Barnombudsmannen informerar bi 2009:03. Handledning. för dig som vill arbeta med barns och ungas rättigheter

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Barnombudsmannen informerar bi 2009:03. Handledning. för dig som vill arbeta med barns och ungas rättigheter"

Transkript

1 Barnombudsmannen informerar bi 2009:03 Handledning för dig som vill arbeta med barns och ungas rättigheter

2 Barnombudsmannen informerar bi 2009:03 Handledning för dig som vill arbeta med barns och ungas rättigheter

3 2 Handledningen innehåller illustrationer från de informationsmaterial som ingår i serien Jag vill säja något!. Den röda foldern vänder sig till barn i åldrarna 5 till 9 år och är illustrerad av Sven Nordqvist. Den gröna foldern vänder sig till barn och ungdomar mellan 9 och 13 år och är illustrerad av Johan Unenge. Tidningen vänder sig till ungdomar mellan 13 och 16 år. Utgiven av Barnombudsmannen. Stockholm, 2009 Fjärde omarbetade utgåvan. Ytterligare exemplar kan beställas från: ISBN Barnombudsmannen Postadress: Box 22106, Stockholm Besöksadress: Norr Mälarstrand 6 Telefon: Fax: E-post: Webbplats: Fritzes Postadress: Stockholm Telefon: Fax: E-post: Webbplats:

4 3 Innehåll Barns och ungas rättigheter 5 Barnkonventionen en bakgrund 7 1. Inflytande Identitet Lika värde Må bra Skydd Familj Information Utbildning Lek, fritid, kultur och vila 85 Värderingsövningar 93 FN:s konvention om barnets rättigheter 94 Källor 104

5 4

6 5 Barns och ungas rättigheter Du som vuxen är en betydelsefull person i arbetet för barns och ungas rättigheter. Ett barn är en individ med egna rättigheter. Varje person som är under 18 år ska tillförsäkras de rättigheter som anges i FN:s konvention om barnets rättigheter (barnkonventionen). Men för att barn och unga ska kunna utöva sina rättigheter måste de vuxna som finns i deras närhet ge dem ett aktivt stöd. Det är vuxna som måste ge barnkonventionen en verklig innebörd och det är vuxna som måste se till att den förverkligas i praktiken. Den här handledningen är tänkt att vara en inspiration för dig som arbetar med barn i åldrarna 5 till 16 år i förskolan, skolan, på fritids eller i föreningslivet. Tanken är att du ska få en introduktion till barnkonventionen och tips på hur du kan arbeta med rättighetsfrågor. Till din hjälp har du Jag vill säja något!. Den röda foldern vänder sig till barn i åldrarna 5 till 9 år och den gröna till barn mellan 9 och 13 år. Tidningen vänder sig till ungdomar mellan 13 och 16 år. Handledningen innehåller en inledning, nio teman och ett kapitel med förklaringar till de värderingsövningar som används genomgående. I slutet av handledningen hittar du dessutom barnkonventionen i sin helhet. Den tematiska indelningen har gjorts med ambitionen att underlätta för pedagoger och barn att tillsammans närma sig ämnet barns rättigheter. Det är alltså ingen indelning som finns i själva barnkonventionen. I foldrarna och i tidningen återfinns ungefär samma teman. I tidningen är handledningens tema 4 och 9 ihopslagna, liksom tema 7 och 8. I en undervisningssituation kan det vara en fördel att använda den indelning som finns i den här handledningen. Men det är givetvis upp till er som använder materialet. Varje tema är uppbyggt på samma sätt med relevanta artiklar ur barnkonventionen, en beskrivning av vad som står i dem, diskussionsfrågor för vuxna, referenser till läroplanerna och övningar att göra tillsammans med barnen. Till övningarna hör uppsatta mål. Du och barnen kan välja de teman och de övningar ni själva bestämmer er för, i vilken ordning ni vill. De enklaste övningarna står först i varje tema och de mest avancerade sist. Med det här materialet är du fri att välja hur du ska arbeta. Du kan anpassa övningarna efter hur gamla dina deltagare är, om de har funktionsnedsättning eller inte, hur deras språkkunskaper ser ut och vad de själva vill. Det viktiga är att du och barnen gemensamt bestämmer hur ni ska arbeta. Diskutera och bestäm tillsammans. Inflytande och delaktighet är en central utgångspunkt i både barnkonventionen och i förskolans och grundskolans styrdokument. I praktiken innebär det att ansvaret ligger på de vuxna att skapa det goda samtalet mellan barn och mellan barn och vuxna. Det är viktigt att synliggöra varje barn och att låta varje barn få komma till tals utifrån sina egna förutsättningar. Det viktiga är att du och barnen gemensamt bestämmer hur ni ska arbeta. Diskutera och bestäm tillsammans. Du kan också förbereda arbetet genom att prata med andra vuxna. Diskutera hur och när ni ska informera barnen

7 6 om deras rättigheter. Prata med skolpersonal, föräldrar, fritidspedagoger eller andra om vad ni ska göra om det visar sig att ett barn inte får en eller flera av sina rättigheter tillgodosedda. Barnkonventionen har, eller borde ha, en självklar plats i många skolämnen och projekt. Handledningen ska kunna användas i flera olika sammanhang. Om ni till exempel arbetar med demokrati- och inflytandefrågor kan tema 1 komma väl till pass. Arbetar ni med mobbning kanske tema 2, 3 och 5 är intressanta att titta närmare på. Vissa övningar kan väcka starka känslor och reaktioner hos både dig och barnen. Vissa värderingar som tidigare har varit osynliga kan plötsligt komma fram, vilket ställer stora krav på dig som vuxen. Du måste våga ta diskussionen. Innan ni börjar arbeta med barnets rättigheter bör du informera föräldrar eller vårdnadshavare om vad ni gör. Vi vill gärna veta vad du och dina elever eller deltagare har tyckt om att arbeta med det här materialet. Har ni idéer om hur man kan arbeta eller synpunkter på materialet, så tveka inte att skriva eller e-posta till Barnombudsmannen. Handledningen kommer att uppdateras och vidareutvecklas samtidigt som arbetet med att ta fram olika material om barns rättigheter fortsätter. Den senaste versionen av handledningen hittar du på Lycka till i ert arbete med och för barnets rättigheter! Barnombudsmannen Tips: Viktiga telefonnummer Innan ni börjar arbeta med barns och ungdomars rättigheter kan det vara bra att sammanställa en lista med kontaktuppgifter till organisationer, myndigheter och personer som man kan vända sig till om man behöver hjälp eller stöd. Listan kan till exempel innehålla kontaktuppgifter till skolsköterska, skol psykolog, skolkurator, socialtjänsten, det lokala barn- och ungdomsombudet, kamratstödjare, elevrådet, Bris, Barn- och elevombudet (BEO) och polisen. Berätta och dela ut en liten lapp med viktiga kontaktuppgifter till varje deltagare.

8 Barnkonventionen en bakgrund 7 Barnkonventionen en bakgrund Artiklar 1. Definition av barn 4. Genomförande av rättigheterna 42. Informationsskyldighet om konventionen I november 1989, efter tio års förhandlingar i FN, beslutades det om en konvention för barnets rättigheter, Konventionen om barnets rättigheter (barnkonventionen). Redan 1924, efter det att den frivilliga barnrättsrörelsen krävt regler som skulle skydda barnets rättigheter, antog Nationernas Förbund en deklaration med fem huvudprinciper om barns skydd och välfärd. För att förstärka barnets rättigheter antog FN 1959 en deklaration, Förenta Nationernas Deklaration om barnets rättigheter, i tio punkter. Men deklarationer är bara viktiga principuttalanden och är inte bindande för världens regeringar. När FN:s generalförsamling till slut antog en konvention om barnets rättigheter togs därför ett stort och avgörande steg. Konventioner är folkrättsligt bindande och de stater som har ratificerat en konvention måste respektera den och rapportera om vad de har gjort för att leva upp till den. Att ett land har ratificerat en konvention innebär att det har bundit sig juridiskt till att förverkliga den. I dag har nästan alla länder ratificerat barnkonventionen. Sverige ratificerade den 1990, som ett av de första länderna. Barnkonventionen ger en universell definition av vilka rättigheter som ska gälla för alla barn i hela världen. Definitionen ska gälla i alla samhällen, oavsett kultur, religion eller andra särdrag. Konventionen handlar om det enskilda barnets rättigheter. Varje människa under 18 år räknas som barn, om inte han eller hon blir myndig tidigare enligt den nationella lagstiftningen. Konventionen täcker barnets rätt att få sina grundläggande rättigheter och behov tillgodosedda, rätten att skyddas mot utnyttjande, övergrepp och diskriminering samt rätten till inflytande och delaktighet. Barnkonventionen innehåller 54 artiklar, varav 41 är sakartiklar och slår fast vilka rättigheter varje barn ska ha. Resten av artiklarna handlar om hur staterna ska arbeta med konventionen. Sakartiklarna ska läsas som en helhet. Det går med andra ord inte att lyfta ut en sakartikel och läsa den helt skild från de andra. Man brukar tala om att konventionen är hel och odelbar. Fyra av sakartiklarna i barnkonventionen är vägledande för hur helheten ska tolkas. Dessa artiklar: 2, 3, 6 och 12, kallas för de fyra huvudprinciperna. När man läser alla övriga artiklar ska man läsa dem med huvudprinciperna som glasögon. Artikel 2 slår fast att alla barn har samma rättigheter och lika värde. Ingen får diskrimineras. Barnkonventionen gäller för varje barn som befinner sig i ett land som har ratificerat den. Artikel 3 anger att det är barnets bästa som ska komma i främsta rummet vid alla åtgärder som rör barnet. Begreppet barnets bästa är konventionens grundpelare och har analyserats mer än något annat begrepp i barnkonventionen. Vad som är barnets bästa måste avgöras i varje enskilt fall. Det bästa för ett barn behöver inte vara det bästa för ett annat. Artikel 6 säger att varje barn har rätt att överleva, leva och utvecklas. Artikeln handlar inte bara om barnets fysiska hälsa utan också om den andliga, moraliska, psykiska och sociala utvecklingen. Artikel 12 handlar om barnets rätt att fritt uttrycka sina åsikter och att få dem beaktade i alla frågor som berör honom eller henne. När åsikterna beaktas ska hänsyn tas till barnets ålder och mognad. Alla stater ska vidta alla lämpliga åtgärder, till exempel lagstiftning, informationsspridning och opinionsbildning, för att förverkliga alla rättigheter som erkänns i barnkonventionen. Sedan Sverige ratificerade barnkonventionen pågår ett arbete med att föra in dess intentioner i svensk lagstiftning. Konventionen har också två fakultativa tilläggsprotokoll, det vill säga överenskommelser som det är valfritt för staterna att ratificera. Sverige har ratificerat båda. Det första handlar om barns indragning i väpnade konflikter och ålägger staterna att vidta åtgärder för att barn inte skall delta direkt i väpnade konflikter. Det andra protokollet handlar om sexuell

9 8 Barnkonventionen en bakgrund exploatering av barn, handel med barn och barnprostitution samt barnpornografi. Barnkonventionen är en del av den internationella folkrätten, men handlingar som inte är förenliga med barnkonventionen förs inte upp i någon internationell domstol. Kritik och påtryckningar är egentligen de enda sanktioner som finns att tillgå om något land inte lever upp till det som står i barnkonventionen. För att övervaka att de stater som har ratificerat konventionen (konventionsstaterna) också lever upp till den, finns det i Genève en FN-kommitté för barnets rättigheter ( Barnrättskommittén eller FN-kommittén ). Med jämna mellanrum ska alla konventionsstater lämna en rapport till Barnrättskommittén. Kommittén granskar vilka ansträngningar landet har gjort för att förverkliga barnkonventionen och kommer med både positiv och negativ kritik. Syftet är att föra en konstruktiv dialog. Sverige har hittills lämnat fyra rapporter. Konventionen inkluderar alla typer av mänskliga rättigheter: såväl de ekonomiska, sociala och kulturella som de politiska och medborgerliga. För att förverkliga alla rättigheterna ska staterna vidta åtgärder med utnyttjande till det yttersta av sina tillgängliga resurser. Barnrättskommittén har gjort klart att även om ett lands insatser kan begränsas av bristande resurser, så gäller det ändå för staten att faktiskt göra sitt yttersta i handling och planering. Ett rikt land som Sverige har förutsättningar att genomföra mycket långtgående insatser. Konventionsstaterna har en skyldighet att göra barnkonventionens värderingar, normer och principer allmänt kända bland både vuxna och barn. Sedan 1993 har barn och unga i Sverige en egen ombudsman, Barnombudsmannen. Ombudsmannen är både en person och en statlig myndighet. Personen utses av regeringen för en period på sex år med möjlighet till förlängning, Barnombudsmannens uppgift är, enligt lag, att företräda barns och ungas rättigheter och intressen med utgångspunkt i barnkonventionen. Barnombudsmannen ska driva på genomförandet, bevaka efterlevnaden av barnkonventionen och särskilt uppmärksamma att lagar och andra författningar samt deras tillämpning stämmer överens med intentionerna i barnkonventionen. Inom sitt verksamhetsområde ska Barnombudsmannen bland annat föreslå författningsändringar, informera och bilda opinion, samla kunskap och statistik om barns och ungas levnadsvillkor och följa den internationella utvecklingen av barnkonventionens tolkning och tillämpning.

