Kallelse/underrättelse

Transkript

1 Kallelse/underrättelse Sammanträde med: Socialnämnden Datum: Tid: 13:00 Plats: Socialförvaltningen, Lenhovda Ärende 1. Upprop Bilaga 2. Val av justerare 3. Gemensam alkoholhandläggning i Kronobergs län Dnr /. 4. Taxor och avgifter för serveringstillstånd samt tillsyn Dnr /. 5. Ansökan enligt 8 kap 2 alkohollagen om stadigvarande tillstånd för servering av alkoholdrycker Dnr /. 6. Ingvar Ekströms gåva till hemtjänsten Dnr /. 7. Rapportering ʺej verkställda beslut enligt SoL och LSSʺ 2013 Dnr /. 8. Information om e hälsa Dnr Ekonomisk rapport, 2013 Dnr Revidering av riktlinje för privata medel inom socialförvaltningens verksamhetsområden Dnr /. 11. Boendeutredning för Socialförvaltningen Dnr

2 Kallelse/underrättelse Ärende 12. Information från vård och omsorgsavdelningen, 2013 Dnr Bilaga 13. Information från individ och familjeomsorgsavdelningen, 2013 Dnr Information från hälso och sjukvårdsavdelningen, 2013 Dnr Överenskommelse mellan socialförvaltningen och arbetsmarknads och etableringsenheten Dnr /. 16. Rutin för samordnad individuell plan. Landstinget Kronoberg och länets kommuner. Dnr /. 17. Prio Psykisk ohälsa och psykiska funktionshinder. Handlingsplan för Landstinget Kronoberg och länets kommuner. Dnr /. 18. Samverkansöverenskommelse mellan länets kommuner och Landstinget Kronoberg angående läkarundersökning för barn inför placering enligt Socialtjänstlagen eller Lagen om vård av unga. Dnr /. 19. Samverkansöverenskommelse mellan kommuner och landsting i Kronobergs län kring personer med psykisk funktionsnedsättning. Dnr /. 20. Delegeringsbeslut, 2013 Dnr Delgivningar, 2013 Dnr Övriga frågor, 2013 Dnr

3 Kallelse/underrättelse Thomas Lindberg ordförande Helena Karlsson sekreterare

4 tjänsteskrivelse Gemensam alkoholhandläggning Sammanfattning I Kronobergs län finns åtta kommuner som var för sig har ansvar för att tillhandahålla handläggning avseende serveringstillstånd som söks inom den egna kommunen samt tillsyn av beviljade serveringstillstånd. Kommunerna har också ansvar för att utöva tillsyn över och handlägga anmälningar om försäljning av folköl. I många av dessa kommuner utgör alkoholhandläggningen en liten verksamhet och det finns svårigheter framförallt med att upprätthålla kompetens på området. Detta medför att det kan finnas brister i servicegraden till medborgare och företag, brister i rättssäkerheten när det gäller handläggningen av sådana ärenden och risk att kommunen inte fullgör sina skyldigheter. Med anledning av detta har det getts ett uppdrag från förvaltningschefen för Arbete och Välfärd, Växjö Kommun, om att ett förslag på kommungemensam alkoholhandläggning ska tas fram. Förslaget är att det bildas en kommungemensam organisation med Växjö som värdkommun, där alkoholhandläggare och ekonomiadministratör handlägger samtliga ärenden om serveringstillstånd och anmälningar om folkölsförsäljning. Organisationen ska också ansvara för tillsyn och att tillsynsplanen för varje kommun uppdateras. Beslutsunderlag Utredning av kommungemensam alkoholhandläggning daterad Preliminär kostnadsberäkning daterad Förslag till beslut Notera informationen till protokollet. Beslutsexpediering Växjö kommun, förvaltningen Arbete och välfärd Socialförvaltningen Uppvidinge kommun

5 Dnr NAV2013:168 Datum Utredning om kommungemensam alkoholhandläggning i Kronobergs län

6 Dnr NAV 2013:168 Innehåll Sammanfattning...4 Utredningen...5 Resultat beskrivning av dagsläget...5 Delegationsordning...7 Taxor och riktlinjer för alkoholservering...7 Svårigheter för kommunerna idag...8 Servicegraden för medborgare och företag idag...10 Förvaring av handlingar och diarieföring...11 Redan prövat samarbete mellan kommuner i länet...11 Förväntningar på en gemensam organisation...11 Exempel på kommungemensam alkoholhandläggning i andra delar av landet...12 Utredarens bedömning...13 Behov av kommungemensam organisation...13 Risker och fördelar med kommungemensam organisation...14 Juridiska förutsättningar för kommungemensam handläggning...15 Förslag på kommungemensam organisation för alkoholhandläggning 16 Arbetsuppgifter för personalen i den nya organisationen...16 Kompetenser och personalresurser i nya organisationen...17 Anställning av personal...19 Kostnadsfördelning...19 Arbetsuppgifter som vilar på respektive kommun som ingår avtalet...21 Arbete som måste göras innan avtal kan ingås...22 Bilagor. 22 Bilaga 1. Samarbetsavtal mellan kommuner inom Kronobergs län om kommungemensam alkoholhandläggning...23 Bilaga 2. ALK-T-avtal...27 Bilaga 3. Delegationsförteckning i de kommuner som ingår avtal (33)

7 Dnr NAV 2013:168 Bilaga 4. Taxor (33)

8 Dnr NAV 2013:168 Sammanfattning I Kronobergs län finns åtta kommuner som var för sig har ansvar för att tillhandahålla handläggning avseende serveringstillstånd som söks inom den egna kommunen samt tillsyn av beviljade serveringstillstånd. Kommunerna har också ansvar för att utöva tillsyn över och handlägga anmälningar om försäljning av folköl. 1. I många av dessa kommuner utgör alkoholhandläggningen en liten verksamhet och det finns svårigheter framförallt med att upprätthålla kompetens på området. Detta medför att det kan finnas brister i servicegraden till medborgare och företag, brister i rättssäkerheten när det gäller handläggningen av sådana ärenden och risk att kommunen inte fullgör sina skyldigheter. Med anledning av detta har det getts ett uppdrag från förvaltningschefen för Arbete och Välfärd, Växjö Kommun, om att ett förslag på kommungemensam alkoholhandläggning ska tas fram. I utredningen beskrivs hur arbetet bedrivs i de olika kommunerna idag, vilken servicegrad som tillhandahålls inom alkoholhandläggningen, vilka tidigare samarbetsformer som funnits inom länet samt vilka förväntningar som finns på en gemensam organisation. I utredningen presenteras också utredarens bedömning och förslag till kommungemensam organisation med beskrivning av vilka arbetsuppgifter som kan ombesörjas inom den nya organisationen, vilka kompetenser som kommer att behövas, juridiska förutsättningar för anställning av kommungemensam personal, fördelning av kostnader mellan kommunerna samt beskrivning av det förberedelsearbete som behöver göras i varje kommun innan ett avtal kan ingås. Växjö benämns värdkommunen och de övriga kommunerna i länet benämns avtalskommunerna. Förslaget är att det bildas en kommungemensam organisation med Växjö som värdkommun, där alkoholhandläggare och ekonomiadministratör handlägger samtliga ärenden om serveringstillstånd och anmälningar om folkölsförsäljning. Organisationen ska också ansvara för tillsyn och att tillsynsplanen för varje kommun uppdateras. Det har tagits fram ett samarbetsavtal om kommungemensam alkoholhandläggning, se bilaga 1. Den förväntade vinsten med en gemensam organisa- 1 I utredningen används framöver benämningen alkoholhandläggning som ett samlingsbegrepp för alla de uppdrag som enligt förslaget ska ombesörjas av personal i den nya organisationsformen. Dessa arbetsuppgifter beskrivs i detalj nedan i utredningen. 4 (33)

