Mat Göteborg 2050 En hållbar livsmedelskedja med:

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Mat Göteborg 2050 En hållbar livsmedelskedja med:"

Transkript

1 Mat Göteborg 2050 En hållbar livsmedelskedja med: Hållbar och lokal livsmedelsproduktion Levande trädgårdsodling inom Göteborgs gränser Kost med stor andel vegetabilier Minskad energianvändning i alla led Ökad närhet mellan producent och konsument Handel uppbyggd kring närtorg och e-handel Medvetna konsumenter Livsmedelsförädling i hemmen, i storkök och på restauranger Oktober 2004 Reviderad december 2004

2 Denna skrift finns att hämta som ett pdf-dokument på hemsidan för projektet Göteborg 2050: Ett tryckt exemplar kan rekvireras från: Projekt Göteborg 2050 Att: Ann-Marie Ramnerö Miljöförvaltningen Göteborgs Stad Karl Johansgatan Göteborg

3 Förord Denna rapport är en av en rad rapporter från projektet GÖTEBORG 2050 som presenterar framtidstankar och framtidsbilder av ett hållbart samhälle. Rapporten bygger på ett underlag som är framtaget av Charlotta Norén på uppdrag av projektet. Bland annat har följande rapporter utgjort en viktig inspirationskälla och källa till kunskap vid skrivande av rapporten: Att äta för en bättre miljö Rapport nr 4830, Naturvårdsverket, 1997 Det framtida jordbruket Rapport nr 4755, Naturvårdsverket, 1997 Från Ax till Avfall Rapport nr 4946, Naturvårdsverket, 1998 Fakta om maten och miljön, Annika Carlsson-Kanyama och Rebecka Engström Rapport nr 5348, Naturvårdsverket, 2003 Christine Wallgrens texter om mat i Anders Gullberg, Mattias Höjer och Ronny Petterssons kommande bok Stadsbilder - tid och rum i den hållbara staden (preliminär titel) * Vi vill tacka Annika Carlsson-Kanyama, Forskningsgruppen för miljöstrategiska studier, KTH, Helena Shanahan, Hushållsvetenskap, Göteborgs universitet, Anita Lundström, Naturvårdsverket och Kristina Sjöholm, Miljöförvaltningen, Göteborgs Stad, för givande och utvecklande kommentarer och synpunkter. Framtagandet av rapporten har skett med stöd från Västra Götalandsregionen, och Agenda 21, Miljöförvaltningen, Göteborgs Stad. Rapporten har reviderats i december Vi tar gärna emot ytterligare synpunkter på rapporten. Göteborg i oktober och december 2004 Elin Löwendahl och Johan Swahn Hans Eek Göteborg 2050 Göteborg 2050 Fysisk resursteori Göteborg Energi Chalmers/Göteborgs universitet * Boken är slutprodukten från Husus-projektet, ett samarbete mellan KTH, SU och FOI om framtidens hållbara stad.

4

5 INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1. INLEDNING OCH BAKGRUND Maten i Sverige och Göteborgsregionen idag En hållbar livsmedelskedja En globalt hållbar livsmedelskedja MATSTRATEGISKA TANKAR Hållbar primärproduktion Hållbart jordbruk Betande kor och bökande grisar Rättvist miljöutrymme Hållbart fiske Livsmedelsproduktion i staden Förändrade värderingar Hållbar kost Vegetarisk kost Hållbar livsmedelsindustri Import och export Lokal och regional mat Hållbar handel Handla nära Aktörssamverkan Den medvetne konsumenten Äta tillsammans FRAMTIDSBILDER: MAT GÖTEBORG Mat Göteborg Ett levande jordbruk Hållbart fiske Livsmedelsproduktion inom Göteborgs gränser Hållbar livsmedelsindustri Handla nära Äta tillsammans VÄGEN TILL DEN HÅLLBARA MATEN BILAGA 1: BACKCASTING BILAGA 2: DATA FRAMTIDSBILDER... 39

6

7 1. INLEDNING OCH BAKGRUND Förutsättningarna för att skaffa mat har varierat kraftigt under de drygt år som människor bott i det som vi idag kallar Sverige. Under de senaste 100 åren har matvanorna förändrats mer än någon gång tidigare i historien. Förändringen kan närmast ses som en revolution, både på gott och ont. Vi har fått en säkrare livsmedelstillgång, vilket medfört att svält och undernäring har försvunnit i Sverige. Samtidigt har länken mellan producent och konsument blivit svagare. Begreppet livsmedel brukar definieras som allt som kan ätas eller drickas av människor och som inte omfattas av läkemedelslagstiftningen. Det har uppskattats att varje svensk äter i genomsnitt 800 kilo livsmedel per år. Då räknas även den vätska som dricks. Att mat är ett grundläggande behov är en självklarhet och de flesta har idag en egen speciell relation till livsmedel. Maten ska vara god och mättande och den ska tillverkas på ett sådant sätt att hälsan inte påverkas negativt. Livsmedelskedjan är central för oss som individer och för en omställning till en hållbar utveckling eftersom dess delar påverkar både samhället och ekosystemet. Alla som på ett eller annat sätt hanterar livsmedel i kedjan från produktion till konsumtion är centrala aktörer. Det finns många olika aktörer inom livsmedelssektorn. Dessa aktörer kan påverka livsmedelskedjan på olika sätt. Vissa kan endast påverka en del av kedjan, andra hela. Exempel på aktörer är producenter inom jordbruk, trädgårdshandel och fiske, förädlingsindustrin, enskilda konsumenter, intresseorganisationer inom konsumentområdet och myndigheter i form av förvaltningar och ämbetsverk. Historiskt sett har de flesta människor arbetat med matproduktion i sin vardag. I och med utvecklingen av industrisamhället har maten blivit en konsumtionsvara och framställning och distribution av mat har mer och mer hamnat utanför människors vardagsaktiviteter. Om vi ser hundra år tillbaka i tiden arbetade mer än hälften av befolkningen inom jordbruket, jämfört med mindre än två procent idag. På den tiden bodde de flesta på landet. Idag bor de flesta i städer och andra tätorter. På så sätt har distansen från produktionen av mat ökat. Det så kallade Agenda 21 dokumentet som FN antog 1992 är ett handlingsprogram för hur världen ska uppnå en långsiktig hållbar utveckling. I detta dokument står det bland annat att alla länder bör sträva efter att främja hållbara konsumtionsmönster. För att kunna främja hållbara konsumtionsvanor är det nödvändigt att identifiera och konkretisera dessa vanor. Långsiktigt hållbara matvanor bör vara hållbara ur både miljö-, hälso-, etisk och konsumentsynpunkt. Alla dessa fyra aspekter bör integreras i diskussionen kring en hållbar livsmedelskedja. Den här rapporten beskriver olika möjligheter för en framtida hållbar livsmedelskedja. En hållbar livsmedelskedja som med hjälp av ett antal 1

8 åtgärder tar större hänsyn till de fyra aspekterna än idag. Det finns många idéer, både kring hur konsumtionen av livsmedel och kring hur livsmedelskedjan i det hållbara samhället skulle kunna se ut. Utifrån en beskrivning av några av dessa idéer och förslag kan framtidsbilder av livsmedelskedjan i det hållbara samhället målas upp. Syftet med denna studie är att presentera och närmare beskriva innebörden av förslag på ett antal sådana framtidsbilder. Studien har tagits fram med hjälp av en metod som kallas backcasting. Metodiken går ut på att måla upp önskvärda och möjliga framtidsbilder utifrån ett antal uppsatta mål och kriterier för att sedan analysera hur vägen dit skulle kunna se ut. Backcastingmetodiken beskrivs mer utförligt i bilaga 1. Reflexionerna i projektet Göteborg 2050 utgår ofta från det globalt hållbara och mynnar sedan ut i visioner om hur det hållbara samhället skulle kunna se ut i det lokala. Det lokala får ibland utgöras av hela Västra Götaland, ibland av Göteborgsregionen och i vissa fall endast av Göteborgs stad. Den här rapporten tar upp livsmedelskedjan i världen såväl som i Sverige och i Göteborgsregionen. Årtalet 2050 symboliserar en tidpunkt då de beskrivna framtidsbilderna antas ha realiserats. Tidpunkten 2050 bör alltså inte betraktas som ett fixt årtal utan snarare ses som symboliskt för en tid då ett hållbart samhälle har förverkligats. Rapporten är uppdelad i fyra delar. Första delen innehåller en presentation av livsmedelskedjans koppling till projektets tankar om ett hållbart samhälle och en diskussion av den globala hållbara livsmedelskedjan. I den andra delen finns matstrategiska tankar samlade. Dessa innehåller tankar och idéer som berör allt från teknisk utveckling i primärproduktionen till omvärlds- och livsstilsförändringar. I den tredje delen presenteras framtidsbilderna för livsmedelskedjan i en hållbar Göteborgsregion i form av scenarier och målande beskrivningar i ord. Del fyra innehåller en kortfattad diskussion om vägen till den framtida hållbara livsmedelskedjan Maten i Sverige och Göteborgsregionen idag Mat är ett livsnödvändigt behov och vår relation till mat har under de senaste hundra åren förändrats på många sätt. Konsumtionen av livsmedel i Sverige har blivit en del av överflödeskonsumtionen och inte som tidigare en bristvara för många. Konsumtionen består alltmer av kraftigt förädlade produkter istället för basråvaror. Idag är livsmedelstransporterna långa jämfört med tidigare när vår kost i huvudsak utgjordes av varor som producerats i närområdet. Livsmedelskedjan består av fyra delar; primärproduktion, livsmedelsindustri, handel och konsumtion. Det är dessa fyra delar samt de fyra aspekterna, miljö, hälsa, etik och konsumtion som diskuteras i följande avsnitt. 2

9 Primärproduktion Livsmedelskedjans första led är primärproduktionen som i vid bemärkelse omfattar växtodling och djurhållning, trädgårdsnäring med odling av frukt, bär och köksväxter både på friland och i växthus, samt fiske. Idag finns cirka 2,7 miljoner hektar jordbruksareal i Sverige vilket utgör cirka 6,5% av Sveriges totala landareal. Västra Götaland är Sveriges största livsmedelsproducerande region med cirka hektar jordbruksmark. Primärproduktionen medför bland annat stora utsläpp av koldioxid och metan, vilka båda är växthusgaser. Inom jordbruket är det främst förbränningen av fossila bränslen som bidrar till utsläpp av koldioxid. De största källorna är bland annat traktorer, arbetsredskap, oljeeldade hö- och spannmålstorkar samt bevattningsanläggningar. Metanutsläppen från jordbruket står för cirka 60% av Sveriges totala utsläpp av metan och härrör till 80% från nötkreaturens matsmältningsprocesser och från gödsel. Detta trots att vi har en relativt hög import av nötkött. Idag uppgår vår försörjningsgrad av nötkött till 63%, av griskött till 89% och av fågelkött till 83%. Med trädgårdsproduktion avses odling av köksväxter, blommor, krukväxter, frukt, bär och plantskolealster. Köksväxter utgörs av rotfrukter, grönsaker med mera. En stor del av trädgårdsproduktionen sker i växthus vilket medför en hög energianvändning. Genom att istället odla på friland skulle trädgårdsproduktionen bli mer säsongsbetonad och vi skulle troligtvis få en ökad import. Denna import behöver inte vara ett problem om vi använder energieffektiva transportmedel och förnybara drivmedel. I dagsläget fiskar vi för intensivt och den fisk vi fångar är för liten. Det stora antalet fiskefartyg och deras ökande effektivitet har tillsammans med tekniska framsteg lett till att havets resurser exploaterats allt intensivare. Kvantiteterna större och mogen fisk har snabbt minskat och fisket har i ökande grad bedrivits efter mindre fisk. Detta har fått till följd att antalet fiskar som uppnår fortplantingsålder har sjunkit, vilket hotar beståndets återväxt. Samtidigt har de ekonomiska utsikterna för företagen inom denna sektor blivit mörkare. Dålig tillgång på fisk slår igenom i form av lägre avkastning och sämre lönsamhet. Dagens fiske för med sig miljöförändringar, såsom koldioxidutsläpp från fartyg. Fiskeindustrin påverkar den biologiska mångfalden genom obalanserade uttag respektive lokal övergödning vid fiskodlingsanläggningar. Även miljöförstöringar från andra industrier påverkar fiskbeståndet, såsom eutrofieringen av våra kustområden. Livsmedelsindustri Nästa led i livsmedelskedjan är livsmedelsindustrin som förädlar och omvandlar råvaror. I detta led ingår industrier som slakterier, bagerier, mejerier, bryggerier och industrier som förädlar och konserverar eller producerar halvfabrikat och färdiglagad mat. Idag har vi en intensiv livsmedelsförädling och konsumerar allt mer halvfabrikat. Denna industri medför bland annat en hög energianvändning, en stor mängd avfall och långa transporter. 3

