Arbetslöshetskassornas fordringar gällande felaktigt utbetald arbetslöshetsersättning

Transkript

1 2014:1 Arbetslöshetskassornas fordringar gällande felaktigt utbetald arbetslöshetsersättning Kartläggning initierad av IAF Rättssäkerhet och effektivitet i arbetslöshetsförsäkringen

2 Dnr: 2012/674 Samtliga arbetslöshetskassor Arbetslöshetskassornas fordringar gällande felaktigt utbetald arbetslöshetsersättning Kartläggning initierad av IAF Inspektionen för arbetslöshetsförsäkringen (IAF) har kartlagt arbetslöshetskassornas fordringar gällande felaktigt utbetald arbetslöshetsersättning. Arbetslöshetskassorna har fått möjlighet att faktagranska rapporten. Beslut i detta ärende har fattats av Gunilla Wandemo, t.f. generaldirektör. Beställare har varit Gunilla Wandemo, t.f. generaldirektör. Rapporten har utarbetats inom IAF av utredarna Christel Johansson och Carina Wiksholm, granskningsenheten. I den slutliga beredningen har Catarina Fredriksson, t.f. chef för granskningsenheten och Magdalena Sinander, vid GDstaben, deltagit. Katrineholm den 20 januari 2014 Gunilla Wandemo Tf. generaldirektör Catarina Fredriksson Tf. chef för granskningsenheten Inspektionen för arbetslöshetsförsäkringen Box Katrineholm 2 Reglering av fordringar felaktig arbetslöshetsersättning, IAF

3 Innehållsförteckning Sammanfattning Inledning Syfte Avgränsning Metod Reglering av fordringar Inbetalning av skuldbelopp Kvittning Reglering av fordran på annat sätt Kartläggningen avseende fordringar felaktig arbetslöshetsersättning Fordringar avseende felaktigt utbetalad arbetslöshetsersättning Reglerade fordringar Slutdiskussion Bilaga Reglering av fordringar felaktig arbetslöshetsersättning, IAF 3

4 Sammanfattning Varje år granskar IAF arbetslöshetskassornas årsredovisningar. I anslutning till granskningen av 2011 års årsredovisningar påbörjades en kartläggning av arbetslöshetskassornas fordringar gällande felaktigt utbetald arbetslöshetsersättning. Denna rapport redovisar resultatet från kartläggningen som omfattar åren Syftet med kartläggningen har varit att få en uppfattning om de förändringar som sker i arbetslöshetskassornas fordringar över tid. Kartläggningen har fokuserat på i vilken omfattning arbetslöshetskassorna har reglerat sina fordringar och på vilket sätt. Reglering av fordringar som skett på annat sätt än genom inbetalning eller kvittning har varit av särskilt intresse. Vid utgången av 2012 uppgick de 29 arbetslöshetskassornas fordringar gällande felaktigt utbetald arbetslöshetsersättning till totalt 310 miljoner kronor. Dessa utgör anspråk som arbetslöshetskassorna har mot enskilda personer som helt eller delvis har fått arbetslöshetsersättning felaktigt. I ett andra led är motsvarande belopp också statens fordran mot berörda arbetslöshetskassor vad gäller felaktigt utbetalat statsbidrag. Fordringar som härrör från felaktigt utbetald arbetslöshetsersättning regleras i huvudsak på något av följande sätt: Den återbetalningsskyldige betalar in skuldbeloppet. Den återbetalningsskyldiges skuld kvittas mot framtida utbetalning av ersättning. Arbetslöshetskassan reglerar fordran på annat sätt. Som förväntat har kartläggningen visat att fordringarna i huvudsak regleras genom inbetalning eller kvittning. Av de fordringar som reglerades reglerades i genomsnitt 92 procent genom inbetalning alternativt kvittning av skuld. Resterande 8 procent (i genomsnitt) reglerades av andra skäl såsom avskrivning till följd av eftergift eller att den enskilde avlidit och dödsboet saknat tillgångar. IAF har konstaterat att arbetslöshetskassornas totala utestående fordringar uppgår till avsevärda belopp. Under de år som kartläggningen omfattar har i stort sett lika mycket tillkommit som sedan reglerats under vart och ett av åren (cirka 80 till 90 miljoner kronor). De totala fordringarna uppgår dock till mer än tre gånger så mycket, det vill säga drygt 300 miljoner kronor. Således är huvuddelen av den totala fordringsstocken konstant. Kartläggningen visar att den totala fordringsstocken består av en betydande andel gamla fordringar. År 2012 utgjorde fordringar som var fem år eller äldre 53 procent av de totala fordringarna. Kartläggningen visar att äldre fordringar förefaller vara svårare att reglera än yngre. Det vill säga att arbetslöshetskassans möjlighet att få in det felaktigt utbetalda skuldbeloppet från den enskilde minskar ju äldre fordran blir. Det är därför av stor vikt att arbetslöshetskassorna jobbar aktivt och effektivt med sina fordringar i ett tidigt skede. 4 Reglering av fordringar felaktig arbetslöshetsersättning, IAF

