Jag vill, jag kan, jag vågar

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Jag vill, jag kan, jag vågar"

Transkript

1 Jag vill, jag kan, jag vågar KVALITETSREDOVISNING 2008 Barn- och utbildning Godkänd och antagen av Barn- och utbildningsnämnden Ljusdals Kommun Illustration av Linus Larsson, Lillhaga Förskola

2 Inledning Jag vill, jag kan, jag vågar. sammanfattar vår syn på barn och lärande Vi vill, vi kan, vi vågar sammanfattar synen på vårt uppdrag Så ser framsidan ut på den strategiska planen för Barn- och utbildningsförvaltningen som anger riktning och styrning och beskriver vad vi vill med vår skola. Den strategiska planen är vår tolkning av uppdraget i de nationella styrdokumenten och kommunens skolplan. Kvalitetsredovisningen blir då en kvittens på om våra strategier är de rätta för att nå målen i läroplaner och skolplan. Kvalitetsredovisningen omfattar all pedagogisk verksamhet inom Barn- och utbildningsförvaltningens ansvarsområde utifrån den statliga förordningen om kvalitetsredovisning inom skolväsendet (SFS 2005:609), samt den kommunala musikskolan och kommunens fritidsgårdar. Rektor är ansvarig och leder kvalitetsarbetet inom den egna enheten och har sin egen strategiska plan. Rektorsområdenas kvalitetsredovisningar och andra centralt insamlade uppgifter är underlag för redovisningen på kommunnivå. Bedömningar, analyser och förslag till åtgärder i denna redovisning skall ses som kommunövergripande. Redovisningen utgörs av en gemensam första del och i den senare delen mål- och resultatredovisningar av varje verksamhet för sig, men där strukturen för respektive redovisning följer samma mall. Underlag för kvalitetsredovisningen har varit - verksamheternas kvalitetsredovisningar - uppföljningar, enkäter, intervjuer samt analyser i barn- och utbildningsnämnden, rektorsgruppen och kvalitets- och lärstödsenheten - kunskap som kommit fram i de dagliga händelserna - skolkompassen en genomlysning av kvaliteten på styrning och ledning Kommunens och skolornas/verksamheternas kvalitetsredovisningar är allmänna handlingar och finns tillgängliga på Ljusdals kommuns hemsida, Ljusdal den 30 april 2009 Stefan Meuller Förvaltningschef Carin Johnson kvalitetsledare - 2 -

3 Innehållsförteckning Sidan Inledning 2 Innehållsförteckning 3 Sammanfattning av kvalitetsredovisningen Kvalitetsredovisningens syfte och funktion 10 Rutiner och system för kvalitetsarbetet 11 Politikens syn på kvalitetsredovisningen 14 Förutsättningar för omsorg och lärande 15 - Organisation och beskrivning av verksamheten 15 - Styrning och rollfördelning 16 - Ekonomi/kostnader 17 - Personal 20 Kvalitets- och lärstödsenheten 26 Barn- och elevskyddslagen 27 Övrig verksamhet som har betydelse för skolans resultat 29 Övrig verksamhet i Barn- och utbildning 31 - Kommunala musikskolan - Fritidsgårdarna Tillsyn och insyn av kooperativ och enskilda skolor 32 Redovisning av varje verksamhet 34 Förskolan 35 Grundskolan inkl. förskoleklass 48 Skolbarnsomsorg 68 Särskolan 71 Gymnasiet 76 Vuxenutbildningen

4 Sammanfattning av kvalitetsredovisning 2008 Kvalitetsredovisningen syfte, innehåll och struktur Kvalitetsredovisningen är en sammanfattande dokumentation av hur långt huvudmannen och den lokala verksamheten kommit den 31 dec när det gäller att förverkliga både de nationella och kommunala målen. Innehållet bygger på verksamheternas kvalitetsredovisningar från den 30 juni 2008 samt uppföljningar, enkäter, intervjuer, analyser och annan kunskap som kommit fram i de dagliga händelserna. Under 2008 har Ljusdals kommun genomlysts av Skolkompassen i syfte att utvärdera kvaliteten i skolans styrning och ledning. Kvalitetsredovisningen struktur utgår från Skolverkets allmänna råd för kvalitetsredovisning. För att säkerställa att vi håller spåret mot uppsatta mål finns rutiner och system för kvalitetsarbetet en kvalitetssäkringscirkel. Förutsättningar Förutsättningarna redovisas i två punkter Ekonomi/kostnader Personal - resurser - personalens professionalitet För att synliggöra kostnaderna så görs en jämförelse med kommungruppen (glesbygdskommuner) och riket. Eftersom vi vet att kostnaderna redovisas på olika sätt i kommunerna så är jämförelserna endast en vägvisning och inte ett absolut värde. Ekonomi/kostnader och personalresurser Mål enligt den strategiska plan för Barn- och utbildning Budget i balans mot satta mål Resultat Barn- och utbildningsnämnden i Ljusdals kommun har under 2008 haft en driftsbudget på strax över 370 milj. kronor, vilket utgör 42,7 % av kommunens totala driftsbudget. Det totala utfallet för 2008 visar på ett underskott på knappt 2,3 milj. vilket visar att målet inte uppnåddes, även om resultatet varierar mellan de olika verksamheterna som framgår av följande kommentarer. Kostnaderna för förskola och familjedaghem har sjunkit i motsats till kommungrupp och i riket och kostnaderna för förskolan var under 2008 lägre än både kommungrupp och snittet i riket. Anledningen går kanske att finna i att Ljusdals kommun har något större barngrupper än snittet i riket. Fritidshemmens kostnader/inskrivet barn har sjunkit, men är fortfarande högre än både kommungrupp och snittet i riket och orsaken är en högre personaltäthet. Grundskolans kostnader är lägre än kommungruppen, men något högre än riket och det gäller både totalt och om man ser till kostnaderna för undervisning och läromedel. Skillnaden i kostnad per betygspoäng i Ljusdals kommun i förhållande - 4 -

5 till genomsnittskostnaden i riket har sjunkit kontinuerligt sedan 2003 (+31 kr) till 2008 (+ 3,9 kr) vilket orsakas av minskad lärartäthet och samtidigt högre betygsresultat. Grundsärskolan i Ljusdal kostar mindre per elev än vad de gör i både kommungrupp och i riket, medan särvux är jämförelsevis dyrare. Kostnaderna totalt per elev i gymnasieskolan har stigit kraftigt de senaste åren och ligger långt över både kommungrupp och snittet i riket. Om man ser till kostnaden för enbart undervisning så ligger Ljusdals kommun lägre än kommungruppen och detta trots att lärartätheten i Ljusdal är jämförelsevis högre än i kommungrupp och i riket. Orsaken till de höga kostnaderna kan förmodligen ses i den fördyring som den nyligen genomföra totalrenoveringen av skolan som gjorts under de sista åren. Kostnaderna för GRUV är hög i jämförelse med kommungrupp och riket, men lägre för komvux. Dessa båda verksamheter är organiserade i gemensamt arbetslag och delar kostnaderna för lokaler och utrustning. En stor del av lärarna köps från det närliggande gymnasiet. Åtgärder för utveckling Se över bokföringsrutinerna och ev. dela på köks- och pedagogisk personal i förskolan fördelningen av kostnader mellan grundskola och fritidshem kostnaderna för särvux kostnaderna för gymnasiet, bl.a. - antalet program - Naturbruk, som fortfarande är ett dyrt program - för administration och ledning - lokalkostnaderna i samarbete med vuxenutbildningen Personalens professionalism I den strategiska planen för Barn- och utbildning finns klart uttryckt vad som förväntas av den som arbetar i förskola och skola. En enkät för att mäta resultatet genomfördes första gången i nov Den har följts upp under 2008 och totalt i kommunen ökade medelvärdet av enkäten från 2007 (7,6) till 2008 (8,2) av 10 möjliga. Liksom föregående år, så har personalen i förskolan och i de lägre åren i grundskolan, en mer positiv uppfattning än lärarna i de högre åren i grundskolan och i gymnasiet, för att öka igen i vuxenutbildningen. Resultatet i medarbetarenkäten följer elevernas uppfattning om kvaliteten i skolan och som mäts i en elevenkät vid samma tidpunkt som medarbetarenkäten. Andelen personal med pedagogisk högskoleexamen i förskola, fritidshem och grundskola ligger i paritet med kommungrupp och riket medan andelen lärare med pedagogisk högskoleexamen i gymnasiet är i nivå med kommungruppen, men lägre än snittet i riket. Möjligheten till fortbildning genom lärarlyftet utnyttjas i den omfattning som kommunen erbjuds. Åtgärder för utveckling tillsammans med rektorerna analysera resultatet av enkäterna samt diskutera åtgärder för utveckling fortsatt satsning via lärarlyftet - 5 -

6 Arbetet i skolan Mål enligt den strategiska planen för Barn- och utbildning Alla barn och elever ska kunna säga Jag kan jag vill jag vågar Resultat Skolverket pekar på ett antal gemensamma arbetsområden som ska redovisas Elever i behov av särskilt stöd: Alla förskolor, grundskolor och gymnasium har en fungerande organisation med lokala stödteam som tillsammans med den centrala elevhälsan ser till att alla barn och elever blir synliggjorda. Antalet barn/elever i behov av särskilt behov av stöd ökar och i skolornas kvalitetsredovisningar pekas på bristen av resurser. Rutinerna för fördelning av resurser är i behov av översyn. Idag fördelas resurserna utifrån ett nyckeltal som enbart utgår från antal elever, utan att ta hänsyn till den sociokulturella aspekten. Befolkningsstrukturen i kommunen har förändrats i kommunen de senaste åren och det innebär att vi brister i likvärdighet. Lärstödsfunktionerna pekar på att det generellt i skolan är dålig fokus på elevens arbetsmiljö och att man oftare fokuserar på eleven och dennes tillkortakommanden. I medarbetarenkäten, vilket också bekräftas i elevenkäten, kan vi se att det finns bristande förväntningar på eleverna. Alltför många elever med inlärningssvårigheter hinner långt upp i grundskolan innan det kommer en förfrågan till Centrala elevhälsan om en utredning. Det har även framkommit att det finns elever på IV, som utretts under sin tid i grundskolan, men som inte upplever att man fått den hjälp som man uppfattat att man blivit lovad. Det finns resurser för kuratorer i både grundskola och gymnasium. Dessa utnyttjas av gymnasiet, men endast av en grundskola. I övriga grundskolor använder man skolsköterskan och/eller lärarpersonal, vilket innebär att vi därmed inte erbjuder en likvärdig skola till eleverna. Antalet elever på IV-programmet, som blir behöriga till nationellt program efter ett år, är idag alldeles för lågt i Ljusdals kommun, 29% jämfört med kommungruppens 51% eller rikets 38%. Det samarbete med sociala omsorgen, som pågått i många år, har under 2008 breddats och fördjupats iom att också samarbete finns på politiker- och förvaltningschefsnivå och ett gemensamt handlingsprogram tagits fram. Åtgärder för utveckling rutinerna för fördelning av resurser till barn/elever med särskilda behov ska ses över förvaltningen behöver stödja rektor i arbetet med den strategiska planen kvalitets- och lärstödsenheten gör en översyn av åtgärdsprogrammen de elever som inte fått det stöd de lovats ska kontaktas av centrala elevhälsan se över rutinerna för tidiga upptäckter se över organisationen för kuratorer i grundskolan andelen elever på IV-programmet som blir behöriga till nationellt program måste öka - 6 -

