VERKSAMHETSBERÄTTELSE 2014

Transkript

1

2

3 VERKSAMHETSBERÄTTELSE 2014 LÄNSMUSIKEN I ÖREBRO AB INNEHÅLL ETT FLERDIMENSIONELLT MUSIKALISKT UTBUD PÅ HÖG PROFESSIONELL NIVÅ 4 5 SVENSKA KAMMARORKESTERN EN AMBASSADÖR I VÄRLDEN 6 9 TURNÉ AXPLOCK STATISTIK SVENSKA KAMMARORKESTERN OCH MEDARBETARE 16 ÅRSREDOVISNING LÄNSMUSIKEN MED SVENSKA KAMMARORKESTERN EN STÖRRE ANGELÄGENHET FÖR ÖREBROARE OCH LÄNSBOR 27 ETT VÄLBALANSERAT ÅR MED SPETS NYA KONSERTHUSET 30 3

4 ETT FLERDIMENSIONELLT MUSIKALISKT UTBUD PÅ HÖG PROFESSIONELL NIVÅ Musiken utgör idag en oersättlig livsbetingelse för många invånare i vårt län. Musiken har aldrig varit viktigare än idag och definierar mycket av framför allt ungdomens identitet. Uppgiften att då tillföra nya och fler perspektiv och dimensioner i form och uttryck blir därför viktigare än någonsin. Det stora kommersiella utbudet produceras tekniskt avancerat och med väl tillrättalagd paketering. Därför ökar också kraven på vårt konstnärliga musikutbud för att ge möjligheten att uppleva ett flerdimensionellt musikaliskt utbud på en hög professionell nivå. Hög kvalitet i såväl utförande som idé, form och uttryck blir allt viktigare om innehållet skall ha en möjlighet att nå sin tänkta mottagare. SVENSKA KAMMARORKESTERN EN KVALITETSSYMBOL Vår klassiska musiktradition och den nutida konstmusiken har genom Svenska Kammarorkestern en av landets internationellt mest efterfrågade symfoniska orkestrar en stark position i regionen. Som regionens största kulturinstitution har Länsmusiken i uppdrag att utveckla, producera och tillhandahålla professionell scenkonst inom musikens område. Uppdraget innefattar också att vara ambassadör och tjäna som kvalitetssymbol för regionen och staden nationellt och, kanske framför allt, internationellt. Verksamhetens betydelse manifesteras nu med det arbete som pågår inför inflyttningen i regionens nyrenoverade och utbyggda konserthus med nya möjligheter till kompletterande verksamhet i olika musikaliska dimensioner. FÖRMEDLAR MUSIKALISK VÄRLDS- KLASS TILL EUROPAS METROPOLER 2014 års verksamhet har präglats av att vi fr.o.m. juni månad har konserterna förlagda till en tillfälligt akustikförbättrad Hjalmar Bergmanteater. Vi ser tillbaka på ett intensivt år med turnéer och prestigefyllda uppdrag i Europas musikaliska metropoler som Wiener respektive Berliner Konzerthaus. Tysklands största klassiska musikfestival i Schleswig Holstein, innebar ett uppdrag att genomföra Mendelssohns samtliga symfonier, med ett resultat som t.o.m. fick Frankfurter Allgemeine att höja ögonbrynen. Att avsluta Festspillene i Bergen under jubileumsåret för den norska grundlagen 1814 innebar ett annat symboliskt nationellt uppdrag där vi tydligt förmedlar musikalisk världsklass från Örebro. NYA KONSERTHUSET GER STARK TILLFÖRSIKT Vår tillfälliga adressändring innebar utöver en reducerad salong också att vårt utbud helt saknar de musikaliska evenemang som genom externa arrangörer togs till konserthuset liksom samverkansprojekt med amatör 4

5 musiken som Musik direkt och Kulturnatten. Vetskapen om det nya konserthusets nya och mer variabla spelplatser ger dock en stark tillförsikt för framtiden. Opera på Skäret fick under 2014 klara sig utan Svenska Kammarorkestern, men årets stora föreställning, Verdis Othello, nådde en publik på över personer. Länets operautbud kompletterades med ett konsertant framförande av Mozarts Cosi van tutte i ett utsålt Örebro Konserthus. ORKESTERPRAKT FÖR SKOLBARN Den viktiga unga publiken har inte heller lämnats åt sidan. Serien Efter Dagis flyttade till hösten över till Örebro kultur skolas Pelarsal och kunde genomföra utsålda program såväl vår som höst. De traditionella skolkonserterna från Kroppen vi bor i och andra galaxer till traditionell julkonsert innebar att vi tillsammans nådde skolbarn med musikalisk orkesterprakt och stimulans. Samtidigt är det viktigt, om än kostsamt, att vidareutveckla det nära pedagogiska arbetet med skolklasser som komponerar med hjälp av pedagoger och kompositörer. Vårt fleråriga samverkansprojekt med och på Musikhögskolan vid Örebro Universitet har under 2014 varit intensivare än någonsin. Orkesterkonserter med öppna repetitioner, studentsolister och seminarier. GENOMBROTT FÖR SAMARBETE MED NÄRINGSLIVET 2014 var också året då det långsiktiga och viktiga arbetet med kontakten med stadens näringsliv fick ett glädjande genombrott. I december månad bildades gruppen Svenska Kammarorkesterns Mecenater i en gemensam vilja att genom medlemskap stödja Örebros musikaliska stolthet via två insamlingsstiftelser, Nova och DiPiu. Att på detta sätt inom kulturen och musiken öppna för kundoch personalaktiviteter ger ett värdefullt komplement till idrottsarenorna där samverkan och sponsring sedan länge varit en självklar del i publiksammansättningen. Sverker Gawell, vd Länsmusiken i Örebro AB 5

6 SVENSKA KAMMARORKESTERN EN AMBASSADÖR I VÄRLDEN Ett samhälle berättar om sig själv genom sin kultur och dess institutioner. Örebro är en stad i stark tillväxt där framtidsoptimism genomsyrar både samhället och dess kulturliv. Svenska Kammarorkestern är dess främsta kulturella ambassadör. Vår framfart som en av världens mest framgångsrika orkestrar väcker internationell uppmärksamhet. Där vi spelar berättar vi om ett samhälle som tar plats i världen. LOVORDADE KONSERTER PÅ EUROPAS VIKTIGASTE FESTIVALER Sett i detta perspektiv har 2014 varit ett rikt år. Vid sidan av en full konsertsäsong på hemmaplan i Örebro besökte Svenska Kammarorkestern med Thomas Dausgaard två av Europas allra viktigaste festivaler: Schleswig-Holstein Musik festival och Festspillene i Bergen, med mycket profilerade program. I Bergen avslutade vi festivalen, vars tema var Frihet med 200-årsjubileet av Norges självständighet i åtanke. Här spelade vi Beethovens symboliskt laddade nionde symfoni med Radiokören samt Griegs piano konsert i a-moll för en utsåld Grieghall. I Schleswig- Holstein ledde Dausgaard alla Mendelssohns fem symfonier och två pianokonserter i Hamburg, Kiel och Lübeck, även här inför fulla hus. Pressen med självaste Frankfurter Allgemeine på plats lovordade konserterna. TURNEÉR, SKIVINSPELNING OCH FORTSATT SAMARBETE MED UNIVERSITETET Vi gjorde en vårturné till Stuttgart, Berlin, Wien, Hannover, Wilhelmshaven och Zug i Schweiz med Dausgaard som dirigent samt en höstturné till Wien (igen) samt Düssel dorf, Neumarkt och Tuttlingen med H K Gruber. Dessutom konserter i Stockholm (två gånger i Stockholms konserthus), Karlstad, Norrköping, Nora och Kumla. Med Thomas Dausgaard spelade vi också in Mendelssohns kompletta musik till En midsommarnattsdröm för BIS Records. På hemmaplan genomfördes 22 abonnemangskonserter och 6

