Samverkan mellan kommuner och landstinget i Örebro län

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Samverkan mellan kommuner och landstinget i Örebro län"

Transkript

1 Revisionsrapport* Samverkan mellan kommuner och landstinget i Örebro län - avseende barn och unga med psykisk ohälsa Hallsbergs kommun Karlskoga kommun Laxå kommun Lekeberg kommun Lindesbergs kommun Sydnärkes utbildningsförbund Örebro kommun och Örebro läns landsting November 2007 mars 2008 Fredrik Alm, Tobias Bjöörn, Christina Norrgård, Ingrid Norman och Kerstin Svensson, certifierade kommunala revisorer *connectedthinking

2 Innehållsförteckning Sammanfattande bedömning Bakgrund och uppdrag Uppdrag och revisionsfråga Avgränsning Metod Inledning om samverkan och psykisk ohälsa Begreppet samverkan Tonåringars psykiska hälsa i vårt län Resultatet av granskningen Olika ansvarsområden för samverkanspartners Målgruppen barn och unga med psykisk ohälsa Iakttagelser Politisk styrning Iakttagelser Organisation för samverkan - hur samverkan fungerar och tillgång till insatser Iakttagelser Förebyggande arbete Iakttagelser Barn- och ungdomspsykiatrin i länet Iakttagelser Våra bedömningar...32 Bilaga Intervjuförteckning...35 Utdrag ur Liv & hälsa ung Kompletterad , em

3 Sammanfattande bedömning Revisorerna i Örebro läns landsting och revisorerna i Hallsberg, Karlskoga, Laxå, Lekeberg, Lindesberg, Örebro kommun samt i Sydnärkes utbildningsförbund (SUF) har givit Komrev inom Öhrlings PricewaterhouseCoopers i uppdrag att granska samverkan mellan de verksamheter inom landstinget respektive i berörda kommuner som kommer i kontakt med målgruppen, barn och unga med psykisk ohälsa och psykiska sjukdomstillstånd. Resultatet av granskningen redovisas i denna rapport. Den övergripande revisionsfrågan är: Säkerställer landstingsstyrelsen/nämnden att rätt vårdnivå används samt att samverkan är tillräcklig mellan olika aktörer för att möta den ökade psykiska ohälsan hos barn och unga? Begreppet vårdnivå ska ses i vid bemärkelse. Inom kommunernas verksamheter talas inte om vårdnivåer och vårdaktörer utan istället om stöd och aktörer. Granskningen har genomförts genom intervjuer med berörda befattningshavare inom kommunernas socialtjänst/individ- och familjeomsorg och skola/elevhälsa samt inom landstingets ungdomsmottagningar, barn- och ungdomshabilitering samt barn- och ungdomspsykiatri. Vi har även granskat styrande dokument, överenskommelser, verksamhetsplaner, riktlinjer och uppföljningar. De intervjuer som genomförts visar en samstämmig uppfattning om vikten och behovet av att samverka mellan olika aktörer och huvudmän för barns och ungas psykiska hälsa. Granskningen visar att det inom länet saknas en uttalad politisk styrning mellan landstinget och kommunerna beträffande strukturerad samverkan runt barn och unga med psykisk ohälsa. Det saknas en gemensam definition för målgruppen, barn och unga med psykisk ohälsa. De olika aktörerna närmar sig samverkan genom att försöka förtydliga sitt eget uppdrag och dess gränser, både för sig själva och gentemot de man samverkar med. Landstingets politiker lyfter i större utsträckning än kommunernas fram behovet av samverkan i sina styrdokument. Granskningen visar även på uppenbara behov av att i några kommuner utveckla den interna samverkan mellan skola och socialtjänst. Vår bedömning är att den politiska nivån måste uttala en tydlig viljeinriktning inklusive uppdrag och ambitionsnivå för att utveckla samverkan mellan huvudmännen även för barn- och ungdomsinsatser. Först därefter bedömer vi att det påbörjade utvecklingsarbetet med tjänstemannagruppen Wilmers Barn kan nå framgång på lång sikt och nå en stabil samverkan inom länet. Formuleringarna i lagtexter som förvaltningslag, hälso- och sjukvårdslag, skollag samt socialtjänstlag, är tydliga avseende kraven på att respektive aktör skall ta ansvar för samverkan utifrån brukarens/patientens behov. 3

4 Sammanfattningsvis och som svar på revisionsfrågan bedömer vi att den samverkan som sker på individnivå till övervägande del fungerar, men att samverkan på verksamhetsnivå inte är tillräcklig utan behöver mer struktur och övergripande styrning. Avsaknad av styrning och uppföljning av samverkan innebär att det är svårt att bedöma huruvida vård och omhändertagande sker på rätt vård- eller behandlingsnivå. Förbättringsområden finns och granskningen ger följande rekommendationer: Kartläggning över samverkansbehov och vilka målgrupper, avseende barn och unga, de olika verksamheterna ska samverka kring. Styrningen och uppföljningen av samverkan och dess effekter bör stärkas på strategisk nivå. Kännedom om respektive verksamhets uppdrag och respekt för de olika uppdragen behöver öka för en fungerande samverkan. Behovet av återkoppling, framför allt till skolorna, behöver uppmärksammas och säkerställas. Det arbete som börjat i liten skala för att skapa riktlinjer och processbeskrivningar för hur samverkan skall ske på operativ nivå bör intensifieras och målstyras. Effekterna av ett sådant arbete blir dels ett förtydligande av gränssnitten mellan aktörerna dels en minskning av den sårbarhet som idag präglar verksamheterna på grund av det starka personberoendet i samverkansrelationerna. För att det förebyggande arbetet ska vara framgångsrikt behöver samverkan förbättras och insatser koordineras. Konsekvenserna av barn- och ungdomspsykiatrins snävare gränsdragning mot specialistsjukvård bör vara föremål för gemensamma överväganden mellan berörda verksamheter och huvudmän. 4

5 1 Bakgrund och uppdrag Flera rapporter, bl a från Barnombudsmannen, indikerar att den psykiska ohälsan ökar bland barn och unga. I rapporten BR 2005:04 1 som bygger på en uppföljande enkätundersökning ställd till samtliga landets BUP 2 -enheter anges att mellan procent av alla barn söker barnpsykiatrisk konsultation under uppväxtåren. I rapporten framhålls även behovet av att upptäcka tidiga signaler, att tillgängligheten till BUP samt en fungerande samverkan mellan olika huvudmän är av stor betydelse för att möta den ökande ohälsan. 1.1 Uppdrag och revisionsfråga Revisorerna i Örebro läns landsting och revisorerna i Hallsberg, Karlskoga, Laxå, Lekeberg, Lindesberg, Örebro kommun samt i Sydnärkes utbildningsförbund (SUF) har givit Komrev inom Öhrlings PricewaterhouseCoopers i uppdrag att granska samverkan mellan de verksamheter inom landstinget respektive i berörda kommuner som kommer i kontakt med målgruppen, barn och unga med psykisk ohälsa och psykiska sjukdomstillstånd. Den övergripande revisionsfrågan är: Säkerställer landstingsstyrelsen/nämnden att rätt vårdnivå används samt att samverkan är tillräcklig mellan olika aktörer för att möta den ökade psykiska ohälsan hos barn och unga? Följande kontrollfrågor ingår i granskningen: Hur fungerar samverkan mellan huvudmännen avseende målgruppen? Hur arbetar kommun och landsting förebyggande? Vilken tillgänglighet finns till barn- och ungdomspsykiatri? Hur är det akuta mottagandet inom barn- och ungdomspsykiatrin organiserat? 1.2 Avgränsning Granskningen avser barn och unga mellan 7 17 år. Inom landstinget omfattar granskningen barn- och ungdomspsykiatrin, barn- och ungdomshabiliteringen och primärvårdens centrala ungdomsmottagning. Inom de valda kommunerna ingår skolor (grundskola och gymnasieskola) för elever 7-17 år, skolhälsovård/elevhälsa och socialtjänsten. För Örebro kommuns del gäller avgränsningen skolnämnd sydost och socialnämnd öster. Samverkan med andra verksamheter/myndigheter berörs men ingår inte i granskningen. 1 BR = Barnombudsmannen rapporterar Satsa tidigt en undersökning av barn- och ungdomspsykiatrin 2 BUP = Barn- och ungdomspsykiatrin 5

6 1.3 Metod Intervjuer utifrån ett strukturerat intervjuformulär har genomförts med: Inom kommunerna Skolledare, lärare, elevhälsa inom grundskola och gymnasieskola Socialtjänstens barn och ungdomsteam inkl förebyggande insatser Inom landstinget Centrala ungdomsmottagningar i de olika länsdelarna Två vårdcentraler Barn- och ungdomshabiliteringar i länsdelarna Barn- och ungdomspsykiatrin Sammanlagt har ett 50-tal intervjuer genomförts med 130 personer. Befattningshavare och verksamheter framgår av bilaga 1. Samtal har även förts med utvecklingsledare på FOU Välfärd inom Regionförbundet Örebro, med ordförande i landstingets Hälso- och sjukvårdsnämnd samt med programchefer för Barn och Utbildning respektive Social Välfärd i Örebro kommun. Vi har granskat styrdokument som länsövergripande avtal, lokala överenskommelser, Överenskommelse mellan hälso- och sjukvårdsnämnden och granskade verksamheter, nämndernas budget- och verksamhetsplaner, riktlinjer och uppföljningar. Vi har tagit del av folkhälsoplaner och verksamhetsberättelser samt enkätundersökningar avseende tonåringars psykiska ohälsa. Vi har inte genomfört några aktgranskningar, dels för att samverkansarbetet inte dokumenteras i personakter, dels för att de olika verksamheterna dokumenterar på sådant sätt att det är omöjligt att göra jämförelser. 2 Inledning om samverkan och psykisk ohälsa Alla barn och ungdomar ska ges möjlighet till en positiv och god utveckling. Om de inte ges denna möjlighet finns risk för en ogynnsam utveckling vilket sedan kan ge negativa följder i vuxenlivet. Lagstiftningen på såväl skolans som socialtjänstens och hälso- och sjukvårdens områden utgår från att personalen ska uppmärksamma barn och ungdomar som far illa eller riskerar att fara illa. Det finns även en skyldighet att anmäla, utreda och att ge stöd på olika sätt. Stödet kan ges i form av generella insatser eller som individuellt riktade insatser, antingen frivilligt eller med tvång. Regering och riksdag har tydligt uttalat att samverkan behöver utvecklas ytterligare när det gäller målgruppen barn som far illa eller riskerar att fara illa. Som ett resultat av propositionen Stärkt skydd för barn i utsatta situationer m.m. (Prop. 2002/03:53) infördes lagbestämmelser om skyldighet att samverka. Dessutom fick Socialstyrelsen, i samverkan med Myndigheten för skolutveckling och Rikspolisstyrelsen, i uppdrag att ta fram en nationell Strategi för samverkan. 6

7 2.1 Begreppet samverkan Begreppet samverkan definieras på olika men snarlika sätt i litteraturen. Vi har i denna granskning utgått från den definition som förs fram i boken Samverkan himmel eller helvete? (Berth Danermark, 2000) Han gör skillnad mellan samverkan och samarbete. Att samverka innebär att man tillsammans med andra, oftast personer med annan utbildning, och som är styrda av andra regelsystem och i annan organisatorisk position, arbetar mot ett gemensamt mål. Samverka är alltså medvetna målinriktade handlingar som utförs tillsammans med andra i en klart avgränsad grupp avseende ett definierat problem och syfte. Socialstyrelsen har i sin nationella Strategi för samverkan en liknande definition. De menar att samverkan sker när någon eller några tillför sina specifika resurser, kompetenser och/eller kunskaper till en uppgift som man gemensamt har att genomföra Förutsättningar för samverkan En fungerande samverkan bör vara såväl organisatorisk som operativ. Med det menas att grunderna för samverkan ska diskuteras, beslutas och utvärderas på ett övergripande plan och sedan omsättas i praktisk verklighet på operativ nivå. Socialstyrelsens anger i Strategi för samverkan att de verksamheter som ska samverka behöver verktyg för styrning och struktur, men också för grundläggande samsyn. Strategidokumentet visar även på hinder och framgångsfaktorer i samverkan. Här nedan sammanfattas några viktiga förutsättningar: Styrning för att samverkan ska fungera krävs engagemang och en tydlig styrning på alla ledningsnivåer, inte minst den övergripande politiska. Ledningen måste legitimera samverkan. Struktur en framgångsrik samverkan kräver struktur genom tydlighet när det gäller mål, målgrupp, yrkesroller, arbetsfördelning och rutiner för samverkan. Det kan behövas generella verktyg som exempelvis avtal, riktlinjer, handlingsplaner, samordnarfunktioner (kan behövas på flera nivåer, både på ett generellt plan och på individnivå), gemensamma planer i individärenden, samverkanskompetens (att arbeta med mål, metoder, kontinuerlig uppföljning mm) och sektorsövergripande möten. Samsyn med samsyn menas att skillnader mellan de professionellas olika uppdrag inte suddas ut, utan olikheterna är grunden för och styrkan i samverkan. Samsyn handlar i högre grad om tillit. Samsyn förutsätter kontaktytor och kommunikation. De berörda behöver kunskap om varandras uppdrag, resurser och begränsningar Hinder för samverkan I Socialstyrelsens strategidokument beskrivs även en del hinder för samverkan. Exempel på hinder kan vara strukturella och kulturella. Med det menas att de samverkande verksamheterna har olika regelsystem, budgetar, ansvarsområden eller att de samverkande par- 7