9 Dnr NAV 2013:168 tion är en tryggare kompetensförsörjning, mindre sårbar organisation, mer rättssäker handläggning och effektivare verksamhet. Utredningen Utredningen behandlar frågan om att se över en gemensam hantering av handläggning av ärenden enligt alkohollagen (2010:1622). Utredningen innefattar inte kommunernas handläggning av ärenden och tillsyn enligt Tobakslagen (1993:581) och inte heller handläggning av ärenden eller tillsyn enligt Lagen (2009:366) om handel med läkemedel. För utredningen har underlag hämtats från en tidigare genomlysning på samma tema som gjorts i januari 2013 av Växjö Kommun. En utredning från 2003 som beskriver ett förslag om länsgemensam alkoholhandläggning, undertecknat av samtliga alkoholhandläggare i länet har också använts. Alkoholhandläggarna i länet har fått möjlighet att berätta om sitt eget arbete. De har fått beskriva hur de arbetar, vad de ser som brister respektive vinster med den nuvarande alkoholhandläggning i den egna kommunen och vad de uppfattar som risker och fördelar med en kommungemensam lösning. De har också fått beskriva vad de har för servicegrad till sökande av serveringstillstånd i kommunen och i vilken mån lokala politiska mål har inflytelse över alkoholhandläggningen, exempelvis genom de kommunala riktlinjerna. Resultat beskrivning av dagsläget I länet är Växjö den kommun som har betydligt fler stadigvarande serveringstillstånd än de övriga kommunerna. Ljungby har näst flest och de övriga 6 kommunerna är ungefär jämnstora i storlek och har ungefär lika många serveringstillstånd. Antalet serveringstillstånd i kommunerna förändras inte mycket för varje år men en viss ökande trend kan iakttas. Antal stadigvarande serveringstillstånd till allmänheten i länets kommuner Växjö % % % % Alvesta 12 6 % 15 7 % 15 8 % 16 9 % Tingsryd 17 8 % 17 8 % 18 9 % 16 9 % Uppvidinge 11 5 % 13 7 % 12 6 % 12 7 % Lessebo 19 9 % 18 9 % 15 8 % 14 8 % Ljungby % % % % Älmhult % 18 9 % 15 8 % 14 8 % Markaryd 14 7 % 13 7 % 12 6 % 9 5 % 5 (33)

10 Dnr NAV 2013:168 Totalt Uppgifterna är hämtade ur databas på Statens folkhälsoinstituts hemsida, Uppgifterna bygger på kommunernas rapportering till Statens folkhälsoinstitut och avser antalet serveringstillstånd som inrapporterats den 31 december respektive år. Tillfälliga allmänheten Tillfälliga slutna sällskap Antal tillfälliga serveringstillstånd i länets kommuner år 2011 Antal serveringstillstånd 2011 Växjö Alvesta Tings ryd Uppvidinge Less_ ebo Ljung -by Älmhult Marka-ryd Totalt Folköl Uppgifter saknas för Ljungby och Markaryd. Uppgifter hämtade från Länsstyrelen. Antal tillfälliga serveringstillstånd i länets kommuner år 2012 (vissa uppgifter saknas ännu) Antal serveringstillstånd 2012 Växjö Alvesta Tings ryd Uppvidinge Less_ ebo Ljung -by Älmhult Marka-ryd Tillfälliga allmänheten Tillfälliga slutna sällskap Folköl Totalt Antal stadigvarande serveringstillstånd till allmänheten per invånare som är 15 år eller äldre i länets kommuner Växjö Alvesta Tingsryd Uppvidinge Lessebo Ljungby Älmhult Markaryd Totalt 122,8 121,8 113,2 103,9 Uppgifterna är hämtade ur databas på Statens folkhälsoinstituts hemsida, Uppgifterna bygger på kommunernas rapportering till Statens folkhälsoinstitut och avser antalet serveringstillstånd som inrapporterats den 31 december respektive år. 6 (33)

11 Dnr NAV 2013:168 Kunskapsprov Alkohollagen föreskriver att den som ansöker om serveringstillstånd ska visa att denne besitter kunskaper om alkohollagen genom att avlägga ett kunskapsprov hos kommunen. Under år 2012 har det genomförts mellan 2-8 kunskapsprov i Alvesta, Uppvidinge, Markaryd, Tingsryd, Ljungby och Älmhult. I Lessebo genomfördes 13 kunskapsprov men då var 5 av dem omprov. I Växjö genomfördes 32 kunskapsprov år Under första halvåret 2013 genomfördes mellan 3 och 7 kunskapsprov i Uppvidinge, Lessebo, Älmhult, Markaryd och Ljungby medan det var 12 i Alvesta, 15 i Tingsryd och 10 i Växjö. I Alvesta och Tingsryd var den största andelen av proven omprov. Detta visar att det kan variera mycket hur många prov som genomförs i kommunerna, särskilt om den som genomför provet måste skriva det en eller flera gånger. Taxor och riktlinjer för alkoholservering Alla kommuner i länet har beslutat om avgifter för ansökningar om serveringstillstånd och tillsynsavgifter. Några av kommunerna har nyligen reviderat avgifterna medan några för närvarande ser över sina avgifter. I dagsläget finns stora variationer, exempelvis varierar avgiften för ansökan om stadigvarande tillstånd till allmänheten mellan 3500 kr och 8500 kr, avgiften för permanent ändring av tillstånd varierar mellan 400 kr och 2500 kr och stadigvarande cateringtillstånd varierar mellan 2500 kr och 9000 kr. Se bilaga 4. Riktlinjerna för servering av alkohol i kommunerna är istället lika till sitt innehåll. I de flesta kommuner finns riktlinjer om restriktivitet för servering av spritdrycker vid tillfälliga tillstånd och särskilda regler för serveringstider och uteserveringar. I övrigt är de generella och innehåller mest utdrag från lagstiftningen och tillhörande kommentarer. Delegationsordning En jämförelse mellan kommunerna i länet visar att alkoholhandläggarna i Växjö har delegation på fler beslut än alkoholhandläggarna i de övriga kommunerna. I Tingsryd har alkoholhandläggaren i stort sett samma beslut på delegation som i Växjö medan det i de övriga kommunerna främst är beviljande av tillfälliga tillstånd som är delegerat till alkoholhandläggaren medan övriga beslut tas högre upp i organisationen. Orsaken till att det ser så olika ut mellan kommunerna är inte utredd men det är inte orimligt att dra slutsatsen att många beslut i de mindre kommunerna inte delegerats till alkoholhandläggaren då det dels är relativt få ärenden som ska beslutas varje år och dels att man inom kommunen är medveten om att alkoholhandläggaren av samma anledning inte har rutin på att göra utredningar om 7 (33)

