Utbildningar inom samverkansavtalet för gymnasieskolan inom Göteborgsregionens kommunalförbund Planering inför år 1 HT 2014, Version 1

Transkript

1 KOMMUNALFÖRBUNDET GR MATRIS Margaretha Allen Utbildningar inom samverkansavtalet för gymnasieskolan inom Göteborgsregionens kommunalförbund Planering inför år 1 HT 2014, Version 1 L = Sökbar lärlingsutbildning, S = Skolförlagd utbildning Utbud inför 2014 anmäls enligt följande: RÖTT PLANERAS TAS BORT GRÖNT NYTT UTBUD PLANERAS SVART KVARSTÅR Barn- och fritidsprogrammet ALE ALE GYMNASIUM GÖTEBORG BURGÅRDENS UTBILDNINGSCENTRUM STENUNGSUND NÖSNÄSGYMNASIET Fritid och hälsa ALE ALE GYMNASIUM ALINGSÅS ALSTRÖMERGYMNASIET GÖTEBORG BURGÅRDENS UTBILDNINGSCENTRUM KUNGSBACKA ARANÄSGYMNASIET KUNGSBACKA ELOF LINDÄLVS GYMNASIUM (L) KUNGÄLV MIMERS HUS LERUMS GYMNASIUM LILLA EDET ELFHEMSGYMNASIET (L) MÖLNDAL KROKSLÄTTSGYMNASIET STENUNGSUND NÖSNÄSGYMNASIET Pedagogiskt arbete ALE ALE GYMNASIUM ALINGSÅS ALSTRÖMERGYMNASIET GÖTEBORG BURGÅRDENS UTBILDNINGSCENTRUM HÄRRYDA HULEBÄCKSGYMNASIET KUNGSBACKA ARANÄSGYMNASIET KUNGÄLV MIMERS HUS LERUMS GYMNASIUM LILLA EDET ELFHEMSGYMNASIET (L) 1

2 KOMMUNALFÖRBUNDET GR MÖLNDAL KROKSLÄTTSGYMNASIET STENUNGSUND NÖSNÄSGYMNASIET Socialt arbete ALE ALE GYMNASIUM GÖTEBORG BURGÅRDENS UTBILDNINGSCENTRUM HÄRRYDA HULEBÄCKSGYMNASIET KUNGSBACKA ARANÄSGYMNASIET LILLA EDET ELFHEMSGYMNASIET (L) MÖLNDAL KROKSLÄTTSGYMNASIET Bygg- och anläggningsprogrammet GÖTEBORG BRÄCKEGYMNASIET STENUNGSUND NÖSNÄSGYMNASIET (L) Anläggningsfordon GÖTEBORG BRÄCKEGYMNASIET KUNGSBACKA ELOF LINDÄLVS GYMNASIUM (L) LILLA EDET ELFHEMSGYMNASIET (L) Husbyggnad ALINGSÅS ALSTRÖMERGYMNASIET (S+L) GÖTEBORG BRÄCKEGYMNASIET KUNGSBACKA ARANÄSGYMNASIET KUNGÄLV MIMERS HUS LERUMS GYMNASIUM LILLA EDET ELFHEMSGYMNASIET (L) PARTILLE PORTHÄLLA GYMNASIUM STENUNGSUND NÖSNÄSGYMNASIET Mark och anläggning ALINGSÅS ALSTRÖMERGYMNASIET GÖTEBORG BRÄCKEGYMNASIET KUNGSBACKA ELOF LINDÄLVSGYMNASIET (L) KUNGÄLV MIMERS HUS LERUMS GYMNASIUM LILLA EDET ELFHEMSGYMNASIET (L) STENUNGSUND NÖSNÄSGYMNASIET (L) Måleri ALINGSÅS ALSTRÖMERGYMNASIET (L) GÖTEBORG BRÄCKEGYMNASIET KUNGSBACKA ELOF LINDÄLVSGYMNASIET (L) LERUMS GYMNASIUM STENUNGSUND NÖSNÄSGYMNASIET (L) 2

3 KOMMUNALFÖRBUNDET GR Plåtslageri ALINGSÅS ALSTRÖMERGYMNASIET (L) GÖTEBORG BRÄCKEGYMNASIET KUNGSBACKA ELOF LINDÄLVSGYMNASIET (L) STENUNGSUND NÖSNÄSGYMNASIET (L) Ekonomiprogrammet ALE GYMNASIUM GÖTEBORG ANGEREDSGYMNASIET GÖTEBORG HVITFELDTSKA GYMNASIET GÖTEBORG KATRINELUNDSGYMNASIET GÖTEBORG POLHEMSGYMNASIET MÖLNDAL Ekonomi ALE GYMNASIUM ALINGSÅS ALSTRÖMERGYMNASIET GÖTEBORG ANGEREDSGYMNASIET GÖTEBORG HVITFELDTSKA GYMNASIET GÖTEBORG KATRINELUNDSGYMNASIET GÖTEBORG POLHEMSGYMNASIET HÄRRYDA HULEBÄCKSGYMNASIET KUNGSBACKA ELOF LINDÄLVS GYMNASIUM KUNGÄLV MIMERS HUS LERUMS GYMNASIUM MÖLNDAL FÄSSBERGSGYMNASIET PARTILLE PORTHÄLLA GYMNASIUM STENUNGSUND NÖSNÄSGYMNASIET Juridik ALE GYMNASIUM GÖTEBORG ANGEREDSGYMNASIET GÖTEBORG HVITFELDTSKA GYMNASIET HÄRRYDA HULEBÄCKSGYMNASIET KUNGSBACKA ELOF LINDÄLVS GYMNASIUM LERUMS GYMNASIUM MÖLNDAL FÄSSBERGSGYMNASIET STENUNGSUND NÖSNÄSGYMNASIET El- och energiprogrammet GÖTEBORG LINDHOLMENS TEKNISKA GYMNASIUM Automation ALINGSÅS ALSTRÖMERGYMNASIET GÖTEBORG LINDHOLMENS TEKNISKA GYMNASIUM 3

4 KOMMUNALFÖRBUNDET GR HÄRRYDA HULEBÄCKSGYMNASIET KUNGSBACKA ELOF LINDÄLVS GYMNASIUM KUNGÄLV MIMERS HUS GYMNASIUM KUNGÄLV MIMERS HUS GYMNASIUM (L) Dator- och kommunikationsteknik GÖTEBORG LINDHOLMENS TEKNISKA GYMNASIUM HÄRRYDA HULEBÄCKSGYMNASIET KUNGSBACKA ELOF LINDÄLVS GYMNASIUM KUNGÄLV MIMERS HUS GYMNASIUM KUNGÄLV MIMERS HUS GYMNASIUM (L) LERUMS GYMNASIUM STENUNGSUND NÖSNÄSGYMNASIET Elteknik ALINGSÅS ALSTRÖMERGYMNASIET GÖTEBORG LINDHOLMENS TEKNISKA GYMNASIUM HÄRRYDA HULEBÄCKSGYMNASIET KUNGSBACKA ELOF LINDÄLVSGYMNASIET KUNGÄLV MIMERS HUS LERUMS GYMNASIUM MÖLNDAL FÄSSBERGSGYMNASIET PARTILLE PORTHÄLLA GYMNASIUM STENUNGSUND NÖSNÄSGYMNASIET Energiteknik GÖTEBORG LINDHOLMENS TEKNISKA GYMNASIUM HÄRRYDA HULEBÄCKSGYMNASIET KUNGSBACKA ELOF LINDÄLVSGYMNASIET Estetiska programmet ALE GYMNASIUM GÖTEBORG HVITFELDTSKA GYMNASIET GÖTEBORG MUNKEBÄCK GÖTEBORG SCHILLERSKA Bild och formgivning GÖTEBORG SCHILLERSKA GYMNASIET HÄRRYDA HULEBÄCKSGYMNASIET KUNGSBACKA ARANÄSGYMNASIET LERUMS GYMNASIUM MÖLNDAL FÄSSBERGSGYMNASIET Vanligt ges ej längre, se särskild variant STENUNGSUND NÖSNÄSGYMNASIET 4

5 KOMMUNALFÖRBUNDET GR Dans ALINGSÅS ALSTRÖMERGYMNASIET GÖTEBORG SCHILLERSKA GYMNASIET HÄRRYDA HULEBÄCKSGYMNASIET KUNGSBACKA ARANÄSGYMNASIET MÖLNDAL FÄSSBERGSGYMNASIET Estetik och media ALINGSÅS ALSTRÖMERGYMNASIET GÖTEBORG MUNKEBÄCKSGYMNASIET GÖTEBORG SCHILLERSKA GYMNASIET HÄRRYDA HULEBÄCKSGYMNASIET KUNGSBACKA ARANÄSGYMNASIET KUNGÄLV MIMERS HUS LERUMS GYMNASIUM MÖLNDAL FÄSSBERGSGYMNASIET Musik ALE GYMNASIUM ALINGSÅS ALSTRÖMERGYMNASIET GÖTEBORG HVITFELDTSKA GYMNASIET GÖTEBORG MUNKEBÄCKSGYMNASIET HÄRRYDA HULEBÄCKSGYMNASIET KUNGSBACKA ARANÄSGYMNASIET KUNGÄLV MIMERS HUS LERUMS GYMNASIUM MÖLNDAL FÄSSBERGSGYMNASIET PARTILLE PORTHÄLLA GYMNASIUM STENUNGSUND NÖSNÄSGYMNASIET Teater GÖTEBORG SCHILLERSKA GYMNASIET HÄRRYDA HULEBÄCKSGYMNASIET KUNGSBACKA ARANÄSGYMNASIET LERUMS GYMNASIUM MÖLNDAL FÄSSBERGSGYMNASIET STENUNGSUND NÖSNÄSGYMNASIET Fordons- och transportprogrammet GÖTEBORG BRÄCKEGYMNASIET GÖTEBORG MTG STENUNGSUND NÖSNÄSGYMNASIET (L) Godshantering GÖTEBORG BRÄCKEGYMNASIET 5

6 KOMMUNALFÖRBUNDET GR KUNGSBACKA ELOF LINDÄLVS GYMNASIUM (S+L) LILLA EDET ELFHEMSGYMNASIET (L) Karosseri och lackering GÖTEBORG MTG KUNGSBACKA ELOF LINDÄLVSGYMNASIET (L) KUNGÄLV MIMERS HUS STENUNGSUND NÖSNÄSGYMNASIET Lastbil och mobila maskiner GÖTEBORG MTG KUNGSBACKA ELOF LINDÄLVSGYMNASIET KUNGÄLV MIMERS HUS LILLA EDET ELFHEMSGYMNASIET (L) STENUNGSUND NÖSNÄSGYMNASIET (L) Personbil GÖTEBORG MTG HÄRRYDA HULEBÄCKSGYMNASIET KUNGSBACKA ELOF LINDÄLVSGYMNASIET (S+L) KUNGÄLV MIMERS HUS LILLA EDET ELFHEMSGYMNASIET (L) PARTILLE PORTHÄLLA GYMNASIUM STENUNGSUND NÖSNÄSGYMNASIET Transport GÖTEBORG BRÄCKEGYMNASIET KUNGSBACKA ELOF LINDÄLVSGYMNASIET KUNGÄLV MIMERS HUS Handels- och administrationsprogrammet GÖTEBORG ANGEREDSGYMNASIET GÖTEBORG HVITFELDTSKA GYMNASIET MÖLNDAL STENUNGSUND NÖSNÄSGYMNASIET (L) Administrativ service GÖTEBORG ANGEREDSGYMNASIET GÖTEBORG HVITFELDTSKA GYMNASIET HÄRRYDA HULEBÄCKSGYMNASIET KUNGSBACKA ELOF LINDÄLVS GYMNASIUM (S+L) LILLA EDET ELFHEMSGYMNASIET (L) STENUNGSUND NÖSNÄSGYMNASIET (L) Handel och service ALINGSÅS ALSTRÖMERGYMNASIET 6

7 KOMMUNALFÖRBUNDET GR GÖTEBORG ANGEREDSGYMNASIET GÖTEBORG HVITFELDTSKA GYMNASIET HÄRRYDA HULEBÄCKSGYMNASIET KUNGSBACKA ELOF LINDÄLVS GYMNASIUM (S+L) LERUMS GYMNASIUM LILLA EDET ELFHEMSGYMNASIET (L) MÖLNDAL STENUNGSUND NÖSNÄSGYMNASIET Hantverksprogrammet GÖTEBORG BURGÅRDENS UTBILDNINGSCENTRUM Finsnickeri STENUNGSUND NÖSNÄSGYMNASIET (L) Florist GÖTEBORG BURGÅRDENS UTBILDNINGSCENTRUM KUNGSBACKA ELOF LINDÄLVSGYMNASIET (L) Frisör GÖTEBORG BURGÅRDENS UTBILDNINGSCENTRUM Textil design GÖTEBORG BURGÅRDENS UTBILDNINGSCENTRUM Övriga hantverk GÖTEBORG BURGÅRDENS UTBILDNINGSCENTRUM HÅR- OCH MAKEUPSTYLIST Hotell och turismprogrammet GÖTEBORG BURGÅRDENS UTBILDNINGSCENTRUM Hotell och konferens GÖTEBORG BURGÅRDENS UTBILDNINGSCENTRUM KUNGSBACKA ELOF LINDÄLVS GYMNASIUM (S+L) LERUM LERUMS GYMNASIUM LILLA EDET ELFHEMSGYMNASIET (L) STENUNGSUND NÖSNÄSGYMNASIET Turism och resor GÖTEBORG BURGÅRDENS UTBILDNINGSCENTRUM KUNGSBACKA ELOF LINDÄLVS GYMNASIUM LILLA EDET ELFHEMSGYMNASIET (L) STENUNGSUND NÖSNÄSGYMNASIET 7

