MODELL FÖR BESKRIVNING AV KURSPLANEN FÖR DEN SVENSKA FÖRARUTBILDNINGEN: EN LITTERATURSTUDIE

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "MODELL FÖR BESKRIVNING AV KURSPLANEN FÖR DEN SVENSKA FÖRARUTBILDNINGEN: EN LITTERATURSTUDIE"

Transkript

1 MODELL FÖR BESKRIVNING AV KURSPLANEN FÖR DEN SVENSKA FÖRARUTBILDNINGEN: EN LITTERATURSTUDIE Tova Stenlund BVM nr 18, 2006 ISSN

2 A model for description of the curriculum for the Swedish driver education: A literature study Tova Stenlund Abstract The present study originates from the fact that a new curriculum for the Swedish driver education is introduced in March 2006 and it is important to evaluate the effects of the change. One part of the evaluation is to compare the existing curriculum with the new curriculum. To carry through such a comparison reliably and in a relevant manner some type of model is required. Therefore, the ambition of this study was to find a model or models that sufficiently can describe the content in the present and the new curriculum. The present curriculum for the driver education consists of cognitive and psychomotor objectives. In the new curriculum objectives in the area of metacognition are added. A literature review was conducted for the purpose to find a model in the area of cognitive and psychomotor skills that can be implemented on objectives in the existing and the new curriculum. The results show that Bloom s revised taxonomy (2001) is suitable to describe the cognitive and metacognitive objectives. Further, a integrated model, that involves both a psychomotor taxonomi, Simpson s (1966), and a dimension of knowledge from the revised taxonomy, is suggested as suitable to describe the psychomotor objectives.

3 INLEDNING... 1 MÅLDOKUMENT...1 MÅLDOKUMENT INOM FÖRARUTBILDNINGEN...4 Den nuvarande kursplanen...6 Ny kursplan...8 INSTRUMENT FÖR UTVÄRDERING...10 Modell...11 SYFTE METOD LITTERATURSTUDIE...12 URVALSKRITERIER...12 RESULTAT MODELLER FÖR KLASSIFICERING AV KOGNITIVA FÄRDIGHETER...13 Blooms reviderade taxonomi...15 MODELLER FÖR KLASSIFICERING AV KOGNITIVA OCH PSYKOMOTORISKA FÄRDIGHETER...16 Marzanos nya taxonomi...17 MODELLER FÖR KLASSIFICERING AV PSYKOMOTORISKA FÄRDIGHETER19 Simpsons psykomotoriska taxonomi...20 Daves psykomotoriska taxonomi...21 Harrows taxonomi för den psykomotoriska domänen...22 Hauensteins psykomotoriska taxonomi...23 JÄMFÖRELSE AV MODELLER...24 Modellernas innehåll och struktur...24 Jämförelse mellan Blooms reviderade taxonomi och Marzanos nya taxonomi...25 Jämförelse mellan de psykomotoriska taxonomierna...27 DISKUSSION RELEVANSKRITERIER...30 En integrerad modell...34 FRAMTIDA STUDIER...35

4 INLEDNING En ny kursplan för den svenska förarutbildningen för B-körkort ska införas under våren 2006 och det är viktigt att utvärdera effekterna av förändringen. För att göra det på ett bra sätt måste man uppskatta tillståndet före förändringen och sedan jämföra det med tillståndet som uppkommer efter förändringen. En del av denna utvärdering är att jämföra innehållet i den nuvarande kursplanen och den nya kursplanen. För att genomföra en sådan jämförelse på ett tillförlitligt och relevant sätt krävs en modell. Ambitionen med den här litteraturstudien är att hitta den eller de modeller som på ett bra sätt kan beskriva innehållet i den nuvarande och den nya kursplanen. Måldokument År 1902 identifierade John Dewey de grundläggande faktorerna i utbildningsprocessen; eleven (den omogne, under utveckling), den sociala kulturen (ex sociala mål och värderingar från den erfarne vuxna) och organiserat ämnesmaterial (specialisering och delar i läroplanen)(tanner, 1991). Dewey varnade för att behandla faktorerna var för sig, eller att fokusera på en faktor på bekostnad av de andra, och menade att om så är fallet hamnar man i en röra av motsättningar. Dewey betonade betydelsen av att läroplanens uppbyggnad var av sådan art att den harmonierar med behoven och utvecklingen hos eleven och med målen och idealen i det demokratiska samhället. Även om läroplaner alltid varit närvarande i västerländsk utbildning blev det inte ett område för forskning förrän under 1920-talet (Tanner, 1991). En läroplan eller kursplan kan beskrivas som utvald kunskap och organiseringen av den i ämnen och fält för utbildningssyfte (Young, 1999). De stipulerade målen i läroplanernas eller kursplanernas måldokument kan definieras som en beskrivning av en viss kunskap eleven förväntas tillägna sig under utbildningen (Gronlund, 2000). De beskriver alltså ett avsett resultat och inte undervisningsprocessen. Välformulerade mål klargör förväntningarna i mätbara eller observerbara elevprestationer. (Mager, 1984). Utbildningsmål kan ha andra funktioner, de kan ge information till elever och undervisare om vad som förväntas och kan hjälpa läraren att välja adekvat material och undervisningsmetod (Vargas, 1974). Den ursprungliga tanken om utbildningsmål attribueras vanligtvis till Bobbitt, vars bok The Curriculum, som kom ut 1918, troligtvis var den 1

5 tidigaste för studerandet av läroplaner. Bobbitt intresserade sig för beteende ur en teknisk, behavioristisk synvinkel och försökte systematisera läroplansteorin i samma anda som den så kallade taylorismen i början av 1900-talet systematiserade industrin. Fler läroplansutvecklare intog samma position som Bobbitt och det ledde till en utbredd precisering och massproducering av utbildningsmål inom skolväsendet. Under talet avtog den systematiserade målrörelsen, främst på grund av att mängden preciserade mål blev för svårt att hantera. Målrörelsen återupplivades senare av Ralph Tyler under 1940-talet (Eraut, 1991), dock inte till samma grad av precisering och mängd som tidigare. Tyler var en av de tidigaste att utveckla en modell för utvärdering av läroplaner. År 1942 publicerades den modell som skulle bli känd som the Tylerian evaluation model. Det övergripande syftet med modellen är att bestämma om en given läroplan eller ett givet program lyckas åstadkomma de förväntade resultaten. Modellens fem anvisningar är till för att begränsa och reglera utvärderingsprocessen. Den första anvisningen handlar om att bestämma generella mål för utbildningen. Den andra anvisningen innebär att klassificera och definiera målen i termer av beteende. Den tredje anvisningen är att hitta situationer där uppfyllelse av målen visas och den fjärde är att utveckla eller välja teknik/metod för bedömning, exempelvis prov. Den sista anvisningen är att genom mätningen bedöma om målen är uppfyllda (Alkin, 1994). Tyler rekommenderade läroplansutvecklare att använda beteendemål, där både innehåll och den typen av beteende eleven ska uppvisa finns specificerat i syfte att underlätta för utvärdering (Eraut, 1991). Kursplaner uppbyggda och organiserade efter Tylers tankegångar benämns ofta som objectives models (Ben-Peretz, 1992). Målen som definierades av Tyler är relativt generella och det var Robert Mager, som 1962 med sin inflytelserika bok om förberedelsen av mål för programinstruktioner, tog upp den grad av specificering som Bobbitt tidigare förespråkat. Gagné, 1964, var en av de psykologer som uppskattade Magers specificerade definition av mål därför att de var till hjälp vid bestämningen av vilken typ av lärande som krävs. Medan Tyler var mer inriktad mot att bistå lärare och läroplansutvecklare med en generell guidning var Mager och Gagné mer intresserade av detaljerad planering av instruktioner i en behavioristisk mening (Eraut, 1991). Med en hög detaljeringsnivå och därmed kontroll över beteende trodde man sig åstadkomma en högre utbildningsstandard. 2

6 Under 1980-talet förlorade inlärningspsykologin, behaviorismen, sin betydelse för pedagogik och utbildningsplanering, samtidigt som kognitionsforskningen fick större och större uppmärksamhet. Kognitiv vetenskap växte fram under och 70-talen och har sitt ursprung i neuropsykologi, forskning om artificiell intelligens, nervfysiologi och kognitiv psykologi. En av de slutsatser som kognitionsforskningen har kommit fram till är att tänkande är detsamma som problemlösning. Vilket ledde till att det som i första hand bör tränas i en utbildning är problemlösning. Genom tillgång till goda problemlösningsstrategier skulle intelligent beteende uppnås (Egidius, 1991). Den kognitiva teorin har dessutom lärt oss att existerande kunskapsstrukturer och övertygelser samarbetar för att möjliggöra ny inlärning och att intelligenta tankar involverar självkontroll och medvetenhet om när och hur färdigheter används (Shepard, 2000). I den vetenskapliga litteraturen förändrades åsikten om målbeskrivningarnas detaljeringsgrad, som en följd av den kognitiva revolutionen. Den mekaniska teorin, där man ansåg att målbeskrivningarna bör vara väldigt detaljerade med noggrann förklaring om målens betydelse och hur de ska uppnås, frångicks och man övergick till att mena att en låg detaljeringsgrad och en mer generell utformning av målen är att föredra (Popham, 1993). Ett mer problemlösande tillvägagångssätt tillämpas idag, där målen ges men inte medlen för att nå dem. Läroplaner förändras med tiden även i strukturen för innehåll. Innehållet i läroplaner har alltid varit kontroversiellt, till exempel hur mycket plats vissa ämnen får i förhållande till andra. Den politiska, ekonomiska och sociala miljön som läroplanen utvecklas i avgör vilka ämnen som anses som mer viktiga än andra. Bernstein (1977) har undersökt relationen mellan ämnen i läroplaner och hur de förändrats över tid. Bernstein föreslår två olika typer av läroplaner med utgångspunkt i hur ämnenas relationer till varandra ser ut. Om ämnen med hög status är avgränsade och separerade från varandra kallas läroplanen för kollektionstypen. Läroplaner där de favoriserade ämnena har en öppen relation till varandra och inte är avskilda från varandra kallas för den integrerade typen. (Båda typerna kan variera i grad av avgränsning och integrering.) Kollektionstypen tenderar att vara rigid, specialiserad och hierarkisk till sin natur, medan den integrerade typen är mer generell, inriktad på en bred utbildning och betonar sätt att nå kunskap istället för tillstånd av kunskap. Den kollektivistiska läroplanstypen har varit den vanligaste under stora delar av 1900-talet men en tydlig förskjutning från den kollektivistiska till den 3

