DET FÖRSTÄRKTA ANSTÄLLNINGSSKYDDET FÖR ARBETSTAGARE MED NEDSATT ARBETSFÖRMÅGA

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "DET FÖRSTÄRKTA ANSTÄLLNINGSSKYDDET FÖR ARBETSTAGARE MED NEDSATT ARBETSFÖRMÅGA"

Transkript

1 DET FÖRSTÄRKTA ANSTÄLLNINGSSKYDDET FÖR ARBETSTAGARE MED NEDSATT ARBETSFÖRMÅGA Inledning Denna promemoria är avsedd att tjäna som vägledande anvisningar för de fackliga ombud som har till uppgift att tvisteförhandla i uppsägningsfall för medlem som har uppsagts pga sjukdom. Anvisningarna kan givetvis även användas i det tidiga skedet då en arbetstagares arbetsoförmåga har aktualiserats och det står klart att arbetstagarens behov av anpassnings- och rehabiliteringsåtgärder skall utredas av arbetsgivaren i samråd med arbetstagaren och facket. 1. Den situation vi står inför är att en arbetstagare har sagts upp pga personliga skäl. Det personliga skälet är att arbetstagaren pga fysiska eller psykiska handikapp inte längre kan fullgöra sina arbetsuppgifter. Arbetstagaren kan ha drabbats av sjukdom eller råkat ut för en olycka i arbetet eller på fritiden. Hur skall tvisten handläggas? Den arbetsgivare ni skall förhandla med kommer säkerligen att säga att han har gjort allt för att arbetstagaren skulle kunna komma tillbaka i arbetet men att alla ansträngningar har misslyckats. Här är några typiska arbetsgivarargument: - Det finns inga andra arbetsuppgifter i arbetsgivarens verksamhet än sådana som arbetstagaren haft. - Det finns inga lediga jobb som passar just denna arbetstagare. - Det finns i och för sig lediga jobb men dessa jobb har arbetstagaren inte de nödvändiga kvalifikationerna för. Det krävs en längre tids omskolning, två till tre år. Arbetsgivaren anser sig ej vara skyldig att ställa upp på en sådan lång omskolning. - De lediga jobb som finns är farliga för arbetstagaren. Arbetstagarens besvär kan förvärras. - Arbetsgivarens verksamhet är så liten att det inte går att hitta lösningar. - Arbetstagaren saknar arbetsförmåga Arbetsgivaren har bevisbördan för att uppsägningen var sakligt grundad och försöker på alla möjliga sätt att visa att han har gjort allt för att lösa arbetstagarens situation. Arbetsgivare kan i sådana här fall ofta påvisa att vissa insatser har gjorts och som också är dokumenterade. 2. En viktig utgångspunkt i den här typen av uppsägningsfall är att saklig grundbegreppet har ett annat innehåll än vad som allmänt gäller. Arbetstagare som pga skador eller sjukdom fått svårigheter att utföra sitt arbete, har i förhållande till andra arbetstagare ett förstärkt anställningsskydd. Så har vi uppfattat rättsläget.

2 2 Det förstärkta anställningsskyddet följer av och vilar på den genomgripande reformering av arbetsmiljö- och rehabiliteringsarbetet som skedde i början av talet. Den 1 juli 1991 genomfördes ändringar i arbetsmiljölagen och den 1 januari 1992 i lagen om allmän försäkring. De bestämmelser som har betydelse i detta sammanhang återfinns i 3 kap 2, 2 a och 3 arbetsmiljölagen samt i 22 kap 1-17 lagen om allmän försäkring. Syftet har varit att dels tydliggöra och öka arbetsgivarens ansvar vid arbetsanpassning och rehabilitering, dels formalisera och effektivisera arbetet med arbetsanpassning och rehabilitering. AD har slagit fast att dessa regler kan få betydelse vid prövningen av vad som är saklig grund för uppsägning. Kraven på arbetsgivaren är i denna typ av uppsägningsfall större än vid uppsägningar som inte rör arbetstagare med nedsatt arbetsförmåga. Kan vi påvisa att vissa åtgärder varit möjliga, skulle ju arbetsgivaren om han vidtagit dessa inte ha kunnat säga upp arbetstagaren. Omplaceringsbegreppet är mer vidsträckt i dessa fall än eljest. Följande citat ur propositionen 1990/91:140 Arbetsmiljö och Rehabilitering sid får tjäna som bevis på det som sagts ovan: De nu föreslagna förändringarna i arbetsmiljölagen vidgar arbetsgivarens ansvar för bl.a en god arbetsorganisation, arbetsanpassning och rehabilitering. Genom dessa ändringar ökar arbetsgivarens skyldighet att utveckla arbetsorganisation, skapa meningsfullt och utvecklande arbete, anpassa arbetet till de enskilda anställdas förutsättningar och genomföra rehabiliteringsinsatser. Detta vidgade arbetsgivaransvar måste givetvis också påverka arbetsgivarens omplaceringsskyldighet. Bedömningen av vad som är saklig grund för uppsägning kan därmed komma att påverkas. Det medför också ökade krav på arbetsgivaren att vidta åtgärder för att stärka den enskilde arbetstagaren och öka hennes eller hans förutsättningar att arbeta. Det torde knappast kunna bli aktuellt att bedöma en uppsägning som sakligt grundad under tid då sådana åtgärder pågår. 3. Vår uppgift är att få fram fakta som visar eller som gör sannolikt att arbetsgivaren inte gjort det han var skyldig att göra. Vi försöker därför skaffa oss en uppfattning om vad arbetsgivaren i det enskilda fallet borde ha kunnat göra men inte gjort och om han gjort detta så skulle uppsägningen sannolikt inte behövt vidtas. Vi måste kunna konkret ange vad arbetsgivaren kunde och borde ha gjort. Härvidlag gäller också att de möjligheter som vi pekar på måste vara rimliga och realiserbara. Som inledningsvis nämnts kan nedanstående anvisningar användas inte bara i tvisteförhandlingar efter uppsägning utan kanske framför allt när rehabiliteringsutredning skall genomföras sedan ett rehab.fall aktualiserats.

3 3 VÅRT UTREDNINGSARBETE 1. Kontroll av om det systematiskt arbetsmiljöarbetet och den organiserad arbetsanpassnings- och rehabiliteringsverksamheten fungerar Vilken betydelse har det för ert fall att det som anges i rubriken saknas hos arbetsgivaren? Sannolikt inte på annat sätt än att arbetsgivaren pga bristande medvetenhet och kunskap i dessa frågor inte har vidtagit åtgärder för att lösa arbetstagarens situation. Arbetsgivarens försumlighet kan möjligen användas som ett argument i förhandlingen för att få arbetsgivaren att ändra inställning i uppsägningsfrågan. Bristerna vad beträffar det systematiska arbetsmiljöarbetet och den organiserade arbetsanpassnings- och rehab.verksamheten måste rättas till för framtiden. Annars blir arbetsgivaren ett fall för Arbetsmiljöverket. Om arbetsgivaren har ett systematiskt arbetsmiljöarbete och en arbetsanpassningsoch rehab.verksamhet som fungerar, kan det här finnas dokumentation som har betydelse för oss. Har man tur kan man hitta åtgärdsprogram som ibland kan vara väldigt detaljerade och långtgående vad beträffar rehabilitering i enskilda fall. Man kan då fråga sig varför arbetsgivaren inte har använt detta åtgärdsprogram på vår medlem. Vad hade hänt om han gjort det? Bra att kunna åberopa då är att arbetsgivaren har en beredskap med långtgående insatser som han har underlåtit att använda i detta fall. Arbetsgivaren har därmed visat vad han själv anser nödvändigt och möjligt i den här typen av fall. I denna dokumentation kan också finnas en beredskap för exempelvis omplaceringar. Det kan ur dokumentationen från den organiserade anpassningsverksamheten framgå vilka vakanta tjänster som finns eller tjänster som inom snar framtid kommer att bli vakanta för just omplaceringsändamål. 2. Har rehabiliteringsutredning gjorts och i så fall hur har denna utredning gått till och vilka åtgärder har arbetsgivaren vidtagit? Många arbetsgivare uppfattar sitt rehab.ansvar som om det gällde att hitta arbeten hos andra arbetsgivare. Utredningen av arbetstagarens behov av rehabiliteringsåtgärder skall i första hand syfta till återgång i arbete hos den egna arbetsgivaren (se AD 1993:42). Det är i första hand arbetstagarens arbetsplats som skall utforskas utifrån frågeställningen vilka åtgärder som behöver vidtas för att arbetstagare skall kunna återgå i sitt arbete. Vi har sett exempel på fall där arbetsgivare lagt ned åtskilligt med tid och pengar på att utreda möjligheterna för en skadad arbetstagare att ta anställning hos andra arbetsgivare. Man skall emellertid inte låta sig nedslås av de ibland pampiga och storslagna utredningar som arbetsgivare gjort utan ställa frågan om utredningen avser den egna arbetsplatsen och vad som var anledningen till att så inte skedde. Har

