Budget med flerårsplan Trelleborgs kommun

Transkript

1 Budget 2007 med flerårsplan Trelleborgs kommun

2 BILAGA TILL KOMMUNFULLMÄKTIGES I TRELLEBORG PROTOKOLL Nr INNEHÅLL Sid. nr Läsanvisningar 2 KOMMUNLEDNINGEN KOMMENTERAR BUDGET ALLMÄN ÖVERSIKT Spjutspetskolan från mitten till toppen 5 Välfärden för våra medborgare 7 Arbetsmarknaden 9 Näringslivet i fokus 12 Hållbar utveckling vårt ansvar för barnbarnen 14 Boutställningen Leva och Bo Jubileumsåret Ekonomisk översikt 20 Investeringar 28 Resultatplan 30 Finansieringsplan 32 Balansprognos 34 Personalekonomi 36 NÄMNDERNAS VERKSAMHET Verksamhetens kostnader och intäkter 38 Nämndernas ansvarsområden 39 Kommunstyrelse 40 Fritidsnämnd 49 Kulturnämnd 56 Miljönämnd 67 Räddningsnämnd 72 Byggnadsnämnd 79 Fastighetsnämnd 85 Teknisknämnd, skattefinansierad verksamhet 95 Teknisknämnd, avgiftsfinansierad verksamhet 106 Skolnämnd 108 Gymnasie- och vuxenutbildningsnämnd 117 Vård- och omsorgsnämnd 128 Individ- och familjeomsorgsnämnd 138 BILAGOR Spec. nämndernas drift verksamhet 147 Spec. investeringar 160 Spec. finansiering 169 Ord och begrepp 171 1

3 Läsanvisningar Kommunens övergripande planeringsinstrument, vad avser den ekonomiska planeringen utgöres av årsbudgeten och den ekonomiska flerårsplaneringen. I årsbudgeten, vilken utgör bas för flerårsplanen, anges handlingsprogrammet för det kommande budgetåret samt delegationen av genomförandet och vilka resurser som varje nämnd disponerar över. Flerårsplanen har ett mera långsiktigt och övergripande ändamål och klargör bl a framtida resurskrav samt finansieringsbehov och hur inkomsterna skall anskaffas. Föreliggande planeringsdokument, årsbudget 2007 med flerårsplan , innehåller en allmän översikt som beskriver hur verksamhet, skatter och statsbidrag beräknas utvecklas under perioden. Vidare finns i en bilagedel en specifikation på verksamheternas kostnader och intäkter, en investeringsplan redovisad per ansvarsområde och finansförvaltningen. Då respektive styrelse- och nämnds tilldelade nettoram är anslagsnivå för driftbudget (kommunbidraget) så utgör detta basen för beskrivningen av mål och verksamhet i föreliggande dokument. Detaljer på lägre nivåer inom begreppen ansvar, slag och verksamhet framgår av separata dokument i arbetsbudgeten och ekonomisystemet. Beträffande investeringsbudgeten är anslagsnivån projekt (3 pos). Om behov av ytterligare information uppstår kontakta då kommunledningskontoret. Vidare kan information sökas på kommunens hemsida ( 2

4 Trelleborg i medvind Den sjuttonde maj passerades en milstolpe i utvecklingen av Trelleborg. Då föddes lille Loa, pågen som blev Trelleborgs :de invånare. Sedan dess har befolkningen vuxit ytterligare, i skrivande stund har invånarantalet ökat med cirka 450 sedan årsskiftet. Det är självfallet mycket glädjande Trelleborg är mycket attraktivt som bostadsort samtidigt som det ställer stora krav på den kommunala servicen. Det starkt ökande intresset för Trelleborg är frukterna av ett målmedvetet och långsiktigt arbete. Under lång tid har kommunledningen gjort strategiska markförvärv för att kunna trygga Trelleborgs utveckling. Idag när omvärldsfaktorer som ränta och högkonjunktur i ännu högre grad än tidigare sätter fokus på Öresundsregionen, kommer detta väl till pass. Tack vare framsynt planering kan Trelleborg erbjuda tomter och markområde såväl till privatpersoner som till företag som vill bygga och bo på Sveriges sydkust. Stavstensudde, Västervång, Gislövs läge/serresjö, Anderslöv och Smygehamn här likväl som i centrum arbetar grävskopor och byggkranar för att skapa nya hem åt nya och gamla trelleborgare. Trelleborgs namn har idag en helt annan klang än tidigare, idag är det många som vill vara med och skapa det nya Trelleborg. I takt med att de nya bostadsområdena växer fram, ökar också behoven av förskolor och skolor. Trycket på utbildningssektorn är stort. Enligt skolkontorets beräkningar växer barnaskaran med behov av plats i barnomsorgen med 270 under nästa år. I grundskolan minskar elevunderlaget, medan det ökar i gymnasieskolan. Inom snar framtid ställs gymnasiet inför stora utmaningar då hela gymnasieskolan skall reformeras enligt vår nytillträdda regering. För att kunna hävda sig på marknaden måste Söderslättsgymnasiet profilera sig ytterligare. Så sker redan bland annat i form av ett kraftigt ökat antal platser på byggprogrammen och med satsningen på handbollsgymnasium. I takt med att skolan förändras på olika sätt, ökar också behovet av kompetensutveckling för personalen. Olika insatser för detta kommer att starta under nästa år. Framöver kommer vi också att se ett ökat behov av ökad service inom äldrevården, såväl vad gäller platser i särskilda boenden som annan stöd och hjälp åt våra äldre. Planering för ombyggnad av Täppan och en nybyggnad på Högalidsområdet pågår. Inom miljöområdet fortsätter Trelleborg på den inslagna vägen och satsar på ytterligare åtgärder för att förbättra klimatet för dagens och framtidens trelleborgare. I höst har en ny fjärrvärmeanläggningen på norr invigts, och utbyggnaden fortsätter både på Stavstensudde, Gislövs läge/serresjö och i centrum. Arbetet inom KLIMP, det statligt stödda klimatprojektet går vidare. Arbetet med utökad medborgarservice dygnet runt, 24-timmarsmyndigheten, går in i en ny och operativ fas. Bland annat kommer ärende- och diariehanteringssystemet att uppdateras. Statistik för hemsidan visar på ett stadigt ökande intresse från medborgarna för att skaffa information och utföra tjänster via 3

5 Arbetet med Trelleborgs 750-årsjubileum fortskrider. Intresset bland föreningar, företag och privatpersoner är mycket stort, många vill på olika sätt delta i festligheterna och ytterligare sätta Trelleborg på kartan. Jubileet och de olika evenemangen, inte minst Leva Boutställningen, är ett ypperligt tillfälle att marknadsföra Trelleborg både regionalt, nationellt och internationellt. Trelleborg i oktober Egil Ahl Kommunstyrelsens ordförande 4

