Vad tror du att det hände sen?

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Vad tror du att det hände sen?"

Transkript

1 Henrik Hägglund, Christian Starck och Janne Wikström Vad tror du att det hände sen? Utexaminerade från Svenska social- och kommunalhögskolan vid Helsingfors universitet åren SSKH Meddelanden 70 Svenska social- och kommunalhögskolan vid Helsingfors universitet

2 SSKH Meddelanden SVENSKA SOCIAL- OCH KOMMUNALHÖGSKOLAN VID HELSINGFORS UNIVERSITET Nr 70

3

4 Vad tror du att det hände sen? Utexaminerade från Svenska social- och kommunalhögskolan vid Helsingfors universitet åren Henrik Hägglund, Christian Starck och Janne Wikström Helsingfors 2007

5 Utgivare Svenska social- och kommunalhögskolan vid Helsingfors universitet PB Helsingfors universitet Telefon: (09) 1911 Telefax: (09) Ombrytning: Christina Klawér-Kauranen ISBN (hft.) ISBN (pdf) ISSN Helsingfors 2007 Universitetstryckeriet

6 Innehåll Förord 1 Bakgrund 9 1.1Högskolepolitik i förändring Utbildningen vid Svenska social- och kommunalhögskolan Undersökningens disposition 12 2 Datamaterial Multidimensionella tabeller från Statistikcentralen Uppgifter från egna register Tidigare undersökningar 14 3 Utexaminerade Avgränsning av undersökningspopulationen De utexaminerade 18 4 Regional fördelning Rekryteringsområden Regional fördelning år Tillbaka till födelseregionen Vem stannar i Helsingforsregionen? 32 5 Fortsatta studier Utexaminerade med högre högskoleexamen Studier för högre högskoleexamen Studerande och färdiga magistrar 39 6 Huvudsaklig verksamhet och yrke Huvudsaklig verksamhet Yrke Socialt arbete Statskunskap Journalistik Socialpsykologi Sociologi En jämförelse mellan olika huvudämnen och samtliga sysselsatta 58

7 7 Utexaminerade åren Studietid Några mått på studietid Faktorer som påverkar studietiden Studietid och arbete Studietid och inskrivningsår Gamylprojektet En jämförelse med resultat från socionomundersökningen Slutord 75 Litteratur 77 Bilaga 79 Tabell 1: 18-åringar efter födelseregion och hemregion år 1990 Tabell 2: Utexaminerade efter examensår, kön och huvudämne Tabell 3: Utexaminerade efter kön och huvudämne (%) Tabell 4: Utexaminerade efter huvudämne, examensår och födelseregion Tabell 5: Sysselsatta efter yrke och språk Sammandrag 93 Summary 95 Tiivistelmä 97

8 Förord Att känna till vilka öden och äventyr som utexaminerade fått uppleva efter avslutade studier är någonting som intresserar eller i alla fall borde intressera varje högskola. I det följande undersöks hur utexaminerade från Svenska social- och kommunalhögskolan vid Helsingfors universitet placerat sig på arbetsmarknaden, vilken den regionala fördelningen bland de utexaminerade har varit och hur stor benägenheten är för fortsatta studier. Tyngdpunkten gäller examensåren även om också tidigare och senare år i viss mån berörs. År 1984 anslöts Svenska social- och kommunalhögskolan till Helsingfors universitet som en fristående, svenskspråkig enhet. Vid tiden för anslutningen gavs utbildningen vid tre studieriktningar: socialt arbete, offentlig förvaltning och journalistik. Samtliga personer som tillhört undersökningens målgrupp har inlett sina studier vid en tidpunkt då högskolan utgjorde en enhet inom universitetet. Närapå alla studerande har också inlett sina studier då den gamla indelningen i studieriktningar, som senare ersattes med studier efter huvudämnen, ännu var rådande. Undersökningen skiljer sig från de flesta tidigare utredningar genom att relevanta uppgifter beställts från Statistikcentralen. Inga uppgifter har således samlats in genom frågeformulär. Materialet är därför heltäckande. Vi ber att få tacka statistikchef Kaija Ruotsalainen och specialforskare Jari Nieminen på Statistikcentralen som sammanställt de mångdimensionella tabeller som ligger till grund för utredningen. Vi tackar också kolleger på högskolan för goda synpunkter och kommentarer. Speciellt tackar vi lektor Christina Korkman som har språkgranskat manuskriptet. Informatör Christina Klawér-Kauranen som ansvarat för att få publikationen i tryckfärdigt skick har som vanligt gjort ett utmärkt arbete. Helsingfors, Henrik Hägglund, Christian Starck, Janne Wikström

9

10 1 Bakgrund 1.1 Högskolepolitik i förändring Högskolepolitiken i Finland domineras i dag av stora förändringar eller åtminstone planer på stora förändringar. Med hänvisning till globalisering, demografisk utveckling och långsiktig ekonomisk bärkraft planeras omfattande strukturella förändringar inom högskoleväsendet. Dessa förändringar kan komma att innefatta allt från ökad autonomi och nya organisationsformer för universitet och yrkeshögskolor till samgångar mellan utbildningsenheter och nya samarbetsmodeller inom högskolesektorn. Också den svenskspråkiga högskoleutbildningen berörs av förändringarna och ett utredningsarbete pågår som bäst. År 2008 kommer en plan för utveckling av hela högskoleväsendet att godkännas. Planen kommer att beakta den svenskspråkiga utbildningens särskilda behov. En del av det strukturella utvecklingsarbetet har som mål att definiera utbildningsutbud, påvisa bristområden inom utbildningen och analysera och avskaffa eventuella överlappningar mellan olika enheter. Inom de olika utbildningsenheterna blir det därför allt viktigare att definiera centrala målsättningar, profileringar och styrkeområden. Det här medför också behov av internt utvecklingsarbete var och en måste utveckla utbildningen så, att den så väl som möjligt motsvarar samhällets olika behov. Det är därför av största betydelse att ha ett tillräckligt faktamaterial att basera utvecklingsarbetet på. Till det här hör bl.a. kännedom om de utbildade, hur de placerar sig, var de verkar, vilken typ av arbetsuppgifter de har osv. Endast med tillräcklig information om sådana fakta finns det förutsättningar att fatta riktiga beslut det må nu sedan gälla allmän högskolepolitik eller intern utveckling av utbildningen. En speciell dimension i Svenska social- och kommunalhögskolans verksamhet är högskolans regionala ansvar. För de svensk- och tvåspråkiga högskole- och universitetsenheterna utgör regionen inte bara närregionen, utan hela den svensk- och tvåspråkiga delen av landet. Svenska social- och kommunalhögskolan har tillsammans med universitetets statsvetenskapliga fakultet det nationella ansvaret för utbildningen av svenskspråkiga socialarbetare. Högskolan är också den enda svenskspråkiga enhet vid vilken journalistik kan läsas som huvudämne. Ämnet socialpsykologi finns inte heller på svenska på annat håll än vid högskolan och statsvetenskapliga fakulteten. 9

11 Också de övriga ämnena vid högskolan har sina specifika inriktningar. För att kunna bedöma hur väl högskolan lyckas i sitt uppdrag, är det viktigt att följa upp hur de utbildade placerar sig på arbetsmarknaden, såväl regionalt som yrkesmässigt. Eftersom högskolan tar och måste ta sitt regionala, finlandssvenska ansvar på allvar är det nödvändigt att ha ett tillräckligt faktamaterial om hur detta ansvar realiserats. Alla universitet och yrkeshögskolor satsar i dag allt mer på olika åtgärder för att förstärka rekryteringen av nya studerande. Utbudet av utbildningsplatser i vårt land är rätt stort och den internationella utbildningsmarknaden börjar utgöra ett attraktivt alternativ för många unga. I den situationen framstår det som allt viktigare att kunna visa upp en realistisk bild av utbildningen och dess resultat. De potentiella sökandena till högre utbildning har också rätt att få en riktig och på fakta baserad bild av utbildningen, dess mål och dess resultat. 1.2 Utbildningen vid Svenska social- och kommunalhögskolan Svenska social- och kommunalhögskolans föregångare, Svenska Medborgarhögskolan, grundades år 1943 i Helsingfors. Högskolan hade i början som uppgift att utbilda socialvårdare och kommunala tjänstemän för de svensk- och tvåspråkiga kommunerna i Finland. Utbildningen omfattade följaktligen två linjer: vårdlinjen och förvaltningslinjen. Examen fick rätt snabbt benämningen socionomexamen. Under 1960-talet tillkom två utbildningsområden: bibliotekskunskap och journalistik. Bibliotekarieutbildningen verkade vid högskolan under åren , varefter den flyttades till Åbo Akademi. Den egentliga journalistutbildningen började år 1966 efter några år av journalistik som en tilläggsutbildning för högskolans övriga studieriktningar. År 1984 anslöts Svenska social- och kommunalhögskolan till Helsingfors universitet som en fristående, svenskspråkig enhet. Utbildning gavs då vid tre studieriktningar: socialt arbete, offentlig förvaltning och journalistik. Inom studieriktningarna för socialt arbete och offentlig förvaltning kunde de studerande välja flera huvudämnen, medan huvudämnet vid studieriktningen för journalistik alltid varit just journalistik. År 1998 ändrades de tre studieriktningarna till studielinjer. Samtidigt fick den tidigare studieriktningen för offentlig förvaltning ett nytt namn, studielinjen för organisa- 10

