Nordiska ministerrådet. Joint degrees i Norden. Inofficiell. Rapport från den nordiska arbetsgruppen. april 2003

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Nordiska ministerrådet. Joint degrees i Norden. Inofficiell. Rapport från den nordiska arbetsgruppen. april 2003"

Transkript

1 Nordiska ministerrådet Joint degrees i Norden Inofficiell Rapport från den nordiska arbetsgruppen april 2003

2 Innehållsförteckning Inledning... 2 Joint degrees gemensamma utbildningsprogram... 2 Skälen för förslaget... 2 Nordisk nytta... 3 Genomförande... 4 Resurser... 4 Bilagor: Rapport från Danmark... 5 Rapport från Finland... 7 Rapport från Island Rapport från Norge Rapport från Sverige Extern bilaga: Samarbetsavtal mellan Luleå tekniska universitet, L Universitat Polytècnica de Catalunya, Die Universität des Saarlandes och L Institut National Polytechnique de Lorraine.

3 Inledning HÖGUT har beslutat att tillsätta en arbetsgrupp för att studera möjligheterna till att införa joint degrees inom det nordiska området. Uppdraget till gruppen är: HÖGUT beslutade att en arbetsgrupp bestående av en representant per land skall utnämnas. Ordförande i gruppen är det land som är ordförande i Nordiska ministerrådet. De självstyrande områdena skall hållas kontinuerligt informerade om gruppens arbete och ha möjlighet att ge bidrag till processen. Arbetsgruppen skall identifiera de legala, tekniska och praktiska hindren för upprättande av Joint degrees i Norden. Gruppen skall ge konkreta förslag hur Joint degrees i Norden skulle kunna förverkligas och vilka finansieringsmöjligheter som inledningsvis skulle kunna användas (t ex NORDPLUS, projekt inom HÖGUT). Finansieringen är endast avsedd att initiera processer som efterhand skall ingå i institutionernas ordinarie verksamhet. Arbetet skall anknyta till Bolognaprocessen och det material som tidigare framtagits i ämnet. Förslag till åtgärder skall presenteras för HÖGUT 2/03 (9 april 2003). HÖGUT beslutade att reservera DKK för att finansiera två à tre möten med arbetsgruppen. Till ledamöter i gruppen har respektive nordiskt landet utsett följande: Hellen Gunnarsdòttir (Menntamálaráðuneytið, Island), Elisabeth Tosti Nielsen (Ministeriet for Videnskab, Teknologi og Udvikling, Danmark), Tenho Takalo (Tammerfors universitet, Finland), Tone Flood Ström (Utdannings- og forskningsdepartementet, Norge), Lennart Ståhle (Högskoleverket, Sverige, ordförande) samt Lars Alberius (NMRS, sekreterare). Gruppen har haft två möten. Arbetet i gruppen har bestått i att inventera möjligheterna inom respektive land för att kunna inrätta studieprogram som leder fram till en joint degree mellan nordiska lärosäten. Gruppens medlemmar har givit kortare beskrivningar över situation i sina respektive länder. Dessa rapporter bifogas. Gruppen har sedan kommit överens om nedanstående förslag. Joint degrees gemensamma utbildningsprogram Förslag: Arbetsgruppen föreslår att det fortsatta arbetet med joint degrees inom Norden tar fasta på att utveckla gemensamma studieprogram mellan nordiska lärosäten. Den examen som blir resultatet av ett sådant gemensamt utbildningsprogram bör utfärdas enligt respektive lands lagstiftning.

4 Skälen för förslaget Joint degrees i Norden Mot bakgrund av de bifogade landrapporterna är det, enligt arbetsgruppens uppfattning, inte möjligt att utfärda en gemensam examen med samma benämning i de nordiska länderna. En sådan förändring av de nordiska ländernas lagstiftning skulle ta tid och bli tämligen omfattande. En joint degree bör därför ansluta till respektive lands existerande examenssystem. Ett lärosäte kan inte utfärda en examen som inte finns i det egna landets examenssystem. En examen som inte finns enligt det nationella regelverket kommer inte att godkännas av andra länder. Uttrycket joint degree leder tankarna fel. Det är snarare fråga om ett utbildningssamarbete mellan två eller flera lärosäten i olika länder. Det är ett samarbete där de medverkande lärosätena kommer överens om att tillsammans anordna en utbildning som leder fram till en examen inom respektive lands utbildningssystem. Arbetsgruppen föreslår därför att HÖGUT verkar för att realisera gemensamma utbildningsprogram med följande kännetecken: - samarbetet sker mellan tre lärosäten i minst tre länder, - samarbetet styrs av undertecknade avtal som definierar målet för samarbetet och rollerna för de deltagande institutionerna, - samarbetet innebär en arbetsfördelning mellan institutionerna när det gäller de kurser som ingår i programmet, - samarbetet innebär ett ömsesidigt erkännande av studieprestationer mellan de deltagande lärosätena, - samarbetet innebär att studenter inom utbildningen studerar minst ett år utanför den egna institutionen, - examen utfärdas enligt respektive lands lagar, - av examensbeviset bör det framgå att examen är ett resultat av ett samarbete och mellan vilka lärosäten detta samarbete har skett, - bevis om godkända kurser från de deltagande lärosätena bör kunna bifogas examensbeviset, - Diploma supplement och ECTS skall användas för att tillförsäkra jämförbarhet. I vissa rapporter om joint degrees framhålls en dubbel examen som en variant. Arbetsgruppen menar att det inte är en önskvärd utveckling och skulle även kunna skapa komplikationer om ett samarbetande lärosäte har rätt att utfärda en examen på lägre nivåer än de andra lärosätena. Det är vidare inte önskvärt att studenter på detta sätt får dubbla meriter för samma studieprestation. Ett nordiskt samarbete med gemensamma studieprogram bör av ovan framförda skäl ha som målsättning att inte stimulera en utveckling mot dubbla examina. Det finns redan idag utbildningsprogram som anordnas gemensamt mellan flera lärosäten. Ett exempel är den hortonomutbildning som sker i samarbete mellan Kungl. Veterinär- och Lantbruks universitet i Köpenhamn och Sveriges Lantbruksuniversitet i Alnarp. Luleå tekniska universitet anordnar tillsammans med tre andra europeiska lärosäten en ingenjörsutbildning i materialvetenskap. Det avtal som ligger till grund för detta samarbete samt ett exempel på ett av Luleå tekniska universitet utfärdat examensbevis bifogas som ett gott exempel på hur ett gemensamt studieprogram kan byggas upp.

5 Nordisk nytta Joint degrees i Norden I flera rapporter om joint degrees framhålls att införandet av sådana ökar det internationella samarbetet och den internationella mobiliteten. På samma sätt bör uppbyggnaden av gemensamma utbildningsprogram inom Norden kunna leda till detta. Ett samarbete mellan tre eller flera nordiska lärosäten bör även kunna innebära att arbetsfördelning och specialisering främjas inom utbildningen mellan de nordiska länderna. Detta kan på sikt innebära effektiviseringsvinster. Genom detta kommer även den nordiska dimensionen att förstärkas i samarbetet. Det finns idag flera regionala samarbeten mellan nordiska lärosäten såsom Öresundssamarbetet, samarbetet över Bottenviken och på Nordkalotten. Dessa samarbeten kan förstärkas med utarbetandet av gemensamma studieprogram, men arbetsgruppen konstaterar samtidigt att det i vissa fall är nödvändig att involvera ytterligare ett lärosäte från ett annat nordiskt land. Genomförande Ett samarbete mot att utarbeta gemensamma studieprogram bör kunna inledas, om HÖGUT så önskar, tämligen omedelbart. Det är emellertid inte sannolikt att de första studieprogrammen kan starta förrän läsåret 2004/2005, eventuellt till vårterminen Enligt gruppens uppfattning krävs det en tämligen ingående och omfattande planering mellan minst tre lärosäten för att utforma sådana program. Det går inte bara att ta befintliga kurser och slå ihop dem till ett program. De lärare och andra som skall arbeta med framtagandet av de gemensamma studieprogrammen måste föra ingående diskussioner om rollfördelning, kursernas nivå, kravnivå etc. För en sådan planeringsprocess krävs resurser. Gruppen gör den bedömningen att ett visst resurstillskott bör ske för att underlätta planeringen. Detta resurstillskott skall användas för resor och möten. Ansökan om resurser för planering av ett gemensamt studieprogram bör kunna ske under våren 2003 och beviljas senast i början av hösten En sådan ansökan, eller avsiktsförklaring, bör inlämnas och vara underskriven av minst tre lärosäten i tre nordiska länder. Ansökan bör innehålla uppgifter om inom vilket utbildningsområde samarbetet skall ske, en tidsplan och hur mycket planeringen beräknas kosta. Efter genomförd planering bör slutrapport lämnas till HÖGUT. De utbildningsprogram som startas efter en sådan planering bör tilldelas ett officiellt erkännande av Nordiska ministerrådet som prioriterade utbildningsprogram inom det nordiska samarbetet och det bör även på något sätt kunna framgå av marknadsföringen av dessa utbildningar. Ett erkännande bör även innebära att Nordiska ministerrådet garanterar stöd till dessa utbildningar i form av NORDPLUS-medel för studentmobilitet och fortsatt lärarsamarbete. Resurser Det är vanskligt att göra en exakt uppskattning av vilka resurser som behövs för att genomföra en planering av ett gemensamt utbildningsprogram. Gruppen gör bedömningen att det behövs ett tillskott om cirka DKK per utbildningsprogram för genomförande av nödvändig planering.

6 När sedan studieprogrammet har realiserats skall de kurser som ingår i programmet bekostas av de ordinarie resurser som respektive lärosäte erhåller för sin utbildning. De studenter som deltar i utbildningsprogrammet bör kunna söka och erhålla NORDPLUSstipendier. Eventuellt bör det övervägas att i framtiden prioritera ansökningar från sådana studenter. Vidare bör ett visst stöd gå till ett kontinuerligt lärarsamarbete.

7 BILAGOR DANMARK Dansk bidrag til Joint Degrees i Norden De nordiske lande har en lang tradition for uddannelsessamarbejde på tværs af grænserne. Disse initiativer er med årene blevet udmøntet i fællesnordiske initiativer og aftaler, hvor de mest kendte er aftalerne om tentamentsgyldighed og den nordiske overenskomst. I de senere år har det nordiske samarbejde været vidne til en hastig og en stadig mere gennemgribende udvikling på europæisk plan inden for uddannelsesområdet. Samtidig har flere nordiske lande taget initiativ til vidtgående uddannelsesreformer inden for de videregående uddannelser. Norge har lige gennemført en kvalitetsreform, og i Danmark behandler det danske Folketing i øjeblikket en ny universitetslov, som forventes at blive vedtaget inden Folketinget går på sommerferie. Fra et dansk perspektiv har møderne i Høguts nedsatte arbejdsgruppe derfor været præget af følgende spørgsmål: 1. Hvordan kan der etableres et tættere uddannelsessamarbejde omkring fællesnordiske joint degrees i lyset af den europæiske udvikling? 2. Hvordan spiller nationale reformer ind på ønsket om etablering af fællesnordiske joint degrees? Inden for den afsatte tidsramme har det ikke muligt at give udtømmende svar på de stillede spørgsmål. Følgende skal derfor ses som ansatser og mulige visioner til et eventuelt videre nordisk arbejde om joint degrees. Hvordan kan der etableres et tættere uddannelsessamarbejde omkring joint degrees i lyset af den europæiske udvikling Det nordiske uddannelsessamarbejde bygger ikke blot på en lang historisk tradition, men også på en forståelse af både fælles og forskellige nordiske værdier. Begge aspekter er vigtige forudsætning for et vellykket samarbejde, der har til formål at udvikle fællesnordiske joint degrees og i et fremtidigt perspektiv måske at opbygge et nordisk uddannelsesrum. De fællesnordiske initiativer og den konkrete udvikling af fællesnordiske joint degrees må dog ikke stå isoleret fra de initiativer, der allerede er igangsat på europæisk plan. Med danske øjne bør det videre nordiske arbejde omkring joint degrees derfor tage afsæt i Bolognadeklarationen. Bolognadeklarationen udgør med sine 9 målsætninger/koordinationsområder et oplagt omdrejningspunkt for det videre nordiske arbejde, samtidig med at deklarationen også kan bygge bro mellem eventuelle fællesnordiske initiativer og initiativer i de andre europæiske lande.

