Tyck till om CentrumTorsvik 15 april till 16 juni

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Tyck till om CentrumTorsvik 15 april till 16 juni"

Transkript

1 Tyck till om CentrumTorsvik 15 april till 16 juni SAMRÅDSHANDLING Planprogram för Centrum/Torsvik

2 Process och tidplan Processen med att utveckla Centrum/ Torsvik sträcker sig över flera år, består av många olika moment och är omfattande. Just nu är arbetet i början av processen, i det som kallas programsamråd. Under programsamrådet 15 april 16 juni får allmänheten insyn i arbetet och du kan lämna dina synpunkter. + De synpunkter och åsikter som kommer fram bearbetas sedan och sammanställs. + Utifrån synpunkterna arbetas två nya förslag fram. Förslagen blir underlag till en eventuell folkomröstning. Samtidigt arbetas ett hållbarhetsprogram fram för stadsdelen. + En folkomröstning skulle kunna ske under våren Det är kommunfullmäktige som avgör om det kommer att bli en folkomröstning. + Efter folkomröstningen ska planprogrammet godkännas. + I det fortsatta arbetet tas ett flertal detaljplaner fram. Den delen av processen kallas för planskede. Information om samrådet För oss som planerar för en utveckling i Centrum/Torsvik är det viktigt att veta vad du som bor och verkar på Lidingö tycker. Programsamrådet pågår mellan 15 april och 16 juni. Då vill vi ha dialog med dig för att få reda på vad du tycker om de fem framtidsbilderna. På kan du ta del av programmet och utredningar i sin helhet. Materialet finns också tillgängligt i stadshusets entréhall på Stockholmsvägen 50. Kontakt Har du frågor om Centrum/Torsvik så kan du kontakta kundtjänsten på miljöoch stadsbyggnadskontoret via e-post: miljo.stadsbyggnad@lidingo.se eller telefon: så hänvisar de dig till rätt person. Så här lämnar du synpunkter ct@lidingo.se Lidingö stad Miljö- och stadsbyggnadskontoret Lidingö Alla synpunkter är viktiga för att få ett så bra beslutsunderlag som möjligt. För att synpunkter ska beaktas måste de ha inkommit till Lidingö stad senast den 16 juni Namn måste tydligt framgå. 2 Planprogram för Centrum/Torsvik Samrådshandling

3 Tyck till om Centrum och Torsvik! I din hand håller du samrådsversionen av Planprogram för Centrum/Torsvik. Vår vision är att skapa en trivsam stadsdel med småstadens karaktär där fler lidingöbor kan bo i ett centralt läge med bra tillgång till kollektivtrafik. Stadsdelen ska bli tystare samt erbjuda fler mötesplatser, kaféer, butiker samt parker. En långsiktigt hållbar stadsdel med god livskvalitet för de boende. I planprogrammet finner du fyra frågeställningar. Hur vill du att Lidingös framtida entré ska se ut? Bör Lidingöbanan dras via centrum istället? Ska vi fylla igen Torsviksdiket och låta trafiken gå i en tunnel? Ska handeln få utvecklas och utökas i Lidingö centrum? Dessa och många andra viktiga frågor behöver få svar och vi vill veta vad just du tycker. Hur utvecklar vi Centrum/Torsvik på bästa sätt? Samrådsförslaget innehåller fem olika tänkbara framtidsbilder med olika grad av utveckling. Mellan och bostäder planeras, vilket dels ger underlag för handel och förbättrad kollektivtrafik, dels finansierar infrastrukturinvesteringarna. Nya bostäder behövs också för att möta behovet från kommande generationer och för att även Lidingö ska kunna bidra till regionens utveckling. De fem alternativen hoppas vi ska stimulera till fortsatt dialog. Vilket alternativ tycker du vi ska välja och varför? Eller finns det andra alternativ vi bör överväga? Oavsett om du bor i Centrum/Torsvik eller någon annanstans på Lidingö är vi intresserad av din åsikt. Centrum/Torsvik Lidingö den 8 april 2013 Paul Lindquist Kommunstyrelsens ordförande Planprogram för Centrum/Torsvik Samrådshandling

4 Innehåll 1 Vision och mål Vision Mål och värden Måluppfyllelse i dagens Centrum/Torsvik 2 Bakgrund Programområdet Planprogrammet Utgångpunkter Projektförutsättningar 3 Medborgardialog Bättre platser Sämre platser 4 Hälsosam och hållbar stadsutveckling Hållbar utveckling Stadskvaliteter Hälsosam stad Hållbar utveckling i Centrum/Torsvik 5 Frågeställningar Lidingö centrum Södra Kungsvägens sträckning Lidingöbanans sträckning Entrén till Lidingö Frågeställningarna ger fem framtidsbilder 6 Fem framtidsbilder Framtidsbild 1 Framtidsbild 2 Framtidsbild 3 Framtidsbild 4 Framtidsbild 5 7 Konsekvenser Trafik Miljö Hälsa och säkerhet 8 Jämförelser och sammanfattning Nuläge Framtidsbild 1 Framtidsbild 2 Framtidsbild 3 Framtidsbild 4 Framtidsbild 5 9 Stadsbyggnadsprinciper Upplevelserika parker Mötesplatser Effektiv infrastruktur Säkra och livfulla gator Rent och tillgängligt vatten Hållbar bebyggelse 4 Planprogram för Centrum/Torsvik Samrådshandling

5 Centrum/Torsvik 10 Exploateringsekonomi och genomförande Referenser och medverkande Ekonomi i balans Kostnader Intäkter Huvudmannaskap Markstrategi Utbyggnad Kostnader och etappindelning 11 Fortsatt arbete Innan programmet godkänns Efter godkänt program till brukarskedet 12 Planeringsförutsättningar och underlag Bebyggelse Kulturmiljöer Naturvärden Landskapsbild Platser Grönområden och parker Gångnät Cykelnät Kollektivtrafik Teknisk försörjning Miljö- och riskfaktorer Riksintressen Miljökvalitetsnormer Gällande detaljplaner Strandskydd Planprogram för Centrum/Torsvik Samrådshandling

6 Sammanfattning Lidingö, och hela Stockholmsregionen står inför nya utmaningar och förändringar. Lidingö stad har tagit fram en översiktsplan med fokus på hur hela Lidingö ska utvecklas fram till Under den tidsperioden beräknas befolkningen på Lidingö öka med cirka invånare. Andelen personer i yrkesverksam ålder (20 65 år) ökar, vilket betyder att det bland annat kommer att öka behovet av fler arbetsplatser, fler bostäder och förbättrad kollektivtrafik. Centrum/Torsvik är ett av de viktigaste utvecklingsområdena för Lidingö med knutpunkter för kollektivtrafik, handel och service. Här finns även en stor andel bostäder och arbetsplatser. Projektets uppdrag 2009 fick miljö- och stadsbyggnadskontoret i uppdrag att ta fram ett planprogram som ska utreda förutsättningarna att utveckla Centrum/Torsvik. Planprogrammet ska föreslå åtgärder som bidrar till minskade bullerstörningar och en sammanlänkad stadsdel. Goda förutsättningar för kollektivtrafik, handel och fler bostäder ska också utredas. Fyra frågeställningar Under projektarbetet har fyra viktiga frågeställningar identifierats: Hur ska Lidingö centrum leva vidare och utvecklas? Ska Södra Kungsvägen dras i tunnel? Ska Lidingöbanan gå genom centrum eller vara kvar i befintligt läge? Ska området mellan brofästet och Torsviks torg överdäckas? Fem framtidsbilder Frågeställningarna kräver ställningstaganden - ställningstaganden som i sin tur blir avgörande för hur Centrum/ Torsvik kommer att utvecklas. Planprogrammet utgår ifrån att stadsdelen kan utvecklas på fem olika sätt beroende på hur föreslagna lösningar kombineras. I programmet finns därmed fem framtidsbilder, det vill säga fem möjliga sätt att utveckla området. Framtidsbilderna har fått sin form utifrån utgångspunkterna att skapa en stadsdel med tydliga stråk, effektiv markanvändning, minskat buller, ökat handelsutbud med färre barriärer och nya mötesplatser. Hållbar stadsbyggnad och ekonomi i balans har också varit avgörande för stadsdelens utformning och exploateringsgrad. Framtidsbilderna och förslagen beskrivs utifrån ett antal parametrar: allmänna platser och trafik, bebyggelse, buller samt förskolor och skolor. För varje framtidsbild redovisas det ekonomiska resultatet och utbyggnadsordning. Hur väl respektive framtidsbild möter projektets målsättningar illustreras även i en så kallad värderos. Denna kan jämföras med måluppfyllelse i dagens Centrum/ Torsvik. Dialog och utredningar Dialog, främst med boende i Centrum/ Torsvik, har varit och är en viktig del i Lidingö stads arbete med utvecklingen av stadsdelen. Under våren 2012 genomfördes en medborgardialog där alla Lidingöbor kunde lämna synpunkter om Centrum/Torsvik. Det kom in många synpunkter över vilka platser som var bra och sämre. Projektet bygger vidare på de tankarna. I många kapitel finns citat från dialogen återgivna. Läsanvisning I de inledande kapitlen: Vision och mål, Bakgrund, Medborgardialog och Hälsosam och hållbar stadsutveckling ges en introduktion till projektet. I kapitel 5, Frågeställningar, introduceras frågeställningarna bakom planprogrammets fem olika framtidsbilder. I kapitel 6, 7 och 8 beskrivs, illustreras och jämförs de fem framtidsbilderna och dess konsekvenser. I de fortsatta kapitlen - Stadsbyggnadsprinciper, Exploateringsekonomi och genomförande samt Fortsatt arbete - presenteras de stadsbyggnadsprinciper som ska tillämpas i Centrum/Torsvik. Det ges också en fördjupning i de ekonomiska uträkningar och byggnadsetapper som gäller för respektive framtidsbild. Även planprocessens olika moment och hur projektet ska framskrida beskrivs. I de avslutande kapitlen finns en beskrivning av nuläget Planeringsförutsättningar och underlag följt av referenser. 6 Planprogram för Centrum/Torsvik Samrådshandling

7 Centrum/Torsvik I Lidingö centrum finns ett behov av att utveckla en tydligare centrumkärna med fler centrala och attraktiva mötesplatser. En utveckling kan erbjuda ett större utbud av handel och service samt bättre kommunikationer. Lidingöbanan trafikerar i dagsläget inte centrum. Att dra om Lidingöbanan via Lidingö centrum skulle förbättra kollektivtrafiken i Centrum/ Torsvik. Området i Torsvik kring brofästet och Södra Kungsvägen är kraftigt påverkat av buller, och infartsleden utgör en barriär vid Torsviks torg. Hela området är dåligt integrerat med intilliggande områden på grund av den barriär som Södra Kungsvägen utgör. Programområdet utgör entrén till Lidingö och är centralt beläget, både på ön och i Stockholmsregionen. Omvärldsförändringar - såsom utvecklingen av Norra Djurgårdsstaden och behovet av fler bostäder i hela Stockholmsregionen - innebär både utmaningar och möjligheter för Lidingö och utvecklingen av Centrum/ Torsvik. Centrum/Torsvik idag. Inledning Centrum/Torsvik pekas ut som ett av stadens sexton utvecklingsområden i Lidingö stads nya översiktsplan, Översiktsplan Uppdraget 2009 fick miljö- och stadsbyggnadskontoret i uppdrag att ta fram ett planprogram som ska utreda förutsättningarna att utveckla Centrum/Torsvik. Planprogrammet ska föreslå åtgärder som bidrar till minskade bullerstörningar och en sammanlänkad stadsdel. Förutsättningar för kollektivtrafik, handel och fler bostäder ska också utredas. FAKTA LIDINGÖ Antal invånare: (januari 2013) Antal bostäder: varav Hyresrätter: Bostadsrätter: 6940 Småhus: Planprogram för Centrum/Torsvik Samrådshandling

