ÅRSREDOVISNING Till Kommunstyrelsen Till Kommunfullmäktige

Transkript

1 ÅRSREDOVISNING 2012 Till Kommunstyrelsen Till Kommunfullmäktige

2 Årsredovisningens struktur Karlshamns kommuns årsredovisning avlämnas av kommunstyrelsen till kommunfullmäktige. Den vänder sig också till externa intressenter i form av kommuninvånare, kreditgivare, leverantörer och andra offentliga myndigheter. Kommunen upprättar även en populärversion av årsredovisningen. Årsredovisningen inleds med att kommunstyrelsens ordförande ger sin syn på det gångna året. Därefter delas årsredovisningen in i följande delar: Förvaltningsberättelse Förvaltningsberättelsen ska enligt den kommunala redovisningslagen upprättas i årsredovisningen. Den utgör en sammanfattning av årsredovisningen där väsentliga delar av kommunens ekonomi och verksamhet fokuseras. Inledningsvis redovisas en omvärldsanalys på olika nivåer. Här finns även beskrivning av kommunens befolkningsutveckling, näringsliv, arbetsmarknad, bostadsmarknad, effekter av skatteutjämningssystemet samt kommunens internationella arbete. Därefter följer en uppföljning av kommunfullmäktiges 27 mål uppdelat på kärnområden och utvecklingsområden. I den finansiella analysen redovisas kommunens ekonomiska situation utifrån perspektiven resultat, kapacitet, risk och kontroll. Här finns även driftredovisning, investeringsredovisning, avstämning av de finansiella målen samt en framtidsbedömning. Förvaltningsberättelsen avslutas med personalberättelsen samt personalnyckeltalen. Nämndsredovisning Kommunens 16 nämnder beskriver kortfattat det gångna årets verksamhet, ekonomiskt utfall samt förväntad utveckling i framtiden. För detta avsnitt svarar de olika nämnderna. Redovisning av kommunala bolag och förbund. Kommunens fyra helägda bolag och de fyra delägda kommunalförbunden/bolagen beskriver kortfattat det gångna årets verksamhet, årets resultat, viktiga händelser samt gör en framtidsbedömning. För detta avsnitt svarar respektive bolag/ förbund. Våra räkenskaper Våra räkenskaper inleds med den sammanställda redovisningen (kommunsektorns benämning på koncernredovisning). Därefter följer kommunens resultaträkning, kassaflödesanalys samt balansräkning följt av noter och redovisningsprinciper. Avslutningsvis återfinns revisionsberättelsen, illustration av sambandet mellan redovisningsmodellens olika delar samt en förteckning över ord och uttryck som använts i årsredovisningen. 2

3 INNEHÅLLSFÖRTECKNING Organisationsstruktur Karlshamns kommun med bolag och kommunalförbund Årsredovisningens struktur Kommunstyrelsens ordförande har ordet Det hände 2012 Förvaltningsberättelse sida 5 Kommunens befolkning uppgick till den 31 december 2012, vilket är en minskning med 53 personer. Under 2012 har det tillkommit 135 företag, totalt företag i kommunen ,4 % eller personer var arbetslösa i december Bostadsmarknaden har varit svag under 2012 både vad gäller nybyggnation av lägenheter och av villor. Uppföljning av kommunfullmäktiges mål 2012 sida 11 Merparten av kommunfullmäktiges 26 mål uppnås helt eller delvis. Av de tretton målen inom kärnområden d v s Trygghet, vård och omsorg för barn och äldre, Utbildning samt Arbete och integration är sju helt uppfyllda, fem delvis uppfyllda och ett ej uppfyllt. Av de fjorton målen inom utvecklingsområden d v s Tillväxt och näringsliv, Turism, Attraktivt boende samt Ekonomi och personal är två av målen helt uppfyllda och tio delvis uppfyllda och två ej uppfyllda. Finansiell analys sida 19 Årets resultat uppgår till 44 mnkr vilket innebär att kommunen klarar balanskravet för nionde året i rad. Rensat från jämförelsestörande poster på 42,1 mnkr blir resultatet istället 1,5 mnkr. Pensionsförpliktelserna minskar med 5 mnkr jämfört med 2011 och uppgår till 757 mnkr. Den finansiella analysen visar att under 2012 har soliditeten försämrats något och uppgår till 69,2 %. De långfristiga skulderna har minskat med 47 mnkr till följd av amortering på lån och uppgår till totalt 148 mnkr. Driftredovisning sida 23 Driftredovisningen visar ett sammandrag av nämndernas nettokostnadsutfall och budgetavvikelse. Driftredovisningen uppvisar ett sammanlagt överskott 10,7 mnkr i förhållande till budget på 32,9 mnkr, vilket fördelar sig med 12,5 mnkr på nämnderna och 1,8 mnkr på finansförvaltningen. Investeringsredovisning sida 24 Investeringsredovisningen visar nämndernas nettoinvesteringar, utfall och inkomst 2012 samt kommunens större investeringsprojekt d v s de som överstiger 5 miljoner kronor i total budget. Under 2012 har Prästslättens förskola färdigställts och utbyggnaden av södra delen av BLC Stilleryd Industriområde slutförts. Exploatering av Vettekulla för villabebyggelse pågår. Årets investeringar uppgår till 150,5 mnkr, budgeterad nivå 200,7 mnkr. Investeringarna har självfinansierats till 77,7 %. Avstämning av finansiella mål sida 25 Samtliga Kommunfullmäktiges finansiella mål avseende ekonomi i balans samt god ekonomisk Hushållning med undantag av helt egenfinansierade investeringar bedöms vara helt uppfyllda. Personalberättelse sida 29 Antalet månadsavlönade i kommunen uppgår till vilket är oförändrat jämfört med % av kommunens anställda är kvinnor. Medelåldern för kommunens anställda är 46,1 år. Medelheltidslönen är kronor. Sjukfrånvaron har ökat med 8,6 % av tillgänglig tid och uppgår till i genomsnitt 19,5 dagar/ anställd. 3