7 integrerade läroplanen har skett i undervisningssystemen (Bernstein, 1977). Sverige har följt med i utvecklingen inom utbildningsområdet och målbeskrivningarnas detaljeringsgrad i styrdokumenten har minskat inom svensk skolutbildning. Läroplanen för grundskolan 1969 (Lgr69) likväl som 1980 (Lgr80) innehöll noggranna beskrivningar om vad som skulle ingå i undervisningen, den angav inte bara målen utan dessutom hur dessa skulle uppnås. Läroplanen för grundskolan 1994 (Lpo94) har förändrats och behandlar målen och riktlinjerna övergripande men gör inga anspråk på att ge lösningar på hur målen ska uppnås. I läroplanerna kan man även se en förskjutning från kollektivistisk mot en mer integrerad läroplan som Bernstein (1977) beskriver. Lgr 69 betonar att skolan ska ge eleverna en grundläggande utbildning, som innefattar färdigheter och kunskaper vilka är av betydelse för deras personliga utveckling och för att i framtiden verka som yrkesutövare. Speciellt uppmärksammas ämnena matematik och svenska som områden för grundläggande kunskaper. Lpo 94 anger inga speciella ämnen utan målet är att eleven tillägnar sig goda kunskaper inom skolans ämnen och ämnesområden. Läroplanen uttrycker även att det är viktigt att ge eleven överblick och sammanhang och att eleven utvecklar metoder för att tillägna sig och utveckla ny kunskap. Läroplanerna i den svenska grund- och gymnasieskolan kan jämställas med kursplanerna för den svenska förarutbildningen. Läroplanen inom grundskolan är den övergripande ramen för utbildningen och innehåller kursplaner som underordnande delar. Förarutbildningens kursplan för B- körkort har den övergripande funktionen med måldokument som underordnande delar. Utvecklingen inom utbildningsområdet avspeglas även i förarutbildningens kursplaner. Måldokument inom förarutbildningen Förändringar i samhället, såväl ekonomiska som sociala förhållanden, har under de senaste decennierna påverkat trafikförhållandena. Bilen, som i början av 1900-talet var dyr och kostsam att producera, blev genom industrialiseringen och dess löpandebandteknik billigare och har under senare delen av 1900-talet blivit något som de flesta har råd att äga (Franke, Larsson, & Mårdsjö, 1995). Bilen var också, under första hälften av 1900-talet, något som i huvudsak män brukade men efter andra världskriget förändrades kvinnors levnadsvillkor och många kvinnor började förvärvsarbeta (Frånberg, 1996). Idag arbetar kvinnor i relativt lika stor utsträckning som män, vilket har medfört att kvinnor har ett behov 4

8 av transportmedel och de ekonomiska förutsättningarna för att använda bil i stor utsträckning. Förändringarna har lett till att antalet bilförare och bilar i trafiken har ökat väsentligt. Det växande antalet bilförare i trafiken får till följd att kursplanen för förarutbildningen måste anpassas till dagens situation och integreras med den forskning som finns om utbildning. Idag ställs nya krav på förarnas kompetens samtidigt som det omgivande samhället ställer krav på att trafiksäkerheten höjs. Allteftersom bilarna har ökat i antal, har de bestämmelser som reglerar fordonsförares kunskaper också förändrats. År 1906 kom den första förordningen om automobiltrafik. Den innehöll endast bestämmelser om att en förare måste ha ett bevis, utfärdat av en besiktningsman, för att få köra bil. Ingen redovisad kunskap om bilens funktion eller trafikregler krävdes. I nästa förordning, år 1916, var kravet för att få ett körkort att föraren skulle besitta en viss nivå av förtrogenhet med fordonet samt dess konstruktion och skötsel. Ett ytterligare krav var en viss färdighet i att manövrera fordonet. Det var vid den här tiden inte heller speciellt vanligt med bilar på vägen. I förordningen 1923 specificerades förarkompetensen ytterligare och förarens lämplighet lades till (Franke, Larsson, & Mårdsjö, 1995). Lämpligheten bedömdes av en enskild besiktningsman. Förordningen 1934 (SOU1935:12) fastställde i stort sett förordningen från Andra världskriget innebar emellertid ett avbrott för utvecklingen inom den civila fordonstrafiken och det var först i 1944 års vägtrafiksförordning (SOU1948:34) som nya krav på körkortsaspiranten uttalades. Här krävdes att föraren ska äga god körskicklighet, vilket ledde till att körkortsaspiranten under en viss tid skulle förvärva erfarenhet och vana av att köra bil. Vikten av fordonskunskap minskade och i slutet av 1940-talet var förordningarnas krav till största delen inriktade på praktisk färdighet. Under decennierna som följde förändrades bestämmelserna kring fordonsförare och deras utbildning till att alltmer kännetecknas av att en större och större betydelse lades vid trafiksäkerhet och förarens omdöme. Det fanns emellertid redan på 40-talet en viss oro för att en förares karaktär kunde påverka körstilen ur trafiksäkerhetsmässig synvinkel. Förarens beteende mot andra människor och sätt att se på sin omgivning, menade man, speglade förarens beteende som bilförare. I en proposition 1958 framhölls betydelsen av förarens attityd och dennes omdöme i trafiken och i 1962-års bilförarutredning betonades vikten av trafikpsykologi i förarutbildningen. Det önskvärda är att den blivande föraren får insikt om sina begränsningar som förare, framför allt i kritiska situationer (Franke, Larsson, & Mårdsjö, 1995). 5

9 Den första kursplanen för förarutbildning i Sverige etablerades först år 1959 av Kungliga Väg- och vattenbyggnadsstyrelsen (KVV-styrelsen). Den kursplanen tog enbart hänsyn till den praktiska delen av förarutbildningen. Den första teoretiska kursplanen etablerades två år senare (KVV-styrelsen, 1961). År 1967 tillsattes en kommission för att utverka den första integrerade kursplanen, där både teoretiska och praktiska moment omfattades. Förarutbildningen gavs ett detaljerat innehåll med klara mål och man framhöll att utbildningen borde ske efter en kursplan där teori och praktik samordnades för att en större förståelse av trafikreglerna skulle uppnås. Den integrerade kursplanen etablerades 1971, en kursplan där både teori och praktik var representerade med varsitt måldokument, och reformerades Kursplanen från 1989 är i stort sett, förutom några mindre förändringar, densamma som vi har idag. Flera kritiska motioner togs dock i betänkande innan den förnyade kursplanen godkändes Den kritiserades bland annat för omfattningen av psykologiska inslag i momenten Människans begränsade förmåga och Trafikens förrädiska situationer, som då var nya delar (Franke, Larsson, & Mårdsjö, 1995). Den nuvarande kursplanen Den nuvarande kursplanen (VVFS1996:168) är specifik och talar om exakt vad eleven förväntas förvärva för kunskaper under utbildningen. Den är, som tidigare nämnts, uppdelad i två måldokument, ett för teori och ett för praktik. Måldokumentet för teoriutbildningen är uppdelat i fem moment, Fordonskännedom, Trafikregler, Trafikens förrädiska situationer, Människans begränsade förmåga samt Komplettering och tillämpning av vissa bestämmelser och innehåller 247 delmål. Måldokumentet för körutbildningen är uppdelad i fyra moment, Fordonskännedom, Manövrering, Körning i trafik och Körning under särskilda förhållanden, och innehåller 170 delmål (se tabell 1 för uppdelning av mål). 6

10 Tabell 1. Fördelning av målen i kursplanen bland momenten för teori och praktik. Teori Antal mål Praktik Antal mål 1. Fordonskännedom Fordonskännedom 6 3. Trafikregler Manövrering Trafikens förrädiska situationer 7. Människans begränsade förmåga Körning i trafik 8. Körning under särskilda förhållanden Komplettering och tillämpning av vissa bestämmelser 71 Den nuvarande kursplanen kan placeras in i Taylors objectives model, på grund av dess detaljerade utformning och fokusering på elevprestation. Idag tvingas utbildare att noggrant planera sin undervisning för att följa de över 400 preciserade mål som finns i den nuvarande kursplanen. Med många specificerade mål blir utbildningen onödigt svår att hantera och får till följd att flexibilitet uteblir (Zolland, 1999). Ett försök att generalisera de specifika målen i kursplanens praktiska del gjordes Ett antal experter inom förarutbildningsområdet i Sverige tillkallades för att redovisa vad de ansåg vara de viktigaste kompetenserna för att nå ett trafiksäkert beteende (Henriksson, Karlson, & Zolland, 1996). Den modell som utvecklades genom deras arbete kom att kallas kompetenstrappan. Den beskriver förarkompetens och består av fem nivåer (se figur 1). Organisationen i modellen är hierarkisk, vilket innebär att nivåerna bygger på varandra. 7

11 Fordonskännedom Manövrering Praktisk tillämpa trafikregler Varseblivning Realistiskt uppfatta sig själv och andra Kommunikation Situationsanpassning Figur 1. Kompetenstrappan, modell för förarkompetens. Målen i den teoretiska delen av kursplanen förenklades och beskrevs senare genom en annan modell (Henriksson & Zolland, 1998). Den modellen omfattar tre huvudkomponenter, förare, fordon och omgivning och skiljer på två olika tillstånd, stationära (stadigvarande tillstånd) och icke stationära (skeenden eller händelseförlopp), som är relaterade till de tre huvudkomponenterna. Om alla kombinationer av tillstånd prövas innehåller modellen 15 kategorier. Genom att omdefiniera, förenkla och reducera den ohanterliga mängden mål i kursplanen med hjälp av de två modellerna åstadkom man en mer generell beskrivning av de målrika och väldetaljerade måldokumenten för teori och praktik. Ny kursplan Under våren 2006 införs en ny kursplan (VVFS2004:110) för B-körkort i Sverige. Målen har blivit betydligt färre och är skrivna relativt generellt och övergripande. Den uttalade skillnaden mellan teori och praktik, som idag består av två olika måldokument för teori och praktik, har försvunnit. I måldokumentet för förarutbildning anges alltså inte längre någon skillnad mellan teori och praktik. Ett nytt inslag i kursplanen är självvärdering. Förarutbildningen har därmed tagit ytterligare ett steg för att försäkra sig om elevens insikt om sina egna kunskaper och färdigheter genom att låta självvärdering vara ett av två kunskapsområden i kursplanens måldokument (se tabell 2). Självvärdering är en reflektion över det egna kunnandet, i form av hur stora eller små de egna kunskaperna eller färdigheterna inom ett visst område är. Självvärdering ingår som komponent i begreppet metakognition, vilket förklaras som kunskap om egna kognitiva funktioner (t ex 8

12 minne och inlärning) eller enklare uttryckt kunskap om sin egen kunskap (Moseley et al., 2004). Forskare inom utbildningsvetenskap har under det senaste decenniet visat ett ökat intresse för metakognition. Ny forskning visar att studenters kunskap och kontroll över deras egen kognition spelar en betydelsefull roll vid inlärning (Anderson et al., 2001). Den nya kursplanen är uppbyggd efter GDE-modellen (Hatakka, Keskinen, Gregersen, Glad, & Hernetkoski, 2002). GDE är en förkortning av Goals for Driver Education. Modellen är utvecklad för att beskriva vilka kompetenser som krävs för att vara en säker förare och för att tillhandahålla ett instrument för utvärdering av utbildningsmetoder inom förarutbildningen. GDE-modellen består av två dimensioner och de finns också med i kursplanen. Den första dimensionen innehåller fyra hierarkiska nivåer av förarkompetens; Manövrering, fordon och miljö, Körning i olika trafikmiljöer, Resande med bil i speciella sammanhang och Personliga förutsättningar och mål (se tabell 2). Det är viktigt att den blivande föraren har kunskap om riskfaktorer i alla nivåer för att utöva ett trafiksäkert förarbeteende. Den nuvarande kursplanen koncentreras kring de lägre nivåerna av förarkompetens, medan den nya kursplanen även tar hänsyn till betydelsen av de högre nivåerna. Den andra dimensionen formas i GDEmodellen av tre kunskapsområden, Kunskaper och färdigheter, Riskökande faktorer och Självärdering men de är i kursplanen modifierade till två; Teori och färdighet, och Självvärdering. Kursplanen innehåller 50 mål som är uppdelade inom de olika momenten (se tabell 2). Tabell 2. Fördelning av målen i den nya kursplanen. Kunskapsområden Moment Teori och färdighet Självvärdering Manövrering, fordon och miljö Körning i olika trafikmiljöer Resande med bil i speciella sammanhang Personliga förutsättningar och mål