8 1 Vision och mål Vision: Centrum/Torsvik en attraktiv, spännande och miljösmart stadsdel. Inför planeringen av Centrum/Torsvik har Lidingö stad påbörjat en dialog med Lidingöborna för att fånga upp vad de ser som viktigt och värdefullt i området. Tillsammans med stadens arbete för hälsa, hållbarhet och stadskvaliteter ligger svaren till grund för projektets vision och mål. Vision Visionen för projektet är att Centrum/Torsvik ska vara en attraktiv, spännande och miljösmart stadsdel. För att visionen ska kunna förverkligas behövs en god dialog och samverkan med boende och verksamma både inom stadsdelen och på hela Lidingö. Fortsatt medborgardialog och samråd om planprogram och detaljplaner blir därför viktiga verktyg när den nya stadsdelen tar form. För att konkretisera visionen har sex projektmål satts upp. Målen utgår bland annat från dialogarbetet. Mål och värden De sex målen för det framtida Centrum/ Torsvik ska vägleda planeringen av området och används för att utvärdera planprogrammets framtidsbilder. Här förklaras kortfattat hur uppfyllnad av målen mäts. En mer utförlig förklaring finns i underlaget Centrum/Torsvik Stadsbyggnadsanalyser. En så kallad värderos illustrerar hur väl framtidsbilderna uppfyller de olika målen. Den förklaras på sidan 10. Grönska Mål: I Centrum/Torsvik finns grönskan runt hörnet. Målet innebär att det är nära till grönområden utan bullerstörning, med plats för alla och med olika aktiviteter och upplevelser. Måluppfyllelsen baseras på: Tillgång till grönområden Mängden grönyta respektive parkyta. Närhet till grönområden Andel av befolkningen (boende och arbetande) som når ett grönområde inom 200 meters gångavstånd. Grönyta per person Mängden grönyta per person (boende och arbetande) inom programområdet och 500 meter utanför dess gräns. Grönområdenas ekologiska värde Bedöms av ekolog utifrån biologisk mångfald, spridningszoner, nya biotoper och gröna samband. Vatten Mål: I Centrum/Torsvik är det nära till vattnet. Målet innebär att det blir bättre tillgång till stranden och strandpromenaden och att det finns många utsiktsplatser över vatten. Måluppfyllelsen baseras på: Närhet till vatten Andel av befolkningen (boende och arbetande) som når stranden inom högst 1 km. Tillgång till platser med vattenutsikt Mängden grönytor med utsikt över vatten. Tillgång till strandpromenader Total längd på strandpromenader. Rekreationsvärde längs stranden Bedöms av landskapsarkitekt utifrån de vistelsevärden som kan uppnås i grönområdet. 8 VISION OCH MÅL Planprogram för Centrum/Torsvik Samrådshandling

9 Centrum/Torsvik Framkomlighet Närhet Karaktär Mötesplatser Mål: I Centrum/Torsvik är det lätt att förflytta sig på ett hållbart sätt. Mål: I Centrum/Torsvik finns vardagsaktiviteter inom gångavstånd. Mål: Centrum/Torsvik är en stadsdel med småstadskaraktär. Mål: I Centrum/Torsvik finns platser för möten. Målet innebär att det är lätt att ta sig fram för gående och cyklister och att det är nära till kollektivtrafik. Framkomligheten för genomfartstrafik och tvärförbindelser är god. Målet innebär en blandad stadsmiljö där handel, service, skola och kultur finns nära de boende. Målet innebär att Lidingös karaktäristiska bergslandskap är närvarande i stadsdelen, att bebyggelsen är trivsam och småskalig samt att ny bebyggelse samspelar med den befintliga. Målet innebär att de offentliga rummen, gator och gångvägar är sammankopplade så att naturliga träffpunkter uppstår. Allmänna och privata platser är tydligt avgränsade. Måluppfyllelsen baseras på: Korsningstäthet Antalet korsningar i programområdet. Närhet till huvudcykelstråk Genomsnittligt cykelavstånd från varje fastighet till närmaste huvudcykelstråk. Närhet till spårstation Mängd av befolkningen (boende och arbetande) som når spårstation inom 500 m. Framkomlighet med bil Bedöms av trafikexpert utifrån vägnätets karaktär. Måluppfyllelsen baseras på: Handels- och serviceutbud Procentuell förändring av handelsoch serviceutbudet. Funktionsblandning Mängden bostadsyta i förhållande till total mängd bostadsyta och lokalyta. Funktionstäthet Mängden bostadsyta relaterat till mängden lokalyta. Måluppfyllelsen baseras på: Kulturmiljö- och kulturlandskap Bedöms av byggnadsantikvarie utifrån unikhet, kulturhistoriskt och antikvariskt värde. Natur- och skärgårdslandskap Bedöms av landskapsarkitekt utifrån strandlinje, förkastningsbrant, sjöutsikt och frånvaron av mänsklig påverkan. Småstadskaraktär Bedöms av arkitekt utifrån stadsrummets skala och möjligheten att se stadsbyggelse när man kommer över Lidingöbron. Måluppfyllelsen baseras på: Närhet till mötesplatser Andel av befolkningen (boende och arbetande) som når en mötesplats (torg, parker och centrala korsningar) inom högst 300 meters gångavstånd. Tillgång till gångnätet Hur rumsligt integrerade olika gångoch gatustråk är. Tillgång till välintegrerade gator Total längd på välintegrerade gångvägar och gator inom programområdet. Planprogram för Centrum/Torsvik Samrådshandling VISION OCH MÅL 9

10 VÄRDEROS Värderosen (till vänster) illustrerar hur väl respektive framtidsbild uppfyller de övergripande målen för Centrum/Torsvik. Bedömningen, på skalan 1 till 5, bygger på olika kvantitativa och kvalitativa analyser av dessa mål. 1 betyder att målet inte uppfylls, 2 betyder att målet knappt uppfylls, 3 betyder att målet uppfylls, 4 betyder att målet uppfylls väl och 5 betyder att målet uppfylls mer än väl. LÄS MER Centrum/Torsvik Stadsbyggnadsanalyser Spacescape, VISION OCH MÅL Planprogram för Centrum/Torsvik Samrådshandling

11 Centrum/Torsvik Jämför! Vik ut sidan och jämför med framtidsbilderna på sidorna 33, 37, 41, 45 och 49. Vatten Tillgången till stranden är idag begränsad och strandparkens kvalitet är låg på grund av trafikinfrastrukturen. Det finns utsiktsplatser på Torsviksberget och Flaggberget, men där är trafikstörningarna stora. Både fysiskt och upplevelsemässigt är det långt till vattnet. Framkomlighet Tillgängligheten för gående och cyklister är idag dålig. Vägbarriärer och biltrafik gör gång- och cykelmiljön mycket oattraktiv. Busstrafiken är centralt placerad. Framkomligheten med bil är mycket god. villastadskvarter, bebyggelsen längs Stockholmsvägens södra sida och Torsviksbergets parkmiljö är karaktäristiska, men stadsbilden är i stort splittrad. Mötesplatser Den viktigaste mötesplatsen idag är Vasatorget i centrum. Den fina gångmiljön i kombination med många målpunkter gör det attraktivt. Torsviks torg är en mötesplats, men har mycket stora brister som stadsmiljö. Torsviksparken och Torviksplatån är uppskattade mötesplatser. Jämför! Vik ut sidan och jämför med framtidsbilderna. Måluppfyllelse i dagens Centrum/Torsvik Grönska Tillgången till grönområden bedöms som god, men Södra Kungsvägen utgör en barriär mellan delområden. Torsviksparken och Torsviksberget har flest vistelsevärden. I övrigt är vistelsevärdena få. Ekologiska värden är generellt låga. Naturen på Torsviksberget är av något högre värde i ett lokalt perspektiv. Spridningssambanden är svaga. Närhet Idag har centrum ett relativt bra utbud av handel och service, men bara en tredjedel av besökarna bedöms komma från närområdet. Då övriga besökare i hög utsträckning är bilburna finns stor risk att de väljer andra handelsplatser med bättre utbud. En förtätning kan leda till större lokal bärkraft för centrum. Karaktär Det storskaliga sprickdalslandskapet är avläsbart trots de stora vägbarriärerna. Kulturlandskapet och kulturmiljöerna är fragmenterade och generellt av lågt värde. Enstaka byggnader såsom stadshuset, Lidingö DEFINITION GRÖNYTA/PARKYTA Begreppet grönyta innefattar både naturområden och parker. Det är en minst 0,25 hektar stor markyta som inte är bebyggd eller hårdgjord. Den ska vara tillgänglig för allmänheten samt lämpa sig för rekreation i form av fysisk aktivitet eller vila. Parkyta är en anlagd grönyta med i huvudsak planterad växtlighet för möten, lek och upplevelser. Värderos nuläge FAKTA KVALITETER NULÄGE Boende i bullerstörda bostäder: 73 % Kraftigt bullerstörd yta: 19% Bullerstörd grönyta: 65 % Grönyta/parkyta: 10/4,1 hektar Befolkning som når ett grönområde inom högst 200 m: 79% Antal personer som når stranden inom högst 1 km: 2600 Utsiktsyta: 5,1 hektar Antal personer som når en spårstation inom högst 500 m: 900 Planprogram för Centrum/Torsvik Samrådshandling VISION OCH MÅL 11

12 2 Bakgrund Centrum/Torsvik har ett centralt läge, både på Lidingö och i Stockholmsregionen. I samklang med öns landskap och karaktär skapas goda förutsättningar till utveckling som tillgodoser Lidingö stads arbete för hälsa, hållbarhet och stadskvaliteter. Programområdet Programområdet sträcker sig från Torsviksplatån i norr till villabebyggelsen i Herserud i söder, från Lidingöbroarnas fästen i väster till Lidingö centrum i öster. I kommande detaljplaner omfattas inte alla fastigheter i planområdet. Området karaktäriseras av skärgårdens sprickdalslandskap med höjdskillnader mellan dalar och låga berg. Det har satt sin prägel på vägnät och bebyggelse. Avgränsningen motsvarar utvecklingsområdet Centrum/Torsvik i Översiktsplan Lidingö Landskapet är splittrat, både av Södra Kungsvägen och av bebyggelsen som är svagt sammanhållen. En av Lidingös första vägar, Stockholmsvägen, har varit betydande för framväxten av Lidingö centrum och för Torsviks bostadsutveckling. Flertalet av byggnaderna utmed Stockholmsvägen har en utpräglad och 50-talsarkitektur med handel i bottenvåningen. Programområdets avgränsning Lidingö centrum byggdes på 1990-talet. Här finns butiker, bostäder, bibliotek, kyrka, Lidingö museum, biograf, kaféer och restauranger. Gatorna i centrum är främst till för gång- och cykeltrafikanter. I programområdet finns även fem förskolor och Torsviks skola. Centrum/Torsvik hade 2012 cirka invånare fördelade på cirka hushåll. År 2009 var antalet arbetsplatser runt 2 000, varav de flesta i Lidingö stadshus och dess närhet. Projektets avgränsingar Kommunfullmäktige beslutade 2012 att ersätta Gamla Lidingöbron med en ny bro för spårväg, gång och cykel. Själva bron ingår inte i programområdet, men hur bron ska anslutas till Centrum/Torsvik är något planeringen av stadsdelen måste förhålla sig till. Planområdesgräns Lidingöbanan Spårsta on Enligt översiktsplanen ska möjligheten att i framtiden förlänga tunnelbanan från Ropsten till Lidingö inte byggas bort. Planprogrammet tar hänsyn till detta, även om en tunnelbana inte är aktuell inom överskådlig framtid. Detta är en fråga som SL beslutar om. 12 BAKGRUND Planprogram för Centrum/Torsvik Samrådshandling

13 Centrum/Torsvik Planprogrammet Planprogrammets syfte är att utreda förutsättningar för utveckling av Centrum/ Torsvik. Programmet ska - efter samråd, eventuell folkomröstning, slutlig bearbetning och kommunfullmäktiges godkännande - ge riktlinjer för kommande detaljplanering i området. Stadsutvecklingen i Centrum/Torsvik ska leda till: Effektiv markanvändning Att ny bebyggelse tillkommer för att ge bättre utnyttjande och underlag för befintlig infrastuktur, handel, service, grönområden med mera. Förstärka knutpunkter Att förstärka stadsdelens funktion som knutpunkt för handel, service och kommunikationer. Tydliga stråk Att gator sträcker sig mellan naturliga målpunkter och mötesplatser samt kantas av bebyggelse och verksamheter som ger trygghet under hela dygnet. Stadsbyggnadsmässig läkning Att trafikledernas barriärverkan minskar och att gatorna kopplas samman med kringliggande stadsdelar. Nya mötesplatser Att fler platser skapas där människor kan mötas. Ökat handelsutbud Att öka handelsytorna och där igenom utbudet. Minskat buller Att minska bullret i och kring bostäder samt i parker. Utgångspunkter Utvecklingen av Centrum/Torsvik ska ske med hänsyn till både lokala som regionala aspekter. Viktiga utgångspunkter för projektet är översiktsplanen Lidingö 2030, Lidingös miljöprogram och stadens övergripande vision och målsättningar. Lidingö är hälsans ö Lidingö ska främja en hälsosam stadsutveckling med förutsättningar för god livskvalitet. Utveckling av Centrum/ Torsvik har stor möjlighet att bidra till detta. Här kan förbättrade gång- och cykelstråk, parker och en sammanlänkad stadsdel med minskat buller utvecklas. Dessutom innebär utvecklingen att större grönområden på ön kan lämnas orörda. Översiktsplan Planprogrammet för Centrum/Torsvik och kommande detaljplaner ska överenstämma med översiktsplanen och innebära en utveckling i enlighet med översiktsplanens riktlinjer. Översiktsplan Antagen av kommunfullmäktige den 27 augusti 2012 För att öka de hållbara transporternas andel av resandet föreslår översiktsplanen att staden ska verka för förbättrad kollektivtrafik, bland annat genom att undersöka en ny sträckning för Lidingöbanan via Torsviks torg och Lidingö centrum. Översiktsplanen föreslår ett antal åtgärder för Centrum/Torsvik, bland annat: Förbättrad kollektivtrafik Fler bostäder Ökad integration med omgivande stadsdelar och bättre framkomlighet för cyklister. Nya parkeringsplatser ska i första hand anläggas under mark. Lidingös översiktsplan - Lidingö 2030 ligger till grund för de förändringar som föreslås i planprogrammet för Centrum/ Torsvik Grönytor ska fortsatt vara viktiga inslag. En utveckling av Centrum/Torsvik kan också förverkliga översiktsplanens ambitioner att stärka Lidingö som en kreativ mötesplats, att planera miljösmart och att samverka med Stockholmsregionen. LÄS MER Lidingö stads hälsoprofi l - Strategi, mål och inriktning, Lidingö stad, 2006 Översiktsplan - Lidingö 2030, Lidingö stad, 2012 Planprogram för Centrum/Torsvik Samrådshandling BAKGRUND 13