6 Spjutspetsskolan, från mitten till toppen Trelleborg ska vara en spjutspets inom det svenska skolväsendet. Kunskapsnivån för eleverna i vår kommun ska gå från mitten till toppen. De visioner och mål som finns för Spjutspetsskolan är skolans gemensamma verktyg i arbetet för att nå målen. Verksamheten ska inriktas på mål- och resultatstyrning i syfte att ge alla barn/elever utifrån sina förutsättningar bästa möjliga inlärningssituation och förmåga att lyckas. Måldokumentet, som följs upp kontinuerligt, utgör också kommunens skolplan och ska revideras årligen. Utveckling av förskolan och grundskolan 2007 och framåt En av hörnstenarna i Spjutspetsskolan är att föräldrarna ska vara engagerade och delaktiga i sina barns utveckling och lärande samt ha förtroende för skolan och dess personal. Detta sker genom att alla barn/elever har en egen mentor, en person med speciellt ansvar för en mindre grupp barn. En gång per månad har mentorn personlig kontakt med föräldrarna om barnets utveckling, mål och resultat. Arbetet med att förverkliga Spjutspetsskolans mål har pågått i ett läsår. Den uppföljning som gjorts visar på många goda resultat. Alla elever har en mentor och en individuell utvecklingsplan. Fler elever är behöriga till gymnasiet och skolorna har i stor utsträckning lyckats i ambitionen att organisera alternativ undervisning när ordinarie lärare varit sjuka Däremot är meritpoängen, elevernas avgångsbetyg, på samma nivå som tidigare trots att målsättningen var att öka den. I stort sett alla elever knäcker läskoden redan första skolåret. Men när vi utvärderar vårt mål att alla elever ska kunna läsa i skolår 2vilket vi mäter genom ett speciellt läsutvecklingsschema så är det bara fyra av fem elever som når målet. Detta måste bli bättre och åtgärder sätts in för att åstadkomma förbättringar. Personalens upplevelse av Spjutspetsskolans mål är viktig. Därför har alla rektorerna fått i uppgift att vid kommande medarbetarsamtal diskutera om hur målen påverkat den egna arbetssituationen Arbetet med Spjutspetsskolan fortsätter. Målens ska ses över och kvalitetssäkringen anpassas efter dem. Allt för att göra skola och fritidshem, förskola och förskoleklass bättre i Trelleborg. Rent allmänt kan konstateras att antalet förskolebarn fortsätter att öka med minst 50 per år enligt befolkningsprognosen men kan öka ytterligare om byggnation och nyinflyttning ökar. För närvarande finns ca 1800 barn i förskolan. Antalet elever i grundskolan minskar med ca 100 elever varje år fram till år 2009 då elevantalet successivt ökar igen. Antalet elever i år 6-9 minkar med 360 elever fram till 2010 samtidigt som Kunskapsskolan, om Skolverket i november innevarande år tillstyrker ansökan, att planera för 310 elever i år 6-9 fram till Antalet grundskole elever är för närvarande Den stora utmaningen för verksamheten under de närmaste åren är vilka förändringar som är nödvändiga för att möta ett ökat antal förskolebarn och ett minskat antal grundskole elever. 5

7 Utveckling av gymnasieskolan och vuxenutbildningen 2007 och framåt Spjutspetsgymnasiets vision Lust att lära lättare att lyckas i flexibla och tillgängliga lärmiljöer och spjutspetsgymnasiets mål kunskap, flexibelt lärande och tillgänglighet innebär ett ökat elev- och resultatfokus. Uppföljning av kunskapsmålen har visat att andelen elever med minst betyget G i samtliga kärnämnen dvs Ma, En, Sv, ligger ca tre procentenheter över utfall i 2005-års bokslut och även ca tre procentenheter över 2006-års mål. Uppföljningen visar också att andel studerande med grundläggande behörighet till högskola och universitet har ökat något i jämförelse med bokslut Programarbetslag har införts och varje program har klassrum och ett studietorg i anslutning till lärarnas arbetsplatser. Detta har skapat en lugnare och tryggare miljö på skolan. Till studietorgen kan den studerande komma för att få kompletterande hjälp och stöd. Från och med höstterminen 2006 finns särskilda studietorgslärare för att ge ytterligare hjälp och coachning på studietorgen. Studietorg kommer även att vara öppna för studerande på loven. På senare tid har antalet elever med behov av särskilt stöd ökat och medfört ett ökat behov av de två resurscentra som finns på vardera enhet. Resurscentrum tillgodoser elever med alldeles speciella behov genom att erbjuda individuella lösningar i en lugn och trygg miljö. Till resurscentrum är bland annat lärare med specialkompetens, kuratorer och studie- och yrkesvägledare knutna. Under 2007 nås kulmen av volymökningen i gymnasieskolan och i gymnasiesärskolan. Åren kommer elevantalet troligtvis att vara konstant, för att sedan minska efter Förståelse för vad en starkare konkurrensutsatt verksamhet innebär och eventuella effekter av detta är en viktig fråga för organisationen. Att göra gymnasieskolan i Trelleborg så attraktiv att allt fler ungdomar väljer att studera i kommunen är prioriterat, och därför sker bland annat ett fortsatt arbete för att försöka tillgodose elevernas förstahandsval till gymnasiet genom en satsning på program med ett stort antal sökande. 6

8 Välfärden för våra medborgare. Medborgarna skall känna trygghet och kunna leva ett självständigt liv. Socialtjänstens verksamhet har sin utgångspunkt i denna vision. Socialtjänstlagen lyfter fram den enskildes ansvar och rätten att själv bestämma över sin situation. Verksamheten skall bygga på respekt för människors självbestämmande och integritet och den hjälp som erbjuds skall vara av hög kvalitet. Detta har varit utgångspunkten i arbetet med att ta fram de värdegrunder, öppenhet, ansvar, respekt och delaktighet, som skall genomsyra alla möten i verksamheten. Äldre och funktionshindrade. God kvalitet i äldreomsorgen och i vården av funktionshindrade innebär att, både vid behovsbedömningen och i det dagliga arbetet, uppmärksamma behov av insatser som kan underlätta den enskildes dagliga livsföring. All planering och bedömning av vård och omsorgsbehovet sker i samarbete mellan den enskilde, biståndshandläggare och kontaktman. En individuell plan skall upprättas och följas upp minst 2 ggr per år på initiativ av kontaktmannen Förutom effektmålen avseende individuella planer och kontaktmannaskap kommer uppföljning via kundenkäter att ske avseende att - Alla kunder skall uppleva att man erhåller överenskommen insats - Alla kunder skall uppleva ett respektfullt bemötande. Hjälp och stöd i det egna boendet anpassas efter den enskildes behov och kan vara allt från trygghetslarm till personlig omvårdnad. Särskild hjälp med träning i vardagliga sysslor efter sjukhusvistelse, s.k. hemrehabilitering, minskar bl.a. risken för fallskador. Beslut har fattats om ett nytt särskilt boende och planering för ett sådant är omedelbart förestående. Samarbetet med Trelleborgshem och övriga bostadsföretag kommer att utvecklas för att få till stånd s.k. alternativa boendeformer för äldre. Den planerade ombyggnaden av Täppan är ett sådant exempel. Särskild satsning kommer att göras på uppförande av servicelägenheter till funktionshindrade i kombination med boendestöd. Stödet till anhöriga kommer att byggas ut. Uppsökande verksamhet i syfte att förebygga fallskador och brand i hemmet pågår för åldersgruppen 75 år och äldre. Individ och familjeomsorg. En stor del av de insatser som utförs inom verksamheten syftar till att stödja en förändring av den enskildes livssituation. Kärnan i det sociala arbetet är det som sker mötet mellan klient och personal. En förtroendefull samverkan, respekt för den enskildes personliga integritet och dennes insyn och inflytande över insatserna är därför av stor betydelse för kvaliteten. Genom s.k. synpunktshantering skall klienterna ge återkoppling på hur man upplever bemötandet utifrån värdegrunderna. 7