12 Dnr NAV 2013:168 serveringstillstånd och därför anser att det blir en ytterligare kvalitetsgranskning att skjuta beslutet till nämnd eller arbetsutskott. Det kan naturligtvis också handla om en vilja från olika nivåer att kunna vara med och besluta om serveringstillstånden i kommunen eller så kan det röra sig om en överenskommelse med alkoholhandläggaren att denne slipper stå som ansvarig för besluten och därmed är mindre utsatt. I vissa avtalskommuner (Växjö, Uppvidinge och Tingsryd) har alkoholhandläggaren delegation på att meddela erinran, en åtgärd som vidtas när en krögare åsidosatt sina skyldigheter men på ett sätt som inte bedöms så allvarligt att det kan vara motiverat att meddela varning eller återkallelse. Tabell över ett urval av beslut enligt alkohollagen och i vilken utsträckning besluten har delegerats till alkoholhandläggare i kommunerna Bevilja stadigvarande tillstånd till allmänheten ej ny lokal Bevilja stadigvarande tillstånd till slutet sällskap ej ny lokal Bevilja tillfälligt tillstånd till allmänheten Bevilja tillfälligt serveringstillstånd till slutet sällskap Meddela erinran Beslut om att bevilja ändring av befintligt serveringstillstånd Svårigheter för kommunerna idag I många av avtalskommunerna är det få befintliga serveringstillstånd och det söks få nya serveringstillstånd under ett år. För dessa mindre kommuner kan det vara svårt att upprätthålla en god kompetens när det gäller serveringstillstånd och de handläggare som har alkoholhandläggning som sitt ansvarsområde har ofta samtidigt fler andra uppdrag. Det gör att den nämnda verksamheten ofta eller periodvis prioriteras ned till förmån för andra uppdrag som är mer akuta till sin natur. I flera av avtalskommunerna upplever också handläggarna att de så sällan utför vissa arbetsuppgifter inom alkoholhandläggningen att de får lägga mycket tid på att repetera de delar i av aktuell lagstiftning som ska tillämpas i ett visst ärende. I intervju- Avslag på ansökan efter 3 ej godkända kunskapsprov Växjö X X X X X X X Alvesta X - X* - Tingsryd X X X X X X - Uppvidinge - - X X X X - Lessebo X - X X Ljungby X - X** - Älmhult - - X X - - X Markaryd X - X - *Endast avseende serveringstid ** Ej uteservering 8 (33)

13 Dnr NAV 2013:168 erna har framkommit att detta upplevs i högre grad av alkoholhandläggarna i de minsta kommunerna i länet. Ingen av avtalskommunerna anställer vikarier eller utser annan personal som ansvarig då den ordinarie alkoholhandläggaren är på semester (Växjö kommun har tillräcklig personalstyrka för att det alltid kan finnas alkoholhandläggare i tjänst). Det innebär ett stort kompetensbortfall de veckor personalen inte är på plats. Det innebär också att medborgare och företag inte tillhandahålls någon service t.ex. handläggning av inkomna serveringstillstånd, möjlighet att genomföra kunskapsprov eller information mer än det som finns tillgängligt på kommunens hemsida. Under sommaren 2013 har en av avtalskommunerna löst detta genom att hänvisa generella frågor om serveringstillstånd till alkoholhandläggarna i Växjö Kommun vilka också tillhandahållit möjlighet att genomföra kunskapsprov för de som söker serveringstillstånd i avtalskommunen under perioden. Idag har flera av kommunerna endast alkoholhandläggare på en del av en heltidstjänst. I Alvesta, Tingsryd, Uppvidinge, Markaryd, Älmhult och Lessebo är det ca procent av en heltidstjänst som är vigt åt alkoholhandläggning. Dock uppger flera av de intervjuade handläggarna att de lägger mer arbetstid på alkoholhandläggning än den del av sin tjänstetid som de av arbetsgivaren fått tilldelat för arbetsuppgiften. Antalet ansökningar om serveringstillstånd kan visserligen variera efter säsong och den tid då intervjuerna genomförts, d.v.s. senvåren och försommaren är oftast högst belastad. Växjö Alvesta Tingsr. Uppv. Lessebo Ljungby Älmhult Markaryd 200% % 20-25% ca 30% 25 % 95% (har 25% 20 % (har administration tillsyns- tillsyns- inget inget uppdrag) uppdrag) Reell tjänstetid för alkoholhandläggning i kommunerna enligt uppgift från respektive kommun Att arbetsuppgiften tar mer tid än vad som är beräknat upplevs dock, utöver tillfälligt hög belastning, också bero på att handläggarna inte har tillräcklig kompetens om alla delar av alkohollagen då de inte har möjlighet att upparbeta en yrkesvana i arbetet med alkoholhandläggning. Flera alkoholhandläggare upplever att ansvariga förvaltningar har låg kunskap om vad arbetsuppgifterna inom alkoholhandläggning innebär, hur mycket administration som ingår samt att arbetet med vissa enskilda ärenden emellanåt är mycket tidskrävande. 9 (33)