4 4 arbetsgivaren inte utrett möjligheterna på arbetstagarens egen arbetsplats, kan vi påstå att arbetsgivaren inte fullgjort sina skyldigheter. Vi har också sett exempel på dyrbara åtgärder som inte varit genomtänkta och adekvata. De åtgärder som skall vidtas, måste framstå som meningsfulla och syftande till en konkret och positiv lösning för arbetstagaren. Det händer också att de av arbetsgivaren åberopade åtgärderna varit olämpliga med tanke på arbetstagarens besvär. Arbetsgivaren kan ha omplacerat arbetstagaren till ett arbete utan att först pröva om detta var lämpligt med hänsyn till arbetstagarens sjukdom (se AD 1997:52). Sådant här skall givetvis utnyttjas mot arbetsgivaren. Hur det än förhåller sig med den rehabiliteringsutredning som arbetsgivaren har gjort måste man noga kontrollera denna samt själv göra en egen utredning av arbetsgivarens verksamhet. Föreligger oklarheter huruvida problemen med den berörde arbetstagaren kunnat avhjälpas genom någon form av rehabilitering, går detta ut över arbetsgivaren. Arbetsgivaren anses då inte ha fullgjort sitt rehabiliteringsansvar (se AD 1998:57, 1999:10, 2001:92, 2002:32 och 2003:44). Har arbetsgivaren inte gjort någon rehabiliteringsutredning alls, har arbetsgivaren inte heller fullgjort sitt rehabiliteringsansvar (se AD 1998:20). En arbetsgivare kan inte vara passiv och tro sig vara befriad från sitt rehabiliteringsansvar bara för att arbetstagaren en gång för länge sedan vägrade medverka i de åtgärder arbetsgivaren föreslog (se AD 1998:20). Är det emellertid så att arbetsgivaren till stöd för uppsägningen åberopar en rehabiliteringsutredning som visar att det inte finns någon positiv lösning för den berörde arbetstagaren, är det fackets uppgift att utreda och påvisa att det trots allt finns en konkret lösning som arbetsgivaren inte prövat. Kan facket inte påvisa en sådan lösning, är utsikterna till framgång mycket dåliga (se AD 1997:52 och AD 1997:115). Att en av facket vidtagen utredning med förslag på lösning som inte prövats av arbetsgivaren, kan leda till framgång i AD, visar inte minst rättsfallen AD 1999:10, 2001:92, 2002:32 och 2003:44. Viktigt här är att det inte räcker med att i teorin ha prövat ett av facket framfört förslag till lösning. En arbetsgivare måste ha prövat förslaget i verkligheten och därefter gjort en utvärdering (AD 2001:92). Om uppsägning skett trots att rehabiliteringsåtgärd pågår och möjligheterna till rehabilitering inte är uttömda, föreligger inte saklig grund för uppsägning (se AD 1997:145), såvida inte åtgärden syftar till arbete inom annan verksamhet än den arbetsgivaren bedriver (se AD 1993:42).

5 5 3. Avser utredningen hela arbetsgivarens verksamhet I arbetsgivarens skyldigheter ligger att arbetsgivarens hela verksamhet skall utredas. Hit hör samtliga driftsenheter, även sådana som ligger på andra orter plus alla arbetsuppgifter som finns hos arbetsgivaren oberoende av om de avser arbetare- eller tjänstemannauppgifter. I första hand skall arbetsgivaren utreda om arbetstagaren kan återgå i det gamla arbetet på ett eller annat sätt. Är det inte möjligt att återgå i det gamla arbetet skall arbetsgivaren inrikta undersökningen på andra arbetsuppgifter. Här skall även möjligheterna till omplacering till arbetare-/tjänstemannauppgifter kontrolleras. Har arbetsgivaren arbetsplatser på andra håll skall dessa undersökas. Det fackliga ombudet måste i efterhand - sedan uppsägning skett - kontrollera om arbetsgivaren följt detta schema och hur. 4. Har arbetstagarens egen arbetsplats undersökts och hur Här bör utredas om det funnits möjligheter att anpassa arbetet till arbetstagarens förutsättningar så att denne kunnat fortsätta att arbeta. Man kan fråga sig om det funnits tekniska hjälpmedel som gjort det möjligt för arbetstagaren att arbeta. Hade man kunnat organisera om och förändra arbetsuppgifterna, exempelvis genom omfördelning av arbetsuppgifter mellan flera arbetstagare eller införa lagarbete eller arbetsrotation? Det kanske finns någon arbetskamrat med lättare arbetsuppgifter som gärna skulle vilja byta arbetsuppgifter med vår skadade arbetstagare. Frågor om detta måste ställas. Sådana frågor kanske lämpar sig bäst under rehab.utredningen. Men kan även få den betydelsen under tvisteförhandlingen att arbetsgivaren ändrar sig. Man skall inte heller dra sig för att utreda om det varit möjligt att skapa arbetsuppgifter som just passar arbetstagaren. Det handlar inte om att man skall hitta på arbetsuppgifter som arbetsgivaren inte alls har och inte har nytta av. Här gäller det att komponera ihop arbetsuppgifter som finns hos arbetsgivaren och som gör det möjligt för vår skadade arbetstagare att fortsätta sitt arbete. Ett annat sätt kan ha varit att ändra på arbetstiden, att korta ned den eller att en skiftarbetare får arbeta på dagtid istället för på skifttider. När det gäller frågor av denna art - som alla går ut på en anpassning till arbetstagarens situation - kan det vara värdefullt att koppla in experter på området, skyddsombud, skyddsingenjörer, skyddstekniker, företagshälsovården och läkare.

6 6 Ett gott råd är att kontakta Arbetslivstjänster, Rygghälsan etc och efterhöra deras sakkunskap. De kan uttala sig inte bara ifråga om arbetshjälpmedel utan också om arbetsmetoder och arbetsorganisation. 5. Omplacering Här får man undersöka vilka lediga tjänster arbetar/tjänstemannajobb - som har varit aktuella i tiden kring uppsägningen, såväl viss tid före som viss tid efter. Man bör också kontrollera vilka arbetstagare som arbetsgivaren vid tidpunkten för uppsägningsförfarandets inledande visste skulle sluta, gå i pension eller skulle vara tjänstlediga under längre perioder. Som ovan sagts bör även ev lediga tjänster undersökas på arbetsplatser som arbetsgivaren har på annat håll. Observera att omplaceringsutredningen är ett led i rehab.utredningen och skall därför göras i samråd med den berörde arbetstagaren och dennes fackliga organisation om arbetstagaren önskar det. När arbetsgivaren utreder om det finns omplaceringsmöjligheter ställs krav på dels att genomgången av ev lediga tjänster är noggrann och systematisk dels att arbetsgivaren har erforderlig kännedom om den berörde arbetstagarens arbetsförmåga dels att arbetsgivaren utreder vilka önskemål arbetstagaren själv har till olika lediga arbeten dels att arbetsgivaren har tillräcklig kunskap om innehållet i de arbeten som kan vara lediga dels att arbetsgivaren utifrån dessa kunskaper gör en sakliga bedömning av om arbetstagaren - ev efter viss utbildning eller med arbetshjälpmedel - kan klara av att utföra något av dem. (se rättsfallen AD 1997:115 och AD 1998:13). Vid omplaceringsutredningen skall även undersökas om det finns provanställningar och när de beräknas avslutas. En provanställning som är på väg att avslutas innebär att ett ledigt arbete kommer att aktualiseras. I stället för att den provanställde erhåller tillsvidareanställning skall den drabbade medlemmen som är föremål för rehabilitering, erbjudas omplacering till det aktuella arbetet (AD 2000:69). På samma sätt är det med visstidsanställningar som planeras övergå till tillsvidareanställning. Istället för att den visstidsanställde erhåller tillsvidareanställning, skall den drabbade medlemmen som är föremål för rehabiliteringsåtgärder, erbjudas omplacering till arbetet i fråga ( AD 2003:14) 6. Omskolning Det kan innan uppsägningen ägde rum ha funnits lediga tjänster (arbeten) eller arbeten som skulle bli lediga inom en snar framtid. Det kan förhålla sig på det sättet att arbetstagaren inte har tillräckliga kvalifikationer för något av dessa arbeten. Även om så är fallet är arbetsgivaren i sin omplaceringsutredning skyldig att närmare utreda och för arbetstagaren och facket presentera en förteckning över även sådana tjänster.

7 7 Arbetsgivarens argument att arbetstagaren saknar tillräckliga kvalifikationer är inte hållbart eftersom arbetstagaren eventuellt kan få dessa kvalifikationer genom utbildning och omskolning. Arbetsgivarens omplaceringsskyldighet i kombination med omskolning är enligt min mening vidsträckt när det handlar om rehabilitering av skadade eller sjuka arbetstagare. Den är av ett helt annat slag än vad som normalt en arbetsgivare är skyldig att tåla vid omplacering, där det ju brukar heta att arbetsgivaren är skyldig att acceptera den upplärningstid som är normal vid nyrekrytering. I vårt fall handlar det om att hitta en möjlig rehabiliteringsåtgärd som arbetsgivaren i sånt fall kan anses ha varit skyldig att acceptera. Det är i lagstiftningen förutsatt att omskolning har en given plats i systemet. Är det så att en omskolning om den hade genomförts skulle syfta till återgång i arbete hos arbetsgivaren, så skulle arbetsgivaren enligt förarbetena ha varit förhindrad att säga upp arbetstagaren under rehabiliteringstiden dvs omskolningstiden. Har det funnits sådana omskolningsmöjligheter, skall vi inte dra oss för att åberopa detta även om den aktuella omskolningen skulle omfatta så långa tider som två till tre år eller längre tid. Hur detta skulle bedömas av AD går inte att säga. Frågan har inte prövats. Huruvida möjligheten för arbetsgivaren att få bidrag från AMS för utbildningsvikariat fortfarande finns, har jag inte hunnit få klarlagt. Vederbörande facklige förtroendeman får själv undersöka den saken. Om så är fallet har arbetsgivaren möjlighet att få staten att bekosta anställande av en vikarie så länge vår skadade arbetstagare omskolar sig Även utredningen om möjligheterna till utbildning eller omskolning är ett led i rehab.utredningen och skall därför ske i samråd med den berörde arbetstagaren och dennes fackliga organisation. Det fackliga ombudet måste inför tvisteförhandlingen med arbetsgivaren närmare kontrollera om det i tiden före uppsägningen funnits och om det fortfarande finns lediga tjänster som arbetstagaren visserligen saknar kvalifikationer för men som arbetstagaren kan skaffa sig genom utbildning. Någon eller några av dessa tjänster kanske ännu inte är tillsatta när tvisteförhandlingen äger rum. Förhoppningsvis kan arbetsgivaren övertygas om att lösa tvisten genom att arbetstagaren omplaceras och omskolas. Även om det rättsligt sett är oklart och osäkert om arbetsgivaren är skyldig att under arbetstagarens omskolning vika en tjänst för honom eller henne att tillträdas efter avslutad omskolning, kan man ju ändå ha en sådan strävan i förhandlingarna. I vart fall bör förhandlingarna syfta till att arbetstagaren skall beredas möjlighet till omskolning till arbete som finns inom arbetsgivarens verksamhet och med den uttalade inriktningen att arbetstagaren efter avslutad omskolning skall återgå i arbete hos arbetsgivaren.