4 Redovisning per nämnd, bolag och kommunalförbund I detta avsnitt görs en kortfattad beskrivning av kommunens verksamhet samt den verksamhet som sker i kommunens fyra helägda bolag och fyra delägda kommunalförbund/ bolag. För innehållet svarar respektive nämnd, bolag och kommunalförbund. För mer detaljerad information hänvisas till respektive nämnd, bolag och kommunalförbund. Nämnder Kommunfullmäktige 32 Kommunrevision 34 Kommunstyrelsen 35 Socialnämnden 39 Omsorgsnämnden 42 Nämnden för barn, ungdom och skola 47 Gymnasienämnden 51 Nämnden för arbetsmarknad och vuxenutbildning 54 Kulturnämnden 56 Tekniska nämnden 58 VA verksamheten 61 Byggnadsnämnden 67 Fritidsnämnden 68 Överförmyndarnämnden 71 Valnämnden 73 Festivalkommittén 74 Kommunala bolag, helägda Karlshamnsfastigheter AB 75 Karlshamn Energi AB 76 Karlshamns Hamn AB 77 Karlshamnsbostäder AB 78 Kommunalförbund, delägda bolag Räddningstjänsten Västra Blekinge 79 Vårdförbundet Blekinge 79 Miljöförbundet Blekinge Väst 80 Västblekinge Miljö AB 80 Våra räkenskaper För nionde året i rad redovisar kommunen ett positivt resultat, i år med 44 miljoner kronor varav vatten och avlopp 65 tusen kronor. Det egna kapitalet uppgår därmed till miljoner kronor. Kommunens låneskuld har minskat med 47 mnkr. Den sammanställda redovisningen (kommunen + de kommunala bolagen) visar ett positivt resultat med 33 miljoner kronor Sammanställd redovisning Resultaträkning 81 Kassaflödesanalys 82 Balansräkning 83 Karlshamns kommun Resultaträkning 85 Kassaflödesanalys 86 Balansräkning 87 Noter 89 Redovisningsprinciper 97 Revisionsberättelse Ord och uttryck 98 Bilagor till årsredovisningen Uppföljning av Kommunfullmäktige beslutade program Förslag till redovisning av indikatorer med tillhörande trender för Karlshamns kommuns arbete med hållbar utveckling 4

5 Förvaltningsberättelse Samhällsekonomisk utveckling och situation Utvecklingen i vår omvärld är fortfarande negativ vilket får till följd att även bedömningen för den svenska ekonomin skruvas ner. Bruttonationalprodukten (BNP) bedöms 2013 enbart öka med 1,2 procent d v s samma tillväxt som Arbetsmarknaden försvagas vilket bedöms leda till ökad arbetslöshet under Arbetslösheten bedöms uppgå till 8,3 procent under 2013 som ska jämföras med 6,5 procent vilket anses vara nivån då en konjunktur är i balans. Trots detta beräknas skatteunderlaget utvecklas positivt. Minskningen av sysselsättning kompenseras till viss del av ökande inkomster från a kassa och utbildningsbidrag. Även den automatiska balanseringen i det allmänna pensionssystemet, som 2011 bromsade pensionsinkomsterna, kommer 2013 istället att öka pensionsinkomsterna. Eftersom lågkonjunkturen bedöms fortsätta under en tid innebär det också att priser och löner kommer att utvecklas långsammare än normalt. På längre sikt ser förutsättningarna för svensk ekonomi ljusare ut. De svenska finanserna är starka både inom den offentliga och privata sektorn. Det finns dock ett betydande behov av investeringar bland annat i infrastruktur och bostäder. Räntorna är låga och det finns gott om arbetskraft vilket skapa förutsättningar för att tillväxten i svensk ekonomi förbättras successivt. En förutsättning för detta är dock att problemen i vår omvärld dämpas. Sysselsättningen bedöms öka under Sannolikt kommer arbetslösheten att ha sjunkit till nivåerna före finanskrisen först under Kommunsektorns utveckling och vår situation Vår kommun har under en rad av år med god marginal klarat det finansiella målet att verksamhetens nettokostnader endast får ta 98 procent i anspråk av skatteintäkter och utjämningsbidrag, det vill säga 2 procents överskott. Kommunsektorns resultat försämras 2013 och 2014 till följd av lägre taxeringsutfall 2011 och något lägre skatteunderlagsutveckling än tidigare bedömningar. Kvaliteten på arbetsinsatsen ökar kontinuerligt inom kommunsektorn, bland annat till följd av högre utbildningsnivå, vilket också innebär att lönerna höjs. Investeringar i byggnader och anläggningar beräknas inom kommunsektorn fortsätta växa i snabb takt under de närmaste åren. 5

6 Befolkningsstruktur och befolkningsutveckling Karlshamns kommuns befolkning har under 2012 minskat med 53 invånare till Befolkningsutveckling Minskningen under 2012 beror främst på födelseunderskottet, det vill säga skillnaden mellan antalet födda och antalet döda. 376 personer dog under året jämfört med prognostiserade 351. Antalet födda är 295 istället för beräknade 306 personer. Födelsenettot (födelseunderskottet) innebär en minskning med 81 personer istället för en minskning med 43. Flyttningsnettot (flyttningsöverskottet) 2012 blev 23 mot beräknat 58. Flyttningsnettot är inflyttade minus utflyttade. Antalet inflyttade är betydligt högre 2012 jämfört med 2011 men ändå inte lika många som Antalet utflyttade ökade något under 2011 samt ökade betydligt under Invandraröverskottet (som ingår i flyttningsnettot) är 186 vilket är högre än de senaste åren. Flyttningarna inom Sverige visar ett underskott med 163 personer vilket är mer än 100 personer fler än hade Karlshamn ett överskott i de inrikes flyttningarna. Befolkningsprognosen för 2012 förutspådde att antalet invånare skulle vara vid årsskiftet. Som nämnts ovan blev födelseunderskottet högre än prognostiserat och flyttnettot lägre. Detta innebär alltså att resultatet är 68 färre invånare den 31 december 2012 än vad befolkningsprognosen beräknat. De största differenserna är att åldrarna 0 5 år är något färre än beräknat liksom personer 40 år och äldre. Positivt är att gruppen år ökat något. 6

7 Könsfördelningen är relativt jämn men Karlshamn, liksom Blekinge totalt, har högre andel män än riket. Karlshamn har en betydligt högre andel pensionärer än riket som helhet, medan såväl antalet barn och ungdomar som antalet i förvärvsarbetande åldrar är lägre. Försörjningsbördan i Karlshamn beräknas stiga från 0,81 år2011 till 0,90 år I riket beräknas ökningen vara från 0,72 till 0,78. Försörjningsbördan är ett enkelt demografiskt mått som visar på relationen mellan antalet personer som behöver bli försörjda och antalet personer som kan bidra till deras försörjning. Uttrycket kan sägas beskriva hur många extra personer en person i yrkesverksam ålder måste försörja förutom sig själv. Försörjningsbördan kan delas upp i två delar, den del som kommer från barn och ungdomar (0 19 år) och den från äldre (65+). Medelåldern i Karlshamns kommun är 44,3 år jämfört med 41,2 år för riket totalt. Om tio år beräknas medelåldern i Karlshamn ha stigit till 45,5 år och i riket till 42,1. För kvinnor i Karlshamn har medelåldern det senaste året ökat från 44,8 till 45,0 år och för män från 42,5 till 42,6 år. Andelen personer med utländsk bakgrund är i Karlshamn 12,0 procent jämfört med 20,1 procent för riket. (2011: 11,3 respektive 19,6 procent). 7

