Årsredovisning 2009 Krokoms kommun

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Årsredovisning 2009 Krokoms kommun"

Transkript

1 Årsredovisning 2009 Krokoms kommun 1

2 Innehållsförteckning Politiska ledningens kommentar 3 Kommunfullmäktiges vision/ 4 Kommunens övergripande 5 Kommunchefens kommentar 6 Organisation/kommunfakta/fakta 6-7 Barn- och utbildningsnämnd 8-11 Barnomsorg, skola, 8-9 Bibliotek, Idrott och kultur Socialnämnd IFO, integration, arbetsmarknad Äldreomsorg, Resurspool, LSS Samhällsbyggnadsnämnd Bygg- och miljönämnd 19 Kommunstyrelse Näringslivsavdelning 20 Administrativ avdelning Överförmyndarnämnd 24 Valnämnd 24 Bildgalleri 25 Revision 26 Gemensam nämnd för upphandling 27 Jämtlands Gymnasieförbund 28 Norra Jämtlands Räddningstjänstförbund 29 Personalekonomisk redovisning Krokomsbostäder och koncernen 35 Ekonomisk översikt Investering och avyttring 39 Resultaträkning kommunen och koncernen 40 Balansräkning kommunen och koncernen 41 Kassaflödesanalys 42 Noter Driftsredovisning 48 Redovisningsprinciper 49 Revisionsberättelse Ord och begreppsförklaring baksida 52 2

3 2009 var ett turbulent år. Hela världen drabbades av en finanskris och en enorm konjunkturnedgång. Även i Krokoms kommuns ekonomi och verksamheter avspeglades det. Prognoserna för skatteintäkterna för 2009 sjönk varje månad under hela våren. I maj såg de ekonomiska läget så bekymmersamt ut att kommunstyrelsen beslutade om ett åtgärdsprogram för att minska utgifterna under innevarande år, skatteintäkterna hade då sjunkit med över 16 miljoner kronor. Kommunens mål att nå ett bokslutsresultat med två procent överskott, cirka 18 miljoner kronor, såg ut att bli helt omöjligt att klara. Ett nollresultat var i maj 2009 det viktigaste. Nämnderna antog den ekonomiska utmaningen och har på ett mycket bra sätt hanterat den ekonomiska situationen. Alla verksamheter, barn och utbildning, samhällsbyggnad, verksamheterna under kommunstyrelsen; näringsliv, personal och service har bidragit och vänt på alla kronor samtidigt som verksamheterna har utvecklats och kvalitetsarbetet förstärkts. Den enda nämnd som inte fick ekonomiska sparkrav var socialnämnden, det befarades ett ökat tryck på försörjningsstödet. Ännu ett framgångsrikt år När vi summerar 2009 kan vi konstatera att det blev ytterligare ett framgångsrikt år för Krokoms kommun. Befolkningen fortsätter att öka. Vid det senaste årsskiftet var vi invånare. Många familjer väljer att flytta in och bygga och bo i Krokom. I södra Ås har villatomter sålts i raketfart, både etapp ett och två i Sånghusvallen är i stort sett slutsålda. Skola och barnomsorg arbetar med kvalitetsutveckling och kvalitetssäkring. I Sveriges Kommuner och Landstings öppna jämförelser av skolor, kom Krokoms kommun på 27:e plats av 290 kommuner, när det gäller elever som uppnått målen i samtliga ämnen. Ett mycket fint resultat och medvetet arbete i våra skolor. Det är fortfarande många små barn i kommunen. Därför har barnomsorgen byggts ut och från 1 januari 2009 infördes också ett vårdnadsbidrag. Krokoms kommun är, beträffande den demografiska sammansättningen av befolkningen, olik de flesta andra inlandskommuner. De största förändringarna har genomförts inom socialnämndens verksamhetsområde. Efter utredningar och beslut har Solbacka särskilda äldreboende och hemtjänsten i Föllinge fått ny huvudman. Förenade Care driver verksamheten där från oktober. Kommunen har tagit steget, nu kan vi jämföra vår egen verksamhet med andra och vi är överens om att hålla hög kvalité. Utredning om att införa lagen om valfrihetsystem, LOV pågår. Lagen ger möjlighet för de, som beviljats hemtjänst, själva ska kunna välja vem som ska utföra hemtjänsten. Utredningen om hur det kan och ska genomföras, är klar under våren Förslaget föreläggs Kommunfullmäktige för beslut om att införa LOV från och med hösten Kommunfullmäktige har också under året tvingats till några svåra beslut; sammanläggning av skolorna i Västbygden/Alsen till Hov skola i Alsen och att Ytteråns skola flyttas till Nälden, samt minskat antalet platser på särskilda boenden genom nedläggning av Spinnrocken i Nälden. Det är verksamhetsförändringar som är tuffa vid genomförandet men som vi är övertygade om att de i förlängningen ger förutsättningar för bättre kvalité för barnen i skola samt för de äldre och funktionshindrade. Näringslivutveckling är viktig för kommunen För både samhällets och kommunens utveckling är utvecklingen av näringslivet mycket betydelsefull. Vi kan glädjas åt att företagen i vår kommun varit mycket framgångsrika och klarat den finansiella krisen bra. Det vill vi gratulera företagarna till. Ett nära samarbete mellan näringsliv och kommunen är fortsatt viktigt. Arbetet i de stora projekten som kommunen fick beviljade under 2008 har börjat visa resultat. Några exempel är: Föllinge Allaktivitetshall, invigdes 6 juni med aktiviteter, middag och dans för flera hundra deltagare. Hallen är nu i centrum. Den är en motor för företagsutveckling och aktiviteter i Föllingebygden. Politiska ledningens kommentarer GIM-projektet (Gränsfjäll i Mittnorden) har startat med en rad delprojekt. Målet att hejda befolkningsminskningen och på sikt öka befolkningen kräver tålmodigt arbete över längre tid. Under året har kommunens lokalvårdsverksamhet prövats i en offentlig upphandling, för att säkerställa kvalitet och effektivitet. Resultatet blev att kommunens lokalverksamhet är så bra att den även fortsättningsvis ska bedrivas i egen regi och att antalet tjänster minskats i den egna organisationen. Sju nya förskoleavdelningar har byggts under året för att möta ett ökat barnantal i förskolan och några tillfälliga lokaler har kunnat avvecklas. Trots den kännbara lågkonjunkturen har glädjande nog den första sålda tomten börjat bebyggas på handels- och industriområdet Åsbacken. För att underlätta för kommande utveckling i hela kommunen har beslut fattats om att starta en kommunövergripande översiktsplanering. Sedan några år pågår ett länsövergripande arbete med att ta fram översiktsplaner för vindkraft i länets kommuner. I Krokoms kommun utförs arbetet av stadsarkitekten. Samrådsmöten har hållits i bygderna och synpunkter för och emot har framkommit och behandlats. Vi beräknar att översiktsplanen ska kunna antas av Kommunfullmäktige den 29 september Under många år har kommunen arbetat med att sänka sjukfrånvaron och förbättra arbetsmiljön. Arbetet har under året koncentrerats i ett projekt Pilotmodell för företagshälsovård i Jämtlands län. Avslutningsvis konstaterar vi att det ekonomiskt turbulenta året 2009 avslutades bra. Verksamheterna har redovisat goda resultat och ekonomiskt helt uppfyllt kommunstyrelsens krav. Med de extraordinära statsbidrag som kommunen i slutet av året, blev det ekonomiska resultatet utifrån förutsättningarna storartat, plus 21,4 miljoner kronor. 3 På bilden från vänster: Maria Söderberg (C), Göte W Swén (M), Agneta Gabrielsson (FP), Anne Catrine Hedman (KD), Owen Laws (MP) Maria Söderberg (C) kommunstyrelsens ordförande Göte W Swén (M) kommunstyrelsens vice ordförande Owen Laws (MP) Anne Catrine Hedman (KD) Agneta Gabrielsson (FP)

4 Kommunfullmäktiges vision och mål Via information i Krokom idag och i lokala medier påminns våra invånare om att de kan delta vid - och ställa frågor om hög- eller dagsaktuella frågor till ledamöterna vid allmänhetens frågestund, som är en stående punkt på fullmäktiges sammanträden. Krokoms kommun är en välmående kommun i balans med miljö, människor och ekonomi Kommunfullmäktiges inriktningsmål Medborgare Krokoms kommun är en trygg och säker kommun att leva, arbeta och åldras i. Barnkonventionen är grunden för kommunens arbete för barn och ungdomar i hem, skola och på fritiden. Den lokala demokratin är väl förankrad genom ömsesidig information och dialog med kommuninvånare till exempel genom medborgarförslag, medborgarcaféer och besök på kommunens skolor. God tillgång till kulturella arenor och andra fritidsaktiviteter skapar hög livskvalitet Tillväxt och utveckling Naturhänsyn och kretsloppstänkande iakttas i kommunens alla verksamheter. Kommunens miljöpolicy och övergripande miljömål är ett stöd för arbetet för en hållbar utveckling och god livsmiljö Kommunen tillgodoser kommuninvånares, företagares och infllyttares önskemål om bostäder, tomtmark och arbetsplats/industrimark Vi ger förutsättningar för hållbar utveckling och tillväxt i kommunen och regionen Medarbetare Kommunen är en attraktiv och ansvarskännande arbetsgivare Ekonomi Kommunens resurser används på ett kostnadseffektivt sätt Samarbete med länets kommuner ger hög kvalitet på länsgemensamma verksamheter Kommunfullmäktiges presidium: Ordförande Elisabeth Friberg (C) 1:e vice ordförande Göte Norlander, (C) 2:e vice ordförande Mi Bringsaas, (S) Dialog med kommuninvånarna Arbetet med att förbättra arbetsformerna för fullmäktige pågår fortlöpande, liksom arbetet med att hitta former för att underlätta dialogen med våra kommuninnevånare. Radiosända möten Ordinarie fullmäktigemöten direktsänds via Radio Krokom och kan också avlyssnas via Radio Krokoms hemsida. Allmänhetens frågestund Via information i Krokom idag och i lokala medier påminns våra invånare om att de kan delta vid - och ställa frågor om hög - eller dagsaktuella frågor till ledamöterna vid allmänhetens frågestund, som är en stående punkt på fullmäktiges sammanträden. Medborgarförslag En annan möjlighet för kommuninvånarna att vara med och påverka är att lämna in medborgarförslag. Ett medborgarförslag ska vara skriftligt och undertecknat av en eller flera personer. Namnförtydligande, adress och telefonnummer ska anges. Under 2009 har ett medborgarförslag kommit in. Det handlade om den nya skolan i Ås. Kommunfullmäktige Efter valet 2006 fick fullmäktige följande sammansättning: Kvinnor Män Centerpartiet 6 6 Moderata samlingspartiet 2 4 Folkpartiet liberalerna 1 0 Kristdemokraterna 1 1 Miljöpartiet de gröna 1 2 Socialdemokraterna 8 9 Vänsterpartiet 2 2 Antal ledamöter Medborgar- och skolcaféer 2009 har medborgarcaféer hållits på två orter; i Kälom 26 mars och på Rödön 13 oktober. Barnkonventionsgruppen har utarbetat ett Program för barn- och ungdomsinflytande i Krokoms kommun. Det antogs av fullmäktige 8 december 2009 och kommande skolcaféer ska utformas utifrån programmet. Vänortskontakter Vänortskommunen Haninge besökte oss, 2 3 april. Programmet bestod bland annat av besök på Eldrimner, Resurscentrum för småskalig livsmedelsförädling och Rösta mejeri. Trångsviksbolaget talade om entreprenörskap. Våra besökare fick också veta mer om Fria Föllinge och GIM projektet, ett mittskandinaviskt regionprojekt där Krokoms och Strömsunds kommun på svenska sidan och Lierne och Röjrvik på norska sidan gränsen ingår. Fortsatt vänortssammarbete var en annan punkt i programmet. I Åkersjön arrangerades en minimässa där ett tiotal småföretagare visade upp en liten del av vad som tillverkas och vidareförädlas i Krokoms kommun. Partierna C, M, FP, KD och MP bildade kommunallians och övertog regeringsmakten i kommunen. Socialdemokraterna och Vänsterpartiet bildade opposition. 4

