Vad tror du att det hände sen?

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Vad tror du att det hände sen?"

Transkript

1 Henrik Hägglund, Christian Starck och Janne Wikström Vad tror du att det hände sen? Utexaminerade från Svenska social- och kommunalhögskolan vid Helsingfors universitet åren SSKH Meddelanden 70 Svenska social- och kommunalhögskolan vid Helsingfors universitet

2 SSKH Meddelanden SVENSKA SOCIAL- OCH KOMMUNALHÖGSKOLAN VID HELSINGFORS UNIVERSITET Nr 70

3

4 Vad tror du att det hände sen? Utexaminerade från Svenska social- och kommunalhögskolan vid Helsingfors universitet åren Henrik Hägglund, Christian Starck och Janne Wikström Helsingfors 2007

5 Utgivare Svenska social- och kommunalhögskolan vid Helsingfors universitet PB Helsingfors universitet Telefon: (09) 1911 Telefax: (09) Ombrytning: Christina Klawér-Kauranen ISBN (hft.) ISBN (pdf) ISSN Helsingfors 2007 Universitetstryckeriet

6 Innehåll Förord 1 Bakgrund 9 1.1Högskolepolitik i förändring Utbildningen vid Svenska social- och kommunalhögskolan Undersökningens disposition 12 2 Datamaterial Multidimensionella tabeller från Statistikcentralen Uppgifter från egna register Tidigare undersökningar 14 3 Utexaminerade Avgränsning av undersökningspopulationen De utexaminerade 18 4 Regional fördelning Rekryteringsområden Regional fördelning år Tillbaka till födelseregionen Vem stannar i Helsingforsregionen? 32 5 Fortsatta studier Utexaminerade med högre högskoleexamen Studier för högre högskoleexamen Studerande och färdiga magistrar 39 6 Huvudsaklig verksamhet och yrke Huvudsaklig verksamhet Yrke Socialt arbete Statskunskap Journalistik Socialpsykologi Sociologi En jämförelse mellan olika huvudämnen och samtliga sysselsatta 58

7 7 Utexaminerade åren Studietid Några mått på studietid Faktorer som påverkar studietiden Studietid och arbete Studietid och inskrivningsår Gamylprojektet En jämförelse med resultat från socionomundersökningen Slutord 75 Litteratur 77 Bilaga 79 Tabell 1: 18-åringar efter födelseregion och hemregion år 1990 Tabell 2: Utexaminerade efter examensår, kön och huvudämne Tabell 3: Utexaminerade efter kön och huvudämne (%) Tabell 4: Utexaminerade efter huvudämne, examensår och födelseregion Tabell 5: Sysselsatta efter yrke och språk Sammandrag 93 Summary 95 Tiivistelmä 97

8 Förord Att känna till vilka öden och äventyr som utexaminerade fått uppleva efter avslutade studier är någonting som intresserar eller i alla fall borde intressera varje högskola. I det följande undersöks hur utexaminerade från Svenska social- och kommunalhögskolan vid Helsingfors universitet placerat sig på arbetsmarknaden, vilken den regionala fördelningen bland de utexaminerade har varit och hur stor benägenheten är för fortsatta studier. Tyngdpunkten gäller examensåren även om också tidigare och senare år i viss mån berörs. År 1984 anslöts Svenska social- och kommunalhögskolan till Helsingfors universitet som en fristående, svenskspråkig enhet. Vid tiden för anslutningen gavs utbildningen vid tre studieriktningar: socialt arbete, offentlig förvaltning och journalistik. Samtliga personer som tillhört undersökningens målgrupp har inlett sina studier vid en tidpunkt då högskolan utgjorde en enhet inom universitetet. Närapå alla studerande har också inlett sina studier då den gamla indelningen i studieriktningar, som senare ersattes med studier efter huvudämnen, ännu var rådande. Undersökningen skiljer sig från de flesta tidigare utredningar genom att relevanta uppgifter beställts från Statistikcentralen. Inga uppgifter har således samlats in genom frågeformulär. Materialet är därför heltäckande. Vi ber att få tacka statistikchef Kaija Ruotsalainen och specialforskare Jari Nieminen på Statistikcentralen som sammanställt de mångdimensionella tabeller som ligger till grund för utredningen. Vi tackar också kolleger på högskolan för goda synpunkter och kommentarer. Speciellt tackar vi lektor Christina Korkman som har språkgranskat manuskriptet. Informatör Christina Klawér-Kauranen som ansvarat för att få publikationen i tryckfärdigt skick har som vanligt gjort ett utmärkt arbete. Helsingfors, Henrik Hägglund, Christian Starck, Janne Wikström

9

10 1 Bakgrund 1.1 Högskolepolitik i förändring Högskolepolitiken i Finland domineras i dag av stora förändringar eller åtminstone planer på stora förändringar. Med hänvisning till globalisering, demografisk utveckling och långsiktig ekonomisk bärkraft planeras omfattande strukturella förändringar inom högskoleväsendet. Dessa förändringar kan komma att innefatta allt från ökad autonomi och nya organisationsformer för universitet och yrkeshögskolor till samgångar mellan utbildningsenheter och nya samarbetsmodeller inom högskolesektorn. Också den svenskspråkiga högskoleutbildningen berörs av förändringarna och ett utredningsarbete pågår som bäst. År 2008 kommer en plan för utveckling av hela högskoleväsendet att godkännas. Planen kommer att beakta den svenskspråkiga utbildningens särskilda behov. En del av det strukturella utvecklingsarbetet har som mål att definiera utbildningsutbud, påvisa bristområden inom utbildningen och analysera och avskaffa eventuella överlappningar mellan olika enheter. Inom de olika utbildningsenheterna blir det därför allt viktigare att definiera centrala målsättningar, profileringar och styrkeområden. Det här medför också behov av internt utvecklingsarbete var och en måste utveckla utbildningen så, att den så väl som möjligt motsvarar samhällets olika behov. Det är därför av största betydelse att ha ett tillräckligt faktamaterial att basera utvecklingsarbetet på. Till det här hör bl.a. kännedom om de utbildade, hur de placerar sig, var de verkar, vilken typ av arbetsuppgifter de har osv. Endast med tillräcklig information om sådana fakta finns det förutsättningar att fatta riktiga beslut det må nu sedan gälla allmän högskolepolitik eller intern utveckling av utbildningen. En speciell dimension i Svenska social- och kommunalhögskolans verksamhet är högskolans regionala ansvar. För de svensk- och tvåspråkiga högskole- och universitetsenheterna utgör regionen inte bara närregionen, utan hela den svensk- och tvåspråkiga delen av landet. Svenska social- och kommunalhögskolan har tillsammans med universitetets statsvetenskapliga fakultet det nationella ansvaret för utbildningen av svenskspråkiga socialarbetare. Högskolan är också den enda svenskspråkiga enhet vid vilken journalistik kan läsas som huvudämne. Ämnet socialpsykologi finns inte heller på svenska på annat håll än vid högskolan och statsvetenskapliga fakulteten. 9

11 Också de övriga ämnena vid högskolan har sina specifika inriktningar. För att kunna bedöma hur väl högskolan lyckas i sitt uppdrag, är det viktigt att följa upp hur de utbildade placerar sig på arbetsmarknaden, såväl regionalt som yrkesmässigt. Eftersom högskolan tar och måste ta sitt regionala, finlandssvenska ansvar på allvar är det nödvändigt att ha ett tillräckligt faktamaterial om hur detta ansvar realiserats. Alla universitet och yrkeshögskolor satsar i dag allt mer på olika åtgärder för att förstärka rekryteringen av nya studerande. Utbudet av utbildningsplatser i vårt land är rätt stort och den internationella utbildningsmarknaden börjar utgöra ett attraktivt alternativ för många unga. I den situationen framstår det som allt viktigare att kunna visa upp en realistisk bild av utbildningen och dess resultat. De potentiella sökandena till högre utbildning har också rätt att få en riktig och på fakta baserad bild av utbildningen, dess mål och dess resultat. 1.2 Utbildningen vid Svenska social- och kommunalhögskolan Svenska social- och kommunalhögskolans föregångare, Svenska Medborgarhögskolan, grundades år 1943 i Helsingfors. Högskolan hade i början som uppgift att utbilda socialvårdare och kommunala tjänstemän för de svensk- och tvåspråkiga kommunerna i Finland. Utbildningen omfattade följaktligen två linjer: vårdlinjen och förvaltningslinjen. Examen fick rätt snabbt benämningen socionomexamen. Under 1960-talet tillkom två utbildningsområden: bibliotekskunskap och journalistik. Bibliotekarieutbildningen verkade vid högskolan under åren , varefter den flyttades till Åbo Akademi. Den egentliga journalistutbildningen började år 1966 efter några år av journalistik som en tilläggsutbildning för högskolans övriga studieriktningar. År 1984 anslöts Svenska social- och kommunalhögskolan till Helsingfors universitet som en fristående, svenskspråkig enhet. Utbildning gavs då vid tre studieriktningar: socialt arbete, offentlig förvaltning och journalistik. Inom studieriktningarna för socialt arbete och offentlig förvaltning kunde de studerande välja flera huvudämnen, medan huvudämnet vid studieriktningen för journalistik alltid varit just journalistik. År 1998 ändrades de tre studieriktningarna till studielinjer. Samtidigt fick den tidigare studieriktningen för offentlig förvaltning ett nytt namn, studielinjen för organisa- 10