9 Verksamheten innehåller familjerådgivning, familjerättsfrågor, olika öppenvårdsinsatser och aktiviteter för att motverka bidragsberoende till direkt myndighetsutövning. Barn och unga skall ges det skydd och stöd som de behöver. Insatser som bidrar till att enskilda får hjälp och stöd att bryta sitt missbruk är andra viktiga områden. Intentionen inför 2007 är att verksamheten ska arbeta utifrån insatsgarantin att alla inom 14 dagar, från det att utredning avslutas, ska erbjudas adekvat stöd i avvaktan på att beviljad insats verkställs. Syftet med intentionen är att våra klienter ska känna kontinuitet och att överlämnandet av ärenden mellan verksamhetens olika enheter ska kvalitetssäkras. 8

10 Arbetsmarknaden Kommunen ansvarar för att ge stöd och vägledning åt de arbetssökande som söker hjälp och/eller anvisas från annan myndighet. De arbetsmarknadspolitiska insatser är, sedan 6 år, samorganiserade med den del av Socialförvaltningen som utreder och fattar beslut om enskildas rätt till ekonomiskt bistånd (försörjningsstöd). Denna samorganiseringen ger möjlighet till att på ett medvetet och tydligt sätt arbeta med arbetslinjen som har sin utgångspunkt i att alla vill och kan arbeta. Som ett led i att synliggöra arbetslinjen träffar de som söker försörjningsstöd initialt en arbetsmarknadssekreterare. I samråd med denna upprättas en individuellt anpassad handlingsplan. Handlingsplanen är sedan en del i underlaget för rätten till bistånd. Generellt sätt är det skett en efterfrågeökning på arbetsmarknaden i kommunen både pga av äldre avgångar och pga av konjunkturläget Den största efterfrågeökningen är inom handels- och servicesektorn men även traditionella sektorer som tex. industri och tillverkning ökar. Det finns överlag en god tillgång på arbetskraft i kommunen men det finns ett kompetensglapp mellan marknadens efterfrågan och den faktiska kompetens hos arbetssökande. Glappet är störst inom de traditionella hantverksyrkena och inom vård- och omsorg. Det är svårt att tillgodose marknadens behov av yrkesinriktad kompetens inom ex. vården (bla undersköterskor) Då arbetsmarknadspolitik primärt är ett statligt ansvarsområde är det av vikt för verksamheten att ha en nära samverkan med den lokala Arbetsförmedlingen. Samverkan sker såväl i individärenden som i riktade målgruppsinsatser åt exempelvis ungdomar, vuxenstuderade och nyanlända flyktingar och invandrare. Den officiella statistiken för arbetslösheten i Trelleborgs Kommun visar att ca 3200 personer är arbetssökande och inskrivna på Arbetsförmedlingen. Andelen öppet arbetslösa ligger något under årsgenomsnittet för riket, dock är andelen arbetslösa i åldern år högre än riket i övrigt. 54 procent av de arbetssökande är kvinnor och 46 procent är män. I de konjunkturberoende program som Arbetsförmedlingen erbjuder ( anställningsstöd, plusjobb, utbildningsvikariat, friår mm) deltar i högre grad män än kvinnor och 69 procent av anställningsstöden är beviljade till män. I de förberedande arbetsmarknadsutbildningarna och i arbetsmarknadsutbildningar deltar 61 procent män och 39 procent kvinnor. Deltagandet i de sk. friårsvikariaten skiljer sig avseende könsfördelningen då enbart 25 procent av de friårslediga är män. Utöver de ca 3200 personer som är inskrivna på Arbetsförmedlingen innehåller arbetskraftsreserven även ca 770 personer som studerar inom den kommunala vuxenutbildningen. Ca 43 procent av dessa personer studerar svenska för invandrare och/eller grundläggande vuxenutbildning. Studier på dessa nivåer finansieras generellt med försörjningsstöd. Ca 600 personer omfattas av insatser från Arbete och Försörjning. 9

11 Utvecklingsområden I enlighet med budgetpropositionen för 2007 kommer antalet personer i arbetsmarknadspolitiska program att minska med ca 25 procent. Ansvaret för att erbjuda de insatser som AMS i nuläget ansvarar för kommer att, till viss del, läggas över på andra aktörer. Denna minskning av åtgärdsmedel kommer, troligen, innebära en ökad kostnad för kommunen i form av ökade utbetalningar av försörjningsstöd. AMS och Länsarbetsnämnderna kommer att läggas ned, AMV kommer att organiseras på ett nytt sätt för att effektivisera matchningen mellan arbetstagare och arbetsgivare. Den nya regeringens strävan är att minska detaljregleringen och göra det lättare att anpassa åtgärderna efter den enskildes behov och de lokala förutsättningarna. För Trelleborgs Kommuns del innebär det sannolikt att färre personer kommer att aktiveras via Arbetsförmedlingen och att kommunens arbete med förberedande insatser samt åtgärder för grupper med svag ställning på arbetsmarknaden och ungdomar kommer att behöva förstärkas. För att lyckas i arbetat med att få fler trelleborgsbor i arbete ser vi följande utvecklingsområden Ungdomar Antalet unga hushåll med försörjningsstöd ökar samtidigt som andelen arbetslösa ungdomar är högre än i riket. En ökad satsning bör ske i samverkan med Arbetsförmedlingen och det är av vikt att se över och vidareutveckla arbetet med såväl gymnasieskolans individuella program som den kommunala ungdomspraktiken (KUP) och vuxenutbildningen i stort. Stor hänsyn måste tas till de individuella förutsättningarna och arbetsmarknadens krav. Nyanlända flyktingar och andra invandrare Merparten av de nyanlända i kommunen är anhöriginvandrare. Arbetet med att ta fram en lokal överenskommelse för introduktion av nyanlända flyktingar och andra invandrare (LÖK) pågår tillsammans med Arbetsförmedlingen, Region Skåne, Migrationsverket och Integrationsverket. Arbete och Försörjnings enheten samordnar och ansvarar för kommunens del i arbetet. En snabb etablering i svenskt samhälls- och arbetsliv förutsätter oftast en individuellt anpassad introduktion där insatser av studie- och arbetskaraktär kan löpa parallellt. För att leva upp till detta kommer Arbete och Försörjning att satsa på en tidig kartläggning av den enskildes resurser i relation till arbetsmarknaden. Budgetpropositionen för 2007 innehåller betänkande avseende svenska för invandrare som bla innebär att den enskilde i högre grad ska ges möjlighet att välja skolform under sina studier. Det är av vikt att Arbete och Försörjning är med i arbetet med den enskildes planering för att knyta samman skola med arbetsliv. Rehabiliterande insatser Försäkringskassan ansvarar för personer i behov av medicinsk rehabilitering, Arbetsförmedlingen ansvarar för den arbetslivsinriktade rehabiliteringen och kommunen ansvarar för den sociala rehabiliteringen. Arbete och Försörjning ser ett stort behov av att vidareutveckla det arbete som berör personer med differentierade rehabiliteringsbehov. 10