10 Handel Ett tredje led är handeln som består av grossister och detaljhandlare. Grossistledet distribuerar och lagrar dagligvaror medan detaljistledet svarar för direktförsäljning. I Sverige idag finns cirka 0,6 dagligvarubutiker per 1000 invånare. Trenden går mot en allt mer centraliserad handel. Fler och fler stormarknader byggs på bland annat de små närbutikernas bekostnad. Detta är en av de bidragande faktorerna till att dagens handel med dagligvaror inte är hållbar. En annan faktor som spelar stor roll är koncentrationen till ett fåtal livsmedelskedjor, vilket ofta medför att säsongsbetonad och närproducerad mat får mindre utrymme i butikerna. Handeln har en viktig roll när en hållbar livsmedelskedja diskuteras, dels som ett sista led innan varorna når konsumenterna och dels som upphandlare av varor och tjänster vilket ger dem möjlighet att ställa krav. Handeln har till exempel stor möjlighet att nå kunderna med olika hållbara budskap. Konsumtion Livsmedelssystemets sista led är konsumenterna, ett led som innefattar de enskilda hushållen, restauranger och storkök. Mer och mer av vårt matintag görs utanför hemmet, men fortfarande äts merparten av våra livsmedel i enskilda hushåll. Storhushållens andel av den totala livsmedelsförbrukningen har ökat. Även efterfrågan på färdigmat ökar. Många restauranger lever mer på ta-med-mat än på gäster som äter i lokalerna. Större livsmedelsbutiker har allt oftare en restaurangdel. Det finns flera bakomliggande orsaker till förändringarna. Dessa orsaker kan förknippas med tidsbrist, ökat välstånd, sämre kunskaper i matlagning, allt fler småhushåll, samt längre hållbarhet och ökad kvalitet på färdigmat. I och med att vi lagar allt mindre mat i hemmet av råvaror tas allt mer av vår mattillförsel tas över av kommersiell livsmedelsförädling. Det finns en stor potential för energieffektivisering i konsumtionsledet. Eftersom förändringar i detta led handlar mycket om att ändra individuella beteenden och värderingar innebär det dock en stor utmaning. Insatsvaror såsom konstgödsel, foder, förpackningsmaterial och tillsatser av olika slag flödar in i livsmedelssystemet. Ut ur systemet flödar avfallsprodukter från verksamheterna längs hela kedjan. Mellan de olika leden i livsmedelskedjan sker transporter. Livsmedelstransporter behandlas som en del av det framtida hållbara transportsystemet som finns beskrivet i rapporten Transporter Göteborg Nedan följer en diskussion kring de fyra aspekter som påverkar en framtida hållbar livsmedelskedja. Miljöaspekter Miljöpåverkan från livsmedelskedjan är av betydande storlek. Bland annat går det varje år åt 30 TWh, cirka kwh per person, till att producera, vidareförädla och tillaga den mat vi äter i Sverige. Figur 1 visar fördelningen av energianvändning och koldioxidutsläpp i den svenska livsmedelskedjan idag. I bilaga 2 redovisas beräkningarna för det kvantitativa resultatet. 4

11 Energianvändning och koldioxidutsläpp i livsmedelskedjan, Sverige TWh ton Hushåll Transporter Handel Industri Jordbruk och fiske Energianvändning Koldioxidutsläpp Figur 1. Energianvändning och koldioxidutsläpp i den svenska livsmedelskedjan. Källa: Naturvårdsverket, Fakta om maten och miljön, rapport nr 5348, En stor del av den energi som livsmedelskedjan använder kommer från fossila bränslen, som vid förbränning bildar koldioxid vilket är en så kallad växthusgas. Koldioxidutsläppen relaterade till livsmedelskedjan uppgår till drygt 4 miljoner ton. Då ingår bara energianvändning och utsläpp i Sverige. I figur 1 visas de relativa bidragen av energi och koldioxidutsläpp i den svenska delen av livsmedelskedjan. Hushållens bidrag till den totala energianvändningen i livsmedelskedjan är 29%, medan dess bidrag till de totala koldioxidutsläppen bara är 7%. Detta beror till stor del på de låga koldioxidutsläppen från svensk elproduktion. För transporterna inom livsmedelskedjan är energianvändningen 18% av den totala energianvändningen och koldioxidutsläppen 36%. Jordbruket bidrar till 21% av energianvändningen och med 31% av koldioxidutsläppen. Industrins energianvändning ligger på 23% och koldioxidutsläppen på 22%. Energianvändningen varierar även med livsmedelsgrupp. De livsmedelsgrupper vi har valt att titta närmare på är; matfett, mjölk och fil, ost, kött och köttråvaror, fisk, kräftdjur och blötdjur, ägg, bröd, mjöl och gryn, potatis och potatisprodukter, köksväxter, frukt och bär, kaffe, te, kakao, kryddor och salt, utrymmesmat och drycker. Livsmedelsgruppen utrymmesmat består av livsmedel som ur näringssynpunkt kan betraktas som onödiga, till exempel grädde, glass och godis. Jämfört med andra livsmedelsgrupper ingår det ofta många förädlingsled i produktionen av den så kallade utrymmesmaten, vilket innebär en hög produktionsenergi. Även livsmedelsgrupperna kött och köttråvaror samt mjölk och fil kräver stor produktionsenergi men hos dessa livsmedelsgrupper medför primärproduktionen den största andelen av energianvändningen. Livsmedelsgrupperna köksväxter samt frukt och bär kräver låg produktionsenergi, dels eftersom de har låg energianvändning i primärproduktionen och dels eftersom de har en låg förädlingsgrad. 5

12 Förutom miljöpåverkan från en hög energianvändning och höga koldioxidutsläpp medför livsmedelskedjan stora metanutsläpp. Dessa metanutsläpp härrör framförallt från primärproduktionen. Primärproduktionens användning av konstgödsel innehållande ändliga resurser såsom fosfor och kväve medför också en stor miljöpåverkan. Näringsaspekter De flesta konsumenter vill ha näringsrik och nyttig mat och det är få som inte vet att bra mat är en förutsättning för god hälsa. Ändå är det många som inte lever som de lär. Varje svensk äter ungefär 800 kg livsmedel per år, inklusive drycker. Figur 2 visar det genomsnittliga intaget av livsmedel i Sverige idag. Bakom beräkningarna till diagrammet ligger en del egna uppskattningar, exempelvis en summering av den så kallade utrymmesmaten. I dagens kost ingår en tredjedel vegetabiliskt protein och två tredjedelar animaliskt protein. Genomsnittligt livsmedelsintag idag, per person Drycker Utrymmesmat Kaffe, te, kakao, kryddor Frukt och bär Köksväxter Potatis och potatisprodukter Mjöl och gryn Bröd Ägg Fisk, kräftdjur och blötdjur Kött och köttvaror Ost Mjölk och fil Matfett kg/år Figur 2. Genomsnittligt intag av livsmedel för en person idag i Sverige, angivet i kg per år. Källa: Naturvårdsverket, Fakta om maten och miljön, rapport nr 5348, 2003, samt egna beräkningar. Livsmedlen ger oss den energi och de näringsämnen vi behöver. Näringsämnena består av fett, protein, kolhydrater, vitaminer, mineralämnen och vatten. Utöver dessa behöver vi kostfiber som är en typ av kolhydrater. I figur 3 redovisas energibidragen från fett, protein och kolhydrater, angivet i procent. 6

13 Genomsnittligt energibidrag från fett, protein och kolhydrater 100% 90% 80% 70% 60% 50% 40% 30% 20% 10% 0% Kolhydrater Protein Fett Figur 3. Genomsnittligt energibidrag från fett, protein och kolhydrater i dagens kost, angivet som andelar. Källa: Naturvårdsverket, Att äta för en bättre miljö, rapport nr 4830, Etiska aspekter Det finns även etiska aspekter på hur vi väljer våra livsmedel. Våra val påverkar utvecklingen i världen hur samhället utvecklas socialt och hur miljö och hälsa påverkas. Även omsorg om djuren är en viktig etisk aspekt. I dagens samhälle finns en trend mot ett ökat etik- och miljömedvetande. Konsumenterna tycker till exempel att det är viktigt att veta att djuren har haft ett bra liv och att grönsakerna odlats med hänsyn till miljön. Detta framkommer i olika undersökningar av konsumenternas val av livsmedel. Konsumenterna tycker att det speciellt viktigt att produkterna är salmonellafria och att aveln inte skapar onaturliga djur. Att bonden sköter sina djur väl, ger dem bra foder, låter dem gå ute och beta, inte pressar dem för hårt och inte använder antibiotika för att höja produktionen, anses också viktigt. Många av dessa etiska aspekter kan främjas genom köp av KRAV-godkända livsmedel. En annan etisk livsmedelsmärkning som ökat i popularitet är Rättvisemärkt, som är en etisk och social märkning med fokus på mänskliga rättigheter. När du köper Rättvisemärkt bidrar du till en bättre och friare tillvaro för både barn och vuxna i de fattigare delarna av världen. Du ser till att arbetare och odlare får skäligt betalt för det arbete de utför. Rättvisemärkning främjar ett ekologiskt odlande samt organisationsrätten och demokratin, motverkar barnarbete samt motarbetar diskriminering på grund av kön, hudfärg och tro En hållbar livsmedelskedja En hållbar livsmedelskedja ingår i visionen om en hållbar utveckling. Enligt den så kallade Bruntlandkommissionen är hållbar utveckling en utveckling som tillfredställer dagens behov utan att äventyra förutsättningarna för kommande generationer att tillfredställa sina behov. I diskussionen om hållbar utveckling brukar ofta de tre delarna ekologisk, social och ekonomisk hållbarhet ingå. 7

