Judendomen i det israeliska samhället

Transkript

1 Judendomen i det israeliska samhället Israel är det enda land i världen där judendomen är den största religionen. Omkring 77 % av landets befolkning på 8,1 miljoner är judar. Men över en och en halv miljon muslimer är israeliska medborgare och omkring är kristna. Eftersom judendomen är den klart största religionen påverkar den livet i Israel på många olika sätt. I skolor och på statliga inrättningar serveras exempelvis mat enligt kosherregler och det är den judiska kalendern som avgör vilka helger som firas i landet. Under sabbaten är de flesta israeler lediga från sina arbeten och många affärer, restauranter och företag är stängda från fredag kväll till lördag kväll. Det råder religionsfrihet i Israel. Det betyder att alla medborgare har rätt att tillhöra vilken religion de vill. Men samtidigt har religionerna ett stort inflytande över hur lagar om familjerätt ska tolkas. Det finns särskilda religiösa domstolar som fattar beslut i frågor som rör äktenskap, skilsmässor, adoptioner och vårdnad av barn. De vanliga domstolarna har bara rätt att rekommendera hur de religiösa domstolarna ska döma. De religiösa domarna får därför sista ordet i sådana rättsfall. De religiösa domstolarna är fristående från den vanliga lagen i Israel men betalas av den israeliska staten. Muslimerna får vända sig till shariadomstolar och de kristna har privata domstolar. Halachadomstolarna är ortodoxa De judiska religiösa domstolarna dömer enligt halacha, den judiska lagen. Halacha består av tolkningar av Talmuds flertusenåriga traditioner och utförs av specialiserade rabbiner. Rabbinerna i halachadomstolarna har en ortodox uppfattning om judendomen. Flera av Israels politiska partier är religiösa och vill att halachadomstolarna ska få ännu större betydelse. I valen brukar dessa partier samla mellan 15 och 20 procent av väljarna. För dem som röstar på dessa partier är domstolarnas inflytande alltså något önskvärt. Det finns grupper som brukar kallas för ultraortodoxa (extremt ortodoxa) som menar att Israels enda lag borde vara halacha. För många andra israeler är det inte heller några problem med halachadomstolarna, så länge inget händer som gör att de måste vända sig till dem. Enligt domstolarnas sätt att tolka Talmud kan exempelvis ingen kvinna få skilsmässa utan att hennes man har gått med på det. Det spelar ingen roll vad han har gjort eller hur det kommer sig att de vill skiljas. Det händer att män som misshandlat sina hustrur vägrar skilja sig från dem. Även om en man har dömts till fängelse för sitt misshandelsbrott måste ändå kvinnan fortsätta att vara gift med honom. Det händer också att kvinnor som har män som försvunnit och antas vara döda inte får gifta om sig.

2 Bosättningar och fred en politisk eller religiös fråga? Enligt lagen om återvändande till Israel har alla judar i hela världen rätt att bli israeliska medborgare. För många judar som under senare år drabbats av förföljelser, exempelvis i Ryssland, Iran eller Argentina har denna rätt varit mycket viktig. Men en del av dem som kommit till Israel har bosatt sig på områden som den israeliska armén har ockuperat efter krigen, exempelvis på Västbanken, marken väster om Döda havet. Ofta har den mark där de bosatt sig tidigare hört till palestinier som flytt i samband med krigen. Bland de israeliska bosättarna är det vanligare att tillhöra de ultraortodoxa grupperna. De menar att det är deras religiösa plikt att befolka det land som Gud gett judarna enligt Tanakh. Att palestinierna skulle ha rätt att återvända till sina marker godtar de inte. Många andra israeler säger att detta är helt fel. Till kritikerna hör bland annat den israeliska organisationen Fred nu. De som är kritiska till bosättarna menar tvärtom att allt område som ockuperats i krigen måste återlämnas till palestinierna. Man måste enligt denna rörelse få en politisk lösning, inte en religiös. Andra israeliska kritiker menar att det inte finns någon motsättning mellan en religiös och politisk lösning på konflikten med palestinierna. Eftersom Gud vill att alla ska göra gott och att hela världen ska bli fredlig, måste judarna visa att de klarar detta. Den israeliske författaren Amos Oz är aktiv i Fred nu. I en av sina böcker berättar han om sin uppväxt i Jerusalem med dess blandning av judiskt, kristet och muslimskt. I ungdomsåren hörde han en gång en historia om en man som satt på ett kafé i Jerusalem och talade med en äldre man. Efter ett tag fick mannen klart för sig att den äldre mannen i själva verket var Gud. Nu måste mannen passa på att fråga Gud om vem som har den rätta tron, är det de kristna, judarna eller muslimerna? Enligt berättelsen svarar Gud så här på frågan: Om jag ska säga som det är, min son, så är jag inte religiös. Jag har aldrig varit religiös, jag är inte ens intresserad av religion Amos Oz, ur: Så botas en fanatiker Poängen med berättelsen är kanske att religioner inte är så viktiga för Gud som de är för människor. Det motsvarar i så fall en central tankegång inom judendomen: det finns många vägar till Gud, den judiska är bara en bland många