5 Kommunens övergripande mål utifrån fyra perspektiv Målstyrning Inför 2009 finns nya mål framtagna för hela kommunen på övergripande nivå. Dessa är indelade i fyra perspektiv. Nämnderna mål ska sortera i samma perspektiv för att få en sammanhållen målstruktur. För 2009 har dock nämnderna satt sina mål innan de omarbetade övergripande målen fanns. Därför är det svårt att med hjälp av dessa dra några slutsatser om eventuell måluppfyllelse för de övergripande målen. I delårsrapporten fanns en sammanställd redovisning, där respektive nämnds mål var sorterade i de fyra perspektiven. För vissa av nämndernas mål fanns även kommentarer om eventuell måluppfyllelse. I bokslutet utelämnas sammanställningen då det finns en risk att den mer vilseleder än ger indikationer på måluppfyllelse. För kommentarer kring mål på nämndsnivå hänvisas till respektive nämnds avsnitt i årsredovisningen. Redovisning och uppföljning av de finansiella målen redovisas i avsnittet Ekonomisk översikt (sid ). Medborgare Dialog och ömsesidig information leder till förbättringar, stärkt demokrati och ett gott samarbete mellan idéelll, privat och offentlig verksamhet. Tillväxt och utveckling Vi samverkar med kommuninnevånare, företagare och inflyttare för att tillgodose behov av infrastruktur, bostäder, tomtmark, arbetskraft, utbildning och service. Medarbetare Medarbetarna känner delaktighet, stolthet och glädje. Tillsammans skapar vi hälsofrämjande arbetsplatser. Målet är högst sju procent sjukfrånvaro år Vi har arbetsplatser med villkor som främjar jämställdhet och mångfald. Ekonomi Vi når god ekonomisk hushållning genom bred delaktighet och kunskap Resultatet uppgår till minst två procent av intäkterna. Likviditeten motsvarar minst en månads personalkostnader. Soliditeten/egenfinansieringen är minst 44 procent. 5

6 Kommunchefen har ordet Det år som nu redovisas, präglas till stor del av ekonomisk osäkerhet beroende på läget i världen och Sverige. Prognoserna avlöste varandra, både ekonomiska sådana och verksamhetsrapporter. Ekonomiavdelningen och förvaltningarna har under året trots allt utfört ett mycket kvalificerat och beundransvärt arbete med att leverera ett utmärkt plusresultat på 21,4 miljoner kronor. Stort tack till alla medarbetare! Krokoms kommun ligger fortfarande i framkant i länet och jag kan glädjas åt den framförhållning som tidigare politiker visat genom förvärv av markområden som nu kan bebyggas och ge kommunen en ökande befolkning. Bygglovsansökningarna har strömmat in till kommunens bygg- och miljöavdelning i en aldrig tidigare omfattning. Barnomsorgs- och skolverksamheten utökas och nya avdelningar och skolor har fått klartecken att färdigställas under året. Förenta Nationernas barnkonvention är väl förankrad i verksamheter och nämnder även om detaljerna inte beskrivs i nämndernas årsberättelser. Jag vill särskilt peka på det viktiga arbetet med det förebyggande mobbingprogrammet Olweus som genomförs i kommunens samtliga skolor. Tydliga riktlinjer och uppföljande arbete för barnens bästa kännetecknar en långsiktig strategi för att motverka mobbing. Krokoms kommun har under året lagt ut äldreomsorg och hemtjänst i Föllinge på entreprenad. Det är en politisk inriktning som socialförvaltningen upphandlat och genomfört. Vuxenutbildningen är sedan tidigare till viss del utlagd på entreprenad. Företagens möjligheter att utvecklas är en avgörande faktor för kommunens fortsatta positiva utveckling. Företagen i kommunen var 2009 på topplacering i Sverige med bronsplats i resultat-, omsättningsökning och kreditvärdighet baserad på bolagens årsredovisningar. När jag nu avslutar det sista redovisningsåret som kommunchef i Krokoms kommun, är det med stolthet och glädje jag konstaterar att Krokom som varumärke är starkt. Elisabet Sjöström Kommunchef Befolkningsförändring , per 31 december År Folkmängd Födelse- Flyttnings- Antal överskott överskott Män Kvinnor Siffror hämtade ur SCB-fakta 2009 Folkmängd ålder/kön 2009 Män Kvinnor Ålder Antal % Antal % , , , , , , , , , , , , , , , ,4 Totalt Folkmängd tätort, per 30 juni Krokomstätort Dvärsätts tätort Sandnäset Näldens tätort Vaplan Ytteråns tätort Aspås tätort Ås tätort med omg Ås,Byn och Sem Laxsjö Föllinge tätort Änge tätort Kaxås Trångsviken tätort

7 Organisation och kommunfakta Flyttningar 2008 Män Kvinnor Antal inflyttningar fr övr kommuner i länet från övriga län från utlandet Därav år Antal utflyttningar till övr kommuner i länet till övriga län till utlandet Därav år Flyttningsnetto 4-24 Kommunalskatt 2009 Total skattesats 33,12 därav till kommun 22,52 Pendling Män Kvinnor Inpendling från övriga kommuner i länet från övriga län Utpendling till övriga kommuner i länet till övriga län Nettopendling Antal i åldern 16 år och däröver Arbetssökande Andel (%) av alla i resp åldersgrupp Kommunen Länet M Kv Tot M Kv Tot mars år Öppet arbetslösa Progr m aktivitetsstöd Därav år Antal år mars år Öppet arbetslösa Progr m aktivitetsstöd Därav år Antal år

8 Barn- och utbildningsnämnd Krokoms kommuns framgångsrika skolor utmanar och formar framtiden. Ekonomiskt resultat Barn och utbildning redovisar ett överskott på drygt 5,5 miljoner kronor. Av dessa lämnas 2,0 miljoner kronor tillbaka på grund av ej uppnådd volymökning av barn under året, 2 miljoner kronor var kravet på besparing för året. Resterande del är överskott på vårdnadsbidraget med 0,4 miljoner kronor, 0,6 miljoner kronor är ökade intäkter på barnomsorg. Övrigt överskott är livsmedel i skolbarnomsorg och ej utnyttjad dagbarnvårdarresurs. Verksamheten Barn och utbildningsnämnden ansvarar för barnomsorg, grundskola, grundsärskola, bibliotek, kultur, kulturskola och idrott. Nämndens uppdrag är att ge våra yngsta medborgare en god och uppskattad omsorg och utbildning så att de är rustade för att möta framtiden, samt att skapa ett kulturellt och idrottsligt klimat i kommunen som är varierande och tillgängligt för samtliga medborgare. Året som gått har inneburit både med- och motgångar. Lågkonjunkturen har gett sig till känna och arbete har pågått för att anpassa verksamheterna till rådande förhållande. I det arbetet fyller barnchecken en viktig funktion och används vid alla nämndsbeslut. Den ökade inflyttningen till kommunen har bland annat inneburit fler små barn. För att kunna möta denna ökning har två nya förskolor invigts; Dungen och Sånghusvallen med totalt sju avdelningar. I Föllinge invigdes den nybyggda allaktiviteshallen till stor glädje för bland annat skolor och idrottsföreningar i bygden. Barnomsorg och det offentliga skolväsendet Barnomsorgen och grundskolan har många gemensamma arbets- och utvecklingsområden. I skolplanen finns den gemensamma visionen och de prioriterade målområdena. Aktiviteter som genomförts under året är MPLL (Motivation Praktiskt Lärande och Lärmiljöer), ett samverkansprojekt tillsammans med Timrå kommun, skapandet av ProTem klassrum och utbildning i PIM (Praktisk IT och Mediekompetens) för personalen. Lärarlyftet har nyttjats för att höja kompetensen bland personalen. Förskolelyftet startade under hösten, men ingen personal påbörjade utbildning under detta år. Mål och måluppfyllelse Verksamhetsmål (övergripande mål) De budgetansvariga har tagit ett tydligare ansvar för sin budget, men har inte fullt ut nyttjat sina möjligheter till fördelning mellan verksamheter efter behov. Sjukfrånvaron har sjunkit från 9,0 procent 2008 till 7,7 procent för 2009 och det innebär att det uppsatta målet 6,5 procent inte nåtts. Pilotprojektet för företagshälsovård har pågått under året. Det är ett långsiktigt projekt där resultatet inte förväntas synas på så kort sikt som ett år. Verksamhetsmålet om kvalitet har inte uppfyllts eftersom revidering av kvalitetsmodellen inte har slutförts. Arbete med former för kvalitetsredovisning har pågått och nått ett gott resultat. God ekonomisk hushållning Mål och utfall: Arbeta för god ekonomisk hushållning genom att inom givna ramar få större frihet att arbeta med budget för att nå måluppfyllelse i enlighet med gällande styrdokument. Målet har delvis uppnåtts Föräldrar som önskar plats för sina barn i barnomsorg, ska detta erbjudas inom tre månader efter att ansökan kommit till kommunen. Målet har uppnåtts Sjukfrånvaron för barn och utbildning ska ha minskat till 6,5 procent år Målet har inte uppnåtts Övrigt Utveckla kvalitetsarbetet så att det driver och synliggör verksamhetsutvecklingen. Målet har delvis uppnåtts Barnomsorg Barnomrogen omfattar barn i åldern från 1 år tills de börjar förskoleklass eller grundskola och är i behov av omsorg eller går i den allmänna förskolan. I kommunen finns 25 förskolor med mellan en och fem avdelningar. Barnomsorgen omfattar även pedagogisk omsorg och skolbarnomsorg som bedrivs i fritidshem. Fyra av fem mål har nåtts. Arbetet med läroplansfrågor som syftar till att utveckla lärandet i förskolan kommer att fortsätta. Mål och utfall: Synliggöra föreningen lärde/omsorg/fostran i förskolan. Målet har delvis uppnåtts. Ha en kommungemensam dokumentation av språkutvecklingen hos barn i förskolan. Målet har uppnåtts. Tydliggöra hur väl verksamheten uppnår läroplanernas mjukamål eller normer och värden. Målet har uppnåtts. Fortsätta satsa på IT/IS som är ett verktyg för elevers/barns och pedagogers lärande. Målet har uppnåtts. Underlätta integration och ta tillvara det som andra kulturer kan tillföra vårt samhälle. Visa respekt och aktning i enlighet med läroplanernas intentioner. Målet har uppnåtts. 8

9 Barn- och utbildningsnämnd Pedagogpoolen Pedagogpoolens uppdrag är att bemanna korttidsfrånvaro på förskolor och fritidshem. Målet är att underlätta vikarieanskaffningen för rektorer, administratörer och personal i verksamheten. Behovet av vikarier har under 2009 varit cirka 19 per dag och 94 procent av dessa beställningar bemannades. Grundskola Kommunen bedriver grundskola och förskoleklass från årskurs F till 9 utifrån nationella riktlinjer fanns 17 grundskolor i kommunen. Grundskolan har nått tre av sju uppsatta mål. Ett åttonde mål har avskrivits då planerade medel för att genomföra målet uteblev. Åtgärdsprogram och särskilda insatser upprättas för de elever som inte nått målen. PIM (Praktisk It och Mediekompetens) pågår även under 2010, de som inte nått uppsatt mål har då möjlighet att fortsätta utbildningen. Läroplanens mjuka mål och arbetet med integrering av elever från andra länder sker fortlöpande. Mål och utfall: Alla elever når målen i enlighet med läroplan och kursplaner. Målet har delvis uppnåtts. Tydliggöra hur väl verksamheten uppnår läroplanernas mjuka mål eller normer och värden. Målet har delvis uppnåtts. Utveckla rektorer och lärares förståelse för skolans uppdrag i syftet att nå ökad måluppfyllelse = höja meritvärdet. Målet har uppnåtts. Påbörja kompetensutvecklingsfasen i EU-projektet MPLL (Motivation Praktiskt Lärande och Lärmiljöer). Målet har uppnåtts. PIM-utbildning för samtliga lärare och rektorer. Målet har delvis uppnått. Genomföra matematikutvecklingsprojekt för att bl.a. skapa bättre förutsättningar för laborativ matematik. Målet har inte uppnått. Statliga bidrag beviljades inte. Genomföra sommarskola. Målet har uppnåtts. Bättre mottagande och arbete med integrering av elever från andra länder. Målet har delvis uppnåtts. Särskolan Den obligatoriska särskolan omfattar grundsärskola och träningsskola. Särskolan är en egen skolform som följer grundskolans läroplan, Lpo 94, men har egna kursplaner som tar fasta på elevernas faktiska utvecklingsnivå. Undervisningen bedrivs i särskoleklasser eller som integrerade i grundskoleklasser. Under 2009 startade en grundsärskoleklass i Dvärsätts skola och en utredning kring träningsskolans lokalbehov påbörjades. Kulturskolan Kulturskolan erbjuder frivillig undervisning i sång, dans, drama samt instrument., med satsning på stråk och blås undervisning. Elever i årskurs 1 och 2 har fått möjligheten att delta i kulturskolans undervisning. Intresset för sångundervisning har ökat kraftigt. Måluppfyllelsen är god. Samarbetet mellan kulturskolan, förskolan och grundskolan sker integrerat där alla barn i barnomsorgen och alla elever i kommunens skolor, inom en femårsperiod kommer att kunna delta i detta samarbete. Kulturskolans mål Kulturskolans uppgift är att skapa ett intresse för kultur för grundskolans elever och ge dem möjlighet att utveckla sin egen kulturella identitet. Målet är uppnåt. Kulturskolan vill utveckla och stimulera elevernas färdigheter till fortsatt kulturellt utövande som också stärker elevens självkänsla och ger ökad social kompetens. Målet har uppnåtts. Kulturskolans strävan är också att lära eleverna att samarbeta och få ökad empati och förståelse både för sig själv och andra. Målet har uppnåtts. Kulturskolan ska utöka samarbetet med förskolan och obligatoriska skolan i syfte att integrera verksamheterna enligt läroplanernas intentioner. Målet har uppnåtts. Antal barn/elever 15 januari respektive år Förskola inkl. kooperativ och familjedaghem Fritidshem Förskoleklass Grundskola samt integrerade särskoleelever Grundsärskola (ej integrerade) fanns 17 grundskolor och 25 förskolor, med mellan en och fem avdelningar. Prestationsmått/Sjukfrånvaro År Mål Utfall ,5% 7,7 % ,3% 9,0% ,1% 10,1% ,9% 10,1% ,7% 11,3% ,5% 12,6% ,3% Grundskola - nyckeltal Grundbemanningen sänktes inför hösten 2008 med 0,1 enhet till 7,7 lärare per 100 elever (inkl. specialpedagog) och har behållits under Det tillkommer stödresurser (medel) för elever i behov av särskilt stöd, särskild insats i skolan, särskola, modersmål och svenska som andra språk. Prestationsmått/Kulturskolan Inskrivna elever per den 15 januari respektive år. År Antal