12 tion och samhälle. Ämnet offentlig ekonomi, som tidigare utgjort ett av huvudämnena vid studieriktningen för offentlig förvaltning, sammanslogs då med ämnet statskunskap med förvaltning. Ämnet sociologi, som tidigare hört till studieriktningen för socialt arbete, hänfördes samtidigt till den nya OS-linjen. Under 2000-talet har en ämnesdifferentiering ägt rum inom högskolan. Från trädde en ny organisationsmodell i kraft. Då upplöstes linjerna och ersattes med självständiga ämnen. Linjen för organisation och samhälle delades upp mellan ämnena statskunskap med förvaltning, sociologi och rättsvetenskap. De två förstnämnda ämnena har sedan 2002 antagit studerande direkt till huvudämnet, medan rättsvetenskap kan väljas som huvudämne senare under studierna oberoende av ursprungligt huvudämne. Den tidigare linjen för socialt arbete har ersatts med utbildningen i socialt arbete och ämnet socialpsykologi och psykologi. Direktantagning till socialpsykologi infördes Enligt lagen om behörighetsvillkoren för yrkesutbildad personal inom socialvården (272/2005) krävs det magisterexamen med socialt arbete som huvudämne eller grund- och ämnesstudier samt fördjupade studier i socialt arbete för behörighet som socialarbetare. I praktiken betyder det att studerande vid Svenska social- och kommunalhögskolan med socialarbetaryrket i sikte väljer huvudämnet socialt arbete och avlägger kandidatexamen vid högskolan och magisterexamen vid statsvetenskapliga fakulteten vid Helsingfors universitet. Det här är den enda svenskspråkiga behörighetsgivande utbildningen i socialt arbete i Finland. Fram till år 2000 avlades vid högskolan socionomexamen, som var en lägre högskoleexamen. Från och med ändrades examens namn till politices kandidatexamen. I dag ges politices kandidatexamen i sex huvudämnen: socialt arbete, journalistik, socialpsykologi och psykologi, sociologi, statskunskap med förvaltning och rättsvetenskap. Den som avlagt kandidatexamen vid högskolan har rätt att utan särskilt inträdesförhör fortsätta sina studier för en magisterexamen vid statsvetenskapliga fakulteten vid Helsingfors universitet. 11

13 1.3 Undersökningens disposition Kapitel 2 behandlar det datamaterial som ligger till grund för undersökningen. I kapitel 3 redogörs för hur målgruppen, d.v.s. de utexaminerade , fördelat sig efter examensår, huvudämne och några andra egenskaper. Kapitel 4 behandlar regionala aspekter. En central frågeställning är hur stor andel av dem som kommit från andra orter till Helsingfors för att studera senare återvänt till sina hemtrakter. I kapitel 5 granskas andelen utexaminerade som fortsatt att studera vid universitet för en magisterexamen och de faktorer som verkar ha ett samband med en examen på högre högskolenivå. Yrkesstrukturen bland de utexaminerade granskas utförligt i kapitel 6. Kapitel 7 koncentrerar sig på de personer som fått sin examen under perioden Studietiden, här definierad som tiden mellan examensår och inskrivningsår vid Svenska social- och kommunalhögskolan, granskas i kapitel 8. Det sista kapitlet 9 innehåller en sammanfattning av undersökningens resultat. Ett antal tabeller kring undersökningens huvudtema finns också med som bilaga. 12

14 2 Datamaterial Största delen av uppgifterna i undersökningen grundar sig på specialgjorda tabeller som beställts från Statistikcentralen. Undersökningspopulationen kunde avgränsas med hjälp av personbeteckningar från Helsingfors universitets studeranderegister. Några kompletterande uppgifter har erhållits från andra källor. 2.1 Multidimensionella tabeller från Statistikcentralen Datasekretessen hindrar Statistikcentralen från att ge ut material där enskilda individer kan identifieras. Det var därför inte möjligt att från Statistikcentralen erhålla ett individbaserat totalmaterial, inte ens ett sådant där identifieringsuppgifter har avlägsnats. Däremot var det möjligt att erhålla ett flertal tabeller om den aktuella målgruppen. Undersökningens grundar sig till stora delar på tre multidimensionella tabeller som beställts från Statistikcentralen. Tabellerna levererades i PC-axis-filer 1, ett format som visade sig vara synnerligen användbart. Tabellerna var följande: (1) Huvudämne * examensår (grupperat) * kön * födelseregion * bostadsregion. (2) Huvudämne * examensår (grupperat) * kön * bostadsregion * yrke. (3) Huvudämne * examensår (grupperat) * kön * inskriven vid universitet (ja/nej) * examen på minst högre högskolenivå (ja/nej) * år för högsta examen (grupperad). PC-axis-tabellerna är uppgjorda så att det enkelt går att ur den ursprungliga stora tabellen välja de variabler och variabelvärden som är av intresse och därefter själv bygga upp en tabell av behändigare och mera överskådligt format. I vissa fall förädlades tabelluppgifterna ytterligare med hjälp av programmen Excel och SPSS. 1 PC-axis är en produkt som är utvecklad inom Statistiska Centralbyrån i Sverige och som gratis kan laddas ned från nätet. Se 13

15 Den största fördelen med Statistikcentralens uppgifter är att de är heltäckande. Den osäkerhet som bortfallet i de flesta frågeundersökningar för med sig är därför eliminerad. De flesta uppgifterna torde också vara av hög kvalitet. Uppgifterna om t.ex. födelse- och hemkommun är tagna ur det centrala befolkningsregistret och därför sanna de jure. Samma gäller t.ex. uppgiften om arbetslöshet som tagits ur arbetsministeriets register. Statistikcentralens egna kvalitetsundersökningar 2 visar att uppgifterna i regel också gäller de facto. Andelen personer som är bosatta utanför registreringsorten är t.ex. mycket liten. Uppgifterna om examen på minst högre högskolenivå är tagna ur Statistikcentralens examensregister, vilket torde vara av mycket hög kvalitet. Förutom PC-axis-tabellerna beställdes också några andra tabeller om bl.a. yrkesfördelningen efter språk och utbildningsnivån inom olika yrkesgrupper. De aktuellaste uppgifterna som stod till buds var från åren 2004 och Uppgifter från egna register Uppgifterna om huvudämne och år för examen grundar sig på universitetets studeranderegister. I undersökningen har också uppgifter om när studierna påbörjades i viss mån utnyttjats. Även dessa uppgifter grundar sig på universitetets datakällor. 2.3 Tidigare undersökningar Det här är den fjärde gången som de utexaminerades senare förehavanden undersöks vid högskolan. Förutom de fyra egentliga undersökningarna har några mindre kartläggningar med anknytning till det nu aktuella temat gjorts. Guy Bäckman (1975) undersökte genom en postenkät fortsatta studier och placering på arbetsmarknaden för personer som åren fått sin examen från högskolans vårdlinje. Materialet bestod av 127 personer (svarsprocenten 71 %). Gunvor Brettschneider gjorde år 1975 en undersökning som berörde samtliga 470 so- 2 Se t.ex. Jorma Heimonen: Vuoden 1990 väestölaskennan luotettavuus. Statistikcentralen, Folkräkningen 1990, del 9 (1994). 14

16 cionomer som utexaminerats från högskolan under perioden Då svarsprocenten var 80 % kom undersökningen att omfatta totalt 377 socionomer. Resultaten sammanställdes senare till en rapport av Jan Sundberg och Kerstin Sand (Sundberg och Sand 1975). Tanja Granberg och Susanne Lehtinen utarbetade år 1991 ett frågeformulär med sammanlagt 37 frågor kring social bakgrund, studier och arbetskarriär för socionomer som fått sin examen mellan åren 1972 och Undersökningen resulterade i ett examensarbete (Granberg och Lehtinen 1993), i vilket de socionomer som studerat vid linjen för socialt arbete granskas närmare. Undersökningens frågeformulär sändes till sammanlagt 776 utexaminerade socionomer. Sammanlagt 572 formulär returnerades vilket ger en svarsprocent på 74 %. I föreliggande rapport ingår några jämförelser mellan den nu aktuella undersökningen och undersökningen från år Eftersom materialet från undersökningen fortfarande är tillgängligt i elektronisk form har några nya jämförelseuppgifter från år 1991 tagits fram. 15