14 I arbetet med att ta fram visioner och framtidsbilder för ett hållbart samhälle ingår att utforma ramar och mål som bilderna svarar mot. I projektet Göteborg 2050 beskrivs ett framtida hållbart samhälle vilket medför att ekologiska, sociala och ekonomiska hållbara ramar och mål måste formuleras. De ekologiska och de sociala hållbara ramarna bestäms av vad naturen tål kopplat till jordens växande befolkning och alla människors rätt till det goda livet. Det är svårare och mindre meningsfullt att ange mål och ramar för ekonomisk hållbarhet. Enkelt sätt kan man säga att framtidens hållbara ekonomi är den ekonomi som möjliggör att den sociala hållbarheten nås inom de ekologiska ramarna. När det gäller livsmedelskedjan innebär de ekologiskt hållbara ramarna bland annat att all energi som används i kedjan, från primärproduktion till konsumtion, kommer från förnybara källor. Exempel på sådana energiformer är bioenergi eller el framställd med hjälp av sol eller vind. Eftersom all energianvändning är miljöbelastande är den energi som inte används alls den bästa. Även om det på sikt finns goda tillgångar på förnybar energi inskränks de i praktiken av begränsad tillgång på mark, olika sorters material och av ekonomiska skäl. Det handlar alltså om att minimera energianvändning i alla steg i livsmedelskedjan och att effektivisera energianvändningen hos alla dess processer. Den årliga energianvändningen i den svenska livsmedelskedjan idag uppgår till 30 TWh eller cirka kwh per person. Detta utgör 7% av dagens totala årliga energianvändning. I vår totala livsmedelkonsumtion ingår importerade och exporterade livsmedel som även de medför en energianvändning. Denna energianvändning är dock inte medräknad i den svenska livsmedelskedjans energianvändning. I en hållbar framtid måste vi minska vår energianvändning och detta gäller även livsmedelskedjan. Eftersom en stor del av den energi som används inom livsmedelskedjan idag härrör från fossila bränslen innebär detta en stor omställning. De fossila bränslena är ändliga resurser och släpper, vid förbränning, ut föroreningar. Utsläppen av koldioxid är det allvarligaste bidraget till den förstärkta växthuseffekten som förändrar vårt klimat. En annan växthusgas som bidrar till klimatförändringar är metangas. De största källorna till metanutsläpp är idisslande boskap inom jordbruket och avfalldeponier. Dessa utsläpp av metan från jordbruksproduktionen bör minimeras. Detta kan ske genom en minskad köttkonsumtion och ett ökat omhändertagande av avfall och kompost. Lösningar på många av de miljöproblem relaterade till livsmedelskedjan följer med en förändrad kost. De näringsmässiga aspekterna för den framtida hållbara kosthållningen utgår från den genomsnittlige svenskens näringsintag idag. Näringsbalansen ger ett underlag för planeringen av en kost som tillgodoser individens fysiologiska behov för tillväxt och funktion. Kosten ska också ge förutsättningar för god hälsa. 8

15 Det är inte lika lätt att ange generella mål och riktlinjer för den sociala hållbarheten i det hållbara samhället. Den innehåller många olika delar som omfattar olika typer av behov. Inom projektet Göteborg 2050 brukar detta benämnas med begreppet det goda livet. För att leva det goda livet måste förstås de grundläggande behoven av mat, rent vatten och ren luft, värme och kyla, medicinsk vård med mera tillgodoses. Alla har behov av att känna sig trygga och inte känna hot från omgivningen eller från omvärlden. Det finns också behov av självförtroende, närhet och kärlek. I det goda livet finns det även tid för att verkligen leva. Det är viktigt att vi fortsätter diskutera hur det socialt hållbara samhället skulle kunna se ut och förverkligas. Även om vi koncentrerar oss geografiskt till Göteborgsregionen i denna studie och i hela projektet GÖTEBORG 2050 så är det viktigt att ha ett globalt perspektiv i diskussionen om det hållbara samhället. Ett hållbart samhälle är ett globalt hållbart samhälle, med ett rättvist miljöutrymme per världsmedborgare. Det innebär att varje världsmedborgare har tillgång till lika stor andel av de resurser och den landareal som kan utnyttjas inom ramarna för en hållbar utveckling. Alla de 10 miljarder människor som bor på jorden om hundra år bör ha lika stor rätt till ett gott liv i välfärd. Detta ställer höga krav på att vi alla använder de resurser som finns så effektivt som möjligt. Vi måste exempelvis bestämma vad vi bäst utnyttjar världens odlingsbara ytor till. Ska marken användas till odling av grödor, till betesmark eller för produktion av biomassa till skogsråvara, bränsle eller drivmedel? En hållbar framtid ställer också krav på vår livsstil. Vi måste leva så hållbart och rättvist att vi kan avskaffa de stora globala klyftor som finns idag. Dagens orättvisa fördelning av jordens resurser för med sig både miljöförstöring och stora konfliktrisker En globalt hållbar livsmedelskedja Idag står ungefär 20% av världens befolkning, i huvudsak de som bor i industriländerna, för mer än 80% av världens material- och energiomsättning. Denna orättvisa fördelning av den globala resursanvändningen är inte hållbar. En förändring av denna situation är en viktig del i visionen av en global hållbar livsmedelskedja. En hållbar livsmedelskedja i Göteborgsregionen betyder ett globalt hållbart resursutnyttjande. Det innebär att varje invånare i Göteborgsregionen använder lika stor del av jordens resurser som varje annan världsmedborgare. För att veta storleken på det rättvisa miljöutrymmet måste vi ha en uppfattning om vilken total storlek av landareal, resursanvändning och föroreningar som kan antas vara hållbart. Det är också intressant att titta närmare på hur resursutnyttjandet ser ut idag, i världen i helhet och på skillnaden mellan olika kontinenter och regioner. Till exempel hur stor del av den globala energianvändningen går till livsmedelskedjan idag och hur mycket är rimligt att använda till livsmedelskedjan i framtiden? Jordens befolkning kommer att öka från cirka 6 miljarder idag till cirka 10 miljarder om femtio år. Då tänker vi oss att folkmängden har nått ett 9

16 jämviktsläge tack vare resursutjämning och minskade globala oroligheter. Antingen kommer befolkningen sedan att fortsätta vara kring 10 miljarder eller minska något och stabiliseras på en lägre nivå. Vi antar att det är 10 miljarder människor som ska dela på de totala resurserna avsedda till livsmedel och annat. Vidare antar vi att den totala energianvändningen kan mer än fördubblas från cirka TWh idag till cirka TWh i framtiden. Det skulle innebära att varje världsmedborgare skulle ha tillgång till kwh per år, vilket förenklat sett betyder en halverad energianvändning per svensk. Det globala medelvärdet för den totala energianvändningen är idag cirka kwh per person och år. I många utvecklingsländer är den genomsnittliga energianvändningen mycket lägre. En fördubbling av den globala energianvändningen kan låta mycket, men fullt möjligt med energieffektivisering och tillförsel av förnybara energikällor. Hållbara energiframtidsbilder för världen och för Göteborg är framtagna inom projektet och finns presenterade i rapporten Solstad Göteborg Livsmedelskonsumtionen i Sverige är mycket utlandsberoende idag. Livsmedelsimporten har dessutom ökat markant sedan EU-inträdet. Av den importerade maten kommer största delen från Europa. En stor del av de produkter som produceras i Sverige eller i Europa framställs dock av råvaror som importeras från andra världsdelar. Denna import kan leda till orättvis fördelning av jordens resurser. När jordens befolkning växer till 9-10 miljarder blir det en utmaning att uppnå ett hållbart samhälle. För att uppnå en hållbar ekologisk, ekonomisk och social utveckling globalt krävs det att vi i den utvecklade världen effektiviserar och minskar vår resursanvändning samtidigt som utvecklingsländernas måste tillåtas att öka sitt uttag. 10

17 2. MATSTRATEGISKA TANKAR Framtiden är oviss, men vi kan vara med och påverka den. Vi som lever idag medverkar till de värderingsskiften och beteendeförändringar som kommer att äga rum i framtiden och det är vi som styr morgondagens teknikutveckling. Det finns många strategiska livsmedelsval att göra som kan hjälpa oss att uppnå en hållbar framtid. Inom projektet Göteborg 2050 har vi samlat ihop våra och andras idéer och förslag till en framtida hållbar livsmedelsförsörjning Hållbar primärproduktion Det är en utmaning att förse en växande världsbefolkning med mat utan att förstöra förutsättningarna för att långsiktigt använda den globala jordbruksmarken. Denna resursbas utarmas för närvarande på ett oacceptabelt sätt. Förutom att försörja oss med mat ska framtidens hållbara jord- och skogsbruk förse oss med förnybar bioenergi och förnybara material Hållbart jordbruk Dagens jordbruksproduktion medför bland annat miljöproblem såsom övergödning och stora metanutsläpp. Många av dessa problem kan försvinna med en tillämpning av ett så kallat ekologiskt jordbruk. Hur ett framtida hållbart jordbruk kommer att se ut är ovisst. Framtidens hållbara jordbruk kan komma att skilja sig från det ekologiska jordbruk vi har idag. Dagens ekologiska odling är en odlingsmetod som syftar till ett naturanpassat jordbruk utan handelsgödsel och bekämpningsmedel. Kretsloppstänkande och strävan efter ett kulturlandskap med stor artrikedom och biologisk mångfald är några av målsättningarna med ekologisk odling. För att idag få kalla en produkt ekologisk måste den ha producerats enligt EU:s regler för ekologisk produktion. EU:s regler omfattar odling, djurhållning, livsmedelsförädling, märkning, import, kontroll och marknadsföring av ekologiska produkter. Produktionen ska årligen kontrolleras av en godkänd kontrollorganisation. I Sverige är KRAV ekonomisk förening godkänd som kontrollorganisation för ekologisk produktion. Många inslag från det vi idag kallar ekologiskt jordbruk kommer troligtvis att ingå i framtidens hållbara jordbruk. För att uppnå ett hållbart jordbruk bör vi uppfylla ett antal mål. Tillräckliga mängder mat måste produceras för att föda en växande världsbefolkning på ett rättvist sått. Ett hållbart jordbruk måste hålla sig inom de ekologiska ramarna, dels inte utarma resursbasen och inte heller tillföra naturen eller ekosystemen miljöskadliga ämnen. Det går inte att ta ut mer näringsämnen ur våra jordar än som långsiktigt tillförs. Det går inte att använda vatten för konstbevattning så att vattenresurserna, t ex grundvattenkällor, utarmas. I ett hållbart jordbruk krävs det även att näring återcirkuleras från stad till land. Näring kan återcirkuleras från organiskt avfall såsom hushållsavfall, restprodukter från livsmedelshandel, storkök och restauranger samt humangödsel. Det organiska materialet skulle kunna tas hand om genom kompostering eller rötning och därefter återföras till åkermarken. Detta skulle 11

18 även ge biogas som kan användas till bland annat drivmedel och uppvärmning inom det egna jordbruket. Biologisk mångfald och ett levande landskap är också viktiga mål för ett hållbart jordbruk. Dagens industrijordbruk inkräktar kraftigt på den biologiska mångfalden i jordbrukslandskapet. Även om jordbruk i sig är en avsiktlig förändring av den biologiska mångfalden är det viktigt att man inte förstör mer än nödvändigt. En viktig faktor är då att finna skonsamma och biologiska sätt att bekämpa ogräs, växtsjukdomar och skadedjur. Ett levande landskap är beroende av att vi har betande djur. Det är även mycket viktigt att djurhållningen är god i ett hållbart jordbruk. Djurens naturliga behov och beteenden måste respekteras. Slutligen är det viktigt att de som arbetar i ett hållbart jordbruk har ett gott liv. Här är tidsanvändningen kopplat till inkomsten inom jordbrukssektorn en viktig faktor. En annan kan vara att öka kontakten mellan jordbrukaren och de som äter maten så meningsfullheten i produktionen återkopplas Betande kor och bökande grisar Idag äts mer kött än någonsin. Sedan 1950 har världens totala produktion av kött femfaldigats. Frågan om att konsumera kött handlar inte bara om djur. Det rör lika mycket oss människor och den natur vi alla är beroende av. På grund av den stora köttkonsumtionen uppföds varje år mer än tre gånger fler boskapsdjur på jorden än vad det finns människor. Alla dessa djur konsumerar enorma mängder livsmedel, som istället skulle kunna konsumeras av människan. Dessutom leder de cirka 20 miljarder kor, grisar, höns och getter som används i livsmedelsindustrin till allvarliga miljöproblem. En lösning till de problem som en intensiv köttproduktion medför i vårt land är att förespråka hagmarksbetande djur. Detta gäller framförallt nötdjur men även grisar, får och höns. Hagmarksbetande djur skulle hjälpa till att bevara den biologiska mångfalden och kulturlandskapet. En större andel hagmarksbetande djur skulle även betyda en minskad energianvändning eftersom det skulle gå åt mindre energi till att värma upp och belysa stallar och andra byggnader. Dagens stora köttproduktion medför även stora metanutsläpp, som till stor del härrör från idisslarna såsom kor och får. Att minska metanavgången från idisslarna är möjligt bland annat genom att öka utfodringen med lättsmältbara proteiner, till exempel genom ökad spannmålsutfodring. Detta är dock inte önskvärt då det innebär en minskad betesdrift och lägre utnyttjande av de naturliga betesmarkerna. I dagens köttindustri strävas det efter en så hög köttproduktion per kilo slaktat kött som möjligt. Om vi följer kostförslaget med en minskad köttkonsumtion, skulle vi inte behöva bedriva en lika effektiv köttproduktion för att kunna tillgodose konsumtionen. Alltså skulle vi fortfarande klara av att producera vårt kött inhemskt i det framtida jordbruket, även om hagmarksbete utnyttjas till 100%. 12