3 Kristendomen och samhället Den tidiga kristendomen kallades hånfullt för både slavreligion och kvinnoreligion av sina fiender. Det var för att kristendomen öppet kämpade för dessa gruppers rättigheter. Så småningom kom dock religionen allt mer att växa ihop med den politiska makten i samhället. Då blev det också vanligare att kristendomen började bekämpa tankar och idéer som ledarna ansåg hotade samhället. Men kristendomen har alltid sett olika ut. Ibland har det viktigaste varit att omvända fler till den kristna tron men ofta har syftet varit att starta skolor och hjälpa sjuka. Nedan ger vi några exempel från olika tider på kristendomens roll i samhället. Religionskrig i Europa En stor del av Europas historia under och 1600-talet beskrivs som religionskrigens tid. Men det är nog mera riktigt att säga att religionen spelade en viktig roll under dessa krig. Ofta var de politiska och ekonomiska orsakerna de viktigaste anledningarna till krigen. Framför allt känt är det trettioåriga kriget under åren Exemplet Nordirland Ett annat mera modernt exempel är konflikten på Nordirland där katoliker och protestanter återigen har hamnat på var sin sida. Men egentligen handlar det kanske mest om en maktkamp mellan de som vill ansluta Nordirland till Irland och de som vill att området ska tillhöra Storbritannien. Konflikten var särskilt intensiv från slutet av 1960-talet till början av 2000-talet. Under denna tid dödades cirka människor. Katolska kyrkan i Brasilien Skillnaden mellan fattiga och rika är mycket stor i Brasilien. På 1970-talet utvecklade därför flera präster den så kallade befrielseteologin. Deras tanke var att Jesus stod på de fattigas sida och att kyrkans uppgift därför var att skydda de svaga. Men befrielseteologin accepterades inte av den katolska kyrkans ledning i Rom. Prästerna bannlystes och uteslöts ur kyrkan. Religionsfrihet i USA USA har idag mer än 320 miljoner invånare. Många av dessa kallar sig troende kristna och går ofta till kyrkan. Kyrkan är en naturlig del av samhället. Det är där man träffar vänner och som mycket av det sociala livet sker. Kyrkan tar också ansvar för när människor behöver stöd och hjälp, till exempel med soppluncher och