10 Barn- och utbildningsnämnd Prestationsmått Bibliotek Utlån i Krokoms kommunbibliotek År Antal * Besök i Krokoms bibliotek År Antal * * Biblioteket var stängt under ett antal veckor vid systembyte Prestationsmått Kultur Minst 40 besökande/arrangemang i snitt. Det gäller arrangemang som kommunen är huvudansvarig för eller är medarrangör av. Arrangemang ska ske i nära samarbete med föreningar/organisationer. Under året har det varit i snitt 77 besökande per arrangemang. Alla barn mellan 3-16 år ska erbjudas ett kulturarrangemang per år. Alla har erbjudits minst en upplevelse. Ett mål är att etablera 25 unga kulturkontakter, solist/grupp i ålder år, för möjlighet att utöva sin kultur vid något arrangemang i kommunen ungdomar, förutom kulturskolan, har på något sätt uppträtt på en scen under Kulturarbetare och arrangörer ska erbjudas att synas via Påminnelse till lokala arrangörer sker ständigt. Prestationsmått idrott Informera och utveckla fem idrottsföreningar i kommunen under Ej genomfört. Arrangera en föreningsträff i Föllingeområdet när nya aktivitetshallen står klar. Behovet har inte funnits eftersom idrottssamordnaren förlagt en arbetsdag i veckan vid lokalkontoret i Föllinge. Bibliotek Biblioteken i Krokom införde under 2009 ett nytt datasystem för att underlätta hanteringen och öka tillgängligheten. Det nya systemet medför att samverkan med fler bibliotek i länet är möjlig. Biblioteket har en hög måluppfyllelse och där målen inte nåtts finns förklaringar och inplanerade åtgärder för att nå målen. Den planerade stängningen av biblioteken för byte av datasystem bidrog till att utlåningen inte ökade under året, som var ett mål. Alla bibliotek och filialer är ännu inte helt handikappanpassade. Mål och utfall: Tillgodose kommuninnevånarnas behov av litteratur för information, utbildning, utveckling och upplevelseläsning på ett snabbt och effektivt sätt. Målet har uppnåtts. Öka utlåningen och nyttjandet av bibliotekets utbud. Målet har delvis uppnåtts Biblioteken ska vara tillgängliga för alla. Målet har delvis uppnåtts Tillgodose förskolornas/skolornas behov av böcker för barn/elever. Målet har uppnåtts. Alla elever ska ha tillgång till ett skolbibliotek. Målet har uppnåtts. Utveckla samverkan med förskolor och skolor/ bibliotek. Målet har uppnåtts Utveckla IT området, e-tjänster och bibliotekets hemsida. Målet har uppnåtts. Förbättra arbetsmiljön för bibliotekspersonal Målet har uppnåtts. Kultur Kulturen har stöttat ett 50-tal arrangemang under året och varit huvudarrangör för drygt 40 arrangemang. Många av de aktiviteter som genomförts är riktade till barn och ungdomar. Samtliga mål har uppnåtts. Kulturavdelningen ska, i nära samarbete med, kulturskola, bibliotek, organisationer, föreningar och näringsliv, verka för att utveckla det lokala kulturlivet samt öka attraktionskraften i kommunen genom att bl.a. stötta lokala kulturinitiativ. Målet har uppnåtts Kommunen ska också arbeta för att utveckla nya former för samarbete med övriga kommuner i regionen Målet har uppnåtts Att arbeta i enlighet med det kulturprogram som antagits av landstinget och länets kommuner Målet har uppnåtts Bedriva barn- och ungdomsverksamhet och utveckling av Ung Kulturs arbete. Målet har uppnåtts I samband med bl.a. arrangörsutbildningar stärka nätverk och göra såväl arrangemang som kulturarbetare mer lättillgängliga. Målet har uppnåtts Utveckla arbetet med hemsidan. Målet har uppnåtts 10

11 Barn- och utbildningsnämnd. Idrott Ansvaret för föreningsstöd, bokningar av idrottsoch föreningshallar, fritidsgårdsverksamheten och allmänhetens bad är några av verksamheten idrotts ansvarsområden. Verksamheten ska vara bidragande till ett aktivt och stimulerande fritidsliv för kommuninvånarna. Förändringar i verksamhetens ansvarsområde har orsakat att de uppsatta målen inte varit aktuella och inte prioriterats under året. Mål och utfall: Uppfylla de mål som fastställts i det idrottspolitiska handlingsprogrammet. Målet har delvis uppnåtts. Stimulera föreningsutveckling genom att under året arrangera föreningsträffar lokalt i samråd med SISU Idrottsutbildarna. Målet har inte uppnåtts. Stimulera föreningarnas verksamhet genom att stärka det lokala aktivitetsstödet. Målet har uppnåtts. Höja stödet anläggningsbidrag till föreningar till en mer verklighetsnära nivå utifrån dagens driftskostnader. Målet har inte uppnåtts. Höja stödet för lönebidragsanställda utifrån dagens kostnadsnivå. Målet har inte uppnåtts. Täcka kvarvarande lönekostnadsgap för anställd idrottsplatsvaktmästare. Målet är upnått Än mer aktivera SISU Idrottsutbildarna i att genomföra riktade utbildningsinsatser (uppdragsutbildningar) för föreningslivet. Målet har inte uppnåtts. Inventera och prioritera kommunens idrottsanläggningar och därefter förbättra förutsättningarna för anläggningsskötsel. Målet har inte uppnåtts. Administration, styrning och ledning Personalförändringar har påverkat den totala prestationen under året, så att målsättningarna inte helt har uppnåtts. Personlig fortbildning har prioriterats och e-tjänster för barnomsorg har införts för att öka tillgängligheten för medborgarna. Mål och utfall: Ge god service till verksamheten/erna och kommuninnevånarna. Målet har delvis uppnåtts. Arbeta konsultativt och utbildande. Målet har uppnåtts. Ge bra underlag till politikerna. Målet har delvis uppnåtts. Vara en arbetsplats där man är delaktig och har möjlighet att utvecklas. Målet har uppnåtts. Ekonomisk redovisning, tkr Redovisat Redovisat Redovisat Redovisat Budget Budget avvikelse Netto Kostnad Intäkt Netto Kostnad 2009 Administration Barnomsorg Grundskola inkl SYV och särskola Kulturskola Bibliotek Kultur/Turism Idrott Summa Månadsavlönade, visstids- och tillsvidareansällda: 2007/ / /541 Barn- och utbildningsnämndens ordförande Tomas Lönneborg (MP) 1:e vice ordförande Johan Åsenlund (S) 2:e vice ordförande Karin Wallén (C) Barn- och utbildningschef Birgitta Lundgren 11

12 Socialnämnd Ede hembygdsgård Socialnämnden ska kännetecknas av ett profesionellt bemötande, god kvalitet, tillgänglighet, service, trygghet, dialog, tydlighet och valfrihet. Medborgare och brukare ska uppleva att Krokom är en trygg och säker kommun att leva, arbeta och åldras i. Oavsett var, ska alla som bor i kommunen ha tillgång till likvärdig service. Kundens behov är utgångspunkt för socialnämndens insatser. Socialförvaltningens arbete drivis utifrån socialnämndens mål. Socialnämndens samtliga beslut ska verkställas och följas upp. Ha en budget i balans. Verksamhetsstöden ska utvecklas för att höja kvalitén och underlätta planering, bemanning och uppföljning av verksamheten Genomföra kompetensutveckling av personal Utreda och utveckla nya verksamhetsområden Göra kvalitetsmätningar mot våra kunder Sänka ohälsotalen Mål och viktiga händelser 2009 För år 2009 visar socialnämnden ett positivt resultat på 0,6 miljoner kronor, som inkluderar en extraordinär kostnad på 2,0 miljoner kronor. Det är ett fortsatt positivt ekonomiskt resultat för socialnämndens verksamheter totalt. Verksamheten har anpassats utifrån nya förutsättningar enligt följande: Spinnrocken, särskilt boende i Nälden med 10 platser har avvecklats. Korttidsavdelningen Lingonet har avvecklats. Platserna har utfördelats på övriga särskilda boenden. Ett gruppboende för äldre funktionshindrade i Nälden har inrättats. Sammanslagning av dagliga verksamheter på Polstjärnan och Karlavagnen. Driftsentreprenaden av Solbacka särskilda boende och hemtjänsten i Föllinge, startade 1 oktober Utredningen om att införa LOV (Lagen om valfrihet) i kommunen beräknas vara klar under våren Ett demensteam har inrättas. Kvalitetstänkande på alla nivåer, med verksamhetsplaner, mål- och verksamhetsstyrning. Rollerna i verksamheten har utvecklats och tydliggjorts. Arbetet med ett nytt ledningssystem pågår. Hälsoläget har förbättrats. Målet för 2009 var 8 procent och utfallet blev 8,8 procent. Det är en förbättringmed med 1,1 procent i jämförelse med 2008, där utfallet var 9,9 procent. Omfattande kompentenshöjande utbildning inom förvaltningen. Infört ett nytt verksamhetsstöd för uppföljning inom ordinärt boende. Genomfört kvalitetsmätningar bland våra kunder inom vård och omsorg. Anhörigstöd och uppsökande verksamhet pågår och fortsätter under Framtid En fortsatt positiv utveckling av vår verksamhet kräver en god ekonomi. Vi skapar förutsättningar för detta med en budget i balans. Verksamheterna har god ekonomisk medvetenhet. Ekonomisk styrning och uppföljning är förankrad i verksamheten. Vårt kvalitetsarbete fortsätter. Det är viktigt att förbättra vår dialog/kommunikation med våra kommuninvånare för att upplevas som lättillgängliga. Samarbetet med andra huvudmän utvecklas och tydliggörs. Verksamhetsstöden ska förbättras för att underlätta planering och uppföljning av verksamheterna. Verksamheterna ska inriktas så att kommuninvånarna upplever våra verksamheter som mer serviceinriktad. Vi fortsätter att utveckla tjänsteutbudet och ser över våra boendeformer samt utreder hem - alternativ, där vi idag köper tjänster från annat håll. Gemensamma funktioner ska ses över. Målet är en bättre samordning. Vi utvecklar och tydliggör rollerna i verksamheten. Kompetensutveckling av vår personal sker kontinuerligt. Vi skapar framgångsfaktorer som kan höja intresset och statusen att arbeta inom våra serviceverksamheter. Åtgärder för att förbättra hälsotalen och skapa ett mer hälsofrämjande klimat ska tas fram. Individ- och familjeomsorgen Individ- och familjeomsorgen (IFO) ger stöd till människor som efterfrågar psykosociala insatser eller ekonomiskt bistånd. Särskilt barn och ungdomars behov beaktas. Försörjningsstöd Kostnaderna för ekonomiskt bistånd är något högre jämfört med föregående år och det resulterar i ett underskott, i förhållande till budget med cirka 1,5 miljoner kronor. Totalt sett har antalet bidragshushåll minskat något i förhållande till de tidigare åren. Kategorin ungdomshushåll, personer under 25 år, minskade under första halvåret 2009 men ökade under det andra halvåret. Ökningen var så stor så att den totalt sett för hela året medförde ungefär 10 procent fler ungdomshushåll i förhållande till Kostnaderna för samma grupp är däremot ungefär densamma som föregående år. Antal hushåll med försörjningsstöd

