Barns läsvanor En studie kring läsning och attityder till läsning med fokus på genus

Transkript

1 Akademin för utbildning, kultur och kommunikation EXAMENSARBETE UÖÄ hp Barns läsvanor En studie kring läsning och attityder till läsning med fokus på genus Children's reading habits A study on reading and attitudes to reading with a focus on gender. Maria Vadlin Handledare: AnnaCarin Billing Examinator: Magnus Jansson

2 Akademin för utbildning, kultur och kommunikation EXAMENSARBETE UÖÄ hp HT 2009 SAMMANDRAG Författare: Maria Vadlin Barns läsvanor En studie kring läsning och attityder till läsning med fokus på genus Children's reading habits A study on reading and attitudes to reading with a focus on gender Antal sidor: 26 Syftet med denna studie är att undersöka vad för inställning till läsning och vilka läsvanor på fritiden som ett antal elever i årskurs 4 och 5 har samt om och på vilket sätt de skiljer sig åt mellan könen. Studien baseras på 116 stycken enkäter som delats ut i årskurs 4 och 5. I studien framkommer det att tidigare forskning visar att pojkar har en mer negativ inställning till läsning än flickor samt att pojkarna är mer välrepresenterade än flickorna i gruppen som läser lite. Författaren av denna studie har även kommit fram till ett sådant resultat. Den här undersökningen visade också att eleverna får ta del av väldigt lite högläsning på sin fritid. Det var vanligare att flickorna fick höra någon vuxen läsa för dem än det var för pojkarna. Enkätundersökningen visade även att mysterieböcker var den populäraste genren hos de tillfrågade eleverna och även det populäraste valet hos pojkarna som enskild grupp. Den populäraste genren hos flickorna visade sig vara kärleksböcker. Studien visade även att det populäraste sättet för eleverna totalt sett att få tag i de böcker de läser på sin fritid är att låna i skolans bibliotek, detta var även det vanligaste sättet för flickorna. Pojkarna däremot fördrog att läsa böcker som på ett eller annat sätt redan finns i hemmet. Nyckelord: Läsning, läsvanor, attityder, genus, litteratur, könsskillnader

3 Innehåll 1 Inledning Syfte och frågeställningar Disposition 6 2 Bakgrund Tid för läsning Flickors och pojkars läsning Högläsning Styrdokument 8 3 Tidigare forskning PIRLS Ungdomars läsvanor Val av genre 11 4 Metod Forskningstrategi Datainsamlingmetod Reliabilitet och validitet Etiska ställningstaganden Metoddiskussion 14 5 Resultat Elevernas inställning till läsning Val av genre Frekvens av egen läsning på fritiden Frekvens av vuxens högläsning på fritiden Var eleverna får tag i sina böcker 18 6 Resultatdiskussion Elevernas inställning till läsning Val av genre Frekvens av egen läsning på fritiden 21 3

4 6.4 Frekvens av vuxens högläsning på fritiden Var eleverna får tag i sina böcker 24 7 Avslutande diskussion och slutsatser Didaktiska konsekvenser Förslag till fortsatt forskning 26 Referenslista Bilaga 1 4

5 1 Inledning Att det är viktigt för barn att läsa är nog alla pedagoger överens om och skolorna använder olika tillvägagångssätt för att på bästa sätt stimulera elevernas läsutveckling. Däremot räcker inte tiden i skolan till utan eleverna bör även läsa hemma på fritiden. Därför tycker jag att det är skrämmande när jag hör från olika håll att barn läser allt mindre idag och att läsning har fått dålig status i jämförelse med andra och nyare medier. Jag blir genast intresserad av att veta mer om hur mycket eleverna egentligen läser och vad de har för tankar kring läsning på fritiden. Detta är även väldigt relevant i min framtida yrkesroll som lärare för de yngre åldrarna. För att jag som lärare ska kunna stimulera barnens läslust är det viktigt att jag förstår dem och deras läsande. Jag som lärare måste även vara medveten om elevernas attityder till läsning för att kunna ha en chans att förändra dem. Angående hur mycket varje elev bör läsa på egen hand skriver Aidan Chambers (1995: 46-47): Detta är de ideala förutsättningarna: Upp till sextonårsåldern ska varje barn, varje dag och på skoltid, få en icke-styrd stund för självständig läsning. Kloka föräldrar ser dessutom till att deras barn uppmuntras till att läsa på egen hand hemma, i synnerhet på helger och lov. Jag har en hypotes angående pojkars respektive flickors läsande. Jag tror att flickor läser betydligt mycket mer böcker på fritiden än pojkar samt att det är vanligare att pojkar har en negativ inställning till läsning på fritiden. Jag tror också att flickor och pojkars val av litteratur skiljer sig åt väsentligt. Därför har jag valt att låta min studie ha fokus på genus. Jag har även en hypotes angående högläsning i hemmet. Jag tror att många föräldrar slutar läsa högt för sina barn när barnen själva har lärt sig läsa, trots att det finns många goda effekter av högläsning. Därför väljer jag att även undersöka hur mycket barnen får ta del av högläsning på sin fritid. 1.1 Syfte och frågeställningar Syftet med studien är att ta reda på vad för inställning till läsning och vilka läsvanor på fritiden som ett antal elever i årskurs 4 och 5 har samt om och på vilket sätt de skiljer sig åt mellan könen. Frågeställningarna som jag arbetar efter är följande: - Hur ofta läser eleverna själva på fritiden? - Hur ofta läser någon vuxen för eleverna på deras fritid? - Vad läser eleverna på fritiden och var får de tag på litteraturen? - Vad har eleverna för inställning till läsning? 5

6 - Finns det någon skillnad på pojkars och flickors läsvanor och attityder till läsning och i sådana fall hur ser skillnaderna ut? 1.2 Disposition Till att börja med kommer ett bakgrundsavsnitt där det presenteras en del av det som publicerats kring barns läsvanor. Därefter följer ett avsnitt om vad tidigare forskning inom området har kommit fram till. I det efterföljande metodavsnittet diskusteras metodval, reliabilitet, validitet, etiska ställningstagande och jag avslutar med en diskussion kring metoden. Sedan kommer resultatdelen där resultatet av undersökningen presenteras både i siffror och i diagram. Därefter följer ett diskussionsavsnitt kring resultatet. Avslutningsvis presenteras de slutsatser som jag kommit fram till med anknytning till undersökningens syfte och några didaktiska konsekvenser baserade resultatet samt ett stycke kring framtida forskning. 6