4 liknande. Att inte gå till kyrkan är därför att ställa sig utanför gemenskapen på den plats där man bor. Men det är viktigt att komma ihåg att det skiljer mycket mellan olika delar av landet och i de amerikanska storstäderna är detta inte lika vanligt. Svarta och vita kyrkor i USA Även om svarta och vita kristna tror på samma saker skiljer sig deras gudstjänster ofta åt. Redan från början förbjöds de svarta slavarna att sjunga sina egna afrikanska sånger. De fick endast sjunga kristna sånger och psalmer. Men de gjorde det på sitt eget sätt inspirerade av rytmerna från sina hemländer i Afrika. På så sätt uppstod den sångstil som kallas gospel. Det är ett slags växelsång där en solosångare sjunger före och en kör upprepar. Gospeln är ett starkt och viktigt inslag i de svarta kyrkorna i USA och har också blivit en populär musikstil i Europa. Sovjetunionen/Ryssland Under Sovjettiden förföljdes kyrkan och de troende. Många kyrkobyggnader beslagtogs och förvandlades till stall eller varumagasin. Men de senaste åren har kyrkan återigen fått en viktig ställning i det ryska samhället. Antalet kloster och öppna kyrkobyggnader har också ökat mycket kraftigt. Ännu finns ingen statskyrka men den ryske presidenten Putin har sagt att utan ortodoxa kyrkan finns inget Ryssland och utan Ryssland finns ingen ortodox kyrka. Aborter i världen Katolska kyrkan över hela världen är starkt emot aborter*. Man anser att det befruktade ägget har ett människovärde som man inte, oavsett skäl, får ta ifrån det. I vissa katolska länder finns det därför inga undantag alls. Kvinnor måste alltid fullfölja sin graviditet. Men inom de flesta katolska länder tillåts dock abort i vissa enstaka undantagsfall, exempelvis om kvinnans liv är hotat. De stränga reglerna leder till att många kvinnor genomgår illegala (olagliga) aborter. Det leder ofta till allvarliga skador i underlivet som sedan måste behandlas på sjukhus. De ortodoxa kyrkorna har samma uppfattning som de katolska i abortfrågan. Inom de protestantiska kyrkorna hävdar man oftast att den enskilda människan kan förstå svåra frågor och därför själv bestämma om abort är acceptabelt eller ej. Men alla tycker inte så. Det finns också många bland protestanterna som är emot abort. Missionen i Afrika

5 Under slutet av 1800-talet trängde européerna in i Afrika och förvandlade de stora landområdena till kolonier. I soldaternas och handelsmännens fotspår kom sedan missionärerna* för att göra befolkningen kristen. I flera afrikanska länder är kristendomen idag den största religionen eller en av flera religioner. Men samtidigt anser både afrikaner och européer att missionärernas verksamhet förstörde mycket av den tidigare afrikanska kulturen. Islam i samhället Synen på jämställdhet mellan män och kvinnor samt synen på våld är två viktiga samhällsfrågor som ofta har diskuterats, både bland muslimer och bland ickemuslimer i stora delar av världen de senaste årtiondena. Förhållandet mellan man och kvinna I de islamiska skrifterna finns det mycket som kan uppfattas som ojämlikt mellan könen. Enligt Koranen och flera hadither har mannen till exempel plikt att försörja sin familj. Han ska också vara förmyndare* över sin hustru och deras gemensamma barn. En mans vittnesmål är värt dubbelt mot en kvinnas. Under vissa omständigheter kan en man ha upp till fyra hustrur (något som är mycket ovanligt idag). Många muslimer menar att allt detta ändå inte betyder att kvinnor är mindre värda än män. Koranen säger exempelvis att båda könen har lika stort ansvar för sina handlingar, att Gud genom texten vänder sig till både män och kvinnor. En del säger att olikheterna betyder att män och kvinnor har olika roller men samma värde. Andra lyfter fram att kvinnor också har många rättigheter enligt de flesta shariatolkningar: rätt att ta ut skilsmässa, rätt att studera, rätt att ärva (men bara hälften så mycket som män), rätt att vara böneledare (imam) inför andra kvinnor och rätt att behålla sina inkomster då de arbetar. Innan islam blev den största religionen på Arabiska halvön fanns det inga sådana rättigheter för kvinnor. En man fick till exempel ha hur många fruar som helst och kvinnorna betraktades ibland som männens ägodelar. Resultatet av Muhammeds sunna och Koranen blev alltså att kvinnors rättigheter stärktes kraftigt. Det dröjde ända till 1800-talet innan kvinnor i det kristna Europa hade samma lagliga rättigheter som kvinnorna i många muslimska länder. I Sverige hade exempelvis inte kvinnor laglig rätt att studera på gymnasier och fick inte kontrollera sina egna inkomster förrän 1873.