12 tion och samhälle. Ämnet offentlig ekonomi, som tidigare utgjort ett av huvudämnena vid studieriktningen för offentlig förvaltning, sammanslogs då med ämnet statskunskap med förvaltning. Ämnet sociologi, som tidigare hört till studieriktningen för socialt arbete, hänfördes samtidigt till den nya OS-linjen. Under 2000-talet har en ämnesdifferentiering ägt rum inom högskolan. Från trädde en ny organisationsmodell i kraft. Då upplöstes linjerna och ersattes med självständiga ämnen. Linjen för organisation och samhälle delades upp mellan ämnena statskunskap med förvaltning, sociologi och rättsvetenskap. De två förstnämnda ämnena har sedan 2002 antagit studerande direkt till huvudämnet, medan rättsvetenskap kan väljas som huvudämne senare under studierna oberoende av ursprungligt huvudämne. Den tidigare linjen för socialt arbete har ersatts med utbildningen i socialt arbete och ämnet socialpsykologi och psykologi. Direktantagning till socialpsykologi infördes Enligt lagen om behörighetsvillkoren för yrkesutbildad personal inom socialvården (272/2005) krävs det magisterexamen med socialt arbete som huvudämne eller grund- och ämnesstudier samt fördjupade studier i socialt arbete för behörighet som socialarbetare. I praktiken betyder det att studerande vid Svenska social- och kommunalhögskolan med socialarbetaryrket i sikte väljer huvudämnet socialt arbete och avlägger kandidatexamen vid högskolan och magisterexamen vid statsvetenskapliga fakulteten vid Helsingfors universitet. Det här är den enda svenskspråkiga behörighetsgivande utbildningen i socialt arbete i Finland. Fram till år 2000 avlades vid högskolan socionomexamen, som var en lägre högskoleexamen. Från och med ändrades examens namn till politices kandidatexamen. I dag ges politices kandidatexamen i sex huvudämnen: socialt arbete, journalistik, socialpsykologi och psykologi, sociologi, statskunskap med förvaltning och rättsvetenskap. Den som avlagt kandidatexamen vid högskolan har rätt att utan särskilt inträdesförhör fortsätta sina studier för en magisterexamen vid statsvetenskapliga fakulteten vid Helsingfors universitet. 11

13 1.3 Undersökningens disposition Kapitel 2 behandlar det datamaterial som ligger till grund för undersökningen. I kapitel 3 redogörs för hur målgruppen, d.v.s. de utexaminerade , fördelat sig efter examensår, huvudämne och några andra egenskaper. Kapitel 4 behandlar regionala aspekter. En central frågeställning är hur stor andel av dem som kommit från andra orter till Helsingfors för att studera senare återvänt till sina hemtrakter. I kapitel 5 granskas andelen utexaminerade som fortsatt att studera vid universitet för en magisterexamen och de faktorer som verkar ha ett samband med en examen på högre högskolenivå. Yrkesstrukturen bland de utexaminerade granskas utförligt i kapitel 6. Kapitel 7 koncentrerar sig på de personer som fått sin examen under perioden Studietiden, här definierad som tiden mellan examensår och inskrivningsår vid Svenska social- och kommunalhögskolan, granskas i kapitel 8. Det sista kapitlet 9 innehåller en sammanfattning av undersökningens resultat. Ett antal tabeller kring undersökningens huvudtema finns också med som bilaga. 12

14 2 Datamaterial Största delen av uppgifterna i undersökningen grundar sig på specialgjorda tabeller som beställts från Statistikcentralen. Undersökningspopulationen kunde avgränsas med hjälp av personbeteckningar från Helsingfors universitets studeranderegister. Några kompletterande uppgifter har erhållits från andra källor. 2.1 Multidimensionella tabeller från Statistikcentralen Datasekretessen hindrar Statistikcentralen från att ge ut material där enskilda individer kan identifieras. Det var därför inte möjligt att från Statistikcentralen erhålla ett individbaserat totalmaterial, inte ens ett sådant där identifieringsuppgifter har avlägsnats. Däremot var det möjligt att erhålla ett flertal tabeller om den aktuella målgruppen. Undersökningens grundar sig till stora delar på tre multidimensionella tabeller som beställts från Statistikcentralen. Tabellerna levererades i PC-axis-filer 1, ett format som visade sig vara synnerligen användbart. Tabellerna var följande: (1) Huvudämne * examensår (grupperat) * kön * födelseregion * bostadsregion. (2) Huvudämne * examensår (grupperat) * kön * bostadsregion * yrke. (3) Huvudämne * examensår (grupperat) * kön * inskriven vid universitet (ja/nej) * examen på minst högre högskolenivå (ja/nej) * år för högsta examen (grupperad). PC-axis-tabellerna är uppgjorda så att det enkelt går att ur den ursprungliga stora tabellen välja de variabler och variabelvärden som är av intresse och därefter själv bygga upp en tabell av behändigare och mera överskådligt format. I vissa fall förädlades tabelluppgifterna ytterligare med hjälp av programmen Excel och SPSS. 1 PC-axis är en produkt som är utvecklad inom Statistiska Centralbyrån i Sverige och som gratis kan laddas ned från nätet. Se 13

15 Den största fördelen med Statistikcentralens uppgifter är att de är heltäckande. Den osäkerhet som bortfallet i de flesta frågeundersökningar för med sig är därför eliminerad. De flesta uppgifterna torde också vara av hög kvalitet. Uppgifterna om t.ex. födelse- och hemkommun är tagna ur det centrala befolkningsregistret och därför sanna de jure. Samma gäller t.ex. uppgiften om arbetslöshet som tagits ur arbetsministeriets register. Statistikcentralens egna kvalitetsundersökningar 2 visar att uppgifterna i regel också gäller de facto. Andelen personer som är bosatta utanför registreringsorten är t.ex. mycket liten. Uppgifterna om examen på minst högre högskolenivå är tagna ur Statistikcentralens examensregister, vilket torde vara av mycket hög kvalitet. Förutom PC-axis-tabellerna beställdes också några andra tabeller om bl.a. yrkesfördelningen efter språk och utbildningsnivån inom olika yrkesgrupper. De aktuellaste uppgifterna som stod till buds var från åren 2004 och Uppgifter från egna register Uppgifterna om huvudämne och år för examen grundar sig på universitetets studeranderegister. I undersökningen har också uppgifter om när studierna påbörjades i viss mån utnyttjats. Även dessa uppgifter grundar sig på universitetets datakällor. 2.3 Tidigare undersökningar Det här är den fjärde gången som de utexaminerades senare förehavanden undersöks vid högskolan. Förutom de fyra egentliga undersökningarna har några mindre kartläggningar med anknytning till det nu aktuella temat gjorts. Guy Bäckman (1975) undersökte genom en postenkät fortsatta studier och placering på arbetsmarknaden för personer som åren fått sin examen från högskolans vårdlinje. Materialet bestod av 127 personer (svarsprocenten 71 %). Gunvor Brettschneider gjorde år 1975 en undersökning som berörde samtliga 470 so- 2 Se t.ex. Jorma Heimonen: Vuoden 1990 väestölaskennan luotettavuus. Statistikcentralen, Folkräkningen 1990, del 9 (1994). 14

16 cionomer som utexaminerats från högskolan under perioden Då svarsprocenten var 80 % kom undersökningen att omfatta totalt 377 socionomer. Resultaten sammanställdes senare till en rapport av Jan Sundberg och Kerstin Sand (Sundberg och Sand 1975). Tanja Granberg och Susanne Lehtinen utarbetade år 1991 ett frågeformulär med sammanlagt 37 frågor kring social bakgrund, studier och arbetskarriär för socionomer som fått sin examen mellan åren 1972 och Undersökningen resulterade i ett examensarbete (Granberg och Lehtinen 1993), i vilket de socionomer som studerat vid linjen för socialt arbete granskas närmare. Undersökningens frågeformulär sändes till sammanlagt 776 utexaminerade socionomer. Sammanlagt 572 formulär returnerades vilket ger en svarsprocent på 74 %. I föreliggande rapport ingår några jämförelser mellan den nu aktuella undersökningen och undersökningen från år Eftersom materialet från undersökningen fortfarande är tillgängligt i elektronisk form har några nya jämförelseuppgifter från år 1991 tagits fram. 15