13 Att den nya kursplanen har frångått strukturen av Taylors objectives model och innehåller färre och mer generaliserade mål ger utbildarna inom förarutbildningen en möjlighet att vara kreativa och utveckla egna utbildningsmetoder. Den nya kursplanen följer också utvecklingen inom det pedagogiska området, från den kollektionstypiska till den integrerade. Självärderingen är dessutom ett viktigt nytt steg som kognitionspsykologin har fört med sig. Sammanfattningsvis pekar dessa förändringar på att förarutbildningen har införlivat modern forskning inom utbildningsområdet i den nya kursplanen. Instrument för utvärdering När man inför något nytt som mer eller mindre ersätter det gamla är det viktigt att ha ett bra instrument som kan utvärdera och mäta förändringen. På något sätt bör man dokumentera och beskriva förändringarna för att tillgodogöra sig största möjliga kunskap av händelsen. När nu en ny kursplan införs i förarutbildningen är behovet av ett instrument, för beskrivning av den nya och nuvarande kursplanen relativt brådskande. Måldokumentet genomgår en stor förändring, målen blir färre, mer generella och mål inom nya kunskapsområden har utvecklats. Ett instrument, för att beskriva och analysera mål är därför aktuell. Målen i kursplanen för förarutbildningen, liksom uppgifterna i kunskaps- och körprovet inom förarprövningen, preciserar kognitiva och psykomotoriska färdigheter som den blivande bilföraren ska tillägna sig under utbildningen. Kognitiva färdigheter beskrivs ofta som intelligens och avser psykisk förmåga och aktiviteter som mottagning, bearbetning, skapande och överförande av information och kunskap (Egidius, 1995). Kognitiva mål innefattar inlärning som har med vetande, analys och syntes om vetande att göra (Egidius, 1995). Exempelvis räknas mål i kursplanen, där förväntningen är att eleven ska kunna trafikregler, som ett kognitivt mål. Psykomotorisk färdighet handlar om att kunna utföra en rörelse, eller en serie rörelser, som krävs i ett speciellt sammanhang. Egidius (1995) förklarar begreppet psykomotorisk som muskelrörelser kontrollerade av sinnesintryck, föreställningar eller vanor. Mål i den praktiska delen av kursplanen handlar ofta om psykomotorisk förmåga. Exempelvis förväntas eleven kunna start i backe, vilket är en avancerad psykomotorisk färdighet som kräver mjuka rörelser och koordinationsförmåga. 10

14 Modell En modell används som instrument när man vill förklara mer abstrakta fenomen, som exempelvis kognitiva färdigheter eller hur relationer mellan olika begrepp ser ut. För att kunna följa med i ett resonemang behövs en översättning till någon slags förenklad bild. Modeller uttrycks ofta språkligt men ibland används en grafisk representation av sambanden inom en viss domän. Modellen skall beskriva forskarens teori eller uppfattning om hur fenomenet i fråga fungerar (Ruist, 1990). Modellens uppgift blir pedagogisk genom att underlätta för individen att inse teorins konsekvenser (Hyman, 1968). Det finns också en heuristisk användning av modeller där tanken är att uttrycka en allmän idé som sedan alstrar ny forskning (Hartman, 1998). Det är vanligt att använda en taxonomi som modell när man vill beskriva och undersöka relationer mellan begrepp (Walberg & Haertel, 1990). Det grekiska ordet taxis betyder ordning, uppställning och taxonomi definieras som indelning av växt- och djurvärlden i enheter (taxa) och studiet av förhållandet mellan dem (Prismas främmande ord, 2001). Biologer insåg tidigt betydelsen och nyttan av sin taxonomi, eftersom den gav dem en möjlighet att få en stadigare vetenskaplig grund. Taxonomin fungerade som ett hjälpmedel för att försäkra sig om precision i kommunikationen om deras vetenskap och som ett hjälpmedel att förstå organisationen och interrelationerna i de olika delarna av växt- och djurriket. Idag har begreppet taxonomi en vidare betydelse som vetenskapen om klassifikation används ofta inom utbildningsområdet (Bloom, Engelhart, Furst, Hill, & Krathwohl, 1956). En taxonomi är i princip ett hierarkiskt klassificeringssystem, hierarkisk därför att de lägre klasserna är en förutsättning för de högre klasserna. En taxonomi har vissa restriktioner, enligt följande: 1) En taxonomi måste vara relevant för den funktion som den är tänkt att användas till. 2) En taxonomi måste inkludera alla kategorier som används inom området, vilket innebär att det exempelvis inte får finnas färdigheter som inte kan klassificeras i taxonomin. 3) Kategorier inom en taxonomi måste vara ömsesidigt uteslutande, d v s varje kategori ska vara oberoende av de andra i funktion och avsikt. 4) Kategorier måste vara ordnade efter en konsistent princip av ordning, ex från konkret till abstrakt eller från enkel till komplex. Om en kategori har underkategorier måste de vara ordnade efter samma princip. 5) Termer som identifierar kategorier och underkategorier ska uttrycka idén bakom taxonomin och vara representativa för de termer som används inom området. Vid kategorisering av 11

15 utbildningsmål ska termerna uttrycka avsikten med målen som finns inom området (Hauenstein, 1998). SYFTE Syftet med denna rapport är att genom en litteraturstudie finna en modell för beskrivning av den nuvarande kursplanen för det svenska B- körkortets förarutbildning. Modellen ska dessutom vara lämplig för en analys av den nya kursplanen som ska införas under våren 2006 och för en jämförelse mellan dagens kursplan och den nya kursplanen. Studiens fokus ligger på att hitta en modell eller flera modeller som kan gruppera de kognitiva och psykomotoriska färdigheter som beskrivs i kursplanernas mål. METOD Litteraturstudie För att hitta relevant litteratur, som behandlar olika modeller och som kan användas för denna studie, har sökningar gjorts i biblioteksdatabaser. De databaser som framförallt använts är allmänna artikeldatabaser som Academic Search Elite och ScienceDirect. Dessutom har sökningar gjorts i Educational Research Information Center (ERIC), en databas som täcker det pedagogiska området, samt PsycINFO, en databas som täcker det psykologiska området. Sökord som använts i dessa sammanhang är bland annat:, cognitive psychology, psychomotor domain, psychomotor skills, thinking skills, cognitive skills, metacognitive, educational objectives, education evaluation, curriculum evaluation, classification, taxonomy, och intelligence theories. Urvalskriterier Med hjälp av litteratursökningen hittades otaliga modeller som på olika sätt kategoriserar kognitiva och psykomotoriska kunskaper och färdigheter. Däribland intelligens-, utvecklings-, inlärnings-, och utbildningsrelaterade modeller. Många av dem är dock inte utvecklade för att kategorisera utbildningsmål liknande dem i kursplanerna för förarutbildningen. Eftersom litteraturstudien utförts för att hitta en modell eller flera modeller för att beskriva den nuvarande och den nya kursplanen har de modeller, vilka presenteras nedan, valts ut efter vissa kriterier. 12

16 Kriterierna är följande: 1) Målen i kursplanerna för förarutbildningen består av två olika kunskapsområden, teori och praktik, där teori handlar om kognitiva färdigheter som till exempel minneskunskaper och praktik handlar om psykomotoriska färdigheter, t ex hur man utför olika manövrer. De modeller som kommer att presenteras ska kunna klassificera utbildningsmål inom området kognitiva och/eller psykomotoriska färdigheter. 2) Den nya kursplanen innehåller som tidigare nämnts mål om självvärdering och därför är det angeläget att modellen som ska användas för att beskriva de kognitiva färdigheterna innehåller metakognition. Bland de modeller som kan kategorisera kognitiva färdigheter kommer därför endast de som innehåller metakognition att presenteras. RESULTAT De modeller som presenteras nedan är taxonomier som kategoriserar kognitiva och psykomotoriska färdigheter. De flesta är kopplade specifikt till klassificerandet av utbildningsmål. Först presenteras modeller som klassificerar kognitiva färdigheter, sedan modeller som klassificerar både kognitiva och psykomotoriska färdigheter och till sist presenteras modeller som klassificerar psykomotoriska färdigheter. Efter presentationen av de olika modellerna kommer ett avsnitt där en jämförelse mellan modellerna utförs. Modeller för klassificering av kognitiva färdigheter Utbildning syftar till tänkandeförmåga och att kunna hantera kunskap av olika slag. Intelligens- och utbildningsområdet är starkt knutna till varandra. På 1800-talet konfronterades utbildare med att elever i samma ålder ägde en rad individuella olikheter i intellektuell förmåga. Studiet av intelligens motiverades av detta och andra praktiska problem inom utbildningsområdet, bland annat utvecklades intelligenstester på grund av behovet av att kunna förutsäga barns framgångar i skolan (Mayer, 2000). Mycket av det vi idag vet om intelligens eller kognitiva förmågor kan härledas från faktoranalytiska undersökningar och observationsstudier (Carroll, 1986). För att få en uppfattning om hur olika människor tänker används klassificering eller kategorisering i ett försök att utvinna ett mönster. 13

17 År 1956 utvecklades en taxonomi som skulle fungera som hjälp åt lärare, administratörer, specialister och för utvärdering inom utbildningsområdet (Bloom, Engelhart, Furst, Hill, & Krathwohl, 1956). Den tituleras som Blooms taxonomi och blev snabbt vida känd i stora delar av världen och enligt Anderson & Sosniak (1994) är den översatt till tjugoen språk. Bloom och hans medarbetare strukturerade utbildningsprocessens innehåll i tre huvudområden; det kognitiva, det affektiva och det psykomotoriska området. Varje huvudområde delas upp i subkategorier efter komplexitet, svårighetsgrad. Inom varje område får man alltså nivågrupperade underkategorier. En taxonomi inom den psykomotoriska domänen, som skulle innehålla manipulativ och motorisk förmåga utvecklades inte av Bloom, eftersom den inte ansågs vara speciellt användbar vid den tiden. Den affektiva domänen, vilken inkluderar utbildningsmål som beskriver exempelvis attityder, värderingar och förändringar i intresse, utvecklades senare (Krathwohl, Bloom, & Masia, 1964). Den kognitiva domänen som också är den som kallas för Blooms taxonomi är den mest använda och den domänen anses mest central för läroplans- och testutveckling. Den inkluderar de mål som hanterar minne, igenkänning och utveckling av intellektuell förmåga och färdighet. Efter publicerandet av Blooms taxonomi utvecklades nya modeller som klassificerar kognitiva färdigheter, exempelvis Guilford (1967), Quellmalz (1986), Heinich, Molenda & Russel (1989) och Hauenstein (1998). Metakognition är kopplat till kognitiva färdigheter men eftersom det är ett relativt nytt område inom kognitionsforskningen och framför allt inom pedagogikområdet så har inga av dessa modeller något inslag av begreppet. Kritik som riktades mot Blooms taxonomi och framstegen inom forskningen i utbildningsområdet fick som följd att en revidering av taxonomin gjordes. Den modell som presenteras i denna studie i den kognitiva gruppen av modeller är Blooms reviderade taxonomi (2001). Den kategoriserar kognitiva färdigheter relaterade till utbildningsmål och verkar vara den enda modellen i den här gruppen som även omfattar begreppet metakognition. 14