5 1 Inledning Vid utgången av 2012 uppgick de 29 arbetslöshetskassornas fordringar gällande felaktigt utbetald arbetslöshetsersättning 1 till totalt 310 miljoner kronor 2. Dessa fordringar utgör anspråk som arbetslöshetskassorna har att rikta mot enskilda personer som helt eller delvis fått arbetslöshetsersättning felaktigt. Motsvarande belopp är också statens fordran mot de berörda arbetslöshetskassorna vad gäller felaktigt utbetalt statsbidrag. Varje år granskar IAF arbetslöshetskassornas årsredovisningar. Enligt IAF:s föreskrift IAFFS 2012:2 Inspektionen för arbetslöshetsförsäkringens föreskrifter om arbetslöshetskassor ska arbetslöshetskassorna redovisa fordringarnas ackumulerade belopp i årsredovisningens balansräkning. Även de förändringar som skett under året i de samlade fordringarna ska redovisas. Det vill säga de fordringar som kommit till respektive reglerats under det aktuella räkenskapsåret. Fordringarna ska också presenteras utifrån ett visst åldersintervall. Kartläggningen av arbetslöshetskassornas reglering av fordringar gällande felaktigt utbetald arbetslöshetsersättning är en del i den ekonomigranskning som IAF har genomfört under 2012 och Utgångspunkt för denna kartläggning är arbetslöshetskassornas samlade fodringar och de uppgifter som arbetslöshetskassorna har lämnat om dessa i sina årsredovisningar. 1.1 Syfte Syftet med kartläggningen har varit att, utifrån de uppgifter som arbetslöshetskassorna har redovisat i sina årsredovisningar, få en samlad bild av de förändringar som har skett i fordringar gällande felaktigt utbetald arbetslöshetsersättning. Det övergripandet skälet har varit att fordringarna i förlängningen utgör statliga fordringar. Kartläggningens fokus har varit i vilken omfattning fordringarna har reglerats och på vilket sätt. Reglering av fordringar, som skett på annat sätt än genom inbetalning eller kvittning, har varit av särskilt intresse. 1.2 Avgränsning Kartläggningen omfattar åren 2008 till och med 2012 och har utgått från de uppgifter som arbetslöshetskassorna har lämnat i sina årsredovisningar. Kartläggningen avser endast fordringar gällande felaktigt utbetald arbetslöshetsersättning. Avsikten har inte varit att ta reda på om enskilda ärenden handlagts på ett korrekt sätt utifrån gällande lagstiftning. Inte heller att ta reda på hur arbetslöshetskassorna arbetar med sina återkrav. 1 När det i fortsättningen talas om fordringar i rapporten är det endast fordringar som härrör från felaktigt utbetald arbetslöshetsersättning som avses. Flera arbetslöshetskassor har även fordringar avseende obetalda medlemsavgifter. Dessa och andra eventuella fordringar omfattas inte av denna rapport. 2 Uppgifterna är hämtade ur arbetslöshetskassornas årsredovisningar för Reglering av fordringar felaktig arbetslöshetsersättning, IAF 5