8 terna har olika utbildningsbakgrund, attityder och värderingar som försvårar kommunikation och samarbete. Olikheterna behöver identifieras, lyftas fram och diskuteras. Rapporten pekar även på att det kan finnas psykologiska hinder, exempelvis revirbevakande, personmotsättningar, samverkan som inte upplevs ömsesidig fördelaktig. När det gäller arbetet med barn som far illa kan risken för psykologiska hinder vara uppenbar, eftersom den sortens samverkan berör de professionella och kan vara en omedveten överlevnadsstrategi för att hantera svår problematik (Killén 1999). 2.2 Tonåringars psykiska hälsa i vårt län I vårt län finns en lång tradition att följa ungdomars hälsosituation genom olika enkätundersökningar. Undersökningen Liv & hälsa ung 2007 omfattar elever i grundskolans sjunde och nionde klass samt år 2 på gymnasiet. Det är den andra stora undersökningen som landstinget gjort av hur ungdomar i Örebro län upplever sin hälsa. Undersökningen bygger på svar från närmare skolelever i Örebro län fördelat på 59 skolor i länets kommuner, d v s cirka 82 % av alla elever. De har besvarat frågor om hälsa, levnadsvanor och skola. Undersökningen visar, liksom den tidigare för två år sedan, att: majoriteten av ungdomarna anser sin allmänna hälsa vara bra, mellan 78 (flickor i skolår 9) 92 procent (pojkar i skolår 7), andelen flickor som upplever psykisk ohälsa är mycket högre än bland pojkarna, flickor i skolår 9 uppger i större utsträckning att de har orolig sömn (15 %) än pojkar (5-7 %), nästan hälften (43 %) av de svarande flickorna i skolår 9 har känt sig stressade under de senaste tre månaderna, flickor i större grad än de svarande pojkarna har ofta eller alltid känt sig nedstämda under de senaste tre månaderna. Delar av undersökningen finns tillgänglig på under fliken: Liv & Hälsa ung Vi har i bilaga 2 sammanställt en del av resultatet från enkätundersökningen och då endast tagit med resultatet för de kommuner vi granskat. 3 Resultatet av granskningen Här nedan redovisas de olika verksamheter som ingått i granskningsunderlaget. I redovisningen anges inledningsvis den benämning på respektive verksamhet/funktion som vi kommer att använda i rapporten samt därefter en förklaring av funktionen. 8

9 3.1 Olika ansvarsområden för samverkanspartners KOMMUNEN LANDSTINGET Skolor Alla elever inkl de med psykisk ohälsa och/ eller med behov av särskilt stöd Skol- och elevhälsa för arbete med elevers fysiska och psykiska hälsa Socialtjänsten Förebyggande insatser samt riktade insatser till barn och unga som riskerar att fara illa eller far illa Ansvar för samverkan Barn och ungdomar 7-18 år med psykisk ohälsa Primärvården Skolläkare Läkarinsats vid skolhälsovård + Ungdomsmottagningar Alla unga fr skolår 8, Kan ge extra stöd till unga i riskzonen Habiliteringen (BUH) Barn och unga med omfattande och bestående funktionsnedsättningar BUP Barn och unga med psykisk störning Med skola inräknas även särskola. I granskningen har ingått F-6 skola, högstadieskola och gymnasieskola. Skol- och elevhälsa: vi har intervjuat personal i stödteam/elevhälsa, d v s team som arbetar inom skolan och som kan innehålla flera kompetenser (skolsköterska, kurator, specialpedagog, psykolog) som arbetar konsultativt mot lärare eller grupp/individriktat mot elever. Skolsköterska samarbetar med skolläkare, vanligen från Primärvården. Socialtjänsten: vi har intervjuat individ- och familjeomsorgens socialsekreterare som arbetar med inriktning på barn och familj samt unga, kan även vara socialsekreterare som arbetar med förebyggande insatser och kuratorer som arbetar med behandling. Barn- och ungdomshabilitering (BUH): en länsövergripande specialistverksamhet som organiserats i sex team (tre i Örebro kn och tre för länsdelarna) med flerfacklig kompetens (arbetsterapeut, habiliteringspedagog, kurator, logoped, psykolog och sjukgymnast + vissa länsövergripande specialfunktioner). Målgrupp är barn och unga (0-18/21 år) med funktionsnedsättning (exempelvis rörelsehinder, utvecklingsstörning, autismspektrumstörning samt hörsel- och synskador). Ungdomsmottagning: hör organisatoriskt till Primärvården. Centrala ungdomsmottagningar finns i Örebro, Hallsberg, Karlskoga och Lindesberg, d v s gymnasieorterna. Målgruppen är ungdomar från ca 13 år - 21 år (tjejer) 24 år (killar). Till mottagningen kommer ungdomar som har funderingar kring sex och samlevnad eller som vill prata med någon om personliga problem. Mottagningarna arbetar även utåtriktat i stor omfattning. Barn- och ungdomspsykiatrin (BUP): till någon av BUP:s fyra öppenvårdsmottagningar som finns i de olika länsdelarna kan familjen/ungdomen själv ringa, men det förekommer också att andra, t.ex. socialsekreterare eller barnläkare, förmedlar kontakten. Efter en första bedömning kan lämplig behandling erbjudas. Vanligast är öppenvårdskontakt med behandlingsinsatser som samtal, samtalsterapi, lekterapi, familjeterapi eller föräldrasamtal var för sig eller i kombination, medicinering förekommer. Andra insatser som ges är från Dagvården eller behandling på avdelning. En annan stor del av barnpsykiatrins insatser är att genomföra utredningar på individnivå. 9

10 3.2 Målgruppen barn och unga med psykisk ohälsa Kontrollfråga: Hur fungerar samverkan mellan huvudmännen beträffande målgruppen? Flertalet av de intervjuade uttrycker att barn och unga med psykisk ohälsa inte är en särskild målgrupp och att detta är anledningen till att det saknas en gemensam definition. Orsaker till psykisk ohälsa kan handla om individuella egenskaper likväl som faktorer i uppväxtmiljön. Det är en stor spännvidd på problematiken, med allt ifrån att må dåligt till barn/unga med en psykiatrisk diagnos. Det är en gråzon där ovannämnda verksamheter har olika uppdrag och olika kompetensområden. Granskningen visar även att försök till definition påverkas av vilken personalkategori som uttalar sig och vilken vårdgivare han/hon tillhör. Vi kan se en skillnad i uttalandena mellan kommunens representanter och landstingets. Landstingets personal, som i större utsträckning är inriktad på behandling, uttrycker sig tydligare beträffande olika nivåer/olika grader beträffande psykisk ohälsa och verksamheternas olika ansvarsnivåer. Granskningen visar att det finns minst fyra undergrupper där samverkan är viktig för att uppnå ett så bra resultat som möjligt: Barn och unga med allmän psykisk ohälsa/som mår dåligt (involverade är skola, elevhälsa, socialtjänsten, ungdomsmottagning/pv, och för barn och unga med funktionsnedsättning även BUH) här är förebyggande/generella insatser viktiga, men även individuellt riktade insatser vid behov, Barn och unga med psykisk ohälsa pga psykosociala problem (skola, socialtjänst, elevhälsa och ungdomsmottagning/pv) Barn och unga med psykisk ohälsa pga neuropsykiatriska problem (skola, elevhälsa, socialtjänsten, BUH och BUP) Barn och unga med psykisk ohälsa pga övriga psykiatriska symtom som exempelvis ätstörningar, depression, ångest, självdestruktivt beteende (främst skola och BUP) Flera representanter för skolan efterlyser ett samarbete med socialtjänsten innan det blir aktuellt med anmälan för att barnet/eleven riskerar att fara illa, d v s för att samarbeta förebyggande och med frivilliga insatser. Liknande synpunkter ges från ungdomsmottagningarna som ser behov av att utveckla samarbetet med socialtjänsten och att exempelvis arbeta med gruppinsatser riktat till ungdomar i riskzonen. Några, framför allt från skolornas elevhälsa, uttalar osäkerhet till att ta kontakt eftersom ingången till den andra vårdgivaren (gäller framför allt socialtjänsten och BUP) inte upplevs som tydlig. Några uppger att tidigare kontakt inte lett någonvart och är osäkra på om mottagaren kommer att ta emot överlämnandet. Någon uppger att de avstått att hänvisa eftersom de känner till att den andre vårdgivaren har vakanser. 10

11 BUP har en stor ärendetillströmning och känner av ett missnöje från skola och socialtjänst över att de inte tar emot fler. Tillströmningen är starkast där det finns öppenvårdsmottagningar. 3.3 Iakttagelser Det saknas gemensam definition av målgruppen och uppfattning om nivåer inom målgruppen d v s det finns behov av att tydliggöra ansvarsgränser och yrkesroller i förhållande till barn och unga med psykisk ohälsa. Det egna uppdraget är tydligt men det är svårare att fånga definitioner när samverkan ska ske. Det brister i kunskap och tillit till varandras ansvarsområden och insatser. Det finns stora förväntningar, framför allt på socialtjänsten och BUP. Det behövs en gemensam bild av vad som är målet för arbetet, kunskap om varandras uppdrag, resurser och begränsningar. 3.4 Politisk styrning Kontrollfråga: Hur fungerar samverkan mellan huvudmännen avseende målgruppen? Nationell nivå (nationella mål, lagar och föreskrifter) Regering och riksdag har tydligt uttalat att samverkan behöver utvecklas ytterligare när det gäller målgruppen barn som far illa eller riskerar att fara illa och sedan år 2003 har lagbestämmelser 3 införts om skyldighet att samverka. I Socialstyrelsen strategidokument påpekas att samverkan inte enbart är en fråga om att vilja samverka det är en komplex process som kräver prioritering, kunskap och planering. Om inte samverkan stöds på ledningsnivå kommer den endast att fungera kortsiktigt och personbundet. I Förvaltningslagen 6 framgår en allmän skyldighet att samverka. Varje myndighet skall lämna andra myndigheter hjälp inom ramen för den egna verksamheten. De har en särskild skyldighet att samverka i frågor som rör barn som far illa eller riskerar att fara illa, vilket regleras i lagstiftningen för polis, förskola och skola, socialtjänst samt hälso- och sjukvård. I Hälso- och sjukvårdslagens första stycke 2 f anges att hälso- och sjukvården ska på socialnämndens initiativ i frågor som rör barn som far illa eller riskerar att fara illa, samverka med samhällsorgan, organisationer och andra som berörs. Motsvarande skrivning finns i Socialtjänstlagens kap 5 1 a och i Skollagens 1 kap 2a. Det finns även en hänvisning till bestämmelserna i Sekretesslagen. 3 Propositionen Stärkt skydd för barn i utsatta situationen mm (Prop 2002/03:53) 11