13 Socialnämnd Nyinflyttarträff våren 2009 Barn och Unga Under 2007 och 2008 ökade antalet ärenden rörande barn och unga kraftigt. Det medförde att verksamheten utsattes för hög arbetsbörda och fick svårigheter att klara de krav som lagstiftningen kräver. Förutom mängden ärenden var de mer resurskrävande och komplicerade. Under 2009 har antalet ärenden minskat till en mer normal nivå. Följdverkningarna från de tidigare åren har starkt präglat 2009 och krävt utökade personalresurser. Kostnaderna för familjehems- och institutionsvård för vård av barn och unga har liksom tidigare år fortsatt att öka och det har medfört ett stort underskott. Familjebehandlingsprojektet, Familjekraft, med syftet att ge behandlingsinsatser på hemmaplan till en bättre kvalitet, har gett ett fortsatt positivt resultat men det är inte tillräckigt för att möta behoven. Refugio 2008 tecknade socialnämnden ett avtal med Migrationsverket om att ta emot ensamkommande barn. Inledningsvis innebar avtalet åtta platser men utökades till 12 platser under Verksamheten bedrivs i Ava Gardens lokaler i Dvärsätt. Missbruksvård Kostnaderna för missbruksvården har under senare år legat på en hög nivå. Ett skäl till ökade kostnader är att flera personer tvångsvårdats enligt LVM (Lagen om vård av missbrukare), som är en kostnadsintensiv vårdform. Det syns en tydlig trend att missbruket ökar och att behovet av insatser därför också ökar. Särskilt oroande är tungt missbruk av narkotika och andra droger bland de unga. Institutionskostnader IFO, tkr (barn och vuxna) Arbetsmarknad Navigator Navigator är ett projekt som delvis finansieras genom EU:s sociala fond. Verksamheten bygger på ett uppdrag från kommunstyrelsen och syftet är att stödja personer med bidrag från kommunen i deras väg till självförsörjning. Projektet är treårigt och pågår under perioden och har en totalbudget på 12,2 miljoner kronor. Från starten och fram till har projektet haft 54 personer som deltagit i verksamheten och som hunnit avsluta sitt deltagande. Av dessa har 26 procent fått arbete och 7 procent börjat studera. Övriga personer som avslutat projektet har gjort det på grund av bland annat flytt från kommunen, sjukdom, missbruksproblematik, behov av mer SFI-studier och påbörjade insatser inom Arbetsförmedlingen. Feriearbete Under sommaren 2009 var 306 ungdomar anställda som feriearbetare. Dessa arbetade 75 timmar vardera inom kommunens verksamhet, inom föreningslivet och hos privata företag. Verksamheten gick med underskott då ambitionen var att alla ungdomar som ville skulle få chans att arbeta. OSA (offentligt skyddad anställning) Under året har två personer varit anställda i kommunen via OSA. En person under hela året och en person under ca 6 månader. Integration Krokoms kommun har ett tillsvidareavtal med Migrationsverket om mottagning och introduktion av nyanlända flyktingar med uppehållstillstånd. Våra flyktingar i kommunen är medborgare i Irak, Libanon, Afghanistan samt Iran och de är bosatta i Krokom. Under 2009 tog kommunen emot åtta direktinresta kvotflyktingar. Ytterligare sju var aviserade, men de anländer först i januari Integrationen arbetar med mottagning och introduktion av flyktingar samt ansvarar för samordning och utveckling av kommunens integrationsarbete. Det ekonomiska biståndet till flyktingar är introduktionsersättning. För att få det krävs att de deltar i SFI (svenska för invandrare), samhällsinformation och intresseinriktade studiecirklar och praktik. Introduktionstiden är två år. Målet är att alla nyanlända flyktingar ska få ett arbete och vara självförsörjande. Integrationen i samhället sker genom olika projekt och samarbetsformer: Kris- och traumacenter, är ett samverkansprojekt där länets samtliga kommuner, Landstinget och Länsstyrelsen ingår. Insatserna riktar sig i första hand till kvotflyktingar. Samarbetet kring sekundärflyktningar innebär att hjälpa kommuner som har för stort antal flyktningar i relation till kommunens kapacitet. Navigator ger flyktingar stöd på vägen ut i arbete och självförsörjning. Träffpunkt Mångfald arbetar för att flyktingar och andra invandrare ska ha tillgång till ett större socialt nätverk med både invandrare och svenskar. Studieförbund med samhällsinformation och alfabetisering. BOSAM är ett webbaserat handläggarverktyg för organiserad vidareflytt. Bosam ska underlätta informationsutbyte och kommunikation mellan utflyttnings och inflyttningskommunerna. 13

14 Socialnämnd Äldreomsorgen Hemtjänsten ger service vård och omsorg till ca 270 personer i kommunen. Det innebär att ca 10 procent av åldersgruppen 65 år och äldre har insatser från äldreomsorgen. Kommunen har 181 platser i särskilt boende inklusive korttidsplatser. Det innebär att 24 procent av åldersgruppen 80 år och äldre kan efterfråga ett särskilt boende. Under 2009 gör särskilda boenden ett underskott. Ett arbete med syftet att förändra kostnadsbilden har genomförts, bland annat har korttidsplatserna omfördelats, Spinnrocken har avvecklats och Solbacka har övergått till Förenade Care AB. Hemtjänsten har avsevärt förbättrat sitt resultat under 2009 i jämförelse med Hemtjänsten i Föllinge övergick den 1 oktober 2009 till Förenade Care AB. Hälsotal En arbetsgrupp har arbetat med inriktningen att höja hälsotalet. Inom hemtjänsten var ohälsotalet 2008, 14 procent och 2009, 12,9 procent. För särskilt boende har ohälsotalet minskat från 11 procent 2008 till 9,4 procent Om det förbättrade, lägre ohälsotalet, är relaterat till arbetsgruppens aktiviteter är svårt att belägga. Det har dock skett ett trendbrott inom både hemtjänsten och särskilt boende. Hälsoundersökningar har genomförts och projekt Malvorna har genomförts och avslutats under Kvalitetsmätningar Kvalitetsmätningar har genomförs två gånger uner året inom det särskilda boendet. Ett arbete med statlig finansiering har startat i syfte att förbättra innehållet i omsorgen och vården. Inom hemtjänsten har en enkätundersökning om kundnöjdhet genomförts och resultatet presenteras på kommunens hemsida. Inom hemtjänsten har ett nytt kvalitets- och uppföljningssystem införts. Resurspoolen 2009 Resurspoolen arbetar för att förbättra personalförsörjningen inom äldreomsorgen och LSS (Lagen om stöd och service) Behovet av vikarier som anmälts till Resurspoolen har minskat från timmar 2008 till timmar Det är en minskning med timmar. Orsaker till det minskade vikariebehovet är bland annat att: Solbacka och Föllinge hemtjänst övergick till extern utförare from oktober-09 Spinnrocken stängdes i oktober grundbemanning på Orion som haft ett stort behov av extrapersonal har utökats ohälsotalet har sjunkit Med anledning av detta minskar bemanningen av undersköterskor i Resurspoolen från 20 årstjänster 2009 till 18 från januari Antalet timvikarier har minskat från cirka 250, inklusive legitimerad personal år 2008 till 177 inklusive legitimerad personal under Antalet vikarier ökar under semesterperioderna. Fördelning av bokade vikarier under 2009: Personal från Resurspoolen: 38,8 % Timanställda: 55,7 % Resterande timmar: 5,5 % Andelen bokad personal från Resurspoolen har ökat, medan andelen bokade timanställda har minskat under året. Nyttjandegraden har ökat från 91 procent 2008 till 95 procent under 2009 Ohälsotalet under 2009 var 4,5 procent och målet för 2010 är 4,0 procent. Behovet av resurssjuksköterskor har minskat från timmar 2008, till timmar Det är en minskning med timmar. Omställningspoolen Anhörigdagen 2009 Antal anställda i Omställningspoolen har under året varit mellan 9-16 personer. Av dessa har de flesta haft vikariat i andra verksamheter. K v a r att bokas via Resurspoolen har under året varit 2-3 personer, nyttjandegraden har varit 99,4 procent. Antal boende i särskilt boende Antal platser Antal boende Antal brukare med hemtjänst

15 Socialnämnd Legitimerad personal Verksamheten består av distrikts- och sjuksköterskor, arbetsterapeuter samt sjukgymnaster som arbetar inom särskilt boende, hemtjänst och LSS. Uppsökande verksamhet har genomförts under Det ska sammanställas och redovisas under våren 2010 för Socialnämnden. Utbildning i ett rehabiliterande förhållningssätt pågår och fortsätter under Nutritionsprojektet har under 2009 tagit fram policy och rutiner angående kostfrågor och utbildat all personal inom särskilda boenden. Under 2010 fortsätter utbildningen i hemvården. Sjuk- och distriktssköterskorna har börjat använda palliativa registret som är ett nationellt register för att kunna jämföra hur kommunerna vårdar personer i vård i livet slut. Distriktssköterskorna har under hösten 2009 varit primärvården behjälplig med vaccinationer med anledning av den nya influensan. Från Blomstergården har 2,75 procent årstjänster tagits bort, varav 1,75 procent årstjänst genom pensionsavgångar och 1 procent årstjänst har flyttats till demensteamet. Fyra årstjänster har övertagits av Förenade Care AB. Ohälsotalen 2009 var 11,13 procent. LSS Verksamheten LSS (Lagen om stöd och service) visar totalt ett överskott. Under 2009 har LSS-boende haft ett tungt omvårdnadsbehov för en brukare. Det har medfört en högre kostnad än budgeterad. LSS-boende visar därför ett underskott för Verksamheten har funnit lösningar för detta från våren Daglig verksamhet började under 2009 arbeta mer företagsbaserat, för att möta de behov som främst våra ungdomar kräver. Daglig verksamhet visar ett ekonomiskt överskott. Personlig assistans har under 2009 stabiliserats och idag fungerar verksamheten väl. Det visar sig också i ett ekonomiskt överskott. Personlig assistans har idag 11 brukare som valt annan utförare än kommunen och i det finns en brukare som själv driver assistansen. I dessa fall har kommunen ett kostnadsansvar för de 20 första timmarna per vecka. Korttidshemmet Smedjebo har inte sålt platser i förväntat antal och budgeterade intäkter går därmed med ett underskott. Platserna på Smedjebo fylls däremot av barn från Krokoms kommun. Spinnrocken i Nälden byggs för närvarande om så att en gruppbostad för äldre, funktionshindrade startar våren Långsiktligt kvarstår behovet av en ny gruppbostad och verksamheten har gjort en förundersökning för en nyproduktion. Ohälsotalet för LSS, 2009 var 7,17 procent. Tillgänglighetspriset för handikappanpassad verksamhet vid Nästsjön i Offerdal LSS gruppbostäder/platser korttidshem/platser Dagverksamhet Personlig assistans Pers ass, privat utförare Ledsagarservice Avlösarservice, i hemmet Kontaktpersoner Korttidsvistelse, utanför hemmet Korttidstillsyn, skolungdom över 12 år Stödfamiljer Boende ungdomar 8 4 Rådgivande organ till socialnämnden Kommunala handikapprådet har under 2009 band annat lämnat yttrande över förslaget till måltidspolicy samt om- och tillbyggnad av Ås skola. Handikapprådet utsåg PerJohan Göransson till mottagare av Tillgänglighetspris 2009 för handikappanpassad verksamhet vid Nästsjön i Offerdal. Representanter för handikapprådet började informera kommunens nämnder och styrelser om KHR (Krokoms handikappråd). Kommunala pensionärsrådet lämnade yttrande över förslaget till måltidspolicy. Ekonomisk redovisning, tkr Redovisat Redovisat Redovisat Redovisat Budget Budget avvikelse Netto Kostnad Intäkt Netto Kostnad 2009 Administration Individ och familjeomsorg Äldreomsorg LSS Integration Arbetsmarknad Summa Socialnämnd Månadsavlönade, visstids- och tillsvidareansällda, 2007/ / /478 Socialnämndens ordförande Cristine Persson (C) Vice ordförande Christer Toft (S) Socialchef Ulf Norring 15