12 Erfarenheter visar att en tidig rehabilitering ökar förutsättningarna för återinträde/nyinträde på arbetsmarknaden. Verksamheten kan se att en fortsatt satsning på arbetsförmåge bedömningar i samverkan med berörda parter kan möjliggöra detta. Särskilda anställningsformer Under 2006 har ca 70 personer erhållit plustjänster inom kommunen. Plustjänsterna varar i 2 år och är att betrakta som ett övergångsarbete för personer som varit utan anställning under en längre period. Plustjänsterna kommer att fasas ut under Ytterligare ett tiotal personer har anställning i form av offentligt skyddat arbete (OSA), denna anställningsform kommer att kvarstå. Behovet av en sk. övergångsarbetsmarknad för personer utan fäste på arbetsmarknaden kvarstår även under De sk. utbildningsvikariat som möjliggjorde för kommunen att utbilda redan anställd personal genom att ta in vikarier som anvisades av Arbetsförmedlingen försvinner from hösten Möjligheterna att med hjälp av kommunala medel utbilda befintlig personal och samtidigt stärka arbetslösa försörjningsstödstagare ställning på arbetsmarknaden kommer att utredas. I samband med detta vill Arbete och Försörjnings enheten se över möjligheterna att använda försörjningsstödet otraditionellt och därmed öka möjligheterna för anställning av vissa grupper. Näringslivet Budgetpropositionen 2007 innehåller många delar med syfte att underlätta för arbetsgivare att anställa och på så sätt expandera. Att länka samman individer utan fäste på arbetsmarknaden med arbetsgivare är av vikt för att få fler trelleborgare i arbete. Arbete och Försörjning avser satsa på att kunna skräddarsy utbildningar som passar såväl arbetsgivare som arbetstagare för dessa grupper. Individuellt anpassade insatser kan möjliggöra för grupper som traditionellt inte tillhör den primära arbetskraften att etablera sig och därmed öka möjligheten till ett självständigt liv. Arbetet förutsätter ett nära samarbete med Trelleborgs Utvecklings AB och en lyhördhet för de resurser som finns att tillgå i form av utvecklingsmedel från exempelvis Europeiska Social Fonden (ESF) 11

13 Näringslivet i fokus Årets Företagarkommun är ett gemensamt projekt för riksorganisationen Företagarna och affärs- och kreditupplysningsföretaget UC. En rankinglista tas årligen fram för att uppmärksamma var företagandet utvecklats bäst under året. Rankingen baseras på fyra hörnpelare. Omsättningsökning, resultatutveckling, utvecklingen av antalet företag, samt förändringen i företagens kreditvärdighet är de faktorer som mäts och jämförs med föregående år. Trelleborg placerar sig glädjande nog på plats 71 av 275 i den senaste rankinglistan som UC presenterade nu i höst. Det går alltså just nu bra för företagen i Trelleborg. Tidigare i år presenterade Svenskt Näringsliv sin undersökning som i stor utsträckning baserar sig på hur företagare upplever olika kategoriers attityder till företag och företagande. Här placerade sig Trelleborg plats 219 av 290. Man skulle kunna dra slutsatsen att det på vissa håll är något fel på folks inställning till företag och företagande eller fråga sig: Var blev den goda Trelleborgsandan av. Trelleborg har hittills klarat den minskade sysselsättningen inom de stora industrierna på ett bra sätt men omstruktureringen inom näringslivet fortgår. Förändringens vindar drabbar alla regioner. De hårt arbetande Gnosjöborna t ex, får allt svårare att skapa arbetstillfällen åt sig. Det startas numera fler nya företag per 1000 invånare i Trelleborg än i Gnosjö. Gnosjö är dessutom den enda kommun som tappar i invånarantal i Jönköpings län. Den omskrivna Gnosjöandan måste ändra inriktning till att omfatta mer än tillverkningsföretag. Turismnäringen är en av framtidsbranscherna. Turismnäringen i Sverige omsätter numera över 170 miljarder kronor. Närmare 30 procent av detta är export (utländska turister). Turismnäringen är den enda exportbransch som drar in momsintäkter till staten. Turismens andel av svensk export är nu högre än t ex livsmedel, trävaror, möbler och personbilar var turismens exportandel lika stor som Sveriges export av järn och stål. Man räknar med att sysselsättningen inom den privata tjänstesektorn kommer att öka under de närmaste tio åren. Många tror att turismnäringen är den bransch som kommer att ge mest ny sysselsättning. Ur arbetsmarknadssynpunkt fyller turismnäringen en särskilt viktig funktion som inkörsport på arbetsmarknaden. Ungdomar, lågutbildade och invandrare är högre representerade inom turismnäringen än i jämförelsebranscher. Den turistiska produktmixen kommer från flera olika sektorer i samhället. Leverantörerna och aktörerna är flera: Kommersiella (företag), ideella (bygdeaktörer, hembygdsföreningar m fl), kommunala förvaltningar ( tillståndsgivning, tillsyn, gata, park etc), andra offentliga (turistbyråer, näringslivsutvecklare, regionala turistorganisationer, nationella näringslivsfrämjare) gemensamma resurser (natur, kultur) samt allmänhet. Alla dessa och säkert någon mer kategori bidrar till att producera det turisten konsumerar dvs resa, äta, bo och inte minst, göra. Kommunala insatser för framgångsrikt turismfrämjande bör omfatta och förfoga över goda resurser för turistbyråservice, turistmålsutveckling, marknadsföring, näringslivsutveckling, evenemangssamordning. 12

14 Omfattande kvalificerad turistbyråservice bedrivs året runt i Trelleborg och sommartid i Smygehuk och Gislövs Läge. Tre heltidsanställda och en fjärde som delas mellan turistbyrån och näringslivskontoret svarar för åretruntservicen. Sommartid anställs fem-sex personer för att kunna klara att ge turisterna kvalificerad service och ge den ordinarie personalen lite semester. Näringslivsutvecklingen inom turism är ett inslag i verksamheten som engagerar personal både från turistbyrån men framförallt de på näringslivskontoret. Löpande kontakter med besöksnäringsföretagen och närliggande efterfrågas hela tiden av branschen. Det handlar om informationsutbyte och olika samarbetsprojekt samt marknadsföring. Näringslivs- och turismfrämjandet i vår kommun är allas angelägenhet. Den som tror att en positiv utveckling kan åstadkommas enbart genom att hålla sig med näringslivschef och turistchef har fel uppfattning om vad som skapar förutsättningarna för företagande och turism. Givetvis har nämnda befattningshavare en betydande roll att spela i sammanhangen men det är hur kommunens totala verksamheter fungerar som sist och slutligen påverkar näringslivsklimat och turismutveckling. Utvecklingen i båda dessa avseende är beroende av en samordnande övergripande marknadsföring och medvetet stöd från högsta kommunledning, alla nämnder, ledande tjänstemän och annan personal som har externa kontakter. Ett ökat kundfokus där alla förvaltningar är beredda att ta ansvar för hur kommunen uppfattas inte bara av de egna invånarna utan också i en större marknad är av avgörande betydelse. 13

