Skärmtangentbord mot Internet, E-post och betaltjänst

Transkript

1 Skärmtangentbord mot Internet, E-post och betaltjänst Genomfört med medel från Hjälpmedelsinstitutets program IT i Praktiken. Slutrapport Karoline Hällgren Marie Samuelson Hjälpmedelsinstitutet

2 Hjälpmedelsinstitutet 2001 Författare: Karoline Hällgren & Marie Samuelson, LINDAH Centrum för kommunikationshandikapp, Neurorehab/ Neurocentrum, Universitetssjukhuset, Linköping Desktop: Reagens Kommunikation KB Omslag: Explicit & Partners AB Tryck: Larserics Digital Print AB, Sundbyberg ISSN ISRN HJNST-ROD--98--SE Beställningsnummer:

3 Sammanfattning Skärmtangentbord mot Internet, E-post, och betaltjänst Bakgrund Spridningen av Internet har gått snabbt. Det finns stora skillnader mellan funktionshindrade och övriga i samhället när det gäller Internetanvändning. I vår intervju i Östergötland med 20 brukare var det endast två som använde Internet. Det är viktigt att funktionshindrade får tillgång till informationstekniken. Idag gör ca 2 miljoner sina bankaffärer via nätet. För brukare innebär banktjänst en möjlighet att sköta sin ekonomi från hemmet men det krävs kunskap för att utnyttja det. Samhällsinformation sprids via nätet. Ökad kunskap om användningen Internet, E-post och banktjänst behövs för brukare med stora motoriska handikapp som använder skärmtangentbord med avsökning och kontakter för att kunna använda den nya tekniken. Syfte Ge brukare som använder skärmtangentbord ökad möjlighet att använda E-post, Internet, betalförmedling via bank och samhällstjänster. Genomförande Projektet har genomförts i flera steg med början med litteraturgenomgång. Nästa steg var intervjuer om intresset och användning av Internet med personer som använder skärmtangentbord. Individuella anpassningar gjordes av skärmtangentbord för att kunna användas mot Internet. Två brukare valdes ut som beskrivs i fallbeskrivning. Under projekttiden ägnades mycket tid åt inträning, instruktion och utbildning till personal om anpassning av skärmtangentbordet och Internet. Resultat Genom intervju med användare av skärmtangentbord framkom att de aktiviteter som man helst ville utföra via nätet var: beställa varor, hämta information från myndigheter och uträtta bankärenden. Resultaten utifrån två fallbeskrivningar redovisas i rapporten. Skärmtangentbord anpassas individuellt så att de fungerar mot Internet. Användarna har problem med att förstå hur en hemsida är uppbyggd och att lära sig navigera självständigt. Internetsidor förändras ständigt och det kräver ständig nyinlärning. Utvärderingen visar att brukarna är nöjda trots att de inte är helt självständiga på Internet. 3

4 Att kunna utnyttja alla tjänster på nätbanken är för närvarande svårt för personer, som använder scannande skärmtangentbord. Tillsammans med någon person som stöd kan det fungera. Många brukare upplever att delaktighet i ekonomin ökar trots att man inte är helt självständig. I dagsläget finns en mängd samhällsinformation att hämta hem på Internet. Många blanketter från myndigheter går att ladda hem och fyllas i. Detta är en stor fördel för brukare som ej kan skriva för hand. Det är viktigt att sprida kunskap och hitta vägar till Internetutbildning för brukargruppen så att den nya informationstekniken blir tillgänglig för alla. Karoline Hällgren, Leg Arbetsterapeut, karoline.hallgren@lio.se Marie Samuelson, Leg Arbetsterapeut, marie.samuelson@lio.se Hjälpmedelsinstitutet Projektnr: P 99/0478 Sökande: LINDAH, Centrum för kommunikationshandikapp, Neurorehab/ Neurocentrum, Universitetssjukhuset, Linköping Projektansvarig: Johan Alinder 4

5 Innehållsförteckning 1. Inledning Bakgrund Internet Internet och handikapp Bank Samhällstjänster Skärmtangentbord Projektets syfte Genomförande Resultat Litteratur Redovisning av intervjuer Fallbeskrivningar Slutsatser om skärmtangentbord, Internet och E-post Banktjänst Diskussion Referenser

6 1. Inledning LINDAH centrum för kommunikationshandikapp representerar en verksamhet med både kompetens för att utreda och åtgärda vid skriv- och språk/tal handikapp. Under ett år görs ca 100 utredningar av vuxna med olika diagnoser och problem. Under år 1999 slutfördes en C-uppsats som undersökte nyttan av dator som skrivhjälpmedel. Studien visade på olika aktiviteter där datorn användes till att t.ex. skriva brev, göra läxor och föra budget. Endast två personer av 20 uppgav att de använde E-post och Internet, och en brukare nyttjade betaltjänst mot bank. Resultatet väckte frågan om varför det var så få som utnyttjade den nya tekniken. Inom verksamheten har vi upplevt ökad efterfrågan på kunskap om användning av E-post och Internet. Detta gäller i hög utsträckning för brukare med stora motoriska handikapp och som använder anpassade alternativa styrsätt t.ex. skärmtangentbord med avsökning och kontakter. 6

7 2. Bakgrund Internet Spridningen av Internet har gått snabbt, 1995 använde ett par procent av svenskarna i åldern år elektronisk post eller surfade uppgav 7 % att deras hushåll hade Internetabonnemang (Nordfors, 1999). Enligt Statistisk årsbok 2001 var det % av svenska folket, som hade tillgång till Internet i hemmet hade andelen användare ökat till 47 %. Ålder har betydelse för tillgång och användning. Yngre personer använder Internet mer än den äldre generationen (Statistisk årsbok, 2001). Internet används till olika aktiviteter: Information och kommunikation; utnyttja E-post, läsa tidningar och söka information Kommersiella aktiviteter; beställa varor, boka biljetter/resor och sköta bankärenden via nätet. Här finns enligt Sifo:s mätning en överrepresentation av medelålders män, medelutbildade och höginkomsttagare. Underhållning och gemenskap; spela dataspel, chatta och delta i diskussionsgrupper. Här är yngre användare överrepresenterade (Nordfors, 1999). I Teldoks undersökning (ålder år) visade resultatet att: 63 % ville använda Internet till bankärenden, 51 % hämta information från myndigheter, 50 % beställa resor, 32 % beställa varor, 26 % hämta hem musik och böcker och 18 % läsa dagstidningar (Teldok 115). Förlorarna i den snabbt växande tekniska utvecklingen är grupper som aldrig kommit igång eller fått kunskap om användningen av Internet (Nordfors, 1999). Internet och handikapp Handikappombudsmannens rapport till regeringen 1997 visade på risk för att klyftorna ökar mellan funktionshindrade och övriga i samhället när det gäller Internetanvändning (Gardelli, 1999). Under hösten 1999 gav Hjälpmedelsinstitutet, handikapprörelsens ITförening h@ndikapp.se, i uppdrag att kartlägga datoranvändning och Internetanvändning hos personer med funktionshinder. Resultatet visade att det finns skillnad i användning av dator mellan funktionshindrade och icke funktionshindrade i alla ålderskategorier. Samma sak gäller användning av Internet. Funktionshindrade som har tillgång till Internet använder inte nätet till att skaffa information, sköta bankärenden, handla och 7