8 Sett till totalbefolkningen var Karlshamn storleksmässigt på 81:a plats i landet (2011: 80:e plats). Befolkningsutveckling Blekinge Förändring % Karlshamn ,2 Karlskrona ,8 Olofström ,2 Ronneby ,4 Sölvesborg ,1 Kommuner i närområdet Bromölla ,9 Osby ,5 Östra Göinge ,1 Älmhult ,6 Tingsryd ,8 Emmaboda ,5 Torsås ,4 Näringsliv Antalet verksamma företag i Karlshamns kommun uppgick den 31 december 2012 till företag varav 1025 är aktiebolag, 128 är handels och kommanditbolag och 332 är enskild näringsverksamhet samt övriga bolagsformer. Under året startade 186 nya företag. 206 företag har tillkommit (nystartade och nyinflyttade) och 71 företag har försvunnit (upphörda och utflyttade). Det har då totalt tillkommit 135 företag i Karlshamns kommun under 2012, vilket ger kommunen en nettotillväxt på 4,2 % för Källa UC AB. Över hundra företagsbesök har genomförts inom olika branscher. Syftet med företagsbesöken är att etablera en långsiktig relation med våra företagare i syfte att få till stånd ett ömsesidigt utbyte. Verksamheten har genomfört frukostmöten och nätverksluncher samt olika aktiviteter för att främja nätverksbyggande, omvärldsbevakning, kompetensutveckling med mera. Näringslivsrådet har haft sex möten under året. En stor utbildningssatsning har genomförts i samverkan med SKL, övriga kommuner i länet samt Länsstyrelsen. Syftet med utbildningen har varit att finna nya arbetssätt och att förenkla för företagen i sina kontakter med kommunen som myndighet. Från Karlshamns sida har ett 60 tal politiker och tjänstemän deltagit. Fyra kommunala fastigheter för verksamheter har sålts. Fastigheterna har köpts av tre etablerade företag i kommunen som ser ett behov av framtida utveckling av sina verksamheter. Den fjärde köparen kommer utifrån och ser kommunens utveckling runt Stillerydshamnen som en stor möjlighet. NetPort har haft ett innehållsrikt Vårt internationella engagemang har utvecklats betydligt och vi är delaktiga i tre internationella projekt. Antalet anställda har under året varit mellan personer. De har alla arbetat i projekt som skapar tillväxt och samhällsutveckling. Händelser från 2012 som bör uppmärksammas är att NetPort för första gången har blivit Lead Partner för ett Interreg IV projekt. Denna typ av projekt ingår i EU:s södra Östersjöprogram, vilket kräver minst tre partners från andra EUländer. Projektet heter South Baltic Training Programme (SBTP) och syftar främst till att 8

9 stödja internationalisering och gränsöverskridande samarbete mellan näringsliv, skola och yrkesutbildade studenter, att utveckla södra Östersjöns ungdomsarbetskraft om internationell företagskultur samt öka denna grupps rörlighet mellan länderna. Vi är även utsedda att vara Sveriges contact point inom East West Transport Corridor. NetPort omsatte 19,2 miljoner kronor Beläggningsstatistiken för turismens kommersiella anläggningar i Karlshamn visar under 2012 preliminärt på en minskning per december med 6,3 %, i förhållande till Sommaren gav inte de vädermässigt bästa förutsättningarna och sammantaget kan konstateras att antalet svenska och danska gästnätter minskade, medan den största utländska besöksgruppen, tyskar, ökade något. Arbetsmarknad För 2012 uppgick andelen personer som var öppet arbetslösa eller deltog i program med aktivitetsstöd i Sverige till 6,9 %, motsvarande uppgift för 2011 var 6,5 %. Arbetsmarknadsläget har försämrats i länet jämfört med samma tid förra året. I december 2012 var i länet totalt personer (9,6 %, år) arbetslösa och sökande i program med aktivitetsstöd. Vid motsvarande tid i december 2011 var det totala antalet personer (8,7 %) en ökning med 734 personer (0,9 procentenheter). Samma jämförelse för Karlshamn visar att totalt personer (9,4 %, år) var arbetslösa och sökande i program med aktivitetsstöd i december I december 2011 var det totala antalet personer (8,6 %), en ökning med 142 personer (0,8 % procentenheter). Bostadsmarknad År 2012 präglades av en stark försiktighet när det gäller nybyggnation av såväl villor som lägenheter. Då intresset för de havsnära tomterna inte slagit igenom som väntat har planeringsfokus gradvis flyttats mot stadsnära bebyggelse istället. Även närhet till befintlig infrastruktur, skola och omsorg har stärkt denna planeringsriktning som även hittar sitt stöd i kommunens kontinuerliga arbete med hållbar utveckling. Bygglov har lämnats till 2 verksamhetslokaler, 9 enfamiljshus, 1 flerbostadshus samt 2 fritidshus. I stadskärnan pågår byggnation av lägenheter på Bryggeritomten där etapp 1 var inflyttningsklar i oktober Under året har entreprenadarbeten för anläggande av vägar och VA med mera inom Vettekulla Västra och Östra Skogsborg påbörjats. Skatteutjämningssystemet Skatteverket (RSV) har sammanställt utfallet för den beskattningsbara inkomsten 2011 enligt 2012 års taxering. Blekinge hade en skatteunderlagstillväxt med cirka 1,4 % mellan 2011 och 2012 vilket är bland det svagaste i landet men klart bättre än mellan då den var 0,9 0 %. I Stockholms län växte skatteunderlaget med cirka 4,2 % mellan åren , vilket är högst i landet. Då Karlshamns medelskattekraft, för 2012 fastställd till kronor per invånare är lägre än rikets medelskattekraft har Karlshamn fått ett inkomstutjämningsbidrag motsvarande kronor per invånare under år Utjämning mellan kommuner sker även på kostnadssidan, där strukturella kostnadsskillnader mellan kommunerna utjämnas. För olika kommunala verksamheter 9

10 fastställs kommunens strukturkostnad, som sedan jämförs med den genomsnittliga strukturkostnaden i riket. Karlshamns struktur ger ett netto som innebär att Karlshamn 2012 betalade 956 kronor per invånare till systemet (inklusive utjämningen avseende LSS inom handikappomsorgen). Karlshamns kommuns internationella arbete Det internationella arbetet i Karlshamn syftar till att stödja utvecklingsarbetet ute i de kommunala verksamheterna. Under våren 2012 antog kommunfullmäktige Karlshamns internationella program som klargör övergripande mål och prioriteringar för det internationella arbetet. Programmet har under hösten följts upp av internationella dialogseminarier där samtliga chefer inom kommunens fyra förvaltningar har deltagit. Syftet med seminarierna har varit att göra det möjligt att reflektera kring hur den internationella dimensionen kan nyttjas för att utveckla den egna verksamheten. Diskussionerna har dokumenterats och kommer att sättas samman till ett gemensamt förvaltningsövergripande underlag. Under 2012 har vi arbetat med att stärka kommunikation och erfarenhetsspridning av projekt, konferenser och andra aktiviteter med internationell koppling. En internationell webbplats lanserades i februari 2012 i syftet att verka som en samlingsplats för alla personer i kommunen som arbetar med eller intresserar sig för internationella frågeställningar och trender. Webbplatsen vänder sig till såväl kommunanställda som till allmänheten och nås på EU projekt Åtta projekt beviljades EU medel under 2012 där Karlshamn deltar antingen som projektägare eller projektpartner. Projekten berör områdena utbildning, sysselsättning, integration, IKT, näringsliv, turism och transport. Ytterligare ansökningar har skickats in under hösten och väntar på besked om beviljande. Eu projektet, ELÖV startade under hösten med syfte att etablera arbetsformer för marknadsföring av det nya etableringsområdet i Stilleryd och givetvis också driva på etableringar i området. Projektet sker i samverkan med Karlshamns Hamn AB och till viss del med Ronneby och Olofströms kommuner. Under året har ett antal förfrågningar rörande etableringar varit aktuella och någon etablering skett. Samverkan, med det delvis kommunägda bolaget Logistikposition i Karlshamn AB, sker i vissa frågor Antalet nya EU projekt som har startats i Karlshamn under 2012 är något färre jämfört med föregående år vilket beror på att många program och fonder har fått slut på medel att betala ut. Vi kan vänta oss ännu färre beviljade EU projekt under 2013 men att nya möjligheter åter öppnar sig i och med att nya programperioden startar