8 KOMMUNALFÖRBUNDET GR Humanistiska programmet ALINGSÅS ALSTRÖMERGYMNASIET GÖTEBORG SCHILLERSKA GYMNASIET HÄRRYDA HULEBÄCKSGYMNASIET Kultur GÖTEBORG SCHILLERSKA GYMNASIET LERUMS GYMNASIUM (profil internationalisering) Språk ALINGSÅS ALSTRÖMERGYMNASIET GÖTEBORG SCHILLERSKA GYMNASIET (SAMT PROFIL FRANSK SEKTION) LERUMS GYMNASIUM Industritekniska programmet GÖTEBORG LINDHOLMENS TEKNISKA GYMNASIUM Driftsäkerhet och underhåll GÖTEBORG LINDHOLMENS TEKNISKA GYMNASIUM KUNGSBACKA ELOF LINDÄLVSGYMNASIET (S+L) LILLA EDET ELFHEMSGYMNASIET (L) STENUNGSUND NÖSNÄSGYMNASIET Processteknik GÖTEBORG LINDHOLMENS TEKNISKA GYMNASIUM STENUNGSUND NÖSNÄSGYMNASIET Produkt- och maskinteknik GÖTEBORG LINDHOLMENS TEKNISKA GYMNASIUM KUNGSBACKA ELOF LINDÄLVSGYMNASIET KUNGÄLV MIMERS HUS LILLA EDET ELFHEMSGYMNASIET (L) STENUNGSUND NÖSNÄSGYMNASIET Svetsteknik GÖTEBORG LINDHOLMENS TEKNISKA GYMNASIUM KUNGSBACKA ELOF LINDÄLVSGYMNASIET (S+L) KUNGÄLV MIMERS HUS LILLA EDET ELFHEMSGYMNASIET (L) STENUNGSUND NÖSNÄSGYMNASIET Naturbruksprogrammet AVTAL MED VÄSTRA GÖTALANDSREGIONEN FÖR SAMTLIGA INRIKTNINGAR KUNGSBACKA HAR AVTAL MED REGION HALLAND 8

9 KOMMUNALFÖRBUNDET GR Djur GÖTEBORG BURGÅRDENS UTBILDNINGSCENTRUM/AUGUST KOBBS GYMNASIUM Lantbruk Skog Trädgård Naturvetenskapsprogrammet ALE GYMNASIUM GÖTEBORG ANGEREDSGYMNASIET GÖTEBORG BURGÅRDENS UTBILDNINGSCENTRUM Profil Asperger GÖTEBORG HVITFELDTSKA GYMNASIET GÖTEBORG IHGR GÖTEBORG KATRINELUNDSGYMNASIET GÖTEBORG POLHEMSGYMNASIET Naturvetenskap ALE GYMNASIUM GÖTEBORG ANGEREDSGYMNASIET GÖTEBORG BURGÅRDENS UTBILDNINGSCENTRUM PROFIL ASPERGER INKL ASPERGERPROFIL GÖTEBORG HVITFELDTSKA GYMNASIET GÖTEBORG IHGR GÖTEBORG KATRINELUNDSGYMNASIET GÖTEBORG POLHEMSGYMNASIET HÄRRYDA HULEBÄCKSGYMNASIET KUNGSBACKA ARANÄSGYMNASIET KUNGSBACKA ELOF LINDÄLVSGYMNASIET KUNGÄLV MIMERS HUS LERUMS GYMNASIUM MÖLNDAL FÄSSBERGSGYMNASIET (profil biomedicin) PARTILLE PORTHÄLLA GYMNASIUM (INKL ESTETISK VARIANT) STENUNGSUND NÖSNÄSGYMNASIET ÖCKERÖ GYMNASIESKOLA Naturvetenskap och samhälle ALE GYMNASIUM ALINGSÅS ALSTRÖMERGYMNASIET GÖTEBORG HVITFELDTSKA GYMNASIET GÖTEBORG KATRINELUNDSGYMNASIET HÄRRYDA HULEBÄCKSGYMNASIET KUNGSBACKA ARANÄSGYMNASIET KUNGSBACKA ELOF LINDÄLVSGYMNASIET KUNGÄLV MIMERS HUS LERUMS GYMNASIUM MÖLNDAL FÄSSBERGSGYMNASIET (profil biomedicin) 9

10 KOMMUNALFÖRBUNDET GR PARTILLE PORTHÄLLA GYMNASIUM (INKLUSIVE ESTETISK VARIANT) STENUNGSUND NÖSNÄSGYMNASIET Restaurang- och livsmedelsprogrammet GÖTEBORG ESTER MOSESSONS GYMNASIUM Bageri och konditori GÖTEBORG ESTER MOSESSONS GYMNASIUM KUNGSBACKA ELOF LINDÄLVSGYMNASIET (L) Kök och servering ALINGSÅS ALSTRÖMERGYMNASIET GÖTEBORG ESTER MOSESSONS GYMNASIUM KUNGSBACKA ELOF LINDÄLVSGYMNASIET (S+L) LILLA EDET ELFHEMSGYMNASIET (L) STENUNGSUND NÖSNÄSGYMNASIET (L) Färskvaror, delikatess och catering GÖTEBORG ESTER MOSESSONS GYMNASIUM KUNGSBACKA ELOF LINDÄLVSGYMNASIET (S+L) LILLA EDET ELFHEMSGYMNASIET (L) Samhällsvetenskapsprogrammet ALE GYMNASIUM GÖTEBORG ANGEREDSGYMNASIET GÖTEBORG BERNADOTTEGYMNASIET GÖTEBORG BURGÅRDENS UTBILDNINGSCENTRUM Profil Asperger GÖTEBORG HVITFELDTSKA GYMNASIET GÖTEBORG IHGR GÖTEBORG KATRINELUNDSGYMNASIET GÖTEBORG MUNKEBÄCKSGYMNASIET GÖTEBORG POLHEMSGYMNASIET GÖTEBORG SCHILLERSKA GYMNASIET Beteendevetenskap ALE GYMNASIUM GÖTEBORG BERNADOTTEGYMNASIET GÖTEBORG BURGÅRDENS UTBILDNINGSCENTRUM PROFIL ASPERGER GÖTEBORG HVITFELDTSKA GYMNASIET GÖTEBORG KATRINELUNDSGYMNASIET GÖTEBORG SCHILLERSKA GYMNASIET (samt profil fransk sektion) HÄRRYDA HULEBÄCKSGYMNASIET KUNGSBACKA ARANÄSGYMNASIET KUNGSBACKA ELOF LINDÄLVSGYMNASIET KUNGSBACKA KRAFTER I 1 KUNGÄLV MIMERS HUS 10

11 KOMMUNALFÖRBUNDET GR LERUM LERUMS GYMNASIUM MÖLNDAL FÄSSBERGSGYMNASIET PARTILLE PORTHÄLLA GYMNASIUM STENUNGSUND NÖSNÄSGYMNASIET Medier, information och kommunikation ALE GYMNASIUM ALINGSÅS ALSTRÖMERGYMNASIET GÖTEBORG ANGEREDSGYMNASIET GÖTEBORG MUNKEBÄCKSGYMNASIET HÄRRYDA HULEBÄCKSGYMNASIET KUNGSBACKA ARANÄSGYMNASIET KUNGÄLV MIMERS HUS LERUMS GYMNASIUM (profil Journalistik) MÖLNDAL FÄSSBERGSGYMNASIET STENUNGSUND NÖSNÄSGYMNASIET Samhällsvetenskap ALE GYMNASIUM ALINGSÅS ALSTRÖMERGYMNASIET GÖTEBORG ANGEREDSGYMNASIET GÖTEBORG BURGÅRDENS UTBILDNINGSCENTRUM PROFIL ASPERGER GÖTEBORG HVITFELDTSKA GYMNASIET GÖTEBORG IHGR GÖTEBORG KATRINELUNDSGYMNASIET GLOBAL PROFIL GÖTEBORG POLHEMSGYMNASIET GÖTEBORG SCHILLERSKA GYMNASIET (samt profil fransk sektion) HÄRRYDA HULEBÄCKSGYMNASIET KUNGSBACKA ARANÄSGYMNASIET KUNGSBACKA ELOF LINDÄLVSGYMNASIET KUNGÄLV MIMERS HUS LERUMS GYMNASIUM MÖLNDAL FÄSSBERGSGYMNASIET PARTILLE PORTHÄLLA GYMNASIUM STENUNGSUND NÖSNÄSGYMNASIET ÖCKERÖ GYMNASIESKOLA Sjöfartsprogrammet GÖTEBORG LINDHOLMENS TEKNISKA GYMNASIUM Däck och Maskin ÖCKERÖ GYMNASIESKOLA Däck och Maskin Teknikprogrammet ALE GYMNASIUM GÖTEBORG LINDHOLMENS TEKNISKA GYMNASIUM GÖTEBORG POLHEMSGYMNASIET 11

12 KOMMUNALFÖRBUNDET GR Design och produktutveckling ALE GYMNASIUM ALINGSÅS ALSTRÖMERGYMNASIET GÖTEBORG POLHEMSGYMNASIET KUNGSBACKA ARANÄSGYMNASIET KUNGÄLV MIMERS HUS LERUMS GYMNASIUM MÖLNDAL FÄSSBERGSGYMNASIET STENUNGSUND NÖSNÄSGYMNASIET Informations- och medieteknik ALE GYMNASIUM ALINGSÅS ALSTRÖMERGYMNASIET GÖTEBORG LINDHOLMENS TEKNISKA GYMNASIUM HÄRRYDA HULEBÄCKSGYMNASIET KUNGSBACKA ELOF LINDÄLVSGYMNASIET KUNGÄLV MIMERS HUS LERUMS GYMNASIUM MÖLNDAL FÄSSBERGSGYMNASIET STENUNGSUND NÖSNÄSGYMNASIET Produktionsteknik GÖTEBORG LINDHOLMENS TEKNISKA GYMNASIUM KUNGSBACKA ELOF LINDÄLVSGYMNASIET KUNGÄLV MIMERS HUS STENUNGSUND NÖSNÄSGYMNASIET Samhällsbyggande och miljö GÖTEBORG LINDHOLMENS TEKNISKA GYMNASIUM KUNGSBACKA ARANÄSGYMNASIET KUNGÄLV MIMERS HUS MÖLNDAL FÄSSBERGSGYMNASIET STENUNGSUND NÖSNÄSGYMNASIET Teknikvetenskap ALINGSÅS ALSTRÖMERGYMNASIET GÖTEBORG LINDHOLMENS TEKNISKA GYMNASIUM HÄRRYDA HULEBÄCKSGYMNASIET KUNGSBACKA ARANÄSGYMNASIET KUNGSBACKA ELOF LINDÄLVSGYMNASIET KUNGÄLV MIMERS HUS MÖLNDAL FÄSSBERGSGYMNASIET VVS och Fastighetsprogrammet GÖTEBORG LINDHOLMENS TEKNISKA GYMNASIUM STENUNGSUND NÖSNÄSGYMNASIET (L) 12

13 KOMMUNALFÖRBUNDET GR Fastighet GÖTEBORG LINDHOLMENS TEKNISKA GYMNASIUM LILLA EDET ELFHEMSGYMNASIET (L) STENUNGSUND NÖSNÄSGYMNASIET (L) Kyl- och värmepumpsteknik GÖTEBORG LINDHOLMENS TEKNISKA GYMNASIUM STENUNGSUND NÖSNÄSGYMNASIET (L) Ventilationsteknik GÖTEBORG LINDHOLMENS TEKNISKA GYMNASIUM Vvs GÖTEBORG LINDHOLMENS TEKNISKA GYMNASIUM STENUNGSUND NÖSNÄSGYMNASIET (L) Vård- och omsorgsprogrammet ALE GYMNASIUM ALINGSÅS ALSTRÖMERGYMNASIET GÖTEBORG KATRINELUNDSGYMNASIET (S+L) KUNGSBACKA ARANÄSGYMNASIET KUNGSBACKA ELOF LINDÄLVSGYMNASIET (L) KUNGÄLV MIMERS HUS LILLA EDET ELFHEMSGYMNASIET (L) MÖLNDAL KROKSLÄTTSGYMNASIET STENUNGSUND NÖSNÄSGYMNASIET (L) Särskild variant ALE ALE GYMNASIUM NATURVETENSKAP OCH MUSIK ALE ALE GYMNASIUM MEDIER, KOMMUNIKATION OCH INFORMATION SAMHÄLLSVETENSKAP MUSIK GÖTEBORG ESTER MOSESSONS GYMNASIUM RESTAURANG OCH LIVSMEDELSPROGRAMMET KÖTT, CHARK, STYCKNING/CHARKUTERIST (RIKSREKRYTERANDE SÄRSKILD VARIANT) GÖTEBORG ESTER MOSESSONS GYMNASIUM RESTAURANG OCH LIVSMEDELSPROGRAMMET SJÖINTENDENTUR SÖKBAR TILL ÅR 3 (RIKSREKRYTERANDE SÄRSKILD VARIANT) KUNGSBACKA ELOF LINDÄLVSGYMNASIET BILD Naturvetenskapsprogrammet, Ekonomiprogrammet 13