8 kommunicera lika mycket som andra i samhället. Det beskrivs också att personer med stora handikapp har mindre tillgång till datorer (h@ndikapp.se). För människor med svåra funktionshinder är det viktigt att ha ett så normalt liv som möjligt, kunna kommunicera med vänner och ha kontakt med olika samhällstjänster. Tekniken har gjort många program i datorn tillgängliga för personer med handikapp och det innebär att de borde kunna använda datorer och dess möjligheter på samma villkor som andra. Datorn har öppnat möjligheter till utbildning genom att ordbehandling ersätter papper/penna, många böcker och texter är tillgängliga via datorn. Detta innebär ökad möjlighet till aktivitet och kreativitet. Utmaningen ligger i att se till att personer med ett fysiskt handikapp får tillgång till och kan använda den nya tekniken på samma villkor som övriga i samhället (Curtin,1994, Yasuda, 1998). Det är värdefullt att kunna kommunicera med t.ex. telefon och E-post. Speciellt E-post innebär att kommunikationen sker snabbt och effektivt. För många med nedsatt motorik är högtalartelefon ett vanligt telefoneringshjälpmedel men det går inte alltid att föra ett avskilt samtal. E-post ger en unik möjlighet till att nå andra direkt men ändå bibehålla den privata sfären. Med anpassad utrustning borde en person, trots motoriska problem, kunna handla elektroniskt, chatta på nätet, betala sina räkningar mm. Detta skulle innebära en stor självständighet och öka integriteten. Detta river också barriärer mellan personer med handikapp och andra i samhället. På nätet har en mötesplats skapats för funktionshindrade och andra som är intresserade av frågor som rör funktionshinder och IT. Sajten drivs av h@ndikapp.se. Här finns information om datorer, Internet och olika handikappfrågor. I EU:projektet Euro Connect vid institutionen för Arbetsvetenskap vid Luleå tekniska universitet lät man en grupp av funktionshindrade få möjlighet att använda dator. Deltagarna i projektet fick bl.a. prova att göra hemsidor, chatta och skicka E-post. Resultatet visade att brukarna fått en bättre livssituation och blivit mer av aktörer än mottagare. Datorn blev ett viktigt kommunikationsverktyg och deltagarna uttryckte glädje och tillfredsställelse över att kunna behärska datorn och att kunna använda den till kommunikation. Den nya informationstekniken kan överbrygga praktiska hinder som funktionsnedsättningen innebär. Användandet av datorn som stöd för kommunikation kan öka människors behov av att mötas fysiskt (Gardelli, 1999). 8

9 Bank Banktjänst via Internet introducerades 1996 i Sverige. Trenden är att många bankkontor stängs och bankernas kunder blir hänvisade till kontoköp och banktjänster via banken via nätet. I oktober 1998 var antalet Internet-bankkunder över en halv miljon använde ca personer nätet för att betala sina räkningar. Idag gör ca 2 miljoner sina bankaffärer via nätet. Internetbanken hade en viktig effekt. Den gav många en orsak att lära sig Internet (Aftonbladet 7 augusti 2000, Teldok 123, Teldoks årsbok 2000). Personer med rörelsehinder har problem att ta sig till banken, fylla i blanketter mm. Oftast krävs hjälp från assistent. För brukarna innebär banktjänst via Internet en möjlighet att sköta sin ekonomi från hemmet men det krävs kunskap för att komma åt nättjänsterna. Hur det fungerar att utnyttja tjänsterna för personer som använder skärmtangentbord med kontaktstyrning finns inte dokumenterat. Behovet är stort att öka kunskapen inom detta område. Samhällstjänster Utvecklingen i samhället medför att det är möjligt att få kontakt med myndigheter och få tillgång till information via nätet. Blanketter/formulär kan laddas hem och fyllas i från egen dator. Utvecklingen går snabbt framåt inom området. Detta är tjänster som underlättar mycket för personer med funktionshinder om de får kunskap och ges möjlighet att använda dem. Skärmtangentbord Om en brukare inte kan använda ett vanligt tangentbord kan skärmtangentbord vara ett alternativ. Skärmtangentbord är en programvara med ett tangentbord som visas på skärmbilden. Programmet installeras och anpassas efter brukarens behov och möjligheter. Det kan sedan användas tillsammans med andra program. Tangentbordets utformning kan anpassas individuellt. Macron kan göras till olika funktioner. Anpassningarna är helt beroende av personens förutsättningar, önskemål och behov. Skärmtangentbordet kan förses med lexikon och ordprediktion som gör skrivandet snabbare. Skärmtangentbordet kan styras med mus och då är huvudmus ett vanligt alternativ. Huvudmusen fungerar så att den reflekterar till en mottagare. Markören på skärmen flyttas då användaren rör huvudet. På skärmtangentbordet finns olika inställningar för att aktivera markören. Alternativt kan manöverkontakter användas tillsammans med avsökning på tangentbordet. Val görs med hjälp av att manöverkontakt aktiveras. Avsökningen kan vara automatisk eller manuell genom stegning. Scannande tangentbord med kontakt väljs oftast om brukaren inte klarar någon form av musstyrning. Systemet är ett långsamt sätt att skriva och 9