19 Hagmarksbetande djur kan även medföra en minskning i användandet av sojabaserat kraftfoder jämfört med idag. Sojabönor är den enskilt viktigaste proteinkällan i djuruppfödning. Denna stora användning av kraftfoder såsom soja medför en sneddriven arealanvändning. Arealer som skulle kunna användas till att odla andra spannmål för konsumtion används istället för att odla soja till köttproduktion. Även fiskmjöl används flitigt i kraftfoder vilket bidrar till det ohållbara fisket Rättvist miljöutrymme Idag lever stora delar av den utvecklade världen på ett sätt som upptar ett orättvist miljöutrymme. Ett hållbart samhälle är ett globalt hållbart samhälle där alla lever inom ett rättvist miljöutrymme. Det innebär att alla de cirka 9 till 10 miljarder människor som bor på vår jord om hundra år har lika stor rätt till de resurser som finns. Alla bör också ha lika stor möjlighet till ett gott liv. Detta ställer höga krav på att vi alla använder de resurser som finns så effektivt som möjligt. Det handlar om allt från vårt sätt att använda energi och mark till hur vi förhåller oss till varandra. Det ekologiska fotavtrycket är ett sätt att beskriva storleken på miljöutrymmet per person. Göteborgarnas genomsnittliga ekologiska fotavtryck har beräknats till 4 hektar. Detta innebär att Göteborgarnas sammanlagda ekologiska fotavtryck är mer än 20 gånger större än kommunens yta. Det finns totalt i världen cirka 2 hektar biologiskt produktiv mark per världsmedborgare. Det har bedömts att människan långsiktigt kan utnyttja maximalt 1,7 hektar per person produktiv yta av mark och vatten eftersom ett visst utrymme måste avsättas för den biologiska mångfalden. Detta är i så fall vårt maximala ekologiska utrymme, vilket skulle medföra en halvering av Göteborgarnas ekologiska fotavtryck idag. Även om inte alla måste konsumera exakt lika mycket av varje enskild naturresurs, så bör alla människor garanteras samma rätt till att få rimliga materiella behov tillgodosedda Hållbart fiske Fiskeindustrin är intensiv idag och det yrkesfiske vi bedriver är långt ifrån hållbart. Det är betydelsefullt att anpassa fiskeflottan så att bland annat belastningen på den yttre miljön minimeras och att fisket anpassas till behov och efterfrågan. För att minska uttaget av oönskade fångster krävs ytterligare utveckling och förbättring av redskap och fångstmetoder. En utveckling av fartyg, motorer och fångstmetoder som ger lägre bränsleförbrukning skulle vara positivt både för miljön och för ekonomin. Mycket av den fisk vi fångar idag är för ung och har därmed inte hunnit uppnå fångstfärdig storlek. Efter att fisken fångats kastas den tillbaka, vilket får till följd att den oftast dör och fiskpopulationen minskar. Om vi skulle ändra maskstorleken på näten och variera dessa efter vilken fisk som ska fångas skulle de mindre fiskarna slinka igenom näten och därmed kunna växa till sig. 13

20 En stor del av den odlade fisk vi svenskar köper idag kommer från Norge. De större svenska matfiskproducenterna kan idag producera en slaktfärdig fisk till samma kostnad som utländska konkurrenter. Dock är den svenska fisken dyrare på grund av att kostnaderna gällande slakt, transporter, lagring och försäljning är betydligt högre för de svenska odlingsföretagen. Detta beror på att den svenska produktionen är förhållandevis liten, geografiskt spridd och bedrivs vid små odlingar. För att på lång sikt bli en uthållig näring i Sverige behöver produktionen öka i omfattning, framförallt av miljömärkt fisk. En förutsättning för detta nya och utökade odlingstillstånd är att produktionen kan ske så att miljöbelastningen minimeras. Detta kan ske genom att till exempel minska utsläppen och läckaget av närsalter med hjälp av recirkulerande system. Även att minimera rymnings- och smittospridningen är av betydelse för en utökad ekologisk anpassning av framtidens fiskodlingsverksamhet. Det pågår forskning om hur problemet med foder till fiskar i fiskodlingar ska lösas. Idag matas fisken med fiskmjöl, men i en hållbar framtid bör detta foder kunna ersättas av ett vegetabiliskt foder. Redan idag finns miljömärkt fisk. Kontrollen utförs av KRAV ekonomisk förening. Reglerna för hur fisket ska kontrolleras och certifieras har tagits fram i en arbetsgrupp bestående av yrkesfiskare och miljöexperter. Redskap och metoder ska anpassas så att de inte äventyrar beståndets hållbarhet eller orsakar långvarig skada på miljön. Fiskarna ska använda redskap eller metoder som sorterar ut fisk av fel storlek och som minimerar den fångst som kommer med av misstag. Spårbarhet innebär att fartyget kan positionsbestämmas, vilket gör att KRAV kan kontrollera att fartyget endast fiskar på godkända bestånd. Hållbarheten säkras genom att det KRAV-märkta fisket sker på bestånd som är långsiktigt hållbara och utan att överskrida den biologiska produktionsförmågan Livsmedelsproduktion i staden Även om det kan verka som en strävan efter en sörgårdsidyll i asfaltdjungeln så kan odling av mat i staden öka i en hållbar framtid. Möjligheten att odla egen man är för många redan idag viktig. Det ser vi i villaträdgårdar och på kolonilotter. I en framtid kan denna verksamhet öka, då kanske i första hand kopplat till att människor får mer fri tid samt ett ökat intresse för att veta var råvarorna kommer ifrån. Även djurhållning i ökad omfattning skulle kunna vara möjlig inom stadens gränser, även om antalet djur kanske skulle vara begränsad. Redan idag kan denna typ av egenproduktion ökas på de grönytor som finns i staden. I en hållbar framtid skulle den urbana strukturen kunna se annorlunda ut än idag och möjligheterna skulle kunna vara ännu större. Som en följd av minskad bilism i stadskärnorna skulle exempelvis odling kunna bedrivas på de ytor som idag används till parkering. 14

21 2.2. Förändrade värderingar För att få till stånd de stora omställningar som krävs för att nå det hållbara samhället är förändrade värderingar och i viss mån förändrad livsstil nödvändiga ingredienser Hållbar kost Det kan bli svårt att få livsmedlen att räcka till i framtiden på grund av en ökande världsbefolkning och en ökande köttkonsumtion. Om 50 år kommer det att behövas produceras betydligt mer livsmedel än idag för att försörja jordens befolkning. Visserligen produceras det i världen för mycket livsmedel idag, men produktionen är av fel sort och bedrivs på fel ställe. Vid en ökad livsmedelsproduktion är vegetabilier att föredra ur resurssynpunkt. Behovet av vatten, energi och landyta per producerad enhet är mindre för vegetabilier än animalier. En framtida hållbar kost innebär ett minskat intag av animalier och ett ökat intag av vegetabilier. Vid en sådan förändring till en mindre andel animalier är det viktigt att komplettera med vegetabilier så att behovet av näringsämnen tillgodoses. Förhållandet mellan animalier och vegetabilier antas vara två tredjedelar vegetabiliskt protein och en tredjedel animaliskt protein i en framtida hållbar kost. Minst en måltid med baljväxter per dag bör ingå i kosten för att ersätta kött och fisk. Detta är speciellt viktigt för att kunna tillgodogöra sig protein av hög kvalitet. En kost som uppfyller kraven för övergång från stor andel animaliskt till stor andel vegetabiliskt protein kan givetvis ha olika livsmedelsinnehåll. Idag planeras oftast måltiderna efter animalierna och vegetabilierna används endast som komplement. För att främja en minskad köttkonsumtion skulle vi redan idag istället kunna planera måltiderna efter animalierna som ett komplement. För att vi ska kunna tillgodogöra oss alla viktiga mineralämnen är tillagningsmetod och sammansättning av måltider viktiga faktorer i en kost med mycket vegetabiliskt protein. I ett kostförslag som ovan skulle energitillskottet från fett sjunka till under tre tiondelar och andelen mättat fett skulle minska med en tredjedel, vilket skulle stämma överens med svenska näringsrekommendationer. Kolhydratandelen skulle öka med en fjärdedel och dessutom skulle fibermängden fördubblas. Andelen protein skulle endast ändras marginellt, men dess härkomst drastiskt. Att minska andelen animalier är viktigt, men det är även viktigt att ändra fördelningen av nötkött, fläsk och fjäderfä i en framtida kost. Idag äter vi i genomsnitt en blandning av 27% nötkött, 44% fläsk och 29% fjäderfä. I en framtida kost bör vi minska andelen nötkött eftersom produktionen av nötkött är mycket resurskrävande. Nötkött ger cirka 600 kg per hektar medan fågel ger cirka kg per hektar. Ett exempel på en fördelning i en framtida hållbar kost är, 10% nötkött, 45% fläsk och 45% fjäderfä. Tack vare en minskning av nötkött skulle vi klara av att hålla landskapen öppna och bedriva ett hållbart jordbruk eftersom andelen hagmarksbetande nötdjur skulle öka. 15

22 Vegetarisk kost En tanke är att en framtida hållbar kost även skulle kunna bestå av en ännu större andel vegetabiliskt protein. I detta så kallade vegeteriankostalternativ skulle mjölk och ägg fortfarande ingå, men konsumtionen av dessa livsmedel minska. Åkermark kunde då friställas och användas till exempelvis odling av energigrödor och vallgrödor till rötning. Djuren som normalt används till köttproduktion skulle kunna uppfylla en viss funktion ändå. Korna och hönsen skulle fortfarande användas för produktion av mjölk och ägg. Fåren skulle komma att användas till ullproduktion och grisar skulle kunna komma till användning i skogsbruket. Om en sådan kost skulle genomföras, så skulle intaget av baljväxter behöva öka drastiskt. Detta eftersom en kost till stor del byggd på vegetabiliskt protein kräver mycket större intag av baljväxter för att kunna tillgodose sig alla essentiella näringsämnen. Kosten skulle utesluta allt kött och innehålla desto mer av livsmedelsgrupperna bröd, mjöl och gryn, potatis och potatisprodukter, köksväxter samt frukt och bär. En vanlig missuppfattning är att det krävs djur för att tillgodose näringsbehovet i ekologisk odling. Djuren i sig producerar dock ingen växtnäring, utan konsumtionen av foder och användningen av stallgödsel kan ses som endast ytterligare ett steg i kretsloppet. Om all mat i Sverige skulle produceras ekologiskt i en vegetarisk kost och det organiska avfallet återcirkulerades skulle förmodligen behovet av kväve kunna tillgodoses utan några problem. Däremot skulle det uppstå brist på fosfor och kalium. På kort sikt skulle underskottet inte innebära några större problem eftersom markens leveransförmåga av näring kan kompensera bristerna. I ett längre perspektiv är utarmningen av markens näringsförråd dock inte hållbart och underskottet av fosfor och kalium måste kompletteras. Den minskade arealåtgången vid en övergång till en vegetarisk kost skulle dessutom öka möjligheten att försörja världens befolkning. För att kunna föda alla jordens invånare i en hållbar framtid bör vi sänka konsumtionen av kött med 75%. Djur som föds upp för att bli livsmedel konsumerar hälften av all föda som produceras varje år i världen. Detta innebär att stora ytor jordbruksmark idag används till att producera djurfoder. I Sverige liksom i resten av västvärlden tas ungefär två tredjedelar av den odlade marken i anspråk för att producera föda till djur inom köttindustrin. Vid sidan av den stora arealåtgången utgör utsläppen av växthusgaser, såsom metan och kväve, ett problem vid köttproduktion. Dessa utsläpp skulle minskas avsevärt med en utbredd vegetarisk kost, men skulle inte försvinna helt eftersom djuren fortfarande används på andra sätt än till köttproduktion Hållbar livsmedelsindustri Livsmedelsindustrin hanterar ett stort antal råvaror och produkter. Det som är produkt för en delbransch utgör råvara för en annan. Hela industrin genomgår stora förändringar. Eftersom livsmedel är produkter vi inte kan vara utan är det 16