7 Barn/elever med funktionshinder Lärstödsenheten redovisar att dessa elever är väl tillgodosedda med anpassning av undervisningssituationen ute i skolorna. När det gäller barn/elever med förståndshandikapp så är det allt fler föräldrar som väljer särskola och gör det som ett positivt val. Barn/elever med annat modersmål än svenska Antalet elever med invandrarbakgrund ökar i kommunen och mer på vissa skolor. Antalet lärare med SV2-utbildning är fortfarande låg i kommunen om man bortser från Sfi. Rutiner för fördelning av resurser till SV2 har utretts under året. En av grundskolorna, där antalet elever med invandrarbakgrund är som störst, har under året utvecklat ett stöd över nätet och som visat sig fungera mycket bra. Åtgärder för utveckling upprätta en kommunövergripande policy för hur vi möter barn/elever med annat modersmål än svenska inventera och tillgodose behovet av fortbildning för att möta elever med annat modersmål än svenska modersmålsundervisning/studiestöd över nätet behöver utvecklas under 2009 för kunna användas i alla våra skolor Flickor och pojkar Kommunen har idag ingen central genuspedagog. Genusfrågorna är generellt inte i fokus i vare sig grundskola eller gymnasium. Det är lite bättre i förskolorna och riktigt bra i några av dem. Skillnaden i meritvärde mellan pojkar (193 p) och flickor (225 p) är stor. Åtgärder för utveckling inrätta en 0,5-tjänst som central genuspedagog upprätta en kommunövergripande policy för genusarbetet ta fram en plan för att starta ett genusarbete inom BUN:s ansvarsområde stöd till rektorerna i genusfrågor Hälsa och livsstil Hälsa och livsstil på schemat blir allt vanligare i alla skolformer, även om i likhet med tidigare år förekommer mest i de lägre åldrarna i grundskolan. CAN-rapporten, som detta år handlat om åk 9, visar ett bättre resultat än tidigare, men är ändå inte tillfredsställande. Åtgärder för utveckling ge ett antal lärare i åk 6 9 en utbildning i ÖPP hösten 2009 upprätta en kommunövergripande policy för hälsoarbetet ute i förskolor och skolor uppdra åt kvalitets- och lärstödsenheten att följa upp grundskolornas arbete med att erbjuda alla elever minst 30 min. aktivitet varje dag informera föräldrarna om vikten av att deras barn vaccineras Likvärdig skola Arbetet med att samtliga lärare i kommunen träffas vid minst tre tillfällen under året i kommunövergripande ämnesgrupper fortsätter. För att säkra att processen lever vidare har under året 25 resurspersoner fått en utbildning i bedömning och betygsättning och fungerar sedan som gruppledare i de olika ämnesgrupperna

8 Likabehandlingslagen Lagen om likabehandling följs upp av kommunens elevombud. Resultatet detta år är bättre än fjolårets, men fortfarande är det ex.vis många elever som inte känner till lagen och inte varit delaktiga i framtagandet av skolornas likabehandlingsplaner. Elevombudet är dessutom ombud för barn och elever i fall då rättssäkerheten brister i förskola och skola utifrån Barn- och elevskyddslagen. Antalet ärenden har ökat under Erfarenheten hittills har varit att det har tagit för lång tid från anmälan till åtgärd. Åtgärder för utveckling: det behövs bättre kunskaper ute i skolorna om innehållet i barn- och elevskyddslagen rutiner bör upprättas för snabbare responstid mellan anmälan och åtgärd skolorna ska fortsättningsvis själva betala vid ev. anmälan till skolinspektionen som leder till vitesföreläggande Resultat och måluppfyllelse i förhållande till nationella mål Sedan år 2007, vid två tillfällen per år, svarar eleverna i Ljusdals kommun på en enkät där de anger sin uppfattning om kvaliteten i skolan. Föräldrarna i barnomsorgen besvarar av samma anledning en enkät vid ett tillfälle per år. Enkätsvaren analyseras sedan av lärare och elever (skolan) eller förskolepersonal och föräldrar (förskolan) gemensamt och man beslutar om åtgärder för förbättring. Medelvärdet på elevenkäten för kommunen totalt har ökat successivt från 7,3 i nov till 7,8 i nov med 10 som maxvärde. För föräldraenkäten i förskolan har resultatet inte förändrats mellan mättillfällena och ligger på 8,1 år på en skala Resultaten varierar mellan skolor och förskolor och det är tydligt att ju äldre eleverna blir, desto sämre värden. De indikatorer som eleverna skattar som sämst handlar om arbetsro, inflytande, kunskap om skolans mål samt betydelsen av utvecklingssamtal. Bäst värden får trygghet och respekt från vuxna och kamrater. Föräldrarna i barnomsorgen ger de sämsta omdömena i frågor som handlar om hur deras kunskaper om sina barn tas tillvara, medan hur både barn och vuxna känner sig välkomna i förskolan får de bästa värdena. Värdena i enkäten blir sanning först när de kommuniceras och analyseras tillsammans med svararna. Betygsresultaten i grundskolan har successivt ökat de senaste åren och 2008 visar Ljusdals kommun på resultat i paritet med riket. Andelen elever som är behöriga till gymnasiets nationella program ligger på 88,8% jämfört med rikets 88,9. Meritvärdena i Ljusdals kommun (209,8) överstiger både kommungrupp (207,5) och riket (207,5). Det är flickorna som står för de höga värdena med sina drygt 225 p mot pojkarnas 193. Även på gymnasiet ökar betygsvärdena. 73% av eleverna från Ljusdals kommun lämnar gymnasiet med slutbetyg inom fyra år att jämföra med 2007 då siffran var 68%. Jämfört med kommungruppen (76%) och riket är (76 %) resultaten ännu inte riktigt i nivå. Däremot är andelen elever som går över till högskolestudier inom 3 år efter avslutad gymnasieutbildning lägst i länet (26%) och långt efter riket (41%). Antalet elever som fullföljer sin gymnasieutbildning är mindre i Ljusdal (64%) än i kommungruppen (73 %) och riket (72 %)

9 Åtgärder för utveckling stödja rektor i processen med att - utveckla målstyrningen - använda Incitoverktyget inkl. gapanalyser stärka SYV-funktionen - för att minska avhoppen - öka informationen till elevernas möjlighet till utveckling efter gymnasiet bättre individanpassad undervisning - 9 -

10 Kvalitetsredovisningens syfte och funktion Kvalitetsredovisningen skall vara ett alltid aktuellt dokument och ett verktyg för att utveckla och förbättra verksamheten genom att synliggöra skolans resultat och arbetet med att uppfylla skolans mål. Kvalitetsredovisningen tjänar flera syften genom att ge en övergripande bild och bedömning av kvaliteten och måluppfyllelsen i verksamheten med stöd av faktauppgifter och beskrivningar ta upp särskilda insatser som har genomförts för att förbättra verksamheten vara framåtsyftande och ligga till grund för utvecklings- och verksamhetsplanering genom att skolans elever, lärare och skolledning och övrig personal får en tydlig och gemensam bild av verksamheten som grund för att diskutera behovet av förbättringsinsatser visa på skillnader i måluppfyllelse för att bidra till likvärdig pedagogisk verksamhet och utbildning ge föräldrar och andra intressenter en god information om skolan. De kan därigenom delta i diskussioner om skolans utveckling, få mer insyn och utifrån sina roller ökat inflytande ge information och underlag för Barn- och utbildningsnämndens ställningstagande och beslut i frågor som rör verksamhetens utveckling ge Skolverket underlag för dess tillsyn av verksamheten Arbetet med att utveckla kvaliteten är ständigt pågående. Det arbete som inleddes för 5 år sedan för att tydliggöra skolans pedagogiska plattform har följts upp med strategiska handlingsplaner på alla nivåer och i alla verksamheter. Kvalitetsredovisningen blir då ett kvitto på hur väl den strategiska planen fungerat och vilka ev. förändringar som behöver göras. Dit har vi ännu inte nått. Att uttrycka mätbara mål, att beskriva resultat och inte det man gjort, att bedöma och analysera det behöver utvecklas och kompetenshöjas. För att göra kvalitetsredovisningen till ett verktyg på alla nivåer så deltar politiker, rektorer och lärstödsenheten i analysprocessen. Kommunens och verksamheternas kvalitetsredovisningar finns presenterade på kommunens hemsida. För att tydliggöra vad och hur vi mäter måluppfyllelsen finns en mätplan och där anges också vem som är ansvarig för mätningen. Sedan 2007 använder vi Incito, ett instrument för att göra enkätundersökningar bland elever, föräldrar och medarbetare. Om vi utnyttjar verktyget i sin helhet så kommer det att tydliggöra målstyrningen. Kommunen har under året haft besök av Skolkompassen och därigenom fått syn på viktiga förbättringsområden och som finns presenterade i en handlingsplan. I slutet av 2008 gjordes en granskning av grundskolan och gymnasiet på uppdrag av kommunens revisorer. Resultatet av granskningen finns till en del med i underlaget för analyserna

11 Åtgärder för utveckling: utbildning och förtydligande för rektorer i hur man skriver sin kvalitetsredovisning utbildning av en pilotgrupp i hur man använder Incitoverktyget för att underlätta skrivandet av kvalitetsredovisningen utveckla politikens delaktighet i bedömning och analys upprätta en handlingsplan för beslutade åtgärder i kvalitetsredovisningen där man också tydliggör ansvarsfördelning och tidsplan Rutiner och system för kvalitetsarbetet Hålla spåret och uppnå mål kvalitetssäkringscirkeln Uppföljning mot mål och åtgärder för att hålla spåret följer den kvalitetscirkel som beskrivs nedan Terminsresultat, betyg Kvalitetsmätning Kvalitetsmätning Diagnoser, nationella prov Dialog mellan Fc och rektorer om kvalitetsredovisningen Enhetens kvalitetsredovisning Betyg Dialog rektor - lärare - Analys av resultat - Framtagande av åtgärdsförslag Mars - maj Kommunens kvalitetsredovisning Januariapril Majjuni Juli Augusti September - oktober November December Kommunens kvalitetsredovisning skrivs och processas i - barn- och utbildningsnämnden - i rektorsgruppen - i lärstödsenheten Kvalitetsmätningar genomförs, analyseras och åtgärder beslutas. Nationella och diagnostiska prov genomförs och resultaten analyseras. Kommunens kvalitetsredovisningen fastställs i BUN Betygen sätts. Enheterna analyserar resultat och tar fram åtgärdsförslag för att hålla spåret. En åtgärdsplan för kvalitetsredovisningen upprättas Enheternas kvalitetsredovisning Analys av studieresultat och ekonomiskt utfall. Dialog mellan förvaltningschef och rektor kring respektive enhets kvalitetsredovisning. Förbättringsåtgärder diskuteras. Förvaltningschefen redovisar utfall mot mål samt åtgärder till BUN. Både för enheterna och för hela förvaltningen Höstbetygen sätts, följs av analyser och förbättringsåtgärder. Kommunens alla mätningar finns beskrivna i en mätplan som presenteras på hemsidan

12 Pedagogisk revision Den pedagogiska revisionen skall på sikt vara en återkommande granskning av förskolor/skolor avseende hur de genomför obligatoriska åtaganden angivna i styrdokument och skollag och då i första hand de som finns konkretiserade i Skolverkets allmänna råd. Uppföljningarna sker på olika sätt, genom enkäter, intervjuer, skolbesök, mm. De områden som f.n. granskas är Barn- och elevskyddslagen Individuella utvecklingsplaner Därutöver genomför vi Tillsyn av kooperativa förskolor och fritidshem samt besök på fristående skolor Uppföljning av - Mentorskap för nyanställda lärare - Introduktionsåret Sedan ett år tillbaka träffas kommunens lärare kontinuerligt i kommunövergripande/stadieövergripande ämnesgrupper i syfte att öka likvärdigheten i bedömning och betyg Förslag till åtgärder för utveckling - uppdras åt Kvalitets- och lärstödsenheten att granska åtgärdsplanerna - uppdra åt Kvalitets- och lärstödsenheten på områden där det behövs en kontinuerlig tillsyn samt en tidsplan som sedan läggs in i mätplanen - under 2009 bör en översyn göras av integrerade särskoleelever Skolkompassen Kommunen har under året beställt och fått genomfört Skolkompassen i syfte att utvärdera kvaliteten i skolans styrning och ledning. Skolkompassen utgår från åtta huvudområden: offentlighet och demokrati tillgänglighet och brukarorientering samspel politiker och tjänstemän styrning och ledning kontroll och rapportering personalpolitik verksamhetsutveckling verksamhetens resultat Resultat per huvudområde Varje huvudområde kan ge 100 poäng, vilket innebär att den utvärderade organisationen kan få max. 800 poäng. Varje område delas in ett antal underområden. Det bästa och sämsta värdet för delområdena redovisas under resp. huvudområde