17

18 3 Utexaminerade åren De första utexaminerade från Svenska social- och kommunalhögskolan dåvarande Svenska Medborgarhögskolan fick sina betyg i mitten av 1940-talet. Sammanlagt torde omkring personer ha utexaminerats från högskolan fram till hösten Ett försiktigt antagande är att omkring 75 % eller ca personer fortfarande är yrkesaktiva. Under perioden 1990 september 2007 har sammanlagt 965 personer utexaminerats från högskolan. Undersökningens egentliga målgrupp, d.v.s. utexaminerade uppgick till Avgränsning av undersökningspopulationen Att undersökningen nu koncentrerar sig på studerande som fått sin examen mellan åren 1990 och 2004 beror främst på praktiska skäl. Det var helt enkelt lätt att ur universitetets datasystem få fram personnummer för utexaminerade från år 1990 framåt. Att ytterligare gå bakåt i tiden skulle ha krävt en del extra arbete, samtidigt som gruppen utexaminerade då skulle bli mer heterogen. Tidsperioden mellan examen och observation varierar nu mellan 1 15 år, vilket ur många synvinklar kan anses lämpligt. Knappast någon av målgruppen hade vid observationstidpunkten uppnått pensionsåldern. De flesta utexaminerade har också haft tid att finna sin plats i arbetslivet, avlägga ytterligare examina och välja en mer eller mindre fast bostadsregion. Då datamaterialet beställdes var Statistikcentralens färskaste uppgifter om bostadsort, huvudsaklig verksamhet och examina från år Yrkesuppgiften gällde situationen Det var därför naturligt att främst koncentrera sig på dem som fått sin examen senast år I samband med de mer detaljerade analyserna nämns den exakta observationstidpunkten för de olika uppgifterna samt vilken population som närmare studerats. Då det gällt uppgifter om bl.a. födelseregion har det t.ex. inte funnits anledning att utelämna utexaminerade från de allra senaste åren. 17

19 3.2 De utexaminerade Antalet utexaminerade uppgår till 813. Fördelningen efter huvudämne, examensår och kön framgår av tabell 1. Tabell 1: Utexaminerade efter examensår, kön och huvudämne Examensår, kön Totalt Antal Huvudämne Socialt arbete Statskunskap Journalistik Socialpsykologi Sociologi Hela perioden Båda könen Man Kvinna Båda könen Man Kvinna Båda könen Man Kvinna Båda könen Man Kvinna Merparten av de personer som under perioden hade sociologi som huvudämne utexaminerades från studielinjen för organisation och samhälle (studieriktningen för offentlig förvaltning) och har här hänförts till statskunskap. Till statskunskapen har här också räknats offentlig ekonomi och rättsvetenskap (3 personer). De personer som under perioden hade socialpsykologi som huvudämne utexaminerades från studielinjen för socialt arbete och har här hänförts till socialt arbete. För en motsvarande tabell med samtliga utexaminerade , se tabellbilaga 2. Av de utexaminerade hade 43 % (352 av 813) haft socialt arbete som huvudämne. Därefter följer statskunskap (30 %) och journalistik (17 %). Socialpsykologi och sociologi finns som självständiga huvudämnen först för dem som utexaminerats på 2000-talet. Före det ingick dessa ämnen antingen i en examen från studielinjen för socialt arbete eller i en examen från studielinjen för organisation och samhälle. 18

20 Andelen kvinnor är hög 83 %. Andelen har varit högst inom socialpsykologi (96 %) och lägst inom statskunskap (69 %). Under den nu aktuella tidsperioden har könsfördelningen inte nämnvärt förändrats, andelen kvinnor har hållit sig kring något över 80 %. Tabell 2: Utexaminerade efter kön (%) och huvudämne Examensår, kön Totalt Procent Huvudämne Socialt arbete Statskunskap Journalistik Socialpsykologi Sociologi Hela perioden Båda könen Man Kvinna Båda könen Man Kvinna Båda könen Man Kvinna Båda könen Man Kvinna Merparten av de personer som under perioden hade sociologi som huvudämne utexaminerades från studielinjen för organisation och samhälle (studieriktningen för offentlig förvaltning) och har här hänförts till statskunskap. Till statskunskapen har här också räknats offentlig ekonomi och rättsvetenskap (3 personer). De personer som under perioden hade socialpsykologi som huvudämne utexaminerades från studielinjen för socialt arbete och har här hänförts till socialt arbete. En motsvarande tabell med samtliga utexaminerade ingår som tabellbilaga 3. Samtliga 352 personer som valt socialt arbete som sitt huvudämne är formellt behöriga socialarbetare. Bland de utexaminerade ingick ytterligare 38 personer som genom sin ämneskombination fått socialarbetarbehörighet. Flertalet hade här socialpsykologi som huvudämne. Studietiden för de utexaminerade var i medeltal fem år, medianstudieti- 19

21 den omkring fyra år. Av den nu aktuella gruppen hade ett fyrtiotal inlett sina studier redan år En ungefär lika stor grupp hade börjat studera först på 2000-talet. Medelåldern vid examinationstidpunkten var omkring 27 år. De flesta uppgifter om de utexaminerades fortsatta karriär är från år Medelåldern för de utexaminerade var vid denna tidpunkt omkring 35 år. Männens medelålder var något högre än kvinnornas. Tabell 3: Utexaminerade efter medelåldern vid examinationsåret och medelåldern år 2005 enligt huvudämne och kön Huvudämne Medelålder Alla utexaminerade Man Kvinna Examensåret 2005 Examensåret 2005 Examensåret 2005 Alla ämnen 27,1 34,7 27,4 35,8 27,0 34,5 Socialt arbete 27,9 36,7 28,5 38,3 27,8 36,5 Statskunskap 26,6 34,2 26,9 35,5 26,4 33,5 Journalistik 26,5 34,0 27,8 35,6 26,2 33,4 Socialpsykologi 25,7 28,5 28,5 32,5 25,5 28,3 Sociologi 26,5 29,2 27,3 29,8 26,3 29,1 I det följande har de utexaminerades språkliga bakgrund, hemspråk eller arbetsspråk inte närmare undersökts. Nämnas kan att andelen studerande med en finskspråkig skolbakgrund brukat röra sig kring 10 %. Personer med finskspråkig skolutbildning måste klara av ett språkprov i svenska för att kunna delta i det egentliga inträdesförhöret. Fram till 1984 kunde de som antagits för studier vid högskolan besvara tentamensfrågor och avfatta skriftliga arbeten på finska. Från och med hösten 1984 är svenska uteslutande studie- och examensspråk vid högskolan. I en frågeundersökning från år 1991 fördelade sig utexaminerade åren enligt hem- och arbetsspråk enligt tabellen nedan. Språkfördelningen för den nu aktuella gruppen torde inte märkbart skilja sig från dessa siffror. 20

22 Tabell 4: Nuvarande hemspråk och arbetsspråk bland utexaminerade Språkbruk Hemspråk % Arbetsspråk % Endast svenska 56 9 Mest svenska men också finska Lika mycket svenska och finska Mest finska men också svenska Endast finska Totalt Antal P.g.a. bortfall motsvarar inte stickprovet det totala antalet utexaminerade. Språkfördelningen för arbetsspråket har räknats utgående från antalet sysselsatta. 21

23

24 4 Regional fördelning 4.1 Rekryteringsområden Högskolan har först på senare tid börjat föra statistik över den regionala fördelningen bland dem som ansökt om och mottagit en studieplats. Lättillgängliga uppgifter finns från och med år Omkring hälften av dem som sökt om studieplats var bosatta i Helsingforsregionen. Bland dem som mottagit studieplats var andelen större närmare två tredjedelar kom från nämnda region. Tabell 5: Ansökningar och mottagna studieplatser efter hemregion Hemregion Ansökningar Mottagit studieplats Antal % Antal % Helsingforsregionen Övriga Nyland Åboland och Åland Österbotten Övriga Finland Utlandet Totalt Tabellen grundar sig på högskolans interna statistik. Hemregionen är bestämd utgående från var ifrågavarande person bodde vid tiden för ansökan. Omkring hälften (51 %) av alla ansökningar kom från personer bosatta inom Helsingforsregionen. Det är inte alldeles lätt att säga varför andelen personer från Helsingforsregionen är större bland dem som blivit antagna och tagit emot sin studieplats (63 %). En orsak kan vara att de som söker till högskolan från andra regioner också söker till utbildningar närmare hemorten och sedan väljer att ta emot en studieplats på den utbildningsort som är närmare. 23