23 av stor vikt att framställningen av dessa är så uthållig som möjligt. Idag förädlas de flesta livsmedlen i industrier, vilka har stor påverkan på den yttre miljön både genom processutsläpp, resurs- och energiförbrukning. All miljöpåverkan måste minska för att uppnå en hållbar livsmedelsindustri. Minskningen kan ske genom att vi som konsumenter väljer livsmedel med låg miljöpåverkan och att det finns information tillgänglig för att göra ett bra val. Miljömärkningen gör det möjligt för konsumenter att efterfråga och att köpa miljöanpassade varor. Fler företag skulle kunna påverka och utveckla kriterier för miljömärkning av livsmedel. Företagen i livsmedelsindustrin har stora möjligheter att påverka eftersom de spelar flera roller i arbetet mot en hållbar livsmedelskedja. Den första rollen är att ställa krav på de råvaror som köps in och på så sätt påverka primärproduktionen. Den andra rollen är att ta ansvar för att tillverkningen sker på ett hållbart sätt och att erbjuda dessa varor till handeln. Idag blir livsmedelsindustrin mer och mer centraliserad med en stor andel export och import. Ett sätt att uppnå en hållbar livsmedelsproduktion kan vara att införa en ökad lokal och småskalig produktion. Med småskalig livsmedelsförädling brukar menas en vidareförädling av livsmedel i små företag med upp till tio personer anställda. Att krympa försörjningsområdet kan vara ett sätt att till exempel minska livsmedelsindustrins energianvändning, eftersom det reducerar behovet av fjärrtransporter och behovet av lagring. En decentralisering skulle även medföra fler jobbtillfällen på mindre orter. När lokal och småskalig livsmedelindustri diskuteras är det således viktigt med ett helhetsbegrepp där framförallt transporter och lagring ingår Import och export Livsmedelskonsumtionen i Sverige idag är mycket utlandsberoende. Enligt många uppskattningar är nära hälften av det vi äter importerat. Livsmedelsimporten har dessutom ökat markant sedan EU-inträdet. Av den importerade maten kommer den största delen från Europa. En hel del av de produkter som produceras i Sverige eller i Europa framställs dock av råvaror som importeras från andra världsdelar. För närvarande ökar importen av livsmedel. Detta främst gäller kött- och mjölk- och äggprodukter, men även andra livsmedel. När vi importerar livsmedel så exporterar vi samtidigt en miljöpåverkan. På samma gång minskar möjligheterna för det svenska jordbruket att hålla våra landskap öppna. En ökad livsmedelimport ökar även de långväga transporterna Världshandeln styrs idag av World Trade Organisation, WTO, som är den enda globala organisationen som övervakar handel mellan olika länder. Organisationen bildades 1995 och har sedan dess blivit hårt kritiserad. Kritiken rör det sätt många frågor inom jordbruk, patent, miljöfrågor med mera regleras inom WTO. Det finns stora motsättningar mellan medlemsländerna kring både innehåll och avsaknad av reell demokrati i organisationen. Flera u- landsgrupper har för första gången offentligt gått ut och markerat att man inte 17

24 längre är beredda att acceptera att WTO styrs av rika länder och domineras av rika länders intressen. Jordbrukare inom EU och USA subventioneras för att odla vissa livsmedel, som istället för att säljas på den inhemska marknaden skeppas vidare och säljs på marknader i till exempel Afrika och Latinamerika. Detta medför en sänkning av världsmarknadspriset och jordbrukarna i u-länderna kan inte tävla med detta låga pris och får därför svårt att sälja sina varor på den inhemska marknaden. Import och export kan även medföra att resursfördelningen i världen blir orättvis. Om det för ett utvecklingsland lönar sig att odla en vara avsedd för export kan det medföra att landet specificerar sig på odling av denna exportvara och därmed inte har tillräckliga resurser för att till exempel odla livsmedel för inhemsk konsumtion. Detta kan leda till svält och en ojämn fördelning av resurser inom landet. Vi kommer även i den hållbara framtiden att importera och exportera. En effektivisering genom att till exempel minska på antalet mellanhänder och knyta en starkare kontakt mellan producent och konsument kan vara en lösning. Transporterna bör dock ske med energieffektiva fordon och förnybara drivmedel. Ett internationellt samarbete som ser till att odlaren får ett rättvist pris för sina varor och på så sätt kan vara ett tillskott till ekonomin, och därmed livsmedelsförsörjningen, i det egna landet, är en del av lösningen Lokal och regional mat Utvecklingen inom livsmedelssektorn i Sverige har som sagt gått mot centralisering och storskalighet. Från konsumenthåll har det uttryckts kritik mot storskalig livsmedelsproduktion och framförts önskemål om ökat inslag av lokala och regionala produkter. Att återknyta kontakten mellan producenter och konsumenter är en av målsättningarna för de satsningar som görs för lokal och regional livsmedelsförsörjning. Ett exempel på en sådan anknytning är märkning av vilken gård varan kommer ifrån, så kallad ursprungsmärkning. En sådan märkning kan underlätta för konsumenten att knyta kontakt med producenten. Någon vedertagen definition för vad som avses med lokal livsmedelsförsörjning finns inte. Med lokal mat menas att maten produceras och konsumeras inom ett område som definieras som lokalt. Hur stort detta område är rent geografiskt varierar. Utgångspunkten i första hand består av vad konsumenten själv uppfattar som lokalt. I mer tätbefolkade delar av landet är definitionerna av lokalt mer geografiskt avgränsade än i de delar där avstånden är större. Kännetecknande för den lokala maten är den geografiska avgränsningen, att den produceras i små företag samt en nära kontakt till slutkonsumenten. Ett närliggande begrepp är regional mat. Begreppet är inte lika starkt kopplat till en geografiskt närliggande konsumtion utan fokuseras på egenskaper och kvaliteter som skapas av unika förhållanden i den aktuella regionen. Det unika kan vara uppbyggt på geofysiska parametrar som klimat, jordarter eller andra 18

Nyfiken på ekologisk mat?

Nyfiken på ekologisk mat? Nyfiken på ekologisk mat? Västra Götalandsregionen äter för miljön Det finns ett nationellt, och även regionalt, konsumtionsmål på 25 procent ekologiska livsmedel i offentlig sektor år 2010. Under 2008

Läs mer

MAT OCH MILJÖ TEMA: MAT OCH MILJÖ

MAT OCH MILJÖ TEMA: MAT OCH MILJÖ MAT OCH MILJÖ DET HÄR FAKTABLADET ÄR FRAMTAGEN TILL ÖVNINGARNA HEJ SKOLMAT. HELA MATERIALET FINNS FÖR NEDLADDNING PÅ WWW.LIVSMEDELSVERKET.SE Mat och måltider spelar en viktig roll i våra liv. Mat kan vara

Läs mer

Miljöpåverkan från mat. Elin Röös

Miljöpåverkan från mat. Elin Röös Miljöpåverkan från mat Elin Röös Jordbruk är väl naturligt? De svenska miljömålen Växthuseffekten Källa: Wikipedia Klimatpåverkan Klimatpåverkan från olika sektorer Källa: Naturvårdsverket, 2008, Konsumtionens

Läs mer

Klimatpåverkan från konsumtion och produktion av animaliska livsmedel i Sverige

Klimatpåverkan från konsumtion och produktion av animaliska livsmedel i Sverige Klimatpåverkan från konsumtion och produktion av animaliska livsmedel i Sverige Christel Cederberg Greppa Näringen Utbildning Jordbruket och klimatet Nässjö 12 mars 214 Resultat och diskussion från forskningsprojekt

Läs mer

Mål resurshushållning i kursplanen

Mål resurshushållning i kursplanen RESURSHUSHÅLLNING Mål resurshushållning i kursplanen Ha kunskaper om resurshushållning för att kunna välja och använda metoder, redskap och teknisk utrustning för matlagning Kunna planera, tillaga, arrangera

Läs mer

Vaddå ekologisk mat?

Vaddå ekologisk mat? Vaddå ekologisk mat? Klöver i hyllorna! Vår egen miljösignal, treklövern, är inte en officiell miljömärkning, utan en vägvisare i butiken som gör det lättare för dig att hitta de miljömärkta varorna.

Läs mer

2013-03- 28. Jordbruk är väl naturligt? Elin Röös. Enkla råd är svåra att ge. Källa: Naturvårdsverket, 2008, Konsum8onens klimatpåverkan

2013-03- 28. Jordbruk är väl naturligt? Elin Röös. Enkla råd är svåra att ge. Källa: Naturvårdsverket, 2008, Konsum8onens klimatpåverkan Jordbruk är väl naturligt? Elin Röös Enkla råd är svåra att ge Matproduktion genom tiderna Klimatpåverkan från olika sektorer Källa: Naturvårdsverket, 8, Konsum8onens klimatpåverkan 1 Växthuseffekten De

Läs mer

Mat och klimat Vilka val har egentligen betydelse? Britta Florén, (bf@sik.se) SIK, Institutet för Livsmedel och Bioteknik Göteborg 20 mars 2014

Mat och klimat Vilka val har egentligen betydelse? Britta Florén, (bf@sik.se) SIK, Institutet för Livsmedel och Bioteknik Göteborg 20 mars 2014 Mat och klimat Vilka val har egentligen betydelse? Britta Florén, (bf@sik.se) SIK, Institutet för Livsmedel och Bioteknik Göteborg 20 mars 2014 Ett branschforskningsinstitut för livsmedelskedjan med uppgift

Läs mer

Världen har blivit varmare

Världen har blivit varmare Klimatsmart mat Hur vi genom vårt matval kan bidra till att minska effekterna av klimatförändringarna - Samtidigt som vi äter bra för oss Världen har blivit varmare Vad har hänt? Människans utsläpp av

Läs mer

Den hållbara maten konsumenten i fokus

Den hållbara maten konsumenten i fokus Den hållbara maten konsumenten i fokus Frukostseminarium, 10 april 2013 Produktion av livsmedel står för ungefär en fjärdedel av svenskarnas totala utsläpp av växthusgaser. Maten påverkar också miljön

Läs mer

Miljöanpassade kostråd - varför då? Och vad innebär de för offentlig verksamhet? Anna-Karin Quetel 2015-05-06

Miljöanpassade kostråd - varför då? Och vad innebär de för offentlig verksamhet? Anna-Karin Quetel 2015-05-06 Miljöanpassade kostråd - varför då? Och vad innebär de för offentlig verksamhet? Anna-Karin Quetel 2015-05-06 Nationellt kompetenscentrum för måltider i vård, skola och omsorg De offentliga måltidernas

Läs mer

Vårt ansvar för jordens framtid

Vårt ansvar för jordens framtid Vårt ansvar för jordens framtid ArturGranstedt Mandag23.februarbrukteAftenpostenforsidentilåerklæreatøkologisklandbrukverken er sunnere, mer miljøvennlig eller dyrevennligere enn det konvensjonelle landbruket.

Läs mer

Vi är fyra sommarjobbare från Agenda 21, år 2009, som har gjort en jämförelse mellan vanliga och rättvisemärkta/ekologiska produkter på ICA Kvantum.