13 Offentlighet och demokrati 47,5 p I förhållande till övriga utvärderade organisationer i riket så ligger Ljusdal både över medeloch medianvärdet. Det delområde som får bäst värde är dialogen med medborgarna och sämst värde får rättssäkerhet för den enskilde. Tillgänglighet och brukarorientering 35 p I förhållande till övriga utvärderade organisationer i riket så ligger Ljusdal i nivå med medel- och medianvärdet. Det delområde som får bäst värde är brukarorientering brukarinflytande, medan synpunkts- och klagomålshantering får sämst värde. Samspel politiker och tjänstemän 51,5 p I förhållande till övriga utvärderade organisationer i riket så ligger Ljusdal i nivå med medelvärdet och något högre än medianvärdet. Bäst resultat får delområdet dialog och samordning, medan delområdet hantering av uppdrag och ärenden får sämst. Styrning och ledning 51 p I förhållande till övriga utvärderade organisationer i riket så ligger Ljusdal i nivå med både medel- och medianvärde. Det delområde som får bäst värde är stöd/utveckling i ledarskapet, medan delområde rekrytering av ledare får sämst. Kontroll och rapportering 46 p I förhållande till övriga utvärderade organisationer i riket så ligger Ljusdal i nivå med medelvärdet och strax över medianvärdet. Bäst värde får system för kontroll/uppföljningar/utvärdering samt kvalitetsredovisningar, sämst värde får hantering av avvikelser i förhållande till mål och/eller budget. Personalpolitik 38 p I förhållande till övriga utvärderade organisationer i riket så ligger Ljusdal i nivå med medelvärdet och strax över medianvärdet. Bäst är arbetsförhållande och lönepolicy och sämst är introduktions- och bemötandeutbildning. Verksamhetsutveckling 43 p I förhållande till övriga utvärderade organisationer i riket så ligger Ljusdal högre än medeloch medianvärdet. Bäst är uppföljnings- och förbättringsarbete, sämst är forskningsanknytning i utvecklingsarbetet. Verksamhetens resultat 53 p I förhållande till övriga utvärderade organisationer i riket så ligger Ljusdal klart över både medel- och medianvärdet. Bäst värde har resultat i verksamheten och sämst har brukare och medborgares nöjdhet. Totalt: Ljusdal 365 poäng. Den organisation som vid tidpunkten för redovisningen uppvisat bäst resultat var Södertälje med 400 poäng. Bedömning av resultatet: Resultatet visade i stort de styrkor och brister vi anat och som nu blev bekräftade. Åtgärder för utveckling: en plan för uppföljning har antagits av Barn- och utbildningsnämnden, som följs upp kontinuerligt. en uppföljning av skolkompassen kommer att göras under

14 POLITIKENS SYN PÅ KVALITETSREDOVISNINGEN Kvalitetsredovisningen 2008 Nämndsvisionen lyder; varje barn/elev och vuxen skall i skolan mötas med tilltro och tilliten att alla, bara de rätta förutsättningarna ges, kan säga; jag vill, jag kan, jag vågar. För att förverkliga visionen har samtliga verksamheter skapat en pedagogisk plattform som verktyg för en fruktbar måluppfyllelse. Ett fokuserat förändringsarbete påbörjades, vilket resultatet också gav respons på under Grundskolans elever i Ljusdals kommuns har tillsammans varit med om en betygsutveckling vi aldrig tidigare har upplevt. Detta har ingen koppling med att ytterligare medel har tillskjutits eller att nyckeltal har förstärkts. Det handlar om förhållningssätt och bemötande. Om samsyn om elevens möjligheter, resurser, behov och förmåga. Att ta tillvara på individens kreativitet, företagsamhet och vilja det egna valet, är det angelägnaste redskapet som därefter bildar det bästa förutsättningarna. Arbetet med en kvalitetsredovisning kräver kunskap, vilja och samförstånd. Denna kvalitetsredovisning för år 2008 påvisar viljan att tro på ständig utveckling. Det krävs mod att vilja bli granskad och därmed utmana ödet att bli kritiserad. Det mod, den vilja ser jag bland ledning, personal och verksamheter i Ljusdals kommun! Det är glädjande att ha en samlad redovisning gällande kvaliteten som är nyckeln till framgång. Tillsammans skapar vi en skola där varje barn är en vinnare. Jag vill rikta ett tack till er elever, föräldrar, rektorer, pedagoger och kvalitetsutvecklare som har medverkat till detta viktiga dokument som skapar ytterligare möjligheter till en ständig utveckling. Malin Ängerå Ordförande barn- och utbildningsnämnden

15 Förutsättningar för omsorg och lärande Organisation och beskrivning av verksamheten Barn- och utbildningsförvaltningens organisation Förvaltningschef Kvalitets- och lärstödsenheten Central förvaltning Förskola Grundskola Särskola Gymnasieskola Vuxenutbil dning Kommunala musikskolan 4 förskoleområden med tillsammans 12 förskolor med varierande antal avdelningar samt en förskola på intraprenad. I varje område finns dessutom ett varierande antal dagbarnvårdare. Varje område leds av en rektor. Under året har en förskola lagts ned. 4 områden med tillsammans 9 grundskolor. Den obligatoriska särskolan är integrerad i en av grundskolorna. Varje skola leds av en rektor. Två gymnasieskolor, varav en med Freinetinriktning. Den senare lades ner under hösten 2008 och eleverna flyttade över till Slottegymnasiet. Gymnasieskolan leds av en gymnasiechef och fyra rektorer. Vuxenutbildning som organiserar grundvux, komvux, sfi, uppdragsutbildningar samt högskoleutbildningar. Leds av en vuxenutbildningschef samt en rektor. I kvalitets- och lärstödsenheten finns elevhälsan, studie- och yrkesvägledningen, studiesamordnaren, elevombudet, fritidsgårdarna samt kvalitetsfunktionen samlad. Den administrativa chefen har ansvar för den centrala administrationen. Den kommunala musikskolan leds av en rektor

16 Styrning och rollfördelning Den politiska nivån har ansvar för att visa riktning för utveckling, riktlinjer för verksamheten och att tilldela resurser till verksamheterna. Förvaltningschefen har ansvar för att verksamheten genomförs så att de nationella och kommunala målen nås. Detta uttrycks i en strategisk plan, som är övergripande alla verksamheter. Förvaltningschefen har det yttersta ansvaret för ekonomin. Rektorerna har ansvar för planering och genomförande av sitt områdes verksamhet så att målen nås inom givna budgetramar, kvalitet och pedagogiskt ledarskap. Rektor är ansvarig för områdets strategiska planer. Personalen i skolor och andra verksamheter har ansvar för att alla barn och ungdomar når målen för kunskap och utveckling samt särskilt uppmärksamma barn och ungdomar i behov av särskilt stöd. Samråd med de fackliga organisationerna sker genom samverkansgrupper både på central och lokal nivå. Den kanske viktigaste formen av samverkan sker i den individuella planeringen för och med respektive barn eller elev/studerande. I verksamheten fanns den 15 okt Verksamhet Antal barn/elever/studerande Förskolan 1-5 år inkl. intraprenad, familjedaghem och kooperativ Förskoleklass Grundskolan inkl. friskolor Skolbarnsomsorgen inkl. friskolor Gymnasiet inkl. Freinetgymnasiet samt elever från andra kommuner Vuxenutbildningen - Gruv Omräknat i helårsstud. - Gymnasiala vux.utb. Omräknat i helårsstud. - Sfi - KY-utbildning Särskolan - den obligatoriska särskolan varav integrerad i grundskolan i träningsskolan - gymnasiesärskolan varav integrerad i vanliga gymnasiet - vuxensärskolan Den kommunala musikskolan (lärsåret 2006/2007) Antalet medlemmar i kommunens fritidsgårdar

17 Kommentar: Förskolan; antalet barn har ökat markant sedan föregående år. Vi har under året startat 3 nya förskolor/avd. och kommer att öppna ytterligare en avd. i jan Det innebär att gruppstorlekarna har ökat under året och att familjedaghemmen tar emot flera barn. I stort klarar vi att placera barn i kön inom 3 månader. Skolbarnsomsorgen; antalet barn har ökat sedan föregående år. Detta har lösts med att antalet barn/avd. har ökat. Antalet elever sjunker på alla stadier från förskoleklass till gymnasiet i takt med att storleken på barnkullarna sjunker. Antalet elever i särskolan är ganska lika med fjolåret, med undantag för gymnasiesärskolan där antalet elever sjunkit. Inom vuxenutbildningen syns en liten ökning på Gruv, medan antalet studerande i komvux sjunker. Att antalet stud. i komvux minskade kan bero på att fler människor var i arbete pga högkonjunkturen. Möjligen finns också en orsak i att studiefinansieringen försämrats. Kommunala musikskolan har till synes minskat antalet elever, men detta stämmer inte. Däremot kan det i siffrorna från 2007 finnas med elever som spelar i orkester, men också har individuell undervisning och därmed har de rapporterats två gånger. Kön tenderar att ständigt växa och idag finns runt 200 elever. Ekonomi/kostnader Mål: Budget i balans mot uppsatta mål /Mål i den Strategiska planen Barn- och utbildningsnämnden i Ljusdals kommun har under 2008 haft en driftsbudget på strax över 370, 3 milj. kronor, vilket utgör 42,7 % av kommunens totala driftsbudget. En ökning från fjolårets redovisning, 361,7 milj. kronor och 41,3%. Det totala utfallet för 2008 visar på ett underskott på knappt 2,3 milj. kronor. Nedan redovisas kostnader (kr) per barn/elev år 2007 samt en jämförelse med kostnader år Siffror redovisade av Skolverket sep resp. sep Kostnad (kr) per Ljusdal Kommungruppen Riket heltidsbarn/elev 2007* * * 2006 Förskola Familjedaghem Förskoleklass Fritidshem Grundskola Särskola Gymnasieskola Vuxenutbildning - grundlägg. vux. - gymnasial vux *Siffror redovisade av Skolverket sep Kostnad (kr) per elev Ljusdal Kommungruppen Riket för undervisning 2007* * * 2006 Grundskola Gymnasium *Siffror redovisade av Skolverket sep

18 Kostnad per inv. Ljusdal Kommungruppen Riket 2007* * * 2006 Förskoleverksamhet och skolbarnsomsorg Skola och vuxenutb *Siffror redovisade av Skolverket sep Kostnad (kr) för Ljusdal Kommungruppen Riket läromedel Grundskolan Gymnasiet Uppgifter hämtade från Skolverket. Ljusdal sorterar under glesbygdskommuner. Kostnad per betygspoäng i grundskolan Ljusdal 302,2 291,5 284,7 279,1 262,3 278,0 Riket 298,3 285,7 277,6 263,5 253,2 247,0 Skillnad +3,9 +5,8 +7,1 +15,6 +9,1 +31,0 Uppgifter hämtade från Skolverkets statistik/dagens Samhälle Kommentar: Förskola och familjedaghem: Kostnaderna i Ljusdals kommun sjunker i motsats till kommungrupp och riket. Det gäller både förskola och familjedaghem. Detta trots att antalet barn/årsarbetare är mindre i förskolan (4,7 i Ljusdal mot 4,9 resp. 5,2 i kommungrupp och riket) och endast marginellt högre i familjedaghem (5,0 i Ljusdal mot 4,9 i kommungrupp och riket). Antal barn per avd. när något högre i Ljusdal (18) än i kommungrupp (16) och i riket (17) vilket förmodligen kan innebära lägre lokalkostnader i Ljusdal. Andel (%) årsarbetare med pedagogisk utbildning är något lägre i Ljusdal (50) än i kommungrupp och riket (52), vilket kan innebära att lönekostnaderna i Ljusdal är lägre än i jämförande grupper.. Förskoleklass och skolbarnsomsorg: Kostnaderna för fritidshemmen är fortfarande högre än i Ljusdal än i kommungrupp och i riket, vilket kan förklaras av att Ljusdal har färre barn/årsarbetare (15,5) än kommungrupp (16,4) och riket (19,5). En annan anledning kan vara att personal i fritidshemmet tjänstgör delar av sin tid i förskoleklass och grundskolan, genom s.k. samlad skoldag, men att lönen bokförs på fritidshemmet. Det kan också vara en av anledningarna till att våra kostnader för förskoleklass ligger lägre än i kommungrupp och i riket. Antalet årsarbetare är lika med riket (6,8/100 elever) men betydligt lägre än kommungrupp (8,9) Andelen (%) lärare med pedagogisk högskoleutbildning är högre i Ljusdal (96) än i kommungrupp (90) och i riket (84). Kostnaden per inv. (kr) för förskoleverksamhet och skolbarnsomsorg är högre i Ljusdal än i kommungrupp, men är lägre än rikssnittet Grundskolan: kostnaderna har ökat, men Ljusdals kommun ligger fortfarande lägre än kommungruppen. Den stora skillnaden ligger i undervisningskostnaden, även om det också finns skillnader i läromedelskostnader. Till en del kan förklaringen ligga i kostnaderna för skolbarnsomsorgen, som redovisas ovan. Ser man till kostnaderna per betygspoäng så minskar skillnaden till snittet i riket generellt med att bl.a. betygsnittet ökar