8 Ikke alle 9 koordinationsområder vil være lige arbejdskrævende i et nordiske perspektiv. Allerede nu er de nordiske lande langt, hvad angår gensidig anerkendelse af uddannelse. På andre områder er der dog stadig barrierer, som skal overvindes nationalt. (se bilag 1: Højere uddannelser i Norden i lyset af Bologna-samarbejdet i Europa, Nordisk ministerråd 24. marts 2003) Hvordan spiller nationale reformer ind på ønsket om etablering af fællesnordiske joint degrees Ikke blot reformer, men også traditioner spiller ind på muligheden for etablering af et yderligere integreret fællesnordisk samarbejde. Upåagtet at den nye universitetslov ved Folketingets vedtagelse vil give de danske universiteter et økonomisk selvstyre og yderligere ansvars- og ledelsesmæssige beføjelser, så er der også en lang dansk tradition for, at de danske universiteter har en relativ stor autonomi i forhold til det politiske niveau. Selvom nærværende tager udgangspunkt i en dansk kontekst, er dette vel langt fra særegent for Danmark. I forhold til de rammer, som arbejdsgruppen omkring joint degrees har arbejdet inden for, rejses der imidlertid en række implikationer i forhold til en egentlig konkretisering af mulige fællesnordiske joint degrees. I en dansk kontekst er det i dag ikke muligt, og det vil ikke blive muligt i fremtiden, at tvinge de danske universiteter til at indgå i et forpligtende fællesnordisk samarbejde, hvis de ikke selv ønsker det. De danske universiteter er vel lige som de øvrige nordiske universiteter underlagt en økonomisk prioritering af deres ressourcer, og står derfor hele tiden overfor en række strategiske valg i forhold til deres placering som internationale videns- og forskningsinstitutioner. Et initiativ omkring etablering af fællesnordiske joint degrees står derfor alt andet lige i skarp konkurrence med andre initiativer på europæisk og internationalt plan. I det omfang Høgut ønsker at udbygge tankerne og realisere et fælles nordisk uddannelsesrum, hvor fællesnordiske joint degrees kan være et element blandt flere, må de enkeltstående initiativer der nu tages, ses som en del af en helhed som også omfatter en strategisk prioritering af Nordplusprogrammernes fremtidige formål. Konklusion En udbygning af et gensidigt fællesnordisk samarbejde må ikke ske isoleret fra europæiske initiativer, men i sammenhæng med europæiske initiativer. I det perspektiv er Bologna-deklarationens målsætninger et oplagt omdrejningspunkt for det videre nordiske samarbejde, samtidig med at deklarationen som brobygger også kan formidle det nordiske samarbejde til de andre europæiske lande.

9 At vælge Bologna-deklarationen som omdrejningspunkt i etableringen af et grundlag for fællesnordiske joint degrees er dog ikke tilstrækkeligt. Universiteternes autonomi og den internationale konkurrencesituation, som universiteterne i fremtiden vil stå overfor betyder, at fællesnordiske initiativer står i skarp konkurrence med andre europæiske og internationale initiativer. En måde at imødegå disse implikationer på er ved se de enkeltstående nordiske initiativer som en del af helhed, hvilket også indbefatter de fremtidige formål med de nordiske mobilitetsprogrammer. Ved at kæde Bologna deklarationens målsætninger sammen med en reformulering af Nordplus programmer, kan der i et fremtidigt perspektiv skabes et grundlag for, at de fællesnordiske initiativer kan realiseres i en bæredygtig konkurrence med den mangfoldighed af initiativer, der tages på især europæisk plan. FINLAND JOINT DEGREES I FINLAND Joint degrees Den information vi har om situationen i Finland baserar sig på två små undersökningar, av vilka den ena handlade om dubbelexamina i yrkeshögskolesektorn, den andra om gemensamt utfärdade examina vid universiteten. Den första gjordes på höstterminen 2002 och den andra i januari Definitioner Man måste skilja joint degrees (gemensamt utfärdade examina) från double degrees (dubbelexamina). Joint degrees har (till viss mån) en gemensam läroplan godkänd av konsortiet eller av de deltagande institutionerna, och ett gemensamt examensbetyg definierar entydigt alla de institutioner, som enligt läroplanen har medverkat i utbildningen och under vilka (nationella) förordnanden utbildningen har genomförts. Double degree är en dubbelexamen, som studerande avlägger vid två eller flera institutioner. Båda (eller alla) institutioner utdelar examensbetyg, och i dokumentet eller i en bilaga definieras de institutioner, som har medverkat i utbildningen. I enstaka fall säger man enligt Rauhvargers inte, att examen har uppkommit enligt överenskommelse om samarbete med en utländsk institution. När kan man tala om joint degree? Hur omfattande borde samarbetet inom förverkligandet av läroplanen vara för att man kunde tala om joint degree? I de finska yrkeshögskolorna är studiernas minimiomfattning vid en annan, utländsk institution två terminer (ett år), och i vissa fall har också maximiomfattningen bestämts (tre terminer). De definitioner, som t.ex. de finska yrkeshögskolorna har använt, vanligen skildrar den finska sidan, fast läroplanen skulle göra det möjligt att också studerande som studerar i en partnerinstitution utomlands skulle kunna avlägga joint degree genom att studera i Finland.

10 Efterfrågan på joint degrees Joint degrees i Norden Enligt de erfarenheter, som vi har i Finland, användas joint degrees speciellt i yrkeshögskolor och inom sådana branscher som teknik, handel (företagsekonomi) och t.ex. turism. Det är uppenbart, att i de finska yrkeshögskolorna gemensamt urtfärdade examina är snarare double degrees än joint degrees. Vid universiteten, där samarbetet av denna typ är mycket sällsyntare och har ringa betydelse branscherna är desamma som på yrkeshögskolorna (teknik och ekonomi). Public sector eller offentlig sektor (kommunala och statliga myndigheter eller allmän- nyttigheter) har i alla de nordiska länderna i viss mån gemensamma men nationella behörighets- eller kompetensvillkor, som varierar från land till land. En person är kompetent till en tjänst eller ett ämbete när han eller hon motsvarar de kompetensvillkor, som har bestämts. I företagssektorn däremot rekryteras personer, som har de bästa kvalifikationerna, och då är det de avlagda examina inklusive joint degrees eller double degrees, som bestämmer. Joint degree betyder åtminstone, att personen har studerat utomlands under en eller flera terminer och till följd därav härskar ett eller två främmande språk och att han eller hon kan sändas att arbeta utomlands. Om vi kommer att ha joint degrees inom public sector så motsvarar personen eller de kvalifikationer examensbetyget vittnar om behörighetsvillkor enligt lagen i två eller flera nordiska stater. Efterfrågan på sådana personer är kanske i framtiden större än nuförtiden! Fördelar och nackdelar Fördelar Samhällena i de nordiska länderna är mycket likadana jämfört t.ex. med sydeuropeiska länder. Situationen är mycket densamma vad gäller utbildningssystemen i de nordiska länderna. Därför är upprättandet av gemensamt utfärdade examina lättare i Norden än i situationer, där den andra eller tredje parten är ett universitet utanför Norden. Den nordiska miljön är säkert en, där samarbetsexamina realistiskt kunde förverkligas - systemen är liknande, vi känner till varandra. Egentligen borde joint degrees inte ens behövas i Norden, eftersom vi borde erkänna varandras examina som sådana både inom utbildning och på arbetsmarknaden! Men verkligheten är annorlunda, och samarbetsexamina skulle säkert för många studerande vara ett lockande alternativ. Nyttan för studeranden är dels mervärdet studier i ett annat land ger, såsom vid utbytesstudier, (annan kultur, annat språk...) och dels erhållandet av en examen som är officiell och behörighetsgivande i två eller flere länder. Nyttan för universitetet är först och främst nära kontakter med kolleger och automatisk benchmarking. Om Joint Degrees vinner terräng bör följden också vara en större möjlighet till specialisering för enheterna vi gör det vi är bäst på och våra partners kompletterar med sina styrkeområden. Tekniska högskolan i Helsingfors har ett aktivt utbildningssamarbete med tekniska universiteten i Sverige (KTH och Linköpings tekniska högskola). I praktiken betyder detta i dagsläget att teknologerna och arkitektstuderandena läser en del av sin examen på dessa universitet och får

11 det helt tillgodo i sin examen (studieveckor, vitsord etc.) Utöver detta har vi ett gemensamt huvudämne med KTH och Linköpings tekniska högskola. Programmet heter Framtidens industriföretag. FIF, som det förkortas, startades 1990 och är ett svensk- och engelskspråkigt studieprogram med målet att ge en utvald grupp teknologer en helhetsbild av hur ett framgångsrikt industriföretag drivs. FIF opererar på axeln Helsingfors - Stockholm - Linköping, en av världens hetaste IT-korridorer idag. Studieprogrammet omfattar ca 40 sv., och studerandena studerar under ett drygt halvår i båda länderna. Studerandena examineras alltså endast från sitt eget universitet, men i examensbetyget kan man se att man studerat ett huvudämne på två universitet. I läroplanen finns det bl.a. företagskulturella inslag och andra kulturella aktiviteter och förstås sociala aktiviteter som ju är livsviktiga med tanke på det framtida yrket. Fördelarna är stora både för studerandena men också för universiteten som deltar, och mera konkreta samarbetsprogram planeras hela tiden. Att ha en gemensam läroplan kräver mycket av båda institutionerna. Bl.a. finns det en grupp som funderar på hur ett utökat och obehindrat samarbete och mobiliteten kunde utvecklas. I princip fungerar det administrativa samarbetet flexibelt i nuläget. Men när det blir frågan om examina blir det en annan fråga, det behöver inte finnas stora hinder om man vill komma till ett examenssamarbete, men frågan är om man vill det och om det är nödvändigt. Tekniska högskolan i Helsingfors är också medlem i TIME nätverk (top Industrial Managers for Europe), som består av flera europeiska tekniska institutioner. Nackdelar En joint degree medför mest fördelar för studerandena. Praktiska arrangemang kan vålla problem, och då kriterierna i två (eller flere) olika examensbestämmelser (förordningar) samtidigt skall uppfyllas kan detta begränsa studentens valfrihet. En Joint Degree -modell ställer förstås en del krav på deltagande universitet. Man måste lyckas komma överens om och hålla fast vid gemensamma krav angående både struktur och substans. En examensstruktur som uppfyller båda eller olika länders krav på examensbestämmelserna är inte nödvändigtvis enkel att bygga upp. Det är i alla fall det man måste uppnå - för att fylla sin funktion måste en Joint Degree vara en officiell och behörighetsgivande examen i de berörda länderna. Då beredningen av Double Degree avtalet pågick vid ett finskt universitet (med ett amerikanskt) stötte den finska parten på problem bl.a. beträffande de finländska kraven på avhandling (pro gradu). Den finska parten hade klart de mest omfattande kraven, men partneruniversitetet hade svårt att acceptera att man av studerandena skulle kräva prestationer enligt finska mått. Då det gällde ett amerikanskt partneruniversitet blev den finska parten bekymrad även över de avgifter de ville ålägga både studerande och partners. Universitet och högskolor (t.ex. Hochschulen i Tyskland) är mycket stränga I fråga om studier, som kan tillgodoräknas. Utländska partner har stränga resultatsmålsättningar, och de är missnöjda, om studerandena inte kan avlägga examen omedelbart efter studieperioden hos dem. Ömsesidighet är ganska svårt att åstadkomma och upprätthålla; tyvärr sänder vanligtvis endast