14 Miljöprogram Kommunfullmäktige antog 2011 ett miljöprogram med tio lokala miljömål som ska ligga till grund för stadens utveckling och verksamheter fram till Miljöprogrammet bygger på de nationella miljömålen och ska vara vägledande vid utvecklingen av Centrum/Torsvik. Det tio miljömålen är: Energismart stad 1. Effektiv energianvändning 2. Grön energi 3. Hållbara transportsystem Hållbar grön ö 4. Hållbar bebyggelse 5. Hållbar kommunal verksamhet 6. Rik natur och rent vatten 7. Inbjudande park-, natur- och kulturmiljöer Miljökloka val 8. Hög miljömedvetenhet 9. Miljöklok konsumtion och slutna kretslopp 10. Hållbart resande Stockholmsregionen Lidingö är centralt beläget i Stockholmsregionen som växer sig allt tätare och starkare. Befolkningen i Stockholms län förväntas öka med mer än en halv miljon invånare fram till år På andra sidan Lilla Värtan växer nu Norra Djurgårdsstaden fram. Ett attraktivt och varierat utbud av bostäder i trygga miljöer är viktigt för att regionen ska behålla och flytta fram positionen. Den regionala utvecklingsplanen (RUFS) pekar också på vikten av flera olika transportsystem för hållbara och effektiva resor med många bytesmöjligheter. Lidingöbanan beräknas kopplas ihop med Spårväg City Det blir då möjligt att resa utan byten mellan Gåshaga och Stockholms city. Sammantaget ger detta nya förutsättningar för Lidingö att samverka med regionen kring utbudet av bostäder, arbete, utbildning, handel, service, kultur och natur. Lidingö har ett centralt läge i Stockholmsregionen. LÄS MER Lidingös miljöprogram , Lidingö stad Regional utvecklingsplan för Stockholmsregionen RUFS 2010, Stockholms läns landsting 14 BAKGRUND Planprogram för Centrum/Torsvik Samrådshandling

15 Projektförutsättningar Utifrån beskrivna utgångspunkter har Lidingö stad slagit fast ett antal förutsättningar som är viktiga för planeringen och utvecklingen av Centrum/Torsvik. Projektet ska eftersträva en hållbar stadsbyggnad, en ekonomi i balans och föra en dialog med projektets intressenter. Hållbar stadsbyggnad Hållbar stadsbyggnad betyder bland annat att föreslagen bebyggelse ska hålla hög arkitektonisk kvalitet och att hushålla med energi och resurser. Staden tar därför fram ett särskilt hållbarhetsprogram för Centrum/Torsvik som ska ge riktlinjer för detaljplanering och markanvisningsavtal. Läs mer i kapitlet Hälsosam och hållbar stadsutveckling. Ekonomi i balans Ekonomi i balans innebär att stadens intäkter ska vara minst lika stora som kostnaderna. Intäkterna skapas genom markförsäljning och gatukostnadsersättning som kan tas ut vid gatuutbyggnad. Kostnaderna genereras genom utbyggnad av infrastruktur såsom bergtunnel, överdäckning, spårväg och gator. Samverkan och dialog En större förändring i en stadsdel som redan är bebyggd engagerar och berör de som bor och verkar på Lidingö. Det är därför viktigt att i ett tidigt skede bygga kunskap och skapa förståelse för varandras intressen och villkor. Detta kräver samverkan mellan staden, medborgare, näringsidkare, fastighetsägare, byggherrar, Storstockholms lokaltrafik (SL), Trafikverket, länsstyrelsen med flera. Synpunkter från näringsidkare och medborgare har varit ett väsentligt bidrag till planprogrammet. Medborgardialog är viktig och kommer att finnas med i det fortsatta arbetet. Läs mer om den medborgardialog som har skett i kapitlet Medborgardialog. Näringsidkarna deltog bland annat i en workshop våren 2011 i samband med att en handelsstrategi togs fram. Dialogen med fastighetsägare har fortsatt kontinuerligt under 2012 för att främja samsyn kring programförslaget. Stadskvaliteter Analyser visar vilka kvaliteter som gör bostäder och kontor attraktiva i Stockholmsregionen. Det handlar bland annat om tillgänglighet, kollektivtrafik, grönområden och service. Planeringen och utvecklingen av Centrum/Torsvik ska ta tillvara värdeskapande kvaliteter och därmed bidra till en attraktiv stadsdel. Läs mer om stadskvaliteterna i kapitlet Hälsosam och hållbar stadsutveckling. LÄS MER Centrum/Torsvik Lidingös miljöprogram är en viktig utgångspunkt för hållbarheten i Centrum/Torsvik Värdering av stadskvaliteter, Spacescape och Evidence, 2010 Planprogram för Centrum/Torsvik Samrådshandling BAKGRUND 15

16 3 Medborgardialog Det har varit viktigt för staden att tidigt i processen ha en dialog med både boende i området och alla andra Lidingöbor om Centrum/Torsvik. Medborgardialogen inleddes i mars 2012 då alla Lidingöbor kunde lämna sina synpunkter i en enkät. Många var engagerade och över 220 svar kom in. Parallellt hölls sju gruppdiskussioner med bland annat boende, föreningar och näringsidkare i området. De synpunkter som har kommit fram i dialogen är ett viktigt underlag i arbetet med utvecklingen av Centrum/Torsvik. Dialogens främsta syfte var att få in synpunkter från de boende på kvaliteter och brister i området, vilka platser som används, hur de används och vilka förbättringsmöjligheter som finns. Bättre platser Enkätsvaren och grupp diskussionerna visar vilka områden som de boende tycker mest om och som de gärna vistas länge på. Favoritområdena är Torsviksparken, Torsviksplatån, Torsviksberget och centrum. Detta är viktiga mötesplatser där det finns utrymme för rekreation. Centrum uppskattas för dess småskalighet och personlighet. Sittplatser och grönska upplevs höja vistelsevärdena i centrum. Näringsidkarna och många andra skulle vilja se en utveckling av centrum med ett utökat stråk mot Torsviks torg, men med Bild över favoritplatser. Källa: 220 enkätsvar. bevarad småskalighet. Många vill också ha fler kaféer och restauranger, gärna med uteserveringar. Sämre platser Liksom det finns favoritplatser finns även platser som har förbättringspotential. Platser som idag har brister och där ingen vill vistas under en längre tid. De mest utmärkande platserna är Torsviks torg och infarten till Lidingö. Här skapar Södra Kungsvägen och trafiken en störande miljö med mycket buller. Ett genomgående önskemål är att däcka över infarten och använda marken till mer service, handel och parker. 16 MEDBORGARDIALOG Planprogram för Centrum/Torsvik Samrådshandling

17 Centrum/Torsvik Tyck till om CentrumTorsvik I den här typen av rutor finner du citat återgivna från medborgardialogen som genomfördes våren Bild över sämre platser. Källa: 220 enkätsvar. I planprogrammet finns citat från den medborgardialog som har bedrivits under våren Slutsatser och sammanfattning Det finns en tydlig enhetlighet i vad de boende som svarat på enkäten tycker är viktigt: Att få fler mötesplatser med sittplatser och utökad service och handel. Att få bort trafiken som idag upplevs som störande. Ett utökat stråk mellan Torsviks torg och centrum. Närheten till grönområden. Att däcka över Södra Kungsvägen. LÄS MER Dialog om Centrum/Torsvik Favoritplatser, mindre bra platser och vistelsevärden i det offentliga rummet, Lidingö stad, Spacescape & White 2012 Planprogram för Centrum/Torsvik Samrådshandling MEDBORGARDIALOG 17

18 4 Hälsosam och hållbar stadsutveckling Lidingö är hälsans ö. Målsättningen är att vara en energismart, hållbar och miljöklok stad i balans med naturen. Planeringen och utvecklingen av Centrum/Torsvik ska främja den målsättningen. Här beskrivs de hållbarhetsprinciper, hälsoaspekter och stadskvaliteter som ligger till grund för de fem framtidsbilderna i kapitel 6. energismarta byggnaderna och infrastruktur. Byggnader och anläggningar uppförs så att spridning av skadliga ämnen undviks. När vägarnas barriäreffekt minskas kan den biologiska mångfalden stärkas och ekosystemens bidrag till stadsdelen öka. Växters och djurs spridningsvägar säkerställs och förbättras. Hållbar utveckling En hållbar utveckling tar hänsyn till dagens behov utan att äventyra kommande generationers möjligheter att göra detsamma. Ett hållbart samhälle innefattar sociala, ekonomiska och ekologiska aspekter. Ekologisk hållbarhet Ekologisk hållbarhet handlar om klimat, mark, natur, vatten, avfall och energi. Detta uppnås genom att Lidingö stads invånare och besökare ska ha goda möjligheter till transporter utan bil genom bra tillgång till kollektivtrafik samt gångoch cykelvägar. Om förslagen genomförs kommer resbehovet att minska i och med att serviceutbudet i Lidingö centrum förbättras. Centrum/Torsvik ska minska källor till klimatförändringar med nya miljö- och Centrum/Torsvik kan bli en grön och attraktiv stadsmiljö som fördröjer dagvatten, skapar skugga och utjämnar temperaturen. Ekonomisk hållbarhet Ekonomisk hållbarhet handlar om att hushålla med mänskliga och materiella resurser på lång sikt. Det gäller arbetsliv, näringsliv och privat service, men även infrastruktur, offentlig service och fritid. Ett hållbart område är attraktivt och bedöms därför ge långsiktigt stabila fastighetsvärden. Lokaler ska nyttjas på ett långsiktigt, optimalt sätt. Utrymme ska finnas för att handel ska kunna expandera i attraktiva lägen. Lokaler och stadsrum ges en flexibel utformning som gör det möjligt att variera användningen över tid. Bostäder anpassade till äldres behov kan möjliggöra för äldre att bo kvar i sin lägenhet och själva klara sin vardag. Social hållbarhet Social hållbarhet handlar om att bygga ett långsiktigt stabilt och dynamiskt samhälle där grundläggande mänskliga behov såsom hälsa, livsmiljö, trygghet och delaktighet uppfylls. Bild som visar de tre olika hållbarhetsaspekterna kommer I Centrum/Torsvik ska hänsyn tas till tillgänglighet, tillgång till mötesplatser och attraktiv bebyggelse. Genom att blanda funktioner i byggnaderna skapas en levande och trygg stadsdel under en stor del av dygnet. Verksamheter och bostäder i bottenvåningen ger dessutom informell övervakning av gatan och bidrar till hög kvalitet i de offentliga rummen. En variation av upplåtelseformer och lägenhetsstorlekar gör att människor med olika behov kan bo i området. Det motverkar segregation och ger underlag för mer varierad service. Centrum/Torsvik ska erbjuda förutsättningar för bra hälsa genom god tillgång till parker, promenadstråk och vattenkontakt. Dessutom avsätts parkmark för att bland annat möjliggöra spontanidrott. 18 HÄLSOSAM OCH HÅLLBAR STADSUTVECKLING Planprogram för Centrum/Torsvik Samrådshandling