18 Blooms reviderade taxonomi Baserat på, framsteg inom den kognitiva psykologin, strukturen på utbildningsmål och på ett antal andra försök att klassificera utbildningsmål efter publikationen av Blooms Taxonomi, utvecklade en grupp utbildare och forskare en tvådimensionell version av Blooms taxonomi (se figur 2). Taxonomin benämns Blooms reviderade taxonomi. Förutom att en dimension lades till den ursprungliga versionen, förändrades också den kognitiva dimensionen genom att nivåerna evaluate och synthesis (create i den reviderade versionen) har bytt plats. Komplexitet Kunskaps dimension Kognitiv dimension Remember Understand Apply Analyze Evaluate Create Konkret Factual Knowledge Conceptual Knowledge Procedural Knowledge Abstrakt Metacognitive Knowledge Figur 2. Blooms reviderade taxonomi. Pilen ovanför den kognitiva dimensionen indikerar att komplexitet stiger med nivå och pilen utanför kunskapsdimensionen visar att nivåerna går från konkret till abstrakt. Kognitiva processer utgör den ena dimensionen och innehåller sex olika processer: Remember, relevant information tas fram ur långtidsminnet. Understand, koppla samman ny kunskap med tidigare tillägnad kunskap, skapa meningsfullhet ur information. Apply, genomföra eller använda en procedur i en given situation. Analyze, dela upp ett material i dess beståndsdelar för att förstå dess relationer till varandra och den övergripande strukturen. Evaluate, göra bedömningar baserade på kriterier och normer. Create, sätta samman beståndsdelar från olika källor för att for- 15

19 ma en helt ny produkt. Den andra dimensionen består av fyra kunskapskategorier: Den första kategorin, factual knowledge, innehåller kunskap om termer och specifika detaljer och delar. Conceptual knowledge, den andra kategorin, är kunskapen om samband mellan de grundläggande delarna i en större struktur som möjliggör att de fungerar tillsammans. Den tredje kategorin är procedural knowledge där ingår kunskap om hur man gör något, undersökningsmetoder och kriterier för att använda färdigheter, tekniker och metoder. Metacognitive knowledge, den sista kategorin, är kunskap om generell uppfattningsförmåga men även medvetenhet och kunskap om sin egen uppfattningsförmåga. Samtliga kategorier, både processerna och kunskapskategorierna, har underkategorier som förtydligar och preciserar vad som ingår i dem. Den reviderade taxonomin ordnar de sex kognitiva processerna hierarkiskt efter grad av komplexitet i paritet med Blooms taxonomi. Remember anses vara den minst komplicerade processen medan create är den mest komplicerade (se figur 2). I kunskapsdimensionen ordnas kategorierna från konkret till abstrakt kunskap där factual knowledge räknas som konkret kunskap och metacognitive knowledge som abstrakt kunskap. Modeller för klassificering av kognitiva och psykomotoriska färdigheter Det har utvecklats en del modeller som kategoriserar både kognitiva och psykomotoriska färdigheter. Dessa modeller innehåller dessutom en integration av den affektiva domänen. Det är viktigt att komma ihåg att de tre domänerna är nära sammanbundna med varandra. Ett undervisningsmål kan ofta involvera färdigheter inom alla tre domäner, t ex inom kemiämnet ingår att kunna blanda kemikalier, först måste kunskap om kemikalierna finnas, sedan måste man ha de psykomotoriska färdigheterna som krävs för att utföra blandningsoperationen. Till sist läggs det affektiva beteendet till i form av praktiserandet av säkerhet vid operationen (Morrison, Ross, & Kemp, 2004). Det har utvecklats några taxonomier som integrerar de olika domänerna, exempelvis Gagné-Merrill taxonomin (Merrill, 1971) och Hauenstein (1998), men tyvärr finns inte några inslag av metakognition dem. En nyligen utvecklad taxonomi som försökt integrera metakognition, vilken dessutom verkar vara den enda inom den här gruppen, är Marzanos nya taxonomi (2001). Marzanos modell, vilken kategoriserar färdigheter inom både kognition och psykomotorik, presenteras nedan. 16

20 Marzanos nya taxonomi Marzano har i sin nya taxonomi (2001) gjort ett försök att inkludera ny forskning om kognitiva processer som tillkommit sedan Bloom och hans kollegor för femtio år sedan utvecklade den kognitiva taxonomin. Modellen innehåller tre system av tänkande; cognitive system, metacognitive system och self-system. De här tre systemen kallar Marzano själv för hjärtat i den nya taxonomin. De kan ordnas hierarkiskt i grad av kontroll, selfsystem kontrollerar metacognitive system och metacognitive system kontrollerar i sin tur cognitive system. Det är en neråtgående ström av tänkandeprocesser med början i self-system, en slags top-down process. Systemen är också hierarkiskt ordnade i grad av uppmärksamhet som krävs i varje process. Metacognitive system kräver mer uppmärksamhet än cognitive system och self-system i sin tur kräver ännu mer uppmärksamhet än det metacognitive system för att kunna utföra sådana processer som introspektion, eftersom tänkandet inte är upptagen med dem i normala fall. Cognitive system är i sin tur uppdelat i fyra nivåer; retreval, comprehension, analysis och knowledge utilization. Dessa kan också ordnas hierarkiskt med hänsyn till uppmärksamhet med retrevel som den nivå som kräver minst uppmärksamhet och knowledge utilization som den nivå som kräver mest. I figur 3, där författaren utifrån en egen konstruktion försökt att tydliggöra Marzanos teori, kan man se de olika systemens förhållande till varandra. De tre systemen har olika uppgifter, self-system kontrollerar vilken grad av uppmärksamhet en viss uppgift får och hur hög eller låg motivationen är för att göra den. Metacognitive system sätter mål och designar strategier för att uppfylla målen. Det systemet har också en kontinuerlig kontakt med cognitive system under utförandet av uppgifter. Cognitive system ansvarar för processen att plocka fram information/kunskap (retreval) som är viktig för genomförandet av en viss uppgift och även analytiska operationer som exempelvis att dra slutsatser, klassificera och jämföra. 17

21 Information Mental Procedures Self-system Psychomotor Procedures Medvetenhet & Kontroll Metacognitive system Cognitive system Knowledge utilizaion Analysis Comprehension Retreval Figur 3. Systemen och nivåerna i Marzanos teoretiska modell ordnade hierarkiskt efter grad av medvetenhet och kontroll. Pilarna mellan systemen i figuren indikerar den top-down process som teorin beskriver. Pilen vid högra sidan visar att medvetenhet och kontroll stiger med nivå. Kunskapsdomänerna finns representerade i varje system och beskrivs med hjälp av de streckade linjerna. Varje system arbetar med det inhämtade innehåll en person har i sin kunskapsdomän (se figur 3). Kunskapsdomänerna är uppdelade i tre områden; information, mental procedures och psychomotor procedures. Kunskapen i domänerna kan representeras i lingvistisk (språklig), ickelingvistisk (bild) eller affektiv form (känsla). Kunskapen i domänen information, kallas även för deklarativ kunskap, d v s vad något är och innehåller ordförrådstermer, fakta, tidssekvenser, orsak-verkan i olika sammanhang, speciella händelser, generaliseringar och principer. Mental procedures, kallas även för procedurkunskap, d v s hur man gör något, innehåller två olika kategorier av mentala procedurer, processer och färdigheter. I processer ingår det invecklade procedurer med många komponenter inblandade och där utfallet kan variera, exempelvis en skrivuppgift. Färdigheter är enklare procedurer där taktik, algoritmer och regler ingår, dessa kan med övning utföras automatiskt eller med liten medveten tanke medan processer kräver medvetenhet och kontroll för att utföras. Psychomotor procedures är uppbyggd av fysiska procedurer en 18

22 person använder för att klara komplexa fysiska aktiviteter. Marzano delar även här upp procedurer i två delar, processer och färdigheter, där färdigheter är enklare rörelser som består av mer fundamentala rörelser och processer är komplexa kombinationer av rörelse. Modeller för klassificering av psykomotoriska färdigheter Det finns problem med att klassificera rörelser eftersom allt beteende innehåller rörelser, och dessutom är en av förutsättningarna till liv, vilket leder till att uppgiften att isolera beteenden unika för den psykomotoriska domänen är svårt. Liksom rörelser finns i allt beteende så finns det kognitiva processer och, på grund av människans djuriska härkomst, även affektiva processer inblandade i de flesta beteenden (Harrow, 1972). Termen psykomotorisk har av Harrow (1972) definierats som all observerbar frivillig mänsklig rörelse. Enligt Krathwohl (1964) innehåller domänen manipulativa förmågor, motoriska förmågor och handlingar rörande neuromuskulär koordination. Försök att kategorisera psykomotoriska färdigheter ur ett faktoranalytiskt perspektiv, på samma sätt som med kognitiva färdigheter, utfördes av bland annat Guilford under 1950-talet (Gilchrist & Gruber, 1984). Trots att förmågan att motoriskt utföra olika uppgifter anses vara av stor betydelse, ur lärandesynpunkt, har den blivit negligerad många gånger när undervisningsmål och prov skall utvecklas. Det här beror till stor del på, enligt Gronlund (2004), att det är svårt och tidskrävande att genomföra ett prov som tar hänsyn till psykomotoriska färdigheter. Bloom och hans medarbetare var överens om att det fanns tre områden inom utbildningsprocessen men de utvecklade som tidigare nämnts bara taxonomier till två av dessa områden, den kognitiva (Bloom, Engelhart, Furst, Hill, & Krathwohl, 1956) och den affektiva (Krathwohl, Bloom, & Masia, 1964). Behovet av en psykomotorisk klassificering fanns dock, för under 60- och början på 70-talet utvecklade Simpson (1966), Dave (1970) och Harrow (1972) olika psykomotoriska taxonomier för att göra utbildningsprocessens tre delar komplett. Andra psykomotoriska taxonomier utvecklades inom mer specifika områden, exempelvis utvecklade Mager & Beach (1967) en taxonomi baserad på färdigheter i tal. År 1998 utvecklade Hauenstein (1998) en taxonomi för den psykomotoriska domänen som utgick från en taxonomi utvecklad av Hauenstein själv 1972 och de tidigare taxonomierna som Simpson, Harrow och Dave, utvecklat. Dessa fyra psykomotoriska taxonomier presenteras nedan. 19

23 Simpsons psykomotoriska taxonomi Simpsons taxonomi (Simpson, 1966) kan delas in i fem huvudkategorier; perception, set, guided responses, mechanism, complex overt responses. Senare, 1972, tillkom två kategorier; adaptation och origination (Gronlund, 2004). Den organisatoriska principen är att komplexitet stiger med kategori eller nivå (se figur 4). Färdigheter som kategoriseras in på de lägre nivåerna är generellt lättare att utföra och de som hamnar i de övre nivåerna bygger på färdigheter i de lägre nivåerna. Nivåerna har ett varierat antal undergrupper som tydligare specificerar innehållet. Origination Adaptation Complex overt responses Mechanism Guided responses Set Perception Komplexitet Figur 4. Nivåer i Simpsons psykomotoriska taxonomi ordnade efter komplexitet. Pilen i figuren indikerar att komplexiteten ökar med nivå. Perception är processen att bli medveten om objekt, kvalitéer och relationer genom sinnesorganen. Det är den första nivån i taxonomin och det första steget i utförandet av en motorisk akt. Andra nivån set, förklaras som ett slags beredskapstillstånd, förberedande justering, att göra sig beredd för ett speciellt agerande. Den tredje nivån, guided responses, är det tidiga stadiet för inlärning av en komplicerad färdighet och består av utförandet av ett agerande efter guidning av en instruktör. Här inkluderas imitation och trial and error. Vid den fjärde nivån, mechanism, utförs agerandet vanemässigt och med en viss skicklighet och säkerhet. Här är det enklare rörelsescheman som är involverade medan det på den femte nivån, complex overt responses, inkluderas mer komplexa rörelsescheman. På den femte nivån utförs komplicerade rörelsemönster smidigt och skickligt (Simpson, 1966). Sjätte nivån, adaptation, involverar färdigheter som är så väl inlärda att personen kan modifiera rörelsemönstren till att 20