7 2 Bakgrund 2.1 Tid för läsning Eva Fylking (2003:32) skriver om att de närmaste åren efter att en elev lärt sig läsa och skriva är det viktigt att läsa mycket för att få upp säkerheten och hastigheten. Hon förklarar att denna period kan kallas slukaråldern och det är i den perioden barnet läser det mesta och prövar sig fram genom olika genrer. Fylking menar att det viktigaste under denna period är att det upplevs som kul att läsa samt att barnet läser ofta och regelbundet vilket författaren anser vara minst 20 minuter per dag. Författaren skriver också att barn måste läsa cirka sidor för att förvärva en god läsförmåga. Detta är många sidor och om ett barn inte har funnit glädjen i läsningen och hittat litteratur som tilltalar känns dessa sidor betydligt fler. Därför är det otroligt viktigt för eleven och dennes läsutveckling att hon eller han får möjlighet ta del av litteratur som inspirerar och behagar (2003:33). Inger Norberg (2003:61) håller med om vikten av att läsa mycket men hon menar att unga läser allt mindre. Hon skriver att orsakerna till det kan finnas i skolans och bibliotekens i många fall små ekonomiska resurser men också i att barnet saknar läsande förebilder eller att föräldrar inte engagerar sig i barnets läsning när barnet lärt sig läsa på egen hand. Norberg tar också upp att barnens alltmer uppbokade fritid och bokens dåliga status jämfört med andra medier bidrar till att intresset för läsning sjunker. 2.2 Flickors och pojkars läsning Norberg (2003:63-68) skriver att en avgörande skillnad mellan pojkars och flickors läsning är att flickor läser mer vilket troligen beror på att de har fler läsande förebilder än pojkarna. Norberg menar också att flickor väljer böcker ur ett bredare sortiment än pojkarna. Hon skriver att det är lättare för en flicka att ta till sig traditionell pojkläsning än vad det är för en pojke att läsa så kallade flickböcker. De böcker som pojkarna brukar hålla sig till är enligt Norberg: äventyr, krig, spänning, action, rysare, deckare, humor, överlevnadslitteratur, science fiction, sport, fantasylitteratur och böcker som filmatiserats. Litteraturpedagogen Joseph A. Appleyard (se Kåreland 2005:182) menar att läsande barn i åldrarna 7-12 år främst vill läsa böcker med karaktärer som de själva skulle vilja vara. Detta resulterar i att flickor föredrar kvinnliga huvudpersoner och pojkarna vill helst läsa historier med manliga förgrundsgestalter. Appleyard hävdar också att flickorna runt 10-års ålder börjar acceptera att läsa böcker med manliga huvudroller medan pojkarna inte förrän flera år senare tar sig an böcker med kvinnliga huvudroller. Enligt forskaren och läraren Elaine Millard (se Kåreland 2005: ) ökar genusskillnaderna i läsning under 7

8 skoltiden därför att skolans läsning är mer anpassad till flickornas läsintressen än till pojkarnas. Hon menar att flickor vill ha engagemang i texterna och gärna en hjältinna medan pojkarna föredrar humoristiska böcker. Millard hävdar också att man inte kan förutsätta att barn, speciellt pojkar, läser frivilligt på fritiden. Skolan har således ett ansvar att se till att barn läser och tilldelas läsuppgifter. Deras bristande läsintresse får inte ignoreras (se Kåreland 2005:249). 2.2 Högläsning Fylking (2003:35) skriver att högläsning är viktigt för barns språkutveckling men även för förståelse av och empati för andra människor och olika världar. Hon menar att högläsning även är viktigt när barnet har förmåga att läsa själv. Chambers (1995:66-73) håller med och hävdar att det är ett stort misstag att tro att högläsning endast är något för de mindre barnen utan högläsning ska snarare ses som en nödvändighet under hela skoltiden. Chambers skriver att idealet är att varje barn får lyssna på ett stycke litteratur som läses högt varje dag. Hon tar upp att barnet genom högläsning bland annat får en bättre chans att upptäcka hur en text är uppbyggd, hur en text kan tolkas samt att det kan väcka barnets intresse för nya slags böcker. Annika Nasiell (2007:14) menar att högläsning stimulerar språkutveckling, koncentrationsförmåga, fantasi, inlevelseförmåga samt att det utvecklar talandet, lyssnandet och skapar läslust hos barn och ungdomar. 2.3 Styrdokument I läroplanen för det obligatoriska skolväsendet, förskoleklassen och fritidshemmet (Skolverket 2009:5) kan man läsa att ett av skolans uppdrag är att låta varje elev få möjlighet att utveckla sin förmåga att kommunicera och öka tilltron till sin språkliga förmåga genom att få möjlighet till att samtala, läsa och skriva. Det står också uttryckt att skolan ska ansvara för att varje elev behärskar det svenska språket och kan lyssna och läsa aktivt och utrycka idéer och tankar i tal och skrift (Skolverket 2009:10). Jag anser att skolan måste satsa på läsning av skönlitteratur och att skapa läslust hos eleverna för att kunna uppnå detta. I kursplanen för svenska kan man läsa att ett av målen som alla elever ska sträva mot går ut på att eleven utvecklar sin fantasi och lust att lära genom att läsa litteratur samt gärna läser på egen hand och av eget intresse (Skolverket ). Kursplanen tar också upp att eleven vid slutet av det femte skolåret ska kunna läsa med flyt både högt och tyst och uppfatta skeenden och budskap i böcker och saklitteratur skrivna för barn och ungdom, kunna samtala om läsningens upplevelser samt reflektera över texter 8

9 (Skolverket ). I kursplanen kan man läsa att Skolverket anser att skönlitteratur tillsammans med teater och film, hjälper människan att förstå sig själv och omvärlden samt hjälper oss att forma vår identitet. De menar också att skönlitteratur ger kunskap om andra människors livsvillkor under olika tider och från olika platser i världen men litteraturen kan också ge oss perspektiv på det nära och vardagliga (Skolverket ). 9