19 Stadskvaliteter Undersökningen Värdering av stadskvaliteter visar att åtta stadskvaliteter tillsammans kan förklara prisvariationen på bostadsrätter i Stockholmsregionen. Dessa stadskvaliteter kan sägas vara nyckelfaktorer för att skapa attraktiva stadsmiljöer. Centrum/Torsvik Med stadskvalitet menas en läges-, områdes-, eller rumsegenskap som har positiv påverkan på värderingen av boende (priset på en bostadsrättslägenhet i kronor per m 2 ). En viktig stadskvalitet är närhet till spårbunden kollektivtrafik. Ett stort utbud av handel, restauranger, kultur och service (urbana verksamheter) inom gångavstånd är också viktigt vid val av bostad eller kontorsetablering. Ett sammankopplat gatunät med få omvägar där det är lätt att hitta till målpunkter upplevs också som attraktivt i en stadsdel. Närhet till stora grönområden, i synnerhet högkvalitativa parker och vattenområden, har betydelse för bostäders värde. De som bor i lägenhet värderar slutna kvarter med utåtvända entréer högre än annan bebyggelse. Det är viktigt att kontorslokalerna är moderna och yteffektiva och att kontoren ligger i kluster. Figurerna visar vilka kvaliteter som är viktiga för att ge höga fastighetsvärden för bostadsrätter (till vänster) och kontor (till höger). Hälsosam stad Lidingö är hälsans ö med många möjligheter till motion, rekreation och avkoppling för invånare och besökare. Centrum/ Torsvik ska bidra till en hälsosam stadsutveckling och öka förutsättningarna för god livskvalitet. För att lyckas är god tillgänglighet och strategisk lokalisering av bostäder och arbetsplatser i förhållande till kollektivtrafik och service viktigt. Minskade bullerstörningar är en annan framgångsfaktor. Tillgänglighet För att Centrum/Torsvik ska kunna vara en stadsdel för alla - barn och äldre, boende och besökare - är tillgänglighet prioriterat. Tillgänglighet nås genom medveten planering för förbättrad kollektivtrafik, angöring till entréer med bil, sammanlänkning av stadsdelar samt möjlighet att enkelt och utan hinder nå parker, natur och vatten. Strategisk lokalisering och utbyggnad En hälsosam och miljösmart livsstil kan underlättas genom strategisk lokalisering och utbyggnad av bostäder, arbetsplatser och besöksmål i förhållande till kollektivtrafik och service. En fortsatt utbyggnad av säkra gång- och cykelvägar är också viktigt för att främja både hälsooch miljöarbetet. Det ger möjligheter till vardagsmotion för den enskilde. Samtidigt minskar buller och utsläpp av luftföroreningar. Planprogram för Centrum/Torsvik Samrådshandling HÄLSOSAM OCH HÅLLBAR STADSUTVECKLING 19

20 Buller En ambition med stadsutvecklingen i Centrum/Torsvik är att minska bullernivåerna. I bullersammanhang används ofta begreppet ekvivalent ljudnivå (LAeq). Det är den genomsnittliga ljudnivån under en given tidsperiod, vanligtvis ett dygn. Maximal ljudnivå (LAmax) är den högsta förekommande ljudnivån under en viss period. Buller påverkar vår hälsa och möjlighet till en god livskvalitet. Förutom att vi blir störda av buller kan det påverka vår prestation, inlärning och sömn negativt. Under senare år har flera studier pekat på att det finns en ökad risk för hjärtoch kärlsjukdomar om man utsätts för mycket buller under lång tid. En bulleranalys har genomförts för dagens Centrum/Torsvik samt för de fem framtidsbilderna. Idag bor 73% av befolkningen inom Centrum/Torsvik i bullerstörda bostäder. 19% av den totala ytan inom analysområdet är kraftigt bullerstörd. 65% av den totala andelen grönyta kan klassas som bullerstörd. Vägtrafi kbuller inom dagens Centrum/Torsvik, ekvivalent ljudnivå. De färgade ytorna är ytor som anses vara bullerstörda db(a) db(a) db(a) db(a) Bilden visar hur olika maximala decibelnivåer upplevs. Källa: Trafi kverket. Södra Kungsvägen skapar idag mycket buller i Centrum/Torsvik. DEFINITION BULLER Bullerstörda bostäder Bostäder i lägen med en ekvivalent ljudnivå över 55 db(a) vid fasad. Detta är ett riktvärde för trafi kbuller som normalt inte bör överskridas vid nybyggande av bostäder. Kraftigt bullerstörd yta Markytor (park, gata, tomter med mera) med en ekvivalent ljudnivå över 65 db(a). Bullerstörd grönyta Grönytor med en ekvivalent ljudnivå över 50 db(a). 20 HÄLSOSAM OCH HÅLLBAR STADSUTVECKLING Planprogram för Centrum/Torsvik Samrådshandling

21 Centrum/Torsvik Hållbar och hälsosam utveckling i Centrum/ Torsvik I den fortsatta planeringen och utvecklingen av Centrum/Torsvik ska hänsyn tas till principerna för ekologisk, ekonomisk och social hållbarhet. Likaså ska alla föreslagna lösningar gynna hälsa och hög livskvalitet. Detta uppnås genom att skapa en tät och grön stadskärna där parker, service och kollektivtrafik kan användas av både boende och arbetande. Tätheten - med ökade möjligheter till möten, effektivt markutnyttjande och minskad resursförbrukning - bidrar till social, ekologisk och ekonomisk hållbarhet. Förtätningen av Centrum/Torsvik med god kollektivtrafik och bra gång- och cykelnät skapar rörelsefrihet. I förlängningen innebär det mindre biltrafik och mindre luftutsläpp. Den täta gröna staden innebär alltså möjligheter till en både hälsosam och hållbar livsstil. Hållbarhetsprogram Hållbarhetsfrågorna initierades tidigt i processen med att ta fram planprogrammet. Hållbarhetsfrågorna i planprogrammet utgår från Lidingös miljöprogram och ligger till grund för de framtidsbilder som presenteras i kapitlet Fem framtidsbilder. För att säkerställa hållbar utveckling för Centrum/Torsvik ska staden ta fram ett hållbarhetsprogram med riktlinjer för kommande detaljplanering, markanvisningar och avtal. Hållbarhetsprogrammet ska godkännas samtidigt som planprogrammet beräknas godkännas vid årskiftet 2014/2015. Miljökonsekvensbeskrivning Planprogrammets betydande miljöpåverkan granskas också i en miljökonskevensbedömning enligt miljöbalken. Den sammanfattas i kapitlet Konsekvenser och finns som bilaga till planprogrammet. I miljökonsekvensbeskrivningen bedöms hur väl de nationella, regionala och lokala miljömålen uppnås. Stadskvaliteter i Centrum/Torsvik Projektet ska bland annat bidra till att minska bullersituationen, öka handelsutbudet, läka samman stadsdelen och skapa attraktiva mötesplatser. Ett led i detta är att bygga slutna kvarter med möjlighet till lokaler i bottenvåningen. Centrum/Torsvik ska erbjuda god kollektivtrafik,förbättrat gång- och cykelvägnät och bättre möjligheter att ta sig ner till vattnet. Parker, torg och gator ska bli mer attraktiva och därmed utgöra högkvalitativa mötesplatser. Detta utvecklas i kapitlet Stadsbyggnadsprinciper. Dessa åtgärder gynnar inte bara långsiktig hållbarhet utan de ökar även de ekonomiska värdena. Den ena projektförutsättningen, hållbar stadsbyggnad, bidrar därmed till att den andra, ekonomi i balans, kan uppnås. Buller En tunnelförläggning av Södra Kungsvägen gör att trafikbullret inom området kan minska markant. En överdäckning vid entrén till Lidingö minskar trafikbullret ytterligare. Andelen boende i bullerstörda bostäder minskar till under 50% och den totala mängden kraftigt bullerstörd yta (definition se sidan 20) minskar kraftigt till 5%. En tunnelförläggning av Södra Kungsvägen gör att mängden bullerfri grönyta kan öka. Om Lidingöbanan dras genom Centrum/Torsvik medför detta endast en marginell skillnad ur bullerhänseende. Läs mer i kapitlet Fem framtidsbilder. LÄS MER Centrum/Torsvik - Bullerutredning, Ramböll, 2013 Miljökonsekvensbeskrivning, Planprogram för Centrum/Torsvik Sweco, 2013 Värdering av stadskvaliteter, Spacescape och Evidence, 2011 Minska på bullernivån och utöka gröna oaser. Ett småskaligt, hållbart och vänligt område anpassat för ett samspel mellan människor, natur och miljö med bilismen minimerad. Planprogram för Centrum/Torsvik Samrådshandling HÄLSOSAM OCH HÅLLBAR STADSUTVECKLING 21

22 5 Frågeställningar I arbetet med planprogrammet har ett antal frågeställningar gällande Södra Kungsvägen, entrén till Lidingö och Lidingöbanan identifierats. När frågeställningarna kombineras på olika sätt ger de fem möjliga framtidsbilder, som presenteras i kapitel 6. Utvecklingen av Lidingö centrum och stadshuset är också viktiga frågeställningar, men de skiljer sig inte mellan framtidsbilderna. Före beslut kan fattas om hur Centrum/Torsvik ska utvecklas får Lidingöborna ta ställning till de lösningar som beskrivs här. Centrum/Torsvik är beroende av fyra viktiga ställningstaganden avseende Lidingö centrum med stadshuset, Södra Kungsvägen sträckning, entrén till Lidingö och Lidingöbanan. Entrén till Lidingö Ska området mellan brofästet och Torsviks torg överdäckas? Lidingöbanans sträckning Ska Lidingöbanan gå genom centrum eller vara kvar i befintligt läge? Södra Kungsvägens sträckning Ska Södra Kungsvägen dras i tunnel? Lidingö centrum Hur ska Lidingö centrum leva vidare och utvecklas? Ska stadshuset bevaras, byggas till eller rivas? 22 FRÅGESTÄLLNINGAR Planprogram för Centrum/Torsvik Samrådshandling

23 Lidingö centrum Nuläge Lidingö Centrum, med cirka m 2 handel, invigdes 1995 och har sedan dess inte förändrats vare sig i storlek eller form. Centrumkvarterens småskaliga bebyggelse uppskattas av Lidingöborna. Här finns bland annat butiker, bostäder, restauranger, kaféer och Lidingö bibliotek. Utmaning Lidingö centrum uppfyller inte de krav på innehåll och bredd som kunderna efterfrågar idag. Befintliga butiker har små möjligheter att expandera och det behövs fler mötesplatser såsom kaféer och restauranger. Under programarbetet har det också framkommit önskemål om ett större bibliotek. Konkurrensen ökar för Lidingö centrum då nya handelsetableringar planeras, bland annat ett stort köpcentrum i Norra Djurgårdsstaden. För att möta konkurrensen och inte tappa marknadsandelar behöver Lidingö centrum förstärkas och förnyas snarast. Det finns också ett stort värde för Lidingöborna i att fortsatt ha ett bra utbud och kunna handla på hemmaplan. Möjliga lösningar En handelsstrategi är framtagen tillsammans med företagare och fastighetsägare i Lidingö centrum. Den indikerar att Lidingö centrum bör expandera med cirka m 2 handel till Efter år 2020 kan det behöva tillkomma ytterligare m 2. Medborgardialogen och det inledande programarbetet har tydliggjort vikten av att behålla centrums karaktär. Lidingö centrum ska även i framtiden vara ett utomhuscentrum. För att bredda utbudet och ge befintliga butiker möjlighet att expandera föreslås Lidingö centrum utökas i samtliga framtidsbilder. Lidingö centrum utvecklas mellan de nuvarande centrumkvarten, Lejonvägen och mot Sturevägen. Tyngdpunkten ligger i tre nya kvarter mellan Lejonvägen och Stockholmsvägen (se nästa sida). Det är viktiga åtgärder för att centrum ska bli livskraftigt över tid och erbjuda boende på Lidingö tillgång till god service. Centrumparken används inte mycket idag, men den ligger alldeles intill det viktiga handelsstråket. Förslaget är att parkområdet bebyggs och ersätts med en utökad Vasapark. En ny park kan LÄS MER Handelsstrategi - Strategi för utveckling av Lidingö Stadskärna, WSP 2011 Genom att skapa fler bostäder och lokaler för handel och restauranger kan man göra Lidingö till en levande stad utan att tulla på dess charm. Centrum/Torsvik Vid biografen och ett utbyggt bibliotek skapas nya kvarter med bostäder. I bottenvåningarna ryms publika lokaler. Lejonstigen och den korsande gatan blir gångfartsgator med plats för uteserveringar, sittplatser och träd. I kvarteret på höger sida ligger idag polishuset. Vypunkten på kartan ovan visar platsen för illustrationen. Planprogram för Centrum/Torsvik Samrådshandling FRÅGESTÄLLNINGAR 23