14 KOMMUNALFÖRBUNDET GR MUSIK Ekonomiprogrammet, Naturvetenskapsprogrammet, Samhällsvetenskapsprogrammet, Teknikprogrammet LERUM LERUMS GYMNASIUM Naturvetenskap - musik MÖLNDAL FÄSSBERGSGYMNASIET Estetiska programmet mode & design PARTILLE PORTHÄLLA GYMNASIUM Samhällsvetenskapsprogrammet Estetiskt område musik Naturvetenskapsprogrammet Estetiskt område musik Spetsutbildning GÖTEBORG HVITFELDTSKA GYMNASIET Naturvetenskapsprogrammet med matematikspets GÖTEBORG HVITFELDTSKA GYMNASIET Estetiska programmet med musikspets HÄRRYDA HULEBÄCKSGYMNASIET Estetiska programmet med musikspets, ansökan inlämnad till Skolverket MÖLNDAL FÄSSBERGSGYMNASIET Samhällsvetenskap och humaniora Riksidrottsplatser GÖTEBORG KATRINELUNDSGYMNASIET Friidrott, Handboll Ekonomi, Natur, Samhäll, Teknik, samt Vård- o omsorg, Barn- och fritid, El- och energi LERUMS GYMNASIUM Segling Nationellt godkända idrottsutbildningar ALINGSÅS ALSTRÖMERGYMNASIET Handboll, Fotboll GÖTEBORG ANGEREDSGYMNASIET Boxning, Fotboll GÖTEBORG BERNADOTTEGYMNASIET Bandy, Basket, Bordtennis, Brottning, Fotboll, Friidrott, Golf, Handboll, Innebandy, Ishockey, Judo, Konståkning, Orientering, Simning, Tennis GÖTEBORG HVITFELDTSKA GYMNASIET Badminton 14

15 KOMMUNALFÖRBUNDET GR GÖTEBORG KATRINELUNDSGYMNASIET Bandy, Basket, Bordtennis, Brottning, Fotboll, Friidrott, Golf, Handboll, Innebandy, Ishockey, Judo, Konståkning, Orientering, Simning, Tennis HÄRRYDA HULEBÄCKSGYMNASIET Innebandy KUNGSBACKA ARANÄSGYMNASIET KUNGSBACKA ELOF LINDÄLVSGYMNASIET Fotboll, Handboll KUNGÄLV MIMERS HUS Bandy LERUMS GYMNASIUM Innebandy PARTILLE PORTHÄLLA GYMNASIUM Handboll Övrigt International Baccalaureate GÖTEBORG HVITFELDTSKA GYMNASIET GÖTEBORG IHGR KUNGSBACKA ARANÄSGYMNASIET GÖTEBORG LÄRCENTRUM ERBJUDER KURSER PÅ SAMTLIGA NATIONELLA PROGRAM OCH INTRODUKTIONSPROGRAM PÅ ANGEREDSGYMNASIET, BRÄCKEGYMNASIET, BURGÅRDENS UTBILDNINGSCENTRUM, OCH (PRELIMINÄRT) SCHILLERSKA GYMNASIET Sökbart programinriktat val (PRIV) ALE GYMNASIUM Barn och fritidsprogrammet Vård och omsorgsprogrammet ALINGSÅS ALSTRÖMERGYMNASIET Barn och fritidsprogrammet (S+L) Bygg och anläggningsprogrammet (S+L) El och energiprogrammet (S) Handel och administrationsprogrammet (S+L) Restaurang och livsmedelsprogrammet (S+L) Vård och omsorgsprogrammet (S+L) Endast PRO Lärling på BA

16 KOMMUNALFÖRBUNDET GR GÖTEBORG Barn och Fritid Burgårdens Utbildningscentrum Hantverk/Florist, Burgårdens Utbildningscentrum Bygg och anläggning Bräckegymnasiet El och energi Lindholmens tekniska gymnasium Fordon och transport gods/transport Bräckegymnasiet (Rätt att fullfölja inriktningen) Fordon och transport/personbil, karosseri MTG (Rätt att fullfölja inriktningen) Handel och administration Angeredsgymnasiet Hantverk/textil design, personlig stil, hår- och makeupstylist Burgårdens utbildningscentrum Industriprogrammet/Industriteknik, Lindholmens tekniska gymnasium Restaurang och livsmedel Ester Mosessons gymnasium Vård och omsorg Katrinelundsgymnasiet HÄRRYDA Barn- och fritidsprogrammet El- och energiprogrammet Fordon och transportprogrammet Handel och administrationsprogrammet KUNGSBACKA Barn och fritidsprogrammet Aranäsgymnasiet Bygg och anläggningsprogrammet Aranäsgymnasiet Vård och omsorgsprogrammet Aranäsgymnasiet Fordon och transportprogrammet Elof Lindälvs gymnasium Handels och administrationsprogrammet Elof Lindälvs gymnasium Hotell- och turism Elof Lindälvsgymnasiet Restaurang- och livsmedelsprogrammet Elof Lindälvs gymnasium KUNGÄLV Barn- och fritidsprogrammet Bygg- och anläggningsprogrammet Industritekniska programmet Vård- och omsorgsprogrammet LERUM Barn- och fritidsprogrammet Bygg- och anläggningsprogrammet LILLA EDET ELFHEMSGYMNASIET Barn- och fritidsprogrammet Fritid och hälsa, Pedagogiskt arbete, Socialt arbete Bygg- och anläggningsprogrammet Anläggningsfordon, Husbyggnad, Mark och anläggning 16

17 KOMMUNALFÖRBUNDET GR Fordon- och transportprogrammet Godshantering, Lastbil och mobila maskiner, Personbil Handels- och administrationsprogrammet Administrativ service, Handel och service Hotell och turismprogrammet Hotell och konferens, Turism och resor Industritekniska programmet Driftsäkerhet och underhållsteknik, Produkt och maskinteknik, Svetsteknik Restaurang och livsmedelsprogrammet Kök och servering, Färskvaror, delikatess och catering Vvs och fastighetsprogrammet -Fastighet Vård- och omsorgsprogrammet MÖLNDAL FÄSSBERGSGYMNASIET Handels och administrationsprogrammet MÖLNDAL KROKSLÄTTSGYMNASIET Barn- och fritidsprogrammet Vård- och omsorgsprogrammet Handel- och administrationsprogrammet STENUNGSUND NÖSNÄSGYMNASIET Industritekniska programmet Svets, Driftsäkerhet och underhåll, Produkt och maskinteknik El- och energiprogrammet Fordonsprogrammet Fordonsteknik Restaurang och livsmedelsprogrammet Sökbar gruppbaserad yrkesintroduktion GÖTEBORG Barn och Fritid Burgårdens Utbildningscentrum Hantverk/Florist, Burgårdens Utbildningscentrum Bygg och anläggning Bräckegymnasiet Fordon och transportprogrammet Bräckegymnasiet Handel och administration Angeredsgymnasiet Hantverk/ textil design, Hår- och makeupstylist Burgårdens utbildningscentrum Industriteknik Lindholmens tekniska gymnasium Naturbruk/djur August Kobb/Burgårdens Utbildningscentrum Restaurant och livsmedel Ester Mosessons Gymnasium Vård och omsorg Katrinelundsgymnasiet HÄRRYDA Transport/Lager/Service LILLA EDET ELFHEMSGYMNASIET Barn- och fritidsprogrammet Fritid och hälsa, Pedagogiskt arbete, 17

18 KOMMUNALFÖRBUNDET GR Socialt arbete Bygg- och anläggningsprogrammet Anläggningsfordon, Husbyggnad, Mark och anläggning Fordon- och transportprogrammet Godshantering, Lastbil och mobila maskiner, Personbil Handels- och administrationsprogrammet Administrativ service, Handel och service Hotell och turismprogrammet Hotell och konferens, Turism och resor Industritekniska programmet Driftsäkerhet och underhållsteknik, Produkt och maskinteknik, Svetsteknik Restaurang och livsmedelsprogrammet Kök och servering, Färskvaror, delikatess och catering Vvs och fastighetsprogrammet -Fastighet Vård- och omsorgsprogrammet MÖLNDAL KROKSLÄTTSGYMNASIET Barn- och fritidsprogrammet Vård- och omsorgsprogrammet FÖLJANDE UTBILDNINGSVÄGAR INGÅR INTE I SAMMANSTÄLLNINGEN DÅ DE INTE OMFATTAS AV SAMVERKANSAVTALET INOM GÖTEBORGSREGIONEN PREPARANDUTBILDNING INDIVIDBASERAD YRKESINTRODUKTION INDIVIDUELLT ALTERNATIV SPRÅKINTRODUKTION Gymnasiesärskolans program enligt GYS13 (OBS individuella program ingår ej i samverkansavtalet för gymnasiesärskolan) ALINGSÅS ALSTRÖMERGYMNASIET Programmet för administration, handel och varuhantering Programmet för hotell, restaurang och bageri Programmet för estetiska verksamheter Programmet för samhälle, natur, språk Programmet för hälsa, vård och omsorg Individuella program: Yrkesträning Verksamhetsträning GÖTEBORG GYMNASIESÄRSKOLAN Programmet för administration, handel och varuhantering Programmet för estetiska verksamheter Programmet för fastighet, anläggning och byggnation 18

19 KOMMUNALFÖRBUNDET GR Programmet för fordonsvård och godshantering Programmet för hantverk och produktion Programmet för hotell, restaurang och bageri Programmet för hälsa, vård och omsorg Programmet för samhälle, natur och språk Programmet för skog, mark och djur Individuella program: Verksamhetsträning Yrkesträning HÄRRYDA HULEBÄCKSGYMNASIET Programmet för administration, handel och varuhantering KUNGSBACKA ELOF LINDÄLVSGYMNASIET Programmet för administration, handel och varuhantering Programmet för hotell, restaurang och bageri Programmet för fastighet, anläggning och byggnation Programmet för fordonsvård och godshantering Programmet för samhälle, natur och språk KUNGÄLV Programmet för estetiska verksamheter Programmet för fordonsvård och godshantering Programmet för hotell, restaurang och bageri Programmet för hälsovård och omsorg Programmet för samhälle, natur och språk Individuella program: Yrkesträning Verksamhetsträning LERUM LERUMS GYMNASIUM Programmet för administration, handel och varuhantering Programmet för fastighet, anläggning och byggnation Individuellt program: Verksamhetsträning MÖLNDAL FÄSSBERGSGYMNASIET Programmet för fastighet, anläggning och byggnation Programmet för hotell, restaurang och bageri Programmet för hälsa, vård och omsorg Individuellt program: Alternativ kommunikation 19

20 KOMMUNALFÖRBUNDET GR Teckenspråk Verkstad Träteknik Verksamhetsträning Växthus PARTILLE PORTHÄLLA GYMNASIUM Programmet för samhälle, natur och språk Programmet för fordonsvård och godshantering Programmet för estetiska verksamheter Individuellt program: Estetisk Autism Verksamhetsträning STENUNGSUND NÖSNÄSGYMNASIET Specialutformat program mot HR (10 platser) Yrkesträning (IV) (10 platser) Administration, handel, varuhantering, som lärlingsvariant Fastighet, anläggning och byggnation Fordons- och godshantering Hotell, restaurang och bageri 20

21 Verksamhetsberättelse 2012 Ledning och samordning Teknikcollege Göteborgsregionens (TCGR) övergripande samverkansorgan tillika styrgrupp är det regionala Teknikcollegerådet (TCGR-rådet). Rådet hade under 2012 totalt 27 deltagare, 14 från arbetslivet och 13 från utbildningsområdet. Rådet sammanträdde vid sex tillfällen jämt fördelat över året. Inbjudan och anteckningar från rådets möten finns på Rådets medlemmar kommer från de lokala styrgrupperna på såväl kommunala som fristående utbildningsorganisationer/skolor. Varje styrgrupp nominerar två deltagare, en arbetslivsrepresentant och en utbildningsrepresentant. Rådet har också medlemmar från regionala arbetsmarknadsparter samt företrädare från upphandlande organisationer som t ex Vuxenutbildningsförvaltningen i Göteborg och från vuxenutbildningsgruppen inom GR. Organisationsmodellen medför en god koppling mellan lokala styrgrupper och regional styrgrupp. Arbetsutskottet, som består av fem personer (ordförande från Volvo Cars, Teknikföretagen, IF Metall, Business Region Göteborg och Göteborgsregionens kommunalförbund (där processledaren är anställd) träffades sex gånger under året. Lokala styrgruppers sammansättning bestäms lokalt och vilka som ingick under 2012 framgår av bilaga. Organisationsskiss bifogas. Prioriterade områden för 2012 Behovet av kompetens nu och i framtiden har fortsatt varit i fokus inom Göteborgsregionen ur ett regionalt livslångt perspektiv. Kvalitetsarbetet har drivits framåt genom Teknikcollegerådets verksamhetsinriktning enligt progressionsplan och ett antal mötesplatser. Tio enheter har erbjudit kvalitetssäkrad utbildning inom teknik och industriteknik. Dessa är: TC i Göteborg: Göteborgsregionens tekniska gymnasium/göteborgs tekniska college, Lindholmens tekniska gymnasium, Polhemsgymnasiet SKF tekniska gymnasium/skf Kompetenscentrum och Yrkeshögskolan Göteborg, TC i Kungsbacka: Aranäsgymnasiet, Elof Lindälvsgymnasiet och Yrkeshögskolan Kungsbacka, TC i Kungälv: Mimers hus och TC i Stenungsund: Nösnäsgymnasiet.