10 navigera med. För personer utan tidigare datorvana och en svår motorisk nedsättning är ett scannande tangentbord ett styrsätt som fungerar och är förhållandevis lätt att lära in. Skärmtangentbord går att förenkla och det innebär att inlärning underlättas. De skärmtangentbord som används i fallbeskrivningarna är Clicker och Wiwik. Det finns även andra på marknaden. Utvecklingen går snabbt framåt och de nya programmen som lanseras är förhoppningsvis i sitt grundutförande mera anpassade för användning mot nätet. 10

11 3. Projektets syfte Ge brukare som använder skärmtangentbord ökad möjlighet att använda E-post, Internet, betalförmedling via bank och samhällstjänster. 11

12 4. Genomförande Projektet har bedrivits enligt följande: Litteraturgenomgång Intervju av personer som använder skärmtangentbord Individuell anpassning av skärmtangentbord till brukare Klinisk prövning och fallbeskrivningar Utvärdering med Canadian Occupational Preformance Measure (COPM) som är ett bedömningsinstrument där brukarens upplevda nytta av åtgärder mäts (Law, 1998). Kunskapen används i befintlig verksamhet Sprida kunskap till brukare och brukarorganisationer i Östergötland Information till Redah-center och Kommunikationscenter i Sverige Projektgrupp Projektet har genomförts av arbetsterapeuter vid kommunikationsenheten för vuxna inom LINDAH centrum för kommunikationshandikapp. Samarbetspartner har varit tekniker inom LINDAH. Urval I projektet ingick brukare som var utredda inom LINDAH år och använde skärmtangentbord pga svårt motoriskt handikapp. Sammanlagt var det 13 brukare, 7 män och 8 kvinnor, i åldern år. De använde skärmtangentbord och styrde det antingen med huvudmus eller scannande system och manöverkontakter. Hela gruppen hade neurologiskt handikapp och stora rörelsehinder. Hälften hade insjuknat eller fått sin skada som vuxna medan de övriga har medfödda funktionshinder eller insjuknat i tidig ålder. Alla hade inte tillgång till Internet. I rapporten redovisas två av brukarna som fallbeskrivningar. 12

13 5. Resultat Litteratur I litteraturen framkom en mängd information om synen på Internet och användning. Redovisning fanns om skillnad mellan kön, ålder, yrke, utbildning mm. Det gick inte att utläsa något specifikt om gruppen funktionshindrade och deras inställning till Internet eftersom de inte redovisades som en separat grupp. Information om riktlinjer för utformning av webbsidor har uppmärksammats mycket under sista året. Utveckling sker snabbt inom området. Redovisning av intervjuer Sammanfattning av intervjuer För att få svar på hur intresset och användningen av Internet var för gruppen skärmtangentbordsanvändare genomfördes intervjuer med brukare i Östergötland. Som underlag för intervjuerna användes formuläret enligt Teldoks undersökning. Underlaget var för litet för att kunna dra statistiska slutsatser, men information om brukargruppen kan ändå redovisas. Det var 7 av 13 brukare som kände till Internet väl och de kännetecknades av att vara vana datoranvändare utan kognitiva problem. Av intervjuerna kunde man ej få fram att åldern hade betydelse för hur väl man kände till Internet. Däremot var intresset för Internet mycket stort (12 av 13). I intervjumaterialet framkom att de aktiviteter som man helst ville utföra var: beställa varor (9 av 13). hämta information och blanketter från myndigheter (9 av 13). uträtta bankärenden (6 av 13). beställa resor och biljetter till bio/teater och hämta musik (3 av 13). göra nya bekantskaper via datorn (2 av 13). Jämför man med den stora Teldoksundersökningen var det samma aktiviteter (se ovan) som flest personer ville utföra. I vår intervju anges handla varor av 9 personer av 13 medan i Teldok endast 26 % väljer denna aktivitet. En anledning till detta kan vara att personer med rörelsehinder har stora svårigheter att självständigt ta sig till affärer för att handla. Ta hem 13

14 blanketter från myndigheter rangordnas högt troligen på grund av att denna grupp har mycket kontakter med myndigheter och att de ej kan fylla i blanketterna för hand. I Teldoks undersökning redovisas att 63 % vill göra bankärenden via Internet och i vår intervju är det 6 av 13 personer som anger detta. Orsaken till att siffran inte är högre kan vara att personer som aldrig skött sin ekonomi självständigt har svårt att sätta sig in i vad det innebär och hur det skulle fungera. Intervjumaterialet visar att de 6 som vill sköta bankärenden har förvärvade skador som tidigare skött sin ekonomi självständigt. Känner du till vad Internet är? Nej, har adrig hört talas om det - Ja, men känner till mycket lite 3 Ja, känner till en del 3 Ja, känner till Internet väl 7 Är du intresserad av Internet? Är ointresserad av Internet 1 Är intresserad av Internet 12 Hur ofta? Använder elektronisk post Dagligen 2-3 ggr/vecka Mer sällan Aldrig Antal Surfar på nätet Dagligen 2-3 ggr/vecka Mer sällan Aldrig Antal Använder regelbundet följande tekniska hjälpmedel? Dator 13 CD-Rom 9 Mobiltelefon 4 Internet 9 14

15 Hur skulle du vilja använda tekniken i framtiden? Beställa varor 9 Uträtta bankärenden 6 Beställa biljetter till resor 3 Beställa biljetter till bio, teater mm 3 Hämta info och blanketter från myndigheter 9 Hämta info om EU 1 Hämta nyheter (TT, Reuter) 1 Hämta info från företag i Sverige 1 Hämta info från företag utomlands 1 Hämta musik och böcker direkt till min dator 3 Hämta datorprogram direkt från Internet 1 Få rådgivning via nätet 1 Delta i utbildning via datorn 1 Få dagstidningar direkt till datorn 1 Göra nya bekantskaper med andra via datorn 2 Inget av ovanstående - Tycker du att den tekniska utvecklingen förändrar människors liv i samhället för fort, för långsamt eller vare sig det ena eller det andra? Alldeles för fort 1 Något för fort 7 Varken för fort eller för långsamt 2 Något för långsamt - Alldeles för långsamt - Vet ej 3 Är du nöjd eller missnöjd med den tillvaro som den moderna tekniken skapat? Mycket nöjd 5 I stort sett nöjd 6 Knappast nöjd 1 Mycket missnöjd - Vet ej 1 15