24 anläggas vid stadshuset. Parkens storlek beror på alternativ för Stadshusets utformning. Etapputbyggnad av centrum Lidingö centrum kan byggas ut i två etapper. I en första etapp förtätas området kring Lejonvägen. Här skapas flera nya stadskvarter och Lejonvägen byggs om till en stadsgata med trädplantering och kantstensparkering. I etapp två utökas Lidingö centrum genom att norra delen av Lejonvägen byggs om. Genom att flytta parkeringen under mark i de tre nya centrumkvarteren kan en del av marken användas till ny bebyg- gelse och en utökning av Vasaparken. Lejonvägen byggs om så att vägen går att passera i samma plan mellan Vasatoget och Vasaparken. Tunneln kommer därmed att försvinna. Parkering En stor del av dagens markparkering kommer att användas till ny bebyggelse. Istället skapas parkering i garage och eventuellt mindre parkeringshus. Centrumparkeringens nya placering och möjligheten att lätt hitta dit är av stor vikt i fortsatt planering. Lidingö centrums parkeringsbehov ska om möjligt samlas till en plats och garagen nås från Lejonstigen, via Lejonvägen. På så sätt blir det lätt och tydligt att hitta parkeringsplats. Kantstensparkering anläggs för korttidsparkering. Även mängden cykelparkeringar i centrum behöver öka. Dessa kan bland annat placeras i närheten av spårstation/ busshållplats och bör vara väderskyddade. Stadshuset Nuläge Lidingö stadshus från 1974 är ritat av arkitekt Sten Samuelsson i en nymodernistisk stil. I stadshuset arbetar ungefär 250 personer. Huset är således en viktig arbetsplats på Lidingö och i Lidingö centrum. Utmaning Stadshusets utformning och användning är en viktig fråga för utvecklingen i Lidingö centrum. I det nya Lidingö centrum får stadshusets placering och utformning en central roll för hur människor rör sig i stadsdelen. Möjliga lösningar Här visas tre alternativ: att stadshuset bevaras, byggs till eller rivs. I framtidsbilderna visas stadshuset som tillbyggt, vilket inte är ett ställningstagande i sakfrågan. Stadshusets framtid kommer att avgöras efter samrådet i den fortsatta processen. Samtliga här redovisade utvecklingsalternativ för stadshuset bedöms vara ekonomiskt jämförbara. De ekonomiska förhållandena måste dock studeras närmare i det fortsatta arbetet. Inför ett framtida ställningstagande om stadshusets utveckling är det viktigt att väga samman ekonomiska konsekvenser, stadsmiljövärden, kulturhistoriska och sociala värden. Alla aspekter måste noggrant värderas och vägas in i en helhetsbedömning. Lidingö centrum, etapp ett. Lidingö centrum, etapp två. Huset är värderat som mycket kulturhistoriskt värdefullt, vilket motsvarar fordringar för byggnadsminne i kulturminneslagen. Samtidigt utnyttjas marken idag ineffektivt och husets omgivande murar och slänter utgör en barriär i stadsdelen. LÄS MER Utredning Lidingö stadshus, Sweco FRÅGESTÄLLNINGAR Planprogram för Centrum/Torsvik Samrådshandling

25 Centrum/Torsvik Bussgatan Bussgatan Bussgatan Stadshuset bevaras liksom dess murar. Däremot byggs en ny byggnad utmed Lejonvägen. Stadshuset kompletteras med bebyggelse mot Lejonvägen. Lokaler skapas i bottenvåningen mot Bussgatan. Stadshuset rivs och tre nya kvarter byggs liksom en sammanhängande, central park. Stadshusets entréparti som det ser ut idag. Stadshuset bevaras Ett centralt placerat stadshus placerar stadens kommunala service i centrum. Stadshusets arkitektur och kulturhistoria bidrar med kontinuitet när nya byggnader tillkommer kring Stockholmsvägen. Stadshusets utbredning och murar utgör en barriär. Stadshusparken blir något större, men höjdskillnaderna kring stadshuset kommer att vara kvar. Ett bevarande innebär stora investeringar i befintlig byggnad, bland annat för att effektivisera och miljöanpassa byggnaden. Stadshuset byggs till En ny park, Stadshusparken, utvecklas invid stadshuset då marken höjs till Sturevägens nya nivå. Dagens entrébyggnad kan frikopplas från övriga huset och fungera som konsthall eller kafé, vilket skulle minska byggnadens barriärverkan. Lokaler skapas i fastighetens bottenplan mot Bussgatan och Stockholmsvägen. Stadshusets murar försvinner, vilket påverkar dess kulturhistoriska värde. Även i detta alternativ krävs stora investeringar i befintlig byggnad, bland annat för att effektivisera och miljöanpassa den. Stadshuset rivs Om stadshuset rivs kan tomten nyexploateras med bostäder och lokaler. Det skulle ge stora intäkter vid markförsäljning, men det skulle också innebära en stor investering då ett nytt stadshus måste uppföras på annan plats. Något som lämpligen sker centralt inom området Centrum/Torsvik. De nya kvarteren bidrar till en mer tillgänglig stadsdel med småskalig bebyggelse. Butiker i bottenvåningarna kan tillkomma, liksom en mer sammanhängande park. De kulturhistoriska värdena som stadshuset hyser går förlorade. Planprogram för Centrum/Torsvik Samrådshandling FRÅGESTÄLLNINGAR 25

Fem förslag har blivit ett

Fem förslag har blivit ett Fem förslag har blivit ett Minskat geografiskt område Fokus på centrum med fördubblad handelsyta och fler arbetstillfällen Ingen tunnel, men överdäckning vid Torsviks torg Bullerdämpande åtgärder längs

Läs mer

CENTRUM/TORSVIK STADSBYGGNADSANALYSER

CENTRUM/TORSVIK STADSBYGGNADSANALYSER CENTRUM/TORSVIK STADSBYGGNADSANALYSER RAPPORT 2013-03-14 SPACESCAPE 1 Spacescape AB Östgötagatan 100 116 64 Stockholm +46 (0)8 452 97 67 info@spacescape.se www.spacescape.se Medverkande: Alexander Ståhle

Läs mer

Vision och mål för CentrumTorsvik. Centrum-Torsvik en spännande, attraktiv och miljösmart stadsdel.

Vision och mål för CentrumTorsvik. Centrum-Torsvik en spännande, attraktiv och miljösmart stadsdel. Vision och mål för CentrumTorsvik Centrum-Torsvik en spännande, attraktiv och miljösmart stadsdel. Lidingö. Området Centrum-Torsvik ligger strax efter Lidingöbron, centralt beläget på Lidingö. Nulägeskarta.

Läs mer

Lidingö stad, Stadshuset Besöksadress: Stockholmsvägen 50 Postadress: Lidingö Telefon : vx E-post:

Lidingö stad, Stadshuset Besöksadress: Stockholmsvägen 50 Postadress: Lidingö Telefon : vx E-post: Lidingö stad, Stadshuset Besöksadress: Stockholmsvägen 50 Postadress: 181 82 Lidingö Telefon : 08-731 30 00 vx E-post: lidingo.stad@lidingo.se Webbplats: www.lidingo.se 2013-06-05 A: TORSVIKSDIKET/BROPARKEN

Läs mer

Förslag till ny ÖVERSIKTSPLAN FÖR GÖTEBORG. Presentation på Visioner för ett hållbart växande Västsverige , Ylva Löf

Förslag till ny ÖVERSIKTSPLAN FÖR GÖTEBORG. Presentation på Visioner för ett hållbart växande Västsverige , Ylva Löf Förslag till ny ÖVERSIKTSPLAN FÖR GÖTEBORG Process till antagande BN-beslut Samråd BN-beslut Utställning BN-beslut Godkänd Antagande KF STRATEGIER FÖR STADENS UTBYGGNAD Bygg och utveckla centralt! Komplettera

Läs mer

VÄRDESKAPANDE STADSUTVECKLING

VÄRDESKAPANDE STADSUTVECKLING VÄRDESKAPANDE STADSUTVECKLING Värdering av stadskvaliteter för bostäder, Undertitel kontor och handel i Göteborgsregionen 161206 Datum METOD METOD Spatiala analyser Statistiska analyser Förklaringsmodell

Läs mer

Gottsundaområdet Planprogram

Gottsundaområdet Planprogram Kortversion av förslag till Gottsundaområdet Planprogram 2018 Samrådshandling 23 april 2018 till 4 juni 2018 Visionsbild som visar hur området kring Gottsunda centrum skulle kunna se ut. Kommunstyrelsen,

Läs mer

Fem förslag har blivit ett

Fem förslag har blivit ett Fem förslag har blivit ett Minskat geografiskt område Fokus på centrum med fördubblad handelsyta och fler arbetstillfällen Ingen tunnel, men överdäckning vid Torsviks torg Bullerdämpande åtgärder längs

Läs mer

Sundsvalls kommun. Sundsvalls. kommun. En ny stadsdel nära stad och natur en ny stadsdel att bo, verka och vistas.

Sundsvalls kommun. Sundsvalls. kommun. En ny stadsdel nära stad och natur en ny stadsdel att bo, verka och vistas. Information till närboende Katrinehill En ny stadsdel nära stad och natur en ny stadsdel att bo, verka och vistas Ett projekt inom Sundsvalls Sundsvalls kommun kommun Vad är det som är på gång i skogen

Läs mer

STOCKHOLMS ÖVERSIKTSPLAN UTSTÄLLNING

STOCKHOLMS ÖVERSIKTSPLAN UTSTÄLLNING STOCKHOLS ÖVERSIKTSPLAN UTSTÄLLNING Kortversion, maj 2009 Framtida Stockholm formas idag! Stockholm har vuxit kraftigt de senaste åren och mycket pekar på en fortsatt tillväxt. Denna utveckling ställer

Läs mer

Regional, översiktlig och strategisk planering

Regional, översiktlig och strategisk planering Regional, översiktlig och strategisk planering Fokus på social och ekologisk hållbarhet. Frågeställningen syftar till att på en övergripande strategisk nivå besvara frågor som berör markanvändningen och

Läs mer

Fråga om detaljplaneuppdrag för Villa Ekbacken, stadsdelen Skärsätra

Fråga om detaljplaneuppdrag för Villa Ekbacken, stadsdelen Skärsätra 2010-09-14 Dnr MSN/2010:988 Kommunstyrelsen Start-PM Fråga om detaljplaneuppdrag för Villa Ekbacken, stadsdelen Skärsätra Ärendet Villa Ekbacken ägs för närvarande av den kanadensiska staten och utgör

Läs mer

LIDINGÖS MILJÖMÅL 2011-2020

LIDINGÖS MILJÖMÅL 2011-2020 LIDINGÖS MILJÖMÅL 2011-2020 KLOKA VAL ENERGI STAD HÅLLBAR GRÖN KORTVERSION LIDINGÖS MILJÖPROGRAM 2011 2020 1 Lidingö tar ställning för miljön På Lidingö tar vi ställning för miljön och för en hållbar utveckling.

Läs mer

Ny översiktsplan för Göteborg Samrådsförslag

Ny översiktsplan för Göteborg Samrådsförslag Ny översiktsplan för Göteborg Samrådsförslag Vad är en översiktsplan? En långsiktig och hållbar målbild för användning av mark, vatten och bebyggd miljö En samlad framtidsdiskussion med medborgarna och

Läs mer

Start-PM Fråga om programuppdrag - Detaljplan för Centrum/Torsvik, stadsdelarna Torsvik, Herserud och Hersby Dnr MSN/2009:903

Start-PM Fråga om programuppdrag - Detaljplan för Centrum/Torsvik, stadsdelarna Torsvik, Herserud och Hersby Dnr MSN/2009:903 2009-06-16 Start-PM Fråga om programuppdrag - Detaljplan för Centrum/Torsvik, stadsdelarna Torsvik, Herserud och Hersby Dnr MSN/2009:903 Ärendet Den nu gällande översiktsplanen från 2002 anger Torsvik

Läs mer

Västerås Översiktsplan 2026 med utblick mot 2050

Västerås Översiktsplan 2026 med utblick mot 2050 Västerås Översiktsplan 2026 med utblick mot 2050 En sammanfattning Västerås översiktsplan 2026 med utblick mot 2050 lägger grunden för den fortsatta planeringen. Den har tagits fram i samarbete mellan

Läs mer

Startpromemoria för planläggning av del av Akalla 4:1, Kista Gårdsväg 3, i stadsdelen Kista (170 lägenheter)

Startpromemoria för planläggning av del av Akalla 4:1, Kista Gårdsväg 3, i stadsdelen Kista (170 lägenheter) STADSBYGGNADSKONTORET TJÄNSTEUTLÅTANDE PLANAVDELNINGEN SID 1 (7) 2011-10-05 Handläggare: Renoir Danyar Tfn 08-50826659 Till Stadsbyggnadsnämnden Startpromemoria för planläggning av del av Akalla 4:1, Kista

Läs mer

F Ö R S L A G 11 V I S I O N O C H Ö V E R G R I P A N D E S T R A T E G I E R Järna 2025 - En kreativ småstad i en ekologisk landsbygd År 2025 är Järna en ort med karaktär av småstad där närheten till