25 De olika regionerna har avgränsats på följande sätt: 3 - Helsingforsregionen (Helsingfors, Vanda Esbo, Grankulla, totalt 4 kommuner) - Övriga Nyland (landskapen Nyland och Östra Nyland, som sträcker sig från Hangö i väster till Strömfors i öster, totalt 30 kommuner) - Åboland och Åland (Egentliga Finland, 56 kommuner och Åland, 16 kommuner) - Österbotten (landskapet Österbotten, totalt 18 kommuner, från Kristinestad i söder till Karleby i norr) - Övriga Finland (totalt 328 kommuner) - Utlandet. Okänd Indelningen följer en vanlig uppdelning av landets svenskspråkiga områden. Helsingforsregionen, övriga Nyland och Åboland är tvåspråkiga områden med finskspråkig majoritet, medan landskapet Österbotten är tvåspråkigt med svenskspråkig majoritet. Övriga Finland är finskspråkigt, medan Åland är enspråkigt svenskt. Uppgiften om födelseregion torde vara mycket tillförlitlig. Men födelseregionen behöver inte alltid vara liktydig med den region där man vuxit upp och gått i skola. Vi kan emellertid anta att undantagen är relativt få. Siffror från Statistikcentralen visar att det stora flertalet av samtliga 18-åringar år 1990 fortfarande bodde inom sin födelseregion (landskap) 4. I det följande granskas födelseregionen för dem som slutfört sina studier vid högskolan. 3 Antalet kommuner är här räknade utgående från situationen Kommunantalet har minskat med 17 sedan år Se tabellbilaga 1. 24

26 Tabell 6: Utexaminerade efter huvudämne, examensår och födelseregion Huvudämne, examensår Födelseregion Totalt Antal % Övriga Nyland Åboland och Åland Helsingforsregionen Österbotten Övriga Finland Utlandet Alla ämnen Hela perioden Socialt arbete Hela perioden Statskunskap Hela perioden Journalistik Hela perioden Socialpsykologi Hela perioden Sociologi Hela perioden Merparten av de personer som under perioden hade sociologi som huvudämne utexaminerades från studielinjen för organisation och samhälle (studieriktningen för offentlig förvaltning) och har här hänförts till statskunskap. Till statskunskapen har här också räknats offentlig ekonomi och rättsvetenskap (3 personer). De personer som under perioden hade socialpsykologi som huvudämne utexaminerades från studielinjen för socialt arbete och har här hänförts till socialt arbete. De flesta utexaminerade var födda inom Helsingforsregionen (42 %). Andelen från övriga Nyland var 21 %. Andelen utexaminerade födda i Helsingforsregionen verkar 25

27 ha ökat under hela den nu granskade tidsperioden. Bland journalisterna har andelen hållit sig relativt konstant kring något över 40 %. Också om den regionala fördelningen något skiljer sig från ämne till ämne är olikheterna inte särskilt dramatiska. Av de utexaminerade var 9 % födda i utlandet. Högskolan har redan länge riktat en del av sina rekryteringsåtgärder till de övriga nordiska länderna, främst Sverige. Merparten av de utländska studerandena kommer också från Sverige. Eftersom högskolan erbjuder examensinriktade studier endast på svenska, är det naturligt att just studenter från Sverige kan välja högskolan som studieplats. Nämnas kan att högskolan nog har ett brett utbud av kurser på engelska, vilket gör det möjligt för utomnordiska utbytesstuderande att vistas upp till ett år vid högskolan. Eftersom dessa inte avlägger examen vid högskolan finns de inte heller med i undersökningen. 4.2 Regional fördelning år 2005 Den regionala fördelningen bland utexaminerade är framställd i Figur 1. Koncentrationen till Helsingforsregionen är tydlig i själva verket tydligare än vad kartan kanske visar. Av samtliga utexaminerade bodde 486 personer eller 60 % i Helsingfors, Esbo, Vanda eller Grankulla i slutet av år Inom övriga Nyland bodde 22 %, vilket ger en total andel för de nyländska lanskapen på hela 82 %. Av kartan framgår också en koncentration till de traditionella svenskbygderna. 26

Arbetslösheten minimal - utexaminerade från Soc&kom

Arbetslösheten minimal - utexaminerade från Soc&kom Christian Starck 22.2.2016 Arbetslösheten minimal - utexaminerade från Soc&kom 2000 2014 Under perioden 2000-2014 utexaminerades sammanlagt 961 personer från Svenska social- och kommunalhögskolan vid Helsingfors

Läs mer

Vuxenutbildningen i Svenskfinland

Vuxenutbildningen i Svenskfinland Vuxenutbildningen i Svenskfinland 25 64-åringar 9,0 % 27,5 % 4,8 % 8,9 % 3,0 % 4,7 % 1,3 % 2,9 % Källa: Statistikcentralen Innehåll Vuxenutbildningen i Svenskfinland 261 Inledning 264 1 Beskrivning av

Läs mer

Svenska social- och kommunalhögskolan vid Helsingfors universitet Tal vid publik 28.5.2008 Rektor Henrik Hägglund

Svenska social- och kommunalhögskolan vid Helsingfors universitet Tal vid publik 28.5.2008 Rektor Henrik Hägglund Svenska social- och kommunalhögskolan vid Helsingfors universitet Tal vid publik 28.5.2008 Rektor Henrik Hägglund Kandidatexamen klar hur ser framtiden ut? Jag hörde häromdagen någon säga att framtiden

Läs mer

Andelen specialister och experter störst i Nyland

Andelen specialister och experter störst i Nyland Befolkning 2012 Sysselsättning 2010 Yrke och socioekonomisk ställning Andelen specialister och experter störst i Nyland Enligt Statistikcentralens sysselsättningsstatistik hade Nyland den största andelen

Läs mer

Huvudsaklig verksamhet och yrkesställning, preliminära uppgifter. Arbetslösheten bland högutbildade ökade med omkring 30 procent från år 2012

Huvudsaklig verksamhet och yrkesställning, preliminära uppgifter. Arbetslösheten bland högutbildade ökade med omkring 30 procent från år 2012 Befolkning 2014 Sysselsättning 2013 Huvudsaklig verksamhet och yrkesställning, preliminära uppgifter Arbetslösheten bland högutbildade ökade med omkring 30 procent från år Enligt de preliminära uppgifterna

Läs mer

En stor del av dem som var arbetslösa i slutet av år 2009 var arbetslösa även ett år tidigare

En stor del av dem som var arbetslösa i slutet av år 2009 var arbetslösa även ett år tidigare Befolkning 2010 Sysselsättning 2009 Bagrundsinformation om arbetslösa En stor del av dem som var arbetslösa i slutet av år 2009 var arbetslösa även ett år tidigare Enligt Statistikcentralens sysselsättningsstatistik

Läs mer

Arbetslöshetsrisken för sysselsatta understiger befolkningens genomsnittliga nivå

Arbetslöshetsrisken för sysselsatta understiger befolkningens genomsnittliga nivå Befolkning 2013 Sysselsättning 2012 Bakgrundsuppgifter om arbetslösa Hög utbildning skyddar mot arbetslöshet Enligt Statistikcentralens sysselsättningsstatistik uppgick antalet 18 64-åriga sysselsatta

Läs mer

Placering efter utbildning 2010

Placering efter utbildning 2010 Utbildning 2012 Placering efter utbildning 2010 Största delen av de nyutexaminerade sysselsattes bättre år 2010 än året innan Enligt Statistikcentralen hade största delen av de nyutexaminerade lättare

Läs mer

Sökande till utbildning 2009

Sökande till utbildning 2009 Utbildning 2010 Sökande till utbildning 2009 Direkt placering i fortsatta studier var år 2009 svårare än året innan både för dem som gick ut grundskolans nionde klass och för nya studenter Enligt Statistikcentralen

Läs mer

Vad hände sen? - Uppföljning av Pol mag-studenter vid Uppsala universitet

Vad hände sen? - Uppföljning av Pol mag-studenter vid Uppsala universitet Vad hände sen? - Uppföljning av Pol -studenter vid Uppsala universitet Statsvetenskapliga institutionen Vårterminen 2005 Bakgrund till studien Denna studie har gjorts av Statsvetenskapliga institutionen

Läs mer

STATISTIK I BLICKFÅNGET

STATISTIK I BLICKFÅNGET STATISTIK I BLICKFÅNGET Nr 1 Sökande och sökande per plats till utbildningar inom yrkeshögskolan 2015 2016 November 2016 Innehåll Sökande och sökande per plats 2015... 3 1 Antal sökande... 3 1.1 Kön...