12 den finska parten studerande till partnerinstitutionen. Ett problem i Finland är, åtminstone ännu i dagens läge, att avtal mellan universitet och yrkeshögskolor - inom en Joint (eller Double) Degree jämställer studier som inte jämställs i dualmodellen. Andra erfarenheter Svenska handelshögskolan i Helsingfors har deltagit i ett omfattande Double Degree -projekt mellan ett universitet i USA och ett tiotal europeiska partners. Planerna har dock nu strandat, eftersom den amerikanska partnern inte lyckats fatta behövliga beslut. För tillfället förs samtal med de nordiska deltagarna om en eventuell modell sinsemellan eller med någon ny utomstående partner. En yrkeshögskola rapporterade, att de tidigare har haft många avtal angående dubbelexamen, och det kan vara ganska svårt att ha en gemensam läroplan på grund av att den kräver bra samarbete, gemensam planering och flexibilitet i praktiska handlingar. I de gemensamt utfärdade examina ingår vanligen en studieperiod utomlands samt kurser, som ges vid heminstitutionen av utländska lärare. En del av undervisningen förverkligas på främmande språk, vilket ger studerandena möjlighet att utveckla sina språkkunskaper. Ett sådant examensbetyg borde ge goda möjligheter att fortsätta studierna eller att börja arbeta. Att vara med i joint degree är en god form av internationell nätverkssamarbete, som förutsätter goda relationer mellan parterna och får dem att bekanta sig med partnerinstitutionens läroplaner och kvalitetsnivå. I en nära framtid kommer en internationell studieperiod att vara en självklar eller äkta del av läroplanerna, och studerandena kommer att skriva in sig vid en sådan partnerinstitution, som erkänns som bra av hemuniversitetet. Också aantalet kurser, som hålls på främmande språk, kommer sannoligen att ökas. Hurudant kommer examensbetyget, som studerandena får efter gemensamt utfärdade studier att bli? Betyget borde vara förståeligt både för inhemska och utländska arbetsgivare och lämpa sig för påbyggnadstudier. En nackdel är, att för närvarande är joint degree inte erkänt av nationella myndigheter eller internationellt. Men är det möjligt att båda parter ger ett sådant dokument, där det påvisas att examen erkänns av alla deltagande partner? Förslag av den nationella arbetsgruppen Undervisningsministeriet tillsatt en arbetsgrupp för utveckling av universitetens examensstruktur i början av året 2002 och promemorian utgavs i organets namn. Ordförande för arbetsgruppen var Markku Mattila (direktör för universitetsenheten vid undervisningsministeriet) och bland sekreterarna var två undervisningsråd vid samma ministeriet och enheten, Sirkka- Leena Hörkkö och Anita Lehikoinen. Namnet av promemorian som utgavs var Verkställighet av en tvåstegsmodell i universitetens examensstruktur (på finska Yliopistojen kaksiportaisen tutkintorakenteen toimeenpano ).

13 Arbetsgruppen skulle göra en framställning om hur en tvåstegsmodell i universitetens examensstruktur för grundexamen skall införas. Arbetsgruppen skulle göra en framställning om de åtgärder som behövs per utbildningsområde för att tvåstegsmodellen i examensstrukturen skall kunna verkställas. Syftet ar att åstadkomma en examensstruktur så att alla studerande först avlägger en treårig kandidatexamen och därefter om de vill en tvåårig högre högskoleexamen. Arbetsgruppen skulle sätta mål för lägre och högre högskoleexamina och dra upp allmänna riktlinjer för magisterprogram. Arbetsgruppen skulle också bedöma utvecklingsbehoven av övriga separata branschspecifika examensförordningar och verkningarna av de nya grundexamina för den vetenskapliga påbyggnadsutbildningen. Arbetsgruppen skulle också ge förslag om hur nuvarande dimensionering av studieveckor kan ändras så att den bättre går ihop med ECTS-systemet. Arbetsgruppen skulle utarbeta förslag till de författninngsändringar som behövs. Arbetsgruppen föreslår att tvåstegsmodellen i examensstrukturen tas i bruk på alla utbildningsområden från Arbetsgruppen föreslår att systemet med studieveckor skrotas och att dimensionering enligt ECTS införs i studierna. Ett studieår betyder 1600 arhetstimmar för en studerande och ger 60 studiepoäng. Arbetsgruppen understryker att reformen inte får leda til att examensfördringarna ökar, och nya fordringar bör baseras på en analys av kärnstoffet per bransch. Genom nya läroplaner bör det bli möjligt att ta i bruk individuella läroplaner för studerande och studerandena bör ha en tillräcklig valfrihet i studierna. Omfattningen av en lägre högskoleexamen är 180 studiepoäng, föreslår arbetsgruppen. En examen skall kunna avläggas på tre år. Omfattningen av en högre högskoleexamen är 120 poäng enligt förslaget, dvs. två års studier efter avläggandet av kandidatexamen. Arbetsgruppen föreslår att studerandena vid en och samma antagning väljs för att avlägga lägre och högre högskoleexamen. Arbetsgruppen föreslår att universiteten inför magisterprogram för att svara mot nya behov inom forskning och arbetsliv. Till den utbildning som anordnas som s.k. magisterprogram antas studerandena genom separat ansökan. En lämplig lägre högskoleexamen eller yrkeshögskoleexamen eller en motsvarande utbildningsnivå ger behörighet för dessa studier. På grund av skillnader i innehållet kan universiteten kräva att studerandena kompletterar sina studier med högst 60 studiepoäng. Arbetsgruppen föreslår också att utbildningsprogram på främmande språk som leder till en examen ordnas vid universiteten. Arbetsgruppen föreslår att nuvarande 20 branschvisa examensförordningar, inklusive förordningarna om vetenskapliga och konstnärliga påbyggnadsexamina, upphävs och ersätts med en gemensam statsrådets förordning om universitetsexamina. Samtidigt breddas examensföreskrifterna. Arbetsgruppen föreslår att universitetens ansvarsfördelning när det gäller utbildningen förblir vid det nuvarande. Eventuella ändringar förhandlas fram i resultatavtalen mellan ministeriet och universiteten. Arbetsgruppen föreslår också att universitetslagen justeras i fråga om antagning av studerande, behörighetsbestämmelser och examensgrunder samt examensspråk.

14 ISLAND Sammanfattning av Joint Degrees Island Utbildningsdepartementet har gjort en kort sammanfattning av universitetenes möjligheter till att studenter utexamineras i sammarbete mellan flera universitet i Norden. Medan arbetet pågick gick man utifrån en bestämd definition av gemensamutfärdad examen. I allmänhet kan man säga att joint degree innebär ett universitetsbevis efter avslutad organiserad examen som har alla eller några av följande kännetecken: Joint study programme är utvecklat och /eller godkänt av två eller flera lärosäten, studenter från varje lärosäte som medverkar i programmet tar en del av sitt studium vid något eller några av de andra lärosäten, studentarnas studium vid varje lärosäte är jämförbart vad angår längd, studietid och prov i enskilda kurser som studenten har avslutat vid andra institutioner i sin hemstad äro fullt automatiskt godkända, när eleven har fullfört sitt studium får han: a) den examensgrad som varje deltagarinstitution ger enligt repektive lands lagar när det gäller internationellt samarbete b) grad som har givits gemensamt av de institutioner som har medverkat i programmet (oftast unofficiell diploma eller certificate). Ovannämnd definition är i överenstämmelse med Bolognaprocessen och EU:s deklaration men ett av dets huvudmål är att öka mobilitet mellan lärare och studenter i Europa. I HÖGUT:s arbetsgrupp om joint degrees önskade man ett övervägande om isländska universiteters möjligheter att samarbeta i joint degrees programmet i Norden enligt några definitioner om joint degree. De är följande: 1. Gemensam grad/examensbevis utgivit av några lärosäten, 2. Gemensamt diploma med dubbel examina/degree. Flera universitet undertecknar, 3. Två examensbevis/två examina, 4. Ett examensbevis där det framgår att resultatet är ett samarbete mellan flera institutioner, 5. Grupp av institutioner eller ett konsortium utger examensbevis. För närmare förklaring hänvisas till Bilaga 1 som följer denna sammanfattning om universitetens organisation på Island och det examenssystem som används. En grupp av institutioner eller fagråd på dets vägnar kan inte enligt nuvarande lagar utfärda ett gemensamt universitetsdiploma studium når det gäller delegation av beslutsmakt och fagligt ansvar, jfr. paragraf 5 här ovan.

15 Däremot är det förenligt med lagen att till ett fagråd delegera koordineringsansvar för flera universitet enligt ett kontrakt som dras upp mellan berörda parter. Denna funktion kan därimot inte på grundlag av gällande lagar medföra att ett fagråd tar definitiva beslut i enskilda studenters fall eller beslut när det uppstår tvister angående kontraktet eller studiets ordning. Det slutgiltiga beslutet fattas i det land eller i den skola som utfärdar examensbeviset. Universiteten på Island kan inom ramen av gällande lagar förhandla med ett annat universitet om ömsesidig godkännelse av kurser. Lagen ger universiteten lov till att de kan enas om kursplan med en gemensam kärna men olika betoning. Då kunde varje skola utfärda en universitetsgrad med samma eller olika innehåll, så kallad dubbeldiploma, jfr. paragraf 3 här ovan. I lagen avser man isländska skolor men enligt vår åsikt kan man använda sig av bestämmelsen för att samarbeta med universitet utomlands. I detta papper har man talat om grund- och vidareutbildning inom universiteten. Därimot finns det en speciell lagbestämmelse som handlar om gemensam universitetsgrad i stadgarna för Islands Universitet. Där står: Fakultet kan besluta att en del av masters- eller doktorsutbildning kan tas vid ett annat universitet. En doktorsgrad kan tildelas gemensamt med ett annat universitet. Denna möjlighet är begränsad vid tilldelning av universitetets högsta lärdomstitel och förklaras av den ordning som tillämpas vid studier till masters- eller doktorsgrad. Även om denna möjlighet finns, har man inte använt sig av den. Det borde vara möjligt att använda sig av den i praksis så att studiet i sin helhet är värderat av samarbetsskolorna men examensbeviset utges av varje enskild skola. Gemensam doktorsdiploma bygger enligt Universitetets regler, 68. paragraf, på ett och samma studium, två examensbevis och symmetrisk diploma. Islands Universitet har möjlighet att utföra ett gemensamt examensbevis på detta sätt, som ligger nära paragraf 4, här ovan. Om man vill gå längre d.v.s. använda paragraf 1 och 2 måste utbildningssystemet godkänna en enligt lagen version av dubbel universitetsdiploma med regelrätt publicering av departementets tolkning av lagparagrafen. Då måste examensgraden vara godkänd av isländska utbildningsmyndigheter. Utrymmet för isländska universitet enligt lagen att delta i joint degree med universitet i Norden är därför rätt stabilt, särskilt inom vidareutbildning. Det ankommer på universitetenes beslut vilka metoder man använder för att fullföra detta. Det man måste ha som grunnlag om skolor i Island väljer att vara med i samarbetet om en gemensam universitetsdiploma är att kurser från andra skoler uppfyller lagbundna krav på Island, d.v.s. att gemensamt diploma måste stå på lista över de godkända provgrader som utbildningsministeriet kungör. Man behöver undersöka tillvägagångsättet för att universitetsgrad som utfärdats gemensamt av ett isländskt universitet i samarbete med ett universitet Norden skulle kunna få en behandling i departementet som skulle kunna jämföras med en universitetsgrad som utfärdas av ett universitet på Island. För att göra samarbetet mellan universiteten om gemensamma examensbevis enklare måste man ha stöd till projektet i början, stöd i form av arbete med innehåll, lärarutbyte och studentutbyte mellan samarbetsskolor. Utbildningsministeriet på Island anser det viktig att man i Norden närmare utreder på vilket sätt universitet deltar i att utexaminera studenter med joint degree.