14 Dnr NAV 2013:168 En ytterligare svårighet som framförts är att det kan vara psykiskt krävande att vara ensam på funktionen som alkoholhandläggare i en kommun. Alkoholhandläggare utsätts ofta för påtryckningar från olika håll, inte minst från vissa krögare som söker tillstånd och krögare som alkoholhandläggaren vidtagit förvaltningsrättsliga åtgärder emot eller föreslagit att så ska ske. I en undersökning som Kommunala alkoholhandläggares förening har genomfört visar att 15 % av alkoholhandläggarna uppgav att de blivit direkt hotade och 25 % uppgav att de upplevt sig som hotade utan att det direkt uttalats 2. Flera av de alkoholhandläggare som intervjuats för denna utredning har i sin yrkesutövning utsatts för hot, påtryckningar eller annan form av otillåten påverkan. Utöver direkt otillåten påverkan kan det finnas tillfällen då arbetet medför situationer som kan uppfattas som obehagliga. Flera alkoholhandläggare har för vissa arbetsuppgifter sett till att de har en kollega med sig, t.ex. vid tillsyn eller vid möten med sökande. Servicegraden för medborgare och företag idag Den servicegrad som finns i avtalskommunerna idag upplevs generellt som god. Inte minst beror det på att alkoholhandläggarna finns på plats i kommunen och snabbt kan besöka en restaurang eller ordna tid för möte med sökande. Det innebär också att tid för genomförande av kunskapsprov kan tillhandahållas med stor flexibilitet. Samtidigt uppfattas servicegraden i de flesta av avtalskommunerna vara låg så tillvida att alkoholhandläggarna ofta inte kan svara på en fråga som en sökande har eftersom de helt enkelt inte besitter kunskapen, de måste först ta reda på svaret genom att läsa på eller fråga kollegor i andra kommuner. På så sätt krävs ofta två kontakttillfällen för att en sökande ska kunna få svar på en fråga. Servicegraden uppfattas också som låg i det hänseendet att de andra arbetsuppgifterna som de flesta alkoholhandläggarna har på sitt bord kan behöva prioriteras före handläggningen av serveringstillstånd. Det kan vara både akuta arbetsuppgifter inom socialtjänstens övriga verksamhet eller sekreteraruppdrag för nämndens räkning (vanligaste kombinationstjänsten). I Ljungby uppfattas inte att detta problem finns då alkoholhandläggaren arbetar knappt heltid. I de flesta kommunerna är tillsynsdelen av alkoholhandläggaruppdraget eftersatt. I vissa kommuner har det under flera års tid inte alls bedrivits någon tillsynsverksamhet. I de kommuner i länet där det bedrivs tillsyn kan tillsynsgraden bli högre. 2 Kommunala alkoholhandläggares förenings enkätundersökning år (33)

15 Dnr NAV 2013:168 I värdkommunen Växjö har servicegraden under våren 2013 varit lägre än innan då det varit en minskad personalresurs. Förvaring av handlingar och diarieföring Värdkommunen och några av avtalskommunerna använder IT-systemet ALK-T för att kunna handlägga ärenden med serveringstillstånd på ett enkelt sätt. Vissa av avtalskommunerna förvarar istället pappersexemplar av handlingar som sorteras i mappsystem. Alla kommuner registrerar och diarieför också handlingar av vikt i eget diariesystem, exempelvis inkomna ansökningar och bevis om serveringstillstånd. Det är i det egna diariesystemet som exempelvis förvaltningssekreterare eller registratorer kan söka efter allmänna handlingar som begärs ut. Redan prövat samarbete mellan kommuner i länet Både Markaryd och Älmhult kommun har under perioder samarbetat med Ljungby och köpt in tjänster från Ljungby kommun. Markaryd har köpt tillsynstjänst av Ljungby och Älmhult har också köpt vissa tjänster från Ljungby. Mellan de tre kommunerna finns också visst samarbete gällande gemensam nämnd. Lessebo har under en kortare period köpt handläggartjänst från Växjö. På många andra områden sker också samarbete mellan kommunerna, t.ex. gällande konsumentrådgivning där Ljungby kommun är värdkommun och gällande IT-support där Växjö kommun är värdkommun. Flera av kommunerna har under kortare eller längre perioder respektive i enstaka ärenden köpt in handläggartjänst från företaget Niagara. Detta upplevs ha fungerat väl när det gäller de delar av utredningarna som kunnat göras på distans men det har uppfattats som problematiskt att det inte funnits någon på plats som t.ex. kunnat besöka aktuellt serveringsställe. Förväntningar på en gemensam organisation En gemensam alkoholhandläggning förväntas minska sårbarheten, ge förutsättningar för att upprätthålla god kompetens och därmed säkerställa kraven på god kvalitet som lagstiftningen kräver. Med en gemensam organisation kan nya arbetsformer utöka och förbättra handläggningen och tillsynen av serveringstillstånd och folkölsförsäljning. Till exempel kan tillsyn utföras av en annan handläggare än den som har beviljat tillståndet 11 (33)

16 Dnr NAV 2013:168 och handläggningen kan bli mer rättsäker. Det förväntas också att bedömningarna blir mer ensade inom länet och att det därmed blir mer rättvist och mer förutsägbart för näringsidkare som söker tillstånd. Genom att ha handläggare som arbetar med alkoholhandläggning på heltid uppfattas att kommunerna kan upprätthålla en god kompetens som också kan vårdas löpande. Arbetsuppgifterna riskerar heller inte att utkonkurreras av andra uppdrag som den anställde har. Det förväntas också att en gemensam organisation för alkoholhandläggning gör att de kommuner som ingår i samarbetet också kan säkerställa att de tillhandahåller service och kompetens inom alkoholhandläggningen även under semestertider. Alkoholhandläggarna kan genom en gemensam organisation få en bättre arbetsmiljö då de därmed får kollegor som är insatta i lagstiftningen som de kan diskutera ärenden med. Den gemensamma organisationen uppfattas också skapa bättre arbetsmiljö då utsattheten för alkoholhandläggarna minskar. De intervjuade alkoholhandläggarna som är positiva till samarbetet har också förväntningar på att särskilt tillsynsarbetet ska förbättras i en gemensam organisation. Det är eftersatt på många håll och det framförs att den nya organisationen bör ha en högre ambitionsnivå jämfört med dagsläget. Exempel på kommungemensam alkoholhandläggning i andra delar av landet Det finns flera exempel på samarbete om alkoholhandläggning i landet. Samarbete finns bland annat mellan de fem Dalslandskommunerna i Västra Götaland, mellan fem kommuner i södra Örebro län och Göteborgs stad tar handläggning och tillsyn i Öckerö, Stenungssund, Tjörn och Orust. I Skåne samverkar flera olika kommuner, bland annat Höganäs och Bjuv samt Ystad, Simrishamn, Tomelilla och Sjöbo och i Hässleholm handläggs ärenden från fyra kommuner. Emmaboda, Nybro och Torsås samverkar med en handläggare. Nyligen har också 8 kommuner i Skaraborg gått ihop och bildat kommungemensam alkoholhandläggning i Skaraborg KAS. I Norrbotten har tre mindre kommuner en gemensam alkoholhandläggare. Den ena kommunen har sagt upp avtalet. Uppsägningen ska enligt uppgifter bero på ekonomi. Beräkningar visar dock att det gemensamma avtalet är billigare än att ha det i egen regi, om det är menat att någon ska arbeta med alkoholhandläggning i samma utsträckning. 12 (33)