7 FOTO: MARCO BORGGREVE FOTO: SUSSIE AHLBURG FOTO: GEORGE LANGE FOTO: ULLA-CARIN EKBLOM FOTO: LARS BORGES FOTO: NIKOLAUS KARLINSKÝ STOCK PHOTO RICHCANO FOTO: PRISKA KETTERER FOTO: JESSE WEINER FOTO: JAMIE JUNG FOTO: ÖZGÜR ALBAYRAK 7

8 FOTO: NEDA NAVAEE FOTO: SUSSIE AHLBURG FOTO: LENNART STENBERG FOTO: CHRISTOFFER ASKMAN FOTO: PER FELIX BROEDE FOTO: PER MORTEN ABRAHAMSEN FOTO: MATS BÄCKER FOTO: ULLA-CARIN EKBLOM FOTO: BRIDGET ELLIOT FOTO: JÖRG GROSSE GELDERMAN FOTO: ERIC LARRAYADIEU 8

9 ett flertal extrakonserter samt fyra veckor med konserter för och med barn och ungdom. Samarbetet med Örebro universitet fortsatte också i olika konsertformer. NYSKAPANDE SAMARBETE UTVECKLAR BARN- OCH UNGDOMSVERKSAMHETEN Vi inledde under hösten ett nyskapande samarbete med en av världens mest framstående musikpedagoger, Richard McNicol, för att utveckla en ny form av kreativ barn- och ungdomsverksamhet tänkt att ta form under Det handlar om att frigöra unga människors eget lyssnande och skapande. Tack vare en privat donation blev det möjligt för oss att köpa in en uppställning med musikinstrument speciellt för barn. Tyvärr har skolor idag begränsade resurser för att tillhandahålla användbara instrument. Med nya konserthuset hösten 2015 öppnas ytterligare möjligheter för dessa instrument. ORKESTERNS DYNAMISKA MOTOR Thomas Dausgaard fortsätter att vara orkesterns dynamiska motor med samma passion och noggrannhet som han visat alla snart 18 år han varit orkesterns chefsdirigent. Av nya dirigenter som gästade orkestern märktes Rafael Payara samt Martin Fröst och Lars Vogt som fyllde dubbla roller även som solister. Eivind Aadand, Nikolaj Znaider (opera med Cosi van Tutte), Joshua Weilerstein, H K Gruber och Daniel Blendulf var på kärt återseende. Både Leif Ove Andsnes och Anthony Marwood medverkade som play-/direct-solister. Och orkesterns egen Katarina Andreasson dirigerade trettondagskonserten. Elena Kats-Chernin s nyskrivna konsert för saxofonkvartett och orkester blev årets beställningsverk. SMÄRTFRI FLYTT TILL HJALMAR BERGMANTEATERN Flytten från konserthuset till Hjalmar Bergmanteatern ställde stora krav på alla inblandade men fungerade glädjande nog smärtfritt. Vi lyckades åtgärda en del av de akustiska utmaningarna med salen och vår publik följde lojalt med till de nya lokalerna. Gregor Zubicky, Konstnärlig chef 9

10 LAEISZHALLE HAMBURG FOTO: THIES RÄTZKE KONZERTHAUS BERLIN FOTO: SEBASTIAN RUNGE KULTUR- UND KONGRESSZENTRUM LIEDERHALLE, STUTTGART FOTO: JUERGEN POLLAK PHOTOGRAPHIE FOTO: RUPERT STEINER FOTO: SUSANNE DIESNER TONHALLE DÜSSELDORF KONZERTHAUS WIEN SVENSKA KAMMARORKESTERN TURNERADE OCH LOVORDADES I ÅR IGEN SVENSKA KAMMARORKESTENS VÅRTURNÉ GICK TILL TYSKLAND, ÖSTERRIKE OCH SCHWEIZ OCH UNDER HÖSTEN BESÖKTES BÅDE ÖSTERRIKE OCH TYSKLAND IGEN. DE SPELADE PÅ TVÅ AV EUROPAS ALLRA VIKTIGASTE FESTIVALER: SCHLESWIG-HOLSTEIN MUSIKFESTIVAL OCH FESTSPILLENE I BERGEN. ALLTID MED FINA RECENSIONER MED I BAGAGET HEM. 10