19 Särskolan: kostnaderna för särskolan är betydligt lägre i Ljusdal än i kommungrupp och i riket och att notera är att medan kostnaderna i Ljusdal har sjunkit sedan föregående år så har kostnaderna i jämförande grupper ökat avsevärt. Gymnasiet: kostnaderna har ökat markant mellan 2006 och 2007, vilket kan förklaras av att Naturbruksgymnasiet kommit till. Kostnaderna för gymnasiet i Ljusdal ligger nu betydligt över kostnaderna både i kommungrupp och i riket. Undervisningskostnaderna är fortfarande lägre i Ljusdal än i kommungrupp, men högre än i riket. Däremot är läromedelskostnaderna detta år högre än i både kommungrupp och i riket, vilket också har sin förklaring i Naturbruksgymnasiet. Antalet lärare/100 elever är högre i Ljusdal (11,4) än i kommungrupp (10,8) och riket (8,4). Andelen (%) lärare med pedagogisk högskoleexamen är högre i Ljusdal (70) än i kommungruppen (68) medan den är lägre än i riket (78). Lokalkostnaderna i kr/elev är något lägre än riket men högre än kommungruppen (Ljusdal , kommungrupp , riket ). Vuxenutbildningen: kostnaderna för grundläggande vuxenutbildning har stigit mellan åren 2006 och 2007 och är idag betydligt högre än i jämförande grupper. Däremot är kostnaderna för gymnasial vuxenutbildning betydligt lägre. Kostnad per inv. (kr) för skola och vuxenutbildning är lägre än kommungrupp men högre än riket. Resultatet: Mål och medel är i balans i förskolan och grundskolan samt vuxenutbildningen, däremot inte i gymnasiet. Förskolan: Det är svårt att göra en bedömning av varför kostnaderna i förskolan är så mycket lägre i Ljusdal än i jämförande grupper om det inte beror på större grupper. Skolbarnsomsorg grundskola: När det gäller skolbarnsomsorg i förhållande till grundskola så finns skäl att tro att det beror på var man bokför kostnaderna. Det är inte säkert att siffrorna stämmer med den faktiska situationen och något som behöver ses över om vi vill göra säkrare jämförelser med andra kommuner. Särskolan borde vara ett föredöme för övriga landet eftersom vi vet att kvaliteten är hög och kostnaderna förhållandevis små. Gymnasiet: De högre kostnaderna i gymnasiet beror till stor del på att Naturbruksgymnasiet kommit till, men också på att lärartätheten är större än i övriga landet. Det kanske finns skäl till detta, men också något man bör titta på. Vuxenutbildningen: De förhållandevis höga kostnaderna för GRUV beror på att målgruppen blir alltmer komplex och kräver mer resurser. Idag försöker man så mycket som möjligt att samarbeta med särvux. Konsekvensen blir mycket små grupper med hög lärartäthet på GRUV och mindre lärartäthet på komvux. Det är ett och samma lärarlag för GRUV och komvux och som gör de individuella bedömningarna tillsammans med skolledningen och som också ansvarar för utvecklingsplaner och planering, vilket försvårar klara kostnadsfördelningar mellan verksamheterna. Kostnaderna per inv. jämnas inte ut av lägre kostnader för skola och vuxenutbildning mot högre i barn- och skolbarnsomsorg

20 Förslag till åtgärder för utveckling: Kostnaderna i gymnasiet bör ses över, bl.a. Antalet program Naturbruk, som fortfarande är ett dyrt program Kostnader för administration och ledning Personal Resurser Mål: Nyckeltalstilldelning i jämförelse med likvärdiga kommuner/barn- och utbildningsnämndens mål för 2008 Ljusdals kommun fördelar resurser utifrån nyckeltal som beslutas av Barn- och utbildningsnämnden. Nyckeltalen anger kommunens ambition utifrån en bedömning om vad som anses vara nödvändig för ett uppnående av målen samt den ekonomiska situationen. Nyckeltalen ska endast ses som ett fördelningsinstrument och som rektor/chef sedan får i sin påse och har att använda för sin organisation. Nyckeltalen kan förändras mellan budgetåren. Nyckeltal Under 2008 har följande nyckeltal tillämpats Verksamhet Nyckeltal tjänster Förskola 1-3 år 4,4 barn/heltidstj. 4,4 4-5 år 4,8 4,8 1-5 år flyktingbarn 4,0 - Familjedaghem 1-3 år 4,4 4,4 4-5 år 4,8 4,8 Skolbarnsomsorg 7,14 lär./100 elever 7,14 (heltidstjänst) Förskoleklass 5,0 5,0 Grundskola årskurs 1-3 7,0 6, ,42 6, ,82 7,82 Gymnasiet 10,0 9,0 Naturbruk (ej fastställt nyckeltal) 11,5 GRUV 4,55 - Sfi 4,55 - Ledningsresurs 35 personal - /ledningsresurs Specialpedagog lokalt förskola* 1,0 tjänst/ barn Specialpedagog lokalt 1,0 tjänst/300 elever - grundskola 6-11 år * Specialpedagog lokalt 1,0 tjänst/400 elever - grundskola år * Specialpedagoger lokalt gymnasiet 1,0 tjänst/400 elever - Kuratorer lokalt åk 7-9, gymnasiet 1,0 tjänst/300 elever - Förskola grundskola, Elevassistenter/övriga resurser 1272 kronor/ Barn/elev 1200 kronor/ barn/elev

21 *utöver specialpedagoger lokalt finns två centralt placerade specialpedagoger, som förutom att de har ansvaret för stöd till kooperativa förskolor och friskolor, också stödjer förskolor och grundskolor i svårare ärenden Faktiska kostnader Enligt uppgifter hämtade från Skolverkets redovisning september 2008 (avser år 2007) så ser jämförelsen med kommungrupp och riket ut enl. följande Antal inskrivna barn per Ljusdal Kommungruppen Riket årsarbetare/anställd Förskolan 4,7 4,8 4,9 4,8 5,2 5,1 Familjedaghem 5,0 4,5 4,9 5,1 4,9 5,0 Fritidshem 15,5 13,9 16,4 16,4 19,5 18,9 Kommentar: Personaltätheten i förskolan har ökat något i Ljusdal medan den sjunkit i kommungrupp och i riket, medan motsatsen gäller familjedaghemmen. För fritidshemmet gäller en minskning av personaltätheten i Ljusdal liksom i riket, medan kommungruppen ligger lika som föregående år. En markant höjning av antalet barn/årsarbetare har skett i Ljusdal sedan föregående år, vilket gör att vi snart är i paritet med kommungruppen. Antal årsarbetare/lärare per Ljusdal Kommungruppen Riket 100 elever Förskoleklass 6,8 6,2 8,9 8,3 6,8 6,7 Grundskolan 8,5 8,7 9,5 9,2 8,4 8,4 Obl. Särskolan 28,4 27,6 31,4 26,8 25,6 25,6 Gymnasieskolan 11,4 10,5 10,8 10,6 8,4 8,3 Kommentar: lärartätheten i förskoleklass har sjunkit sedan föregående mätning och är fortfarande förhållandevis låg i Ljusdal jämfört med kommungrupp och i riket. I grundskolan har lärartätheten sjunkit sedan föregående mätning och avståndet till kommungruppen ökar. Båda resultaten kan delvis förklaras av personaltätheten i skolbarnsomsorgen. Men att personaltätheten sjunker inom alla tre områdena är oroande. Lärartätheten i gymnasiet fortsätter att öka och ligger idag över både kommungrupp och riket. Detta går inte att förklara enbart med att Naturbruksgymnasiet tillkommit om man ser till nyckeltalen? Bedömning av resultatet: Vi har som målsättning att nyckeltalstilldelningen skall vara i jämförelse med likvärdiga kommuner. Det har vi ännu inte lyckats med. Förslag till åtgärder för utveckling: Nyckeltalstilldelning i jämförelse med likvärdiga kommuner Nyckeltal för sv2 samt modersmål bör ses över Resursfördelningen till elever med ssk behov/elevassistenter bör ses över för att säkerställa en rättvisare fördelning. Idag har vi endast nyckeltal per antal och utan att hänsyn tas till områdenas olika sociala struktur exempelvis

22 Personalens professionalism 1. Att vara lärare/pedagog i skolan innebär att vilja, kunna och våga 2. Mentorskap för att lärare skall ges en möjlighet till professionell utveckling och att man som lärare känner att man vill, kan och vågar vara lärare 3. Introduktionsprogram för nyanställda lärare 4. Vi strävar efter att ha en bred och god personalkompetens 5. Ge vår personal kompetenshöjning och fortbildning 6. Sjukfrånvaron med sjukersättning ska understiga 7,0 % 7. Svarsfrekvensen på AMU-enkäten skall vara minst 90% 8. kompetensutveckla den pedagogiska personalen i att använda IT som hjälpmedel i arbetet 1. Att vara lärare/pedagog i skolan innebär att vilja, kunna och våga Mål: Våra pedagoger skall a. se och utnyttja frirummets möjligheter b. vara coach och utmana c. undervisa och handleda sina elever d. lagarbeta och bidra till lagets utveckling För att veta om våra lärare fyller de kraven så görs varje år en mätning i form av enkätundersökning bland våra medarbetare. Resultatet av denna mätning jämförs sedan mot resultatet i den elevenkät och barnomsorgsenkät

23 Resultat: Kvalitetsuppföljning 2008 Sammanställning ,0 9,0 8,0 7,0 6,0 5,0 4,0 3,0 2,0 1,0 0,0 Medarbetare Elev-/barnomsorgsenkät Barnomsorg totalt Grundskola 1-6 Grundskola 7-9 Gymnasium Vuxenutbildning 2008 Medarbetare Elev/föräldrar Barnomsorg inkl förskoleklass 8,6 8,1 Grundskola 1-6 8,6 8,4 Grundskola 7-9 7,8 7,1 Gymnasium 7,2 6,6 Vuxenutbildning 8,3 9,3 Bedömning av resultatet: Resultaten är över lag bättre i år än i fjol. Vuxenutbildningens resultat av elevenkäten är inte rättvisande eftersom antalet studerande vid denna mätning understeg 5. För övrigt ser vi samma tendenser i år som i fjol, resultaten sjunker med stigande ålder och det gäller också medarbetarna, men vänder när man kommer till vuxenutbildningen. De frågor som fanns med i fjolårets kvalitetsredovisning är lika aktuella - vad säger eleverna om resultaten? - varför är också lärarna i de högre stadierna mer kritiska än kollegorna i de lägre? - Finns ett samband mellan resultaten i elev- och medarbetarenkät? - Vad kan vi göra? - Vad skall vi göra? Förslag till åtgärder: tillsammans med rektorerna analysera resultatet samt diskutera åtgärder för utveckling