15 Hållbar utveckling vårt ansvar för barnbarnen Hållbar utveckling det handlar rätt och slätt om vårt ansvar för kommande generationer. Arbetet för en hållbar utveckling är komplext och en stor utmaning för oss alla. I regeringsformen, en av våra grundlagar, har förts in en bestämmelse som säger att: Det allmänna skall främja en hållbar utveckling som leder till en god miljö för nuvarande och kommande generationer (1 kap. 2$ tredje stycket). Hållbar utveckling bygger på insikten att naturen har ett skyddsvärde och att människans rätt att förändra och bruka naturen är förenad med ett ansvar att förvalta naturen väl (Miljöbalkens portalparagraf). Hållbar utveckling handlar också om att förena ekonomiska, sociala och miljömässiga mål så att de förstärker varandra i en positiv utveckling på lång sikt. Det handlar om vårt ansvar för kommande generationer i ett helhetsperspektiv. Mycket har hänt sedan FN:s konferens om miljö och utveckling ägde rum år 1992 i Rio de Janeiro, vilket bl.a. resulterade i ett handlingsprogram med avsnitt om sociala och ekonomiska dimensioner, bevarande och förvaltning av resurser, stärkande av viktiga samhällsgrupper och medel för genomförande. Vid tioårsuppföljningen i Johannesburg år 2002 åtog sig världssamfundets länder att implementera sina nationella strategier. En svensk strategi för en hållbar utveckling presenterades första gången år 2002 och denna omfattar alla dimensioner av en hållbar utveckling; miljömässiga, sociala, - inklusive kulturella - och ekonomiska, med mål, strategier och åtgärder. Trelleborgs kommun har sedan drygt tio år tillbaka arbetat för en hållbar utveckling, främst med ett underifrånperspektiv genom Agenda 21. Under år 2007 kommer arbetet att fortsätta på samma sätt, i ständig dialog med kommuninvånare, företag, föreningsliv och kommunala förvaltningar och verksamheter. Olika projekt kommer att ställa och svara på frågan vad kan DU göra i DITT vardagsliv för att främja en god miljö och en hållbar utveckling? Under 2000-talet har det kommunövergripande hållbarhetsarbetet i stor utsträckning också kommit att omfatta projekt inom de tre statligt stöttade investeringsprogrammen - lokala investeringsprogram, klimatinvesteringsprogram och naturinvesteringsprogram (benämnda Lip, Klimp och Nip). Under 2007 slutredovisas Lip, medan Klimp och Nip fortsätter. Miljömålsarbetet kommer under 2007 att fortsätta att, i en kommunövergripande dynamisk och levande process, ta fram lokala miljömål och åtgärdsprogram med de sexton nationella miljömålen som utgångspunkt. Det är med en hög ambitionsnivå kommunen driver frågorna att inkorporera miljömålen i den kommunala verksamheten. Det omfattande arbetet med miljömålsprogrammet innefattar alla kommunala förvaltningar, nämnder och företag och har därmed en bred förankring. För att underlätta och synliggöra de tre benen i hållbarhetsperspektivet, det ekologiska, det ekonomiska och det sociala, har Region Skåne i brett samråd utvecklat ett webbaserat arbetsverktyg, kallat SYNAPS (Systemanalytiskt Processverkyg för Sektorsintegrering). Genom att systematiskt lyfta in sociala och ekologiska frågor i kommunens strategiska arbete 14

16 och synliggöra hur dessa frågor kan bli en resurs för kommunens konkurrenskraft och tillväxt, skapas förutsättningar för en hållbar utveckling. Kommunens ambitioner att bli en levande kustkommun med havet som resurs, har resulterat i ett djupt engagemang i EU-projektet Baltic Master. Tillsammans med ett 40-tal andra aktörer i sju av Östersjönationerna är Trelleborgs kommun en av de tongivande deltagarna i INTERREG-projektet och den största finansiären. Syftet är att synliggöra de ökade riskerna i samband med flerdubblingen av oljetransporter genom Östersjön samt söka transnationella samarbeten för att förbättra resurserna vid en eventuell oljeolycka. Trelleborgs del i projektet fokuseras på en fallstudie där kommunens kustzon studeras utifrån ett integrerat synsätt, där ekologiska, socioekonomiska och utvecklingsmässiga aspekter tas i beaktning utifrån en ny metod framarbetad av kommunen. Projektet löper år 2007 ut. 15

17 Boutställningen Leva och Bo 07 Fastighetsnämnden med fastighetsförvaltningen har spelat och kommer att spel en stor och aktiv roll i Leva och Bo 07 utställningen som Trelleborgs kommun anordnar. Utställningen kommer att utgöra en viktig del av Trelleborgs 750-årsfirande. Kommunen kommer att arrangera utställningen i samverkan med de bostadsproducenter, byggare, typhusfirmor och andra partners som verkar i Trelleborg och utställningen kommer att äga rum under perioden from lördagen den 4 augusti tom lördagen den 18 augusti. Utställningens syfte är att profilera Trelleborg som den intressanta och goda bostadsorten med den välutvecklade samhälleliga och kommersiella servicen samt att peka på kommunens utveckling från industri- till tjänstesamhälle, vilket ytterligare stärker Trelleborgs attraktivitet. Syftet ska bland annat ses mot bakgrund av utträngningseffekterna i Köpenhamn och Malmö, som medför ett snabbt ökande behov av bostäder i de större städernas närhet. Ytterligare ett syfte är att på ett brett och lätt tillgängligt sätt informera kommuninnevånarna om kommunens goda framtidsmöjligheter med bl. a. nya strandnära bostäder, Pågatåg, en ny dragning av E6:an som i Trelleborgs västra del återbördar stranden och havet till trelleborgarna samt nya fritids- respektive verksamhetsområden. Förändringarna är genomgripande, direkt nödvändiga och kommer att säkerställa Trelleborgs framtid som en mycket attraktiv ort i en expansiv del av Sverige. Fastighetsnämnden har en aktiv roll i detta arbete. Målgrupper är i första hand kommuninnevånarna samt de boende i regionen inklusive de boende i och kring Köpenhamn. Tanken är också att utställningen ska uppmärksammas på nationell nivå och få besökare från hela Sverige. Utställningen består av tre huvuddelar: En utställning på och kring Stortorget, där kommunens framtidsvisioner och planer både fysiskt och verksamhetsmässigt visas. Här får också exploatörer och typhusföretag presentera sig och sina projekt. Visningshus och visningsbostäder som uppvisas på områdena Stavstensudde, Västervång, Gislövs Läge/Serresjö samt i ett antal centrumhus. Antalet bostäder som berörs av utställningen är 300 till 400 st. Ett seminarium i Parken. Arbetet genomförs i projektgruppsform. Gruppdeltagare rekryteras bland annat från fastighetsförvaltningen och när så behövs i särskilda frågor söka kompetens från andra förvaltningar och bland samarbetspartnerna. Översiktplan Hela kuststräckan från Skåre i väster till Beddingestrand i öster med omnejd ingår översiktplan Dessutom ingår utvecklingsorterna Alstad, Klagstorp och Anderslöv. Kommunledningen önskar att kommunen skall bli en attraktiv kommun att leva i och skriver i förordet till översiktsplanen att; Öresundsregionens växtkraft, nya kommunikationsmöjligheter till Trelleborg genom utbyggd motorväg och ringled samt pågatågstrafik, den 16