11 Foto ddp GRIEGERHALLEN BERGEN FOTO: TRYGVE SCHØNFELDER FOTO: BJÖRN UHR/N FOTO: JÖRGEN ERICSSON LOUIS DE GEER NORRKÖPING NORA KYRKA BERGSLAGEN FOTO: SARA EIDEVALD STOCKHOLMS KONSERTHUS FOTO: JAN-OLAV WEDIN FOTO: MARKUS GÅRDER KUMLA KYRKA FRANKFURTER ALLGEMEINE ZEITUNG Feuilleton MONTAG, 18. AUGUST 2014 NR. 190 SEITE 13 TURNÉ The idea to perform all of the large Mendelssohn Symphonies - the heart of this year s Schlesweg Holstein Music Festival programme was a risk taken by Christian Kunht, the new festival director, giving audiences the opportunity to acquaint themselves with some of the lesser known works. But his courage to invite the Swedish Chamber Orchestra to perform has paid off. The sold-out performance in the Laieszhalle was a stroke of luck for the public and for the music. This is because the Danish conductor Thomas Dausgaard does not, like many of his colleagues, treat Mendelssohn incorrectly as the master of pleasing smoothness, but instead takes him seriously, reading the score for what it really is. When have you heard something like the heat of the con fuoco section felt here with such youthful passion in the first movement of the Reformation Symphony? Thomas Dausgaard drives his orchestra forwards as if they are dancing on hot coals. And this is a strong and very lively contrast to the slow introduction which was played with a northern like clarity with little vibrato and an intensity of bowing. But there is also a dance like momentum in the following Allegro. It s a strong leadership from Dausgaard who leads with his body, without the need for a baton. After an unbelievable 17 years as principle conductor where do you find that nowadays? he binds without trace an unspoken understanding with his ensemble, which is immediately wide awake and ready to react to every impulse. In 1997, when Dausgaard joined the orchestra in Örebro, Jan Lisiecki was still a small child. Today he is known as a pianist of a special class. In Mendelssohn s Piano Concerto no. 1 the young Canadian performed the work not as a show-off finger exercise, but ecstatically with his zesty fingerwork. Above all in the Andante,. What an extraordinary musicality! D ie wohl größte Stärke des Kapitalismus oder dessen, was dafür ausgegeben wird ist seine überwältigende und nicht zuletzt deshalb für manche geradezu furchterregende Widerstandsfähigkeit. Er gedeiht überall, breitet sich aus und durchdringt jeden Lebensbereich. Ob in Europa oder Asien, ob im 19. oder 21. Jahrhundert, ob in den Glitzer-Avenuen oder Elendsquartieren dieser Welt die Gefühls-, Denk- und Handlungsmuster, die gemeinhin als kapitalistisch apostrophiert werden und die Ulrich Brand in dieser Zeitung (F.A.Z. vom 16. Juli 2014) mit der Formulierung das bornierte Streben nach Profit auf den Punkt zu bringen versuchte, sind allgegenwärtig. Eine solche Erfolgsgeschichte nährt, auch wenn sie erst wenige Jahrhunderte währt, einen Nimbus. Der Kapitalismus, so will es vielen scheinen, ist unvergänglich, weil unüberwindlich. Mögen doch seine Gegner sich über ihn ereifern und ihn verfluchen, am Ende triumphiert er. Wo sind sie denn geblieben, die großen Lehrgebäude und Systeme, die gegen ihn in Stellung gebracht wurden Sozialismus, Kommunismus und manches andere? Sie sind alle an ihm abgeprallt und letztlich gescheitert. Wie ein Chamäleon passt er sich umstandslos Kulturen und Zeitläuften an und schlägt Jahr für Jahr weltweit mehr Menschen in seinen Bann. Wie die Menschen im Kapitalismus so wollen möglichst viele leben. Was ist sein Geheimnis oder zumindest sein Erfolgsrezept? Wo liegen seine scheinbar unerschöpflichen Kraftquellen? Die Antwort ist einfach, wenn auch für manche verstörend: Er kommt der großen Mehrheit zupass und bedient, wenn schon nicht ihre edelsten, so doch ihre stärksten Triebe. Das bornierte, sprich geistig beschränkte Streben nach Profit, soll heißen nach Vorteil und Gewinn, ist, anders als seine Kritiker meinen, nicht eine seiner Schwächen, sondern eine weitere Stärke. Denn das versteht jeder auf Anhieb: Konzentriere dich auf deinen eigenen Vorteil, und versuche, ihn gegen andere zu verteidigen. Du stehst im Mittelpunkt. Unter dem Strich zählst allein du. Zumindest in seiner heute dominanten Vulgärfassung sind die ethischen und moralischen Anforderungen des Kapitalismus gering. Längst vorbei sind die Zeiten, in denen es noch Teil seines ungeschriebenen Kodex war, dass der Erfolgreiche den weniger Erfolgreichen an seinem Erfolg teilhaben ließ und zwar freiwillig. Ausgesprochen bescheiden sind auch seine intellektuellen Voraussetzungen. Während sich die Jünger sozialistischer Lehren jahrelang mit schwer verständlichen, auf wissenschaftlich getrimmten Theorien herumschlagen mussten, genügen dem Protagonisten des Kapitalismus ein paar simple Verhaltensregeln, die die meisten im Vorübergehen aufschnappen und selbst die Ungebildetsten in Kürze beherrschen. Zugleich ist das kapitalistische Belohnungs- und Bestrafungssystem von bestechender Schlichtheit. Lohn und Strafe stehen nicht erst in einer ferneren oder gar jenseitigen Zukunft an, sondern werden zeitnah erteilt. Und sie sind handfest. Der Kapitalismus belohnt und bestraft nicht spirituell-ästhetisch. Er belohnt und bestraft weitestgehend mit der Zuweisung oder der Vorenthaltung materieller Güter. Dass damit auch Fragen von Ansehen und Macht geregelt werden, steht außer Frage, ist aber für breite Bevölkerungsschichten nicht von ausschlaggebender se verachten oder hassen sie ihn sogar. Aber sie können und wollen nicht von ihm lassen. Brand irrt, wenn er meint, die Menschen hierzulande würden in einer kapitalistischen Wachstumszange gehalten und Hunderte von Millionen würden in den kapitalistischen Arbeitsmarkt gezogen. Wenn das so zwanghaft wäre wie von ihm unterstellt, hätte er leichtes Spiel. Das aber hat er nicht. Die meisten drängen nämlich nicht aus dem Pferch, in dem er sie wähnt, und viele drängen sogar hinein. Denn sie sehen, dass es sich mit ein wenig Geschick und Glück dort ganz behaglich leben lässt. Wenn die Menschen wollten, könnten sie sich den Zumutungen des Kapitalismus durchaus entziehen. Aber die Mehrheit will nicht. Sie vertraut, wenn auch zunehmend zweifelnd, der Verheißung, dass alles immer noch besser werde. Und wer ist nicht gerne dabei bei jährlichen Lohn- und Rentensteigerungen, mehr Geld für Gesundschaftlichen Ordnung, genannt Kapitalismus, die ihre Fundamente aktiv untergräbt! Doch fruchten solche Appelle offenkundig wenig. Von dem angepeilten Jahrzehnt ist mittlerweile fast die Hälfte vergangen, und der Zug fährt immer noch in die falsche Richtung. Die Menschheit beansprucht für ihre wirtschaftlichen Aktivitäten heute anderthalb Globen, und 2030 werden es voraussichtlich zwei sein, wobei es die wohlhabendsten Länder besonders toll treiben. Wirtschaftete die Weltbevölkerung beispielsweise wie die US-Amerikaner, brauchte sie mehr als vier, wirtschaftete sie wie die Deutschen, wären es noch immer zweieinhalb Globen. Dass das kein dauerhaftes Wirtschafts-, geschweige denn Lebensmodell ist, liegt auf der Hand. Das scheint auch die große Bevölkerungsmehrheit in Deutschland so zu sehen wünschten sich nach einer Umfrage im Auftrag der Bertelsmann-Stiftung acht von zehn Bundesbürgern eine Der große Gatsby hier mit Leonardo