Uppföljning av Miljölagstiftning

Transkript

1 Uppföljning av Miljölagstiftning NÄTVERKET HÅLLBAR UTVECKLING

2 Agenda Enviro AB, har på uppdrag av Samverkansforum granskat samt kommit med förslag på en vidare utveckling av medlemsorganisationernas bevakning, analys, införlivande samt kontroll av efterlevnaden av för organisationerna relevant miljölagstiftning och andra miljökrav. I rapporten finns bland annat redovisat ett förslag till intern rutin för nödvändiga aktiviteter för att, i relation till den internationella miljöstandarden ISO :s krav, försäkra sig om en godtagbar hantering. Därutöver innehåller rapporten också ett förslag till en för medlemsorganisationerna allmängiltig förteckning över relevant miljölagstiftning och andra miljörelaterade krav, per

3 Uppföljning av miljölagstiftning Samverkansforum Hållbar utveckling 1 INNEHÅLL 1 SAMMANFATTNING 2 2 BAKGRUND 3 3 ALLMÄNNA UTGÅNGSPUNKTER 4 4 GRUNDLÄGGANDE OM TILLGÄNGLIGHET AV RELEVANTA MILJÖLAGAR OCH EFTERLEVNAD AV DESSA 5 5 UPPRÄTTANDE AV SYSTEM FÖR EFTERLEVANDE AV MILJÖLAGSTIFTNING Lagförteckning Andra krav Förslag på lagförteckning Paragrafförteckning och paragrafanalys Rutiner Koppling mellan olika dokument 12 6 FÖRVALTNING AV UPPRÄTTAT SYSTEM FÖR UPPFÖLJNING AV MILJÖLAGSTIFTNING 14 7 UPPFÖLJNING AV LAGEFTERLEVNAD 16 8 EXTERNA TJÄNSTER Tillhandahållande och allmän bevakning av nya och ändrade regelverk Inledande analys - Lagförteckning Fördjupad analys - Paragrafförteckning och paragrafanalys Införlivande i interna rutiner 20

4 Uppföljning av miljölagstiftning Samverkansforum Hållbar utveckling 2 1 Sammanfattning Agenda Enviro AB har på uppdrag av Samverkansforum studerat medlemsorganisationernas arbete med hur man tar till sig, internt distribuerar information om och följer upp efterlevnaden av miljölagstiftningen och därmed sammanhängande andra regelverk. Generellt finns betydande olikheter medlemsorganisationerna emellan Det gäller såväl tillvägagångssätt som ifråga om förutsättningarna för att kunna genomföra adekvata insatser i tillräcklig utsträckning. Ett förslag till allmängiltig rutin, bland annat baserad på erfarenheterna vid några av de medlemsorganisationer som kommit litet längre i arbetet med att säkra lagefterlevnaden inom miljöområdet, har tagits fram inom utredningen. Rutinen är företrädesvis framtagen som stöd till de organisationer som i dagsläget bedöms ha störst utvecklingspotential ifråga om ett metodiskt arbete för att i verksamheten garantera en uppfyllnad av lagar och andra krav inom miljöområdet. Utgångspunkten för rutinen är också de standardkrav som satts upp inom ramen för det internationella miljöledningssystemet ISO Särskilt gäller det de kravelement inom standarden som styr tillgängligheten till gällande lagar och andra krav samt ifråga om utvärdering, införlivande och tillämpning av dessa. Även frågeställningar kring uppföljning och kontroll av att lagstiftningen och andra krav i praktiken också efterlevs belyses i utredningen. Som komplement till framtagen rutin, har också en för Samverkansforums medlemmar allmängiltig förteckning över inom miljöområdet tillämpliga lagar och förordningar samt föreskrifter och andra krav utarbetats. En avgränsning har gjorts till de huvudsakliga sakområden inom vilka Samverkansforums medlemmar verkar. Särskiljande lagstiftning och andra krav som enbart bedöms beröra någon eller några få enskilda medlemmar är emellertid också översiktligt belyst. En kompletterande förteckning med adresser på Internet för förenklad åtkomst av relevanta myndighetsförfattningar finns också bifogad. Det finns ifråga om bevakning, analys och implementering av det gällande - och hela tiden föränderliga - regelverket inom miljöområdet ett flertal olika aktiviteter för vilka tjänster erbjuds av externa aktörer. Det gäller även ifråga om själva kontrollen av hur regelverket i praktiken efterlevs. I denna rapport finns redovisat hur sådana tjänster allmänt kan komplettera medlemsorganisationernas eget arbete i dessa avseenden.

5 Uppföljning av miljölagstiftning Samverkansforum Hållbar utveckling 3 2 Bakgrund Organisationer som är verksamma inom fastighet och förvaltning spelar en viktig roll i arbetet med att uppnå de miljömål som skall leda till en hållbar samhällsutveckling, och som utarbetats på såväl nationell som regional och lokal nivå. Ett viktigt styrmedel för att nå de uppsatta målen är de miljölagar och andra regelverk som riksdag, regering och olika myndigheter beslutat skall gälla och som i många fall direkt styr en organisations praktiska miljöarbete. Dessa krav gäller därför även de statliga organisationerna inom Samverkansforum. För att skapa en bra utgångspunkt i arbetet med att klara av sina åligganden inom området miljölagar har Samverkansforum givit Agenda Enviro AB i uppdrag att ta fram ett för medlemsorganisationerna allmänt rådgivande material för de insatser som behöver genomföras. En målsättning med arbetet har också varit att de arbetsmetoder och rekommendationer som tas fram, skall ligga i linje med de krav på tillgänglighet till och efterlevnad av lagar och andra krav som den internationella miljöledningsstandarden ISO kräver. Som grund för utredningen har legat de faktiska sakförhållandena vid de olika ingående medlemsorganisationerna. Uppgifter har inhämtats från av Samverkansforum framtagna kontaktpersoner samt från personer inom respektive organisation som av kontaktpersonerna angivits ha en i sammanhanget ansvarig roll. Kontaktperson för Samverkansforum samlat har varit miljöingenjör Richard Westling, Vasallen Teknik och Projektering AB. De i Samverkansforum medverkande organisationerna är: Banverket Fastighetsverket Fortifikationsverket Jernhusen AB Luftfartsverket Naturvårdsverket Riksantikvarieämbetet Riksdagsförvaltningen Sjöfartsverket Specialfastigheter Sverige AB Svenska Kraftnät Vasallen AB Vägverket Uppdraget har utförts under tiden oktober till december 2004.