16 Fallbeskrivningar För att förtydliga problem och hur dessa åtgärdas åskådliggörs projektgruppen genom två fallbeskrivningar. Klara 33 år Bakgrund Klara har haft en neurologisk sjukdom i 20 år. Hon bor i serviceboende och har hjälp av assistenter. Sjukdomen har medfört att Klara sitter i rullstol och har mycket begränsad rörelseförmåga i händerna. Förutom motoriskt handikapp finns lätta kognitiva problem. Eftersom Klara inte kan skriva för hand fick hon dator som hjälpmedel Hon har ett scannande tangentbord Clicker 3 som hon styr genom att trycka med höger hand på två manöverkontakter. Skrivtavlan är alfabetisk och funktionsknappar t.ex. för utskrift är förtydligade med en bild för att underlätta användning. Datorn används dagligen till att skriva brev och inköpslistor. Ett stort intresse finns för trädgård och sport. Klara funderar på att skaffa sig modem med Internetuppkoppling och uttrycker önskemål om att få möjlighet att komma åt Internet. Mål Möjlighet att komma åt information om trädgård och sport självständigt via Internet. Åtgärd Clickertavlor anpassas mot Internet och Explorer 5.0. Målsättningen var att göra tavlorna så enkla och tydliga som möjligt att använda. Skrivtavla anpassad för att koppla upp sig mot Internet På skrivtavlan finns en Surfa knapp. Via knappen startas Explorer automatiskt. 16

17 För att kunna länka direkt till önskade hemsidor har webbadresser lagts under Favoriter. Kortkommandot under rutan Allt om trädgård blir då tex.: (alt) f (down)(down)(down)(enter). Eftersom webbadresserna lägger sig i bokstavsordning i Favoriter så har hemsidorna döps med extra a framför tex. aaallt om trädgård. På detta sätt blir systemet inte lika sårbart om någon skulle lägga in en ny Webbadress under Favoriter. Menytavla Först klickar man på hemsida som ska öppnas, sedan på Till tavla Det finns två olika typer av tavlor. Än så länge används endast den första gula navigeringstavlan. Längre fram är det tänkt att även kunna söka via Evreka och då används den blå tavlan som innehåller bokstäver förutom de kommandon som behövs på Internet. När man surfat färdigt så kopplas Explorer ner genom att trycka på Sluta surfa och därefter OK knappen. Navigeringstavla Med hjälp av navigeringstavlan kan man: Navigera med hjälp av länkar (kortkommando Tab.), läsa på hemsidan med hjälp av ner och upp, skriva ut dokument Skriv ut och gå tillbaka till förgående länk m.m. 17

18 Mustavla När det är svårt att navigera med hjälp av tab-tangenten så väljs Mus och då länkas till en tavla som kan styra musrörelser. Navigeringstavla mot Evreka En alternativ navigeringstavla finns när man vill söka på Evreka Inträning Installation av modem och Internetprogram gjordes genom projektet. I Explorer ändrades typsnitt, textstorleken förstorades och färgsättningen anpassades mot aktuella hemsidor. Första steget i träningen var att förstå vad Internet är och hur en hemsida är uppbyggd. Arbetsterapeut i projektet och brukaren surfade tillsammans på Internet. Klara fick hjälp med att styra sig fram på hemsidor. Hon valde ut tre hemsidor som hon tyckte var intressanta och som hon ville komma åt, Aftonbladets sportsida, Odlingstips och Allt om trädgård. Hon tränade sedan att navigera på hemsidan med de anpassade Clickertavlorna. Samtidigt lärdes det in vad de olika knapparna på tavlorna hade för funktion. Klara kände inga personer, med tillgång till E-post som hon hade behov av att ha regelbunden kontakt med. Därför avvaktades med E-post. Klaras assistenter var inte vana att surfa så det behövdes mycket hjälp med att komma i gång med Internetanvändning. Utvärdering Utvärdering gjordes med COPM. Brukaren uppger först aktivitetsproblem och dessa skattas efter betydelse. Innan åtgärd skattar man hur man upplever att man kan utföra aktiviteterna på en tio gradig skala.1 = kan inte alls utföra, 10 kan utföra extremt bra. Tillfredställelsen skattas också i en tiogradig skala. 1= inte alls nöjd, 10 extremt nöjd. Samma skalor används sedan vid uppföljning och man får då ett mått av brukarens upplevda nytta av åtgärden (Law, 1998). Klara kände sig nöjd med möjligheten att komma åt Internet. Att kunna läsa om trädgård, få ta del av andras erfarenhet och frågor om trädgårdsskötsel, gjorde att detta intresse ökade. Målet att helt självständigt kunna 18

19 surfa på nätet har inte uppnåtts. Dels har det inte tekniskt kunna lösas. Det krävs ett musklick för att aktivera första Clickertavlan när man har öppnat programmet Explorer. Dessutom hade Klara svårt att förstå strukturen på hemsidor. Däremot gick det snabbt att lära sig hur Clickertavlorna fungerade. Svårigheten låg i att: se markeringen när man Tabbar sig fram på en hemsida det tar lång tid att scanna musrörelse hemsidor ändrar ständigt utseende Detta innebär att brukaren har behov av assistenter som lotsar rätt. Klara känner sig mer delaktig när hon kan få del av information som gäller hennes specialintressen. Både utförande och tillfredställelsenivå har ökat vid mätning med COPM (Law, 1998). COPM:utvärdering P roblem Utförande (skala 1-10) FÖRE Söka information om senaste sportnyheter Söka information om trädgårdsskötsel EFTER Tillfredställelse (skala 1-10) FÖRE EFTER Nästa steg i träningen blir att lära sig sökapå Evreka. Klara har börjat att intressera sig för E-post för hon vill ha möjlighet att skicka in frågor och svara på trädgårdssidor. I Clicker har det varit lätt att designa överskådliga tangentbord men det har däremot varit vissa tekniska problem när det gäller Clicker och Explorers samverkan t ex att det krävs musklick för att aktivera Clicker om Explorer har öppnats. 19