17

18 3 Utexaminerade åren De första utexaminerade från Svenska social- och kommunalhögskolan dåvarande Svenska Medborgarhögskolan fick sina betyg i mitten av 1940-talet. Sammanlagt torde omkring personer ha utexaminerats från högskolan fram till hösten Ett försiktigt antagande är att omkring 75 % eller ca personer fortfarande är yrkesaktiva. Under perioden 1990 september 2007 har sammanlagt 965 personer utexaminerats från högskolan. Undersökningens egentliga målgrupp, d.v.s. utexaminerade uppgick till Avgränsning av undersökningspopulationen Att undersökningen nu koncentrerar sig på studerande som fått sin examen mellan åren 1990 och 2004 beror främst på praktiska skäl. Det var helt enkelt lätt att ur universitetets datasystem få fram personnummer för utexaminerade från år 1990 framåt. Att ytterligare gå bakåt i tiden skulle ha krävt en del extra arbete, samtidigt som gruppen utexaminerade då skulle bli mer heterogen. Tidsperioden mellan examen och observation varierar nu mellan 1 15 år, vilket ur många synvinklar kan anses lämpligt. Knappast någon av målgruppen hade vid observationstidpunkten uppnått pensionsåldern. De flesta utexaminerade har också haft tid att finna sin plats i arbetslivet, avlägga ytterligare examina och välja en mer eller mindre fast bostadsregion. Då datamaterialet beställdes var Statistikcentralens färskaste uppgifter om bostadsort, huvudsaklig verksamhet och examina från år Yrkesuppgiften gällde situationen Det var därför naturligt att främst koncentrera sig på dem som fått sin examen senast år I samband med de mer detaljerade analyserna nämns den exakta observationstidpunkten för de olika uppgifterna samt vilken population som närmare studerats. Då det gällt uppgifter om bl.a. födelseregion har det t.ex. inte funnits anledning att utelämna utexaminerade från de allra senaste åren. 17

19 3.2 De utexaminerade Antalet utexaminerade uppgår till 813. Fördelningen efter huvudämne, examensår och kön framgår av tabell 1. Tabell 1: Utexaminerade efter examensår, kön och huvudämne Examensår, kön Totalt Antal Huvudämne Socialt arbete Statskunskap Journalistik Socialpsykologi Sociologi Hela perioden Båda könen Man Kvinna Båda könen Man Kvinna Båda könen Man Kvinna Båda könen Man Kvinna Merparten av de personer som under perioden hade sociologi som huvudämne utexaminerades från studielinjen för organisation och samhälle (studieriktningen för offentlig förvaltning) och har här hänförts till statskunskap. Till statskunskapen har här också räknats offentlig ekonomi och rättsvetenskap (3 personer). De personer som under perioden hade socialpsykologi som huvudämne utexaminerades från studielinjen för socialt arbete och har här hänförts till socialt arbete. För en motsvarande tabell med samtliga utexaminerade , se tabellbilaga 2. Av de utexaminerade hade 43 % (352 av 813) haft socialt arbete som huvudämne. Därefter följer statskunskap (30 %) och journalistik (17 %). Socialpsykologi och sociologi finns som självständiga huvudämnen först för dem som utexaminerats på 2000-talet. Före det ingick dessa ämnen antingen i en examen från studielinjen för socialt arbete eller i en examen från studielinjen för organisation och samhälle. 18

20 Andelen kvinnor är hög 83 %. Andelen har varit högst inom socialpsykologi (96 %) och lägst inom statskunskap (69 %). Under den nu aktuella tidsperioden har könsfördelningen inte nämnvärt förändrats, andelen kvinnor har hållit sig kring något över 80 %. Tabell 2: Utexaminerade efter kön (%) och huvudämne Examensår, kön Totalt Procent Huvudämne Socialt arbete Statskunskap Journalistik Socialpsykologi Sociologi Hela perioden Båda könen Man Kvinna Båda könen Man Kvinna Båda könen Man Kvinna Båda könen Man Kvinna Merparten av de personer som under perioden hade sociologi som huvudämne utexaminerades från studielinjen för organisation och samhälle (studieriktningen för offentlig förvaltning) och har här hänförts till statskunskap. Till statskunskapen har här också räknats offentlig ekonomi och rättsvetenskap (3 personer). De personer som under perioden hade socialpsykologi som huvudämne utexaminerades från studielinjen för socialt arbete och har här hänförts till socialt arbete. En motsvarande tabell med samtliga utexaminerade ingår som tabellbilaga 3. Samtliga 352 personer som valt socialt arbete som sitt huvudämne är formellt behöriga socialarbetare. Bland de utexaminerade ingick ytterligare 38 personer som genom sin ämneskombination fått socialarbetarbehörighet. Flertalet hade här socialpsykologi som huvudämne. Studietiden för de utexaminerade var i medeltal fem år, medianstudieti- 19

21 den omkring fyra år. Av den nu aktuella gruppen hade ett fyrtiotal inlett sina studier redan år En ungefär lika stor grupp hade börjat studera först på 2000-talet. Medelåldern vid examinationstidpunkten var omkring 27 år. De flesta uppgifter om de utexaminerades fortsatta karriär är från år Medelåldern för de utexaminerade var vid denna tidpunkt omkring 35 år. Männens medelålder var något högre än kvinnornas. Tabell 3: Utexaminerade efter medelåldern vid examinationsåret och medelåldern år 2005 enligt huvudämne och kön Huvudämne Medelålder Alla utexaminerade Man Kvinna Examensåret 2005 Examensåret 2005 Examensåret 2005 Alla ämnen 27,1 34,7 27,4 35,8 27,0 34,5 Socialt arbete 27,9 36,7 28,5 38,3 27,8 36,5 Statskunskap 26,6 34,2 26,9 35,5 26,4 33,5 Journalistik 26,5 34,0 27,8 35,6 26,2 33,4 Socialpsykologi 25,7 28,5 28,5 32,5 25,5 28,3 Sociologi 26,5 29,2 27,3 29,8 26,3 29,1 I det följande har de utexaminerades språkliga bakgrund, hemspråk eller arbetsspråk inte närmare undersökts. Nämnas kan att andelen studerande med en finskspråkig skolbakgrund brukat röra sig kring 10 %. Personer med finskspråkig skolutbildning måste klara av ett språkprov i svenska för att kunna delta i det egentliga inträdesförhöret. Fram till 1984 kunde de som antagits för studier vid högskolan besvara tentamensfrågor och avfatta skriftliga arbeten på finska. Från och med hösten 1984 är svenska uteslutande studie- och examensspråk vid högskolan. I en frågeundersökning från år 1991 fördelade sig utexaminerade åren enligt hem- och arbetsspråk enligt tabellen nedan. Språkfördelningen för den nu aktuella gruppen torde inte märkbart skilja sig från dessa siffror. 20

22 Tabell 4: Nuvarande hemspråk och arbetsspråk bland utexaminerade Språkbruk Hemspråk % Arbetsspråk % Endast svenska 56 9 Mest svenska men också finska Lika mycket svenska och finska Mest finska men också svenska Endast finska Totalt Antal P.g.a. bortfall motsvarar inte stickprovet det totala antalet utexaminerade. Språkfördelningen för arbetsspråket har räknats utgående från antalet sysselsatta. 21

23

24 4 Regional fördelning 4.1 Rekryteringsområden Högskolan har först på senare tid börjat föra statistik över den regionala fördelningen bland dem som ansökt om och mottagit en studieplats. Lättillgängliga uppgifter finns från och med år Omkring hälften av dem som sökt om studieplats var bosatta i Helsingforsregionen. Bland dem som mottagit studieplats var andelen större närmare två tredjedelar kom från nämnda region. Tabell 5: Ansökningar och mottagna studieplatser efter hemregion Hemregion Ansökningar Mottagit studieplats Antal % Antal % Helsingforsregionen Övriga Nyland Åboland och Åland Österbotten Övriga Finland Utlandet Totalt Tabellen grundar sig på högskolans interna statistik. Hemregionen är bestämd utgående från var ifrågavarande person bodde vid tiden för ansökan. Omkring hälften (51 %) av alla ansökningar kom från personer bosatta inom Helsingforsregionen. Det är inte alldeles lätt att säga varför andelen personer från Helsingforsregionen är större bland dem som blivit antagna och tagit emot sin studieplats (63 %). En orsak kan vara att de som söker till högskolan från andra regioner också söker till utbildningar närmare hemorten och sedan väljer att ta emot en studieplats på den utbildningsort som är närmare. 23