17 Dnr NAV 2013:168 Kommunerna Järfälla, Ekerö, Sigtuna, Sollentuna samt Upplands-Bro har utrett frågan om kommungemensam alkoholhandläggning. I utredningen föreslogs att Järfälla skulle vara värdkommun och att alla handläggare skulle vara anställda i alla kommunerna för att kunna ta beslut på delegation. Avtalet ingicks dock aldrig då det inte gick att uppnå enighet om hur man skulle kostnadsfördela. Oenigheterna gällde Arlanda flygplats med många serveringstillstånd som skulle omfattas av förslaget. Utredarens bedömning Behov av kommungemensam organisation Under utredningens gång har det för utredaren blivit tydligt att det finns många fördelar med att skapa en kommungemensam organisation. Växjö Kommun har ett intresse av att vara värdkommun för samarbetet och är också troligen den kommun som har bäst förutsättningar för att kunna ansvara för en gemensam organisation. Dels skulle den befintliga resursen behöva utökas mycket mindre än om någon av de andra kommunerna skulle ha värdskapet och dels har Växjö kommun de flesta serveringstillstånden vilket gör att alkoholhandläggarna totalt sett får kortare restid än om någon annan kommun skulle ha värdskapet. Genom intervjuer och granskning av verksamheten i de 8 kommunerna i länet står det dock tydligt att behoven ser olika ut. Uppvidinge, Alvesta, Lessebo, Tingsryd, Älmhult och Markaryd skulle troligen få mest märkbara fördelar genom att ingå i organisationen. De 6 kommunerna har liten omfattning av sin verksamhet med alkoholhandläggning och drabbas av de nackdelar som det innebär att endast ha en alkoholhandläggare på en liten del av en heltidstjänst som arbetar med frågan. Växjö och Ljungby är de två största kommunerna och har drygt två heltidstjänster för alkoholhandläggning och administration respektive drygt en heltidstjänst (för både utredning och tillsyn) vilket gör att kommunerna kan ha hög servicegrad och upprätthålla god kompetens. I Ljungby ligger också tillsynen enligt alkohollagen på en annan handläggare än den som gör utredningarna vilket gör att det finns en form av kontrollfunktion inbyggd i kommunens hantering av ett serveringstillstånd. Under utredningens gång har det samtidigt blivit tydligt att det redan finns etablerat samarbete mellan Ljungby och Markaryd och mellan Ljungby och Älmhult. De har också klarlagts att intresset från de tre kommunerna Ljungby, Markaryd och Älmhult för att delta är mindre än från de övriga 13 (33)

18 Dnr NAV 2013:168 kommunerna. De tre kommunerna har framfört att de inte är övertygade om att en kommungemensam alkoholhandläggningsorganisation med Växjö som värdkommun är den bästa lösningen. De ser stora fördelar med kommungemensam alkoholhandläggning men är tveksamma till att ingå i ett samarbete med åtta kommuner. Istället har idéer förts fram om ett lokalt samarbete i västra länsdelen. Tillsammans skulle de tre kommunerna kunna få en resursstark organisation på ca två heltidstjänster om de skulle behålla samma personalstyrka. Utöver vad som nämns ovan kan det vara vanskligt att skapa en gemensam organisation där vissa parter går in i samarbetet med en tveksamhet eller oro för att det inte ska fungera, särskilt när det inom kommunerna upplevs finnas alternativa samarbetsformer. Utredarens förslag är därför att Ljungby, Markaryd och Älmhult inte ingår i den kommungemensamma organisationen. Utredningen nedan gäller därför ett förslag med Växjö som värdkommun och gemensam organisation med Alvesta, Uppvidinge, Tingsryd och Lessebo. Risker och fördelar med kommungemensam organisation Närheten till tillståndshavare och till sökande utanför Växjö försvinner vid en gemensam organisation med placering i Växjö. Servicegraden kan därmed uppfattas som att den minskar för kommunerna utanför Växjö. Servicegraden kan samtidigt upplevas som ökande då alkoholhandläggarna får en mer samlad kompetens och verksamheten blir mer rättssäker, till exempel genom att svar på frågor kan lämnas omgående och genom att bedömningarna blir lika bland de samarbetande kommunerna. Viktigt är att servicegraden blir lika i alla de kommuner som ingår i organisationen. Det kommer innebära fler resor än idag men det kommer finnas möjligheter att samordna både tillhandahållande av kunskapsprov, restaurangbesök, förebyggande informationsarbete och tillsyner. En risk för de mindre kommunerna är att deltagandet i en kommungemensam organisation kan bli mer kostsamt än den resurs som i dagsläget läggs i kommunerna när man har egen anställd personal, dock skulle sammanslagningen innebära att både ambitionsnivån och kompetensen kan höjas. En kommungemensam lösning blir med säkerhet också billigare än att köpa in tjänsterna från privata företag vilket flera av kommunerna gjort under perioder. En del av de kostnader man har idag för arbetstid för att alkoholhandläggaren ska få tid att sätta sig in i lagstiftningen kan istället läggas på t.ex. tillsyn. Handläggningstiden kommer med all sannolikhet att minskas i alla avtalskommuner. 14 (33)

19 Dnr NAV 2013:168 Juridiska förutsättningar för kommungemensam handläggning I alkohollagen (2010:1662) framgår att det är kommunen som ansvarar för handläggning av serveringstillstånd och att kommunen är tillsynsmyndighet för detsamma. I alkohollagen (2010:1662) lämnas förutsättningar för samverkan. Enligt 9 kap 6 alkohollagen får en kommun träffa avtal med en annan kommun om att uppgifter som kommunen har enligt denna lag ska ombesörjas helt eller delvis av den andra kommunen. Kommunen får dock inte överlåta befogenhet att avgöra ärenden som avser 1. åtgärd om att inskränka försäljning enligt 3 kap. 10, 2. meddelande av serveringstillstånd enligt 8 kap. 1, 3. meddelande av erinran eller varning enligt 9 kap. 17, 4. återkallelse av serveringstillstånd enligt 9 kap. 18, eller 5. meddelande av försäljningsförbud enligt 9 kap. 19. Beslutande nämnd i respektive kommun fattar sina myndighetsbeslut i ärenden om serveringstillstånd och reglerar genom delegeringsordningen vem som har rätt att fatta beslut. Idag reglerar bestämmelserna ovan vilka ärenden en kommun inte kan överlåta till en åt annan kommun att avgöra. Bestämmelserna medför att beslut som idag, i de flesta kommuner, är delegerat till alkoholhandläggaren endast kan tas av alkoholhandläggare i den kommungemensamma organisationen om de är anställda i respektive kommun. Idag har de flesta alkoholhandläggare delegation på beslut att bevilja vissa typer av serveringstillstånd. För att den befogenheten ska flytta med till alkoholhandläggarna i värdkommunen när avtal om gemensam alkoholhandläggning tecknas mellan kommunerna krävs att alkoholhandläggarna i den kommungemensamma organisationen har varsin anställning i respektive avtalskommun. För att arbetet inte ska vara betungande och tidskrävande föreslås att samma delegationsnivå ska finnas i de kommuner som deltar i den kommungemensamma organisationen. Det föreslås att den modell som Växjö kommun använder ska användas i alla avtalskommuner i nya organisationen. Den modellen har prövats av handläggare som arbetar på heltid och bedöms som väl avvägd. Den innebär delegation till alkoholhandläggare att besluta om alla tillfälliga tillstånd, permanenta tillstånd i lokaler där det redan funnits verksamhet med tillstånd, utökningar av tillstånd och meddelande av erinran, m.m. se bilaga 5. De känsliga besluten, såsom att meddela varning eller återkallelse eller att avslå ansökan stannar hos varje kommun att besluta, på så sätt syftar den föreslagna delegationsordningen till att de 15 (33)