8 8 7. Kombinationer av lösningar I mångt och mycket kommer det här att handla om att med hjälp av den egna fantasin kunna hitta lösningar. Man bör inte dra sig för att föreslå olika kombinationer av lösningar. Tekniska hjälpmedel, ändrade arbetsmetoder, ändrad arbetsorganisation, omskolning, omplacering etc. Ett litet företag har normalt inga omplaceringsmöjligheter. Däremot beroende på arten av arbetsoförmågan hos arbetstagaren kan det finnas andra åtgärder att vidta som tex att skaffa en viss typ av tekniskt hjälpmedel. (OBS AD 2001:92 som gällde ett mycket litet företag, där AD ansåg att viss omfördelning borde ha prövats av ag.) Självklart har medelstora och större företag helt andra möjligheter än små att hitta lösningar. Här kan det vara lättare att påstå att arbetsgivaren var skyldig att förändra arbetsorganisationen och skapa meningsfulla och utvecklande arbeten åt arbetstagaren genom att samla passande arbetsuppgifter från olika håll eller kombinera olika arbetsuppgifter med varandra eller att omfördela arbeten så att den arbetstagare vars arbetsförmåga är nedsatt slipper utföra vissa moment och att andra i större utsträckning får utföra dessa under förutsättning att de inte riskerar att utsättas för ohälsa eller olycksfall ( se framför allt rättsfallen AD 1998:57, 1999:10, 2001:92 och 2002:32 samt 2003 nr 44 men också 1993:42, 1997:52, 1997:115, 1998:13 och 1998:20). 8. Dokumentation från arbetsgivare, försäkringskassa, läkare mfl Ett råd är att på tidigt stadium i ert utredningsarbete skaffa så mycket dokumentation det går om arbetstagarens hälsotillstånd och arbetsförmåga och vad som har gjorts från arbetsgivarens sida. Kräv att få kopia av den personakt arbetsgivaren har om arbetstagaren. Ni måste då ta med er arbetstagaren eller uppvisa fullmakt från denne. Inhämta med hjälp av arbetstagaren eller fullmakt från denne läkarintyg och journaler från behandlande läkare. Vänd er till försäkringskassan och be om kopia av det rehabiliteringsärende som kan finnas där betr arbetstagaren. Även här krävs att arbetstagaren är med eller fullmakt från honom eller henne. 9. Påvisa finansieringsmöjligheter I vårt utredningsarbete kan det också vara bra att påvisa de finansieringsmöjligheter som finns när det gäller rehabiliteringsinsatser. Det gäller ju här att visa att det hade varit möjligt även ekonomiskt för arbetsgivaren att vidta viss åtgärd. I princip är det arbetsgivaren som skall bekosta arbetsanpassningen och rehabiliteringen. Försäkringskassan kan som ett led i rehabiliteringen lämna bidrag och exempelvis köpa tjänster av arbetslivstjänster och be om utredning av olika frågor. Det finns också enligt 2 kap 14 lagen om allmän försäkring möjlighet att få bidrag till olika arbetshjälpsmedel, alltså tekniska hjälpmedel. Särskilda föreskrifter om detta har meddelats av regeringen i förordningen 1991:1046.

9 9 Försäkringskassan kan också medverka i finansiering av omskolning. Härutöver utgår ju rehabiliteringsersättning ifrån försäkringskassan under rehabtiden. SANKTIONER mm 1. En i detta sammanhang felaktig uppsägning kan av domstol ogiltigförklaras och arbetsgivaren bli dömd att betala allmänt skadestånd. Om uppsägningen ogiltigförklaras av domstol, innebär det att anställningen består. Arbetstagaren har kvar anställningen på samma villkor som tidigare. Allmänt skadestånd är en slags ideell ersättning som avser att kompensera för den kränkning som den felaktiga uppsägningen inneburit. Vi brukar i våra stämningsansökningar begära minst kr om det inte rör sig om något speciellt. Glöm inte bort de korta tidsfrister som gäller vid ogiltigförklaring av uppsägning. För att preskription inte skall ske, måste facket inom två veckor från uppsägningen lämna arbetsgivaren en förhandlingsframställan upptagande dels underrättelse om yrkande om ogiltigförklaring av uppsägningen och om yrkande om skadestånd för brott mot 7 LAS, dels begäran om tvisteförhandling i saken. Under den tid förhandlingar och därefter rättegång pågår, är anställningen i princip skyddad. Arbetstagaren har rätt till arbete och sina anställningsförmåner på vanligt sätt. 2. Någon sanktion enligt arbetsmiljölagen eller lagen om allmän försäkring finns inte för de enskilda fallen. Försäkringskassan har dock möjlighet i egenskap av tillsynsorgan att göra framställningar och anmärkningar till en försumlig arbetsgivare. Dessutom kan Arbetsmiljöverket inkopplas och rikta förelägganden om arbetsgivaren inte har en organiserad rehabiliteringsverksamhet eller om den inte fungerar. Samma gäller om arbetsgivaren inte har ett väl fungerande systematiskt arbetsmiljöarbete. Arbetsmiljöverket kan också i individuella fall till arbetsgivaren rikta förelägganden med eller utan vite om vidtagande anpassningsåtgärder för den berörde arbetstagaren. Men de rättsliga påföljder som arbetsgivaren kan drabbas av om han inte fullgör rehabiliteringsansvaret i ett enskilt fall är de arbetsrättsliga. 3. Ett praktiskt verktyg om facket vill komma till tals med arbetsgivaren i rehabiliteringsfrågor eller i frågor rörande det systematiska arbetsmiljöarbetet är att påkalla förhandling med stöd av 10 MBL. Arbetsgivaren är då skyldig att infinna sig och förhandla i sak. Gör inte arbetsgivaren det, kan allmänt skadestånd utdömas för förhandlingsvägran. Kommer arbetsgivaren till förhandlingen får facket möjlighet att ge sin syn på rehabiliteringsarbetet i ett enskilt fall eller generellt vid företaget. Blir det tvist därför att arbetsgivaren inte instämmer i eller inte accepterar fackets synpunkter och förslag, kan emellertid den tvisten inte drivas till Arbetsdomstolen eller tingsrätt.

10 10 Anledningen är att AML och lagen om allmän försäkring saknar regler om skadestånd vid överträdelser i detta sammanhang. Facket och skyddsombud får istället vända sig till Arbetsmiljöverket såvida det handlar om överträdelse av AML. 4. Ett speciellt fall är när en arbetsgivare förhåller sig passiv till en arbetstagare som pga sjukdom eller olycksfall inte längre kan utföra sina arbetsuppgifter. Arbetsgivaren vidtar inte någon rehabiliteringsåtgärd eller rehabiliteringsutredning. Inte heller sägs arbetstagaren upp. Arbetstagaren får inte någon lön, eftersom han/hon inte utför något arbete. Arbetsgivaren hävdar att arbetstagaren inte står till förfogande för arbete. I en sådan här situation kan det även vara så att försäkringskassan dragit in sjukpenningen. Denna passivitet från arbetsgivarens sida att inte fullgöra sitt rehabiliteringsansvar kan ses som ett angrepp på arbetstagarens anställningsskydd, dvs som försök att utestänga arbetstagaren från arbete och förmå honom att säga upp sig själv. Det är fråga om ett otillbörligt förfarande från arbetsgivarens sida. Här kan vi kräva allmänt skadestånd för brott mot grunderna för 7 alternativt 18 LAS, trots att anställningen inte har uppsagts av vare sig arbetsgivaren eller arbetstagaren. Viktigt i sammanhanget är att facket kan påvisa att det finns möjliga praktiska löningar så att den drabbade arbetstagaren kan återgå arbete hos arbetsgivaren och att arbetsgivaren inte övervägt och i vart fall inte prövat dessa förslag från facket. Man kan även hävda att så länge inte arbetsgivaren fullgjort sina skyldigheter enligt rehabiliteringsansvaret så har han inte visat att arbetstagaren inte kan utföra något arbete hos honom. Han kan med andra ord inte visa att arbetstagaren inte står till hans förfogande. Av rättsfallet AD 2003:44 framgår att det av kollektivavtalet och det enskilda anställningsavtalet följer att arbetsgivaren är skyldig att utge lön när rehabiliteringsansvaret inte fullgörs eller oklarheter föreligger om möjligheten till rehabilitering. Arbetsgivaren blir förutom att betala lön skyldig att även betala allmänt skadestånd för brott mot kollektivavtalet till både arbetstagaren och facket.(att ag inte betalar lön). I en sådan här situation där arbetsgivaren är helt passiv, skulle arbetstagaren även omedelbart kunna lämna anställningen genom uppsägning eller frånträdande (hävning) och påstå att denna åtgärd framtvingats av arbetsgivaren och att detta är att jämställa med avskedande eller uppsägning från arbetsgivarens sida. Arbetstagaren kan då kräva ogiltigförklaring av avskedandet/uppsägningen och skadestånd eller bara skadestånd för brott mot 7 eller 18 LAS. Bo Ericson LO-TCO Rättsskydd AB