16 Samhällsbyggnadsnämnd Samhällsbyggnadsnämnden ska med samhällsbyggnadsförvaltningen verka för att kommunens olika delar försörjs med infrastruktur i den utsträckning som kommunfullmäktige bestämmer. De affärsinriktade verksamheterna ska drivas kostnadseffektivt och med hög kvalitets- och miljömedvetenhet. Nyproduktion, underhåll och skötsel av fastigheter och anläggningar ska ske så att nyttjarnas berättigade krav tillgodoses på bästa sätt inom givna ekonomiska ramar. Samhällsbyggnadsförvaltningen ska arbeta för att marken, vattnet och den fysiska miljön i övrigt används så att en ekologisk och samhällsekonomisk långsiktig hushållning främjas, samt verka för en god livsmiljö och en god folkhälsa. Förvaltningens investeringsram har varit 89,4 mkr och utfallet 63,8 mkr. 26 mkr förskjuts till 2010.Ett antal investeringsprojekt, motsvarande 9,2 miljoner kronor, förskjuts till Planenhet Under året har en fördjupad översiktsplan för vindkraft tagits fram och samråd har hållits runt om i kommunen. Planen ska ställas ut och antas av Kommunfullmäktige under Utbyggnadsområdena i Sånghusvallen, Ås har föregåtts av den fördjupade översiktsplanen från 2006, över Södra Ås och under 2009 har detaljplanen för etapp tre antagits och planen för etapp 4 har påbörjats. Tanken om karaktären av trädgårdsstad med rumsbildande bostadsgator har liksom i de första etapperna, varit vägledande i området. Andra detaljplaner har upprättats på olika håll i kommunen, för Dvärsätt, Rödön, Ås. Sammanlagt har sex detaljplaner vunnit laga kraft under året. På planenheten vilar också ett ansvar för olika typer av digitala informationssystem. Adressättningen har fullföljts. Där återstår kvalitetssäkring och uppgradering i samband med ny bebyggelse. Planenheten har också tagit itu med uppgiften att upprätta ett bra arkivsystem för kommunens och Krokomsbostäders samtliga fastigheter. Förhandsbesked, strandskyddsdispenser och trafikärenden med mera handläggs av planenhetens tjänstemän. Antal förhandsbesked och strandskyddsdispenser har minskat i förhållande till föregående år. (inom parentes) Under året har 20 (29) strandskyddsdispenser och 11 (20) förhandsbesked handlagts. Planenheten tar fram olika typer av kartmaterial för kommunförvaltningens behov samt ansvarar för administrationen av grundkartor och nybyggnadskartor, som är underlag för detaljplaner och bygglov. Planenheten har för avsikt att fokusera på en översiktlig planering med mål och visioner kring kommunens långsiktiga utveckling och därtill kopplade markanvändningsfrågor. Beslutet att upprätta en översiktsplan togs 2008 men på grund av resursbrist har arbetet inte tagit fart. Det tillägg till gällande översiktsplan som planen för vindkraft utgör har resursmässigt tagit större utrymme än beräknat Vatten, avlopp och renhållning VA (vatten och avlopp) En ny VA-taxa samt ABVA (Allmänna bestämmelser för kommunens vatten och avloppsanläggning) har arbetats fram och fastställdes av kommunfullmäktige i februari. Den nya VA-taxan har anpassats till vattenmätning. Under året har vattenmätaremontage skett i orterna Ås,Krokom, Laxsjö och Föllinge. Totalt har 640 av 3500 vattenmätare installerats och antalet är nu 705, inklusive tidigare montage. På ledningsnätet ökar VA-anslutningarna genom nybyggnationer på Sandnäset, Byskogen, Birka, med flera expansiva orter. På Rödön är ledningsnätet för etapp1 klart och avloppsreningsverket färdigbyggt. Det kommer att provköras och trimmas in under januarifebruari Verksamheten har under året genomfört flera aktiviteter: VA-anläggningar har mätts in med koordinater och lagts in i VA-banken, som är ett dokumentationsprogram. I Vaplan har en äldre trekammaranläggning ersatts med ny slamavskiljning och efterföljande infiltration. I Trångsviken har ett förslag till vattenskyddsföreskrifter upprättats för att skydda den nya vattentäkten. Skyddsområdet beräknas fastställas under I Laxsjö har grundvattenverket startats. Vatten från bäcken är reserv om grundvattnet inte skulle räcka till. I Rörvattnet har provpumpats ur nya borrhål med påsläpp på ledningsnätet under våren Under hösten, när Bymejeriet installerat en utjämningsbassäng för sitt avlopp, startades den nybyggda avloppsanläggningen i Skärvången Underhållsspolning av vattenledningsnätet, inklusive reservoarrensningar har gjorts i Ås, Rödön, Hissmofors, Nyheden-Dvärsätt, Krokom, Aspås, Trångsviken, Laxsjö och Bakvattnet. 16

Så gick det. för Håbo 2010. Håbo kommun sammanfattning av årsredovisningen 2010. Hur mycket kostade kommunens verksamheter? Har Håbo en bra ekonomi?

Så gick det. för Håbo 2010. Håbo kommun sammanfattning av årsredovisningen 2010. Hur mycket kostade kommunens verksamheter? Har Håbo en bra ekonomi? Så gick det för Håbo 2010 Håbo kommun sammanfattning av årsredovisningen 2010 Hur mycket kostade kommunens verksamheter? Har Håbo en bra ekonomi? Uppfyllde kommunen sina mål? Detta är en sammanfattning

Läs mer

Verksamhetsplan 2009 för barn- och ungdomsnämnden

Verksamhetsplan 2009 för barn- och ungdomsnämnden Verksamhetsplan 2009 för barn- och ungdomsnämnden Inledning Kommunfullmäktige har beslutat om kommunledningsmål för planeringsperioden 2008-2011 i form av kommunövergripande mål som gäller för all verksamhet

Läs mer

(antal) M 8 C 5 FP 2 KD 2 MP 2 400

(antal) M 8 C 5 FP 2 KD 2 MP 2 400 Kommunfakta Antal invånare 1 januari (antal) 12000 Antal äldre, historik och prognos (antal) 3000 11900 2500 11800 11700 2000 1500 1000 80 år- 65-79 år 11600 500 11500 20022003200420052006200720082009201020112012

Läs mer

Landareal: 10 567 kvkm Invånare per kvkm: 1,19. Ålder. Källa: Befolkningsstatistik, SCB Folkmängd 31 december 2008 Befolkningsförändring 1998 2008

Landareal: 10 567 kvkm Invånare per kvkm: 1,19. Ålder. Källa: Befolkningsstatistik, SCB Folkmängd 31 december 2008 Befolkningsförändring 1998 2008 Landareal: 10 57 kvkm Invånare per kvkm: 1,19 Folkmängd 31 december 2008 Ålder 1,0 0,8 0, % Folkmängd 31 december 2008 Befolkningsförändring 1998 2008 Ålder Procentuell fördelning År Folkmängd Födelse-

Läs mer

Landareal: 1 184 kvkm Invånare per kvkm: 32 - 90 -

Landareal: 1 184 kvkm Invånare per kvkm: 32 - 90 - Landareal: 1 184 kvkm Invånare per kvkm: 32 Folkmängd 31 december 2004 Ålder Män - 90 - Kvinnor Riket - 80 - - 70 - - 60 - - 50 - - 40 - - 30 - - 20 - - 10 - - 0-1,2 1,0 0,8 0,6 0,4 0,2 0,0 0,0 0,2 0,4

Läs mer

Landareal: 9 kvkm Invånare per kvkm: 5 074. Ålder. Källa: Befolkningsstatistik, SCB Folkmängd 31 december 2014 Befolkningsförändring 2004 2014

Landareal: 9 kvkm Invånare per kvkm: 5 074. Ålder. Källa: Befolkningsstatistik, SCB Folkmängd 31 december 2014 Befolkningsförändring 2004 2014 2015 Landareal: 9 kvkm Invånare per kvkm: 5 074 Folkmängd 31 december 2014 Ålder 1,2 1,0 0,8 0,6 % Folkmängd 31 december 2014 Befolkningsförändring 2004 2014 Ålder Procentuell fördelning År Folkmängd Födelse-

Läs mer

Nämndens verksamhetsplan 2014. FOKUS-nämnden

Nämndens verksamhetsplan 2014. FOKUS-nämnden Nämndens verksamhetsplan 2014 FOKUS-nämnden Innehållsförteckning 1 Inledning... 3 2 Verksamhetsområde... 3 3 Kommunfullmäktiges utvecklingsområden... 3 4 HÅLLBAR UTVECKLING... 3 5 ATTRAKTIV KOMMUN... 4

Läs mer

Uppdragsplan 2014. För Barn- och ungdomsnämnden. BUN 2013/1809 Antagen av Barn- och ungdomsnämnden 2013-12-18

Uppdragsplan 2014. För Barn- och ungdomsnämnden. BUN 2013/1809 Antagen av Barn- och ungdomsnämnden 2013-12-18 Uppdragsplan 2014 För Barn- och ungdomsnämnden BUN 2013/1809 Antagen av Barn- och ungdomsnämnden 2013-12-18 Kunskapens Norrköping Kunskapsstaden Norrköping ansvarar för barns, ungdomars och vuxnas skolgång.

Läs mer

Landareal: 1 058 kvkm Invånare per kvkm: 23. Ålder. Källa: Befolkningsstatistik, SCB Folkmängd 31 december 2014 Befolkningsförändring 2004 2014

Landareal: 1 058 kvkm Invånare per kvkm: 23. Ålder. Källa: Befolkningsstatistik, SCB Folkmängd 31 december 2014 Befolkningsförändring 2004 2014 2015 Landareal: 1 058 kvkm Invånare per kvkm: 23 Folkmängd 31 december 2014 Ålder 1,0 0,8 0,6 % Folkmängd 31 december 2014 Befolkningsförändring 2004 2014 Ålder Procentuell fördelning År Folkmängd Födelse-

Läs mer

M Kv Tot M Kv Tot. 41 46 43 31 39 35 Uppgift saknas 2 1 1 3 2 2 2 2 2. Förvärvsarbetande 2007 Förvärvsarbetande efter sektor 2007

M Kv Tot M Kv Tot. 41 46 43 31 39 35 Uppgift saknas 2 1 1 3 2 2 2 2 2. Förvärvsarbetande 2007 Förvärvsarbetande efter sektor 2007 Landareal: 69 kvkm Invånare per kvkm: 609 Folkmängd 31 december 2008 Ålder 1,2 1,0 0,8 0,6 % Folkmängd 31 december 2008 Befolkningsförändring 1998 2008 Ålder Procentuell fördelning År Folkmängd Födelse-

Läs mer

Landareal: 578 kvkm Invånare per kvkm: 22. Ålder. Källa: Befolkningsstatistik, SCB Folkmängd 31 december 2008 Befolkningsförändring 1998 2008

Landareal: 578 kvkm Invånare per kvkm: 22. Ålder. Källa: Befolkningsstatistik, SCB Folkmängd 31 december 2008 Befolkningsförändring 1998 2008 Landareal: 578 kvkm Invånare per kvkm: 22 Folkmängd 31 december 2008 Ålder 1,0 0,8 0,6 % Folkmängd 31 december 2008 Befolkningsförändring 1998 2008 Ålder Procentuell fördelning År Folkmängd Födelse- Flyttnings-

Läs mer

Landareal: 342 kvkm Invånare per kvkm: 115 - 90 -

Landareal: 342 kvkm Invånare per kvkm: 115 - 90 - Landareal: 342 kvkm Invånare per kvkm: 115 Folkmängd 31 december 2004 Ålder Män - 90 - Kvinnor Riket - 80 - - 70 - - 60 - - 50 - - 40 - - 30 - - 20 - - 10 - - 0-1,2 1,0 0,8 0,6 0,4 0,2 0,0 0,0 0,2 0,4

Läs mer

Landareal: 26 kvkm Invånare per kvkm: 1 221. Ålder. Källa: Befolkningsstatistik, SCB Folkmängd 31 december 2013 Befolkningsförändring 2003 2013

Landareal: 26 kvkm Invånare per kvkm: 1 221. Ålder. Källa: Befolkningsstatistik, SCB Folkmängd 31 december 2013 Befolkningsförändring 2003 2013 2014 Landareal: 26 kvkm Invånare per kvkm: 1 221 Folkmängd 31 december 2013 Ålder 1,0 0,8 0,6 % Folkmängd 31 december 2013 Befolkningsförändring 2003 2013 Ålder Procentuell fördelning År Folkmängd Födelse-

Läs mer

Landareal: 959 kvkm Invånare per kvkm: 150. Ålder. Källa: Befolkningsstatistik, SCB Folkmängd 31 december 2014 Befolkningsförändring 2004 2014

Landareal: 959 kvkm Invånare per kvkm: 150. Ålder. Källa: Befolkningsstatistik, SCB Folkmängd 31 december 2014 Befolkningsförändring 2004 2014 2015 Landareal: 959 kvkm Invånare per kvkm: 150 Folkmängd 31 december 2014 Ålder 0,8 0,6 0,4 % Folkmängd 31 december 2014 Befolkningsförändring 2004 2014 Ålder Procentuell fördelning År Folkmängd Födelse-

Läs mer

Delårsrapport 31 augusti 2011

Delårsrapport 31 augusti 2011 Datum 29 september 2011 Till Revisionen Från Susanne Svensson Angående Granskning av delårsrapport 31 augusti 2011 1 Inledning 1.1 Syfte På uppdrag av de förtroendevalda revisorerna har vi översiktligt

Läs mer

Landareal: 95 kvkm Invånare per kvkm: 963. Ålder. Källa: Befolkningsstatistik, SCB Folkmängd 31 december 2011 Befolkningsförändring 2001 2011

Landareal: 95 kvkm Invånare per kvkm: 963. Ålder. Källa: Befolkningsstatistik, SCB Folkmängd 31 december 2011 Befolkningsförändring 2001 2011 2012 Landareal: 95 kvkm Invånare per kvkm: 963 Folkmängd 31 december 2011 Ålder 1,0 0,8 0,6 % Folkmängd 31 december 2011 Befolkningsförändring 2001 2011 Ålder Procentuell fördelning År Folkmängd Födelse-