6 Kartläggningen omfattar inte arbetslöshetskassornas återbetalningsskyldighet när det gäller felaktigt utbetalat statsbidrag. Med anledning av detta och det faktum att kartläggningen omfattar åren 2008 till och med 2012 ingår inga resonemang som tangerar de ändringar i lagen (1997:238) om arbetslöshetsförsäkringen (ALF) och lagen (1997:239) om arbetslöshetskassor (LAK) som trädde i kraft den 1 september Eventuella resultat som kräver ytterligare utredning eller granskning har inte behandlats inom ramen för detta uppdrag. Dessa kan istället komma att utgöra framtida granskningsuppdrag. 1.3 Metod Uppgifterna om fordringar felaktigt utbetald arbetslöshetsersättning är hämtade från arbetslöshetskassornas årsredovisningar. Vidare har uppgifter om hur mycket som totalt har utbetalats i arbetslöshetsersättning hämtats från Arbetsförmedlingens systemstöd för statsbidragsansökan Steak. I samband med kartläggningen har IAF också inhämtat uppgifter från arbetslöshetskassorna om hur fordringarna har reglerats. Samtliga arbetslöshetskassor har ombetts lämna dessa uppgifter i en matris (bilaga 1). Tre arbetslöshetskassor har bidragit med synpunkter på en testversion av den matris som därefter skickades ut till samtliga arbetslöshetskassor i en något omarbetad version. Dessa arbetslöshetskassor är Finans- och Försäkringsbranschens, Hamnarbetarnas och Unionens arbetslöshetskassor. Inledningsvis var tanken att arbetslöshetskassorna skulle ange från vilket år var och en av de reglerade fordringarna härrörde. Det vill säga åldersbestämma alla reglerade fordringar. Dessa skulle grupperas i matrisen efter ett visst åldersintervall. Under arbetets gång har det har dock visat sig att arbetslöshetskassorna inte kan få fram den informationen med en rimlig arbetsinsats. Därför togs den delen av matrisen bort innan den skickades ut till samtliga arbetslöshetskassor. Arbetslöshetskassorna har fått kassaspecifika matriser att fylla i för vart och ett av åren 2008 till och med En förtryckt del av matrisen innehåller de uppgifter som respektive arbetslöshetskassa har lämnat om fordringarna i sin årsredovisning för det aktuella året. De arbetslöshetskassor som av någon anledning inte har lämnat fullständiga uppgifter om fordringarna i årsredovisningen har ombetts att komplettera med dessa uppgifter i matrisen. 6 Reglering av fordringar felaktig arbetslöshetsersättning, IAF

7 2 Reglering av fordringar Fordringar som härrör från felaktigt utbetald arbetslöshetsersättning regleras i huvudsak på något av följande sätt: Den återbetalningsskyldige betalar in skuldbeloppet. Den återbetalningsskyldiges skuld kvittas mot framtida utbetalning av ersättning. Arbetslöshetskassan reglerar fordran på annat sätt. Enligt IAF:s föreskrift IAFFS 2012:2 ska en arbetslöshetskassas fordringar gällande felaktigt utbetald arbetslöshetsersättning redovisas till nominellt värde. Det innebär att fordringarna ska redovisas till sitt ursprungliga värde och inte till ett värderat belopp. Regelverket ger inte klart uttryck för att en arbetslöshetskassa kan göra ned- eller avskrivningar av fordringarna. Strikt tolkat innebär det således att dessa fordringar endast kan regleras genom inbetalning eller kvittning av skuldbeloppet. Det förekommer dock även att fordringar regleras på andra sätt, och det är i synnerhet dessa fordringar som har varit av intresse för denna kartläggning. Se vidare avsnitt 2.3 och Inbetalning av skuldbelopp När en enskild person av något skäl har fått arbetslöshetsersättning utbetald utan att vara berättigad till det ska den felaktiga ersättningen återbetalas 3. Ersättningen kan vara helt eller delvis felaktig. Det är arbetslöshetskassan som ska fatta beslut om återkrav av det felaktiga beloppet och även ta emot inbetalningen. Därefter ska arbetslöshetskassan betala in motsvarande belopp till staten. Vanligast är att den fordran som uppstår hos arbetslöshetskassan regleras genom att den återbetalningsskyldige betalar in pengar till arbetslöshetskassan för att bli kvitt sin skuld. En arbetslöshetskassa kan fatta beslut om att upprätta en avbetalningsplan 4 och den enskilde kan i sådana fall reglera sin skuld i omgångar. 2.2 Kvittning En arbetslöshetskassa kan fatta beslut om att vid en senare utbetalning av arbetslöshetsersättning hålla inne ett skäligt belopp för avräkning av en skuld, så kallad kvittning. Kvittning kan användas för såväl det felaktiga ersättningsbeloppet som vid krav på ränta 5. När en arbetslöshetskassa fattar beslut om kvittning ska den ta hänsyn till förbehållsbeloppet vid löneutmätning 6, så att den enskilde inte kommer ner på en ekonomisk nivå som understiger förbehålls lag (1997:238) om arbetslöshetsförsäkring (ALF) 4 68 b ALF 5 68 e ALF 6 Fastställs varje år av Kronofogdemyndigheten. Reglering av fordringar felaktig arbetslöshetsersättning, IAF 7