24 passa speciella situationer. Den sista nivån, origination, hänvisar till skapandet av nya rörelsemönster för att en speciell situation eller ett speciellt problem kräver det (Gronlund, 2004). Enligt Simpson (1966) är taxonomin relevant för användning inom utbildningsområdet generellt men kan även användas inom specialiserade fält såsom industriutbildning, affärsutbildning, musik, konst, och fysisk utbildning. Daves psykomotoriska taxonomi Dave (1970) utvecklade en taxonomi där nivåerna av psykomotoriska färdigheter baseras på koordination. Nivåerna stiger i svårighetsgrad/komplexitet tillsammans med nivå. Taxonomin innehåller fem nivåer; imitation, manipulation, precision, articulation och naturalization (se figur 5). Naturalization Articulation Precision Manipulation Imitation Komplexitet och koordination Figur 5. Nivåerna i Daves psykomotoriska taxonomi ordnade efter grad av komplexitet och koordination. Pilen i figuren indikerar att grad av komplexitet och koordination stiger med nivå. Den första nivån är imitation vilket innebär att den som ska lära sig något imiterar en iakttagen rörelse eller handling. Rörelsen saknar koordination och kontroll. Den andra nivån är manipulation, handlingen reproduceras med hjälp av någon form av instruktioner eller minnet. Färdigheten fixeras här genom övning. På den tredje nivån, precision, utförs rörelsen/handlingen med säkerhet utan hjälp. Handlingen utövas med exakthet och med rätt proportioner. Vid, articulation, den fjärde nivån, kan färdigheten anpassas och integreras med andra tidigare inlärda färdigheter. Här koordineras en serie av handlingar till en harmonisk enhet. Den femte nivån är naturalisation och på den nivån är färdigheten auto- 21

25 matiserad och kräver ett minimum av medveten tanke. Färdigheten utförs naturligt och smidigt. Daves taxonomi är utvecklad för att vara en hjälp vid författandet av utbildningsmål som sträcker sig från enkla mekaniska operationer till dem som kräver sofistikerad neuromuskulär koordination och strategi. Harrows taxonomi för den psykomotoriska domänen Harrow (1972) publicerade sin A taxonomi of the psychomotor domain för att, som hon själv uttryckte det, fylla den lucka som Bloom och hans medarbetare lämnade. Modellen konstruerades speciellt i syftet att hjälpa utbildare och läroplansutvecklare att klargöra och kategorisera erfarenhet i rörelse hos barn (Harrow, 1972). Taxonomin har sex nivåer som är hierarkiskt ordnade längs ett kontinuum från den lägsta nivån av observerbart beteende till den högsta nivån (se figur 6). Alla nivåer har ett skiftande antal undergrupper som ytterligare konkretiserar innehållet i nivån. Non discursive communication Komplexitet och utveckling Skilled movements Physical abilities Perceptual abilities Basic-fundamental movements Reflex movements Figur 6. Nivåer i Harrows taxonomi ordnade hierarkiskt efter grad av komplexitet och utveckling. Pilen i figuren indikerar att grad av komplexitet och utveckling stiger med nivå. Den första och andra nivån agerar som grund för allt rörelsebeteende. I den första nivån, reflex movements, svarar eleven med ofrivilliga reflexer. I den andra nivån, basic-fundamental movements, har reflexrörelserna förenats med medfödda grundläggande rörelser och de används nu frivilligt. Det är på de frivilliga grundläggande rörelsemönsterna som all förmåga till olika rörelser byggs. Nivå tre, perceptual abilities (perceptuell förmåga), och nivå fyra, physical abilities (fysisk förmåga), utvecklas genom 22

26 mognad och övning. Perceptuell förmåga är graden av att korrekt uppfatta stimuli av olika slag, ex ljud och form. Styrka, flexibilitet och reaktionsförmåga är exempel på olika fysiska förmågor. För att nå nivå fem, skilled movements, krävs kontroll över grundläggande rörelser, korrekthet i perceptionsförmåga av stimuli och utveckling av fysisk förmåga. När eleven har uppnått nivå fem finns de nödvändiga verktygen för att modifiera och skapa estetiska rörelsemönster på nivå sex, non discursive communication, ex utöva dans av något slag. Nivå sex innehåller en affektiv aspekt till så vida att individens känslor uttrycks vid utvecklandet av nya rörelser. Hauensteins psykomotoriska taxonomi Hauensteins taxonomi (1998) innehåller en kognitiv, en affektiv, en psykomotorisk och en beteende domän, som antingen kan användas som en taxonomi där alla domäner integreras eller var för sig, det vill säga att alla domäner bildar en egen taxonomi. I denna studie presenteras enbart den psykomotoriska taxonomin. Den innehåller fem kategorier och organiseras hierarkiskt (se figur 7). Dessa kategorier uttrycker nivå av svårighet och utveckling av individuell inlärningsprocess och varje nivå är beroende av de lägre nivåerna. Varje nivå har ett skiftande antal undernivåer. Samtliga nivåer är uppbyggda av en och samma organisatoriska princip. Mastery komplexitet Production Conformation Simulation Perception Figur 7. Nivåer i Hauensteins taxonomi ordnade hierarkiskt efter grad av komplexitet. Pilen i figurer indikerar att grad av komplexitet stiger med nivå. Den första nivån, perception, är förmågan att uppfatta specifik stimuli genom ett eller flera sinnen och att kunna identifiera och relatera dessa till bestämda koncept, idéer, objekt eller fenomen. Simulation, den andra nivån, uttrycker förmågan att upprepa eller kopiera ett speciellt agerande. Att aktivera och koordinera naturliga förmågor för att forma ett speciellt 23

MODELLPRÖVNING. Empirisk prövning av teoretiska modeller för beskrivning av kursplan för förarutbildning. Tova Stenlund.

MODELLPRÖVNING. Empirisk prövning av teoretiska modeller för beskrivning av kursplan för förarutbildning. Tova Stenlund. MODELLPRÖVNING Empirisk prövning av teoretiska modeller för beskrivning av kursplan för förarutbildning Tova Stenlund BVM nr 21, 2006 ISSN 1652-7313 Empirical test of theoretical models for description

Läs mer

JÄMFÖRELSE AV INNEHÅLL I DEN GAMLA OCH DEN NYA KURSPLANEN FÖR DEN SVENSKA FÖRARUTBILDNINGEN

JÄMFÖRELSE AV INNEHÅLL I DEN GAMLA OCH DEN NYA KURSPLANEN FÖR DEN SVENSKA FÖRARUTBILDNINGEN JÄMFÖRELSE AV INNEHÅLL I DEN GAMLA OCH DEN NYA KURSPLANEN FÖR DEN SVENSKA FÖRARUTBILDNINGEN Tova Stenlund Widar Henriksson Anna Sundström BVM nr 24, 2006 ISSN 1652-7313 A comparison of the old and the

Läs mer

SAMSTÄMMIGHET MELLAN MÅL OCH PROV. En studie av det svenska förarutbildningssystemet

SAMSTÄMMIGHET MELLAN MÅL OCH PROV. En studie av det svenska förarutbildningssystemet SAMSTÄMMIGHET MELLAN MÅL OCH PROV En studie av det svenska förarutbildningssystemet Tova Stenlund Widar Henriksson Anna Sundström BVM nr 30, 2007 ISSN 1652-7313 Abstract In 2006 a new curriculum for driver

Läs mer

GDE matrisen et hierarkisk perspektiv på føreropplæring Konkretisering og operasjonalisering. Hans Yngve Berg, Vägverket, Sverige

GDE matrisen et hierarkisk perspektiv på føreropplæring Konkretisering og operasjonalisering. Hans Yngve Berg, Vägverket, Sverige Ny føreropplæring ny retning eller gammelt arvegods i ny innpakning? GDE matrisen et hierarkisk perspektiv på føreropplæring Konkretisering og operasjonalisering Hans Yngve Berg, Vägverket, Sverige Forum

Läs mer

Daniel Pettersson Högskolan i Gävle

Daniel Pettersson Högskolan i Gävle Daniel Pettersson Högskolan i Gävle Skolan har alltid varit ett politiskt och ideologiskt projekt När började man systematiskt att bedöma elevers kunskaper? Mot vilka samhälleliga behov svarade institutionaliseringen

Läs mer

2009-06-05 Handbok - kursplan B

2009-06-05 Handbok - kursplan B 2009-06-05 Handbok - kursplan B Förarutbildningens uppgift Sverige är ett land där möjligheten att använda kollektivtrafik varierar. Att ha ett körkort är därför för många grunden till god livskvalitet

Läs mer

I arbetet hanterar eleven flera procedurer och löser uppgifter av standardkaraktär med säkerhet, både utan och med digitala verktyg.

I arbetet hanterar eleven flera procedurer och löser uppgifter av standardkaraktär med säkerhet, både utan och med digitala verktyg. Kunskapskrav Ma 2a Namn: Gy Betyg E D Betyg C B Betyg A 1. Begrepp Eleven kan översiktligt beskriva innebörden av centrala begrepp med hjälp av några representationer samt översiktligt beskriva sambanden

Läs mer

Vad tänker du på när du ser ordet examination?

Vad tänker du på när du ser ordet examination? Examination av VFU Pedagogiska aspekter på bedömning och examination av VFU Svante Axelsson Vad tänker du på när du ser ordet examination? Teoretisk kunskap 1 Lära Pricken vissla, seriestripp Varför examinera

Läs mer

Transportstyrelsens föreskrifter om kursplan, behörighet B;

Transportstyrelsens föreskrifter om kursplan, behörighet B; Transportstyrelsens föreskrifter om kursplan, behörighet B; beslutade den 16 februari 2011. Transportstyrelsen föreskriver följande med stöd av 7 och 12 förordningen (1998:978) om trafikskolor. TSFS 2011:20

Läs mer

Anpassning av undervisning till målgruppen Pedagogiskt docenturarbete

Anpassning av undervisning till målgruppen Pedagogiskt docenturarbete Anpassning av undervisning till målgruppen Pedagogiskt docenturarbete Thomas Davidson DATUM 2015-05-19 MEDICINSKA FAKULTETEN Bakgrund Jag har hållit föreläsningar inom ämnet hälsoekonomiska utvärderingar

Läs mer

Om ämnet Idrott och hälsa

Om ämnet Idrott och hälsa Om ämnet Idrott och hälsa Bakgrund och motiv Ämnet idrott och hälsa är ett gymnasiegemensamt ämne där eleven ska utveckla färdigheter i och kunskaper om rörelseaktiviteter och hur olika livsstilsfaktorer

Läs mer

Kursplan för Matematik

Kursplan för Matematik Sida 1 av 5 Kursplan för Matematik Inrättad 2000-07 SKOLFS: 2000:135 Ämnets syfte och roll i utbildningen Grundskolan har till uppgift att hos eleven utveckla sådana kunskaper i matematik som behövs för

Läs mer

Samstämmighet mellan kursplan och prov

Samstämmighet mellan kursplan och prov Samstämmighet mellan kursplan och prov En studie av kunskapsprovet för körkortsbehörighet AM Gunilla Näsström Susanne Alger Anna Sundström BVM No 47, 2011 ISSN 1652-7313 Abstract In order to improve traffic

Läs mer

Betyg och bedömning. Lokala kursplaner. Konsten att synliggöra kurskriterier för elever och för oss själva

Betyg och bedömning. Lokala kursplaner. Konsten att synliggöra kurskriterier för elever och för oss själva Betyg och bedömning Lokala kursplaner Konsten att synliggöra kurskriterier för elever och för oss själva Johan Dahlberg 2010 Att arbeta med bedömning och betygssättning så att en rättssäker och likvärdig