Läs mer

Underlag för planuppdrag

Underlag för planuppdrag Detaljplan för fastigheten Masten 11, Pålsjö Helsingborgs stad Underlag för planuppdrag Syfte och process Detaljplanens syfte Syftet med ändringen av detaljplanen är att möjliggöra fler lägenheter på fastigheten

Läs mer

Värdering av stadskvaliteter i Stockholmsregionen

Värdering av stadskvaliteter i Stockholmsregionen Värdering av stadskvaliteter i Stockholmsregionen Stadsutveckling i den regionala utvecklingsplaneringen Visionen i RUFS 2010, den regionala utvecklingsplanen för Stockholmsregionen, är att vi ska bli

Läs mer

idéskiss Trafik och parkering

idéskiss Trafik och parkering 17 Inledning Utvecklingen inom det studerade området från lantlig småstadsidyll till ett modernt centrum har skapat en komplex och varierad stadsbebyggelse. Den framtida staden bör utgå från vad som är

Läs mer

Plansamråd för Telefonfabriken 1 (Designens hus)

Plansamråd för Telefonfabriken 1 (Designens hus) Hägersten-Liljeholmens stadsdelsförvaltning Avdelningen för Samhällsplanering Tjänsteutlåtande Sida 1 (5) 2014-11-03 Handläggare David Eriksson Telefon: 08-508 22 053 Till Hägersten-Liljeholmens stadsdelsnämnd

Läs mer

Underlag för planuppdrag

Underlag för planuppdrag Detaljplan för del av fastigheten Pysslingen 1 m fl Helsingborgs stad Underlag för planuppdrag Syfte och process Detaljplanens syfte Syftet med detaljplanen är att möjliggöra för bostadsändamål samt att

Läs mer

Start-PM. Ärendet Kommunstyrelsen

Start-PM. Ärendet Kommunstyrelsen 2010-04-08 Kommunstyrelsen Start-PM Fråga om planuppdrag Detaljplan för del av Lidingö 9:159 (Motorgården), stadsdelen Gångsätra. Dnr MSN/2010:369 Ärendet Planens huvudsakliga syfte är att pröva möjligheten

Läs mer

Behovsbedömning av miljöbedömning för detaljplan för del av Anden 3, Vårgårda tätort i Vårgårda kommun

Behovsbedömning av miljöbedömning för detaljplan för del av Anden 3, Vårgårda tätort i Vårgårda kommun 1 SAMHÄLLSBYGGNAD Diarienr: Miljöreda 11/0246a Upprättad: 2012-02-01 Behovsbedömning av miljöbedömning för detaljplan för del av Anden 3, Vårgårda tätort i Vårgårda kommun I samband med upprättande av

Läs mer

Eriksberg och Ekebydalen Planprogram

Eriksberg och Ekebydalen Planprogram Kortversion av förslag till Eriksberg och Ekebydalen Planprogram 2016 amrådshandling 15 december 2016 till 10 februari 2017 Visionsbild som inspiration för hur centrala Eriksberg skulle kunna gestaltas.

Läs mer

Underlag för planuppdrag

Underlag för planuppdrag Detaljplan för fastigheterna Centern 2 och 3 Helsingborgs stad Underlag för planuppdrag Syfte och process Detaljplanens syfte Syftet med detaljplanen är att pröva möjligheten till förtätning med nya bostäder

Läs mer

Förstudierapport för Österåkers gymnasium (Berga 6:162 m.fl.)

Förstudierapport för Österåkers gymnasium (Berga 6:162 m.fl.) Förstudierapport för Österåkers gymnasium (Berga 6:162 m.fl.) Projektbeställare Projektledare Fredrik Nestor Jessica Aoun Datum 2017-08-30 Version I Projekt-, ärendenr. KS 2017/0250 Innehållsförteckning

Läs mer

Stadsbyggnadskvaliteter i Malmö, Gynnar byggemenskap

Stadsbyggnadskvaliteter i Malmö, Gynnar byggemenskap Stadsbyggnadskvaliteter i Malmö, Gynnar byggemenskap Josephine Nellerup Planeringsarkitekt FRP/MSA PLANCHEF Stadsbyggnadskontoret Josephine.nellerup@malmo.se PRIOTERADE INRIKTNINGAR Regional motor för

Läs mer

Planprogram för Södra Ryd oktober 2018

Planprogram för Södra Ryd oktober 2018 Kortversion av samrådsförslag Planprogram för Södra Ryd oktober 2018 Södra Ryds framtid i dina händer Södra Ryd är Skövdes största stadsdel och byggdes ut på 70-talet. Stadsdelen var en del av miljonprogrammet

Läs mer

Program för Gråberget DAGORDNING. Välkomna till samrådsmöte! Inledning Politiska mål Planprocessen Bakgrund och förutsättningar

Program för Gråberget DAGORDNING. Välkomna till samrådsmöte! Inledning Politiska mål Planprocessen Bakgrund och förutsättningar DAGORDNING Välkomna till samrådsmöte! Inledning Politiska mål Planprocessen Bakgrund och förutsättningar 40 min Förslag till bebyggelse Fortsatt arbete Frågestund 50 min Medverkande: stadsbyggnadskontoret,

Läs mer

Närlunda Västra 2 och Husensjö 14:1, Närlunda. Underlag för planuppdrag

Närlunda Västra 2 och Husensjö 14:1, Närlunda. Underlag för planuppdrag Detaljplan för del av fastigheten Närlunda Västra 2 och Husensjö 14:1, Närlunda Helsingborgs stad Underlag för planuppdrag Syfte och process Detaljplanens syfte Syftet med detaljplanen är att pröva möjligheten

Läs mer

Detaljplan för del av kvarteret Vargen 2, Skogsbacken/Friluftsvägen i Storskogen, Sundbyberg

Detaljplan för del av kvarteret Vargen 2, Skogsbacken/Friluftsvägen i Storskogen, Sundbyberg STADSBYGGNADS- OCH MILJÖFÖRVALTNINGEN 2011-11-24 Lisa Brattström DNR 64/2010-214 PLANBESKRIVNING SAMRÅDSHANDLING ENKELT FÖRFARANDE Detaljplan för del av kvarteret Vargen 2, Skogsbacken/Friluftsvägen i

Läs mer

Samordning Sickla-Plania Samordningsprojekt för stadsbyggnadsprojekt inom Sickla- Plania, på västra Sicklaön.

Samordning Sickla-Plania Samordningsprojekt för stadsbyggnadsprojekt inom Sickla- Plania, på västra Sicklaön. 2016-07-05 1 (6) STARTPROMEMORIA Dnr KFKS 2016/539 Projekt 9243 Nacka stad ingår i tunnelbaneavtalet. Samordningsprojekt för stadsbyggnadsprojekt inom Sickla- Plania, på västra Sicklaön. Kartan visar områdets

Läs mer

Utdrag ur områdesprogram för Bredäng, Sätra, Skärholmen och Vårberg Godkänt SBN

Utdrag ur områdesprogram för Bredäng, Sätra, Skärholmen och Vårberg Godkänt SBN Utdrag ur områdesprogram för Bredäng, Sätra, Skärholmen och Vårberg Godkänt SBN 2007-09-06 5 1 Programprocessen Programområdet omfattar de fyra stadsdelarna Bredäng, Sätra, Skärholmen och Vårberg. Bakgrund

Läs mer

Detaljplaneprogram för Henriksdal, västra Sicklaön Antagande

Detaljplaneprogram för Henriksdal, västra Sicklaön Antagande 2017-11-22 REV 2018-01-05 1 (5) TJÄNSTESKRIVELSE KFKS 2012/294-214 Projekt 9219 Kommunstyrelsen Detaljplaneprogram för Henriksdal, västra Sicklaön Antagande Förslag till beslut Kommunstyrelsen antar detaljplaneprogrammet.

Läs mer

Riktlinjer för arkitektur och gestaltningsfrågor. i Uppsala kommun

Riktlinjer för arkitektur och gestaltningsfrågor. i Uppsala kommun Riktlinjer för arkitektur och gestaltningsfrågor i Uppsala kommun Ett normerande dokument som kommunstyrelsen fattade beslut om den 14 december 2016 Dokumentnamn Fastställd av Gäller från Sida Riktlinjer

Läs mer

Detaljplan för del av Torsken 3

Detaljplan för del av Torsken 3 SOLNA STAD 1 (5) Stadsbyggnadsförvaltningen 2012-11-22 SBN/2011:220 Samrådshandling Planbeskrivning Detaljplan för del av Torsken 3 inom stadsdelen Bergshamra, upprättad i november 2012 Handlingar Utöver

Läs mer

Startpromemoria för planläggning av Marieberg 1:29 samt 1:16 i stadsdelen Marieberg (ca 100 lägenheter)

Startpromemoria för planläggning av Marieberg 1:29 samt 1:16 i stadsdelen Marieberg (ca 100 lägenheter) STADSBYGGNADSKONTORET TJÄNSTEUTLÅTANDE PLANAVDELNINGEN SID 1 (8) 2013-01-21 Handläggare: Julia Nedersjö Tfn 08-508 27 585 Till Stadsbyggnadsnämnden Startpromemoria för planläggning av Marieberg 1:29 samt

Läs mer

BEHOVSBEDÖMNING SAMRÅDSHANDLING. fastigheterna KÄLEBO 2:39, 2:40 och 2:67 med närområde. tillhörande detaljplan för. inom Arkösund i Norrköping

BEHOVSBEDÖMNING SAMRÅDSHANDLING. fastigheterna KÄLEBO 2:39, 2:40 och 2:67 med närområde. tillhörande detaljplan för. inom Arkösund i Norrköping SPN 263/2008 BEHOVSBEDÖMNING tillhörande detaljplan för fastigheterna KÄLEBO 2:39, 2:40 och 2:67 med närområde inom Arkösund i Norrköping Stadsbyggnadskontoret, fysisk planering den 27 mars 2009 SAMRÅDSHANDLING

Läs mer

Ramlösa 9:1, Helsingborg. Underlag för planuppdrag

Ramlösa 9:1, Helsingborg. Underlag för planuppdrag Detaljplan för del av fastigheten Ramlösa 9:1, Helsingborg Helsingborgs stad Underlag för planuppdrag Syfte och process Detaljplanens syfte Syftet med detaljplanen är att pröva möjligheten att uppföra

Läs mer

ANALYS B20 B21 B22. vatten vs stad - ett bebyggelseförslag till Norra Munksjön, Jönköping. Lynch, K.,

ANALYS B20 B21 B22. vatten vs stad - ett bebyggelseförslag till Norra Munksjön, Jönköping. Lynch, K., vatten vs stad - ett bebyggelseförslag till Norra Munksjön, Jönköping I d e n t i t e t - H e l h e t - R ö r e l s e ANALYS B20 B21 B22 För att få en förståelse av Norra Munksjö-området och dess karaktär

Läs mer

Underlag för planuppdrag

Underlag för planuppdrag Detaljplan för fastigheten Gantofta 1:7 m fl Gantofta, Helsingborgs stad Underlag för planuppdrag Syfte och process Detaljplanens syfte Syftet med detaljplanen är att pröva möjligheten att uppföra en idrottshall

Läs mer

Social konsekvensanalys och Barnkonsekvensanalys

Social konsekvensanalys och Barnkonsekvensanalys Social konsekvensanalys och Barnkonsekvensanalys för Detaljplan Västra Forsa, Bollebygd kommun 2018-05-08 2018-06-01 SKA/BKA Västra Forsa 1 Inventering Hur fungerar området idag? Hur fungerar platsen för

Läs mer

UNDERLAG FÖR PLANUPPDRAG

UNDERLAG FÖR PLANUPPDRAG 1(6) Dnr 198/2014 FASTIGHETEN DANMARK 29 SÖDER, HELSINGBORGS STAD UNDERLAG FÖR PLANUPPDRAG SÖKANDE Ansökan om planändring inkom från fastighetsägaren Fastighets AB Danmarkshuset den 6 februari 2014. SYFTE

Läs mer

Bo och arbeta i Norra Djurgårdsstaden

Bo och arbeta i Norra Djurgårdsstaden Stockholm växer Bo och arbeta i Norra Djurgårdsstaden stockholm.se/norradjurgardsstaden The Capital of Scandinavia ATT BO OCH ARBETA I NORRA DJURGÅRDSSTADEN Stadsutvecklingsprojektet Norra Djurgårdsstaden

Läs mer

Förslag till detaljplan för Äppelbos förskola, Tullen 11 med flera, stadsdelen Brevik

Förslag till detaljplan för Äppelbos förskola, Tullen 11 med flera, stadsdelen Brevik 2014-05-22 Dnr MSN/2013:1416 Planutskottet Start-PM Förslag till detaljplan för Äppelbos förskola, Tullen 11 med flera, stadsdelen Brevik Ärendet Lidingö stads fastighetskontor har ansökt om planbesked

Läs mer

Förslag till beslut Stadsbyggnadsnämnden godkänner redovisningen och beslutar att planområdet kan utökas inför samråd av detaljplan.