8 beloppet. Det vill säga den nivå som hushållet behöver för att klara kostnader för att kunna leva och bo 7. Innan arbetslöshetskassan fattar beslut om kvittning ska den berörda personen meddelas att kvittning kan komma att ske. Hon eller han ska även ges möjlighet att lämna synpunkter till arbetslöshetskassan på det planerade kvittningsförfarandet. 2.3 Reglering av fordran på annat sätt Såsom nämndes i inledningen till detta avsnitt ska arbetslöshetskassorna, enligt IAF:s föreskrift IAFFS 2012:2, redovisa sina fordringar gällande felaktigt utbetald arbetslöshetersättning till nominellt värde och reglering ska ske genom återbetalning. Om det finns särskilda skäl får dock en arbetslöshetskassa, enligt 68 d ALF, helt eller delvis efterge kravet, det vill säga befria den återbetalningsskyldige personen från kravet på återbetalning. Det innebär att kravet mot den återbetalningsskyldige definitivt upphör. Bokföringsmässigt innebär detta att en ned- eller avskrivning av aktuellt fordringsbelopp måste ske. Det vill säga att fordran bokas bort från den ekonomiska redovisningen, och därmed minskar det totala fordringsbeloppet 8. Exempel på när eftergift kan komma i fråga är när den återbetalningsskyldige har beviljats skuldsanering. Trots att utrymmet i regelverket är begränsat när det gäller att reglera fordringar på annat sätt än genom inbetalning förekommer det ändå i andra fall än vad som angivits ovan. Se vidare avsnitt Kartläggningen gällande fordringar felaktigt utbetald arbetslöshetsersättning Detta kapitel redogör för vilka iakttagelser som har gjorts vid kartläggningen av arbetslöshetskassornas fordringar vad gäller felaktigt utbetald arbetslöshetsersättning. Kartläggningen fokuserar på förändringarna i fordringarna. Kartläggningskapitlet inleds med ett avsnitt om hur storleken på arbetslöshetskassornas fordringar har förändrats över tid. Resterande del av kapitlet handlar om hur fordringarna har reglerats. 7 Källa: 8 Vi har valt att använda begreppet avskrivning av fordringar och skulder i denna rapport. Skälet är att detta tillämpas av arbetslöshetskassorna i dessa sammanhang. Begreppet nedskrivning torde i redovisningssammanhang vara mer korrekt även om gällande regelverk, i det här fallet, inte medger att fordringarna värderas och skrivs ned. 8 Reglering av fordringar felaktig arbetslöshetsersättning, IAF

9 3.1 Fordringar gällande felaktigt utbetald arbetslöshetsersättning Arbetslöshetskassornas utestående fordringar har över tid befunnit sig på en relativt konstant nivå. Mellan 2008 och 2012 har de uppgått till drygt 300 miljoner kronor. Nivån var som högst 2008 med knappt 317 miljoner kronor och som lägst 2012, då fordringarna uppgick till knappt 310 miljoner kronor. Detta innebär att de totala fordringarna minskade med 2 procent mellan 2008 och 2012 (se diagram 1). Diagram 1: Arbetslöshetskassornas utestående fordringar gällande felaktigt utbetald arbetslöshetsersättning (i tusen kronor). Källa: arbetslöshetskassornas årsredovisningar. För att få en uppfattning om storleken på arbetslöshetskassornas totala utestående fordringar kan dessa ställas mot hur mycket som betalades ut i arbetslöshetsersättning under ett år. År 2012 motsvarade fordringarna 2,3 procent av vad som betalades ut totalt i arbetslöshetsersättning under samma period. Även när det gäller de övriga åren mellan 2008 och 2012 är storleksordningen ungefär densamma. Det bör dock påpekas att de utestående fordringarna inte kan ses som en andel av vad som betalats ut under ett år, eftersom de samlade fordringarna härrör från flera år. En del fordringar kan exempelvis vara äldre än tio år. Tabell 1: Totalt utestående fordringar i jämförelse med totalt utbetald arbetslöshetsersättning (i tusen kronor) Totalt utestående fordringar Totalt utbetald arbetslöshetsersättning Totalt utestående fordringar i jämförelse med utbetald arbetslöshetsersättning (i procent) 2,3% 1,6% 1,8% 2,4% 2,3% Källa: Arbetslöshetskassornas årsredovisningar. Uppgifterna om utbetald arbetslöshetsersättning är hämtade från Arbetsförmedlingens system Steak. Reglering av fordringar felaktig arbetslöshetsersättning, IAF 9

