de fortsatte sitt goda samarbete på förvaltningschefsnivå. Så blev det. Och även om den som träffat Anders Rehnholm gärna beskriver honom som lugn, blygsam och till och med blyg finns det en beslutsamhet bakom den timida fasaden. Jag kan till och med bli arg, även om det ska väldigt mycket till. Jag föredrar att samverka i god anda. Vill jag få igenom något har jag en stillsam envishet som vapen. Att vara tillbaka i hetluften som chef är inget han ångrar. Jag gillar att vara med i händelsernas centrum och kunna påverka. 10 Puls 1/12

11 Kort om Anders Rehnholm Ålder: 60 år. Bor: I Bergåsa i Karlskrona. Fritidshus på Jordö. Familj: Hustrun Karin, barnen Anna och Erik, båda utflugna. Gör på fritiden: Utövar gärna golf och fiske. Läser: Lite av varje, mest på semestrarna. Är med i en läsecirkel. Tittar på tv: Ja. Följer inga särkilda program. Det blir en del sport, men inte lika mycket som förr. Favoritresmål: En skidresa till alperna är alltid nummer ett. När det gäller städer kan jag aldrig få nog av London. Närmast på tur står den årliga fiskeresan med kompisar, som i år går till Bosnien. Puls 1/12 11

12 Notiser om beslut fattade vid landstingsstyrelsens sammanträde den 2 april och hälso- och sjukvårdsnämndens sammanträde den 3 april. Pengar till handikappkonsulenten omfördelas Handikappkonsulentens budget minskades för Landstingsstyrelsen har godkänt omfördelningar inom budgeten som ska ge handikappföreningar större möjlighet att få pengar till exempelvis konferenser, utbildningar och lägerverksamhet. Föreståndare för brandfarliga varor utses Landstinget ska förstärka brandskyddet genom att utse och utbilda föreståndare för brandfarliga varor. Föreståndarna ska ha särskilda befogenheter när det gäller hanteringen av brandfarliga varor. De verksamheter som berörs är kliniskt kemiskt laboratorium i Karlshamn och Karlskrona och kliniskt patologiskt och cytologiskt laboratorium, materialdepån och drifttekniska avdelningen i Karlskrona. I dessa verksamheter ska en särskild riskutredning också göras. Det ska även upprättas en plan för hur brandfarliga varor ska klassas. Folkhögskolan byter namn Blekinge läns folkhögskola byter namn till det kortare Blekinge folkhögskola, ett namn som skolan menar är modernare och lättare att marknadsföra. Nämnden för folkhögskolan byter samtidigt namn till folkhögskolenämnden, en anpassning till namnen på andra nämnder i landstinget. Ny nämnd sammanträdde för första gången Tisdagen den 3 april höll hälso- och sjukvårdsnämnden sitt första sammanträde, där man beslutade om förändrad delegationsordning. Hälso- och sjukvårdsnämnden är underställd landstingsfullmäktige och alla ärenden som rör hälso- och sjukvårdens förvaltningar och folktandvården och som fordrar politiska beslut hanteras av den nya nämnden. Ordförande för nämnden är landstingsrådet Per-Ola Mattsson (S). Ann-Christin Denebo (S) är 1:e vice ordförande och Anders Lund (M) 2:e vice ordförande. Utvecklingsdirektören Gunilla Skoog är nämndens sekreterare. Nämnden beslutade vid sitt första sammanträde om delegationsregler inom sitt verksamhetsområde. Nämnden delegerar, det vill säga lämnar över, rätten att besluta i till exempel olika rutinärenden så att nämnden kan ägna sig åt Beslut om förändringar i akutvården Landstingsstyrelsen och landstingsfullmäktige har beslutat om åtgärder som ska trygga ett patientsäkert omhändertagande av akut sjuka patienter. Det innebär att akut sjuka patienter i västra Blekinge får vård i Karlskrona under kvällar och nätter, när akutmottagningen i Karlshamn från och med den 1 september stänger på kvällar och nätter. I höstas riktade Socialstyrelsen allvarlig kritik mot Landstinget Blekinge på grund av en rad brister i det akuta omhändertagandet på Blekingesjukhuset i Karlshamn. Senare konstaterades även brister på Blekingesjukhuset i informationsöverföring, rutiner och samverkan. Landstinget fick därför i uppdrag att vidta åtgärder. mer omfattande ärenden. Delegeringen är också till för att få en effektivare verksamhet med kortare beslutsvägar och snabbare handläggning av ärenden. I reglerna står det