Läs mer

Konstnärens ställning - rapport om arbete och inkomstbildning på olika konstområden

Konstnärens ställning - rapport om arbete och inkomstbildning på olika konstområden Konstnärens ställning - rapport om arbete och inkomstbildning på olika konstområden Avsikten med undersökningen är att kartlägga konstnärskårens struktur, dess inkomstnivå samt inkomstkällorna för konstnärer

Läs mer

Befolkningens utbildningsstruktur 2015

Befolkningens utbildningsstruktur 2015 Utbildning 2016 Befolkningens utbildningsstruktur 2015 Högst utbildade år 2015 var 40 44åringarna Fram till slutet av år 2015 hade 3 245 724 personer, dvs. 71 procent av den befolkning som fyllt 15 år,

Läs mer

Vuxenutbildningsundersökningen 2006

Vuxenutbildningsundersökningen 2006 Utbildning 2008 Vuxenutbildningsundersökningen 2006 Deltagande i vuxenutbildning Nästan 1,7 miljoner deltog i vuxenutbildning År 2006 deltog varannan 18 64-åring, dvs. över 1,7 miljoner personer, i vuxenutbildning,

Läs mer

Timlöner inom den privata sektorn 2009

Timlöner inom den privata sektorn 2009 Löner och arbetskraftskostnader 2010 Timlöner inom den privata sektorn 2009 Lönerna för timavlönade löntagare inom den privata sektorn 14,39 euro under det sista kvartalet 2009 Korrigerad 27.9.2011 I statistiken

Läs mer

Timlöner inom den privata sektorn 2010

Timlöner inom den privata sektorn 2010 Löner och arbetskraftskostnader 2011 Timlöner inom den privata sektorn 2010 Lönerna för timavlönade löntagare inom den privata sektorn 14,59 euro under det sista kvartalet 2010 Enligt Statistikcentralen

Läs mer

Månadslöner inom den privata sektorn

Månadslöner inom den privata sektorn Löner och arbetskraftskostnader 2014 Månadslöner inom den privata sektorn Lönen för ordinarie arbetstid hos månadsavlönade inom den privata sektorn var 3 500 euro i oktober 2013 Enligt Statistikcentralen

Läs mer

Lönestrukturstatistik 2009

Lönestrukturstatistik 2009 Löner och arbetskraftskostnader 2010 Lönestrukturstatistik 2009 Utbildningens inverkan på lönen störst bland löntagare inom kommunsektorn år 2009 Enligt Statistikcentralens statistik över lönestrukturer

Läs mer

Månadslöner inom staten

Månadslöner inom staten Löner och arbetskraftskostnader 2013 Månadslöner inom staten 2012, november Lönen för ordinarie arbetstid hos månadsavlönade statsanställda var 3 603 euro i november 2012 Enligt Statistikcentralen var

Läs mer

Arbetsmarknadsbarometern 2010. Richard Palmer, ÅSUB

Arbetsmarknadsbarometern 2010. Richard Palmer, ÅSUB Arbetsmarknadsbarometern 2010 Richard Palmer, ÅSUB Arbetslösheten 4,0 Öppen arbetslöshet januari 2008-maj 2010 3,5 3,0 2,5 2,0 1,5 1,0 2010 2009 2008 0,5 0,0 2 Negativ tillväxt på arbetsmarknaden för andra

Läs mer

Över hälften av dem som var arbetslösa i slutet av år 2010 var arbetslösa även ett år tidigare

Över hälften av dem som var arbetslösa i slutet av år 2010 var arbetslösa även ett år tidigare Befolkning 2011 Sysselsättning 2010 Bakgrundsuppgifter om arbetslösa Över hälften av dem som var arbetslösa i slutet av år 2010 var arbetslösa även ett år tidigare Enligt Statistikcentralens sysselsättningsstatistik

Läs mer

Månadslöner inom staten

Månadslöner inom staten Löner och arbetskraftskostnader 2014 Månadslöner inom staten 2013, november Hög utbildning höjer lönerna inom staten Enligt Statistikcentralen tjänade heltidsanställda månadsavlönade löntagare inom staten

Läs mer

Fördelning av sysselsatta mellan mans- och kvinnodominerade yrkesgrupper i slutet av år 2008. Kvinnor % Män % Samtliga %

Fördelning av sysselsatta mellan mans- och kvinnodominerade yrkesgrupper i slutet av år 2008. Kvinnor % Män % Samtliga % Befolkning 010 Sysselsättning 008 Yrke och socioekonomisk ställning Var tredje arbetar inom mycket kvinno- eller mansdominerade yrkesgrupper Enligt Statistikcentralens sysselsättningsstatistik har yrkesgrupperna

Läs mer

Vilka faktorer kan påverka barnafödandet?

Vilka faktorer kan påverka barnafödandet? 29 Vilka faktorer kan påverka barnafödandet? Ålder Kvinnor och män skjuter allt längre på barnafödandet. Kvinnor och män födda 1945 var 23,9 respektive 26,6 år när de fick sitt första barn. Sedan dess

Läs mer

Månadslöner inom den privata sektorn

Månadslöner inom den privata sektorn Löner och arbetskraftskostnader 2011 Månadslöner inom den privata sektorn Lönerna för månadsavlönade löntagare inom den privata sektorn 3 255 euro i oktober 2010 Enligt Statistikcentralen var lönen för

Läs mer

Snabbare utexaminering inom alla utbildningssektorer

Snabbare utexaminering inom alla utbildningssektorer Utbildning 2016 Studiernas gång 2014 Snabbare utexaminering inom alla utbildningssektorer Enligt uppgifterna i Statistikcentralens utbildningsstatistik år 2014 avlade 81 procent av gymnasieeleverna och

Läs mer

Befolkningens utbildningsstruktur 2013

Befolkningens utbildningsstruktur 2013 Utbildning 2014 Befolkningens utbildningsstruktur 2013 Unga kvinnor högt utbildade, den mest välutbildade befolkningen bor i Nyland Före utgången av år 2013 hade 3 164 095 personer avlagt examen inom gymnasieutbildning,

Läs mer

Timlöner inom den privata sektorn 2012

Timlöner inom den privata sektorn 2012 Löner och arbetskraftskostnader 2013 Timlöner inom den privata sektorn 2012 Timlönerna inom den privata sektorn som högst redan bland fyrtioåringarna Enligt Statistikcentralen var lönen för den ordinarie

Läs mer

Antalet studerande i yrkesutbildning 313 600 år 2013

Antalet studerande i yrkesutbildning 313 600 år 2013 Utbildning 2014 Yrkesutbildning 2013 Antalet studerande i 313 600 år 2013 Enligt Statistikcentralens utbildningsstatistik uppgick antalet studerande i som leder till examen till totalt 313 600 under kalenderåret

Läs mer

Forskande och undervisande personal

Forskande och undervisande personal Universitetskanslersämbetet och SCB 9 UF 23 SM 1301 Forskande och undervisande personal I gruppen forskande och undervisande personal ingår anställningskategorierna, professorer, lektorer, adjunkter, meriteringsanställningar

Läs mer

Genomströmningen vid universitet och högskolor ökade med över 10 procentenheter

Genomströmningen vid universitet och högskolor ökade med över 10 procentenheter Utbildning 2010 Studiernas gång 2008 Genomströmningen vid universitet och högskolor ökade med över 10 procentenheter Enligt Statistikcentralen fullföljde 44 procent sin universitetsutbildning på fem och

Läs mer

Vad ungdomar gör efter Medieprogrammet

Vad ungdomar gör efter Medieprogrammet Redovisningen avser ungdomar som har läst enligt det tidigare gymnasiesystemet (Lpf94/Gy2000), och som uppnått slutbetyg med grundläggande behörighet till högskola och universitet. Ungdomar som avslutade

Läs mer

Vad ungdomar gör efter Handels- och administrationsprogrammet

Vad ungdomar gör efter Handels- och administrationsprogrammet Redovisningen avser ungdomar som har läst enligt det tidigare gymnasiesystemet (Lpf94/Gy2000), och som uppnått slutbetyg med grundläggande behörighet till högskola och universitet. Ungdomar som avslutade

Läs mer

Vad ungdomar gör efter Samhällsvetenskapsprogrammet

Vad ungdomar gör efter Samhällsvetenskapsprogrammet Redovisningen avser ungdomar som har läst enligt det tidigare gymnasiesystemet (Lpf94/Gy2000), och som uppnått slutbetyg med grundläggande behörighet till högskola och universitet. Ungdomar som avslutade