20 Anders 32 år Bakgrund Anders har en neurologisk sjukdom som debuterade vid 14-års ålder. Han är rullstolsburen och har mycket nedsatt rörelseförmåga i alla kroppsdelar. Kognitivt har Anders påverkats i form av nedsatt inlärningsförmåga, koncentration och svårighet att planera och se nästa steg i en aktivitet. Även talet har påverkats av sjukdomen och att använda telefon är därför svårt. Sedan fem år bor han i en gruppbostad med personal hela dygnet. Anders kan läsa och skriva men det tar mycket kraft och tid. För att kunna skriva har Anders sedan två år en dator som hjälpmedel med skärmtangentbord Wiwik 2 som styrs med scannande system och en-kontaktstyrning samt ordprediktion. Anders har ingen möjlighet att klara musstyrning. Skrivtavlan är en ABC-tavla som är anpassad så att alla onödiga funktioner är borttagna. Manöverkontakt som är fäst på nackstödet till rullstolen används för att aktivera systemet. Inträning av datorn har gått långsamt och Anders har ej varit särskilt motiverad. Han har använt datorn till att skriva brev och schema. Han har ett modem med Internetuppkoppling och E-post och Anders är mycket intresserad av detta men kan ej använda det. Personalen gör alla moment och Anders är en passiv iakttagare. Mål Möjlighet att självständigt kunna använda E-post och söka information på Internet. Åtgärd Anpassning av Wiwik-tavlor gjordes utifrån den kända skrivtavlan som utgångsläge. Samma färgsättning användes vid scanning och mot olika länkar för att göra det så logiskt som möjligt. För att komma åt internet användes förkortningsexpansionen i Wiwik för att koppla till knappar på tangentbordet som snabbt tar sig till valda sidor. Detta är en fördel då sidorna lätt kan bytas ut av personalen utan att självständigheten för användaren blir mindre. Det är också svårt att från start veta vilka sidor som kan vara intressanta. Det är viktigt att undersöka vilken version av Explorer som finns hemma hos brukaren, eftersom samma anpassning inte alltid fungerar i olika versioner. I vårt fall är det Explorer 5.0 som använts. 20

21 ABC tavla modifierad för användning med Internet och E-post Skrivtavla med länkar till undertavlor, blå knappar (E-post; Internet mm.). Ordprediktion är markerad med grönt. I skrivmiljön används gult. Ordprediktionen används för att snabbt få förslag på rätt ord (de 5 första rutorna). Den kan behöva trimmas dvs. ta bort icke relevanta ord som kommer upp. Nya ord visas genom att man gör ett mellanslag. Förkortningsexpansion används i första hand till fraser eller för att automatisera viss inmatning i ordbehandling, men här också för att snabbt ta sig till olika sidor på internet eller till fraser för E-post. Dessa förkortningar ligger inlagda på specifika tangenter se nedan. För att ändra innehåll på dessa måste syntaxen vara rätt tex. Förkortningen ab = åtföljt av ett ENTER. Förkortningen ab-ae är till för att komma till förvald webbsida. Förkortningen xbaf används till fraser vid E- post. Det är lätt att byta val av sida och fraser. 21

22 Internetsidan För att lättare navigera i webbrowsern används i första hand de kortkommandon som finns i Internet Explorer. Förflyttning mellan länkar på en sida används, länk > och < länk som motsvarar Tab och Alt Tab. Ett val bekräftas med Enter. För att komma till föregående eller nästa sida används Sida > och < Sida. För att läsa på sidan aktiveras de olika pilarna. Under 1a sidan- 4e sidan ligger de förvalda sidor som har gjorts i förkortningsexpansion. E-postsidan För navigering i outlook används tab> och tab<. Då ny e-post ska skrivas väljs nytt meddelande och sedan till mottagare för att kunna välja ur adresslistan. Bekräftelse sker med Enter. Hur det fungerar att skicka iväg ett meddelande beror på grundinställning i Outlook. Antingen skickas meddelandet med automatik vid val av skicka eller också måste skicka och hämta användas. Det kan vara en fördel att arbeta i frånkopplat läge och sedan bara aktivera skicka och hämta när man är uppkopplad. Inträning Hela anpassningen gjordes klar innan den installerades i datorn i hemmet. Texten på webbsidorna förstorades så att den skulle bli mer lättläst. Personalgruppen som fanns runt Anders var van vid Internet och E-post. Som första steg gjordes en introduktion till personalen om hur skärmtavlorna fungerade och kunde användas mot nätet. De fick prova att använda de 22

23 olika skärmtavlorna för att navigera och skriva E-post. En av assistenterna blev huvudansvarig och kontaktperson för oss. Vid byte av hemsidor var det hon som utförde detta. Hela assistentgruppen lärde sig att använda programmet och anpassningen för att kunna vara stöd för Anders. Vid en första diskussion beslutades att självständighet i samband med E-post var viktigt. Målet var att kunna ta emot, läsa och skicka meddelanden. Det fanns ett antal givna personer att ha regelbunden kontakt med. E-post provades och lärdes in med direkt återkoppling vid datorn. Varje knapp på de nya tavlorna användes mot E-post för att träna användningen. Nästa steg var att börja prova den tavla som var kopplad till Internet. Att läsa sidor och gå mellan olika länkar krävde mycket träning för att få en ökad förståelse. I alla dessa moment var personalen mycket delaktig. Utvärdering Självständigheten ökade efterhand och säkerheten över vad som hände på skärmbilden. Vid projektets slut var Anders självständig vid E-post men inte vid navigering på de olika hemsidorna. E-post skickades och togs emot av anhöriga, vänner utomlands, personal inom sjukvården. Eftersom detta blev en ersättning för telefonering var det mycket värdefullt för Anders att skriva ett meddelande och skicka iväg det själv, utan att någon annan än mottagaren tog del av innehållet. På Internet var det svårt för honom att förstå vad som hände och få en överblick över hemsidorna. Att gå upp och ner på en sida för att läsa fungerade ganska bra. Ramen när man tabbar sig fram och vill välja en länk var mycket svår att se för Anders. Vid projektet slut krävdes forfarande att en personal satt med och lotsade vidare på sidan. En enkel nyhetssida, var den som fungerade bäst att navigera över. Anders visade ett stort intresse för de nya möjligheter som han fått tillgång till under projekttiden och var mycket angelägen att lära sig det nya. Man får räkna med att det är en lång inträningstid med behov av stöd innan självständighet kan uppnås. Ett år visade sig vara kort tid. COPM utvärdering: Följande problem viktades som mycket betydelsefulla att kunna utföra av Anders. De två första var viktigast. Problem Kontakta anhöriga och vänner självständigt Använda Internet E-post och Söka information på nätet själv Utförande (skala 1-10) FÖRE EFTER Tillfredställelse (skala 1-10) FÖRE EFTER