10 3 Tidigare forskning 3.1 PIRLS 2006 PIRLS 2006 (Progress in International Reading Literacy Study) är en av de mest omfattade undersökningarna som gjorts där barns läsförmåga, läsvanor samt attityder till läsning studerats i 45 länder. Barnen i studien var runt 10 år gamla. Sverige har även deltagit i PIRLS första studie 2001 vilket medför att resultaten från 2006 kan jämföras med resultaten från 2001 (Skolverket 2007:3). Andelen svenska elever som är mycket positiva till läsning ligger något lägre än genomsnittet i hela undersökningen. Andelen svenska elever som är mycket positiva har även minskat med 9 % jämfört med år Studien visar även att andelen flickor är nästan dubbelt så stor som andelen pojkar i gruppen av elever som är mycket positiva till läsning. En sådan skillnad mellan könen fanns inte i studien 2001 (Skolverket 2007:65). Andelen svenska elever som läser varje dag eller nästan varje dag endast för nöjes skull är 36 % av de tillfrågade eleverna och den gruppen har minskat kraftigt med 8 % mellan 2001 och Det är nästan dubbelt så många flickor som pojkar i gruppen med elever som läser varje dag eller nästan varje dag. Studien visar också att 31 % av de svenska eleverna läser 1-2 ggr per vecka samt att 33 % av eleverna läser högst två gånger per månad. Pojkarna är mer välrepresenterade än flickorna i gruppen som läser minst. Skillnaden mellan könen var nästan lika stor i PIRLS 2001 (Skolverket 2007:66). I PIRLS 2006 har man även undersökt hur mycket barnen får ta del av högläsning. Undersökningen visade att hälften av de svenska eleverna får lyssna till högläsning varje dag och av den resterande hälften fick nästan alla lyssna till högläsning åtminstone en gång i veckan (Skolverket 2007:85). 3.2 Ungdomars läsvanor Lärarnas riksförbund (2005:3)har gjort en undersökning kring svenska högstadieungdomars läsvanor där 1168 elever har svarat på enkäter och 15 svensklärare har intervjuats. Resultaten visar bland annat att 16 % av eleverna inte läser böcker utanför skolan och 18 % av eleverna aldrig läser böcker i skolan. Hälften av eleverna uppgav att de läser 1-3 böcker per år. Studien visar också på stora skillnader mellan könen. Av pojkarna var det var fjärde som angav att de inte läser böcker på fritiden medan nästan var tionde flicka svarade att de inte läste. Skillnaden mellan könen visade sig också vara större ju äldre eleverna var (2005:4). 10

11 Undersökningen visade även att vanligaste sättet som eleverna fick tag på böcker var genom att låna på bibliotek. Att använda skolans bibliotek var mycket populärt om man jämförde med hur ofta de använde kommunens bibliotek (2005:4). 3.3 Val av genre Lars Brink (2000:26) har utfört en studie där läslust och läsvanor hos elever i grundskolan har studerats i fyra kommuner i Gävleborg. Studien gjordes på 291 barn och resultatet visade bland annat att genren mysterieböcker var den populäraste genren hos både flickor och pojkar. 70 % av flickorna och 69 % av pojkarna uppgav att de brukar läsa mysterieböcker. Den mest lästa genren hos flickor efter det var hästböcker som 44 % av flickorna sa sig läsa men endast 3 % av pojkarna. Den mest lästa genren efter mysterieböcker hos pojkarna var seriealbum som 49 % av pojkarna men endast 29 % av flickorna gillade att läsa. Att läsa om monster och spöken gillade 40 % av flickorna och 45 % av pojkarna. En del av de tillfrågade barnen i studien (122 stycken) kunde välja alternativet fantasy, då man kommit fram till att detta var ett alternativ som behövdes för att undersökningen skulle kunna ge en bra bild av elevers val av genrer. Av de barnen svarade 35 % av flickorna och 41 % av pojkarna att de läste fantasyböcker. Undersökningen som gjort av Lärarnas riksförbund kring högskoleungdomars läsvanor visade att ungdomsböcker och äventyrsböcker är de typer av böcker som eleverna föredrog. Kärleksböcker lästes mer av flickorna än av pojkarna och pojkarna läste mer fantasy och serietidningar än vad flickorna gjorde (2005:3). 11

12 4 Metod 4.1 Forskningsstrategi Det här är en kvantitativ studie. Staffan Stukát (2005:31) menar att kvantitativ forskning bygger på att en forskare objektivt samlar in fakta och analyserar dem med målet att finna mönster eller lagbundenheter som kan antas gälla generellt. Den kvantitativa forskningen vill förklara och komma fram till säkra slutsatser. Enligt Stukát (2005:3) är objektiva och kvantifierande metoder som till exempel standardiserade test, strukturerade enkäter eller intervjuer, strukturerade observationer med registreringsschema eller olika slags experiment, de metoder som används vid kvantitativa studier. 4.2 Datainsamlingsmetod Jag har valt att använda mig av strukturerade enkäter i den här undersökningen. Valet föll på enkätundersökning för att jag ville ta del av ett större antal elevers svar på mina funderingar kring deras läsvanor och attityder till läsning. Stukát skriver att få svar från en större grupp ger kraft åt resultaten och möjligheten att generalisera sina resultat blir ju så mycket större än vid intervjuundersökningar med några få personer (2005:42). Med strukturerade enkäter menas att frågeformuläret innehåller fastställda svarsalternativ istället för mer öppna frågor där den tillfrågade själv formulerar sitt svar skriftligen (Stukát 2005:41-42). För att inte låsa elevernas svar helt så har jag på flera frågor i enkäten ett sista alternativ där eleverna kan skriva om det har något annat förslag som inte fanns bland mina förslag. Mina förslag är baserade på alternativ som funnits i andra liknande undersökningar. Undersökningen var riktad till elever som går i årskurs 4 och 5 på två skolor i Sverige. Sammanlagt svarade 116 elever på enkäten, 61 stycken var flickor och 55 stycken var pojkar. Av de tillfrågade eleverna gick 66 stycken elever i årskurs 4 och 50 stycken elever gick i årskurs 5. Jag kommer i resultatdelen endast att presentera hur skillnaden är mellan pojkar och flickors svar. Skillnaden som blir beroende på vilken skola eller årskurs eleverna går i har ingen betydelse för undersökningens syfte. 4.3 Reliabilitet och validitet Med validitet menas kvaliteten i de data som samlas in och de förklaringar som presenteras. Enligt Martyn Denscombe innebär att göra anspråk på validitet att forskaren 12