11 Uppföljning av kommunfullmäktiges mål 2012 Kommunfullmäktige har fastslagit kommungemensamma mål för både verksamheten och ekonomin. Uppföljningen av de prioriterade kärnområden och utvecklingsområden med kommungemensamma mål presenteras nedan. De finansiella målen kommenteras under rubriken Finansiell analys. Kärnområden Trygghet, vård och omsorg för barn och äldre Mål: Fritiden för barn och unga ska berikas genom ökade satsningar på sport, musik, natur och kulturupplevelser. Måluppfyllelse: Målet är helt uppfyllt. Prova på aktiviteterna har under året fördjupats och utvecklats i samarbete med föreningslivet och innehåller nu flera möjligheter, exempelvis föreningsringen (här kan ungdomar utan kostnad testa nya idrotter) och lovaktiviteter (ett stort utbud erbjuds av kultur och idrottsaktiviteter på alla lov i kommunen). Kofsaprojektet fortsätter att utvecklas med pengar från Länsstyrelsen och är också ett alternativ för ungdomar som vill prova nya aktiviteter. Musik erbjuds såväl genom musikskolan som inom fritidsgårdsverksamheten. Inom musikskolan fokuseras på ökade valmöjligheter för eleverna. Kulturenheten erbjuder olika typer av arrangemang med bland annat bio, teater och skapande. Arbetet mot barn och unga är en prioriterad verksamhet och fortsätter med bland annat babycafé, lovaktiviteter och familjeföreställningar av teater och musik. Filmrullen, barnens filmstudio visar film för barn på stadens biograf. Bokjuryn ett läsprojekt har genomförts i Asarum med ett rekordhögt deltagande av barn och ungdomar i åldrarna En bokcirkel för ungdomar initierades. Familjedagen Lilla kulturdagen på Lokstallarna i oktober, är ett mycket uppskattat och välbesökt arrangemang, i samarbete med föreningar och studieförbund. Under 2012 har arbetet med Lokstallarna som kultur och föreningshus i kommunal regi fortsatt och intensifierats. Konstgräsplanen i Asarum, som ägs av Karlshamns Konstgräsarenor Ekonomisk Förening där Karlshamns kommun är delägare, har satts i drift. Planen har haft en beläggning på cirka timmar under 2012 och givit bättre förutsättningar för ungdomslag till träning och matchspel, i synnerhet under vintersäsong. En utökning har skett av spontanidrottsplatsen vid Österslättskolan. Området har blivit ett populärt aktivitetsområde och bidrar till en mer berikande fritid för kommunens barn och ungdomar. För att utöka fritidssysselsättning för barn och ungdomar med funktionsnedsättning har fritidsenheten tillsammans med utbildningsförvaltningen startat Träffpunkt Annexet. Träffpunkten har öppet en kväll i veckan, har mellan besökare per kväll och blivit en populär samlingsplats. Mål: Strävan ska vara att resurser ska finnas tillgängliga för att stödja invånare med särskilt behov. 11

12 Måluppfyllelse: Målet är delvis uppfyllt inom utbildningsförvaltningens verksamhet. Ekonomiska och kompetensmässiga resurser finns tillgängliga för barn och elever i behov av särskilt stöd inom förskola, grundskola och gymnasieskola, men efterfrågan är ibland större än tillgängliga resurser. För att stödja barn och elever i behov av särskilt stöd krävs bland annat specialpedagogisk kompetens, en väl fungerande organisation och ett flexibelt arbetssätt. Bibliotekens service med talböcker och andra anpassade medier för lässvaga är väl inarbetad och utnyttjas av både unga och gamla med särskilda behov. Egen nerladdning är en ny tjänst på våra bibliotek för de som är talboksberättigade. Tjänsten med E böcker och strömmande ljudböcker är också ett hjälpmedel för målgruppen. Stadsbiblioteket erbjuder även datorer utrustade med specialprogram för ökad tillgänglighet. Bibliotekets service Boken kommer vänder sig till dem som på grund av långvarig sjukdom, ålderssvaghet, rörelsehinder eller annat handikapp har svårt att ta sig till biblioteket. Det stora utbudet av dagstidningar och tidskrifter ses av många äldre besökare som en stor tillgång. Målet är helt uppfyllt inom socialnämndens verksamhet. Utifrån de olika insatser som verksamheten erbjuder, både som beviljade insatser och service, har den enskilde möjlighet att få stöd och hjälp. I KKIK (Kommunens Kvalitet I Korthet) 2012 anges i mått 9, väntetid i snitt i antal dagar för ekonomiskt bistånd vid nybesök, att handläggningstiden i Karlshamn i snitt är 5 dagar. Karlshamn är en av de fem kommuner i landet som visar på den största förbättringen i jämförelse med 2011 då vi hade 13 dagar i snitt. Målet är helt uppfyllt inom omsorgsnämndens verksamhet. I större delen av verksamheterna används stödbehovs eller vårdtyngdsmätningar för att tillse att resurser finns för invånare med särskilt behov. Mål: De äldre ska ha rätten att vårdas med värdighet och integritet utgående från social och ekonomisk rättvisa. Måluppfyllelse: Helt uppfyllt. De etiska riktlinjerna som är antagna av omsorgsnämnden ligger till grund för verksamhetens arbete. För att säkerställa målet pågår arbete med att kvalitetssäkra genomförandeplaner, etiska riktlinjer, kontaktmannaskap och medarbetaransvar. Den nationella värdegrunden, som är en del av socialtjänstlagen, ska vara väl förankrad och tillämpas inom äldreomsorgen. Arbete med värdegrundsledare har påbörjats. Mål: Äldreomsorgen ska präglas av trygghet och omtanke i vardagen. Hänsyn ska tas till de äldres behov av friskvård i olika former. Måluppfyllelse: Helt uppfyllt. I KKIK för 2012 framgår att 91 % av hemtjänsttagarna respektive 85 % av boende i äldreboende är nöjda med verksamheten. Serviceutbudet i särskilt boende ligger på 96 % av max och för LSS 89 % och visar på gröna siffror för alla berörda frågor. Karlshamn är en av de 22 respektive 21 kommunerna som visar helgrönt resultat för särskilt boende och LSS. Serviceutbudet för hemtjänsten på 73 % av max men då 12