6 Nutida feministiska muslimer menar att framstegen som gjordes i den muslimska världen under 600-talet talar för nya förändringar idag. En del feminister menar också att kvinnor måste få ta större plats i gudstjänstlivet och exempelvis borde de kunna uppträda i rollen som imam även inför män. Ökad jämställdhet i muslimska länder I en del muslimska länder ökar jämställdheten, även om utvecklingen ofta går långsamt. Det finns exempelvis lagar som förbjuder månggifte i flera muslimska länder och i praktiken är detta en sed som håller på att försvinna i Mellanöstern och i Asien. Många kvinnor kräver att få det inskrivet i äktenskapskontraktet att mannen inte får gifta sig med fler kvinnor. I Afrika söder om Sahara är polygami fortfarande inte helt ovanligt men där förekommer det också bland många icke-muslimer. Månggifte fanns i Afrika innan islam kom dit. Ett annat exempel på ökad jämställdhet är att det idag är vanligare att kvinnor blir politiker i muslimska länder än för omkring 50 år sedan. Många kvinnor har också skaffat sig långa utbildningar och har därmed genom sina inkomster fått ett större inflytande i både familj- och samhällsliv. Jihad heligt krig eller kamp mot egoismen? En annan mycket omdebatterad fråga är muslimers uppfattning om våld och krig. När Muhammed och Medinas muslimer stred mot Mekka på 600-talet kallades detta för jihad. Ordet jihad betyder strävan eller ansträngning men översätts ofta med heligt krig. Muhammed ansåg förmodligen inte att jihad var samma sak som krig. Enligt traditionerna sa profeten att muslimerna endast hade genomfört det lilla jihad när de vunnit ett slag mot sina fiender från Mekka. Det stora jihad handlade om en inre kamp för att bli en god och givmild människa. Att besegra egoismen var enligt profeten mycket svårare än att segra i ett krig. Islam får inte spridas med våld Nu för tiden kallar vissa muslimska terrorister sina våldshandlingar för jihad. De kallar sig själva jihadister och menar att våldet är ett försvar mot västvärldens angrepp på muslimer. En ovanlig form av attack har utförts genom så kallade självmordsattentat. Med det menas ett attentat som leder till att terroristen dödas tillsammans med sina offer. Det mest kända självmordsattentatet genomfördes mot World Trade Center i New York den 11 september Men de allra flesta av världens muslimer tar starkt avstånd från sådana handlingar. De menar att Koranen endast tillåter försvarskrig. Det var ett sådant krig Muhammed var tvungen att utföra på 600-talet. Idag är inte islam hotat och därför

7 kan inte våld vara tillåtet. Självmord är förbjudet enligt Koranen. De som tar livet av sig själva och andra kan därför aldrig räknas som martyrer*. Det finns flera textställen i Koranen som visar att våld endast får förekomma som försvar. Tvång skall inte förekomma i trosfrågor. Koranen, sura 2:256 Kämpa för Guds sak mot dem som för krig mot er, men var inte de första som griper till vapen; Gud älskar sannerligen inte angripare. Hinduismen i samhället Koranen, sura 2: Det är alltid svårt att veta vad i det indiska samhället som beror på religionen och vad som beror på annat. Nedan följer några exempel där religionen spelar och har spelat en viktig roll. Kastsystemet När indoarierna trängde in i nordvästra Indien under 1500-talet f.v.t. delade de in befolkningen i fyra grupper, så kallade kaster: Prästerna som studerade de heliga skrifterna och arbetade i templen. Krigarna som regerade i landet och försvarade samhället. Bönderna, handelsmännen och hantverkarna som utförde arbete som de tog betalt för. Slavarna och tjänstefolket som skulle passa upp på alla andra i samhället. Indoarierna placerade sig själva i de tre högsta kasterna medan de flesta indierna hamnade i den lägsta kasten. Det gick mycket skarpa gränser mellan de olika kasterna, och giftermål över gränserna var otänkbart. Människorna föddes in i sina kaster och kunde aldrig lämna dem. Man ansåg att det hängde samman med den karma man skaffat sig i föregående liv. Den som var född inom en kast hade alltså bara fått det liv han eller hon förtjänat. Med tiden delades varje kast upp i flera tusen undergrupper. Diskriminering* på grund av kast förbjöds strax efter Indiens självständighet Men kaster betyder fortfarande mycket i stora delar av landet. Många hinduer anser att kastsystemet har skapats av gudarna. Och något som är gudomligt kan, enligt dem, inte ändras eller avskaffas. Daliterna de oberörbara