22 Vid dessa enheter är 10 program med 16 inriktningar i år ett och två, nio program med 15 inriktningar i år tre, 31 yrkesvux- och vuxenutbildningar och 11 yrkeshögskoleutbildningar certifierade. Totalt antal studerande inom TCGR har varit 1618 i gymnasieskola ( ), minst 405 i vuxenutbildning ( ) och minst 206 i yrkeshögskola (exkl uppgifter från Yrkeshögskolan Göteborg) ( ). En omfattande mängd kurser för anställda eller arbetslösa samt för sfi-studerande har också genomförts. Företrädare för Volvo Cars Corporation, SKF Sverige AB, Metso AB, Midroc Europé AB, Heka- Mylab, Borealis AB, E-vital och Chalmers tekniska högskola med fler har deltagit i det regionala Teknikcollegerådets verksamhet, liksom kommunala och fristående anordnare. I de lokala styrgrupperna har ytterligare drygt 35 företag medverkat till lokal dialog och kvalitetssäkring. I Kungsbacka som är det senast certifierade lokala colleget har ytterligare 30 företag knutits till Teknikcollege. Teknikcollege Göteborgsregionen har uppmärksammats i landet för sin stora andel vuxenutbildning inom collegen. Bland annat genomfördes ett seminarium om detta under Teknikcollege Sveriges rikskonferens. I samband med konjunkturnedgången har många arbetslösa eller anställda tack vare Teknikcollege haft möjlighet att genomgå utbildning för att öka möjligheterna till anställning eller utveckling i sitt yrke. Ett flertal ansökningar till ESF har beviljats, vilket har ökat resurserna för att genomföra utbildning. I en del fall har ett teknikcollege varit projektägare men har utöver egen verksamhet också anlitat andra teknikcollege som underleverantörer. Ett exempel är MedVind som innebär kompetensutveckling av produktionsnära personal bland annat genom en simulerad arbetsmiljö i form av en lådbilsfabrik. Samverkan med andra teknikcollege i landet finns också i projektet Volvosteget där TC Göteborgs Tekniska College AB har tagit fram utbildningsinnehåll och genomfört utbildningsinsatser med stöd av flera certifierade TC och andra utbildningsföretag på tretton orter i Sverige. 400 ungdomar mellan år har en ettårig anställning på AB Volvo där 12 veckors praktik kombineras med praktik i fabrikerna. Det ökade intresset för det nya teknikprogrammet med 982 antagna ( , ) kan också vara ett resultat av regionens arbete med teknikcollege. Kompetensutveckling har anordnats specifikt för lärare på teknikprogrammet genom samverkan med Chalmers, genom deltagande i aktiviteten Möjligheternas värld under mässan Scanautomation samt genom ett spridningsseminarium under Mötesplats skola. TCGR har bland annat påverkat nationellt och lokalt utbildningsutbud samt medverkat till att fler utbildningar genomförts inom såväl gymnasieskolan, vuxenutbildning som yrkeshögskoleutbildning. Såväl processledare som representanter för skolorna har deltagit i arbetet med implementeringen av teknikprogrammet och det industritekniska programmet enligt GY2011. En erfarenhetsutbytesdag för tekniklärare har genomförts med fokus på innehållet i kursen teknik 3. GR Utbildning och Chalmers stod som gemensamma initiativtagare.

23 Med utgångspunkt i behovet av öka kompetens har också en ansökan om kompetensutvecklingsmedel skickats till Skolverket. Ett antal annonser/artiklar har införts i olika medier riktade såväl till studerande, medlemmar i fackförbund som till allmänheten. Nyhetsbrev har getts ut och den regionala webbsidan har regelbundet uppdaterats med nyheter. Antalet unika besök på sidan var 5323 ( ). Lokala college har medverkat på Gymnasiemässan och vid andra fackmässor där konceptet spridits. Några lokala exempel på framgång: TC SKF Tekniska gymnasium/skf Kompetens Centrum, Göteborg har mottagit Internationella Programkontorets pris för Best Practice för ett projekt mellan skolan/abb industrigymnasier/perstorp Gymnasium och The Vocational Secondary School of Dalian Development Zone i Kina. TC Göteborgs Tekniska College AB, Göteborg har genomfört en insats utöver det vanliga genom projektet Möjligheternas värld med syftet att skapa en ny mötesplats mellan utbildning och arbetsliv för att ge en positiv bild av karriärmöjligheter inom industrin. Projektet medverkade under fyra stora fackmässor: VA, Scanautomation parallellt med Gymnasiemässan, Scanpack och Kunskap och Framtid. Andra lokala TC bidrog också till att projektet blev en sådan succé. TC Lindholmen (Polhemsgymnasiet, Lindholmens tekniska gymnasium och Yrkeshögskolan Göteborg). Lindholmens tekniska gymnasium, Göteborg får som enda skola i Sverige utföra certifiering på opto 22 system för energioptimering. TC Mimers hus, Kungälv har genom utökat sitt samarbete med komvux och bland annat utbildat 12 vuxenlärlingar varav 10 erbjudits anställning. TC Kungsbacka (Aranäsgymnasiet, Elof Lindälvsgymnasiet och Yrkeshögskolan Kungsbacka) har etablerat samverkan med 30 nya företag bland annat genom mässan Made by Kungsbacka. Två av dessa har utrustat skolan med nya maskiner och möjlighet till formell certifiering inom svetsteknik. I samverkan med fyra europeiska skolor och företag har ett utbildningsupplägg inom automation utvecklats (EURIAC). Utbildningen har utformats i enhetlighet med ECVET för att göra lärandet transparent och överförbart till de olika nationella skolsystemen. Flera skarpa projekt i samverkan med Polisen har genomförts inom industritekniska programmet. Team Mekatronik kom tvåa i nationell tävling med lego-robotar. Eleven Daniel Pettersson, Mek3, ELG vann Yrkes-SM i automation och kvalificerade sig till Yrkes-VM i Tyskland Utmaningar inför 2013 Osäkerhet kring fortsatta satsningar på vuxenutbildning Osäkerhet kring beslut om nya YH-utbildningar Fler företag kan engagera sig t ex via det nya gymnasiearbetet inför gymnasieexamen Närmare kontakter ska knytas med tekniska högskolor för övergång från teknikprogrammet Nationell handledarutbildning aviseras inom gymnasieskolan Konjunkturnedgång kan medföra svårigheter att genomföra APL

24 Åldrande yrkeslärarkår Svårt att hitta relevant undervisningsmaterial för många av de nya tekniska ämnena Fortfarande behöver mer göras för att locka flickor till programmen Finansiering Kostnaden för medlemsavgiften till Teknikcollege Riksförening om kr har delats av 10 certifierade anordnare. Processledningskostnaden har uppgått till kr, vilken har fördelats på GRs 13 medlemskommuner enligt antal innevånare per kommun samt på de fristående anordnare som är certifierade. Övriga deltagare medfinansierar med tid i tjänst. Gemensamma insatser som t ex annonser har bekostats genom att debitering har skett till varje college. Kompetensutvecklingsdagar har finansierats genom att ett självkostnadspris har tagits ut av deltagarna. Undertecknad av ordförande regional styrgrupp

25 Ansökan om återcertifiering som Vård- och omsorgscollegeregion Kompletterad

26 Ansökande parter: Regional nivå: Kommunerna inom Göteborgsregionens kommunalförbund: Ale, Alingsås, Göteborg, Härryda, Kungsbacka, Kungälv, Lerum. Lilla Edet, Mölndal, Partille, Stenungsund, Tjörn och Öckerö. Västra Götalandsregionens sjukhusvård representerat av de sjukhus som verkar inom Göteborgsregionen Region Halland Hallands sjukhus (samverkansavtal med Kungsbackas lokala college) Fackföreningen Kommunal Lokal nivå: Certifierade lokala college med skolor/utbildare Ale och Lilla Edets lokala college Göteborgs och Öckerös lokala college (NTI och ABF kommer att ansöka om att vara med här) Kungsbackas lokala college Kungälvs lokala college Stenungsund och Tjörns lokala college Ännu ej certifierade kommuner med skolor/utbildare Alingsås har ett politiskt beslut om att ansöka. Härryda har en utsedd processledare för att färdigställa ansökan. Lerum har utsett processledare som har initierat processen med en ny ansökan. Mölndal har utsett processledare som ska initiera processen med att färdigställa ansökan. Partille har inte egen utbildning inom vård- och omsorg i någon större omfattning och kan tänka sig att gå med i annat lokalt college. Kontakter ska tas med andra lokala college. Kontaktuppgifter bifogas i bilaga. 2

27 URSPRUNGLIGT MÅL: Att via ökad samverkan mellan utbildare och avnämare bidra till en attraktivare utbildning som dessutom svarar mot regionens personalbehov. RESULTAT: Organisationsmodellen för GR VO-College har fungerat väl då de lokalt certifierade collegens styrgrupper utsett minst två personer (en från arbetsgivarna och en från utbildningssektorn) som representerat det lokala colleget i det regionala rådet/styrgruppen. För större kommuner har fler personer ingått i rådet. Utförarna av vård- och omsorgsutbildning är såväl kommunala som fristående. Utbudet av anordnare bestäms i en del kommuner via upphandling. Även regional upphandling har genomförts under certifieringsperioden. Upphandlingen har skett av oberoende personer som inte har koppling till VO-College. Kommuner som ännu inte är certifierade har erbjudits att delta med minst två personer under ansökningsfasen. Orsaken är att regionen vill vara en lärande organisation, där kommunerna tar varandra till hjälp i gemensamma frågor. Fackförbundet Kommunal har haft två platser i styrgruppen. Ordförande har varit representant för arbetsgivarna. Arbetsutskottet har bestått av GR Utbildning, GR Kompetens, Ordförande (under föregående period äldreomsorgschef från Härryda), Sahlgrenska universitetssjukhuset och Vuxenutbildningsförvaltningen Göteborgs stad. Varje år har sex möten genomförts i den regionala styrgruppen GR VO-Collegerådet. Samtliga dagordningar och anteckningar finns på den regionala webbsidan. De lokala collegen har skickat in anteckningar från de lokala styrgruppernas möten. Från dessa dagordningar har frågor av regional karaktär plockats över till de regionala dagordningarna. Protokollen från det regionala colleget skickas till de lokala collegen. Regionala styrgruppen/gr VO-collegerådets ledamöter Kommunal Drottning Silvias Barnsjukhus Kommunal Sahlgrenska Universitetssjukhuset Funktionshinder Ale Ale vuxenutbildningen Funktionshinder Lilla Edet Alingsås Vuxnas lärande Alingsås lasarett Facklig representant Facklig representant Verksamhetschef Rektor Verksamhetschef Utbildningssamordnare Studierektor/Vårdutvecklare 3

28 Västra Göteborg/Göteborg Stadsledningskontoret, Göteborg Studium, Göteborg Yrkeshögskolan, Göteborg Vuxenutbildningsförvaltningen, Göteborg Lernia Västra Götalands-regionen/ Sahlgrenska Universitetssjukhuset Katrinelundsgymnasiet, Göteborg Bräcke Diakoni, Göteborg IFO/FH, Öckerö Kommun IFO/FH, Öckerö Kommun Vård och omsorg, Härryda Vuxenutbildningen, Härryda Funktionsstöd, Kungsbacka kommun Äldreomsorgen, Kungsbacka kommun Aranäsgymnasiet, Kungsbacka Medlearn Kompetenscentrum, Kungsbacka Sektorschef Senior Göteborg Rektor Rektor Rektor Titel? HR specialist Lärare Verksamhetschef Enhetschef Verksamhetschef Verksamhetschef Lärarrepresentant Utredare Utvecklingsledare Rektor VD Planeringsledare Kungälvs kommun Vård och omsorg, Kungälv Kungälvs sjukhus Gymnasieskolan, Kungälv Vuxenutbildningen, Kungälv Vuxenutbildning, Lerum Stöd och service, Lerum Krokslättsgymnasiet, Mölndal Äldreomsorg, Mölndal Vägledning och kompetens Gymn. Förvaltningen, Mölndal Porthällagymnasiet, Partille Äldreomsorg Partille Äldreomsorgschef Verksamhetschef VoOboende VAKANT Rektor Rektor Utvecklingssekreterare Utvecklingsledare Områdeschef Rektor Verksamhetschef Äldreomsorgschef 4