24 2. Mentorskap för att lärare skall ges en möjlighet till professionell utveckling Mål: den nyanställde läraren skall uppfatta att hon/han har fått en bra start under sitt första år som lärare och kunna säga att hon/han vill, kan och vågar. Arbetet i kommunen: Varje nyanställd lärare erbjuds en mentor. Kommunen har tillgång till 13 mentorer. En påfyllnad sker kontinuerligt. Mentorn ska ges förutsättningar för sitt uppdrag, både tid och kompetens. Mentorerna ingår i ett lokalt nätverk som träffas två gånger per termin för erfarenhetsutbyte och tillfälle till kompetenshöjning. I möjligaste mån ska mentor och adept inte arbeta på samma skola Ljusdals kommun deltar i forskningsprojektet Induction 3 med Gävle högskola och därigenom blir vi hela tiden uppdaterade på nya forskningsrön. Vi ingår i ett nätverk med övriga kommuner i Hälsingland för att utveckla olika modeller för mentorskap och för att utbyta erfarenheter. Resultat: En uppföljning via enkät har gjorts bland mentorerna. Den visar på skillnader i förutsättningar för både mentorer och adepter. Det kan ibland vara svårt med tid både för mentor och adept. Det finns också otydligheter var ansvaret för att skapa förutsättningarna ligger. Nätverket för mentorerna upplevs som en förutsättning för att verksamheten ska fungera. En uppföljning bland adepterna har inletts under året och resultatet kommer att presenteras under våren Förslag till åtgärder: Det behövs ett förtydligande av ansvarfördelning mentor rektor kommunens samordnare Kontinuerlig uppföljning och diskussion i rektorsgruppen Avtalet behöver ses över och uppdateras 3. Introduktionsprogram för nyanställda lärare Mål: Introduktionen ska ge nyanställda en god start så att de vill stanna kvar som lärare i kommunen. Resultat: ett introduktionsmöte för samtliga nyanställda de senaste två åren genomfördes under hösten. Av 45 inbjudna kom endast 13. En utvärdering av de nyanställdas introduktionsår var tänkt att genomföras i grupper om fem. Det visade sig omöjligt att genomföra tidsmässigt. Utvärderingen har istället skett genom några intervjuer och skriftliga svar. Ingen av dem som svarat upplever att introduktionsåret fungerat som det är tänkt. Det är inte heller alla gånger man ens känner till att det finns ett introduktionsprogram. Därmed inte sagt att man är missnöjd med sitt introduktionsår. Det fungerar med hjälp av kollegor på skolan eller på annat sätt. Åtgärder för utveckling: hitta bättre uppföljningsrutiner i samverkan med kommunens personalavd. avtalet behöver ses över och uppdateras i

25 4. Personalkompetens Mål: Vi strävar efter att ha en bred och god personalkompetens A. Kompetensplan För att få en bra överblick behövs en kompetensplan att ha som underlag vid behov av rekrytering, kompetenshöjning och fortbildning av redan anställda lärare. Arbetet med att ta fram kompetensplanen har påbörjats under året och kommer att göras klar under våren B. Central fortbildning Varje rektorsområde har ett eget ansvar för sin kompetensutveckling. Vid vissa tillfällen finns ett gemensamt behov och då organiseras utbildningarna centralt. Barnskötarutbildning Under våren 2008 avslutades den andra satsningen på barnskötarna i kommunen. Totalt har mer än 50 barnskötare under de senaste åren fått en kompetenshöjning om vardera 20 gamla högskolepoäng. Utbildningen har fått ett högt gensvar av alla deltagare. Språk- och kunskapsutvecklande arbetssätt Under hösten 2008 startade en kurs med utgångspunkt från Pauline Gibbons bok Stärk språket, stärk lärandet. 24 lärare från årskurs 1 till vuxenutbildningen deltar. Kursen är ett erbjudande från Skolverket. Likvärdig bedömning och betygsättning I syfte att stärka lärarnas kunskaper om kursplaner och därigenom öka likvärdigheten i bedömning och betygsättning så har 25 lärare från årskurs 1 till vuxenutbildningen och från alla rektorsområden och alla ämnen deltagit i en 5 dagars utbildning med Per Måhl som föreläsare. Dessa lärare har sedan utgjort en resurs både ute i det egna rektorsområdet, men också i de kommunövergripande ämnesgrupper som träffas vid 3 tillfällen under läsåret. C. Lärarlyftet Ingången i lärarlyftet under våren 2008 var trög. Kommunen utnyttjade endast 60 av de tillgängliga 310 poängen. Däremot har det tagit fart under hösten och vid redovisningen till Skolverket återstod endast 25 av 371 poäng. Någon policy för kommunen har inte legat till grund för ansökningarna, utan varje rektorsområde har själv gjort sina prioriteringar. Behovet av kompetensfortbildning talar för att man också fortsättningsvis kommer att använda den tilldelning kommunen får. 5. Sjukfrånvaron Mål: Sjukfrånvaron, med sjukersättning, ska understiga 7,0 %. (Barn- och utbildningsnämnden, mål för 2008)

Uppdragsplan 2014. För Barn- och ungdomsnämnden. BUN 2013/1809 Antagen av Barn- och ungdomsnämnden 2013-12-18

Uppdragsplan 2014. För Barn- och ungdomsnämnden. BUN 2013/1809 Antagen av Barn- och ungdomsnämnden 2013-12-18 Uppdragsplan 2014 För Barn- och ungdomsnämnden BUN 2013/1809 Antagen av Barn- och ungdomsnämnden 2013-12-18 Kunskapens Norrköping Kunskapsstaden Norrköping ansvarar för barns, ungdomars och vuxnas skolgång.

Läs mer

Systematiskt kvalitetsarbete

Systematiskt kvalitetsarbete BUN 2013-08-27 57 Systematiskt kvalitetsarbete Barn- och utbildningsförvaltningen Systematiskt kvalitetsarbete i Svenljunga kommun Skollagens krav innebär att huvudmän, förskole- och skolenheter systematiskt

Läs mer

Beslut för förskoleklass och grundskola

Beslut för förskoleklass och grundskola Dnr 44-2014:8517 Södertälje Friskola AB Org.nr. 556557-0149 Beslut för förskoleklass och grundskola efter bastillsyn i Södertälje Friskola belägen i Södertälje kommun 2(8) Tillsyn i Södertälje friskola

Läs mer

Kvalitetsarbete för Garpenbergs skola period 3 (jan mars), läsåret 2012/2013

Kvalitetsarbete för Garpenbergs skola period 3 (jan mars), läsåret 2012/2013 Kvalitetsarbete för Garpenbergs skola period 3 (jan mars), läsåret 2012/2013 1 Systematiskt kvalitetsarbete Enligt Skollagen (SFS 2010:800) ska varje huvudman inom skolväsendet på huvuvdmannanivå systematiskt

Läs mer

Kvalitetsarbete för Fyrklöverskolans fritidshem period 2 (okt dec), läsåret 2013-2014

Kvalitetsarbete för Fyrklöverskolans fritidshem period 2 (okt dec), läsåret 2013-2014 Kvalitetsarbete för Fyrklöverskolans fritidshem period 2 (okt dec), läsåret 2013-2014 1 Systematiskt kvalitetsarbete Enligt Skollagen (SFS 2010:800) ska varje huvudman inom skolväsendet på huvuvdmannanivå

Läs mer

Beslut för gymnasieskola

Beslut för gymnasieskola Dnr 43-2014:7575 Alingsås kommun kommunstyrelsen@alingsas.se Beslut för gymnasieskola efter prioriterad tillsyn i Alströmergymnasiet sektor 1 i Alingsås kommun 2 (10) Tillsyn i Alströmergymnasiet sektor

Läs mer

Sammanställning och analys av skolinspektionens tillsyn 2013

Sammanställning och analys av skolinspektionens tillsyn 2013 2014-01-07 1 (5) Sammanställning och analys av skolinspektionens tillsyn 2013 Förskolan Vid skolinspektionens tillsyn 2013 fick förskolan 4 anmärkningar/förelägganden, detta är lika många i antal som vid

Läs mer

PM 2010-04-22 Rev 2010-05-11. DANDERYDS KOMMUN Barn och - utbildningsnämnden Lena Wallin och Monica Olsson BUN 2010/0067

PM 2010-04-22 Rev 2010-05-11. DANDERYDS KOMMUN Barn och - utbildningsnämnden Lena Wallin och Monica Olsson BUN 2010/0067 -04-22 Rev -05-11 1(15) BUN /0067 Resultat av föräldra- och elevenkät genomförd i februari Bakgrund och syfte Enkätundersökningen är ett led i det kvalitetsarbete som pågår i kommunen genom olika former

Läs mer

Plan för kunskap och lärande. med kvalitet och kreativitet i centrum

Plan för kunskap och lärande. med kvalitet och kreativitet i centrum Plan för kunskap och lärande med kvalitet och kreativitet i centrum Förord Östersunds kommunfullmäktige har som skolhuvudman antagit denna plan. Med planen vill vi säkerställa att de nationella målen uppfylls.

Läs mer

Beslut för grundskola och fritidshem

Beslut för grundskola och fritidshem Skolinspektionen 2013-04-25 Stockholms kommun Rektorn vid Sofia skola Beslut för grundskola och fritidshem efter tillsyn av Sofia skola i Stockholms kommun Skolinspektionen, Box 23069, 104 35 Stockholm,

Läs mer

Kvalitetsarbete för förskolan Tunet period 4 (april-juni), läsåret 2012-2013

Kvalitetsarbete för förskolan Tunet period 4 (april-juni), läsåret 2012-2013 Kvalitetsarbete för förskolan Tunet period 4 (april-juni), läsåret 2012-2013 1 Systematiskt kvalitetsarbete Enligt Skollagen (SFS 2010:800) ska varje huvudman inom skolväsendet på huvuvdmannanivå systematiskt

Läs mer

Systematiskt kvalitetsarbete

Systematiskt kvalitetsarbete Systematiskt kvalitetsarbete Grundskolan/förskolan styrs av nationella styrdokument som skollag (2010:800) och läroplaner, vilka är kopplade till respektive skolform. Dessutom styrs verksamheterna av kommunala

Läs mer

Kungsgårdens skolas arbetsplan 2012-2013

Kungsgårdens skolas arbetsplan 2012-2013 Grundskola Handläggare Vårt diarienummer Datum Sidan 1(7) Jennika Pettersson 2012-07-24 Kungsgårdens skolas arbetsplan 2012-2013 Kunskapsnämndens mål 2012 under MEDBORGARperspektivet Resultaten för lärande

Läs mer

Redovisning av åtgärder med anledning av Skolinspektionens

Redovisning av åtgärder med anledning av Skolinspektionens Sid 1 (7) Gävle kommun Redovisning av åtgärder med anledning av Skolinspektionens tillsyn av Gävle kommun Skolinspektionens diarienummer 43-2011:2170 Bakgrund Skolinspektionen genomför tillsyn i Gävle

Läs mer

UPPDRAGSPLAN 2015. Utbildningsnämnden

UPPDRAGSPLAN 2015. Utbildningsnämnden UPPDRAGSPLAN 2015 Utbildningsnämnden UN 2015/ 4661 Antagen av Utbildningsnämnden den 17 juni 2015 I enlighet med styrmodellen för Norrköpings kommun ska varje nämnd årligen ta fram en uppdragsplan. Uppdragsplanen

Läs mer

Strategier för att alla barn & elever ska nå målen i Askersunds kommun

Strategier för att alla barn & elever ska nå målen i Askersunds kommun Strategier för att alla barn & elever ska nå målen i Askersunds kommun Förord Barn- och utbildningsnämnden har gett förvaltningschefen i uppdrag att ta fram en strategi för att alla elever ska nå målen.

