cannabis Dokumentation från regional konferens om

Transkript

1 cannabis Dokumentation från regional konferens om Karlstad, 3 september 2012

2 Innehåll Tidiga insatser allt viktigare 3 Hjärna i förändring 4 Samverkan är viktig 6-7 Marijuanarökning som medicin? 8 Behandlingsarbete med unga som rökt cannabis och/eller Spice 11

3 Tidiga insatser allt viktigare Under de senaste åren har en förändring skett i attityden kring användning av cannabis. Fler tror att cannabis är en ofarlig drog och legaliseringsdebatten har fått ny fart. Samtidigt publiceras fler och fler studier kring de olika skador som drogen ger. Skadorna handlar ofta om den påverkan drogen har på hjärnan med kognitiva nedsättningar, psykisk sjukdom och psykisk ohälsa. En nyligen publicerad studie från Nya Zeeland visar t ex att de som börjat röka cannabis i unga år får en nedsättning av IQ-nivå. Ett internationellt forskarlag följde drygt ett tusen personer från Dunedin i över 25 år. För de som började röka regelbundet i unga år är den negativa påverkan störst. Ju mer de rökte, desto mer tappade de i intelligens. För hjärnfunktioner har drogen mest negativ inverkan på arbetsminne, tankeprocessers hastighet, förmåga att uttrycka sig och tolkning av sinnesuttryck. Konferensen den 3 september är en del i ett större arbete med att sprida forskningsbaserad kunskap om drogen och dess effekter, hur användningen av drogen ser ut och hur man kan arbeta förebyggande och med tidiga insatser. Konferensen var fullbokad långt innan den gick av stapeln och spridningen på yrkesgrupper bland de närvarande var stor. Ett nära samarbete runt konferensen har funnits mellan nationella cannabisnätverket*, ANDT-samordnare (alkohol, narkotika, doping, tobak) från kommuner och länsstyrelsen samt Polismyndigheten i Värmland. Även samordnare och polis i Örebro län samt representanter för landstinget och SKL (Sveriges kommuner och landsting) har funnits med i arbetet runt konferensen. En viktig målsättning har varit att se dessa konferenser som ett startskott för fortsatt arbete. I Karlstad har ett lokalt pilotprojekt planerats och startar i samband med konferensen. Nyckelpersoner från två gymnasieskolor, två fritidsgårdar samt studenthälsan vid Karlstad universitet kommer under hösten få särskilt stöd och utbildning i cannabisfrågan. Tanken är att dessa personer sedan ska kunna arbeta långsiktigt på sina respektive arbetsplatser med förebyggande insatser och tidig upptäckt. Ju fler som har god kunskap om drogen och dess effekter, desto starkare motkraft mot den legaliseringstrend som ungdomar och unga vuxna idag utsätts för. Vi hoppas att konferensen har bidragit till inspiration, ny kunskap och idéer kring fortsatt arbete och att den kan vara en del i fortsatt samarbete över organisationsgränserna. Ann-Sofie Nordenberg Verksamhetsutvecklare, Karlstads kommun Maude Johansson ANDT-samordnare, Länsstyrelsen Värmland *ett rikstäckande nätverk för behandlare som arbetar med cannabisfrågan. Nätverket samordnas av Karlstad kommun. Cannabis Konferens 3 Karlstad 2012