Förslag till beslut Stadsbyggnadsnämnden godkänner redovisningen och beslutar att planområdet kan utökas inför samråd av detaljplan. Stadsbyggnadskontoret Planavdelningen Sida 1 (5) 2016-11-09 Handläggare Anna Olmårs Telefon 08-508 27 265 Till Stadsbyggnadsnämnden Ställningstagande inför samråd av förslag till detaljplan för del av

Läs mer

som tillhör detaljplan för fastigheten MILANO 7 i Innerstaden i Malmö

som tillhör detaljplan för fastigheten MILANO 7 i Innerstaden i Malmö 2011 03 04 Dp 5156 BESKRIVNING som tillhör detaljplan för fastigheten MILANO 7 i Innerstaden i Malmö HANDLINGAR Planhandlingarna omfattar plankarta med bestämmelser, genomförandebeskrivning, fastighetsförteckning

Läs mer

Startpromemoria för planläggning av del av Farsta 2:1 m fl. vid Nykroppagatan i stadsdelen Farsta (ca lägenheter)

Startpromemoria för planläggning av del av Farsta 2:1 m fl. vid Nykroppagatan i stadsdelen Farsta (ca lägenheter) STADSBYGGNADSKONTORET TJÄNSTEUTLÅTANDE PLANAVDELNINGEN SID 1 (5) 2013-03-22 Handläggare: Eva Nyberg-Björklund Tfn 08-508 27 249 Till Stadsbyggnadsnämnden Startpromemoria för planläggning av del av Farsta

Läs mer

Närlundaområdet, Planbeskrivning. Samrådshandling. Ändring av stadsplan (1283K-9482) för. Närlunda, Helsingborgs stad

Närlundaområdet, Planbeskrivning. Samrådshandling. Ändring av stadsplan (1283K-9482) för. Närlunda, Helsingborgs stad Upprättad 16 januari 2018 Ändring av stadsplan (1283K-9482) för Närlundaområdet, Närlunda, Helsingborgs stad Planområdets läge Planbeskrivning Upprättad den 16 januari 2018 BEGRÄNSAT FÖRFARANDE. Program

Läs mer

Norra centrum, Fisksätravägen, Fisksätra Detaljplan för Norra centrum, Fisksätra, Erstavik 26:109-26:118 m fl., Fisksätravägen, i Saltsjöbaden

Norra centrum, Fisksätravägen, Fisksätra Detaljplan för Norra centrum, Fisksätra, Erstavik 26:109-26:118 m fl., Fisksätravägen, i Saltsjöbaden 2014-04-14 1 (6) STARTPROMEMORIA Norra centrum Fisksätra Dnr KFKS 2014/261-214 Projekt 9544 vägen, Fisksätra Detaljplan för, Erstavik 26:109-26:118 m fl., Fisksätravägen, i Saltsjöbaden Kartan visar områdets

Läs mer

Landvetter. 18 december 2018

Landvetter. 18 december 2018 Landvetter 18 december 2018 Kommundelsdialog 19:00-19:10 Per Vorberg hälsar välkomna 19:10-19:30 Vad är en översiktsplan? Fika 19:30 20:40 Workshop - Orten med ord: Övning 1: Vad karaktäriserar din ort?

Läs mer

Drottninghög västra 1, Underlag för planuppdrag

Drottninghög västra 1, Underlag för planuppdrag Detaljplan för fastigheten Drottninghög västra 1, Helsingborgs stad Underlag för planuppdrag Syfte och process Detaljplanens syfte Detaljplanen syftar till att pröva möjligheten till att uppföra bostäder

Läs mer

Planprogram för del av Teckomatorp 12:1 m fl (Södra Vallarna), Teckomatorp, Svalövs kommun.

Planprogram för del av Teckomatorp 12:1 m fl (Södra Vallarna), Teckomatorp, Svalövs kommun. Diarienr 13-2012 Planprogram för del av Teckomatorp 12:1 m fl (Södra Vallarna), Teckomatorp, Svalövs kommun. Underlag för bedömning av betydande miljöpåverkan, checklista Plan- och bygglovsarkitekt, Vlasta

Läs mer

ANALYS & SAMMANFATTNING. Konsekvensanalys Alternativ Oscarsleden Norra Masthugget Oktober 2011

ANALYS & SAMMANFATTNING. Konsekvensanalys Alternativ Oscarsleden Norra Masthugget Oktober 2011 ANALYS & SAMMANFATTNING Konsekvensanalys Alternativ Oscarsleden Norra Masthugget Oktober 2011 Analys Utgångspunkter Utgångspunkter Programförslag Överdäckning Nedgrävning Göteborgs stads budget I allt

Läs mer

REVIDERAT PLANPROGRAM FÖR SÖDRA BISKOPSNÄSET ETAPP 1, LUDVIKA KOMMUN

REVIDERAT PLANPROGRAM FÖR SÖDRA BISKOPSNÄSET ETAPP 1, LUDVIKA KOMMUN REVIDERAT PLANPROGRAM FÖR SÖDRA BISKOPSNÄSET ETAPP 1, LUDVIKA KOMMUN SAMRÅDSHANDLING Upprättad av kommunledningskontoret, Ludvika kommun 2010-10-19 1 SYFTE Syftet med planprogrammet är att ligga till grund

Läs mer

Trygg stadsplanering enligt Hyresgästföreningen LITA

Trygg stadsplanering enligt Hyresgästföreningen LITA En sammanfattning 2 (12) Januari 2019. Kortversion av rapporten Trygg stadsplanering enligt Hyresgästföreningen LITA. Författare: Kenneth Berglund, utredare Stadsutveckling, Hyresgästföreningen, kenneth.berglund@hyresgastforeningen.se

Läs mer

Återbruk av pappersbruk. En ny stadsdel på 24 hektar skall utvecklas ur ett äldre industriområde!

Återbruk av pappersbruk. En ny stadsdel på 24 hektar skall utvecklas ur ett äldre industriområde! Vision 2.1 Denna Vision är ett levande dokument och ett arbetsredskap för att utveckla en ny attraktiv stadsdel. Det innebär att Visionen kommer uppdateras allt eftersom utvecklingsprocessen fortsätter.

Läs mer

Samrådshandling oktober 2013

Samrådshandling oktober 2013 Samrådshandling oktober 2013 Sektorn för samhällsbyggnad Ändring av detaljplan för del av Djupedalsäng 1:14 Återvinningsstation vid Råstensvägen Härryda kommun Planbeskrivning Planbeskrivningens uppgift

Läs mer

Startpromemoria för planläggning av Björkhagen Centrum (ca 140 lägenheter)

Startpromemoria för planläggning av Björkhagen Centrum (ca 140 lägenheter) Stadsbyggnadskontoret Planavdelningen Sida 1 (7) 2015-11-05 Handläggare Sandra Öhrström Telefon 08-508 27 300 Till Stadsbyggnadsnämnden Startpromemoria för planläggning av Björkhagen Centrum (ca 140 lägenheter)

Läs mer

Området Ångfärjan Mål och motiv

Området Ångfärjan Mål och motiv Området Ångfärjan Mål och motiv w w w. h e l s i n g b o r g. s e /a n g f a r j a n Området Ångfärjan ska utvecklas till en ny mötesplats för helsingborgarna. Här ska man ses, flanera, umgås, äta, underhållas

Läs mer

PARKERINGS POLICY F Ö R H Ö G A N Ä S K O M M U N ANTAGET I KOMMUNFULLMÄKTIGE 2013-09-19 HÖGANÄS KOMMUN FÖRVALTNING 2013-05-14 0 (5)

PARKERINGS POLICY F Ö R H Ö G A N Ä S K O M M U N ANTAGET I KOMMUNFULLMÄKTIGE 2013-09-19 HÖGANÄS KOMMUN FÖRVALTNING 2013-05-14 0 (5) 2013-05-14 0 (5) PARKERINGS POLICY F Ö R H Ö G A N Ä S K O M M U N ANTAGET I KOMMUNFULLMÄKTIGE 2013-09-19 FÖRVALTNING 1 (5) INLEDNING Höganäs kommun växer och utvecklas, både i yta och befolkningsmässigt.

Läs mer

Lidingö Hembygdsförenings yttrande över Planprogram för Centrum/Torsvik

Lidingö Hembygdsförenings yttrande över Planprogram för Centrum/Torsvik s yttrande över Planprogram för Centrum/Torsvik (LHF) får med anledning av samråd kring planprogram för Centrum/Torsvik lämna följande synpunkter. Yttrandet har beretts av föreningens Natur- och Kulturgrupp

Läs mer

VISION FÖR CITY. Utvecklingen av Stockholms City till år 2030

VISION FÖR CITY. Utvecklingen av Stockholms City till år 2030 VISION FÖR CITY Utvecklingen av Stockholms City till år 2030 BAKGRUND Kommunstyrelsen beslutade den 22 juni 2011 att ge stadsledningskontoret i uppdrag att i samråd med berörda förvaltningar och bolag

Läs mer

Behovsbedömning. Detaljplan för Vendledal 2 och del av Vimmerby 3:3, Vimmerby kommun, Kalmar län. MOB Granskningshandling

Behovsbedömning. Detaljplan för Vendledal 2 och del av Vimmerby 3:3, Vimmerby kommun, Kalmar län. MOB Granskningshandling Behovsbedömning Detaljplan för Vendledal 2 och del av Vimmerby 3:3, Vimmerby kommun, Kalmar län Granskningshandling Behovsbedömning 2 (5) Inledning Enligt 6 kap 11 miljöbalken ska kommunen göra en miljöbedömning

Läs mer

Startpromemoria för planläggning av fastigheten Skarpnäcks gård 1:1 i stadsdelen Bagarmossen vid Stångåvägen (förskola)

Startpromemoria för planläggning av fastigheten Skarpnäcks gård 1:1 i stadsdelen Bagarmossen vid Stångåvägen (förskola) Stadsbyggnadskontoret Tjänsteutlåtande Planavdelningen Sida 1 (8) 2016-04-18 Handläggare Torbjörn Johansson Telefon 08-50827352 Till Stadsbyggnadsnämnden Startpromemoria för planläggning av fastigheten

Läs mer

Detaljplan för fastigheten Holmia 9 i stadsdelen Hersby

Detaljplan för fastigheten Holmia 9 i stadsdelen Hersby 2015-08-18 Dnr MSN/2015:673 Planutskottet Start-PM Detaljplan för fastigheten Holmia 9 i stadsdelen Hersby Ärendet Ägaren till Holmia 9 (Villa Solgården) har sökt planbesked i syfte att ändra användning

Läs mer

Skanska och de globala målen

Skanska och de globala målen Skanska och de globala målen Skanska bygger ett bättre samhälle Bygg verksamhet Remonthagen och Tallåsen, Östersund Citadellskajen, Malmö Kommersiell Utveckling Klippona, Malmö Bostadsutveckling Infrastrukturutveckling

Läs mer

MILJÖKONSEKVENSBESKRIVNING

MILJÖKONSEKVENSBESKRIVNING MILJÖKONSEKVENSBESKRIVNING Lidingö stad Planprogram för Centrum/Torsvik Uppdragsnummer 115084001 Västerås 2013-03-08 Sweco Environment AB Västerås Vatten & Miljö Ann-Charlotte Duvkär Jennie Brundin Maria

Läs mer

Slottsmöllans tegelbruk

Slottsmöllans tegelbruk BEHOVSBEDÖMNING AV MILJÖBEDÖMNING tillhörande planprogram för Slottsmöllans tegelbruk Byggnadsnämnden 2010-08-25 LAGAR OM MILJÖBEDÖMNINGAR AV PLANER OCH PROGRAM Enligt de lagar som gäller för miljöbedömningar

Läs mer

Grönstrukturplan 2019 Jönköpings tätorter

Grönstrukturplan 2019 Jönköpings tätorter Grönstrukturplan 2019 Jönköpings tätorter SAMMANFATTNING jonkoping.se Grönstruktur är en viktig byggsten för hållbara samhällen Grönstrukturen bidrar till rekreationsmöjligheter och positiva hälsoeffekter,

Läs mer

Projektbeskrivning Program Björnkulla

Projektbeskrivning Program Björnkulla Projektbeskrivning Program Björnkulla Syfte med planläggning är att utreda möjligheterna till utveckling och förtätning inom Björnkulla. Tidiga volymstudier indikera att området skulle kunna rymma ca 2

Läs mer

Året är Håbo år 2030 är en kommun för framtiden.