6 Uppföljning av miljölagstiftning Samverkansforum Hållbar utveckling 4 3 Allmänna utgångspunkter Uppdragets fokus är den miljölagstiftning som är gemensamt tillämplig för Samverkansforums medlemmar. Vid en genomgång av nuläget för de olika medlemsorganisationerna avseende hur bevakning, analys och överföring av gällande regelverk inom miljöområdet till interna rutiner utförs, har betydande skillnader framkommit. Någon kontroll i fält vid de enskilda organisationerna av hur - och om - gällande regelverk verkligen efterlevs har emellertid ej ingått inom nu aktuellt projekt eftersom en sådan granskning kräver mer eller mindre regelrätta s.k. miljörevisioner på plats vid varje organisation. Agenda Enviro har emellertid tidigare också haft förmånen att bidra till uppbyggnaden av ISO system, utföra miljörevisioner, och genomföra miljöutredningar för delar av några av Samverkansforums medlemsorganisationer. Härigenom har även viss annan allmän bakgrundsinformation och kunskap om de faktiska förhållandena inom i vart fall några av de ingående organisationerna kunnat beaktas i arbetet med även denna utredning. Några av medlemmarna har anfört att man redan bedömer sig ha tillräckligt med egna eller andra resurser för att löpande hålla sig uppdaterade avseende vilka regelverk, såväl som paragraferna i dessa, som gäller för verksamheten. De som angav att så i huvudsak är fallet var Banverket, Fastighetsverket, Jernhusen, Luftfartsverket, Naturvårdsverket, Specialfastigheter och Vägverket. Några av dessa har också angivit att de är certifierade enligt ISO , antingen hela organisationen (Statens Fastighetsverk), den större delen av organisationen (Naturvårdsverket), för ett flertal av de konkurrensutsatta delarna av verksamheten (Banverket) eller för ett begränsat antal av berörda enheter inom organisationen (Luftfartsverket). Därutöver har även Fortifikationsverket, inom utredningens ram, meddelat att man med en nyligen lagd beställning på externt stöd för utveckling av ett miljöledningssystem enligt ISO , bedömer sig nå en tillräcklig nivå vad avser efterlevnaden av lagar och andra miljörelaterade krav. För dessa medlemsorganisationer bedöms därför dokumenterade system i huvudsak existera, eller på annat sätt redan finnas tillgängligt inom organisationen. Internt hos dessa finns redan inarbetade arbetssätt som är utformade på sådant sätt att standardens krav ifråga om uppfyllnad av miljölagstiftning och andra krav bör kunna tillfredsställas även inom organisationerna som helhet. Samtidigt kan det dock konstateras att de använda metodikerna för att uppfylla detta i stor utsträckning skiljer sig åt även dessa organisationer emellan. Mot bakgrund av vad som ovan kunnat konstateras, så har bedömningen gjorts att det i det aktuella uppdraget inte är något större värde i att göra några närmare överväganden avseende status etc. för de organisationer som redan nu bedöms ligga på en nivå motsvarande eller kring vad ISO kräver ifråga om lagar och andra krav. Arbetet fokuseras därför på behoven för övriga organisationer, men med beaktande av att resultatet skall kunna nyttjas av alla ingående medlemsorganisationer, och det inte minst eftersom samtliga organisationer har förklarat sig intresserade av resultatet av föreliggande utredning.

7 Uppföljning av miljölagstiftning Samverkansforum Hållbar utveckling 5 4 Grundläggande om tillgänglighet av relevanta miljölagar och efterlevnad av dessa Som ett första steg krävs av medlemsorganisationerna att kännedomen om och tillgången till relevanta lagar och andra miljökrav säkras. Arbetet för att skaffa sig och fortvarigt ha tillgång till uppdaterad relevant miljölagstiftning och för att säkert uppfylla denna kan tydligt delas upp i två huvudsakliga faser, en inledande uppbyggnadsfas och den därefter löpande förvaltningsfasen. Den inledande fasen med att identifiera relevant lagstiftning rymmer i sig också ofta någon form av översiktlig miljöutredning eller motsvarande arbete för att få en överblick över vilka författningar som skulle kunna anses gälla för den aktuella organisationen. Om möjligt försöker man redan i detta skede att på ett strukturerat sätt också få specificerat i vilka avseenden och i vilken utsträckning respektive författning gäller. Ofta blir ett resultat av ovanstående insats en mer eller mindre strukturerad förteckning över de regelverk som är aktuella för verksamheten, en s.k. lagförteckning (ofta även kallad laglista ). I vissa fall blir resultatet att olika separata lagförteckningar kan behöva upprättas för olika divisioner eller avdelningar inom en och samma organisation. Sammantaget betyder ovanstående att de lagförteckningar som behöver tas fram ofta i mångt och mycket skiljer sig åt mellan olika verksamheter inom en och samma organisation, varför det inte är självklart att det föreligger några enkla färdiga lösningar med direkt överförbara lagförteckningar mellan olika organisationer. I synnerhet inte om de är verksamma inom olika sakområden. Fördelen med en gruppering som Samverkansforum är emellertid att det finns ett antal gemensamma beröringspunkter. Fastighet och förvaltning är en sådan gemensam nämnare. Samtidigt är det emellertid så att denna gemensamma nämnare väger olika tungt för de olika respektive ingående organisationerna, och att det dessutom ligger i sakens natur att ganska varierande typer av frågeställningar kan föreligga inom ett och samma sakområde. Ambitionsnivån, dvs. vad man vill uppnå med de aktuella lagförteckningarna varierar ofta mellan olika organisationer och också mellan olika avdelningar inom en och samma organisation. I vissa fall nöjer man sig med en förenklad och grov förteckning över endast de regelverk som bedöms vara de som i första hand innehåller för det praktiska arbetet styrande regler och paragrafer avseende den yttre miljön. I andra fall är man mer ambitiös i syfte att verkligen försäkra sig om att man inte missar några relevanta regelverk. Därutöver kan förteckningen också komma att bli olika lång beroende på hur brett man vill definiera begreppet yttre miljö inom organisationen. Särskilt ifråga om fastigheter med mycket innemiljö är den gränsdragningen ofta luddig. Den färdiga förteckningen kan också, i större eller mindre utsträckning, innehålla tämligen långt gående uttydningar av vilka i alla de förtecknade regelverken, enskilda specifikt relevanta paragrafer som berör verksamheten. För att på ett tydligt sätt skilja en sådan förteckning från en förteckning över enbart lagrum och