13 visar att data och analyser är förankrade i sådant som är relevant, autentiskt och verkligt (2004:124). Frågorna i de enkäter som delats ut i samband med denna undersökning är alla relevanta för att svara på studiens syfte och frågeställningar. Jag anser att frågorna tillsammans ger en bra bild av en elevs läsvanor och attityd till läsning. Reliabilitet handlar om vilken tillförlitlighet en studie har. Enligt Denscombe (2004:125) hänvisar tillförlitlighet till forskningens förmåga att ge ett resultat som inte skiljer sig beroende på när studien genomförs eller beroende på vem som genomför den. Jag anser att denna studie har hög reliabilitet eftersom enkätundersökningen är anonym vilket medför att eleverna kan svara ärligt utan att behöva tänka vad de borde svara. Jag tror även att resultatet speglar en vanlig årings tankar då undersökningen har utförts i sex klasser som skulle kunna vara vilka klasser som helst i Sverige. Om undersökningen istället enbart hade riktat sig till barn som ofta besöker ett bibliotek skulle svaren se annorlunda ut. 4.4 Etiska ställningstaganden Vid en sådan här studie bör forskaren ta hänsyn till de forskningsetiska principer som Humanistisk-samhällsvetenskapliga forskningsrådet har antagit. Dessa principer är uppdelade i fyra huvudkrav där det första huvudkravet tar upp att forskaren bör informera de berörda av studien om syftet med forskningen. Det andra huvudkravet handlar om att deltagarna själva har rätt att bestämma över sin medverkan (Vetenskapsrådet :5-9). När jag har varit ute i klasserna för att genomföra undersökningen har eleverna alltid informerats om vad min studie handlar om och varför jag undersöker detta samt om att de givetvis inte behöver svara på mina frågor om de inte vill. På detta sätt har jag följt forskningsrådets två första huvudkrav. Det tredje huvudkravet avser forskarens plikt att se till att alla uppgifter om personer i forskningen ges största möjliga konfidentialitet. Slutligen handlar det fjärde kravet om att uppgifter som samlats in om enskilda personer enbart får användas för forskningsändamål (Vetenskapsrådet :12-14). Jag anser att uppgifter om de medverkande eleverna i denna undersökning ges konfidentialitet då eleverna inte har uppgett sitt namn och därför att inga namn på de aktuella skolorna eller kommunen tas med i forskningen. Enkätsvaren har även förvarats på platser endast jag har tillgång till. Denna forskning följer även det fjärde huvudkravet då all insamlad data enbart har använts till forskningen. 13

14 4.5 Metoddiskussion Jag är medveten om att det finns en del svårigheter i utformandet av enkäter. Frågor kan tolkas på flera sätt. Till exempel när jag skriver på fritiden i enkäten så syftar jag på den läsning som sker på eget initiativ och inte på läxor eller annan ofrivillig läsning. Jag kan inte vara säker på att de tillfrågade eleverna har tolkat mina frågor på exakt samma vis. Det kan även vara svårt att avgöra om språket är för komplicerat för barnen i min undersökning. Ordförrådet kan också variera i hög grad hos barn. Jag tror dock att jag har lyckats hålla ett språk i enkäterna som alla förstår. Jag har även varit med i klassrummen när eleverna svarat på enkäterna och då har jag uppmärksammat dem på att de kan ställa frågor till mig vid oklarheter. Att välja vilka genrer som ska finnas med som alternativ i enkäten är inte det heller en självklar process. Nu valde jag att ha med kategorier som funnits med i andra liknande undersökningar men jag skulle även kunnat gå efter den genreindelning som finns i till exempel bokhandeln. Man bör även komma ihåg att barnen kan ha olika syn på vilken genre en bok tillhör. Enkäten har en fram och en baksida med frågor på. De tre första frågorna som är på framsidan har samtliga elever svarat på medan de sista två frågorna på baksidan har fyra elever inte svarat på. Jag är övertygad om att de eleverna missat att frågorna fortsatt på nästa sida även om det stod tydligt på enkäten att de skulle vända på pappret. Om jag hade varit ännu tydligare och frågat eleverna om baksidan när de lämnade tillbaka enkäten till mig så hade jag förmodligen sluppit ett bortfall på de sista frågorna. Efter att ha sammanställt resultatet kände jag att det hade varit intressant att få ställa vissa följdfrågor. Till exempel skulle jag vilja ställa frågan varför till många av svaren. Min studie handlar dock endast om hur elevernas läsvanor och hur deras inställning till läsning ser ut så för att ta reda på deras bakomliggande orsaker skulle arbetet behövas utökas och syftet ändras. Detta hade kanske vart möjligt om en ytterligare person medverkat som författare av den här studien. 14

15 5 Resultat Nedan presenteras elevernas svar på enkätfrågorna både i diagram och i antal procent. Jag har valt att redovisa vad flickorna respektive pojkarna har svarat på frågorna i enkäten samt elevernas sammanlagda resultat. 5.1 Elevernas inställning till läsning Figur 1. Fråga 1: Vad tycker du om att läsa på din fritid? Jättekul Ganska kul Sådär Tråkigt Totalt i % Flickor i % Pojkar i % Den första frågan som ställdess i enkäten handlade om elevernas inställning till läsning på fritiden. Det visade sig att 9,5 % av de tillfrågade eleverna tyckte att det är jättekul att läsa på sin fritid varav 13,1 % av alla flickor och 5,5 % av pojkarna kryssade för det alternativet. Hela 50,9 % av eleverna, 62,3 % av flickorna och 38,2 % av pojkarna, ansåg att det är ganska kul att läsa. Sådär tyckte 16,4 % av flickorna och 34,5 % av pojkarna att det är att läsa på sin fritid, totalt sett 26,,7 % av de tillfrågade eleverna. Slutligen ansåg hela 12,1 % av eleverna att det är tråkigt läsa och 8,2 % av alla flickor och 16,4 % av alla pojkar. 15