29 Vuxenutbildning Partille Vuxenutbildningen, Stenungsund Vård och äldreomsorg, Stenungsund Vård och äldreomsorg, Stenungsund Funktionshinder Tjörn Funktionshinder Tjörn Äldreomsorg Tjörn Rektor Lärare Verksamhetschef VoÄ Utvecklingsledare Verksamhetschef Utvecklingsledare Enhetschef Webbsida: Processledare: Margaretha Allen GR Utbildning Box Göteborg Telefon: , Mobil: E-post: Ulrika Furby E-post: REGIONALT MÅL TILL 2017: Att det regionala GR VO-Collegerådet/styrgruppen utses enligt modell för GR VO-College samt att den sammanträder 4-6 gånger per år under certifieringsperioden och att samtliga möten dokumenteras och görs tillgängliga digitalt. Att lokala VO-College dokumenterar och skickar sina protokoll till den regionala processledaren för att koppla ihop lokal och regional nivå. Beskrivning av Göteborgsregionen Ursprunglig beskrivning av regionen: Göteborgsregionens Kommunalförbund (GR) är en samarbetsorganisation för 13 kommuner i Västsverige. GR:s uppgift är att verka för samarbete över kommungränserna och vara ett forum för idé- och erfarenhetsutbyte inom regionen. GR ska också stödja kommunerna med kompetenshöjande insatser, bevaka omvärlden och förmedla framtidsbilder. Verksamheten inom GR ska vara till kommunal nytta, samtidigt som den ska stärka regionen nationellt och internationellt. GR ska bidra till en långsiktigt hållbar utveckling i medlemskommunerna. De tretton medlemskommunerna är Ale, Alingsås, Göteborg, Härryda, Kungsbacka, Kungälv, Lerum, Lilla Edet, Mölndal, Partille, Stenungsund, Tjörn och Öckerö. Tillsammans har dessa kommuner cirka invånare ( ). 5

30 Kommunerna representerar såväl storstad som småstad och landsbygd. Göteborgsregionen utgör en sammanhållen arbetsmarknadsregion. Det är möjligt att arbetspendla inom cirka en timme mellan bostad och arbete, oavsett i vilken kommun i regionen man bor eller arbetar. GR är därför en naturlig plattform för medlemskommunernas gemensamma agerande, både när det gäller sysselsättningsgraden bland invånarna generellt och att tillgodose kommunernas behov av personalförsörjning specifikt. De satsningsområden som är prioriterade för GR inom arbetsmarknadsområdet är validering av kunskaper och erfarenheter, ungdomars inträde i arbetslivet, kompetensutveckling och personalförsörjning. Den politiska styrgruppen för det sociala området har i sin verksamhetsinriktning angett personalförsörjning och kompetensutveckling som ett av de övergripande målen och där vårdoch omsorgscollege utpekas som en strategisk satsning. GR Utbildning erbjuder medlemskommunerna ett pedagogiskt resurscentrum av hög kvalitet. Som grund för detta ligger en utbildningsvision och regionalpolitiska utbildningsmål. GR Utbildning initierar och driver nätverk och arrangerar träffar för skolpolitiker, skolchefer, rektorer m.fl. Projekt, stora som små, genomförs i samverkan med kommunerna i Göteborgsregionen och med nationella myndigheter. Vid sidan av idé- och erfarenhetsutbyte driver dessa grupper en rad utvecklingsprojekt. Ett pedagogiskt utvecklingsarbete, innefattande rollspel och upplevelsebaserat lärande, IT media, m.m. sker löpande. GRs regionala politiker för utbildningsfrågor (Utbildningsgruppen) och för det sociala området (Sociala styrgruppen) fattade beslutet om att ansöka om regional status som Vård- och omsorgscollege i samband med ursprunglig ansökan. Kriterium 1 Varför Vård- och omsorgscollege? 1.1 URSPRUNGLIGT MÅL: Medlemskommunerna har att möta en stor utmaning, både när det gäller att nyrekrytera personal med rätt kompetens, men också att vidareutbilda redan anställd personal. RESULTAT: Nedan redovisas vilka volymer av utbildning som har genomförts under treårsperioden samt analysen av behovet inför framtiden. GR VO-College har en mycket bättre bild av det samlade kompetensbehovet jämfört med läget vid ansökan NULÄGE: Vad säger då olika prognosverktyg om det samlade behovet av kompetens inom vård- och omsorgssektorn? I en yrkesprognos för riket från Arbetsförmedlingen finns följande beskrivning. Västra Götalands län är i princip en representativ sjättedel av Sverige, så texten kan också ha bäring för GRs del. Källa: Var finns jobben? BEDÖMNING FÖR 2012 OCH FÖRSTA HALVÅRET Behovet av hälso- och sjukvårdspersonal växer långsiktigt Behoven av hälsovård, sjukvård och äldreomsorg ökar trendmässigt i Sverige liksom i andra länder på grund av fler äldre i befolkningen och förbättrade möjligheter att behandla olika sjukdomar. Huvuddelen av verksamheterna tillhör fortfarande kommun- och landstingssektorn, 6

31 men de privata alternativen ökar snabbt och står för större delen av den stora ökning av antalet yrkesverksamma inom områdena som inträffat under de senaste åren. Denna utveckling blir än tydligare under de kommande åren, då antalet anställda med privat huvudman fortsätter att växa låt vara i betydligt långsammare takt än tidigare medan antalet kom-mun- och landstingsanställda förutses minska. Sedan många år råder brist eller stor brist på arbetskraft inom många av högskoleyrkena inom hälso- och sjukvård, och arbetslösheten är i allmänhet obetydlig. Det gäller exempelvis läkare, specialistutbildade sjuksköterskor, apotekare, receptarier och tandläkare. Anledningen är dels för låga utbildningsvolymer i relation till behoven, dels stora pensionsavgångar inom flera av yrkena. För att täcka behoven tillgrips i stigande grad arbetskraftsinvandring. Eftersom det är fråga om långa utbildningar tar det lång tid att höja antalet utexaminerade, och för de arbetssökande till dessa yrken väntas således liten eller mycket liten konkurrens om jobben både på kort sikt och på lång sikt (5-10 år). Däremot förväntas balans mellan utbud och efterfrågan när det gäller grundutbildade sjuksköterskor. En helt annan arbetsmarknadssituation råder inom gymnasieyrkena. Här finns överskott på personal, vilket är en följd dels av de stigande kvalifikationskraven inom hälso- och sjukvården, dels av de offentliga arbetsgivarnas allmänt restriktiva hållning till utökningar av personal. Därmed väntas under prognosperioden stor konkurrens om jobben för bland annat undersköterskorna, och mycket stor konkurrens för vårdbiträdena. För undersköterskor med erfarenhet blir dock arbetsmarknaden relativt god i många regioner. Körkort är ofta ett krav för dem som vill arbeta inom hemtjänsten. För undersköterskor väntas dessutom en ganska stor brist på 5-10 års sikt, i och med växande omsorgsbehov föranledda av den kraftiga ökningen av antalet åldringar framöver. En lokal arbetsförmedling i Göteborgsregionen utrycker sig så här: Allmänt gäller att det är stor brist på eftergymnasialt utbildad personal inom området. När det gäller personer med gymnasieutbildning, så är det stor efterfrågan och detta är stora och viktiga yrkesgrupper. Undersköterskor är exempelvis den största yrkesgruppen i länet och landet. Yrkesgrupperna kommer att gå i pension i relativt stor utsträckning och dessa avgångar behöver givetvis ersättas av nytillträdande. Särskilt i länets ytterkommuner (mätt från Göteborg) kommer det att vara risk för kompetensbrist/arbetskraftsbrist på grund av pensionsavgångar, minskande befolkning och en åldrande och vårdkrävande befolkning. En utredning som GR genomfört tidigare ( ) beskriver den kommande situationen på följande sätt: Källa: Personalbehovsprognos för GR-kommunerna Sociala området Kommunernas vård- och omsorg är en stor verksamhet. I GR-kommunerna fanns 2010 sammanlagt personer över 64 år, vilket motsvarar 16 procent av befolkningen. Totalt bor personer i särskilda boenden, medan hemtjänsten omfattar personer. Inklusive stödtjänster och personal hos externa utförare sysselsätter den i GR-kommunerna omkring personer, och omsätter 18 miljarder kronor. Kommunernas behov av personal till vårdoch omsorgstjänsterna kommer att öka fram till och med år 2020, främst på grund av större befolkning och förhållandevis fler äldre. Om den förutsägelse som beskrivs i den här rapporten uppfylls kommer GR-kommunerna att behöva rekrytera personer till äldreomsorgen, handikappomsorgen och individ- och familjeomsorgen till och med år Och det är bara för 7

32 den verksamhet som bedrivs i egen regi. Inkluderas den verksamhet som kommunerna idag köper av externa utförare växer siffran till närmare personer. Rekryteringsbehovet kan tyckas oroväckande stort men blir mer rimligt om det sätts i rätt sammanhang. Enklast är kanske att jämföra med den historiska utvecklingen; hur har rekryteringarna sett ut de senaste åren? Antalet rekryterade varierar en hel del över tiden men har i genomsnitt varit på den nivå som de närmaste årens rekryteringar väntas bli. Det är först under framskrivningens sista år som rekryteringsbehovet kan betraktas som stort i ett historiskt perspektiv. Viktigt är också att förklara varför rekryteringarna väntas bli som de blir. Rekryteringsorsaker , ackumulerat, vård och omsorg i GR-kommunerna Avgångar Förändring Sysselsatta Förändring Lediga Summa Rekryteringar Som tabellen visar förklaras 85 procent av rekryteringarna av att anställda slutar och behöver ersättas. Även detta kan tyckas oroväckande mycket, men det är så det har sett ut historiskt och det är därför ingen vågad gissning att det även kommer att se ut så i framtiden. Och även om siffrorna kan tyckas stora så är det absolut inte frågan om någon flykt från kommunala jobb. Flera yrken inom GR-kommunernas vård och omsorg präglas tvärt om av låg personalomsättning. Flöden mellan arbetsplatser och sektorer är normalt, men ser lite olika ut beroende på konjunkturläget och skiljer sig också mellan olika yrken. Att anställda slutar är inte heller samma sak som att anställda går i pension och lämnar arbetsmarknaden. De senaste åren har drygt 40 procent av avgångarna utgjorts av fast anställd personal som byter jobb (eller helt andra saker). 35 procent av avgångarna har utgjorts av visstidsanställd personal vars anställning upphört. Givetvis är det proportionellt betydligt fler i denna kategori då de utgör mindre än 10 procent av de anställda. Mindre än 25 procent av avgångarna de senaste åren har utgjorts av pensioneringar. Personalens rörlighet varierar beroende på vilket skede i livet man befinner sig. Unga har större benägenhet att byta jobb än medelålders, och givetvis blir det fler pensioneringar med äldre anställda. Åldersstrukturen är därför förklaringen till varför pensionsavgångarna bland sjuksköterskor kommer att bli nästan dubbelt så stora som för socialsekreterare men åldersstrukturen är också en viktig förklaring till varför avgångarna bland personliga assistenter är störst bland yrkena inom omsorgen, då detta är yrket med flest unga anställda. Förutom ålder så varierar personalens rörlighet också mellan olika yrken. Hur den alternativa arbetsmarknaden ser ut är naturligtvis avgörande varför omsättningen generellt är större på stora lokala arbetsmarknader än i glesbygd. Under perioder då landstingen sökt mycket folk har omsättningen bland sjuksköterskor varit hög och i perioder med god konjunktur ökar omsättningen av personal utan eftergymnasial utbildning tydligt. Rörligheten varierar således inte bara med yrke, utan också över tiden. Högst total personalomsättning, vilket därmed också genererar ett motsvarande rekryteringsbehov, väntas bland personliga assistenter och sjuksköterskor till och med år 2020, 8

33 men delvis av olika anledningar; många unga personliga assistenter har hög benägenhet att byta jobb och många sjuksköterskor är över 55 år idag. Lägst omsättning väntas undersköterskor ha vilket förklaras av en relativt jämn åldersstruktur, låg historisk personalomsättning och liten andel visstidsanställda. De rekryteringar som förklaras av avgångarna är mer än 60 procent högre för personliga assistenter än för undersköterskor. Totalt väntas omkring anställda årligen lämna GR-kommunernas vård och omsorg. Den andra avgörande orsaken till rekryteringarna är att antalet sysselsatta väntas öka. Det betyder helt enkelt att verksamheten behöver fler händer och hjärnor år 2020 än år Behov är skrivet inom citationstecken då behoven är något som definieras i ett sammanhang vid en given tidpunkt. Behovet av stöd hos en boende på ett särskilt boende bedömdes vara helt annorlunda år 1980 än vad det gör i dag, och till år 2020 kommer vår definition av behovet att tagit ytterligare steg. Bedömningen av behovet uppstår i ett sammanhang av ekonomiska resurser, tillgänglig kunskap, värderingar och teknisk utveckling och hur behovet kommer att definieras om 10 år är därför omöjligt att sia om. Mindre kontroversiellt är antagandet om att befolkningen i GR-området kommer fortsätta att växa, och att andelen äldre i befolkningen kommer att öka. En växande befolkning säger inte så mycket om hur kommunernas verksamheter måste förändras då det är befolkningens sammansättning som är styrande. Prognosen pekar på en 12-procentig ökning av befolkningen till och med år 2020, men antalet personer över 64 år väntas öka dubbelt så snabbt. För kommunerna är inte detta någon större huvudvärk då den största ökningen sker i gruppen år, där behovet av kommunal omsorg är ganska litet. Gruppen över 84 år, där vårdbehoven kan vara mycket omfattande, ökar knappast alls till år Om kommunerna kommer att bedriva samma verksamhet som idag, dvs. med samma målgrupper, samma effektivitet och med samma ambition så kommer behoven att växa i samma takt som totalbefolkningen, med 12 procent, till och med år Detta betyder ytterligare 2700 anställda utöver dagens nivå. Historien visar att det över tiden satsas allt mer resurser på den offentligt finansierade välfärden. Ambitionshöjningarna har inte automatsikt betytt att verksamheten fortsätter som förr, fast bättre, utan verksamheten ändrar också karaktär och inriktning över tiden. Äldreomsorgen har kommit att omfatta allt lägre andel av de äldre, men de satsade resurserna per brukare är betydligt större i dag än för 30 år sedan. Handikappomsorgen är den kommunala verksamhet som haft de tydligaste ambitionshöjningarna. Kostnaderna ökade med 230 procent i fasta priser mellan 1980 och I denna framskrivning antas att den historiska trenden med ökande resurser fortsätter även framåt. De antagande som används innebär fler anställda år 2020 än idag, utöver det tillskott på som den demografiska utvecklingen ger. Huruvida resurser kommer att tillföras verksamheten är givetvis i slutändan ett politiskt beslut som är avhängigt många faktorer. Anställda år 2009 och 2020, rekryteringar och avgångar per yrke 9