8 Uppföljning av miljölagstiftning Samverkansforum Hållbar utveckling 6 motsvarande författningar och föreskrifter i sig, väljer vi här att benämna en sådan mer specificerad och analyserande förteckning för paragrafförteckning. I vissa fall kan analysen till följd av hög grad av komplexitet behöva göras i två steg, vi kallar då de uppgjorda dokumenten för paragrafförteckning respektive paragrafanalys. Det förra dokumentet enbart innehåller en förteckning av tillämpliga paragrafer och det senare även en för organisationen utförd analys av vad de i praktiken medför för krav på verksamheten. Oavsett om förteckningen innehåller uppgifter på den senare nivån eller ej, så är det emellertid en praktisk uttolkning ned till en detaljeringsgrad motsvarande åtminstone minst en paragrafförteckning - och i de flesta fall också inkluderande en analys av paragrafernas praktiska innebörd för den specifika organisationen - som krävs för att en organisation i reell handling skall kunna tillämpa och i interna rutiner föra in kraven och därigenom med stöd härav kunna efterleva regelverken. För att uppfylla kraven i det internationella miljöledningssystemet ISO krävs dessutom tydlighet - dvs. i praktiken dokumentation - av hur de olika krav som organisationen har att efterleva, i praktiken införlivas i den ordinarie verksamheten. Det kan exempelvis för ett enskilt krav vara i form av en dokumenterad rutin som skall efterlevas. Den i särklass största arbetsinsatsen för att säkra organisationens kunskap om tillämplighet och betydelse av det relevanta regelverket för yttre miljö ligger i den mer specifika och detaljerade uttolkningen av vad det mer exakt är i de aktuella regelverken som berör den egna organisationen och på vilket sätt. Alltså framtagandet av en paragrafförteckning och den därpå följande analysen av de enskilda paragraferna och den betydelse de har för en enskild organisations interna rutiner. För den oinvigde kan detta verka som en tämligen begränsad åtgärd, men vid en jämförelse med arbetsinsatsen för att löpande bevaka om lagar och andra krav avseende yttre miljö ändras, eller om regelverk tillkommer, så är framtagandet av paragrafförteckningen och -analysen en arbetsintensiv insats, som därtill också ställer stora krav på den/de som ansvarar för arbetet. Att enbart bevaka ändringar i de gällande miljörelevanta regelverkan kan därför uppenbart inte heller - i vart fall inte utan mycket omfattande tillkommande internt arbete - ses som en lösning på avsäkringen av att regelverket i praktiken uppfylls. Det krävs enligt vad som ovan framgår uppenbart mycket mer än så. Utöver ovanstående kan noteras att, för att fullt ut även leva upp till kraven enligt ISO , så räcker det inte med att fokusera enbart på lagkrav, relevanta förordningar samt nationella, regionala och lokala föreskrifter. Utan för att uppfylla standardens krav, så måste även vad som benämnes andra krav i standarden omfattas och efterlevas. Innebörden av detta begrepp diskuteras mer i detalj nedan. När man väl initialt har säkrat sin lagefterlevnad genom upprättande av rutiner m.m. för detta, övergår arbetet till den andra fasen, förvaltningsfasen, d.v.s. det fortsatta upprätthållandet. Vad som ovan beskrivits utvecklas närmare nedan.

9 Uppföljning av miljölagstiftning Samverkansforum Hållbar utveckling 7 5 Upprättande av system för efterlevande av miljölagstiftning Det grundläggande för att kunna avgöra om en organisation uppfyller miljölagstiftningens krav är att man har tillgång till en tämligen detaljerad information om vilket regelverket inom miljöområdet som organisationen är direkt berörd av. För att uppfylla regelverket inom miljöområdet är vissa lagrum mer självklara att beakta som tillämpliga för varje organisation än andra, exempelvis den samlade miljöbalken, förordningen om verksamhetsutövarens egenkontroll, förordningen om miljöfarlig verksamhet och hälsoskydd och avfallsförordningen. Redan enbart dessa innehåller i sig ett stort antal paragrafer, alla av mer eller mindre relevans för den enskilda organisationen eller verksamhetsutövaren. Motsvarande gäller för det stora antal andra förordningar, vilka direkt eller indirekt är kopplade till miljöbalken och det stora antal föreskrifter beslutade med stöd härav. Föreskrifterna är beslutade av olika centrala, regionala och lokala myndigheter och bör därför också ses som ingående i definitionen av den relevanta miljölagstiftning som skall efterlevas. Av ovanstående följer att enbart en förteckning över vilka lagrum som gäller, och som löpande uppdateras, inte är av särskilt mycket värde i detta sammanhang. Såvida man inte har tillräckligt omfattande resurser och kompetens för att härur kunna identifiera och uttolka vad den i praktiken betyder för den egna organisationens arbetssätt. Eftersom många organisationer är komplexa och skiftande genom att de hyser olika verksamhetsområden, finns det ofta även internt stora skillnader i hur man berörs av regelverket för den yttre miljön. I praktiken betyder det för sådana organisationer att man ofta väljer att genomföra separat regelbevakning för olika avsnitt av verksamheten. Bevakningen av regelverken på central nivå riskerar antingen att bli alltför omfattande, och därigenom mer eller mindre omöjlig att upprätthålla, eller alltför allmän och därmed för trubbig för att kunna användas i praktiken ute i verksamheten. Denna struktur återspeglas också i de arbets- och tillvägagångssätt som finns upprättade hos några av de av Samverkansforums medlemmar som redan har utarbetade interna rutiner. De grundläggande och nödvändiga aktiviteterna, för att kunna säkra såväl tillgängligheten som efterlevnad av relevant miljölagstiftning och övrigt tillhörande regelverk, kan delas upp i sex steg, vilka är desamma oavsett om en organisation befinner sig i en upprättande- eller en förvaltningsfas: - inhämta kunskap om möjligtvis tillämplig miljölagstiftning och hålla detta regelverk tillgängligt (bevaka) - identifiera och dokumentera tillämpliga lagrum och andra krav (inledande analys - lagförteckning) - utvärdera identifierade regelverk samt dokumentera på vilket sätt som organisationen direkt berörs (fördjupad analys - paragrafförteckning/paragrafanalys) - skapa/revidera rutiner för att möjliggöra en säker efterlevnad (införliva) - sprida kunskap om krav på eventuellt nytt arbetssätt (informera) - genomföra efterlevnadskontroller i fält (miljörevisioner)