12 Det framgår även att det är Socialnämnden som, enligt de nya bestämmelserna, ska aktivt verka för att sådan samverkan kommer tillstånd. Socialtjänsten har det yttersta ansvaret för att barn och unga som far illa får skydd. För att kunna ta det ansvaret har myndigheter, vars verksamhet berör barn och unga, fått en anmälnings- och uppgiftsskyldighet Övergripande styrning i länet och länsdelen I Örebro län finns sedan flera år tillbaka ett länsövergripande samverkansavtal (reviderat ) mellan kommunerna och landstinget avseende hälso- och sjukvård och socialtjänst/vård och omsorg. Avtalet reglerar i första hand samverkan inom äldre- och handikappomsorg. Till det länsövergripande avtalet hör samverkansavtal för de olika länsdelarna. De samarbetsöverenskommelser som upprättats mellan huvudmännen och kommunerna i de olika länsdelarna är inriktade på vårdkedjan mellan landstingets hälso- och sjukvård och kommunens vård och omsorg. Utifrån intentionerna i det övergripande avtalet har samverkansorgan bildats på politisk nivå och tjänstemannanivå. Den sammanhållande politiska samverkansgruppen är Maritgruppen med mandat att besluta i frågor och att tillsätta arbetsgrupper. I respektive länsdel finns tjänstemannagrupper bestående av representanter för hälso- och sjukvården samt kommunernas vård och omsorg. På uppdrag av landstingets hälso- och sjukvårdspolitiker pågick mellan åren ett projekt i syfte att skapa ett virtuellt nätverk för landstingets barn- och ungdomsverksamheter, Barncentrum. Nätverket skulle samordna hälso- och sjukvårdsinsatser och lyfta fram barnperspektivet i olika sammanhang. Ett annat syfte var att fungera som ett nav för samverkan med kommuner avseende hälso- och sjukvårdsfrågor. Förutom olika landstingsverksamheter ingick i nätverket även skolhälsovårdsöverläkare. Under våren 2002 bildades Länsgrupper för barn- och ungdomsfrågor i Örebro län. De träffas två gånger per termin, bl a för att diskutera samordning och samverkan. Tjänstemannagruppen för länsövergripande psykiatrifrågor, Wilmergruppen, bildades hösten 2004 som ett led att utveckla samarbetet mellan psykiatrin och kommunernas socialtjänst. Sedan hösten 2006 finns under Wilmer en ny arbetsgrupp, Wilmers Barn. Gruppen kom till utifrån behovet att fokusera på gemensamma insatser till utsatta barn, framför allt barn med psykiska uttalade eller ej uttalade diagnoser. För att skapa arena och åstadkomma gemensam dialog har landstingets politiker bjudit in kommunens politiker till så kallade Hälsoforum. Under vårens Hälsoforum kommer psykisk hälsa att behandlas. Avsikten är att få ta del av samma information och diskutera det gemensamma ansvaret för specifika hälsofrågor. 12

13 3.4.3 Nämndens/styrelsens styrning av samverkan Hallsbergs kommun: I Plan för förskola och skola anges i uppdraget Omsorg om barn och unga att samverkan med andra förvaltningar, myndigheter och organisationer ska utvecklas. I Socialnämndens budgetdokument 2007 och förslag till flerårsplan är ett av effektmålen att verksamheten ska präglas av öppenhet för samverkan.. och - att skapa samordningsvinster.. bl a genom Sydnärketräffar inom socialtjänsten respektive Psykiatriträffar med Sydnärkekommunerna. I en PM, Information till barnomsorgs-/skolpersonal gällande anmälan enl. 14 kap. 1 Socialtjänstlagen (SoL) framgår att: Personalen har skyldighet att göra anmälan, att socialsekreterarna har tystnadsplikt och inte får lämna ut uppgifter utan familjens samtycke. Vidare står: Vår grundsyn är att samverkan mellan viktiga vuxna i barnets nätverk är avgörande för att positiva förändringar ska kunna komma till stånd. Vår inställning är att barnomsorgen/skolan är oerhört viktig då den är barnets dagliga bas. Socialsekreterarna försöker därför motivera till samtycke från familjen, så att en återkoppling kan ske till barnomsorgen/skolan. Karlskoga kommun: I Barn- och utbildningsplanen finns inget specificerat kring samverkan annat än skolans interna, i samband med övergångar mellan olika skolformer. I Individ- och familjeomsorgens verksamhetsplan anges att samverkan med andra förvaltningar, myndigheter och kommuner ska fortsätta att utvecklas och fördjupas. Beskrivning saknas hur de ska gå tillväga. Det finns ingen organiserad uppföljning av den samverkan som trots allt sker. Laxå kommun: Det finns inget mål i den kommunövergripande Budget- och verksamhetsplanen med inriktning att utveckla samverkan med andra aktörer varken riktat mot barn- och utbildningsnämnden eller mot individ- och familjeomsorgen. I kommunens skol- och förskoleplan anges att elevvårdspersonalen ska fungera stödjande i det hälsofrämjande arbetet och samverkan ska sökas med socialtjänsten när behov finns. Lekebergs kommun: I Kultur- och bildningsnämndens budgetdokument för år 2007 framgår att kommunen valt en ny organisation för barn- och ungdomsarbetet. Förändringen innebär att Kultur- och bildningsnämnden tar ansvaret för socialtjänståtgärder och LSSinsatser för personer under 21 år. Avsikten är att samordna dessa med nämndens tidigare resurser för elevhälsovård med syfte att främja samverkan, samordna resurserna och gynna det tidiga, förebyggande arbetet. Lindesbergs kommun: Det saknas särskilda samverkansmål i den kommunala skolplanen. Det finns en skrivning som gäller hälsoarbete samt barn och ungdomars psykiska ohälsa och det framhålls att skolorna måste arbeta för att vända utvecklingen. I inledningen till Plan för individ- och familjeomsorgen skrivs att socialtjänsten, för att kunna fullgöra sina uppgifter, måste samverka ske med andra samhällsorgan, organisationer m fl. Under planperioden skall det förebyggande arbetet prioriteras och bl a i detta arbete är samverkan/samarbete en absolut nödvändighet. Till denna inledning finns sedan ett antal mål. 13

14 Örebro kommun: I Örebro startar under år 2008 ÖreFÖR ett råd med syfte att stimulera och förbättra samordning och praktisk samverkan mellan barn, unga och vuxna i kommunen (beslut i KF dec 2007). I rådet ska finnas politisk representation samt tjänstemän från Barn och Utbildning tillsammans med Socialtjänsten, Kultur- och Fritid samt polis. I den aktuella skolplanen ( En skola för alla ) finns inga särskilda mål i syfte att utveckla samverkan utöver den som gäller skolans samarbete med hemmen. I riktlinjer för Barnoch elevhälsa uttalas att bred samverkan och ökat samarbete inom kommunen och med stat och landsting är viktigt. I Koalitionens prioriterade mål för socialtjänsten skrivs att samverkan mellan socialtjänsten och landstinget, och särskilt psykiatrin, behöver förstärkas så att brukare med den mest komplexa problematiken också får stöd och behandling av den mest kompetenta personalgruppen. I Programnämnd Social Välfärds Budget 2007 påpekas att antalet anmälningar till socialkontoren ökar, bl a på grund av att andra myndigheter under senare tid fått större krav på sig att ta ansvar för sin skyldighet att anmäla misstankar om att barn far illa. Det framhålls även att barns och ungas mående lyfts fram i samhällsdebatten, att fler barn har behov av barnpsykiatriska insatser och fler barn och unga behöver socialtjänstens olika behandlingsinsatser. Socialnämnd östers verksamhetsplan anger bl a följande politiska inriktning inför 2008: Socialtjänstens arbete ska i ökad grad fokusera på det förebyggande och evidensbaserade arbetet. Det förebyggande arbetet är ett viktigt inslag för att minska behovet av insatser i framtiden. Familjearbetet ska fortsätta utvecklas, genom bland annat utbildningar i samverkan med skolan och i familjecentralerna. Socialtjänstens närvaro i bostadsområdena kommer att öka genom fältorganisationens uppsökande arbete. Sydnärkes utbildningsförbund: I förbundets skolplan för framgår att skolan ska grundlägga det förebyggande folkhälsoarbetet genom att eleverna får kunskap om hur en god hälsa skapas och behålls. Det framgår inget om behov av samverkan. Gemensamt för berörda landstingsverksamheter: I Landstingets verksamhetsplan och budget för skrivs att Samverkan utåt är ett nyckelord för landstinget och innebär dialog och samarbete med bl a kommunerna i länet, universitet, andra landsting och organisationer. Det påtalas att arbetet för förbättrad samverkan bör särskilt inriktas på verksamhetsöverskridande vårdprocesser och vårdkedjor ur ett patientnyttoperspektiv. Primärvårdens ungdomsmottagningar: Överenskommelsen mellan Hälso- och sjukvårdsnämnden och PV anger inget specifikt som rör ungdomsmottagningarna. Men det framgår i överenskommelsen att PV ska samverka med andra beträffande förebyggande insatser, exempelvis genom familjecentraler och folkhälsoarbete. I landstingets verksamhetsplan och budget för påtalas att satsningen på utbyggda ungdomsmottagningar på länets gymnasieorter är viktiga för att ge ungdomar råd och stöd i relations- och samlevnadsfrågor. I ungdomsmottagningarnas uppdrag ingår att arbete med att främja psykisk och fysisk hälsa. Från och med innevarande år får de centrala ungdomsmottag- 14

15 ningarna en gemensam länsövergripande organisation från att i nuläget ha hört till respektive vårdcentral. Ett av syftena med förändringen är att utveckla ett gemensamt arbetssätt. Barn- och ungdomshabilitering: Överenskommelsen mellan Hälso- och sjukvårdsnämnden och BUH har bl a som fokus att nyttja tillgängliga resurser på bästa sätt för att nå uppsatta mål. Detta innebär bl a att habiliteringen ska medverka till en god kontinuitet i vårdkedjan och samverka med andra som ger vård och service till samma målgrupp som BUH arbetar för. Barn- och ungdomspsykiatrin: Enligt Överenskommelse mellan Hälso- och sjukvårdsnämnden och BUP ska psykiatrin kännetecknas av en välfungerande och ändamålsenlig samverkan både internt och externt. Som särskilt viktiga samverkanspartners nämns kommunerna, habiliteringen och primärvården. Arbetet med att utveckla vårdriktlinjer ska fortsätta, bl a tillsammans med skolhälsovården och ungdomsmottagningarna. Arbetet inom Wilmers barn ska fortsätta. I överenskommelsen framgår även att BUP:s uppdrag omformuleras från barn och unga med psykisk ohälsa till att gälla barn och unga med psykisk störning. 3.5 Iakttagelser Den nationella nivån har sedan år 2003 skärpt skyldigheten att samverka. Genom vissa lagändringar under 2003 förstärktes skyldigheten för samverkan omkring barn och unga som far illa eller riskerar att fara illa. Socialnämnden fick ett huvudansvar för att samverkan skulle komma till stånd, även i övergripande frågor. För vuxna och äldre finns länsövergripande politisk styrning och avtal, både avseende somatisk respektive psykisk hälso- och sjukvård. Likaså finns tjänstemannagrupper i länsdelarna för olika samverkansfrågor. Deras inriktning är samverkan rörande vuxna och äldre. Det saknas en länsövergripande politisk styrning och dokumenterad viljeinriktning för samverkan runt barn och unga. Det finns många aktörer för målgruppen barn och unga med psykisk ohälsa, men det saknas en gemensam struktur och organisation för samverkan, motsvarande de grupper som finns för vårdgivare till vuxna och äldre. Det skapas forum för dialog på politisk nivå om psykisk hälsa/ohälsa. Syftet är bl a att diskutera det gemensamma ansvaret för folkhälsoarbetet, vars och ens ansvar specifikt samt gränsdragningsfrågor. Dialog och arenor för diskussion ersätter inte samverkansdokument, men kan bidra till att förmedla och lägga grund för en organisatorisk samverkan. En tjänstemannagrupp Wilmers Barn har startat i syfte att utveckla en ändamålsenlig samverkan för barn och unga. Gruppen har startat utan tydligt politiskt uppdrag och vi har under vår granskning inte uppfattat något konkret resultat från gruppen. Den politiska nivån för samtliga berörda landstingsverksamheter påtalar behovet av samverkan, och landstingets styrdokument lyfter i större omfattning fram behovet 15