16 BILAG I Joint degrees i Norden Joint Degrees in the Nordic countries; Background paper: Iceland Introduction The modern Icelandic system of higher education dates back to the foundation of the University of Iceland in The University of Iceland remains the principal institution of higher education in Iceland, but over the last three decades new institutions of higher education have emerged with a more specialised focus, creating greater diversity on the higher education level. All higher education institutions offer university degrees. Presently there are eight haskoli in the country. Three of those are private, but are run with state support. The universities are: University of Iceland (Haskoli Islands), University of Education (Kennarahaskoli Islands), University of Akureyri (Haskolinn a Akureyri), Technical University of Iceland (Taeknihaskoli Islands), Bifrost School of Buisness (Vidskiptahaskolinn a Bifrost), Agricultural University at Hvanneyri (Baendahaskolinn a Hvanneyri), University of Reykjavik (Haskolinn i Reykjavik)and the Icelandic Academy of Arts (Listahaskoli Islands). The Degree System Icelandic is the language of instruction in higher education institutions in Iceland. However, in some institutions individual courses are taught in English. Some textbooks are in English or other foreign language (mostly German and Scandinavian languages). Teaching methods vary somewhat between programmes and level of study. In most cases there is a combination of lectures, seminars, individual assignments and group work. In technical and science programmes laboratory work and practical training are more prevalent. Increasingly professors integrate the newest information and communication technology with their teaching methods. For example they use specific Web-sites to post course-related material and interact with students on the Internet. Some programmes are offered with distance learning via the internet and/or through video conferencing. Bachelor degrees (B.A., B.S., B.Ed.) are awarded to students who have satisfactorily completed 3 to 4 years of study ( credits) in a degree programme in the fields of humanities, theology, social sciences, education, economics, business administration, natural sciences, health subjects, fishery studies, agricultural science and engineering, courses for pre-school teachers, compulsory school teachers and in social pedagogy. Bachelor degrees do usually not confer professional certification, except for nursing (B.S.) and compulsory school teachers (B.Ed.). The bachelor degree constitutes a formal qualification for post-graduate study. B.Phil.Isl. degree (Baccalaureatus Philologiae Islandicae) is awarded after completion of the programme in Icelandic for foreign students. This degree is on the same level as the BA degree. Candidatus degree (kandidatsgrada) qualifies the holder for a special office or profession. It is an academic/professional degree in the fields of theology, medicine, pharmacy, midwifery, law, business administration, and dentistry. The Candidatus programmes last from four to six years.

17 Postgraduate certificates in upper-secondary teacher training, social work, student counselling, journalism and mass communication are offered after one-year post-graduate study (after the bachelor degree). The certificate in social work and upper-secondary teacher training are professional certifications. Masters degrees (M.A., M.S. - meistaragrada) is awarded after two years of successful completion of post-graduate study in the fields of theology, humanities, law, economics, business administration, social sciences, education, natural sciences, engineering, medicine, dentistry, nursing, fishery studies and evironmental studies. A major thesis or research project is a substantial part of the programme. Doctorate degree (dr.phil./ph.d.- doktorsgrada) is awarded by the University of Iceland and the University of Educatioina. to those who have successfully completed a doctorate programme and defended a doctoral thesis in all major fields. Only three Universities in Iceland can award a master degrees. Two Universities can currently award doctorate degrees. Quality system The Ministry of Education has several means to check the standards and quality of study programmes offered by the higher education institutions. The universities are obliged, according to the Law on Higher Education and regulation regarding quality control of university instruction, to set up an internal quality system, and the Ministry has the authority to undertake an external evaluation of defined units within the institutions or the institutions as a whole. The Ministry can also influence the standards through financial and performance agreements that are made with each university. Furthermore, the Ministry is responsible for approving new degrees. There is no formal accreditation system in Iceland. Iceland does not have a separate national agency for evaluation of education, but a separate division of evaluation and supervision in the Ministry of Education, Science and Culture was established in The division is responsible for evaluation at all school levels from pre-school to higher education. The Ministry of Education, Science and Culture takes the initiative to conduct an external evaluation, when it will be carried out and the focus. For this task an external, independent group of specialists, is appointed to implement the quality assessment. NORGE JOINT DEGREES I NORGE Universitets- og høgskoleavdelingen i Utdannings- og forskningsdepartementet har satt ned en intern arbeidsgruppe med oppgave å identifisere hvilke problemstillinger etableringen av flernasjonale grader (joint degrees) reiser.

18 Innledende definisjoner Joint degrees i Norden Både gjennom de såkalte Stockholm Conclusions og gjennom EUA-rapporten Survey on Master Degrees and Joint Degrees in Europe har det vært forsøkt å komme med definisjoner av en joint degree og hva den bør inneholde. Fra norsk side mener vi at det allikevel er viktig å komme med en nærmere presisering av hva en joint degree er, særlig med tanke på at en joint degree bør fremstå som noe annet enn et ordinært utvekslingsopphold for enkeltstudenter. Når kan man så snakke om en joint degree? Vi mener definisjonene fra de ovennevnte dokumenter bør legges til grunn, men at man for å skille en joint degree fra et utvekslingsopphold for enkeltstudenter, bør presisere at en joint degree skal være et fastlagt studieprogram studenten tas opp ved, og som er utviklet i samarbeid mellom to eller flere institusjoner. Studenten bør ved søknad og opptak til graden være klar over at i graden inngår ett eller flere opphold ved utenlandske læresteder som samarbeider om graden, og at dette er en integrert del av graden. Utenlandsopphold bør ikke være valgfritt, men bør være en del av det fastlagte studieløpet ved en joint degree. Vi vil i det videregående legge dette synet til grunn ved omtalen av joint degrees. Innledningsvis vil vi også påpeke at innpassing av studier tatt i utlandet, gjerne tatt gjennom et utvekslingsopphold ved en utenlandsk institusjon, er vanlig praksis i Norge. Dette er naturligvis avhengig av hvilket studium studenten har tatt og ved hvilken institusjon, men innpassing av studier fra utlandet praktiseres i stor grad i Norge. Dette er et viktig bakteppe i Norges tenkning rundt joint degrees. Ulike varianter av joint degrees På den nordiske arbeidsgruppens møte 6. februar ble det nedfelt fem varianter av joint degrees med ulik grad av involvering fra partene. 1.) En felles utarbeidet grad med et felles vitnemål fra flere institusjoner. Denne varianten kan ses som den ekte joint degree i henhold til definisjonene i EUA-rapporten og The Stockholm Conclusions. Varianten innebærer et felles vitnemål, noe som på det nåværende tidspunkt antageligvis ikke vil være mulig innefor den norske loven. Et vitnemål er et juridisk dokument og det skal kun utstedes ett dokument for én utdanning. Dersom man skal få til denne varianten av en joint degree må man vurdere hvorvidt dette fordrer en lovendring i Norge. 2.) Et felles vitnemål med doble grader (flere institusjoner skriver under) Etter dagens norske lovverk er det antageligvis ikke mulig å utstede ett felles vitnemål hvor flere institusjoner skriver under, verken med doble grader eller en joint degree. 3.) To grader En student får utstedt to vitnemål for samme grad, ett fra hver av samarbeidsinstitusjonene. I den norske universitets- og høgskoleloven er det et prinsipp at det ikke skal gis dobbel uttelling for samme grad. At studenter får én grad fra hver av institusjonene for ett og samme studium er fra norsk side vanskelig da det bryter med det ovennevnte prinsipp. Vi kan ikke heller se at dette skulle være ønskelig med to grader for samme studium da det jo bryter noe med det prinsipp at det bør komme frem av vitnemålet at graden er utarbeidet og gjennomført i fellesskap mellom to institusjoner.

19 4.) Ett vitnemål hvor det fremgår at graden er et resultat av samarbeid mellom ulike institusjoner. Denne varianten krever ingen lovendringer i Norge, og praktiseres i dag gjennom at enkeltstudenter får innpasset studieopphold fra utlandet inn i sin norske grad. Vitnemålet utstedes av for eksempel Universitetet i Oslo med påskrift om at en definert bit av graden er tatt for eksempel ved Universitetet i Lund. Dette kan også gjøres i forbindelse med en joint degree, men én institusjon står da som utsteder av graden selv om graden er et samarbeidsprosjekt. Det vil da fremgå av vitnemålet at graden er et samarbeid mellom de respektive institusjonene, at studenten har hatt et så og så langt opphold ved den og den institusjonen, men det vil være én institusjon som utsteder graden. 5.) Et konsortium av institusjoner utarbeider grad/vitnemål Det er kun godkjente norske høyere utdanningsinstitusjoner som har rett til å utstede gradsvitnemål, og institusjonen må ha blitt tildelt en rett til å utstede denne graden, for eksempel en mastergrad. Dersom et konsortium av institusjoner skal tildele en grad må dette konsortiet etter norsk lov ha selvstendig rett til å tildele denne graden. En løsning er at én av institusjonene utsteder vitnemålet men at det fremgår at dette er et samarbeidsprosjekt, men da er man i realiteten inne på alternativ 4. I det videre vil vi når vi bruker begrepet joint degrees vise til alternativ 4, da det etter dagens lovverk sannsynligvis bare er denne varianten vi kan operere med i Norge. Opprettelse og kvalitetssikring I henhold til den nye universitets- og høgskoleloven i Norge, kan universiteter og statlige høgskoler opprette studietilbud på bachelornivå uten å søke departementet om dette. Universitetene kan opprette og nedlegge fag på alle nivåer, inklusive doktogradsnivå, mens de statlige høgskolene som har rett til å tildele doktorgrad kan opprette masterprogrammer innenfor det fagområdet der de har rett til å tildele doktorgrad. Fag og studietilbud institusjonene ikke har rett til selv å opprette må akkrediteres det nye norske kvalitetssikringsorganet NOKUT (Nasjonalt organ for kvalitet i utdanningen) før departementet gir sin endelige godkjenning. De private høyskolene må fortsatt søke om godkjenning av alle studietilbud, men det er i den nye privathøyskoleloven åpnet for institusjonsakkreditering også av private høyskoler med dertil påfølgende faglige fullmakter på linje med de statlige institusjonene. Enkelte institusjoner kan altså selv opprette nye grader, herunder joint degrees, uten at departementet eller NOKUT skal akkreditere disse, mens andre institusjoner er i en situasjon hvor de må søke om akkreditering. Akkreditering av studietilbud er følgelig en forutsetning for å opprette nye studietilbud i Norge, enten ved at institusjonen er akkreditert for selv å opprette studietilbud innenfor et visst nivå, eller ved at studietilbudet institusjonen selv ikke har myndighet til å opprette akkrediteres etter søknad. Dersom en norsk institusjon ønsker å tilby en grad i samarbeid med én eller flere utenlandske institusjoner, på hvilken måte opprettes og kvalitetssikres da denne graden? En kan tenke seg flere varianter: 1.) Dersom institusjonen selv har myndighet til å etablere graden, jfr. over, kommer