10 Barnkonventionen en bakgrund 9 Inledande övningar Lista Bra och dåligt för barn Innan ni börjar prata om barns rättigheter och om barnkonventionen kan det vara bra att prata om vad barn är. Förberedande diskussion: Vad är ett barn? Vad är en vuxen? När är man barn? Hur ska vuxna vara mot barn? Låt deltagarna tänka efter, tyst för sig själva: 1. Vad är bra för barn? Därefter får var och en rita eller skriva en sak som är bra för barn på ett papper. Sätt upp alla lappar på en plats i rummet. Låt deltagarna därefter göra samma sak med frågan: 2. Vad är inte bra för barn? Sätt upp alla dessa lappar på en annan plats i rummet. Förklara för deltagarna att länderna i världen har gjort ungefär så här. De har tänkt ut vad som är bra och dåligt för barn och så har de samlat det i en lista som kallas för barnkonventionen. Det som är bra för barn ska länderna göra och det som är dåligt ska de motverka. Därefter har nästan alla länder skrivit under och lovat att leva upp till det som står i barnkonventionen. Låt lapparna hänga framme och följ upp dem när ni går vidare och pratar om rättigheter. Lista Rättigheter Ett annat sätt att börja prata om barnkonventionen kan vara att resonera om vilka rättigheter som ska gälla i er grupp. Rättigheter som alla kan ställa upp på. Diskutera i mindre grupper vilka rättigheter som borde gälla. Alla ska ha rätt att Alla ska ha rätt att slippa Kanske kommer det fram förslag som att alla ska ha rätt att gå på toaletten i fred, alla ska ha rätt säga vad de tycker eller alla ska ha rätt att slippa äta upp på tallriken. Skriv upp förslagen på en tavla eller på ett stort papper, strukturera och arbeta fram just den här gruppens rättighetssamling. Förklara att det ni just har gjort är en konvention. Be de av deltagarna som ställer upp på konventionen att godkänna den genom att skriva under den på tavlan eller pappret. Om någon inte vill skriva under bör ni diskutera varför. Kan ni formulera om någon rättighet så att alla kan skriva under? Förklara att det är FN, en fredsorganisation som många länder är med i, som har skapat barnkonventionen. Den gäller alla personer som är under 18 år. Därefter har nästan alla länder i världen skrivit under och lovat att följa den, ungefär som deltagarna gör här med sin konvention.

11 10 Barnkonventionen en bakgrund Associera åldersgränser Förberedelse: Skriv ordet Åldersgränser på tavlan eller på ett blädderblock. Låt deltagarna associera fritt till ordet. Skriv upp alla ord som kommer fram. Diskutera: Vad är en åldersgräns? Vilka åldersgränser känner ni till? Behövs åldersgränser? Vem är det som bestämmer åldersgränser? Läs uppslaget om barnkonventionen på sidorna 4 5 i Jag vill säja något! -tidningen. Dela in gruppen i mindre grupper, utifrån teman, och låt dem hitta för- och nackdelar med olika åldersgränser. Vad står det till exempel i barnkonventionen? Ta gärna upp sådana åldersgränser som deltagarna själva tycker känns aktuella. Förslag på temagruppsindelning: Grupp 1: Dricka alkohol Grupp 2: Köra bil Grupp 3: Ha sex Grupp 4: Rösta i riksdagsvalet Grupp 5: Gå på barnförbjudna filmer Grupp 6: Komma in på dansställen/uteställen Grupp 7: Köra moped Låt grupperna presentera sina åsikter och tankar för varandra.

12 inflytande Inflytande Artiklar 12. Rätt att bli hörd och få sina åsikter beaktade 13. Yttrande- och informationsfrihet 14. Tanke-, samvets- och religionsfrihet 15. Förenings- och församlingsfrihet Artiklarna ska läsas tillsammans med de fyra huvudprinciperna (se sidan 7). Enligt barnkonventionen ska varje barn som är i stånd att bilda egna åsikter ha rätt att uttrycka dessa fritt i alla frågor som rör honom eller henne. Åsikterna ska tillmätas betydelse i förhållande till barnets ålder och mognad. Barnet ges alltså inte rätt till självbestämmande, men han eller hon har rätt att bidra till beslutsunderlaget vid beslut som rör honom eller henne. Att barnets åsikter ska ses mot bakgrund av hans eller hennes ålder och mognad ger vuxna en aktiv skyldighet att lyssna noga på barns åsikter och ta dem på allvar. Vuxna ska anpassa sitt sätt att lyssna efter barnets uttrycksmöjligheter. Även om ett barn har varit med och påverkat ett beslut så ligger ändå ansvaret för beslutet hos den vuxna. Ingen nedre åldersgräns finns för när barn får rätt att uttrycka sina åsikter. Barn kan bilda åsikter mycket tidigt. Det finns inte något krav på att barnet ska kunna tala för att han eller hon ska ha rätt att uttrycka sin åsikt. Detta kräver kunskap hos de vuxna i barnets omgivning som ska tolka barnets språk och signaler. Barn har ingen skyldighet att ha eller bilda en åsikt och ingen får tvinga ett barn att avslöja sina tankar eller åsikter. Men det får inte finnas hinder för honom eller henne att uttrycka dem. Barnets rätt att komma till tals i frågor som rör honom eller henne är absolut. Beslutsfattare, i till exempel en utredning om vårdnad, boende eller umgänge, ska inte ifrågasätta om det är till nytta eller inte för utredningen att barnet kommer till tals. Barnet har rätt att komma till tals, antingen direkt eller genom en företrädare. Barnet har även rätt till korrekt information så att det har en möjlighet att bilda sig en egen uppfattning. I Sverige har barnets rätt att uttrycka sina åsikter, så som det står i artikel 12 i barnkonventionen, arbetats in i bland annat socialtjänstlagen, utlänningslagen och föräldrabalken. Det finns inget område där barns åsikter inte har en plats. Beslutsfattande inom familjen och i samhället, på lokal, regional, nationell eller internationell nivå, påverkar barn i högsta grad. Barnets yttrandefrihet innefattar friheten att söka, ta emot och sprida information och tankar av alla slag, i tal, skrift eller tryck. Antingen i konstnärlig form eller genom något annat uttrycksmedel. Det enda som begränsar yttrandefriheten är sådana inskränkningar som står i lag och som är nödvändiga för respekten för andra människors rättigheter eller anseende. Ett lands lagstiftning kan också begränsa yttrandefriheten om den står i strid med den nationella säkerheten, den allmänna ordningen, folkhälsan eller den allmänna sedligheten. Konventionsstaterna ska respektera barnets rätt till tankefrihet, samvetsfrihet och religionsfrihet. Tankefrihet innebär att barnet har rätt att tänka vad som helst. Samvetsfrihet kan till exempel handla om rätten att vara vegetarian eller att vägra rösta i ett skolval. Religionsfrihet innebär rätten att ha och skaffa en religion samt att byta religion. Konventionsstaterna ska respektera föräldrars eller vårdnadshavares rättigheter och skyldigheter att vägleda barnet i den här typen av frågor. Rätten att utöva sin religion kan bara begränsas av sådana inskränkningar som står i lag och som är nödvändiga för att skydda den allmänna sedligheten eller andra personers grundläggande fri- och rättigheter. När en stat exempelvis tvingas placera ett barn utanför familjen måste hänsyn bland annat tas till barnets religiösa bakgrund. Religion och tro är vida begrepp och omfattar många olika uppfattningar. Inget barn ska kunna tvingas att avslöja sin religion. Barnet har också rätt till föreningsfrihet och till fredliga sammankomster. Föreningsfriheten ger barn rätt att bilda föreningar, bli medlem i eller lämna dem. Rätten kan begränsas genom lag, om den till exempel hotar den allmänna säkerheten.

13 12 inflytande Att diskutera med andra vuxna 1 Vilket utrymme har vi skapat för att tillgodose varje barns rätt att uttrycka sin åsikt i frågor som rör honom eller henne? Behöver vi skapa nya former? Hur skapar vi ett tillåtande klimat så att barnen vågar uttrycka sina åsikter? Hur tar vi emot barns idéer och tankar? Vad gör vi om vi har lyssnat på ett barn, men inte håller med om hans eller hennes åsikt eller förslag? Vad gör vi om vi tycker att vi inte räcker till och inte kan uppfylla barnets önskningar? Att diskutera med barnets vårdnadshavare Hur samarbetar vi på bästa sätt för att just ditt barn ska få möjlighet att komma till tals och få sina åsikter respekterade? Hur kan vi på bästa sätt ta tillvara barnets synpunkter på verksamheten? Vad säger läroplanerna? Det finns tre läroplaner en för förskolan (Lpfö 98), en för det obligatoriska skolväsendet, förskoleklassen och fritidshemmet (Lpo 94) och en för de frivilliga skolformerna (Lpf 94). En läroplan är ingen lag, utan en förordning som utfärdas av regeringen och som ska följas. Lpfö 98 Förskolan skall vara öppen för skilda uppfattningar och uppmuntra att de förs fram. Varje barn skall ges möjlighet att bilda sig egna uppfattningar och göra val utifrån de egna förutsättningarna. Delaktighet och tilltro till den egna förmågan skall på så vis grundläggas och växa. (s. 4) Förskolan skall sträva efter att varje barn utvecklar / / sin förmåga att upptäcka, reflektera över och ta ställning till olika etiska dilemman och livsfrågor i vardagen, (s. 8) Arbetslaget skall / / ansvara för att förskolan tillämpar ett demokratiskt arbetssätt där barnen aktivt deltar, lyfta fram och problematisera etiska dilemman och livsfrågor, göra barnen uppmärksamma på att människor kan ha olika attityder och värderingar som styr deras synpunkter och handlande, (s. 8) Lpo 94 Skolan skall vara öppen för skilda uppfattningar och uppmuntra att de förs fram. Den skall framhålla betydelsen av personliga ställningstaganden och ge möjligheter till sådana. (s. 4) Skolan skall sträva efter att varje elev utvecklar sin förmåga att göra och uttrycka medvetna etiska ställningstaganden grundade på kunskaper och personliga erfarenheter (s. 8) Skolan skall sträva efter att varje elev befäster en vana att självständigt formulera ståndpunkter grundade på såväl kunskaper som förnuftsmässiga och etiska överväganden (s. 9)

14 inflytande 13 Läraren skall utgå från varje enskild individs behov, förutsättningar, erfarenheter och tänkande, stärka elevernas vilja att lära och elevens tillit till den egna förmågan, ge utrymme för elevens förmåga att själv skapa och använda olika uttrycksmedel, 1 stimulera, handleda och ge särskilt stöd till elever som har svårigheter (s. 12) Läraren skall utgå från att eleverna kan och vill ta ett personligt ansvar för sin inlärning och för sitt arbete i skolan, se till att alla elever oberoende av social bakgrund och oavsett kön, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, sexuell läggning eller funktionshinder får ett reellt inflytande på arbetssätt, arbetsformer, och undervisningens innehåll samt se till att detta inflytande ökar med stigande ålder och mognad, verka för att flickor och pojkar får ett lika stort inflytande över och utrymme i undervisningen, svara för att eleverna får pröva olika arbetssätt och arbetsformer och tillsammans med eleverna planera och utvärdera undervisningen och förbereda eleverna för delaktighet och medansvar och för de rättigheter och skyldigheter som präglar ett demokratiskt samhälle. (s ) Lpf 94 Skolan skall vara öppen för skilda uppfattningar och uppmuntra att de framförs. Den ska framhålla betydelsen av personliga ställningstaganden och ge möjligheter till sådana. (s. 4) Undervisningen skall bedrivas i demokratiska arbetsformer och utveckla elevernas förmåga och vilja att ta personligt ansvar och aktivt deltaga i samhällslivet. Elevernas möjligheter att utöva inflytande på undervisningen och att ta ansvar för sina studieresultat förutsätter att skolan klargör utbildningens mål, innehåll och arbetsformer, liksom vilka rättigheter och skyldigheter eleverna har.( s. 4) Läraren skall /.../ visa respekt för den enskilda eleven och i det vardagliga arbetet ha ett demokratiskt förhållningssätt (s. 13) Läraren skall utgå från att eleverna kan och vill ta personligt ansvar för sin inlärning och sitt arbete i skolan, se till att alla elever, oberoende av social bakgrund och oavsett kön, etnisk tillgänglighet, religion eller annan trosuppfattning, sexuell läggning eller funktionshinder får ett verkligt inflytande på arbetssätt, arbetsformer och innehåll i undervisningen, uppmuntra sådana elever som har svårt att framföra sina synpunkter att göra det, planera undervisningen tillsammans med eleverna, (s. 14)

15 14 inflytande Övningar 1 Mål Att barnet inser att: det är positivt och viktigt att uttrycka sin åsikt och att lyssna på andras åsikter. han eller hon har rätt att uttrycka sin åsikt så länge den inte är kränkande för någon annan. vuxna har en skyldighet att lyssna på och ta hänsyn till barns åsikter. han eller hon har rätt att uttala sin vilja i alla frågor som påverkar honom eller henne. Bollövning Lyssna på mig Här är ett exempel på hur man kan öva sig på att uttrycka sina åsikter och att lyssna på andra. Sitt eller stå i en ring och kasta eller rulla en boll till varandra. Den som kastar eller rullar iväg bollen ska uttrycka en åsikt. Något han eller hon tycker. Den som tar emot bollen ska upprepa och bekräfta vad avsändaren sa. Därefter ska mottagaren hålla med eller inte och bolla över en egen åsikt till någon annan. Exempel: Jag tycker att bollen är fin. Jaså, du tycker att bollen är fin? Det tycker jag också. Eller: Jag tycker att fotboll är kul. Jaså, du tycker att fotboll är kul. Det tycker inte jag. Diskutera efteråt: Hur var det att komma på saker att tycka? Hur vet man vad man tycker? Hur kändes det när den som fick bollen höll med dig? Hur kändes det när han eller hon inte höll med dig? Måste man tycka samma sak? Hur ska man säga när man inte håller med? Rita Hur det borde vara Diskutera om det finns något som ni tycker borde bli bättre i er omgivning. Gå därefter ut eller runt och titta efter. Vad kan bli bättre? Det kan handla om en lekplats, en skoltoalett eller en parkbänk till exempel. Låt deltagarna dela in ett papper i två delar. På vänster sida ska de rita hur det de vill ändra på ser ut nu. På höger sida ska de rita hur det borde vara. Sätt upp bilderna och låt de som vill berätta hur de har tänkt. Bjud in den som är ansvarig inom området och låt deltagarna presentera sina förslag. Alternativt kan ni skicka alla bilder till den som är ansvarig. Be honom eller henne i så fall att svara inom en viss tid. Var noga med att be personen att motivera sitt svar och förklara så att barnen förstår.

16 inflytande 15 Titta, beskriv och rita Hur lyssnar vuxna? Titta tillsammans på tredje uppslaget i Jag vill säja något! (röd). På bilden drar en flicka i en kvinnas arm. Kvinnan sitter vid ett runt bord tillsammans med två andra kvinnor. Låt deltagarna beskriva vad som händer på bilden. 1 Vilka är personerna på bilden? Varför drar flickan i kvinnan? Vad vill flickan? Vad vill kvinnan? Låt deltagarna rita eller berätta vad som händer sedan. Låt dem hitta på namn på personerna på bilden. (Följer kvinnan / mamman med? Sitter hon kvar?) Utifrån teckningarna eller berättelserna kan ni prata om: RÖD FOLDER Lyssnar vuxna och barn på varandra? Vilka vuxna brukar lyssna på er? När är det viktigt att vuxna lyssnar på barn? Illustration: Sven Nordqvist När är det viktigt att barn lyssnar på vuxna? När vet man att någon lyssnar på vad man säger? Om du vill säga något eller berätta något för en vuxen. Hur gör du då? Måla Att vara med och bestämma Förberedande diskussion: Vad vill du vara med och bestämma över? Hemma? I skolan? På fritiden? I samhället? Var får du vara med och bestämma? Finns det något som barn inte bör vara med och bestämma över? Be deltagarna att dela in eller vika ett papper så att det blir tre ytor. Be dem att måla det de: A. får bestämma över. B. vill bestämma över. C. inte alls kan bestämma över. Du kan själv välja ämnesområde hemma, i skolan, på fritiden, i föreningen eller något annat som känns aktuellt. Om C är för svår så går det bra att låta dem vika pappret på mitten och endast göra A och B. Följ upp övningen med att sätta upp alla bilderna. Se om det är något man vill bestämma över, men inte får. Vad beror det på? Går det att arbeta för att få mer inflytande?

17 16 inflytande Diskussionsklubb Hur ska vi arbeta? 1 Be dina deltagare att tänka efter hur de tycker det är roligt och intressant att arbeta. Hur vill ni arbeta med barnets rättigheter som tema? Vad är roligt att göra? Bilda diskussionsklubbar. Gör en indelning av gruppen så att det blir fyra medlemmar i varje klubb. Indelningen bör göras slumpvis, till exempel genom att räkna ett, två, tre, fyra. Gruppsammansättningen bör hålla genom flera teman så att deltagarna får möjligheten att tillsammans utveckla ett sätt att diskutera. Diskutera i klubbarna: Vad vill vi veta om barns rättigheter? Vad är viktigt att läraren, ledaren eller pedagogen tänker på när vi pratar om barns rättigheter? Vad vill vi göra med det vi kommer fram till? (Teater, tidning, utställning, eller något annat?) Ska vi presentera det vi kommer fram till för någon annan än oss själva, till exempel våra familjer? Låt klubbarna berätta vad de kom fram till. Sammanställ gärna deras åsikter på ett papper som du sätter upp någonstans, som en vägledning för dig själv och för deltagarna. Värderingsövning Du har rätt att säga vad du tycker Förberedande diskussion: Får man tycka precis vad man vill? Får man säga vad som helst bara för att man tycker det? Vem är det som ska bestämma i en grupp? Om tre barn tycker en sak, men läraren eller ledaren tycker en annan, hur blir det då? Linjen För en utförlig beskrivning, se kapitlet Värderingsövningar. A. När något ska bestämmas som rör hela gruppen är det bäst att läraren/ledaren bestämmer. Läraren/ledaren har mest erfarenhet och dessutom går det mycket fortare. B. Alla i gruppen ska få säga vad de tycker i alla frågor, även om det tar lång tid. C. De som har lätt för att prata ska uppmuntra dem som tycker att det är jobbigt. D. Om någon i gruppen vet mest om en viss fråga så ska hon eller han få bestämma. E. Elever borde få bestämma allting i skolan. F. När man tycker att något är fel ska man alltid säga till på en gång, även om det är störande och kan göra att man blir osams. G. Man får alltid säga vad man tycker även om det sårar någon annan. H. Vuxna som ska fatta beslut om barn behöver inte lyssna på dem som är under 16 år eftersom de inte har tillräckliga erfarenheter av livet för att veta sitt eget bästa.

18 inflytande 17 Teckna en serie Jag vill säga något Låt deltagarna teckna varsin serie med fyra rutor. Antingen kan du som ledare berätta vad varje ruta ska innehålla, ruta för ruta, och låta deltagarna färdigställa varje ruta innan du går vidare till nästa. Eller så kan du dela ut papper med fyra rutor på varje och skriva längst upp i varje ruta vad den ska innehålla. 1 Ruta 1: Ruta 2: Ruta 3: Rita ett barn som väldigt gärna vill säga något. Barnet befinner sig på en viss plats. Hindret. Rita vad det är som gör att barnet inte kan säga det han eller hon vill säga. Lyckas barnet säga något eller inte? Rita vad som händer. Ruta 4: Hur slutar det? Rita slutbilden. När alla är färdiga får de som vill berätta sin serie. Kanske kommer det upp saker som hela gruppen kan diskutera. Vad är det som hindrar barn och unga från att säga sin mening? Hur kan man ändra på det? Dramaövning Vuxna måste lyssna på din åsikt Dela in gruppen i par och låt dem läsa följande dialog. Dialogen finns på manuslappar som du har delat ut till var och en. BARNET: FÖRÄLDERN: BARNET (ljuger): FÖRÄLDERN: Jag vill inte gå till skolan i dag. Varför inte det? Jag har så ont i magen. Det går nog över när du kommer dit. Skynda dig nu. Därefter får de på fem minuter improvisera fram en fortsättning. En spelar barnet och den andra spelar föräldern. Om improvisationen går fort kan de byta roller med varandra en gång. Fråga om några vill berätta vad som hände mellan deras barn och deras förälder. Hur slutade scenen? Diskutera: 1. Lyssnade föräldern på sitt barn? 2. Varför ville inte barnet gå till skolan? 3. Hur kan barn och vuxna tillsammans lösa den här typen av situationer?

19 18 inflytande Intervjua Politiker 1 Förberedande diskussion: Vad är rösträtt? Hur kan man påverka sin situation när man inte har rösträtt? (Exempel: hemma, skolan, bostadsområdet, samhället, politiken, och så vidare) Hur ska vuxna se till att barn och ungdomar får vara med och påverka? I kommunen finns många politiker som fattar beslut. En del av besluten rör barn och ungdomar. Hur kan barn och ungdomar komma till tals? Vad vill de vara med och påverka? Arbeta i mindre grupper med intervjufrågor till politiker. Vad vill barnen veta? Hur ställer man frågor på ett bra sätt? Arbeta fram en intervjumall och genomför intervjuerna med riktiga politiker. Se till att boka tid med politikerna i god tid. Intervjuerna kan spelas in på band, eller så kan en gruppmedlem få i uppdrag att skriva ner svaren. Sammanställ intervjuerna och kopiera upp till alla. Om ni har bestämt er för att skapa någon form av egen tidning kan politikerintervjuerna ingå. Tips: Om deltagarna hellre vill kan de uppvakta en politiker med en viss fråga. Boka tid och låt barnen träffa politikern för att berätta för honom eller henne vad de tycker. Få gehör för din åsikt Hur kan man säga vad man tycker? Hur kan man få gehör för sin åsikt i samhället? Att skriva till kommunen, landstinget, olika statliga myndigheter, riksdagsledamöter eller till regeringen kan vara ett sätt. Att skriva en insändare till tidningen eller göra ett inlägg på en webbplats kan vara ett annat. Förberedande diskussion: Berätta om yttradefriheten. Ta upp någon eller några frågor som är aktuella just nu. Fråga vad deltagarna tycker i frågan. Läs i insändare eller inlägg om vad andra har tyckt i frågan. Uttrycks en tydlig åsikt? Håller ni med? Låt gruppen skriva egna brev eller insändare där de uttrycker sin åsikt i en fråga. Uppgift: 1. Tänk ut något som du tycker är fel eller som du vill ändra på. Beskriv problemet så tydligt du kan. 2. Tala om var du har fått din information ifrån. 3. Skriv varför det är ett problem. Hur har det blivit så här? 4. Tänk dig in i vad någon annan tycker eller skulle kunna tycka och tala om varför du inte tycker likadant. 5. Beskriv hur du tycker att problemet ska lösas? 6. Skriv vem du tycker ska lösa det? 7. Skriv under med ditt namn. Tips: Efteråt kan ni välja att till exempel göra ett eget häfte med alla texterna, skicka in dem till kommunen eller landstinget, en eller flera tidningar eller till Barnombudsmannen. Man kan också publicera dem som inlägg på en eller flera lämpliga webbplatser.

20 inflytande 19 Gör en handbok Hur kan man påverka? Förberedande diskussion: Hur kan man gå till väga om man har en åsikt och verkligen vill förändra något? Läs hur Milén gjorde på sidorna 8 9 i Jag vill säja något! -tidningen. Dela in gruppen i mindre grupper och låt dem diskutera och ta reda på hur man gör om man till exempel vill... 1 ändra lektionsschemat (skolan) starta ett ungdomscafé utanför skolan (kommunen) sänka priset på bussen (landstinget) ändra i lagstiftningen (regeringen och riksdagen) Låt deltagarna tänka ut något de skulle vilja göra i skolan, lokalt, regionalt eller nationellt. Arbeta fram ett gemensamt dokument, en handbok, där det står hur man ska göra för att påverka på de olika nivåerna. Handboken bör alla få med sig hem. Påverka genom att vara påläst Begär ut den lokala budgeten Man kan inte påverka något som man inte känner till. Låt deltagarna beställa ut den kommunala budgeten eller landstingsbudgeten. Ta ut en sida där det tydligt framgår vart pengarna till en viss verksamhet går. Läs den tillsammans och diskutera: Hur ser fördelningen ut? Är det en bra fördelning av pengar? Vad ska pengarna räcka till i övrigt? Vad vill vi ändra på? Hur kan man påverka budgeten? Skriv en alternativ budget och bjud in politiker för att diskutera era förslag. Tips: Det kan vara bra att arbeta tematiskt med den lokala budgeten inom flera olika skolämnen.

21 1 20 inflytande

22 identitet Identitet Artiklar 7. Rätt till namn och nationalitet 8. Rätt att behålla identitet Artiklarna ska läsas tillsammans med de fyra huvudprinciperna (se sidan 7). Enligt barnkonventionen ska varje barn registreras omedelbart efter födelsen. Registreringen är viktig av flera skäl. Dels är den ett lands sätt att officiellt erkänna barnets existens, dels är den ett viktigt instrument för samhällsplaneringen. Registreringen medför också att andra av barnets rättigheter säkerställs, till exempel rätten att kunna identifieras efter ett krig. Om barn registreras minskar risken för barnamord och handel med barn. Det enskilda barnet får dessutom möjlighet att få veta vilka föräldrarna är. Staterna ska vara försiktiga vid registrering av barn så att uppgifterna inte kränker den personliga integriteten eller leder till diskriminering av något slag. Barnet har från födseln rätt till ett namn. Men barnkonventionen säger ingenting om att barnet har rätt till en viss sorts namn. Det är upp till staterna själva att bestämma hur namngivningen ska gå till. Ett nyfött barn har av naturliga skäl ingen större möjlighet att kunna påverka sitt namn. Därför bör staterna se till att barnet har rätt att byta namn vid ett senare tillfälle. Barnet har också rätt att få ett medborgarskap. Medborgarskap kan man få antingen via föräldrarnas medborgarskap, vilket i första hand gäller i Sverige, eller genom födelselandet. Att känna till sitt ursprung och få vetskap om sina föräldrar är en rättighet enligt barnkonventionen. För några decennier sedan var definitionen av föräldrar relativt enkel. Det fanns biologiska föräldrar och adoptivföräldrar eller fosterföräldrar, som kallades sociala föräldrar. Men termen biologisk har fått en allt mer komplex innebörd i och med den medicinska utvecklingen av ägg- och spermiedonationer. I dag menar de flesta att en biologisk förälder är en kvinna som genomgår en graviditet, medan en person som har bidragit till ett barns tillkomst genom att donera sina spermier eller ägg är en genetisk förälder eller en donator. Det är rimligt att anta att barnets rätt att få vetskap om sina föräldrar innebär att han eller hon har rätt att känna till både donator och biologiska föräldrar. Ett barns ursprung omfattar fler personer än genetiska och biologiska föräldrar. Att känna till syskon, mor- och farföräldrar och andra släktingar kan vara lika viktigt eller ibland ännu viktigare för ett barns identitet. I barnkonventionen står också att barnet har rätt att behålla sin identitet. Det innebär bland annat att om ett barn förlorar sin identitet så ska konventionsstaterna hjälpa till att snabbt återupprätta den. Hjälpen kan till exempel innefatta påvisande av föräldraskap, aktivt spårande av släktingar till ett ensamkommande flyktingbarn och att barn får tillgång till de handlingar som upprättas om dem.

23 22 identitet Att diskutera med andra vuxna Hur kan vi bidra till att varje barn känner sig stolt över vem han eller hon är. Hur öppna är vi i förhållande till barns identitet? Finns det delar av ett barns identitet som det känns svårt att prata med honom eller henne om? 2 Behöver vi utveckla vår kompetens på något sätt för att bättre kunna stödja barnen deras utveckling av självkänsla, självförtroende och en positiv självbild? Att diskutera med barnets vårdnadshavare Hur samarbetar vi på bästa sätt för att just ditt barn ska må bra i sin identitet? Vad säger läroplanerna? Det finns tre läroplaner en för förskolan (Lpfö 98), en för det obligatoriska skolväsendet, förskoleklassen och fritidshemmet (Lpo 94) och en för de frivilliga skolformerna (Lpf 94). En läroplan är ingen lag, utan en förordning som utfärdas av regeringen och som ska följas. Lpfö 98 Arbetslaget skall ansvara för att varje barn får sina behov respekterade och tillgodosedda och får uppleva sitt eget värde, (s. 8) Förskolan skall sträva efter att varje barn utvecklar sin identitet och känner trygghet i den, / / utvecklar självständighet och tillit till sin egen förmåga, (s. 9) Lpo 94 Skolans uppgift är att låta varje enskild elev finna sin unika egenart och därigenom kunna delta i samhällslivet genom att ge sitt bästa i ansvarig frihet. (s. 3) Läraren skall utgå från varje enskild individs behov, förutsättningar, erfarenheter och tänkande, (s. 12) Lpf 94 En trygg identitet och medvetenhet om det egna kulturarvet stärker förmågan att förstå och leva sig in i andras villkor och värderingsgrunder. Skolan skall bidra till att människor får en identitet som kan relateras till och innefatta inte bara det specifikt svenska utan också det nordiska, det europeiska och ytterst det globala. (s. 3 4) Skolan skall sträva mot att varje elev /.../ tror på sin egen förmåga och sina möjligheter att utvecklas, (s. 9)

24 identitet 23 Övningar Mål Att barnet inser att han eller hon är unik och har ett värde. han eller hon har rätt att vara en egen person. Rita Vem är jag? Dela ut ett papper till var och en. På pappret har du tecknat konturen av en blomma. I mitten finns en cirkel där du har skrivit: 2 Så här ser jag ut. Från den cirkeln sträcker sig fem blomblad. I dessa har du skrivit: Mitt namn Färg jag tycker om Mat jag tycker om Kul att göra Ett djur jag skulle vilja vara Låt deltagarna i lugn och ro och kanske till musik fylla i cirklarna. I den mittersta ska de rita sig själva eller sätta ett fotografi. Berätta innan att när de är klara så kommer någon annan av deltagarna att få deras blomma. När alla blommorna är färdiga, samla in dem och dela ut dem så att varje deltagare får en annan deltagares blomma. Därefter får de, med blomman som underlag, berätta om den här personen. Upphovsmannen får inte lägga till något under presentationen. Efteråt får upphovsmannen berätta om beskrivningen stämde. Diskutera: Vad är viktigt att veta om en person? Rita Ingen annan är som du Förberedande diskussion: Vad heter du? Varför heter du som du gör? Hur fick du ditt namn? Vad betyder ditt namn? Är det vanligt eller ovanligt? Har du något smeknamn? Skulle du kunna byta namn och bli kallad något annat? Vilket i så fall? Vad betyder ditt efternamn? Varifrån kommer ditt efternamn? Be deltagarna att sitta två och två med ansiktena mot varandra. På bordet framför sig har de ett tomt papper och i handen en krita eller en penna. De ritar av varandra samtidigt, utan att titta ner på pappret. Skriv namn på porträtten och sätt upp dem på väggen.

25 24 identitet Berätta Om en hemlig kompis Låt deltagarna titta noga på det andra uppslaget i Jag vill säga något! (röd). Bilden förställer en mängd barn. Hur många barn finns det på bilden? Är det någon på bilden som inte är ett barn? 2 Låt varje deltagare hitta ett barn på bilden som de skulle vilja vara vän med. De ska inte berätta vem det är. Låt honom eller henne tyst bestämma vad kompisen heter och hur han eller hon är. Vad tycker kompisen om att göra? Hur gammal är han eller hon? Har kompisen syskon? Vad tycker kompisen om att äta? Låt var och en berätta lite om sin kompis. Låt de andra gissa vem det var. Diskutera efteråt: Hur ska en bra kompis vara? RÖD FOLDER Illustration: Sven Nordqvist Rörelseövning Om jag vore en Låt deltagarna att röra sig runt i rummet på det sätt de brukar. De måste undvika att krocka med varandra. Om du vill kan du spela lugn bakgrundsmusik. Efter en liten stund börjar du berätta hur de ska ta sig fram. Till exempel som en: björn elefant orm mamma pappa bebis bil Hitta på fler sätt. Avsluta med att alla rör sig som sig själva. Diskutera efteråt: Hur var det att röra sig som sig själv? Kändes det likadant i början som i slutet? Rör sig olika djur på olika sätt? Rör sig olika människor på olika sätt?

26 identitet 25 Rita Mig själv Alla får i uppgift att göra ett självporträtt. Men de ska rita sig själva som något speciellt som du har hittat på i förväg, till exempel en rymdraket, ett träd eller ett visst djur som ni har sett tillsammans. Efteråt får de som vill berätta om sina bilder. Parövning Likhet Den här övningen kan göras tillsammans med parövning olikhet i tema 3. Låt deltagarna sitta två och två och försöka komma på saker som de har gemensamt. Saker som gör dem lika. Det kan handla om utseendet eller om vad de tycker om. De får turas om att fråga och komma på något. 2 Därefter får varje par berätta om de hittade en likhet som de inte visste om. Vad var det i så fall? Diskutera: Är det svårt att hitta likheter med varandra? Är det viktigt att vara lika? Hur skulle det vara om alla såg likadana ut? Hur skulle det vara om alla pojkar hette Killen? Eller om alla flickor hette Tjejen? Golvövning Placera dig bakom Det ska vara alldeles tyst i rummet. Ingen får säga ett ljud utom du. Deltagarna får inte fråga varandra något utan bara tänka efter själva. Be deltagarna att placera sig bakom en person som till exempel: har bruna ögon kan spela ett instrument har en katt tycker om fisk har en lillasyster har gröna ögon tycker om att dansa kan vifta på öronen kan stå på händer har varit i Örkelljunga är rädd för sniglar Var noga med att tänka ut sådant som gör att alla deltagare får vara den som andra ställer sig bakom. Diskutera efteråt: Vem hade gröna ögon? Vem tyckte om att dansa? Var det någon som till exempel tyckte om att dansa utan att någon annan visste om det? Vad brukar man berätta om sig själv? Vad är man inte tvungen att berätta om sig själv?

27 26 identitet Värderingsövning Identitet Förberedande diskussion: Vad är identitet? Vad kan ingå i en människas identitet? 2 Heta stolen För en utförlig beskrivning, se kapitlet Värderingsövningar. 1. Barn borde få byta sitt förnamn när de fyller 7 år, om de vill. 2. Du är nästan samma person idag som när du var 6 månader gammal 3. Vilka intressen man har beror på om man är kille eller tjej. 4. Vilka drömmar man har om framtiden beror mycket på vilket land man kommer från. 5. När man blir vuxen blir man mer eller mindre som sina föräldrar. 6. Vem jag blir kär i säger något om vem jag är. 7. Barn eller ungdomar som hejar på samma fotbollslag är mer lika varandra än de som hejar på olika lag. 8. Utseendet betyder mycket för hur man blir bemött. 9. Det är helt okej att en kille får vara skolans lucia. 10. Det finns inte två människor på jorden som är likadana. Diskussionsklubb Alla människor är lika Förberedande diskussion: Vad är likhet? Hur kan människor vara lika varandra? Vad kan människor ha gemensamt? Bilda diskussionsklubbar. Gör en indelning av gruppen så att det blir fyra medlemmar i varje klubb. Indelningen bör göras slumpvis, till exempel genom att räkna ett, två, tre, fyra. Gruppsammansättningen bör hålla genom flera teman så att deltagarna får möjligheten att tillsammans utveckla ett sätt att diskutera. Låt klubbmedlemmarna försöka komma fram till vad medlemmarna i varje klubb har gemensamt. Be var och en att tänka efter tyst för sig själv och lista så många likheter de kan komma på. Förutom utseendemässiga likheter kanske alla i gruppen har husdjur eller syskon. Alla kanske tycker om en viss maträtt och så vidare. Därefter får de diskutera med klubben och göra en gemensam lista. Diskutera i stor grupp: Vad hade ni gemensamt? Fick ni reda på något som ni inte redan visste? Finns det något som hela den stora gruppen har gemensamt? Är det viktigt att alla är lika? Tips: Den här övningen kan man också göra två och två och byta paren var femte minut.

28 identitet 27 Gör ett eget pass Förberedande diskussion: Vad innebär det att man är medborgare i ett land? Är man svensk om man är svensk medborgare? Kan man vara svensk utan att vara svensk medborgare? Vad är nationalitet? Låtsas att ni ska ut och resa. Låt deltagarna vika ett A5-papper, göra sina egna pass och fylla i namn, födelseår, nationalitet, kön, längd och så vidare. Titta i ett riktigt pass och hitta på egna uppgifter som kan stå med. Antingen kan ni klistra in foton eller rita egna bilder. Kanske kan ni även hitta gamla stämplar eller göra egna. 2 Dramaövning Roller Du hittar på lika många filmroller som deltagare. I varje roll ska ingå: Personens namn. Personens ålder. Någonting som personen är bra på. Något personen vill just nu. Om du vill kan du lägga till andra karaktärsdrag i rollbeskrivningen, till exempel ett ord personen ofta säger, en extrem passion för något eller personens temperament. Skriv ner rollerna på lappar, blanda och dela ut rollerna. Bestäm en plats där scenen ska utspela sig, till exempel ett omklädningsrum, en affär eller en restaurang. Jobba i grupper om fyra. Låt barnen improvisera utifrån sina roller och se vad som händer när de olika karaktärerna möts. Vilken sorts situation uppstår? Prata efteråt om vad som hände. Vad var det som påverkade händelseförloppet? Hade till exempel namnet eller åldern något med det hela att göra? Tips: Om det är roligt att göra filmroller kan du låta deltagarna göra roller till sig själva eller varandra och genomföra samma övning. Gör en mina vänner-bok Ge deltagarna varsitt papper. Någonstans på sidan ska de rita en tom kvadrat. Var som helst på pappret får deltagarna skriva frågor som någon annan ska svara på. Till exempel: 1. Vad heter du? 2. Hur gammal är du? 3. Vilken är din favoritmat? 4. Har du någon hobby? Under eller bredvid frågorna lämnas utrymme för svar. När alla är klara samlas pappren in och blandas. Var och en får en annan deltagares papper att fylla i. Deltagarna svarar på frågorna och i den tomma kvadraten ritar eller målar man sitt självporträtt. A4-sidorna kan kopieras till ett häfte som alla får eller så kan de bli en utställning.

Policy för barnkonventionen i Tierps kommun

Policy för barnkonventionen i Tierps kommun Policy Policy för barnkonventionen i Tierps kommun Antagen av kommunfullmäktige 15/2011 att gälla från 1 mars 2011 Tierps kommun 815 80 TIERP i Telefon: 0293-21 80 00 i www.tierp.se Policy för barnkonventionen

Läs mer

BARN HAR EGNA RÄTTIGHETER?

BARN HAR EGNA RÄTTIGHETER? VISSTE DU ATT BARN HAR EGNA RÄTTIGHETER? DE MÄNSKLIGA RÄTTIGHETERNA GÄLLER ALLA OAVSETT ÅLDER. FN:S KONVENTION OM KOM TILL FÖR ATT TRYGGA BARNETS SÄRSKILDA BEHOV OCH INTRESSEN. ALLA BARN ÄR JÄMLIKA KONVENTIONEN

Läs mer

Alla barn. har egna rättigheter. Barnkonventionen i Partille

Alla barn. har egna rättigheter. Barnkonventionen i Partille Alla barn har egna rättigheter Barnkonventionen i Partille Reviderad oktober 2013 Innehåll Barnkonventionens fyra grundstenar 3 Vad är Barnkonventionen? 4 Barnkonventionens artiklar 4 Vem ansvarar för

Läs mer

FNs Konvention om Barnets rättigheter

FNs Konvention om Barnets rättigheter FNs Konvention om Barnets rättigheter I teori och praktik Eva Geidenmark 1 Förmiddagens program Introduktion till barnkonventionen Historik Innehåll Uppföljning Arbeta praktiskt med barnkonventionen Barnets

Läs mer

Barnkonventionen i korthet

Barnkonventionen i korthet Barnkonventionen i korthet Vad är barnkonventionen? Den 20 november 1989 antog FN:s generalförsamling konventionen om barnets rättigheter. Fram till idag har 192 stater anslutit sig till Barnkonventionen.

Läs mer

Januari 2008. Mänskliga rättigheter. Barnets rättigheter. En lättläst skrift om konventionen om barnets rättigheter

Januari 2008. Mänskliga rättigheter. Barnets rättigheter. En lättläst skrift om konventionen om barnets rättigheter Mänskliga rättigheter Januari 2008 Barnets rättigheter En lättläst skrift om konventionen om barnets rättigheter Mänskliga rättigheter Barnets rättigheter En lättläst skrift om konventionen om barnets

Läs mer

Kort om Barnkonventionen

Kort om Barnkonventionen Kort om Barnkonventionen Kort om Barnkonventionen Alla barn har egna rättigheter Den 20 november 1989 är en historisk dag för världens 2 miljarder barn. Då antog FNs generalförsamling konventionen om barnets

Läs mer

Barnets. Strategi för att stärka barnets rättigheter i Lunds kommun 1

Barnets. Strategi för att stärka barnets rättigheter i Lunds kommun 1 Barnets bästa Strategi för att stärka barnets rättigheter i Lunds kommun 1 Inledning Lunds kommun arbetar aktivt för att det ska vara bra för barn att växa upp i Lund. Ett led i den ambitionen är kommunfullmäktiges

Läs mer

November 2005. Mänskliga rättigheter. Barnets rättigheter. En lättläst skrift om konventionen om barnets rättigheter

November 2005. Mänskliga rättigheter. Barnets rättigheter. En lättläst skrift om konventionen om barnets rättigheter Mänskliga rättigheter November 2005 Barnets rättigheter En lättläst skrift om konventionen om barnets rättigheter Mänskliga rättigheter Barnets rättigheter En lättläst skrift om konventionen om barnets

Läs mer

Känner du till barnens mänskliga rättigheter?

Känner du till barnens mänskliga rättigheter? Känner du till barnens mänskliga rättigheter? Alla omfattas av de mänskliga rättigheterna, även alla barn. SVENSKA RUOTSI Som barn betraktas människor under 18 år. Vad innebär FN:s konvention om barnets

Läs mer

Alla barn har egna rättigheter

Alla barn har egna rättigheter Alla barn har egna rättigheter Barnkonventionen i Partille kommun Innehåll Barnkonventionens fyra grundstenar 3 Vad är Barnkonventionen? 4 Barnkonventionens artiklar 4 Vem ansvarar för arbetet? 5 Barnkonventionen

Läs mer

Barn- och ungdomspolitisk handlingsplan för Kumla kommun

Barn- och ungdomspolitisk handlingsplan för Kumla kommun ungdomspolitisk handlingsplan för Kumla kommun Antagen av kommunfullmäktige 2005-11-21, 112 ungdomspolitisk handlingsplan för Kumla kommun Baserad på FN:s barnkonvention Bakgrund FN:s barnkonvention innebär

Läs mer

Framgångsfaktorer för värdegrundsarbetet

Framgångsfaktorer för värdegrundsarbetet Framgångsfaktorer för värdegrundsarbetet Det främjande arbetet Gemensamt förhållningssätt Tid för samtal Informella miljöer Höja kompetensen Tydliga mål som utvärderas Den egna situationen Tydlig och synlig

Läs mer

Plan mot diskriminering och kränkande behandling för. förskola läsåret 2015/2016. Diskrimineringslagen 2008:567 Skollagen 6 kap.

Plan mot diskriminering och kränkande behandling för. förskola läsåret 2015/2016. Diskrimineringslagen 2008:567 Skollagen 6 kap. Plan mot diskriminering och kränkande behandling för förskola läsåret 2015/2016 Diskrimineringslagen 2008:567 Skollagen 6 kap. 2011 Ett litet ord som en människa fäster sig vid kan verka i oräknelig tid

Läs mer

Mål: Ekologi och miljö. Måldokument Lpfö 98

Mål: Ekologi och miljö. Måldokument Lpfö 98 Ekologi och miljö Måldokument Lpfö 98 Förskolan ska lägga stor vikt vid miljö- och naturvårdsfrågor. Ett ekologiskt förhållningssätt och en positiv framtidstro skall prägla förskolans verksamhet. Förskolan

Läs mer

Strategi för att stärka barnets rättigheter i Sverige

Strategi för att stärka barnets rättigheter i Sverige Strategi för att stärka barnets rättigheter i Sverige Produktion: Socialdepartementet Form: Blomquist Annonsbyrå Tryck: Edita Västra Aros, Västerås, 2011 Foto: Lars Forssted Artikelnummer: S2010.026 Strategi

Läs mer

Jag har rättigheter, du har rättigheter, han/hon har rättigheter. En presentation av barnets rättigheter

Jag har rättigheter, du har rättigheter, han/hon har rättigheter. En presentation av barnets rättigheter Jag har rättigheter, du har rättigheter, han/hon har rättigheter En presentation av barnets rättigheter Alla har rättigheter. Du som är under 18 har dessutom andra, särskilda rättigheter. En lista på dessa

Läs mer

Likabehandlingsplan Förskolan Himlaliv

Likabehandlingsplan Förskolan Himlaliv Likabehandlingsplan Förskolan Himlaliv 2010-06-08:13 Vår vision Alla ska känna sig trygga. Alla ska visa varandra hänsyn och respekt. Alla ska ta ansvar. Alla ska känna en framtidstro. Innehåll 1. Framsida

Läs mer

Likabehandlingsplan och plan mot diskriminering och kränkande behandling för Fylstaområdets förskolor 2014-15

Likabehandlingsplan och plan mot diskriminering och kränkande behandling för Fylstaområdets förskolor 2014-15 2014-10-08 Trygghetsplan för Fylsta områdets förskolor: Duvan, Trädgården och Kvarngården Likabehandlingsplan och plan mot diskriminering och kränkande behandling för Fylstaområdets förskolor 2014-15 Förskolan

Läs mer

Konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning. Lättläst version

Konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning. Lättläst version Konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning Lättläst version Konventionen om rättigheter för personer med funktionsnedsättning Här är konventionen omskriven till lättläst. Allt viktigt

Läs mer

ARBETSPLAN FÖRSKOLAN EKBACKEN

ARBETSPLAN FÖRSKOLAN EKBACKEN ARBETSPLAN FÖRSKOLAN EKBACKEN Inledning Förskolan regleras i skollagen och har Skolverket som tillsynsmyndighet. Sedan 1 augusti, 1998, finns en läroplan för förskolan, Lpfö 98. Läroplanen är utformad

Läs mer

1. Skolans värdegrund och uppdrag

1. Skolans värdegrund och uppdrag 1. Skolans värdegrund och uppdrag Grundläggande värden Skolväsendet vilar på demokratins grund. Skollagen (2010:800) slår fast att utbildningen inom skolväsendet syftar till att elever ska inhämta och

Läs mer

Ett barn är varje människa under 18 år

Ett barn är varje människa under 18 år barns rätt åstorp Ett barn är varje människa under 18 år Åstorp - Söderåsstaden där människor och företag möts och växer www.astorp.se barns rätt åstorp är en policy med syftet att stärka barns och ungas

Läs mer

Inspirationsmaterial till häftet

Inspirationsmaterial till häftet Inspirationsmaterial till häftet För dig som arbetar med barn i åldrarna 5 till 9 år inom förskolan och skolan. 1 INNEHÅLL 1. VARFÖR ARBETA MED BARNKONVENTIONEN?... 3 2. SAMLINGARNA... 4 3. VERNISSAGE...

Läs mer

PLAN MOT DISKRIMINERING OCH KRÄNKANDE BEHANDLING. Fritidshemmet Uddarbo Malungsfors

PLAN MOT DISKRIMINERING OCH KRÄNKANDE BEHANDLING. Fritidshemmet Uddarbo Malungsfors PLAN MOT DISKRIMINERING OCH KRÄNKANDE BEHANDLING Fritidshemmet Uddarbo Malungsfors Verksamhetsåret 2013/2014 Inledning Planen mot diskriminering och kränkande behandling handlar om att främja elevers lika

Läs mer

FÖRSKOLAN FINGER-BORGENS LIKABEHANDLINGSPLAN 2015/2016

FÖRSKOLAN FINGER-BORGENS LIKABEHANDLINGSPLAN 2015/2016 Stensättarvägen 1 444 53 Stenungsund tel. 844 30 FÖRSKOLAN FINGER-BORGENS LIKABEHANDLINGSPLAN 2015/2016 Innehållsförteckning Ange kapitelrubrik (nivå 1)... 1 Ange kapitelrubrik (nivå 2)... 2 Ange kapitelrubrik

Läs mer

När Barnkonventionen blir lag. Förberedande frågor till beslutsfattare

När Barnkonventionen blir lag. Förberedande frågor till beslutsfattare När Barnkonventionen blir lag Förberedande frågor till beslutsfattare Snart är Barnkonventionen lag Regeringen har gett besked om att Barnkonventionen ska bli lag i Sverige. Den här foldern är till för

Läs mer

Förskolan Bergshöjdens Likabehandlingsplan

Förskolan Bergshöjdens Likabehandlingsplan Kungsängens förskolor Förskolan Bergshöjdens Likabehandlingsplan Förskolans mål i arbete med likabehandling Vår förskola präglas av respekt för människors olikheter. Vår förskola ska vara trygg för våra

Läs mer

Årlig plan för Likabehandling

Årlig plan för Likabehandling Årlig plan för Likabehandling Linneans förskola skolområde Östersund södra Alla barn/elever i skolområde Östersund Södra skall känna sig trygga, respekterade och värdefulla i förskolan/skolan. Områdets

Läs mer

Tema: Varje barns lika värde och rätt till lika behandling LIKA OCH OLIKA

Tema: Varje barns lika värde och rätt till lika behandling LIKA OCH OLIKA Tema: Varje barns lika värde och rätt till lika behandling LIKA OCH OLIKA Lika och olika Barnkonventionens artikel 2 säger att alla barn har lika värde och samma rättigheter. I svensk lagstiftning finns

Läs mer

LIKABEHANDLINGSPLAN SJÖSTIERNANS FÖRSKOLA

LIKABEHANDLINGSPLAN SJÖSTIERNANS FÖRSKOLA LIKABEHANDLINGSPLAN SJÖSTIERNANS FÖRSKOLA 2011-10-18 INNEHÅLLSFÖRTECKNING Innehållsförteckning sid 1 Inledning och regelverk sid 2-3 Vad står begreppen för? sid 4-5 Diskriminering Trakasserier och kränkande

Läs mer

Trygghetsplan 2011-2012. Förskolan Alsalam. Inledning:

Trygghetsplan 2011-2012. Förskolan Alsalam. Inledning: Trygghetsplan 2011-2012 Förskolan Alsalam Inledning: 1 En av målsättningarna på Alsalam förskola är att både barn och vuxna, känner sig trygga. Vi tar avstånd mot alla former av kränkningar och trakasserier

Läs mer

Övergripande styrdokument angående likabehandlingsplan 1. Personalkooperativet Norrevångs förskolas likabehandlingsplan..2. Definitioner..2. Mål.

Övergripande styrdokument angående likabehandlingsplan 1. Personalkooperativet Norrevångs förskolas likabehandlingsplan..2. Definitioner..2. Mål. 2012-12-21 Innehåll Övergripande styrdokument angående likabehandlingsplan 1 Personalkooperativet Norrevångs förskolas likabehandlingsplan..2 Definitioner..2 Mål.2 Syfte...2 Åtgärder...3 Till dig som förälder!...4...4

Läs mer

Förskoleavdelningen. Lokal Arbetsplan för Blåsippan 2014-2015

Förskoleavdelningen. Lokal Arbetsplan för Blåsippan 2014-2015 Förskoleavdelningen Lokal Arbetsplan för Blåsippan 2014-2015 Innehållsförteckning: 1. Förskolans värdegrund sida 3 2. Mål och riktlinjer sida 4 2.1 Normer och värden sida 4 2.2 Utveckling och lärande sida

Läs mer

Barn har rätt att bli lyssnade på. Artikel 12, FN:s konvention om barnets rättigheter.

Barn har rätt att bli lyssnade på. Artikel 12, FN:s konvention om barnets rättigheter. Barn har rätt att bli lyssnade på Artikel 12, FN:s konvention om barnets rättigheter. BRIS I en dialog som fungerar finns jag tillsammans med andra. Där finns någon som lyssnar på mig och där får jag möjlighet

Läs mer

BARN- & UNGDOMSPLAN FÖR HÖGANÄS KOMMUN Höganäs kommun arbetar efter en barn- och ungdomsplan som utgår ifrån FN:s konvention om barnets rättigheter, även kallad barnkonventionen. Nästan alla länder i världen

Läs mer

KULLALYCKANS LIKABEHANDLINGSPLAN/ PLAN MOT KRÄNKANDE BEHANDLING FÖR HÖSTEN 2012 OCH VÅREN 2013

KULLALYCKANS LIKABEHANDLINGSPLAN/ PLAN MOT KRÄNKANDE BEHANDLING FÖR HÖSTEN 2012 OCH VÅREN 2013 KULLALYCKANS LIKABEHANDLINGSPLAN/ PLAN MOT KRÄNKANDE BEHANDLING FÖR HÖSTEN 2012 OCH VÅREN 2013 För information om likabehandlingsplan/plan mot kränkande behandling gå in på Skolverkets hemsida www.skolverket.se

Läs mer

2014-2015 Likabehandlingsplan och plan mot kränkande behandling Morkullans förskola

2014-2015 Likabehandlingsplan och plan mot kränkande behandling Morkullans förskola 2014-2015 Likabehandlingsplan och plan mot kränkande behandling Morkullans förskola 14 1 INNEHÅLLSFÖRTECKNING Sidan Vision 3 Diskrimineringsgrunder : 3-6 - Kön - Etnisk tillhörighet - Religion och annan

Läs mer

LIKABEHANDLINGSPLAN. Stiftelsen Dunkers förskola och skola Läsåret 2014-2015

LIKABEHANDLINGSPLAN. Stiftelsen Dunkers förskola och skola Läsåret 2014-2015 Sidan 1 2015-04-23 LIKABEHANDLINGSPLAN Stiftelsen Dunkers förskola och skola Läsåret 2014-2015 Likabehandlingsplan med förebyggande och åtgärdande handlingsplaner mot mobbning, diskriminering och annan

Läs mer

Gefle Montessoriskolas jämställdhetsplan elever och personal

Gefle Montessoriskolas jämställdhetsplan elever och personal Gefle Montessoriskolas jämställdhetsplan elever och personal 2015 Revideras i december 2015 Gefle Montessoriskola AB www.geflemontessori.se telefon: 026 183055 Sofiagatan 6 rektor: Elisabet Enmark elisabet.enmark@geflemontessori.se

Läs mer

Plan mot diskriminering och kränkande behandling för Grindstugans förskola 2011.

Plan mot diskriminering och kränkande behandling för Grindstugans förskola 2011. Plan mot diskriminering och kränkande behandling för Grindstugans förskola 2011. Inledning I skollagen och i läroplanerna slås det fast att den svenska förskolan och skolan vilar på demokratisk grund.