16 av samverkan med andra huvudmän och intressenter. I dokumenten nämns även arbetsgruppen Wilmers Barn som är direkt inriktad på att utveckla samverkan mellan verksamheter som arbetar för barn och unga. BUP:s uppdrag har förtydligats, vilket sannolikt kommer att påverka Primärvården och även de kommunala verksamheterna som arbetar med barn och unga. Örebro kommun har uppmärksammat behovet av att utveckla samverkan inom kommunen. Beslut om ett kommunövergripande råd ÖreFÖR togs i kommunfullmäktige i december I ÖreFÖR finns politisk representation och syftet med rådet är att organisera samverkan beträffande förebyggande arbete och tidiga insatser. Rådet blir även beslutsforum för sex lokala ÖreFÖR-teamen i de geografiska skolområdena. I kommunerna är det socialnämnderna och socialtjänsten som i högre grad lyft behovet av samverkan mellan huvudmän. Det kan ses i styrdokument för socialtjänsten i Karlskogas, Lindesbergs och i Örebro kommun. Den politiska nivån inom Hallsbergs och Lekebergs kommun har lyft behovet av samverkan i sina styrdokument både för skolan och för socialtjänsten. Lekebergs kommun har även förändrat den politiska organisationen, bl a i avsikt att främja samverkan och samordnat socialtjänstens insatser till barn och unga med elevhälsan. För Laxå kommun ses den politiska styrningen för utvecklad samverkan endast i skolplanen, och Sydnärkes utbildningsförbund har över huvud taget inte tagit upp behovet av samverkan med andra. 3.6 Organisation för samverkan - hur samverkan fungerar och tillgång till insatser Kontrollfrågor: Hur fungerar samverkan mellan huvudmännen avseende målgruppen? Hur arbetar kommun och landsting förebyggande? Länsövergripande samverkan - tjänstemannanivå Det saknas en organiserad samverkan på övergripande nivå för målgruppen, motsvarande den som finns för vuxna och äldre. För landstingets verksamheter som arbetar med hälsooch sjukvård för barn och unga finns nätverket Barncentrum som tillsammans med representanter för kommunernas skolhälsovård arbetar för att främja hälsa och utveckling hos länets barn och ungdomar. Ingen av dem vi intervjuat på operativ nivå har nämnt Barncentrum som en del i deras samverkan. Wilmers Barn arrangerade under vintern och våren 2007 samverkansdialoger i varje länsdel. Representanter från respektive huvudman träffades för att utifrån ett nedifrånperspektiv diskutera hur samverkan mellan socialtjänst och BUP skulle kunna förbättras. I samband med dessa möten kom det även fram att skolan behövde delta i diskussionerna. Arbetet avstannade därefter för en tid. Efter en del personbyten i gruppen har arbetet i Wilmers Barn åter kommit igång, men något konkret resultat från gruppens arbete finns ännu inte att redovisa. 16

17 3.6.2 Tillgång till ändamålsenliga insatser En tydlig signal om risk för svårigheter hos barn och unga är när eleven börjar skolka. Skolk är ett tecken på att eleven kan ha problem och som kan vara kopplade till skolans lärande- och arbetsmiljö eller till hemmet Grundskolans elevhälsa I grundskoleförordningen finns sedan årsskiftet 2005/06 bestämmelser om individuella utvecklingsplaner. Syftet med den individuella utvecklingsplanen är att ge eleven ökat inflytande och ansvar över sitt lärande. Alla elever ska ha en individuell utvecklingsplan, men några elever kan också komma att behöva ett åtgärdsprogram. Inom skolorna finns rutiner för att föra ett elevärende vidare och vid behov upprätta åtgärdsprogram. Åtgärdsprogrammet är ett pedagogiskt redskap och upprättas för barn och elever i behov av särskilt stöd. För att kunna remittera vidare till BNP- teamet (Barnneuropsykiatriska teamet) inom BUP krävs att en basutredning genomförs. Vid en basutredning samarbetar hela elevhälsan (specialpedagog, kurator, psykolog och skolsköterska/skolläkare) för att få en allsidig utredning av barnets/elevens behov och situation. De granskade kommunerna har begränsat med resurser. Exempelvis så har Laxå och Lekeberg ingen egen skolpsykolog i elevhälsoteamet, utan köper timmar av psykologkonsult. På grund av de begränsade resurserna är det kötid till basutredning i samtliga kommuner. Kötiden var som regel mellan sex månader till ett år. Kommunernas resurser och kostnader för elevhälsa/elevvård varierar. Nedanstående statistik visar kostnader för grundskolans elevhälsa inom de granskade kommunerna. Uppgifterna är hämtade från Skolverkets databas för jämförelser och gäller åren Kommun Kostnad per elev för elevvård - grundskola Örebro län Hallsberg Karlskoga Laxå Lekeberg Lindesberg Örebro Gotlands län Södermanlands län Västmanlands län Definition Kostnader för skolläkare, skolsköterskor, skolkuratorer och skolpsykologer. (även kostnad för köpta tjänster ingår) Sammanställningen visar att kostnaderna per elev för elevhälsa i Lindesberg har minskat det senaste året och är för år 2006 den lägsta i jämförelsen. Även Laxå kommun visar låga kostnader per elev, och har legat på en liknande nivå under de angivna åren. 17

18 Socialtjänsten Här nedan listar vi några av insatserna som socialtjänsten bidrar till och som riktas mot målgruppen: Samverkan genom familjecentraler, där vanligtvis samverkan sker mellan socialtjänsten tillsammans med landstingets barnmorskemottagning och barnavårdscentral. I vissa kommuner ingår förskollärare/specialpedagog från skolan och i några fall bidrar även kyrkan. Grundtanken är att samlokalisering av aktuella resurser ska öka möjligheter till tidig upptäckt av ohälsa och problematiska familjeförhållanden. Föräldrautbildning för föräldrar till barn i förskol- och skolåldern respektive till tonårsföräldrar, utbildningen kan erbjudas via föräldramöte eller som en stödinsats. Information ges om alkoholkonsumtion och drogvanor till föräldrar vid föräldramöten och under skoltid direkt till elever. Det finns en förväntan på skolan att påverka elevernas framtida alkoholkonsumtion och drogvanor. Denna påverkan har baserats på teorin om att ökad faktakunskap påverkar attityder, som i sin tur påverkar beteende. Strukturerade metoder för handläggning och dokumentation i barnavårdsärenden, BBIC 4. Med medel från Socialstyrelsen deltar länets alla socialtjänster (som arbetar riktat mot barn och unga) i ett projekt för att utveckla utredningsmetoder. BBIC bygger på en helhetssyn på barns och ungas utveckling inom en rad av områden som fysisk och psykisk hälsa, utbildning, känslo- och beteendemässig utveckling osv. Socialtjänsten behärskar inte alla kunskapsområden och måste därför även be andra med annan kompetens om hjälp för att bedöma barns och ungas behov. Syftet är att få ett välgrundat utredningsunderlag så att lämpliga insatser kan föreslås Ungdomsmottagningarna Uppdraget är att arbeta riktat till unga som behöver någon utomstående för att prata om sex och samlevnad eller om personliga problem. Det skiljer sig en del mellan länets fyra centrala ungdomsmottagningar, både utifrån resurser och arbetssätt. Alla har dock en etablerad samverkan med högstadieskolorna och tar emot studiebesök från skolår 8. Mottagningarna har öppet vissa tillfällen under veckan för drop-in- besök. På de mottagningar där det finns kuratorstjänster (och den inte är vakant) arbetas en hel del utåtriktat. Ungdomsmottagningens personal besöker högstadieskolornas föräldramöten, arrangerar tjejgrupper respektive killgrupper vid behov, ger stöd och råd och hänvisar vidare. De kan även stötta lärare i sex och samlevnadsfrågor eller i ämnet livskunskap mm. En omorganisation är på gång och från att ha hört till respektive vårdcentral kommer de centrala ungdomsmottagningarna att bilda en egen enhet. Det finns behov av och planer på 4 BBIC = Barns behov i centrum 18

19 att utveckla det utåtriktade arbetet och även samverkansarbetet. Verksamheterna själva efterlyser ökad styrning från den politiska ledningen Insatser inom BUH Teamen inom BUH arbetar bl a med att stödja familjer med krisbearbetning och ge kunskap om funktionsnedsättningen och vilka konsekvenser nedsättningen kan ge. Direkt mot barn och unga går arbetet ofta ut på att lära strategier, att bearbeta sorg, att träna funktioner och att kompensera funktionsnedsättningen. För barn och unga med rörelsehinder arbetas mycket för att hindra felställningar och att minska smärta. Barn och unga med funktionsnedsättningar är i högre grad utsatta för risk till nedsatt psykisk hälsa. Anledningar till detta kan vara svårigheter beträffande sociala kontakter, intellektuella begränsningar och dålig/svag självbild mm. Genom egna kuratorer och psykologer klarar BUH mycket för att förbättra situationen för barn och unga med funktionsnedsättning och som drabbats av psykisk ohälsa. BUH har inte kompetens för att behandla barn och unga som mår riktigt dåligt och som visar svår psykiatrisk problematik som exempelvis har ätstörningar, depressioner, tvångssyndrom, med suicidförsök osv. Just nu pågår en diskussion om gränsdragning mellan BUH och BUP avseende barn och unga med funktionsnedsättning och psykisk problematik. BUP har tidigare avvisat BUH:s remisser med hänvisning att BUH har egen kompetens. I länet pågår även en översyn av Riktlinjer för utredning, uppföljning, behandlingsansvar och behandling av barn och ungdomar med neuropsykiatriska tillstånd Insatser inom BUP BUP:s upptagningsområde är hela länets barn och ungdomar upp till 18 år, d v s ca personer. BUP har haft sin nuvarande organisation i drygt ett år. Verksamheten erbjuder öppenvård, dagvård och slutenvård. Både öppenvård och dagvård finns att tillgå ute i länsdelarna. Dagvården bedrivs i nära samarbete med andra aktörer, till exempel med förskola/skola, socialtjänst och BUH. Insatserna som ges inom BUP anses vara ändamålsenliga. Efterfrågan på insatser är stor, tillgängligheten är begränsad varför en ständig prioritering sker. En relativt stor del av psykologresurserna åtgår till att göra bedömningar och utredningar, vilket innebär att tillgången till behandlingsinsatser från psykologer påverkas. Precis som i andra delar av landet är det brist på barnpsykiater på kliniken. Samverkan med andra aktörer sker i drygt 40 % av barnpsykiatrins ärenden, enligt verksamhetsberättelsen för Det pågår ett arbete med processbeskrivningar, bland annat med vårdprogram för autism och ADHD. Vårdprogram och vårdriktlinjer upprättas framför allt inom den egna verksamheten och i vissa fall tillsammans med barnhälsovård, skolhälsovård och ungdomsmottagningarna. Processbeskrivningen i sig ger underlag för hur samverkan kan utvecklas. 19

20 Antalet barn och unga med neuropsykiatriska problem har ökat, sannolikt på grund av att fler kunnat diagnostiseras. BUP har fått extra resurser för sitt BNP-team, en länsresurs för barn och ungdomar i åldern 0-18 år. Huvuduppgiften är att, efter remiss, utreda och diagnostisera eventuell autismspektrumstörning, ibland i kombination med annan neuropsykiatrisk eller barnpsykiatrisk problematik. BNP- teamet har tagit emot cirka 120 remisser under år 2007, en fördubbling jämfört med föregående år, av dessa är 76 färdigutredda. De fördelar sig enligt nedan: Norra länsdelen (Nora, Lindesberg, Hällefors, Ljusnarsberg) Södra länsdelen (Kumla, Askersund, Hallsberg) Västra länsdelen (Karlskoga, Degerfors o Laxå) Örebro kommun och Lekebergs kommun 13 st 20 st 5 st 38 st Väntetid till utredning inom BNP är cirka ett år, men eftersom teamet nu fått ökade resurser bedöms väntetiden minska. Diskussion förs om att flytta enklare utredningar till öppenvårdsmottagningarna. Sedan diagnos fastställts är det BUH som har ansvaret för stöd och behandling av funktionsnedsättningen, utan att dessa har fått utökade resurser. Konsekvensen har blivit att de barn och unga som redan har insatser från BUH får sina insatser något utglesade (intern kö) Generella synpunkter om hur samverkan fungerar Ingen av de intervjuade kunde hänvisa till någon form av kartläggning av samverkansbehov inom arbetet med barn och unga. Flera intervjuade representanter från skolan/elevhälsan tycker det är svårt att få kontakt med socialtjänsten inom respektive kommun. I de fall de gjort en anmälan och även bidragit med en hel del information i samband med utredning får de sällan någon återkoppling på vad som hände sedan. Överhuvudtaget efterfrågade flertalet skolor mer av strukturerad samverkan/samarbete inklusive förebyggande insatser, information och stöd från socialtjänsten. Andra synpunkter som återkommer i intervjuerna är väntetiden till BUP och att BUP dikterar villkoren vilka de tar emot. I de olika sk Miltonprojekten, där bl a socialtjänsten, elevhälsa, BUH och BUP samverkat har arbetet fungerat. Deltagarna fick ökade kunskaper om respektive organisations möjligheter. Man arbetar nu för att ta tillvara erfarenheter från projekten. Från BUP:s håll påtalas att man är osäker på om det är realistiskt med en strukturerad samverkan pga de begränsade resurser som finns och eftersom det tar mycket tid att samverka. Trots detta så uppvisar länsdelarnas öppenvårdsmottagningar att de har regelbundna samverkansträffar med BUH i länsdelarna. Motsvarande samverkan fungerar inte inom Örebro kommun. 20