4 Maria Ellgren Forskare, AstraZeneca Hjärna i förändring Det händer rätt stora saker med vår hjärna, då vi utsätter den för droger som cannabis. Effekten vid flera samtida missbruk utreds i detta nu. Under rubriken Cannabis, alkohol och tobak talade cannabisforskare Maria Ellgren om kunskapsläget i detta ämne. Ellgrens forskning sker främst genom tester på möss, så kallade djurmodeller, där mössen får agera ställföreträdare för människor för att undersöka hur hjärnan reagerar vid cannabispåverkan. Som medicinsk doktor i experimentell neurovetenskap finner hon ledtrådar till hur droger interagerar mot våra hjärnor. En försvårande omständighet för forskningen är att personer som brukar cannabis ofta kombinerar detta med andra droger. Konferensdagen fokuserade på denna drog i kombination med alkohol och tobak. Genom att ofta dricka alkohol efter ett avslut av cannabis fortsätter man också att stimulera de receptorer som cannabisrökning påverkar. Man är där och lurar systemet, alla droger går på belöningssystemen och retar dem, förklarar Ellgren för åhörarna. Syftet med studierna, att se hur vår biologi påverkas och förändras vid drogpåverkan, har stor nytta inom både vården samt socialt arbete. Då de bland annat kan förklara varför vissa, i samhällets ögon, negativa beteenden blir så vanliga hos droganvändare. Det kan handla om att personer får svårigheter att utföra sådana enkla saker som att passa tider eller att aktivt lyssna på någon som talar till en. Detta innebär att vi lättare kan göra oss fria från föreställningen att missbrukaren nödvändigtvis försöker jävlas med omgivningen. Forskningen lär oss också att hjärnan förändras vid regelbundet drogintag, den anpassar sig efter nya förhållanden och är så att säga plastisk. Den gradvisa utvecklingen och förändringen av hjärnan kallas för adaption. Det tar sällan en gång och så är man fast, utan det sker ofta under lång tid. Sedan är det något som har fått bägaren att rinna över och man är fast i ett beroende, berättar Ellgren. Belöningssystemens vikt Hon berättar också att man kan se biologiska förklaringar varför Illustration människor av Patrick väljer J. att Lynch missbruka droger, de negativa & C. konsekvenserna Carl Jaffe till trots. Drogerna interagerar med hjärnans belöningssystem. Hjärnan vänjer sig dock vid intag, och för att få samma belöningseffekt stegras ofta dosen. Något som kan förvärra skadebilden. Mer forskning kan möjligtvis visa tydligare på hur vi påverkas, redan nu vet vi dock att bruket både är skadligt och att ett upphörande av flera samtida missbruk av både lagliga och illegala droger ger störst nytta för den enskilde. Illustration av Patrick J. Lynch, medical illustrator; C. Carl Jaffe, MD, cardiologist. 4 Cannabis Konferens 4 Karlstad 2012

5 Den gradvisa utvecklingen och förändringen av hjärnan kallas för adaption Fakta Cannabis är en hampväxt ur vilket man kan utvinna berusande kåda (hasch) och marijuana (torkade växtdelar) samt cannabisolja. Vanligtvis röks detta för att medföra ett rus som kännetecknas av att brukaren upplever sig avslappnad, upprymd och kan komma att skratta mer än vanligt. Oljan brukar doseras i små mängder på tobak eller cigarettpapper. Ruset brukar i regel vara över mellan 2-3 timmar, den som använder drogen kan dock uppleva att tidsuppfattningen förändras. Vanliga negativa effekter av drogen är bland annat ångest, olust, panikkänslor och förföljelsemani. Dessa effekter rör främst nya användare. Långsikta användare kan bland annat få beständiga problem med minne samt bli avtrubbade och passiva. Även hormonbalansen kan störas, vilket kan få negativa effekter för båda könen. Regelbundna användare tenderar att utveckla tolerans, varpå högre doser behövs för samma effekt. Källa: Centralförbundet för alkohol- och narkotikaupplysning Cannabis Konferens 5 Karlstad

6 Samverkan är viktig Tidiga insatser är av yttersta vikt. Genom dem kan man i bästa fall förmå att bryta missbruk innan det har hunnit eskalera. Detta kan kräva god samverkan mellan fler än en huvudman. Om detta pratade bland annat Ulf Wahlgren om, som är projektledare inom Beroendecentrum i Stockholm. Ulf Wahlgren Beroendecentrum, Stockholm 6 Wahlgren inledde diskussionen genom att berätta en kortare berättelse om samverkansfrågan, utifrån ett möte med Sveriges justitieminister. Ministern frågade honom om det kunde vara en fördel att lagstadga fram bättre samverkan. Då konstaterade denne vad som kanske är uppenbart för de som jobbar ute i olika verksamheter: Ett problem som dyker upp för oss är alltid det här med pengar. Om ni lagstadgar om mer samverkan så kommer det säkert att krävas ytterligare lite pengar för att organisera det och klara av det, berättar Wahlgren. Men man kan samverka både i stort och smått, med eller utan lagar. Att få folk att sluta använda droger har exempelvis varit en av de anledningar till att vi samverkar, och när man ska försöka dra igång det här kan man försöka skaffa olika perspektiv på vad samverkan kan innebära, säger Wahlgren. Större insyn Den kanske viktigaste frågan är tämligen enkel, men möjligtvis lätt att glömma bort när vi talar om flera komplexa organisationer och system som ska dra i samma riktning. Cannabis Konferens 6 Karlstad 2012 Blir patienternas, brukarnas eller klienternas liv bättre av större samverkan? Några förslag gavs till smidigare samverkan. En deltagare kommenterade att det kan vara bra att ha insyn i den andra partens organisation; Det finns en risk att man bygger in en tröghet annars, om man inte får den här insynen, berättar Wahlgren. Smidighet och öppenhet är ju dessutom det man vill ha. Det är både till fördel för de som arbetar med frågorna, och de som i slutändan är de som är själva målgruppen för den drogpreventiva verksamheten.