Vi är fyra sommarjobbare från Agenda 21, år 2009, som har gjort en jämförelse mellan vanliga och rättvisemärkta/ekologiska produkter på ICA Kvantum. Vi är fyra sommarjobbare från Agenda 21, år 2009, som har gjort en jämförelse mellan vanliga och rättvisemärkta/ekologiska produkter på ICA Kvantum. Vi samlade ihop olika konventionella varor som brukar

Läs mer

ASC-, MSC- & KRAV-märkta fiskar och skaldjur

ASC-, MSC- & KRAV-märkta fiskar och skaldjur ASC-, MSC- & KRAV-märkta fiskar och skaldjur Martin & Servera erbjuder fiskar och skaldjur märkta med certifieringarna ASC, MSC och KRAV. Genom att välja certifierade fiskar och skaldjur bidrar du till

Läs mer

Ekologiskt fotavtryck

Ekologiskt fotavtryck Resursanvändning Ekologiskt fotavtryck Ditt ekologiska fotavtryck = din påverkan på miljön Det finns 2 perspektiv då man mäter hur mycket enskilda personer eller länder påverkar miljön Produktionsperspektiv

Läs mer

Tryck på gasen för matavfall!

Tryck på gasen för matavfall! Tryck på gasen för matavfall! Sortera matavfall - helt naturligt! Det är idag självklart att vi ska hushålla med våra resurser. Och till våra mest självklara och naturliga resurser hör matavfallet. Om

Läs mer

T S.M.A.R.T. Ät S.M.A.R.T Ät så att både kroppen och miljön mår bra MINDRE TOMMA KALORIER TRANSPORTSNÅLT STÖRRE ANDEL VEGETABILIER

T S.M.A.R.T. Ät S.M.A.R.T Ät så att både kroppen och miljön mår bra MINDRE TOMMA KALORIER TRANSPORTSNÅLT STÖRRE ANDEL VEGETABILIER Ät S.M.A.R.T Ät så att både kroppen och miljön mår bra S M A R T STÖRRE ANDEL VEGETABILIER Handlar om vad vi väljer att stoppa i kundvagnen. MINDRE TOMMA KALORIER ANDELEN EKOLOGISKT ÖKAS Handlar om hur

Läs mer

Matens miljöpåverkan. 2012-01-18 Sid 1 (5)

Matens miljöpåverkan. 2012-01-18 Sid 1 (5) 2012-01-18 Sid 1 (5) Matens miljöpåverkan Vår mat påverkar miljön på många olika sätt och under senare år har klimatet varit i fokus. Livsmedelsproduktionen påverkar även andra miljöaspekter som övergödning

Läs mer

Lektion nr 1 Häng med på upptäcksfärd! Copyright ICA AB 2011.

Lektion nr 1 Häng med på upptäcksfärd! Copyright ICA AB 2011. Lektion nr 1 Häng med på upptäcksfärd! Copyright ICA AB 2011. Hej! Häng med på upptäcktsfärd bland coola frukter och bli klimatschysst! Hej! Kul att du vill jobba med frukt och grönt och bli kompis med

Läs mer

Utmaningar för ett svenskt hållbart jordbruk

Utmaningar för ett svenskt hållbart jordbruk Utmaningar för ett svenskt hållbart jordbruk Stockholm 19 mars 2010 Jan Eksvärd, LRF jan.eksvard@lrf.se Utmaningar för ett svenskt hållbart jordbruk Innehåll: Vad är LRF? Vad innebär hållbar utveckling?

Läs mer

Märkvärdigt En guide i märkningsdjungeln

Märkvärdigt En guide i märkningsdjungeln Märkvärdigt En guide i märkningsdjungeln EU-ekologiskt Baseras på EU:s förordning för ekologiskt jordbruk. Ekologisk odling betyder att inte kemiska bekämpningsmedel eller konstgödsel används. Märkningen

Läs mer

Världen idag och i morgon

Världen idag och i morgon Världen idag och i morgon Det är många stora problem som måste lösas om den här planeten ska bli en bra plats att leva på för de flesta. Tre globala utmaningar är särskilt viktiga för mänskligheten. Den

Läs mer

SKYDDA NATUREN MED ATT ÄTA

SKYDDA NATUREN MED ATT ÄTA SKYDDA NATUREN MED ATT ÄTA Det vi äter påverkar miljön. Livsmedelsproduktionen kräver oerhört mycket åkrar, vatten, näringsämnen och energi. Det finns redan så mycket åkrar att det är svårt att öka antalet

Läs mer

Utbildningspaket Konsumtion

Utbildningspaket Konsumtion Utbildningspaket Konsumtion Hur och vad? Resurser Vi berättar om olika resurser och konsekvenserna av att vi använder dem. Hushållssopor Vi berättar om hushållssopor och vem som ansvarar för dem. Vad är

Läs mer

Ät S.M.A.R.T. Det finns en utställning och ett omfattande OH-paket om Ät S.M.A.R.T. Läs mer på www.sll.se/ctn under Mat och miljö.

Ät S.M.A.R.T. Det finns en utställning och ett omfattande OH-paket om Ät S.M.A.R.T. Läs mer på www.sll.se/ctn under Mat och miljö. Hur hälsosam var egentligen maten du åt till lunch? Och hur påverkade den miljön? Många känner osäkerhet inför konsekvenserna av vad vi äter. Ät -modellen är ett verktyg som hjälper oss att äta hälsosamt

Läs mer

Policy Brief Nummer 2013:2

Policy Brief Nummer 2013:2 Policy Brief Nummer 2013:2 Drivmedel från jordbruket effekter av EU:s krav Enligt EU-direktivet om främjande av energi från förnybara energikällor ska varje medlemsland ha ökat sin konsumtion av förnybara

Läs mer

Förutom reglerna i detta kapitel gäller KRAVs övriga regler kring märkning i kapitel 1 och allmänna regler i kapitel 2.

Förutom reglerna i detta kapitel gäller KRAVs övriga regler kring märkning i kapitel 1 och allmänna regler i kapitel 2. 14 Butik Kapitlet handlar om hur du som butiksägare och din personal ska hantera KRAV-märkta produkter. Här finns bland annat beskrivningar av butikens övergripande åtaganden, hur du ska exponera och marknadsföra

Läs mer

Fler vegetariska lunchalternativ i Jönköpings kommun?

Fler vegetariska lunchalternativ i Jönköpings kommun? Fler vegetariska lunchalternativ i Jönköpings kommun? Anna Sperl Jönköpings kommun, Miljökontoret 28 november 2013 Innehållsförteckning 1.0 Introduktion... 3 2.0 Bakgrund... 3 3.0 Mål och syfte... 4 3.1

Läs mer

Ekomat i Malmö stad så funkar det

Ekomat i Malmö stad så funkar det Ekomat i Malmö stad så funkar det Det handlar om omsorg! Därför ska vi köpa ekologiskt och rättvisemärkt. Det handlar om omsorg om barnen, eftersom ekologiskt och rättvisemärkt bland mycket annat innebär

Läs mer

Vad är orsakerna till att levnadsvillkoren på jorden är så olika?

Vad är orsakerna till att levnadsvillkoren på jorden är så olika? Globala resurser Vad är orsakerna till att levnadsvillkoren på jorden är så olika? Ojämnt fördelade naturresurser (t ex vatten). Orättvist utvinnande (vinstindrivande) av naturresurser (t ex olja). Pga.

Läs mer

Klimatpåverkan från livsmedel. Material framtaget av Britta Florén, (bf@sik.se) SIK, Institutet för Livsmedel och Bioteknik för SLL 2013

Klimatpåverkan från livsmedel. Material framtaget av Britta Florén, (bf@sik.se) SIK, Institutet för Livsmedel och Bioteknik för SLL 2013 Klimatpåverkan från livsmedel Material framtaget av Britta Florén, (bf@sik.se) SIK, Institutet för Livsmedel och Bioteknik för SLL 2013 Matens klimatpåverkan en ej försumbar del av vår totala konsumtion

Läs mer

Lektion nr 3 Matens resa

Lektion nr 3 Matens resa Lektion nr 3 Matens resa Copyright ICA AB 2011. Matens resa nu och då 1. Ta reda på: Hur kom mjölken hem till köksbordet för 100 år sedan? Var producerades den, hur transporterades och hur förpackades

Läs mer

POLICY Uttrycker ett övergripande förhållningssätt. Policyn handlar om principer och inriktningar. Exempel: Uteserveringspolicy, Livsmedelspolicy.

POLICY Uttrycker ett övergripande förhållningssätt. Policyn handlar om principer och inriktningar. Exempel: Uteserveringspolicy, Livsmedelspolicy. LIVSMEDELSPOLICY Beslutad i: KOMMUNFULLMÄKTIGE 2013-12-16 Ansvarig samt giltighetstid: Kommunledningskontoret, tillsvidare POLICY Uttrycker ett övergripande förhållningssätt. Policyn handlar om principer

Läs mer

Miljömåltider i Göteborgs Stad

Miljömåltider i Göteborgs Stad Miljömåltider i Göteborgs Stad LAGA MAT EFTER SÄSONG! I Göteborgs Stad arbetar vi för att alla måltider som serveras ska vara miljömåltider. En miljömåltid är baserad på miljömärkta råvaror, är säsongsanpassad,

Läs mer

Det finns också en utställning och ett omfattande. på www.folkhalsoguiden.se/mat.

Det finns också en utställning och ett omfattande. på www.folkhalsoguiden.se/mat. Hur hälsosam var egentligen maten du åt till lunch? Och hur påverkade den miljön? Många känner osäkerhet inför konsekvenserna av vad vi äter. Ät - modellen är ett verktyg som hjälper oss att äta hälsosamt

Läs mer

Vad ska vi äta? Elin Röös

Vad ska vi äta? Elin Röös Vad ska vi äta? Elin Röös Forskare på Sverige lantbruksuniversitet Även knuten till EPOK, Centrum för ekologisk produktion och konsumtion University of Oxford Food Climate Research Network www.fcrn.org.uk

Läs mer

http://orsa.naturskyddsforeningen.se/ Anders Claesson

http://orsa.naturskyddsforeningen.se/ Anders Claesson http://orsa.naturskyddsforeningen.se/ Anders Claesson Hur kan vi leva hållbart? Earth Hour 2014-03-29, kl. 20.30-21.30 Vad menas med hållbarhet? Tänk er en lök med 3 skal: Social hållbarhet (målet) Ekonomisk

Läs mer

Mat eller Motor. - hur långt kommer vi med vår åkermark? Martin Eriksson, Macklean Strategiutveckling 4 juli, 2013

Mat eller Motor. - hur långt kommer vi med vår åkermark? Martin Eriksson, Macklean Strategiutveckling 4 juli, 2013 Mat eller Motor - hur långt kommer vi med vår åkermark? Martin Eriksson, Macklean Strategiutveckling 4 juli, 2013 Macklean insikter 2 Rapportens konklusioner i korthet 1. Vi kan producera mat till 10 miljarder

Läs mer

Biogas till Dalarna. Torsten Gustafsson Spikgårdarnas Lantbruk

Biogas till Dalarna. Torsten Gustafsson Spikgårdarnas Lantbruk Biogas till Dalarna Torsten Gustafsson Spikgårdarnas Lantbruk Kort historia om Dala BioGas LRF tittar på förutsättningarna att göra en biogasanläggning i södra Dalarna. En förundersökning utförs av SBI

Läs mer

VÄXTHUS Regler för minskad klimatpåverkan inom växthusproduktionen

VÄXTHUS Regler för minskad klimatpåverkan inom växthusproduktionen VÄXTHUS Regler för minskad klimatpåverkan inom växthusproduktionen Inledning Detta regelverk är utformat för växthusproduktion av grönsaker, krukväxter och blomsterlök. Livsmedelskedjan står för minst

Läs mer

Klimatpåverkan från skolmåltider

Klimatpåverkan från skolmåltider Klimatsmarta måltider Klimatpåverkan från skolmåltider Livsmedelskedjans klimatgasutsläpp har beräknats stå för ca 5 % av de totala klimatgasutsläppen i Sverige, vilket gör vår livsmedelsförsörjning till

Läs mer

Livsmedelsverkets miljösmarta matval

Livsmedelsverkets miljösmarta matval Livsmedelsverkets miljösmarta matval Anna-Karin Johansson, Miljöstrateg www.slv.se se e/matomiljo Livsmedelsverket ts vision i Alla känner matgläd dje och mår bra av mat ten. Vi vill dela visionen med

Läs mer

Konsumentkronan. Analys av värdekedjan för svensk mjölk, nötkött, morötter och äpplen för Konkurrenskraftsutredningen.