Åter till arbetet. nya regler vid rehabilitering

Åter till arbetet. nya regler vid rehabilitering Åter till arbetet nya regler vid rehabilitering Landsorganisationen i Sverige 2007 Framtagen av: Christina Järnstedt, LO, i samarbete med Bo Ericson och Henric Ask, LO-TCO Rättsskydd Foto: Mattias Ahlm

Läs mer

Rutiner vid sjukfrånvaro/rehabilitering

Rutiner vid sjukfrånvaro/rehabilitering 1 2008-11-13 Personalkontoret 0611-34 80 00 Rutiner vid sjukfrånvaro/rehabilitering Bakgrund För att skapa ett enhetligt tillvägagångssätt vid medarbetares sjukfrånvaro och rehabilitering har personalkontoret

Läs mer

Rehabiliteringskedja o Juni 2008 Regler rehabiliteringskedja

Rehabiliteringskedja o Juni 2008 Regler rehabiliteringskedja Rehabiliteringskedja 2008-07-01 o 2009-01-01 Juni 2008 Regler rehabiliteringskedja 1 Dag 1-90 Arbetstagaren erhåller sjuklön av arbetsgivaren under de första 14 kalenderdagarna. Dag ett är karensdag och

Läs mer

2011-09-01 HANDLEDNING I REHABILITERINGSFRÅGOR FÖR MÖNSTERÅS KOMMUN

2011-09-01 HANDLEDNING I REHABILITERINGSFRÅGOR FÖR MÖNSTERÅS KOMMUN 2011-09-01 HANDLEDNING I REHABILITERINGSFRÅGOR FÖR MÖNSTERÅS KOMMUN 1 Arbetsgivarens rehabiliteringsansvar Inledning Arbetsgivaren har ett stort och viktigt ansvar för att hjälpa arbetstagare som drabbats

Läs mer

9 januari 2003 NR. 1/2003. Arbetsgivarens rehabiliteringsutredning sid 2

9 januari 2003 NR. 1/2003. Arbetsgivarens rehabiliteringsutredning sid 2 9 januari 2003 NR. 1/2003 INNEHÅLL Kopiera gärna FörbundsInfo Arbetsgivarens rehabiliteringsutredning sid 2 Arbetsgivaren är enligt lagen om allmän försäkring (AFL) och arbetsmiljölagen (AML) skyldig att

Läs mer

en handbok om rehabilitering

en handbok om rehabilitering Vägen tillbaka en handbok om rehabilitering Tillbaka till jobbet Som förtroendevald i FTF har du många uppgifter. En av dem är att stötta sjukskrivna medlemmar på din arbetsplats till att komma tillbaka

Läs mer

Rehabilitering och arbetsanpassning - rutin

Rehabilitering och arbetsanpassning - rutin 1 Antagen KS 110315 61 1 (5) Rehabilitering och arbetsanpassning - rutin Enhet Personalavdelningen Giltigt från 2011-03-15 Utarbetad av Margita Westring Fastställd av Kommunstyrelsen 2009-04-07 38, Kommunstyrelsen

Läs mer

Rutiner och vägledning i rehabiliteringsprocessen

Rutiner och vägledning i rehabiliteringsprocessen Inledning Arbetsgivaren har enligt lagen om allmän försäkring (AFL) och arbetsmiljölagen (AML) ett ansvar för att en arbetstagare som drabbats av skada eller sjukdom får del av de rehabiliterings- och

Läs mer

ARBETSGIVARENS REHABILITERINGSANSVAR

ARBETSGIVARENS REHABILITERINGSANSVAR 2014-11-25 1 (10) ARBETSGIVARENS REHABILITERINGSANSVAR ur ett arbetsrättsligt perspektiv Inledning Arbetsgivarens rehabiliteringsansvar På det arbetsrättsliga området finns ingen reglering som direkt tar

Läs mer

Bestämmelser för rehabiliteringsarbetet Antagen av kommunstyrelsen 25 februari 2009, 53.

Bestämmelser för rehabiliteringsarbetet Antagen av kommunstyrelsen 25 februari 2009, 53. Blad 1 Bestämmelser för rehabiliteringsarbetet Antagen av kommunstyrelsen 25 februari 2009, 53. 1. Mål Det övergripande målet är att arbetstagaren kan fortsätta arbeta i sitt ordinarie arbete. 1.1 Arbetsgivarens

Läs mer

Södertörns brandförsvarsförbund

Södertörns brandförsvarsförbund Södertörns brandförsvarsförbund Policy Rehabilitering Dnr: 2013-109 Datum: 2013-09-13 Rehabilitering innebär att en medarbetare får hjälp med att återvinna sin arbetsförmåga och ges möjlighet att återuppta

Läs mer

Rehabiliteringspolicy

Rehabiliteringspolicy Rehabiliteringspolicy I detta dokument kan du läsa om Specmas förebyggande arbete, rehabiliteringsprocessens praktiska arbetsgång samt arbetsgivaren och den enskilde arbetstagarens ansvar. Innehållsförteckning

Läs mer

Arbetsgivaralliansens. snabbguide. arbetsanpassning & rehabilitering

Arbetsgivaralliansens. snabbguide. arbetsanpassning & rehabilitering Arbetsgivaralliansens snabbguide arbetsanpassning & rehabilitering Arbetsgivarens arbete med arbetsanpassning och rehabilitering Materialet är tänkt som ett konkret stöd för arbetsgivarens praktiska arbete

Läs mer

Vägledning kring sjukfrånvaro, arbetsanpassning

Vägledning kring sjukfrånvaro, arbetsanpassning Vägledning kring sjukfrånvaro, arbetsanpassning och rehabilitering Se till att företaget har ett fungerande systematiskt arbetsmiljöarbete för att tidigt upptäcka arbetsmiljörisker som kan förorsaka ohälsa

Läs mer

Rutiner och vägledning. i rehabiliteringsprocessen

Rutiner och vägledning. i rehabiliteringsprocessen Rutiner och vägledning i rehabiliteringsprocessen Innehållsförteckning Rutiner och vägledning i rehabiliteringsprocessen Rutiner för kontakt och dialog vid sjukskrivning Försäkringskassans anvisningar

Läs mer

Vad händer om jag blir sjuk?

Vad händer om jag blir sjuk? Vad händer om jag blir sjuk? En informationsbroschyr till alla medarbetare i Vilhelmina kommun Vad är rehabilitering? Ordet rehabilitering betyder att åter göra duglig. Rehabilitering är ett samlingsnamn

Läs mer

Handlingsplan - Rehab Bengtsfors kommun

Handlingsplan - Rehab Bengtsfors kommun Kommunledningskontoret, personalenheten POLICY Antagen av Diarienummer 1(13) Handlingsplan - Rehab Bengtsfors kommun 2 Handlingsplan för rehabilitering Syftet med handlingsplan för rehabilitering är att

Läs mer

Inledning. Facklig företrädare medverkar i rehabiliteringsprocessen på medarbetarens initiativ.

Inledning. Facklig företrädare medverkar i rehabiliteringsprocessen på medarbetarens initiativ. Version 2015-08-25 2 Inledning Upprättad Vindelns kommun har som mål att skapa och bevara goda arbetsmiljöförhållanden 2010-01-18 på sina arbetsplatser. I den andan har denna policy avseende arbetsanpassning

Läs mer

ESLÖVS KOMMUNS FÖRFATTNINGSSAMLING NR 15 B POLICY FÖR ANPASSNINGS- OCH REHABILITERINGSARBETE. Antagen av kommunfullmäktige 1999-11-29, 112

ESLÖVS KOMMUNS FÖRFATTNINGSSAMLING NR 15 B POLICY FÖR ANPASSNINGS- OCH REHABILITERINGSARBETE. Antagen av kommunfullmäktige 1999-11-29, 112 ESLÖVS KOMMUNS FÖRFATTNINGSSAMLING NR 15 B POLICY FÖR ANPASSNINGS- OCH REHABILITERINGSARBETE Antagen av kommunfullmäktige 1999-11-29, 112 1. POLICY Eslövs kommun strävar efter att arbetsanpassnings- och

Läs mer

Riktlinjer för Malmö högskolas anpassnings- och rehabiliteringsverksamhet

Riktlinjer för Malmö högskolas anpassnings- och rehabiliteringsverksamhet MAH / Förvaltning Personalavdelningen 1(6) 2009-03-19 Dnr Mahr 49-09/180 Riktlinjer för Malmö högskolas anpassnings- och rehabiliteringsverksamhet Mål Medarbetare med nedsatt arbetsförmåga ska få stöd

Läs mer

Rehabiliteringspolicy

Rehabiliteringspolicy FÖRFATTNINGSSAMLING (8.1.10) Rehabiliteringspolicy Dokumenttyp Policy Ämnesområde Rehabilitering Ägare/ansvarig Eva M Olofsson Antagen av KS 2004-10-06 124 Revisions datum Januari 2013 Förvaltning Kommunstyrelsen

Läs mer

REHABILITERINGSPOLICY

REHABILITERINGSPOLICY REHABILITERINGSPOLICY FÖR EMMABODA KOMMUN Antagen av kommunfullmäktige 2009-06-01 Reviderad 2011-05-09 INNEHÅLLSFÖRTECKNING Rehabilitering... 3 Arbetsgivarens rehabiliteringsansvar enligt lagar och föreskrifter...