Läs mer

Vad ungdomar gör efter Naturbruksprogrammet

Vad ungdomar gör efter Naturbruksprogrammet Redovisningen avser ungdomar som har läst enligt det tidigare gymnasiesystemet (Lpf9/Gy2000), och som uppnått slutbetyg med grundläggande behörighet till högskola och universitet. Ungdomar som avslutade

Läs mer

Antalet skuldsaneringar för privatpersoner visade en ökning under januari december 2011

Antalet skuldsaneringar för privatpersoner visade en ökning under januari december 2011 Rättsväsende 2011 Skuldsaneringar 2011, 4:e kvartalet Antalet skuldsaneringar för privatpersoner visade en ökning under januari december 2011 Enligt Statistikcentralens uppgifter lämnades 3 623 ansökningar

Läs mer

Antalet skuldsaneringar för privatpersoner visade en svag ökning under januari december 2012

Antalet skuldsaneringar för privatpersoner visade en svag ökning under januari december 2012 Rättsväsende 2013 Skuldsaneringar 2012, 4:e kvartalet Antalet skuldsaneringar för privatpersoner visade en svag ökning under januari december 2012 Enligt Statistikcentralens uppgifter lämnades 3 764 ansökningar

Läs mer

Kvinnor utexaminerades snabbare från högskolor än män

Kvinnor utexaminerades snabbare från högskolor än män Utbildning 2012 Studiernas gång 2010 Kvinnor utexaminerades snabbare från högskolor än män Enligt Statistikcentralen avlades universitetsexamen inom omkring fem och ett halvt år av 47 procent av de, 58

Läs mer

Vad ungdomar gör efter Omvårdnadsprogrammet

Vad ungdomar gör efter Omvårdnadsprogrammet Redovisningen avser ungdomar som har läst enligt det tidigare gymnasiesystemet (Lpf9/Gy2000), och som uppnått slutbetyg med grundläggande behörighet till högskola och universitet. Ungdomar som avslutade

Läs mer

BEFOLKNINGSPROGNOS FÖR VANDA 2009 Den svenskspråkiga befolkningen

BEFOLKNINGSPROGNOS FÖR VANDA 2009 Den svenskspråkiga befolkningen Vanda stad A 6 : 2009 Statistik och forskning BEFOLKNINGSPROGNOS FÖR VANDA 2009 Den svenskspråkiga befolkningen Prognos för hela staden 2009 2040 Prognos för storområdena 2009-2019 A6:2009 ISBN 978-952-443-304-4

Läs mer

Vad ungdomar gör efter Barn- och fritidsprogrammet

Vad ungdomar gör efter Barn- och fritidsprogrammet Redovisningen avser ungdomar som har läst enligt det tidigare gymnasiesystemet (Lpf94/Gy2000), och som uppnått slutbetyg med grundläggande behörighet till högskola och universitet. Ungdomar som avslutade

Läs mer

Undersökning om arbetsförhållanden 2013

Undersökning om arbetsförhållanden 2013 Arbetsmarknaden 0 Undersökning om arbetsförhållanden 0 Unga upplever allt oftare åldersdiskriminering i arbetet Unga upplever allt oftare åldersdiskriminering i arbetet De preliminära resultaten från Statistikcentralens

Läs mer

Vad ungdomar gör efter Livsmedelsprogrammet

Vad ungdomar gör efter Livsmedelsprogrammet Redovisningen avser ungdomar som har läst enligt det tidigare gymnasiesystemet (Lpf94/Gy2000), och som uppnått slutbetyg med grundläggande behörighet till högskola och universitet. Ungdomar som avslutade

Läs mer

Vad ungdomar gör efter Fordonsprogrammet

Vad ungdomar gör efter Fordonsprogrammet Redovisningen avser ungdomar som har läst enligt det tidigare gymnasiesystemet (Lpf94/Gy2000), och som uppnått slutbetyg med grundläggande behörighet till högskola och universitet. Ungdomar som avslutade

Läs mer

utvärderingsavdelningen 2015-03-17 Dnr 2014:01149 1 (40)

utvärderingsavdelningen 2015-03-17 Dnr 2014:01149 1 (40) PM utvärderingsavdelningen Dnr 2014:01149 1 (40) Beskrivande statistik om elever i försöksverksamhet med riksrekyterande gymnasial spetsutbildning. Förstaårselever i årskullarna 2011/2012, 2012/2013 och

Läs mer

Jurister Civilekonomer Systemvetare Personalvetare Samhällsvetare ARBETSMARKNADEN FÖR SAMHÄLLSVETARE

Jurister Civilekonomer Systemvetare Personalvetare Samhällsvetare ARBETSMARKNADEN FÖR SAMHÄLLSVETARE Jurister Civilekonomer Systemvetare Personalvetare Samhällsvetare ARBETSMARKNADEN FÖR SAMHÄLLSVETARE Innehållsförteckning Om arbetsmarknaden för samhällsvetare... 2 Statlig förvaltning... 4 Kommunal förvaltning...

Läs mer

Månadslöner inom den privata sektorn

Månadslöner inom den privata sektorn Löner och arbetskraftskostnader 2012 Månadslöner inom den privata sektorn Lönen för ordinarie arbetstid hos månadsavlönade inom den privata sektorn var 3 328 euro i oktober 2011 Enligt Statistikcentralen

Läs mer

Lönestrukturstatistik 2011

Lönestrukturstatistik 2011 Löner och arbetskraftskostnader 2012 Lönestrukturstatistik 2011 Totallönen för löntagare i genomsnitt 3 111 euro i månaden år 2011 Enligt Statistikcentralens lönestrukturstatistik var den genomsnittliga

Läs mer

Vad ungdomar gör efter Hantverksprogrammet

Vad ungdomar gör efter Hantverksprogrammet Redovisningen avser ungdomar som har läst enligt det tidigare gymnasiesystemet (Lpf94/Gy2000), och som uppnått slutbetyg med grundläggande behörighet till högskola och universitet. Ungdomar som avslutade

Läs mer

Val av nya studerande

Val av nya studerande Val av nya studerande till Teaterhögskolan 2012 Nya studerande År 2012 antas nya studerande till utbildningsprogrammen för skådespelarkonst (finskspråkig), regi, dramaturgi, dans, ljusdesign och ljuddesign

Läs mer

Vad ungdomar gör efter Energiprogrammet

Vad ungdomar gör efter Energiprogrammet Redovisningen avser ungdomar som har läst enligt det tidigare gymnasiesystemet (Lpf94/Gy00), och som uppnått slutbetyg med grundläggande behörighet till högskola och universitet. Ungdomar som avslutade

Läs mer

Samhälls- och vårdvetenskapliga fakulteten

Samhälls- och vårdvetenskapliga fakulteten SAMHÄLLSVETENSKAPER OCH VÅRDVETENSKAP 61 Samhälls- och vårdvetenskapliga fakulteten Examina Vid Samhälls- och vårdvetenskapliga fakulteten kan man studera för politices magisterexamen och för magisterexamen

Läs mer

Universitetsutbildning 2013

Universitetsutbildning 2013 Utbildning 0 Universitetsutbildning 03 Universitetsexamina Antalet högre högskoleexamina ökade med nästan 6 procent Enligt Statistikcentralens utbildningsstatistik avlades nästan 6 procent fler högre högskoleexamina

Läs mer

Sannolikheten att anställas inom universitets- och högskolevärlden efter avlagd doktorsexamen

Sannolikheten att anställas inom universitets- och högskolevärlden efter avlagd doktorsexamen Sannolikheten att anställas inom universitets- och högskolevärlden efter avlagd doktorsexamen 1984-2003 - En studie av likheter och skillnader med avseende på kön Rapport från samhällsvetenskapliga fakultetens

Läs mer

Sjuttiotre procent av jobben fanns inom servicebranscher

Sjuttiotre procent av jobben fanns inom servicebranscher Befolkning 2012 Sysselsättning 2010 Näringsgren, arbetsgivarsektor och arbetsplatser Sjuttiotre procent av jobben fanns inom servicebranscher År 2010 var andelen jobb inom servicebranscher 72,9 procent

Läs mer

Rapport!om!den!svenskspråkiga!yrkesutbildningen! med!förslag!till!förändringar!