Konsumentkronan. Analys av värdekedjan för svensk mjölk, nötkött, morötter och äpplen för Konkurrenskraftsutredningen. Konsumentkronan Analys av värdekedjan för svensk mjölk, nötkött, morötter och äpplen för Konkurrenskraftsutredningen 4 december, 2014 STRATEGI- OCH AFFÄRSUTVECKLING FÖR HÅLLBART VÄRDESKAPANDE Sammanfattning

Läs mer

God mat + Bra miljö = Sant

God mat + Bra miljö = Sant God mat + Bra miljö = Sant Vad vi äter spelar roll - både för hälsan och miljön! Här berättar vi mer om hur vår mat påverkar miljön och hur du själv kan bidra med dina beslut Sju smarta regler för maten

Läs mer

Det svenska jordbruket läggs ner i tysthet medan allt mer mat importeras!

Det svenska jordbruket läggs ner i tysthet medan allt mer mat importeras! amtiden r f h c o n e t a M? Vart är vi på väg Susanne Gäre Gunnar Lyckhage Det svenska jordbruket läggs ner i tysthet medan allt mer mat importeras! Sverige saknar en livsmedelsstrategi! Jordbrukarna

Läs mer

Mat, mat, mat? En fråga för WFD!

Mat, mat, mat? En fråga för WFD! SAMMANFATTNING AV FÖRELÄSNING I GÖTEBORG UTBILDNINGSDAGAR FÖR SKOLMÅLTIDSPERSONAL OCH PEDAGOGER Arrangör: Skolmatsakademin Endast text, bildmaterialet är borttaget. Helene.Wahlander@ped.gu.se Tel 031-786

Läs mer

Vad innebär egentligen hållbar

Vad innebär egentligen hållbar Cemus Centrum för miljö och utvecklingsstudier Vad innebär egentligen hållbar utveckling och varför är det viktigt? Hållbar utveckling Fick sitt genombrott vid FN:s miljökonferens i Rio 1992 då hållbar

Läs mer

MÄRKNINGAR SOM GÖR DET LÄTTARE ATT VÄLJA RÄTT

MÄRKNINGAR SOM GÖR DET LÄTTARE ATT VÄLJA RÄTT MÄRKNINGAR SOM GÖR DET LÄTTARE ATT VÄLJA RÄTT För dig som bryr dig om schysst produktion Axfood bedriver handel med dagligvaror inom detalj- och partihandeln i Sverige. Anders Strålman, vd Axfood AB Vår

Läs mer

Vad handlar miljö om? Miljökunskap

Vad handlar miljö om? Miljökunskap Vad handlar miljö om? Ekosystemtjänster Överkonsumtion Källsortering Miljöförstöring Miljöbil Miljökunskap Jorden Utfiskning Naturreservat Våra matvanor Ekologiska fotavtryck Miljöpåverkan Avfall Trängselavgift

Läs mer

UTBILDNINGSPAKET FÖR SKOLINFORMATÖRER

UTBILDNINGSPAKET FÖR SKOLINFORMATÖRER UTBILDNINGSPAKET FÖR SKOLINFORMATÖRER , De följande sidorna är en introduktion för er som vill vara med och påverka för ett en mer klimatsmart och rättvis värld. Vi börjar nu i klassrummet! Att vända sig

Läs mer

Svanenmärkning av Hotell, Restauranger och Konferenser (HRK) Fördjupningsmaterial

Svanenmärkning av Hotell, Restauranger och Konferenser (HRK) Fördjupningsmaterial Svanenmärkning av Hotell, Restauranger och Konferenser (HRK) Fördjupningsmaterial PPT slide 5: fördjupad info HRK Varför Svanen? Fem enkla skäl: Svanen är ett kostnadseffektivt verktyg i miljöarbetet.

Läs mer

FAKTA OM MATEN SOM SLÄNGS!

FAKTA OM MATEN SOM SLÄNGS! FAKTA OM MATEN SOM SLÄNGS! * Man slänger mat för flera miljarder kronor i Sverige varje år. * Räknar man hela Europas matsvinn så kastar vi så mycket att en yta lika stort som landet Belgien odlas helt

Läs mer

Koldioxid Vattenånga Metan Dikväveoxid (lustgas) Ozon Freoner. Växthusgaser

Koldioxid Vattenånga Metan Dikväveoxid (lustgas) Ozon Freoner. Växthusgaser Växthuseffekten Atmosfären runt jorden fungerar som rutorna i ett växthus. Inne i växthuset har vi jorden. Gaserna i atmosfären släpper igenom solstrålning av olika våglängder. Värmestrålningen som studsar

Läs mer

Nyblivna föräldrar om ekologiska livsmedel

Nyblivna föräldrar om ekologiska livsmedel Hållbar utveckling Nyblivna föräldrar om ekologiska livsmedel Tekla Mattsson.9c Gunnesboskolan 2010-05- 21 Innehållsförteckning: Inledning...3 Bakgrund...3 Syfte/ frågeställning...4 Metod...4 Hypotes...4

Läs mer

Hur mycket jord behöver vi?

Hur mycket jord behöver vi? Lärarhandledning Hur mycket jord behöver vi? Ett arbetsmaterial för gymnasiets naturkunskap från Sveriges lantbruksuniversitet 1 Bra att veta Målsättningen är att eleverna ska: - förstå hur marken som

Läs mer

Klimatsmart mat måste alla bli vegetarianer?

Klimatsmart mat måste alla bli vegetarianer? Klimatsmart mat måste alla bli vegetarianer? Karin Sahlström Miljösmart EKOMAT så klart! EKOMAT Hållbar utveckling - Brundtlandkommissionen 1987 Klimatsmart EKOMAT så klart! EKOMAT Hållbar utveckling eller

Läs mer

En presentation av: Elin Rydström Ekologisk Lantbrukare utanför Stockholm och styrelseledamot i Ekologiska Lantbrukarna i Sverige

En presentation av: Elin Rydström Ekologisk Lantbrukare utanför Stockholm och styrelseledamot i Ekologiska Lantbrukarna i Sverige En presentation av: Elin Rydström Ekologisk Lantbrukare utanför Stockholm och styrelseledamot i Ekologiska Lantbrukarna i Sverige Kort om mig och gården Den svenska ekomarknaden går som tåget Forskarkritik

Läs mer

Klimatförändringarna angår oss alla

Klimatförändringarna angår oss alla OM mat och klimat 1 2 Klimatförändringarna angår oss alla och många efterlyser enkla tips att använda i vardagen. Här kommer tips om 10 enkla, men betydelsefulla klimatval när du handlar, lagar och äter

Läs mer

MILJÖMÅL: ETT RIKT VÄXT- OCH DJURLIV

MILJÖMÅL: ETT RIKT VÄXT- OCH DJURLIV MILJÖMÅL: ETT RIKT VÄXT- OCH DJURLIV Lektionsupplägg: Faller en, faller alla? Varför är det så viktigt med en mångfald av arter? Vad händer i ett ekosystem om en art försvinner? Låt eleverna upptäcka detta

Läs mer

Effektivt och uthålligt ekologiskt jordbruk.

Effektivt och uthålligt ekologiskt jordbruk. Effektivt och uthålligt ekologiskt jordbruk. Erfarenheter från en mindre försöksgård i Uppland. Kristina Belfrage Mats Olsson 5 km Matproduktionen i framtiden Minskad tillgång på areal : konkurrens

Läs mer

Människan, resurserna och miljön

Människan, resurserna och miljön Människan, resurserna och miljön Hålbar utveckling "En hållbar utveckling tillfredsställer dagens behov utan att äventyra kommande generationers möjligheter att tillfredsställa sina behov." http://www.youtube.com/watch?v=b5nitn0chj0&feature=related

Läs mer

Bilaga till prospekt. Ekoenhets klimatpåverkan

Bilaga till prospekt. Ekoenhets klimatpåverkan Utkast 2 Bilaga till prospekt Ekoenhets klimatpåverkan Denna skrift syftar till att förklara hur en ekoenhets etablering bidrar till minskning av klimatpåverkan som helhet. Eftersom varje enhet etableras

Läs mer

Svanenmärkning av Dagligvaruhandeln. Fördjupningsmaterial

Svanenmärkning av Dagligvaruhandeln. Fördjupningsmaterial Svanenmärkning av Dagligvaruhandeln Fördjupningsmaterial PPT slide 5: fördjupad info Dagligvaruhandeln Varför Svanen? Fem enkla skäl: Svanen är ett kostnadseffektivt verktyg i miljöarbetet. Det spar inte

Läs mer

Vad är målbilder för LRF Skåne?

Vad är målbilder för LRF Skåne? LRF Skåne De hållbara gröna näringarna i Skåne 2020 ARBETSMATERIAL Sid 1 Lantbrukarnas Riksförbund Utkast 2010-02-28 Vad är målbilder för LRF Skåne? - Måla upp olika scenarior för företag inom de gröna

Läs mer

Biobränsle. Biogas. Cirkulär ekonomi. Corporate Social Responsibility (CSR) Cradle to cradle (C2C)

Biobränsle. Biogas. Cirkulär ekonomi. Corporate Social Responsibility (CSR) Cradle to cradle (C2C) Biobränsle X är bränslen som har organiskt ursprung, biomassa, och kommer från de växter som lever på vår jord just nu. Exempel på X är ved, rapsolja, biogas och vissa typer av avfall. Biogas Gas som består

Läs mer

Välkommen till Kristianstad The Biogas City

Välkommen till Kristianstad The Biogas City Välkommen till Kristianstad The Biogas City Där vi samarbetar för att skapa en mer lönsam biogasbransch VD Krinova Incubator & Science Park Foto Biosfärkontoret Sven-Erik Magnusson Välkommen till Kristianstad

Läs mer

Livsmedelsverket Rådgivningsavdelningen Rådgivningsenheten Å Brugård Konde Dnr 2014/40985. Remissyttrande: Uppdaterade svenska kostråd

Livsmedelsverket Rådgivningsavdelningen Rådgivningsenheten Å Brugård Konde Dnr 2014/40985. Remissyttrande: Uppdaterade svenska kostråd 2015-01-31 Livsmedelsverket Rådgivningsavdelningen Rådgivningsenheten Å Brugård Konde Dnr 2014/40985 Remissyttrande: Uppdaterade svenska kostråd SvDH:s synpunkter på remissen: Svensk Dagligvaruhandel har

Läs mer

2. MILJÖKONSEKVENSER AV MÅL I AVFALLSPLANEN

2. MILJÖKONSEKVENSER AV MÅL I AVFALLSPLANEN Bilaga till avfallsplaneförslag 2009-09-07 Miljökonsekvensbeskrivning Avfallsplan för Skellefteå kommun BAKGRUND Enligt bestämmelser i miljöbalken (1998:808), kap 6 samt föreskrifter från Naturvårdsverket

Läs mer

2012-02- 01. Innehåll

2012-02- 01. Innehåll Innehåll Principer för ekologiskt lantbruk Rötning för produktion av biogas och biogödsel Effekter på växtodlings- och djurgårdar Rötning och grunder för ekologiskt lantbruk Slutsatser Andersson & Edström,

Läs mer

Köttindustrin och hållbar utveckling

Köttindustrin och hållbar utveckling Köttindustrin och hållbar utveckling Hållbar matproduktion innebär att vi producerar mat så att alla kan äta sig mätta utan att förstöra miljön eller framtida generationers möjligheter att äta sig mätta.