20 kvalitetssikringen inn på vanlig måte etter loven, dvs. etter de systemer som er nedfelt i universitets- og høgskoleloven Kap. 3, 12 14, og Forskrift om akkreditering, evaluering og godkjenning etter lov om universiteter og høgskoler og lov om private høyskoler. Opprettingen av en joint degree faller således inn under institusjonens faglige frihet og utvidede myndighet og institusjonen vil ikke måtte søke akreditering for å tilby en joint degree. En joint degree vil i et kvalitetsikringsperspektiv måtte regnes som en del av institusjonens studietilbud, altså vil institusjonen ses på som fagansvarlig for hele graden dersom institusjonen utsteder et gradsvitnemål for denne graden. 2.) Dersom en institusjon ikke selv har myndighet til å opprette nye grader iberegnet en joint degree vil de måtte søke NOKUT om akkreditering av denne graden. Spørsmålet er da hvorvidt de skal tilby hele graden eller kun en modul i den samlede graden. NOKUT kan etter dagens regelverk ikke akkreditere deler av en mastergrad. Dersom de skal kunne gjøre det må NOKUT gis slik myndighet. Departementet er nå i prosess hvor man planlegger å delegere myndighet til institusjonene (gjelder i hovedsak statlige høgskoler) til å opprette videreutdanninger av inntil ett års normert studietid uten å søke NOKUT om godkjenning. Ordningen omfatter videreutdanninger som bygger på en bachelorgrad og som går utover bachelornivå. Institusjonen kan likevel ikke gi løfte om fullt utbygget høyere grad. Når det er sagt ligger det her en åpning for at statlige høyere utdanningsinstitusjoner i Norge vil få myndighet til å opprette videreutdanninger av inntil ett års normert studietid som kan innpasses som del av masterstudium dersom en annen institusjon tar det faglige ansvaret for graden, går god for og innpasser modulen fra den norske institusjonen og er gradsutsteder. Denne modulen som den norske institusjonen oppretter vil ikke kunne regnes som del av høyere grad i andre sammenhenger enn ved den spesielle joint degree det her er snakk om, og kan ikke under noen omstendighet markedsføres som å være en modul av et masterstudium dersom den er tatt alene. Systemet kan allikevel være en åpning for at det til en viss grad vil kunne være lettere å tilby moduler i en joint degree. Høyskolen vil da selv være ansvarlig for å kvalitetssikre sin modul av en joint degree, og lignende systemer vil kanskje eksistere i de resterende landene som samarbeider om denne graden. Slik sett vil de ulike modulene kvalitetssikres av de respektive institusjoner, eventuelt kvalitetssikringsorgan, men spørsmålet blir da hvem kvalitetssikrer helheten i graden? Dette kan løses ved at én institusjon tar det faglige ansvaret for graden, innpasser modulene fra samarbeidspartnerne og til slutt utsteder graden, og at graden derfor kvalitetssikres av organet i gradsutstedende institusjons hjemland. Et spørsmål i denne sammenhengen blir hvorvidt det skal kreves at alle de samarbeidende institusjonene må ha selvstendig rett til å tildele graden, for eksempel en mastergrad, eller om det er nok at man deltar med en modul. 1.) Om man mener at alle institusjonene må ha nasjonal godkjenning for hele graden, blir et spørsmål hvorvidt de må ha godkjenning for det samme studiet de skal samarbeide om i en joint degree, eller om dette kan avvike noe. Dersom man mener det bør være det samme studiet, må institusjonene bli enige om hele innholdet, og deretter søke om godkjenning (hvis man ikke har myndighet selv) hos behørig organ i respektive land. Innholdet vil slik sett bli det samme uansett institusjon, og denne modellen vil i realite-

Gemensamma utbildningsprogram på grund- och avancerad nivå - MÖJLIGHETER OCH UTMANINGAR

Gemensamma utbildningsprogram på grund- och avancerad nivå - MÖJLIGHETER OCH UTMANINGAR Gemensamma utbildningsprogram på grund- och avancerad nivå - MÖJLIGHETER OCH UTMANINGAR Kristina Miolin KRISTINA.MIOLIN@ER.LU.SE Redan de gamla grekerna - De gemensamma utbildningsprogrammen har funnits

Läs mer

SPØRRESKJEMA OM UTDANNELSE AV ASFALTARBEIDER

SPØRRESKJEMA OM UTDANNELSE AV ASFALTARBEIDER SPØRRESKJEMA OM UTDANNELSE AV ASFALTARBEIDER Hvilke muligheter for utdannelse av asfaltarbeidere finnes i landet? För asfaltbranschens arbetare (asfaltarbetare) har man ordnat skolning, som en del av markanläggningsbranschens

Läs mer

Sammanfattning av slutrapport om projektet Utvärdering av gemensamma nordiska masterprogram

Sammanfattning av slutrapport om projektet Utvärdering av gemensamma nordiska masterprogram Sammanfattning av slutrapport om projektet Utvärdering av gemensamma nordiska masterprogram 10 September 2009 Rapport till NOQA och Nordiska ministerrådet utarbetad av en projektgrupp bestående av Staffan

Läs mer

Utviklingsmidler for Nordic Master Program. Utlysningen gjelder støtte til utvikling av Nordic Master Program 2009.

Utviklingsmidler for Nordic Master Program. Utlysningen gjelder støtte til utvikling av Nordic Master Program 2009. UTLYSNING SENTER FOR INTERNASJONALISERING AV HØGRE UTDANNING Utviklingsmidler for Nordic Master Program Utlysningen gjelder støtte til utvikling av Nordic Master Program 2009. Det tildeles opp til 1 million

Läs mer

ERKÄNNANDE AV UTLÄNDSKA EXAMINA I FINLAND

ERKÄNNANDE AV UTLÄNDSKA EXAMINA I FINLAND ERKÄNNANDE AV UTLÄNDSKA EXAMINA I FINLAND ERKÄNNANDE AV UTLÄNDSKA EXAMINA I FINLAND Med erkännande av examen avses ett beslut om vilken behörighet en utländsk examen ger för ett arbete eller en studieplats.

Läs mer

Anställningsprofil för universitetslektor i matematikämnets didaktik

Anställningsprofil för universitetslektor i matematikämnets didaktik STOCKHOLMS UNIVERSITET Institutionen för matematikämnets och naturvetenskapsämnenas didaktik BESLUT FN (131204) Till Naturvetenskapliga fakultetsnämnden Anställningsprofil för universitetslektor i matematikämnets

Läs mer

Val av nya studerande

Val av nya studerande Val av nya studerande till Teaterhögskolan 2012 Nya studerande År 2012 antas nya studerande till utbildningsprogrammen för skådespelarkonst (finskspråkig), regi, dramaturgi, dans, ljusdesign och ljuddesign

Läs mer

Bilaga 2 Vedlegg 2. Stadga för Svensk-norska renbetesnämnden och. Vedtekter. for Norsk-svenske reinbeitenemnden. Norsk-svenske overprøvingsnemnden

Bilaga 2 Vedlegg 2. Stadga för Svensk-norska renbetesnämnden och. Vedtekter. for Norsk-svenske reinbeitenemnden. Norsk-svenske overprøvingsnemnden 1 Bilaga 2 Vedlegg 2 Stadga för Svensk-norska renbetesnämnden och Svensk-norska överprövningsnämnden Inledande bestämmelser 1 Denna stadga innehåller närmare bestämmelser för Svensk-norska renbetesnämnden

Läs mer

Planering och förverkligande av gemensamma/dubbla examina

Planering och förverkligande av gemensamma/dubbla examina januari 2014 Planering och förverkligande av gemensamma/dubbla examina Utvecklandet av gemensamma examina och utbildningsprogram som genomförs i internationellt samarbete är en viktig del av högskolornas

Läs mer

Planering och förverkligande av gemensamma/dubbla examina

Planering och förverkligande av gemensamma/dubbla examina november 2011 Planering och förverkligande av gemensamma/dubbla examina Utvecklandet av gemensamma examina och utbildningsprogram som genomförs i internationellt samarbete är en viktig del av högskolornas

Läs mer

Planering och förverkligande av gemensamma/dubbla examina

Planering och förverkligande av gemensamma/dubbla examina juli 2010 Planering och förverkligande av gemensamma/dubbla examina Utvecklandet av gemensamma examina och utbildningsprogram som genomförs i internationellt samarbete är en viktig del av högskolornas

Läs mer

TILLGODORÄKNANDEORDNING för Högskolan i Halmstad

TILLGODORÄKNANDEORDNING för Högskolan i Halmstad TILLGODORÄKNANDEORDNING för Högskolan i Halmstad Fastställd i utbildningsnämnden 2005-04-12 Gäller från 2005-05-01 Dnr 561-2003-58 1 Tillgodoräknandeordning för Högskolan i Halmstad Fastställd i utbildningsnämnden

Läs mer

Interna föreskrifter om examina på grundnivå och avancerad nivå vid SLU

Interna föreskrifter om examina på grundnivå och avancerad nivå vid SLU Sveriges lantbruksuniversitet Dnr SLU ua 30-1404/10 Rektor Beslut 2010-05-10 Interna föreskrifter om examina på grundnivå och avancerad nivå vid SLU I Allmänt Nya eller äldre föreskrifter I enlighet med

Läs mer

Checklistor för intyg gällande ansökningar om förlängning av uppehållstillstånd för studier

Checklistor för intyg gällande ansökningar om förlängning av uppehållstillstånd för studier Checklistor för intyg gällande ansökningar om förlängning av uppehållstillstånd för studier Generellt för alla varianter av intyg är att studietiden ska ange den tid man planerat studera. Det som inte

Läs mer

Fastställande av utbildningsplan Utbildningsplanen är fastställd av fakultetsnämnden för humaniora och samhällsvetenskap 2001-06-13.

Fastställande av utbildningsplan Utbildningsplanen är fastställd av fakultetsnämnden för humaniora och samhällsvetenskap 2001-06-13. UTBILDNINGSPLAN PROGRAMMET RÄTTSVETENSKAP MED INTERNATIONELL INRIKTNING 120/160 POÄNG The programme of Legal Science with focus on internationalisation, 120/160 points Fastställande av utbildningsplan

Läs mer

för utbildningar på grundnivå och avancerad nivå vid Röda Korsets Högskola

för utbildningar på grundnivå och avancerad nivå vid Röda Korsets Högskola Lokal Examensordning för utbildningar på grundnivå och avancerad nivå vid Röda Korsets Högskola Dnr: 61/2011 Examensordningen är fastställd av Rektor vid Röda Korsets Högskola 2011-10-18 och ersätter den

Läs mer

FINLANDS FÖRFATTNINGSSAMLING

FINLANDS FÖRFATTNINGSSAMLING FINLANDS FÖRFATTNINGSSAMLING Utgiven i Helsingfors den 20 december 2013 1039/2013 Statsrådets förordning om ändring av statsrådets förordning om universitetsexamina Utfärdad i Helsingfors den 19 december

Läs mer

Tillgodoräknandeordning för kurser på grundnivå och avancerad nivå vid Luleå tekniska universitet

Tillgodoräknandeordning för kurser på grundnivå och avancerad nivå vid Luleå tekniska universitet Tillgodoräknandeordning för kurser på grundnivå och avancerad nivå vid Luleå tekniska universitet Innehållsförteckning 1. BESTÄMMELSER 2 1.1 Nationella bestämmelser 2 1.1.1 Tillgodoräknande av utbildning

Läs mer

Tillgodoräknandeordning för utbildning på grund- och avancerad nivå vid KI

Tillgodoräknandeordning för utbildning på grund- och avancerad nivå vid KI Tillgodoräknandeordning för utbildning på grund- och avancerad nivå vid KI Fastställd av Styrelsen för utbildning 2007-12-19, dnr 4816/07-300 Träder i kraft 2008-01-01 2 Innehåll Tillgodoräknande vid KI...