också hur återrapportering av ärenden till hälso- och sjukvårdsnämnden ska ske. Per-Ola Mattsson Nämnden beslutade också att ge förvaltningarna i uppdrag att redovisa förslag på genomförbara åtgärder alternativt redovisa vilka åtgärder som vidtas för att beslutad budget ska hållas. Redovisningen ska innehålla åtgärder med beskrivning av ekonomisk effekt och konsekvens före respektive åtgärd. Redovisningen sker vid hälso- och sjukvårdsnämndens nästa sammanträde. Årsredovisningen beslutad Landstingets årsredovisning för 2011 är färdig och har godkänts av landstingsstyrelsen och landstingsfullmäktige. Som tidigare redovisats fick landstinget en ekonomi i balans vid årets slut om man inte tar hänsyn till den så kallade RIPS-räntan (ränta på landstingets pensionspengar). Av årsredovisningen framgår bland annat hur landstinget har klarat de övergripande målen som landstingsfullmäktige beslutat om. Ett exempel på mål är att landstinget ska klara de nationella kraven på tillgänglighet. Totalt klarade landstinget enbart två av elva mål fullt ut. Åtta mål klarade landstinget delvis. Blekinge folkhögskola För de senaste politiska besluten, se intranätet. Hälsovalet ska utvärderas Ger hälsovalet i sin nuvarande utformning Blekingeborna den primärvård de har behov av? Den frågan ska besvaras genom en utvärdering som landstingsstyrelsens arbetsutskott fått i uppdrag att leda. I dag ingår vissa delar av primärvården, exempelvis hemsjukvården, mödrahälsovården och ungdomsmottagningarna inte i hälsovalet. Utvärderingen ska bland annat svara på om det bör fortsätta vara så. Utvärderingen ska vara klar senast våren Puls 1/12

13 Hej till ljusa tider! Ljuset och värmen är här igen. Puls reporter tog ett varv runt sjukhusområdet i Karlskrona vid lunchtid den 2 maj och hade inga problem med att hitta vårnjutare. Roland Fröborg, tjänsteman vid förtroendenämnden, säger hej till våren. För flera i detta gäng var det premiär för utelunch: Emma Håkansson och Kerstin Lindblad Åman, sjukgymnastikavdelningen, Ulrika Hagelov och Ann-Christine Ottosson, avdelningen för specialistrehabilitering. Louise Olsson kom från Sölvesborg tillsammans med dottern Helma för ett besök på avdelningen för klinisk fysiologi. Men först fanns tid för en stund i solen. Även en gräsklippare behöver ta paus en stund. Vaktmästeriets Bengt Svensson och Yngve Augustinsson tog maten till lunchrummet, där spelkorten hägrade. Peter Lilja om Tid att fokusera på patienten Efter ett par tuffa år för Landstinget Blekinge vågar jag nu försiktigt slå fast att det ser bättre ut. Vi har skapat den organisation som jag och många med mig är övertygade om är den bästa för att vårt landstings ska fungera effektivt. Vi har tagit kontroll över ekonomin som åter pekar på plus. Och sist men inte minst talar vi nu MED varandra, inte OM varandra. Vi har fortfarande mycket kvar att förbättra men vi kan nu göra det i ett konstruktivt samtalsklimat. Mer lugn och ro i landstinget gör att vi åter kan lägga värdefull energi på vad vi alla direkt eller indirekt arbetar för: nämligen våra patienter och Blekinges invånare. I tjänstemannaledningen gör vi för närvarande detta bland annat genom att revidera landstingsplanen, landstingets övergripande styrdokument. I planen står de övergripande målen för hela organisationen. Planen beskriver även befolkningens behov av vård, landstingets ekonomiska förutsättningar, utvecklingen inom olika områden och vilka lagar och regler som påverkar vår verksamhet. Vi arbetar nu också med att i dialog med kommunerna diskutera hur framtidens hälso- och sjukvård ska organiseras och fungera i Blekinge. Jag är övertygad om att det är viktigt att planera ur ett helhetsperspektiv och att göra det långsiktigt. För närvarande kan jag tyvärr inte vara mer tydlig än så men diskussionerna kommer att leda till konkreta förslag senare i år. Som du säkert vet har landstingsfullmäktige beslutat om ändrade öppettider för akutmottagningen i Karlshamn från och med den 1 september. Jag har full respekt för den oro och de frågor som detta väcker men men måste också konstatera att beslutet var mycket välgrundat. Socialstyrelsen har också meddelat att de är nöjda med de åtgärder vi kommer att vidta, allt i syfte att stärka patientsäkerheten vid akut omhändertagande. Nu återstår mycket praktiskt arbete och god samverkan mellan primärvården och Blekingesjukhuset är viktigt i det fortsatta arbetet. Närmast väntar en sommar som jag hoppas blir fylld av allt det du önskar i form av exempelvis sol, bad, äventyr och vila. Minni König fick en tidningsstund i gräset medan mannen besökte sjukhuset. Även en gräsklippare behöver ta paus en stund. Hälsningar, Peter Lilja Puls 1/12 13