Läs mer

En kost med större andel vegetabilier En hållbar framtida kost innehåller två tredjedelar

En kost med större andel vegetabilier En hållbar framtida kost innehåller två tredjedelar Hållbar och lokal matproduktion. Djurens välbefinnande och naturens kretslopp spelar en mycket större roll. Jordbruket har anpassats till hållbarhet och matproduktionen är mer lokal. En kost med större

Läs mer

Policy för hållbar utveckling och mat. för Malmö stad

Policy för hållbar utveckling och mat. för Malmö stad Policy för hållbar utveckling och mat för Malmö stad Innehåll: Matens betydelse mer än ett mål mat sid 5 Policy för hållbar utveckling och mat sid 9 Från policy till verklighet sid 27 Matens betydelse

Läs mer

Framtidens livsmedel - Hållbara kretslopp

Framtidens livsmedel - Hållbara kretslopp Framtidens livsmedel - Hållbara kretslopp 2015-06-23 Henrik Nyberg Int NN 2014-02-10 1 Förändrade behov och beteende från konsumenter ställer nya krav på framtidens mat Nuläge: Import av fisk och grönsaker

Läs mer

Eko-målet. På lördag är det dags igen!!! med siktet på en hållbar utveckling. GRUNDAD 2006 NR 29 Maj 2014

Eko-målet. På lördag är det dags igen!!! med siktet på en hållbar utveckling. GRUNDAD 2006 NR 29 Maj 2014 Eko-målet med siktet på en hållbar utveckling GRUNDAD 2006 NR 29 Maj 2014 På lördag är det dags igen!!! Ekomatsligan 2013 Ludvika nu på plats 38 Våra ekologiska varor: Vetemjöl Havregryn Mjölk Filmjölk

Läs mer

Kostchef Sara Ekelund Antagen i Kommunfullmäktige 2013-05-22 26 DEN GODA MÅLTIDEN I DALS-EDS KOMMUN

Kostchef Sara Ekelund Antagen i Kommunfullmäktige 2013-05-22 26 DEN GODA MÅLTIDEN I DALS-EDS KOMMUN DEN GODA MÅLTIDEN I DALS-EDS KOMMUN BAKGRUND Den goda måltiden är riktlinjer för en god kvalitet på den mat och de måltider som erbjuds inom de verksamheter Dals-Eds kommun ansvarar för. Den goda måltiden

Läs mer

Organisation Kvalitet

Organisation Kvalitet 1(6) 2(6) I Svedala kommun är maten alltid viktig. Mat tillhör livets glädjeämnen och angår oss alla, den har stor betydelse ur många aspekter. Den är helt nödvändig, i rätt mängd och rätt sammansättning,

Läs mer

Ägg är klimatsmart mat Fakta om äggets klimat- & miljöpåverkan. Fakta om ägg från Svenska Ägg

Ägg är klimatsmart mat Fakta om äggets klimat- & miljöpåverkan. Fakta om ägg från Svenska Ägg Ägg är klimatsmart mat Fakta om äggets klimat- & miljöpåverkan Fakta om ägg från Svenska Ägg Sammanfattning Att äta ägg är både klimatsmart och belastar miljön mindre än många andra animaliska livsmedel.

Läs mer

Mer information om arbetet med livsmedelsstrategin finns på www.rfkl.se/livsmedel samt i Facebook-gruppen Livsmedelsstrategi för Kalmar län.

Mer information om arbetet med livsmedelsstrategin finns på www.rfkl.se/livsmedel samt i Facebook-gruppen Livsmedelsstrategi för Kalmar län. Detta är en sammanfattning av det material som tagits fram inför rådslaget om Kalmar läns livsmedelsstrategi, vilket äger rum den 20 maj 2015. Förutom denna sammanfattning innehåller underlaget följande

Läs mer

Produktion - handel - transporter

Produktion - handel - transporter Produktion - handel - transporter Kunskapskrav E C A Eleven kan undersöka var olika varor och tjänster produceras och konsumeras, och beskriver då enkla geografiska mönster av handel och kommunikation

Läs mer

Förändrade behov och beteende från konsumenter ställer nya krav på framtidens mat

Förändrade behov och beteende från konsumenter ställer nya krav på framtidens mat Klimatsmart kretsloppsbaserad produktion av fisk och grönsaker 2015-01-27 Henrik Nyberg Int NN 2014-02-10 1 Förändrade behov och beteende från konsumenter ställer nya krav på framtidens mat Nuläge: Import

Läs mer

» tydlig ursprungsmärkning och innehållsmärkning av livsmedel

» tydlig ursprungsmärkning och innehållsmärkning av livsmedel SMMI STORA PARTIENKÄTEN 2014 Personnamn är utsatta i de fall där en specifik person i partiet varit huvudansvarig för enkätsvaren. Centerpartiet Roger Tiefensee (C), riksdagens miljö- och FRÅGA 1: Vilka

Läs mer

Klimat och Energimål

Klimat och Energimål Klimat och Energimål Förslag på klimat- och koldioxidutsläppsmål, samt mål för andel förnybar energi för Göteborgsregionen år 2050 och 2100 Johan Swahn Projekt Göteborg 2050 Fysisk resursteori Chalmers/Göteborgs

Läs mer

Energieffektiv meny för ett hållbart Göteborg 2050

Energieffektiv meny för ett hållbart Göteborg 2050 Energisystem ht 03 Göteborgs universitet 2004-01-13 Energieffektiv meny för ett hållbart Göteborg 2050 Erik Bäck Sini Jaakkola Michael Kööhler Handledare: Elin Löwendahl Sammanfattning Avsikten med denna

Läs mer

GÖTEBORG 2050 GÖTEBORG 2050. Kick-off Göteborg 2050, Elyseum, 14/10 2004. www.goteborg2050.nu

GÖTEBORG 2050 GÖTEBORG 2050. Kick-off Göteborg 2050, Elyseum, 14/10 2004. www.goteborg2050.nu www.goteborg2050.n u Projektet Göteborg 2050 Johan Swahn och Elin Löwendahl, Chalmers Hans Eek, Göteborg Energi Pia Sundh Projektet Intressenter och finansiärer Göteborg Energi Byggforskningsrådet / Formas

Läs mer

Bra mat en fråga om obligatorisk ursprungsmärkning

Bra mat en fråga om obligatorisk ursprungsmärkning Maj 2006 Bra mat en fråga om obligatorisk ursprungsmärkning Rapport inför miljöpartiets kongress 25-28 maj Innehåll Inledning. 3 Om ursprungsmärkning.. 5 Om betydelsen av att kunna göra medvetna val..

Läs mer

Korta fakta om vatten på flaska och miljön

Korta fakta om vatten på flaska och miljön Korta fakta om vatten på flaska och miljön Vatten på flaska är en utmärkt dryck, som passar i de flesta situationer. Det är gott, det är naturligt och det är hälsosamt. På senare år har dock flaskvatten

Läs mer

Livsmedelsföretagens hållbarhetsarbete MARIE SÖDERQVIST VD LIVSMEDELSFÖRETAGEN

Livsmedelsföretagens hållbarhetsarbete MARIE SÖDERQVIST VD LIVSMEDELSFÖRETAGEN Livsmedelsföretagens hållbarhetsarbete MARIE SÖDERQVIST VD LIVSMEDELSFÖRETAGEN VILKA ÄR VI? Livsmedelsföretagen är branschoch arbetsgivarorganisationen för livsmedelsföretag i Sverige. 850 medlemsföretag

Läs mer

GMO på världsmarknaden

GMO på världsmarknaden GMO på världsmarknaden En marknadsöversikt för genetiskt modifierade organismer, GMO en kortversion USA, Argentina, Brasilien, Kanada, Kina, Indien, Paraguay och Sydafrika är de länder som producerar mest

Läs mer

INGÅR SOM BILAGA TILL RÅD & RÖN NR 10, DECEMBER 2006. Etikguiden. Att göra etiska köp

INGÅR SOM BILAGA TILL RÅD & RÖN NR 10, DECEMBER 2006. Etikguiden. Att göra etiska köp INGÅR SOM BILAGA TILL RÅD & RÖN NR 10, DECEMBER 2006 Etikguiden Att göra etiska köp Detta häfte följer med som bilaga i Råd & Rön nr 10/06. Chefredaktör och ansvarig utgivare: Carina Lundgren Text: Emma

Läs mer

Innovate.on. Bioenergi. störst betydelse för att EUs klimatmål ska uppnås

Innovate.on. Bioenergi. störst betydelse för att EUs klimatmål ska uppnås Innovate.on Bioenergi störst betydelse för att EUs klimatmål ska uppnås Förnybar energi som minskar utsläppen Bioenergi är en förnybar energiresurs som använder som bränsle. Utvecklingen av förnybar energi

Läs mer

Korta fakta om vatten på flaska och miljön

Korta fakta om vatten på flaska och miljön Korta fakta om vatten på flaska och miljön Vatten på flaska är en utmärkt dryck, som passar i de flesta situationer. Det är gott, det är naturligt och det är hälsosamt. På senare år har dock flaskvatten

Läs mer

Råvaror - resultat och diskussion

Råvaror - resultat och diskussion Metod Livsmedelsproduktionen i Sverige svarar för en ansenlig del av Sveriges totala miljöpåverkan. Sammantaget står hela livsmedelskedjan för ca 50 % av övergödningen, 28 % av växthusgaserna och 20 %

Läs mer

2. Uppgifter om livsmedelsföretagaren, anläggningen/primärproduktionsplatsen: Livsmedelsföretagarens namn (sökanden):

2. Uppgifter om livsmedelsföretagaren, anläggningen/primärproduktionsplatsen: Livsmedelsföretagarens namn (sökanden): Insänds till Länsstyrelsen i ditt län 1 (5) 1. Anmälan för registrering av livsmedelsanläggning i primärproduktionen Nyanmälan Ändring Avregistrering 2. Uppgifter om livsmedelsföretagaren, anläggningen/primärproduktionsplatsen:

Läs mer

MAT OCH HÄLSA. Hem- och konsumentkunskap år 8

MAT OCH HÄLSA. Hem- och konsumentkunskap år 8 MAT OCH HÄLSA Hem- och konsumentkunskap år 8 Mål med arbetsområdet Kunna namnge de sex näringsämnena och veta vilka som ger oss energi Ha kännedom om begreppet energi; vad det behövs för, vilka mått som

Läs mer

Hållbar utveckling vatten

Hållbar utveckling vatten Hållbar utveckling vatten med Adam & Alen lulz 1 Innehållsförteckning Pedagogisk planering s. 3 Drickadagboken s. 4 Virtuellt vatten vår osynliga vattenförbrukning s. 5 Elevuppgift s. 9 Kranvatten s. 10

Läs mer

Jag en individuell idrottare. 4. Samla energi för bättre prestation

Jag en individuell idrottare. 4. Samla energi för bättre prestation 4. Samla energi för bättre prestation Det är samspelet mellan träning, vila, mat och dryck som gör att du får tillräcklig energi för att prestera bättre. Glömmer du något av detta kan du aldrig prestera

Läs mer

Korta fakta om vatten på flaska och miljön

Korta fakta om vatten på flaska och miljön Korta fakta om vatten på flaska och miljön Vatten på flaska är en utmärkt dryck, som passar i de flesta situationer. Det är gott, det är naturligt och det är hälsosamt. Du är ingen miljöbov för att du

Läs mer

Livsmedelsindustrin i Sverige efter EU-inträdet. Carl Eckerdal, Chefekonom, Li

Livsmedelsindustrin i Sverige efter EU-inträdet. Carl Eckerdal, Chefekonom, Li Livsmedelsindustrin i Sverige efter EU-inträdet Carl Eckerdal, Chefekonom, Li Maten på våra bord är inte bara fullkomligt livsnödvändig den försörjer 1 av 10 svenskar Från ax till gör det själv kassan

Läs mer

Förnybar energi och självförsörjning på gården. Erik Steen Jensen Jordbruk Odlingssystem, teknik och produktkvalitet SLU Alnarp

Förnybar energi och självförsörjning på gården. Erik Steen Jensen Jordbruk Odlingssystem, teknik och produktkvalitet SLU Alnarp Förnybar energi och självförsörjning på gården Erik Steen Jensen teknik och produktkvalitet SLU Alnarp Innehåll Bakgrund Ekologisk jordbruk, uthållighet och funktionell integritet Möjligheter och tilltag

Läs mer