Rapport!om!den!svenskspråkiga!yrkesutbildningen! med!förslag!till!förändringar! Lärarensmotto:Manlärsålängemanharelever Rapportomdensvenskspråkigayrkesutbildningen medförslagtillförändringar OleNorrback Utredningsman 9.1.2015 Innehåll Uppdraget...4 Nulägetinomsvenskspråkigyrkesutbildning...5

Läs mer

År 2011 hade var femte kontorsstädare utländsk härkomst

År 2011 hade var femte kontorsstädare utländsk härkomst Befolkning 2013 Sysselsättning 2011 Yrke och socioekonomisk ställning År 2011 hade var femte kontorsstädare utländsk härkomst Enligt Statistikcentralens sysselsättningsstatistik arbetade av de personer

Läs mer

Bilaga 1. Kvantitativ analys

Bilaga 1. Kvantitativ analys bilaga till granskningsrapport dnr: 31-2013-0200 rir 2014:11 Bilaga 1. Kvantitativ analys Att tillvarata och utveckla nyanländas kompetens rätt insats i rätt tid? (RiR 2014:11) Bilaga 1 Kvantitativ analys

Läs mer

Vad ungdomar gör efter Energiprogrammet

Vad ungdomar gör efter Energiprogrammet Redovisningen avser ungdomar som har läst enligt det tidigare gymnasiesystemet (Lpf94/Gy2000), och som uppnått slutbetyg med grundläggande behörighet till högskola och universitet. Ungdomar som avslutade

Läs mer

Månadslöner inom den privata sektorn

Månadslöner inom den privata sektorn Löner och arbetskraftskostnader 2016 Månadslöner inom den privata sektorn Medellönerna för månadsavlönade inom den privata sektorn 3 970 euro för män och 3 150 euro för kvinnor Enligt Statistikcentralen

Läs mer

Sysselsättning 012. De nya sysselsattas placering i yrken 2012. Yrke och socioekonomisk ställning

Sysselsättning 012. De nya sysselsattas placering i yrken 2012. Yrke och socioekonomisk ställning Befolkning Sysselsättning Yrke och socioekonomisk ställning De nya sysselsattas placering i yrken Enligt Statistikcentralens sysselsättningsstatistik kom omkring nya sysselsatta in på arbetsmarknaden år.

Läs mer

ändras i statsrådets förordning om universiteten (770/2009) 5 som följer:

ändras i statsrådets förordning om universiteten (770/2009) 5 som följer: Statsrådets förordning om ändring av statsrådets förordning om universiteten I enlighet med statsrådets beslut ändras i statsrådets förordning om universiteten (770/2009) 5 som följer: 5 Den interna fördelningen

Läs mer

Yrkeshögskoleutbildning 2013

Yrkeshögskoleutbildning 2013 Utbildning 2014 Yrkeshögskoleutbildning 2013 Yrkeshögskoleexamina Antalet yrkeshögskoleexamina ökade ytterligare Enligt Statistikcentralens utbildningsstatistik för år 2013 avlades 24 800 examina vid yrkeshögskolor,

Läs mer

Vart tog de vägen? En uppföljning av tidigare studenter vid Politices Magisterprogrammet vid Uppsala universitet.

Vart tog de vägen? En uppföljning av tidigare studenter vid Politices Magisterprogrammet vid Uppsala universitet. Vart tog de vägen? En uppföljning av tidigare studenter vid Politices Magisterprogrammet vid Uppsala universitet. Uppsala januari 2007 1 Bakgrund till studien Politices magisterprogrammet vid Uppsala universitet

Läs mer

Avbrott i olika skeden av sfi-studierna (Dnr 2008/45-5)

Avbrott i olika skeden av sfi-studierna (Dnr 2008/45-5) 1 (13) Statskontoret PM (2009) Avbrott i olika skeden av sfi-studierna (Dnr 2008/45-5) I denna promemoria redovisas resultat och avbrott inom sfi, samt hur detta varierar mellan deltagare som avbryter

Läs mer

Vad ungdomar gör efter Samhällsvetenskapsprogrammet

Vad ungdomar gör efter Samhällsvetenskapsprogrammet Redovisningen avser ungdomar som har läst enligt det tidigare gymnasiesystemet (Lpf94/Gy2000), och som uppnått slutbetyg med grundläggande behörighet till högskola och universitet. Ungdomar som avslutade

Läs mer

FINLANDS FÖRFATTNINGSSAMLING

FINLANDS FÖRFATTNINGSSAMLING FINLANDS FÖRFATTNINGSSAMLING Utgiven i Helsingfors den 29 april 2011 377/2011 Statsrådets förordning om ändring av förordningen om yrkesutbildade personer inom hälso- och sjukvården Utfärdad i Helsingfors

Läs mer

Vad ungdomar gör efter Livsmedelsprogrammet

Vad ungdomar gör efter Livsmedelsprogrammet Redovisningen avser ungdomar som har läst enligt det tidigare gymnasiesystemet (Lpf94/Gy2000), och som uppnått slutbetyg med grundläggande behörighet till högskola och universitet. Ungdomar som avslutade

Läs mer

Fresh Experts-programmet i detalj

Fresh Experts-programmet i detalj Bio- och miljövetenskapliga fakulteten vid Helsingfors universitet Fresh Experts-programmet för magistrar 2010 2011 Studerande Du är viktig för oss. Bli färdig och delta i Fresh Experts-programmet! Hallå

Läs mer

Placering efter utbildning 2012

Placering efter utbildning 2012 Utbildning 214 Placering efter utbildning 212 Sysselsättningen av nyutexaminerade försvårades något Enligt Statistikcentralen hade de nyutexaminerade lite svårare att få arbete år 212 än året innan. Av

Läs mer

PROGRAMMET MANAGEMENT IN SPORT AND RECREATION 120/160 POÄNG Program for Management in Sport and Recreation, 120/160 points

PROGRAMMET MANAGEMENT IN SPORT AND RECREATION 120/160 POÄNG Program for Management in Sport and Recreation, 120/160 points UTBILDNINGSPLAN PROGRAMMET MANAGEMENT IN SPORT AND RECREATION 120/160 POÄNG Program for Management in Sport and Recreation, 120/160 points Utbildningsplanen är fastställd av fakultetsnämnden för humaniora

Läs mer

Etableringen på arbetsmarknaden för högskoleutbildade 2013

Etableringen på arbetsmarknaden för högskoleutbildade 2013 Etableringen på arbetsmarknaden för högskoleutbildade 2013 Examinerade läsåren 2011/12, 2009/10 och 2007/08 RAPPORT 2015:26 Rapport 2015:26 Etablering på arbetsmarknaden 2013 Etablerade läsåren 2011/12,

Läs mer

STUDERA VID ÅBO AKADEMI. Ett universitet med många möjligheter!

STUDERA VID ÅBO AKADEMI. Ett universitet med många möjligheter! STUDERA VID ÅBO AKADEMI Ett universitet med många möjligheter! SVENSKSPRÅKIGT UNIVERSITET Grundat 1918 5 500 grundexamensstuderande 1 050 utländska studerande från 80 länder 4 fakultet 20 utbildningar

Läs mer

Rekordmånga tog examen i högskolan läsåret 2012/13

Rekordmånga tog examen i högskolan läsåret 2012/13 STATISTISK ANALYS 1(8) Avdelning / löpunmmer 214-1-28 / 1 Analysavdelningen Handläggare Magdalena Inkinen 8-653 85 4 magdalena.inkinen@uk-ambetet.se Universitetskanslersämbetets statistiska analyser är

Läs mer

Vad ungdomar gör efter Teknikprogrammet

Vad ungdomar gör efter Teknikprogrammet Redovisningen avser ungdomar som har läst enligt det tidigare gymnasiesystemet (Lpf94/Gy2000), och som uppnått slutbetyg med grundläggande behörighet till högskola och universitet. Ungdomar som avslutade

Läs mer

Vad ungdomar gör efter Barn- och fritidsprogrammet

Vad ungdomar gör efter Barn- och fritidsprogrammet Redovisningen avser ungdomar som har läst enligt det tidigare gymnasiesystemet (Lpf94/Gy2000), och som uppnått slutbetyg med grundläggande behörighet till högskola och universitet. Ungdomar som avslutade

Läs mer

Den utländska arbetskraften i Finland en okänd resurs

Den utländska arbetskraften i Finland en okänd resurs Den utländska arbetskraften i Finland en okänd resurs Kaija Ruotsalainen kaija.ruotsalainen@stat.fi Statistikcentralen Sysselsättnings- och bostadsstatistik Abstract: Det är inget nytt fenomen att arbetskraften

Läs mer

Placering efter utbildning 2011

Placering efter utbildning 2011 Utbildning 2013 Placering efter utbildning 2011 Största delen av de nyutexaminerade sysselsattes bättre år 2011 än året innan Enligt Statistikcentralen hade största delen av de nyutexaminerade lättare

Läs mer

Vad ungdomar gör efter Handels- och administrationsprogrammet

Vad ungdomar gör efter Handels- och administrationsprogrammet Redovisningen avser ungdomar som har läst enligt det tidigare gymnasiesystemet (Lpf94/Gy2000), och som uppnått slutbetyg med grundläggande behörighet till högskola och universitet. Ungdomar som avslutade