Läs mer

SKOLPLAN Antagen av kommunfullmäktige 153 2004-09-27

SKOLPLAN Antagen av kommunfullmäktige 153 2004-09-27 SKOLPLAN Antagen av kommunfullmäktige 153 2004-09-27 SKOLPLAN FÖR GÄLLIVARE KOMMUN OCH FÖR BARN- UTBILDNING- OCH KULTURNÄMNDENS ANSVARSOMRÅDE Gällivare kommuns skolplan har som mål att lyfta fram och fokusera

Läs mer

Kvalitetsredovisning Särskolan 2012-06-11

Kvalitetsredovisning Särskolan 2012-06-11 Kvalitetsredovisning Särskolan 2012-06-11 Kvalitetsredovisning för Läsår 2011-2012 1. Grundfakta Enhetens namn: Kristinaskolan Brotorpsskolan - Lindeskolan Verksamhetsform: Grundsärskola Grundsärskola

Läs mer

Utbildningspolitisk strategi

Utbildningspolitisk strategi Utbildningspolitisk strategi 2012-2015 för förskola, förskoleklass, skola och fritidshem i Örnsköldsvik Antagen av kommunfullmäktige 2012-05-28 77 Våra huvudmål: Högre måluppfyllelse & Nolltolerans mot

Läs mer

Kvalitetsredovisning Förskolan Slottet läsåret 2010 2011

Kvalitetsredovisning Förskolan Slottet läsåret 2010 2011 Kvalitetsredovisning Förskolan Slottet läsåret 2010 2011 1 Inledning Förskolan Slottet har med sina fyra avdelningar ännu mer än tidigare blivit ett hus istället för fyra olika avdelningar. Vi jobbar målmedvetet

Läs mer

Agenda. Bakgrund om VÅGA VISA Observationer Kundundersökning Självvärdering Vad leder det till? Starka sidor och utvecklingsområden

Agenda. Bakgrund om VÅGA VISA Observationer Kundundersökning Självvärdering Vad leder det till? Starka sidor och utvecklingsområden Agenda Bakgrund om VÅGA VISA Observationer Kundundersökning Självvärdering Vad leder det till? Starka sidor och utvecklingsområden Observatörer Skola Föräldrar och elever Medarbetare Utvärderingssamarbetet

Läs mer

Barn- och utbildningsnämndens systematiska kvalitetsarbete

Barn- och utbildningsnämndens systematiska kvalitetsarbete Barn- och utbildningsnämndens systematiska kvalitetsarbete 1 Barn och utbildningsnämndens systematiska kvalitetsarbete 2 Nuläge 2 Systematiskt kvalitetsarbete enligt skollagens 4:e kapitel 2 Modellen för

Läs mer

BOKSLUT 2009 BARN- OCH UTBILDNINGSFÖRVALTNINGEN. torsdag, 2010 mars 18

BOKSLUT 2009 BARN- OCH UTBILDNINGSFÖRVALTNINGEN. torsdag, 2010 mars 18 BOKSLUT 2009 BARN- OCH UTBILDNINGSFÖRVALTNINGEN Organisation Resultat Måluppfyllelse Kompetensutveckling God ekonomisk hushållning Likvärdighet IUP med skriftliga omdömen Nätverk Inspektioner Go BOKSLUT

Läs mer

Verksamhetsplan 2009 för barn- och ungdomsnämnden

Verksamhetsplan 2009 för barn- och ungdomsnämnden Verksamhetsplan 2009 för barn- och ungdomsnämnden Inledning Kommunfullmäktige har beslutat om kommunledningsmål för planeringsperioden 2008-2011 i form av kommunövergripande mål som gäller för all verksamhet

Läs mer

Kvalitetsarbete för Stjärnsunds förskola/fritidshem period 3 (jan mars), läsåret 2014.

Kvalitetsarbete för Stjärnsunds förskola/fritidshem period 3 (jan mars), läsåret 2014. Kvalitetsarbete för Stjärnsunds förskola/fritidshem period 3 (jan mars), läsåret 2014. 1 Systematiskt kvalitetsarbete Enligt Skollagen (SFS 2010:800) ska varje huvudman inom skolväsendet på huvudmannanivå

Läs mer

Kvalitetsuppföljning och -utveckling, grundskolan

Kvalitetsuppföljning och -utveckling, grundskolan Revisionsrapport Kvalitetsuppföljning och -utveckling, grundskolan Hallsbergs kommun Marie Lindblad Innehållsförteckning 1. Sammanfattning och revisionell bedömning... 1 2. Inledning...2 2.1. Bakgrund...2

Läs mer

BeskJit för. 'örsko e [ass och grundsko a

BeskJit för. 'örsko e [ass och grundsko a Beskut Dnr 44-2015:4210 Backatorps skolkooperativ ekonomisk förening Org.nr. 716445-1366 BeskJit för. 'örsko e [ass och grundsko a efter bastillsyn Bauatorpsskolan belägen i Göteborgs ko mun. 'iåbx 2320,

Läs mer

Kvalitetsarbete för Fyrklöverskolan period 2 (okt dec), läsåret 2012/2013

Kvalitetsarbete för Fyrklöverskolan period 2 (okt dec), läsåret 2012/2013 Kvalitetsarbete för Fyrklöverskolan period 2 (okt dec), läsåret 2012/2013 1 Systematiskt kvalitetsarbete Enligt Skollagen (SFS 2010:800) ska varje huvudman inom skolväsendet på huvuvdmannanivå systematiskt

Läs mer

Kvalitetsarbete för Hjortonmyren period 2 (okt dec), läsåret 2014-2105.

Kvalitetsarbete för Hjortonmyren period 2 (okt dec), läsåret 2014-2105. Kvalitetsarbete för Hjortonmyren period 2 (okt dec), läsåret 2014-2105. 1 Systematiskt kvalitetsarbete Enligt Skollagen (SFS 2010:800) ska varje huvudman inom skolväsendet på huvudmannanivå systematiskt

Läs mer

Kvalitetsarbete för Smedby förskola period 4 (april-juni), läsåret 2013-2014.

Kvalitetsarbete för Smedby förskola period 4 (april-juni), läsåret 2013-2014. Kvalitetsarbete för Smedby förskola period 4 (april-juni), läsåret 2013-2014. 1 Systematiskt kvalitetsarbete Enligt Skollagen (SFS 2010:800) ska varje huvudman inom skolväsendet på huvudmannanivå systematiskt

Läs mer

Beslut. efter tillsyn i Svenljunga kommun

Beslut. efter tillsyn i Svenljunga kommun Beslut Svenljunga kommun Beslut efter tillsyn i Svenljunga kommun Skolinspektionen, Postadress: Box 156, 221 00 Lund, Besöksadress: Post- och besöksadress Lund, Gasverksgatan 1, 222 29 Lund Telefon: 08-586

Läs mer

Beslut. efter tillsyn i Torsby kommun

Beslut. efter tillsyn i Torsby kommun Torsby kommun torsby.kommun@torsby.se efter tillsyn i Torsby kommun Skolinspektionen, Box 2320, 403 15 Göteborg, Besöksadress Kungsgatan 20 Telefon: 08-586 080 00, Fax: 08-586 080 04 www.skolinspektionen.se

Läs mer

Kvalitetsarbete för förskolan Smultronstället period 3 läsåret 2014-2015.

Kvalitetsarbete för förskolan Smultronstället period 3 läsåret 2014-2015. Kvalitetsarbete för förskolan Smultronstället period 3 läsåret 2014-2015. 1 Systematiskt kvalitetsarbete Enligt Skollagen (SFS 2010:800) ska varje huvudman inom skolväsendet på huvuvdmannanivå systematiskt

Läs mer

Kvalitetsredovisning läsåret 2013-2014. Kopparhyttan - grundläggande och gymnasial vuxenutbildning samt SFI

Kvalitetsredovisning läsåret 2013-2014. Kopparhyttan - grundläggande och gymnasial vuxenutbildning samt SFI Kvalitetsredovisning läsåret 2013-2014 Kopparhyttan - grundläggande och gymnasial vuxenutbildning samt SFI 1 Innehåll Inledning...3 Enhetens systematiska kvalitetsarbete...3 Styrdokument...3 Skollag och

Läs mer

Kvalitetsrapport Avseende läsåret 2010/2011

Kvalitetsrapport Avseende läsåret 2010/2011 2011-04-28 1 (7) Dnr: Kvalitetsrapport Avseende läsåret 2010/2011 Södra Bäckby skolor Sofiaskolan Ansvarig: Birgitta Leijon Kvalitetsrapport grundskola och särskola Inledning I den nya skollagen är kravet

Läs mer

Utbildningsinspektion i Gnarps skola, förskoleklass och grundskola årskurs 1 6

Utbildningsinspektion i Gnarps skola, förskoleklass och grundskola årskurs 1 6 Utbildningsinspektion i Nordanstigs kommun Gnarps skola Dnr 53-2005:786 Utbildningsinspektion i Gnarps skola, förskoleklass och grundskola årskurs 1 6 Innehåll Inledning...1 Underlag...1 Beskrivning av

Läs mer

Delutvärdering Matte i Πteå Moa Nilsson Juli 2014

Delutvärdering Matte i Πteå Moa Nilsson Juli 2014 Delutvärdering Matte i Πteå Moa Nilsson Juli 2014 Projektet Matte i Πteå Syfte Syftet med det treåriga projektet Matte i Πteå är att utveckla och förbättra undervisningen i matematik för att öka alla elevers

Läs mer

Utbildningspolitisk strategi för Nacka kommun Styrdokument för gymnasieskola UTBILDNINGSPOLITISK STRATEGI FÖR NACKA KOMMUN 1

Utbildningspolitisk strategi för Nacka kommun Styrdokument för gymnasieskola UTBILDNINGSPOLITISK STRATEGI FÖR NACKA KOMMUN 1 Utbildningspolitisk strategi för Nacka kommun Styrdokument för gymnasieskola UTBILDNINGSPOLITISK STRATEGI FÖR NACKA KOMMUN 1 Utbildningspolitisk strategi för Nacka kommun Styrdokument för gymnasieskola

Läs mer

Enhetsplan för Nödingeskolan 2012-2013

Enhetsplan för Nödingeskolan 2012-2013 Enhetsplan för Nödingeskolan 2012-2013 Gemensamma mål för hela enheten Gemensam för såväl grundskola som förskoleklass och fritidshemmet ligger som grund för våra mål? Skolinspektionens rapport Vilka mål

Läs mer

Kommunalt grundskoleindex 2010

Kommunalt grundskoleindex 2010 Kommunalt grundskoleindex 2010 s kommunala grundskoleindex är ett kvalitetsindex som utgår från ett föräldraperspektiv. Fyra kvalitetsområden beräknas, viktas och läggs samman till ett sammanlagt kvalitetsindex

Läs mer

Kvalitetsredovisning och verksamhetsplan för Åkerö F-6 enhet

Kvalitetsredovisning och verksamhetsplan för Åkerö F-6 enhet Kvalitetsredovisning och verksamhetsplan för Åkerö F-6 enhet Kvalitetsredovisning 2013/2014 Varje huvudman inom skolväsendet ska på huvudmannanivå systematiskt och kontinuerligt planera, följa upp och

Läs mer

Redovisning av det systematiska kvalitetsarbetet på huvudmannanivå för. förskolan. lå 2012/2013

Redovisning av det systematiska kvalitetsarbetet på huvudmannanivå för. förskolan. lå 2012/2013 Redovisning av det systematiska kvalitetsarbetet på huvudmannanivå för förskolan lå 2012/2013 Redovisningen avser arbetet med de nationella målen enligt skollagen (SFS 2010:800) 4 kap 3 Sammanfattning

Läs mer

Återrapportering av Skolinspektionens tillsyn vid Särskolan, Säters kommun

Återrapportering av Skolinspektionens tillsyn vid Särskolan, Säters kommun Återrapportering av Skolinspektionens tillsyn vid Särskolan, Säters kommun 1 Innehåll INLEDNING... 3 UNDERLAG... 3 KUNSKAPER... 3 KUNSKAPSRESULTAT... 3 UPPFÖLJNING OCH KOMMUNIKATION AV RESULTAT... 6 BEDÖMNING

Läs mer

BOU2015/393 nr 2015.2996. Handlingsplan för Studie- och yrkesvägledning i Håbo kommun

BOU2015/393 nr 2015.2996. Handlingsplan för Studie- och yrkesvägledning i Håbo kommun BOU2015/393 nr 2015.2996 Handlingsplan för Studie- och yrkesvägledning i Håbo kommun 2015/2016 Innehållsförteckning Inledning... 3 Studie- och yrkesvägledning... 4 Ansvar... 5 Huvudmannens ansvar... 5

Läs mer

Kvalitetsarbete för förskolan Ekorren period 1 (juli-sept), läsåret 2013-2014.