10 Nytillkomna och reglerade fordringar Arbetslöshetskassorna ska enligt bilagan till IAFFS 2012:2 redovisa det belopp som nytillkomna fordringar uppgått till under året 9. Detsamma gäller för fordringar som har reglerats under året. Nivåerna på tillkommande och reglerade fordringar mellan åren 2008 och 2012 syns i diagram 2. Av diagrammet framgår att beloppen har befunnit sig på förhållandevis lika nivåer. Detta gäller framför allt för åren 2010 till och med Diagram 2:Tillkommande fordringar jämfört med reglerade fordringar (i tusen kronor). Källa: arbetslöshetskassornas årsredovisningar. Det går dock inte att säga att de fordringar som tillkommit under ett år är desamma som reglerats under samma period. Detta illustreras av staplarna för 2009 i diagram 2. Under 2009 reglerades fordringar till ett högre belopp än vad som tillkom i nya fordringar under samma period. Att ta reda på hur stor andel av en arbetslöshetskassas fordringar som både tillkommit och reglerats under samma år skulle kräva en genomgång av samtliga ärenden som ligger till grund för de samlade fordringarna. Med tanke på den arbetsinsats detta skulle innebära för arbetslöshetskassorna har IAF valt att inte begära att få in denna information. Nytillkomna fordringar i förhållande till utbetald arbetslöshetsersättning För att få en uppfattning om storleken på de tillkommande fordringarna kan även dessa jämföras med hur mycket som har betalats ut i arbetslöshetsersättning under ett år (tabell 2). Ställt mot den utbetalda arbetslöshetsersättningen har 9 Detta ska göras i not till posten Fordringar felaktig arbetslöshetsersättning i årsredovisningens balansräkning. 10 Reglering av fordringar felaktig arbetslöshetsersättning, IAF

11 nytillkomna fordringar varierat mellan 0,4 och 0,7 procent. Sett till beloppen ligger spannet mellan drygt 82 miljoner kronor och som mest 97 miljoner kronor. Det bör i sammanhanget nämnas att det förekommer en viss eftersläpning i återkravsärenden. Det återkrävda beloppet, som utgör en fordran, behöver inte vara utbetalat samma år som återkravet skapas utan kan härröra från arbetslöshetsersättning som betalats ut felaktigt tidigare år. Tabell 2: Tillkommande fordringar i jämförelse med utbetald arbetslöshetsersättning (i tusen kronor) Tillkommande fordringar Totalt utbetald arbetslöshetsersättning Tillkommande fordringar i jämförelse med utbetald arbetslöshetsersättning (i procent) 0,7% 0,4% 0,5% 0,6% 0,6% Källa: arbetslöshetskassornas årsredovisningar samt inskickad matris från arbetslöshetskassorna. Uppgifterna om utbetald arbetslöshetsersättning är hämtade från Arbetsförmedlingens system Steak. Fordringar felaktig arbetslöshetsersättning åldersindelat Arbetslöshetskassorna ska enligt bilagan till IAFFS 2012:2 10 även specificera sina utestående fordringar utifrån ett visst åldersintervall. I diagram 3 framgår hur fordringarna var fördelade i de olika åldersintervallen vid utgången av respektive räkenskapsår. Diagram 3: Arbetslöshetskassornas utestående fordringar åldersindelat (i tusen kronor). Källa: Arbetslöshetskassornas årsredovisningar. 10 Detta ska göras i en not till posten fordringar felaktig ersättning i årsredovisningens balansräkning. Reglering av fordringar felaktig arbetslöshetsersättning, IAF 11