Läs mer

Rehabiliteringsprocessen Handbok för Pajala kommun

Rehabiliteringsprocessen Handbok för Pajala kommun Rehabiliteringsprocessen Handbok för Pajala kommun DOKUMENTNAMN Rehabiliteringsprocessen GILTIGHETSPERIOD Fr.o.m. 2013-02-11 DOKUMENTTYP Handbok BESLUTAT/ANTAGET KS 2013-02-11 11 DOKUMENTÄGARE Kommunstyrelsen

Läs mer

CHECKLISTA REHABILITERING

CHECKLISTA REHABILITERING CHECKLISTA REHABILITERING För instruktion hur checklistan ska användas: se Namn (den anställde) Personnummer Åtgärd 1 Första kontakt (inom en vecka). Bedömning av sjukskrivningslängd* 2 Rehabiliteringsutredning

Läs mer

Rutiner för Arbetsanpassning och rehabilitering

Rutiner för Arbetsanpassning och rehabilitering HÖGSKOLAN DALARNA HDa dnr: F2001/1766/12 1 Rutiner för Arbetsanpassning och rehabilitering INLEDNING Bakgrund Personalen är Högskolans viktigaste resurs såväl ur ekonomisk som kompetensmässig aspekt. Förebyggande

Läs mer

1. Inledning. 2. Definitioner

1. Inledning. 2. Definitioner Riktlinjer avseende arbetsanpassning och rehabilitering Beslutat av rektor 2012-10-23, dnr 10-2004-3710. Ersätter tidigare dokument dnr 10-2004-3710 daterat 2004-12-10. 1. Inledning 2. Definitioner 3.

Läs mer

REHABILITERINGS- POLICY

REHABILITERINGS- POLICY REHABILITERINGS- POLICY Fastställt av: HR-avdelningen För revidering ansvarar: HR-avdelningen Dokumentet gäller för: chefer och medarbetare 3 (5) 1 INLEDNING I Höganäs kommun är arbetet med förebyggande

Läs mer

FÖRBUNDSINFO. Arbetsgivarens rehabiliteringsansvar ur ett rättsligt perspektiv

FÖRBUNDSINFO. Arbetsgivarens rehabiliteringsansvar ur ett rättsligt perspektiv Kopiera gärna FÖRBUNDSINFO FÖRBUNDSINFO Nr 3 januari 2009 Arbetsgivarens rehabiliteringsansvar ur ett rättsligt perspektiv När en arbetstagare drabbas av sjukdom har arbetsgivarens rehabiliteringsskyldighet.

Läs mer

1.1 Ärenden som avser den allmänna sjukförsäkringen enligt AFL

1.1 Ärenden som avser den allmänna sjukförsäkringen enligt AFL 6 1.1 Ärenden som avser den allmänna sjukförsäkringen enligt AFL 1.1.1 Inte medgiven sjukpenning eller indragen sjukpenning Inte medgiven sjukpenning Det kan ta lång tid innan Försäkringskassan meddelar

Läs mer

PRAXIS FRÅN ARBETSDOMSTOLEN

PRAXIS FRÅN ARBETSDOMSTOLEN 1 PRAXIS FRÅN ARBETSDOMSTOLEN Omfattningen av arbetsgivarens rehabiliteringsskyldighet AD 1993 nr 96 (Stockholms läns landsting) Arbetsgivarens ansvar kan inte sträcka sig längre än att medverka till sådana

Läs mer

ARBETSGIVARENS REHABILITERINGSANSVAR FRÅN ARBETSMILJÖ- OCH ANSTÄLLNINGSSYNPUNKT

ARBETSGIVARENS REHABILITERINGSANSVAR FRÅN ARBETSMILJÖ- OCH ANSTÄLLNINGSSYNPUNKT ARBETSGIVARENS REHABILITERINGSANSVAR FRÅN ARBETSMILJÖ- OCH ANSTÄLLNINGSSYNPUNKT TOMMY ISESKOG GÖTEBORG 20 MARS 2013 BILD 1 ARBETSGIVARENS SKYLDIGHET ATT ORGANISERA REHABILITERING PÅ ETT LÄMPLIGT SÄTT Uppföljning

Läs mer

Välkommen till STs Trygghetsutbildning

Välkommen till STs Trygghetsutbildning Välkommen till STs Trygghetsutbildning 7 LAS (Lagen om anställningsskydd) Uppsägning från arbetsgivarens sida ska vara sakligt grundad. - arbetsbrist - personliga skäl Begreppet arbetsbrist i LAS Uppsägning

Läs mer

Rutiner och vägledning i rehabiliteringsprocessen

Rutiner och vägledning i rehabiliteringsprocessen Rutiner och vägledning i rehabiliteringsprocessen Innehållsförteckning Rutiner och vägledning i rehabiliteringsprocessen Rutiner för kontakt och dialog vid sjukskrivning Försäkringskassans anvisningar

Läs mer

Lokalt kollektivavtal om förnyelse, arbetsmiljö och samverkan - ramavtal

Lokalt kollektivavtal om förnyelse, arbetsmiljö och samverkan - ramavtal 1 Lokalt kollektivavtal om förnyelse, arbetsmiljö och samverkan - ramavtal De centrala parterna har ett gemensamt synsätt om samverkan och kompetens inom hälso- och arbetsmiljöområdet i kommuner och landsting.

Läs mer

VÄSTERVIKS KOMMUN FÖRFATTNINGSSAMLING

VÄSTERVIKS KOMMUN FÖRFATTNINGSSAMLING VÄSTERVIKS KOMMUN FÖRFATTNINGSSAMLING GEMENSAMMA RIKTLINJER FÖR HANTERING AV ANPASSNINGS-, REHABILITERINGS- OCH OM- PLACERINGSÄRENDEN ANTAGNA AV KOMMUNSTYRELSEN 2009-05-13, 151 Kommungemensamma riktlinjer

Läs mer

Cirkulärnr: 12:11 Diarienr: 12/1738 Arbetsgivarpolitik: 12-2:5 AD, arbetsbrist, uppsägning, omreglering, sysselsättningsgrad,

Cirkulärnr: 12:11 Diarienr: 12/1738 Arbetsgivarpolitik: 12-2:5 AD, arbetsbrist, uppsägning, omreglering, sysselsättningsgrad, Cirkulärnr: 12:11 Diarienr: 12/1738 Arbetsgivarpolitik: 12-2:5 Nyckelord: Handläggare: Avdelning: Sektion/Enhet: AD, arbetsbrist, uppsägning, omreglering, sysselsättningsgrad, omplaceringsskyldighet Datum:

Läs mer

FÖRSTA HJÄLPEN VID SJUKDOM

FÖRSTA HJÄLPEN VID SJUKDOM FÖRSTA HJÄLPEN VID SJUKDOM Vilka regler gäller för ersättning? LO-TCO Rättsskydd AB FRÅN KAOS TILL KLARHET Reglerna i socialförsäkringssystemet är inte lätta att hålla reda på. Inte ens för dem som ska

Läs mer

RIKTLINJER VID ANPASSNING OCH REHABILITERING

RIKTLINJER VID ANPASSNING OCH REHABILITERING RIKTLINJER VID ANPASSNING OCH REHABILITERING INNEHÅLLSFÖRTECKNING ANPASSNING OCH REHABILITERING 3 VAD MENAS MED ANPASSNING? 3 VAD ÄR REHABILITERING? 3 ARBETSLEDARENS ANSVAR 4 MEDARBETARENS ANSVAR 4 BEDÖMNING

Läs mer

Laholms kommuns rehabiliteringspolicy

Laholms kommuns rehabiliteringspolicy Laholms kommuns rehabiliteringspolicy Innehåll Sida Rehabiliteringspolicy syfte 3 Lagtexter 4 Rehabiliteringsprocessen 5 Bilagor Bilaga 1. Checklista rehabilitering. 9 Bilaga 2. Handlingsplan rehabilitering..