Läs mer

Läroplan för säkerhetsutbildning

Läroplan för säkerhetsutbildning Diarienummer: Träder i kraft: ÅLR 2016/188 01.03.2016 Rättsgrund: 15 1 mom. körkortslag (2015:88) för Åland 12 landskapsförordning (2015:95) om förarutbildning Giltighetstid: Tillsvidare Läroplan för säkerhetsutbildning

Läs mer

Lärande bedömning. Anders Jönsson

Lärande bedömning. Anders Jönsson Lärande bedömning Anders Jönsson Vart ska eleven? Var befinner sig eleven i förhållande till målet? Hur ska eleven göra för att komma vidare mot målet? Dessa tre frågor genomsyrar hela boken ur ett formativt

Läs mer

Vägverkets författningssamling

Vägverkets författningssamling Vägverkets författningssamling Vägverkets föreskrifter om kursplan, behörighet B; VVFS 2007:227 Utkom från trycket den 29 juni 2007 beslutade den 11 juni 2007. Vägverket föreskriver 1 med stöd av 7 och

Läs mer

kultursyn kunskapssyn elevsyn 2014 Ulla Wiklund

kultursyn kunskapssyn elevsyn 2014 Ulla Wiklund kultursyn kunskapssyn elevsyn Pedagogik förmågan att inte ingripa? Kultursyn Inlärning perception produktion Kunskapssyn perception Lärande produktion reflektion inre yttre Estetik gestaltad erfarenhet

Läs mer

Kompetenser och matematik

Kompetenser och matematik ola helenius Kompetenser och matematik Att försöka skapa strukturer i vad det innebär att kunna matematik är en mångårig internationell trend. Denna artikel anknyter till Vad är kunskap i matematik i förra

Läs mer

HUR HJÄRNAN ARBETAR ELLER HUR BETER VI OSS EGENTLIGEN? Sig-Britt Jutblad, leg. psykolog, specialist i neuropsykologi, leg.

HUR HJÄRNAN ARBETAR ELLER HUR BETER VI OSS EGENTLIGEN? Sig-Britt Jutblad, leg. psykolog, specialist i neuropsykologi, leg. HUR HJÄRNAN ARBETAR ELLER HUR BETER VI OSS EGENTLIGEN? Sig-Britt Jutblad, leg. psykolog, specialist i neuropsykologi, leg. psykoterapeut EXEKUTIVA FUNKTIONER KAPTENEN PÅ KOMMANDOBRYGGAN EXEKUTIVA FUNKTIONER

Läs mer

Om ämnet Engelska. Bakgrund och motiv

Om ämnet Engelska. Bakgrund och motiv Om ämnet Engelska Bakgrund och motiv Ämnet engelska har gemensam uppbyggnad och struktur med ämnena moderna språk och svenskt teckenspråk för hörande. Dessa ämnen är strukturerade i ett system av språkfärdighetsnivåer,

Läs mer

Utveckla kursämnen och kursämnesbeskrivningar

Utveckla kursämnen och kursämnesbeskrivningar Utveckla kursämnen och kursämnesbeskrivningar Rebecka Strandberg Karina Kight 2013-12-12 Presentation och bakgrund 2 Bakgrund 3 Kursämnen under ST ett utvecklingsarbete Syftet är att skapa en struktur

Läs mer

Chris von Borgstede

Chris von Borgstede 2010-11-02 Chris von Borgstede Psykologiska institutionen Göteborgs universitet Vänligen stäng av mobilen 1 Läsanvisning: Eagly & Kulesa: Attitudes, attitude structure, and resistance to change Biel, Larsson

Läs mer

Perspektiv på kunskap

Perspektiv på kunskap Perspektiv på kunskap Alt. 1. Kunskap är något objektivt, som kan fastställas oberoende av den som söker. Alt. 2. Kunskap är relativ och subjektiv. Vad som betraktas som kunskap är beroende av sammanhanget

Läs mer

Transportstyrelsens föreskrifter om kursplan, behörighet BE;

Transportstyrelsens föreskrifter om kursplan, behörighet BE; Transportstyrelsens föreskrifter om kursplan, behörighet BE; beslutade den 16 februari 2011. Transportstyrelsen föreskriver följande med stöd av 7 och 12 förordningen (1998:978) om trafikskolor. TSFS 2011:21

Läs mer

Handledning Det didaktiska kontraktet. 19 september 2012

Handledning Det didaktiska kontraktet. 19 september 2012 Handledning Det didaktiska kontraktet 19 september 2012 Dagens teman Begreppsföreställning och begreppskunskap igen Handledning Det didaktiska kontraktet Begreppsföreställning och begreppsdefinition Begreppsföreställning

Läs mer

Matematikundervisning genom problemlösning

Matematikundervisning genom problemlösning Matematikundervisning genom problemlösning En studie om lärares möjligheter att förändra sin undervisning Varför problemlösning i undervisningen? Matematikinlärning har setts traditionell som en successiv

Läs mer

Örgryte-Härlanda. Förskoleklass en lekfull övergång till skolan.

Örgryte-Härlanda. Förskoleklass en lekfull övergång till skolan. Örgryte-Härlanda Förskoleklass en lekfull övergång till skolan www.goteborg.se Förskoleklassens viktigaste pedagogiska redskap är lek, skapande och elevens eget utforskande. Genom leken stimuleras elevens

Läs mer

1. (3p) Inom MDI-området framhåller man att människor lär sig via metaforer. Hur menar man att detta går till?

1. (3p) Inom MDI-området framhåller man att människor lär sig via metaforer. Hur menar man att detta går till? 1. (3p) Inom MDI-området framhåller man att människor lär sig via metaforer. Hur menar man att detta går till? Att lära sig via metaforer innebär att man drar nytta av kunskap som användaren redan har,

Läs mer

SPECIALPEDAGOGIK. Ämnets syfte

SPECIALPEDAGOGIK. Ämnets syfte SPECIALPEDAGOGIK Ämnet specialpedagogik är tvärvetenskapligt och har utvecklats ur pedagogik med nära kopplingar till filosofi, psykologi, sociologi och medicin. I ämnet behandlas människors olika villkor

Läs mer

Att bedöma. pedagogisk skicklighet

Att bedöma. pedagogisk skicklighet Att bedöma pedagogisk skicklighet Hur bedömer jag pedagogisk skicklighet? Vi blir allt fler som har anledning att ställa oss den frågan. Visad pedagogisk skicklighet är numera ett behörighetskrav vid anställning

Läs mer

Riktlinjer för bedömning av examensarbeten

Riktlinjer för bedömning av examensarbeten Fastställda av Styrelsen för utbildning 2010-09-10 Dnr: 4603/10-300 Senast reviderade 2012-08-17 Riktlinjer för bedömning av Sedan 1 juli 2007 ska enligt högskoleförordningen samtliga yrkesutbildningar

Läs mer

Pedagogik, kommunikation och ledarskap

Pedagogik, kommunikation och ledarskap KURSPLAN LPK100 LPK150 LPK200 LPK250 Kommentarmaterial Gäller fr.o.m. ht 07 Pedagogik, kommunikation och ledarskap KOMMENTARDEL till inriktningen Pedagogik, kommunikation och ledarskap Inriktningen vänder

Läs mer

Minnet - begrepp och principer

Minnet - begrepp och principer Minnet - begrepp och principer Ebbinghaus (1885)» nonsensstavelser» retention»test Två begreppsteorin för minnet» aktivitet»styrka bestämmer tillgängligheten hos ett minnesspår vid en viss tidpunkt bestämmer

Läs mer

KOMMUNIKATIVT LEDARSKAP

KOMMUNIKATIVT LEDARSKAP KOMMUNIKATIVT LEDARSKAP EN ANALYS AV INTERVJUER MED CHEFER OCH MEDARBETARE I FEM FÖRETAG NORRMEJERIER SAAB SANDVIK SPENDRUPS VOLVO Mittuniversitetet Avdelningen för medieoch kommunikationsvetenskap Catrin

Läs mer

Hur kan skolledare skapa förutsättningar för ett formativt förhållningssätt hos sina lärare?

Hur kan skolledare skapa förutsättningar för ett formativt förhållningssätt hos sina lärare? Hur kan skolledare skapa förutsättningar för ett formativt förhållningssätt hos sina lärare? Förståelse för vad ett formativt förhållningssätt innebär Förståelse för vad ett formativt förhållningssätt

Läs mer

Unga bilförare i ett hierarkiskt perspektiv

Unga bilförare i ett hierarkiskt perspektiv Unga bilförare i ett hierarkiskt perspektiv Via Nordica 2008 M. Peräaho Åbo universitet, Finland Denna presentation strävar till att - ge en kort översikt över olycksbilden för unga förare, samt - relatera

Läs mer

Extended DISC Coachande ledarskap

Extended DISC Coachande ledarskap Utbildningen sträcker sig totalt över 8 utbildningsdagar och riktar sig till chefer som vill utveckla sitt ledarskap och lära sig och stärka sitt coachande förhållningssätt. Grunderna i utbildningen är

Läs mer

ENGELSKA. Ämnets syfte. Kurser i ämnet

ENGELSKA. Ämnets syfte. Kurser i ämnet ENGELSKA Det engelska språket omger oss i vardagen och används inom skilda områden som kultur, politik, utbildning och ekonomi. Kunskaper i engelska ökar individens möjligheter att ingå i olika sociala

Läs mer

APL-plats: Period: 2014, vecka 11-14. Specialpedagogik 2, 100 poäng

APL-plats: Period: 2014, vecka 11-14. Specialpedagogik 2, 100 poäng Elev: Klass: VO11 APL-plats: Period: 2014, vecka 11-14 Kurs: Specialpedagogik 2, 100 poäng Den arbetsplatsförlagda utbildningen ska behandla följande centrala innehåll i kursen: SPECIALPEDAGOGIK 2 1. Planering,

Läs mer

Ämne - Engelska. Ämnets syfte

Ämne - Engelska. Ämnets syfte Ämne - Engelska Det engelska språket omger oss i vardagen och används inom skilda områden som kultur, politik, utbildning och ekonomi. Kunskaper i engelska ökar individens möjligheter att ingå i olika

Läs mer

Kandidatprogram i kognitionsvetenskap, 180 högskolepoäng

Kandidatprogram i kognitionsvetenskap, 180 högskolepoäng IT- fakultetsstyrelsen Ä8 ITFS 2013-09-26/bil 1 Kandidatprogram i kognitionsvetenskap, 180 högskolepoäng (Bachelor in Cognitive Science, 180 higher education credits) Grundnivå 1. Fastställande Utbildningsplan

Läs mer

Läroplan för grundskolan,förskoleklassen ochfritidshemmet 2011

Läroplan för grundskolan,förskoleklassen ochfritidshemmet 2011 Läroplan för grundskolan,förskoleklassen ochfritidshemmet 2011 Den samlade läroplanen innehåller tre delar: 1. Skolans värdegrund och uppdrag 2. Övergripande mål och riktlinjer för utbildningen 3. Kursplaner

Läs mer

Förordning om särskilda programmål för gymnasieskolans nationella program

Förordning om särskilda programmål för gymnasieskolans nationella program SKOLFS 1999:12 Utkom från trycket den 1 februari 2000 Senaste lydelse av Förordning om särskilda programmål för gymnasieskolans nationella program utfärdad den 4 november 1999. Regeringen föreskriver följande.