20 Dnr NAV 2013:168 ärenden som i praktiken ofta fungerar som informationsärenden i nämnden delegeras till alkoholhandläggare. Förslag på kommungemensam organisation för alkoholhandläggning Arbetsuppgifter för personalen i den nya organisationen Den gemensamma organisationen handlägger alla ärenden gällande serveringstillstånd. I de ärenden där alkoholhandläggaren har delegation handläggs de från att ansökan inkommit till avtalskommunen och skickats till alkoholhandläggaren fram till att beslut har tagits. När det gäller de ärenden där alkoholhandläggaren inte har delegation att besluta handläggs ärendena fram till beslut. I alla ärenden gör alkoholhandläggare efterarbetet när ett beslut är fattat antingen av alkoholhandläggaren själv eller av aktuell nämnd i någon av kommunerna. Alkoholhandläggarna utför också allt tillsynsarbete av beviljade serveringstillstånd samt det arbete som kan föranledas av iakttagelser som gjorts vid tillsyn. Slutligen hanterar alkoholhandläggaren alla anmälningar om försäljning av folköl och tillsyn av folkölsförsäljning samt uppdatering av kommunenars tillsynsplaner. Ärenden handläggs först när den sökande har betalt ansökningsavgiften. Följande arbetsuppgifter föreslås vila på den gemensamma organisationen för alkoholhandläggningen: Att informera om förutsättningarna och reglerna för att söka och beviljas serveringstillstånd samt regler för folkölsförsäljning Att tillhandahålla blanketter och upplysningar innan en ansökan om serveringstillstånd skickas in till kommunen samt, när det är påkallat, genomföra platsbesök hos de företag etc. som söker serveringstillstånd Att handlägga inkomna ansökningar om serveringstillstånd och anmälningar om folkölsförsäljning. Det inkluderar att skicka originalhandlingen för diarieföring i aktuellt diarieföringssystem hos den kommun i vilken serveringstillståndet är sökt. Det innefattar också att remittera ärendet till de myndigheter som ska yttra sig om ansökan, hantera inkomna remissyttranden, bedöma den sökandes lämplighet (vandel, ekonomi och kunskaper), bedöma lokalens lämplighet, registrera serveringsansvariga samt att göra en bedömning om det föreligger risk för alkoholpolitiska olägenheter om tillståndet beviljas, d.v.s. göra utredningarna 16 (33)

21 Dnr NAV 2013:168 Att tillhandahålla möjlighet för de sökande att genomföra kunskapsprov i den kommun i vilken serveringstillståndet är sökt. Möjligheten att genomföra kunskapsprov ska inte försämras mot den servicegrad som respektive kommun haft innan det kommungemensamma avtalet ingåtts. I första hand ska en alkoholhandläggare finnas på plats i den kommun där sökande ansökt om tillstånd och övervaka kunskapsprovet. Att besluta om att bevilja eller avslå ansökningar om serveringstillstånd i den utsträckning som framgår av respektive kommuns delegationsordning. Om beslutet inte är delegerat från nämnden är arbetsuppgiften istället att skriva en utredning med förslag till beslut som sedan skickas till respektive kommun för handläggning (varje avtalskommun hanterar ärendet från att utredningen lämnas från alkoholhandläggaren till kommunen tills att nämnden tagit beslut i ärendet och skickat beslutet till alkoholhandläggarna). Att expediera beslutet om serveringstillstånd, utfärda tillståndsbevis och skicka tillståndet och registrera annan information hos de myndigheter och andra parter som ska ha information om beslutet. Att alltid se till att originalhandlingar avseende utredningen och serveringstillstånd skickas till den kommun i vilken serveringstillståndet är ansökt och beviljat/avslaget. Att planera för och genomföra tillsyn av serveringstillstånd och folkölsförsäljning. Att hantera allt efterarbete som krävs efter genomförd tillsyn. Att uppdatera tillsynsplaner och lyfta frågor om att revidera riktlinjer och tillsynsavgifter. Att informera respektive kommun om vilken avgift som ska tas ut gällande ett visst serveringstillstånd så att varje kommun förses med faktureringsunderlag för avgifterna. Att föredra ärenden i de olika samarbetskommunernas nämnder eller arbetsutskott om så begärs. Att föredra ärenden i förvaltningsrätten Att medverka i kommunernas arbete inom folkhälsoområdet, exempelvis vara representerade i referensgrupp för ansvarsfull alkoholservering eller samarbetet inom Stökfritt. Kompetenser och personalresurser i nya organisationen I detta förslag ingår en särskild resurs för arbetsledning. De som är anställda och arbetar med alkoholhandläggningen i Växjö Kommun i dagsläget har förvaltningschefen för Förvaltningen Arbete och Välfärd i Växjö Kommun som sin chef. Om organisationen utökas är det dock rimligt att det finns en 17 (33)