13 dras resultatet ner av frågor som till viss del inte ligger inom omsorgsnämndens verksamhetsområde. Mål: Anhörigstödet, hemtjänsten och en samverkan med landstingets hemsjukvård ska vidareutvecklas. Kommunen är positiv till pågående utredning om övertagande av hemsjukvård från landstinget. Personalens behov av kompetensutveckling ska beaktas. Måluppfyllelse: Helt uppfyllt. Anhörigstödet har utvecklats ytterligare under 2012 och sker dels genom avlösning i hemmet via avlösarteam samt dagverksamheterna Tärnan och Forsgården. Hemtjänsten fortsätter sin utveckling utifrån sitt arbete med resursfördelning, brukartid samt för att uppnå önskad sysselsättningsgrad och ett flexibelt arbetstidsschema. Samverkan med hemsjukvården har varit stor under 2012 då planering pågått för övergång från landstinget till kommunerna. Övergång har skett 1 januari Mål: Familje och personalkooperativa och andra icke vinstdrivande alternativ ska prövas som komplement till den kommunala vårdverksamheten. Måluppfyllelse: Målet är inte alls uppfyllt. Det finns inga intressenter för att driva verksamhet inom ramen för familje eller personalkooperativ eller andra icke vinstdrivande alternativ. Utbildning Mål: Förskoleverksamheten ska präglas av god omsorg och tillgänglighet med likvärdig kvalitet och pedagogiskt innehåll. Måluppfyllelse: Målet är delvis uppfyllt. Bedömningen grundas på brukarnas upplevelse av god omsorg och att plats erbjuds inom den av nämnden beslutade tidsgränsen på tre månader. Genom en utveckling av det systematiska kvalitetsarbetet ska eventuella skillnader i kvalitet mellan förskolor och inom förskolor identifieras och utvecklingsområden ska identifieras för respektive förskola. Mål: Goda omsorgs och utbildningsmöjligheter ska finnas för kommunens barn och ungdomar med ett elevperspektiv 1 20 år. Genom samverkan mellan de olika skolformerna ska det livslånga lärandet främjas. Måluppfyllelse: Målet är uppfyllt inom gymnasieskolan. Ur ett elevperspektiv finns goda omsorgs och utbildningsmöjligheter. Skolan har ett etablerat samarbete med såväl grundskolan som vuxenutbildningen. Den fördjupade samverkan mellan KORt kommunernas gymnasieskolor fortsätter. Gymnasieskolan har en hög andel behöriga lärare med minst grundläggande högskoleutbildning och ett mycket väl fungerande elevstöd med specialistkompetenser som kurator, skolsköterska, skolläkare, studieoch yrkesvägledare och specialpedagoger. Verksamheten fortsätter arbetet i enlighet med Röda Tråden direktiven i ett 1 20 års perspektiv. Målet är delvis uppfyllt inom förskola och grundskola. Samhällsförändringar leder till ökade krav på verksamheterna att ge god omsorg genom att stödja barn och ungdomars sociala utveckling. Ur ett elevperspektiv finns goda utbildningsmöjligheter då kommunen har hög andel pedagoger med högskoleutbildning. Det finns flera projekt som understödjer 1 20 årsperspektivet; t ex NO /teknikgruppen med representanter 13

14 från förskola, särskola, grundskola och gymnasium eller matematiksatsningen som bland annat innebär att utvecklingspedagoger skapar mötestillfällen för lärare från olika stadier att träffas och diskutera pedagogiska och didaktiska utmaningar. På flera håll är frågor som rör elev och föräldrainflytande aktuella. Genom ökade krav på likvärdig bedömning och med tonvikt på det livslånga lärandet bör ämnes, och skolsamverkan prioriteras högre än tidigare. Mål: Strävan ska vara att resurser ska finnas till att alla elever kan uppnå godkända betyg. Måluppfyllelse: Målet är uppfyllt till 95 % inom gymnasieskolan. Verksamheten använder tillgängliga resurser effektivt. Återkommande åtgärder som exempelvis likvärdig bedömning och betygssättning, betygsanalyser inom varje ämne och uppföljning av undervisningen samt röda tråden arbetet pekar på vilka resurser som behövs för att uppnå högre måluppfyllelse. För gymnasiesärskolan är fokus på att i så hög grad som möjligt ge förutsättningar för ett självständigt liv med fokus på arbete, fritid och boende. Varje enskild individ måste få det stöd som krävs av både skola men också av de aktörer som finns i nära samarbete med skolan; till exempel LSS, Arbetsförmedling och Daglig verksamhet. Vi har ett väl fungerande samarbete och upparbetade rutiner för övergång från skola till arbetsliv. Målet är delvis uppfyllt inom grundskolan. Alla barn och elever ska ges den ledning och stimulans som de behöver i sitt lärande och sin personliga utveckling för att de utifrån sina egna förutsättningar ska kunna utvecklas så långt som möjligt enligt utbildningens mål (Skollag 2010:800). Alla elever ska ges förutsättning att nå godkänt betyg i samtliga ämnen. Detta får inte vara en fråga om resurser. Inom verksamheten pågår ett kontinuerligt arbete som syftar till att tillgängliga resurser ska användas så effektivt som möjligt. I detta arbete ingår bland annat att bibehålla och nyanställa kompetenta och välutbildade pedagoger, ha en väl fungerande och flexibel organisation, optimal lokalanvändning och att regelbundet och systematiskt erbjuda kompetensutveckling i riktning mot det förändrade uppdraget. Meritvärdet i årskurs 9 ligger i paritet med jämförbar kommungrupp men under riket. Med tanke på kommunens förutsättningar borde meritvärdet ligga något högre. Det systematiska kvalitetsarbetet ska leda till högre måluppfyllelse i verksamheten. Mål: Familje och personalkooperativa alternativ ska vara komplement till den kommunala skolan under förutsättning att kvaliteten bibehålls. Måluppfyllelse: Målet är helt uppfyllt. I Karlshamns kommun finns en föräldrakooperativ förskola med 20 platser. Kooperativet har inga planer på utvidgning av verksamheten. Uppföljning visar att familjekooperativet väl kompletterar och utgör ett alternativ till den kommunala förskolan. Mål: Ett utvidgat samarbete med andra utbildningsgivare och kommuner ska åstadkommas och leda till ett brett utbud för elevernas val och en bra utbildning. Måluppfyllelse: Målet är uppfyllt. Verksamheten har en långsiktig samverkan med i första hand de kommunala gymnasieskolorna i Olofströms och Ronneby kommun. Denna samverkan och andra samverkansavtal möjliggör att eleverna kan erbjudas ett brett utbud, samtliga nationella program, inför gymnasievalet Skolan är med i 14