18 vackra naturen, en etablerad stad med social och kommersiell service, en av Sveriges största hamnar och outnyttjad mark direkt intill havet ger unika förutsättningar för tillväxt i Trelleborg. Öresundsförbindelsen ger också möjlighet att utveckla Trelleborg. Inflyttningen till kommunen är redan stor och tillväxten ökar. Marknaden visar nu tydligt sitt intresse för Trelleborg och vi kommer att få se en utveckling där varje markbit blir attraktiv att bygga på. Detta får emellertid inte ske godtyckligt. Denna fördjupade översiktsplan har tagits fram för att visa hur den framtida utvecklingen i Trelleborg kan se ut. Planen skall därutöver attrahera och inspirera investerare och människor med bosättningsönskemål. Hamnens expansion kommer att fortsätta och på sikt innebära att färjorna flyttas ut till nya lägen i sydöst. Industristaden försvinner och det finns en chans att skapa något nytt för Trelleborgs utveckling. Kusten, vattnet och det strandnära boendet är starka faktorer när Trelleborg växer. Vi måste emellertid bestämma oss för var utvecklingen skall ske. Vi skall arbeta med utgångspunkt från Översiktsplan 2002, en plan som skall revideras Översiktsplan 2002 är ett grundläggande dokument som blir ett komplement till denna Översiktsplan 2006 som är av mer idémässig karaktär för kommunens fysiska utveckling. Trelleborgs kommun växer. Det är lätt att förstå varför. I Trelleborg kan drömmen om att bo vid havet bli verklighet. Kuststräckan är 35 kilometer lång med fiskelägen och strandbebyggelse. Trelleborg har en riktig stadskärna med torg, gågator och vackra hus. Söderslätt ger milsvida utblickar. Det är många som vill bo i Trelleborg. Därför byggs nu nya bostäder i Skegrie, Västervångsområdet, Gislövs läge och Smygehamn. Och mer väntar. På Stavstensudde mellan fiskeläget Skåre och Albäcksskogen kommer en helt ny stadsdel att växa fram. Här bor man nära naturen med havet och gröna golfbanor som närmaste grannar. Byggstart har redan skett. Under de närmaste åren kommer det att hända stora saker. Det är många människor i kommunen som planerar för Trelleborgs stadsförnyelse; det skissas på bostäder, golfbanor, stadsstränder, kallbadhus med mera. En ny dragning av E6 med motorvägsstandard och en pågatågsförbindelse kommer att göra vardagen lättare. I väster utökas det Västra Verksamhetsområdet betydligt när E6 når staden i en sträckning norr om Maglarp. Trelleborg är ju känt som porten till kontinenten med förbindelser både till östra och västra Europa. Det gör dock att E6 är hårt trafikerad. Vägverket har redan tagit sig an problemet och motorvägen mellan Trelleborg och Vellinge beräknas vara klar En ny pågatågsförbindelse mellan Trelleborg och Malmö planeras också. Banverket har påbörjat en förstudie och räknar med att tågen kan börja rulla någon gång efter

19 Jubileumsåret 2007 Det blir fest i 365 dagar - från nyårsdag till nyårsafton när Trelleborg firar 750-årsjubileum Jubileet kommer att prägla livet i Trelleborg under hela året. Arrangemangen avlöser varandra och företag, föreningar och kommunala förvaltningar kommer på olika sätt att visa upp sig och sin verksamhet. Ingen ska missa att det är fest i Trelleborg! Det har hunnit gå två år sedan kommunfullmäktige fattade beslut om att fira jubileet. Den här gången ska det dessutom ske på rätt år, 700-årsjubileet firades ett år för sent, 1958, eftersom man inte hann bli klar i tid med alla förberedelser. Föreningslivet i Trelleborg har engagerat sig starkt i jubelfesten och redan är säkert flera tusen trelleborgare direkt eller indirekt inblandade i förberedelserna. Arrangemangen fortsätter att strömma in och det kommer att hända något snart sagt varje dag under feståret. Redan klockan 24, natten mellan nyårsafton och nyårsdag, startar festligheterna med midnattsgudstjänst i kyrkan. Det händer mycket i Trelleborg just nu. Byggkranar reser sig på många platser såväl i Trelleborg som ute på Söderslätt. Befolkningen ökar kraftigt och sällan har omvärldens intresse varit så stort för Trelleborg som det är just nu. Många har upptäckt fördelarna med att bo och leva längs Sydkusten. Fokus på Trelleborg ökar ytterligare med jubileumsarrangemangen, ambitionen är att de flesta i regionen ska lockas att delta i festligheterna på ett eller annat sätt. Inte minst LevaBo07 kommer att attrahera besökare från såväl Skåne som Själland. Under några veckor i augusti kommer Trelleborg att vara i blickpunkten för alla de som är intresserade av att ta del av hur vi lever och bor i Trelleborg och på Söderslätt. De hårda delarna av utställningen i form av villor, lägenheter och trädgårdar kompletteras med mjuka i form av kommunal verksamhet som kultur, fritid, skola, vård och omsorg. Stortorget blir på många sätt centrum för jubileet, åtminstone under sommarmånaderna. Under festhelgen som infaller i slutet av juni kommer vänorterna på besök och då blir det rejält födelsedagskalas med utställningar och en jätteparad genom stadens gator. Över Stortorget kommer några mindre segeldukar att spännas upp så att serveringar och evenemang kan skyddas från sol och vind. Stadsparkens scen kommer att byggas ut så den fungerar också vid större evenemang. Tingshuset kommer att fungera som utställningslokal bl.a. under LevaBo07. Jubileumsfirandet är ett mycket omfattande projekt som innehåller ett antal delprojekt av helt olika karaktär. Varje delprojekt har en egen ledning. Överst finns en politisk grupp som är beslutsfattare. Dessa är utsedda av fullmäktige och består av fullmäktiges respektive kommunstyrelsens presidier. Redan i år kommer första delen av den jubileumsbok som ska distribueras till alla hushåll. Den görs av Lena och Bo Näslund. Del två kommer under vårvintern. I början av maj invigs den nya stadshistoriska utställningen på Trelleborgs Museum. Hela andra våningen håller just nu på att förvandlas för att kunna förmedla bilden av Trelleborgs historia, med tyngdpunkt på de senaste hundra åren. 18