7 Urban Bengtsson Polismyndigheten, Karlstad Samverkan på gatunivå Urban Bengtsson är polis och jobbar inom Ungdomsgruppen, polismyndigheten i Karlstad. Bland annat utbildar han poliser i cannabis- och narkotikafrågor. Dagen till ära pratade han för konferensbesökarna på CCC. Han berättar bland annat om hur han samarbetat med skolan för att upptäcka och hjälpa unga missbrukare. Ett exempel är hur polisen blev inkopplad i förhållande till en ung tjej, en minderårig, som blev skäligen misstänkt för användande av cannabis. Genom henne kunde man sedan få tag på den som försåg henne med drogen. Det är väldigt få som brukar själva, utan cannabis är en social drog, menar Bengtsson. En praktisk konsekvens av samverkansidén är att Socialtjänsten exempelvis deltar på förhör med unga misstänkta missbrukare. Rent konkret är det ibland inte svårare än att lyfta på luren, och ringa de man behöver ha tag på. Rutinerna i de här fallen är dock tydliga. Hittar vi en ungdom på stan, en torsdagskväll, så kontaktar vi socialjouren och dennes föräldrar direkt så vi får med dem så fort som möjligt, berättar Bengtsson. Cannabis Konferens 7 Karlstad

8 Marijuana Kerstin Käll Överläkare Beroendekliniken, Linköping Denna fråga var utgångspunkten i ett av parallellseminarierna på Cannabiskonferensen. Seminariet hölls av Kerstin Käll, överläkare på beroendekliniken i Linköping. Cannabis har använts som medicin under en längre tid. Redan för 3000 år f.kr. användes cannabis inom medicinen i Kina. Det finns mediciniska effekter av cannabis. Man kan få en smärtlindrande effekt i nivå med Treo eller liknande läkemedel. Cannabis är inte tillåtet som läkemedel i Sverige av synnerligen goda skäl, om man ska lyssna på Käll. Många andra länder tänker på samma sätt. Under Källs genomgång av marijuana som medicin berättade hon om detta, samt om utvecklingen i USA. Många ungdomar har god kännedom om vad som sker på andra sidan Atlanten. Men en del större missförstånd kryper sig in hos ungdomarnas föreställningar. Genom att vuxna, föräldrar och människor som arbetar med drogprevention får koll på fakta, kan man lättare bemöta de som hävdar att marijuana är ett universalläkemedel. Kunskap är nyckeln I skolmiljöer hävdas det bland elever då och då att cannabis inte kan vara farligt eftersom det används som medicin i USA. För att kunna bemöta detta behövs kunskap. Det gäller att veta vad det handlar om, för bakom läkemedelsdiskussionen föregår givetvis en djupare åsiktsflora för och emot legalisering. Det råder en begreppsförvirring i det här. För är cannabis narkotika eller medicin? Om vi tar opium, hur tycker ni att det bör betraktas? Käll riktar frågan mot publiken och konstaterar själv att det kan betraktas som både och. 8 Cannabis Konferens 8 Karlstad 2012

9 rökning som medicin? Sedan, och vad som kanske är viktigare, bara för att något har brukats som medicin historiskt, kanske det inte är särskilt bra som läkemedel idag. Ett historiskt argument håller inte ända fram, om man ska lyssna till Käll. Utvecklingen i USA Vad är det då som har hänt i USA? Käll ger följande bakgrundsbild: 16 delstater, med början i Kalifornien 1996, har genom folkomröstning godkänt marijuanarökning för medicinska ändamål. Kampanjerna för att driva igenom dessa lagförslag har varit välorganiserade och välfinansierade. Man har bland annat använt TV-inslag med gamla svårt plågade patienter och anhöriga som vittnat om hur marijuanarökning lindrat deras plågor i livets slutskede, och därmed vädjat till folks medkänsla. Hur fungerar det i praktiken? I Kalifornien kan en läkare som anser att din sjukdom eller dina symtom skulle kunna lindras av cannabis, skriva en rekommendation i ett dokument; som ej är ett recept, om detta. Vidare kan en anhörig eller vän utses till din vårdare. Därmed kan ni båda inhandla en viss mängd cannabis eller odla ett visst antal plantor, och ni har rätt att inneha drogen utan att lagföras inom den egna delstaten. Cannabis saluförs också i särskilda butiker, så kallade dispensärer. Läkarens rekommendation räcker oftast i ett år och kan med lätthet förnyas. Det sker ingen kontroll av hur mycket en enskild patient odlar eller inhandlar. Man kan handla varje dag och på flera olika ställen. Det finns heller inget krav på uppföljning från läkarnas sida. Läkare som ställer upp på att skriva dessa rekommendationer annonserar sina tjänster i lokala media. Det finns ett ekonomiskt egenintresse i att utfärda rekommendationer, med andra ord. Men många läkare ställer inte upp på detta. Vid en kontroll av en dispensär fann man att mer än hälften av alla rekommendationsbrev var utfärdade av två enskilda läkare. ASAM avråder American Society of Addiction Medicine (ASAM) avråder starkt alla läkare från att rekommendera sina patienter att röka marijuana. Därför att marijuana kan skada patienten genom följande: - Psykiatriska biverkningar som exempelvis psykoser - Det är beroendeframkallande - Det är fyra gånger mer cancerframkallande än tobaksrökning Avslutningsvis: Käll sammanfattar seminariet utifrån frågan; Vad innebär marijuana som medicin? Hennes svar blir: Det handlar om en välorganiserad, välfinansierad strategi med syfte att legalisera all användning av cannabis; med hjälp av dålig vetenskap, okunskap hos den allmänna befolkningen och genom att vädja till människors medlidande med svårt sjuka människor. Cannabis Konferens 9 Karlstad