25 De olika regionerna har avgränsats på följande sätt: 3 - Helsingforsregionen (Helsingfors, Vanda Esbo, Grankulla, totalt 4 kommuner) - Övriga Nyland (landskapen Nyland och Östra Nyland, som sträcker sig från Hangö i väster till Strömfors i öster, totalt 30 kommuner) - Åboland och Åland (Egentliga Finland, 56 kommuner och Åland, 16 kommuner) - Österbotten (landskapet Österbotten, totalt 18 kommuner, från Kristinestad i söder till Karleby i norr) - Övriga Finland (totalt 328 kommuner) - Utlandet. Okänd Indelningen följer en vanlig uppdelning av landets svenskspråkiga områden. Helsingforsregionen, övriga Nyland och Åboland är tvåspråkiga områden med finskspråkig majoritet, medan landskapet Österbotten är tvåspråkigt med svenskspråkig majoritet. Övriga Finland är finskspråkigt, medan Åland är enspråkigt svenskt. Uppgiften om födelseregion torde vara mycket tillförlitlig. Men födelseregionen behöver inte alltid vara liktydig med den region där man vuxit upp och gått i skola. Vi kan emellertid anta att undantagen är relativt få. Siffror från Statistikcentralen visar att det stora flertalet av samtliga 18-åringar år 1990 fortfarande bodde inom sin födelseregion (landskap) 4. I det följande granskas födelseregionen för dem som slutfört sina studier vid högskolan. 3 Antalet kommuner är här räknade utgående från situationen Kommunantalet har minskat med 17 sedan år Se tabellbilaga 1. 24

26 Tabell 6: Utexaminerade efter huvudämne, examensår och födelseregion Huvudämne, examensår Födelseregion Totalt Antal % Övriga Nyland Åboland och Åland Helsingforsregionen Österbotten Övriga Finland Utlandet Alla ämnen Hela perioden Socialt arbete Hela perioden Statskunskap Hela perioden Journalistik Hela perioden Socialpsykologi Hela perioden Sociologi Hela perioden Merparten av de personer som under perioden hade sociologi som huvudämne utexaminerades från studielinjen för organisation och samhälle (studieriktningen för offentlig förvaltning) och har här hänförts till statskunskap. Till statskunskapen har här också räknats offentlig ekonomi och rättsvetenskap (3 personer). De personer som under perioden hade socialpsykologi som huvudämne utexaminerades från studielinjen för socialt arbete och har här hänförts till socialt arbete. De flesta utexaminerade var födda inom Helsingforsregionen (42 %). Andelen från övriga Nyland var 21 %. Andelen utexaminerade födda i Helsingforsregionen verkar 25

27 ha ökat under hela den nu granskade tidsperioden. Bland journalisterna har andelen hållit sig relativt konstant kring något över 40 %. Också om den regionala fördelningen något skiljer sig från ämne till ämne är olikheterna inte särskilt dramatiska. Av de utexaminerade var 9 % födda i utlandet. Högskolan har redan länge riktat en del av sina rekryteringsåtgärder till de övriga nordiska länderna, främst Sverige. Merparten av de utländska studerandena kommer också från Sverige. Eftersom högskolan erbjuder examensinriktade studier endast på svenska, är det naturligt att just studenter från Sverige kan välja högskolan som studieplats. Nämnas kan att högskolan nog har ett brett utbud av kurser på engelska, vilket gör det möjligt för utomnordiska utbytesstuderande att vistas upp till ett år vid högskolan. Eftersom dessa inte avlägger examen vid högskolan finns de inte heller med i undersökningen. 4.2 Regional fördelning år 2005 Den regionala fördelningen bland utexaminerade är framställd i Figur 1. Koncentrationen till Helsingforsregionen är tydlig i själva verket tydligare än vad kartan kanske visar. Av samtliga utexaminerade bodde 486 personer eller 60 % i Helsingfors, Esbo, Vanda eller Grankulla i slutet av år Inom övriga Nyland bodde 22 %, vilket ger en total andel för de nyländska lanskapen på hela 82 %. Av kartan framgår också en koncentration till de traditionella svenskbygderna. 26

Svenska social- och kommunalhögskolan vid Helsingfors universitet Tal vid publik 28.5.2008 Rektor Henrik Hägglund

Svenska social- och kommunalhögskolan vid Helsingfors universitet Tal vid publik 28.5.2008 Rektor Henrik Hägglund Svenska social- och kommunalhögskolan vid Helsingfors universitet Tal vid publik 28.5.2008 Rektor Henrik Hägglund Kandidatexamen klar hur ser framtiden ut? Jag hörde häromdagen någon säga att framtiden

Läs mer

Huvudsaklig verksamhet och yrkesställning, preliminära uppgifter. Arbetslösheten bland högutbildade ökade med omkring 30 procent från år 2012

Huvudsaklig verksamhet och yrkesställning, preliminära uppgifter. Arbetslösheten bland högutbildade ökade med omkring 30 procent från år 2012 Befolkning 2014 Sysselsättning 2013 Huvudsaklig verksamhet och yrkesställning, preliminära uppgifter Arbetslösheten bland högutbildade ökade med omkring 30 procent från år Enligt de preliminära uppgifterna

Läs mer

Konstnärens ställning - rapport om arbete och inkomstbildning på olika konstområden

Konstnärens ställning - rapport om arbete och inkomstbildning på olika konstområden Konstnärens ställning - rapport om arbete och inkomstbildning på olika konstområden Avsikten med undersökningen är att kartlägga konstnärskårens struktur, dess inkomstnivå samt inkomstkällorna för konstnärer

Läs mer

Sökande till utbildning 2009

Sökande till utbildning 2009 Utbildning 2010 Sökande till utbildning 2009 Direkt placering i fortsatta studier var år 2009 svårare än året innan både för dem som gick ut grundskolans nionde klass och för nya studenter Enligt Statistikcentralen

Läs mer

Fördelning av sysselsatta mellan mans- och kvinnodominerade yrkesgrupper i slutet av år 2008. Kvinnor % Män % Samtliga %

Fördelning av sysselsatta mellan mans- och kvinnodominerade yrkesgrupper i slutet av år 2008. Kvinnor % Män % Samtliga % Befolkning 010 Sysselsättning 008 Yrke och socioekonomisk ställning Var tredje arbetar inom mycket kvinno- eller mansdominerade yrkesgrupper Enligt Statistikcentralens sysselsättningsstatistik har yrkesgrupperna

Läs mer

Arbetsmarknadsbarometern 2010. Richard Palmer, ÅSUB

Arbetsmarknadsbarometern 2010. Richard Palmer, ÅSUB Arbetsmarknadsbarometern 2010 Richard Palmer, ÅSUB Arbetslösheten 4,0 Öppen arbetslöshet januari 2008-maj 2010 3,5 3,0 2,5 2,0 1,5 1,0 2010 2009 2008 0,5 0,0 2 Negativ tillväxt på arbetsmarknaden för andra

Läs mer

Över hälften av dem som var arbetslösa i slutet av år 2010 var arbetslösa även ett år tidigare

Över hälften av dem som var arbetslösa i slutet av år 2010 var arbetslösa även ett år tidigare Befolkning 2011 Sysselsättning 2010 Bakgrundsuppgifter om arbetslösa Över hälften av dem som var arbetslösa i slutet av år 2010 var arbetslösa även ett år tidigare Enligt Statistikcentralens sysselsättningsstatistik

Läs mer

Befolkningens utbildningsstruktur 2013

Befolkningens utbildningsstruktur 2013 Utbildning 2014 Befolkningens utbildningsstruktur 2013 Unga kvinnor högt utbildade, den mest välutbildade befolkningen bor i Nyland Före utgången av år 2013 hade 3 164 095 personer avlagt examen inom gymnasieutbildning,

Läs mer

Universitetsutbildning 2013

Universitetsutbildning 2013 Utbildning 0 Universitetsutbildning 03 Universitetsexamina Antalet högre högskoleexamina ökade med nästan 6 procent Enligt Statistikcentralens utbildningsstatistik avlades nästan 6 procent fler högre högskoleexamina

Läs mer

Forskande och undervisande personal

Forskande och undervisande personal Universitetskanslersämbetet och SCB 9 UF 23 SM 1301 Forskande och undervisande personal I gruppen forskande och undervisande personal ingår anställningskategorierna, professorer, lektorer, adjunkter, meriteringsanställningar

Läs mer

Den utländska arbetskraften i Finland en okänd resurs

Den utländska arbetskraften i Finland en okänd resurs Den utländska arbetskraften i Finland en okänd resurs Kaija Ruotsalainen kaija.ruotsalainen@stat.fi Statistikcentralen Sysselsättnings- och bostadsstatistik Abstract: Det är inget nytt fenomen att arbetskraften

Läs mer

BEFOLKNINGSPROGNOS FÖR VANDA 2009 Den svenskspråkiga befolkningen

BEFOLKNINGSPROGNOS FÖR VANDA 2009 Den svenskspråkiga befolkningen Vanda stad A 6 : 2009 Statistik och forskning BEFOLKNINGSPROGNOS FÖR VANDA 2009 Den svenskspråkiga befolkningen Prognos för hela staden 2009 2040 Prognos för storområdena 2009-2019 A6:2009 ISBN 978-952-443-304-4