8 Allra längst ner i kastsystemet finns de människor som har de sämsta och smutsigaste jobben i samhället. De har länge betraktats som orena och kallats de oberörbara. Många hundratusen oberörbara lämnar därför hinduismen i protest och övergår till buddhismen, kristendomen eller islam för att få ett större människovärde. Numera har de oberörbara, som börjat kalla sig daliter (förtryckta) och använder ofta helt nya sätt att förbättra sin situation. Ett exempel på det är när unga daliter klär sig som amerikanska rapmusiker och skriver musik som riktar sig mot kastsystemet. På YouTube finns mycket sådan musik. För att kastsystemet snabbare ska upplösas och försvinna har myndigheterna garanterat de kastlösa en viss mängd platser vid Indiens universitet. Att kastsystemet trots allt har förlorat en del av sin kraft märktes 1997 när en dalit för första gången valdes till Indiens president K R Naranyan. Mahatma Gandhi Mahatma Gandhi ( ) hette egentligen Mohandas Karamchand Gandhi. Mahatma var ett ärofullt tillnamn som betyder den store anden. Gandhi, som kom från en rik köpmansfamilj, utbildade sig till advokat i Storbritannien. Under närmare 20 år i Sydafrika kom han sedan att arbeta för indiska gruppers rättigheter. Vid sin återkomst till Indien 1909 övertog han ledarskapet för det politiska partiet Indian National Congress och började på heltid arbeta mot fattigdom och kastväsende. Samtidigt kämpade han för kvinnors frigörelse och indisk självständighet från Storbritannien. Gandhi är särskilt känd för att alltid ha använt passivt motstånd. Han utgick då från den hinduiska levnadsregeln ahimsa (ickevåld). Enligt Gandhi fick den som använde våld mot människor eller djur en dålig karma. De som utsattes för våldet fick däremot god karma. Gandhi menade till och med att ahimsa var ytterligare en frälsningsväg utöver de tre som du redan läst om. Frigörelsen från Storbritannien kom Gandhi själv blev mördad året därpå. Hinduiska kvinnors kamp för lika värde Trots Gandhis och andra ledande politikers arbete för kvinnors frigörelse kan det fortfarande vara mycket svårt för kvinnor i Indien. Många män betraktar kvinnor som mindre värda. Det händer att blivande föräldrar använder ultraljud för att ta reda på om deras kommande barn är en flicka. Många väljer då att göra abort*. Det är visserligen olagligt att göra abort på grund av barnets kön i Indien men det är svårt att kontrollera. En bidragande orsak till det här beteendet är att det är dyrt med giftermål och att det enligt traditionen är flickans föräldrar som ska betala vad bröllopet kostar och dessutom en så kallad hemgift*. Det pågår dock en förändring i