21 Strukturerad samverkan finns på ledningsnivå mellan BUH och BUP. De träffas några gånger varje termin för gemensamma diskussioner. Senast har de diskuterat samverkan och ansvarsfördelning för barn och unga med funktionsnedsättning och som utvecklat psykisk ohälsa. BUH har även påtalat behov av läkarstöd/konsultation från BUP Samverkan på länsdelsnivå och kommunnivå - tjänstemannanivå Här nedan följer länsdelsvisa exempel på samverkan som fungerar respektive inte fungerar. Det är inte någon total redovisning över hela samverkansläget utan vi har summerat sådant som har lyfts fram i de intervjuer vi genomfört Norra länsdelen Inom Lindesbergs kommun pågår ett arbete med att se över samverkan mellan skolorna och socialtjänsten, bl a för att starta familjecentral, nätverksmöten, upprätta samarbetsrutiner för att förändra sitt arbetssätt. Intervjuerna visar på en stor efterfrågan av forum för att skapa samsyn mellan skolor, socialtjänst och framför allt med BUP. Det efterfrågas även forum för kunskapsöverföring och erfarenhetsbyte. Det förekommer en del samverkan med olika träffar, bl a mellan skolkuratorer och BUP samt skolkuratorer och socialtjänsten varje termin. Även socialtjänsten har regelbundna träffar med BUP. Socialtjänsten och skolan driver gemensamt ett samarbetsprojekt Floragruppen för elever med extra behov. Flera lärare/skolan efterlyser regelbunden dialog med socialtjänsten. Socialtjänsten å sin sida uttalar en önskan om att skolan ibland kunde ta kontakt lite tidigare. Det förekommer att skolan, BUH- norr och socialtjänsten träffas för gemensamma kunskapsdagar. Varje termin sammanträffar BUP och BUH för information och aktualiteter, en samverkan som fungerar väl. BUH har alltid möjlighet att få konsultationstider hos BUP-norr för att diskutera särskild problematik. BUH- norr och särskolans rektorer sammanträffar regelbundet. Under hösten 2007 pågick ett framgångsrikt samverkansarbete mellan särskolan, elevhälsan, BUH och ungdomsmottagningen som tillsammans erbjöd en kurs om 4-5 tillfällen till föräldrar och elever (med funktionsnedsättning) om tonårsproblematik, sex och samlevnad mm Södra länsdelen Inom Hallsbergs kommun uttalas en stark vilja för utökad samverkan och samarbete, men idag förekommer ingen utvecklad samverkan mellan kommunen (skola och socialtjänst) och berörda vårdgivare från landstinget. Socialtjänsten har två gånger per termin återkommande samverkansmöten med BUP, men ingen deltar från skolan. Skolan har träffar med socialtjänsten, men då framför allt i samband med specifika elevärenden. Skolan uttalar behovet att även diskutera mer om samverkansfrågor/principiellt samarbete, men det görs inte. Socialtjänsten tycker att samarbetet med skolorna och framför allt elevhälsan fungerar väl, men ser att det finns behov av 21

Gemensamma riktlinjer för arbetet med barn och ungdomar i behov av särskilt stöd. (reviderade 2012-01-01)

Gemensamma riktlinjer för arbetet med barn och ungdomar i behov av särskilt stöd. (reviderade 2012-01-01) Gemensamma riktlinjer för arbetet med barn och ungdomar i behov av särskilt stöd (reviderade 2012-01-01) 1 2 Innehållsförteckning Förord... 4 Målet för samverkan och målgruppen... 5 Grundläggande utgångspunkter...

Läs mer

Dokumenttyp Fastställd av Beslutsdatum Reviderat Vård- och omsorgsnämnden, 2015-09-29 Utbildningsnämnden Dokumentansvarig Förvaring Dnr

Dokumenttyp Fastställd av Beslutsdatum Reviderat Vård- och omsorgsnämnden, 2015-09-29 Utbildningsnämnden Dokumentansvarig Förvaring Dnr Dokumenttyp Fastställd av Beslutsdatum Reviderat Vård- och omsorgsnämnden, 2015-09-29 Utbildningsnämnden Dokumentansvarig Förvaring Dnr Dokumentinformation Riktlinje för samverkan mellan socialtjänst barn

Läs mer

Motionerna 50 - Elevhälsogaranti och 65 - Stärk den svenska elevhälsan

Motionerna 50 - Elevhälsogaranti och 65 - Stärk den svenska elevhälsan MOTIONSSVAR Vårt dnr: 15/4283 och 15/4299 2015-10-23 Avdelningen för utbildning och arbetsmarknad Åsa Ernestam Motionerna 50 - Elevhälsogaranti och 65 - Stärk den svenska elevhälsan Beslut Styrelsen föreslår

Läs mer

Utredningsuppdrag av Koordinerande enheten inom barn- och utbildningsförvaltningen

Utredningsuppdrag av Koordinerande enheten inom barn- och utbildningsförvaltningen Barn- och utbildningsförvaltningen 2015-08-10 1 (5) Barn- och utbildningsnämnden Karin Holmberg Lundin BUN/2015:306 Barn- och utbildningsnämnden Utredningsuppdrag av Koordinerande enheten inom barn- och

Läs mer

ELEVHÄLSAN I SKOLLAGEN

ELEVHÄLSAN I SKOLLAGEN ELEVHÄLSAN I SKOLLAGEN Nytt i skollagen är att en samlad elevhälsa nu införs med krav på tillgång till skolläkare, skolsköterska, psykolog och kurator samt personal med specialpedagogisk kompetens. Elevhälsan

Läs mer

Känner vi varandra? Elevhälsans uppdrag. BUP-kongressen, Linköping 21-22 maj 2015

Känner vi varandra? Elevhälsans uppdrag. BUP-kongressen, Linköping 21-22 maj 2015 BUP-kongressen, Linköping 21-22 maj 2015 Känner vi varandra? Elevhälsans uppdrag Anna Sandell, Psykolog i förskola/skola Stenungsunds kommun Ordf. Psifos Vägledning för Elevhälsan Samarbete mellan Skolverket

Läs mer

Förlängning av avtal avseende samverkan till stöd för barn och unga mellan Uppsala kommun och Landstinget i Uppsala län

Förlängning av avtal avseende samverkan till stöd för barn och unga mellan Uppsala kommun och Landstinget i Uppsala län ARBETSMARKNADSNÄMNDEN Handläggare Datum Diarienummer Karin Reuterdahl 2015-03-17 AMN-2015-0185 Arbetsmarknadsnämnden Förlängning av avtal avseende samverkan till stöd för barn och unga mellan Uppsala kommun

Läs mer

Lagstiftning kring samverkan

Lagstiftning kring samverkan 1(5) Lagstiftning kring samverkan För att samverkan som är nödvändig för många barn och unga ska komma till stånd finns det bestämmelser om det i den lagstiftning som gäller för de olika verksamheterna

Läs mer

Samverkansöverenskommelse mellan Landstinget i Kalmar län och Kalmar kommun kring personer med psykisk funktionsnedsättning 2012-2014

Samverkansöverenskommelse mellan Landstinget i Kalmar län och Kalmar kommun kring personer med psykisk funktionsnedsättning 2012-2014 Handläggare Datum Ärendebeteckning Ingela Möller 2012-09-05 Avtal 0480 450885 Samverkansöverenskommelse mellan Landstinget i Kalmar län och Kalmar kommun kring personer med psykisk funktionsnedsättning

Läs mer

Modellområde Vänersborg

Modellområde Vänersborg Modellområde Vänersborg Att möta barn och ungas psykiska hälsa med en helhet Spår 1 Från tanke till handling! Spridningskonferens 26 april 2012 Spår 1 Analys och strategi Uppbyggnad och start av arbetet

Läs mer

Samverkan mellan kommunerna och landstinget i Södermanland

Samverkan mellan kommunerna och landstinget i Södermanland Revisionsrapport Samverkan mellan kommunerna och landstinget i Södermanland - avseende barn och unga med psykisk ohälsa Nyköpings kommun Barn- och ungdomsnämnden Social- och arbetsmarknadsnämnden Utbildningsnämnden

Läs mer

Barn- och Elevhälsoarbete i Timrå kommun

Barn- och Elevhälsoarbete i Timrå kommun Barn- och Elevhälsoarbete i Timrå kommun 1. Elevhälsa och barn- och elevhälsoarbete 2 2. Allmänt om förskolans barnhälsoarbete 4 3. Allmänt om grundskolans och gymnasiets elevhälsoarbete. 5 Detta dokument

Läs mer

Förlängning av avtal avseende samverkan till stöd för barn och unga 0-20 år mellan Uppsala kommun och Landstinget i Uppsala län

Förlängning av avtal avseende samverkan till stöd för barn och unga 0-20 år mellan Uppsala kommun och Landstinget i Uppsala län OMSORGSFÖRVALTNIGNEN Handläggare Folkesson Thomas (OMF) Hedberg Jenny (OMF) Datum 2015-03-13 Diarienummer OSN-2015-0155 Omsorgsnämnden Förlängning av avtal avseende samverkan till stöd för barn och unga

Läs mer

Örnsköldsviks kommun Granskning samverkan kring barn och unga med psykisk ohälsa

Örnsköldsviks kommun Granskning samverkan kring barn och unga med psykisk ohälsa Revisionsrapport 2013 Genomförd på uppdrag av revisorerna November 2013 Örnsköldsviks kommun Granskning samverkan kring barn och unga med psykisk ohälsa Innehåll Sammanfattning...2 1.1. Bakgrund...3 1.2.

Läs mer

Elevhälsoteam Näshulta Friskola. Verksamhetsplan.

Elevhälsoteam Näshulta Friskola. Verksamhetsplan. Elevhälsoteam Näshulta Friskola. Verksamhetsplan. Inledning: EHT är en del av elevhälsan på Näshulta Friskola. I EHT finns permanent rektor, skolkurator, skolsköterska samt specialpedagogisk resurs. Skolverket

Läs mer

FÖRSLAG TILL DAGORDNING

FÖRSLAG TILL DAGORDNING Närvårdsområde Alingsås LEDNINGSGRUPP NÄRVÅRDSOMSRÅDE ALINGSÅS Datum: 2015-05-08 Tid: Kl 09:00-12:00 Plats: Vård och äldreomsorgsförvaltningen, Kungsgatan 9 Lokal: Sunnerö, plan 0 FÖRSLAG TILL DAGORDNING

Läs mer

Insatser till barn i behov av särskilt stöd

Insatser till barn i behov av särskilt stöd Revisionsrapport Insatser till barn i behov av särskilt stöd Lindesbergs kommun Februari 2009 Marie Lindblad 2009-02-17 Marie Lindblad Namnförtydligande Bert Hedberg Namnförtydligande Innehållsförteckning

Läs mer

Vägledning för Elevhälsan

Vägledning för Elevhälsan Vägledning för Elevhälsan Med guide Ett elevärendes gång 1 Vägledning för Elevhälsan Följande skrift är en vägledning till Rektorer och Elevhälsoteam i elevhälsoarbetet. Skriften är en sammanfattning,

Läs mer

Överenskommelse om samverkan kring barn i behov av särskilt stöd mellan Danderyds kommun och Stockholms läns landsting

Överenskommelse om samverkan kring barn i behov av särskilt stöd mellan Danderyds kommun och Stockholms läns landsting Överenskommelse om samverkan kring barn i behov av särskilt stöd mellan Danderyds kommun och Stockholms läns landsting Inledning KSL, kommunerna och Stockholms läns landsting har tillsammans arbetat fram

Läs mer

Lyft ungas hälsa. Program för hälso- och sjukvård för barn och unga. Folkpartiet Liberalerna i Västra Götaland Mandatperioden 2011-2014

Lyft ungas hälsa. Program för hälso- och sjukvård för barn och unga. Folkpartiet Liberalerna i Västra Götaland Mandatperioden 2011-2014 Lyft ungas hälsa Program för hälso- och sjukvård för barn och unga Folkpartiet Liberalerna i Västra Götaland Mandatperioden 2011-2014 2 Hälsan grundläggs tidigt i barnaåren. De förhållanden som råder under

Läs mer

Våldsutsatta kvinnor och barn som bevittnat våld. Nationell tillsyn 2012-2013. Hur ser det ut?