Läs mer

Val av nya studerande

Val av nya studerande Val av nya studerande till Teaterhögskolan 2012 Nya studerande År 2012 antas nya studerande till utbildningsprogrammen för skådespelarkonst (finskspråkig), regi, dramaturgi, dans, ljusdesign och ljuddesign

Läs mer

Löner för offentligt anställda på Åland 2013 2014. Utredningsrapport. Utredningsrapport. Statistik 2015:2

Löner för offentligt anställda på Åland 2013 2014. Utredningsrapport. Utredningsrapport. Statistik 2015:2 Statistik 2015:2 Löner för offentligt anställda på Åland 2013 2014 Landskapsanställda, kommunalt anställda samt statligt anställda Utredningsrapport Rapportens titel Undertitel Utredningsrapport Rapportens

Läs mer

Fresh Experts-programmet i detalj

Fresh Experts-programmet i detalj Bio- och miljövetenskapliga fakulteten vid Helsingfors universitet Fresh Experts-programmet för magistrar 2010 2011 Studerande Du är viktig för oss. Bli färdig och delta i Fresh Experts-programmet! Hallå

Läs mer

Bilaga 1. Kvantitativ analys

Bilaga 1. Kvantitativ analys bilaga till granskningsrapport dnr: 31-2013-0200 rir 2014:11 Bilaga 1. Kvantitativ analys Att tillvarata och utveckla nyanländas kompetens rätt insats i rätt tid? (RiR 2014:11) Bilaga 1 Kvantitativ analys

Läs mer

Varför reserveras en del av studieplatserna enbart för dem som inte redan har en studieplats vid eller examen från en högskola?

Varför reserveras en del av studieplatserna enbart för dem som inte redan har en studieplats vid eller examen från en högskola? HUR FÖRNYAS ANTAGNINGEN AV STUDERANDE TILL HÖGSKOLORNA? SVAR PÅ VANLIGA FRÅGOR Hur går det till när reformen genomförs stegvis? I reformens första skede kan högskolorna bestämma att reservera studieplatser

Läs mer

Sjuttiotre procent av jobben fanns inom servicebranscher

Sjuttiotre procent av jobben fanns inom servicebranscher Befolkning 2012 Sysselsättning 2010 Näringsgren, arbetsgivarsektor och arbetsplatser Sjuttiotre procent av jobben fanns inom servicebranscher År 2010 var andelen jobb inom servicebranscher 72,9 procent

Läs mer

Undersökning om arbetsförhållanden 2013

Undersökning om arbetsförhållanden 2013 Arbetsmarknaden 0 Undersökning om arbetsförhållanden 0 Unga upplever allt oftare åldersdiskriminering i arbetet Unga upplever allt oftare åldersdiskriminering i arbetet De preliminära resultaten från Statistikcentralens

Läs mer

Yrkeshögskoleutbildning 2013

Yrkeshögskoleutbildning 2013 Utbildning 2014 Yrkeshögskoleutbildning 2013 Yrkeshögskoleexamina Antalet yrkeshögskoleexamina ökade ytterligare Enligt Statistikcentralens utbildningsstatistik för år 2013 avlades 24 800 examina vid yrkeshögskolor,

Läs mer

Lediga arbetsplatser och rekrytering på arbetsställen

Lediga arbetsplatser och rekrytering på arbetsställen 1() Lediga arbetsplatser och rekrytering på arbetsställen Frågeformulär år 2014 T1-T14 T2 I undersökningen utreds arbetsställets lediga arbetsplatser, sökning och anställning av personal samt upplevda

Läs mer

Antalet personer som skriver högskoleprovet minskar

Antalet personer som skriver högskoleprovet minskar STATISTISK ANALYS Nils Olsson Utredningsavdelningen 8-563 88 4 nils.olsson@hsv.se Mer information hittar du på www.hsv.se Nummer: 26/12 Antalet personer som skriver högskoleprovet minskar Antalet personer

Läs mer

Utbildningsbakgrundens överensstämmelse med yrket

Utbildningsbakgrundens överensstämmelse med yrket Fokus på arbetsmarknad och Överensstämmelse yrke Utbildningsbakgrundens överensstämmelse med yrket En kartläggning av personer med yrken som förutsätter kompetens motsvarande högskole 16 Karin Björklind

Läs mer

Andelen personal med utbildning på forskarnivå fortsätter att öka

Andelen personal med utbildning på forskarnivå fortsätter att öka UF 23 SM 1501 Universitet och högskolor Personal vid universitet och högskolor 2014 Higher Education. Employees in Higher Education 2014 I korta drag Andelen personal med utbildning på forskarnivå fortsätter

Läs mer

Högskoleutbildning för nya jobb

Högskoleutbildning för nya jobb 2014-08-11 PM Högskoleutbildning för nya jobb Kravet på utbildning ökar på arbetsmarknaden. Men samtidigt som efterfrågan på högskoleutbildade ökar, minskar utbildningsplatserna på högskolan. I dag misslyckas

Läs mer

Vid Samhälls- och vårdvetenskapliga fakulteten

Vid Samhälls- och vårdvetenskapliga fakulteten 59 Samhälls- och vårdvetenskapliga fakulteten Examina Vid Samhälls- och vårdvetenskapliga fakulteten kan man studera för politices magisterexamen och för magisterexamen i hälsovetenskaper. Man kan också

Läs mer

Behöriga förstahandssökande och antagna

Behöriga förstahandssökande och antagna Universitetskanslersämbetet och SCB 12 UF 46 SM 1401 Behöriga förstahandssökande och antagna Program Hösten 2014 fanns det totalt 364 400 behöriga förstahandssökande (sökande som är behöriga till sitt

Läs mer

PROGRAMMET MANAGEMENT IN SPORT AND RECREATION 120/160 POÄNG Program for Management in Sport and Recreation, 120/160 points

PROGRAMMET MANAGEMENT IN SPORT AND RECREATION 120/160 POÄNG Program for Management in Sport and Recreation, 120/160 points UTBILDNINGSPLAN PROGRAMMET MANAGEMENT IN SPORT AND RECREATION 120/160 POÄNG Program for Management in Sport and Recreation, 120/160 points Utbildningsplanen är fastställd av fakultetsnämnden för humaniora

Läs mer

Yrken i Västra Götaland

Yrken i Västra Götaland Fakta & Analys 2010:1 EN KORTRAPPORT FRÅN REGIONUTVECKLINGSSEKRETARIATET Yrken i Västra Götaland Kvalifikationskraven på arbetsmarknaden ökar. Arbeten som kräver högskoleutbildning har ökat i snabb takt

Läs mer

Utrikesfödda på arbetsmarknaden

Utrikesfödda på arbetsmarknaden PM 1(10) på arbetsmarknaden PM 2 (10) Inledning Sverige har blivit ett alltmer mångkulturellt samhälle. Omkring 18 procent av befolkningen i åldern 16-64 år är född i något annat land. Syftet med denna

Läs mer

Del 1. Personaltillgången. Sammanställd av: Agneta Eriksson Heidi af Heurlin

Del 1. Personaltillgången. Sammanställd av: Agneta Eriksson Heidi af Heurlin Sydkustens landskapsförbunds kartläggning av personaltillgången och behörigheten, språkförhållanden samt kvalitetsaspekter inom den svenska dagvården i medlemskommunerna hösten 2011. Del 1. Personaltillgången

Läs mer

FINLANDS FÖRFATTNINGSSAMLING

FINLANDS FÖRFATTNINGSSAMLING FINLANDS FÖRFATTNINGSSAMLING Utgiven i Helsingfors den 29 april 2011 377/2011 Statsrådets förordning om ändring av förordningen om yrkesutbildade personer inom hälso- och sjukvården Utfärdad i Helsingfors

Läs mer

Antagningsordning för Högskolan Dalarna utbildning på forskarnivå

Antagningsordning för Högskolan Dalarna utbildning på forskarnivå Antagningsordning för Högskolan Dalarna utbildning på forskarnivå Beslut: Högskolestyrelsen 2013-04-22 Revidering: 2015-04-16 Dnr: DUC 2013/639/10 Gäller fr.o.m.: 2013-04-22 Ansvarig för uppdatering: Ordförande

Läs mer

ERKÄNNANDE AV UTLÄNDSKA EXAMINA I FINLAND

ERKÄNNANDE AV UTLÄNDSKA EXAMINA I FINLAND ERKÄNNANDE AV UTLÄNDSKA EXAMINA I FINLAND ERKÄNNANDE AV UTLÄNDSKA EXAMINA I FINLAND Med erkännande av examen avses ett beslut om vilken behörighet en utländsk examen ger för ett arbete eller en studieplats.