14 Landstinget ser allvarligt på läkarbristen Läkarbristen i Landstinget Blekinge är särskilt allvarlig inom primärvården och psykiatrin. Inom psykiatrin är hälften av alla läkartjänsterna obemannade. Landstingsdirektören Peter Lilja berättade i april i sitt nyhetsbrev till alla chefer att han tänker ta initiativ till ett arbete för att kartlägga vilka behov som finns, vilka resurser landstinget har och vilka prioriteringar som måste göras för att komma tillrätta med läkarbristen. 50 procent vakanta tjänster är mycket allvarligt och jag ser det som det största hotet mot patientsäkerheten inom psykiatrin, säger förvaltningschefen Tina Möller, som menar att läkarförsörjningen måste ses just som en patientsäkerhetsfråga. Geografiskt avsides Linus Axelsson, ordförande i Blekinge läkarförening, som är läkarnas fackförbund i länet, menar att det är svårt att locka läkare från andra delar av landet till Blekinge. Vi ligger geografiskt avsides, har Linus Axelsson ingen större egen forskning eller någon utpräglad profil i verksamheten. Alltså måste vi skapa våra läkare själva, genom egna AT- och ST-platser (anställningar läkare har som en obligatorisk del av utbildningen, redaktionens anmärkning) men vi vet samtidigt att många av dem vi utbildar kommer att flytta till arbete på annat håll. Alltså måste vi utbilda fler än vi behöver, menar Linus Axelsson. Fler utbildas Följden av att läkarbristen kvarstår eller blir värre kan, menar han, exempelvis bli att Blekinge i längden inte kan ha något sjukhus med akutmottagning. Att det skulle gå så långt tror inte personaldirektören Östen Sjösten. Han stämmer in i Landstinget Blekinge klarar i dag delvis av läkarbristen tack vare rekrytering av utländska läkare. Östen Sjösten ser positivt på utländska läkare. Däremot menar han att landstinget inte får bli beroende av hyrläkare. Det skapar dålig kontinuitet för patienten, menar han. att läkarbristen är en allvarlig fråga men menar att läkarförsörjningen kommer att ha lösts inom en inte alltför lång framtid, inte minst eftersom läkarlinjen efter påtryckningar från bland annat Landstinget Blekinge de senaste åren utökats med 300 platser. Men det kräver att alla landsting tar sitt ansvar och skapar tillräckligt med AT- och ST-platser för våra nya läkare. Annars är risken att de läkare som utbildas dras till storstadsregionerna, med läkarbrist i mindre landsting som följd. Vidare finns drygt läkarstuderande utomlands och det viktigt att landstingen tar hand dessa och erbjuder utbildningsplatser, säger Östen Sjösten. Personaldirektören menar att det Östen Sjösten viktigaste receptet mot läkarbristen är att styra läkare till de specialiteter där bristerna finns. Hittills har läkarna själva fått önska var de vill göra sin ST-tjänstgöring. Det har skapat en obalans med läkarbrist på vissa områden som följd. Detta måste vi få ordning på och det måste ske på central nivå i landstinget. Samtidigt som Östen Sjösten på detta område vill minska valfriheten för den enskilda läkaren finns en samstämmighet mellan honom, Linus Axelsson, Peter Lilja och förvaltningschefer om att landstinget måste bli en mer attraktiv arbetsgivare. Det handlar om att investera i utrustning och lokaler och se till att det finns goda möjligheter till utbildning och att bedriva forskning, säger Blekingesjukhusets förvaltningschef Bengt Wittesjö. Flera faktorer påverkar Vad som räknas som attraktivt beror på vilken specialitet du har, men generellt är det viktigt för läkarna att kunna delta i vårdutvecklingen. För vissa är det att ha tillgång till rätt utrustning, för andra att ha möjlighet att delta i rätt nätverk och konferenser, säger Linus Axelsson. Annat som påverkar Landstinget Blekinges attraktionskraft är konkurrenskraftiga löner och att arbetsgivaren bidrar till möjligheten att ha en god balans mellan arbete och fritid. Unga människor i dag har mål i livet vid sidan av arbetet som tar allt större plats. Här kan vi som arbetsgivare bli bättre på att möta de ungas behov och därmed bli attraktivare, säger Östen Sjösten. 14 Puls 1/12