Läs mer

Landareal: 1 814 kvkm Invånare per kvkm: 15. Ålder. Källa: Befolkningsstatistik, SCB Folkmängd 31 december 2014 Befolkningsförändring 2004 2014

Landareal: 1 814 kvkm Invånare per kvkm: 15. Ålder. Källa: Befolkningsstatistik, SCB Folkmängd 31 december 2014 Befolkningsförändring 2004 2014 2015 Landareal: 1 814 kvkm Invånare per kvkm: 15 Folkmängd 31 december 2014 Ålder 1,0 0,8 0,6 % Folkmängd 31 december 2014 Befolkningsförändring 2004 2014 Ålder Procentuell fördelning År Folkmängd Födelse-

Läs mer

Landareal: 394 kvkm Invånare per kvkm: 49. Ålder. Källa: Befolkningsstatistik, SCB Folkmängd 31 december 2009 Befolkningsförändring 1999 2009

Landareal: 394 kvkm Invånare per kvkm: 49. Ålder. Källa: Befolkningsstatistik, SCB Folkmängd 31 december 2009 Befolkningsförändring 1999 2009 2010 Landareal: 394 kvkm Invånare per kvkm: 49 Folkmängd 31 december 2009 Ålder 1,2 1,0 0,8 0,6 % Folkmängd 31 december 2009 Befolkningsförändring 1999 2009 Ålder Procentuell fördelning År Folkmängd Födelse-

Läs mer

Program. för vård och omsorg

Program. för vård och omsorg STYRDOKUMENT 1(5) Program för vård och omsorg Område 2Hälsa och Omsorg Fastställd KF 2013-02-25 10 Program Program för Vård och Omsorg Plan Riktlinje Tjänsteföreskrift Giltighetstid Reviderad Diarienummer

Läs mer

Landareal: 35 kvkm Invånare per kvkm: 317. Ålder. Källa: Befolkningsstatistik, SCB Folkmängd 31 december 2012 Befolkningsförändring 2002 2012

Landareal: 35 kvkm Invånare per kvkm: 317. Ålder. Källa: Befolkningsstatistik, SCB Folkmängd 31 december 2012 Befolkningsförändring 2002 2012 2013 Landareal: 35 kvkm Invånare per kvkm: 317 Folkmängd 31 december 2012 Ålder 1,2 1,0 0, 0,6 % Folkmängd 31 december 2012 Befolkningsförändring 2002 2012 Ålder Procentuell fördelning År Folkmängd Födelse-

Läs mer

Landareal: 471 kvkm Invånare per kvkm: 25. Ålder. Folkmängd 31 december 2006 Befolkningsförändring 1996 2006

Landareal: 471 kvkm Invånare per kvkm: 25. Ålder. Folkmängd 31 december 2006 Befolkningsförändring 1996 2006 Strömstad Landareal: kvkm Invånare per kvkm: Folkmängd december Födda barn per kvinna/man,,, Ålder utflyttningar till övriga kommuner i länet till övriga län till utlandet Därav år Andel () av de boende

Läs mer

Landareal: 489 kvkm Invånare per kvkm: 64. Ålder. Källa: Befolkningsstatistik, SCB Folkmängd 31 december 2012 Befolkningsförändring 2002 2012

Landareal: 489 kvkm Invånare per kvkm: 64. Ålder. Källa: Befolkningsstatistik, SCB Folkmängd 31 december 2012 Befolkningsförändring 2002 2012 2013 Landareal: 489 kvkm Invånare per kvkm: 64 Folkmängd 31 december 2012 Ålder 1,0 0,8 0,6 % Folkmängd 31 december 2012 Befolkningsförändring 2002 2012 Ålder Procentuell fördelning År Folkmängd Födelse-

Läs mer

ÅRSREDOVISNING 2014. Kortversion KIL.SE

ÅRSREDOVISNING 2014. Kortversion KIL.SE ÅRSREDOVISNING 2014 Kortversion KIL.SE SÅ HÄR GICK DET FÖR KILS KOMMUN 2014 Så här använde vi skattepengarna Nämndernas resultat och verksamhet Vad händer 2015? VIKTIGA HÄNDELSER 2014 Sannerudsskolan

Läs mer

Landareal: 825 kvkm Invånare per kvkm: 34. Ålder. Källa: Befolkningsstatistik, SCB Folkmängd 31 december 2014 Befolkningsförändring 2004 2014

Landareal: 825 kvkm Invånare per kvkm: 34. Ålder. Källa: Befolkningsstatistik, SCB Folkmängd 31 december 2014 Befolkningsförändring 2004 2014 2015 Landareal: 825 kvkm Invånare per kvkm: 34 Folkmängd 31 december 2014 Ålder 1,0 0,8 0,6 % Folkmängd 31 december 2014 Befolkningsförändring 2004 2014 Ålder Procentuell fördelning År Folkmängd Födelse-

Läs mer

Landareal: 6 376 kvkm Invånare per kvkm: 9. Ålder. Källa: Befolkningsstatistik, SCB Folkmängd 31 december 2014 Befolkningsförändring 2004 2014

Landareal: 6 376 kvkm Invånare per kvkm: 9. Ålder. Källa: Befolkningsstatistik, SCB Folkmängd 31 december 2014 Befolkningsförändring 2004 2014 2015 Landareal: 6 376 kvkm Invånare per kvkm: 9 Folkmängd 31 december 2014 Ålder 0,8 0,6 0,4 % Folkmängd 31 december 2014 Befolkningsförändring 2004 2014 Ålder Procentuell fördelning År Folkmängd Födelse-

Läs mer

Landareal: 468 kvkm Invånare per kvkm: 15. Ålder. Källa: Befolkningsstatistik, SCB Folkmängd 31 december 2012 Befolkningsförändring 2002 2012

Landareal: 468 kvkm Invånare per kvkm: 15. Ålder. Källa: Befolkningsstatistik, SCB Folkmängd 31 december 2012 Befolkningsförändring 2002 2012 2013 Landareal: 46 kvkm Invånare per kvkm: 15 Folkmängd 31 december 2012 Ålder 1,4 1,2 1,0 0, % Folkmängd 31 december 2012 Befolkningsförändring 2002 2012 Ålder Procentuell fördelning År Folkmängd Födelse-

Läs mer

Landareal: 221 kvkm Invånare per kvkm: 49. Ålder. Folkmängd 31 december 2013 Befolkningsförändring 2003 2013

Landareal: 221 kvkm Invånare per kvkm: 49. Ålder. Folkmängd 31 december 2013 Befolkningsförändring 2003 2013 2014 Tibro Landareal: 221 kvkm Invånare per kvkm: 49 Folkmängd 31 december 2013 Män Ålder Kvinnor 1,0 0,8 0,6 % Folkmängd 31 december 2013 Befolkningsförändring 2003 2013 Ålder Procentuell fördelning År

Läs mer

Landareal: 429 kvkm Invånare per kvkm: 43. Ålder. Källa: Befolkningsstatistik, SCB Folkmängd 31 december 2013 Befolkningsförändring 2003 2013

Landareal: 429 kvkm Invånare per kvkm: 43. Ålder. Källa: Befolkningsstatistik, SCB Folkmängd 31 december 2013 Befolkningsförändring 2003 2013 2014 Landareal: 429 kvkm Invånare per kvkm: 43 Folkmängd 31 december 2013 Ålder 1,0 0,8 0,6 % Folkmängd 31 december 2013 Befolkningsförändring 2003 2013 Ålder Procentuell fördelning År Folkmängd Födelse-

Läs mer

Landareal: 5 518 kvkm Invånare per kvkm: 2. Ålder. Källa: Befolkningsstatistik, SCB Folkmängd 31 december 2013 Befolkningsförändring 2003 2013

Landareal: 5 518 kvkm Invånare per kvkm: 2. Ålder. Källa: Befolkningsstatistik, SCB Folkmängd 31 december 2013 Befolkningsförändring 2003 2013 2014 Landareal: 5 518 kvkm Invånare per kvkm: 2 Folkmängd 31 december 2013 Ålder 1,0 0,8 0,6 % Folkmängd 31 december 2013 Befolkningsförändring 2003 2013 Ålder Procentuell fördelning År Folkmängd Födelse-

Läs mer

Landareal: 741 kvkm Invånare per kvkm: 16. Ålder. Källa: Befolkningsstatistik, SCB Folkmängd 31 december 2013 Befolkningsförändring 2003 2013

Landareal: 741 kvkm Invånare per kvkm: 16. Ålder. Källa: Befolkningsstatistik, SCB Folkmängd 31 december 2013 Befolkningsförändring 2003 2013 2014 Landareal: 741 kvkm Invånare per kvkm: 16 Folkmängd 31 december 2013 Ålder 1,0 0,8 0,6 % Folkmängd 31 december 2013 Befolkningsförändring 2003 2013 Ålder Procentuell fördelning År Folkmängd Födelse-

Läs mer

Landareal: 406 kvkm Invånare per kvkm: 17. Ålder. Källa: Befolkningsstatistik, SCB Folkmängd 31 december 2012 Befolkningsförändring 2002 2012

Landareal: 406 kvkm Invånare per kvkm: 17. Ålder. Källa: Befolkningsstatistik, SCB Folkmängd 31 december 2012 Befolkningsförändring 2002 2012 2013 Landareal: 406 kvkm Invånare per kvkm: 17 Folkmängd 31 december 2012 Ålder 1,2 1,0 0,8 0,6 % Folkmängd 31 december 2012 Befolkningsförändring 2002 2012 Ålder Procentuell fördelning År Folkmängd Födelse-

Läs mer

Bokslut investeringar 2007 3. Budget 2009, plan 2010-2011 5. Utvärdering av socialpsykiatriska teamet 6

Bokslut investeringar 2007 3. Budget 2009, plan 2010-2011 5. Utvärdering av socialpsykiatriska teamet 6 Sammanträdesdatum Sida 1 Innehåll Sida Bokslut investeringar 2007 3 Bokslut 2007 4 Budget 2009, plan 2010-2011 5 Utvärdering av socialpsykiatriska teamet 6 Val av ledamot till socialnämndens arbetsutskott

Läs mer

Mål och vision för Krokoms kommun

Mål och vision för Krokoms kommun Mål och vision för Krokoms kommun Juni 2012 VISION Krokoms kommun gör plats för växtkraft! LEDORD Naturlig Här är det enkelt att leva. Här finns trygghet och lugn, en bra grund för människor och företag

Läs mer

Vision, mål och budget i korthet ViVVfdfdsa

Vision, mål och budget i korthet ViVVfdfdsa Vision, mål och budget i korthet ViVVfdfdsa Vision, mål och budget i korthet Arboga kommuns mål- och budgetdokument för år 2015 heter Strategisk- och ekonomisk plan 2015-2017 och antogs av kommunfullmäktige

Läs mer

kvalitet God service och nöjda kunder Resultat på minst 2% Anvar Mod Fantasi Positiv befolkningsutveckling God folkhälsa Valfrihet för medborgarna

kvalitet God service och nöjda kunder Resultat på minst 2% Anvar Mod Fantasi Positiv befolkningsutveckling God folkhälsa Valfrihet för medborgarna Anvar Mod Fantasi Dnr 2/2013.041 Id 2014. 21398 Nämndsplan Socialnämnden Verksamhetsbeskrivning Socialnämnden ansvarar för verksamhet enligt: socialtjänstlagen (SoL) lagen om stöd och service till vissa

Läs mer

Piteå ska år 2020 ha 43 000 invånare 3 3. Piteå har nolltolerans för ungdomsarbetslöshet 2 2

Piteå ska år 2020 ha 43 000 invånare 3 3. Piteå har nolltolerans för ungdomsarbetslöshet 2 2 NÄMNDEN FÖR ARBETSMARKNADSFRÅGOR OCH VUXENUTBILDNING Nämndens uppdrag Nämnden är kommunens arbetslöshetsnämnd har ansvaret för att nationella lokala mål förverkligas inom kommunens vuxenutbildning, arbetsmarknadsfrågor

Läs mer

Det här gjordes 2014. Årsredovisningen 2014 i kortform

Det här gjordes 2014. Årsredovisningen 2014 i kortform Det här gjordes 2014 Årsredovisningen 2014 i kortform Vi har valt att göra en kortversion av kommunens årsredovisning för att du ska få inblick i vad kommunen gjorde under 2014. Att människor ska kunna

Läs mer

bildarkivet.se, fotograf Stephan Berglund

bildarkivet.se, fotograf Stephan Berglund bildarkivet.se, fotograf Stephan Berglund Så vill vi ha Flens kommuns äldreomsorg i framtiden 2008 2012 Är du intresserad av en god äldreomsorg i Flen? Vi politiker hoppas att du som bor i Flens kommun

Läs mer

Dina pengar 2015. En överblick över kommunens budget 2015, hur pengarna är fördelade och hur de är planerade att användas.