24 Det var stora skillnader på skattningen före och efter projektet både i utförande och med hur nöjd Anders var med aktivitetsutförandet. Genomgående skattar Anders tillfredställelsen högt även om inte utförandet är helt självständigt. Han förklarar detta med att han känner sig betydligt mera delaktig även om han inte kan utföra alla moment utan att assistent finns bredvid som stöd. Wiwik är ett stabilt system som fungerar bra när anpassningar är gjorda. Om skärmtavlan behöver förändras krävs bra tekniska kunskaper. Ansvaret kan ej läggas över på assistenter. Fördelen när man använder sig av ett begränsat antal hemsidor kopplat till tavlan, är att det är lätt för personal att gå in och byta mellan olika webbadresser. Det var en stor fördel att Anders hade provat Internet och E-post och tankar fanns om hur det kunde användas. En stor del av inträningen kunde göras tillsammans med assistenter. Samma utrustning skaffades till dagcenter och där planerades aktiviteter med inriktning på datorarbete. Den fortsatta planeringen för Anders blir att träna på Internet för att öka självständigheten. Valet av sidor har också stor betydelse. Önskemål finns att prova att handla på nätet. Fortsatta instruktioner kommer att ges till personalen om hur blanketter kan laddas hem och fyllas i av Anders. För en större delaktighet i ekonomin har banktjänst diskuterats och kommer att provas tillsammans med god man. Detta är ett önskemål från Anders för att bli lite mera delaktig i sin egen ekonomi. Slutsatser om skärmtangentbord, Internet och E-post Effekter för brukare Internet ger ökad delaktighet i samhället. Att få tillgång till Internet är viktigt och det ger brukarna möjlighet att få information om sina specialintressen. Möjlighet till Internet och E-post väcker intresse vilket ökar motivationen till datoranvändning. Brukare utan tidigare datorvana eller med kognitiva problem har behov av lång inträningstid och mycket stöd första tiden. Flera av användarna har svårt med abstrakt tänkande och planering i flera steg. Detta innebär att musstyrning via skärmtangenttavla kan vara svårt. Om brukare kan använda mus och musklick så underlättar det användningen med Internet. Om både larm och Internet är kopplad till telefonen så var noga med att testa att larmet fungerar när brukaren surfar på Internet. 24

25 Internet, E-post och chatt För navigering både på Internet och vid användning av E-post har Tab-tangent valts som bästa alternativ. Tab-tangent är konkret och användningen är lätt att lära in. Vid användning av E-post följer det en logisk struktur och fungerar bra. Förflyttning över länkar och sidor på Internet fungerar, men det är svårt att se markören när man tabbar sig fram på sidan. Vi har inte hittat några inställningar för att få markören fetare. Fördelen med att använda Explorer är att programmet är på svenska och används mest bland datoranvändare. Det innebär att många assistenter känner till Explorer. Det är viktigt att utnyttja möjligheten till att ändra färgsättning, textstorlek och typsnitt på webbsidor. Ett annat sätt att öka textens storlek är att välja lägre skärmupplösning. Förstorar man typsnittet i Explorer så blir det inte mycket plats kvar på skärmen eftersom skärmtangentbordet också tar utrymme. Det innebär att det blir svårt att få en överblick hur sidan är uppbyggd. Större skärm kan underlätta. För att kunna läsa bättre på skärmbilden kan skärmtangentbordet minimeras med hjälp av en tangent på skärmtavlan. Många webbsidor följer inte de rekommendationer som finns för hur en sida ska vara uppbyggd för att passa alla ( se rekommendationer från Hjälpmedelsinstitutet eller ref. Andersson). På kan hjälp fås att konstruera sidor på ett riktigt sätt. På sidor som inte är professionellt gjorda fungerar t.ex. inte alla tangentbordskommandon och klarar inte av lägre skärmupplösning. Detta kan innebära att sidorna inte blir tillgängliga för skärmtangentbordsanvändare. Webbsidor bör vara mer överskådliga, lättlästa och konsekvent genomförda för att kunna läsas av alla. E-post fungerar bra. Man kan förbereda ett meddelande innan det ska skickas iväg och det ställer inga krav på snabbhet. Att chatta på nätet bygger på snabbt utbyte av skriftlig information och detta kan vara svårt för skärmtangentbordanvändare. Det kan vara lättare att delta i en diskussionsgrupp. 25

26 Skärmtangentbord och övrig utrustning Det är en fördel att skärmtangenttavlor går att anpassa till brukaren så att de blir enkla och lättförståeliga. Skärmens storlek bör vara minst 17 och med fördel 19. Problem med teknisk felsökning. Det är många faktorer som påverkar systemet: hårdvara och grundinställningar i datorn, version och inställningar av Explorer och skärmtangentbordet. Viktigt att utvecklingen av skärmtangentbordsprogram, görs på ett sådant sätt att det fungerar mot Internet. Det är viktigt att utvärdera användningen och vilka funktioner som behöver ingå i tavlorna. Utprovning och inträning Mycket tid och kunskap krävs av tekniker och arbetsterapeut för att göra individuella skärmtavlor som passar mot brukarens krav och nivå. God kunskap behövs hos utprovare och tekniker om Internet, E-post och övriga tjänster som hela tiden måste uppdateras. Tyngdpunkten i träningen bör vara att brukaren förstår och lär in de olika knapparnas funktion på varje skärmtavla och kopplingen till vad som händer på webbsidan/e-post. Inträning bör göras strukturerad och avgränsad med tydliga delmål. Kringpersoner med Internetvana underlättar inträning. Det är en fördel att välja webbsidor som är logiskt uppbyggda och innehåller begränsad information. Ett exempel är: Hitta vägar att föra kunskapen om Internet till brukargruppen så att tillgängligheten ökar. Behov av anpassad utbildning t.ex. Internetkurs för skärmtangentbordsanvändare. Banktjänst Kontakt med banker med Internetbank har tagits under projekttiden. De olika banksystemen har prövats tillsammans med skärmtangentbord. Brukare som har erfarenhet av systemen har delgett sina erfarenheter och ev. problem med de olika Internetbankernas system. 26