12 Diagrammet visar att de fordringar som var fem år eller äldre ökade i andel År 2008 utgjorde dessa fordringar 34 procent av de totalt utestående fordringarna och 2012 var motsvarande siffra 53 procent. Procentuellt sett hade de allra äldsta fordringarna, det vill säga de som var tio år eller äldre, ökat mest. Dessa ökade med 76 procent, medan de fem till tio år gamla fordringarna ökade med 41 procent. Samtidigt minskade de fordringar som var yngre än fem år med 30 procent. Fordringar som var ett år eller yngre minskade med 20 procent under samma period. Vid en jämförelse av diagram 2 och 3 skulle man kunna dra slutsatsen att av de nytillkomna fordringarna förblev ungefär hälften oreglerade under närmare ett år. Det vill säga att av exempelvis de tillkommande fordringarna 2012, på knappt 87 miljoner kronor (diagram 2), förblev cirka 46 miljoner kronor (diagram 3) oreglerade under det första året. Det bör därför påpekas att de 46 miljonerna kan bestå av fordringar som kan vara mellan några dagar till flera månader gamla, vid det tillfälle då uppgifterna togs fram inför bokslutet. 3.2 Reglerade fordringar Arbetslöshetskassorna ska ange i årsredovisningen till vilket belopp reglerade fordringar uppgått under året. Uppgiften ska lämnas som en tilläggsupplysning i en not till posten Fordringar felaktig arbetslöshetsersättning i balansräkningen, enligt bilagan till IAFFS 2012:2. Eftersom det inte framgår av årsredovisningen hur fordringarna har reglerats ombads arbetslöshetskassorna i samband med kartläggningen att specificera detta i en matris (bilaga 1). I matrisen har arbetslöshetskassorna fått fylla i dels det belopp som har reglerats genom inbetalning från den enskilde och kvittning, dels det belopp som har reglerats på annat sätt. Det vill säga reglerade belopp som inte har orsakats av att den enskilde har betalat in sin skuld eller att skulden har kvittats mot en framtida utbetalning. I matrisen har IAF valt att använda avskrivning som ett samlat begrepp för de fordringar som har reglerats av annan anledning än genom inbetalning eller kvittning. Arbetslöshetskassorna har fått dela in dessa fordringar i följande tre underkategorier efter anledning till att fordran har reglerats. Eftergift Arbetslöshetskassan har fattat beslut om att befria den enskilda personen från kravet. Fordran mot den enskilde upphör då helt eller delvis och arbetslöshetskassan minskar sina fordringar med det aktuella beloppet. God tro I vissa återkravsärenden visar det sig att den enskilde har varit i god tro 11. När det är klarlagt föreligger ingen återbetalningsskyldighet för den enskilde och fordran tas bort. Det vanliga är att denna typ av ärenden inte hinner bli en fordran i arbetslöshetskassans balansräkning. Skälet till detta är att det i regel framkommer redan vid handläggningen, vilket innebär att en fordran inte uppstår d ALF 12 Reglering av fordringar felaktig arbetslöshetsersättning, IAF

13 Annat Arbetslöshetskassan har reglerat sina fordringar av andra skäl än eftergift och god tro Hur fordringarna reglerades Totalt reglerades fordringar motsvarande i genomsnitt 87,7 miljoner kronor per år under den aktuella perioden. Som förväntat visade kartläggningen att fordringarna i huvudsak har reglerats genom inbetalning eller kvittning. Diagram 4 nedan visar hur mycket som totalt reglerades och fördelningen mellan reglering genom inbetalning och kvittning respektive avskrivning. Diagram 4: Reglerade fordringar (i tusen kronor) Källa: Inskickade matriser från respektive arbetslöshetskassa samt arbetslöshetskassornas årsredovisning. År 2008 reglerades 95 procent av fordringarna genom inbetalning och kvittning och 5 procent genom avskrivningar av de totalt reglerade beloppen. År 2012 var motsvarande siffror 90 procent respektive 10 procent. Kartläggningen visar att två av arbetslöshetskassorna, för samtliga år, har uppgett att de enbart har reglerat sina fordringar genom inbetalning från enskilda eller kvittning. Vidare var det betydligt fler arbetslöshetskassor som enbart angav inbetalning och kvittning som orsak till reglering av fordringarna för åren 2008 och 2009 i jämförelse med övriga år som ingick i kartläggningen. Fordringar som har reglerats utan inbetalning från den enskilde Kartläggningen har visat att mer än hälften av de totala avskrivningarna hade skett till följd av eftergift, enligt de uppgifter som arbetslöshetskassorna lämnade vid kartläggningen. För de aktuella åren reglerades i genomsnitt 3,7 miljoner kronor per år till följd av beslut om eftergift. Reglering av fordringar felaktig arbetslöshetsersättning, IAF 13