Året är Håbo år 2030 är en kommun för framtiden. vårt håbo 2030 Året är 2030 Året är 2030 och Håbo kommun i hjärtat av Mälardalen är en plats för hela livet. Det bor 25 000 invånare i vår växande kommun och vi har hög kvalitet i alla våra verksamheter.

Läs mer

Inriktningsdokument för miljöpolitiken i Norrköpings kommun

Inriktningsdokument för miljöpolitiken i Norrköpings kommun KS 2017/0149 Inriktningsdokument för miljöpolitiken i Norrköpings kommun norrkoping.se facebook.com/norrkopingskommun instagram.com/norrkopings_kommun Inledning Norrköping är en kommun i förvandling och

Läs mer

Frukostmöte den 22 februari 2013! Vision för City från mål till genomförande

Frukostmöte den 22 februari 2013! Vision för City från mål till genomförande Frukostmöte den 22 februari 2013! Vision för City från mål till genomförande Frukostmöte den 22 februari 2013! Vision för City från mål till genomförande 8.00. Mingel och frukostbuffé 8.15 Välkommen Kort

Läs mer

BEHOVSBEDÖMNING GODKÄNNANDEHANDLING. del av fastigheten LINDÖ 2:1 med närområde (Lindö småbåtshamn) 1(7) tillhörande program till detaljplan för

BEHOVSBEDÖMNING GODKÄNNANDEHANDLING. del av fastigheten LINDÖ 2:1 med närområde (Lindö småbåtshamn) 1(7) tillhörande program till detaljplan för 1(7) SPN-583/2008 214 BEHOVSBEDÖMNING tillhörande program till detaljplan för del av fastigheten LINDÖ 2:1 med närområde (Lindö småbåtshamn) inom Lindö i Norrköpings kommun Stadsbyggnadskontoret, fysisk

Läs mer

Att skapa en strategisk och levande översiktsplan och säkra kvalité i byggandet. Sven Andersson Översiktsplanerare, Nacka kommun

Att skapa en strategisk och levande översiktsplan och säkra kvalité i byggandet. Sven Andersson Översiktsplanerare, Nacka kommun Att skapa en strategisk och levande översiktsplan och säkra kvalité i byggandet Sven Andersson Översiktsplanerare, Nacka kommun Föredragets frågeställningar Så blir översiktsplanen ett mer strategiskt

Läs mer

Startpromemoria för planläggning av del av fastigheten Triglyfen 1 mm i stadsdelen Hässelby Strand (50 lägenheter)

Startpromemoria för planläggning av del av fastigheten Triglyfen 1 mm i stadsdelen Hässelby Strand (50 lägenheter) STADSBYGGNADSKONTORET PLANAVDELNINGEN SID 1 (6) 2010-09-24 Handläggare: Erik Isacsson Tfn 08-508 273 41 Till Stadsbyggnadsnämnden Startpromemoria för planläggning av del av fastigheten Triglyfen 1 mm i

Läs mer

Tillägget till planbeskrivningen tar inte upp frågor som utretts i gällande detaljplan.

Tillägget till planbeskrivningen tar inte upp frågor som utretts i gällande detaljplan. Samrådshandling Oktober 2013 Sektorn för samhällsbyggnad Ändring av detaljplan för del av Hindås 1:539 Återvinningsstation vid Hindås station Härryda kommun Planbeskrivning Planbeskrivningens uppgift är

Läs mer

Stadsbyggnadskontoret. Luft-PM. för Backaplan en bilaga till program för Backaplan.

Stadsbyggnadskontoret. Luft-PM. för Backaplan en bilaga till program för Backaplan. Stadsbyggnadskontoret Luft-PM för Backaplan en bilaga till program för Backaplan www.goteborg.se Innehållsförteckning 3 Bakgrund 5 Beskrivning av området 5 Programmets syfte 5 Trafik biltrafik Kollektivtrafik

Läs mer

Idéuppdrag Stationsområdet, HÖÖR 2012.05.11

Idéuppdrag Stationsområdet, HÖÖR 2012.05.11 HÅLLBART? Frågan om stationsområdet i Höör handlar Frågan om tillgänglighet till platsen rör sig på flera nivåer. Det handlar både om hur man kommer till och från, men också om hur man kan röra sig på

Läs mer

ÖVERSIKTSPLAN 2035 ÄNGELHOLMS KOMMUN. Samråd.

ÖVERSIKTSPLAN 2035 ÄNGELHOLMS KOMMUN. Samråd. ÖVERSIKTSPLAN 2035 Samråd ÄNGELHOLMS KOMMUN FOLDER www.engelholm.se/op2035 2(32) HUVUDDRAGEN I ÖVERSIKTSPLAN Den nya översiktsplanen är ett strategiskt dokument, en vision över den framtida utvecklingen

Läs mer

Förstudierapport detaljplan för ny förskola inom Täljö 2:8

Förstudierapport detaljplan för ny förskola inom Täljö 2:8 Förstudierapport detaljplan för ny förskola inom Täljö 2:8 Projektbeställare Projektledare Fredrik Nestor Camilla Bennet Datum 2016-11-23 Version 1 Projekt-, ärendenr. KS 2016/0360 Innehållsförteckning

Läs mer

PLANBESKRIVNING. Detaljplan för infart till del av fastigheten Lästen 4 Katrineholms kommun. Dnr Plan.2014.1. tillhörande

PLANBESKRIVNING. Detaljplan för infart till del av fastigheten Lästen 4 Katrineholms kommun. Dnr Plan.2014.1. tillhörande Dnr Plan.2014.1 PLANBESKRIVNING tillhörande Detaljplan för infart till del av fastigheten Lästen 4 Katrineholms kommun SAMRÅDSSHANDLING Upprättad på Samhällsbyggnadsförvaltningen i Katrineholm 2014-02-06

Läs mer

Att bygga socialt hållbart. Och lönsamt. ÅF Samhällsplanering Mia Söderberg Ansvarsstafetten 2013-05-20

Att bygga socialt hållbart. Och lönsamt. ÅF Samhällsplanering Mia Söderberg Ansvarsstafetten 2013-05-20 Att bygga socialt hållbart. Och lönsamt. Mia Söderberg Arkitekt SAR/MSA och Civilekonom Arbetar med samhällsplanering: Social och ekonomisk hållbarhet i stadsutveckling Hållbar och värdebaserad stadsplanering

Läs mer

Detaljplan för fastigheten Vinkelhaken 2, Arninge

Detaljplan för fastigheten Vinkelhaken 2, Arninge Detaljplan för fastigheten Vinkelhaken 2, Arninge START-PM Uppdrag Författare Dnr Sida Vinkelhaken 2 Annelie Mellin SBN 2016/110-20 Sida 1 av 7 Innehåll 1. Uppdragsbeskrivning... 3 1.1 Bakgrund... 3 1.2

Läs mer

Startpromemoria för planläggning av del av fastigheterna Akalla 4:1 och Kvarnvalsen 1 i stadsdelen Rinkeby (60 lägenheter)

Startpromemoria för planläggning av del av fastigheterna Akalla 4:1 och Kvarnvalsen 1 i stadsdelen Rinkeby (60 lägenheter) Stadsbyggnadskontoret Tjänsteutlåtande Planavdelningen Sida 1 (7) 2015-04-27 Handläggare Maria Borup Telefon 08-508 27 353 Till Stadsbyggnadsnämnden Startpromemoria för planläggning av del av fastigheterna

Läs mer

STORÄNGEN - EN DEL AV HUDDINGES STADSKÄRNA

STORÄNGEN - EN DEL AV HUDDINGES STADSKÄRNA ARBETSRAPPORT juni 2006 STORÄNGEN - EN DEL AV HUDDINGES STADSKÄRNA - strategiska stadsbyggnadsanalyser - förslag på riktlinjer för stadsutveckling - konceptskiss inför det fortsatta planarbetet Bakgrund

Läs mer

Utställning fördjupad översiktsplan för Karby och Brottby

Utställning fördjupad översiktsplan för Karby och Brottby 1 (3) TJÄNSTEUTLÅTANDE Handläggare: Matilda Rehn Tillväxt- och regionplanenämnden Utställning fördjupad översiktsplan för Karby och Brottby Ärendebeskrivning Stockholms läns landsting har beretts möjligheten

Läs mer

SÖDRA SKANSTULL KONSEKVENSANALYS. Stadsstrukturanalys av programförslag för stadsutveckling i Södra Undertitel Skanstull

SÖDRA SKANSTULL KONSEKVENSANALYS. Stadsstrukturanalys av programförslag för stadsutveckling i Södra Undertitel Skanstull SÖDRA SKANSTULL KONSEKVENSANALYS Stadsstrukturanalys av programförslag för stadsutveckling i Södra Undertitel Skanstull Juli Datum 2016 GÅNGNÄT KORSNINGAR PER KM2* Södermalms gång- och gatunät är generellt

Läs mer

utskick av kortversioner, dialogmöten och information via sociala medier har nått ut till Lidingöborna

utskick av kortversioner, dialogmöten och information via sociala medier har nått ut till Lidingöborna 1637 yttranden 31 av 56 remissinstanser har inkommit med yttrande. 26 har synpunkter på programmet och 5 har ingen erinran 2360 personer inkl 8 protestlistor (594 namn), brf:er, föreningar, företag, remissinstanser

Läs mer

Detaljplan för fastigheten Söderby 6:67 Inom stadsdelen Vendelsömalm Haninge kommun. Planbeskrivning. Samrådshandling Enkelt planförfarande

Detaljplan för fastigheten Söderby 6:67 Inom stadsdelen Vendelsömalm Haninge kommun. Planbeskrivning. Samrådshandling Enkelt planförfarande 2013-01-24 Dnr PLAN.2011.33 Detaljplan för fastigheten Söderby 6:67 Inom stadsdelen Vendelsömalm Haninge kommun Planbeskrivning Samrådshandling Enkelt planförfarande Planbeskrivning 1 INLEDNING Detaljplanens

Läs mer

Mölnlycke. 20 november 2018

Mölnlycke. 20 november 2018 Mölnlycke 20 november 2018 Kommundelsdialog 19:00-19:10 Per Vorberg hälsar välkomna 19:10-19:30 Vad är en översiktsplan? Fika 19:30 20:40 Workshop - Orten med ord: Övning 1: Vad karaktäriserar din ort?

Läs mer

PLANBESKRIVNING. Detaljplan för GRUPPBOSTAD MM VID KRYDDVÄGEN inom stadsdelen Gårdsten i Göteborg PLANENS SYFTE OCH HUVUDDRAG

PLANBESKRIVNING. Detaljplan för GRUPPBOSTAD MM VID KRYDDVÄGEN inom stadsdelen Gårdsten i Göteborg PLANENS SYFTE OCH HUVUDDRAG Datum Diarienumme Sida 2004-03-23 478/03 (FII 4761) 1/5 Detaljplan för GRUPPBOSTAD MM VID KRYDDVÄGEN inom stadsdelen Gårdsten i Göteborg PLANBESKRIVNING PLANENS SYFTE OCH HUVUDDRAG Planområdet är i gällande

Läs mer

Mer människor, mindre trafik

Mer människor, mindre trafik Mer människor, mindre trafik Nyckeln till ett större och mer hållbart Göteborg Västlänken En storstad med trivsel och nära till det mesta Året är 2026 och Göteborgsregionen beräknas ha 1,6 miljoner invånare,

Läs mer

Klarastaden. Perspektiv från Kungsholms strand

Klarastaden. Perspektiv från Kungsholms strand Klarastaden Perspektiv från Kungsholms strand Nytt förslag Klarastaden Stockholm växer och för att tillmötesgå befolkningstillväxten måste det byggas fler bostäder. Det mest hållbara sättet att göra detta

Läs mer

Undersökning för miljökonsekvensbeskrivning

Undersökning för miljökonsekvensbeskrivning 1(6) 2019-04-17 Samrådshandling Undersökning för miljökonsekvensbeskrivning Detaljplan för del av fastigheterna Vega och Tor m.fl. Eriksgatan/Baldersgatan Hovmantorps samhälle Lessebo kommun Kronobergs

Läs mer

Underlag för planuppdrag

Underlag för planuppdrag Detaljplan för fastigheten Filborna 28:3 m fl Fredriksdal, Helsingborgs stad Underlag för planuppdrag Syfte och process Detaljplanens syfte Syftet med detaljplanen är att pröva möjligheten till bostadsbebyggelse

Läs mer

Checklista Behovsbedömning. Tvärbanans Kistagren, Stockholms stad. dnr

Checklista Behovsbedömning. Tvärbanans Kistagren, Stockholms stad. dnr Sida 1 (6) Checklista Behovsbedömning Tvärbanans Kistagren Dnr 201407599 Checklista Behovsbedömning Tvärbanans Kistagren, Stockholms stad dnr 201407599 (Miljöbalken 6 kap 12 punkt 6 och MKB förordningen

Läs mer