Läs mer

Fastställt av kommunfullmäktige , 20. Olofströms kommun. Rehabiliteringsprogram

Fastställt av kommunfullmäktige , 20. Olofströms kommun. Rehabiliteringsprogram Fastställt av kommunfullmäktige 2010-03-15, 20 Olofströms kommun Rehabiliteringsprogram 1 Innehållsförteckning 1 Inledning...3 2 Syfte...3 3 Utgångspunkt för rehabiliteringsarbete...3 4 Ansvar och roller...4

Läs mer

Processbeskrivning för rehabilitering

Processbeskrivning för rehabilitering Processbeskrivning för rehabilitering Dokumentnamn Fastställd/upprättad av Dokumentansvarig/processägare Processbeskrivning för rehabilitering Marianne Vestin Leffler Per Häggström Version 1 Dokumenttyp

Läs mer

Riktlinjer för arbetslivsinriktad rehabilitering

Riktlinjer för arbetslivsinriktad rehabilitering Styrdokument, riktlinjer /Stöd & Process/ /2015-09-30/ Hanna Adlerteg /08-590 971 03/ Dnr hanna.adlerteg@upplandsvasby.se KS/2015:369 Riktlinjer för arbetslivsinriktad rehabilitering Nivå: Kommungemensamt

Läs mer

Riktlinjer vid rehabilitering. Universitetsförvaltningen, 2008-10-08

Riktlinjer vid rehabilitering. Universitetsförvaltningen, 2008-10-08 Riktlinjer vid rehabilitering Universitetsförvaltningen, Riktlinjer vid rehabilitering Dnr 4480/08-201 INNEHÅLL 1 Inledning...1 2 Rehabiliteringsmodell...1 2.1 Förebyggande arbete...2 2.2 Rehabiliteringsplanering...2

Läs mer

REVIDERAD 2012 Riktlinjer för arbetsanpassning och rehabilitering

REVIDERAD 2012 Riktlinjer för arbetsanpassning och rehabilitering REVIDERAD 2012 Riktlinjer för arbetsanpassning och rehabilitering Stockholms läns landstings rehabiliteringsprocess för tidig återgång i arbete Riktlinjer för arbetsanpassning och rehabilitering Arbetsgivarens

Läs mer

Riktlinjer för anpassning och rehabilitering

Riktlinjer för anpassning och rehabilitering Riktlinjer för anpassning och rehabilitering Haparanda Stad Antagen av kommunstyrelse 2000-06-13 RIKTLINJER FÖR ANPASSNING OCH REHABILITERING I HAPARANDA STAD Rehabilitering är ett samlingsbegrepp för

Läs mer

BRANDMÄNNENS RIKSFÖRBUND. Lag om facklig förtroendemans ställning på arbetsplatsen

BRANDMÄNNENS RIKSFÖRBUND. Lag om facklig förtroendemans ställning på arbetsplatsen BRANDMÄNNENS RIKSFÖRBUND 1 En Branschorganisation för all räddningstjänstpersonal Lag om facklig förtroendemans ställning på arbetsplatsen 1 Denna lag tillämpas på den som har utsetts av en arbetstagarorganisation

Läs mer

ARBETSANPASSNING OCH REHABILITERING. Lagstiftning och föreskrifter. Mittuniversitetet Personalavdelningen

ARBETSANPASSNING OCH REHABILITERING. Lagstiftning och föreskrifter. Mittuniversitetet Personalavdelningen Mittuniversitetet Personalavdelningen ARBETSANPASSNING OCH REHABILITERING Idag finns det tre rehabiliteringsområden: medicinsk, yrkes- och arbetslivsinriktad rehabilitering. Sjukvården eller företagshälsovården

Läs mer

FÖRFATTNINGSSAMLING BESLUT GÄLLER FR FLIK SID 1999-06-17 Ks 11 1 2007-01-29 Ändring 2007-11-02 Ändring

FÖRFATTNINGSSAMLING BESLUT GÄLLER FR FLIK SID 1999-06-17 Ks 11 1 2007-01-29 Ändring 2007-11-02 Ändring FÖRFATTNINGSSAMLING BESLUT GÄLLER FR FLIK SID 1999-06-17 Ks 11 1 2007-01-29 Ändring 2007-11-02 Ändring RIKTLINJER FÖR REHABILITERINGSARBETET INOM HÄRJEDALENS KOMMUN Härjedalens kommuns riktlinjer för arbetsmiljöfrågor

Läs mer

1. Rehabiliteringsrutiner

1. Rehabiliteringsrutiner 1. Rehabiliteringsrutiner 2. Rehabiliteringskedjan 3. Checklista vid rehabilitering DOKUMENTNAMN Rehabiliteringsrutiner GILTIGHETSPERIOD Fr.o.m. 2013-02-11 DOKUMENTTYP Rutiner/checklista BESLUTAT/ANTAGET

Läs mer

Vägledning vid rehabiliteringsarbete

Vägledning vid rehabiliteringsarbete Kommunkontoret Vägledning Antagen 2005-06-20 2009-09-01 Vägledning vid rehabiliteringsarbete Lindesbergs kommun har ett arbetsmiljöansvar och därmed ett medansvar för samtliga medarbetares hälsa. Det är

Läs mer

Riktlinjer för arbetsanpassning och rehabilitering. Stockholms läns landstings rehabiliteringsprocess för tidig återgång i arbete

Riktlinjer för arbetsanpassning och rehabilitering. Stockholms läns landstings rehabiliteringsprocess för tidig återgång i arbete Riktlinjer för arbetsanpassning och rehabilitering Stockholms läns landstings rehabiliteringsprocess för tidig återgång i arbete Riktlinjer för arbetsanpassning och rehabilitering Arbetsgivarens rehabiliteringsansvar

Läs mer

Rehabiliteringspolicy

Rehabiliteringspolicy FÄRGELANDA KOMMUN Rehabiliteringspolicy För Färgelanda kommun Per Wahlén 2016-01-29 Dnr: 2016/108 Version: 1 Beslutad Kommunfullmäktige 2016-04-13, 64 Innehållsförteckning 1 Rehabilitering... 2 Sekretess...

Läs mer

Avdelningen för arbetsgivarpolitik. Arbetsdomstolens dom 2012 nr 38 om verkan av uppsägning via rekommenderat brev Bilagor: AD dom 2012 nr 38

Avdelningen för arbetsgivarpolitik. Arbetsdomstolens dom 2012 nr 38 om verkan av uppsägning via rekommenderat brev Bilagor: AD dom 2012 nr 38 Cirkulärnr: 12:67 Diarienr: 12/6958 P-cirknr: 12-2:28 Nyckelord: AD, uppsägning, preskription, rekommenderat brev, 10 LAS Handläggare: Tommy Larsson Avdelning: Datum: 2012-12-03 Mottagare: Kommunstyrelsen

Läs mer

Riktlinjer för hälsofrämjande arbete, arbetsmiljö och rehabilitering

Riktlinjer för hälsofrämjande arbete, arbetsmiljö och rehabilitering Riktlinjer för hälsofrämjande arbete, arbetsmiljö och rehabilitering Riktlinjer för hälsofrämjande arbete, arbetsmiljö och rehabilitering Med ett helhetsperspektiv på hållbar hälsa och goda arbetsmiljöer

Läs mer

Re=åter. Habilis=duglig. Rehabilitering=åter göra duglig REHABILITERING OCH ARBETSANPASSNING

Re=åter. Habilis=duglig. Rehabilitering=åter göra duglig REHABILITERING OCH ARBETSANPASSNING Re=åter REHABILITERING OCH ARBETSANPASSNING Habilis=duglig Rehabilitering=åter göra duglig Siljagruppen Arbetshälsan AB Ann-Louise Hohenthal 2015 09 23 WHO definierar begreppet hälsa som ett tillstånd

Läs mer

Arbetsdomstolens dom 2006 nr 11 angående fråga om kommun haft saklig grund att säga upp ett vårdbiträde på grund av sjukdom

Arbetsdomstolens dom 2006 nr 11 angående fråga om kommun haft saklig grund att säga upp ett vårdbiträde på grund av sjukdom Cirkulärnr: 2006:46 Diarienr: 2006/1734 P-cirknr: 2006-2:17 Nyckelord: Handläggare: Avdelning: Sektion/Enhet: AD, LAS, omplacering, rehabilitering, uppsägning Johanna Read Hilmarsdottir, Hedda Mann Datum:

Läs mer

LFF. Lag om facklig förtroendemans ställning på arbetsplatsen SVENSKA KOMMUNFÖRBUNDET ARBETSGIVARFÖRBUNDET - KFF

LFF. Lag om facklig förtroendemans ställning på arbetsplatsen SVENSKA KOMMUNFÖRBUNDET ARBETSGIVARFÖRBUNDET - KFF LFF Lag om facklig förtroendemans ställning på arbetsplatsen SVENSKA KOMMUNFÖRBUNDET ARBETSGIVARFÖRBUNDET - KFF Innehåll Lag (1974:358) om facklig förtroendemans ställning på arbetsplatsen...3 26 1 02

Läs mer

Uppsägning på grund av personliga skäl

Uppsägning på grund av personliga skäl Uppsägning på grund av personliga skäl INDUSTRI- OCH KEMIGRUPPEN STÅL OCH METALL ARBETSGIVARE- FÖRBUNDET SVEMEK SVEMIN INNEHÅLLSFÖRTECKNING PENSION... 2 HEL SJUKERSÄTTNING... 2 AVSKEDANDE... 2 OMPLACERINGSSKYLDIGHET...