20 Trelleborgens omdaning kommer att stå klar under jubileumsåret. Entréhus med museum och servering blir klar under våren liksom en helt ny utemiljö. Samarbetet med föreningslivet är omfattande och ett stort antal ansökningar om medverkan har kommit in. De vittnar om ett stort intresse och ett mycket brett spektra, allt från ungdomsturneringar i olika idrotter till veteranbilsrally och konsertarrangemang. Samtliga evenemang kommer varje månad att presenteras i en speciell jubileumskalender som kommer att göras tillgänglig såväl i tryckt form som via dagspressen och hemsidan. Några av de större arrangemangen är julgransplundring, näringslivsdag, isdansshow, lokal och regional Ung Kultur Möts-festival, Hemvändarhelg, midsommarfest med sillkalas, jubileumskonsert och vikingamarknad med stormning. Kalendern fylls hela tiden på med nya förslag, engagemanget från trelleborgarna borgar för att det ska bli ett riktigt gille. Visionen för jubileumsåret är att skapa en årslång fest för kommunens invånare, en fest som gör att alla känner sig stolta över Trelleborg. Ett år som barnen kommer att minnas hela livet. Att genom detta års evenemang och aktiviteter på ett tydligt sätt marknadsföra Trelleborg som en utmärkt boendekommun, som en företagarvänlig ort att stanna kvar i eller att nyetablera sig i samt att sätta hela Trelleborg på kartan som en framtidskommun Att föra fram Trelleborg som en kommun att bo och leva i, verka i och besöka. Kommunen som står för det goda livet! 19

21 Ekonomisk översikt Kommunens delårsrapport ifrån augusti redovisade en bild av ekonomin där resultatet var positivt såväl för perioden januari tom augusti som för helårsprognosen. Denna pekade mot en positiv förändring av eget kapital på + 40,7 miljoner kronor och efter justeringar där realisationsvinsterna tagits bort kvarstod ett resultat på + 15,7 miljoner kronor som således kunde avstämmas mot balanskravet. Trelleborgs kommun har således en ekonomi i balans. Vid en djupare analys av detta resultat så framgår dock att det positiva utfallet till stora delar är beroende av finansiella poster och där framförallt prognosen för slutavräkningen av kommunalskatt beräknas ge +14 miljoner kronor utöver budget. Om man särredovisar nämndernas egna nettokostnader utan finansiella poster, så visar dessa ett underskott mot budget på 7,7 miljoner kronor. I detta finns bla lönekostnadsökningar och enligt delårsrapporten så har under årets åtta första månader lönekostnaderna ökat med 7 procent i jämförelse med samma period föregående år. Detta beror på framförallt att antalet visstidsanställda har ökat. Denna utveckling kan spåras i årets budgetarbete där både kostnadsökningar och volymförändringar återigen börjar få genomslag vilket därmed påverkar kommunens resultat. När det gäller kostnadsökningarna märks dessa bl.a. i lokalkostnaderna och beror både på ökande energikostnader och hyreskostnader. Bland volymökningar är barnomsorgen framträdande. Det i föreliggande budgetförslag redovisade resultatet innebär en ökning av eget kapital på totalt + 18,4 miljoner kronor varav den skattefinansierade verksamheten redovisar + 14,5 miljoner kronor. Detta resultat innebär en försämring i jämförelse med tidigare budgetår då basbudgeten för 2006 (enligt KF nov 2005) redovisade + 18 miljoner kronor för skattekollektivet. Att föreliggande budgetförslag som helhet betraktat är en budget med små marginaler blir ännu tydligare om man tar i betraktelse att det dels finns kostnader för 2007 som ännu ej är slutligt fastställda och där kommunstyrelsen kommer att återkomma exempelvis jubileumsåret, dels att konsekvenserna av regeringens budgetproposition ännu ej kunnat beräknas fullt ut. I konjunkturinstitutets september rapport så signaleras det att svensk ekonomi fortfarande går på högvarv och rapporten förstärker den bild av ekonomin som SCBs beräkning av nationalräkenskaperna gav för andra kvartalet. Enligt SCB så ökade BNP för andra kvartalet 2006 med 5,1 procent, kalenderkorrigerad, jämfört med andra kvartalet Det var framförallt en stark inhemsk efterfrågan som drev utvecklingen. Fortsatt hög konsumtion hos hushållen samt höga fasta bruttoinvesteringar utmärkte kvartalet. Säsongrensad blev BNPökningen 1,3 procent jämfört med första kvartalet I konjunkturinstitutets rapport framgår att läget just nu är bra inom de flesta brancher och det egentligen bara är transportmedelsindustrin, motorfordonsindustrin och resebyråverksamhet som visar en svag utveckling. Konjunkturinstitutet konstaterar att försäljningen inom detaljhandeln har ökat betydligt de senaste månaderna och 90 procent av företagen är nöjda med försäljningssituationen. Läget i tillverknings- och byggindustrin är liksom förra månaden starkt och privata tjänstesektorn redovisar fortsatt god tillväxt. När det gäller förväntningarna är detaljhandeln mest optimistisk. I såväl tillverknings- som byggindustrin är förväntningarna mer dämpade jämfört med förra månaden. 20