9 framför allt städerna och bland de unga kvinnorna. De rör sig mera fritt i samhället, skaffar sig utbildning och arbetar inom många nya yrken. Trots gamla traditioner av kvinnoförtryck har rikare kvinnor eller kvinnor av högre kast kunnat ta sig upp i samhället. Många av dem har universitetsutbildning och bra betalda arbeten. Flera ledande politiker är kvinnor. Exempelvis var Indira Gandhi Indiens tredje premiärminister under åren De fattigaste kvinnorna som tillhör en låg kast eller daliterna har det sämst. Men under 2000-talet har kampen för en förändring av villkoren också för de fattiga kvinnorna i Indien blivit mera omfattande. Dalitkvinnor har skapat egna organisationer med tusentals medlemmar som samlas till demonstrationer och möten. Det händer att kvinnor som kämpar för sina rättigheter och kräver inflytande i samhället hämtar stöd från hinduiska berättelser om starka gudinnor som Durga och Kali. Buddhismen i samhället Enligt buddhistiskt synsätt finns det två slags gåvor: sådana gåvor som ges till munk- eller nunneklostren och sådana gåvor som ges till tiggare. Gåvor till munkoch nunneklostren anses vara bäst. Klostren lever av människors frikostighet Många kloster är självförsörjande med egna jordbruk. Men de allra flesta förlitar sig på människors givmildhet. Tidigt varje förmiddag går munkarna eller nunnorna ut med en skål och samlar ihop det som människorna vill skänka, exempelvis ris, grönsaker och frukt. Detta blir sedan deras enda mål mat för dagen. Människor tar även med sig mediciner och nödvändiga vardagsvaror, som tandkräm och toalettpapper, när de besöker ett kloster för att bli undervisade. Klostermedlemmarna måste ta emot alla gåvor och får inte ens avstå från smutsig eller skämd (förstörd) föda. De äter till och med kött som skänks till dem. Munkar och nunnor får nämligen inte avstå från att ge människorna deras religiösa belöning i form av bättre karma. Därför är det också viktigt att munkarna och nunnorna bosätter sig så att alla människor, fattiga som rika, får tillfälle att ge sina gåvor. Klostren har undervisning för sina blivande munkar och nunnor. Men också människor som inte planerar att bli munk eller nunna kommer dit för att studera under en kortare eller längre tid. Klostren är även en samlingsplats för människor.

10 Där möts man vid olika fester och högtider. Många som senare gift sig träffades första gången i ett kloster. Munkarna och nunnorna ska vara föredömen för alla i samhället. Därför kommer människor också till klostren för att få goda råd när de behöver detta. Klostren är också centra för konst och kultur. Thailand de gula dräkternas land Den som besöker Thailand lägger nästan omedelbart märke till alla wat (tempel eller kloster) och alla gulklädda munkar. I Thailand finns det mer än kloster, och de flesta ligger i tätbefolkade områden. Och i dessa lever mer än munkar under hela eller större delen av sitt liv samt omkring noviser under en kortare tid. Ibland kallas landet därför de gula dräkternas land. Mer än var tredje man beräknas någon gång i sitt liv ha levt i kloster. De flesta bor där under regnperiodens tre månader. Sedan återvänder de hem. De kan då kalla sig mogna ansvarstagande män och har skaffat sig en god karma. Men för kvinnorna är situationen en helt annan. I Thailand liksom i andra buddhistiska länder, med undantag för Taiwan, är det mycket svårare att vara nunna än munk. Många människor anser nämligen kvinnliga kloster vara mindre värda än manliga. Nunneklostren motarbetas av många och får därför inte lika många gåvor. Det är en vanlig uppfattning att nunnorna kan sköta munkarnas mathållning men inte delta i det religiösa livet på något annat sätt. Thailand har ingen statsreligion*. Men landets många wats får trots detta ekonomiska bidrag för sin verksamhet. Thailand ett religiöst land En semestrande turist upplever säkert Thailand som ett mycket religiöst land. Men många i Thailand anser att tron på buddhismen inte längre är vad den har varit. När landet blir rikare genom ökad turism förändras det snabbt i anti-religiös riktning säger de. Antalet män som blir munkar har exempelvis minskat kraftigt de senaste åren. De mest besvikna säger att människorna håller på att bli lika shopping-tokiga som i Europa och USA.