14 Vidare har kartläggningen visat att endast ett fåtal av arbetslöshetskassor hade angett beslut om god tro som anledning till avskrivning. Det var således i denna kategori som de lägsta beloppen återfanns för respektive år. Detta beror i hög grad på att arbetslöshetskassorna i de flesta fall fattade beslut om god tro i direkt anslutning till handläggningen av ärendet 12, vilket ledde till att en fordran mot den enskilde aldrig uppstod. De avskrivningar som inte berodde på beslut om eftergift eller god tro har arbetslöshetskassorna redovisat under kategorin annat. Flertalet arbetslöshetskassor har angett att de har haft denna typ av avskrivningar. Dessa avskrivningar stod för i genomsnitt 2,2 miljoner kronor per år. Diagram 5: Fordringar reglerade genom avskrivning (i tusen kronor) Källa: Inskickade matriser från respektive arbetslöshetskassa samt arbetslöshetskassornas årsredovisning. Arbetslöshetskassorna ombads vid kartläggningen att skriftligen ange de huvudsakliga orsakerna till att fordringsstocken under året hade reglerats av andra skäl än eftergift och god tro. De skäl som arbetslöshetskassorna bland annat angav var följande: Den återbetalningsskyldige har avlidit och dödsboet saknar utmätningsbara tillgångar. Den återbetalningsskyldige går inte att nå på grund av utvandring eller avsaknad av information om personen i fråga hos Skatteverket. Den återbetalningsskyldige har beviljats skuldsanering. Äldre återkrav, där indrivning ansetts utsiktslösa, har skrivits av. Återkravet har preskriberats. Små fordringsbelopp mellan fem och femtio kronor har skrivits av. 12 Arbetslöshetskassorna fattar årligen beslut om god tro till ett högre belopp än vad som framkommer i denna kartläggning. Merparten av de ärenden där beslut har fattats om god tro har aldrig varit en del av de samlade fordringarna i en arbetslöshetskassas ekonomiredovisning. 14 Reglering av fordringar felaktig arbetslöshetsersättning, IAF

15 I samband med kartläggningen har det framgått att skälen för avskrivning till följd av eftergift ibland kan vara desamma som för avskrivning av annat skäl. En del arbetslöshetskassor har till exempel fattat beslut om eftergift när en person har beviljats skuldsanering, medan andra har gjort en avskrivning av samma skäl utan föregående beslut om eftergift. Detta tyder på att arbetslöshetskassorna ibland hanterar likartade ärenden på olika sätt. Det bör nämnas att det hos några enstaka arbetslöshetskassor även ingår rättelser av återkrav samt återutbetalning i summan av det avskrivna beloppet. Detta är inte att anse som en avskrivning i dess egentliga betydelse 13. Det förstnämnda innebär att ett tidigare återkravsbeslut rättas och den enskilde blir helt eller delvis inte återbetalningsskyldig. Detta kan till exempel förekomma vid omprövningsbeslut eller dom i domstol. Vid återutbetalning har den enskilde felaktigt betalat tillbaka alternativt betalat in för mycket pengar till arbetslöshetskassan i förhållande till storleken på fordran. 4 Slutdiskussion Mellan åren 2008 och 2012 betalades det i genomsnitt ut 15,5 miljarder kronor i arbetslöshetsersättning per år. Arbetslöshetskassornas totalt utestående fordringar avseende felaktigt utbetald arbetslöshetsersättning uppgick under samma period till i genomsnitt 312 miljoner kronor. Under perioden tillkom nya fordringar till följd av felaktiga utbetalningar med i genomsnitt 88,5 miljoner kronor per år. Detta motsvarade 0,6 procent av den genomsnittligt utbetalda ersättningen. Under perioden reglerades även fordringar med i genomsnitt 87,7 miljoner kronor per år. Det bör dock tilläggas att fordringar som uppstår under ett kalenderår kan härröra från utbetalningar gjorda tidigare år. Utifrån vad som framkommit i kartläggningen förefaller äldre fordringar vara svårare att reglera än yngre. Det vill säga att en arbetslöshetskassas möjlighet att få in det felaktigt utbetalda skuldbeloppet från den enskilde minskar ju äldre fordran blir. Mellan 2008 och 2012 ökade fordringar äldre än tio år med 76 procent medan fordringar yngre än ett år minskade med 20 procent. Vid utgången av 2012 utgjorde fordringar äldre än fem år 53 procent av de totala fordringarna. Kartläggningen har, som förväntat, visat att arbetslöshetskassornas fordringar i huvudsak regleras genom inbetalning eller kvittning. Av de fordringar som reglerades 2012 (86,5 miljoner kronor) reglerades 90 procent på något av dessa sätt. Strikt tolkat lämnar inte regelverket något utrymme för någon annan typ av reglering om det inte finns särskilda skäl. Enligt 68 d ALF kan en arbetslöshets- 13 Se avsnitt 2.3. Reglering av fordringar felaktig arbetslöshetsersättning, IAF 15