Kvalitetsarbete för förskolan Ekorren period 1 (juli-sept), läsåret 2013-2014. Kvalitetsarbete för förskolan Ekorren period 1 (juli-sept), läsåret 2013-2014. 1 Systematiskt kvalitetsarbete för förskolan Enligt Skollagen (SFS 2010:800) ska varje huvudman inom skolväsendet på huvuvdmannanivå

Läs mer

Kvalitetsredovisning. Kunskapens Hus. Munkedal

Kvalitetsredovisning. Kunskapens Hus. Munkedal Kvalitetsredovisning Kunskapens Hus Munkedal 2009 INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1. Kvalitetsredovisning för Kunskapens hus 2. Grundfakta och beskrivning av verksamheten 3. Underlag och rutiner för framtagande av

Läs mer

Förskolechefen och rektorn

Förskolechefen och rektorn Juridisk vägledning Reviderad augusti 2013 Mer om Förskolechefen och rektorn Bestämmelser om förskolechef och rektor finns i skollagen. En förskolechef eller rektor får vara det för flera förskole- respektive

Läs mer

Underlag för diskussion - Budget 2016 samt Plan 2017-2018 nämnd - version 1. Utbildningsnämnd

Underlag för diskussion - Budget 2016 samt Plan 2017-2018 nämnd - version 1. Utbildningsnämnd Underlag för diskussion - Budget 2016 samt Plan 2017-2018 nämnd - version 1 Utbildningsnämnd 1 Resultatbudget Resultatbudget Utfall 2014 Budget 2015 Intäkter 89,0 68,6 Personalkostnader -224,7-216,0 Övriga

Läs mer

Prologen kl. 18:00 Sluttid:19:45

Prologen kl. 18:00 Sluttid:19:45 MÖTESPROTOKOLL Mötesdatum Barn- o utbildningsnämndens au 2015-02-18 Plats och tid Beslutande ledamöter Prologen kl. 18:00 Sluttid:19:45 Lena Gerby (M), ordförande Göran Hellmalm (FP), vice ordförande Hanna

Läs mer

Bildningsförvaltningens verksamhetsplan 2012-2014

Bildningsförvaltningens verksamhetsplan 2012-2014 BILDNINGSFÖRVALTNINGEN Bildningsförvaltningens verksamhetsplan 2012-2014 för- grund- och gmnasieskolan Skolans verksamhet utgår från gällande lagstiftning och avtal inom skolområdet. Mål för skolan finns

Läs mer

Systematiskt kvalitetarbete Grundskolan Kvalitetsrapport 2013-2014

Systematiskt kvalitetarbete Grundskolan Kvalitetsrapport 2013-2014 Systematiskt kvalitetarbete Grundskolan Kvalitetsrapport 2013-2014 2014-06-03 1. GRUNDFAKTA Stadsskogsskolan 1 191 elever, 113 pojkar och 78 flickor 42 med annat modersmål 22 lärare Andel lärare med högskoleexamen

Läs mer

Rektorernas förutsättningar. pedagogiska ledare. Mjölby kommun

Rektorernas förutsättningar. pedagogiska ledare. Mjölby kommun www.pwc.se Håkan Lindahl Eleonor Duvander Rektorernas förutsättningar att vara pedagogiska ledare Mjölby kommun Innehållsförteckning 1. Revisionell bedömning... 2 2. Inledning... 4 2.1. Revisionsfråga...

Läs mer

Uppföljning av granskning om grundskolans resultat och kostnader

Uppföljning av granskning om grundskolans resultat och kostnader www.pwc.se Revisionsrapport Viktor Prytz & Sandra Marcusson 17 Uppföljning av granskning om grundskolans resultat och kostnader Emmaboda kommuns revisorer Uppföljning av granskning om grundskolans resultat

Läs mer

KVALITETSREDOVISNING

KVALITETSREDOVISNING KVALITETSREDOVISNING Enhet Lundabyns fritidshem Läsår 2010-2011 Elisabeth AnderssonHult Rektor FÖRUTSÄTTNINGAR FÖR KVALITET ENHET Lundabyns fritidshem TIDSPERIOD Läsåret 2010-2011 GRUNDFAKTA OM ENHETEN

Läs mer

P O L H E M. POLHEMSSKOLAN Box 6067 800 06 Gävle www.polhem.gavle.se

P O L H E M. POLHEMSSKOLAN Box 6067 800 06 Gävle www.polhem.gavle.se P O L H E M POLHEMSSKOLAN Box 6067 800 06 Gävle www.polhem.gavle.se Vision Mål och mått Polhemsskolans processer Huvudprocess Ledningsprocess Informationsprocess Stödprocess Alla elever ska klara sin utbildning

Läs mer

Beslut för fritidshem

Beslut för fritidshem Beslut Upplands-Bro kommun upplands-bro.kommun@upplands-bro.se Fritidshemmen fritidshemmen Beslut för fritidshem efter tillsyn av fritidshemmen i Upplands-Bro kommun Skolinspektionen, Box 23069, 104 35

Läs mer

Riktlinjer. Strategier. No 6. Plan för utveckling av fritidshem

Riktlinjer. Strategier. No 6. Plan för utveckling av fritidshem Riktlinjer & Strategier No 6 Plan för utveckling av fritidshem Inledning Fritidshemmen i Stockholms stad visar många goda exempel på väl fungerande verksamhet. Det visar kommentarer från nöjda elever,

Läs mer

Kartläggning av varför så få elever når målen i Haninge kommuns skolor

Kartläggning av varför så få elever når målen i Haninge kommuns skolor Kartläggning av varför så få elever når målen i Haninge kommuns skolor 2 Förord Denna rapport från Barn- och utbildningsförvaltningen i Haninge ger en mycket självkritisk bild av läget i kommunens skolor.

Läs mer

Kvalitetsredovisning. För Slottsbrons förskola Lå 2009-10. Grums kommun

Kvalitetsredovisning. För Slottsbrons förskola Lå 2009-10. Grums kommun Kvalitetsredovisning För Slottsbrons förskola Lå 2009-10 Grums kommun 1 Kvalitetsredovisningens innehåll Grundfakta om Slottsbrons förskola sid 3 Underlag och rutiner för att ta fram kvalitetsredovisningen

Läs mer

Arbetsplan Pilen handlingsplan Överenskommelse

Arbetsplan Pilen handlingsplan Överenskommelse Arbetsplan Pilen handlingsplan Överenskommelse Förskolan Solstrålen 2009/2010 Vision: Alla barn och all personal skall uppleva trygghet och trivsel. Lärande ger glädje och möjligheter. Innehållsförteckning

Läs mer

Sveriges bästa skolkommun 2014

Sveriges bästa skolkommun 2014 2014-08-29 Lars Ullén Utredare Yrke och villkor Bakgrunds-PM Sveriges bästa skolkommun 2014 Att satsa på skolan är en oöverträffat god investering för framtiden. Genom att utse Sveriges bästa skolkommun

Läs mer

Skolplan för Mönsterås kommun

Skolplan för Mönsterås kommun Skolplan för Mönsterås kommun Demokrati Miljö Lärande Antagen av KF 2004-09-27, 86 Barn- och utbildningsförvaltningen Box 33 383 21 Mönsterås www.monsteras.se Inledning Skolplanen är Mönsterås kommuns

Läs mer

BILDNINGSFÖRVALTNINGENS VISION FÖR FÖRSKOLA OCH GRUNDSKOLA

BILDNINGSFÖRVALTNINGENS VISION FÖR FÖRSKOLA OCH GRUNDSKOLA Varje barn/elev får utvecklas utifrån sin förmåga och kommer in på sitt förstahandsval till gymnasiet Samverkan med andra myndigheter och omvärldsbevakning En god arbetsmiljö med kompetent personal AVESTA

Läs mer

Beslut. Hällefors kommun 712 83 Hällefors 2010-05-19. Dnr 43-2009:3888. Kommunbeslut. efter tillsyn i Hällefors kommun

Beslut. Hällefors kommun 712 83 Hällefors 2010-05-19. Dnr 43-2009:3888. Kommunbeslut. efter tillsyn i Hällefors kommun Beslut Hällefors kommun 712 83 Hällefors 2010-05-19 Dnr 43-2009:3888 Kommunbeslut efter tillsyn i Hällefors kommun 2 (32) Innehållsförteckning Helhetsbedömning och beslut Allmänt om tillsynen Beskrivning

Läs mer

Kvalitetsredovisning och verksamhetsplan för Tällbergs skola

Kvalitetsredovisning och verksamhetsplan för Tällbergs skola Kvalitetsredovisning och verksamhetsplan för Tällbergs skola Kvalitetsredovisning 2013/2014 Varje huvudman inom skolväsendet ska på huvudmannanivå systematiskt och kontinuerligt planera, följa upp och

Läs mer

Beslut för vuxenutbildning

Beslut för vuxenutbildning Beslut Emmaboda kommun Rektorn vid vuxenutbildningen i Emmaboda Beslut för vuxenutbildning efter tillsyn av vuxenutbildningen i Emmaboda kommun 2 (9) Tillsyn av kommunal vuxenutbildning Grundläggande vuxenutbildning

Läs mer

Budget 2014 samt plan för ekonomin åren 2015-2016 FÖR- OCH GRUNDSKOLEVERKSAMHET

Budget 2014 samt plan för ekonomin åren 2015-2016 FÖR- OCH GRUNDSKOLEVERKSAMHET Budget 2014 samt plan för ekonomin åren 2015-2016 FÖR- OCH GRUNDSKOLEVERKSAMHET VERKSAMHETERNA Externbudget Tkr Utfall 2012 Prognos 2013 Budget 2014 Plan 2015 Plan 2016 Intäkter 46 058 47 634 45 384 45

Läs mer

Verksamhetsplan för Norrtullskolan 2013/2014

Verksamhetsplan för Norrtullskolan 2013/2014 BARN OCH UTBILDNING Verksamhetsplan för Norrtullskolan 2013/2014 Verksamhetsidé På vår skola ges alla elever möjlighet att utvecklas utifrån sina förutsättningar! Det viktiga för alla på skolan är att

Läs mer

Antagen av kommunfullmäktige 2004-06-21 45

Antagen av kommunfullmäktige 2004-06-21 45 Antagen av kommunfullmäktige 2004-06-21 45 Inledning Kommunens skolor och förskolor skall erbjuda en bra arbetsmiljö och lärandemiljö för elever och personal. De nationella målen för förskolan och skolan

Läs mer

2010-09 - 14 Skolan och arbetslivet. Kvalitet i studie- och yrkesvägledning. hela skolans ansvar

2010-09 - 14 Skolan och arbetslivet. Kvalitet i studie- och yrkesvägledning. hela skolans ansvar 2010-09 - 14 Skolan och arbetslivet Kvalitet i studie- och yrkesvägledning hela skolans ansvar Skolverkets vision och dokumentation Gränslös kunskap och lustfyllt lärande Skolverket visar vägen Utveckla

Läs mer

Kvalitetsredovisning Fritidshem

Kvalitetsredovisning Fritidshem Kvalitetsredovisning Fritidshem Läsåret 2012/2013 Edvinshems fritidshem Väster Ansvarig rektor: Jonas Thun Inledning Skollagens krav på systematiskt kvalitetsarbete innebär att huvudmän, förskole och skolenheter

Läs mer

Förutsättningar för eleverna att nå målen

Förutsättningar för eleverna att nå målen Revisionsrapport Förutsättningar för eleverna att nå målen Viktor Prytz Vimmerby kommuns revisorer 10 juni 2013 Innehållsförteckning 1. Inledning... 1 1.1. Bakgrund... 1 1.2. Revisionsfråga och revisionskriterier...