Läs mer

ANSÖKAN OM INRÄTTANDE AV EXTERNT FINANSIERAT DOKTORANDPROJEKT ANNAN ARBETSGIVARE ÄN GÖTEBORGS UNIVERSITET

ANSÖKAN OM INRÄTTANDE AV EXTERNT FINANSIERAT DOKTORANDPROJEKT ANNAN ARBETSGIVARE ÄN GÖTEBORGS UNIVERSITET ANSÖKAN OM INRÄTTANDE AV EXTERNT FINANSIERAT DOKTORANDPROJEKT ANNAN ARBETSGIVARE ÄN GÖTEBORGS UNIVERSITET APPLICATION FOR STARTING AN EXTERNALLY FINANCED DOCTORAL PROJECT EXTERNAL EMPLOYER Titel på doktorandprojektet

Läs mer

Företagsekonomi, allmän kurs. Business Administration, General Course. Business Administration. 2004-07-01 until further notice

Företagsekonomi, allmän kurs. Business Administration, General Course. Business Administration. 2004-07-01 until further notice 1(6) School of Management and Economics Course syllabus Course Code FEA330 Reg.No. EHVd 2004:35 Date of decision 2004-09-06 Course title in Swedish Course title in English Företagsekonomi, allmän kurs

Läs mer

UTBILDNINGSPLAN. Master Programme in Business Process and Supply Chain Management, 60 Higher Education Credits

UTBILDNINGSPLAN. Master Programme in Business Process and Supply Chain Management, 60 Higher Education Credits Dnr: 999/2008-515 Utbildningsnämnden för grundnivå och avancerad nivå inom humaniora och samhällsvetenskap UTBILDNINGSPLAN Master Programme in Business Process and Supply Chain Management, 60 Higher Education

Läs mer

Erasmus Charter for Higher Education Analys av svenska lärosätens ansökningar om att få delta i Erasmus+, med nordisk utblick

Erasmus Charter for Higher Education Analys av svenska lärosätens ansökningar om att få delta i Erasmus+, med nordisk utblick Erasmus Charter for Higher Education Analys av svenska lärosätens ansökningar om att få delta i Erasmus+, med nordisk utblick 25/9-2015 Anders Ahlstrand Analys av ansökningar om Erasmus Charter for Higher

Läs mer

School of Management and Economics Reg. No. EHV 2008/220/514 COURSE SYLLABUS. Fundamentals of Business Administration: Management Accounting

School of Management and Economics Reg. No. EHV 2008/220/514 COURSE SYLLABUS. Fundamentals of Business Administration: Management Accounting School of Management and Economics Reg. No. EHV 2008/220/514 COURSE SYLLABUS Fundamentals of Business Administration: Management Accounting Course Code FE3001 Date of decision 2008-06-16 Decision-making

Läs mer

RP 140/2015 rd. Överenskommelsen har ändrats så att den gäller till utgången av 2018.

RP 140/2015 rd. Överenskommelsen har ändrats så att den gäller till utgången av 2018. Regeringens proposition till riksdagen om godkännande av avtalet om ändring av överenskommelsen mellan de nordiska länderna om tillträde till högre utbildning PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL I denna

Läs mer

Konvention för erkännande av utbildningsbevis inom Europa

Konvention för erkännande av utbildningsbevis inom Europa Konvention för erkännande av utbildningsbevis inom Europa Lissabonkonventionen reglerar erkännande Sedan november 2001 ingår den så kallade Lissabonkonventionen i Högskoleförordningen (6 kap.6 ). Konventionen

Läs mer

RIKTLINJER FÖR TILLGODORÄKNANDE VID HÖGSKOLAN VÄST

RIKTLINJER FÖR TILLGODORÄKNANDE VID HÖGSKOLAN VÄST RIKTLINJER FÖR TILLGODORÄKNANDE VID HÖGSKOLAN VÄST Detta dokument innehåller dels förordningstext, dels lokala riktlinjer och allmänna råd. All text som är av karaktären nationell föreskrift eller förordning

Läs mer

Statistik ICM

Statistik ICM Statistik ICM 2015-2017 2016-09-23 Rebecka Herdevall Uppgifter från interimsrapporteringen i MT+ 1 juni 2016 Totalt antal rapporterade mobiliteter för svenska lärosäten 70 60 61 50 40 30 20 21 Antal rapporterade

Läs mer

FÖRBERED UNDERLAG FÖR BEDÖMNING SÅ HÄR

FÖRBERED UNDERLAG FÖR BEDÖMNING SÅ HÄR FÖRBERED UNDERLAG FÖR BEDÖMNING SÅ HÄR Kontrollera vilka kurser du vill söka under utbytet. Fyll i Basis for nomination for exchange studies i samråd med din lärare. För att läraren ska kunna göra en korrekt

Läs mer

Klicka här för att ändra format

Klicka här för att ändra format på 1 på Marianne Andrén General Manager marianne.andren@sandviken.se Sandbacka Park Högbovägen 45 SE 811 32 Sandviken Telephone: +46 26 24 21 33 Mobile: +46 70 230 67 41 www.isea.se 2 From the Off e project

Läs mer

Stockholm, Seoul eller Lissabon?

Stockholm, Seoul eller Lissabon? Stockholm, Seoul eller Lissabon? Erfarenheter av en obligatorisk utlandstermin integrerad i kandidatexamen Johanna Lilius, chef för utbytesprogrammet Bakgrund Kartläggning av intresset för utbytesstudier

Läs mer

Definierade och vanliga begrepp för internationella samarbetsavtal

Definierade och vanliga begrepp för internationella samarbetsavtal Växjö 2015-09-02 Definierade och vanliga begrepp för internationella samarbetsavtal Begrepp Definition Kommentarer Samarbetsavtal Internationella samarbetsavtal Avtal inom utbytesprogram Internationellt

Läs mer

Internationella Engelska Gymnasiet

Internationella Engelska Gymnasiet Gymnasiet Skolan erbjuder Gymnasiet Study in English on Södermalm Gymnasiet Södermalm (IEGS) is an international school located on Södermalm with a strong academic and multicultural tradition, committed

Läs mer

Course syllabus 1(7) School of Management and Economics. FEN305 Reg.No. EHVc 2005:6 Date of decision 2004-12-22. Course Code. Företag och Marknad I

Course syllabus 1(7) School of Management and Economics. FEN305 Reg.No. EHVc 2005:6 Date of decision 2004-12-22. Course Code. Företag och Marknad I 1(7) School of Management and Economics Course syllabus Course Code FEN305 Reg.No. EHVc 2005:6 Date of decision 2004-12-22 Course title in Swedish Course title in English Language of instruction Subject

Läs mer

t. Nuläge och föreslagna ändringar RP 98/2000 rd

t. Nuläge och föreslagna ändringar RP 98/2000 rd RP 98/2000 rd Regeringens proposition till Riksdagen med förslag tilllagar om ändring av lagen om genomförande av en generell ordning för erkännande av examina inom Europeiska gemenskapen och 2 lagen om

Läs mer

Anvisning om uppdragsutbildning vid KTH

Anvisning om uppdragsutbildning vid KTH ANVISNING Gäller från och med 2007-07-01 Anvisning om uppdragsutbildning vid KTH Gäller fr o m 2007-07-01 Fastställd av rektor 2004-09-29 och 2005-03-31 Denna anvisning grundar sig på: Förordning om uppdragsutbildning

Läs mer

Kursplan. AB1029 Introduktion till Professionell kommunikation - mer än bara samtal. 7,5 högskolepoäng, Grundnivå 1

Kursplan. AB1029 Introduktion till Professionell kommunikation - mer än bara samtal. 7,5 högskolepoäng, Grundnivå 1 Kursplan AB1029 Introduktion till Professionell kommunikation - mer än bara samtal 7,5 högskolepoäng, Grundnivå 1 Introduction to Professional Communication - more than just conversation 7.5 Higher Education

Läs mer

Handläggningsordning för att inrätta, revidera, ställa in eller avveckla utbildningar som leder till gemensam examen på grundnivå eller avancerad nivå

Handläggningsordning för att inrätta, revidera, ställa in eller avveckla utbildningar som leder till gemensam examen på grundnivå eller avancerad nivå Handläggningsordning för att inrätta, revidera, ställa in eller avveckla utbildningar som leder till gemensam examen på grundnivå eller avancerad nivå Fastställd av rektor 2012-06-19 Dnr: UmU 100-1444-12

Läs mer

NORDISK SAMARBETSAVTAL För sjuksköterskor som arbetar med barn och ungdom och deras familjer.

NORDISK SAMARBETSAVTAL För sjuksköterskor som arbetar med barn och ungdom och deras familjer. 1 NORDISK SAMARBETSAVTAL För sjuksköterskor som arbetar med barn och ungdom och deras familjer. Samarbetsavtalet är godkänt av representanter från de nordiska länderna som deltog på samarbetsmötet 25-26.

Läs mer

Remiss av betänkandet SOU 2015:70 Högre utbildning under tjugo år (U2105/03787/UH)

Remiss av betänkandet SOU 2015:70 Högre utbildning under tjugo år (U2105/03787/UH) Umeå universitet Dokumenttyp: BESLUT Datum:2015-11-03 Dnr: FS 2015/1119 Sid 1 (2) Remiss av betänkandet SOU 2015:70 Högre utbildning under tjugo år (U2105/03787/UH) 1. Bakgrund Umeå universitet har erbjudits

Läs mer

Lokal Examensordning för utbildning på grund och avancerad nivå Röda Korsets Högskola

Lokal Examensordning för utbildning på grund och avancerad nivå Röda Korsets Högskola Lokal Examensordning för utbildning på grund och avancerad nivå Röda Korsets Högskola Dnr: 61/2011 Examensordningen är fastställd av Rektor vid Röda Korsets Högskola 2011-10-18 och ersätter den lokala

Läs mer

FINLANDS FÖRFATTNINGSSAMLING

FINLANDS FÖRFATTNINGSSAMLING FINLANDS FÖRFATTNINGSSAMLING 2005 Utgiven i Helsingfors den 11 november 2005 Nr 864 865 INNEHÅLL Nr Sidan 864 Lag om godkännande av vissa bestämmelser i konventionen om kamp mot korruption tjänstemän i

Läs mer

Lokala regler för tillgodoräknande på grundnivå och avancerad nivå vid Linnéuniversitetet

Lokala regler för tillgodoräknande på grundnivå och avancerad nivå vid Linnéuniversitetet Dnr: 2015/103-1.1 Regeldokument för tillgodoräknande på grundnivå och avancerad nivå vid Linnéuniversitetet Beslutat av Rektor Gäller från 2016-03-01 Inledning 3 1. Prövning av rätten till tillgodoräknande

Läs mer

Uppdaterad 2014-05-19. Regler för etablering av internationella samarbetsavtal

Uppdaterad 2014-05-19. Regler för etablering av internationella samarbetsavtal Uppdaterad 2014-05-19 Regler för etablering av internationella samarbetsavtal Innehåll Inledning 3 Översikt för etablering och avslut av internationella samarbetsavtal 4 Bilateralt universitetsövergripande

Läs mer

Exportmentorserbjudandet!