15 försöksverksamheten med gymnasial lärlingsutbildning och genomströmningen, det vill säga andelen elever (%) med slutbetyg inom fyra år, överstiger snittet i riket för femte året i följd. Gränslöst samarbete Mellan Karlshamn, Ronneby, Tingsryd, Olofström och Karlskrona kommuner samt Gymnasieförbundet Bromölla Sölvesborg finns en stark ambition att tillsammans verka för att stödja den enskildes behov av utbildningsinsatser kopplat till näringslivets arbetskraftsförsörjning inom ramen för ett livslångt lärande. Ett samarbetsavtal är upprättat och har till avsikt att ge ett bredare utbud i denna process. Arbete och integration Mål: Insatserna enligt visions och måldokumentet ska bidra till att trygga välfärden och sysselsättningen genom att kommunen är attraktiv för såväl arbetskraft som företag. Måluppfyllelse: Nämnden för arbetsmarknad och vuxenutbildning bedriver genom Lärcenter högskoleutbildning i form av distansutbildning tillsammans med Linnéuniversitetet. Mål: Karlshamn ska präglas av lika rättigheter, skyldigheter och möjligheter för alla oavsett etnisk och kulturell bakgrund. Samhällsgemenskapen ska utgå från ömsesidig respekt för olikheter inom de gränser som följer av grundläggande demokratiska värderingar. Måluppfyllelse: Helt uppfyllt inom socialnämndens verksamhet. Myndighetsutövningen är lagstyrd och det gäller samtliga personer oavsett etnisk och kulturell bakgrund. Ingen skillnad görs utifrån insatser, bedömning och beslut. Detta mål är ständigt i fokus för arbetet eftersom de personer som kommer i kontakt med socialtjänsten oftast är i en utsatt situation. Utvecklingsområden Tillväxt och näringsliv Mål: Satsningen på högskola och eftergymnasial utbildning ska fortsätta med inriktningsmålet att till 2017 uppnå 2000 studenter. Måluppfyllelse: Målet är delvis uppfyllt. Lärcenter bedriver lärarutbildning på distans tillsammans med Linnéuniversitetet. De genomför lärarutbildningar för målgruppen barn upp till 12 år. Med höstens intag är gruppen cirka 50 studerande fördelat över 3 årskullar. Ytterligare ett 40 tal studenter genomför individuella högskoleutbildningar över ett antal lärosäten i Sverige. 30 studerar på YH utbildningar med inriktning Besöksnäring och turism samt Logistik. Den 31 december 2012 fanns det 505 studenter knutna till Netport Science Park. 15

16 Mål: Företagsutvecklingen genom kompetensutvecklingsprojektet NetPort ska fortsätta med inriktningsmålet att 2017 uppnå 1000 nya arbetstillfällen samt 100 nya företag inom NetPorts fokusområden. Måluppfyllelse: Målet är delvis uppfyllt. Den 31 december 2012 hade det skapats 463 nya arbetstillfällen och startats 82 nya företag inom det som är NetPorts fokusområden. Målet är att det till 2020 skall ha skapats nya arbetstillfällen samt 125 nya företag. Mål: En järnvägsförbindelse mellan Karlshamn och Olofström (Sydostlänken) ska finnas för att förbättra godstransporterna. Inriktningsmålet är att Sydostlänken är i drift senast Måluppfyllelse: Delvis uppfyllt. Trafikverket leder ett arbete med att ta fram en förstudie för sträckan Älmhult Olofström samt en järnvägsutredning för sträckan Olofström Blekinge Kustbana. Ett avtal avseende medfinansiering av utredningarna har tecknats mellan Trafikverket och en intressegrupp som består av berörda regioner, kommuner och näringsliv. Utredningarna beräknas vara klara till sommaren Därefter tas ställning till genomförandet av projektet. Mål: Ansträngningar ska göras för bättre kommunikationer och utbyggnad av E22:an och Tvärleden med inriktningsmålet att nämnda vägar är i drift Måluppfyllelse: Delvis uppfyllt. Kommunen har på olika sätt drivit på staten i utförandeplaneringen av objekten. Utbyggnaden av E22 Sölve Stensnäs pågår och hela sträckan, på cirka 15 kilometer, beräknas vara klar vid slutet av år På Tvärleden återstår sträckan förbi Lönsboda och här har Trafikverket åtagit sig att göra en förstudie. Trafikverket har beslutat att skylta om hela sträckan mellan Karlshamn och Halmstad till riksväg med vägnummer 15. Mål: Arbetet enligt det näringslivspolitiska programmet ska utvecklas vidare. Programmets innehåll ska ses över. Näringslivets internationalisering ska belysas och tas tillvara. Måluppfyllelse: Delvis uppfyllt, det näringspolitiska programmet ska ses över under året. Mål: Karlshamn ska utvecklas vidare som charmigt upplevelsecentrum för handel och nöje. Måluppfyllelse: Målet är helt uppfyllt inom kulturverksamheten. Kulturenheten arbetar dels med egna kulturella arrangemang men framför allt genom att ge stöd till de ideella föreningar som med stor kraft fyller kommunen med kulturell mångfald. Detta har stor betydelse för att ge en positiv upplevelse av Karlshamn och bidrar till ökad turism. Inom näringslivsverksamheten pågår arbete kontinuerligt och målet bedöms delvis vara uppfyllt. 16

17 Mål: Utvecklingsarbetet med att etablera företag i Stillerydsområdet ska accelerera med inriktningsmålet att uppnå minst 500 nya arbetstillfällen 2017 inom transport och logistikbranschen, tillverkningsindustrin, verksamheter med internationell prägel med mera. Måluppfyllelse: Målet ej uppfyllt. Arbetet pågår och kan accelerera nu efterhand som infrastrukturen byggs ut i området. Turism Mål: Naturen och kulturmiljöerna i hela kommunen erbjuder en stor potential för utveckling av turistnäringen. Särskilda satsningar inom detta område ska öka kommunens attraktivitet för såväl boende som besökare. Måluppfyllelse: Kommunfullmäktiges mål för turismen har delvis uppfyllts. Karlshamns deltagande i t ex utvecklingen av Sydostleden, en cykelled som kommer att utvecklas i projektform under de närmaste åren, är en insats som leder till att målet delvis uppfyllts. Under året har även projektet Skärgårdshamnar som nav för tillväxt i Blekinge kommit igång. Karlshamns kommun deltar tillsammans med Karlskrona och Ronneby. Det löpande, dagliga arbetet med information och kommunikation via exempelvis hemsida, internet och trycksaker leder också till att målet delvis är uppfyllt. I det regionala arbetet har en strategisk process kommit igång under året. Den har till syfte att säkerställa den fortsatta regionala turismverksamheten från och med Utvecklingsplanen för turismnäringen styr lokalt det destinationsstärkande arbetet och under 2013 ska planen revideras. Den viktiga processen kring den framtida driften av stug och campinganläggningarna i Kollevik och Långasjönäs går vidare. I slutet av 2012 har en kompletterande utredning med fokus på egen, kommunal drift beställts. Denna kommer att leda driftsfrågan vidare under Attraktivt boende Mål: Kommunen ska erbjuda attraktiva miljöer där livskvalitet och trygghet kan kombineras med ett bra boende, arbete och studier. Bostadsmarknaden ska erbjuda möjligheter till ökad inflyttning. Måluppfyllelse: Delvis upfyllt. Året präglades av ett konjunkturläge som inte medförde någon större efterfråga i de redan planlagda områdena varför det för tillfälle finns ett relativt stort antal lediga tomter i privat såväl som kommunal regi. Detaljplaner för enbostadshus finns i både naturnära, stadsnära och havsnära lägen. I stadskärnan pågår byggnation av hyreslägenheter på Bryggeritomten där inflyttning i etapp 1 skedde under oktober Ytterligare detaljplaneprövningar pågår inom rutnätsstaden samtidigt som aktualisering av översiktsplan ger visioner om var framtida byggnationer kan ske. Genom stöd till kulturföreningar i kommunens alla delar, egna kulturella arrangemang och samarbete med länsorganisationer inom kultursfären, pågår arbetet för att erbjuda kommuninvånare i alla åldrar ett brett utbud av kulturupplevelser. 17