22 Dnr NAV 2013:168 funktion som har ansvar för att verksamheten bedrivs effektivt och samordnat och som är kontaktytan utåt om det framförs synpunkter på alkoholhandläggarnas verksamhet. Det är också bra om en chef kan fördela utredningar och att arbetet fördelas så att den som beslutat i ett ärende om serveringstillstånd inte också gör tillsyn på samma serveringsställe. Den som har en chefsfunktion ska själv också arbeta som alkoholhandläggare. Alkoholhandläggare I den kommungemensamma organisationen ska det finnas alkoholhandläggare. Kompetensprofilen är inte skriven i sten då personer med flera olika bakgrunder och utbildning kan rekryteras som alkoholhandläggare. Klart är dock att värdskapet som Växjö kommun erbjuder innebär att de tillsvidaretjänster av 2 alkoholhandläggare som innan sammanslagningen finns i Växjö Kommun flyttas in i den kommungemensamma organisationen. Utöver det kommer rekrytering behöva ske för att utöka resursen för alkoholhandläggning. Utredaren beräknar att resursen för alkoholhandläggning på sikt bör vara 3,5 heltidstjänster vid en sammanslagning av fem kommuner. I flera av kommunerna är tillsyn enligt alkohollagen kraftigt eftersatt och en personalförstärkning är nödvändig för att tillsyn ska kunna genomföras i enlighet med lagstiftningen. Inledningsvis, dvs, under första halvåret efter sammanslagningen bör resursen dock vara 4 heltidstjänster.. I inledningsskedet av sammanslagningen kommer arbetsbördan troligen vara tyngre då samtliga serveringstillstånd och ärenden om folkölsförsäljning ska flyttas över till Växjö Kommun. Samtliga ärenden om serveringstillstånd ska läggas in i systemet ALK-T och det kommer krävas resurser att flytta kunskap från avtalskommunerna till värdkommunen. Det kommer också ta tid för alkoholhandläggarna att lära känna både samverkanspartners, socialchefer, nämndrepresentanter och krögare lokalt. Med anledning av minskad arbetsbörda efter en tid kan personalresursen minskas från och från 4 till 3,5 heltidstjänster ca 6 månader efter sammanslagningen. Ekonomiadministratör I den kommungemensamma organisationen föreslås att en person ska arbeta med utpekade arbetsuppgifter för de ekonomiska delarna av alkoholhandläggningen. Tjänsten beräknas till 50 % av en heltidstjänst. (Totalt blir personalstyrkan för alkoholhandläggningen 3,5 + 0,5 efter de första sex månaderna). I tjänsten ingår att granska kreditupplysningar och yttranden från Skatteverket och Kronofogden samt granska årsredovisningar, aktieböcker, finansieringsplaner, redovisningar av finansiering av köp av serveringsställen m.m. i syfte att bedöma tillståndshavares ekonomiska skötsamhet och kontrollera 18 (33)

23 Dnr NAV 2013:168 att det inte finns några finansiella oegentligheter. Utöver det ingår i tjänsten att förbereda faktureringsunderlag för värdkommunen och avtalskommunerna, tex genom att begära in och kontrollera restaurangrapporter, ha kontakt med tillståndshavare när det finns oegentligheter i restaurangrapporterna samt sammanställa vad respektive tillståndshavare ska faktureras. Anställning av personal För att handläggarna ska kunna fatta vissa beslut på delegation i samtliga kommuner som ingår avtalet krävs att handläggarna har en anställning i varje kommun. Genom en timanställning i alla kommuner kan handläggarna fatta beslut på delegation i respektive kommun. Handläggarna bör kunna arbeta 1 arbetstimme i på sin timanställning i avtalskommunerna månaden (alternativt 1 % tjänstgöring om det är enklare för handläggningen av anställningen), d.v.s. endast registrera 1 arbetstimme och få lön utbetalt för den timmen. Lönen för den enstaka timmen sätts till minsta rimliga för tjänsten. Lön för heltidsarbete borträknat procentuell anställning i avtalskommunerna ges av Växjö Kommun som är huvudarbetsgivare. Alternativt får alkoholhandläggarna en heltidanställning på 100 % i Växjö Kommun med bisyssla utöver heltidstjänst i avtalskommunerna. Således är det Växjö Kommun som har det primära arbetsgivaransvaret, som lönesätter (med hänsyn tagen till den lön som utgår från avtalskommunerna). Växjö Kommun, som har det primära arbetsgivaransvaret, ansvarar därmed också för villkor, arbetsmiljö, sjukfrånvaro, ledigheter m.m. och det är också i Växjö Kommun alkoholhandläggarna har sin chef. Kostnadsfördelning Kostnadsfördelning för den kommungemensamma organisationen mellan kommunerna bör baseras på invånarantalet eftersom detta är grunden för skatteintäkter i kommunen. Det har utretts om det kan vara andra lösningar som är bättre men det förefaller vara den bästa kostnadsgrunden. Om exempelvis antalet serveringstillstånd skulle användas som kostnadsgrund så kan det variera mycket mellan åren hur kostnaderna ska fördelas och särskilt antalet tillfälliga tillstånd påverkas av många olika omständigheter i kommunen. De stadigvarande tillstånden är visserligen stabila till sitt antal men det är inte en bättre parameter än befolkningsutvecklingen. Antalsräkningen av serveringstillstånden visar också enbart just antalet tillstånd och inte arbetsmängden per tillstånd. Kostnaderna för den gemensamma alkoholhandläggningen föreslås därför fördelas mellan kommunerna med utgångspunkt från kommuninvånarantalet i kommunerna den 31 december 19 (33)

24 Dnr NAV 2013:168 året före aktuellt verksamhetsår. Aktuell statistik över invånare i kommunerna publiceras av SCB varje år i februari. Tabellen nedan visar att invånarantalet i kommunerna är stabilt och ligger i stort sett på samma nivå år Växjös befolkning ökar lite varje år. Folkmängd i länet och kommunerna år Kommun Växjö % % Alvesta % % Tingsryd % % Uppvidinge % % Lessebo % % Ljungby % % Älmhult % % Markaryd % % Totalt länet % % Värdkommunen ska varje år sammanställa de faktiska kostnaderna för den gemensamma organisationen. Kostnaden för varje kommun som ingår avtalet ska vara en andel av den faktiska kostnaden för alkoholhandläggningen, därmed kan kostnaden variera från år till år. Kostnaden för varje kommun som ingår avtalet är lika stor andel av totalkostnaden som den kommunens andel av befolkningsmängden inom kommunsamarbetet. En beräkning av ungefärlig kostnad för varje kommun kommer att göras innan beslut tas om kommungemensam organisation. Se separat dokument. Bland kostnaderna för den gemensamma alkoholhandläggningen ingår bland annat lönekostnader, personalomkostnader, lokal/hyra, kompetensutveckling, IT, telefoni, resekostnader m.m. (se specifikation i avtalet). Växjö kommun fakturerar respektive kommun kvartalsvis. Fakturan ska vara betald senast 30 dagar efter mottagandet. Verksamhetens kostnader för varje år ska slutregleras vid inbetalning första kvartalet efter verksamhetsåret. Arvoden och kostnadsersättningar gällande beslutsfattande ingår inte i samarbetet utan för detta svarar respektive samarbetskommun. Respektive kommun står även för andra kostnader som rör det politiska ansvarsområdet, till exempel utbildningsmaterial m.m. Kommunernas kostnadstäckning Varje kommun finansierar sin verksamhet i första hand genom de avgifter som tas ut för handläggning och tillsyn av alkoholärenden. Då verksamheten 20 (33)