15 Carolina spänner musklerna för bra sjukskrivningsarbete Carolina Karlsson ser till att sjukskrivningsarbetet vid Sölvesborgs vårdcentral fungerar utan hinder. Hon är en av landstingets sjukskrivningskoordinatorer. Som sjukgymnast behandlar hon ofta patienter som är sjukskrivna. Men någon dag i veckan har hon fritt från patienter och kan i stället arbeta med sjukskrivningsfrågor på ett övergripande plan. Tidiga insatser viktigt Det är mycket viktigt att sjukskrivningsarbetet fungerar. Tidiga insatser och en plan för hur den sjukskrivne så snabbt som möjligt ska kunna komma tillbaka till arbetslivet är a och o. Carolina Karlsson arbetar för att det alltid skrivs sjukskrivningsplaner, där läkaren tillsammans med patienten planerar insatser. Hon har också varit med om att skriva den lokala sjukskrivningsprocessen för vårdcentralen, som ska finnas enligt landstingets ledningssystem för sjukskrivningsarbetet. En annan arbetsuppgift är att vara kontaktperson till försäkringskassan. Och så träffar hon alla nya läkare för att se till att de känner till rutiner för sjukskrivningsarbetet. Att berätta för läkarna vad de ska göra ser hon inte som något större problem. Det känns som att de vill göra ett bra arbete. Alla vet vad som ingår i ett sjukskrivningsintyg och hur de måste skriva. Men vissa tycker att de måste vara övertydliga, att försäkringskassan borde kunna tänka själva. Helene Bjerstedt Ett uppdrag i hälsovalet Alla vårdcentraler i Blekinge har sin egen sjukskrivningskoordinator, eftersom tjänsten ingår som ett uppdrag i hälsovalet. Men även Blekingesjukhuset och psykiatrin har börjat med sjukskrivningskoordinatorer, som enligt den landstingsövergripande sjukskrivningsprocessen ska finnas i alla verksamheter där man gör sjukskrivningar. Läkarna är nyckelpersoner i sjukskrivningsarbetet men de har tung arbetsbelastning. Därför Som sjukgymnast arbetar Carolina Karlsson ofta med sjukskrivna patienter. Att även vara sjukskrivningskoordinator tycker hon är riktigt kul. Jag ser att det har hänt saker och att arbetet blivit mer tydligt och konkret, säger hon. måste många hjälpas åt i sjukskrivningsprocessen så att den blir patient- och rättssäker. Här har sjukskrivningskoordinatorn en viktig roll, säger Helene Bjerstedt, hälso- och sjukvårdsutvecklare, som leder det landstingsövergripande arbetet med sjukskrivningar. Landstinget söker samverkan kring folkhälsa Blekinge ligger sämre till än landet som helhet när det gäller förutsättningar för god hälsa. Det visar den senaste folkhälsorapporten som presenterades tidigare i år. Nu söker landstinget samverkan för att ändra på det. Sju av tio Blekingebor vill öka sin fysiska aktivitet och en fjärdedel vill ha stöd i det, visar rapporten. Då är det viktigt att samhället svarar upp mot det och ser till att ordna med enkla och grundläggande saker, till exempel att människor känner sig trygga i sina utemiljöer. Så är det inte i dag, säger Maria Kronogård, hälso- och sjukvårdsstrateg i landstinget. Rapporten visar också att Blekingeborna har lägre inkomst och utbildningsnivå än riksgenomsnittet, samtidigt som ungdomsarbetslösheten är hög. Detta är omständigheter som är komplexa och tar längre tid att förändra. Desto viktigare att komma igång, menar Maria Kronogård. Ett första steg mot bättre samverkan kring folkhälsa i Blekinge är att den nya folkhälsorapporten har ett förord undertecknat av landstingsstyrelsens ordförande och samtliga kommunstyrelsers ordförande. Där säger de att de vill utveckla och förstärka sitt samarbete. Det samarbete som redan pågår behöver förstärkas, framför allt i form av konkreta insatser för och tillsammans med våra medborgare, avslutar Maria Kronogård. Folkhälsorapporten finns på intranätet under Planering och styrning och undernivån Uppföljning. Puls 1/12 15