34 Anställda 2009 Anställda 2020 Avgångar Rekryteringar Ledningsarbete Sjuksköterska Undersköterska skötare Vårdbiträde vårdare Personlig assistent Övrigt vård omsorgsarbete Rehabilitering förebyggande Socialsekreterare Övrigt socialt o kurativt Totalt Den procentuellt största ökningen av antal anställda sker i yrken inom handikappomsorgen, som personliga assistenter och vårdare. Orsaken är att det i framskrivningen görs ett antagande om resursförstärkningar i handikappomsorgen. Störst blir det procentuella rekryteringsbehovet bland personliga assistenter och sjuksköterskor. I det första fallet beror det på antaganden om prioriteringar av handikappomsorgen samt hög förväntad personalomsättning. För sjuksköterskor förklaras det stora rekryteringsbehovet av hög förväntad personalomsättning och jämförelsevis stora pensioneringar. Förhållandevis minst väntas rekryteringsbehovet bli för undersköterskor vilket förklaras av låg förväntad personalomsättning. I och med att antalet anställda i olika yrken växer olika mycket kommer personalstyrkan att ha en annorlunda sammansättning år 2020 än idag. I prognosen görs inget ställningstagande kring huruvida den önskvärda mängden arbetskraft kommer att finnas tillgänglig, eller huruvida medborgarna visar tillräcklig betalningsvilja för att finansiera verksamheten. Men i diskussionen om den framtida personalförsörjningen är det relevant att veta hur dagens situation ser ut och vika möjligheter som finns att bredda rekryteringsbasen. Det gäller till exempel personalens uppdelning på män och kvinnor. Yrkena inom kommunernas vård och omsorg är starkt kvinnodominerade. 95 procent av sjuksköterskorna och 92 procent av undersköterskorna är kvinnor. Att bredda rekryteringsbasen genom att locka män till omsorgen kommer att vara ett viktigt steg på en arbetsmarknad som kännetecknas av tilltagande konkurrens. Befolkningsprognosen pekar på att personalbehovet inom kommunernas vård och omsorg växer betydligt snabbare än befolkningen i arbetsför ålder, vilket betyder att alla mentala och värderingsmässiga hinder som finns för män att arbeta inom omsorgen kommer att behöva forceras. Kommunerna har däremot varit framgångsrika med att rekrytera anställda med utländsk bakgrund. Inom GR-kommunernas vård och omsorg har 18 procent av de anställda annat födelseland än Sverige. Andelen är högre bland män än kvinnor. Även om kommunernas vård och omsorg, åtminstone översiktligt, speglar arbetskraftens bakgrunder, så är det många andra branscher som inte gör det. Konsekvensen blir att förvärvsfrekvensen bland utrikesfödda är betydligt lägre än bland infödda. Så även om det här inte görs någon prognos över hur stor andel män eller utrikesfödda som kommer att arbeta i vården och omsorgen är det både troligt och önskvärt att andelarna kommer att öka. Inte heller görs någon bedömning huruvida de personer som rekryteras kommer att ha adekvat utbildning. Dagens situation kännetecknas av att relativt många, 40 procent, av vårdens baspersonal saknar formell omvårdnadsutbildning. Det har en tid tillbaka varit allt svårare att 10

35 locka gymnasieelever till omvårdnadsprogrammet. I stället har många utbildats inom vuxenutbildningen och i olika vidareutbildningar. Det ligger därför ett fortsatt stort ansvar hos kommunerna att locka ungdomar till omvårdnadsprogrammet men också att utveckla alternativa utbildningsmöjligheter. Framtiden ropar efter fler omvårdnadsutbildade men med dagens inflöden kommer andelen personal med omvårdnadsutbildning att minska ordentligt. För sjuksköterskor är situationen annorlunda. Behoven väntas öka mer än vad dagens utbildningsdimensionering tillåter. Utbildningen är dock populär bland studenter varför det blir en fråga för staten att successivt öka utbildningsdimensioneringen. I en annan GR-sammanställning som även innehåller yrken utanför Vård- och omsorgscollege området anges följande rekryteringsbehov per yrke. Ackumulerat rekryteringsbehov per yrke, samt de totala rekryteringarnas andel av 2009 års personal Aktuellt läge 2013 Läget har förändrats sedan denna utredning gjordes. Vid en snabb förfrågan om aktuellt läge i februari 2013 kom följande uppgifter in från några av kommunerna inom GRVO-college: Tjörn Äldreomsorgen 87% är undersköterskor av ordinarie personal 4% har social service linje 9% är outbildade Funktionshinder Fast anställd personal - 71% har adekvat utbildning. Visstidsanställda - 46% har adekvat utbildning. Kungsbacka Procent av baspersonal som saknar formell omvårdnadsutbildning: Tillsvidaranställda och visstidanställda ingår Äldreomsorg - ca 14 % - kommunens siffra är 12,8 % just nu. Privata anordnare ingår ej, men uppskattar att den ligger något högre, därav siffran. Funktionsstöd - ca 20 % - också uppskattad siffra på grund av pågående kartläggning Härryda Inom vård och omsorg i Härryda kommun har 95 % av baspersonalen omvårdnadsprogrammet eller motsvarande. Detta avser tillsvidareanställd personal. Göteborg Se bilaga till återansökan 11

36 Index 2000=100 Demografiska bakgrunder till GRVO-College återansökan som regionalt VO- College Diagram. Befolkningsutveckling, utfall och prognos i GR-kommunerna per åldersgrupp Procentuell utveckling. I befolkningsprognosen väntas antalet åringar växa mycket kraftigt fram till Det är den stora 40-talistgereationen som vandrar i ålderstrappan. Omkring år 2016 börjar därför en kraftig tillväxt i gruppen år samtidigt som åringarna minskar till antalet. Eftersom de riktigt stora kostnaderna i äldreomsorgen uppkommer högre upp i åldrarna väntas den riktiga utmaningen för äldreomsorgen uppstå först efter år Gruppen 85+ är oförändrad de kommande 10 åren år år år 85-W år Totalt BEFOLKNINGSPROGNOS PÅ ÅRINGAR SAMT 16-ÅRINGAR TILL 2021 Befolkningsprognos GR år Ålder Ale Alingsås Göteborg Härryda Kungsbacka Kungälv Lerum Lilla Edet Mölndal Partille Stenungsund Tjörn Öckerö

37 Summa GR år Befolkningsprognos GR 16 år Ålder Ale Alingsås Göteborg Härryda Kungsbacka Kungälv Lerum Lilla Edet Mölndal Partille Stenungsund Tjörn Öckerö Summa GR 16 år Viljeinriktning från Sociala styrgruppen inom GR I GR:s Verksamhetsinriktning 2013 står under Sociala styrgruppen och rubriken Inriktning och prioriterade områden bl. a: Inför 2013 har den sociala styrgruppen särskilt uppmärksammat ett antal utmaningar som medför ett växande kunskaps- och utvecklingsbehov grundat på lokala förhållanden. För det första är det den demografiska utmaningen, som starkt förenklat innebär att allt färre ska finansiera äldreomsorgen för allt fler. Den stora ökningen av antalet äldre äldre sker strax efter år 2020, men redan nu bör planeringen inriktas på att möta servicebehovet, så att man även i hög ålder efter sina förutsättningar kan leva ett så helt och aktivt liv som möjligt. En andra och närbesläktad fråga för kommunerna är hur man ska klara den framtida personalförsörjningen. Kommunernas socialtjänst är sammantaget en av de stora arbetsgivarna i regionen. Totalt behöver medlemskommunerna årligen rekrytera över personer till det sociala området varav ca till äldreomsorgen vilka till största delen förväntas ha undersköterskeutbildning. Det ställer krav på framförhållning och planering av såväl kompetensutveckling för redan anställd personal, som rekrytering av ny personal med rätt kompetens....göteborgsregionen är sedan 2009 certifierat som regionalt Vård- och omsorgscollege. VOcollege är ett kvalitetssäkrat samarbete mellan utbildare på gymnasienivå/yrkeshögskolenivå och avnämare i form av kommuner och andra utförare. Inriktning och prioriterade områden

38 Viljeinriktning från de regionala utbildningspolitikerna inom GR Utbildningsgruppen inom GR (regionala utbildningspolitiker) har i sin inriktning för 2013 formulerat följande mål, vilka får direkt bäring på det regionala vård- och omsorgscollegets verksamhet: Skola-arbetslivssamarbete Utgångspunkten för GRs satsningar på skola-arbetslivssamarbete är att arbetslivskontakter skall vara en naturlig del i lärandet under alla skolåren och att det är angeläget att utnyttja arbetslivets resurser i form av kompetens och alternativ lärmiljö. Med arbetslivskontakter avses alla former av lärande som uppstår när elever har organiserad kontakt med arbetslivet, t.ex. studiebesök, praktik och olika samverkansprojekt. Näringslivets verksamhet sträcker sig över kommungränserna och för såväl skolornas del som för näringslivets och det övriga arbetslivets del finns det ett behov av att samordna kontakterna mellan skolorna och arbetslivet inom hela regionen. GR och arbetsmarknadens parter har klart markerat hur viktigt det är med en nära och kvalitativt god samverkan mellan skola och arbetsliv. Detta är dokumenterat i den Avsiktsförklaring avseende kvalitetskriterier för arbetslivskontakter, som arbetslivets organisationer tillsammans med GR har antagit. Vision: GR är den självklara samarbetspartnern för alla skolformer när det gäller metodutveckling och samverkan inom området Skola-arbetsliv. Arbetet med kvalitetssäkring av arbetslivskontakterna kommer att fortsätta under 2013 genom: Fördjupad och utökad samverkan inom alla skolformer Utveckling av samspelet inom SAK-rådet, där Svenskt näringsliv, Västsvenska Industri- och handelskammaren, Företagarna, BRG, SACO, TCO, LO och Arbetsförmedlingen ingår Kompetensutveckling av skolpersonal inom Skola-arbetslivsområdet Samordning av handledarutbildningar Fortsatt arbetet med uppbyggnad av en webbaserad kunskaps-och idébank där skolorna kan utbyta erfarenheter och få inspiration i skola-arbetslivsarbetet. Faktaruta om GRs verktyg Praktikplatsen.se erbjuder samordning av praktikplatser för grundskola, gymnasieskola, gymnasial vuxenutbildning samt högskola. Arbetsmarknadspraktik för bl.a. SFI-studeranden och ungdomar kan förmedlas via webbsidan. Ca (5 000) privata och offentliga arbetsgivare samarbetar med Praktikplatsen.se. Ca 250 (250) handledare på arbetsplatserna utbildas årligen REGIONALA MÅL TILL 2017: Att medverka till att definierade personalbehov kan täckas genom att de lokalt certifierade collegen utbildar enligt nationella styrdokument och dokumenterade önskemål från arbetsgivarna. Att GR VO-Collegerådet/styrgruppen utgör en spanande organisation för att definiera nya behov av utbildning som kanske inte är definierade idag. Att GR VO-College ingår som en part i ett pilotprojekt med målet att ta fram ett tekniskt verktyg för att beskriva och visualisera vilka utbildningsinsatser som genomförs, prognostisera kommande examinationer och att hämta in regionala analyser av statistik i verktyget benämnt Kompetensplattsformsverktyget. Uppdraget genomförs av GR Utbildning på uppdrag av Västra Götalandsregionen som en del i den nationella satsningen på kompetensplattformar. Att ur ett vård- och omsorgsperspektiv analysera kommande nationella uppföljningar (Skolverket och SCB) gällande ungdomars etablering på arbetsmarknaden. 14