DiCaprio kündet auch vom Charme des Kapitalismus. rungen in Aussicht stellt, sollen diese in den Worten Brands nicht auf dem Rücken der Menschen ausgetragen werden. Soll das heißen, die Menschen könnten bei derartigen Umwälzungen ausgespart bleiben? Das wird schwerlich möglich sein. Wenn dennoch solche Postulate erhoben werden, sind sie diktiert von der Furcht, die Menschen könnten auf Einschnitte in ihrer Lebensführung weniger Autos, weniger Flugreisen, weniger Fleischkonsum und manches andere abwehrend reagieren und die Politiker aller Couleur abstrafen. Da erscheint es politisch opportuner, entweder zu behaupten, alles könne und werde im Großen und Ganzen so bleiben, wie es ist, oder zu erklären, vieles werde sich zwar ändern, aber die Menschen erlitten dadurch keine Nachteile. Die Furcht vieler Politiker vor den Menschen scheint groß zu sein. Wie viel und welche Wahrheit vertragen sie? Und wie ist diese Wahrheit zu dosieren Die unerwiderte Liebe der Menschen zum Kapitalismus Abgesänge sind verfrüht: Die Menschen lieben die kapitalistische Wirtschaftsordnung. Sie drängen hinein, nicht heraus. Das kommt, weil dessen Regeln einfach zu begreifen sind und das materielle Ergebnis stimmt. Doch es ist ein Vertrag zu Lasten Dritter, nämlich der Grundsicherungsbezieher, nur unter Bedingungen zerstörerischer Ausbeutung von materiellen Ressourcen, Umwelt und nicht zuletzt Menschen möglich. Die Bürger der früh industrialisierten Länder, die allesamt zum wohlhabendsten Fünftel der Weltbevölkerung zählen, erlitten vermutlich einen Schock, wenn sie ihren hehren Worten Taten folgen ließen und beispielsweise die afrikanische Teepflückerin und die asiatische Näherin menschenwürdig entlohnten oder für Rohstoffe Preise zahlten, bei denen auch Knappheits- und Umweltkosten berücksichtigt sind. Die Folge wäre eine Preis- und Kostenexplosion, gegen die es kein Aufbegehren gäbe. Denn ein Ausgleich wegen gestiegener Lebenshaltungskosten, wie er heute regelmäßig von Gewerkschaften und sonstigen Interessenverbänden gefordert und oft auch durchgesetzt wird, hätte keinen Adressaten. Das ist nicht, edel aber ehrlich: Wie die Dinge liegen, lebt eigentlich nur der homo rapax, der räuberische Mensch, materiell angenehm. Zwar ist das nicht neu, hat sich aber im Laufe der Zeit institutionell verfestigt und betrifft nicht mehr nur Individuen, sondern ganze Völker. Diesem homo rapax ist die Wirtschafts- und Gesellschaftsordnung des Kapitalismus auf den Leib geschneidert. Sie ist das Biotop, in dem er aufblüht. N icht zuletzt bedingt durch überkommene ethische Normen gestehen sich nur wenige ein, dass der Wohlstand, den sie genießen, allenfalls teilweise auf eigener Tüchtigkeit, im Übrigen aber auf der fortdauernden Überforderung von Lebensgrundlagen und Mitmenschen gründet. Deshalb rotiert namentlich in früh industrialisierten Ländern unablässig eine Erklärungs- und Rechtfertigungsmaschinerie, die buchstäblich so alt ist wie Adam und Eva. Jahrtausendelang war es der Teufel, der den Menschen zur Sünde verführt hat. Der Mensch als solcher war gut. Jetzt ist es ein System, der Kapitalismus, das den Menschen zu fehlsamem Verhalten verleitet. Ohne dieses System wäre der Mensch ein anderer. Also nieder mit dem System. Wenn es doch so einfach wäre! Seit vielen Generationen bemüht sich vornehmlich die politische Linke, den Kapitalismus zu reformieren oder besser noch durch eine andere, humanere Ordnung zu ersetzen. Das Ergebnis dieses Mühens ist auf globaler Ebene ein totaler Fehlschlag. Wer kann, bereichert sich schamloser denn je. Das wohlhabendste Fünftel der Menschheit beansprucht mittlerweile 83 Prozent der Weltgütermenge. Für das wirtschaftlich schwächste Fünftel bleibt gerade einmal gut ein Prozent. Und was auf globaler Ebene gilt, setzt sich im binnengesellschaftlichen Bereich fort. Alles nur Fehlfunktionen eines Systems oder in der Sprache der Technik auch menschliches Versagen? Denn schließlich sind es Menschen, die Systeme so oder anders aufladen. Es sei wiederholt: Beim derzeitigen Wissens- und Könnensstand bedeutet jedes Wachstumsprozent, jede Lohnrunde, jede weitere soziale Wohltat oder jede zusätzliche öffentliche Leistung zwar nicht zwangsläufig, aber nach allen bisherigen Erfahrungen in der Regel eine Erhöhung des zerstörerischen Drucks auf die Lebensgrundlagen und damit eine Beschleunigung ihres Zusammenbruchs. Es kann ja sein, dass die Menschheit irgendwann so wissend und könnend sein wird, dass sie ihren materiellen Lebensstan- Nimm das, Richard Wagner! Thomas Dausgaard dirigiert Mendelssohn beim Schleswig Holstein Musik Festival ohne Glätte Zwischen 1996 und 2013 setzte das Schleswig Holstein Musik Festival auf Länderschwerpunkte. Der neue Intendant Christian Kuhn, Nachfolger von Rolf Beck, beginnt mit einer programmatischen Änderung. Im Mittelpunkt der diesmal 164 Konzerte, die an 84 Spielstätten stattfinden, steht zum ersten Mal ein Komponist: Felix Mendelssohn Bartholdy, dessen Musik bis heute immer noch unter vielen wagnergedüngten Vorurteilen zu leiden hat. Insbesondere wird sie oft dem Vorwurf der Glätte ausgesetzt. Ein Grund für diese gedankenlose oder auch absichtsvolle Voreingenommenheit mag es gewesen sein, dass Mendelssohn insofern aus der Reihe fiel, als er in seinen Symphonien und Konzerten eben nicht der Versuchung erlag, in den Schatten zu treten, den Beethoven warf. Für die Aufführung der fünf Symphonien und der beiden Klavierkonzerte wurde das 1995 gegründete Swedish Chamber Orchestra unter dem dänischen Dirigenten Thomas Dausgaard engagiert, als Solist der kanadisch-polnische Pianist Jan Lisiecki, dem im vergangenen Jahr der Leonard Bernstein Award des Festivals zuerkannt worden war. Die beiden ersten der drei Konzerte fanden in Kiel und in Hamburg statt. Wie stark der Klang eines Orchesters von den akustischen Gegebenheiten des Konzertsaals abhängig ist, zeigte sich im Konzertsaal des Kieler Schlosses, in dem ein Teil der Zuschauer hinter dem Orchester sitzt. Diese Öffnung führt zu einer irritierenden Diffusion des Schalls. Der Klang des Orchesters, der doch in anderen Kontexten, etwa den Aufnahmen der Symphonien von Robert Schumann, schlank und transparent ist, wirkte hier so kompakt und wuchtig, als ginge es Dausgaard um die dynamische Fülle eines großen Symphonieorchesters. So brandeten die zarten Wellen der Konzert-Ouvertüre Das Märchen von der schönen Melusine die im Vorspiel von Wagners Rheingold nachklingen wie kräftige Wogen an. Dausgaard, in seinem Habitus ein mit ausholender Gestik und mimischer Exuberanz agierender, doch differenziert schlagender Musikdarsteller, ließ bei der dritten Symphonie (der Schottischen ), die den vermeintlichen Schnellschreiber Mendelssohn zwischen 1829 und 1841 beschäftigte, den Eindruck von Glätte oder von romantischem Überschwang nicht aufkommen. Plastisch die instrumentatorischen Finessen des Beginns nur Violinen, Oboen, Klarinetten und Hörner; kernig das tänzerische Scherzo, subtil der langsame Adagio- Satz mit seinen Kontrasten zwischen der Melodik der Streicher und den düsteren Bläserakkorden; voller Emphase dann die Allegro-maestoso-Episode des Finalsatzes. Für den enthusiastischen Beifall bedankten sich Dirigent und Orchester mit dem Dacapo des Scherzo-Satzes. Zuvor hatte Lisiecki, ein neunzehn Jah- 11