Exportmentorserbjudandet! Exportmentor - din personliga Mentor i utlandet Handelskamrarnas erbjudande till små och medelstora företag som vill utöka sin export Exportmentorserbjudandet! Du som företagare som redan har erfarenhet

Läs mer

Lokal examensordning

Lokal examensordning Sidan 1 av 10 Dnr 2016-114-579 (Ersätter dnr 2015-114-449) Fastställd av högskolestyrelsen 2016-12-12 Lokal examensordning Högskolan Kristianstad Gäller from 1 jan 2017 och tillsvidare Sidan 2 av 10 Dnr

Läs mer

FINLANDS FÖRFATTNINGSSAMLINGS FÖRDRAGSSERIE

FINLANDS FÖRFATTNINGSSAMLINGS FÖRDRAGSSERIE FINLANDS FÖRFATTNINGSSAMLINGS FÖRDRAGSSERIE ÖVERENSKOMMELSER MED FRÄMMANDE MAKTER 2006 Utgiven i Helsingfors den 19 juli 2006 Nr 54 55 INNEHÅLL Nr Sidan 54 Lag om sättande i kraft av de bestämmelser som

Läs mer

Information om UHR och våra program Erasmus+ Frågor och svar om programmen Erasmus Student Network (ESN) presentation& workshop

Information om UHR och våra program Erasmus+ Frågor och svar om programmen Erasmus Student Network (ESN) presentation& workshop Seminariets upplägg Information om UHR och våra program Erasmus+ Frågor och svar om programmen Erasmus Student Network (ESN) presentation& workshop 2014 05 26 Carola Barhammar& Karin Andrén 1 2014 05 19

Läs mer

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling Svensk författningssamling Förordning om ändring i högskoleförordningen (1993:100); SFS 2012:712 Utkom från trycket den 30 november 2012 utfärdad den 22 november 2012. Regeringen föreskriver i fråga om

Läs mer

Förordning om yrkesutbildade personer inom socialvården

Förordning om yrkesutbildade personer inom socialvården Utkast 14.12.2015 Förordning om yrkesutbildade personer inom socialvården I enlighet med statsrådets beslut föreskrivs med stöd av lagen om yrkesutbildade personer inom socialvården (817/2015): 1 Yrkesbeteckningen

Läs mer

Lokala föreskrifter- Examensordning

Lokala föreskrifter- Examensordning Lokala föreskrifter- Examensordning Fastställt av högskolestyrelsen 2015-06-04 HIG-STYR 2015/63 Innehåll INLEDNING... 3 Examensrätt vid Högskolan i Gävle... 3 SÄRSILDA BESTÄMMELSER... 4 1. Huvudområde...

Läs mer

affärsjuridik Commercial and Tax Law affärsjuridik Commercial and Tax Law affärsjuridik Laws (LL.M) with a Major in Commercial and Tax Law

affärsjuridik Commercial and Tax Law affärsjuridik Commercial and Tax Law affärsjuridik Laws (LL.M) with a Major in Commercial and Tax Law Master Master (120 credits) Magister Kandidat Bachelor 31 december 2011 Eamensbenämning Huvudområde Filosofie...eamen Kandidateamen Bachelor of Mastereamen Master (...) of Filosofie...eamen Filosofie kandidateamen

Läs mer

Strategiska partnerskap inom Erasmus+ erfarenheter från första ansökningsomgången

Strategiska partnerskap inom Erasmus+ erfarenheter från första ansökningsomgången 2014 05 19 Jari Rusanen Strategiska partnerskap inom Erasmus+ erfarenheter från första ansökningsomgången Programdagarna 2014 Hasseludden Aktiviteterna måste vara länkade till målen för programmet samt

Läs mer

Praktisk handläggningsordning utresande utbytesstudenter

Praktisk handläggningsordning utresande utbytesstudenter Praktisk handläggningsordning utresande utbytesstudenter Avsikten med denna praktiska handläggningsordning är att den ska fungera som en riktlinje för internationella koordinatorer på fakultets- och institutionsnivå

Läs mer

Avtale mellom Norsk Kennel Klubb og Svensk Kennel klubb som regulerer medlemsklubbenes jakttrening i Sverige

Avtale mellom Norsk Kennel Klubb og Svensk Kennel klubb som regulerer medlemsklubbenes jakttrening i Sverige Avtale mellom Norsk Kennel Klubb og Svensk Kennel klubb som regulerer medlemsklubbenes jakttrening i Sverige Bakgrunn Mange norske fuglehundklubber tilsluttet Norsk Kennel Klubb (NKK) benytter seg av det

Läs mer

Examensregler vid Karolinska Institutet Dnr: 1-608/2013 Fastställd av Rektor 2013-12-03

Examensregler vid Karolinska Institutet Dnr: 1-608/2013 Fastställd av Rektor 2013-12-03 Examensregler vid Karolinska Institutet Dnr: 1-608/2013 Fastställd av Rektor 2013-12-03 Gäller fr.o.m. 2014-01-01 Ersätter tidigare examensregler, dnr: 2755/2007-300 (grundnivå och avancerad nivå) och

Läs mer

PEC: European Science Teacher: Scientific Knowledge, Linguistic Skills and Digital Media

PEC: European Science Teacher: Scientific Knowledge, Linguistic Skills and Digital Media PEC: Fredagen den 22/9 2006, Forum För Ämnesdidaktik The aim of the meeting A presentation of the project PEC for the members of a research group Forum För Ämnesdidaktik at the University of Gävle. The

Läs mer

Linnéstöd. Pär Omling. GD Vetenskapsrådet

Linnéstöd. Pär Omling. GD Vetenskapsrådet Linnéstöd Pär Omling GD Vetenskapsrådet Prop 2004/05:80 Forskningspropositionen 2006-2008 Statens särskilda ansvar: Forskningens frihet Grundforskning Forskarutbildning Statens övergripande målsättningar:

Läs mer

5. Högskolenivå. Svensk högskoleutbildning i ett internationellt perspektiv

5. Högskolenivå. Svensk högskoleutbildning i ett internationellt perspektiv Högskolenivå 5 5. Högskolenivå Svensk högskoleutbildning i ett internationellt perspektiv ISCED Klassificering av utbildningarna på primär-, sekundär- och tertiärskolenivå finns i utbildningsnomenklaturen

Läs mer

Vad lär ni eleverna? 2

Vad lär ni eleverna? 2 Vad lär ni eleverna? 2 I Nämnaren nr 14/2 redovisar Ankar Jylltorp ett exempel på hur elever i åk 7 behandlar ett matrecept, dels under en lektion i hemkunskap, dels på lektioner i matematik. Eleverna

Läs mer

NORDTEK 2006 12.6.2006. Internationell utveckling inom kvalitetsäkring Lars Wessman/ RUH

NORDTEK 2006 12.6.2006. Internationell utveckling inom kvalitetsäkring Lars Wessman/ RUH NORDTEK 2006 12.6.2006 Internationell utveckling inom kvalitetsäkring Lars Wessman/ RUH VARFÖR KVALITETSSÄKRING Fri rörlighet av varor, kapital, arbetskraft, tjänster och studenter Ekonomisk konkurrens

Läs mer

Förslag till budget för 2011

Förslag till budget för 2011 Förslag till budget för 2011 Budget 2011 Innehål Budgetförutsättningar sida 3 Budgetförutsättningar / Basis for the budget Resultatbudget 1. januari till 31. december 2011 sida 6 Resultatbudget / Profit

Läs mer

Förslag till ny universitetslag

Förslag till ny universitetslag Förslag till ny universitetslag Ändringar sker... Autonomin stärks: universiteten blir juridiska personer Universiteten ersätter staten som arbetsgivare: tjänsterna blir arbetsavtalsförhållanden Relationerna

Läs mer

Utbildningsplanen gäller för studier påbörjade ht 2009

Utbildningsplanen gäller för studier påbörjade ht 2009 UTBILDNINGSPLAN 1(5) Programmets svenska namn Ekonom Online programmet, 180 högskolepoäng Programmets engelska namn Bachelor Programme in Business Administration Online, 180 higher education credits Programkod

Läs mer

Från Bologna till Borås Viktig information för dig som studerar vid Högskolan i Borås

Från Bologna till Borås Viktig information för dig som studerar vid Högskolan i Borås Från Bologna till Borås Viktig information för dig som studerar vid Högskolan i Borås Borås Bologna Education is peace-building by another name J. Dhanapala / William G. Potter. International Herald Tribune

Läs mer

Utbildningsplanen gäller för studier påbörjade ht 2007

Utbildningsplanen gäller för studier påbörjade ht 2007 UTBILDNINGSPLAN 1(5) Programmets svenska namn Ekonom Online programmet, 180 högskolepoäng Programmets engelska namn Bachelor Programme in Business Administration Online, 180 higher education credits Programkod

Läs mer

Fakulteten för ekonomi, kommunikation och IT. Utbildningsplan

Fakulteten för ekonomi, kommunikation och IT. Utbildningsplan Dnr FAK1 2010/159 Fakulteten för ekonomi, kommunikation och IT Utbildningsplan Magister-/masterprogram i redovisning och finansiering Masterprogramme in Accounting and Finance Programkod: SAMRE/SAAAF Programmets

Läs mer

Anmälan mot Lunds universitet avseende utbytesstudier

Anmälan mot Lunds universitet avseende utbytesstudier Lunds universitet Rektor Juridiska avdelningen Barbro Molander Anmälan mot Lunds universitet avseende utbytesstudier Anmälan NN har i anmälan till Högskoleverket anfört bl.a. följande. Han är inskriven

Läs mer

Här får du en kort beskrivning av vad det nya utbildningssystemet innebär för dig som studerar vid Högskolan i Gävle.

Här får du en kort beskrivning av vad det nya utbildningssystemet innebär för dig som studerar vid Högskolan i Gävle. Här får du en kort beskrivning av vad det nya utbildningssystemet innebär för dig som studerar vid Högskolan i Gävle. OBS! Extra viktigt för dig som läser fristående kurser. Europa din nya studieort!