18 Biblioteksverksamhetens tjänster är efterfrågade av många. Det är en tillväxtfaktor för kommunen. Mål: Det ska finnas lägenheter och tomter som ger möjligheter till ett blandat boende som stämmer väl överens med efterfrågan. Måluppfyllelse: Delvis uppfyllt. Behovet av att ta fram flera villatomter och lägenheter i stadsnära lägen är oförändrat stort. I samband med aktualisering av översiktsplan kommer fler områden för framförallt flerbostadshus och marklägenheter att pekas ut. Områden för enbostadshus finns inom olika delar av kommunen, nya hyresrätter byggs inom Bryggeritomten Detta stämmer väl med efterfrågan. Mål: Inom 10 år ska ca nya bostäder uppföras. I befintlig bebyggelse på landsbygden och i kustremsan ska förtätning ske. Måluppfyllelse: Ej uppfyllt. Under 2012 har bygglov lämnats för 9 enbostadshus, 1 flerbostadshus samt 2 fritidshus. En strategi för marknadsföring av Karlshamns kommun som boendeort har tagits fram och steg 1 med en marknadsföringsfolder är färdigställd. Bostadsbyggandet är generellt lågt i landet men Karlshamn är väl rustade med byggmöjligheter då byggandet ökar. Kommande översiktsplan förväntas uppfylla uppsatt mål. På landsbygden kommer förtätning att ske bland annat med hjälp av LIS områden (landsbygdsutveckling i strandnära lägen). Ekonomi och personal Mål: Kommunen ska vara en attraktiv arbetsgivare med en aktiv friskvård, flexibla arbetsförhållanden, goda möjligheter till heltidstjänst för de som så vill, bra karriärmöjligheter, hög delaktighet, arbetsglädje, ett framgångsrikt ledarskap och tydlig koppling mellan utbildning och lön. Kommunen ska rankas som en av landets bästa arbetsgivare. Måluppfyllelse: Delvis uppfyllt. Kommunen har en väl fungerande personalklubb som erbjuder varierade aktiviteter för de anställda. Flexibla arbetsförhållanden och möjlighet till önskad sysselsättningsgrad är frågor som det regelbundet arbetas med. Hög delaktighet, arbetsglädje och ett framgångsrikt ledarskap, koppling mellan utbildning och lön är viktiga frågor som ständigt är i fokus och som kan komma att bli ännu viktigare i framtida rekryteringar. Den sista delpunkten angående att kommunen ska rankas som en av landets bästa arbetsgivare är svår att besvara då det inte går att mäta. Mål: Kommunens verksamheter ska drivas i en anda av god ekonomisk hushållning och flexibilitet. Ekonomisk balans mellan kommunens intäkter och kostnader utgör då en lägsta nivå i kommunens ekonomi. Måluppfyllelse: Delvis uppfyllt på nämndsnivå, helt uppfyllt på kommunnivå. Totalt blev resultatet 44 mnkr vilket är 10,7 mnkr bättre än budgeterat resultat. Se utförligare kommentarer i avsnitten avstämning av finansiella mål samt finansiell analys. 18

19 Mål: Kostnader ska anpassas efter intäkterna och resursstyrning råder. Ekonomin sätter ytterst gränsen för det totala verksamhetsutrymmet om det uppstår konflikt mellan mål och resurser. Måluppfyllelse: Helt uppfyllt. Se utförligare kommentarer i avsnitten avstämning av finansiella mål samt finansiell analys. Övriga kommunala mål (redovisas i separat bilaga till årsredovisningen) Kommunfullmäktige har utöver ovan antagit mål och riktlinjer för vissa geografiska områden alternativt kompetensområden. Dessa beskrivs närmare i: Skärgårdsprogram Internationellt program Demokratiprogram Näringspolitiskt program Folkhälsoprogram Program Hälsofrämjande och förebyggande insatser för barn och ungdomar (del av Folkhälsoprogrammet) Handlingsprogram för landsbygd Kulturprogram Program Boende för äldre på egna villkor Översiktsplan Handlingsprogram för hållbar utveckling Integrationspolitiskt program Skolplan Hållbar Utveckling Kommunens arbete med hållbar utveckling redovisas i separat bilaga till årsredovisningen. Denna bilaga benämns Redovisning av indikatorer med tillhörande trender för Karlshamns kommuns arbete med hållbar utveckling. Finansiell analys Karlshamns kommun redovisar en finansiell analys enligt RK modellen. Målsättningen är att analysera fyra viktiga perspektiv. Detta för att kunna identifiera ekonomiska problem och därigenom klargöra huruvida kommunen har en god ekonomisk hushållning. Fyra perspektiv Den ekonomiska analysen som redovisas på följande sidor bygger på fyra perspektiv: det ekonomiska resultatet, kapacitetsutvecklingen, riskförhållanden samt kontrollen över den ekonomiska utvecklingen. Resultat I ett första läge kartläggs årets resultat och dess orsaker. En eventuell obalans, det vill säga att kostnaderna överstiger intäkterna eller att rörelseriktning mot obalans sker, är en varningssignal. Under detta perspektiv analyseras också investeringar och deras utveckling. Kapacitet Det andra perspektivet benämns kapacitet eller långsiktig betalningsberedskap. Här redovisas vilken finansiell motståndskraft kommunen har på lång sikt. Ju starkare kapacitet, desto mindre känslig är kommunen inför kommande lågkonjunkturer. Risk Med det tredje perspektivet risk avses hur kommunen är exponerad ekonomiskt. En god ekonomisk hushållning innefattar att kommunen i ett såväl kort som medellångt 19