12 LÄNSMUSIKEN ÄR MER ÄN SVENSKA KAMMARORKESTERN ETT AXPLOCK AV ANDRA PROJEKT OCH SAMARBETEN SOM UNDER ÅRET LOCKAT PUBLIK TILL KONSERTHUSET. FOTO: LINNEA RHEBORG RHEBORG EN STANDUPFÖRESTÄLLNING BO KASPERS ORKESTER EFTER DAGIS LILLA TRAMS FOTO: BOHUMÍR STEHLÍK FOTO: MATS BÄCKER FOTO: JANNE LANDSTRÖM SANDVIKEN BIG BAND EN SKAM FÖR SVERIGE MAGNUS BETNÉR OCH SORAN ISMAIL EXTRA ROMANTISKT ÖREBRO KAMMARMUSIKFÖRENING 12 AXPLOCK 2014

13 STATISTIK 2014 Som komplement till årsredovisningen om verksamhetens omfattning och utfall i ekonomiska termer kompletteras bilden med nedan redovisade uppgifter om antal genomförda evenemang under år 2014, antal besökare och en uppskattad intäkt från betalande kunder. FÖRSÄLJNINGSSTATISTIK ANTAL PUBLIK BILJETTINTÄKT Örebro Konserthus/ Hjalmar Bergmanteatern varav Orkesterkonserter (varav Barn och ungdom) (38) (10 389) (53 513) Andra evenemang ÖVRIGT ÖREBRO LÄN Orkesterkonserter Andra evenemang UTANFÖR ÖREBRO LÄN Sverige Utomlands TOTALT PUBLIKENS FÖRDELNING 2014 FÖRDELNING PÅ FACEBOOK Örebro Konserthus har gillare, en siffra som växt stadigt sedan starten. Det är i princip lika många män som kvinnor som gillar sidan och genom den når vi personer ur målgruppen i åldrarna år. UTANFÖR ÖREBRO LÄN 15 % ÖVRIGT ÖREBRO LÄN 49 % ÖREBRO KONSERTHUS/ HJALMAR BERGMANTEATERN 36 % 3 % 8 % 8 % 9 % ÅR ÅR ÅR ÅR 3 % 11 % 8 % 7 % 11 % 8 % ÅR ÅR 7 % 5 % Totalt 97 %, övriga 3 % har inte uppgett kön och ålder i sin facebook-profil. 6 % 65+ ÅR 4 % KVINNOR MÄN STATISTIK

14 PUBLIKINTÄKTER Örebro Konserthus/Hjalmar Bergmanteatern Örebro län övrigt Sverige övrigt Internationellt Totalt INTERNATIONELLT SVERIGE ÖVRIGT ÖREBRO LÄN ÖVRIGT ÖREBRO KONSERTHUS/ HJALMAR BERGMANTEATERN 14 STATISTIK 2014

15 OFFENTLIG FINANSIERING INTÄKTER KOSTNADER INTERNATIONELLT PRODUKTIONSKOSTNADER ÖREBRO KOMMUN ORDINARIE STATEN ORDINARIE ÖREBRO KOMMUN ÖVRIGT STATEN ÖVRIGT REGIONEN EGNA BILJETTINTÄKTER ANSLAG ÖREBRO KOMMUN ANSLAG STATEN ANSLAG ÖVRIGA ÖVRIGT MARKNADS- OCH ADMINISTRATIONS- KOSTNADER LOKALKOSTNADER PERSONALKOSTNADER STATISTIK

16 SVENSKA KAMMARORKESTERN VIOLIN 1 Katarina Andreasson, 1:e konsertmästare Urban Svensson, 1:e alt konsertmästare Roger Olsson, 2:e konsertmästare Johan Andersson Hans Elvkull Olof Ericsson Lena Ludéen Charlotte Wargert VIOLIN 2 Anna Jansson * Lena Sjölund ** Robert Bruus Cecilia Bukovinszky Christina Olofsdotter Hallberg Tony Larsson VIOLA Hanne Skjelbred * var anställd t.o.m. aug 2014 Linn Elvkull ** Mikael Ludéen Paul Morgan Kate Pelly CELLO Mats Levin, solocellist Hanna Thorell, alt solocellist Rajmund Follman Andreas Tengberg KONTRABAS Sébastien Dubé, solobasist Peter Nitsche * Josée Deschênes ** FLÖJT Fiona Kelly * Urban Hallberg *** OBOE Karin Egardt * Lisa Almberg ** KLARINETT Ingrid Meidell Noodt * Kjell Nytting *** FAGOTT Mikael Lindström * Marcus Carlsson ** HORN Terese Larsson * Göran Hülphers ** TRUMPET Anders Hemström * Margit Csökmei ** PUKA/SLAGVERK Lars Fhager * * stämledare ** alternerande stämledare *** andreblåsare ÖVRIGA MEDARBETARE LÄNSMUSIKEN I ÖREBRO AB VALDA FRÅN ÖREBRO KOMMUN OCH LANDSTINGET LEDAMÖTER (2014) Gunn Öjebrandt (kd) Ordförande Margareta Johansson (s) vice ordförande Sara Dicksen (m) Thomas Eriksson (mp) Charlotte Edberger Jangdin (c) Malin Kronqvist Håård (s) Leslie Kot (s) Börje Ström (fp) Katarina Tolgfors (m) SUPPLEANTER Gustaf Brantedahl (v) Peter Geisler (m) Tomas Hagenfors (kd) Lars B Stenström (kd) Lena Widestrand (s) PERSONALREPRESENTANTER Urban Hallberg SYMF/Avd. 18 Lena Hultberg Unionen/TF/DIK REVISOR (POL) Ingemar Karlsson Arild Wanche REVISORSUPPLEANT (POL) Britta Bjelle Gunvor Lindkvist Sverker Gawell, vd Nina Glimvall, marknadschef t.o.m. okt 2014 Gregor Zubicky, konstnärlig chef Mikael Ahlbäck, administrativ chef Anne-Mette Holmgren, notbibliotekarie/ administrativ assistent Lena Hultberg, orkesterproducent Anna Grevillius, redovisningsekonom Christian Lund, scenmästare Madelen Renner, evenemangskoordinator/ marknadsassistent 16 SVENSKA KAMMARORKESTERN OCH MEDARBETARE