16 Bli inte (av med) lack! Tufft! Jag har sett lättare ställen att parkera på. Så beskriver körskolläraren Mikael Sjöström från Gerthsbo Trafikskola parkeringsgaraget vid Blekingesjukhuset i Karlskrona, där många av landstingets medarbetare parkerar sina egna bilar eller landstingets leasingbilar. Spår av krossade backspeglar och stolpar med avskrapad lack i många granna färger vittnar om alla gånger det gått åt pipsvängen när bilar ska ut och in ur de trånga parkeringsrutorna. Följ Mikael Sjöströms goda råd så kanske det går bättre för dig! Mikael Sjöström Stolpe med lackfärg i många kulörer. När du ska parkera i en ruta till vänster, håll ut långt till höger före svängen. Ska du parkera till höger, håll ut till vänster. Börja svänga när du har axeln i höjd med nummerskylten på bilen i rutan före. Vrid ratten så mycket som det går. Om en stolpe eller bilen i rutan efter står i vägen, backa så mycket du behöver. Håll så långt till höger som möjligt när du kör in i rutan vid vänstersväng. Om du svänger till höger in på parkeringen håller du så långt till vänster som möjligt. Vanliga misstag är att inte hålla ut före svängen och att svänga för tidigt. Då riskerar du att krocka med bilen före eller komma snett in i parkeringsrutan. När du backar ut ur en parkeringsruta, backa rakt ut ur rutan tills du är hörn i hörn med bilen framför. Vrid ratten så mycket som det går. Ooops! Så här kan det gå om man svänger för tidigt när man backar. Tänk på att hjulen sticker ut. Foto: Håkan Linder Om du är osäker på avståndet bakåt eller framåt stanna bilen och gå ut och titta. En felaktig chansning kan kosta tusenlappar. Ajajaj! Titta inte bara i backspegeln utan vrid även huvudet bakåt och se omkring dig. Annars kanske du backar på en Puls-reporter. 16 Puls 1/12

17 De får fart på sina kollegor På allmän service stiger pulsen samtidigt som sjukfrånvaron sjunker. Friskvård har blivit ett uppskattat inslag i vardagen, mycket tack vare hälsoinspiratörerna. Den här veckan är det vaktmästeriet som har stegtävlingen! Vaktmästaren Andreas Ludvigsson visar fram sin stegräknare och berättar om den tävling som för andra året i rad pågår mellan Karlshamn och Karlskrona på de 11 avdelningar som ryms inom allmän service. Prestige och pokaler står på spel, men själva syftet är så klart att sporra till friskvård, och därmed friskare medarbetare. Man blir piggare när man rör sig, säger städerskan Margareta Olsson. Skapat nätverk Renodlade motionsaktiviteter varvas med grillkvällar, tipsrundor, temaveckor med frukost och föreläsningar om stress när Margareta, Andreas och de sammanlagt 15 hälsoinspiratörerna inom allmän service slår sina kloka huvuden ihop i det nätverk de organiserat, där de arbetar utifrån en gemensam friskvårdsplan. Att just allmän service har så Fakta: Hälsoinspiratör Hälsoinspiratören är en nyckelperson på arbetsplatsen med engagemang för hälsa och friskvård. Hälsoinspiratören motiverar, uppmuntrar och är inspiratör på arbetsplatsen och i arbetslaget när det gäller hälsa och friskvård. Hälsoinspiratören verkar för att hälso- och friskvårdsfrågor tas med vid verksamhetsplanering och budgetarbete. Vill du veta mer? Kontakta landstingshälsans hälsoutvecklare, anknytning många friskvårdsaktiviteter är ingen slump. Affärsområdeschefen Ann Petersson fick för ett par år sedan uppgifter från landstingshälsan som visade att 63 procent av de medarbetare som genomgått en hälsoprofilbedömning var i riskzonen för att bli sjuka. Nu syns resultat Tillsammans med landstingshälsan satte Ann Petersson igång med olika satsningar för att förbättra hälsan och minska den höga sjukfrånvaron. Efter ett par år av såväl riktade insatser till medarbetare som kollektiva aktiviteter syns resultaten. Vi har minskat antalet sjukskrivningsdagar per medarbetare och år med 6 dagar mellan 2009 och 2011, där friskvårdsarbetet har bidragit till minskningen. 