Läs mer

En fördjupad redovisning av studietider i sfi

En fördjupad redovisning av studietider i sfi PM 1 (15) En fördjupad redovisning av studietider i sfi Innehållsförteckning Sammanfattning 2 1 Inledning 4 2 Sfi-elevernas studietider 5 2.1 Deltagare 2003/04 5 2.2 Deltagare utan tillfälliga studieuppehåll

Läs mer

ENKÄT OM DISTANSARBETE

ENKÄT OM DISTANSARBETE ENKÄT OM DISTANSARBETE HANGÖ, PARGAS, NYSTAD RESULTAT FÖRORD I maj augusti 2007 verkställdes en Internetenkät om distansarbete i Nystad, Hangö och Pargas. Med enkäten utreddes stadsinvånarnas, deltidsinvånarnas

Läs mer

Nystartsjobben en sammanställning av de första tolv veckorna. 28 mars 2007

Nystartsjobben en sammanställning av de första tolv veckorna. 28 mars 2007 Nystartsjobben en sammanställning av de första tolv veckorna. 28 mars 2007 www.nystartsjobb.se Nystartsjobben Nystartsjobben infördes den 1 januari 2007. Syftet med nystartsjobben är att stimulera arbetsgivare

Läs mer

Privatanställda chefer har mest att tjäna på en högskoleutbildning

Privatanställda chefer har mest att tjäna på en högskoleutbildning Privatanställda chefer har mest att tjäna på en högskoleutbildning Staffan Brantingson 3 Bland tre undersökta yrkesgrupper har privatanställda chefer mest att tjäna på en högskoleutbildning. För denna

Läs mer

25.3 2014 Finlandspaket 4

25.3 2014 Finlandspaket 4 13.11 2013 Finlandspaket 2 svenskspråkiga utbildningar 11.12 2013 Finlandspaket 3 ansökan & antagning 25.3 2014 Finlandspaket 4 gör din ansökan till vidare utbildning Gör din ansökan till universitet,

Läs mer

De senaste rapporterna från ÅSUB

De senaste rapporterna från ÅSUB Projektet Det framtida behovet av utbildning på Åland Beskrivning av resultatdatabasen. Förteckning över tillgängliga variabler och data 1 De senaste rapporterna från ÅSUB 2004:1 Konjunkturläget våren

Läs mer

Sökande till utbildning 2012

Sökande till utbildning 2012 Utbildning 2014 Sökande till utbildning 2012 Nya studerandes tidigare utbildning och överlappande sökande Något under hälften av nya studerande inom yrkesutbildning kom direkt från grundskolan Av dem som

Läs mer

Undersökning bland utexaminerade 2010

Undersökning bland utexaminerade 2010 Undersökning bland utexaminerade Från utexaminerades 42 personer under år Undersökningens svarsprocent för s del var 43,9 Undersökningen genomfördes under hösten 11 I undersökningen deltog 11 av 2 yrkeshögskolor

Läs mer

Elektriska Installatörsorganisationen. YH-utbildning. Information från Elektriska Installatörsorganisationen EIO

Elektriska Installatörsorganisationen. YH-utbildning. Information från Elektriska Installatörsorganisationen EIO Elektriska Installatörsorganisationen YH-utbildning Information från Elektriska Installatörsorganisationen EIO Elektriska Installatörsorganisationen Sida 2 av 8 Yrkeshögskoleutbildning Yrkeshögskolan är

Läs mer

Från Hanken år 2006 och 2007 utexaminerade doktorers situation på arbetsmarknaden år 2009

Från Hanken år 2006 och 2007 utexaminerade doktorers situation på arbetsmarknaden år 2009 HANKEN-DOKTORER I ARBETSLIVET Från Hanken år 6 och 7 utexaminerade doktorers situation ti på arbetsmarknaden år 9 Doktorer 6 och 7» 9 doktorer» 9 enkäter skickades ut av vilka 9 returnerades» Svarsprocenten

Läs mer

Nya och nedlagda företag

Nya och nedlagda företag Företag 2015 Nya och nedlagda företag Antalet nya företag minskade i alla landskapen Statistikcentralen minskade antalet nya företag med 8,3 procent under första kvartalet 2015 jämfört med motsvarande

Läs mer

Antalet kvinnliga lektorer har ökat med 82 procent. Antal lektorer omräknade till helårspersoner, per kön under perioden 2003 2013

Antalet kvinnliga lektorer har ökat med 82 procent. Antal lektorer omräknade till helårspersoner, per kön under perioden 2003 2013 UF 23 SM 1401 Universitet och högskolor Personal vid universitet och högskolor 2013 Higher Education. Employees in Higher Education 2013 I korta drag Antalet kvinnliga lektorer har ökat med 82 procent

Läs mer

MEDIE- OCH KOMMUNIKATIONSVETENSKAPLIGT PROGRAM MED INTERNATIONELL INRIKTNING 120/160 POÄNG International Communications Programme, 120/160 points

MEDIE- OCH KOMMUNIKATIONSVETENSKAPLIGT PROGRAM MED INTERNATIONELL INRIKTNING 120/160 POÄNG International Communications Programme, 120/160 points HUMANISTISKA INSTITUTIONEN UTBILDNINGSPLAN MEDIE- OCH KOMMUNIKATIONSVETENSKAPLIGT PROGRAM MED INTERNATIONELL INRIKTNING 120/160 POÄNG International Communications Programme, 120/160 points Utbildningsplanen

Läs mer

FÖRBEREDANDE OCH ORIENTERANDE UTBILDNINGAR

FÖRBEREDANDE OCH ORIENTERANDE UTBILDNINGAR FÖRBEREDANDE OCH ORIENTERANDE UTBILDNINGAR Förberedande och orienterande utbildningar Med hjälp av förberedande utbildningar kan de studerande förbättra sina studiefärdigheter och förbereda sig för en

Läs mer

Att bygga en generell examen

Att bygga en generell examen Att bygga en generell examen - TANKAR OM HUR EN GENERELL EXAMEN FÅR RÄTT INNEHÅLL Anna Selfvén Allmän studievägledare, Lunds universitet Allmän studievägledning LU -Vad kan jag välja utifrån mina intressen?

Läs mer

Inom det område som utbildningen avser skall studenterna, utöver kunskaper och färdigheter, utveckla förmåga att

Inom det område som utbildningen avser skall studenterna, utöver kunskaper och färdigheter, utveckla förmåga att UTBILDNINGSPLAN Socionomprogrammet, inriktning verksamhetsutveckling Bachelor Programme in Social Work Focusing the Development of Agencies 210 högskolepoäng/ects Programkod: SGSOV Gäller från: 2008-07-01

Läs mer

Bostäder och boendeförhållanden

Bostäder och boendeförhållanden Boende 2015 Bostäder och boendeförhållanden, översikt Mer än hälften av 20 29 -åringarna bodde på hyra år Enligt Statistikcentralen bodde 55 procent av alla 20 29-åringar, dvs. 6 000 personer självständigt

Läs mer

Protokoll fört vid enskild föredragning Social- och miljöavdelningen Socialvårdsbyrån, S1

Protokoll fört vid enskild föredragning Social- och miljöavdelningen Socialvårdsbyrån, S1 PROTOKOLL Nummer 36 5.10.2015 Sammanträdesdatum Protokoll fört vid enskild föredragning Social- och miljöavdelningen Socialvårdsbyrån, S1 Beslutande Föredragande Justerat Minister Carina Aaltonen Avdelningschef

Läs mer

ANSÖKNINGAR OCH BESLUT OM ANDRA KRAV ÅRET 2004 Regeringsuppdrag

ANSÖKNINGAR OCH BESLUT OM ANDRA KRAV ÅRET 2004 Regeringsuppdrag ANSÖKNINGAR OCH BESLUT OM ANDRA KRAV ÅRET 2004 Regeringsuppdrag Högskoleverkets rapportserie 2005:10 R ANSÖKNINGAR OCH BESLUT OM ANDRA KRAV ÅRET 2004 Regeringsuppdrag Högskoleverket 2005 Högskoleverket

Läs mer

Sveriges utrikesfödda akademiker. Juni 2015. Josefin Edström

Sveriges utrikesfödda akademiker. Juni 2015. Josefin Edström Sveriges utrikesfödda akademiker Juni 2015 Josefin Edström Sveriges utrikesfödda akademiker Josefin Edström Josefin Edström och Saco 2015 ISBN: 978-91-88019-07-3 www.saco.se Förord Saco har under många

Läs mer

Umeå universitet Kemiska institutionen 2011-05-10. Vad gör våra studenter efter avlagd examen?