Dina pengar 2015. En överblick över kommunens budget 2015, hur pengarna är fördelade och hur de är planerade att användas. Dina pengar 2015 En överblick över kommunens budget 2015, hur pengarna är fördelade och hur de är planerade att användas. KROKOMS KOMMUN Vår vision Krokoms kommun gör plats för växtkraft! Vår verksamhetsidé

Läs mer

10 ordinarie ledamöter jämte 5 tjänstgörande ersättare samt 3 icke tjänstgörande ersättare enligt bifogad närvarolista.

10 ordinarie ledamöter jämte 5 tjänstgörande ersättare samt 3 icke tjänstgörande ersättare enligt bifogad närvarolista. Kommunstyrelsen 2011-05-10 95 Plats och tid Hjernet, 2011-05-10 kl 13.00-14.55 Beslutande 10 ordinarie ledamöter jämte 5 tjänstgörande ersättare samt 3 icke tjänstgörande ersättare enligt bifogad närvarolista.

Läs mer

Konkretisering av de övergripande målen med tillhörande indikatorer

Konkretisering av de övergripande målen med tillhörande indikatorer Konkretisering av de övergripande målen med tillhörande indikatorer Samhällstjänster av högsta kvalitet Det är människorna i Hudiksvalls kommun som är i fokus för de samhällstjänster som kommunen erbjuder.

Läs mer

Fakta om Södertälje UPPDATERAD OKTOBER 2010

Fakta om Södertälje UPPDATERAD OKTOBER 2010 Fakta om Södertälje UPPDATERAD OKTOBER 2010 Södertälje knutpunkten Södertälje är ingen vanlig svensk stad. Långt därifrån. Sedan urminnes tider är Södertälje en viktig handelsplats, en knutpunkt där stad

Läs mer

FAKTA OM YDRE KOMMUN 2014

FAKTA OM YDRE KOMMUN 2014 FAKTA OM YDRE KOMMUN 2014 Kommunkontorets öppettider Mån-Fre 08:00 16:00 Ydre kommun Telefon: 0381-66 12 00 Kommunkontoret Telefax: 0381-66 11 91 570 60 YDRE Hemsida: www.ydre.se E-post: ydre.kommun@ydre.se

Läs mer

Nämnd- och bolagsplan 2015. Kulturnämnd

Nämnd- och bolagsplan 2015. Kulturnämnd Kulturnämnd Innehållsförteckning Ledning... 3 Förutsättningar för verksamhetsåret... 4 Mål och mått... 6 Budget... 9 Bilagor... Fel! Bokmärket är inte definierat. 2 (9) Ledning Förvaltning: Ordförande:

Läs mer

Rapport från socialchefen 3. STAD-metoden/berusningsstudie samt åtgärdsplan 4. Habiliteringsersättning till brukare i daglig verksamhet 5

Rapport från socialchefen 3. STAD-metoden/berusningsstudie samt åtgärdsplan 4. Habiliteringsersättning till brukare i daglig verksamhet 5 Sammanträdesdatum Sida 1 Innehållsförteckning Sid Rapport från socialchefen 3 STAD-metoden/berusningsstudie samt åtgärdsplan 4 Habiliteringsersättning till brukare i daglig verksamhet 5 Projektplan förstärkt

Läs mer

ÅRsReDOVisNiNG 2011 Kortversion kil.se

ÅRsReDOVisNiNG 2011 Kortversion kil.se ÅRSREDOVISNING 2011 Kortversion kil.se Så gick det för 2011 Så använde vi skattepengarna 2011 Vi fick mycket pengar över i år igen Så ser vi på framtiden för Kil Sammanfattning av s årsredovisning 2011

Läs mer

Granskning av årsredovisning 2009

Granskning av årsredovisning 2009 Revisionsrapport 2010-04-16 Bert Hedberg, certifierad kommunal revisor Oscar Hjelte Innehållsförteckning 1 Sammanfattning...3 2 Inledning...4 2.3 Bakgrund...4 2.4 Revisionsfråga och metod...4 3 Granskningsresultat...5

Läs mer

Dina pengar 2014. En överblick över kommunens budget 2014, hur pengarna är fördelade och hur de är planerade att användas.

Dina pengar 2014. En överblick över kommunens budget 2014, hur pengarna är fördelade och hur de är planerade att användas. Dina pengar 2014 En överblick över kommunens budget 2014, hur pengarna är fördelade och hur de är planerade att användas. KROKOMS KOMMUN Vår vision Krokoms kommun gör plats för växtkraft! Vår verksamhetsidé

Läs mer

UPPDRAGSPLAN 2015. Utbildningsnämnden

UPPDRAGSPLAN 2015. Utbildningsnämnden UPPDRAGSPLAN 2015 Utbildningsnämnden UN 2015/ 4661 Antagen av Utbildningsnämnden den 17 juni 2015 I enlighet med styrmodellen för Norrköpings kommun ska varje nämnd årligen ta fram en uppdragsplan. Uppdragsplanen

Läs mer

Vansbro kommun. Årsredovisning 2014. Detta är en bilaga från Vansbro kommun

Vansbro kommun. Årsredovisning 2014. Detta är en bilaga från Vansbro kommun Vansbro kommun Årsredovisning 2014 Detta är en bilaga från Vansbro kommun De här sidorna är en sammanfattning av kommunens årsredovisning för 2014. Hur gick det med Vansbros ekonomi? Uppfyllde vi målen?

Läs mer

Granskning av delårsrapport

Granskning av delårsrapport Revisionsrapport Granskning av delårsrapport 2013 Övertorneå kommun Anna Carlénius Revisionskonsult Per Ståhlberg Certifierad kommunal revisor Innehållsförteckning 1 Sammanfattande bedömning 1 2 Inledning

Läs mer

Budget 2009. Verksamheten

Budget 2009. Verksamheten Budget 2009 Verksamheten Nöjdare kommuninvånare Den bästa ambassadören för Flens kommun är en nöjd, stolt och positiv kommuninvånare. För att vara säkra på att tillhandahålla den service som efterfrågas

Läs mer

Styrdokument för Gnosjö kommun 2016

Styrdokument för Gnosjö kommun 2016 Styrdokument för Gnosjö kommun 2016 Vision och inriktningsmål Budgetprocess Antagen av kommunfullmäktige 2014-12-18, 140. Inledning... 3 Begreppsförklaring... 3 Vision, inriktningsmål verksamhetsidé och

Läs mer

(antal) M 8 C 5 FP-LIB 2 KD 2 MP 2 400

(antal) M 8 C 5 FP-LIB 2 KD 2 MP 2 400 Kommunfakta Antal invånare 1 januari (antal) Antal äldre, historik och prognos (antal) 12000 11900 11800 11700 11600 11500 2002 2004 2006 2008 2010 2012 3000 2500 2000 1500 1000 500 0 80 år- 65-79 år 2000

Läs mer

Integrationsprogram för Västerås stad

Integrationsprogram för Västerås stad för Västerås stad Antaget av kommunstyrelsen 2008-10-10 program policy handlingsplan riktlinje program policy uttrycker värdegrunder och förhållningssätt för arbetet med utvecklingen av Västerås som ort

Läs mer

Kommunstyrelsens Budgetdokument 2011

Kommunstyrelsens Budgetdokument 2011 Kommunstyrelsens Budgetdokument 2011 Tjörn Möjligheternas ö Ingress Kommunkansliet är kommunstyrelsens förvaltning och ska i denna roll utgöra den politiska ledningens verktyg för styrning och ledning

Läs mer

Program för ett integrerat samhälle

Program för ett integrerat samhälle Strategi» Program Plan Policy Riktlinjer Regler Borås Stads Program för ett integrerat samhälle Integrerat samhälle 1 Borås Stads styrdokument» Aktiverande strategi avgörande vägval för att nå målen för

Läs mer

Kommunens strategiska mål

Kommunens strategiska mål Kommunens strategiska mål Nya mål har tagits fram för perioden 2012 2015. Strukturen är indelad i yttre respektive inre mål: Hållbar utveckling En hållbar utveckling förutsätter aktiva åtgärder för att

Läs mer

Rapport Granskning av flyktingverksamheten. Ragunda Kommun

Rapport Granskning av flyktingverksamheten. Ragunda Kommun Rapport Granskning av flyktingverksamheten. Ragunda Kommun Augusti 2013 Innehåll Sammanfattning... 1 Inledning... 2 Rutinbeskrivning... 3 Granskningsresultat... 7 Sammanfattning Kommunen tar emot flyktingar

Läs mer

Om kommunen. Bra service kostar pengar. Information om Arvika kommuns verksamhet

Om kommunen. Bra service kostar pengar. Information om Arvika kommuns verksamhet Bra service kostar pengar Det kostar naturligtvis mycket pengar att ge all den service som kommuninvånarna vill ha och behöver. Därför måste vi som bor i kommunen betala skatt. Men skattepengarna räcker

Läs mer

Ale vision 2025 Lätt att leva

Ale vision 2025 Lätt att leva Ale vision 2025 Lätt att leva Resan mot Ale 2025 har börjat Varför ska Ale kommun ha en vision? Det var egentligen den första frågan vi ställde oss när vi påbörjade arbetet med Vision 2025. Vi vill att

Läs mer

Ale vision 2025 Lätt att leva

Ale vision 2025 Lätt att leva Ale vision 2025 Lätt att leva Resan mot Ale 2025 har börjat Varför ska Ale kommun ha en vision? Det var egentligen den första frågan vi ställde oss när vi påbörjade arbetet med Vision 2025. Vi vill att

Läs mer

Politiska inriktningar och ambitioner för Nordanstigs kommuns förvaltningar och helägda bolag 2011-2014.

Politiska inriktningar och ambitioner för Nordanstigs kommuns förvaltningar och helägda bolag 2011-2014. NORDANSTIGS KOMMUN Ledningskontoret Datum Diarienummer 2011 06 27 1 (6) Politiska inriktningar och ambitioner för Nordanstigs kommuns förvaltningar och helägda bolag 2011-2014. Antagna i fullmäktige 2011-06-27

Läs mer

Invandrarkvinnor som en resurs för framtidens kompetensförsörjningsbehov inom vård och omsorg

Invandrarkvinnor som en resurs för framtidens kompetensförsörjningsbehov inom vård och omsorg Invandrarkvinnor som en resurs för framtidens kompetensförsörjningsbehov inom vård och omsorg Förord BIIA resurscentrum vill skapa ökade förutsättningar för människor som idag står utanför arbetsmarknaden

Läs mer

Utvecklingsplan 2016-2018 Kommunens styrmodell och mål för mandatperioden

Utvecklingsplan 2016-2018 Kommunens styrmodell och mål för mandatperioden Utvecklingsplan 2016-2018 Kommunens styrmodell och mål för mandatperioden Förslag 2015-02-25 Inledning Dokumentet innehåller dels en beskrivning av kommunens reviderade styrmodell och dels förslag till

Läs mer

Bokslutsprognos 2013-10-31

Bokslutsprognos 2013-10-31 1(4) Kommunstyrelsens förvaltning Handläggare Chris Tevell/Maria Åhström Tfn 0142-850 22 Kommunstyrelsen Bokslutsprognos 2013-10-31 Sammanfattning Budgeterat resultat enligt mål och budget för år 2013

Läs mer

När den egna kraften inte räcker till Västeråsmoderaternas program för sociala frågor för 2014-2018

När den egna kraften inte räcker till Västeråsmoderaternas program för sociala frågor för 2014-2018 När den egna kraften inte räcker till Västeråsmoderaternas program för sociala frågor för 2014-2018 1 När den egna kraften inte räcker till Samhällets skyddsnät ska ge trygghet och stöd till människor

Läs mer

STÖD OCH OMSORG HANINGE I SIFFROR * Siffrorna gäller december 2012 till november 2013.

STÖD OCH OMSORG HANINGE I SIFFROR * Siffrorna gäller december 2012 till november 2013. HANINGE I SIFFROR VISSTE DU DET HÄR OM HANINGE? De vanligaste tilltalsnamnen i Haninge är Mikael och Anna, och det vanligaste efternamnet är Andersson. De vanligaste namnen bland nyfödda Haningebor är

Läs mer

Målområden 2016-2017

Målområden 2016-2017 Målområden 2016-2017 Vision för Lessebo kommun Vi är en kommun med engagerade och stolta invånare och med ett kreativt näringsliv, en kommun och miljö som man vill bo, verka i och besöka. Vårt läge i en

Läs mer

Mål för mandatperioden 2011 2014. Vård och Omsorg. Eslövs kommun

Mål för mandatperioden 2011 2014. Vård och Omsorg. Eslövs kommun Mål för mandatperioden 2011 2014 Vård och Omsorg Eslövs kommun Verksamhetsidé Vård och Omsorg ska arbeta för att skapa goda levnadsförhållanden för de kommuninvånare som har behov av vård och omsorg, och

Läs mer

Tyresö i siffror 2007

Tyresö i siffror 2007 Tyresö i siffror 2007 1 Innehåll Befolkning 5 Bostäder 7 Miljöstatistik 9 Sysselsättning 10 Social service 13 Barn, skola och utbildning 14 Kultur och fritid 17 Ekonomi 18 Kommunfullmäktige 19 2 3 Befolkning

Läs mer

Plan för kunskap och lärande. med kvalitet och kreativitet i centrum

Plan för kunskap och lärande. med kvalitet och kreativitet i centrum Plan för kunskap och lärande med kvalitet och kreativitet i centrum Förord Östersunds kommunfullmäktige har som skolhuvudman antagit denna plan. Med planen vill vi säkerställa att de nationella målen uppfylls.