Läs mer

Validering av realkompetens vid (finländska) högskolor

Validering av realkompetens vid (finländska) högskolor Validering av realkompetens vid (finländska) högskolor Riitta Pyykkö Vasa 1.12.2011 Delaktighet i ett mångkulturellt Norden Varför är valideringen nu på agendan? Valideringen är av nytta för individen,

Läs mer

MAGISTEREXAMEN DEGREE OF MASTER OF ARTS/SCIENCE (60 CREDITS)

MAGISTEREXAMEN DEGREE OF MASTER OF ARTS/SCIENCE (60 CREDITS) Sida 1 av 9 MAGISTEREXAMEN DEGREE OF MASTER OF ARTS/SCIENCE (60 CREDITS) Fastställande Denna bilaga till den lokala examensordningen är beslutad av Rektor 2008-12-15 och uppdateras fortlöpande, efter nya

Läs mer

Strategi för Internationalisering av Forskarutbildningen 5049/ Styrelsen för Forskarutbildning

Strategi för Internationalisering av Forskarutbildningen 5049/ Styrelsen för Forskarutbildning Strategi för Internationalisering av Forskarutbildningen 2006-10-10 5049/2006-600 Styrelsen för Forskarutbildning Strategi för Internationalisering av Forskarutbildningen 1 Strategi för Internationalisering

Läs mer

Fakulteten för konst och humaniora

Fakulteten för konst och humaniora Dnr: 2015/573 3.1.1 Utbildningsplan Fakulteten för konst och humaniora Internationell administration med språk, 180 högskolepoäng International Administration Programme with foreign language, 180 credits

Läs mer

Utbildningsplan för Masterprogram i folkhälsovetenskap med hälsoekonomi 120 högskolepoäng

Utbildningsplan för Masterprogram i folkhälsovetenskap med hälsoekonomi 120 högskolepoäng Dnr: G213 2383/09 Utbildningsplan för Masterprogram i folkhälsovetenskap med hälsoekonomi 120 högskolepoäng Master Programme in Public Health Science with Health Economics 120 higher education credits

Läs mer

Fakulteten för ekonomi, kommunikation och IT. Utbildningsplan. Magister-/masterprogram i företagsekonomi SAFEK

Fakulteten för ekonomi, kommunikation och IT. Utbildningsplan. Magister-/masterprogram i företagsekonomi SAFEK Fakulteten för ekonomi, kommunikation och IT Utbildningsplan Magister-/masterprogram i företagsekonomi Programkod: Inriktningar: Programmets benämning: SAFEK Accounting and finance (REFI) Management (MANT)

Läs mer

MEDIE- OCH KOMMUNIKATIONSVETENSKAPLIGT PROGRAM MED INTERNATIONELL INRIKTNING 120/160 POÄNG International Communications Programme, 120/160 points

MEDIE- OCH KOMMUNIKATIONSVETENSKAPLIGT PROGRAM MED INTERNATIONELL INRIKTNING 120/160 POÄNG International Communications Programme, 120/160 points HUMANISTISKA INSTITUTIONEN UTBILDNINGSPLAN MEDIE- OCH KOMMUNIKATIONSVETENSKAPLIGT PROGRAM MED INTERNATIONELL INRIKTNING 120/160 POÄNG International Communications Programme, 120/160 points Utbildningsplanen

Läs mer

Robotik och intelligenta system internationellt magisterprogram, 80 poäng (120 ECTS)

Robotik och intelligenta system internationellt magisterprogram, 80 poäng (120 ECTS) Utbildningsplan Dnr CF 52-548/2005 Sida 1 (5) Robotik och intelligenta system internationellt magisterprogram, 80 poäng (120 ECTS) Robotics and Intelligent Systems International Master Programme, 80 points

Läs mer

EVALUATION OF ADVANCED BIOSTATISTICS COURSE, part I

EVALUATION OF ADVANCED BIOSTATISTICS COURSE, part I UMEÅ UNIVERSITY Faculty of Medicine Spring 2012 EVALUATION OF ADVANCED BIOSTATISTICS COURSE, part I 1) Name of the course: Logistic regression 2) What is your postgraduate subject? Tidig reumatoid artrit

Läs mer

Utbildningsplanen gäller för studier påbörjade ht 2008

Utbildningsplanen gäller för studier påbörjade ht 2008 UTBILDNINGSPLAN 1(5) Programmets svenska namn Ekonom Online programmet, 180 högskolepoäng Programmets engelska namn Bachelor Programme in Business Administration Online, 180 higher education credits Programkod

Läs mer

Sveriges internationella överenskommelser

Sveriges internationella överenskommelser Sveriges internationella överenskommelser ISSN 1102-3716 Utgiven av Utrikesdepartementet SÖ 2007: 17 Nr 17 Avtal om ändring av avtalet med Norge den 1 juli 2005 (SÖ 2005:24) om avgiftssystem för färd med

Läs mer

RÄTTSVETENSKAPLIGA PROGRAMMET MED INTERNATIONELL INRIKTNING, 120/160 POÄNG Legal Science Programme with International Approach, 120/160 points

RÄTTSVETENSKAPLIGA PROGRAMMET MED INTERNATIONELL INRIKTNING, 120/160 POÄNG Legal Science Programme with International Approach, 120/160 points INSTITUTIONEN FÖR BETEENDE-, SOCIAL- OCH RÄTTSVETENSKAP UTBILDNINGSPLAN RÄTTSVETENSKAPLIGA PROGRAMMET MED INTERNATIONELL INRIKTNING, 120/160 POÄNG Legal Science Programme with International Approach, 120/160

Läs mer

SÖ 2003: 36. Avtale mellom Kongeriket Sverige og Kongeriket Norge om forenklet behandling

SÖ 2003: 36. Avtale mellom Kongeriket Sverige og Kongeriket Norge om forenklet behandling Nr 36 Avtal med Norge om enklare förfarande och kortare frister vid tillämpningen av rådets förordning (EG) nr 343/2003 av den 18 februari 2003 om kriterier och mekanismer för att avgöra vilken medlemsstat

Läs mer

Kursplan. JP1040 Japanska III: Språkfärdighet. 15 högskolepoäng, Grundnivå 1. Japanese III: Language Proficiency

Kursplan. JP1040 Japanska III: Språkfärdighet. 15 högskolepoäng, Grundnivå 1. Japanese III: Language Proficiency Kursplan JP1040 Japanska III: Språkfärdighet 15 högskolepoäng, Grundnivå 1 Japanese III: Language Proficiency 15 Higher Education Credits *), First Cycle Level 1 Mål Efter avslutad kurs ska de studerande

Läs mer

Bakgrund till Charter for Researchers and Code for the Recruitment of Researchers

Bakgrund till Charter for Researchers and Code for the Recruitment of Researchers Bakgrund till Charter for Researchers and Code for the Recruitment of Researchers I början av 2000-talet initierade EU en särskild verksamhet för att främja mobilitet och goda arbetsvillkor för forskare

Läs mer

Masterprogram i Mark- och vattensystem, 120 högskolepoäng

Masterprogram i Mark- och vattensystem, 120 högskolepoäng Utbildningsplan Sida 1 av 5 MDH 2.1.2-390/11 Programkod: AMM03 Masterprogram i Mark- och vattensystem, 120 högskolepoäng Master of Science in Soil and Water Systems, 120 Credits Denna utbildningsplan är

Läs mer

PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL

PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL RP 74/2013 rd Regeringens proposition till riksdagen om godkännande av avtalet om ändring av överenskommelsen mellan de nordiska länderna om tillträde till högre utbildning PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA

Läs mer

What s in it for me? hur kan du som arbetar med vuxnas lärande ta hjälp av oss för nordiskt - baltiskt samarbete?

What s in it for me? hur kan du som arbetar med vuxnas lärande ta hjälp av oss för nordiskt - baltiskt samarbete? What s in it for me? hur kan du som arbetar med vuxnas lärande ta hjälp av oss för nordiskt - baltiskt samarbete? Internationella programkontoret Statlig myndighet under Utbildningsdepartementet Uppdrag:

Läs mer

Certifiering av medicintekniker. Per Ask

Certifiering av medicintekniker. Per Ask Certifiering av medicintekniker Per Ask There was a recommendation by the Swedish government from 1989 that clinical engineers should have a university degree in engineering of at least two years of length.

Läs mer

MAGISTEREXAMEN DEGREE OF MASTER OF ARTS/SCIENCE (60 CREDITS)

MAGISTEREXAMEN DEGREE OF MASTER OF ARTS/SCIENCE (60 CREDITS) Sida 1 av 9 MAGISTEREXAMEN DEGREE OF MASTER OF ARTS/SCIENCE (60 CREDITS) Fastställande Denna bilaga till den lokala examensordningen är beslutad av Rektor 2008-12-15 och uppdateras fortlöpande, efter nya

Läs mer

Handläggningsordning för att inrätta, revidera, ställa in eller avveckla program och kurser, samt för att inrätta eller avveckla huvudområden

Handläggningsordning för att inrätta, revidera, ställa in eller avveckla program och kurser, samt för att inrätta eller avveckla huvudområden Handläggningsordning för att inrätta, revidera, ställa in eller avveckla program och kurser, samt för att inrätta eller avveckla huvudområden Fastställd av rektor 2015-05-19 Dnr: FS 1.1-707-15 Denna handläggningsordning

Läs mer

Regler och rutiner för studentutbyten samt stipendier

Regler och rutiner för studentutbyten samt stipendier 1 HÖGSKOLAN I HALMSTAD Regler och rutiner för studentutbyten samt stipendier Fastställda av Utbildningsnämnden den 18 september 2002. 1. STUDENTUTBYTEN 1.1 Studentutbyten inom Erasmus Erasmus ingår i Sokrates

Läs mer

Tjänstemannautbyte. En möjlighet till. internationalisering. för statligt anställda

Tjänstemannautbyte. En möjlighet till. internationalisering. för statligt anställda Tjänstemannautbyte En möjlighet till internationalisering för statligt anställda Programmen för tjänstemannautbyte stödjer internationell mobilitet och personalutveckling hos de anställda inom den statliga

Läs mer

Denna text är en bearbetning av material i Högskoleverkets rapport 2005:12 R. Ett utökat studieår. 2

Denna text är en bearbetning av material i Högskoleverkets rapport 2005:12 R. Ett utökat studieår. 2 Per Gunnar Rosengren 2005-06-23 I Högskoleverkets instruktion från regeringen ingår att bevaka nationella och internationella förhållanden och tendenser som är viktiga för högskolans verksamhet. Den internationella

Läs mer

2) gemensamma studier som är nödvändiga för förvärvande och kompletterande av yrkesskickligheten,

2) gemensamma studier som är nödvändiga för förvärvande och kompletterande av yrkesskickligheten, 1 of 8 21/03/2011 11:29 Finlex» Lagstiftning» Uppdaterad lagstiftning» 1998» 6.11.1998/811 6.11.1998/811 Beaktats t.o.m. FörfS 203/2011. Se anmärkningen för upphovsrätt i användningsvillkoren. Förordning

Läs mer

Tjänstemannautbyte. En möjlighet till. internationalisering. för statligt anställda

Tjänstemannautbyte. En möjlighet till. internationalisering. för statligt anställda Tjänstemannautbyte En möjlighet till internationalisering för statligt anställda Programmen för tjänstemannautbyte stödjer internationell mobilitet och personalutveckling hos de anställda inom den statliga

Läs mer

MAGISTERPROGRAMMET FÖR KOREOGRAFER

MAGISTERPROGRAMMET FÖR KOREOGRAFER Val av nya studerande till Teaterhögskolan 2013 MAGISTERPROGRAMMET FÖR KOREOGRAFER Tvåårig utbildning, 120 sp 120 sp magisterstudier i koreografi svarar mot utmaningarna för modern dans och koreografi

Läs mer

Educational programme. (180 ECTS credits)

Educational programme. (180 ECTS credits) HÖGSKOLAN I GÄVLE UTBILDNINGSPLAN THE SCANDINAVIAN BUSINESS PROGRAMME Programkod: SGSBK Fastställd av HVS-nämnden 2008-01-29 Educational programme The Scandinavian Business Programme (180 ECTS credits)

Läs mer

Forskarskolornas och doktorandprogrammens organisation och administration

Forskarskolornas och doktorandprogrammens organisation och administration 16.8.2013 Forskarskolornas och doktorandprogrammens organisation och administration Helsingfors universitets styrelse beslutade 24.4.2013 att universitetet i sin doktorsutbildning övergår till en struktur

Läs mer

Hvordan lykkes vi ved Lunds Pedagogiske Akademi?

Hvordan lykkes vi ved Lunds Pedagogiske Akademi? Hvordan lykkes vi ved Lunds Pedagogiske Akademi? Thomas Olsson NOKUT 2015 Grieghallen, Bergen, Norge 20 maj 2015 LUNDS UNIVERSITET Lunds Tekniska Högskola 2015 Lunds universitet Grundat 1666 8 fakulteter

Läs mer