Våldsutsatta kvinnor och barn som bevittnat våld. Nationell tillsyn 2012-2013. Hur ser det ut? Våldsutsatta kvinnor och barn som bevittnat våld Nationell tillsyn 2012-2013 - kommunernas, hälso- och sjukvårdens och kvinnojourernas arbete - Hur ser det ut? Ingrid Andersson Inspektionen för vård och

Läs mer

Övergripande riktlinjer och rutiner för elevhälsoarbetet i Hedemora kommun

Övergripande riktlinjer och rutiner för elevhälsoarbetet i Hedemora kommun Övergripande riktlinjer och rutiner för elevhälsoarbetet i Hedemora kommun Hedemora 2013-07-29 Hedemora kommun Utbildningsförvaltningen 1 Gemensamma riktlinjer för alla kommunalt drivna skolor Dessa riktlinjer

Läs mer

Västbus riktlinjer för familjehemsplacerade barn

Västbus riktlinjer för familjehemsplacerade barn Västbus riktlinjer för familjehemsplacerade barn Bakgrund Västra Götalandsregionen och kommunerna i Västra Götalands län fastställde under våren 2005 Gemensamma riktlinjer för kommunerna och regionen i

Läs mer

Samverkan mellan kommuner och landstinget i Södermanlands län

Samverkan mellan kommuner och landstinget i Södermanlands län Revisionsrapport Samverkan mellan kommuner och landstinget i Södermanlands län - avseende barn och unga med psykisk ohälsa Sammanfattande rapport Eskilstuna kommun Flens kommun Gnesta kommun Katrineholms

Läs mer

Lokal överenskommelse för barn i behov av särskilt stöd mellan Stockholms Läns Landsting och Värmdö kommun

Lokal överenskommelse för barn i behov av särskilt stöd mellan Stockholms Läns Landsting och Värmdö kommun Lokal överenskommelse för barn i behov av särskilt stöd mellan Stockholms Läns Landsting och Värmdö kommun Bakgrund och syfte Kommunerna i Stockholm län och Stockholms Läns Landsting har nedtecknat ett

Läs mer

Mål och riktlinjer för skolhälsovården i Sotenäs kommun

Mål och riktlinjer för skolhälsovården i Sotenäs kommun SOTENÄS KOMMUN Arbetsutskottet 2007-05-10 Beslut i Utbildningsnämnden 2007-05-31 68 och riktlinjer för skolhälsovården i Sotenäs kommun K:\PROT\UN\2007\ och riktlinjer för skolhälsovården 070531.doc 2008-08-21

Läs mer

barns psykiska hälsa Överenskommelse mellan barnpsykiatrin i Kalmar län och socialtjänsten i Kalmar län

barns psykiska hälsa Överenskommelse mellan barnpsykiatrin i Kalmar län och socialtjänsten i Kalmar län barns psykiska hälsa Överenskommelse mellan barnpsykiatrin i Kalmar län och socialtjänsten i Kalmar län 2015 2016 Datum 2014-11-07 Överenskommelse om samverkan mellan BUP och kommunernas socialtjänst i

Läs mer

LOKAL HANDLINGSPLAN För missbruk och beroendefrågor mellan Stenungsunds kommun, primärvården och psykiatrin

LOKAL HANDLINGSPLAN För missbruk och beroendefrågor mellan Stenungsunds kommun, primärvården och psykiatrin LOKAL HANDLINGSPLAN För missbruk och beroendefrågor mellan Stenungsunds kommun, primärvården och psykiatrin Antagen av Simbas ledninggrupp maj 2009, reviderad 2011 Lokal handlingsplan för missbruks- och

Läs mer

Västbus riktlinjer för familjehemsplacerade barn och unga

Västbus riktlinjer för familjehemsplacerade barn och unga Västbus riktlinjer för familjehemsplacerade barn och unga Bakgrund Västra Götalandsregionen och kommunerna i Västra Götalands län fastställde under våren 2005 Gemensamma riktlinjer för kommunerna och regionen

Läs mer

Patientens rätt till fast vårdkontakt verksamhetschefens ansvar för patientens trygghet, kontinuitet och samordning

Patientens rätt till fast vårdkontakt verksamhetschefens ansvar för patientens trygghet, kontinuitet och samordning Meddelandeblad Mottagare: Kommuner: nämnder med ansvar för verksamheter inom hälso- och sjukvård, socialtjänst och LSS, Landsting: nämnder med ansvar för verksamheter inom hälso- och sjukvård, tandvård

Läs mer

Datum. Motion - Landstingets roll i omhändertagande av berusade eller drogpåverkade ungdomar

Datum. Motion - Landstingets roll i omhändertagande av berusade eller drogpåverkade ungdomar G Landstinget Halland Landstingskontoret Agneta Overgaard, utvecklare Folkhälsoenheten Processavdelningen Tfn 035-13 48 73 agneta.overgaard @Ithal I and.se aiecta d l,s 0703/2. Datum Diarienummer 2007-03-12

Läs mer

VERKSAMHETSPLAN FÖR ELEVHÄLSANS MEDICINSKA DEL. Ht 2014-2015

VERKSAMHETSPLAN FÖR ELEVHÄLSANS MEDICINSKA DEL. Ht 2014-2015 VERKSAMHETSPLAN FÖR ELEVHÄLSANS MEDICINSKA DEL Ht 2014-2015 Elevhälsan I verksamhetsplanen används begreppet elevhälsan som då avser skolsköterskornas och skolläkarnas verksamhet. Mål Målsättningen för

Läs mer

Claes Sundelin om tidigare erfarenheter av samverkan

Claes Sundelin om tidigare erfarenheter av samverkan 1 (5) Claes Sundelin Claes Sundelin om tidigare erfarenheter av samverkan En av de många faktorer som Claes Sundelin nämnde som avgörande för att samverkan ska fungera är att lägga tid på att bygga upp

Läs mer

Hjälpreda. Före förskolan. Förskoletiden. Skoltiden Gymnasietiden. Ansvarsfördelning för personal kring barn och ungdomar med synnedsättning

Hjälpreda. Före förskolan. Förskoletiden. Skoltiden Gymnasietiden. Ansvarsfördelning för personal kring barn och ungdomar med synnedsättning Hjälpreda Före förskolan Ansvarsfördelning för personal kring barn och ungdomar med synnedsättning Förskoletiden Före förskolan Förskoletiden Skoltiden Gymnasietiden Skoltiden 2010-05-06 (rev 2011-11-01)

Läs mer

Folkhälsoplan för Lekebergs kommun 2014-15

Folkhälsoplan för Lekebergs kommun 2014-15 Folkhälsoplan för Lekebergs kommun 2014-15 Det övergripande målet för folkhälsa är att skapa samhälleliga förutsättningar för en god hälsa på lika villkor för hela befolkningen. Vad är folkhälsa? Folkhälsa

Läs mer

Centrala Elevhälsan. Barn- och elevhälsoplan 2012

Centrala Elevhälsan. Barn- och elevhälsoplan 2012 Centrala Elevhälsan Barn- och elevhälsoplan 2012 Inledning Målet är att alla barn och elever i Bergs kommun ska ha möjlighet att nå de mål som är uppsatta för respektive verksamhet. För att detta ska vara

Läs mer

Gemensamma riktlinjer för kommunerna och regionen i

Gemensamma riktlinjer för kommunerna och regionen i Gemensamma riktlinjer för kommunerna och regionen i Västra Götaland om samverkan avseende barn och ungdom med sammansatt psykisk/psykiatrisk och social problematik Historien Uppdrag lämnat oktober 2010

Läs mer

Kvalitetsredovisning Elevhälsan läsåret 2010-11 Flen kommun av verksamhetschef Anne-Marie Karlsson 2011-09-09

Kvalitetsredovisning Elevhälsan läsåret 2010-11 Flen kommun av verksamhetschef Anne-Marie Karlsson 2011-09-09 Kvalitetsredovisning Elevhälsan läsåret 2010-11 Flen kommun av verksamhetschef Anne-Marie Karlsson 2011-09-09 Innehåll: sida Organisation och Personal 2 Mål 2 Verksamhetsplan 3 Resultat 4-5 Ungdomsmottagningen

Läs mer

Hjälpredan. Ansvarsfördelning kring barn och ungdomar med funktionsnedsättning

Hjälpredan. Ansvarsfördelning kring barn och ungdomar med funktionsnedsättning Hjälpredan Ansvarsfördelning kring barn och ungdomar med funktionsnedsättning * Med under skoltiden avses barn i fritidshem, förskoleklass, grundskola, grundsärskola, gymnasiesärskola och gymnasieskola.

Läs mer

Hällefors kommun. Elevhälsovårdens struktur och kvalitetssystem. Revisionsrapport. KPMG AB 2011-01-10 Antal sidor: 10

Hällefors kommun. Elevhälsovårdens struktur och kvalitetssystem. Revisionsrapport. KPMG AB 2011-01-10 Antal sidor: 10 Revisionsrapport KPMG AB Antal sidor: 10 2011 KPMG AB, a Swedish limited liability company and a member firm of the KPMG network of independent member firms affiliated with KPMG International Cooperative

Läs mer

Oro för barn och unga

Oro för barn och unga Oro för barn och unga Så här går det till när en anmälan om oro för barn och unga lämnas in. Detta material ersätter tidigare lathund. Laholm 2013-05-24 www.laholm.se Så här går det till på socialkontoret

Läs mer

Antagen av Samverkansnämnden 2013-12-06

Antagen av Samverkansnämnden 2013-12-06 Politisk viljeinriktning för Vård och insatser vid depression, ångest och schizofreni i Uppsala-Örebroregionen baserade på Socialstyrelsens Nationella utvärdering 2013 Antagen av Samverkansnämnden 2013-12-06

Läs mer

UNGDOMSLOTSAR TILL PSYKIATRI

UNGDOMSLOTSAR TILL PSYKIATRI Förslag om UNGDOMSLOTSAR TILL PSYKIATRI Projekt för utvecklad samverkan kring unga vuxna med allvarlig psykisk ohälsa i Göteborg 2015-02-10 2015-02-06 Styrgruppen för projektet Ordförande Lena Säljö, Göteborgs

Läs mer

Barn i behov av stöd

Barn i behov av stöd Revisionsrapport Barn i behov av stöd Borgholms kommun Viktor Prytz Innehållsförteckning 1. Sammanfattning... 1 2. Inledning... 2 2.1. Bakgrund... 2 2.2. Uppdrag... 2 2.3. Metod och avgränsning... 3 3.

Läs mer

Våld i nära relationer

Våld i nära relationer www.pwc.se Revisionsrapport Jenny Krispinsson Maria Strömbäck Våld i nära relationer Kiruna kommun Våld i nära relationer Innehållsförteckning 1. Sammanfattande bedömning... 1 2. Inledning... 3 2.1. Bakgrund...