10 Uppföljning av miljölagstiftning Samverkansforum Hållbar utveckling 8 Man behöver bestämma sig för vilken metodik som skall användas för de olika delstegen, och om man ämnar att genomföra den helt eller delvis med egen eller inköpt kompetens samt till vilken nivå man går i uttolkningar och specificeringar vid exempelvis upprättande av lag- och paragrafförteckningar. Detta behöver anpassas till varje enskild organisation, t.ex. hur mycket som skall utföras på central nivå och hur mycket som skall utföras på en lokal nivå ute på fältet. Nedan redovisas i generella termer, och utgående från ovan beskrivna arbetsmetodik, några förslag på olika tillvägagångssätt på hur man inom en organisation skall kunna bygga upp ett system för att säkerställa efterlevnaden av regelverken inom miljöområdet. 5.1 Lagförteckning För upprättandet av en lagförteckning i vilken regelverken, med relevans för den yttre miljön, och av betydelse för den egna organisationen, skall förtecknas, krävs naturligt nog en allmän genomgång av befintliga lagar och regler inom miljöområdet såväl som en samlad kännedom om vilka miljöpåverkande aktiviteter som förekommer inom organisationens olika verksamhetsområden. En lagförteckning omfattar mer än enbart lagar. I normalfallet ingår främst följande typer av regelverk: - Lagar - Förordningar - Nationella föreskrifter - Regionala föreskrifter - Lokala föreskrifter - Beslut avseende enskilda verksamheter - Andra krav Nationell lagstiftning och förordningar samt föreskrifter finns bland annat tillgängliga via ett antal webbplatser på Internet. Tillgången till vissa är gratis, medan andra är förenade med kostnader för abonnemang eller motsvarande. Även de regionala föreskrifterna kan idag i stor utsträckning fås fram via Internetverktyg som utan kostnad tillhandahålls på nätet. Däremot normalt inte beslut avseende enskilda geografiska områden på regional eller lokala nivå för exempelvis skydd av olika områden, som vattenskydds- och Natura områden. För upplysning om dessa bör man - för säkerhets skull - vända sig till berörd Länsstyrelse. Innehållet i vissa typer av lokala beslut, t.ex. lokal renhållningsordning, regelverk kring nyttjande av kommunal VA-anläggning och lokala föreskrifter för miljöskydd etc. kan man få fram via några betaltjänster på nätet, men man kan också söka sig fram på respektive kommuns hemsida. För översikts- och detaljplaner behöver man emellertid nästan alltid hänvända sig till respektive berörd kommun, vilket i och för sig också är en fullt tillämpbar metod ifråga om övriga kommunala föreskrifter och regelverk. Beslut om enskilda verksamheter, t.ex. tillstånd enligt miljöbalken för s.k. miljöfarlig verksamhet, finns enbart i ett

11 Uppföljning av miljölagstiftning Samverkansforum Hållbar utveckling 9 fåtal fall tillgängliga på nätet, och måste därför normalt tas fram för varje anläggning separat. Ifråga om lagar kan för vissa organisationer även relevanta delar av EU-rätten inom miljöområdet behöva inkorporeras. För att skaffa sig tillgång till gällande EU-rätt finns främst Eur-Lex, som också de flesta betaltjänster länkar vidare till på ett eller annat sätt: För att komma åt specifikt svensk nationell lagstiftning och förordningar kan man t.ex. besöka webbplatsen (gratistjänst): För att förutom dessa författningar även få tillgång till alla centrala nationella myndighetsföreskrifter, såväl som exempelvis länsstyrelsernas föreskrifter gäller webbplatsen (tills vidare gratistjänst för basdata): Även på följande hemsida (gratistjänst): som tillhandahålls av Statskontoret, finns vidarelänkning till myndigheternas och länsstyrelsernas föreskrifter. Sökverktyget för författningssamlingarna, dvs. lagar och förordningar, är dock på denna hemsida inte alls lika utvecklat som på men man kan hitta dem även denna väg om än på ett mer mödosamt sätt. På Lagrummets hemsida finns emellertid också länkar till domstolsverkets hemsida där olika prejudikat rättsfall - kan återfinnas (se även nedan). såväl som till andra underlag som kommittédirektiv m.m. De mest miljörelevanta nationella föreskrifterna står i första hand att finna i Naturvårdsverkets (NFS och SNFS) och Kemikalieinspektionens (KIFS) författningssamlingar, men även i stor utsträckning i bland annat SRVFS och SÄIFS (Räddningsverket) samt AFS (Arbetsmiljöverket). Av betydelse vid förvaltning och byggande och motsvarande verksamheter är även andra nationella föreskrifter som SOSFS (Socialstyrelsen) och BFS (Boverket), men även delar av andra lagområden än vad som i första hand syns vara regelverk för miljöpåverkan, tex. Plan- och Bygglagen, Väglagen och Lagen om byggande av järnväg m.m. Andra föreskrifter som återkommande aktualiseras för yttre miljöfrågor är SKSFS (Skogsvårdsstyrelsen), SSI-FS (Strålskyddsinstitutet) och SJÖFS (Sjöfartsverket). De myndighetsföreskrifter som i första hand bedöms vara av intresse, för en organisations uppfyllande av miljörelevanta lagkrav, finns listade i bilaga 1, där också tillämpliga Internet-länkar är angivna. För rättspraxis finns i första hand Domstolsverkets allmänna hemsida tillgänglig och då på bland annat följande två identiska hemsidor:

12 Uppföljning av miljölagstiftning Samverkansforum Hållbar utveckling 10 eller Sökverktygen på denna hemsida, t.ex. för att få fram domar och beslut av likartad karaktär i syfte att skaffa sig en överblick av det faktiska rättsläget är dock inte särskilt välutvecklade. Om man inte känner till målnummer eller beslutsdag eller liknande är man i dagsläget i stor utsträckning hänvisad till vissa betaltjänster för sådana sökningar då de ofta just specialiserat sig inom detta område. Miljödomstolarnas beslut saknas dessutom helt och hållet på domstolsverkets öppna hemsida, eftersom dessa ännu inte utvecklat metoder för att offentligt digitalisera sina beslut. På vissa betaltjänster finns emellertid ett antal av miljödomstolarnas beslut tillgängliga digitalt, men då normalt enbart som inscannade pdf-filer. Den digitala världen bedöms emellertid inom något år även ha nått miljödomstolarna fullt ut. Rättspraxis i form av åtalsprövningar och liknande finner man bland annat på riksåklagarens hemsida: Här publiceras bland annat, vid några tillfällen per år, ett nyhetsblad om olika avgöranden ifråga om miljöbrott Andra krav Begreppet Andra krav härstammar från miljöledningssystemens begreppsvärld, och då i första hand ISO Denna standard ställer nämligen krav på att man, utöver att man skall ha tillgängligt och efterleva lagar och andra miljörelaterade regelverk, även uppfyller motsvarande för vad som definieras som andra krav, exempelvis branschstandarder, myndigheters allmänna råd eller andra likartade dokument. För inte minst offentliga organisationer kan som andra krav - utöver vad som ovan anges - även kunna anses ingå de nationella miljökvalitetsmålen som riksdagen beslutat skall gälla, såväl som den vidare uttolkningen av dessa på såväl regional som lokal nivå. Det är emellertid inte helt uppenbart att dessa mål fullt ut kan uppfattas som andra krav i standardens mening, men klart är emellertid att det specifikt för statliga organisationer är av särskild vikt att miljökvalitetsmålen tillmäts stor betydelse i den dagliga gärningen och i det strategiska miljöarbetet Förslag på lagförteckning Även om en förteckning över de inom miljöområdet relevanta lagrummen, inklusive förordningar och centrala föreskrifter, kan förväntas bli någorlunda greppbar i omfattning och längd, är det ändå en betydande fördel med en tydlig ordning och sortering av regelverken. Här finns olika skolor, men den ordningsföljd som erfarenhetsmässigt visat sig vara mest överblickbar är den där den grundläggande utgångspunkten är en ordningsföljd relaterad till miljöbalkens kapitelföljd. Därefter kommer sedan regelverk, vilka inte direkt är knutna till miljöbalkens kapitel, men som kan

13 Uppföljning av miljölagstiftning Samverkansforum Hållbar utveckling 11 inordnas under olika tydliga sakområden som risk och säkerhet, transporter, ekonomisk redovisning, andra nationella krav samt regionala och lokala krav. Med denna utgångspunkt följer i bilaga 2 ett förslag på en allmän lagförteckning (status ) relevant för de huvudsakliga områden inom vilka Samverkansforums medlemmar bedriver sin verksamhet. 5.2 Paragrafförteckning och paragrafanalys 5.3 Rutiner För att kunskapen om vilka miljölagar etc. som är relevanta för verksamheten skall kunna vara tillämpbar, gäller att man för varje relevant regelverk, såväl gör en uttolkning av vilka delar i dessa som är tillämpliga som att man fastställer på vilket sätt de är det. För organisationer som inom sig rymmer såväl beställare som utförare är det därtill viktigt att notera, och att ta till sig, att de krav som man i praktiken är berörd av kan skilja sig åt betydligt i de olika rollerna. För att på ett rationellt sätt kunna göra en bedömning av hur verksamheten berörs av regelverken är i många fall det mest praktiska tillvägagångssättet att man till att börja med klargör vilka paragrafer i de identifierade regelverken som man är berörd av. Om man av något skäl inte vill fokusera på paragrafer måste man ändå på något annat passande sätt försöka spalta upp de olika regelverken så att man internt, på ett så överskådligt sätt som möjligt, kan tydliggöra de delar som är relevanta. Det normala är emellertid att man i slutändan hamnar på paragrafnivån eller därmed jämförbar nivå. Upprättandet av en sådan paragrafförteckning, med tillhörande paragrafanalys, kan antingen genomföras på central nivå inom organisationen, i vart fall för en tämligen homogen verksamhet, alternativt för varje respektive enhet inom en organisation som vid en intern jämförelse har tydligt urskiljbara och åtskilda verksamheter, men som inom sig är tämligen homogen. Med ovanstående utfört krävs härefter, för att möjliggöra en efterlevnad av kraven i det vardagliga arbetet, en praktisk uttolkning samt tillämpning och styrning genom införande av kraven i de interna rutiner som finns för bedrivandet av verksamheten. Det bästa är om de rutiner som utarbetas på ett enkelt och naturligt sätt kan samordnas med det arbetssätt som tidigare förelegat inom verksamheten. Om så ej är möjligt måste emellertid nya rutiner utarbetas, även om dessa också - för att få ett bra genomslag - så långt möjligt bör anpassas till organisationens normala arbetssätt. För att kunna utarbeta rutiner krävs närhet till och kännedom om det faktiska utövandet av berörda aktiviteter. Med det som grund behöver man därefter också välja lämplig nivå och detaljeringsgrad för upprättade rutiner. Om aktiviteterna på lokal nivå i betydande grad skiljer sig åt mellan olika arbetsplatser, så krävs att man lokalt och på plats ute i linjen tar ansvaret även för upprättande av relevanta rutiner. Lämpligen bör det dock för likartade aktiviteter kunna ske samordnat med någon form av central allmän rådgivning om

14 Uppföljning av miljölagstiftning Samverkansforum Hållbar utveckling 12 exempelvis lämpligt handhavande och tillvägagångssätt när det gäller principerna för rutinerna ifråga och vad som specifikt måste vara uppfyllt. Om man har ett stort antal likartade aktiviteter inom en organisations olika verksamhetsdelar, finns samtidigt en naturlig strävan att få en sådan central samordning. 5.4 Koppling mellan olika dokument Följande scheman kan tjäna som principexempel på hur olika typer av dokument, utarbetade i syfte att ha tillgängligt och efterleva relevanta regelverk inom miljöområdet, kan vara relaterade till varandra vid olika storlek och komplexitet på organisation: Lagförteckning HK Paragrafförteckning HK Rutiner avd. 1 Rutiner avd. 2 Rutiner avd. 3 Schema 1. Exempel för enkel organisation. Lag- och paragrafförteckning samt analys härav kan även samordnas i ett enda dokument. Lagförteckning HK Lag- och paragrafförteckning division 1 Lag- och paragrafförteckning division 2 Paragrafanalys avd. 1 Paragrafanalys avd. 2 Paragrafanalys avd. 3 Rutiner avd. 1 Rutiner avd. 2 Rutiner avd. 3 Schema 2. Exempel för medelstor organisation.