16 5.2 Val av genre Figur 2. Fråga 2: Vad brukar du läsa för något på din fritid? Eget alternativ Faktaböcker Kärleksböcker Fantasy Mysterier Pojkar i % Flickor i % Totalt i % Monster och spöken Serietidningar Hästböcker Av figur 2 kan vi se att den populäraste genren hos flickor är kärleksböcker vilket 77,1 % av flickorna kryssat för i frågeformuläret medan endast 23,6 % av pojkarna har gjort detsamma. Den populäraste genren hos pojkarna är mysterier som 69,1 % läser. Denna kategori är även den populäraste totalt sett då hela 70,5 % av flickorna också har kryssat för det alternativet. Även genrena fantasy och monster och spöken är påfallande jämna i popularitet hos de båda könen. 39,3 % av flickorna samt 41,82 % av pojkarna läser gärna fantasy och 42,6 % av flickorna samt 45,5 % av pojkarna läser böcker om monster och spöken på sin fritid. Genren serietidningar läses av 38,2 % av pojkarna och endast av 21,3 % av flickorna. Läsningen av faktaböcker ligger också till största del hos pojkarna då 34,6 % av pojkarna samt 23 % av flickorna har uppgett att de läser den kategorin. Hästböcker däremot läses enbart av flickorna i undersökningen. 24,3 % av flickorna läser hästböcker men inte någon av de tillfrågade pojkarna. I frågan fanns även en rad där någon elev kunde skriva ett eget förslag på genre. Fem förslag kom upp. En flicka och en pojke skrev upp Bertböcker, två pojkar angav humor/roliga böcker och en flicka angav roman som eget alternativ. 16

17 5.3 Frekvens av egen läsning på fritiden Figur 3. Fråga 3: Hur ofta läser du själv på din fritid? Varje dag eller 1-2 ggr i veckan 1-2 ggr i nästan varje dag månaden Aldrig eller väldigt sällan Totalt i % Flickor i % Pojkar i % Undersökningen visar att 37,7 % av flickorna och 29 % av pojkarna, totalt 33,6 % av de tillfrågade eleverna läser varje dag eller nästan varje dag på sin fritid. Av figur 3 kan vi också se att det är vanligast attt eleverna läser 1-2 gånger i veckan. Av flickorna läser 47,4 % och av pojkarna läser 45,5 % 1-2 gånger i veckan, totalt 46,6 % av eleverna. Det visade sig också att totalt 6,9 % av eleverna läser 1-2 gånger i månaden på sin fritid. 4,9 % av flickorna och 9,1 % av pojkarnaa ansåg sig tillhöra den kategorin. Slutligen visade enkätundersökningen att 9,8 % av flickorna och 16,4 % av pojkarna aldrig eller väldigt sällan läser på sin fritid, totalt sett 12,9 % av eleverna. 5.4 Frekvens av vuxens högläsning på fritiden Figur 4. Fråga 4: Hur ofta brukar någon vuxen läsa för dig på din fritid? Varje dag 1-2 ggr i 1-2 ggr i Aldrig eller eller nästan veckan månaden väldigt varje dag sällan Totalt i % Flickor i % Pojkar i % På denna fråga finns det ett bortfall på fyra personer, två pojkar och två flickor. Av figur 4 kan vi se att det är absolut vanligast att någon vuxen sällan eller aldrig läser för de 17

18 tillfrågade eleverna på deras fritid. 49,2 % av flickorna och 60,4 % av pojkarna kryssade för det alternativet, sammanlagt 54,5 % av alla eleverna. Enkätundersökningen visade också att 14,3 % av de tillfrågade eleverna har någon vuxen som läser för dem varje dag eller nästan varje dag, 16,9 % av alla flickor och 11,3 % av alla pojkar. Det visade sig även att 13,6 % av flickorna och 11,3 % av pojkarna får ta del av en vuxens högläsning 1-2 gånger i veckan, totalt sett 12,5 % av eleverna. Slutligen visade enkätundersökningen att 20,4 % av flickorna och 16,98 % av pojkarna, totalt 18,8 % av eleverna, har en vuxen som läser högt för dem 1-2 gånger i månaden. 5.5 Var eleverna får tag i sina böcker Figur 5. Fråga 5: Var får du tag i böckerna som du läser på din fritid? Skolans bibliotek Ett vanligt bibliotek Köper dem Finns redan hemma Pojkar i % Flickor i % Totalt i % Får böcker Lånar av någon kompis Även på denna fråga finns det ett bortfall på fyra personer, två pojkar och två flickor. I enkäten hade eleverna möjlighet att kryssa i flera alternativ på denna fråga och de hade även möjlighet att skriva ett eget alternativ men ingen elev skrev något ytterligare alternativ. Det vanligaste sättet att få tag på böcker för flickorna är att låna på skolans bibliotek. 79,7 % av flickorna angav att gjorde det medan 66 % av pojkarna angav detsamma, totalt sett 73,2 av de tillfrågade eleverna. Att låna på ett vanligt bibliotek är dock inte lika vanligt. Könsfördelning på det alternativet är väldigt jämt då 32,2 % av flickorna och 32,1 % av pojkarna svarade att de lånade böcker från ett vanligt bibliotek. 67,8 % av flickorna och 54,7 % av pojkarna svarade att de brukade köpa böcker, vilket motsvarar 61,6 % av samtliga elever. 18

19 Det vanligaste alternativet för pojkarna är att läsa böcker som redan finns hemma då hela 73,6 % angav det alternativet. Av flickorna var det 52,5 % som kryssade för det alternativet, totalt 62,5 % av de tillfrågade eleverna. Att få böcker angav 50 % av eleverna som ett sätt att få tag i böcker. 55,9 % av flickorna och 43,4 % av pojkarna brukar få böcker. Slutligen svarade 18, 8 % av eleverna att de brukar låna böcker av någon kompis. Detta alternativ är vanligare hos flickor än hos pojkar då 27,1 % av flickorna men endast 9,4 % av pojkarna lånar böcker av en kompis. 19