16 kassa fatta beslut om befrielse från återbetalningsskyldighet, så kallad eftergift 14, vilket ska tillämpas mycket restriktivt. Det har också framgått av kartläggningen att i de fall fordringarna reglerats på annat sätt än genom inbetalning eller kvittning, har det i huvudsak skett en avskrivning till följd av beslut om eftergift. Av de tio procent som 2012 reglerades på annat sätt än genom inbetalning eller kvittning reglerades 54 procent till följd av beslut om eftergift och 3 procent reglerades till följd av beslut om god tro. Resterande 43 procent reglerades av andra skäl. Sett till de belopp det handlar om har i genomsnitt 2,2 miljoner kronor per år skrivits av till följd av andra skäl än beslut om eftergift och god tro. Det kan konstateras att arbetslöshetskassornas totalt utestående fordringar uppgår till avsevärda belopp. Under de år som kartläggningen omfattar har i stort sett lika mycket tillkommit som sedan reglerats under vart och ett av åren (cirka 80 till 90 miljoner kronor). De totala fordringarna uppgår dock till mer än tre gånger så mycket, det vill säga drygt 300 miljoner kronor. Detta innebär att huvuddelen av den totala fordringsstocken är konstant. Med tanke på att kartläggningen har visat att den totala fordringsstocken består av en betydande andel gamla fordringar är det av stor vikt att arbetslöshetskassorna jobbar aktivt och effektivt med sina fordringar i ett tidigt skede d ALF. 16 Reglering av fordringar felaktig arbetslöshetsersättning, IAF

17 5 Bilaga Bilaga 1 Fordringar felaktig arbetslöshetsersättning 1. Fordringar felaktig arbetslöshetsersättning år xx Förtryckta uppgifter är hämtade från arbetslöshetskassans årsredovisning år xx. Arbetslöshetskassa Ingående fordringar 1 jan år xx Tillkommande fordringar år xx Reglerade fordringar år xx Utgående fordringar 31 dec år xx Fordran felaktig arbetslöshetsersättning år xx enligt årsredovisningen Ev. korrigerade uppgifter fordran felaktig arbetslöshetsersättning* * Se vidare bifogad instruktion 2. Specificering, reglerade fordringar år xx Arbetslöshetskassan fyller i nedanstående fält: 1. Belopp inbetalning/kvittning (tkr) 2. Belopp avskrivning (tkr) VARAV: a) eftergift (tkr) b) god tro (tkr)* c) annat (tkr)** *Fylls endast i om beloppen som avser god tro ingår i de reglerade = fordringarna i årsredovisningen. Summa **Annan orsak till att avskrivning skett. Skälen anges i ruta A nedan. 0 + Reglerade fordringar för år xx ska överensstämma med summan av: 1. Belopp inbetalning/kvittning 2. Belopp avskrivning Reglering av fordringar felaktig arbetslöshetsersättning, IAF 17