17 ÅRSREDOVISNING 2014 LÄNSMUSIKEN I ÖREBRO AB ORG NR Styrelsen och verkställande direktören för Länsmusiken i Örebro AB får härmed avge årsredovisning för räkenskapsåret FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE Allmänt om verksamheten Bolaget har sitt säte i Örebro kommun, i Örebro län och ägs av Örebro Rådhus AB till 91 % och av Örebro Läns Landstings Förvaltnings AB med resterande 9 %. Bolaget har till föremål för sin verksamhet att producera professionell musik och utveckla musikverksamhet i Örebro kommun och i Örebro län. Utveckling av företagets verksamhet, resultat och ställning Ekonomisk översikt Nettoomsättning Balansomslutning Avkastning på sysselsatt 2,9 % 6,0 % 0,1 % 5,5 % kapital Avkastning på eget kapital 13,2 % 31,7 % 3,6 % 23,3 % Soliditet 24,8 % 21,2 % 24,2 % 28,7 % Antal evenemang Antal besökare Definitioner se not Driftsanslaget från Statens Kulturråd har sedan flera år stagnerat. Örebro kommun har kompenserat delar av detta genom ökade bidrag varför den kommunala andelen av den offentliga finansieringen fortsätter att öka. Särskilda medel tillfördes från Örebro läns Landsting, Örebro och Ljusnarsbergs kommuner och Kulturrådet för att säkerställa musikteaterproduktion i länet. Konsertverksamheten med Svenska Kammarorkestern i centrum röner allt större framgångar såväl internationellt, nationellt som på hemmaplan, inte minst medialt. Den starka prioriteringen av barn och unga fortsätter. De, för skolorna, kostnadsfria skolkonserterna riktas till hela Örebro län. Insatserna för att nå särskilt angelägna publikgrupper måste utvecklas genom samverkan med fler av civilsamhällets organisationer än vad som idag uppnås har inneburit speciella förutsättningar genom starten av konserthusets stora om- och tillbyggnad. Konsertverksamheten som under våren 2014 bedrivits av Örebro Konserthus flyttade efter sommaren till Hjalmar Bergmanteatern i centrala Örebro. Att inte ha tillgång till egna fasta lokaler medför att såväl uthyrningsverksamheten som samverkansprojekt minskat drastiskt och resulterat i färre besökare och evenemang för året. Färre antal sittplatser vid konserterna bidrar även till den minskade besökarsiffran. Samarbetet med Musikhögskolan vid Örebro Universitet har dock utökats under Verksamheten för körmusik inom LMAB (Swicco) har under 2014 reducerats kraftigt och avslutas efter detta år. Den helt dominerande händelsen för verksamheten under 2014 var och är även under 2015 den stora ny- och tillbyggnaden av Örebro Konserthus som radikalt kommer att förbättra förutsättningarna för bolaget att till ägarna och allt fler av länets invånare leverera musikaliska konstnärliga möten och upplevelser. Årets resultat har påverkats negativt av nya regler (K3) för periodisering av marknadsföringskostnader ( 155 tkr) och en kostnadsföring av tidigare skattefordran vilken uppstått i samband med utlandsturné ( 236 tkr). Årets investeringar har uppgått till 0 tkr (102 tkr 2013). Årets verksamhet resulterar i ett underskott på 259 tkr. 17

18 Väsentliga händelser efter räkenskapsårets utgång År 2015 innebär att verksamheten flyttar tillbaka till ett ombyggt och renoverat Örebro Konserthus där upplevelsen för vår publik förbättrats mångfalt såväl vad gäller själva konsertupplevelsen som våra möjligheter till att ta hand om besökarna i större lokaler med utökade serveringsmöjligheter före, under och efter föreställningarna. Fler olika scener innebär även möjligheten till ett utökat och mer varierat utbud för örebropubliken. Förslag till disposition av företagets vinst eller förlust Styrelsen föreslår att fritt eget kapital, kr behandlas enligt följande Fondemission 0 Utdelning (ange antal aktier utdelning per aktie) 0 Annat (specificera) 0 Balanseras i ny räkning kr Summa kr Vad beträffar resultat och ställning i övrigt hänvisas till efterföljande resultat- och balansräkningar med tillhörande noter. RESULTATRÄKNING Not Nettoomsättning Driftskostnader 2, Bruttoresultat Försäljningskostnader Administrationskostnader 2, 3, Övriga rörelseintäkter Rörelseresultat Resultat från finansiella poster Ränteintäkter och liknande resultatposter Räntekostnader och liknande resultatposter 8 3 Resultat efter finansiella poster Resultat före skatt Skatt på årets resultat 0 20 Årets resultat

19 BALANSRÄKNING Not TILLGÅNGAR Anläggningstillgångar Materiella anläggningstillgångar Inventarier, verktyg och installationer Summa anläggningstillgångar Omsättningstillgångar Varulager m.m. Färdiga varor och handelsvaror Kortfristiga fordringar Kundfordringar Fordringar hos koncernföretag Fordringar hos Örebro kommun Aktuell skattefordran Övriga fordringar Förutbetalda kostnadecr och upplupna intäkter Summa kortfristiga fordringar Kassa och bank Summa omsättningstillgångar SUMMA TILLGÅNGAR

20 BALANSRÄKNING Not EGET KAPITAL OCH SKULDER Eget kapital Bundet eget kapital 7 Aktiekapital, aktier med kvotvärde kr Fritt eget kapital Överkursfond Balanserad vinst eller förlust Årets resultat Summa fritt eget kapital Summa eget kapital Kortfristiga skulder Leverantörsskulder Skulder hos koncernföretag Övriga skulder Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter Summa kortfristiga skulder SUMMA EGET KAPITAL OCH SKULDER Ställda säkerheter 0 0 Ansvarsförbindelser Svensk Scenkonst (arbetsgivarorganisation)

21 NOTER Not 1 Redovisningsprinciper Från och med räkenskapsåret 2014 upprättas årsredovisningen med tillämpning av årsredovisningslagen och Bokföringsnämn dens allmänna råd BFNAR 2012:1 Årsredovisning och koncern redovis ning (K3). Tidigare tillämpades årsredovisningslagen och Bokföringsnämndens allmänna råd förutom BFNAR 2008:1 (K2) och BFNAR 2012:1 (K3). Övergången har gjorts i enlighet med föreskrifterna i K3:s kapitel 35. Övergången har inte medfört några förändringar i redovisade poster eller belopp på grund av att inga poster finns i balansräkningen som påverkas av K3-regelverket. Tillgångar och skulder har värderats till anskaffningsvärdet om inget annat anges. Materiella anläggningstillgångar Materiella anläggningstillgångar redovisas till anskaffningsvärde minskat med ackumulerade avskrivningar och nedskrivningar. I anskaffningsvärdet ingår förutom inköpspriset även utgifter som är direkt hänförliga till förvärvet. Avskrivning sker linjärt över tillgångens beräknade nyttjandeperiod eftersom det återspeglar den förväntade förbrukningen av tillgångens framtida ekonomiska fördelar. Avskrivningen redovisas som kostnad i resultaträkningen. Inventarier, verktyg och installationer Instrument 5 10 år år Leasing Alla leasingavtal redovisas som operationell leasing. Leasingavgifterna enligt operationella leasingavtal, inklusive förhöjd förstagångshyra men exklusive utgifter för tjänster som försäkring och underhåll, redovisas som kostnad linjärt över leasingperioden. Varulager Varulagret är upptaget till det lägsta av anskaffningsvärdet och nettoförsäljningsvärdet. Därvid har inkuransrisk beaktats. Anskaffningsvärdet beräknas enligt först in-först ut-principen. I anskaffningsvärdet ingår förutom utgifter för inköp även ut gifter för att bringa varorna till deras aktuella plats och skick. Skatt Skatt på årets resultat i resultaträkningen består av aktuell skatt och uppskjuten skatt. Aktuell skatt är inkomstskatt för innevarande räkenskapsår som avser årets skattepliktiga resultat och den del av tidigare räkenskapsårs inkomstskatt som ännu inte redovisats. Upp skjuten skatt är inkomstskatt för skattepliktigt resultat avseende framtida räkenskapsår till följd av tidigare transaktioner eller händelser. Intäkter Det inflöde av ekonomiska fördelar som företaget erhållit eller kommer att erhålla för egen räkning redovisas som intäkt. Intäkten värderas till verkliga värdet av det som erhållits eller kommer att erhållas, med avdrag för rabatter. Försäljning av varor Vid försäljning av varor redovisas intäkten vid leverans. Koncernbidrag som erhållits/lämnats redovisas som en bokslutsdisposition i resultaträkningen. Det erhållna/lämnade koncernbidraget har påverkat företagets aktuella skatt. Offentliga bidrag Ett offentligt bidrag som inte är förknippat med krav på framtida prestationer redovisas som intäkt när villkoren för att få bidraget uppfyllts. Ett offentligt bidrag som är förenat med krav på framtida prestation redovisas som intäkt när den prestationen utförs. Om bidraget har tagits emot innan villkoren för att redovisa det som intäkt har uppfyllts, redovisas bidraget som en skuld. Ersättningar till anställda Planer för vilka pensionspremier betalas redovisas som avgiftsbestämda vilket innebär att avgifterna kostnadsförs i resultaträkningen. 21