10 Thomas Lundqvist leg psykolog & docent Rådgivningsbyrån, Lund Behandlingsarbete med unga som rökt cannabis och/eller Spice Under konferensdagen föreläste Thomas Lundqvists bland annat om tidiga interventioner för ungdomar i riskzonen. Han uppmärksammade särskilt lärarna och skolans roll i att tidig upptäcka ungdomar som missbrukar cannabis och Spice. Han menar att det är viktigt att identifiera riskgrupper. Den största riskgruppen är de med neurologiska och sociala problem som inte har fått adekvat hjälp i livet. Särskilt viktigt är det att det finns en förtroendeingivande person som kan kompensera för de brister som ungdomen kan ha på grund av sina problem. Denna person ska kunna fungera som stöd för ungdomen som har neuropsykiatriska och/eller sociala bekymmer. Forskningen ger en bild av att ungdomar som tar cannabis och andra droger har en hög samsjuklighet i form av depressioner, beteendestörningar och trotssyndrom. Cannabis Konferens 10 Karlstad 2012 Lars Stiernelöf, Sunne kommun Konferensen hade en bra fördelning mellan det sociala och mediciniska perspektivet. Den täckte in hela problematiken kring cannabis. Mimmi Adolfson, Eda kommun Jag skulle absolut kunna tänka mig att delta i liknande konferenser om cannabis. Det är alltid nyttigt att träffa andra människor och skaffa ny kunskap. 10

11 Lundqvist menar även att man måste arbeta med värderingar på ett aktivt sätt. Det är viktigt att man skapar allianser, och hur man skapar dessa, påstår Lundqvist. Vi har ett annat kulturklimat idag, menar Lundqvist. Det kan betraktas som negativt, men i och med att kunskaperna har ökat så har vi större förståelse för fungerande metoder och behandlingsarbete. Goda råd I möten med yngre cannabisrökare menar Thomas Lundqvist att man kan anamma ett antal konkreta råd för socialarbetare, vårdarbetare och andra som kommer i kontakt med dessa yngre personer. Det är bland annat viktigt att spräcka den bubbla eller luftslott missbrukaren har byggt upp till följd av sitt användande av cannabis. Korttidsminnet blir ofta försämrat, därmed måste man vara tålmodig och upprepa den information man vill ska förmedlas. I och med att kognitiva funktioner som t ex koncentration, uppmärksamhet och minne är försämrade finns det förklaringar varför man missköter rutiner och tider. Ta diskussionen med den unge. Var konkret, rekommenderar Lundqvist. Vill den unge generalisera om cannabis som medicin, bör man själv konkretisera. Att skära genom några av missförstånden men också styra över diskussionen till det som är relevant. Han exemplifierar detta med en hypotetisk diskussion med en ung cannabismissbrukare, som går igenom alla de uppfattningar som legaliseringsförespråkare använder. Du kan ju stå upp utan käpp. Du verkar inte sjuk, så varför ska du ha medicin? frågar Lundqvist retoriskt. Verkligheten är helt enkelt mycket mer komplicerad än vad den unge vill göra gällande. Viktigt är också att i detta att inte hamna i argumentation men att vara konkret när diskussion uppstår. Cannabis Konferens 11 Karlstad 2012 Stefan Gräsberg, Karlstads kommun Konferensen bestod av spjutspetsarna inom området. Det är alltid nyttigt att lyssna på hur de lägger upp arbetet. Stefan Åhl, Hagfors kommun Konferensen gav mig information, kunskap och jag fick en extra kick eftersom vi var många samlade, och att så många var intresserade och engagerade av frågan. 11

12 Producerad av Kooperativet Mediagruppen Karlstad för Nationella Cannabisnätverket