15 Uppföljning av miljölagstiftning Samverkansforum Hållbar utveckling 13 Lagförteckning HK Lagförteckning division 1 Lagförteckning division 2 Paragrafförteckning avd. 1 Paragrafförteckning avd. 2 Paragrafförteckning avd. 3 Paragrafanalys enhet A Rutiner enhet B Rutiner avd. 2 Paragrafanalys avd. 3 Rutiner enhet A Rutiner enhet C Rutiner enhet D Schema 3. Exempel för större organisation.

16 Uppföljning av miljölagstiftning Samverkansforum Hållbar utveckling 14 6 Förvaltning av upprättat system för uppföljning av miljölagstiftning Lagstiftningen inom miljöområdet förändras snabbt och då ofta på ett ganska genomgripande sätt, inte minst med avseende på betydelsen för den praktiska tillämpningen, Av den anledningen blir en upprättad förteckning över relevanta regelverk inom miljöområdet snabbt inaktuell. Det hör samtidigt till sakens natur att en paragrafförteckning snabbare blir inaktuell än en grov förteckning över enbart regelverken i sig, eftersom det inte vid alla regelförändringar är frågan om nya regelverk, men väl om tillägg, ändring eller borttagande av enskilda paragrafer eller motsvarande. Till skillnad från det inledande upprättandet av lag- och paragrafförteckningar, vilket i stor utsträckning kan karakteriseras som en engångsföreteelse, så innebär uppdatering och upprätthållandet av dem en ständigt återkommande insats, om än för varje enskilt tillfälle normalt mindre resurskrävande än det initiala upprättandet. Ett flertal olika parametrar avgör vilken metodik för upprätthållandet av förteckningarna som är att föredra. Några viktiga utgångspunkter är om man bedömer att man måste ha tillgång till och eventuellt löpande också föra ut information eller om man kan nöja sig med mindre frekventa uppdateringar, t.ex. två gånger per år. Betydelsefullt är också vilken normal förändringstakt som det miljöregelverk har som den aktuella organisationen berörs av. Det kan inte heller uteslutas att det i vissa fall kan vara mest optimalt att ha en viss variation i frekvensen på bevakningen, varigenom man exempelvis kan ha en kraftigt ökad frekvens vid tidpunkter då man vet om att det just inom de mest relevanta regelverken är aviserat ett större antal viktiga lag- eller andra regeländringar under den närmaste tiden. En allmän bedömning är att det sällan för en organisation finns behov av att ha en daglig övervakning av nya och förändrade regelverk inom miljöområdet, såvida inte miljöfrågor är mer eller mindre hjärtat för verksamheten. Knappast heller veckovis. Eftersom den normala ordningen är att det, när väl en ny lag eller förordning kommit i trycket, finns en respittid på ett par månader innan det nya regelverket träder i kraft, kan emellertid en månadsvis återkommande information vara lämplig i många fall. För många organisationer räcker det med en halvårsvis genomgång - om än vid varje tillfälle mer omfattande. Förutsättningen är då att man gör det vid de mest strategiska tillfällena under året, vilket i normalfallet i praktiken betyder januari/februari och augusti månader. Orsaken härtill är att de flesta beslut om regelförändringar tas och träder i kraft just kring halvårsskiftena och då ofta med en ikraftträdandetid inom ett par tre månader. Undantag finns naturligtvis, men de är förhållandevis få, och om de är av betydelse för den bransch inom vilken man verkar, brukar de i så fall normalt vara tämligen omtalade, varigenom man i de flesta fall ändå får tillgång till tillräcklig information för en första initial bedömning. Hur den återkommande genomgången utförs, t.ex. att man med egna interna resurser och med en given frekvens går igenom de webbplatser som är relevanta i

17 Uppföljning av miljölagstiftning Samverkansforum Hållbar utveckling 15 sammanhanget (se t.ex. ovan och bilaga 1), och att man i mellantiden nyttjar sig av olika löpande branschinformation eller nyhetsblad eller motsvarande är naturligtvis valfritt. Alternativt kan man också i många fall nöja sig med en extern tjänst varigenom man halvårsvis får uppdaterat gällande lag- och paragrafförteckning samt tillhörande paragrafanalys. Metodiken är naturligtvis valfri så länge man härigenom skapar sig en tillräcklig grund för efterlevnaden av regelverken och så länge som de ekonomiska resurserna finns tillhanda. Återigen är det emellertid så att det som tar mest tid och som kräver de mesta resurserna och den mesta kompetensen är att för den aktuella organisationen göra själva uttolkningen av de uppkomna förändringarna i regelverket i syfte att applicera dem på den egna verksamhetens olika delar, d.v.s. en revidering och analys av paragrafförteckningen, såväl som införlivandet av kraven i de interna rutinerna. Utöver att identifiera och utvärdera betydelsen av regelförändringarna är det också av vikt att kunskapen sprids till berörda inom organisationen. I bilaga 3 finns ett allmänt förslag till rutin för hur såväl bevakning som identifiering och analys, införlivande och information kan genomföras inom en organisation. Den föreslagna rutinen är samtidigt också formulerad på ett sådant sätt att den i de aktuella avseendena skall kunna uppfylla kraven enligt den internationella standarden ISO , och då oavsett om det är fråga om de hittills gällande formuleringarna i den ursprungliga standarden ISO :1996, eller i den reviderade version av standarden som i december 2004 slutligt beslutats, ISO :2004.