22 Not 2 Anställda, personalkostnader och arvoden till styrelse och revisorer Medelantalet anställda (varav män) (58 %) (60 %) Redovisning av könsfördelning i företagsledningar Styrelsen, andel kvinnor 67 % 67 % Övriga ledande befattningshavare, andel kvinnor 0 % 0 % Löner och andra ersättningar samt sociala kostnader, inklusive pensionskostnader Löner och ersättningar Sociala kostnader (varav pensionskostnader) (4 555) (4 761) Av företagets pensionskostnader avser kr (f.å kr) företagets ledning avseesnde 1 (1) person. Löner och andra ersättningar fördelade mellan styrelseledamöter m.fl. och övriga anställda Styrelsen och verkställande direktören (varav tantiem o.d.) ( ) ( ) Övriga anställda (varav tantiem o.d.) ( ) ( ) Summa löner och ersättningar Not 3 Operationell leasing Leasingavtal där företaget är leasingtagare Framtida minimileasingavtal avseende icke uppsägningsbara operationella leasingavtal Inom ett år Mellan ett och fem år Senare än fem år Hyresavtalet för lokalerna, med fastighetsägaren Örebroporten Fastigheter AB, uppgår efter om byggnationen av Örebro Nya Konserthus till tkr/år och börjar gälla från

23 Not 4 Skatt på årets resultat Aktuell skattekostnad 0 0 Uppskjuten skatt Avstämning av effektiv skatt Procent Belopp Procent Belopp Resultat före skatt Skatt enligt gällande skattesats 22 % % 149 Ej avdragsgilla kostnader Ökning av underskottsavdrag utan motsvarande aktivering av uppskjuten skatt Redovisad effektiv skatt 0 0 Not 5 Inventarier, verktyg och installationer Ackumulerade anskaffningsvärden Vid årets början Nyanskaffningar Avyttringar och utrangeringar Summa ackumulerade anskaffningsvärden Ackumulerade avskrivningar Vid årets början Återförda avskrivningar på avyttringar och utrangeringar Årets avskrivning på anskaffningsvärden Summa ackumulerade avskrivningar Redovisat värde vid årets slut Not 6 Ansvarsförbindelser Ansvarsförbindelse gentemot Svensk Scenkonst på kr. Medlemmarnas ansvarigsbelopp utgör tillsammans Svensk Scenkonsts garantifond och må uppsägas till betalning endast efter beslut av styrelsen, då så erfordras för utgivande av ersättning vid konflikt. Enligt bestämmelserna i 12 i stadgarna för Svensk Scenkonst. 23

24 Not 7 Eget kapital Aktiekapital Överkursfond Balanserat resultat Årets resultat Totalt Belopp vid årets ingång Vinstdisposition enligt beslut av årsstämman: Balanseras i ny räkning Årets resultat 259 Belopp vid årets utgång Not 8 Koncernuppgifter Företaget ägs till 91 % av moderföretaget Örebro Rådhus AB org.nr , med säte i Örebro. Örebro Rådhus AB upprättar koncernredovisning. 9 % av företaget ägs av Örebro Läns Landstings Förvaltnings AB. Köp och försäljning avseende koncernföretag Inköp 4,3 % 4,8 % Försäljning 1,0 % 0,5 % Vid inköp och försäljning mellan koncernföretag tillämpas samma principer för prissättning som vid transaktioner med externa parter. Fordran på Örebro kommun avseende koncernkonto Koncernkonto Internlimiten på kontot uppgår till kr. Not 9 Nyckeltalsdefinitioner Nettoomsättning Balansomslutning Avkastning på sysselsatt kapital % Avkastning på eget kapital % Soliditet % Antal evenemang Antal besökare Bolagets totala nettoomsättning, exklusive övriga rörelseintäkter Totala tillgångar Rörelseresultat plus finansiella intäkter/totala tillgångar Rörelseresultat/Totalt Eget kapital Totalt Eget kapital/totala tillgångar Antal evenemang med besökande publik i Länsmusikens regi under året Länsmusikens regi under året 24

25 Örebro den 11 mars 2015 Gunn Öjebrandt Ordförande Sverker Gawell Vd Margareta Johansson Vice ordförande Börje Ström Styrelseledamot Carl Alsätra Styrelseledamot Charlotte Edberger Jangdin Styrelseledamot Fredrik Bernhardtz Styrelseledamot Ann-Britt Stålblad Styrelseledamot Malin Kronqvist Håård Styrelseledamot Katarina Tolgfors Styrelseledamot Min revisionsberättelse har avgivits den 18 mars 2015 Stefan Tärnell Auktoriserad revisor 25

26 Lekmannarevisorerna Länsmusiken i Örebro AB Till årsstämma i Länsmusiken i Örebro AB Org nr GRANSKNINGSRAPPORT FÖR ÅR 2014 Vi, av fullmäktige i Örebro kommun och Örebro läns landsting utsedda lekmannarevisorer, har granskat Länsmusiken i Örebro AB:s verksamhet. Styrelse och vd svarar för att verksamheten bedrivs i enlighet med gällande bolagsordning, ägardirektiv och beslut samt de föreskrifter som gäller för verksamheten. Lekmannarevisorernas ansvar är att granska bolagets verksamhet och interna kontroll och att pröva om verksamheten bedrivs i enlighet med fullmäktiges uppdrag. Granskningen har utförts enligt aktiebolagslagen, kommunallagen och god revisionsed i kommunal verksamhet samt utifrån regemente och bolagsordning. Granskningen har genomförts med den inriktning och omfattning som behövs för att ge oss rimlig grund förbedömning och prövning. Vi har för vår granskning också tagit del av styrelsens protokoll, årsredovisningen för år 2014 samt handlingar av betydelse för företagets styrning och skötsel. Vi har samtalat med bolagets verkställande ledning och med företrädare för styrelsen. Vi vill gärna återigen framhålla den positiva PR som Svenska Kammarorkestern ger Örebro och länet, genom sina framträdanden på andra platser i Sverige och utomlands vilket återspeglas i den kritikerrosade pressen på dessa orter. Vi bedömer att bolagets verksamhet har skötts på ett ändamålsenligt och från ekonomisk synpunkt tillfredsställande sätt och med tillräcklig intern kontroll. Den interna kontrollen har granskats i samverkan med bolagets auktoriserade revisor. Örebro den 24 mars 2015 Ingemar Karlsson Lekmannarevisor Arild Wanche Lekmannarevisor 26