20 6 Resultatdiskussion 6.1 Elevernas inställning till läsning När det gäller de tillfrågade elevernas inställning till läsning kan det konstateras att de allra flesta av eleverna tyckte att det var ganska kul att läsa. Däremot kan vi se en skillnad mellan hur de olika könen svarat då det var 62,3 % av flickorna men endast 38,2 % av pojkarna som ansåg att det var ganska kul att läsa. En könsskillnad kan även konstateras när det handlar om de eleverna som tycker att det är jättekul att läsa på sin fritid (13,1 % av flickorna mot 5,5 % av pojkarna). För att jämföra med PIRLS undersökning från 2006 menar jag att de elever som svarat att det är jättekul respektive ganska kul att läsa på sin fritid kan räknas som positiva till läsning. PIRLS studie visade att andelen flickor som är positiva till läsning är nästan dubbelt så stor som andelen pojkar (Skolverket 2007:65). Detta konstaterande stämmer bra in även för denna studie. Min undersökning visar också en stor skillnad mellan könen på de eleverna som tycker att det är sådär att läsa på sin fritid. Det var 16,4 % av flickorna till skillnad från hela 34,5 % av pojkarna som ansåg sig tillhöra den kategorin. En könsrelaterad skillnad fanns även hos de elever som ansåg att det är tråkigt att läsa (16,4 % av pojkarna mot 8,2 % av flickorna). Om jag räknar de elever som svarat att det är sådär eller tråkigt att läsa som negativa till läsning, kan jag fastställa att det är mer än dubbelt så många pojkar som flickor som är negativa till läsning på sin fritid. Min studie har därmed visat att min hypotes om att pojkar har en mer negativ inställning till att läsa på sin fritid än flickor stämmer. 6.2 Val av genre Undersökningen visade att kärleksböcker var det som flickorna föredrog att läsa (77,1 %). Däremot var det den genren som visade störst skillnad mellan könen då endast 23,6 % av pojkarna ansåg sig läsa kärleksböcker. Undersökningen som gjorts av Lärarförbundet (2005:3) visade också att kärleksböcker var mer populära hos flickor än hos pojkar. Den populäraste genren hos både flickor och pojkar i Brinks undersökning (2000:26) var däremot mysterieböcker, vilket efter kärleksböcker är det populäraste bokvalet hos flickorna i den här undersökningen. Anledningen till att våra resultat skiljer sig åt kan bero på tiden emellan studierna men framförallt därför att Brink inte hade med kategorin kärleksböcker i sin undersökning. Likt Brinks studie var genren mysterier det populäraste valet totalt sett hos de tillfrågade eleverna i den här undersökningen. Mysterier var också, 20

21 liksom genrerna monster och spöken samt fantasy, ungefär lika populära hos både flickor och pojkar i den här undersökningen. Ett liknande resultat kan finnas i Brinks studie där det som mest inte skiljde mer än 6 % mellan flickornas och pojkarnas svar (2000:26). Faktaböcker däremot var mer lästa av pojkar än av flickor (34,6 % mot 23 %) och även serietidningar (38,2 % mot 21,3 %). Alternativet faktaböcker fanns inte med i Brinks studie men serietidningar, i studien kallad seriealbum, lästes av 49 % av pojkarna och 29 % av flickorna. Brinks resultat skiljer sig från den här studien i och med att fler elever läste serietidningar men brinks studie visade också på en könsskillnad liknanden den i den här studien. Hästböcker var betydligt populärare hos flickor då inte en enda pojke läste dessa medan 24,3 % av flickorna gjorde det. Brinks undersökning visade att fler flickor läste hästböcker (44 %) men studien visade även där en stor skillnad mellan könen då endast 3 % av pojkarna läste hästböcker. Min hypotes om att pojkars och flickors val av litteratur skiljer sig åt väsentligt verkar stämma till viss del. Inom vissa genrer såsom kärleksböcker, hästböcker, serietidningar och faktaböcker kan en popularitetsskillnad mellan könen uppmärksammas. Däremot är genrena mysterier, monster och spöken samt fantasy ungefär lika populära hos både flickor och pojkar. Norberg (2003:68) menar att flickor väljer böcker ur ett bredare sortiment då det är lättare för en flicka att ta till sig traditionell pojkläsning. Detta påstående vågar jag säga stämmer överens med den här studien. Flickorna hade läsare av alla genrer som fanns med i den här studien. Inom de genrer som hade fler pojkar än flickor som läsare var skillnaderna mellan könen inte lika stora som vid de flickdominerande kategorierna. Alltså könsskillnaden vid kärleksböcker och hästböcker var mycket större än könsskillnadaden vid faktaböcker och serietidningar. Appleyard (i Kåreland 2005:182) menar att flickorna runt 10-års ålder är de som först börjar acceptera en huvudkaraktär av det motsatta könet, vilket leder till att flickorna kan välja böcker ur ett större sortiment. Millard (i Kåreland 2005:185) menar att pojkar föredrar humoristiska böcker när flickor föredrar engagemang i böckerna. Två pojkar i den här undersökningen har valt att ange att de läser humor och roliga böcker som ett eget alternativ. Jag valde att inte ha det som ett alternativ i enkäten eftersom många böcker inom flera olika genrer även är humoristiska. Som jag nämnt tidigare är detta med att definiera vilken genre en bok tillhör svårt och individuellt. Att jag valt bort humor som ett alternativ leder dock till att det i den här studien är svårt att avgöra om Millards påstående om att pojkar föredrar humoristiska böcker stämmer. 21

22 6.3 Frekvens av egen läsning på fritiden Undersökningen visade att de allra flesta eleverna läser på sin fritid 1-2 gånger i veckan. Av de tillfrågade flickorna läste 37,7 % varje dag eller nästan varje dag, 47,4 % 1-2 gånger i veckan, 4,9 % 1-2 gånger i månaden och 9,8 % läste aldrig eller väldigt sällan på sin fritid. Av pojkarna var det 29 % som läser varje dag eller nästan varje dag, 45,5 % som läser 1-2 gånger i veckan, 9,1 % läser endast 1-2 gånger i månaden och hela 16,4 % av pojkarna läser aldrig eller väldigt sällan på sin fritid. Det känns positivt att den större delen av eleverna läser minst en gång i veckan men samtidigt känns det oroande att mer än var tionde flicka och mer än var fjärde pojke läser sällan på fritiden, som mest två gånger på en månad. Resultatet i den här studien stämmer överens med det Norberg säger om att flickor läser mer än pojkar (2003:63). Resultatet stämmer även till viss del överens med PIRLS (2007:66) studie då det resultatet visade att pojkarna är mer välrepresenterade hos den grupp elever som läser minst. PIRLS studie visade dock att nästan dubbelt så många flickor som pojkar tillhörde gruppen som läser varje dag eller nästan varje dag. I den här studien var skillnaden mellan könen inte lika stor. Jag vill även poängtera att PIRLS har studerat hur ofta eleverna läser för nöjes skull och inte på fritiden som i denna studie. Jag anser dock resultaten är jämförbara då jag tror att de mesta av läsningen för nöjes skull sker just på fritiden. Undersökningen av Lärarnas riksförbund kring ungdomars läsvanor visade att 16 % av eleverna inte läser böcker på sin fritid (2005:3). Den siffran ligger på endast 12,4 % i den här undersökningen. Anledningen till skillnaden i våra resultat tror jag främst har att göra med åldern på eleverna. Lärarnas Riksförbund (2005:4) skriver att skillnaden mellan könen ökar ju äldre eleverna blir men jag tror också att allt färre elever läser på sin fritid ju äldre de blir. Detta är dock endast en hypotes. Millard (i Kåreland 2005:184) menar att man inte kan förutsätta att barn och då speciellt pojkar, läser på sin fritid. Hon anser att deras bristande läsintresse inte får ignoreras och skolan har ett ansvar att se till att barn läser och tilldelas läsuppgifter. Den här undersökningen visar verkligen att man inte kan förutsätta att barn läser eftersom som jag nämnt tidigare läser mer än var tionde flicka och mer än var fjärde pojke högst två gånger i månaden. Vilket enligt Fylkings tankar är alldeles för lite då hon anser att barn i den här åldern bör läsa ofta och regelbundet, minst 20 minuter per dag (2003:32). Jag håller med Millard om att skolan har ett ansvar att se till att alla barn läser men framför allt anser jag att det är skolans uppgift att möjliggöra för alla barn att finna läsglädje och läslust. Fylking säger att det blir betydligt lättare för barn att läsa den mängd text som behövs för att skapa god läsförmåga om barnet funnit glädjen med läsningen och hittat litteratur som tilltalar (2003:33). Norberg skriver att orsaken till att unga läser allt mindre 22