20 perspektiv inte behöver vidta drastiska åtgärder för att möta ekonomiska problem. Här diskuteras också borgensåtagande och kommunens samlade pensionsskuld. Kontroll Med det fjärde perspektivet kontroll avses avslutningsvis hur upprättade ekonomiska målsättningar och planer följs. En god följsamhet mot budget ger bra förutsättningar för att kunna uppnå god ekonomisk hushållning. Risk och kontroll hänger samman på så vis att båda är mått på förmågan att hantera problematiska situationer. Den finansiella analysen grundar sig på redovisningsåren Resultatet Resultat Skatteintäkter, utjämningsbidrag mm Balansomslutning Verksamhetens nettokostnader (mnkr) Nettokostnadsandel % (inkl finansnetto) Årets resultat (mnkr) Investeringsvolym (exkl. VA) (mnkr) Självfin.grad av investeringar inkl VA (%) En grundläggande förutsättning för god ekonomisk hushållning är att det finns balans mellan intäkter och kostnader. Ett sätt att belysa detta förhållande är att analysera hur stor andel verksamhetens nettokostnader tar i anspråk av skatteintäkter och utjämningsbidrag. Kommunens nettokostnadsandel, har fram till 2004 legat kring 100 procent vilket innebär att kommunens resultat balanserat på gränsen för vad balanskravet medger. Under perioden 2005 till 2012 har denna trend brutits. Mellan 2011 och 2012 har verksamhetens nettokostnader ökat med 1,9 procent. Denna ökning i förhållande till ökningen av skatteintäkter och utjämningsbidrag (3,0 procent) är en bidragande faktor till förbättrat resultat i förhållande mot års resultat på 44 mnkr utgör cirka 3,0 procent av erhållna skatteintäkter och utjämningsbidrag ingår jämförelsestörande poster på + 42,1 mnkr i kommunens resultat. Exkluderas dessa poster är årets resultat 1,5 mnkr. Balanskravet Karlshamns kommun har före 2003 inte uppfyllt det lagstadgade kravet på ekonomi i balans. Enligt beslut i kommunfullmäktige har synnerliga skäl åberopats för att göra undantag från att återställa balansen med tanke på tidigare års underskott. Den närmare motiveringen var att kommunen tidigare byggt upp en stor förmögenhet och att man sedan använt den goda soliditeten för att parera, inte alltför långvariga, nedgångar i resultatet. Vad gäller resultaten för 2004 till 2012 har balanskravet klarats av dessa år, och följaktligen har kommunen inget åtagande om återställande av underskott. Balanskravsresultatet för 2012 är 43,3 mnkr enligt nedanstående redovisning: 20

21 Årets resultat 43,6 Realisationsvinster 0,2 VA resultat 0,1 Krav på återställande av tidigare resultat 0,0 Justerat resultat 43,3 Årets investeringar uppgår till 150 miljoner kronor. Ingen nyupplåning har skett under Kommunen har totalt amorterat 47 miljoner kronor varav 2 miljoner kronor enligt plan. Kapacitet Kapacitet Soliditet % Skuldsättningsgrad % Skattesats (primärkommunal i kr) 21,89 21,89 21,89 21,89 21,89 Soliditeten är ett mått på kommunens långsiktiga finansiella utrymme. Den visar hur stor del av kommunens tillgångar som har finansierats med egna medel. Soliditeten uppgick till 69,2 procent för 2012 vilket är en minskning från föregående år med 1,5 procentenheter. Skuldsättningsgraden är ett mått på hur stor andel av kommunens tillgångar som är belånade. Skuldsättningsgraden ökar med 1,5 procentenheter och uppgår till 30,8 procent för Skattesatsen har beslutats vara oförändrad, 21,89 kronor, för 2012, vilket den varit under de åtta senaste åren. Kommunens skattesats för 2013 är också beslutad oförändrad. Skatteväxling (32 öre) genomförs med landstinget då kommunerna tar över hemsjukvården från och med Detta innebär att kommunens skattesats 2013 blir 22,21 kronor. Kommunens skattesats jämfört med övriga kommuner i Blekinge för år 2012 framgår av följande tabell: Kommun Kommunal skattesats år 2012 Karlskrona 21,19 Ronneby 22,04 Karlshamn 21,89 Olofström 21,84 Sölvesborg 21,95 Risk Risk Kassalikviditet (%) Finansiella nettotillgångar (mnkr) Låneskuld (mnkr) * Genomsnittlig låneränta (%) 3,96 3,15 2,97 3,29 3,22 Pensionsåtagande (mnkr) Borgensåtagande (mnkr) * nästa års amortering, kortfristig del ingår 21

22 Ett mått som mäter likviditet eller kortsiktig betalningsberedskap är kassalikviditet. Kassalikviditeten har minskat jämfört med 2011 och uppgår till 33 procent. Trots en likviditet under 100 procent bedöms den finansiella beredskapen på kort sikt vara tillfredsställande. Förklaringen till detta är att en stor del av kommunens kortfristiga skulder utgörs av semesterlöneskuld som inte kommer att omsättas under det närmaste året löste Stadsvapnet AB lånet på 239 mnkr till kommunen, vilket förklarar den höga kassalikviditeten Om man bortser från semesterlöneskulden uppgår kassalikviditeten till 44 procent. De finansiella nettotillgångarna har minskat från 20 mnkr 2011 till 14 mnkr Korta skulder och korta fordringar har ökat och långa skulder har minskat. Långa fordringar är i princip oförändrade. Den långfristiga låneskulden har genom amortering minskat med 47 mnkr (varav 45 mnkr utöver plan) jämfört med Den genomsnittliga låneräntan den 31 december 2011 uppgår till 3,22 procent. Pensionshantering Pensionsåtagande, inklusive löneskatt (tkr) Avsättning pensioner Ansvarsförbindelse pensionsåtagande Totala pensionsförpliktelser Finansiella placeringar, marknadsvärde 0 0 Återlånade medel Hittills har ingen särskild fondering av intjänade pensionsrätter skett, annat än att individuell del fullt ut betalts för respektive individ, samtidigt som nyintjänande efter 1998 bokförts som avsättningar i balansräkningen. Särskild reservering av tillgångar för att täcka åtagandet har inte skett, utan återlåning i verksamheten har tillämpats. De totala pensionsförpliktelserna har minskat med cirka 5 mnkr sedan Kommunen har en försäkringslösning avseende avsättning av pensioner hos KPA Pensionsförsäkring (se not 17 och 20). Under åren gjordes förtidsinlösen av ansvarsförbindelsen med totalt 33,8 mnkr inkl särskild löneskatt. Kommunens borgensåtagande ökade med 203 mnkr jämfört med 2011 och uppgår till mnkr. Fram till 2011 lånade kommunen ut 239 mnkr till Stadsvapnet AB vilket återbetalades under 2011 och ersattes av externa lån. Borgensåtagandena är till största delen (1 356 mnkr) hänförbara till kommunens helägda dotterbolag. Kontroll Kontroll Budgetavvikelse (mnkr) 11,3 44,0 28,9 22,9 10,7 Årsresultat i % av skatter + bidrag (exkl. VA) 2,7 3,2 4,7 2,7 3,0 Balanskravet uppfyllt Ja Ja Ja Ja Ja 22