Läs mer

Utbildningsinspektion i Osby kommun

Utbildningsinspektion i Osby kommun Inspektionsrapport från Skolverket 2007:35 Utbildningsinspektion i Osby kommun Bes lut Kommunrapport S kolrapporter Innehåll Beslut Kommunrapport Skolrapporter F 9-verksamheter Spår A Hasslarödsskolan

Läs mer

Regelbunden tillsyn i Arboga kommun

Regelbunden tillsyn i Arboga kommun Regelbunden tillsyn i Arboga kommun Program för dagen Vad Skolinspektionen granskar Vad vi har sett i Arboga kommun - styrkor - utvecklingsområden Uppföljning Syfte och mål med tillsynen Bidra till alla

Läs mer

Kvalitetsgranskning av gymnasieskolan Vipan i Lunds kommun

Kvalitetsgranskning av gymnasieskolan Vipan i Lunds kommun Beslut Gymnasieskolan Vipan Vipeholmsvägen 224 66 Lund 2010-03-09 1 (7) Utbildningsförvaltningen Box 138 221 00 Lund Kvalitetsgranskning av gymnasieskolan Vipan i Lunds kommun Skolinspektionens beslut

Läs mer

Förskolan Kringlan Kvalitet och måluppfyllelse läsåret 2012/13.

Förskolan Kringlan Kvalitet och måluppfyllelse läsåret 2012/13. 1 Förskolan Kringlan Kvalitet och måluppfyllelse läsåret 2012/13. Innehåll: Inledning 2 Förutsättningar...2 Bedömning av kvalitet och måluppfyllelse 3 Beslutade mål och åtgärder 5 Slutord 7 Bilaga 1: Bedömning

Läs mer

Samverkan med närsamhället/studieoch yrkesvägledning

Samverkan med närsamhället/studieoch yrkesvägledning Samverkan med närsamhället/studieoch yrkesvägledning Anette Christoffersson Utvecklingsledare Utbildningsförvaltningen 0911-69 60 00 www.pitea.se www.facebook.com/pitea.se Innehåll... 1 Inledning... 3

Läs mer

Utveckling i Jönköpings förskolor och grundskolor

Utveckling i Jönköpings förskolor och grundskolor Utveckling i Jönköpings förskolor och grundskolor Vid Barn- och Utbildningsnämndens möte 2014-06-10 antogs budgetförslag för 2015. I bilaga 2 finns underlag avseende jämförelse-nyckeltal. Resurstilldelning

Läs mer

SKOLLEDNINGENS LEDARDEKLARATION

SKOLLEDNINGENS LEDARDEKLARATION SKOLLEDNINGENS LEDARDEKLARATION Ledarskap Det vi tycker är särskilt viktigt med vårt ledarskap är att skapa ett öppet klimat på skolan, där elever, föräldrar och personal kan känna att de med förtroende

Läs mer

Kvalitetsarbete för förskolan Stallgården period 4 (april-juni), läsåret 2013/2014

Kvalitetsarbete för förskolan Stallgården period 4 (april-juni), läsåret 2013/2014 Kvalitetsarbete för förskolan Stallgården period 4 (april-juni), läsåret 2013/2014 1 Systematiskt kvalitetsarbete Enligt Skollagen (SFS 2010:800) ska varje huvudman inom skolväsendet på huvudmannanivå

Läs mer

1. Vad ska Alliansen göra för att minska de stora barngrupperna? 3. Vad ska alliansen göra för att lokalerna ska bli ändamålsenliga?

1. Vad ska Alliansen göra för att minska de stora barngrupperna? 3. Vad ska alliansen göra för att lokalerna ska bli ändamålsenliga? Interpellation Birgitta Johansson skriver i sin interpellation att Skolverkets statistik visar att antalet barn ökar på fritidshemmen och att personaltätheten minskar och att personalen har för låg utbildningsnivå.

Läs mer

Program för utvecklingsområden inom barn- och utbildningsförvaltningen i Vetlanda kommun åren 2013 2015

Program för utvecklingsområden inom barn- och utbildningsförvaltningen i Vetlanda kommun åren 2013 2015 Dokumenttyp Program Beslutad av (datum och ) Barn- och utbildningsnämnden (2012-11-06 77) Giltig fr.o.m. 2013-01-01 Dokumentansvarig Utvecklingsledare på barn- och utbildningsförvaltningen Gäller för Barn-

Läs mer

Kvalitetsarbete för förskolan Stallgården period 3 (jan mars), läsåret 2014-2015.

Kvalitetsarbete för förskolan Stallgården period 3 (jan mars), läsåret 2014-2015. Kvalitetsarbete för förskolan Stallgården period 3 (jan mars), läsåret 2014-2015. 1 Systematiskt kvalitetsarbete Enligt Skollagen (SFS 2010:800) ska varje huvudman inom skolväsendet på huvudmannanivå systematiskt

Läs mer

Information om det systematiska kvalitetsarbetet

Information om det systematiska kvalitetsarbetet Anita Rune - P6AR01 E-post: anita.rune@vasteras.se Kopia till TJÄNSTESKRIVELSE 1 (1) 2013-09-09 Dnr: 2013/2541-BaUN- 013 Barn- och ungdomsnämnden Information om det systematiska kvalitetsarbetet Ärendebeskrivning

Läs mer

Skola: Norråsaskolan Rektor: Erik Thor

Skola: Norråsaskolan Rektor: Erik Thor Skola: Norråsaskolan Rektor: Erik Thor Systematiskt kvalitetsarbete Det systematiska kvalitetsarbetet är reglerat i skollagen, 4 kap och regleras på nationell-, huvudmannaoch enhetsnivå. Huvudmannanivå

Läs mer

Fakta om Friskolor. - mars 2014. (Preliminär version)

Fakta om Friskolor. - mars 2014. (Preliminär version) Fakta om Friskolor - mars 2014 (Preliminär version) Hur ser friskolesektorn ut egentligen? Som förbund för Sveriges fristående förskolor och skolor får vi ofta frågor om hur vår bransch ser ut. Vilka

Läs mer

Beslut. efter tillsyn i Östersunds kommun. Östersunds kommun. 2014-06-18 Dnr 43-2013:5007

Beslut. efter tillsyn i Östersunds kommun. Östersunds kommun. 2014-06-18 Dnr 43-2013:5007 AAr:rrrr; rr.r:..rr, rr;.. Beslut Östersunds kommun Beslut efter tillsyn i Östersunds kommun Skoiinspektionen, Box 3177, 903 04 Umeå, Besöksadress Nygatan 18-20 Telefon: 08-586 080 00, Fax: 08-586 080

Läs mer

Kvalitetsrapport 2012/2013 och lokal arbetsplan 2013/2014 för

Kvalitetsrapport 2012/2013 och lokal arbetsplan 2013/2014 för Kvalitetsrapport 2012/2013 och lokal arbetsplan 2013/2014 för Förord 1. Om NTI- gymnasiet NTI-skolan (Nordens Teknikerinstitut AB) är ett av Sveriges äldsta utbildningsföretag och har varit verksamt sedan

Läs mer

Kvalitetsredovisning. För Staren Särskola 1-5 Lå 2009-10. Grums kommun

Kvalitetsredovisning. För Staren Särskola 1-5 Lå 2009-10. Grums kommun Kvalitetsredovisning För Staren Särskola 1-5 Lå 2009-10 Grums kommun Kvalitetsredovisningens innehåll Grundfakta om Särskolan 1-5 Sid 3 Underlag och rutiner för att ta fram kvalitetsredovisningen 3-6 Åtgärder

Läs mer

Mål, genomförande, måluppfyllelse och bedömning

Mål, genomförande, måluppfyllelse och bedömning Kvalitetsredovisning för Snickargårdens förskola läsåret 2009/2010 Inledning Enligt förordning skall varje förskola årligen upprätta en kvalitetsredovisning. Den skall bland annat innehålla en bedömning

Läs mer

Verksamhetsplan för. förskola skola

Verksamhetsplan för. förskola skola Verksamhetsplan för förskola skola Läsåret 2014-2015 2 Antistilla förskola skola Drivs av aktiebolaget Antistilla som är helägt av Stiftelsen Lagnövallen. Antistilla bedriver förskola för barn i åldrarna

Läs mer

Beslut för gymnasieskola

Beslut för gymnasieskola Järfälla kommun Rektorn vid NT-gymnasiet Beslut för gymnasieskola efter tillsyn av NT-gymnasiet i Järfälla kommun Skolinspektionen, Box 23069, 104 35 Stockholm, Besöksadress: Sveavägen 159 Telefon: 08-586

Läs mer

Sammanfattning Rapport 2010:9. Undervisningen i svenska i grundsärskolan

Sammanfattning Rapport 2010:9. Undervisningen i svenska i grundsärskolan Sammanfattning Rapport 2010:9 Undervisningen i svenska i grundsärskolan 1 Sammanfattning Skolinspektionens kvalitetsgranskning av undervisningen i särskolan har genomförts i 28 grundsärskolor spridda över

Läs mer

Kungsörs kommuns författningssamling Nr B.02

Kungsörs kommuns författningssamling Nr B.02 Delegationsordning för barn- och utbildnings Antagen av barn- och utbildnings 2011-10-26. Tillägg 2012-04-25, kommunal vuxenutbildning om nationella kurser. Denna delegationsordning ersätter tidigare delegationer

Läs mer

Regelbunden tillsyn i Kungsgårdsskolan och Prästgärdsskolan

Regelbunden tillsyn i Kungsgårdsskolan och Prästgärdsskolan Regelbunden tillsyn i Säters kommun Prästgärdsskolan/Kungsgårdsskolan Dnr 43-2008:693 Regelbunden tillsyn i Kungsgårdsskolan och Prästgärdsskolan Kungsgårdsskolan förskoleklass och årskurserna 1-6 Prästgärdsskolan

Läs mer

Skogsgläntans förskola

Skogsgläntans förskola REVIDERAT UNDERLAG 2009-05-05 /GF Skogsgläntans förskola Rektor Britt-Marie Eliasson 2011-08-30 REVIDERAD 110830 Förordningar om kvalitetsredovisning SFS (Svensk författningssamling) 2005:609 Utbildnings-

Läs mer

Den nya skollagen. för kunskap, valfrihet och trygghet Lättläst LÄTTLÄST VERSION AV SAMMANFATTNINGEN AV REGERINGENS PROPOSITION 2009/10:165

Den nya skollagen. för kunskap, valfrihet och trygghet Lättläst LÄTTLÄST VERSION AV SAMMANFATTNINGEN AV REGERINGENS PROPOSITION 2009/10:165 Den nya skollagen för kunskap, valfrihet och trygghet Lättläst LÄTTLÄST VERSION AV SAMMANFATTNINGEN AV REGERINGENS PROPOSITION 2009/10:165 2 Det här är en proposition med förslag till en ny skollag. Det

Läs mer

UTBILDNINGSPLAN. för Västerås stad 2011-2015. Antagen av kommunfullmäktige den 22 juni 2011

UTBILDNINGSPLAN. för Västerås stad 2011-2015. Antagen av kommunfullmäktige den 22 juni 2011 UTBILDNINGSPLAN för Västerås stad 2011-2015 Antagen av kommunfullmäktige den 22 juni 2011 Innehåll Utbildningsplan 3 En ledande skolstad 4 Vägen till en ledande skolstad 5 Kunskaps- och utvecklingsuppdrag

Läs mer

Beslut 2011-10-06. Dnr 43-2010:2243. Styrelsen för Kalmarsunds gymnasieförbund. Beslut. efter tillsyn av Kalmarsunds gymnasieförbund

Beslut 2011-10-06. Dnr 43-2010:2243. Styrelsen för Kalmarsunds gymnasieförbund. Beslut. efter tillsyn av Kalmarsunds gymnasieförbund Beslut 2011-10-06 Styrelsen för Kalmarsunds gymnasieförbund Dnr 43-2010:2243 Beslut efter tillsyn av Kalmarsunds gymnasieförbund 2(16) Innehållsförteckning Helhetsbedömning... 3 Allmänt om tillsynen...

Läs mer