Läs mer

Handlingsplan. Då barn misstänks far illa. Reviderad 2015-05-16

Handlingsplan. Då barn misstänks far illa. Reviderad 2015-05-16 Handlingsplan Då barn misstänks far illa Reviderad 2015-05-16 1 Innehållsförteckning Innehållsförteckning s. 2 Förord s. 3 Vad säger lagen om anmälningsplikt? s. 4 Vad innebär detta i praktiken? s. 4 Vad

Läs mer

2013-02-26 Dnr: 2013/530-BaUN-615. Teddy Söderberg - ax067 E-post: teddy.soderberg@vasteras.se

2013-02-26 Dnr: 2013/530-BaUN-615. Teddy Söderberg - ax067 E-post: teddy.soderberg@vasteras.se TJÄNSTESKRIVELSE 1 (1) Teddy Söderberg - ax067 E-post: teddy.soderberg@vasteras.se 2013-02-26 Dnr: 2013/530-BaUN-615 Kopia till Uppdrag att föreslå organisation för elevhälsoarbetet och särskola Förslag

Läs mer

HÄLSOVÅRD VID BARNAVÅRDSCENTRAL (BVC)

HÄLSOVÅRD VID BARNAVÅRDSCENTRAL (BVC) Sid 1 (5) HÄLSOVÅRD VID BARNAVÅRDSCENTRAL () 1 Mål och inriktning Barnhälsovården utgör en viktig del i det samlade folkhälsoarbetet. Verksamheten skall utgå från ett folkhälsoinriktat och psykosocialt

Läs mer

KK10/166. Strategi mot hot och våld i nära relation. Antagen av KF, dnr KK10/166

KK10/166. Strategi mot hot och våld i nära relation. Antagen av KF, dnr KK10/166 KK10/166 Strategi mot hot och våld i nära relation Antagen av KF, dnr KK10/166 Strategi mot hot och våld i nära relation 2/7 Innehållsförteckning Inledning... 3 Definition... 3 Kartläggning... 3 Syfte...

Läs mer

Rapport. Öppna jämförelser för social barn- och ungdomsvård 2013. www.ljungby.se

Rapport. Öppna jämförelser för social barn- och ungdomsvård 2013. www.ljungby.se www.ljungby.se Rapport Öppna jämförelser för social barn- och ungdomsvård 2013 Sammanställd av socialförvaltningens kvalitetsgrupp Redovisad för socialnämnden 2013-06-19 Bakgrund Syftet med öppna jämförelser

Läs mer

Gemensamma riktlinjer för samverkan kring barn och unga med sammansatta behov

Gemensamma riktlinjer för samverkan kring barn och unga med sammansatta behov SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sammanträdesdatum Styrelsen 2008-09-18 Sida 231 av 248 198 Gemensamma riktlinjer för samverkan kring barn och unga med sammansatta behov En arbetsgrupp med representanter för skola,

Läs mer

De olika kompetensernas uppdrag och arbetsuppgifter Rektors uppdrag

De olika kompetensernas uppdrag och arbetsuppgifter Rektors uppdrag Övergripande handlingsplan för barn- och elevhälsoteamet i Arjeplogs Kommun Elevernas framgångar och svårigheter är ofta resultatet av den samlade livssituationen och därför måste alla som träffar eleverna

Läs mer

Riktlinjer för samverkan vid ADHD, autismspektrumtillstånd och utvecklingsstörning

Riktlinjer för samverkan vid ADHD, autismspektrumtillstånd och utvecklingsstörning Riktlinjer för samverkan vid ADHD, autismspektrumtillstånd och utvecklingsstörning Rubrik specificerande dokument Omfattar område/verksamhet/enhet Riktlinjer för samverkan vid ADHD, autismspektrumtillstånd

Läs mer

LÄNSÖVERGRIPANDE ÖVERENSKOMMELSE OM ANSVARSFÖRDELNING NÄR KOMMUNEN BESLUTAR OM PLACERING PÅ HEM FÖR VÅRD ELLER BOENDE (HVB)

LÄNSÖVERGRIPANDE ÖVERENSKOMMELSE OM ANSVARSFÖRDELNING NÄR KOMMUNEN BESLUTAR OM PLACERING PÅ HEM FÖR VÅRD ELLER BOENDE (HVB) LÄNSÖVERGRIPANDE ÖVERENSKOMMELSE OM ANSVARSFÖRDELNING NÄR KOMMUNEN BESLUTAR OM PLACERING PÅ HEM FÖR VÅRD ELLER BOENDE (HVB) Dokumenttyp: Samverkansöverenskommelse Utfärdande: Landstinget och kommunerna

Läs mer

2013-06-04. Handlingsplan Elevhälsa Grundsärskolan på Fjärdingskolan. Kommungemensam verksamhet förskola skola Stadsdelsförvaltning Norr

2013-06-04. Handlingsplan Elevhälsa Grundsärskolan på Fjärdingskolan. Kommungemensam verksamhet förskola skola Stadsdelsförvaltning Norr 2013-06-04 Handlingsplan Elevhälsa Grundsärskolan på Fjärdingskolan Kommungemensam verksamhet förskola skola Stadsdelsförvaltning Norr 2 Innehållsförteckning 1. VERKSAMHETSBESKRIVNING... 3 2. DEFINITION

Läs mer

Hagbyskolans Barn-och Elevhälsoplan

Hagbyskolans Barn-och Elevhälsoplan Hagbyskolans Barn-och Elevhälsoplan Hagbyskolans elevhälsoplan tar sin utgångspunkt i de internationella, nationella och lokala styrdokumenten. Dessa är FN:s Barnkonvention, Salamancadeklarationen, Skollagen,

Läs mer

Skriven av Sandra Brisenman skolkurator samt Katarina Österdahl chef för Barn- och Elevhälsan Boxholm. 2011-08-10 reviderad 2014-01-20

Skriven av Sandra Brisenman skolkurator samt Katarina Österdahl chef för Barn- och Elevhälsan Boxholm. 2011-08-10 reviderad 2014-01-20 Handlingsplan för Stenbockskolan samt Åsbo skola vid misstanke om barn som far illa samt samverkansplan för Barn- och Elevhälsan, socialtjänsten och övrig hälso- och sjukvård Skriven av Sandra Brisenman

Läs mer

Genomförandeplan med gemensamma riktlinjer för kommun och landsting angående missbruks-och beroendevården i Haparanda 2009

Genomförandeplan med gemensamma riktlinjer för kommun och landsting angående missbruks-och beroendevården i Haparanda 2009 Genomförandeplan med gemensamma riktlinjer för kommun och landsting angående missbruks-och beroendevården i Haparanda 2009 Sammanfattning Detta bygger på av socialstyrelsen 2007 utfärdade nationella riktlinjerna

Läs mer

Basnivå avseende samverkansmyndigheters insatser vid mäns våld mot kvinnor och våld i nära relation

Basnivå avseende samverkansmyndigheters insatser vid mäns våld mot kvinnor och våld i nära relation Basnivå avseende samverkansmyndigheters insatser vid mäns våld mot kvinnor och våld i nära relation Myndigheternas insatser vid våld i nära relation ska bedrivas med god kvalitet i hela länet, med en likvärdig

Läs mer

Kvalitet inom äldreomsorgen

Kvalitet inom äldreomsorgen Revisionsrapport* Kvalitet inom äldreomsorgen Mora kommun Februari 2009 Inger Kullberg Innehållsförteckning 1 Sammanfattande bedömning...3 2 Inledning och bakgrund...4 2.1 Revisionsfråga...5 2.2 Revisionsmetod...5

Läs mer

Elevhälsoplan för Rättviks kommun 2011-2015

Elevhälsoplan för Rättviks kommun 2011-2015 Gäller fr.o.m. 11.07.01 Barn- och ungdomsförvaltningen Elevhälsoplan för Rättviks kommun 2011-2015 Foto: Anita Hogeborn-Kullander INNEHÅLL 1. Inledning...3 2. Mål och syfte...3 3. Elevhälsans organisation...3

Läs mer

Stockholms stads program för stöd till anhöriga 2012-2016

Stockholms stads program för stöd till anhöriga 2012-2016 Stockholms stads program för stöd till anhöriga 2012-2016 KF, februari 2013 Dnr 325-1035/2012 www.stockholm.se Stockholms stads program för stöd till anhöriga 2012-2016 Februari 2013 Stockholms stads program

Läs mer

VITS. Verksamhetsberättelse

VITS. Verksamhetsberättelse VITS Vardagsnära Insatser i Tydlig Samverkan Jönköpings kommun Verksamhetsberättelse 2012 Inledning Politiker, beslutsfattare och yrkesprofessionella med ansvar för barn och unga vet idag att det både

Läs mer

SKL:s arbete för att stödja utvecklingen av vården och omsorgen för personer med psykisk funktionsnedsättning och sjukdom

SKL:s arbete för att stödja utvecklingen av vården och omsorgen för personer med psykisk funktionsnedsättning och sjukdom SKL:s arbete för att stödja utvecklingen av vården och omsorgen för personer med psykisk funktionsnedsättning och sjukdom 2015-08-25 Sektionen för vård och socialtjänst 1 Knivdåd i Norrköping kunde ha

Läs mer

Uppföljning av granskning av missbruksvården

Uppföljning av granskning av missbruksvården Revisionsrapport Uppföljning av granskning av missbruksvården Carl-Gustaf Folkeson, Fredrik Anderberg, Innehåll 1. Inledning... 1 1.1. Bakgrund och syfte... 1 1.2. Revisionsmetod... 1 2. Granskningsresultat...

Läs mer

Stöd och behandling för en enklare vardag

Stöd och behandling för en enklare vardag STOCKHOLM 2010-09-15 Stöd och behandling för en enklare vardag Nya förslag om vården för barn och unga vuxna med neuropsykiatriska diagnoser Alla barn har rätt till en god uppväxt Allt fler barn och unga

Läs mer

Elevhälsoplan Storvretaskolan 2014-15. Bakgrund. Elevhälsoplanens syfte. Styrdokument. Elevhälsans uppdrag

Elevhälsoplan Storvretaskolan 2014-15. Bakgrund. Elevhälsoplanens syfte. Styrdokument. Elevhälsans uppdrag Elevhälsoplan Storvretaskolan 2014-15 Bakgrund Skolan ska ge alla barn och elever den ledning och stimulans som de behöver i sitt lärande och sin personliga utveckling. Den ska ge eleverna möjlighet att

Läs mer

1. Verksamhetens namn. 2. Uppdrag och avgränsningar: Barn och ungdomspsykiatriska kliniken Länssjukhuset Ryhov

1. Verksamhetens namn. 2. Uppdrag och avgränsningar: Barn och ungdomspsykiatriska kliniken Länssjukhuset Ryhov 1. Verksamhetens namn Barn och ungdomspsykiatriska kliniken Länssjukhuset Ryhov 2. Uppdrag och avgränsningar: Barn och ungdomspsykiatriska kliniken Länssjukhuset Ryhov består av följande funktioner: Länsenhet:

Läs mer

Sammanfattning av statistikuppgifter

Sammanfattning av statistikuppgifter Bilaga 1-10 Sammanfattning av statistikuppgifter Sammanfattning av statistik För att tidigt identifiera de barn och unga 0-16 år som kommer och eller är i behov av extra stöd har en första inventering

Läs mer

www.pwc.se Revisionsrapport PRIO-psykisk ohälsa Margaretha Larsson Landstinget Gävleborg februari 2014

www.pwc.se Revisionsrapport PRIO-psykisk ohälsa Margaretha Larsson Landstinget Gävleborg februari 2014 www.pwc.se Revisionsrapport Margaretha Larsson PRIO-psykisk ohälsa Landstinget Gävleborg PRIO-psykisk ohälsa Innehållsförteckning 1. Inledning... 2 1.1. Bakgrund... 2 1.2. Revisionsfråga... 2 1.2.1. Revisionskriterier...

Läs mer

Remiss Regional folkhälsomodell

Remiss Regional folkhälsomodell sida 1 2014-02-19 Dnr: 2014-83 KOMMUNSTYRELSEN TJÄNSTESKRIVELSE Remiss Regional folkhälsomodell Bakgrund Västra Götalandsregionen (VGR) har ett väl förankrat folkhälsoarbete sedan många år. Synen på folkhälsoarbete

Läs mer

Om ett barn eller ungdom far illa - att anmäla enligt Socialtjänstlagen (SoL)

Om ett barn eller ungdom far illa - att anmäla enligt Socialtjänstlagen (SoL) Om ett barn eller ungdom far illa - att anmäla enligt Socialtjänstlagen (SoL) Om att anmäla till Socialtjänsten Denna skrift syftar till att underlätta för dig som i ditt arbete ibland möter barn och ungdomar

Läs mer

Vilken vård du får avgörs av var du bor

Vilken vård du får avgörs av var du bor Vilken vård du får avgörs av var du bor Skolläkarföreningens nationella kartläggning av regionala skillnader i elevhälsans medicinska insatser och resurser. Bakgrund Den svenska skolhälsvården (elevhälsans

Läs mer

Elevhälsoarbetet vid Hagaskolan

Elevhälsoarbetet vid Hagaskolan Elevhälsoarbetet vid Hagaskolan Skolväsendet vilar på demokratins grund. Skollagen (2010:800) slår fast att utbildningen inom skolväsendet syftar till att elever ska inhämta och utveckla kunskaper och

Läs mer

Gemensamma 1. Verksamheten skall bygga på respekt för människor, deras självbestämmande och integritet.