Umeå universitet Kemiska institutionen 2011-05-10. Vad gör våra studenter efter avlagd examen? Umeå universitet Kemiska institutionen Rapport 2011-05-10 Vad gör våra studenter efter avlagd examen? En enkät skickades i mars 2011 ut till personer som avlagt kandidat-, magister-, högskoleeller civilingenjörsexamen

Läs mer

MARKNADSÖVERSIKT 1/2012. Hushållens internetförbindelser

MARKNADSÖVERSIKT 1/2012. Hushållens internetförbindelser MARKNADSÖVERSIKT 1/2012 Hushållens internetförbindelser Kommunikationsverket 2012 Förfrågningar: markkinaselvitykset@ficora.fi Uppgifterna får lånas med uppgivande av Kommunikationsverket som källa. MARKNADSÖVERSIKT

Läs mer

De senaste årens utveckling

De senaste årens utveckling Arbetsmarknaden Sedan 1997 har antalet sysselsatta ökat med 22 personer, om man jämför de tre första kvartalen respektive år. Antalet sysselsatta är dock fortfarande cirka 8 procent lägre än 199. Huvuddelen

Läs mer

Fakta och information om högskolan

Fakta och information om högskolan 2014-04-01 Fakta och information om högskolan Presentationsmaterial Varför läsa på högskola? En utvecklande tid med nya vänner Du lär dig lära och tänka kritiskt Lättare att få jobb Roligare jobb? Högre

Läs mer

KTH genomför vartannat år en Karriäruppföljning på sina alumner 2-3 år efter examen. Årets undersökning omfattar alumner med examensår 2008-2009.

KTH genomför vartannat år en Karriäruppföljning på sina alumner 2-3 år efter examen. Årets undersökning omfattar alumner med examensår 2008-2009. Karriärrapport 2011 KTH genomför vartannat år en Karriäruppföljning på sina alumner 2-3 år efter examen. Årets undersökning omfattar alumner med examensår 2008-2009. Syftet med undersökningen är att undersöka

Läs mer

Examensordning vid Kungl. Konsthögskolan

Examensordning vid Kungl. Konsthögskolan Examensordning vid Kungl. Konsthögskolan Examensordningen är fastställd av rektor vid Kungl. Konsthögskolan (KKH) 2012-03-13. Övergripande regelverk Följande nationella regelverk styr högskolans examinationsordning

Läs mer

Allmän studieplan för utbildning på forskarnivå i sociologi, 240 högskolepoäng

Allmän studieplan för utbildning på forskarnivå i sociologi, 240 högskolepoäng Allmän studieplan för utbildning på forskarnivå i sociologi, 240 högskolepoäng Studieplanen är fastställd av samhällsvetenskapliga fakultetsnämnden vid Göteborgs universitet den 2013-06-07 Inom ämnet ges

Läs mer

Arbetsmarknadsbarometern 2011. På uppdrag av landskapsregeringen och AMS

Arbetsmarknadsbarometern 2011. På uppdrag av landskapsregeringen och AMS Arbetsmarknadsbarometern 2011 På uppdrag av landskapsregeringen och AMS Katarina Fellman 17.6.2011 Arbetslöshetsgrader och nettoinflyttning 1990-2011 % 20 18 16 14 12 10 8 6 4 2 Personer 275 250 225 200

Läs mer

Rapport 2006:20 R. Redovisning av basårutbildningen våren 2006

Rapport 2006:20 R. Redovisning av basårutbildningen våren 2006 Rapport 2006:20 R Redovisning av basårutbildningen våren 2006 Högskoleverket Luntmakargatan 13 Bo 7851, 103 99 Stockholm tfn 08-563 085 00 fa 08-563 085 50 e-post hsv@hsv.se www.hsv.se Redovisning av basårutbildningen

Läs mer

FINLANDS FÖRFATTNINGSSAMLING

FINLANDS FÖRFATTNINGSSAMLING FINLANDS FÖRFATTNINGSSAMLING Utgiven i Helsingfors den 14 oktober 2013 708/2013 Statsrådets förordning om principerna för god företagshälsovårdspraxis, företagshälsovårdens innehåll samt den utbildning

Läs mer

Lön och karriär för utlandsfödda ingenjörer

Lön och karriär för utlandsfödda ingenjörer Lön och karriär för utlandsfödda ingenjörer en statistisk genomgång Lön och karriär för utlandsfödda ingenjörer en statistisk genomgång, februari 2011 Lön och karriär för utlandsfödda ingenjörer - en statistisk

Läs mer

Invandring och befolkningsutveckling

Invandring och befolkningsutveckling Invandring och befolkningsutveckling JAN EKBERG De flesta som invandrat till Sverige har kommit hit som vuxna, i arbetsför och barnafödande åldrar och därmed bidragit till ett befolkningstillskott på sikt.

Läs mer

Tillträde till utbildning som påbörjas på grundnivå och som vänder sig till nybörjare

Tillträde till utbildning som påbörjas på grundnivå och som vänder sig till nybörjare UTDRAG UR: Högskoleförordningen (1993:100) uppdaterad t o m SFS 2013:695 Dels kapitel 7, dels Bilaga 3 7 kap. Tillträde till utbildningen Gemensamma bestämmelser för tillträde till utbildning på grundnivå

Läs mer

Högskola/universitet

Högskola/universitet Högskola/universitet Vem kan läsa på högskolan? Måste jag vara smart? Måste jag ha gott om pengar? Måste jag börja läsa direkt efter gymnasiet? Hur fungerar det om jag har ett funktionshinder? februari

Läs mer

Studenters boende 2013 Hur bor studenter? Hur vill de bo? Undersökning från Hyresgästföreningen GÖTEBORG 1

Studenters boende 2013 Hur bor studenter? Hur vill de bo? Undersökning från Hyresgästföreningen GÖTEBORG 1 Studenters boende 213 Hur bor studenter? Hur vill de bo? Undersökning från Hyresgästföreningen GÖTEBORG 1 Innehåll SAMMANFATTNING 3 Undersökningsmetod 3 Hur bor studenter? 3 Minskad andel studenter bor

Läs mer

Bästa student, Vid de finländska universiteten genomförs undersökningen Kandidatrespons, en riksomfattande enkät som riktar sig till studerande.

Bästa student, Vid de finländska universiteten genomförs undersökningen Kandidatrespons, en riksomfattande enkät som riktar sig till studerande. Bästa student, Vid de finländska universiteten genomförs undersökningen Kandidatrespons, en riksomfattande enkät som riktar sig till studerande. Enkäten har skickats till dig för att du har avlagt kandidatexamen

Läs mer

2011:4 Eskilstunas befolkning, dess ursprung och hur befolkningens sammansättning förändrats.

2011:4 Eskilstunas befolkning, dess ursprung och hur befolkningens sammansättning förändrats. 2011-08-08 Fakta och statistik från Eskilstuna kommun näringsliv visar intressanta statistiska uppgifter i kortform utifrån ett eskilstunaperspektiv. 2011:4 Eskilstunas befolkning, dess ursprung och hur

Läs mer

Statistik i samband med sista ansökningsdag till vårterminen 2014 (VT 2014)

Statistik i samband med sista ansökningsdag till vårterminen 2014 (VT 2014) Avdelningen för analys, främjande och tillträdesfrågor Föredragande Fredrik Lindström Statistiker 1-4755 fredrik.lindstrom@uhr.se PM Datum 213-1-17 Diarienummer 1.1.1-393-213 Postadress Box 4593 14 3 Stockholm

Läs mer

Nya och nedlagda företag

Nya och nedlagda företag Företag 2014 Nya och nedlagda företag Grundandet av nya företag fortfarande på nedåtgående Enligt Statistikcentralen minskade antalet nya företag med 6,7 procent under fjärde kvartalet 2013 jämfört med

Läs mer

Finansiell verksamhet

Finansiell verksamhet Finansiering och försäkring 2013 Finansiell verksamhet Kreditkort 2012 Kreditkortsförsäljningen steg och kreditkortsförlusterna minskade år 2012 Värdet av försäljningen med inhemska kreditkort i Finland

Läs mer

Fakta om statistiken. Detta omfattar statistiken

Fakta om statistiken. Detta omfattar statistiken Universitetskanslersämbetet och SCB 82 UF 19 SM 1401 Fakta om statistiken Detta omfattar statistiken Statistiken om högskolestuderande med utländsk bakgrund omfattar det totala antalet studenter på grundnivå,

Läs mer

Snart kandidat eller nyligen inlett magisterstudierna? Studieplanering för magisterexamen

Snart kandidat eller nyligen inlett magisterstudierna? Studieplanering för magisterexamen Snart kandidat eller nyligen inlett magisterstudierna? Studieplanering för magisterexamen Studiebyrån Snart kandidat?» Då du avlagt alla kurser som krävs för kandidatexamen ska du ansöka om kandidatbetyg.»