23 bland annat är att barnet saknar läsande förebilder eller föräldrar som engagerar sig i barnets läsning (2003:61). Som pedagog i skolan kan man till viss del försöka påverka föräldrar men vår stora uppgift är enligt mig, att själva vara läsande förebilder till våra elever men även låta eleverna vara läsande förebilder för varandra. Jag tror att en bra väg för att skapa läsglädje är att en elev får möta läsande förebilder i sin vardag, utsättas för genomtänkta läsuppgifter i skolan och får ta del av många olika slags litteratur. 6.4 Frekvens av vuxens högläsning på fritiden Flera kunniga författare pratar om de många fördelarna med att barn får ta del av högläsning. Fylking menar att högläsning är bra för språkutvecklingen samt förståelse av och empati för andra människor och andra världar (2003:35). Chambers menar att barnet genom att ta del av högläsning får en bättre chans att upptäcka språkuppbyggnad, hur text kan tolkas och det kan väcka ett intresse för nya slags böcker (1995:66-70). Nasiell tar upp ännu fler positiva effekter såsom att det stimulerar språkutveckling, koncentrationsförmåga, fantasi, inlevelseförmåga samt utvecklar talandet, lyssnandet och skapar läslust (i Boken om läslust 2007:14). I och med detta är det oroväckande att den här undersökningen visar att hela 54,5 % av de tillfrågade eleverna aldrig eller väldigt sällan får ta del av någon vuxens högläsning på sin fritid. Det visade sig också att det är fler pojkar än flickor som väldigt sällan får ta del av högläsning vilket är extra oroande då pojkarna även är de som läser minst i den här undersökningen. Chambers (1995:72) skriver att idealet är att varje barn får lyssna på ett stycke litteratur som läses högt varje dag. Den här undersökningen visar att endast 16,9 % av flickorna och 11,3 % av pojkarna får ta del av högläsning varje dag eller nästan varje dag. Undersökningen visade även att 12,5 % av eleverna får ta del av högläsning 1-2 gånger i veckan och 18,8 % av eleverna får lyssna på någon vuxen som läser endast 1-2 gånger i månaden. Skillnaden mellan könen var liten vid de senaste två kategorierna. Det här resultatet står i stor kontrast till studien PIRLS 2006 där undersökningen visade att hälften av de svenska eleverna får lyssna till högläsningen varje dag och av den resterande hälften fick nästan alla lyssna till högläsning åtminstone en gång i veckan (Skolverket 2007:85). Den stora skillnaden beror dock på att det i denna undersökning lagts fokus på högläsning på fritiden medan de i PIRLS 2006 frågat enbart om högläsning. Detta borde tyda på att elever får ta del av lite högläsning i hemmet men desto mer i skolan. Eftersom fördelarna med högläsning är många ser jag det som skolans uppgift att se till att alla barn ofta får höra text läsas högt i skolan. 23

24 6.5 Var eleverna får tag i sina böcker För att få en heltäckande bild av elevernas läsvanor valde jag att undersöka hur eleverna får tag i de böcker de läser på sin fritid. Undersökningen visade att de det vanligaste sättet för flickorna att få tag på böcker är att låna från skolans bibliotek. Åtta av tio flickor och mer än sex av tio pojkar lånar från skolans bibliotek. Undersökningen gjord av Lärarnas riksförbund visade även den att det vanligaste sättet som eleverna fick tag på böcker var genom att låna på bibliotek. Att använda skolans bibliotek var mycket vanligare än att låna från kommunens bibliotek (2005:4). Även detta konstaterande stämmer överens med resultatet i den här undersökningen då enbart 32,2 % av flickorna och 32,1 % av pojkarna i den här studien lånande från ett kommunalt bibliotek, i enkäten kallad ett vanligt bibliotek. Det vanligaste sättet för pojkar att få tag i sina böcker är att läsa böcker som redan finns hemma. 73,6 % av pojkarna angav det alternativet medan det var endast 52,5 % av flickorna som kryssade för det alternativet. Att köpa böcker, få dem eller låna av någon kompis var alla alternativ som var mer vanliga hos flickorna än hos pojkarna. Jag anser att resultatet av denna enkätfråga lutar åt att flickorna är mer aktiva och pojkarna mer passiva i sitt agerande för att få tag på böcker. Det mest passiva valet, att läsa böcker som redan finns hemma, är vanligast hos pojkarna medan de mest aktiva valen såsom att låna böcker eller köpa dem är vanligast hos flickorna. Kanske har detta med elevernas inställning till läsning att göra då denna studie visade att andelen flickor som är positiva till läsning är betydligt större än andelen pojkar. Eller kanske har det enbart att göra med de konstruerade könsroller vårt samhälle har byggt upp där det är mer accepterat för flickor än för pojkar att exempelvis låna böcker av varandra. 24