18 Uppföljning av miljölagstiftning Samverkansforum Hållbar utveckling 16 7 Uppföljning av lagefterlevnad Utöver kravet på den återkommande tillgängligheten och införlivandet av förändringar avseende miljölagstiftning och andra krav i organisationens interna rutiner för det dagliga arbetet, ställer ISO också krav på att en utvärdering inom organisationen av den faktiska efterlevnaden på fältet genomförs tämligen frekvent. Detta är naturligtvis också nödvändigt för vilken internkontroll som helst av efterlevnad, även om det inte vore standarden ISO som fullt ut skulle efterlevas. Verktyget för efterlevandekontrollen inom ISO är i första hand s.k. interna miljörevisioner av hela eller delar av organisationen. Ett viktigt syfte med en miljörevision är att kontrollera att organisationen återkommande tar ställning till betydelsen av nya och ändrade miljölagar och andra miljökrav för den egna verksamheten och att organisationen också vidtar nödvändiga åtgärder med anledning av dessa förändringar i syfte att genom reviderade rutiner möjliggöra efterlevanden i praktiken i verksamheten. Miljörevisionen skall också säkerställa att just kontrollen i verkligheten inte blir något som bara utförs på papperet genom enbart s.k. dokumentgranskning eller liknande. Miljörevisionerna har också en viktig roll som underlag för organisationens ledning så att denna löpande kan ta ställning till om gällande miljölagstiftning och andra relevanta krav uppfylls eller ej. Om lagefterlevnad befinns att i något fall inte föreligga, eller att en sådan situation befaras till följd av aviserade kommande ändringar i regelverken, så skall åtgärd omgående vidtas för att försäkra sig om att kraven även fortsättningsvis kommer att uppfyllas. Detta är inte minst viktigt för att förhindra ett upprepande om en överträdelse i något avseende redan har kunnat identifieras föreligga. Erfarenhetsmässigt så visar det sig emellertid ofta vid internrevisioner inom miljöledningssystem att kunskaperna om just den praktiska uttolkningen av gällande miljölagstiftning och andra krav är en akilleshäl hos många interna miljörevisorer. Ett sätt att i stor utsträckning försäkra sig mot denna typ av brister i den interna kontrollen kan då exempelvis vara att ställa upp tydliga krav på att de revisorer som utför miljörevisionerna, t.ex. att de skall uppfylla kompetenskrav och andra personliga egenskaper på sätt som stipuleras i den internationella standarden ISO för personcertifiering som miljörevisor. Eventuellt i förekommande fall skulle de även kunna uppfylla de utökade kraven för miljörevisionsledare. För verksamheter som avser att bli eller redan är certifierade enligt ISO kan också ett lämpligt steg i kvalitetssäkringen av själva certifieringen vara att även i upphandlingen av certifieringsorgan ställa krav på personcertifiering för de revisorer och miljörevisionsledare som certifieringsorganet tillåts använda. Förutom frekventa och återkommande interna miljörevisioner är, inom ett miljöledningssystem, även ett fungerande system för dokumentation av andra interna avvikelser än de som identifieras vid miljörevisionerna, såväl som uppföljningssystem för dessa och för förbättringsförslag, viktiga verktyg för kontroll och en löpande förbättring av den faktiska interna efterlevnaden.

19 Uppföljning av miljölagstiftning Samverkansforum Hållbar utveckling 17 För att ta fram ett relevant förslag på en allmän rutin för miljörevision inom de olika deltagande organisationerna i Samverkansforum bör som grund ligga erfarenheten av olika nyligen genomförda miljörevisioner inom mer än ett fåtal av organisationerna, och då såväl ifråga om upplägg som genomförande och resultat. Detta har emellertid inte varit avsikten med nu föreliggande uppdrag. Här presenteras därför istället som allmän information de krav på miljörevision som gäller enligt ISO :2004: Intern revision Organisationen skall säkerställa att interna revisioner av miljöledningssystemet genomförs med planerade intervall för att: a) avgöra om miljöledningssystemet 1) överensstämmer med planerade åtgärder för miljöledning, inklusive kraven i denna standard, 2) har införts och underhållits på ett riktigt sätt, b) ge ledningen information om resultat från revisioner. Organisationen skall planera, upprätta, införa och underhålla ett revisionsprogram med hänsyn till de berörda verksamheternas och aktiviteternas betydelse för miljön och till resultat från tidigare revisioner. En revisionsrutin skall upprättas, införas och underhållas. Den skall behandla följande frågor: - ansvar och krav för att planera och genomföra revisioner, för att rapportera resultat och för att bevara tillhörande redovisande dokument; - identifiering av revisionskriterier, omfattning, frekvens och metoder. Revisorer skall väljas och revisioner skall genomföras på sådant sätt att objektivitet och opartiskhet i revisionsprocessen säkerställs.

20 Uppföljning av miljölagstiftning Samverkansforum Hållbar utveckling 18 8 Externa tjänster De externa tjänster som är tillgängliga inom området täcker naturligtvis hela det ovan beskrivna spektrat. Det kan dels vara fråga om enkla abonnemang på t.ex. dagliga, veckovis eller månadsvis utskick av e-post med en redogörelse av miljölagsnyheter under veckan, till mer omfattande och därmed dyrare insatser i form av en detaljerad utvärdering av betydelsen av det förändrade regelverket för den aktuella organisationen och dess olika specifika divisioner, avdelningar och enheter. Allmänt är det självklart så att tjänster av mer dussinkaraktär, som exempelvis en veckovis återkommande information per e-post om vilka regelverk som ändrats eller kommit till inom miljöområdet, är tämligen billig eftersom den normalt är på ett så allmänt plan att den i princip kan distribueras till varje verksamhetsutövare utan direkt branschkoppling. För en sådan bevakning krävs inte heller någon alltför omfattande detaljkompetens från leverantörens sida. 8.1 Tillhandahållande och allmän bevakning av nya och ändrade regelverk Den enklaste typen av tjänst är en ren informationstjänst kopplat till när ny eller ändrad lagstiftning eller motsvarande beslutas på olika nivåer. Ju mer generell en sådan tjänst kan göras, gäller allmänt att det blir en lägre kostnad billigare för köparen av tjänsten, samtidigt som tjänsten i sig också blir mer ospecifik för den enskilde aktören och därmed ställer ökade krav på denne när det gäller analys etc. av den information som erhålles. Det finns ett antal aktörer tillgängliga på marknaden när det gäller denna typ av enkla tjänster, samtidigt som de nästan uteslutande enbart avser information om ändringar i antingen lagar och förordningar och således normalt ej i nationella eller andra föreskrifter eller i övrigt ifråga om regionala eller lokala beslut. Andra tjänster fokuserar främst på olika rättsfall, d.v.s. utslag i högre instans av överklagade ärenden. Några av de aktörer som tillhandahåller ovan angivna typ av webbtjänster har en tämligen bred repertoar inom det samlade juridikområdet. Detta betyder emellertid inte nödvändigtvis att de ger den bästa informationen när det gäller den praktiska uttolkningen av miljörelaterad lagstiftning och andra miljörelaterade krav. Följande aktörer har studerats i denna utredning när det gäller webbverktyg. Fokus har varit på dels tillgängligheten till relevanta regelverk inom miljöområdet, och dels informationstjänster för en återkommande information om ändrat regelverk inom miljöområdet, dvs. det första av de sex ovan beskrivna delstegen som avser bevakning : Statskontoret ( Lagrummet ) Notisum AB ( Rättsnätet ) Nota Bene AB ( Miljölex och Fastighetslex ) Norstedts Juridik AB ( Svea Rikes lag ; Juridik idag ; Fritzes FS ) Natlikan AB ( Miljöbokhyllan )