27 LÄNSMUSIKEN MED SVENSKA KAMMAR OR KESTERN EN STÖRRE ANGE LÄGENHET FÖR ÖREBROARE OCH LÄNSBOR Den 26 april 2014 var en efterlängtad dag! En mycket speciell dag då vi sade tack och adjö till ett slitet konserthus som ska genomgå en nödvändig renovering och välkomna oss åter i slutet av nästa år. TACK VARE DE VIKTIGA beslut som fattats kan jag som styrelseordförande med glädje och stolthet konstatera att äntligen blir det verklighet av det som verksamheten så länge önskat och verkligen har behov av. Styrelsen har gjort vad den kunnat för att påverka och driva på beslutsprocessen. DET NYA KONSERTHUSET ska bli ett hus att längta till, står det i styrelsens målsättningsdokument. En magnet för stadens och regionens kulturliv med en orkester i världsklass som erbjuder musikglädje och professionalitet. Ett väl fungerande konserthus kommer att utgöra en betydelsefull länk i den kulturella infrastrukturen. Lekmannarevisorerna skriver i sin granskningsrapport för år 2014: Vi vill gärna återigen framhålla den positiva PR som Svenska Kammarorkestern ger Örebro och länet, genom sina framträdanden på andra platser i Sverige och utomlands vilket återspeglas i den kritikerrosande pressen på dessa orter. Länsmusiken med Svenska Kammarorkestern ska bli en större angelägenhet för örebroare och länsbor och vara ett nav för kulturellt utvecklingsarbete och samverkan i Örebro och Örebroregionen. Svenska Kammarorkestern ska fortsätta utvecklas och stärka sin ställning lokalt, regionalt, nationellt och internationellt. Svenska Kammarorkestern ska också vara en orkester för barn och unga. UNDER RENOVERINGSPERIODEN FYLLS konserthuset av ljud från maskiner av olika slag medan skön musik ljuder i Hjalmar Bergmanteatern och på andra platser. Att bedriva verksamhet under provisoriska former ställer krav på alla berörda. Vi som styrelse är stolta över att verksamheten bedrivits med stor professionalitet även under detta spelår. Nu ser vi fram emot invigningen av det nya konserthuset i slutet av jubileumsåret 2015! Gunn Öjebrandt, styrelseordförande Länsmusiken i Örebro AB 27

28 ETT VÄLBALANSERAT ÅR MED SPETS I mitt samarbete med Svenska Kammarorkestern har 2014 innehållit ett välbalanserat års alla ingredienser: stimulerande konsertprogram hemma, stora internationella turnéer, en ny symfonicykel av en av de stora kompositörerna, CD-inspelning av centrala verk från vår repertoar samt mötet med nya spännande solister. Allt med den spets som är vårt varumärke. I FEBRUARI OCH MARS tog vi för första gången en symfoni av Anton Bruckner ut i Europa. Traditionellt spelas Bruckner undantagslöst av stora symfoniorkestrar, men tack vare vår inspelning av hans Symfoni nr. 2 för ett par år sedan, var intresset för vår turné påfallande stort. Och det blev succé. Som många gånger förr innehöll turnén konserter i de stora konsertsalarna bl.a. Wien och Berlin vilket i sig är en gåva till orkestern. VI HAR LÄNGE ÖNSKAT spela in Mendelssohns spännande musik till Shakespeares En midsommarnattsdröm i vår serie Opening Doors på skivbolaget BIS Records. Vi blev inbjudna till den stora Schleswig Holstein Musik Festival och ombedda att uppföra hela sviten av Mendelssohns fem symfonier och två pianokonserter som en kulmen på deras Mendelssohn-firande under sommaren En unik chans för oss att fördjupa oss i hans fantastiska musik. Vi beslöt att ta vara på tillfället och under året även ge Örebropubliken glädjen av denna stora satsning. Flera av symfonierna var nya för orkestern och det gav oss också anledning att förnya samarbetet med utmärkta Örebro kammarkör i Symfoni nr 2. Mottagandet i Tyskland blev entusiastiskt för de del vis radiosända konserterna. CD-inspelningen som jag anser vara en av våra allra bästa kommer ut under VI HADE GLÄDJEN AV möten med många solister, varav särskilt två nya utmärkte sig genom sitt begeistrade samspel med orkestern: Antoine Tamestit, viola, som glödande spelade Berlioz Harold i Italien, och Jan Lisiecki, piano, som redan som 19-åring räknas som en av de stora på sitt instrument, och förtrollade oss med Mendelssohns pianokonserter. FÖR FÖRBEREDELSERNA FÖR flera av dessa krävande program vill jag liksom många gånger tidigare uttrycka min stora tacksamhet till den suveräna insats som två av våra ledande musiker gjort: konsertmästaren Katarina Andreasson och solobasisten Sebastien Dubé. DEN STORA SUCCÉ Svenska Kammarorkestern upplevt både hemma och ute i Europa under året har varit ett uttryck för det musikaliska samarbete jag känner mig mycket priviligierad att vara en del av. Thomas Dausgaard, chefsdirigent, Svenska Kammarorkestern 28

29 LÄNSMUSIKEN I ÖREBRO AB SKAPAR ETT MODERNT OCH NÄRVARANDE PROFESSIONELLT KULTURUTBUD EN FÖRUTSÄTTNING FÖR EN STADS OCH REGIONS MÖJLIGHETER ATT VÄXA OCH UTVECKLAS. 29

30 I DECEMBER ÖPPNAR DITT NYA KONSERTHUS I DECEMBER 2015 ÖPPNAR DITT NYA KONSERTHUS. NYRENOVERAT OCH OMBYGGT MED STÖRRE OCH LUFTIGARE KONSERTSAL OCH NYA UTRYMMEN FÖR MUSIKALISKA MÖTEN, PUBLIKSAMVARO OCH SERVERING. 30

31 31

32 LÄNSMUSIKENS GRAFISKA UTTRYCK FÅR PRECIS SOM KONSERTHUSET EN NY KOSTYM UNDER SPÄNNANDE! FOTO: ULLA-CARIN EKBLOM Följ oss på Instagram och ÖREBRO KONSERTHUS LÄNSMUSIKEN I ÖREBRO AB (ORG NR ) Post: LÄNSMUSIKEN I ÖREBRO AB, BOX 335, ÖREBRO Besök: FABRIKSGATAN 2, ÖREBRO Tfn: Fax: E-post: INFO@OREBROKONSERTHUS.COM Webb: