Från ord till handling

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Från ord till handling"

Transkript

1 Södertälje kommun, Årsredovisning 2009 Från ord till handling Årsredovisning 2009

2 «Omslagsbilden Sommaren 2009 förstördes delar av Hovsjöskolan i en våldsam brand. Ur chocken växte gemenskap och kraft. Fenomenet fick namnet Hovsjöanda och visar exempel på alla goda krafter som verkar i Södertälje kommun. Foto: Björn Fröberg

3 Vår berättelse 5 Fem år i siffror 6 Vart gick skattepengarna? 7 Året som gått 8 Kommunstyrelsens ordförande har ordet 10 Från ord till handling 12 Förvaltningsberättelse 14 Organisationen 59 Skattefinansierad verk samhet i nämnderna 65 Våra räkenskaper 87 Revisionsberättelse 103 Ordlista och förklaringar 105

4

5 Vår berättelse 5 Fem år i siffror...6 Vart gick skattepengarna?... 7 Hänt under året...8 År 2009 både mörkt och ljust År 2009 från ord till handling Förvaltningsberättelse Samhällsekonomisk utveckling Regionens utveckling Befolkningen Boende, näringsliv och arbetsmarknad God Ekonomisk Hushållning (GEH)...20 Uppföljning Finansiell analys kommunen...30 Sammanställd redovisning koncernen...42 Telgekoncernen Telge AB...45 Personalbokslut...48 Kvalitet i korthet...50 Matchning...52 Växthuset lean i Södertälje kommun...55 Framtida utveckling några viktiga frågor...56 Organisationen Kommunens organisation...59 Södertälje erbjuder stimulerande levnadsvillkor för barn och unga. Ett tydligt exempel är skejtparken vid Sydpoolen som passar alla stilar, ger de duktiga utmaningar, nybörjare möjlighet att träna och är en av Sveriges bästa. «Skejtarna är mycket nöjda med den nya skejtparken. Foto: Björn Fröberg

6 6 Fem år i siffror Kommunens finanser Verksamhetens nettokostnader (mkr) i kronor per invånare Ekonomiskt resultat, före extraordinära poster (mkr) i kronor per invånare Investeringsutgifter (netto mkr) i kronor per invånare Egenfinansieringsgrad av investeringar (%) Soliditet 28,3 27,1 24,6 22,3 20,2 Total låneskuld (mkr) varav vidareutlånat till bolagen (mkr) Nettolåneskuld (exkl vidareutlåning) kr per invånare Borgensåtaganden (mkr) i kronor per invånare Skatteintäkter Utdebitering kommunen (kr/skkr) 20,13 20,13 20,13 20,13 20,13 Utdebitering totalt (kr/skkr) 32,40 32,40 32,40 32,23 32,23 Skatteintäkter och utjämning (mkr) i kronor per invånare Personal Antal årsarbetare, tillsvidareanställda Totalt antal årsarbetare Antal anställda (snitt för året) Personalkostnader (mkr) Befolkning 31/12 Antal invånare totalt varav 0 6 år varav 7 15 år varav år varav år varav 65 w år Kommentar Uppgifterna ovan avser kommunen och inte koncernen, för uppgifter om koncernen hänvisas till koncernredovisningen och förvaltningsberättelsen.

7 Vart gick skattepengarna? kronor i skatt till kommunen användes under 2009 så här: 22,34 kr grundskola 16,99 kr verksamhet för funktionshindrade 13,05 kr vård och omsorg om äldre 11,18 kr barnomsorg 9,45 kr gymnasieutbildning 7,19 kr sociala insatser för barn, ungdomar och vuxna 6,52 kr försörjningsstöd 4,73 kr bibliotek, kultur, fritidsverksamhet 2,23 kr gator, vägar och parkering 1,67 kr vuxenutbildning 1,66 kr arbetsmarknadsåtgärder 1,56 kr övrig verksamhet 1,19 kr räddningstjänst och skydd 0,60 kr parker och naturmark 0,22 kr miljö och hälsoskydd -0,58 kr årets underskott Från bolagen 2 % Avgifter m m 8 % Riktade statsbidrag 9 % Expl- o reavinster 2 % Så här får kommunen sina pengar 79 % av kommunens intäkter kommer från skatter och utjämningsbidrag 9 % är riktade statsbidrag direkt till olika verksamheter 8 % kommer från avgifter och ersättningar som kommunen får för den service som kommunen erbjuder 2 % kommer från kommunens bolag 2 % kommer från exploaterings- och reavinster Skatter och utjämningsbidrag 79 %

8 8 Året som gått 15 april. Foto: Göran G. Johansson 16 Januari. Foto: Björn Fröberg Hänt under året Januari 16 Finlands president Tarja Halonen med make besöker Södertälje i sällskap av Sveriges kungapar. I Stadshuset fick de träffa representanter för de folkgrupper som format dagens Södertälje. 24 Molto, Södertäljes nya musikklubb, rivstartar med hiphopduon Ison & Fille. Under året arrangerar Molto en rad spelningar som bidrar till att sätta Södertälje på musikkartan. Februari 26 Flera butiker på olika platser i Södertälje brinner ner under en dramatisk natt. Bränderna är anlagda, men trots massiva polisinsatser grips ingen misstänkt för dåden under året. Mars 13 Södertälje kommun öppnar sin sida på Facebook. Sidan blir snabbt populär och får under året över fans. 28 Världens största klimatmanifestation Earth Hour går av stapeln. Södertälje kommun och AstraZeneca bidrar genom att släcka ner stora delar av belysningen. 27 En enig kommunstyrelse fattar beslut om kraftfulla åtgärder för att göra Södertäljebornas vardag tryggare. 28 Den första Medborgardagen går av stapeln i Stadshuset med allt från ståupparen Shan Atci till fikadialog med kommunens ledande politiker på programmet. 30 Södertälje nomineras för andra gången i rad till utmärkelsen Sveriges Kvalitetskommun. Det är ett kvitto på allt fantastiskt arbete som medarbetarna i kommunen dagligen gör, kommenterar kvalitetschefen Lars Nykvist. April 6 Södertälje SK säkrar en plats i Elitserien efter seger i Kvalserien mot AIK med Maria Larsson, äldre- och folkhälsominister, besöker Mariekällgården och tar del av kommunens arbete med att låta unga och äldre mötas genom tv-spel som till exempel Singstar. 28 Södertäljes anhörigcenter invigs. Här får alla som hjälper och vårdar någon närstående stöd, kunskap och hjälp i vardagen. Maj 3 Som en av nio kommuner startar Södertälje ett Nystartskontor. Här får människor som vill starta eget företag vägledning och stöd att komma igång. 14 Sveriges första rikskonferens för mångfald och tillväxt arrangeras i Södertälje. Aldrig tidigare har så många nationella och internationella experter i dessa frågor samlats under ett tak i Sverige. 23 Fornhöjden får en ny konstgräsplan ett lyft för hela området. Under året får även Hovsjö och Brunnsäng konstgräsplaner.

9 9 7 Juni. Foto: Mikael Jeppe Juni 6 Göran Rosenberg är årets huvudtalare när Nationaldagen firas traditionsenligt på Torekällberget. 7 Valet till Europaparlamentet äger rum, och Södertälje kommun tar nya grepp för att öka valdeltagandet bland unga. En av storsatsningarna är att man anställer 100 ungdomar mellan 18 och 25 år som ska jobba som valambassadörer under de tre dagarna före valet. 13 Konstutställningen 5 Liv av Leni Riefenstahl invigs. Under sommaren slår den publikrekord på Luna kulturhus med besökare. 28 Tidningen Miljöaktuellt rankar Sveriges kommuner ur ett miljöperspektiv. Södertälje hamnar på en fin elfteplats. 29 Var är festen? Den frågan ställer sig Södertälje under sitt framgångsrika framträdande vid årets Almedalsvecka på Gotland. Flyktingfrågan är en humanitär fråga som skulle kunna vara en tillväxtfråga. För Södertälje kommun är det en ödesfråga. Juli 7 Torekällbergets friluftsmuseum i Södertälje fyller 80 år och firar med att bjuda alla besökare på tårtkalas, invigning av ny park, teater och musik. 13 Eurovision Song Contestvinnaren Alexander Rybak uppträder live på politikertorget inför drygt skrikande fans. Augusti 11 Hovsjöskolan härjas av en omfattande brand kort före skolstarten. Efter en massiv arbetsinsats hade dock alla elever ett klassrum att gå till när terminen startade bara några dagar senare. 20 Kommunens bolagskoncern Telge får årets Social Capitalist Award framför näsan på storföretag som Coop och H&M. 22 Södertälje utnämns officiellt till Fairtrade City. September 14 Södertäljes stadskärna ska förnyas. Efter grundlig planering invigs utställningen om Södra stadskärnan i Stadshuset, och Södertäljeborna tar chansen att säga sitt. Oktober 4 Assyriska FF anordnar manifestationen Stå upp för Södertälje! på politikertorget. November 19 Järnvägsbranschen håller en rekryteringsmässa i Stadshuset, och värvar kompetent personal. 7 Anders Lago, kommunstyrelsens ordförande i Södertälje, åker till Genève och UNHCR:s möte om framtidens migrationsutveckling dit han inbjudits av FN:s flyktingkommissarie António Guterres. 9 Den turnerande konferensen Digital Turist invigs på Estrad av kulturminister Lena Adelsohn Liljeroth. 10 Södertälje skriver under Borgmästaravtalet, ett avtal för kommuner inom EU som vill gå längre i sitt klimatarbete än det europeiska målet.

10 10 Kommunstyrelsens ordförande har ordet Foto: Joakim Serrander År 2009 både mörkt och ljust Vi har lämnat 2009 bakom oss. Ett år som kan beskrivas i både mörka och ljusa färger. Det har varit ett mörkt år på arbetsmarknaden, speciellt för våra ungdomar. Lågkonjunkturen och jobbkrisen har gjort många Södertäljebor arbetslösa och gjort det svårare för unga att få ett jobb. Samtidigt har Södertälje kommun vågat satsa och investera. Vi har byggt nytt och rustat för en och en halv miljard. Vi har prövat nya vägar för att få fler i jobb. Men innan jag fortsätter beskrivningen av vad som hänt under 2009 vill jag först och främst rikta ett välförtjänt tack till alla anställda i Södertälje kommun. Tack för att ni, trots en tuff ekonomi, har gjort fantastiska insatser. Utan er skulle inte våra barn och äldre få en värdig omsorg. Utan er skulle kommunens verksamhet inte fungera. Ni är utan tvekan kommunens viktigaste tillgång var året då vi gick från ord till handling för att skapa arbetstillfällen. Ett nytt och annorlunda samarbete startades med näringslivet. Tillsammans med företagen Manpower och Peab hittade Södertälje ett eget arbetssätt för att förmedla jobb och för att skapa nya. Två bolag har bildats med socialt ansvarstagande och inte vinsterna i kronor som ledstjärna. Den gemensamma målsättningen är att få fler människor i arbete. Varje år delar Veckans Affärer ut utmärkelsen Social Capitalist Award och 2009 gick den till Telge, i kategorin storföretag med motiveringen: Det var länge sedan hållbarhetsredovisning och miljötänk blev en obligatorisk del av svenska storföretags årsredovisningar. Men från pliktskyldigt redovisande till att ha hållbarhet inkorporerad i affärsidén och använda det som innovationsdrivare och kraft i affärsutvecklingen är steget långt. Men Årets vinnare i kategorin storföretag har gjort precis det och är ett utmärkt exempel på att visa att samhällsansvar, tillväxt, varumärkesbyggande, innovation och lönsamhet går hand i hand. Det gångna året togs initiativet till uppropet Stå upp för Södertälje av Södertäljebor, föreningar och företag, efter en period av bränder, speciellt butiksbränder och skadegörelse. En stor manifestation anordnades där hiphop killarna hade en fantastisk låt med refrängen En stad, ett folk. Även om brottsbekämpningen är en uppgift för staten och polisen behövs alla goda krafter i kampen mot brottslig heten: Kommunen, föreningarna och inte minst invånarna. Alla våra gemensamma insatser, stora som små, gör skillnad. För varje brott är ett för mycket. Att skapa ett lugnt och tryggt Södertälje prioriteras högt av kommunen och polisen. Ett intensivt samarbete har påbörjats för att i första hand arbeta förebyggande med barn och ungdomar, och för att förhindra att kriminella grupperingar etableras. De generationsöverskridande aktiviteterna som pågår inom vår äldreomsorg uppmärksammades i både tidningar och tv. Kommunen har på ett lekfullt sätt gjort det möjligt för ungdomar och äldre att mötas, genom att tillsammans spela olika tv-spel. De unga lär de äldre tekniken och tillsammans spelar man t ex Singstar där dans, sång och gemenskap står i centrum. Detta år invigdes även Södertäljes anhörigcenter, som erbjuder alla de som hjälper och vårdar en närstående stöd, kunskap och hjälp i vardagen. Södertälje fick sin första mobila förskolebuss under förra året. Den är utrustad för att till exempel ta barn och personal ut i naturen där förskoleverksamhet bedrivs under dagen. Ett efterfrågat och kostnadseffektivt alternativ till nya förskoleavdelningar, men också som en extra resurs vid behov. Som många andra känner jag oro inför framtiden. Jag är bekymrad över att allt fler människor tvingas leva på försörjningsstöd, att fler och fler barn växer upp i fattigdom. Jag oroar mig över att klyftorna i samhället ökar, att familjer inte klarar av att betala sina lån och att ungdomsarbetslösheten ökar. Det är avgörande för framtiden att ungdomar får en bra utbildning och där ser jag Campus Telge som ett viktigt

11 11 Jag oroar mig över att klyftorna i samhället ökar, att familjer inte klarar av att betala sina lån och att ungdoms arbets lösheten ökar. alternativ. Våra grund- och gymnasieskolor är oftast bra för dem som är födda i Sverige och de klarar sig enligt statistiken lika bra som genomsnittet i Sverige. Men vi misslyckas i hög grad med de elever som inte går nio år i svensk grundskola. Staten, kommunen och företagen måste gemensamt ta ett stort ansvar för att bryta den höga ungdomsarbetslösheten och ge ungdomarna en chans att komma in på arbetsmarknaden. Kommunen och arbetsförmedlingen gör mycket. Men det är inte tillräckligt kommer också att bli ett år med tuffa och svåra beslut, med oro och bekymmer, med en fortsatt jobbkris och sviktande arbetsmarknad. Trots det tror jag på Södertälje och på framtiden. Tillsammans kan vi skapa ett tryggt Södertälje. «Anders Lago Kommunstyrelsens ordförande (s)

12 12 År 2009 från ord till handling Samtidigt som vi som vi känner oro inför framtiden och många av våra problem i Södertälje, måste vi inse att lösningen ofta ligger i våra egna händer. Våra problem måste lösas med att vi blir bättre på att ta tillvara kraften i vår samlade potential. Södertälje är inte i kris, men vi hanterar en kris. Under 2009 tog vi många steg för att vända utvecklingen från ord till handling. Södertälje är inte ett problem utan en möjlighet! Södertäljes framtid ligger i att vara en internationell kommun vilket är något annat än att vara flyktingkommunen. En internationell kommun tillvaratar de möjligheter som öppnas i en globaliserad värld. Sättet att göra detta är genom att använda de verktyg vi har till hands. Som landets exportcentrum med över 17 procent av handelsöverskottet, med 40 procent av befolkningen med ursprung i andra länder, som navet för forsknings-, produktions- och religiösa nätverk har Södertälje goda förutsättningar att möta framtiden. Det öppnar möjligheter som andra kommuner borde vara avundsjuka på. Ett kvitto på detta kom 2007 då Södertälje i en undersökning vid Göteborgs universitet utsågs till den kommun i Sverige som har bäst förutsättningar för tillväxt. Utöver platsens centrala geografiska läge med vägar, kanal, hamn i en storstadsregion med tre internationella flygplatser pekar undersökningen på än viktigare faktorer. Den internationella befolkningen gör att det i Södertälje finns många talanger som tar sig an dagens utmaningar utifrån sina olika perspektiv. Södertäljes framtid avgörs av hur vi förmår kombinera kommunens geografiska läge med en internationell befolkning och syntesen av talanger och kunskap. Det är här vi har vår möjlighet, det är här vi kan påverka hur framtiden kommer att gestalta sig.

13 «Annie Vänerman och Malin Tulldahl fick idéslanten och arrangerade Södertäljes första clinic, en undervisande uppvisning. Foto: Mikael Jeppe Från ord till handling 13 Kommunens insatser gör skillnad Vägen dit går via arbetslinjen. Den är en förutsättning för att bryta utanförskapet och skapa möjligheter för både individer, samhälle, kommun och företag. I Södertälje ser vi människor oavsett om de är ungdomar, flyktingar, arbetslösa eller folk i utanförskap som en resurs och potential för såväl Sverige som för Södertälje. Vi frågar inte varifrån du kommer, vi frågar vart du är på väg. Genom att utvidga vårt angreppssätt från flyktingfrågan till andra sammanhang med arbetslinjen i fokus, får vi alla att vara en del av samhället. I Södertälje ser vi flyktingar som en resurs som måste fördelas över hela landet. Södertälje har valt att sticka ut, göra skillnad och genom att skapa uppmärksamhet och öka kommunens attraktion för att bli ett starkare varumärke. En viktig del i kommunens opinionsbildning har varit Södertäljes deltagande i Almedalen. Där har vi kunnat presentera de utmaningar och möjligheter som Södertälje står inför. Publiken har bestått av en mix av landets beslutsfattare från politik, näringsliv, media och intresseorganisationer. Det och andra liknande aktiviteter har också gett möjlighet att stämma av vår inriktning gentemot utomstående betraktare. Södertälje har funnit hiten! Så löd omdömet från en samlad panel bestående av bland annat Företagarnas vd Anna- Stina Nordmark Nilsson och Veckans Affärers chefredaktör Pontus Schultz. Det var den 29 juni 2009 och Södertälje hade än en gång visat att vi är en nytänkare och föregångare bland Sveriges kommuner presenterade kommunen också samarbetet med Peab som tillsammans med Telgekoncernen bildar ett gemensamt byggbolag med syfte att skapa arbetstillfällen och praktikplatser samtidigt som det stimulerar bostadsbyggandet i Södertälje deltog vi under temat Vi bemannar Sverige och konstaterade att Södertäljes stora flyktingmottagande gjort oss till Sveriges ledande bemanningsföretag. Vi konstaterade att flyktingar är en resurs som ska matchas mot efterfrågan på arbetskraft vilket senare ledde till att vi bildade ett gemensamägt bolag kring detta med Manpower. Vi frågade också oss hur vi bättre kan ta tillvara de tillväxtresurser som våra flyktingar utgör. Vårt svar var att vi måste satsa på helt nya metoder och förhållningssätt för att möta och ta tillvara flyktingarnas kompetens och resurser. Det vi pratade om 2008 har vi genomfört 2009 och kommer att fortsätta genomföra under Det är sant att den svåra ekonomiska krisen drabbat Södertälje hårt med länets högsta arbetslöshet och stigande kostnader för försörjningsstöd. Det är också sant att våra satsningar på att få flyktingar i arbete har gjort att vi i dag har olika metoder och verktyg för detta. I Södertälje är vi föregångare, sociala innovatörer, kreativa och modiga I Södertälje bryter vi ny mark genom att våga tänka nytt, använda kommunens bolagskoncern i ny roll och etablera nya allianser med näringslivet. Ett exempel är det tidigare nämnda samarbetet med Peab och Telge Manpower Jobbstart. Ett annat är när tidskriften Veckans Affärer delade ut priset Social Capitalist Award till kommunens bolagskoncern. Telge fick priset i hård konkurrens med storföretag som Coop och H&M för sin förmåga att kombinera företagande med socialt ansvarstagande. Priset har tidigare bland annat tilldelats Scanias vd, Södertäljeambassadören Leif Östling. Intern förnyelse för extern förändring Kommunen går även före när det gäller att ta tillvara på vår främsta resurs, den egna personalen. För att på bästa sätt ta tillvara personalens kunskaper och engagemang och maximera effekten av kommunens samlade arbete jobbar vi internt med projektet Växthuset. Målet är att som första svenska kommun introducera produktionssättet lean i kommunal administration och serviceproduktion. Det handlar om att skapa värden för medborgarna genom att identifiera och minimera slöseri med resurser och skapa miljöer där personalen växer. Med projektet Växthuset vill vi bejaka att varje individ är en resurs med förmåga att lösa problem, skapa mervärde för medborgarna och genom processen själva utvecklas. Lean ligger bakom de senaste årtiondenas produktivitetstillväxt hos storföretag som Scania. Kreativitet och mod utmärker så många av Södertäljes aktiviteter under 2009, många med fokus på hur arbetslinjen ska omsättas i praktiken. Allt kretsar kring att vi i Södertälje ser människor som resurser, och hur viktigt det är att hitta nya vägar för att bryta utanförskapet. Det är ett förhållningssätt som får stora konsekvenser, inte bara för hur vi hanterar flyktingproblematiken, utan för allt vårt arbete. Några exempel på detta är hur kommunen funnit nya sätt att jobba med försörjningsstöd, höstens rekryteringsmässa i Stadshuset, där vi matchade järnvägsbranschens stora rekryteringsbehov direkt mot kompetenta sökande bland Södertäljes många högutbildade irakiska flyktingar, praktikprojektet där flyktingar och andra personer i utanförskap praktiserar i den kommunala organisationen och därmed både får arbetslivserfarenhet, språkpraktik samtidigt som de är med och skapar tillväxt och minskade kostnader för försörjningsstöd i kommunen. I Södertälje är det viktigt att hitta nya vägar att bryta utanförskapet. Kring den idén bygger vi framtidens Södertälje, varje dag, steg för steg. «

14 14 Förvaltningsberättelse Samhällsekonomisk utveckling Den svenska ekonomin stabiliseras men den långsiktiga bedömningen är osäker Finanskrisen och lågkonjunkturen som kom hösten 2008 förändrade samhällsekonomin påtagligt. BNP minskade kraftigt och sysselsättningen mätt i arbetade timmar ökade inte som tidigare slog konjunkturen igenom med sjunkande BNP och minskad sysselsättning. Skatteunderlagets tillväxt var låg (1,4 %) jämfört med året innan (5,4 %). På kort sikt är förutsättningarna goda för en tillväxt av Sveriges ekonomi. Ökad orderingång i industrin, stigande optimism hos hushållen och låga räntor bidrar till detta. På längre sikt är situationen mer osäker och risker finns för en försämrad utveckling. Sverige är ett exportberoende land och Europa är vår största exportmarknad. Flera länder har stora ekonomiska problem och det kan påverka även andra länder i Europa. Även USA har stora budgetunderskott och en hög arbetslöshet. På sikt får vi räkna med stigande räntor och en mer restriktiv finanspolitik. Fallet i sysselsättning har stannat av men den ökning av sysselsättningen som är så viktig för att finansiera kommunsektorn kommer först under Företagen avvaktar med nyanställningar eftersom man har outnyttjad produktionskapacitet. Skatteunderlagets ökningstakt är låg några år till Skatteunderlaget är beroende av hur bl a lönerna och sysselsättningen utvecklas i riket. En ökad sysselsättningsgrad med fler arbetade timmar ger kommunerna större möjligheter att möta ökade behov. Ökningen av skatteunderlaget hålls tillbaka av att bromsen i det allmänna pensionssystemet slagit till. Till detta kommer att man kan räkna med lägre löneökningstakt p g a konjunkturen. Sammantaget är bedömningen att den reala utvecklingen av skatteunderlaget (när man tagit hänsyn till beräknade förändringar i priser och löner) är mycket blygsam. Det innebär att kommunerna har små möjligheter att klara av att finansiera nya eventuella satsningar och kostnaderna för den förändrade befolkningen med t ex fler äldre. Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) Olika skatteunderlagsprognoser procentuell förändring SKL, feb ,4 1,7 1,9 3,8 4,6 ESV, dec ,5 0,8 2,5 3,0 4,2 SKL, dec ,2 0,9 2,1 3,1 3,6 BP10, sep ,1 0,6 2,2 3,2 SKL gör bedömningen att det är först framåt 2012 som vi får en något starkare ökning av skatteunderlagets tillväxt. Nyckeltal för den svenska ekonomin procentuell förändring om inte annat anges BNP 0,5 4,9 3,3 2,7 3,0 3,7 Sysselsättning, timmar 1,0 2,6 0,5 0,0 0,9 1,5 Öppen arbets - löshet, nivå 6,1 8,4 9,5 9,5 8,7 7,7 Timlön 4,8 3,1 2,3 2,3 3,0 3,5 Konsumentpris 3,4 0,3 0,5 1,6 2,2 2,3 Den samhällsekonomiska utvecklingen medför att hela kommunsektorn har ett stort finansieringsproblem under åtminstone åren fram till Om inte intäkterna ökar genom ökade statliga bidrag måste Södertälje genomföra stora kostnadsminskningar, effektiviseringar och omprövningar i sina verksamheter. Som många andra kommuner ökar kostnaderna för den förändrade befolkningen. Vi får fler äldre och fler barn framförallt i grundskoleåldrarna. Det som skiljer Södertälje just nu från andra kommuner är däremot våra kostnader för den sociala verksamheten. Den samhälls ekonomiska utvecklingen under de närmaste åren leder inte till så höga skatteintäkter att allt detta kan finansieras. «

15 15 Regionens utveckling Den globala lågkonjunktur som inleddes i slutet av 2008 och som nådde sin kulmen under 2009, har påverkat den regionala utvecklingen. Antalet företagskonkurser ökade i hela Stockholms län under 2009 där de tre mest utsatta branscherna var byggindustri, juridik, ekonomi och vetenskap samt detaljhandel. Dock minskade antalet något under november december I Södertälje kommuns fall är det dock mycket intressant att antalet företagskonkurser under 2009, är lägre än Under 2009 avregistrerades 301 företag, jämfört med 317 under 2008 enligt Bolagsverkets officiella statistik. Den bransch som haft flest konkurser under 2009 är detaljhandeln. Vidare har en analys visat att trots att branschen byggindustri är stor i Södertälje, är konkurserna inte väsentligt högre än dess andel av samtliga företag i kommunen. Detta kan vara en indikation på att företagen inom byggindustrin är stabila och välskötta i Södertälje kommun. Det finns en lång tradition av entreprenörskap och eget företagande i Södertälje kommun och detta är en prioriterad fråga. Nyföretagandet i form av nyregistrerade företag uppgick till 504 under året, något som innebär en minskning med 6,1 procent under 2009 jämfört med Detta måste likväl betraktas som ett mycket starkt resultat, då andelen nyregistrerade företag i riket minskade med 8,3 procent och i Stockholms län med 6,7 procent. En del av förklaringen till varför Södertälje kommun klarar sig bättre än genomsnittet är kopplat till medvetna satsningar. Våren 2009 påbörjade det så kallade Nystartskontoret sin operativa verksamhet. Det är fastslaget att ett hinder i att starta företag är att systemguidingen är svår, det vill säga vilka myndigheter som måste kontaktas och vilka tillstånd som krävs för att starta företag. I dessa frågor agerar Nystartskontoret som en lots för samordning och kommunikation. Nystartskontoret är dessutom uppsökande och är exempelvis på plats på Arbetsförmedlingen och ibland ute i stadsdelarna. Över 160 personer lotsades från och med maj 2009 och elva startade företag under året. För 2010 blir en central fråga i vilken form Nystartskontoret kan permanentas, då det i dagsläget drivs i projektform. Andra satsningar som initierades under 2009, är att ett Drivhus har etablerats på Campus Telge som det första i Stockholms län. Syftet är att hjälpa studenter och andra målgrupper att starta och driva företag eller på andra sätt förverkliga sina idéer. Detta sker genom inspirationsaktiviteter med fokus på förverkligande av idéer, informations- och utbildningsinsatser, bokföring, förhandlingsteknik, mediehantering och ledarskap. Vikten av en god kompetensförsörjning kan inte nog betonas för regionens utveckling och tillväxt, särskilt då utbildningsnivåerna på Södertörn är lägre än i övriga länet. Detta kräver satsningar på den högre utbildningen, något som Södertälje kommun också gör tillsammans med näringslivet och högskolorna på Campus Telge. I början av april 2009 beslutade Campus Telges samarbetsråd som består av just kommunen, näringslivet, studentkåren och KTH samt Mälardalens högskola om en ny programförklaring för med fokus på fler nya näringslivsnära utbildningar. Till hösten 2010 startar ett ettårigt IT-program med inriktning på nätverk och IP-telefoni. Programmet genomförs av Mälardalens högskola, som också planerar starten av ett sjuksköterskeprogram i januari Dessutom pågår långt gångna diskussioner mellan Mälardalens högskola, KTH och Cornell University i USA med målet att erbjuda gemensamma kurser. Revideringen av det regionala utvecklingsprogrammet för Södertörn Ett arbete inleddes på försommaren 2009 i syfte att revidera Södertörns utvecklingsprogram 2007 med målet att presentera ett förslag som Södertörnskommunerna ska ta ställning till under I den nuvarande processen, föreslås följande prioriterade områden: Näringsliv och Högskola Höja utbildningsnivån på Södertörn - Profilering av gymnasieutbildningarna på Södertörn med en gemensam ambition att få minst tre utbildningar på listan över de bästa i landet. Stödja ett kunskapsintensivt näringsliv - Initiativ tas till tre utvecklingscentra för samverkan mellan näringsliv och akademi. Olikhet och Mångfald Nyttja tillgänglig kompetens i tillväxtssyfte - Satsningen på Matchning Södertörn intensifieras och blir ett föredöme i landet. Förstärka den regionala identiteten och öka attraktiviteten. - Initiativ tas till landmärken på Södertörn. Infrastruktur Utnyttja den nya infrastrukturen - Verka för tillskapandet av en regionpendel som når två internationella flygplatser på en timme. - Verka för en snabbare och tätare kollektivtrafik till och mellan de regionala stadskärnorna. Klimat Leda omställningen till ett klimateffektivt samhälle - Visa vår ambition att vara en region som är självförsörjande på energi och utmärker oss för ett regionalt ledarskap i klimatfrågan. - Medverka aktivt till etableringen av tre tankställen för lokalt producerad biogas. «

16 16 Befolkningen 2009 Folkmängden i Södertälje kommun fortsatte öka under 2009, dock i något svagare takt jämfört med tidigare år. Enligt statistik från Statistiska Centralbyrån uppgick befolkningen i Södertälje kommun den 31 december 2009 till personer, vilket innebar en ökning med 517 personer under året. Detta motsvarade en ökning med 0,6 procent vilket var lägre än länet i övrigt samt övriga riket för vilka den procentuella förändringen låg på 1,9 respektive 0,9 procent. 44Se diagram Befolkningsutveckling Befolkningsökningen i Södertälje kan härledas till både naturlig befolkningsökning, det vill säga fler personer föds än avlider och ett positivt flyttnetto, det vill säga fler personer flyttar in till kommunen än flyttar ut. Antalet inflyttare uppgick till och antalet utflyttare till vilket gav ett positivt flyttningsnetto på 130 personer. Inflyttningen från utlandet har minskat jämfört med de två föregående åren, men var emellertid den enda flyttningskomponenten bakom det positiva flyttnettot. Kommunen förlorar följaktligen utflyttare både till det övriga länet och till övriga Sverige. Flyttningsnetto 2009 Därav mot Totalt Stockholms län Övriga Sverige Utlandet Befolkningssammansättning 44Se diagram Åldersfördelning 44Se diagram Förklaringsvariabler Antalet levande födda barn i Södertälje under 2009 var och antalet avlidna var 696 vilket gav ett födelseöverskott på 390 personer. Vid årsskiftet hade 42,7 procent av invånarna utländsk bakgrund, vilket definieras som personer födda utomlands eller personer födda i Sverige vars båda föräldrar är födda utomlands, vilket var en ökning med 1,3 procent jämfört med föregående år. Personer med ursprung i Irak utgör den största enskilda gruppen av personer med utländsk bakgrund följt av personer med finskt ursprung.

17 «Barn med flaggor hälsade den finska presidenten välkommen till Södertälje. Foto: Björn Fröberg Förvaltningsberättelse 17 Invånare med utländsk bakgrund 31 december 2009 efter ursprungsland Irak Finland Syrien Turkiet Libanon Polen Tyskland Chile Fd Jugoslavien Övriga länder och territorier Totalt Befolkningsutveckling Fakta om Södertäljeborna Södertälje Riket Medelålder 38,9 39,9 5) - män 37,9 42,1 5) - kvinnor 39,9 41,0 5) Fruktsamhet ) 2,06 1,91 Andel utländska medborgare 13,0 % 5,7 % 5) Andel utrikes födda 30,7 % 13,8 % 5) Andel utländsk bakgrund 2) 42,7 % 17,3 % 5) Medianinkomst tkr/år 3) 217,2 224,7 Boende - i småhus 30 % 45 % - i flerbostadshus 70 % 54 % - ensamhushåll 40 % 40 % - hushåll med fem personer eller fler 6 % 5 % 44Förklaringsvariabler till Södertälje kommuns befolkningsutveckling Antal pers Flyttnetto Födelseöverskott Befolkningsförändring Högsta utbildningsnivå 4) - folk-/grundskola 21 % 15 % -gymnasium 46 % 48 % -eftergymnasial < 3 år 13 % 15 % -eftergymnasial > 3 år 16 % 21 % -uppgift saknas 4 % 2 % 44Åldersfördelning år w: 4% 0 5: 8% 65 79: 11% 6 15: 12% 1) Summerad fruktsamhet kvinnor år ) Utländsk bakgrund avser utrikes födda eller födda i Sverige med båda föräldrarna födda utomlands 3) Inkomstuppgifter inkomståret 2008, medianinkomst för samtliga år 4) Avser uppgifter ) Avser uppgifter på riksnivå år : 25% 20 44: 34% 16 19: 6%

18 18 Förvaltningsberättelse Foto: Thomas Aziz Boende, näringsliv och arbetsmarknad De senaste åren har bostadsmarknaden i Södertälje kommun liksom övriga regionen präglats av stark efterfrågan på såväl bostadsrätter, hyresrätter som småhus. Inom Södertälje tätort har ett flertal projekt i flerfamiljshus planerats och byggts och i kommundelarna samt i de yttre delarna av Södertälje har flera småhusområden tillkommit eller expanderat. Inom ramen för utvecklingen av Södra stadskärnan har en omfattande förtätning med bostäder planerats och flera exploatörer har visat ett stort intresse för att utveckla de centrala delarna. Sedan hösten 2008 ser dock bostadsmarknaden annorlunda ut i Södertälje på samma sätt som i övriga regionen och landet. Den kraftiga avmattning som kom i och med finanskrisen under hösten har satt sin prägel på de planerade projekten som var på gång. Flera exploatörer har valt att vänta och se hur det ekonomiska läget utvecklar sig och därigenom har ett antal planerade projekts byggstart flyttats fram i tiden. Konjunkturen går alltid i cykler och kommunen har därför valt att inför kommande år arbeta utifrån principen att både gasa och bromsa. I syfte att vara väl förberedd inför nästa konjunkturuppgång bedriver kommunen aktivt planarbete i såväl tätorten som kommundelarna för att vara beredd när efterfrågan återigen ökar. Att ha god planberedskap är nyckel till framgång när ekonomin åter vänder uppåt. Därutöver har kommunen stärkt sin position som markägare bl a genom köpet av Brandalsund i Järna kommundel. Förhandlingar pågår även om andra strategiskt viktiga markområden för att säkerställa attraktiv mark för såväl bostäder som verksamheter i framtiden. Inom det övergripande EU-projektet Urbact II, med mottot Connecting cities, Building successes, har 26 tematiska nätverk, med arbetsgrupper engagerat 230 partners över hela Europa som varit aktiva de senaste 22 månaderna. Varje partner ska producera en Local action plan tillsammans med sin Local support group. Södertälje deltar i ett tematiskt nätverk kallas RegGov, vilket uttyds Regional governance of integrated sustainable development of deprived urban areas. Projektet blev slutgiltigt godkänt av EU i slutet av 2008 och kommer att pågå till våren Det är ett nätverk av nio europeiska städer som har kommit överens om att utveckla en modell för integrerad stadsutveckling för utsatta områden. Det betyder att man samlar intressenter från den lokala nivån till den regionala för att tillsammans ta fram en local action plan som lägger fast åtgärder, budget och tidplan för hur stadsdelen ska utvecklas och vilket engagemang som krävs av respektive intressent för att genomföra planen. I Södertäljes fall handlar projektet om Ronna och alla organisationer som ingår i arbetsgruppen har undertecknat ett avtal som grund för sin medverkan. Det gäller Tillväxtverket, Länsstyrelsen, Regionplanekontoret, Hyresgästföreningen och Södertälje kommun. I gruppen ingår också representanter för boende och aktiva i Ronna, fastighetsägare, skolan, kyrkan, polisen, försäkringskassan, arbetsförmedlingen med flera. Arbetet bedrivs lokalt och på nätverksträffar med de övriga deltagarna i Europa. Under 2009 har det varit 4 möten under sex dagar i stora arbetsgruppen och fyra nätverksträffar i Europa (Halandri, Duisburg, Budapest och Nijmegen). Urbact har också haft ett årsmöte i Stockholm med 350 delegater där nätverket i Södertälje deltog i en av panelerna. Projektet är ett Fast Track vilket innebär att det ges extra vikt och observeras närmare av EU-direktoraten. På senaste nätverksmötet i Duisburg var en representant från Urbactsekretariatet i Paris närvarande och två personer från EU-kommissionen. 44Se diagram Färdigställda bostäder Arbetsliv och arbetsmarknad Södertälje är den enda kommunen i landet där två företag är större arbetsgivare än den samlade kommunala verksamheten. I Södertälje svarar kommunen, Scania och AstraZeneca för hälften av antalet arbetstillfällen. De tre största branscherna i Södertälje kommun är handel (1027 företag), verksamhet inom juridik, ekonomi, vetenskap och teknik (940 företag) och byggverksamhet (837 företag). Detta visar att allt fler jobb finns i dag inom forskning och utveckling (FoU). Förutom storföretagen Scania och AstraZeneca finns cirka företag i Södertälje och under 2009 nyregistrerades 504 företag. Under

19 19 den första månaden 2010 är 20 procent av de nystartade företagen inom branschen; verksamhet inom juridik, ekonomi, vetenskap och teknik, det vill säga kunskapsintensiva företag. Södertälje är en viktig arbetsmarknadsnod för regionen arbetspendlingen innebär ett nettoinflöde av arbetskraft med över personer in till Södertälje medan pendlar ut. Det finns över arbetstillfällen i Södertälje kommun som i kombination med den höga inpendlingen medför att det genereras mer inkomster än invånarna själva tjänar, den så kallade självförsörjningskvoten är 135 procent. Vid en jämförelse med liknande kommuner såsom Huddinge 83 procent, Botkyrka 62 procent och Haninge 60 procent så visar det tydligt att Södertälje kommun inte är en förortskommun där inkomsterna generas utanför kommunens gränser. Vidare är medellönen för de sysselsättningstillfällen som finns i kommunen kr vilket är den femte högsta i hela Sverige. I december 2009 var arbetslösheten i kommunen 6,7 procent, att jämföra med 4,4 procent för hela riket. De relativt höga arbetslöshetssiffrorna är naturligtvis kopplade till den globala lågkonjunkturen i kombination med det flyktinginflöde kommunen har haft under 2000-talet. Cirka 60 procent av de arbetslösa är utrikes födda. I Söder tälje förvärvsarbetar 69,7 procent av kvinnorna och 75,5 procent av männen i åldern år. Totalt förvärvsarbetar cirka Södertäljebor. «De största arbetsgivarna i Södertälje: Scania AB AstraZeneca AB Södertälje Kommun Södertälje Sjukhus Telge Ceralia Swebus Södertälje polisen Kriminalvården Hall Elma Personlig Assistans AB Posten Volkswagen Södertälje Power engineering AB Söderenergi AB Färdigställda bostäder i Södertälje kommun Antal bostäder Beräknat antal

20 20 Förvaltningsberättelse God Ekonomisk Hushållning (GEH) Sammanfattning och bedömning I förvaltningsberättelsen i årsbokslutet görs en utvärdering om kommunens mål för god ekonomisk hushållning har nåtts. En samlad bild ska lämnas av hur väl kommunfullmäktiges mål och riktlinjer för ekonomi, personal och verksamhet har uppnåtts. Utvärderingens fokus ska vara att visa om kommunen utfört sin verksamhet väl och om man har kunnat betala för den verksamhet man haft och inte skjuta betalningsansvaret på framtiden. För Södertälje kommun innebär god hushållning att verksamheten bedrivs effektivt, d v s den kommunala servicen ska infria kommuninvånarnas behov och förväntningar och dessutom bedrivas på ett kostnadseffektivt sätt. För att nå god hushållning krävs ett systematiskt arbete efter den styrmodell med målstyrning och rambudget som fastställts av kommunfullmäktige och att kommunen har förmåga att anpassa sig efter förändrade förutsättningar under året. Ekonomisk hushållning ska ses i två dimensioner; att hushålla i tiden och över tiden. Det vill säga att väga ekonomi mot verksamhet på kort sikt, samt att väga verksamhetens behov nu mot verksamhetens behov på längre sikt. Uppföljningen och utvärderingen utifrån perspektivet GEH utgår från tre delområden: Finansiella mål Kommunfullmäktiges verksamhetsmål Södertälje kommun som arbetsgivare Varje delområde följs upp och utvärderas och en sammanvägning av delområden görs till en helhet av God Ekonomisk Hushållning. Uppföljning sammanfattning Finansiella mål: Har brister Kommunfullmäktiges verksamhetsmål: Osäkert Södertälje kommun som arbetsgivare: Osäkert Kommunfullmäktiges verksamhetsmål: Område läge 2009 Hållbarhetsperspektiven Osäkert Näringsliv Ok Utbildning/förskola, grundskola, gymnasieskola Har brister Vuxenutbildning Osäkert Äldreomsorg Osäkert Verksamhet för personer med Ok funktionsnedsättning Arbete och försörjning Har brister Barn- och ungdomsvård Ok Vuxenvård inkl socialpsykiatri Har brister Kultur- och fritid Ok Offentliga miljöer, bostäder, infrastruktur Osäkert Brister när det gäller God Ekonomisk Hushållning 2009 En samlad bild för Södertälje 2009 är att kommunen inte klarar målen för God Ekonomisk Hushållning. Det finansiella målet uppnås inte när det gäller kommunens elva områden för verksamhetsmål är läget Ok inom fyra områden. Inom tre områden är läget i måluppfyllelsen Har brister och i resterande fyra områden är läget Osäkert. För arbetsgivarmålen är läget Osäkert. En del av bedömningen av God Ekonomisk Hushållning är att följa hur kostnadseffektiviteten utvecklas. Ett sätt att följa upp kostnadseffektiviteten är att jämföra Södertäljes verkliga kostnader med verksamheternas standardkostnader för Södertälje i kostnadsutjämningssystemet. Standardkostnaden är den kostnad som kommunen skulle ha om man bedrev verksamheten på en genomsnittlig avgifts-, ambitions- och effektivitetsnivå. Sammanlagt har Södertälje en nettokostnad för verksamheterna som ligger 3,3 procent under kommunens strukturkostnad för Det är bara inom individ- och familjeomsorgen som kommunen ligger tydligt över sin standardkostnad (+25,7 %). Övriga verksamheter ligger klart under sin standardkostnad. Underskott mot balanskravet återställs Kommunens resultat 2009 mot balanskravet är minus 33 miljoner kronor. Ackumulerat balanserat resultat sedan tidigare uppgår till minus 31 miljoner kronor som måste vara återställt senast Årets resultat ska vara återställt senast Åtgärdsplanen fastställs av kommunfullmäktige när de ekonomiska ramarna fastställts i Mål och budget Mot bakgrund av att nuvarande lågkonjunktur redan nu innebär stora effektiviseringskrav, är det lämpligare att återställningen av årets resultat sker under Sannolikheten är stor för att konjunkturen då är på väg upp och skatteintäkterna därför ökar snabbare igen. «

21 21 Uppföljning Finansiella mål Mål 1 Årets resultat ska uppgå till minst 1 procent av skatte intäkterna före utjämning och LSS. I procent innebär att kommunen ska uppnå ett resultat på 29,1 mkr för Uppföljning: Resultatet är -22 mkr Lägesbedömning i bokslutet 2009 för målet: Har brister. Åtgärder för att förbättra uppfyllelsen: För att klara en positiv utveckling krävs framförallt ett stopp av kostnadsökningarna inom de sociala verksamheterna och ett lyckat effektiviseringsarbete. Lägesbedömning sammantaget för finansiella målet: Har brister. Kommunfullmäktiges verksamhetsmål Hållbarhetsperspektiven Demokratiska perspektivet Mål 1 Anställda och förtroendevalda inom kommunen och koncernen samt föreningslivet ska ha kunskap i mänskliga rättigheter, mångfald och jämställdhet, där jämställdhet och barns rättigheter ingår som en naturlig del. Uppföljning: Styrtalet att 20 procent av de anställda och politiker inom kommunen, koncernen samt föreningslivet ska utbildas i mänskliga rättigheter, mångfald och barns rättigheter under 2009 (100 % 2014) har inte uppnåtts. Någon centralt initierad utbildning har ännu inte genomförts. Kommunen har tillsammans med Rädda Barnen sökt medel hos Allmänna Arvsfonden för att kunna genomföra utbildningsinsatsen. Lägesbedömning i bokslutet 2009 för målet: Har brister Mål 2 Valdeltagandet ska öka i framtida val. Uppföljning: Styrtalet är att valdeltagandet ska öka bland de väljarkategorier där valdeltagandet var mindre än 70 procent Avser valet Under året genomfördes ett EU-val. Valdeltagandet ökade med drygt 5 procentenheter i förhållande till föregående EU-val. Ett annat styrtal är att andelen invånare som är nöjda med möjligheterna till inflytande och insyn är högre 2009 än vid förra mättillfället. Resultatet av den medborgarundersökning, som genomförts våren 2009 visar att Södertälje kommun höjt sitt Nöjd-Inflytande-Index jämfört med undersökningen Från index 35 till 37. Mest nöjda är kommuninvånarna med information och öppenhet, som visar ett index på 49. Lägesbedömning i bokslutet 2009 för målet: Ok Lägesbedömning sammantaget för det demokratiska perspektivet: Osäkert. Sociala perspektivet Mål 3 Förvärvsfrekvensen ska öka i de socioekonomiskt minst gynnade områdena. Uppföljning: Styrtalet är att skillnaden i förvärvsfrekvens mellan de socioekonomiskt missgynnade områdena och Södertälje kommun som helhet är lägre än Den mest aktuella statistiken som finns tillgänglig avser År 2008 (2007 inom parantes) var förvärvsfrekvensen i Geneta 57 procent (56 %), Fornhöjden 59 procent (62 %), Hovsjö 47 procent (46 %) och i Ronna 46 procent (46 %). Förvärvsfrekvensen i Södertälje kommun, exklusive de ovan angivna områdena, uppgick 2008 till 79,4 procent (79,5 % under 2007). I Södertälje kommun som helhet 2008 var förvärvsfrekvensen 72,7 procent (72,6 % under 2007). Lägesbedömning i bokslutet 2009 för målet: Har brister Lägesbedömning sammantaget för det sociala perspektivet: Har brister Ekologiska perspektivet Mål 4 Kommunen ska samhällsplanera för en effektivare energianvändning inom bebyggelse och transportsektorn. Uppföljning: Ett styrtal är att energianvändningen inom kommunens och de kommunala bolagens lokaler ska minska med minst 3 procent per år och ytenhet. Bedömningen är att energianvändningen i Telge Bostäders bestånd kan minska med i snitt 2 procent per år även de kommande

22 22 Förvaltningsberättelse åren. För Telge Fastigheter gäller att energianvändningen inom beståndet kan minska med 3 procent per år. Det andra styrtalet är att andelen av kommunens fordon som drivs med ickefossilt bränsle successivt ska öka. Andelen personbilar och lätta lastbilar som drivs med ickefossilt bränsle 2009 är 85 procent har 9 personbilar som drivs med fossilt bränsle avvecklats och ersatts med 4 personbilar som drivs med ickefossilt drivmedel. Lägesbedömning i bokslutet 2009 för målet: Ok Mål 5 Luftföroreningarna ska underskrida miljökvalitetsnormerna. Målindikator: Beräknade/uppmätta halter av partiklar och kvävedioxid. Uppföljning: Mätningarna visar att målet för partikelhalter inte har uppnåtts. De försök med renhållningsåtgärder (sop- och sugmaskin) som gjorts har inte lett till minskad partikelhalt i stadsluften. Lägesbedömning i bokslutet 2009 för målet: Har brister Mål 6 Utsläppen av fosfor till Mälaren och kustvattnet (och andra känsliga sjöar) ska vara 15 procent lägre år 2015 jämfört med år Utsläppen av kväve till Mälaren och kustvattnet ska vara 45 procent lägre år 2015 än år Uppföljning: Målet är ett regionalt miljömål och innehåller mät- och beräkningsvärden som är svåra att följa upp på kommunal nivå. Styrtalet är att minst 100 enskilda avlopp eller små gemensamma avloppsanläggningar, motsvarande belastningen från 500 personer, ska åtgärdas per år under Styrtalet har uppnåtts för året. Lägesbedömning i bokslutet 2009 för målet: Ok Åtgärder för att förbättra uppfyllelsen: För att uppnå målet behövs omfattande åtgärder både på enskilda avlopp och på andra utsläppskällor, främst lantbruk. Flera projekt om kretsloppssystem för avlopp och ökad miljöhänsyn i lantbruket drivs tillsammans med länsstyrelsen och andra parter utanför kommunens organisation. Mål 7 Ett förslag på hur arbetet med enskilda avlopp ska utvecklas mot egenkontroll ska tas fram. Uppföljning: Slutsatsen från den utredning som genomförts är att egenkontroll i miljöbalkens betydelse är möjlig när det gäller vissa tekniska lösningar, medan det inte alls fungerar i andra fall. Det kan därför inte bli en generell inriktning mot mer egenkontroll, utan olika inriktningar får finnas utifrån teknisk lösning. Där egenkontroll är befogad ställs krav på sådan. Lägesbedömning i bokslutet 2009 för målet: Ok Mål 8 Ett system för återföring av urin och våtkompost ska utvecklas lokalt. Uppföljning: Pilotanläggningar för behandling och spridning av humanurin och WC-vatten från slutna tankar är under etablering. En lokal permanent anläggning för våtkompost och ureahygienisering av WC-vatten har förprojekterats. Gratis professionell VA-rådgivning med kretsloppsinriktning har givits till ca 100 fastighetsägare. Utredningar har gjorts för att etablera ett komplett lokalt kretsloppssystem i kommunen. Lägesbedömning i bokslutet 2009 för målet: Bra Mål 9 Andelen inköpta ekologiska livsmedel ska successivt öka. Uppföljning: Styrtalen är att andelen inköpta ekologiska livsmedel ska öka för att år 2010 uppgå till 50 procent samt att samtliga kök inom kommunens verksamheter ska KRAV-certifieras. Målet på 50 procent har inte nåtts under Den sammanlagda andelen ekologiska inköp är 20,4 procent. En ökning jämfört med den uppföljning som genomfördes per den 1 juli 2009, och som visade 17,4 procent. Samtliga kök kommer att vara KRAV-certifierade från och med 1 mars Lägesbedömning i bokslutet 2009 för målet: Har brister Åtgärder för att förbättra uppfyllelsen: Telge Inköp köpte i maj 2009 ett uppföljningsprogram (Basera). Programmet kommer tillsammans med ett aktivt uppföljningsarbete att generera effekter som lättare gör att valet av produkter kan styras om mot det ekologiska målet. Lägesbedömning sammantaget för det ekologiska perspektivet: Har brister Lägesbedömning sammantaget för hållbarhetsperspektiven: Osäkert Näringsliv Mål 1 Kommunens företag ska uppleva ett positivt företagsklimat i kommunen. Uppföljning: Styrtalen är att Södertälje ska arbeta för att förbättra företagsklimatet i kommunen samt att antalet företag ska öka genom nyföretagande och nyetableringar. Enligt årets rankningar har Södertälje både tappat och klivit uppåt i listorna. Klart är att kommunens service måste förbättras inom ett antal områden. Intressant är också att Företagarnas (UC:s) rankning, som redovisar hur framgångsrika näringslivet är på att driva företag, visar ett klart kliv uppåt.

Fakta om Södertälje UPPDATERAD OKTOBER 2010

Fakta om Södertälje UPPDATERAD OKTOBER 2010 Fakta om Södertälje UPPDATERAD OKTOBER 2010 Södertälje knutpunkten Södertälje är ingen vanlig svensk stad. Långt därifrån. Sedan urminnes tider är Södertälje en viktig handelsplats, en knutpunkt där stad

Läs mer

STÄRKTA INSATSER FÖR FLER I ARBETE. Den nya majoritetens jobbpolitik för Linköping 2015-2018.

STÄRKTA INSATSER FÖR FLER I ARBETE. Den nya majoritetens jobbpolitik för Linköping 2015-2018. STÄRKTA INSATSER FÖR FLER I ARBETE Den nya majoritetens jobbpolitik för Linköping 2015-2018. 2 Linköping är en stad med goda förutsättningar för utveckling och framsteg, där möjligheten att få arbete är

Läs mer

Dina pengar är en kortversion av Härryda kommuns årsredovisning 2008

Dina pengar är en kortversion av Härryda kommuns årsredovisning 2008 Dina pengar är en kortversion av Härryda kommuns årsredovisning 08 UR HÄRRYDA KOMMUNS ÅRSREDOVISNING 08 UR HÄRRYDA KOMMUNS ÅRSREDOVISNING 08 Omsättning 08 Västsveriges bästa boendekommun Årets resultat

Läs mer

Utvecklingsstrategi Vision 2025

Utvecklingsstrategi Vision 2025 Utvecklingsstrategi Vision 2025 År 2014-2016 Din kommun Lindesberg - där Bergslagen och världen möts! Strategi Plan/program Riktlinje Regler och instruktioner Fastställt av: Kommunfullmäktige Datum: 2013-05-21,

Läs mer

5. Befolkning, bostäder och näringsliv

5. Befolkning, bostäder och näringsliv 5. Nationella mål Det här kapitlet berör det andra folkhälsomålet Ekonomiska och sociala förutsättningar. Ekonomisk och social trygghet är en av de mest grundläggande förutsättningarna för folkhälsan.

Läs mer

STÖD OCH OMSORG HANINGE I SIFFROR * Siffrorna gäller december 2012 till november 2013.

STÖD OCH OMSORG HANINGE I SIFFROR * Siffrorna gäller december 2012 till november 2013. HANINGE I SIFFROR VISSTE DU DET HÄR OM HANINGE? De vanligaste tilltalsnamnen i Haninge är Mikael och Anna, och det vanligaste efternamnet är Andersson. De vanligaste namnen bland nyfödda Haningebor är

Läs mer

Konkretisering av de övergripande målen med tillhörande indikatorer

Konkretisering av de övergripande målen med tillhörande indikatorer Konkretisering av de övergripande målen med tillhörande indikatorer Samhällstjänster av högsta kvalitet Det är människorna i Hudiksvalls kommun som är i fokus för de samhällstjänster som kommunen erbjuder.

Läs mer

(antal) M 8 C 5 FP 2 KD 2 MP 2 400

(antal) M 8 C 5 FP 2 KD 2 MP 2 400 Kommunfakta Antal invånare 1 januari (antal) 12000 Antal äldre, historik och prognos (antal) 3000 11900 2500 11800 11700 2000 1500 1000 80 år- 65-79 år 11600 500 11500 20022003200420052006200720082009201020112012

Läs mer

Norrköping i siffror 2013

Norrköping i siffror 2013 Norrköping i siffror 2013 Innehållsförteckning Norrköpings kommun sid Färgstarka Norrköping 4-5 Folkmängd och befolkningsförändringar 6-7 Befolkningsstruktur 8-9 Förvärvsarbete och arbetstillfällen 10-11

Läs mer

Bokslut Befolkning 2014

Bokslut Befolkning 2014 Bokslut Befolkning 2014 Stadskontoret Upprättad Datum: Version: Ansvarig: Förvaltning: Enhet: 2014-06-30 1.0 Maria Kronogård och Necmi Ingegül Stadskontoret Avdelningen för samhällsplanering Sammanfattning

Läs mer

Så gick det. för Håbo 2010. Håbo kommun sammanfattning av årsredovisningen 2010. Hur mycket kostade kommunens verksamheter? Har Håbo en bra ekonomi?

Så gick det. för Håbo 2010. Håbo kommun sammanfattning av årsredovisningen 2010. Hur mycket kostade kommunens verksamheter? Har Håbo en bra ekonomi? Så gick det för Håbo 2010 Håbo kommun sammanfattning av årsredovisningen 2010 Hur mycket kostade kommunens verksamheter? Har Håbo en bra ekonomi? Uppfyllde kommunen sina mål? Detta är en sammanfattning

Läs mer

Arbete och försörjning

Arbete och försörjning KOMMUNLEDNINGSKONTORET Verksamhetsstyrning Karlstad 2015-03-10 Lina Helgerud, lina.helgerud@karlstad.se Marie Landegård, marie.landegard@karlstad.se Arbete och försörjning Tematisk månadsrapport av indikatorer

Läs mer

olo/ i or SOLLENTUNA ^SSSST^J i FÖRFATTNINGSSAMLING f Vtoom Näringslivsstrategi för Sollentuna kommun Innehållsförteckning

olo/ i or SOLLENTUNA ^SSSST^J i FÖRFATTNINGSSAMLING f Vtoom Näringslivsstrategi för Sollentuna kommun Innehållsförteckning SOLLENTUNA ^SSSST^J i FÖRFATTNINGSSAMLING f Vtoom olo/ i or 3Ö för Sollentuna kommun Antagen av fullmäktige 2013-xx-xx Innehållsförteckning 1 Inledning 2 1.1 EU strategiskt läge i en stark region 2 1.2

Läs mer

Vision, mål och budget i korthet ViVVfdfdsa

Vision, mål och budget i korthet ViVVfdfdsa Vision, mål och budget i korthet ViVVfdfdsa Vision, mål och budget i korthet Arboga kommuns mål- och budgetdokument för år 2015 heter Strategisk- och ekonomisk plan 2015-2017 och antogs av kommunfullmäktige

Läs mer

BEFOLKNING 1 ANEBY KOMMUN

BEFOLKNING 1 ANEBY KOMMUN BEFOLKNING Folkmängdsförändring - Befolkningens åldersfördelning 7 7 + Ålder Andel Folkmängd den december Folkmängdsförändring från Ålder uell fördelning År Folkmängd Födelsenettnetto Flyttnings- Kv M

Läs mer

BEFOLKNING # SÄVSJÖ KOMMUN

BEFOLKNING # SÄVSJÖ KOMMUN BEFOLKNING # Folkmängdsförändring - Befolkningens åldersfördelning 9 9 Andel 7 7 9 + Ålder Folkmängd den december Folkmängdsförändring från Ålder uell fördelning År Folkmängd Födelsenettnetto Flyttnings-

Läs mer

En sammanfattning av årsredovisningen för 2014

En sammanfattning av årsredovisningen för 2014 Kortversion av Gislaveds kommuns årsredovisning 2014: En sammanfattning av årsredovisningen för 2014 Den kommunala verksamheten i Gislaved kostar 1443 miljoner kronor och utförs av 2530 medarbetare (vilket

Läs mer

Utvecklingsplan 2016-2018 Kommunens styrmodell och mål för mandatperioden

Utvecklingsplan 2016-2018 Kommunens styrmodell och mål för mandatperioden Utvecklingsplan 2016-2018 Kommunens styrmodell och mål för mandatperioden Förslag 2015-02-25 Inledning Dokumentet innehåller dels en beskrivning av kommunens reviderade styrmodell och dels förslag till

Läs mer

BEFOLKNING 3 MULLSJÖ KOMMUN

BEFOLKNING 3 MULLSJÖ KOMMUN BEFOLKNING Folkmängdsförändring - Befolkningens åldersfördelning 9 9 9 + Ålder Andel Folkmängd den december Folkmängdsförändring från Ålder uell fördelning År Folkmängd Födelsenettnetto Flyttnings- Kv

Läs mer

BEFOLKNING # VETLANDA KOMMUN

BEFOLKNING # VETLANDA KOMMUN BEFOLKNING # Folkmängdsförändring - Befolkningens åldersfördelning 7 9 + Ålder Andel Folkmängd den december Folkmängdsförändring från Ålder uell fördelning År Folkmängd Födelsenettnetto Flyttnings- Kv

Läs mer

Kommunen i siffror år 2013. Fakta i fickformat. Enköpings kommun

Kommunen i siffror år 2013. Fakta i fickformat. Enköpings kommun Kommunen i siffror år 2013 Fakta i fickformat Enköpings kommun Enköpings kommun Befolkning 40800 Enköpings kommun är centralt belägen i Mälardalen, 4 mil från Västerås, 5 mil från Uppsala och 8 mil från

Läs mer

Kommunen i siffror år 2012. Fakta i fickformat. Enköpings kommun

Kommunen i siffror år 2012. Fakta i fickformat. Enköpings kommun Kommunen i siffror år 2012 Fakta i fickformat Enköpings kommun FOTO Enköpings kommuns bildarkiv, Getty Images Enköpings kommun Enköpings kommun är centralt belägen i Mälardalen, 4 mil från Västerås, 6

Läs mer

BEFOLKNING # SÄVSJÖ KOMMUN

BEFOLKNING # SÄVSJÖ KOMMUN Andel BEFOLKNING # Folkmängdsförändring -13 Befolkningens åldersfördelning 13 11 11 1 9 1 9 1 1 1 7 1 1 1 3 7 9 1+ Ålder Folkmängd den 31 december 13 Folkmängdsförändring från Ålder uell fördelning År

Läs mer

BEFOLKNING # VETLANDA KOMMUN

BEFOLKNING # VETLANDA KOMMUN Andel BEFOLKNING # Folkmängdsförändring -13 Befolkningens åldersfördelning 13 3 3 1 1 1 1 3 7 9 1+ Ålder Folkmängd den 31 december 13 Folkmängdsförändring från Ålder uell fördelning År Folkmängd Födelsenettnetto

Läs mer

BEFOLKNING # TRANÅS KOMMUN

BEFOLKNING # TRANÅS KOMMUN Andel BEFOLKNING # Folkmängdsförändring -13 Befolkningens åldersfördelning 13 1 3 1 1 1 1 17 9 17 17 7 17 17 1 1 1 3 7 9 1+ Ålder Folkmängd den 31 december 13 Folkmängdsförändring från Ålder uell fördelning

Läs mer

2011:4 Eskilstunas befolkning, dess ursprung och hur befolkningens sammansättning förändrats.

2011:4 Eskilstunas befolkning, dess ursprung och hur befolkningens sammansättning förändrats. 2011-08-08 Fakta och statistik från Eskilstuna kommun näringsliv visar intressanta statistiska uppgifter i kortform utifrån ett eskilstunaperspektiv. 2011:4 Eskilstunas befolkning, dess ursprung och hur

Läs mer

BEFOLKNING # EKSJÖ KOMMUN

BEFOLKNING # EKSJÖ KOMMUN Andel BEFOLKNING # Folkmängdsförändring -13 Befolkningens åldersfördelning 13 1 1 1 1 3 1 1 1 1 1 1 1 3 7 9 1+ Ålder Folkmängd den 31 december 13 Folkmängdsförändring från Ålder uell fördelning År Folkmängd

Läs mer

BEFOLKNING 9 VÄRNAMO KOMMUN

BEFOLKNING 9 VÄRNAMO KOMMUN Andel BEFOLKNING 9 Folkmängdsförändring -13 Befolkningens åldersfördelning 13 33 33 33 3 3 3 3 3 1 1 1 3 7 9 1+ Ålder Folkmängd den 31 december 13 Folkmängdsförändring från Ålder uell fördelning År Folkmängd

Läs mer

BEFOLKNING 5 GISLAVEDS KOMMUN

BEFOLKNING 5 GISLAVEDS KOMMUN Andel BEFOLKNING Folkmängdsförändring -1 Befolkningens åldersfördelning 1 9 9 9 9 7 9 11 13 1 3 7 9 1+ Ålder Folkmängd den 31 december 1 Folkmängdsförändring från Ålder uell fördelning År Folkmängd Födelsenettnetto

Läs mer

BEFOLKNING # TRANÅS KOMMUN

BEFOLKNING # TRANÅS KOMMUN Andel BEFOLKNING # Folkmängdsförändring -1 Befolkningens åldersfördelning 1 1 1 1 1 17 17 17 7 9 11 13 1 3 7 9 1+ Ålder Folkmängd den 31 december 1 Folkmängdsförändring från Ålder uell fördelning År Folkmängd

Läs mer

BEFOLKNING 7 JÖNKÖPINGS KOMMUN

BEFOLKNING 7 JÖNKÖPINGS KOMMUN Andel BEFOLKNING 7 Folkmängdsförändring -1 Befolkningens åldersfördelning 1 13 13 13 1 1 1 1 1 11 11 11 7 9 11 13 1 3 7 9 1+ Ålder Folkmängd den 31 december 1 Folkmängdsförändring från Ålder uell fördelning

Läs mer

Vision och mål för Åstorps kommun

Vision och mål för Åstorps kommun Vision och mål för Åstorps kommun Kommunens vision, fokusområden och mål med perspektiv på år 2020 Beslutat av Kommunfullmäktige 2012-10-29 Dnr 2012/171 Postadress: 265 80 Åstorp Gatuadress: Storgatan

Läs mer

Befolkning, arbetsmarknad och bostadsbyggande i MalmöLundregionen 2000-2011. MalmöLundregionen. Augusti 2012

Befolkning, arbetsmarknad och bostadsbyggande i MalmöLundregionen 2000-2011. MalmöLundregionen. Augusti 2012 Befolkning, arbetsmarknad och bostadsbyggande i MalmöLundregionen 2000-2011 MalmöLundregionen Augusti 2012 Rapporten är framtagen av Avdelningen för samhällsplanering, stadskontoret, Malmö stad Innehållsförteckning

Läs mer

Ett hållbart Örebro Vänsterpartiets och socialdemokraternas budget för Vuxenutbildnings och arbetsmarknadsnämnden 2009

Ett hållbart Örebro Vänsterpartiets och socialdemokraternas budget för Vuxenutbildnings och arbetsmarknadsnämnden 2009 Ett hållbart Örebro Vänsterpartiets och socialdemokraternas budget för Vuxenutbildnings och arbetsmarknadsnämnden 2009 Ett hållbart Örebro - Vänsterpartiets och socialdemokraternas förslag till budget

Läs mer

KARLSTAD I FICKFORMAT

KARLSTAD I FICKFORMAT KARLSTAD I FICKFORMAT 2012 BEFOLKNINGSTÄTHET OCH YTA Befolkningstäthet Land Vatten 74 invånare per km 2 (Karlstad) 1 169 km 2 349 km 2 23 invånare per km 2 (Riket) ÅLDERSFÖRDELNING 2011 Antal invånare

Läs mer

Nämndens verksamhetsplan 2014. FOKUS-nämnden

Nämndens verksamhetsplan 2014. FOKUS-nämnden Nämndens verksamhetsplan 2014 FOKUS-nämnden Innehållsförteckning 1 Inledning... 3 2 Verksamhetsområde... 3 3 Kommunfullmäktiges utvecklingsområden... 3 4 HÅLLBAR UTVECKLING... 3 5 ATTRAKTIV KOMMUN... 4

Läs mer

Riktlinjer för god ekonomisk hushållning och resultatutjämningsreserv samt avsättning till resultatutjämningsreserv för åren 2010-2012

Riktlinjer för god ekonomisk hushållning och resultatutjämningsreserv samt avsättning till resultatutjämningsreserv för åren 2010-2012 4 november 2013 KS-2013/1409.189 1 (9) HANDLÄGGARE Ralph Strandqvist 08-535 302 59 ralph.strandqvist@huddinge.se Kommunstyrelsen Riktlinjer för god ekonomisk hushållning och resultatutjämningsreserv samt

Läs mer

Övergripande nyckeltal

Övergripande nyckeltal Övergripande nyckeltal 21. Invånare totalt, antal (Index (basår=100)) Antal invånare totalt den 31/12. Källa: SCB. Kolada N01951. Det är ett positivt flyttningsnetto som gör att befolkningen ökar i Falun.

Läs mer

Balanserade styrkort med nya övergripande mål fr o m 1 januari 2011

Balanserade styrkort med nya övergripande mål fr o m 1 januari 2011 1 (10) med nya övergripande mål fr o m 1 januari 2011 (beslut av kommunfullmäktige 2010-02-08) 2 (10) VISION Oskarshamn ett internationellt energicentrum och en tillväxtkommun med hög livskvalitet. Beslutad

Läs mer

Lund i siffror. OECD:s råd för att stärka konkurrenskraften i Köpenhamn och dess omgivning är:

Lund i siffror. OECD:s råd för att stärka konkurrenskraften i Köpenhamn och dess omgivning är: Kontakt: Daniel.svard@lund.se, 46-46 Jens.nilson@lund.se, 46-8269 1 (7) Öresundsregionens utmaningar I en rapport från OECD 1 lyfts två utmaningar fram som Köpenhamn, och i sin förlängning Öresundsregionen,

Läs mer

ÅRsReDOVisNiNG 2011 Kortversion kil.se

ÅRsReDOVisNiNG 2011 Kortversion kil.se ÅRSREDOVISNING 2011 Kortversion kil.se Så gick det för 2011 Så använde vi skattepengarna 2011 Vi fick mycket pengar över i år igen Så ser vi på framtiden för Kil Sammanfattning av s årsredovisning 2011

Läs mer

Näringsliv. Näringslivsstruktur 2010-08-10 Antal företag 1923 AB 494 HB/KB 143 Enskild firma 1127

Näringsliv. Näringslivsstruktur 2010-08-10 Antal företag 1923 AB 494 HB/KB 143 Enskild firma 1127 Näringsliv Näringslivsstruktur 2010-08-10 Antal företag 1923 AB 494 HB/KB 143 Enskild firma 1127 Enmansföretag 1320 1-4 anställda 315 50-16 415 årssysselsatta inom turismen Källa: UC-företagsregister och

Läs mer

Program för ett integrerat samhälle

Program för ett integrerat samhälle Strategi» Program Plan Policy Riktlinjer Regler Borås Stads Program för ett integrerat samhälle Integrerat samhälle 1 Borås Stads styrdokument» Aktiverande strategi avgörande vägval för att nå målen för

Läs mer

Tillväxt och utveckling i Göteborgsregionen

Tillväxt och utveckling i Göteborgsregionen Rapport 2014:10 Regionutvecklingssekretariatet Tillväxt och utveckling i Göteborgsregionen Tillväxt och utveckling i Göteborgsregionen ingår i en serie rapporter som beskriver förutsättningar för tillväxt

Läs mer

MAJ 2011 www.huddinge.se

MAJ 2011 www.huddinge.se FAKTA MAJ 2011 Innehåll Lite kort om Huddinge 3 Arbete 5 Förvärvsarbetande Huddingebor. Arbetsplatser i Huddinge. Fördelning inom olika sektorer. De största arbetsplatserna. Befolkning 6 7 Folkmängdens

Läs mer

Södertörnskommunernas Samarbetskommitté

Södertörnskommunernas Samarbetskommitté Godkänd av SSK 2014-01-31 Södertörnskommunernas Samarbetskommitté Verksamhetsplan 2014 Budget 2014 1. Inledning Södertörns åtta kommuner är en attraktiv del av Stockholmsregionen med ca 460 000 invånare.

Läs mer

Kommunen med livskvalitet, - det självklara valet

Kommunen med livskvalitet, - det självklara valet Kommunen med livskvalitet, - det självklara valet Verksamhetsidé Kommunens verksamhet syftar till att tillhandahålla en förstklassig och effektiv service. Övergripande strategi Medborgarperspektivet: Timråborna

Läs mer

Sammanfattning av kommunens ekonomi

Sammanfattning av kommunens ekonomi Sammanfattning av kommunens ekonomi 2 Sunne KOMMUN zhur mycket kostar kommunens verksamheter? zuppfyllde kommunen sina kvalitetsmål? zvad är på gång i kommunen? zhar Sunne en bra ekonomi? Det här är en

Läs mer

Kommunens strategiska mål

Kommunens strategiska mål Kommunens strategiska mål Nya mål har tagits fram för perioden 2012 2015. Strukturen är indelad i yttre respektive inre mål: Hållbar utveckling En hållbar utveckling förutsätter aktiva åtgärder för att

Läs mer

Extrem bostadsbrist bland Stockholms studenter

Extrem bostadsbrist bland Stockholms studenter Extrem bostadsbrist bland Stockholms studenter Innehåll Extrem bostadsbrist bland Stockholms studenter 2 Bostadsbristen i siffror 2 Läget i dag 2 Läget för studenter 3 Vad har byggts? 4 Varför just nu?

Läs mer

Landareal: 959 kvkm Invånare per kvkm: 150. Ålder. Källa: Befolkningsstatistik, SCB Folkmängd 31 december 2014 Befolkningsförändring 2004 2014

Landareal: 959 kvkm Invånare per kvkm: 150. Ålder. Källa: Befolkningsstatistik, SCB Folkmängd 31 december 2014 Befolkningsförändring 2004 2014 2015 Landareal: 959 kvkm Invånare per kvkm: 150 Folkmängd 31 december 2014 Ålder 0,8 0,6 0,4 % Folkmängd 31 december 2014 Befolkningsförändring 2004 2014 Ålder Procentuell fördelning År Folkmängd Födelse-

Läs mer

Vansbro kommun. Årsredovisning 2014. Detta är en bilaga från Vansbro kommun

Vansbro kommun. Årsredovisning 2014. Detta är en bilaga från Vansbro kommun Vansbro kommun Årsredovisning 2014 Detta är en bilaga från Vansbro kommun De här sidorna är en sammanfattning av kommunens årsredovisning för 2014. Hur gick det med Vansbros ekonomi? Uppfyllde vi målen?

Läs mer

Vision och utvecklingsprogram för hållbar utveckling till 2020

Vision och utvecklingsprogram för hållbar utveckling till 2020 Här finns alltid något att göra, alltid en förening att gå med i, alltid någon idrott att delta i, alltid något kulturellt att gå till. Boshra Rizkallah, Hovsjö, säljare på konditori Vision och utvecklingsprogram

Läs mer

En stark majoritet som tar långsiktigt ansvar för hela Eskilstuna

En stark majoritet som tar långsiktigt ansvar för hela Eskilstuna En stark majoritet som tar långsiktigt ansvar för hela Eskilstuna Så inleds vår samverkansöverenskommelse för mandatperioden. Kraftsamling kring Eskilstunas budget för 2016 - Vi gasar och bromsar samtidigt

Läs mer

Befolkningsprognos för åren 2013-2017. Kommunprognos. Sammanfattning

Befolkningsprognos för åren 2013-2017. Kommunprognos. Sammanfattning 1(7) Befolkningsprognos för åren 2013-2017 Kommunprognos Sammanfattning Prognosen antar att de tre senaste årens mönster kan vara vägledande för hur utvecklingen blir de fem kommande åren. Befolkningsprognosen

Läs mer

DISKUSSIONS- och INFORMATIONSPUNKT BUDGET- FÖRUTSÄTTNINGAR 2016-2018

DISKUSSIONS- och INFORMATIONSPUNKT BUDGET- FÖRUTSÄTTNINGAR 2016-2018 Ärende 18 DISKUSSIONS- och INFORMATIONSPUNKT BUDGET- FÖRUTSÄTTNINGAR 2016-2018 Budgetsamordnare Monica Karlsson Biträdande kommunchef Kjell Fransson Läget i världen Återhämning men ingen högkonjunktur

Läs mer

HANDSLAG FÖR ÖREBRO. Bostäder och arbetsplatser för en växande stad

HANDSLAG FÖR ÖREBRO. Bostäder och arbetsplatser för en växande stad HANDSLAG FÖR ÖREBRO Bostäder och arbetsplatser för en växande stad HANDSLAG FÖR ÖREBRO ÖrebroBostäders medlemskap i Fastighetsägarna MittNord är inte bara ett banbrytande steg för Örebro utan är också

Läs mer

Du anmäler ditt deltagande till dialogmöte den 16 april på denna länk. Anmäl dig senast 20120409.

Du anmäler ditt deltagande till dialogmöte den 16 april på denna länk. Anmäl dig senast 20120409. Information i mail Medborgarbudget I Europa och i Sverige har det de senaste åren utvecklats en metod som kallas medborgarbudget. Nu vill Piteå kommun göra ett försök där ni som Piteåpanel får delge era

Läs mer

ÅRSREDOVISNING 2014. Kortversion KIL.SE

ÅRSREDOVISNING 2014. Kortversion KIL.SE ÅRSREDOVISNING 2014 Kortversion KIL.SE SÅ HÄR GICK DET FÖR KILS KOMMUN 2014 Så här använde vi skattepengarna Nämndernas resultat och verksamhet Vad händer 2015? VIKTIGA HÄNDELSER 2014 Sannerudsskolan

Läs mer

Näringslivsutveckling I Västerviks kommun. Hearing på kommunfullmäktige 24 februari 2014

Näringslivsutveckling I Västerviks kommun. Hearing på kommunfullmäktige 24 februari 2014 Näringslivsutveckling I Västerviks kommun Hearing på kommunfullmäktige 24 februari 2014 Vision 2025 - nyckelord Vi växer med stolthet och äkthet Vi har jobb Vi bor bra Vi har korta restider Det ska vara

Läs mer

Kommunrapport 1 Befolkning, arbetsmarknad, ekonomi

Kommunrapport 1 Befolkning, arbetsmarknad, ekonomi Fokus: Högsby Län: Kalmar län (ovägt medel) Kommungruppering: Pendlingskommuner (ovägt medel) Kommunrapport 1 Befolkning, arbetsmarknad, ekonomi Diagrammen baseras på data från Kommun- och landstingsdatabasen

Läs mer

Landareal: 825 kvkm Invånare per kvkm: 34. Ålder. Källa: Befolkningsstatistik, SCB Folkmängd 31 december 2014 Befolkningsförändring 2004 2014

Landareal: 825 kvkm Invånare per kvkm: 34. Ålder. Källa: Befolkningsstatistik, SCB Folkmängd 31 december 2014 Befolkningsförändring 2004 2014 2015 Landareal: 825 kvkm Invånare per kvkm: 34 Folkmängd 31 december 2014 Ålder 1,0 0,8 0,6 % Folkmängd 31 december 2014 Befolkningsförändring 2004 2014 Ålder Procentuell fördelning År Folkmängd Födelse-

Läs mer

Rådslagsmaterial Minskade klyftor

Rådslagsmaterial Minskade klyftor Rådslagsmaterial Minskade klyftor Socialdemokraterna i Örebro Örebro arbetarekommun har tagit initiativ till ett antal lokala rådslag. Rådslagen syftar till att öka kunskapen och debatten om respektive

Läs mer

Över 5 miljoner människor i jobb år 2020 2014-06-04

Över 5 miljoner människor i jobb år 2020 2014-06-04 Över 5 miljoner människor i jobb år 2020 2014-06-04 Över 5 miljoner människor i jobb år 2020 Sverige byggs starkt genom fler i arbete. När fler arbetar kan vi fortsätta lägga grund för och värna allt det

Läs mer

Landareal: 9 kvkm Invånare per kvkm: 5 074. Ålder. Källa: Befolkningsstatistik, SCB Folkmängd 31 december 2014 Befolkningsförändring 2004 2014

Landareal: 9 kvkm Invånare per kvkm: 5 074. Ålder. Källa: Befolkningsstatistik, SCB Folkmängd 31 december 2014 Befolkningsförändring 2004 2014 2015 Landareal: 9 kvkm Invånare per kvkm: 5 074 Folkmängd 31 december 2014 Ålder 1,2 1,0 0,8 0,6 % Folkmängd 31 december 2014 Befolkningsförändring 2004 2014 Ålder Procentuell fördelning År Folkmängd Födelse-

Läs mer

Landareal: 1 184 kvkm Invånare per kvkm: 32 - 90 -

Landareal: 1 184 kvkm Invånare per kvkm: 32 - 90 - Landareal: 1 184 kvkm Invånare per kvkm: 32 Folkmängd 31 december 2004 Ålder Män - 90 - Kvinnor Riket - 80 - - 70 - - 60 - - 50 - - 40 - - 30 - - 20 - - 10 - - 0-1,2 1,0 0,8 0,6 0,4 0,2 0,0 0,0 0,2 0,4

Läs mer

en hållbar framtid Det här vill vi i Centerpartiet med vår politik. Vårt idéprogram i korthet och på lättläst svenska.

en hållbar framtid Det här vill vi i Centerpartiet med vår politik. Vårt idéprogram i korthet och på lättläst svenska. en hållbar framtid Det här vill vi i Centerpartiet med vår politik. Vårt idéprogram i korthet och på lättläst svenska. Centerpartiets idéprogram Det här idéprogrammet handlar om vad Centerpartiet tycker

Läs mer

Mötesplats Arbetsmarknad. Bildminnen från nätverksträffen 18 april 2013

Mötesplats Arbetsmarknad. Bildminnen från nätverksträffen 18 april 2013 Mötesplats Arbetsmarknad Bildminnen från nätverksträffen 18 april 2013 Lärorika samarbeten och regional samverkan Här erbjuds du en arena för erfarenhetsutbyte och inspiration. Erfarna projektledare presenterar

Läs mer

Landareal: 1 814 kvkm Invånare per kvkm: 15. Ålder. Källa: Befolkningsstatistik, SCB Folkmängd 31 december 2014 Befolkningsförändring 2004 2014

Landareal: 1 814 kvkm Invånare per kvkm: 15. Ålder. Källa: Befolkningsstatistik, SCB Folkmängd 31 december 2014 Befolkningsförändring 2004 2014 2015 Landareal: 1 814 kvkm Invånare per kvkm: 15 Folkmängd 31 december 2014 Ålder 1,0 0,8 0,6 % Folkmängd 31 december 2014 Befolkningsförändring 2004 2014 Ålder Procentuell fördelning År Folkmängd Födelse-

Läs mer

Strategi» Program Plan Policy Riktlinjer Regler

Strategi» Program Plan Policy Riktlinjer Regler Strategi» Program Plan Policy Riktlinjer Regler Borås Stads Bostadsbyggnadsprogram Bostadsbyggnadsprogram 1 Borås Stads styrdokument» Aktiverande strategi avgörande vägval för att nå målen för Borås program

Läs mer

Delårsrapport 31 augusti 2011

Delårsrapport 31 augusti 2011 Datum 29 september 2011 Till Revisionen Från Susanne Svensson Angående Granskning av delårsrapport 31 augusti 2011 1 Inledning 1.1 Syfte På uppdrag av de förtroendevalda revisorerna har vi översiktligt

Läs mer

Minusjobben. 20 000 förvärvsarbetande i Skåne försvinner i den officiella statistiken

Minusjobben. 20 000 förvärvsarbetande i Skåne försvinner i den officiella statistiken Minusjobben 2 förvärvsarbetande i Skåne försvinner i den officiella statistiken En analys av de växande mörkertalen i officiell svensk statistik om gränsregioner Inledande sammanfattning Vissa använder

Läs mer

Piteå ska år 2020 ha 43 000 invånare 3 3. Piteå har nolltolerans för ungdomsarbetslöshet 2 2

Piteå ska år 2020 ha 43 000 invånare 3 3. Piteå har nolltolerans för ungdomsarbetslöshet 2 2 NÄMNDEN FÖR ARBETSMARKNADSFRÅGOR OCH VUXENUTBILDNING Nämndens uppdrag Nämnden är kommunens arbetslöshetsnämnd har ansvaret för att nationella lokala mål förverkligas inom kommunens vuxenutbildning, arbetsmarknadsfrågor

Läs mer

Landareal: 1 058 kvkm Invånare per kvkm: 23. Ålder. Källa: Befolkningsstatistik, SCB Folkmängd 31 december 2014 Befolkningsförändring 2004 2014

Landareal: 1 058 kvkm Invånare per kvkm: 23. Ålder. Källa: Befolkningsstatistik, SCB Folkmängd 31 december 2014 Befolkningsförändring 2004 2014 2015 Landareal: 1 058 kvkm Invånare per kvkm: 23 Folkmängd 31 december 2014 Ålder 1,0 0,8 0,6 % Folkmängd 31 december 2014 Befolkningsförändring 2004 2014 Ålder Procentuell fördelning År Folkmängd Födelse-

Läs mer

(antal) M 8 C 5 FP-LIB 2 KD 2 MP 2 400

(antal) M 8 C 5 FP-LIB 2 KD 2 MP 2 400 Kommunfakta Antal invånare 1 januari (antal) Antal äldre, historik och prognos (antal) 12000 11900 11800 11700 11600 11500 2002 2004 2006 2008 2010 2012 3000 2500 2000 1500 1000 500 0 80 år- 65-79 år 2000

Läs mer

M Kv Tot M Kv Tot. 41 46 43 31 39 35 Uppgift saknas 2 1 1 3 2 2 2 2 2. Förvärvsarbetande 2007 Förvärvsarbetande efter sektor 2007

M Kv Tot M Kv Tot. 41 46 43 31 39 35 Uppgift saknas 2 1 1 3 2 2 2 2 2. Förvärvsarbetande 2007 Förvärvsarbetande efter sektor 2007 Landareal: 69 kvkm Invånare per kvkm: 609 Folkmängd 31 december 2008 Ålder 1,2 1,0 0,8 0,6 % Folkmängd 31 december 2008 Befolkningsförändring 1998 2008 Ålder Procentuell fördelning År Folkmängd Födelse-

Läs mer

2012:1 Utvecklingen på Eskilstunas arbetsmarknad till och med år 2010.