39 1.2 URSPRUNGLIGT MÅL: Sjukhusgruppens deltagande i GRVoC bygger på följande mål Utbildning Samhälle och arbetsliv innebär krav på ständig utveckling och lärande vilket bland annat sker som grundutbildningar både på gymnasie- och högskolenivå. Undersköterskor/motsvarande måste därför ha tillgång till kompetensutveckling vid utbildningsanordnare inom högskolan utan att därför behöva byta yrke. Tillgång till sådan kompetensutveckling vid högskola utgör en mycket viktig faktor inför kommande krav på utveckling och lärande inom verksamheterna. Utbildningar på gymnasienivå och KY nivå måste därför vara utformade så att det möjliggör en utbildningsgång från gymnasieskolan via KY utbildningar till högskoleutbildning. Planering av yrkeshögskola med yrkesinriktade kurser kommer att vara en viktig aktör i framtiden och stämma väl överens med verksamheternas kommande krav på kompetensförsörjning. Yrkesutveckling Omvårdnadsprogrammet som yrkesförberedande utbildning innebär att arbetsgivaren måste medverka till lämplig inskolning och kompetensutveckling för att kunna säkerställa verksamhetens krav på god och säker vård. Inskolning och en genomtänkt kompetensutveckling utgör hörnstenar för undersköterskans/motsvarande yrkesutveckling. Målet är att undersköterskan/motsvarande ska utvecklas och växa i sin yrkesroll med alltmer kvalificerade uppgifter. Sjukhusgruppen ser vikten av samverkan med utbildningsanordnare i form av att dessa genomför lämplig fortbildning och fördjupning inom olika ämnesområden som stöder undersköterskans/motsvarande yrkesutveckling. Här kan både ett kompetensmässigt och lokalmässigt framgångsrikt samarbete ske genom att verksamheternas breda och djupa kunskaper utifrån medicinsk utveckling med alltmer komplicerad vård och behandling tillförs i utbildningarna. Arbetsförlagd utbildning Inom sjukhusgruppens verksamheter bedrivs handledning av studenter på olika nivåer utifrån en pedagogisk modell. På varje sjukhus finns en central funktion för samverkan och samordning av samtliga utbildningars arbetsförlagda perioder Handledarutbildning med inriktning mot omvårdnadsprogrammet utgör ett mycket bra exempel på ett nära samarbete mellan sjukhusgruppen och utbildningsanordnarna inom GR. Här erbjuds bashandledare en utmärkt handledarutbildning som sker i mycket nära samarbete med sjukhusgruppen. Samtliga sjukhus har utbildningsansvar och tar ett särskilt stort ansvar genom att organisera kompetent handledning på KY nivå. Detta sker genom att bedriva handledarutbildning på högskolenivå för KY handledare. NULÄGE: 15

40 Sahlgrenska Universitetssjukhuset Sahlgrenska Universitetssjukhuset (SU) ingår i Västra Götalandsregionens hälso- och sjukvårdsystem med uppdrag att bedriva länssjukvård, regionsjukvård samt högspecialiserad vård på riksnivå. Inom SU finns såväl somatiska som psykiatriska verksamheter. SU fungerar som ett länssjukhus för invånarna i Göteborgsområdet och är en motor för hälso- och sjukvårdsutvecklingen i Västra Götalandsregionen. Som ett av landets största universitetssjukhus har SU närheten till allt det som erbjuds inom utbildning och forskning på Sahlgrenska akademin (SA) vid Göteborgs universitet. SU och SA bedriver också ett framgångsrikt nationellt och internationellt forsknings- och utvecklingssamarbete. Verksamhet finns på flera platser i Göteborgsområdet - på Sahlgrenska sjukhuset, Östra sjukhuset, Mölndals sjukhus, Högsbo sjukhus och på flera öppenvårdsmottagningar runtom i området. En vanlig dag på sjukhuset sker 30 förlossningar, 500 akutbesök, läkarbesök och labbanalyser. Cirka personer arbetar på SU, vilket gör sjukhuset till en av de största arbetsplatserna i Västra Götalandsregionen. Medarbetare på Sahlgrenska Universitetssjukhuset Totalt antal anställda i aug 2012 Totalt tillsvidareanställda medarbetare, inkl visstidsanställda och timanställda Undersköterskor/barnsköterskor och skötare, inkl visstidsanställda och timanställda Läkarsekreterare, inkl visstidsanställda och timanställda 804 Fakta om Sahlgrenska universitetssjukhuset Vårdplatser Vårdavdelningar slutenvård 140 Öppenvårdsmottagningar 170 Kliniska utbildningsplatser APU och LIA 2011 På praktikplatsen.se registrerade SU 734 APU/LIA-platser varav ca 600 platser användes av skolorna. + LIA Vårdadministratörutbildningen (YH-utb.) Lärlingsutbildning På praktikplatsen.se registrerade SU: 13 lärlingsplatser vt 11 varav 11 platser användes av skolorna 20 lärlingsplatser ht 11 varav 18 platser användes av skolorna 16

41 Omsättning 12.3 miljarder Vid Sahlgrenska Universitetssjukhuset finns 3103 tillsvidareanställda, 246 visstidsanställda och 352 timanställda undersköterskor, barnsköterskor och skötare. Personalomsättning inom gruppen var 5,5 % under Förväntade pensionsavgångar är ca 480 personer. Prognostiserat rekryteringsbehov under perioden är ca 660 personer. Sjukhuset har 751 tillsvidareanställda, 13 visstidsanställda och 40 timanställda läkarsekreterare med en personalomsättning under 2011 på 11,03%. Förväntade pensionsavgångar är ca 170 personer. Prognostiserat rekryteringsbehov för läkarsekreterare/vårdadministratörer är ca 340 personer. Uppföljning mål Sahlgrenska Universitetssjukhuset Sahlgrenska Universitetssjukhuset har under 2012 vidareutvecklat kompetensförsörjningsprocessen och bl a genomfört workshops för att komplettera kvantitativa underlag i syfte att identifiera kompetensförsörjningsbehovet på både kort och lång sikt. Sjukhuset har vidareutvecklat modellen Yrkesutveckling för undersköterskor/barnsköterskor/skötare samt satsat resurser att arbeta med implementering av kompetensstegen i organisationen. Riktlinjer för värdering av utbildning och anställning av undersköterskor/barnsköterskor/skötare har tagits fram för att tydliggöra sjukhusets kompetenskrav för yrkesgruppen En beskrivning av vilket kompetensbehov sjukhuset har avseende måltid, kost och nutrition har arbetats fram, Det finns även framtaget en kravspecifikation för sk kostombud. Uppbyggnaden av Bild och interventionscentrum på Sahlgrenska Universitetssjukhuset har presenterats för att synliggöra det framtida kompetens- och utbildningsbehov som finns när sjukvården blir allt mer högteknologisk och specialiserad. En Yh-utbildning till Instrument och steriltekniker har arbetats fram tillsammans med Yrkeshögskolan Göteborg. Utbildningen har beviljats av Yrkeshögskolemyndigheten och startar hösten En utbildning för undersköterskor som ska arbeta i hybridmiljö är planerad och startar under hösten Med utgångspunkt i den stora bristen på läkarsekreterare/vårdadministratörer samt stora pensionsavgångar i sikte har sjukhuset tillsammans med Yrkeshögskolan Göteborg ansökt och fått beviljat ett utökat antal platser för Yh-utbildningen Vårdadministratör med start våren En huvudhandledarmodell för gymnasie- och yrkeshögskoleutbildning har implementerats och huvudhandledare är rekryterade. Syfte är att skapa ett enhetligt arbetssätt, erbjuda praktikplatser med god kvalitet samt ge bättre förutsättningar för handledning av elever. Modellen och arbetet vidareutvecklas kontinuerligt. Huvudhandledarutbildning för undersköterskor, barnskötare och skötare 7,5 hp genomförs under hösten 2012 för att höja kompetensen hos befintliga huvudhandledare samt säkra kompetensförsörjning av handledare framåt. Feriepraktik har erbjudits ca 80 ungdomar under Sjukhuset har deltagit med representanter vid Gymnasiedagarna för att marknadsföra hälso- och sjukvårdsbranschen. 17

42 From 2012 administreras alla praktikplatser (APU/LIA/lärlingsplatser) via praktikplatsen.se, förutom LIA för Vårdadministratörutbildningen. För att bedriva en framgångsrik verksamhet och vara en attraktiv arbetsgivare pågår ett utvecklingsarbete för att utveckla hälsofrämjande arbetsplatser inom Sahlgrenska universitetssjukhuset. Arbetet kompletterar det förebyggande och rehabiliterande arbetsmiljöarbetet och drivs utifrån en helhetssyn på vad som skapar hälsa och goda prestationer i på arbetsplatsen, i ledarskapet och i medarbetarskapet. MÅL TILL 2017 Fortsatt vidareutveckling av kompetensförsörjningsprocessen, dels genom att genomföra aktiviteter för att åtgärda det kompetensbehov som identifierats och dels fortsätta att utveckla processen på alla nivåer i organisationen samt tydligt integrera den i sjukhusets planerings- och uppföljningsprocess. En strukturerad kompetensförsörjningsprocess ska möjliggöra en helhetsbild, bättre beslutsunderlag och den långsiktighet som behövs för att SU ska klara sin egen kompetensförsörjning nu och framåt. Utarbeta och ansöka om ytterligare YH-utbildningar med utgångspunkt i identifierat kompetensbehov, bla med fokus på vård av äldre och verksamhetsinnehållet i Bild och interventionscentrum samt vårdadministration Utforma och implementera en huvudhandledarmodell för läkarsekreterare/vårdadministratörer motsvarande den för gymnasie- och yrkeshögskoleutbildning i syfte att erbjuda lärande i arbetet (LIA) med god kvalitet samt ge bättre förutsättningar för handledning av studenter. Administrera LIA för Vårdadministratörer via praktikplatsen.se Minska diskrepansen mellan tillgängliga, beställda och bokade praktikplatser, vilket idag medför stora kvalitetsbristkostnader för SU och riskerar att vi i slutändan inte kommer att kunna erbjuda de praktikplatser skolorna har behov av. Arbeta fram ett nytt arbetssätt för bättre samordning, planering och fördelning av praktikperioder mellan utbildningsanordnarna. Ambitionen är att erbjuda fler ungdomar feriepraktik under sommarperioden för att öka intresset för vård- och omsorg. Målsättningen framöver är att kunna erbjuda 125 platser inom SU. Fortsatt arbete med hälsofrämjande arbetsplatser för att utgöra en attraktiv arbetsgivare 1.3 FACKFÖRBUNDET KOMMUNAL Vård-och omsorgscollege i Göteborgsregionen har under certifieringsperioden utvecklat samverkan mellan arbetsliv och utbildningsanordnare på ett mycket positivt sätt. Tillsammans har vi verkat för att utbildningarna skall få hög kvalitet och att fler skall välja vård och omsorgsyrken i framtiden. Genom olika aktiviteter på regional och lokal nivå har samverkan mellan parterna blivit starkare och fördjupats. Att arbeta inom vård- och omsorg måste göras mer attraktivt och detta arbetar vi i samverkan mellan parterna i Göteborgsregionen aktivt med. Kommunal vill ha medlemmar som kan erbjuda medborgarna en god vård, omvårdnad och omsorg. 18

43 1.4 URSPRUNGLIGT MÅL: Att verka för att ett samverkansavtal för gymnasieskolan inom GR undertecknas även efter att nuvarande avtalsperiod löper ut. RESULTAT: Ett nytt samverkansavtal för gymnasieskolan inom GR har slutits för perioden REGIONALA MÅL TILL 2017: Att ett samverkansavtal för gymnasieskolan inom GR sluts för perioden mellan så att rörligheten mellan kommunerna upprätthålls under hela certifieringsperioden och att lokalt certifierade VO-College på så sätt kan ta emot elever från hela Göteborgsregionen. NULÄGE: Antagningsstatistik Tabellen nedan visar antagningsstatistik för Omvårdnadsprogrammet och Vård- och omsorgsprogrammet inom gymnasieskolan för samtliga GR-kommuner mellan åren Av tabellen framgår att antalet antagna minskade kraftigt mellan åren Det finns ett flertal faktorer som kan förklara nedgången i antal antagna elever. Ungdomskullarna i åldern 16 år var bland de högsta när regionen blev certifierad. Nu är de bland de lägsta på mycket länge och kommer att sjunka ytterligare två-tre år till. Bara mellan 2011 och 2012 sjönk kullen med 5 %. Organisationen har anpassats till detta. I hela landet förändrades ungdomars preferenser för val av gymnasieprogram i samband med gymnasiereformen Andelen antagna till yrkesprogram inom GR var % och sjönk 2012 till 29 %. Däremot är de elever som går på introduktionsprogram som programinriktat individuellt val och yrkesintroduktion mot vård- och omsorg inte inräknade i siffrorna nedan. Totalt antal antagna Antal antagna 1:ahandsval Andel kvinnor (%) Antagningspoäng Antal Andel Kolumn1 (Medelvärde) platser män (%) Omvårdnad Omvårdnad Vård- och omsorg Vård- och omsorg Källa: indranet.se Utbud totalt 2012 De utbildningar inom gymnasieskolan enligt GY2000 och GY2011 som erbjuds inom Göteborgsregionen, oavsett om utbildningen ingår i ett certifierat lokalt college eller inte, är under 2012: Vård- och omsorgsprogrammet erbjuds i 9 kommuner (6 kommuner 2008). Programmet finns vid 11 gymnasieskolor, varav ett är på en fristående skola. Lokala inriktningar finns mot Räddningstjänst, Hälso- friskvård, Äldreomsorg, Psykiatri, Funktionsnedsättning samt som specialutformat program inom Vård och omvårdnad med inriktning Idrottsorientering. 19