48 procent av medarbetarna uppger i en enkät att de gjort förändringar i sin livsstil och 38 procent säger att de kommit igång med någon friskvårdsaktivitet, säger Ann Petersson. Friskvårdsinspiratörerna menar Städaren Peter Christiansson, städerskan Margareta Olsson, vaktmästaren Andreas Ludvigsson och städerskan Ann-Charlotte Andersson sporrar sina kollegor till att kliva på löpbandet eller på andra sätt utöva friskvård. att stödet från affärsområdeschefen och landstingshälsan är avgörande i deras roll. Det är a och o, säger Margareta Olsson. Hur lätt är det då att få med sig medarbetare på friskvårdsaktiviteterna? Det är olika, men bäst fungerar det när man fått med sig någon ny entusiast som börjar tala sig varm om friskvård. Då blir det som ringar på vattnet, menar Andreas Ludvigsson. Agnes är en svensk klassiker Agnes Gyurik är sjuksköterskan som simmat, sprungit, cyklat och skidat så till den milda grad att hon fullbordat en svensk klassiker. Jag ser många jämnåriga som är trötta och orkeslösa. Själv är jag aldrig sjuk och när jag kommer hem från jobbet har jag mycket ork. Då vill jag ut och träna, säger den 51-åriga sjuksköterskan som arbetar vid Blekingesjukhusets medicinklinik i Karlshamn. Att göra en svensk klassiker är aningen mer krävande än att gå ut med hunden. Du ska simma Vansbrosimmets 3 kilometer, springa Lidingöloppets 3 mil, cykla Vätternrundans 30 mil och åka Vasaloppets 9 mil. Allt ska genomföras inom 12 månader. Känns det för jobbigt? Okej, du får byta Vasaloppet mot Engelbrektsloppet på 6 mil. Det gjorde inte Agnes Gyurik. I Vasaloppets öppna spår fullbordade hon tidigare i år den meriterande motionsbedriften. Jag lärde mig åka skidor i fjol. Så det var mitt första Vasalopp. Men det vill jag göra fler gånger, säger sjuksköterskan, som nu förtjänat det fina klassikerdiplomet. Vad säger arbetskamraterna? De höll tummarna och jag har fått många gratulationer. Många tycker nog att jag är lite galen och speciell. Det får de gärna göra. Jag mår bra och det är det viktiga för mig. Sjuksköterskan Agnes Gyurik har mycket spring i benen, men sparar kroppen genom att inte träna varje dag. Vätternrundan var jobbigast i klassikern. Jag har cyklat den sex gånger och tävlade mot mina gamla tider, säger hon. Puls 1/12 17

18 Vad vill du att Landstinget Blekinge ska bli bäst i Sverige på? Ny utbildning om demens på gång Landstinget Blekinge är bäst i landet på att genomföra utbildningen Demens ABC. Men utbildningen är för grundläggande, menar vissa sjuksköterskor. Det är meningen att den ska vara grundläggande, svarar Olga Shyshko, medie- och webbpedagog vid Svenskt demenscentrum, men berättar också att en djupare utbildning kommer i höst. Evin Hoorami, sjuksköterska och Taban Aziz, undersköterska Att anställa mer personal och unga medarbetare. Det behövs kraft och nya idéer. När tävlingen Bästa Demens ABClän avblåstes den 1 mars toppade Blekinge listan. Resultatet baseras på antalet personer som arbetar med demens som genomfört webbutbildningen Demens ABC i förhållande till antalet förväntade demenssjuka i länet. Totalt har närmare personer genomfört utbildningen i länet. Blekingekommunerna hamnade alla på topp 17 av landets 290 kommuner i motsvarande tävling för kommunerna. gott som alla ska kunna klara av den, säger Olga Shyshko. Regeringen har gett Svenskt Demenscentrum i uppdrag att ta fram ytterligare sex utbildningar om demens, under namnet Demens ABC plus. Den första av dem kommer i september och är en djupare utbildning för personal vid vårdcentralerna. Syftet är att stärka kunskaperna kring tidig upptäckt av demens och utbildningen innehåller särskilda avsnitt för läkare, sjuksköterskor och arbetsterapeuter. Vi hoppas och tror att de sjuksköterskor som tycker Demens ABC är för lätt ska uppskatta den nya utbildningen, säger Olga Shyshko. Carina Nilsson, patienttransportör Att kunna hjälpa alla och ta hand om fler patienter så att det inte finns några vårdköer. Sprida kunskap Demens ABC är en grundutbildning som riktar sig till all personal som i sitt dagliga arbete möter