2012:1 Utvecklingen på Eskilstunas arbetsmarknad till och med år 2010. 2012-01-12 Fakta och statistik från Eskilstuna kommun näringsliv visar intressanta statistiska uppgifter i kortform utifrån ett eskilstunaperspektiv. 2012:1 Utvecklingen på Eskilstunas arbetsmarknad till

Läs mer

Demokratiutveckling och medborgardialog

Demokratiutveckling och medborgardialog Demokratiutveckling och medborgardialog Kongressbeslut november 2011 SKL ska stödja medlemmarna i arbetet med att utveckla dialogen med medborgarna och att integrera resultat i styrprocesser och verksamhetsutveckling.

Läs mer

Landareal: 342 kvkm Invånare per kvkm: 115 - 90 -

Landareal: 342 kvkm Invånare per kvkm: 115 - 90 - Landareal: 342 kvkm Invånare per kvkm: 115 Folkmängd 31 december 2004 Ålder Män - 90 - Kvinnor Riket - 80 - - 70 - - 60 - - 50 - - 40 - - 30 - - 20 - - 10 - - 0-1,2 1,0 0,8 0,6 0,4 0,2 0,0 0,0 0,2 0,4

Läs mer

Stiftelsen Stockholms läns Äldrecentrum. Samlad kunskap kring den äldre människan

Stiftelsen Stockholms läns Äldrecentrum. Samlad kunskap kring den äldre människan Stiftelsen Stockholms läns Äldrecentrum Samlad kunskap kring den äldre människan Äldreforskningens Hus Vård och omsorg Folkhälsa ÄC Stockholms stad Stockholms läns landsting SDC Äldrecentrum Silviahemmet

Läs mer

Landareal: 394 kvkm Invånare per kvkm: 49. Ålder. Källa: Befolkningsstatistik, SCB Folkmängd 31 december 2009 Befolkningsförändring 1999 2009

Landareal: 394 kvkm Invånare per kvkm: 49. Ålder. Källa: Befolkningsstatistik, SCB Folkmängd 31 december 2009 Befolkningsförändring 1999 2009 2010 Landareal: 394 kvkm Invånare per kvkm: 49 Folkmängd 31 december 2009 Ålder 1,2 1,0 0,8 0,6 % Folkmängd 31 december 2009 Befolkningsförändring 1999 2009 Ålder Procentuell fördelning År Folkmängd Födelse-

Läs mer

Landareal: 6 376 kvkm Invånare per kvkm: 9. Ålder. Källa: Befolkningsstatistik, SCB Folkmängd 31 december 2014 Befolkningsförändring 2004 2014

Landareal: 6 376 kvkm Invånare per kvkm: 9. Ålder. Källa: Befolkningsstatistik, SCB Folkmängd 31 december 2014 Befolkningsförändring 2004 2014 2015 Landareal: 6 376 kvkm Invånare per kvkm: 9 Folkmängd 31 december 2014 Ålder 0,8 0,6 0,4 % Folkmängd 31 december 2014 Befolkningsförändring 2004 2014 Ålder Procentuell fördelning År Folkmängd Födelse-

Läs mer

Landareal: 95 kvkm Invånare per kvkm: 963. Ålder. Källa: Befolkningsstatistik, SCB Folkmängd 31 december 2011 Befolkningsförändring 2001 2011

Landareal: 95 kvkm Invånare per kvkm: 963. Ålder. Källa: Befolkningsstatistik, SCB Folkmängd 31 december 2011 Befolkningsförändring 2001 2011 2012 Landareal: 95 kvkm Invånare per kvkm: 963 Folkmängd 31 december 2011 Ålder 1,0 0,8 0,6 % Folkmängd 31 december 2011 Befolkningsförändring 2001 2011 Ålder Procentuell fördelning År Folkmängd Födelse-

Läs mer

Landareal: 429 kvkm Invånare per kvkm: 43. Ålder. Källa: Befolkningsstatistik, SCB Folkmängd 31 december 2013 Befolkningsförändring 2003 2013

Landareal: 429 kvkm Invånare per kvkm: 43. Ålder. Källa: Befolkningsstatistik, SCB Folkmängd 31 december 2013 Befolkningsförändring 2003 2013 2014 Landareal: 429 kvkm Invånare per kvkm: 43 Folkmängd 31 december 2013 Ålder 1,0 0,8 0,6 % Folkmängd 31 december 2013 Befolkningsförändring 2003 2013 Ålder Procentuell fördelning År Folkmängd Födelse-

Läs mer

Så vill vi utveckla landsbygdsföretagandet! Rebecca Källström, vice chefekonom Företagarna

Så vill vi utveckla landsbygdsföretagandet! Rebecca Källström, vice chefekonom Företagarna Så vill vi utveckla landsbygdsföretagandet! Rebecca Källström, vice chefekonom Företagarna Sveriges största företagarorganisation och företräder omkring 75 000 företagare Medlemsägd, medlemsstyrd och partipolitiskt

Läs mer

Hur förhåller sig Skåne till målen i Europa 2020-strategin?

Hur förhåller sig Skåne till målen i Europa 2020-strategin? EN KORT ANALYS OM SKÅNES TILLVÄXT OCH UTVECKLING JUNI 2015 Hur förhåller sig Skåne till målen i Europa 2020-strategin? Den ekonomiska kris som drabbat Europa sedan 2008 har fått konsekvenser för både tillväxten

Läs mer

Landareal: 5 518 kvkm Invånare per kvkm: 2. Ålder. Källa: Befolkningsstatistik, SCB Folkmängd 31 december 2013 Befolkningsförändring 2003 2013

Landareal: 5 518 kvkm Invånare per kvkm: 2. Ålder. Källa: Befolkningsstatistik, SCB Folkmängd 31 december 2013 Befolkningsförändring 2003 2013 2014 Landareal: 5 518 kvkm Invånare per kvkm: 2 Folkmängd 31 december 2013 Ålder 1,0 0,8 0,6 % Folkmängd 31 december 2013 Befolkningsförändring 2003 2013 Ålder Procentuell fördelning År Folkmängd Födelse-

Läs mer

Landareal: 10 567 kvkm Invånare per kvkm: 1,19. Ålder. Källa: Befolkningsstatistik, SCB Folkmängd 31 december 2008 Befolkningsförändring 1998 2008

Landareal: 10 567 kvkm Invånare per kvkm: 1,19. Ålder. Källa: Befolkningsstatistik, SCB Folkmängd 31 december 2008 Befolkningsförändring 1998 2008 Landareal: 10 57 kvkm Invånare per kvkm: 1,19 Folkmängd 31 december 2008 Ålder 1,0 0,8 0, % Folkmängd 31 december 2008 Befolkningsförändring 1998 2008 Ålder Procentuell fördelning År Folkmängd Födelse-

Läs mer

Mål och vision för Krokoms kommun

Mål och vision för Krokoms kommun Mål och vision för Krokoms kommun Juni 2012 VISION Krokoms kommun gör plats för växtkraft! LEDORD Naturlig Här är det enkelt att leva. Här finns trygghet och lugn, en bra grund för människor och företag

Läs mer

Åmåls kommuns Näringslivsprogram 2014-2020

Åmåls kommuns Näringslivsprogram 2014-2020 1 Åmåls kommuns Näringslivsprogram 2014-2020 Näringslivsprogrammet har sin utgångspunkt i 2020 för Åmåls kommun Sveriges mest gästvänliga stad Syfte Åmåls kommuns Näringslivsprogram har till syfte att

Läs mer

Ta tillvara kraften och idéerna hos invandrarkvinnor! åtgärder för fler företag och fler jobb

Ta tillvara kraften och idéerna hos invandrarkvinnor! åtgärder för fler företag och fler jobb Ta tillvara kraften och idéerna hos invandrarkvinnor! åtgärder för fler företag och fler jobb augusti 2010 Den viktigaste uppgiften för Centerpartiet och Alliansregeringen är att minska utanförskapet och

Läs mer

Företagens betydelse i Gotland. Medlemsföretaget Järna Rosor

Företagens betydelse i Gotland. Medlemsföretaget Järna Rosor Företagens betydelse i Gotland Medlemsföretaget Järna Rosor Teknisk beskrivning Bild 5: Flyttnetto (inflyttning minus utflyttning) i antal personer Bild 8: Försörjningsbördan illustrerar hur många personer

Läs mer

Landareal: 578 kvkm Invånare per kvkm: 22. Ålder. Källa: Befolkningsstatistik, SCB Folkmängd 31 december 2008 Befolkningsförändring 1998 2008

Landareal: 578 kvkm Invånare per kvkm: 22. Ålder. Källa: Befolkningsstatistik, SCB Folkmängd 31 december 2008 Befolkningsförändring 1998 2008 Landareal: 578 kvkm Invånare per kvkm: 22 Folkmängd 31 december 2008 Ålder 1,0 0,8 0,6 % Folkmängd 31 december 2008 Befolkningsförändring 1998 2008 Ålder Procentuell fördelning År Folkmängd Födelse- Flyttnings-

Läs mer

Landareal: 26 kvkm Invånare per kvkm: 1 221. Ålder. Källa: Befolkningsstatistik, SCB Folkmängd 31 december 2013 Befolkningsförändring 2003 2013

Landareal: 26 kvkm Invånare per kvkm: 1 221. Ålder. Källa: Befolkningsstatistik, SCB Folkmängd 31 december 2013 Befolkningsförändring 2003 2013 2014 Landareal: 26 kvkm Invånare per kvkm: 1 221 Folkmängd 31 december 2013 Ålder 1,0 0,8 0,6 % Folkmängd 31 december 2013 Befolkningsförändring 2003 2013 Ålder Procentuell fördelning År Folkmängd Födelse-

Läs mer

Fakta om Skövde. Statistik över befolkning, sysselsättning mm December 2009. Näring- och samhällsbyggnadsenheten. www.skovde.se

Fakta om Skövde. Statistik över befolkning, sysselsättning mm December 2009. Näring- och samhällsbyggnadsenheten. www.skovde.se Fakta om Skövde Statistik över befolkning, sysselsättning mm December 2009 Näring- och samhällsbyggnadsenheten www.skovde.se Historisk befolkningsutv i Skövde kommun 1655-2010 År Historiska händelser i

Läs mer

Södertälje i världen Världen i Södertälje www.sodertalje.se

Södertälje i världen Världen i Södertälje www.sodertalje.se Södertälje i världen Världen i Södertälje Stockholms storasyster Mötesplatsen Staden som sjuder av liv Knutpunkten Här möts Europavägarna 44 min till Stockholm C Snabbtåg till Göteborg, Malmö, Karlstad

Läs mer

Landareal: 35 kvkm Invånare per kvkm: 317. Ålder. Källa: Befolkningsstatistik, SCB Folkmängd 31 december 2012 Befolkningsförändring 2002 2012

Landareal: 35 kvkm Invånare per kvkm: 317. Ålder. Källa: Befolkningsstatistik, SCB Folkmängd 31 december 2012 Befolkningsförändring 2002 2012 2013 Landareal: 35 kvkm Invånare per kvkm: 317 Folkmängd 31 december 2012 Ålder 1,2 1,0 0, 0,6 % Folkmängd 31 december 2012 Befolkningsförändring 2002 2012 Ålder Procentuell fördelning År Folkmängd Födelse-

Läs mer

SORTERING BLAND MÄTETAL

SORTERING BLAND MÄTETAL UTBILDNING JOBB SORTERING BLAND MÄTETAL BOSTÄDER INKOMST MILJÖ OECD SÄKERHET Breddat mått på hållbar regional LIVSTILLFRED- STÄLLELSE MEDBORGAR ENGANGEMANG BALANS I LIVET HÄLSA KAPITALANSATS 1 JOBB - Sysselsättningsgrad

Läs mer

Det goda livet finns i Norrköping EN VISION FÖR 2030

Det goda livet finns i Norrköping EN VISION FÖR 2030 Det goda livet finns i Norrköping EN VISION FÖR 2030 Diarienummer: KS-504/2008 I Norrköping finns det goda livet. Här finns möjligheter till ett berikande liv för människor i alla åldrar med möjligheter

Läs mer

Danderyds kommun. Danderyds Sjukhus

Danderyds kommun. Danderyds Sjukhus Danderyds kommun PL-621 PL-622 PL-623 PL-624 PL-625 PL-626 PL-627 PL-628 PL-629 Enebyberg Danderyds K:a Mörby Centrum Danderyds Sjukhus Mörbyskogen Stocksund Ekeby-Ösby Djursholm Danderydsberg 1 Kommentarer

Läs mer