Läs mer

PEDAGOGIK. Ämnets syfte

PEDAGOGIK. Ämnets syfte PEDAGOGIK Pedagogik är ett tvärvetenskapligt kunskapsområde nära knutet till psykologi, sociologi och filosofi och har utvecklat en egen identitet som samhällsvetenskaplig disciplin. Ämnet pedagogik tar

Läs mer

Transportstyrelsens föreskrifter om kursplan, traktorkort;

Transportstyrelsens föreskrifter om kursplan, traktorkort; Transportstyrelsens föreskrifter om kursplan, traktorkort; beslutade den 16 februari 2011. Transportstyrelsen föreskriver följande med stöd av 7 och 12 förordningen (1998:978) om trafikskolor. TSFS 2011:26

Läs mer

TALLKROGENS SKOLA. Tallkrogens skolas ledord och pedagogiska plattform

TALLKROGENS SKOLA. Tallkrogens skolas ledord och pedagogiska plattform TALLKROGENS SKOLA Tallkrogens skolas ledord och pedagogiska plattform TALLKROGENS SKOLAS Ledord och pedagogiska plattform Tallkrogens skola Innehåll Tallkrogens skolas långsiktiga mål 3 Våra utgångspunkter

Läs mer

Läroplanens mål. Målen för eleverna i grundskolan är i läroplanen uppdelad i mål att sträva mot och mål att uppnå.

Läroplanens mål. Målen för eleverna i grundskolan är i läroplanen uppdelad i mål att sträva mot och mål att uppnå. Läroplanens mål Målen för eleverna i grundskolan är i läroplanen uppdelad i mål att sträva mot och mål att uppnå. Mål att sträva mot är det som styr planeringen av undervisningen och gäller för alla årskurser.

Läs mer

5.12 Psykologi. Mål för undervisningen

5.12 Psykologi. Mål för undervisningen 5.12 Psykologi I egenskap av en vetenskap som undersöker mänsklig aktivitet ger psykologin de studerande förutsättningar att på olika sätt iaktta och förstå människan och de faktorer som påverkar hennes

Läs mer

Tal i bråkform. Kapitlet behandlar. Att förstå tal

Tal i bråkform. Kapitlet behandlar. Att förstå tal Tal i bråkform Kapitlet behandlar Test Användning av hälften och fjärdedel 2 Representation i bråkform av del av antal och av del av helhet 3, Bråkform i vardagssituationer Stambråk, bråkuttryck med 1

Läs mer

ENGELSKA FÖR DÖVA. Ämnets syfte

ENGELSKA FÖR DÖVA. Ämnets syfte ENGELSKA FÖR DÖVA Det engelska språket omger oss i vardagen och används inom skilda områden som kultur, politik, utbildning och ekonomi. Kunskaper i engelska ökar individens möjligheter att ingå i olika

Läs mer

Om kompetens och lärande

Om kompetens och lärande Om kompetens och lärande Vi bär på mycket mer kunskap än vi tror och kan så mycket mer än vi anar! När som helst i livet har du nytta och glädje av att bli medveten om delarna i din kompetens. Du funderar

Läs mer

Interaktionsteknik. Föreläsning 6, Kognition perception. Översikt. Vad händer i medvetandet?

Interaktionsteknik. Föreläsning 6, Kognition perception. Översikt. Vad händer i medvetandet? Föreläsning 6: Kognition och perception Rogers et al. Kapitel 3 Översikt Vad är kognition? Vad är användare bra och dåliga på? Exempel på hur kognition kopplas till interaktionsdesign Kognition och perception

Läs mer

Bedömning för lärande

Bedömning för lärande Bedömning för lärande Erfarenheter från arbetet med att förtydliga mål och kriterier Att skapa situationer som gör lärandet synligt Andreia Balan Uppföljning - diskussion Beskriv vilken metod/arbetssätt

Läs mer

IBSE Ett självreflekterande(självkritiskt) verktyg för lärare. Riktlinjer för lärare

IBSE Ett självreflekterande(självkritiskt) verktyg för lärare. Riktlinjer för lärare Fibonacci / översättning från engelska IBSE Ett självreflekterande(självkritiskt) verktyg för lärare Riktlinjer för lärare Vad är det? Detta verktyg för självutvärdering sätter upp kriterier som gör det

Läs mer

Föreläsning 6: Kognition och perception. Rogers et al. Kapitel 3

Föreläsning 6: Kognition och perception. Rogers et al. Kapitel 3 Föreläsning 6: Kognition och perception Rogers et al. Kapitel 3 Översikt Vad är kognition? Vad är användare bra och dåliga på? Exempel på hur kognition kopplas till interaktionsdesign 120420 Kognition

Läs mer

PSYKOLOGISKA INSTITUTIONEN

PSYKOLOGISKA INSTITUTIONEN PSYKOLOGISKA INSTITUTIONEN PX1100 Psykologi: Grundkurs, 30 högskolepoäng Psychology: Basic Course, 30 higher education credits Fastställande Kursplanen är fastställd av Psykologiska institutionen 2014-09-25

Läs mer

Nätkurs Design & konstruktion av användargränssnitt 1MD113 Sid 1 (5) Lektion 11 Användare, uppgifter och krav del

Nätkurs Design & konstruktion av användargränssnitt 1MD113 Sid 1 (5) Lektion 11 Användare, uppgifter och krav del Nätkurs Design & konstruktion av användargränssnitt 1MD113 Sid 1 (5) Del 3 Uppgiftsanalys Av Stefan Blomkvist Uppgiftsanalysen ska svara på frågor om vilka uppgifter användarna utför och hur dessa genomförs.

Läs mer

KOMMENTARDEL till inriktningen. Svenska som andraspråk för blivande lärare

KOMMENTARDEL till inriktningen. Svenska som andraspråk för blivande lärare = Kommentarmaterial Gäller fr.o.m. ht 07 Svenska som andraspråk för blivande lärare KOMMENTARDEL till inriktningen Svenska som andraspråk för blivande lärare 1. Förklaring av centrala begrepp Innehållet

Läs mer

beslutade den 26 september 2013. Skolverket föreskriver med stöd av 1 kap. 4 tredje stycket gymnasieförordningen

beslutade den 26 september 2013. Skolverket föreskriver med stöd av 1 kap. 4 tredje stycket gymnasieförordningen 2013-09-26 1 (12) Dnr: 62-2013:589 Föreskrifter om ändring i Skolverkets föreskrifter (SKOLFS 2011:161) om ämnesplan för ämnet anläggningsförare i gymnasieskolan och inom kommunal vuxenutbildning på gymnasial

Läs mer

Humanistiska programmet (HU)

Humanistiska programmet (HU) Humanistiska programmet (HU) Humanistiska programmet (HU) ska utveckla elevernas kunskaper om människan i samtiden och historien utifrån kulturella och språkliga perspektiv, lokalt och globalt, nationellt

Läs mer

Fråga 1: Diskutera för- och nackdelar med grupparbete i inlärningen i skolan.

Fråga 1: Diskutera för- och nackdelar med grupparbete i inlärningen i skolan. Psykologi 19.9.2011 Fråga 1: Diskutera för- och nackdelar med grupparbete i inlärningen i skolan. I svaret har skribenten behandlat både för- och nackdelar. Svaret är avgränsat till inlärning i skolan.

Läs mer

SET. Social Emotionell Träning. www.set.st

SET. Social Emotionell Träning. www.set.st www.set.st Varför livskunskap i skolan? Förebygga psykisk ohälsa Värdegrundsarbete Inlärning Förebygga mobbing Jämlikhet Skyddsfaktorer God social kapacitet Impulskontroll Kunna hantera konflikter Kunna

Läs mer

Bedömningsstödet, en beskrivning

Bedömningsstödet, en beskrivning Se den andre Prov- och bedömningsbank inom ett huvudområde av samhällskunskap för grundskolan Bedömningsstödet, en beskrivning Bedömningsstödet.. Samhällskunskap Två för ämnet grundläggande perspektiv

Läs mer

Ämnesblock matematik 112,5 hp

Ämnesblock matematik 112,5 hp 2011-12-15 Ämnesblock matematik 112,5 hp för undervisning i grundskolans år 7-9 Ämnesblocket omfattar ämnesstudier inklusive ämnesdidaktik om 90 hp, utbildningsvetenskaplig kärna 7,5 hp och VFU 15 hp.

Läs mer

Kulturplan för barn och unga i Katrineholms kommun

Kulturplan för barn och unga i Katrineholms kommun Kulturplan för barn och unga i Katrineholms kommun Bildningsnämndens handling 9-2011 Inledning Katrineholms kommun har flera aktörer som påverkar barns och ungas kulturliv. Inte bara det traditionella

Läs mer

EAs krav vid ackreditering av flexibel omfattning

EAs krav vid ackreditering av flexibel omfattning SWEDAC DOC 12:1 2012-05-10 Utgåva 1 Inofficiell översättning av EA 2/15 M:2008 EAs krav vid ackreditering av flexibel omfattning Swedac, Styrelsen för ackreditering och teknisk kontroll, Box 878, 501 15

Läs mer

Funktionell kvalitet VERKTYG FÖR BEDÖMNING AV FÖRSKOLANS MÅLUPPFYLLELSE OCH PEDAGOGISKA PROCESSER

Funktionell kvalitet VERKTYG FÖR BEDÖMNING AV FÖRSKOLANS MÅLUPPFYLLELSE OCH PEDAGOGISKA PROCESSER Funktionell kvalitet VERKTYG FÖR BEDÖMNING AV FÖRSKOLANS MÅLUPPFYLLELSE OCH PEDAGOGISKA PROCESSER GENERELL KARAKTÄR FÖRSKOLANS MÅLUPPFYLLELSE MÅL Målen anger inriktningen på förskolans arbete och därmed

Läs mer

Mål som eleverna skall ha uppnått i slutet av år 5 enligt nationella kursplanen

Mål som eleverna skall ha uppnått i slutet av år 5 enligt nationella kursplanen Teknik Mål att sträva mot enligt nationella kursplanen Skolan skall i sin undervisning i teknik sträva efter att eleven utvecklar sina insikter i den tekniska kulturens kunskapstraditioner och utveckling

Läs mer

Författningsstöd Förskolans arbete med matematik, naturvetenskap och teknik

Författningsstöd Förskolans arbete med matematik, naturvetenskap och teknik Författningsstöd Förskolans arbete med matematik, Behörighetskrav: Lärare och förskollärare: Vilka som får undervisa i skolväsendet Endast den som har legitimation som lärare eller förskollärare och är

Läs mer

Undervisningen i ämnet psykologi ska ge eleverna förutsättningar att utveckla följande:

Undervisningen i ämnet psykologi ska ge eleverna förutsättningar att utveckla följande: PSYKOLOGI Ämnet psykologi behandlar olika sätt att förstå och förklara mänskliga beteenden, känslor och tankar utifrån olika psykologiska perspektiv. Ämnets syfte Undervisningen i ämnet psykologi ska syfta

Läs mer

Studiehandledning till PBL på IT för användare

Studiehandledning till PBL på IT för användare ÖREBRO UNIVERSITET ESI-Informatik Anders Avdic, Ulrika Sandberg, Magnus Österman, Jenny Lagsten 2003-08-25; 2004-03-30; 2004-08-25; 2005-01-17, 2005-08-24, 2006-01-16 Studiehandledning till PBL på IT för

Läs mer

Skolan skall i sin undervisning i biologi sträva efter att eleven

Skolan skall i sin undervisning i biologi sträva efter att eleven Biologi inrättad 2000-07 Ämnets syfte och roll i utbildningen Biologiämnet syftar till att beskriva och förklara naturen och levande organismer ur ett naturvetenskapligt perspektiv. Samtidigt skall utbildningen