25 Dnr NAV 2013:168 ska vara självfinansierad bör kommunerna reglera sina avgifter för alkoholärenden så att det motsvarar täckning för kostnaden. Kommuner i Sverige har fått kritik för att verksamheten inte är självfinansierad och de kommuner som t.ex tar ut tillsynsavgift utan att bedriva tillsyn gör fel. Det ska således finnas en tydlig koppling mellan kostnaden för verksamheten och kostnaden för den som söker och bedriver verksamhet med serveringstillstånd. Då kommunernas avgifter varierar mycket är det inte meningsfullt att från centralt håll försöka ensa avgifterna. Varje kommun får istället ta ansvar för sin egen kostnadstäckning. Viktigt för den kommungemensamma handläggningen är dock att det är beslutat i varje kommun vad avgifterna för de olika tillstånden och handläggningsåtgärderna ska vara så faktureringsunderlag kan tas fram utan omfattande arbetsinsats. Se vidare nedan under rubriken Arbete som måste göras innan avtal kan ingås. Arbetsuppgifter som vilar på respektive kommun som ingår avtalet Även om alkoholhandläggningen flyttas till värdkommunen Växjö så förutsätter samarbetet att vissa åtgärder och arbetsuppgifter finns kvar i avtalskommunen. Dessa uppgifter är: - Löpande diarieföring och arkivering är ärenden inom alkoholhandläggningen - Expediering av handlingar som skickas in till kommunen och som ska lämnas till alkoholhandläggarna i Växjö kommun (kopior) för hantering av dem - Expediering av handlingar som begärs ut av allmänheten eller andra - Beredning och dragning inför och i nämnden eller arbetsutskott om det inte särskilt begärts att dragning av ärendet ska ske av en alkoholhandläggare - Meddelande till ekonomiadministratören om att en viss ansökningsavgift är inbetald till kommunen. Utskick av fakturor till tillståndshavare för kostnad för tillsynsavgifter. (Om underlaget för att sätta tillsynsavgiften d.v.s. restaurangrapporten, inte inkommit kan detta meddelas alkoholhandläggarna som kontaktar krögaren i ärendet) - Utse en lokal med datorutrustning och internetuppkoppling som kan användas för genomförande av kunskapsprov och möte med krögare. Om det krävs passerkort, inloggning till dator eller nyckel till lokalen under kontorstid ska detta lämnas till Växjö kommun så att alkoholhandläggarna kan få tillgång till lokalen vid besök i någon av avtalskommunerna (tillgång till lokal behövs endast under kontorstid). 21 (33)

26 Dnr NAV 2013:168 - Handlägga anställningar av alkoholhandläggarna - Tillhandahålla blanketter och uppdaterad information på kommunens hemsida med kontaktuppgifter till alkoholhandläggarna För att uppnå lagkraven bör originalhandlingarna diarieföras och förvaras i respektive kommun och alkoholhandläggarna arbeta med kopior av handlingarna. Kommunerna ansvarar för att aktuella handlingar skickas till alkoholhandläggarna. Med hjälp av bland annat scanners och mail kan alkoholhandläggarna snabbt få tillgång till handlingarna. Allmänna handlingar ska registreras så snart de har kommit in till eller upprättats hos en myndighet. Handlingar som lämnas direkt till handläggarna ska därför kopieras av handläggaren och originalet skickas till respektive kommun för diarieföring och förvaring. Värdkommunen ska hålla i avstämningsmöte Värdkommunen ska minst en gång varje vår bjuda in de övriga avtalskommunerna till ett gemensamt möte för att diskutera den kommungemensamma handläggningen i syfte att redovisa vad som gjorts inom verksamheten föregående år och för att det som fungerar bra och sådant som kan utvecklas i samarbetet ska kunna diskuteras. Arbete som måste göras innan avtal kan ingås Innan ett kommungemensamt avtal tecknas bör varje kommun som vill ingå avtalet se över både delegationsordning och taxor samt stämma av att de har uppfyllt de krav som anges under rubriken Arbetsuppgifter som vilar på respektive kommun som ingår avtalet. Översyn av delegeringsordningarna för att underlätta för alkoholhandläggarna kan en översyn av delegeringsordningarna gällande alkohollagen vara lämplig, så att de så långt det går överensstämmer mellan kommunerna. Se bilaga 3 där det föreslås vilka beslut som ska vara delegerade till alkoholhandläggarna. Genomgång av samtliga ärenden. Inaktuella ärenden bör inte flyttas över till ALK-T inom den kommungemensamma handläggningen. Upprätta god ordning i det fysiska arkivet så att alkoholhandläggarna som inte har historisk information om alkoholserveringsärenden i kommunen kan hitta informationen om det är nödvändigt. Att alla avtalskommuner utser en kontaktperson som kan besvara frågor om alkoholhandläggning i kommunen. Syftet är att underlätta överlämningsprocessen. I de fall den som tidigare haft funktion som alkoholhandläggare är kvar inom kommunen är det lämpligt att denne får viss 22 (33)

27 Dnr NAV 2013:168 tid avsatt under en period för att medverka vid överlämnandet till den gemensamma organisationen. Bilaga 1. Samarbetsavtal mellan kommuner inom Kronobergs län om kommungemensam alkoholhandläggning (Avtalet har granskats av kommunjurist i Växjö Kommun ) 1 Parter Avtalet reglerar samverkan om en kommungemensam tjänstemannaorganisation för alkoholhandläggning, d.v.s. utredning och handläggning av serveringstillståndsärenden, handläggning av anmälningar om försäljning av folköl samt tillsyn enligt alkohollagen. De samverkande kommunerna är Växjö Kommun, Alvesta Kommun, Uppvidinge Kommun, Lessebo Kommun och Tingsryds Kommun. Växjö Kommun står värd för den kommungemensamma alkoholhandläggningen och benämns i detta avtal Värdkommunen. De kommuner (Alvesta Kommun, Uppvidinge Kommun, Lessebo Kommun och Tingsryds Kommun) som ingår avtal med Växjö Kommun om att alkoholhandläggningen för respektive kommun sköts av alkoholhandläggare placerade och anställda i Växjö kommun benämns i detta avtal avtalskommuner. När alla kommuner avses används benämningen samarbetskommun. 2 Avtalets omfattning Den gemensamma organisationen för alkoholhandläggningen handlägger ärenden i sin helhet för samtliga samarbetskommuner i de fall då alkoholhandläggaren har delegation att fatta beslut. I de fall beslut enligt alkohollagen inte är delegerat till alkoholhandläggare handläggs alla ärenden fram till beslut och sedan efter beslutet då efterarbetet genomförs av alkoholhandläggarna. I de fall beslut inte är delegerade till alkoholhandläggare fattas beslut av till exempel Socialnämnd eller socialchef. Dessa beslutsnivåer regleras också i varje kommuns delegationsordning. Avtalet omfattar handläggning och tillsyn av detaljhandel och servering av folköl, handläggning av tillstånd och tillsyn av serveringstillstånd för alkoholservering samt det förebyggande arbetet som är direkt förknippat med försäljning och servering av alkohol. Avtalet omfattar också administrativt arbete med framtagande av tillsynplaner. I dialog med avtalskommunen kan också alkoholhandläggarna arbeta med framtagande eller revidering av riktlinjer för alkoholservering i kommunen. 23 (33)