21 Uppföljning av miljölagstiftning Samverkansforum Hållbar utveckling 19 Minasa AB och Do IT R AB ( Miljöguiden ) Infosoc Rättsdata AB ( Infosoc ) Edita Publishing AB ( Pointlex ) En sammanställning av erhållet resultat står att finna i bilaga 4. Vi vill än en gång betona att den bevakning som här granskats i sig inte utgör mer än en liten del i arbetet med att försäkra sig om att den egna organisationen har tillgång till, löpande analyserar, införlivar och i praktiken implementerar för verksamheten relevant lagstiftning. Dessutom bör framhållas vad som redan ovan noterats i avsnitt 5, nämligen att en stor del av det som erbjuds via betaltjänster redan är fritt tillgängligt på Internet, och att det ofta är så att betaltjänsterna - t.ex. via länkar - också nyttjar dessa gratistjänster inom ramen för sin betaltjänst. 8.2 Inledande analys - Lagförteckning De webbverktyg som studerats, se avsnitt 8.1 ovan, utgör antingen enbart allmänna verktyg för en löpande information om ändrade regelverk och/eller erbjuder återkommande uttolkningar av olika enskilda prejudikat samt tillgång till en mer eller mindre samlad uppsättning av de miljörelevanta regelverken, vissa med en avgränsning till miljöområdet och andra mer allmänt. Inget av webbverktygen erbjuder någon egentlig analys kopplad till en enskild organisations utgångspunkter. Visserligen erbjuder vissa av dem vad som kallas för branschkopplade informationer, men då är det främst kopplat till ett urval av författningar m.m. som beställaren själv anger sig vilja ha bevakning av ifråga om ändringar alternativt nytillkommande regelverk. Grundkonceptet för en sådan betaltjänst är emellertid att värderingen av genomförd regeländring måste göras så att den kan passa för ett stort antal olika typer av organisationer. Det är därför inte säkert att fokus i uttolkningen är den som för en enskild verksamhet är den mest relevanta. Uttolkningen av ändrade regelverk kan ibland vara av sådan klass att de kan tjäna som en bra utgångspunkt för en inledande analys av betydelsen av förändringen för den egna organisationen, d.v.s. som en grund för att kunna göra ett urval av vilka författningar och andra krav som är relevanta för den egna verksamheten, och i vissa fall även specifika paragrafer i dessa. Inom ramen för denna utredning har emellertid redan en inledande dagsaktuell analys av Samverkansforums medlemmar genomförts, såväl som att en lagförteckning tagits fram. Den framtagna lagförteckningen, se bilaga 2, kan tjäna som en god grund för respektive medlemsorganisations vidare arbete med att ta fram lagförteckningar. 8.3 Fördjupad analys - Paragrafförteckning och paragrafanalys Att gå steget vidare från en lagförteckning till en förteckning på paragrafnivå ökar ytterligare behovet av en koppling till den enskilda specifika organisationen för vilken insatsen skall utföras. Det betyder också att de praktiska förutsättningarna för att upprätta en sådan förteckning samordnat för en större grupp av

22 Uppföljning av miljölagstiftning Samverkansforum Hållbar utveckling 20 organisationer blir betydligt mer komplex. Härigenom följer också att de regelrätta webbverktygen inte direkt går att nyttja för framtagandet av paragrafförteckningar, annat än möjligtvis som en allmän bakgrundsinformation för olika generella uttolkningar av det i allmänhet väsentliga i olika lagar och enskilda paragrafer. I praktiken blir följden att det blir fråga om analyser som behöver göras för varje organisation enskilt, såvida inte betydande samordningsvinster kan identifieras som följd av mycket stora likheter mellan några av Samverkansforums medlemmar. Väljer man då en extern tjänst för att t.ex. två gånger per kalenderår få en uppdatering av en paragrafförteckning för den egna organisationen samt en utvärdering av den specifika betydelsen av ändringarna av befintliga och av tillkommande regelverk för den egna organisationen och dess olika delar, så är leverantörens personliga kompetens mycket avgörande - ofta på en direkt individnivå. Kostnaden för det externa stödet relateras också mer till den faktiska enskilda insatsen vid varje tillfälle. Det är därför ofta inte möjligt att erbjuda till ett fast pris, eftersom det från tid till annan kan vara mycket stor skillnad på hur omfattande och genomgripande förändringarna blir för organisationen, inte minst beroende på om förändringarna i regelverken i sig varit omfattande eller ej. Påverkansgraden varierar därtill uppenbart för olika typer av verksamheter eftersom de berörs på olika sätt. Från några av i Samverkansforum ingående organisationer har, inom utredningen, inhämtats uppgifter avseende ett antal externa insatser för upprättandet av såväl lag- som paragrafförteckningar, inklusive uttolkningen av betydelsen för den enskilda organisationen. Uppgifterna pekar på kostnader på i storleksordningen kkr. vid ett upprättande av systemet för den centrala verksamheten. För ett fortsatt vidmakthållande av de paragrafförteckningar och paragrafanalyser m.m. som blir följden härav, t.ex. i form av kalenderhalvårsvisa uppdateringar, kan den årliga kostnaden uppskattas bli i storleksordningen hälften av den initiala kostnaden. 8.4 Införlivande i interna rutiner För att organisationen skall kunna efterleva det regelverk som gäller, krävs att regelverket är omsatt till och införlivat i de rutiner som styr verksamhetens olika miljöpåverkande aktiviteter. Detta anpassningsarbete kräver med nödvändighet en god kännedom om organisationens dagliga verksamhet, såväl som en nära kännedom om hur saker i praktiken utförs samt om vilken förändringspotential och anpassningsförmåga till nya krav på handhavande som finns hos berörd personal. Detta innebär att det i praktiken är mycket svårt för en extern person att på egen hand i alla detaljer ta fram sådana rutiner utan samverkan med organisationens berörda. Däremot kan ett externt stöd, i form av en person med lång erfarenhet, vara till god hjälp när det gäller att i rutinerna på ett väl avvägt och tydligt sätt få in miljökraven och det särskilt om det gäller att utarbeta rutiner vilka dessutom skall uppfylla kraven enligt standarden ISO , eftersom standarden för en oinvigd ofta är mycket svår att omsätta i praktiken. Att ta hjälp av någon extern person