Läs mer

Inlärning. perception. produktion

Inlärning. perception. produktion 2009 UW Inlärning perception produktion Lärande perception produktion reflektion Pedagogik förmågan att inte ingripa inre yttre Estetik gestaltad erfarenhet Exempel på process 5. Nytt utgångsläge 2. Känning

Läs mer

Exempel på social kognitiva fenomen. Social kognition. Utgångspunkt för social kognition: Behaviorism. Albert Bandura

Exempel på social kognitiva fenomen. Social kognition. Utgångspunkt för social kognition: Behaviorism. Albert Bandura Social kognition Mentala processer som hänger ihop med hur vi uppfattar och reagerar mot andra individer och grupper Barn kan vara så sociala som deras kognitiva utvecklingsnivå tillåter Soft/warm cognition

Läs mer

KOGNITION. Beata Terzis Med.dr, leg.psykolog

KOGNITION. Beata Terzis Med.dr, leg.psykolog KOGNITION Beata Terzis Med.dr, leg.psykolog DISPOSITION Kognition Kognitiva funktioner Kognitiv svikt KOGNITION Kognition = Informationsbearbetning Kognitiva förmågor behövs för informationsbearbetning

Läs mer

LP2016 och läromedel utmaningar och förväntningar. Kristian Smedlund Pedagogiskt skrivande 20.3.2015

LP2016 och läromedel utmaningar och förväntningar. Kristian Smedlund Pedagogiskt skrivande 20.3.2015 LP2016 och läromedel utmaningar och förväntningar Kristian Smedlund Pedagogiskt skrivande 20.3.2015 Grunderna för läroplanen för den grundläggande utbildningen 2014 Utbildningsstyrelsen godkände grunderna

Läs mer

Rektorernas roll i förskolans förändrade uppdrag

Rektorernas roll i förskolans förändrade uppdrag Rektorernas roll i förskolans förändrade uppdrag Naturvetenskap och teknik i förskolan Susanne Thulin & Ann Zetterqvist 2010 01-18 Innehåll Skolverkets förslag till förtydliganden i Lpfö när det gäller

Läs mer

Tränarskap och ledarskap

Tränarskap och ledarskap Tränarskap och ledarskap Idrotten är en viktig del i fostran Bättre hälsa genom basketträning med tanke på samhällsutvecklingen Du har en spännande och betydelsefull roll Spelare är inte schackpjäser Varför

Läs mer

Föreläsning 7: Kognition & perception

Föreläsning 7: Kognition & perception Föreläsning 7: Kognition & perception FSR: 3, 4 Att läsa: Kapitel 2-3 i Rogers et al.: Interaction design Översikt Vad är kognition, perception? Vad har kognition och perception med interaktionsdesign

Läs mer

22,5 högskolepoäng. Provmoment: Ladokkod: Tentamen ges för: Matematik 3hp. Studenter i inriktningen GSME. TentamensKod:

22,5 högskolepoäng. Provmoment: Ladokkod: Tentamen ges för: Matematik 3hp. Studenter i inriktningen GSME. TentamensKod: SMID Provmoment: Ladokkod: Tentamen ges för: TentamensKod: Matematik 3hp Studenter i inriktningen GSME 22,5 högskolepoäng Tentamensdatum: 12-08-30 Tid: 09.00-13.00 Hjälpmedel: Inga Totalt antal poäng på

Läs mer

Arbetsmodell KUST Kurser Under ST. Ragnhild Mogren, Pedagogisk utvecklare

Arbetsmodell KUST Kurser Under ST. Ragnhild Mogren, Pedagogisk utvecklare Arbetsmodell KUST Kurser Under ST Ragnhild Mogren, Pedagogisk utvecklare Kursämnen Från vardera specialiteten krävs ett antal kursämnen, specificerade enligt följande: Namn på kursämnet Syfte och innehåll

Läs mer

Kursplan ENGELSKA. Ämnets syfte. Mål. Innehåll. Insikt med utsikt

Kursplan ENGELSKA. Ämnets syfte. Mål. Innehåll. Insikt med utsikt Kursplan ENGELSKA Ämnets syfte Undervisningen i ämnet engelska ska syfta till att deltagarna utvecklar språk- och omvärldskunskaper så att de kan, vill och vågar använda engelska i olika situationer och

Läs mer

Yrkeshögskoleutbildning med nationell kursplan Trafiklärare. Plan över yrkeshögskolepoäng för utbildning till trafiklärare

Yrkeshögskoleutbildning med nationell kursplan Trafiklärare. Plan över yrkeshögskolepoäng för utbildning till trafiklärare Yrkeshögskoleutbildning med nationell kursplan Trafiklärare Plan över yrkeshögskolepoäng för utbildning till trafiklärare Kunskapsområde Trafiklärare Kurs Yrkeshögskolepoäng Arbetsmiljö och ansvar 12 Fordonssäkerhet

Läs mer

Kursplanen i ämnet matematik

Kursplanen i ämnet matematik DISKUSSIONSUNDERLAG FÖR GRUNDSKOLAN Diskutera Kursplanen i ämnet matematik Läsåret 2011/12 införs en samlad läroplan för var och en av de obligatoriska skolformerna grundskolan, grundsärskolan, sameskolan

Läs mer

Kompetensprofil för nyutbildad polis samt profil för antagning till polisutbildningen

Kompetensprofil för nyutbildad polis samt profil för antagning till polisutbildningen Underlag 1 (5) Datum Rikspolisstyrelsen 2012-09-20 HR-avdelningen Diarienr (åberopas vid korresp) HR-704-317/11 Kompetensprofil för nyutbildad polis samt profil för antagning till polisutbildningen Bakgrund

Läs mer

KIT 104 Kognitiva processer

KIT 104 Kognitiva processer KIT 104 Kognitiva processer Thomas Porathe, Tekn.Dr Informationsdesign / mux Lab Akademin för innovation, design och teknik Mälardalens Högskola Maritime Human Factors gruppen Institutionen för sjöfart

Läs mer

PEDAGOGIK. Ämnets syfte

PEDAGOGIK. Ämnets syfte PEDAGOGIK Pedagogik är ett tvärvetenskapligt kunskapsområde nära knutet till psykologi, sociologi och filosofi och har utvecklat en egen identitet som samhällsvetenskaplig disciplin. Ämnet pedagogik tar

Läs mer

Förändringsstrategi anpassad till just din organisations förutsättningar och förmåga

Förändringsstrategi anpassad till just din organisations förutsättningar och förmåga Förändringsstrategi anpassad till just din organisations förutsättningar och förmåga Att bedriva effektiv framgångsrik förändring har varit i fokus under lång tid. Förändringstrycket är idag högre än någonsin

Läs mer

VISÄTTRASKOLANS SPRÅKUTVECKLINGSPLAN

VISÄTTRASKOLANS SPRÅKUTVECKLINGSPLAN VISÄTTRASKOLANS SPRÅKUTVECKLINGSPLAN Syftet med den här utvecklingsplanen är att synliggöra hur vi på Visättraskolan ska arbeta för att all undervisning på vår skola ska vara språk-och kunskapsutvecklande.

Läs mer

Process- och metodreflektion. Grupp 3; Ida Gustafsson, Mikael Karlsson, Jonas Lind, Hanne Sundin, Maria Törnkvist

Process- och metodreflektion. Grupp 3; Ida Gustafsson, Mikael Karlsson, Jonas Lind, Hanne Sundin, Maria Törnkvist Process- och metodreflektion Grupp 3; Ida Gustafsson, Mikael Karlsson, Jonas Lind, Hanne Sundin, Maria Törnkvist Planeringen Redan från början av projektet bestämde vi oss i gruppen för att planera utförande

Läs mer

Boksammanfattning. Jag leder hjärna Varför det blir som det blir och hur det blir som du vill. Om författaren

Boksammanfattning. Jag leder hjärna Varför det blir som det blir och hur det blir som du vill. Om författaren Boksammanfattning Jag leder hjärna Varför det blir som det blir och hur det blir som du vill Händer det att saker och ting inte blir som du tänkt dig? Att personer i din omgivning inte alls reagerar som

Läs mer

ALLMÄN BESKRIVNING AV LÄROÄMNET MATEMATIK I ÅRSKURS 1-2

ALLMÄN BESKRIVNING AV LÄROÄMNET MATEMATIK I ÅRSKURS 1-2 ALLMÄN BESKRIVNING AV LÄROÄMNET MATEMATIK I ÅRSKURS 1-2 Läroämnets uppdrag Uppdraget i undervisningen i matematik är att utveckla ett logiskt, exakt och kreativt matematisk tänkande hos eleverna. Undervisningen

Läs mer

Anvisningar till rapporter i psykologi på B-nivå

Anvisningar till rapporter i psykologi på B-nivå Anvisningar till rapporter i psykologi på B-nivå En rapport i psykologi är det enklaste formatet för att rapportera en vetenskaplig undersökning inom psykologins forskningsfält. Något som kännetecknar

Läs mer

Skolans uppdrag är att främja lärande där individen stimuleras att inhämta och utveckla kunskaper och värden.

Skolans uppdrag är att främja lärande där individen stimuleras att inhämta och utveckla kunskaper och värden. Författningsstöd Övergripande författningsstöd 1 kap. 4 skollagen Utbildningen inom skolväsendet syftar till att barn och elever ska inhämta och utveckla kunskaper och värden. Den ska främja alla barns

Läs mer

UTVECKLINGSGUIDE FÖRSKOLLÄRARPROGRAMMET

UTVECKLINGSGUIDE FÖRSKOLLÄRARPROGRAMMET UTVECKLINGSGUIDE FÖRSKOLLÄRARPROGRAMMET För studenter antagna fr.o.m. H 11 Version augusti 2015 1 2 Utvecklingsguide och utvecklingsplan som redskap för lärande Utvecklingsguidens huvudsyfte är att erbjuda

Läs mer

Interaktionsdesign som profession. Föreläsning Del 2

Interaktionsdesign som profession. Föreläsning Del 2 Interaktionsdesign som profession Föreläsning Del 2 Vikten av att göra research Varför behöver vi göra research? En produkt blir aldrig bättre än den data som denna baseras på Men Vi har redan gjort en

Läs mer

Ny skollag och reviderad läroplan VAD HAR HÄNT? Perspektiv på förskolans utveckling, uppdrag och förskollärarens utökade ansvar

Ny skollag och reviderad läroplan VAD HAR HÄNT? Perspektiv på förskolans utveckling, uppdrag och förskollärarens utökade ansvar Ny skollag och reviderad läroplan VAD HAR HÄNT? Perspektiv på förskolans utveckling, uppdrag och förskollärarens utökade ansvar Perspektiv Barnomsorg, Daghem, Dagis, Förskola (Förskolan nr 1. 2006) Finns

Läs mer

PSYCHOLOGICAL AND MEDICAL ASSISTANCE FOR SAFE MOBILITY (PASS)

PSYCHOLOGICAL AND MEDICAL ASSISTANCE FOR SAFE MOBILITY (PASS) PSYCHOLOGICAL AND MEDICAL ASSISTANCE FOR SAFE MOBILITY (PASS) En tvärvetenskaplig modell för stöd åt och för att säkra den mobila kompetensen i Europa. 1 1. Förutsättningar 2. Nivåer för säkring och förbättring

Läs mer

Skolplan Lärande ger glädje och möjligheter

Skolplan Lärande ger glädje och möjligheter Skolplan 2004 Lärande ger glädje och möjligheter Vi ska ge förutsättningar för barns och ungdomars bildning genom att främja lärande, ge omsorg och överföra demokratiska värderingar. Barn- och utbildningsnämndens

Läs mer