personer med demens eller demensliknande tillstånd. Utbildningen ska sprida kunskap om de Nationella demensriktlinjerna som Socialstyrelsen presenterade Vissa sjuksköterskor menar dock att utbildningen är alltför lätt och att de inte lärt sig något av den. Per Johansson, servicedirektör Förebyggande vård genom aktivt folkhälsoarbete. Till för alla Det stämmer att den är grundläggande och det är själva tanken med utbildningen. Många som möter personer med demens i sitt arbete saknar kunskap om demens och utbildningen är anpassad så att så David Finnskog, Lund, på besök i affärer Skapa en vacker vårdmiljö i den fina natur som finns här. Bra jobbat Att hela arbetsplatsen kan få samma kompetensutveckling samtidigt är en av förutsättningarna för att förbättra arbetssättet. Demens ABC har varit banbytande för denna form av kompetensutveckling. Genom nätbaserat lärande finns utbildningen tillgänglig för fler, oberoende av tid och rum. Landstinget bedriver nu ett kompetensutvecklingsprojekt KIVO, tillsammans med Karlskrona kommun och Hälsohuset för alla. Projektet vänder sig till anställda inom organisationerna och syftet är att ta fram utbildningar för kompetensutveckling av personalen. Projektet finansieras via EU-medel, mer info finns på vår externa hemsida. Postad av Jannice [ ] Kompetensutveckling? Jag och mina kollegor, som alla är sjuksköterskor, tyckte att Demens ABC låg på en alldeles för grundläggande nivå. Det var för få kontrollfrågor, för lite detaljkunskap... man behövde varken läsa in sig på litteratur eller ens fundera för att förstå innehållet/ frågorna. För undersköterskor kan det säkert vara bra, för att utöka förståelsen kring vissa beteenden, men i övrigt blev jag inte imponerad av detta försök till kompetensutveckling. Postad av Anonym [ ] 18 Puls 1/12

19 anslagstavlan Rökning tillåten här! Många landsting har infört totalt rökförbud på sina sjukhusområden. Vid Blekingesjukhuset i Karlshamn och Karlskrona är det fortfarande tillåtet, men bara på särskilt anvisade platser. Platserna är placerade så långt som möjligt från entréer och luftintag, men ändå relativt lätta att nå. Alla medarbetare som röker uppmanas att föregå med gott exempel och bara röka på dessa platser. Platserna är utmärkta med symbolen på kartor som finns på intranätet under fliken vård. Klicka vidare till levnadsvanor. Men inte här, här, här och här! Tydligt och klart budskap! Foto: anonym landstingsanställd En annorlunda Norge-historia Landstingets väktare Filip delar här med sig av en händelse som inträffade natten mellan den 1 och den 2 april för några år sedan. Växeln ringer mig på natten och berättar att en norsk begravningsentrepenör har låst in sig. Jag blir något skeptisk till att detta verkligen inte är ett försenat aprilskämt. Växeln kopplar ihop mig med denne norrman. Han berättar att han har låst in sig i begravningsbilen. Jag tar mig omgående till där han säger att han har parkerat. Jag får ganska snabbt klart för mig att det inte är ett försenat aprilskämt. På parkeringen står en norskregistrerad skåpbil. När jag lyser in med min ficklampa in i bilen ser jag en man som tittar upp. Jag öppnar bakre dörren utifrån och mannen kan kliva ut. Jag undrar hur detta kunde ske. Han berättar då att man tydligen i Norge har en policy att begravningsbilen ska vara barnlåst. Det tog ett tag innan jag fattade att detta verkligen hade hänt Glad sommar önskas alla läsare av Puls-redaktionen! Puls 1/12 19

20 POSTTIDNING B Antibiotika ett läkemedel att vårda Upptäckten av penicillinet 1928 förändrade världen. Plötsligt kunde man bota infektioner som tidigare lett till döden eller till svåra skador. Tänk er tanken att man i dag hittar en medicin som man bara behöver ta i tio dagar, har få biverkningar, är billig och dessutom botar alla cancerformer. Efter upptäckten av penicillinet framtogs snabbt fler läkemedel, framförallt från olika svampar, och tillsammans fick de namnet antibiotika. Sedan början på 70-talet har det dock endast kommit en ny antibiotikagrupp och inga fler är på gång. Vi glömmer ofta bort hur sjukvården skulle se ut om vi