Läs mer

Förskolan Diamantens Likabehandlingsplan För arbetet med att främja likabehandling och motverka diskriminering och kränkande behandling

Förskolan Diamantens Likabehandlingsplan För arbetet med att främja likabehandling och motverka diskriminering och kränkande behandling Gimo skolområde Förskolan Diamantens Likabehandlingsplan För arbetet med att främja likabehandling och motverka diskriminering och kränkande behandling Verksamhetsår 2015 Bakgrund Bestämmelser i diskrimineringslagen

Läs mer

Sparvens & Skatans Utvecklingsplan

Sparvens & Skatans Utvecklingsplan Sparvens & Skatans Utvecklingsplan Utveckling och lärande Den pedagogiska verksamheten ska genomföras så att den stimulerar och utmanar barnets utveckling och lärande. Miljön ska vara öppen, innehållsrik

Läs mer

PLAN MOT DISKRIMINERING OCH KRÄNKANDE BEHANDLING

PLAN MOT DISKRIMINERING OCH KRÄNKANDE BEHANDLING PLAN MOT DISKRIMINERING OCH KRÄNKANDE BEHANDLING FÖRSKOLAN I MÖLLTORP Trygghet Omtanke Delaktighet 2015/2016 I Lpfö 98 (reviderad 2010) står att: En viktig uppgift för verksamheten är att grundlägga och

Läs mer

Kort om Barnkonventionen

Kort om Barnkonventionen Kort om Barnkonventionen Alla barn har egna rättigheter Den 20 november 1989 är en historisk dag för världens barn. Då antog FNs generalförsamling konventionen om barnets rättigheter, som nu är internationell

Läs mer

Integrationsprogram för Västerås stad

Integrationsprogram för Västerås stad för Västerås stad Antaget av kommunstyrelsen 2008-10-10 program policy handlingsplan riktlinje program policy uttrycker värdegrunder och förhållningssätt för arbetet med utvecklingen av Västerås som ort

Läs mer

Övningar. till Välj rätt mänskliga rättigheter i offentlig verksamhet

Övningar. till Välj rätt mänskliga rättigheter i offentlig verksamhet Övningar till Välj rätt mänskliga rättigheter i offentlig verksamhet 2 / 10 Innehåll 1. Övningar en inledning 1.1. Cirkeldiskussion 1.2. Fyra hörn 1.3. Finanskrisen 1.4. Sortera 1.5. Stå upp för dina rättigheter

Läs mer

Plan mot diskriminering och kränkande behandling. Falköpings kommun Förskolan Fyren Stenstorp

Plan mot diskriminering och kränkande behandling. Falköpings kommun Förskolan Fyren Stenstorp Plan mot diskriminering och kränkande behandling Falköpings kommun Förskolan Fyren Stenstorp 2015/2016 1 Plan mot diskriminering och kränkande behandling för Förskolan Fyren i Stenstorp Lagstiftning Förskolan

Läs mer

Hedvigslunds förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling

Hedvigslunds förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling Hedvigslunds förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling I Sverige finns två lagar som har till syfte att skydda barn och elever mot diskriminering, trakasserier och kränkande behandling.

Läs mer

LIKABEHANDLINGSPLAN PLAN MOT KRÄNKANDE BEHANDLING

LIKABEHANDLINGSPLAN PLAN MOT KRÄNKANDE BEHANDLING LIKABEHANDLINGSPLAN PLAN MOT KRÄNKANDE BEHANDLING för skolor och fritidshem i Flyinge och Harlösa läsåret 2015-2016 Flyingeskolan och Harlösa skolas Likabehandlingsplan Plan mot kränkande behandling och

Läs mer

Tema: varje barns rätt att leka, lära och utvecklas JAG KAN!

Tema: varje barns rätt att leka, lära och utvecklas JAG KAN! Tema: varje barns rätt att leka, lära och utvecklas JAG KAN! Jag kan Alla barn har rätt att lära, leka och utvecklas. I den här övningen får barnen prata om saker som de kan, när de lärde sig det och vem

Läs mer

Ekuddens förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling

Ekuddens förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling Ekuddens förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling Grunduppgifter Verksamhetsformer som omfattas av planen Ekuddens förskola Ansvarig för planen Förskolechef Niklas Brånn Vår vision Ekuddens

Läs mer

Barn har rätt att bli lyssnade på. Artikel 12, FN:s konvention om barnets rättigheter

Barn har rätt att bli lyssnade på. Artikel 12, FN:s konvention om barnets rättigheter Barn har rätt att bli lyssnade på Artikel 12, FN:s konvention om barnets rättigheter I en dialog som fungerar finns jag tillsammans med andra. Där finns någon som lyssnar på mig och där får jag möjlighet

Läs mer

PLAN MOT DISKRIMINERING OCH KRÄNKANDE BEHANDLING

PLAN MOT DISKRIMINERING OCH KRÄNKANDE BEHANDLING Bildning PLAN MOT DISKRIMINERING OCH KRÄNKANDE BEHANDLING EMYHILLS FÖRSKOLA 2014/2015 Till dig som förälder Värdeorden Öppenhet, Engagemang, Utveckling - tydliggör vilka värderingar Kävlinge kommun står

Läs mer

Kommentarer till kvalitetshjulet 130815

Kommentarer till kvalitetshjulet 130815 Kommentarer till kvalitetshjulet 130815 Augusti juni Kartläggning av barngruppen Under året skolas nya barn in och vi får en ny barn- och föräldragrupp. Kartläggningen sker genom inskolningssamtal, föräldrasamtal,

Läs mer

LIKABEHANDLINGPLAN OCH PLAN MOT KRÄNKANDE BEHANDLING

LIKABEHANDLINGPLAN OCH PLAN MOT KRÄNKANDE BEHANDLING LIKABEHANDLINGPLAN OCH PLAN MOT KRÄNKANDE BEHANDLING RUTH FÖRSKOLA 2015 Bakgrund och syfte Förskolechefen ska se till att det varje år upprättas en plan med över de åtgärder som behövs för att förebygga

Läs mer

Likabehandlingsplan. Plan för arbetet mot diskriminering, trakasserier och annan kränkande behandling. Gunnarsbo-/Sandhems förskoleområde

Likabehandlingsplan. Plan för arbetet mot diskriminering, trakasserier och annan kränkande behandling. Gunnarsbo-/Sandhems förskoleområde Likabehandlingsplan Plan för arbetet mot diskriminering, trakasserier och annan kränkande behandling Gunnarsbo-/Sandhems förskoleområde Läsåret 2014-2015 Reviderad 2014-11-13 VISION Alla på förskolan skall

Läs mer

Genus i praktiken. Vad fostrar vi våra barn till?

Genus i praktiken. Vad fostrar vi våra barn till? Genus i praktiken Vad fostrar vi våra barn till? AGENDA - Presentation - Vad är genus - Genussystemet - Värderingsövning - Genus i praktiken - vår förändringsprocess - Styrdokument - Film med diskussionsgrupper

Läs mer

Boken om SO 1-3. Boken om SO 1-3 är elevernas första grundbok i geografi, historia, religionskunskap och samhällskunskap. Syfte

Boken om SO 1-3. Boken om SO 1-3 är elevernas första grundbok i geografi, historia, religionskunskap och samhällskunskap. Syfte Boken om SO 1-3 Boken om SO 1-3 är elevernas första grundbok i geografi, historia, religionskunskap och samhällskunskap. Provlektion: Om grundläggande mänskliga rättigheter, alla människors lika värde

Läs mer

LIKABEHANDLINGSPLAN FÖR SNÖMANNENS FÖRSKOLA 2015

LIKABEHANDLINGSPLAN FÖR SNÖMANNENS FÖRSKOLA 2015 LIKABEHANDLINGSPLAN FÖR SNÖMANNENS FÖRSKOLA 2015 Innehållsförteckning Likabehandlingsarbetet på Snömannen 2015... 4 Syfte med planen:... 4 Lpfö 98 sid 4 Förskolans värdegrund och uppdrag... 4 Vad säger

Läs mer

Demokrati & delaktighet

Demokrati & delaktighet Demokrati & delaktighet Inledning OBS! Hela föreläsningen ska hålla på i 45 minuter. Samla gruppen och sitt gärna i en ring så att alla hör och ser dig som föreläsare. Första gången du träffar gruppen:

Läs mer

TRYGGHETSPLAN Likabehandlingsplan och plan mot diskriminering och kränkande behandling för Solgläntans förskola 2015

TRYGGHETSPLAN Likabehandlingsplan och plan mot diskriminering och kränkande behandling för Solgläntans förskola 2015 2015-08-14 Förvaltningen för Livslångt lärande TRYGGHETSPLAN Likabehandlingsplan och plan mot diskriminering och kränkande behandling för Solgläntans förskola 2015 Förskolan vilar på demokratins grund.

Läs mer

Barnperspektiv på funktionsnedsättning

Barnperspektiv på funktionsnedsättning Barnperspektiv på funktionsnedsättning Alla barn har rätt att vara barn Rättigheter Förhållningssätt Rättigheter Barnkonventionen 1990 Konventionen om rättigheter för personer med funktionsnedsättning

Läs mer

Luleå maj 2014. Vintergatans likabehandlingsplan 2014-2015

Luleå maj 2014. Vintergatans likabehandlingsplan 2014-2015 Vintergatans likabehandlingsplan 2014-2015 1 Vintergatans likabehandlingsplan Bakgrund Förskolan har skyldighet att varje år upprätta två planer för likabehandlingsarbetet. Likabehandlingsplan enligt 3

Läs mer

Likabehandlingsplan och Plan mot kränkande behandling på Solrosens förskola

Likabehandlingsplan och Plan mot kränkande behandling på Solrosens förskola Solrosens förskola 2015 Likabehandlingsplan och Plan mot kränkande behandling på Solrosens förskola 2015-01-20 Inledning Det demokratiska värdet ska utgöra grunden för all verksamhet i förskolan och skolan.

Läs mer

Policy för att förbättra tillgängligheten för personer med funktionsnedsättning

Policy för att förbättra tillgängligheten för personer med funktionsnedsättning Sida 1/9 Policy för att förbättra tillgängligheten för personer med funktionsnedsättning Arbetet med att öka tillgängligheten har sin utgångspunkt i den humanistiska människosynen, vilket innebär att alla

Läs mer

Kulturplan för barn och unga i Katrineholms kommun

Kulturplan för barn och unga i Katrineholms kommun Kulturplan för barn och unga i Katrineholms kommun Bildningsnämndens handling 9-2011 Inledning Katrineholms kommun har flera aktörer som påverkar barns och ungas kulturliv. Inte bara det traditionella

Läs mer

Plan mot diskriminering och kränkande behandling för. Bäckby norra förskola

Plan mot diskriminering och kränkande behandling för. Bäckby norra förskola Plan mot diskriminering och kränkande behandling för Bäckby norra förskola 2013-05/2014-05 Mónica Jansson Förskolechef Innehåll Vår vision... 3 Syftet... 3 Bäckby norra värdegrund... 3 Definitioner...

Läs mer

Plan mot kränkande behandling för Gómorronsol- Rödluvan Snövit Sörvalla förskolor.

Plan mot kränkande behandling för Gómorronsol- Rödluvan Snövit Sörvalla förskolor. Plan mot kränkande behandling för Gómorronsol- Rödluvan Snövit Sörvalla förskolor. Så arbetar vi för att förebygga samt hantera kränkande behandling på våra förskolor. 0 Innehållsförteckning BARN- OCH

Läs mer

Förskolan Klockarängens Likabehandlingsplan

Förskolan Klockarängens Likabehandlingsplan Kungsängens förskolor Förskolan Klockarängens Likabehandlingsplan Förskolans mål i arbete med likabehandling Vår förskola präglas av respekt för människors olikheter. Vår förskola ska vara trygg för våra

Läs mer

Tema: Alla barns lika värde och rätt att bli lyssnad till DET VAR EN GÅNG...