27 Inloggning och tjänster Internetbankerna har ett antal olika säkerhetssystem. De som under projekttiden har provats och utvärderats är säkerhetsdosor, kortläsare, skrapkoder eller säkerhetsprogram som installeras i den egna datorn. Säkerhetsdosa Att vara helt självständig med säkerhetsdosa och pin-kod är vid nedsatt handfunktion inte möjligt. Dosorna är väldigt små och det krävs många tryckningar för att logga in och detta återkommer vid ex överföring mellan konton. Det finns en tidsbegränsning för giltigheten av kod och den har ett kort tidsintervall (t.ex. en minut) vilket innebär att finmotoriken måste vara intakt. Kortläsare Ett kort dras i en kortläsare för att avläsa koden. Kortläsare kräver god handmotorik även om det är något lättare att hantera än säkerhetsdosa. Skrapkod Vid varje inloggning skrapas en kod som skrivs in i datorn. Systemet blir tillgängligt om koderna skrapas i förhand och lagras ex i datorn i låst dokument. Säkerheten är dock tveksam och det är inte tänkt att användas på detta sätt men det är så en del brukare gör för att öka självständigheten. Säkerhetsprogram eller certifikat Programvaran installeras i datorn En personlig kod krävs för att logga in. Den ska helst läras in av användaren. Brukaren kan med detta system bli helt självständig vid inloggning. Tillgänglighet till banksidor Navigering på banksidorna via skärmtangentbord fungerar bra. Brukaren kommer åt hela innehållet i bankens nätsida. Utseendet på sidorna gör att det är svårt att få en överblick och förstå logiken. Sidorna ändrar ofta utseende vilket försvårar möjlighet att lära in hur de är uppbyggda. I samhällsdebatten tas ofta frågan om användarvänligheten på nätet up. Detta kommer säkert att föra med sig att det blir en förbättring även när det gäller banktjänst. 27

28 För alla banker gäller idag att vid betalning av räkningar krävs OCR nummer för varje räkning vilket kan vara upp till 38 siffror. För en person som använder skärmtangentbord och avsökning kan det ta upp till 15 minuter att skriva ett nummer. Det kan ej göras någon individuell anpassning för att underlätta eftersom nya nummer kommer varje månad. De flesta banker har E-giro som innebär fakturering direkt via nätet, där alla nödvändiga sifferkombinationer är inlagda i förhand. Idag finns ytterst få företag som använder sig av E-faktura. I framtiden kommer E-faktura att innebära att dessa problem försvinner och det blir mer tillgängligt för funktionshindrade. Möjligheten att ha överblick över tillgångar på konton och flytta pengar mellan konton fungerar bra. Användargruppen och banktjänst Även om tillgänglighet till nätbanken finns, så är valet att använda tjänsten mycket individuellt. För personer med svåra funktionshinder i tidig ålder är det vanligt att de inte har ansvar för ekonomin då de oftast har ett stort hjälpbehov. För brukarna i fallbeskrivningarna var det under projekttiden inte aktuellt att prova banktjänst. För att kunna ta detta ansvar krävs träning i ekonomiska frågor och att brukaren prioriterar denna aktivitet. Hos personer med förvärvade skador eller de som drabbats av sjukdom i vuxen ålder finns redan ett ekonomiskt tänkande och vana att sköta sin ekonomi. Det är ofta en väldigt viktig roll i familjen. Att sköta sin ekonomi via banktjänst blir därför värdefullt och en naturlig del i livet. 28

29 Slutsatser Fördelar Betala räkningar när man vill, banken är alltid öppen. Kan utföra bankärenden från hemmet, behöver ej färdtjänst. Även om man inte kan vara helt självständig så kan man vara mera delaktig i sin ekonomi. Lättare att få hjälp av anhörig kvällstid och helger då banken ej är öppen. Bättre kontroll på betalningar och överföringar på kontot. Går att skriva ut sina bankaffärer på papper. Flytta pengar enkelt mellan konton. Nackdelar Hänvisad att välja banktjänst som har säkerhetsprogram eller certifikat om man vill vara helt självständig. Kan innebära byte av bank. Långa OCR-nummer som måste föras in vid betalning av räkning. Tar mycket lång tid för skärmtangentanvändare. Kan ej lägga räkningar som betalas varje månad på automatisk bevakning utan måste slå om alla siffror i OCR-numret. Kan vara många tangenttryckningar för att logga in. Känsligt för överbelastning t ex vid månadsskiften. Koder och dosor att hålla reda på. Dålig support via E-post. Bankerna har ingen kunskap om alternativa styrsätt. Säkerheten måste klargöras om assistenthjälp behövs. Samhällstjänster I dagsläget finns en mängd samhällsinformation att hämta hem på nätet. Det gäller både kommuner, landsting, försäkringskassan och skattemyndigheten. I de flesta kommuner finns mycket information att tillgå men det finns få blanketter utlagda som användaren kan ladda hem. I nuläget går det ej att beställa färdtjänst med E-post i t.ex. Östergötland. Enligt information kommer detta att bli möjligt under år Det verkar vara en allmän trend i landet att möjligheten till detta ökar och blir tillgängligt för alla. På försäkringskassan kan en del formulär laddas hem. Efter kontakt med försäkringskassan framkommer att målet är att alla blanketter ska kunna nås via nätet. Ett exempel som fungerar idag är ansökan om hyresbidrag. 29