inte hade tillgång till antibiotika. Förutom att vi inte skulle kunna bota vanliga infektioner så skulle vi inte kunna bedriva proteskirurgi, hjärtoperationer, neonatalvård med mera då risken för svåra infektioner skulle överväga nyttan. Drygt 100 patienter får dagligen antibiotika på våra avdelningar i Blekinge, vilket nästan motsvarar en tredjedel av alla inneliggande patienter. Drygt en tredjedel av alla invånare i Blekinge äter en antibiotikakur någon gång under året. Redan tidigt märkte man att vissa bakterier blev motståndskraftiga mot penicillinet. Bakterier förökar sig mycket snabbt och har lätt att förändra sina egenskaper. De tillverkar ämnen som bryter ner antibiotika, ändrar sin yta så att inte antibiotikan kan fästa eller så pumpar de helt enkelt ut antibiotikan. Påhittiga med andra ord. Dessutom delar de gärna med sig till sina grannar. I världen har man de senaste åren sett en snabb resistensökning till följd av att vi använder allt mer antibiotika, både till djur och människor, och vi reser allt mer. Det finns ett tydligt samband mellan ett lands antibiotikaanvändning och landets lokala resistensutveckling. Sverige har hittills klarat sig relativt bra men vi ser nu en snabb ökning av resistenta bakterier. Det är inte enbart hos människor man hittat resistenta bakterier utan även hos våra husdjur och nu senast i våra insjöar. Allt fler bakterier blir multiresistenta vilket innebär att de är motståndskraftiga mot flera antibiotika. Vi får lära oss nya förkortningar så som ESBL, VRE och nu senast ESBLcarba vilket i praktiken innebär att bakterien blivit helt resistent mot alla våra vanliga antibiotika. Vi har naturligt massor med bakterier i tarmarna och det är oftast dessa bakterier som blir resistenta. Det leder till att vi kan bära med oss resistenta bakterier under många år, oftast utan att bli sjuka men med risk att sprida dem vidare. Vi riskerar inte att bli sjuka oftare bara för att vi bär på resistenta bakterier, men när vi blir det så kan det leda till att vi får en behandling som inte fungerar. Man räknar med att människor dör av resistenta bakterier årligen i Europa. För att vi även i fortsättningen ska kunna behandla livshotande infektioner måste vi minska vår antibiotikaanvändning. Vi måste alla förändra vår syn på antibiotika. Vi måste överväga varje förskrivning och ställa oss frågan har patienten verkligen en infektion där antibiotika gör nytta? Vi vet i dag att många infektioner inte blir bättre av antibiotika även om de orsakas av bakterier. Vi har ett fantastiskt immunförsvar som kan läka ut många infektioner utan hjälp av antibiotika. Dessutom får man inte glömma bort att antibiotika kan ge allvarliga biverkningar så som allergier och svåra tarminfektioner. I Blekinge har vi sedan många år haft en av landets högsta antibiotikaförskrivningar. Studier och statistik från andra länder visar att vi borde kunna minska antalet antibiotikarecept med nästan 40 procent utan att riskera en ökad sjuklighet. Blekinge är på rätt väg! Statistik för det senaste halvåret visar att vi minskar vår antibiotikaförskrivning nästan mest i landet vilket är mycket glädjande även om vi har en lång väg kvar. I dag finns det Stramagrupper i samtliga landsting vars främsta uppgifter är att verka för en ansvarsfull antibiotikaförskrivning och övervaka den lokala resistensökningen. Vi i Strama Blekinge har under våren startat upp kampanjen Frisk utan antibiotika där vi genom olika sorters informationsmaterial försöker nå ut till befolkningen för att de ska känna sig trygga även om sjukvårdskontakten slutar med att man väljer att avstå från antibiotika. Mycket av vårt arbete vänder sig mot primärvården dit patienterna vänder sig i första hand med sina infektioner och numera har vi lokala Stramaombud till vår hjälp på nästan alla våra vårdcentraler. Vårt arbete är långsiktigt och vi behöver alla hjälpas åt för att vi i framtiden ska kunna bedriva den vård som vi i dag tar för självklar! Vill du följa vårt arbete kan du hitta mer information på Facebook.com/StramaBlekinge Olof Blivik Stramaordförande i Blekinge 20 Puls 1/12