Gemensamma 1. Verksamheten skall bygga på respekt för människor, deras självbestämmande och integritet. STRATEGISKA FOKUSOMRÅDEN Kompetensutveckling Mål, uppföljning och nyckeltal Barnperspektivet/stöd i föräldrarollen Förebyggande hälsoarbete Vårdtagare/Klient/ INRIKTNINGSMÅL Gemensamma 1. Verksamheten

Läs mer

Barntandvårdsdagar 2006 i Jönköping

Barntandvårdsdagar 2006 i Jönköping Barntandvårdsdagar 2006 i Jönköping Barnkompetens Socialtjänstperspektiv Agneta Ekman Odont. dr., socialchef Hälso- och sjukvården, tandvården och socialtjänsten. har verksamheter som sträcker sig från

Läs mer

Anhörigstöd 2015 och framåt!

Anhörigstöd 2015 och framåt! Hur behöver stödet och de olika verksamheterna se ut för att anhöriga och närstående ska kunna känna att de har kontroll över sina egna liv? Anhörigstöd och framåt! Utveckling av anhörigstödet för personer

Läs mer

Råd- och Stödteamet. Information från Utbildningsförvaltningen

Råd- och Stödteamet. Information från Utbildningsförvaltningen 2014 Råd- och Stödteamet Information från Utbildningsförvaltningen Råd- och Stödteamet (RoS) Allmänt Råd- och Stödteamet (RoS) är en gemensam stödfunktion inom Utbildningsförvaltningen i Ronneby kommun.

Läs mer

Handlingsplan mot diskriminering och kränkande behandling

Handlingsplan mot diskriminering och kränkande behandling Handlingsplan mot diskriminering och kränkande behandling Likabehandlingsplan lå 15/16 Elevhälsoplanen för Eklidens skola revideras varje år Nästa revidering: juni 2016 Ansvarig: Bitr. rektor Maria Kiesel

Läs mer

Patientsäkerhetsberättelse för de medicinska insatserna i Elevhälsan

Patientsäkerhetsberättelse för de medicinska insatserna i Elevhälsan Landstingets/regionens eller kommunens logotyp Patientsäkerhetsberättelse för de medicinska insatserna i Elevhälsan 20120212 Ragnhild Hellström, Verksamhetschef Innehållsförteckning Inledning De medicinska

Läs mer

Handlingsplan mot våld i nära relationer

Handlingsplan mot våld i nära relationer SOCIAL- OCH ÄLDREOMSORGSFÖRVALTNINGEN TJÄNSTEUTLÅTANDE DATUM DIARIENR SIDA 2013-11-04 AN-2013/636.739 1 (2) HANDLÄGGARE Hartvig Egebark, Gunnel 08-535 376 04 Gunnel.Hartvig-Egebark@huddinge.se Äldreomsorgsnämnden

Läs mer

Elevhälsan. Skånhällaskolan F-9

Elevhälsan. Skånhällaskolan F-9 Elevhälsan Skånhällaskolan F-9 Läsåret 2011-2012 Elevhälsan ska underlätta för eleverna att klara studierna. Skolan ska se till att eleverna har en bra miljö både för sin kunskapsutveckling och personliga

Läs mer

Fastställd av Hälso- och sjukvårdsdirektören (HSD-D 12-2015), giltigt till september 2017 Utarbetad av projektgruppen Barn som anhöriga

Fastställd av Hälso- och sjukvårdsdirektören (HSD-D 12-2015), giltigt till september 2017 Utarbetad av projektgruppen Barn som anhöriga Regional medicinsk riktlinje Barn som anhöriga Fastställd av Hälso- och sjukvårdsdirektören (HSD-D 12-2015), giltigt till september 2017 Utarbetad av projektgruppen Barn som anhöriga Hälso- och sjukvården

Läs mer

Åtgärder för att främja unga flickors psykiska hälsa i Upplands Väsby

Åtgärder för att främja unga flickors psykiska hälsa i Upplands Väsby Tjänsteutlåtande Projektledare 2015-10-07 Sofia Gullberg 08-590 974 79 Dnr: Sofia.gullberg@upplandsvasby.se SÄN/2015:186 34592 Social- och äldrenämnden Åtgärder för att främja unga flickors psykiska hälsa

Läs mer

Sveriges skolkuratorers förening Fortbildningsdagar 6-7 oktober 2014

Sveriges skolkuratorers förening Fortbildningsdagar 6-7 oktober 2014 Sveriges skolkuratorers förening Fortbildningsdagar 6-7 oktober 2014 Johanna Freed 2014-10-06 Varför en ny vägledning? Professionernas önskemål Skollagen definierar elevhälsan som samlad funktion Uppdrag

Läs mer

Mål och riktlinjer för den samlade. elevhälsan i Göteborgs Stad

Mål och riktlinjer för den samlade. elevhälsan i Göteborgs Stad Mål och riktlinjer för den samlade elevhälsan i Göteborgs Stad INNEHÅLL Inledning...3 Bakgrund... 3 Syfte... 3 Styrdokument för elevhälsan...4 Nationell nivå... 4 Kommunal nivå... 4 Elevhälsans organisation

Läs mer

Det kan vara lämpligt att i detta sammanhang börja något med att titta på vad syftena bakom införandet av elevhälsa är.

Det kan vara lämpligt att i detta sammanhang börja något med att titta på vad syftena bakom införandet av elevhälsa är. Promemoria Hellstadius Utbildning & Rådgivning AB 2012-09-06 Jan Mellgren Göteborgs stad Specialiststaben Center för Skolutveckling 404 82 Göteborg SKOLPSYKOLOGERNAS STÄLLNING INOM ELEVHÄLSAN Syfte med

Läs mer

Plan Barn, ungdomar och vuxna 2012-2015

Plan Barn, ungdomar och vuxna 2012-2015 Plan Barn, ungdomar och vuxna 2012-2015 Förebyggande och stödjande arbete med barn, ungdomar och vuxna Upprättad: 0000-00-00 Antagen av: ange instans Datum för antagande: 0000-00-00, 00 Kontaktperson:

Läs mer

Att tidigt fånga barns behov av särskilt stöd

Att tidigt fånga barns behov av särskilt stöd Att tidigt fånga barns behov av särskilt stöd Att tidigt fånga barns behov av särskilt stöd Förskolan skall vara ett stöd för familjerna i deras ansvar för barnens fostran utveckling och växande. Förskolans

Läs mer

Elevhälsoplan för Pluggparadiset Skola och Fritidshem 2015/2016

Elevhälsoplan för Pluggparadiset Skola och Fritidshem 2015/2016 Elevhälsoplan för Pluggparadiset Skola och Fritidshem 2015/2016 Bakgrund Skolan ska se till att eleverna har en bra miljö för sin kunskapsutveckling och sin personliga utveckling. Det innebär att elevhälsan

Läs mer

Styrning. Kvinnor och män skall ha samma makt att forma samhället och sina egna liv. 1. En jämn fördelning av makt och inflytande

Styrning. Kvinnor och män skall ha samma makt att forma samhället och sina egna liv. 1. En jämn fördelning av makt och inflytande Styrning Nationella jämställdhetspolitiska mål: Kvinnor och män skall ha samma makt att forma samhället och sina egna liv 1. En jämn fördelning av makt och inflytande 2. Ekonomisk jämställdhet 3. En jämn

Läs mer

Det kommunala informationsansvaret

Det kommunala informationsansvaret www.pwc.se Revisionsrapport Johan Cöster Det kommunala informationsansvaret Surahammars kommun Innehållsförteckning 1. Sammanfattning och revisionell bedömning... 1 2. Inledning och bakgrund...2 2.1. Bakgrund...2

Läs mer

Förslag till yttrande över motion om att inrätta en barnombudsman i Katrineholms kommun

Förslag till yttrande över motion om att inrätta en barnombudsman i Katrineholms kommun Vård- och omsorgsnämndens handling nr 17/2013 TJÄNSTESKRIVELSE 1 (5) Vår handläggare Lars Olsson, utredare Ert datum Er beteckning Vård- och omsorgsnämnden Förslag till yttrande över motion om att inrätta

Läs mer

Sambandet mellan psykisk ohälsa, skolmiljö och skolresultat

Sambandet mellan psykisk ohälsa, skolmiljö och skolresultat Sambandet mellan psykisk ohälsa, skolmiljö och skolresultat Om behovet av fler skolkuratorer Akademikerförbundet SSR 2014 12 03 Var femte ung person i Sverige lider av psykisk ohälsa enligt samstämmiga

Läs mer

MODELLOMRÅDET ETT SAMVERKANSARBETE för barn och ungdomars psykiska hälsa. SKOLNÄRVARO HANDLINGSPLAN för kommunala skolor i Enköpings kommun

MODELLOMRÅDET ETT SAMVERKANSARBETE för barn och ungdomars psykiska hälsa. SKOLNÄRVARO HANDLINGSPLAN för kommunala skolor i Enköpings kommun MODELLOMRÅDET ETT SAMVERKANSARBETE för barn och ungdomars psykiska hälsa SKOLNÄRVARO HANDLINGSPLAN för kommunala skolor i Enköpings kommun Skolplikt och elevens rätt till utbildning Enligt skollagen 7

Läs mer

INRIKTNINGSDOKUMENT FO R PRIMÄ RVÄ RDEN I LÄNDSTINGET SO RMLÄND

INRIKTNINGSDOKUMENT FO R PRIMÄ RVÄ RDEN I LÄNDSTINGET SO RMLÄND INRIKTNINGSDOKUMENT FO R PRIMÄ RVÄ RDEN I LÄNDSTINGET SO RMLÄND Detta dokument baseras på Landstingets strategiska mål, som beslutas av Landstingsfullmäktige i landstingsbudgeten och som är styrande för

Läs mer

Förskolans och skolans plan för särskilt stöd

Förskolans och skolans plan för särskilt stöd 2011-08-10 Sid 1 (5) Förskolans och skolans plan för särskilt stöd Detta dokument är reviderat i juli 2011 och gäller tillsvidare. Rutinerna för arbetet med särskilt stöd kommer under hösten 2011 att noggrannare

Läs mer

HALLÄNDSK POLICY OCH RIKTLINJER FÖR BARN OCH UNGDOMAR I BEHOV AV SÄRSKILT STÖD

HALLÄNDSK POLICY OCH RIKTLINJER FÖR BARN OCH UNGDOMAR I BEHOV AV SÄRSKILT STÖD HALLÄNDSK POLICY OCH RIKTLINJER FÖR BARN OCH UNGDOMAR I BEHOV AV SÄRSKILT STÖD HALLÄNDSK POLICY OCH RIKTLINJER FÖR BARN OCH UNGDOMAR I BEHOV AV SÄRSKILT STÖD HALLÄNDSK POLICY OCH RIKTLINJER FÖR BARN OCH

Läs mer

NORRBUS GEMENSAMMA RIKTLINJER FÖR SAMVERKAN KRING BARN OCH UNGA 2013-04-23

NORRBUS GEMENSAMMA RIKTLINJER FÖR SAMVERKAN KRING BARN OCH UNGA 2013-04-23 NORRBUS GEMENSAMMA RIKTLINJER FÖR SAMVERKAN KRING BARN OCH UNGA 2013-04-23 1 Innehållsförteckning Sida Mål för samverkan 3 Grundläggande värderingar 3 Målgrupp 3 Aktörernas grunder för sitt uppdrag 3 Vem

Läs mer

Hälsosamt lärande Information om barn- och elevhälsan

Hälsosamt lärande Information om barn- och elevhälsan Hälsosamt lärande Information om barn- och elevhälsan Att må bra är en förutsättning för att kunna koncentrera sig i skolan, vara delaktig och ta till sig nya kunskaper. Elevhälsovården har till uppgift

Läs mer