44 Programmet finns också som lärlingsutbildning i flertalet kommuner. Introduktionsprogrammet har en inriktning som vetter mot vård och omsorg. Utbud vid certifierade Vård- och omsorgscollege under 2012 Omvårdnadsutbildning enligt tidigare system (år 3) Ale/Lilla Edet Omvårdnadsprogrammet Göteborg/Öckerö Omvårdnadsprogrammet Lokala inriktningar: -Sjukvård -Psykiatri och hälsa -Barn och funktionshinder -Lärling Kungälv Omvårdnadsprogrammet Lokala inriktningar: -Räddningstjänst -Sjukvård Stenungsund/Tjörn Gymnasieskolan omvårdnadsprogrammet lärling Vård- och omsorgsutbildning enligt GY2011 år 1 och 2 Ale/Lilla Edet Vård- och omsorgsprogrammet Göteborg/Öckerö Vård- och omsorgsprogrammet -Inga programfördjupningar i år 1 och 2 Kungälv Vård- och omsorgsprogrammet Yrkesutgångar: -Räddning och akutsjukvård -Deltidsbrandman -Habiliteringspersonal för funktionshindrade -Äldreomsorg personal Stenungsund/Tjörn Vård- och omsorgsprogrammet lärling DIPLOM Diplom har inte utfärdats ännu, då skolorna inte hade varit certifierade tillräckligt länge vid utgången av VT REGIONALA MÅL TILL 2017: Att öka antalet antagna ungdomselever till vård- och omsorgsprogrammet med 75 elever senast år

45 Att utveckla ytterligare minst 3 programfördjupningspaket inom vård- och omsorgsprogrammet i takt med att nya områden definieras av den regionala styrgruppen/vo-collegerådet. Att utveckla en inriktning på vård- och omsorgsprogrammet, vilken ger direkt behörighet till högskolestudier inom sjuksköterskeutbildning. (Under förutsättning att regeringens aviserade utredning får genomslag och en sådan inriktning inrättas på Vård- och omsorgsprogrammet) 1.5 URSPRUNGLIGT MÅL: Att i samverkan med arbetslivet identifiera utbildningar som kan komma att omfattas av regional garanti vid behov. RESULTAT: Regionens utbildningssystem inom vård- och omsorg är heltäckande och ingen utbildning har behövt utnyttja möjligheten med regional garanti. REGIONALA MÅL TILL 2017: Att i samverkan med arbetsgivare identifiera utbildningar som kan komma att omfattas av regional garanti vid behov (till exempel när ungdomskullen är som lägst). 1.6 URSPRUNGLIGT MÅL: Att bland annat via GR VO-College öka den regionala tillgängligheten inom vuxenutbildningen. RESULTAT: Genom politiska beslut har Göteborgsregionen gemensamt genomfört en mycket stor andel vuxenutbildning inom sektorn vård- och omsorg eller närliggande denna, vilken har varit tillgänglig dels för kommunernas egna innevånare, dels varit tillgängliga för samtliga kommuners innevånare. Lokalt certifierade VO-College och VO-College på gång att bli certifierade har i stor utsträckning varit leverantörer av denna utbildning. Göteborgsregionens kommunalförbund har gemensamt ansökt om statsbidrag för och administrerat vård- och omsorgsutbildningar för 1262 elever inom regeringens extra satsning på yrkesvux under Kommunerna har även medfinansierat de regionala utbildningarna för att öka volymen. Ett särskilt samverkansavtal för vuxenutbildning har medfört att elever har kunnat komma åt utbildning i annan kommun än hemkommunen. Kommunerna har bedrivit egen kommunal vuxenutbildning inom vård- och omsorg för sina egna medborgare enligt sammanställning per kommun. En del av dessa kommuner är lokalt certifierade VO-College (kommunala eller privata utförare enligt upphandling) som bedriver vuxenutbildning inom det vård- och omsorgsområde som omfattas av VO-Collegekonceptet. Göteborgsregionens totala omfattning av omvårdnadsnära utbildningar per termin 21

46 22

47 Göteborgsregionens totala antal omvårdnadsnära utbildningar per beställare 23

48 Utbud inom vuxenutbildning vid certifierade Vård- och omsorgscollege under 2012 Göteborg -Omvårdnadsprogrammet kurser -Vård- och omsorgsprogrammet kurser -Yrkesspår introduktion för sfi-studerande -LPA studier för anställda -Omvårdnadslyftet paket -Omvårdnadslyftet fördjupningskurs Vård och omsorg vid demenssjukdom -Omvårdnadslyftet fördjupningskurs Kungsbacka Vuxenutbildning Psykiatri Sjukvård Äldreomsorg Omvårdnad Funktionsnedsättning Friskvård och hälsa Kungälv Vuxenutbildning på gymnasial nivå Stenungsund/Tjörn Vård- och omsorgsutbildning valbara paket DIPLOM Diplom har inte utfärdats ännu dels på grund av att utbildningen inte varit certifierad tillräckligt länge dels på grund av att studenterna inte har avslutet en utbildning omfattande 1500 poäng ännu. REGIONALA MÅL TILL 2017: Att minst tre nya lokalt certifierade college bedriver vuxenutbildning inom vård- och omsorgsområdet SFI-undervisning för vuxna inom GR GRvux- GRsfi GRvux anordnar och samordnar ett gemensamt utbud av gymnasiala yrkesutbildningar för vuxna. Utbildningarna är tillgängliga för alla oavsett var man inom regionen bor, arbetar eller var utbildningen äger rum och är geografiskt spridda till de flesta av GRs 13 medlemskommuner. Utbudet omfattar 170 olika utbildningar inom 13 olika branscher. Informationen om, och ansökan till, utbildningarna sker genom GRvux hemsida grvux.se. GRsfi samordnar kombinerade utbildningar som riktar sig till studerande med annat modersmål än svenska. Utbudet består av 38 utbildningar där sfi-undervisning kombineras med olika yrkes- och studieinriktningar: akademikerspår, högskolespår, branschspår och yrkesspår. Information om utbildningarna sker genom GRsfi:s hemsida grsfi.se. REGIONALT MÅL TILL 2017: Att verka för att fler lokala college deltar i och utformar metoder för hur inkludering på 24

49 arbetsmarknaden kan underlättas genom flexibla former för sfi-undervisning, där lärande och arbete kombineras. 1.7 URSPRUNGLIGT MÅL: Att kvalitetssäkra olika former av validering med utgångspunkt i det regionala arbetet inom GR VO-College. RESULTAT: Inom GR-kommunerna används ett antal olika metoder för validering varav GRs Kompetens och valideringscentrum (fd Meritea) har tagit fram en av modellerna. Denna modell för validering används inom omvårdnadslyftet i till exempel Partille, Härryda och Alingsås. Under hösten 2012 har det fastslagits nationella kriterier och riktlinjer för validering av reell kompetens. Dokument bygger på de europeiska riktlinjerna och valideringsdelegationens definition av validering. REGIONALA MÅL TILL 2017: GR VO-College ska verka för att de lokala collegen i regionen har kunskap om de nya riktlinjerna för validering och att dessa tillämpas vid validering inom vård- och omsorgsyrket. Valideringen ska ske gentemot de nya ämnesplanerna. En ökad standardisering och samordning ökar möjligheten till samutnyttjande för att den validering som utförs ska bedömas likvärdig oavsett vilken kommun som utfört valideringen. 1.8 URSPRUNGLIGT MÅL: Att verka för att olika former av distanslärande (e-lärande) ökar inom GR VO-College. RESULTAT: I de lokala collegens redovisning återfinns mera om detta. I till exempel Kungsbacka kan en individ studera på heltid, deltid och distans. REGIONALA MÅL TILL 2017: De lokala collegen sätter upp mål för e-lärande under relevant kriterium. Kriterium 2 Samverkan 2.1 URSPRUNGLIGT MÅL: Att verka för att fler verksamheter inom GR VO-College nyttjar plattformen Att verka för att fler av de kommunala platserna samordnas via avtalet ur ett VO-Collegeperspektiv. För tillkommande kommuner/anordnare kan den regionala handledarutbildningen nyttjas. RESULTAT: Statistik Vård och omsorg utbildningsplatser inom Praktikplatsen.se Praktikplatsen.se förmedlar platser för APU/APL, fältstudier, lärlingsplatser samt längre utbildningsplatser (ca 10 veckor där eleverna varvar praktik med studier) för Studium. (Yrkesintroduktionsplatser för gymnasiet på 4 veckor. Går under APU/APL). 25

50 Antalet praktikplatser som Praktikplatsen.se har förmedlat under är: Kommunala/fristående verksamheter inom äldreomsorg/funktionshinder: 2009 = 942 platser 2010 = 1054 platser 2011 = 1178 platser 2012 = 1135 platser Antalet platser på kommunala/fristående verksamheter inom äldreomsorg/funktionshinder har ökat med 193 stycken från 2009 till Sjukvårdsplatser: 2009 = 819 platser 2010 = 820 platser 2011 = 882 platser 2012 = 942 platser Antalet sjukvårdsplatser har ökat med 123 stycken från 2009 till Antalet platser kommer att sjunka under vårterminen 2013, då elevantalet kommer att vara lägre. Praktikplatsen.se förmedlar platser till följande kommuner: Sjukvårdsplatser: Ale, Alingsås, Göteborg, Härryda, Kungsbacka, Kungälv, Lerum, Mölndal, Stenungssund och Tjörn. (Gymnasieskolan och VUX) Kommunala/fristående verksamheter inom äldreomsorg/funktionshinder: Göteborg och Mölndal. Antalet kommuner som använder Praktikplatsen.se för hantering av kommunala platser har inte ökat under perioden. Verksamheterna inom äldreomsorgen i Göteborg och Mölndal erbjuder praktikplatser för grundskolan i vissa fall. Det finns ingen övergripande samordningen. Det skulle finnas många fördelar om man kunde göra det i anslutning till den samordning som sker då det gäller APU/APL. Fördelarna är att man har möjlighet att locka unga elever att söka till Vård- och omsorgsprogrammet. Behovet av APL-platser har ökat inom funktionshinder för gymnasieskolan. Orsaken är att man i åk 2 och 3 läser Specialpedagogik 1 och 2. Behovet är ca 100 platser på ett läsår. Behovet har även ökat inom hemtjänsten för åk 2 på gymnasiet. Behovet är ca 100 platser på ett läsår. Utöver detta samordnar Praktikplatsen.se VFU (Verksamhetsförlagd utbildning) för: Arbetsterapeutprogrammet Sjukgymnastprogrammet Sjuksköterskeprogrammet Specialistsjuksköterskeprogrammet REGIONALA MÅL TILL 2017: Att medverka i GRs kartläggning av vilka olika projekt, utbildningar, validering, AF-uppdrag som hanterar arbetsplatsförlagt lärande, om vem som gör vad inom området idag för att göra det tillgängligt på PPL (Praktikplatsen.se). Att fortsätta att via Vård- och omsorgscollege eftersträva att fler kommunala verksamheter använder Praktikplatsen.se som ett verktyg vid hanteringen av kommunala APL-platser inom vård- och omsorg samt funktionshinder. 26

51 2.2 URSPRUNGLIGT MÅL: Att övriga handledarutbildningar kvalitetssäkras via de lokala ansökningarna. RESULTAT: GR VO-Collegerådet/styrgruppen har fattat ett gemensamt beslut om att samtliga handledarutbildningar för gymnasieskola och vuxenutbildning ska omfatta 100 poäng motsvarande relevant kurs i gymnasieskolan (Just nu kursen vårdpedagogik och handledning 100 poäng). Beslut finns i protokoll från rådsmöte. Formerna för att genomföra handledarutbildningen kan variera, från skolförlagd till arbetsplatsförlagd eller via distanslärande REGIONALA MÅL TILL 2017: Att verka för att en ny nationell kurs för handledarutbildning om cirka 100 poäng inrättas av Skolverket. Denna ska vara anpassad efter de mål och det centrala innehåll som behövs för en god handledarutbildning. Ett resultat kan då bli att handledare som utbildar sig kan få betyg på kursen. Rådet har redan uttalat sitt stöd för en ansökan om att inrätta en ny nationell kurs via det nationella programrådet för vård- och omsorg. Initiativet har tagits av Falköping inom VO- College Skaraborg. 2.3 URSPRUNGLIGT MÅL: Att skapa en transparent väg genom utbildningssystemet via gymnasial yrkesutbildning, vuxenutbildning, KY-utbildning/yrkeshögskoleutbildning och högskoleutbildning inom en bred sektor. Att tydliggöra vilka utbildningar som erbjuds i regionen samt att i den takt olika aktörer certifieras markera detta på den regionala webbsidan. RESULTAT: På den regionala webbsidan c7d html finns länkar till alla certifierade college och deras utbildningar inom gymnasieskola, vuxenutbildning och yrkeshögskoleutbildning. 27

52 2.4 URSPRUNGLIGT MÅL: Att nya metoder för integrering av arbetsliv och utbildning utvecklas vidare med erfarenheter från LPA som grund och att sprida vidare till övriga medlemmar. RESULTAT: Representanter från lokala college har medverkat i GRs nätverk för Lärande på arbetsplats och spridit idéer och kunskap om hur arbetsplatsförlagt lärande kan läggas upp för lärlingar och hur en handledarutbildning anpassad för lärlingsverksamhet kan se ut. REGIONALA MÅL TILL 2017: Att vidareutveckla modeller för lärande på arbetsplats och lärlingsutbildning i takt med att verksamheten expanderar. En särskild handledarutbildning för dem som ska handleda lärlingar inom vård- och omsorg ska utformas och användas. Att huvudmän och skolledning skapar förutsättningar för lärare att i samverkan med arbetsliv planera, genomföra och utvärdera APL på ett kvalitativt sätt vid lokalt certifierade VO-College inom GR. 2.5 URSPRUNGLIGT MÅL: Att via framtida erbjudande om feriearbete öka ungdomars intresse för vård- och omsorg. 28