Tema: Alla barns lika värde och rätt att bli lyssnad till DET VAR EN GÅNG... Tema: Alla barns lika värde och rätt att bli lyssnad till DET VAR EN GÅNG... Det var en gång... Alla barn är lika mycket värda. De har rätt att tänka hur de vill och säga vad de tycker. Samhället och vuxenvärlden

Läs mer

Värdegrund och policy

Värdegrund och policy Värdegrund och policy för, ATSUB/GBG ATSUB/Göteborg har en värdegrund baserad på demokrati, människors lika värde, mänskliga fri- och rättigheter och öppen diskussion. Jämställdhet mellan kvinnor och män

Läs mer

Plan mot diskriminering och kränkande behandling

Plan mot diskriminering och kränkande behandling Plan mot diskriminering och kränkande behandling Läsåret 12/13 Vision Alla på Min Skola, såväl elever som personal ska känna att det är meningsfullt, stimulerande och tryggt att studera eller att arbeta

Läs mer

Trygghetsplan BJÖRSÄTER SKOLA 2015/16

Trygghetsplan BJÖRSÄTER SKOLA 2015/16 Trygghetsplan BJÖRSÄTER SKOLA 2015/16 Trygghetsplan En väl fungerande skola bygger på ett ömsesidigt ansvar mellan skolan, elever och vårdnadshavare. För att Landsbygdsenhetens skolor ska ha en trygg och

Läs mer

Hunnebostrands förskolas plan mot kränkande behandling

Hunnebostrands förskolas plan mot kränkande behandling Hunnebostrands förskolas plan mot kränkande behandling Bakgrund Det finns i Sverige två lagar som har ett gemensamt syfte: Att skydda barn mot diskriminering, trakasserier och kränkande behandling. Bestämmelsen

Läs mer

Ljungsgårds förskola PLAN MOT KRÄNKANDE BEHANDLING/ LIKABEHANDLINGSPLAN

Ljungsgårds förskola PLAN MOT KRÄNKANDE BEHANDLING/ LIKABEHANDLINGSPLAN Ljungsgårds förskola PLAN MOT KRÄNKANDE BEHANDLING/ LIKABEHANDLINGSPLAN 2014-2015 INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1. Inledning 2. Förskolans vision 3. Vad står diskrimineringsbegreppen för 4. Främjande åtgärder 5.

Läs mer

Lokal arbetsplan läsår 2015/2016

Lokal arbetsplan läsår 2015/2016 Lokal arbetsplan läsår 2015/2016 Förskolan Klätten Sunne kommun Postadress Besöksadress Telefon och fax Internet Giro och org nr Sunne Kommun Sunne RO växel www.sunne.se 744-2684 bankgiro 40. Skäggebergsskolan

Läs mer

PLAN MOT DISKRIMINERING OCH KRÄNKANDE BEHANDLING

PLAN MOT DISKRIMINERING OCH KRÄNKANDE BEHANDLING PLAN MOT DISKRIMINERING OCH KRÄNKANDE BEHANDLING Öckerö förskola 2013/2014 Likabehandlingsplanens innehåll Sid Innehållsförteckning 1 Inledning 2 Diskrimineringsgrunder 2-3 Definition av kränkande behandling

Läs mer

Likabehandlingsplan Plan mot kränkande behandling. Västra Hargs förskola

Likabehandlingsplan Plan mot kränkande behandling. Västra Hargs förskola Likabehandlingsplan Plan mot kränkande behandling 2014-2015 Västra Hargs förskola Kerstin Nilsson kerstin.nilsson@mjolby.se Tel.0142-856 40 Denna likabehandlingsplan omfattar alla barn, föräldrar och medarbetare

Läs mer

Likabehandlingsplan för Karusellens/Hallbackens förskolor 2010/2011

Likabehandlingsplan för Karusellens/Hallbackens förskolor 2010/2011 Likabehandlingsplan för Karusellens/Hallbackens förskolor 2010/2011 Diskrimineringslag ( 2008:567 ) Skolan ska vara en trygg miljö för alla barn och elever. Lagen ska därför främja barns och elevers rättigheter

Läs mer

Plan för lika rättigheter på förskolorna i Hålabäck

Plan för lika rättigheter på förskolorna i Hålabäck Plan för lika rättigheter på förskolorna i Hålabäck Sammanställd 2013-09-05 av Maria Dahlén, Anna-Lena Glad Palm och Helena Rydén Utvärderas 1 gång per år av förskolechefer Innehållsförteckning Inledning...3

Läs mer

Barns rätt enligt FN:s Barnkonvention

Barns rätt enligt FN:s Barnkonvention Barns rätt enligt FN:s Barnkonvention En standard för barnperspektiv, utarbetad av Habilitering & Hälsa, Västra Götalandsregionen i samarbete med NOBAB Habilitering & Hälsa i Västra Götalandsregionen,

Läs mer

Co funded by the European Union s Fundamental Rights and Citizenship Pregramme

Co funded by the European Union s Fundamental Rights and Citizenship Pregramme 1 Co funded by the European Union s Fundamental Rights and Citizenship Pregramme Co funded by the European Union s Fundamental Rights and Citizenship Pregramme Anteckningar Alla barn har samma rättigheter

Läs mer

Plan mot diskriminering och kränkande behandling 2014/2015

Plan mot diskriminering och kränkande behandling 2014/2015 Plan mot diskriminering och kränkande behandling 2014/2015 Förskolan Sikelvingen Antagen: 2014-11-05 1 Innehållsförteckning 1. Inledning 2. Syfte 3. Lagstiftning och styrdokument 4. Anmälningsskyldighet

Läs mer

Likabehandlingsplan för Högalundsenheten. Läsåret 2013-2014

Likabehandlingsplan för Högalundsenheten. Läsåret 2013-2014 Likabehandlingsplan för Högalundsenheten Läsåret 2013-2014 Reviderad februari 2013 INNEHÅLLSFÖRTECKNING LIKABEHANDLINGSPLAN FÖR HÖGALUNDSENHETEN... 1 LÄSÅRET 2013-2014... 1 1. INLEDNING... 3 1.2 SYFTE...

Läs mer

Lokal arbetsplan för Bensby förskola

Lokal arbetsplan för Bensby förskola Lokal arbetsplan för Bensby förskola 2013 2014 Lokal arbetsplan för Bensby förskola 2013 2014 Bensby förskola erbjuder ca 70 platser till barn i åldrarna 1-6 år. Verksamheten bedrivs i en huvudbyggnad

Läs mer

Hedeskolans. likabehandlingsplan

Hedeskolans. likabehandlingsplan Hedeskolan, Björnbärsvägen 2, 457 31 Tanumshede Telefon: 0525-18192, 0525-183 14 Hedeskolans likabehandlingsplan 2012-01-10 Övergripande mål Hedeskolan och fritidshemmets Likabehandlingsplan Likabehandlingsplanen

Läs mer

FÖRSKOLAN LINDEN. Trygghetsplan. Årlig plan mot diskriminering och kränkande behandling

FÖRSKOLAN LINDEN. Trygghetsplan. Årlig plan mot diskriminering och kränkande behandling FÖRSKOLAN LINDEN Trygghetsplan Årlig plan mot diskriminering och kränkande behandling Läsåret 2015-2016 INNEHÅLL Innehåll... 2 1. Inledning... 4 2. Styrdokument... 4 2.1 Diskrimineringslagen... 4 2.2 Skollagen

Läs mer

Kortversion av Plan mot diskriminering och kränkande behandling Läsår 2015/2016

Kortversion av Plan mot diskriminering och kränkande behandling Läsår 2015/2016 Kortversion av Plan mot diskriminering och kränkande behandling Läsår 2015/2016 Gärsnäs skola Förskoleklass Årskurs 1-6 Skolbarnomsorg Plan mot diskriminering och kränkande behandling Målinriktat arbete

Läs mer

Rädda Barnen kämpar för barns rättigheter. Vi väcker opinion och stöder barn i utsatta situationer i Sverige och i världen.

Rädda Barnen kämpar för barns rättigheter. Vi väcker opinion och stöder barn i utsatta situationer i Sverige och i världen. Välkommen! 1 Rädda Barnen kämpar för barns rättigheter. Vi väcker opinion och stöder barn i utsatta situationer i Sverige och i världen. 2 Rädda Barnens arbetsmetoder 3 Barn har rättigheter! Idrott för

Läs mer

Äventyrspedagogik i förskolan

Äventyrspedagogik i förskolan Äventyrspedagogik i förskolan Här nedan beskrivs hur man genom att arbeta med äventyrspedagogik i förskolan kan utgå från läroplanen för förskolan (Lpfö 98, reviderad 2010). Sammanställningen är gjord

Läs mer

Plan för kränkande behandling på Humleängets förskola Hjoggböle

Plan för kränkande behandling på Humleängets förskola Hjoggböle Plan för kränkande behandling på Humleängets förskola Hjoggböle 1. VISION Hjoggböle är en plats att vara stolt över där alla behandlas med respekt och känner sig trygga. Där personal och barn känner arbetsglädje

Läs mer

Sida 1(8) Lokal arbetsplan. Skåpafors förskola

Sida 1(8) Lokal arbetsplan. Skåpafors förskola 1(8) Lokal arbetsplan Skåpafors förskola 2011/2012 2 Innehållsförteckning Inledning 3 2.1 Normer och värden 3 Mål 3 3 2.2 Utveckling och lärande 3 Mål 3 4 2.3 Barns inflytande 4 Mål 4 5 2.4 Förskola och

Läs mer

Lindgårdens förskola

Lindgårdens förskola Lindgårdens förskola 1. Inledning Det här är Vingåkers kommuns likabehandlingsplan. Vi vill med vår likabehandlingsplan informera om hur vi arbetar med frågor som rör diskriminering och annan kränkande

Läs mer

Ett undervisningsmaterial bestående av film och lärarhandledning samt måldokument ur nya läroplanen Lgr 11

Ett undervisningsmaterial bestående av film och lärarhandledning samt måldokument ur nya läroplanen Lgr 11 Ett undervisningsmaterial bestående av film och lärarhandledning samt måldokument ur nya läroplanen Lgr 11 Beskrivning och måldokument Ämne: Samhällskunskap Målgrupp: Högstadiet och Gymnasiet Lektionstyp:

Läs mer

Handlingsplan Våld i nära relationer. Socialnämnden, Motala kommun

Handlingsplan Våld i nära relationer. Socialnämnden, Motala kommun Handlingsplan Våld i nära relationer Socialnämnden, Motala kommun Beslutsinstans: Socialnämnden Diarienummer: 13/SN 0184 Datum: 2013-12-11 Paragraf: SN 192 Reviderande instans: Diarienummer: Datum: Paragraf:

Läs mer

Likabehandlingsplan/ Plan mot kränkande behandling Åsarps Förskola Läsåret 14/15

Likabehandlingsplan/ Plan mot kränkande behandling Åsarps Förskola Läsåret 14/15 Likabehandlingsplan/ Plan mot kränkande behandling Åsarps Förskola Läsåret 14/15 Grunduppgifter Verksamhetsformer som omfattas av planen: Förskola Ansvariga för planen: Förskolechef har ansvar för upprättande

Läs mer

Plan mot kränkande behandling. Strands förskolor 2014-2015

Plan mot kränkande behandling. Strands förskolor 2014-2015 Plan mot kränkande behandling Strands förskolor 2014-2015 Innehållsförteckning Till dig som vuxen 3 Syfte med planen mot kränkande behandling 3 Definition på kränkande behandling enligt skollagen 3 Strands

Läs mer

Att bilda familj och leva med barn. i Sverige

Att bilda familj och leva med barn. i Sverige Att bilda familj och leva med barn i Sverige Att gifta sig I Sverige kan två personer gifta sig. Man kan välja att gifta sig inom ett trossamfund. Man kan också välja att gifta sig borgerligt. en person

Läs mer

Plan mot diskriminering och kränkande behandling i förskolan

Plan mot diskriminering och kränkande behandling i förskolan Plan mot diskriminering och kränkande behandling i förskolan Västanvindens förskola Upprättad 201401 Ett systematiskt likabehandlingsarbete är ett målinriktat arbete för att främja lika rättigheter och

Läs mer