Läs mer

Högskoleutbildning för nya jobb

Högskoleutbildning för nya jobb 2014-08-11 PM Högskoleutbildning för nya jobb Kravet på utbildning ökar på arbetsmarknaden. Men samtidigt som efterfrågan på högskoleutbildade ökar, minskar utbildningsplatserna på högskolan. I dag misslyckas

Läs mer

Yrken i Västra Götaland

Yrken i Västra Götaland Fakta & Analys 2010:1 EN KORTRAPPORT FRÅN REGIONUTVECKLINGSSEKRETARIATET Yrken i Västra Götaland Kvalifikationskraven på arbetsmarknaden ökar. Arbeten som kräver högskoleutbildning har ökat i snabb takt

Läs mer

Elektriska Installatörsorganisationen. YH-utbildning. Information från Elektriska Installatörsorganisationen EIO

Elektriska Installatörsorganisationen. YH-utbildning. Information från Elektriska Installatörsorganisationen EIO Elektriska Installatörsorganisationen YH-utbildning Information från Elektriska Installatörsorganisationen EIO Elektriska Installatörsorganisationen Sida 2 av 8 Yrkeshögskoleutbildning Yrkeshögskolan är

Läs mer

Lönestrukturstatistik 2012

Lönestrukturstatistik 2012 Löner och arbetskraftskostnader 2013 Lönestrukturstatistik 2012 Statens medellöner har ökat mest av arbetsgivarsektorerna åren 2003-2012 Enligt Statistikcentralens lönestrukturstatistik var den genomsnittliga

Läs mer

Behöriga förstahandssökande och antagna

Behöriga förstahandssökande och antagna Universitetskanslersämbetet och SCB 12 UF 46 SM 1401 Behöriga förstahandssökande och antagna Program Hösten 2014 fanns det totalt 364 400 behöriga förstahandssökande (sökande som är behöriga till sitt

Läs mer

En fördjupad redovisning av studietider i sfi

En fördjupad redovisning av studietider i sfi PM 1 (15) En fördjupad redovisning av studietider i sfi Innehållsförteckning Sammanfattning 2 1 Inledning 4 2 Sfi-elevernas studietider 5 2.1 Deltagare 2003/04 5 2.2 Deltagare utan tillfälliga studieuppehåll

Läs mer

Vad ungdomar gör efter Byggprogrammet

Vad ungdomar gör efter Byggprogrammet Redovisningen avser ungdomar som har läst enligt det tidigare gymnasiesystemet (Lpf94/Gy2000), och som uppnått slutbetyg med grundläggande behörighet till högskola och universitet. Ungdomar som avslutade

Läs mer

Varför reserveras en del av studieplatserna enbart för dem som inte redan har en studieplats vid eller examen från en högskola?

Varför reserveras en del av studieplatserna enbart för dem som inte redan har en studieplats vid eller examen från en högskola? HUR FÖRNYAS ANTAGNINGEN AV STUDERANDE TILL HÖGSKOLORNA? SVAR PÅ VANLIGA FRÅGOR Hur går det till när reformen genomförs stegvis? I reformens första skede kan högskolorna bestämma att reservera studieplatser

Läs mer

Verksamheten inom Ungdomsteamet: vad säger statistiken? Omfattning och resultat av verksamheten 1 juni december 2008

Verksamheten inom Ungdomsteamet: vad säger statistiken? Omfattning och resultat av verksamheten 1 juni december 2008 KM Sjöstrand 2009-02-01 Verksamheten inom Ungdomsteamet: vad säger statistiken? Omfattning och resultat av verksamheten 1 juni 2007 31 december 2008 Sammanfattning Ungdomsteamet startade sin verksamhet

Läs mer

Uppdrag till Statistiska centralbyrån gällande utrikes föddas etablering i arbets- och samhällslivet

Uppdrag till Statistiska centralbyrån gällande utrikes föddas etablering i arbets- och samhällslivet Regeringsbeslut 1 2016-03-03 A2016/00519/SV Arbetsmarknadsdepartementet SCB Box 24 300 104 51 Stockholm Uppdrag till Statistiska centralbyrån gällande utrikes föddas etablering i arbets- och samhällslivet

Läs mer

Antalet skuldsaneringar för privatpersoner ökade något år 2013 från året innan

Antalet skuldsaneringar för privatpersoner ökade något år 2013 från året innan Rättsväsende 2014 Skuldsaneringar 2013, 4:e kvartalet Antalet skuldsaneringar för privatpersoner ökade något år 2013 från året innan Enligt Statistikcentralens uppgifter lämnades 3 864 ansökningar om skuldsanering

Läs mer

Personal vid universitet och högskolor

Personal vid universitet och högskolor Utbildningsstatistisk årsbok 2014 Personal vid universitet och högskolor 16 Personal vid universitet och högskolor Innehåll Fakta om statistiken... 356 Kommentarer till statistiken... 358 16.1 Anställda

Läs mer

Förordning om yrkesutbildade personer inom socialvården

Förordning om yrkesutbildade personer inom socialvården Utkast 14.12.2015 Förordning om yrkesutbildade personer inom socialvården I enlighet med statsrådets beslut föreskrivs med stöd av lagen om yrkesutbildade personer inom socialvården (817/2015): 1 Yrkesbeteckningen

Läs mer

Antalet personer som skriver högskoleprovet minskar

Antalet personer som skriver högskoleprovet minskar STATISTISK ANALYS Nils Olsson Utredningsavdelningen 8-563 88 4 nils.olsson@hsv.se Mer information hittar du på www.hsv.se Nummer: 26/12 Antalet personer som skriver högskoleprovet minskar Antalet personer

Läs mer

Om 50 procentmålet. Hur är det nu och hur blir det i framtiden? (Lars Brandell , rättad )

Om 50 procentmålet. Hur är det nu och hur blir det i framtiden? (Lars Brandell , rättad ) 1 Om 50 procentmålet Inledning Hur är det nu och hur blir det i framtiden? (Lars Brandell 2005-12-18, rättad 2006-01-04) Denna rapport handlar om målet att på sikt skall 50 procent av varje årsklass ha

Läs mer

Examensordning vid Umeå universitet 1 BESLUT. Umeå universitet Examensrådet Dnr

Examensordning vid Umeå universitet 1 BESLUT. Umeå universitet Examensrådet Dnr Umeå universitet Examensrådet 1 BESLUT 2005-06-21 Dnr 540-1241-93 Examensordning vid Umeå universitet Examensordningens uppläggning 2 Avsnitt Sidan 1. Vad är Umeå universitets examensordning? 3 2. Nationella

Läs mer

Studerande och examina vid läroanstalter 2012

Studerande och examina vid läroanstalter 2012 Utbildning 01 Studerande och examina vid läroanstalter 01 I Finland fanns det 1, miljoner studerande år 01 Enligt uppgifterna i Statistikcentralens utbildningsstatistik uppgick antalet studerande och elever

Läs mer

Flyttningsrörelsen 2014

Flyttningsrörelsen 2014 Befolkning 2015 Flyttningsrörelsen 2014 Flyttningsvinsten minskade från året innan Enligt Statistikcentralen flyttade 15 490 personer från Finland till utlandet under år 2014. Det är 1 590 personer fler

Läs mer

MEDIE- OCH KOMMUNIKATIONSVETENSKAPLIGT PROGRAM MED INTERNATIONELL INRIKTNING 120/160 POÄNG International Communications Programme, 120/160 points

MEDIE- OCH KOMMUNIKATIONSVETENSKAPLIGT PROGRAM MED INTERNATIONELL INRIKTNING 120/160 POÄNG International Communications Programme, 120/160 points HUMANISTISKA INSTITUTIONEN UTBILDNINGSPLAN MEDIE- OCH KOMMUNIKATIONSVETENSKAPLIGT PROGRAM MED INTERNATIONELL INRIKTNING 120/160 POÄNG International Communications Programme, 120/160 points Utbildningsplanen

Läs mer

Antagningsordning för Högskolan Dalarna utbildning på forskarnivå

Antagningsordning för Högskolan Dalarna utbildning på forskarnivå Antagningsordning för Högskolan Dalarna utbildning på forskarnivå Beslut: Högskolestyrelsen 2013-04-22 Revidering: 2015-04-16 Dnr: DUC 2013/639/10 Gäller fr.o.m.: 2013-04-22 Ansvarig för uppdatering: Ordförande

Läs mer

Lärarexemplar med facit

Lärarexemplar med facit UPPGIFTER TILL UTSTÄLLNINGEN Svenskt i Finland: Bilderna berättar så har svenskbygden förändrats Lärarexemplar med facit s. Innehåll 2 Instuderingsfrågor och kronologi 3 Korsord 4 Bildtexter 5 Frågor till

Läs mer