30 Skattemyndigheten och folkbokföringen är också myndigheter som har vissa blanketter och utvecklingen är samma där. Den som deklarerar i Sverige får god hjälp på Riksskatteverkets webbplats. Att vi även kommer att kunna deklarera elektroniskt i framtiden blir mer och mer sannolikt. Tillvägagångssätt för att ladda hem blanketter De flesta blanketter som laddas hem från nätet är i PDF-format vilket innebär att ett program måste användas för att kunna packa upp filen. Arcrobate reader är ett vanligt och ofta använt program. Ett problem är att om programmet laddas direkt från Explorer, så krävs ett musklick i första ifyllningsfältet, för att kunna skriva. När man använder skärmtangentbord underlättar det om man kan använda sig av Tabkommando för att komma in på blanketten. Lösningen på problemet är att Acrobate reader installeras i datorn och en anpassning görs i allmänna inställningar i programmet. Webbläsarintegrering är normalt markerad vilket tas bort. Då fungerar det att använda tab-tangent för att komma till första rutan och börja skriva. Formulär eller blankett fylls i och skrivs sedan ut för att skrivas under och skickas in via post till myndigheten. I framtiden kommer elektronisk namnteckning att göra det möjligt att skicka tillbaka formuläret direkt via E- post. Säkerhetsfrågor gör att detta ännu inte är tänkbart. 30

31 6. Diskussion Internet har blivit en del av samhället. Som medborgare uppmanas vi att via nätet vara aktiva i samhällsdebatten och i våra kontakter med myndigheter. Att ha tillgång till nätet är en självklarhet för många och en mötesplats där utseende, kön, ålder, nationalitet och ett funktionshinder spelar mindre roll än vid fysiska möten. Det borde vara en självklarhet att brukare med alternativa styrsätt får möjlighet till den nya teknik som erbjuds i samhället. Mer och mer tjänster läggs ut på webben, bankärenden, samhällstjänster, boka färdtjänst och snart kan man deklarera via nätet. Utprovare och förskrivare av alternativa styrsätt, firmor som tillverkar styrsätt, webbdesigner har stor betydelse om tekniken ska bli tillgänglig för alla. Att kunna utnyttja alla tjänster på nätbanken är för närvarande svårt för personer, som använder scannande skärmtangentbord. Internetbanken kräver en snabbhet som inte går att uppnå med det här styrsättet. Tillsammans med någon person som stöd kan det fungera. Många brukare upplever att delaktighet i ekonomin ökar trots att man inte är helt självständig. I framtiden när e-fakturor blir mer vanligt kommer troligtvis tjänsten bli mer tillgänglig. Det är mycket svårt att få en uppfattning om hur snabbt utvecklingen kommer att ske vidare. Personer med grava funktionshinder har ofta svag förankring på arbetsmarknaden, där de flesta får en naturlig kontakt och kunskap om IT. Därför måste naturliga mötesplatser skapas för denna grupp. När man väl har tillgång till dator och Internet så behöver man kunskap för att kunna använda tekniken på ett effektivt sätt. Det behövs också stöd och anpassning vid installation av systemet. Som användare av skärmtangentbord har man oftast problem med att gå en traditionell datakurs. Att förstå hur en hemsida är uppbyggd, vad det finns för möjlighet på nätet m.m. är viktig kunskap man måste få del av. Ett sätt kan vara att organisera enkla Internetkurser via nätet för skärmtangentbordsanvändare. Det ger möjlighet för personer över hela landet att få en effektiv utbildning med tillräckligt brukarunderlag. Andra sätt att sprida kunskapen kan vara att starta Internet-café för funktionshindrade. En introduktionskurs om Internet och e-post för personer med alternativa styrsätt planeras i Östergötland. COPM visade sig vara ett bra instrument för att utvärdera användarnas uppfattning om Internetanvändning. Med hjälp av COPM får brukaren uppge aktiviteter som det är problem med. Det kan vara; komma åt speciella hemsidor, kunna skicka e-post, handla via nätet, söka bostadsbidrag mm. Resultatet i projektet visar på att tillgång till Internet/ E-post är vikti- 31

32 gast och att brukarna är nöjda trots att de inte är helt självständiga. Det är möjligt att som första steg är tillgänglighet viktigast. Målsättning mot större självständighet kan sedan ökas successivt. Internet kan rent praktiskt överstiga hinder som en funktionsnedsättning kan innebära. Ett positivt exempel som en brukare berättande under projekttiden var: Sedan bilolyckan har inköp av julgran varit ett stort problem, Att släpa hem den på elrullstolen har inte kännts som något bra alternativ. I år köpte jag julgran på egen hand utan hjälp av assistenter. På en webbsida beställde jag en gran. Dagen innan julafton så ringde det på dörren och firman levererade granen. Min 50 kr julgran lyste vackert hela julen. Inför framtiden är det viktigt att möjlighet ges för personer med funktionsnedsättning att kunna utnyttja tekniken och att dator ses som ett informationshjälpmedel och inte endast som ett skrivhjälpmedel. Kriterier i landstingen för förskrivning måste förnyas och kunskapen hos utprovare och tekniker måste hela tiden uppgraderas så att det kommer brukarna till del. Fortsatt utveckling av hur webbsidor är uppbyggda kommer att vara en avgörande faktor för hur det kan fungera för personer som använder skärmtangetbord. 32

33 Referenser Aftonbladet, Välj rätt nätbank. 7 augusti: 2000 Andersson, Berns & Schömer, Nomos. Bättre webbplatser för personer med funktionsnedsättning. Hjälpmedelsinstitutet:2000 Curtin M. Technology for People with Tetraplegia. Part 1 Accessing Computers. British Journal of Occupational Therapy. 1994;57: Göterdal K(Hällgren), M Samuelson. Nyttan av dator som skrivhjälpmedel - Prövning av ett bedömningsinstrument. Hälsouniversitetet Linköping Arbetsterapeututbildningen, C-nivå, Vårterminen 1999 Gardelli Å, Sandberg K. Kan datorn ge människor med funktionsnedsättningar ett bättre liv? Arbete Människa Miljö & nordisk Ergonomi 1999;1:21-28 Law M. et.al. Canadian Occupational Performance Measure, Second Edition, Svensk Version Förbundet Sveriges Arbetsterapeuter, Stockholm:1998 Nordfors N, Levin B. Internet revolutioner, så förändras våra liv at Internet. Fyra framtids scenarier. Ekerlids förlag, Stockholm:1999 Statistisk årsbok för Sverige 2001, Statistiska Centralbyrån Sverige, Stockholm: 2001 Teldok Rapport 115 Teldok Rapport 123 Teldoks årsbok 2000 Yasuda, et.al. Communication system for people with physical disability using voice recognizer. Journal Article; Conference.1998;E81-A: H@ndikapp.se, Kartläggning IT och funktionshinder,

34 34