22 I årets budgetproposition som presenterades så sent som den 16e oktober beräknar regeringen att Svenska BNP kommer att växa med 4,0 procent 2006 och 3,3 procent Detta är en ökning i jämförelse med vårpropositionen med 0,4 respektive 0,3 procent. Den totala arbetslösheten (inkl arbetsmarknadsåtgärder), mätt som årsgenomsnitt, bedöms falla från 8,7 procent i år till 7,7 procent nästa år. Överskottet i den offentliga sektorns finansiella sparande beräknas i år uppgå till 2,8 procent av BNP och nästa år till 2,3 procent av BNP. Sveriges ekonomi fortsätter således enligt regeringens bedömning att utvecklas starkt.. Detta beror enligt regeringen på att exporten växer i god takt och då framförallt i år. Likaså fortsätter investeringsnivån att ligga på en i jämförelsevis hög nivå även om den förväntas mattas något framöver. Hushållens konsumtion beräknas växa kraftigt vilket är en följd av regeringens bedömning av att sysselsättningsutvecklingen ökar snabbt och att de föreslagna inkomstskattesänkningarna ger hushållen köpkraft. När det gäller den offentliga sektorns ekonomi så beräknar man således att det finansiella sparandet ligger kvar på samma nivå som för 2005 dvs 2,8 procent av BNP. Denna beräkning ligger ca 1 procent högre än vad som beräknades i vårpropositionen. När det gäller kommuner och landsting så beräknar man att finanserna stärks ytterligare i år och att sektorn visar på relativt stora överskott under prognosperioden. I år beräknas det totala resultatet till + 22 miljarder vilket skall jämföras med +13 miljarder för år Denna nivå dvs 13 miljarder kronor beskrivs för övrigt av regeringen som den nivå där kommunsektorn uppfyller kommunallagens krav på god ekonomisk hushållning. Till trots av detta ökande sparande så beräknar man ändå att den offentliga konsumtionen stiger och då framförallt inom kommunsektorn. Tillväxten i den kommunala ekonomin anses således som god. För perioden 2008 och 2009 görs ingen egentlig konjunkturbedömning utan en kalkyl som bygger på resursläget och ekonomins tillväxttakt. I denna anser man att BNP kan öka i god takt även 2008 och 2009 utan risk för alltför hög inflation. BNP beräknas öka med 3,1 respektive 2,7 procent dessa år. När det gäller det politiska innehållet i årets budgetproposition så är insatserna för fler i arbete alltöverskuggande, även om finansministern i sitt tal i riksdagen när budgetpropositionen presenterades underströk att propositionen vilar på tre ben jobb, sunda offentliga finanser och välfärden. Inom ramen för åtgärderna kring ökad sysselsättning är det så kallade jobbavdraget som införs redan from januari 2007, det mest framträdande. Denna reform beräknas kosta ca 39 miljarder kronor och finansieras genom besparingar och reformer i bla arbetslöshetsförsäkringen och sjukförsäkringen. Denna inkomst skattesänkning utgör dessutom ett första steg i en större skattereform. Inom arbetsmarknadspolitiken föreslås ett större antal förändringar och bla så avskaffas ett antal av nuvarande arbetsmarknadsåtgärder. Exempelvis så avskaffas friår, plusjobb, utbildningsvikariat, anställnings stöd mm. Istället införs ett antal nya åtgärder exempelvis nystartsjobb för personer som är arbetslösa, har sjukpenning eller förtidspension, personer med socialbidrag och för invandrare. Vidare kommer en reducering eller slopande av arbetsgivareavgifterna att ske för vissa grupper på arbetsmarknaden eller vissa sektorer, exv tjänstesektorn. Arbetsgivarens medfinansierings ansvar vid tredje sjukveckan föreslås avskaffas redan i januari Detta sker samtidigt som sjukförsäkringsavgiften höjs. Ytterligare förslag i budgeten berör myndighetsorganisationen i landet och miljöpolitiken och dessutom föreslås ett antal åtgärder för att förenkla och stimulera företagandet i landet. För den offentliga sektorn inklusive kommunerna, så innehåller budgetpropositionen en skrivning om att det långsiktliga finansiella målet ligger fast, dvs ett finansiellt sparandeöverskott motsvarande 2 procent av BNP i genomsnitt över en konjunkturcykel. 21

23 Dessutom är det regeringens ambition att utgiftstaket för staten uttryckt som en andel av BNP ska minska något de närmaste åren. Om man ser till kommunsektorn mer specifikt så innehåller budgetpropositionen också ett antal förslag som direkt påverkar kommunerna och dess ekonomi. Totalt ökar ramen för de allmänna bidragen till kommunerna med 12,5 miljarder mellan åren 2006 och 2007 men av denna ökning så är det endast en liten del som är nya pengar. Egentligen är det bara ett tillskott på 250 miljoner till förstärkning av vårdgarantin som är nytt. Resten är redan aviserade i förra årets budgetproposition och förutom 1 miljard så består dessa av överförda anslag ifrån de specialdestinerade bidragen till de allmänna bidragen. En nyhet är dock att den nya regeringen föreslår att ytterligare ett par specialdestinerade statsbidrag överföres till de generella statsbidragen, bla bidraget till personalförstärkningar i förskola. Vidare sänker regeringen bedömningen av skatteunderlagets ökningstakt i förhållande till de prognoser som presenterades i vårpropositionen. Detta förmodligen då föreslagna åtgärder kring skatter och avdragsregler nu är inräknade i prognosen. Skatteunderlaget påverkas ju också av förändringar i arbetslöshetsförsäkringen och sjukförsäkringen. Effekterna av dessa finansiella förändringar gällande statsbidragen och skatteunderlaget har inte kunnat beaktas i föreliggande budgetförslag då budgetpropositionen publicerats så sent och att alla detaljer kring dessa förändringar ännu ej är kända. Dessutom måste även andra förändringar analyseras och beräknas. Det gäller exempelvis de tidigare nämnda förändringarna av arbetsgivareavgifter, slopandet av arbetsgivarens medfinansieringsansvar vid sjukdom och förändringar av arbetsmarknadsåtgärderna. Och på sikt kommer kommunens finansiella intäktssida beröras av diskussionerna kring slopad fastighetstaxering. Här föreligger nämnligen ett förslag på att dagens fastighetsskatt skall helt avskaffas och ersättas av en låg kommunal fastighetsrelaterad avgift, och här finns en ambition att detta skall ske år Hur effekterna av denna överföring av skattemedel mellan stat och kommun skall regleras är ännu okänt. Vidare finns i budgetpropositionen ytterligare ett antal förslag som har mer verksamhetsnära karaktär. För ett antal av dessa är det dessutom oklart när de beräknas genomföras under mandatperioden. Detta gäller exempelvis förslagen om en ny genomgripande förändring av gymnasieskolan då regeringen bestämt sig för att återkalla den tidigare beslutade reformeringen av gymnasieskolan from Inom utbildningsområdet i övrigt finns förslag om en satsning på lärares fortbildning för att öka antalet behöriga lärare. Totalt beräknas ca 2 miljarder tillskjutas tom år 2009 varav 700 miljoner kronor läsåret 2007/08. Vidare finns förslag om speciallärarutbildning. Inom familjepolitiken finns ett antal förslag som direkt eller indirekt berör kommunerna. Exempelvis föreslås en barnomsorgspeng införas och en så kallad jämställdhetsbonus skall byggas in i reglerna för föräldraledigheten. Vidare utvidgas den allmänna förskolan till att omfatta även treåringar och ett ramverk som skall ge kommunerna möjlighet att införa kommunala vårdnadsbidrag skall fastställas. Inom äldreomsorgen införes ett investeringsstöd på 200 miljoner kronor from 2007 i syfte att stimulera ny- och ombyggnation av särskilt boende och under 2007 påbörjas arbetet med att införa en så kallad Fritt val reform inom äldreomsorgen. Detta och ytterligare ett antal förslag har således ej kunnat beaktas i föreliggande budget med flerårsplan, utan detta arbete med att analysera effekterna måste nu påbörjas. När det gäller förutsättningarna för årets lokala budgetarbete som helhet så har detta utgått ifrån en fortsatt hög tillväxt i samhällsekonomin. Detta innebär att nämnderna redan i den ram som gavs under våren kompenserats dels för de kostnadsökningar som påverkar verksamheten till följd av de beslut som tagits av kommunfullmäktige tom , dels att man kommer att kompenseras för de avtalsenliga lönekostnader som blir en följd av de lokala förhandlingarna avseende fast anställd personal under Ekonomiska medel för detta ändamål avsättes liksom för budget 2006 på ett centralt anslag i avvaktan på att avtalen blir 22