Läs mer

Kandidat- och magisterexamina som kan avläggas vid fakulteten

Kandidat- och magisterexamina som kan avläggas vid fakulteten HELSINGFORS UNIVERSITET Beteendevetenskapliga fakulteten Fakultetsrådets beslut 11.9.2012 PERMANENTA FÖRESKRIFTER FÖR EXAMINA OCH STUDIER VID BETEENDEVETENSKAPLIGA FAKULTETEN, GÄLLER FRÅN 11.9.2012 I fråga

Läs mer

ANTAGNINGSGRUNDER FÖR DET HUMANISTISKA OCH PEDAGOGISKA OMRÅDET 2014

ANTAGNINGSGRUNDER FÖR DET HUMANISTISKA OCH PEDAGOGISKA OMRÅDET 2014 ANTAGNINGSGRUNDER FÖR DET HUMANISTISKA OCH PEDAGOGISKA OMRÅDET 2014 ANTAGNING AV STUDERANDE Antagningen av studerande till det humanistiska och pedagogiska området sker i två steg. Alla behöriga sökande

Läs mer

Nytillskott och rekryteringsbehov

Nytillskott och rekryteringsbehov Nytillskott och rekryteringsbehov Resultat på övergripande nivå Under de goda tillväxtåren i slutet av 199-talet och början av 2-talet ökade tillskottet av arbetskraft och alltfler rekryterades. Det innebar

Läs mer

Undersökning om lediga arbetsplatser

Undersökning om lediga arbetsplatser Arbetsmarknaden 2013 Undersökning om lediga arbetsplatser 2013, 3:e kvartalet Under det tredje kvartalet lediga arbetsplatser Enligt Statistikcentralen fanns det lediga jobb under tredje kvartalet 2013.

Läs mer

ARBETSLIVET TEMAGRUPPEN UNGA I

ARBETSLIVET TEMAGRUPPEN UNGA I TEMAGRUPPEN UNGA I ARBETSLIVET Skrifter från Temagruppen Unga i arbetslivet 2014:2 BAKOM SIFFRORNA - unga som varken arbetade eller studerade 2000 2010 Susan Niknami och Lena Schröder Temagruppen Unga

Läs mer

Bästa nyhetsbrevsläsare 1/2015

Bästa nyhetsbrevsläsare 1/2015 I detta nyhetsbrev berättar vi om gemensam ansökan till yrkes- och gymnasieutbildning, ibruktagandet av egrunder, utbyggnaden av ansöknings- och antagningstjänsten för vuxna sökande och om marknadsföringen

Läs mer

helsingfors universitet

helsingfors universitet Juridiska fakulteten vid helsingfors universitet JURIDISKA UTBILDNINGEN I VASA JURIST? JURISTYRKET Juridisk examen ger befogenhet att arbeta både inom den privata och den offentliga sektorn Traditionella

Läs mer

Löner för offentligt anställda på Åland

Löner för offentligt anställda på Åland Statistik 2006:2 Löner för offentligt anställda på Åland Löner för landskapsanställda 2004 Löner för kommunalt anställda 2004 Löner för statligt anställda 2004 Lönestatistik Serien Lönestatistik omfattar

Läs mer

Antalet examinerade fortsatte att öka läsåret 2013/14

Antalet examinerade fortsatte att öka läsåret 2013/14 STATISTISK ANALYS 1(6) Avdelning / löpunmmer 2015-02-03 / Nr 2 Analysavdelningen Handläggare Aija Sadurskis 08-563 086 03 aija.sadurskis@uka.se Universitetskanslersämbetets statistiska analyser är en av

Läs mer

UNG. Prioriterade indikatorer för ungas levnadsvillkor

UNG. Prioriterade indikatorer för ungas levnadsvillkor UNG G A ID 2015 Prioriterade indikatorer för ungas levnadsvillkor Ung idag 2015 Prioriterade indikatorer för ungas levnadsvillkor Innehåll Inledning... 4 Behöriga till gymnasiet... 6 Utan gymnasieutbildning...

Läs mer

I SPÅREN AV DEN EKONOMISKA KRISEN

I SPÅREN AV DEN EKONOMISKA KRISEN SKRIFTER FRÅN TEMAGRUPPEN UNGA I ARBETSLIVET 2011:4 2011 ÅRS UPPFÖLJNING AV UNGA SOM VARKEN ARBETAR ELLER STUDERAR I SPÅREN AV DEN EKONOMISKA KRISEN ALLMÄN INFORMATION Temagruppen@ungdomsstyrelsen.se MEDIA

Läs mer

M å le t m ed insamlingen 1(5)

M å le t m ed insamlingen 1(5) 1(5) P e r soner som avlagt läroplansbaserad y r k e sutbildning kalenderåret 20 10 - anvisningar I nsamlin gen g älle r Uppgifterna samlas in om de studerande som är inskrivna vid läroanstalten och som

Läs mer

PRAKTIK YRKESMÄSSIG PROFILERING

PRAKTIK YRKESMÄSSIG PROFILERING 1 PRAKTIK YRKESMÄSSIG PROFILERING Praktiken ingår som en central del i studierna för pedagogie magisterexamen vid Enheten för pedagogik och vuxenpedagogik. Dessa studier har historiskt byggts upp kring

Läs mer

EXAMENSSTADGAN [ES] Undervisnings- och examinationsspråket 13.4.2015 Monica Nerdrum

EXAMENSSTADGAN [ES] Undervisnings- och examinationsspråket 13.4.2015 Monica Nerdrum EXAMENSSTADGAN [ES] Undervisnings- och examinationsspråket 13.4.2015 Monica Nerdrum [ES] 6 OCH 7 KAPITLENA 6 kap: Undervisnings- och examinationsspråket Sammanfattas i ES bilaga 2 Behandlas av styrelsen

Läs mer

Kvantitativa metoder och datainsamling

Kvantitativa metoder och datainsamling Kvantitativa metoder och datainsamling Kurs i forskningsmetodik med fokus på patientsäkerhet 2015-09-23, Peter Garvin FoU-enheten för närsjukvården Kvantitativ och kvalitativ metodik Diskborsten, enkronan

Läs mer

Lön och kön en studie av löneskillnader mellan kvinnor och män

Lön och kön en studie av löneskillnader mellan kvinnor och män Rön om lön och kön Lön och kön en studie av löneskillnader mellan kvinnor och män Sammanfattning Löneskillnader mellan kvinnor och män existerar i de flesta delar av arbetsmarknaden. Män har högre genomsnittliga

Läs mer

OMNIBUSRAPPORT VG REGIONEN

OMNIBUSRAPPORT VG REGIONEN OMNIBUSRAPPORT VG REGIONEN KAN Energi Juni 2007 Gårdavägen 1 412 50 Göteborg Tel: 031 703 73 70 Fax: 031 703 73 71 www.statistikkonsulterna.se Sammanfattning Statistikkonsulternas Västra Götalands-omnibus

Läs mer

Finländarna reste flitigt under januari april 2012

Finländarna reste flitigt under januari april 2012 Transport och turism 01 Finländarnas resor 01, vår (1.1-0..01) Finländarna reste flitigt under januari april 01 I början av år 01 reste finländarna flitigt både i Finland och till utlandet. Finländarna

Läs mer

Kandipalaute - Kandidatrespons - Finnish Bachelor's Graduate Survey 2014. Suomi Svenska English

Kandipalaute - Kandidatrespons - Finnish Bachelor's Graduate Survey 2014. Suomi Svenska English Kandipalaute - Kandidatrespons - Finnish Bachelor's Graduate Survey 2014 Suomi Svenska English Bästa student, Vid de finländska universiteten genomförs undersökningen Kandidatrespons, en riksomfattande

Läs mer

Ungdomsarbetslöshet Samling för social hållbarhet 6/11 2013

Ungdomsarbetslöshet Samling för social hållbarhet 6/11 2013 Ungdomsarbetslöshet Samling för social hållbarhet 6/11 2013 Jens Sandahl, Analysavdelningen jens.sandahl@arbetsformedlingen.se Sammanfattning av budskap Ungdomar är ingen homogen grupp Ungdomsarbetslösheten

Läs mer

Om bloggar. InternetExplorers Delrapport 3. Håkan Selg Nationellt IT-användarcentrum NITA. Redovisning av enkätsvar Juni 2008

Om bloggar. InternetExplorers Delrapport 3. Håkan Selg Nationellt IT-användarcentrum NITA. Redovisning av enkätsvar Juni 2008 Delrapport 3 Om bloggar Håkan Selg Redovisning av enkätsvar Juni 2008 Internetanvändare i svenska universitet och högskolor 2007 En framsyn av morgondagens Internetanvändning Ett projekt finansierat av

Läs mer

2012 ISSN 1651-2855 ISBN

2012 ISSN 1651-2855 ISBN Temagruppen Unga i arbetslivet Temagruppen Unga i arbetslivet ska verka för att erfarenheter och kunskaper från projekt med finansiering från Europeiska socialfonden tas till vara. I temagruppen samarbetar

Läs mer

HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL

HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL RP 357/2014 rd Regeringens proposition till riksdagen med förslag till komplettering av regeringens proposition med förslag till lagar om ändring av lagen om grundläggande yrkesutbildning, av 11 i lagen

Läs mer