25 7 Avslutande diskussion och slutsatser Syftet med studien var att ta reda på vad för inställning till läsning och vilka läsvanor på fritiden som ett antal elever i årskurs 4 och 5 har samt om och på vilket sätt de skiljer sig åt mellan könen. Undersökningen visade att de flesta av eleverna var positiva till läsning på fritiden. Andelen flickor som var positiva till läsning var nästan dubbelt så stor än andelen pojkar. På samma vis var andelen pojkar som var negativa till läsning mer än dubbelt så stor än andelen flickor. Att läsa mysterier var det totalt sett populäraste genrevalet hos eleverna. Mysterier var även den populäraste genren hos pojkarna medan den populäraste kategorin hos flickorna var kärleksböcker. Studien visade även att genrena kärleksböcker och hästböcker hade många fler flickor som läsare och faktaböcker och serietidningar hade fler pojkar som läsare. Att läsa mysterier, fantasy och om monster och spöken var ungefär lika populärt hos båda könen. Den här undersökningen visar att den större delen av eleverna läser minst en gång i veckan men det är vanligare att flickor läser så ofta än att pojkar gör det. Det visade sig även att mer än var tionde flicka och mer än var fjärde pojke läser sällan på fritiden, som mest två gånger på en månad. Gällande högläsning i hemmet visade resultatet att hela 54,5 % av de tillfrågade eleverna aldrig eller väldigt sällan får ta del av någon vuxens högläsning på sin fritid. Det visade sig också att det är fler pojkar än flickor som väldigt sällan får ta del av högläsning. Slutligen visade undersökningen att det vanligaste sättet för flickor att få tag på de böcker de läser på sin fritid är genom att låna från skolans bibliotek. Det vanligaste sättet för pojkar är att läsa böcker som redan finns i hemmet. 7.1 Didaktiska konsekvenser I kursplanen för svenska uttrycker ett av strävandemålen att eleven utvecklar sin fantasi och lust att lära genom att läsa litteratur samt gärna läser på egen hand och av eget intresse (Skolverket 2009:1). För att nå detta måste eleven finna glädjen med att läsa. Millard (2005:249) menar att man inte kan förutsätta att barn, speciellt pojkar, läser frivilligt på fritiden och det håller jag med om. Skolan måste stödja eleverna i att finna deras lust att läsa. Som jag tagit upp tidigare anser jag att skolan till viss del bör försöka påverka föräldrar så att de på bästa sätt kan stödja sitt barn i läsningen men lärarens uppgift är att själv vara en läsande förebild till våra elever men även låta eleverna vara 25

26 läsande förebilder för varandra. Det är även skolans plikt att se till att eleverna får ta del av ett stort antal olika slags litteratur för att hjälpa eleverna på deras väg att finna läslust. Eftersom resultatet i den här undersökningen visade att många elever sällan får ta del av högläsning i hemmet är det extra viktigt att skolan förmedlar mycket litteratur genom att använda högläsning. 7.2 Förslag till fortsatt forskning Som förslag till fortsatt forskning är att ta reda på de bakomliggande orsakerna till att barnen svarade som de gjorde i enkätundersökningen. Att veta varför de läser så ofta som de gör, varför deras inställning till läsning är som den är och varför deras föräldrar läser så sällan som de gör vore väldigt intressant att få svar på. Jag är också intresserad av att gå ett steg längre och ta reda på hur barnens läsvanor och attityder till läsning kan skilja sig beroende på exempelvis föräldrars utbildning eller etniska bakgrund. 26

27 Referenslista Brink, Lars, 2000: Försvunna bokslukare? Om läslust och läsvanor hos elever i grundskolan i fyra Gävleborgskommuner. Gävle: Reproavdelningen vid Högskolan i Gävle. Chambers, Aidan, 1995: Böcker omkring oss om läsmiljö. Stockholm: Norstedt Denscombe, Martyn, 2004: Forskningens grundregler. Lund: Studentlitteratur Fylking, Eva, 2003: Om läs- och skrivutveckling. I: Norberg, Inger (red.), Läslust & lättläst. Att förebygga och reparera lässvårigheter och bevara läslusten. Lund: Bibliotekstjänst. S Kåreland, Lena (red.), 2005: Modig och stark eller ligga lågt. Skönlitteratur och genus i skola och förskola. Stockholm: Natur och kultur Lärarnas riksförbund, 2005: Läsa för att lära undersökning av elevers läsvanor och lärares förutsättningar att arbeta med läsning i skolan. (elektronisk) Tillgänglig: ome.nsf/bykey/pkael-6gnhrt?opendocument ( ) Nasiell, Annika, 2007: Lusten att läsa. I: Bjärbo, Lisa & Nasiell, Annika (red). Boken om läslust. En handbok om att väcka ungas läsintresse, 7-15 år. Stockholm: Barnens bokklubb Norberg, Inger, 2003: Pojkars och flickors läsning. I: Norberg, Inger (red.), Läslust & lättläst. Att förebygga och reparera lässvårigheter och bevara läslusten. Lund: Bibliotekstjänst. S Skolverket, 2007: PIRLS 2006 Läsförmågan hos elever i årskurs 4 i Sverige och i världen. Stockholm: Skolverket Skolverket, 2009: Läroplan för det obligatoriska skolväsendet, förskoleklassen och fritidshemmet, Lpo 94. (elektronisk) PDF format. Tillgänglig: < > ( ) Skolverket: Svenska kursplan. (elektronisk) Tillgänglig:

28 < > ( ) Stukát, Staffan, 2005: Att skriva examensarbete inom utbildningsvetenskap. Lund: Studentlitteratur. Vetenskapsrådet: Forskningsetiska principer inom humanistisk-samhällsvetenskaplig forskning. (elektronisk) Tillgänglig: < >( ).

29 Bilaga 1 Frågeformulär om läsning Jag som svarar på frågorna är: Tjej Kille Jag går i årskurs 4 5 Min skola heter 1. Vad tycker du om att läsa på din fritid? Det är jättekul Det är ganska kul Det är sådär Det är tråkigt 2. Vad brukar du läsa för något? Du kan kryssa i flera rutor. Hästböcker Serietidningar Monster och spöken Mysterier Fantasy Kärleksböcker Faktaböcker Något annat förslag: 3. Hur ofta läser du själv på fritiden? Varje dag eller nästan varje dag 1-2 gånger per vecka 1-2 gånger per månad Aldrig eller väldigt sällan

30 Vänd på pappret! 4. Hur ofta brukar någon vuxen läsa för dig på din fritid? Varje dag eller nästan varje dag 1-2 gånger per vecka 1-2 gånger per månad Aldrig eller väldigt sällan 5. Var får du tag i böckerna som du läser på din fritid? Du kan kryssa i flera rutor. Skolans bibliotek Ett vanligt bibliotek Köper dem Finns redan hemma Får böcker Lånar av någon kompis eller annan person Något annat förslag: Tack för att du ville svara på mina frågor!