Läs mer

Månadsuppföljning. Maj 2012

Månadsuppföljning. Maj 2012 A Månadsuppföljning Maj 2012 2 Månadsuppföljning 1 januari 31 maj 2012 Skatteunderlagsprognosen per april pekar mot ett överskott om ca 3,2 mkr för skatteintäkterna. Det är slutavräkningarna både för 2011

Läs mer

Översyn av chefsorganisation

Översyn av chefsorganisation PM 1 (5) Datum Diarienr/Dplankod 2011/295 Centrala förvaltningen Staben Åsa Nylander, Controller 0224 361 75 (även mobil) asa.nylander@heby.se Kommunstyrelsen Översyn av chefsorganisation Förslag till

Läs mer

Revisionsrapport. Räddningstjänsten Östra Blekinge. Granskning av årsredovisning 2011. Yvonne Lundin. Mars 2012

Revisionsrapport. Räddningstjänsten Östra Blekinge. Granskning av årsredovisning 2011. Yvonne Lundin. Mars 2012 Revisionsrapport Granskning av årsredovisning 2011 Yvonne Lundin Räddningstjänsten Östra Blekinge Mars 2012 Innehållsförteckning 1 Sammanfattning 1 2 Inledning 1 2.1 Bakgrund 1 2.2 Revisionsfråga och metod

Läs mer

Kvalitetsredovisning. För Staren Särskola 1-5 Lå 2009-10. Grums kommun

Kvalitetsredovisning. För Staren Särskola 1-5 Lå 2009-10. Grums kommun Kvalitetsredovisning För Staren Särskola 1-5 Lå 2009-10 Grums kommun Kvalitetsredovisningens innehåll Grundfakta om Särskolan 1-5 Sid 3 Underlag och rutiner för att ta fram kvalitetsredovisningen 3-6 Åtgärder

Läs mer

Vård- och omsorgsnämnd. Nämndsbudget 2012-2014

Vård- och omsorgsnämnd. Nämndsbudget 2012-2014 Nämndsbudget 2012-2014 Innehållsförteckning LÅNGSIKTIG HÅLLBAR UTVECKLING... 3 VÄRDEGRUND... 3 BRUKARE... 4 VISION... 4 VERKSAMHETSIDÉ... 4 ÖVERGRIPANDE BRUKARMÅL... 4 PERSONAL... 6 VISION... 6 VERKSAMHETSIDÉ...

Läs mer

BEFOLKNING 1 ANEBY KOMMUN

BEFOLKNING 1 ANEBY KOMMUN BEFOLKNING Folkmängdsförändring - Befolkningens åldersfördelning 7 7 + Ålder Andel Folkmängd den december Folkmängdsförändring från Ålder uell fördelning År Folkmängd Födelsenettnetto Flyttnings- Kv M

Läs mer

BEFOLKNING # SÄVSJÖ KOMMUN

BEFOLKNING # SÄVSJÖ KOMMUN BEFOLKNING # Folkmängdsförändring - Befolkningens åldersfördelning 9 9 Andel 7 7 9 + Ålder Folkmängd den december Folkmängdsförändring från Ålder uell fördelning År Folkmängd Födelsenettnetto Flyttnings-

Läs mer

BEFOLKNING 3 MULLSJÖ KOMMUN

BEFOLKNING 3 MULLSJÖ KOMMUN BEFOLKNING Folkmängdsförändring - Befolkningens åldersfördelning 9 9 9 + Ålder Andel Folkmängd den december Folkmängdsförändring från Ålder uell fördelning År Folkmängd Födelsenettnetto Flyttnings- Kv

Läs mer

Bildningsförvaltningens verksamhetsplan 2012-2014

Bildningsförvaltningens verksamhetsplan 2012-2014 BILDNINGSFÖRVALTNINGEN Bildningsförvaltningens verksamhetsplan 2012-2014 för- grund- och gmnasieskolan Skolans verksamhet utgår från gällande lagstiftning och avtal inom skolområdet. Mål för skolan finns

Läs mer

BEFOLKNING # VETLANDA KOMMUN

BEFOLKNING # VETLANDA KOMMUN BEFOLKNING # Folkmängdsförändring - Befolkningens åldersfördelning 7 9 + Ålder Andel Folkmängd den december Folkmängdsförändring från Ålder uell fördelning År Folkmängd Födelsenettnetto Flyttnings- Kv

Läs mer

SKOLPLAN Antagen av kommunfullmäktige 153 2004-09-27

SKOLPLAN Antagen av kommunfullmäktige 153 2004-09-27 SKOLPLAN Antagen av kommunfullmäktige 153 2004-09-27 SKOLPLAN FÖR GÄLLIVARE KOMMUN OCH FÖR BARN- UTBILDNING- OCH KULTURNÄMNDENS ANSVARSOMRÅDE Gällivare kommuns skolplan har som mål att lyfta fram och fokusera

Läs mer

Nämndernas verksamhetsberättelse januari-juni 2015. Bergslagens Miljö- och Byggnämnd

Nämndernas verksamhetsberättelse januari-juni 2015. Bergslagens Miljö- och Byggnämnd Nämndernas verksamhetsberättelse januari-juni 2015 Bergslagens Miljö- och Byggnämnd Bergslagens Miljö- och Byggnämnd, Nämndernas verksamhetsberättelse januari-juni 2015 2(9) Innehållsförteckning 1 Sammanfattning...

Läs mer

Revisionsrapport. Piteå kommun. Granskning av årsredovisning 2011. Per Ståhlberg Certifierad kommunal revisor. Johan Lidström

Revisionsrapport. Piteå kommun. Granskning av årsredovisning 2011. Per Ståhlberg Certifierad kommunal revisor. Johan Lidström Revisionsrapport Granskning av årsredovisning 2011 Piteå kommun Per Ståhlberg Certifierad kommunal revisor Johan Lidström Mars 2012 Innehållsförteckning 1 Sammanfattning 1 2 Inledning 2 2.1 Bakgrund 2

Läs mer

Godkännande av dagordning. Verksamhetscheferna informerar. Ou-budget 2014 och verksamhetsmål 2014. Lokala värdighetsgarantier.

Godkännande av dagordning. Verksamhetscheferna informerar. Ou-budget 2014 och verksamhetsmål 2014. Lokala värdighetsgarantier. NORDANSTIGS KOMMUN Kommunstyrelsens omsorgsutskott KALLELSE till sammanträde Ledamöter Ersättare och övriga för kännedom Plats: Kommunkontoret i Bergsjö Tid: Onsdag 16 oktober 2013 kl. 08:30 1. Val av

Läs mer

Sammanträdesdatum 2012-09-12 Plats och tid Kommunkontoret, Nossebro kl. 15.00 16:10

Sammanträdesdatum 2012-09-12 Plats och tid Kommunkontoret, Nossebro kl. 15.00 16:10 Sida 1 Sammanträdesdatum 2012-09-12 Plats och tid Kommunkontoret, Nossebro kl. 15.00 16:10 Beslutande Elsy Lundberg Östrand (FP), ordförande Bengt-Göran Henningsson (S) Pia Fahlgren (C) Gunilla Ekblad

Läs mer

Omvårdnad Gävle. Bokslutsdagen. 27 mars 2015

Omvårdnad Gävle. Bokslutsdagen. 27 mars 2015 Omvårdnad Gävle Bokslutsdagen 27 mars 2015 Omvårdnad Gävle Omvårdnad Gävle ansvarar för stöd och omsorg till äldre och personer med fysisk eller psykisk funktionsnedsättning i Gävle kommun. Verksamheten

Läs mer

Kvalitetsredovisning. För Slottsbrons förskola Lå 2009-10. Grums kommun

Kvalitetsredovisning. För Slottsbrons förskola Lå 2009-10. Grums kommun Kvalitetsredovisning För Slottsbrons förskola Lå 2009-10 Grums kommun 1 Kvalitetsredovisningens innehåll Grundfakta om Slottsbrons förskola sid 3 Underlag och rutiner för att ta fram kvalitetsredovisningen

Läs mer

Verksamhetsplan/Kvalitetsredovisning 2009 Bemanningsenheten

Verksamhetsplan/Kvalitetsredovisning 2009 Bemanningsenheten Omsorgsnämnden Verksamhetsplan/Kvalitetsredovisning 2009 Bemanningsenheten 1 2009-04-28 Innehållsförteckning 1 Omsorgsnämndens kvalitetsarbete 1.1 Metod. 4 1.2 Enkäter 4 2 Verksamhetsinformation 2.1 Presentation

Läs mer

BEFOLKNING 5 GISLAVEDS KOMMUN

BEFOLKNING 5 GISLAVEDS KOMMUN Andel BEFOLKNING Folkmängdsförändring -1 Befolkningens åldersfördelning 1 9 9 9 9 7 9 11 13 1 3 7 9 1+ Ålder Folkmängd den 31 december 1 Folkmängdsförändring från Ålder uell fördelning År Folkmängd Födelsenettnetto

Läs mer

Granskning av delårsrapport 2007-08-31

Granskning av delårsrapport 2007-08-31 Granskning av delårsrapport 2007-08-31 Granskningsrapport 1/2007 Oktober 2007 Ernst & Young AB Per Pehrson Innehållsförteckning 1 SAMMANFATTNING...3 2 INLEDNING...4 2.1 Syfte... 4 2.2 Metod... 4 2.3 Avgränsningar...

Läs mer

Verksamhetsplan 2014-2017 för nämnd och bolag

Verksamhetsplan 2014-2017 för nämnd och bolag Bilaga 4 Verksamhetsplan - för nämnd och bolag Omvårdnadsnämnd 1 Mål inom respektive perspektiv 1.1 Medborgare och kunder Omvårdnadsnämnden har nöjda kunder som erbjuds god service och möjlighet till inflytande,

Läs mer

Övergripande och nämndspecifika mål

Övergripande och nämndspecifika mål SOCIALFÖRVALTNINGEN VERKSAMHETSPLAN Stöd och sysselsättning 2014 Övergripande och nämndspecifika EKONOMI Kils kommun ska ha god ekonomisk hushållning. Detta åstadkommer vi genom att: det årliga överskottet

Läs mer

BOKSLUT 2009 BARN- OCH UTBILDNINGSFÖRVALTNINGEN. torsdag, 2010 mars 18

BOKSLUT 2009 BARN- OCH UTBILDNINGSFÖRVALTNINGEN. torsdag, 2010 mars 18 BOKSLUT 2009 BARN- OCH UTBILDNINGSFÖRVALTNINGEN Organisation Resultat Måluppfyllelse Kompetensutveckling God ekonomisk hushållning Likvärdighet IUP med skriftliga omdömen Nätverk Inspektioner Go BOKSLUT

Läs mer

BEFOLKNING # TRANÅS KOMMUN

BEFOLKNING # TRANÅS KOMMUN Andel BEFOLKNING # Folkmängdsförändring -1 Befolkningens åldersfördelning 1 1 1 1 1 17 17 17 7 9 11 13 1 3 7 9 1+ Ålder Folkmängd den 31 december 1 Folkmängdsförändring från Ålder uell fördelning År Folkmängd

Läs mer

Organisationsskisser

Organisationsskisser 2011 Organisationsskisser Delegationsbeslut 2011-06-17 gällande tjänstemannaorganisationen Björn Clasinder Politisk organisation 2011 01 01 KF 31 ordinarie + 17 ersättare BEREDNINGAR Frågestyrd Mål, visioner,

Läs mer

Sammanfattning av kommunens ekonomi

Sammanfattning av kommunens ekonomi Sammanfattning av kommunens ekonomi 2 Sunne KOMMUN zhur mycket kostar kommunens verksamheter? zuppfyllde kommunen sina kvalitetsmål? zvad är på gång i kommunen? zhar Sunne en bra ekonomi? Det här är en

Läs mer

Månadsrapport september 2015

Månadsrapport september 2015 Månadsrapport september 215 Befolkning Staden växer kraftigt. Redan per sista augusti är ökningen över 1 2 personer. Arbetsmarknad Arbetslösheten har ökat något de senaste veckorna. Positivt är dock att

Läs mer