Läs mer

Strategi Program Plan Policy Riktlinjer Regler. Lysekils kommuns. Riktlinjer för arbetsmiljöarbetet

Strategi Program Plan Policy Riktlinjer Regler. Lysekils kommuns. Riktlinjer för arbetsmiljöarbetet Strategi Program Plan Policy Riktlinjer Regler Lysekils kommuns Riktlinjer för arbetsmiljöarbetet Fastställt av: Kommunfullmäktige Datum: 2016-12-15, 197 För revidering ansvarar: För ev. uppföljning och

Läs mer

RIKTLINJER FÖR ARBETSLIVSINRIKTAD REHABILITERING

RIKTLINJER FÖR ARBETSLIVSINRIKTAD REHABILITERING RIKTLINJER FÖR ARBETSLIVSINRIKTAD REHABILITERING Riktlinjer för Arbetslivsinriktad rehabilitering i Orsa kommun Dessa riktlinjer är tänkt att fungera som en praktisk handledning av hur sjukskrivnings-

Läs mer

Viktig information om du är eller blir sjuk/skadad

Viktig information om du är eller blir sjuk/skadad Viktig information om du är eller blir sjuk/skadad Viktig information om du är eller blir sjuk/skadad Även om du inte är sjukskriven nu spara och använd denna information. Den är viktig! Det finns nya

Läs mer

Regeringen ändrar Arbetsmiljöverkets beslut enligt följande.

Regeringen ändrar Arbetsmiljöverkets beslut enligt följande. Regeringsbeslut II 10 2002-05-02 N2001/11628/ARM Näringsdepartementet Härnösands kommun Socialförvaltningen 871 80 HÄRNÖSAND Överklagande över Arbetsmiljöverkets beslut i fråga om krav på arbetsmiljökonsekvensutredning

Läs mer

nyheter arbetsrätt När tvisten kommer avtal om exit eller prövning i domstol?

nyheter arbetsrätt När tvisten kommer avtal om exit eller prövning i domstol? nyheter arbetsrätt juni 2012. När tvisten kommer avtal om exit eller prövning i domstol? Erfarenheten visar att förr eller senare uppstår det en allvarlig situation med en medarbetare och där företaget

Läs mer

Åter till arbetet 2.0

Åter till arbetet 2.0 Åter till arbetet 2.0 fackliga riktlinjer för förebyggande arbetsmiljöarbete, arbetsanpassning och rehabilitering Skriften är framtagen av: Christina Järnstedt, Landsorganisationen i Sverige (gruppens

Läs mer

Riktlinjer till personalpolicy - Arbetsmiljö

Riktlinjer till personalpolicy - Arbetsmiljö Riktlinjer 2010-04-28 Riktlinjer till personalpolicy - Arbetsmiljö Antagna av Personal- och förhandlingsutskottet 2010-04-28, att gälla från och med 2010-05-17 2 Innehåll Bakgrund...3 Riktlinjer...3 Systematiskt

Läs mer

ARBETSRÄTT Uppgift 1 Uppgift 2 Uppgift 3

ARBETSRÄTT Uppgift 1 Uppgift 2 Uppgift 3 ARBETSRÄTT Uppgift 1 a) Lars har fått en tidsbegränsad anställning enligt 5 1st punkt 2 Lagen om anställningsskydd (1982:80). Enligt 4 2st kan ett sådant avtal inte sägas upp i förtid om man inte uttryckligen

Läs mer

EDA KOMMUN ARBETSMILJÖ- POLICY

EDA KOMMUN ARBETSMILJÖ- POLICY EDA KOMMUN ARBETSMILJÖ- POLICY 070130 Innehållsförteckning: ARBETSMILJÖPOLICY... 3 1. MÅL FÖR ARBETSMILJÖN... 3 2. EN GOD ARBETSMILJÖ INNEFATTAR:... 3 3. ORGANISATION... 3 3.1 Arbetstagarens ansvar...

Läs mer

REHABILITERINGSPOLICY

REHABILITERINGSPOLICY 1 (8) REHABILITERINGSPOLICY Antagen av kommunfullmäktige 2010-04-27, 31 MÅL Målet för arbetsgivarens rehabiliteringsverksamhet är att den anställde så snabbt som möjligt återgår i ett ordinarie arbete.

Läs mer

Rehabilitering Arbetslivsinriktad rehabilitering. 31 maj-1 juni 2017 Stockholm Katarina Bergström & Ann-Charlotte Ohlsson, SKL

Rehabilitering Arbetslivsinriktad rehabilitering. 31 maj-1 juni 2017 Stockholm Katarina Bergström & Ann-Charlotte Ohlsson, SKL Rehabilitering Arbetslivsinriktad rehabilitering 31 maj-1 juni 2017 Stockholm Katarina Bergström & Ann-Charlotte Ohlsson, SKL 1 Upplägg för dagarna Hur och var regleras rehabilitering, vilka är parterna?

Läs mer

REHABILITERINGSPOLICY

REHABILITERINGSPOLICY REHABILITERINGSPOLICY GULLSPÅNG KOMMUN Antagen av kommunfullmäktige 2004-08-30, 46 Dnr: KS 2014/621 Reviderad: 2008 Reviderad: 2015-01-26, 13 Revideras 2020-01 Kommunledningskontoret Torggatan 19, Box

Läs mer

Arbetsmiljöpolicy vid Omvårdnadsförvaltningen Skövde kommun

Arbetsmiljöpolicy vid Omvårdnadsförvaltningen Skövde kommun Arbetsmiljöpolicy vid Omvårdnadsförvaltningen Skövde kommun Kommunens mål och policy Skövde kommun har angett mål och policy för arbetsmiljö- och rehabiliteringsarbetet i särskilda handlingsprogram. Här

Läs mer

Förhandlingsordning. Dina befogenheter som förtroendevald på arbetsplatsen. - landsting och kommun

Förhandlingsordning. Dina befogenheter som förtroendevald på arbetsplatsen. - landsting och kommun Förhandlingsordning Dina befogenheter som förtroendevald på arbetsplatsen - landsting och kommun Vårdförbundet avdelning Norrbotten Storgatan 30, 972 32 Luleå Telefon Vårdförbundet Direkt 0771-420420 info.norrbotten@vardforbundet.se

Läs mer

Rehabilitering för läkare en handlingsplan. Sveriges läkarförbund

Rehabilitering för läkare en handlingsplan. Sveriges läkarförbund 2008 Rehabilitering för läkare en handlingsplan Sveriges läkarförbund Innehållsförteckning Bakgrund 3 När läkaren blir patient 3 Rehabilitering börjar inte med sjukdom 3 Rätten att utöva läkaryrket under

Läs mer

Rutin för rehabilitering och arbetsanpassning i Munkedals kommun

Rutin för rehabilitering och arbetsanpassning i Munkedals kommun Rutin för rehabilitering och arbetsanpassning i Munkedals kommun Rutin för rehabilitering och arbetsanpassning i Munkedals kommun Dnr: KS 2013-335 Typ av dokument: Rutin Handläggare: Personalutvecklare

Läs mer

Lagar och föreskrifter Ansvaret för rehabilitering regleras i lagar och föreskrifter:

Lagar och föreskrifter Ansvaret för rehabilitering regleras i lagar och föreskrifter: 1 STYRDOKUMENT DATUM 2015-02-19 Arbetslivsinriktad rehabilitering Detta dokument ersätter En guide för rehabiliteringsarbetet 2007-10-30, Sammanfattning av rehabiliteringsprocessens tre steg 2007-10-30,

Läs mer

Välkommen! Klicka här för att ändra format Arbetsrätt för nybörjare. Klicka här för att ändra format på underrubrik i bakgrunden

Välkommen! Klicka här för att ändra format Arbetsrätt för nybörjare. Klicka här för att ändra format på underrubrik i bakgrunden Välkommen! Arbetsrätt för nybörjare på Tomas Nordensson Flygare 11 oktober 2016 PROGRAM Inledning Medbestämmandelagen Anställningsformer Klicka Uppsägning här för att ändra format på Ledighetslagarna Facklig

Läs mer

Förhandlingsordning. Dina befogenheter som förtroendevald på arbetsplatsen. - inom Privat och Statlig verksamhet samt Kyrka

Förhandlingsordning. Dina befogenheter som förtroendevald på arbetsplatsen. - inom Privat och Statlig verksamhet samt Kyrka Förhandlingsordning Dina befogenheter som förtroendevald på arbetsplatsen - inom Privat och Statlig verksamhet samt Kyrka VÅRDFÖRBUNDET AVDELNING NORRBOTTEN 2013-05 1 Inledning Vårdförbundet, avdelning

Läs mer

förord (sjunde upplagan 2014, Jure Förlag). Stockholm i december 2014 Sören Öman

förord (sjunde upplagan 2014, Jure Förlag). Stockholm i december 2014 Sören Öman förord Arbetsdomstolen har en central roll när det gäller anställningsskyddet och har i sin praxis utvecklat flera viktiga principer. Domstolens domar innehåller ofta pedagogiska sammanfattningar av vad

Läs mer

Riktlinje. Riktlinje för rehabilitering 2005-03-09 KS-193/2005 026. Antagen av kommunstyrelsens personalutskott 2005-03-09

Riktlinje. Riktlinje för rehabilitering 2005-03-09 KS-193/2005 026. Antagen av kommunstyrelsens personalutskott 2005-03-09 Riktlinje 2005-03-09 Riktlinje för rehabilitering KS-193/2005 026 Antagen av kommunstyrelsens personalutskott 2005-03-09 Riktlinjen anger hur Norrköpings kommun som arbetsgivare ska arbeta med arbetslivsinriktad

Läs mer

Vem gör vad i rehabiliteringsprocessen? Prefekt 1 )

Vem gör vad i rehabiliteringsprocessen? Prefekt 1 ) 1 (8) BESLUT 2009-04-23 Personalchefsbeslut Dnr SU 679-0650-09 Dok 2 Vem gör vad i rehabiliteringsprocessen? Prefekt 1 ) I rehabiliteringsansvaret ligger att själv eller med stöd av annan person svara

Läs mer

Stockholm den 16 januari 2013

Stockholm den 16 januari 2013 R-2012/1860 Stockholm den 16 januari 2013 Till Arbetsmarknadsdepartementet A2012/3134/ARM Sveriges advokatsamfund har genom remiss den 16 oktober 2012 beretts tillfälle att avge yttrande över Uppsägningstvistutredningens

Läs mer

Vilken lag gäller. Regler om inflytande i olika arbetsrättslagar och sambanden dem emellan

Vilken lag gäller. Regler om inflytande i olika arbetsrättslagar och sambanden dem emellan Vilken lag gäller Regler om inflytande i olika arbetsrättslagar och sambanden dem emellan Vilken lag gäller Regler om inflytande i olika arbetsrättslagar och sambanden dem emellan Landsorganisationen

Läs mer

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling Svensk författningssamling Lag om förbud mot diskriminering i arbetslivet av personer med funktionshinder; SFS 1999:132 Utkom från trycket den 23 mars 1999 utfärdad den 11 mars 1999. Enligt riksdagens

Läs mer

Föreläggande efter framställning om ingripande enligt 6 kap. 6 a arbetsmiljölagen

Föreläggande efter framställning om ingripande enligt 6 kap. 6 a arbetsmiljölagen 2013-02-20 IMS 2012/36270 1 (5) Distriktet i Stockholm Åke Johansson, 010-730 9042 Stockholms kommun Stadsledningskontoret 105 35 Stockholm Delgivning Föreläggande efter framställning om ingripande enligt

Läs mer

Checklista för idrottens arbetsgivare. - små till medelstora föreningar med upp till fem anställda där styrelsen är ideellt engagerad

Checklista för idrottens arbetsgivare. - små till medelstora föreningar med upp till fem anställda där styrelsen är ideellt engagerad Checklista för idrottens arbetsgivare - små till medelstora föreningar med upp till fem anställda där styrelsen är ideellt engagerad Innehåll Arbetsgivaransvar Medlemskap i arbetsgivarorganisation Kollektivavtal

Läs mer

Landstinget Dalarnas policy för rehabiliteringsoch. anpassningsarbete

Landstinget Dalarnas policy för rehabiliteringsoch. anpassningsarbete Landstinget Dalarnas policy för rehabiliteringsoch anpassningsarbete Om ohälsa i form av sjukdom eller arbetsskada inträffar är vår målsättning att genom lämpliga insatser rehabilitera den anställda tillbaka

Läs mer

Förhandlingsordning. Dina befogenheter som förtroendevald på arbetsplatsen. - landsting och kommun

Förhandlingsordning. Dina befogenheter som förtroendevald på arbetsplatsen. - landsting och kommun Förhandlingsordning Dina befogenheter som förtroendevald på arbetsplatsen - landsting och kommun Vårdförbundet avdelning Norrbotten Storgatan 30, 972 32 Luleå Telefon 0771-420420 info.norrbotten@vardforbundet.se

Läs mer

Landstinget Dalarnas. Rehabiliteringsoch. anpassningsarbete

Landstinget Dalarnas. Rehabiliteringsoch. anpassningsarbete Landstinget Dalarnas Rehabiliteringsoch anpassningsarbete Om ohälsa i form av sjukdom eller arbetsskada inträffar är vår målsättning att genom lämpliga insatser rehabilitera den anställda tillbaka i arbete

Läs mer

RIKTLINJER FÖR REHABILITERINGS- OCH ARBETSAN- PASSNINGSVERKSAMHET I ULRICEHAMNS KOMMUN

RIKTLINJER FÖR REHABILITERINGS- OCH ARBETSAN- PASSNINGSVERKSAMHET I ULRICEHAMNS KOMMUN RIKTLINJER FÖR REHABILITERINGS- OCH ARBETSAN- PASSNINGSVERKSAMHET I ULRICEHAMNS KOMMUN Bakgrund Riktlinjer för rehabiliteringsarbete och arbetsanpassningsverksamhet grundar sig på bestämmelser i arbetarskyddsstyrelsens

Läs mer

Arbetsgivarens ansvar för arbetsmiljö och rehabilitering Nuvarande regler

Arbetsgivarens ansvar för arbetsmiljö och rehabilitering Nuvarande regler Arbetsgivarens ansvar för arbetsmiljö och rehabilitering Nuvarande regler Innehållsförteckning INNEHÅLLSFÖRTECKNING...2 INLEDNING...3 Vilka lagar styr arbetsgivarens ansvar?...3 Lagrummet/ Rixlex...3 Källa...3

Läs mer

Ett förebyggande, systematiskt arbetsmiljöarbete leder till en bra arbetsmiljö som gynnar alla.

Ett förebyggande, systematiskt arbetsmiljöarbete leder till en bra arbetsmiljö som gynnar alla. Arbetsmiljö och SAM Arbetsmiljölagen I arbetsmiljölagen finns regler om skyldigheter för arbetsgivare om att förebygga ohälsa och olycksfall i arbetet. Det finns också regler om samverkan mellan arbetsgivare

Läs mer

Samverkansavtal för Landstinget i Östergötland

Samverkansavtal för Landstinget i Östergötland 1(6) Samverkansavtal för Landstinget i Östergötland Medbestämmandeavtal 2002 har här, av parterna gemensamt, utvecklats utifrån FAS 05. 1. Utgångspunkter för samverkan Medbestämmandelagen (MBL), arbetsmiljölagen

Läs mer

De nya sjukpenningreglerna i ett arbetsrättsligt perspektiv

De nya sjukpenningreglerna i ett arbetsrättsligt perspektiv ARTIKEL Annamaria Westregård De nya sjukpenningreglerna i ett arbetsrättsligt perspektiv De nya sjukpenningreglerna kommer att få en rad konsekvenser inte bara för den enskilde utan också på våra arbetsplatser.

Läs mer

Vision Stockholms Stads förhandlingsordning kring arbetsbrist och uppsägningar fr.o.m. 6:e november 2012

Vision Stockholms Stads förhandlingsordning kring arbetsbrist och uppsägningar fr.o.m. 6:e november 2012 Vision Stockholms Stads förhandlingsordning kring arbetsbrist och uppsägningar fr.o.m. 6:e november 2012 Den 8 januari fastställde avdelningsstyrelsen förhandlingsstrukturen som Vision Stockholms stad

Läs mer

UPPGIFT 1 Svarsförslag

UPPGIFT 1 Svarsförslag Övningsfrågor arbetsrätt svar VT 2012 UPPGIFT 1 a) Ja då dessa arbetsuppgifter står i naturligt samband med de arbetsuppgifter hon skall utföra enligt kollektivavtalet. Hon torde också ha tillräckliga

Läs mer

Arbetsmiljö. Arbetsmiljö MBL/MBA LAS FML AML BRB ATL AMF SKL SFB AFS TFA REH BYGG AMA L-AMA

Arbetsmiljö. Arbetsmiljö MBL/MBA LAS FML AML BRB ATL AMF SKL SFB AFS TFA REH BYGG AMA L-AMA Arbetsmiljö Arbetsmiljö LAS FML MBL/MBA BRB SKL REH AML AMF AFS ATL SFB TFA BYGG AMA L-AMA Arbetsmiljö Arbetsmiljölagen Ramlag Förebygga ohälsa och olycksfall God arbetsmiljö Samverkan Arbetsmiljöombud

Läs mer

Arbetslivsinriktad rehabilitering

Arbetslivsinriktad rehabilitering Arbetslivsinriktad rehabilitering Svenska Företagsläkarföreningen RTW, 26 januari 2017 Arbetsrätt light Anställningstrygghet genom lagen om anställningsskydd, LAS LAS är en social skyddslag skyddar den

Läs mer

Utbildningsförvaltningens hantering och rutiner för olämplig lärarpersonal på skolorna i Stockholm

Utbildningsförvaltningens hantering och rutiner för olämplig lärarpersonal på skolorna i Stockholm Utbildningsförvaltningen Personalavdelningen Tjänsteutlåtande Sida 1 (5) 2013-09-02 Handläggare Linda Christensen Telefon: 08-508 33 911 Till Utbildningsnämnden 2013-09-26 Utbildningsförvaltningens hantering

Läs mer

Cirkulärnr: 2006:42 Diarienr: 2006/1701 P-cirknr: :13 FörL, Föräldraledighetslagen. Avdelningen för arbetsgivarpolitik

Cirkulärnr: 2006:42 Diarienr: 2006/1701 P-cirknr: :13 FörL, Föräldraledighetslagen. Avdelningen för arbetsgivarpolitik Cirkulärnr: 2006:42 Diarienr: 2006/1701 P-cirknr: 2006-2:13 Nyckelord: Handläggare: Avdelning: Sektion/Enhet: FörL, Föräldraledighetslagen Malin Looberger Avdelningen för arbetsgivarpolitik Förhandlingssektionen

Läs mer

Kommittédirektiv. Översyn av regelverket kring tvister i samband med uppsägning. Dir. 2011:76. Beslut vid regeringssammanträde den 15 september 2011

Kommittédirektiv. Översyn av regelverket kring tvister i samband med uppsägning. Dir. 2011:76. Beslut vid regeringssammanträde den 15 september 2011 Kommittédirektiv Översyn av regelverket kring tvister i samband med uppsägning Dir. 2011:76 Beslut vid regeringssammanträde den 15 september 2011 Sammanfattning En särskild utredare ska se över reglerna

Läs mer