HALLSBERGS KOMMUN. Årsredovisning 2009

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "HALLSBERGS KOMMUN. Årsredovisning 2009"

Transkript

1 HALLSBERGS KOMMUN Årsredovisning 2009 Fastställd av Kommunfullmäktige den 10 maj 2010

2 INNEHÅLLSFÖRTECKNING FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE 3 Omvärldsanalys 3 Förutsättningar i kommunen 3 Kommunens verksamhet 5 Organisation 5 Väsentliga händelser 7 Mål och måluppfyllelse 8 Kvalitetsmått 11 Personalekonomisk redovisning 12 Integration och etnisk mångfald 19 Folkhälsoarbete 19 Miljöredovisning 20 Ekonomisk analys 21 Resultatanalys 21 Investeringar 25 Finansiell analys 27 Balanskrav och god ekonomisk hushållning 30 Drift- och investeringsredovisning 33 RESULTATRÄKNING 34 BALANSRÄKNING 35 FINANSIERINGSANALYS 36 TILLÄGGSUPPLYSNINGAR 37 Noter 37 Redovisningsprinciper 39 SAMMANSTÄLLD REDOVISNING 41 Översikt 41 Företagspresentation 41 Väsentliga händelser under året 42 Företagen i siffror 43 Ekonomisk analys 43 Resultaträkning 44 Balansräkning 45 Finansieringsanalys 46 Tilläggsupplysningar, noter 47 ORD- OCH BEGREPP 50 Bilaga 1 Gröna nyckeltal 51 Bilaga 2 Revisionsberättelse 52 Omslagsbild: Konstgräsplanen i Hallsberg Foto: Urban Kapple

3 FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE Omvärldsanalys En kommun påverkas av yttre omständigheter mer eller mindre utanför dess egen kontroll. Omvärldsanalysen har till uppgift att visa vilka faktorer som kan påverka Hallsbergs kommun. Samhällsekonomi Nedan redovisas referat ur Riksbankens Makronytt 1/2010. Det stora fallet i världshandeln i finanskrisens spår ledde under 2009 till den största nedgången av produktion och efterfrågan sedan trettiotalskrisen. Under senare delen av året vände det. Tillväxten i världshandeln ligger återigen på plus. Det är framför allt i Asien som ekonomierna uppvisar stark tillväxt. Dessa länder klarade sig bäst under finanskrisen. Idag har de en rejäl fart i efterfrågan. USA har bekymmer. Efterfrågan från hushållen är förhållandevis svag. Arbetslösheten är på en rekordhög nivå. Det amerikanska budgetunderskottet ökar. I Europa är bilden blandad. Länder som hade ordning på ekonomin före finanskrisen har förhållandevis goda ekonomiska förutsättningar, däribland Sverige. Andra länder har stora problem med skuldsatta hushåll och obalanser i sina finanser. Den finansiella turbulensen hösten 2008 kom att lamslå svensk export. Till det kom en betydande nedgång i inhemsk efterfrågan. Stora delar av byggandet och annan investeringsverksamhet föll bort. Under 2009 har efterfrågeutvecklingen varit splittrad. Den privata konsumtionen och exporten har utvecklats relativt väl. Fortsatt vikande investeringar tillsammans med en påtaglig neddragning av företagens lager har bidragit till att återhämtningen så här långt varit liten. En glädjande utveckling är att fallet i sysselsättning tycks vara till ända. Antalet personer som varslades om uppsägning sjönk till mer normala nivåer under slutet av Reporäntan sänktes under 2009 från 2 procent vid ingången av året till dagens rekordlåga nivå på 0,25 procent. Vid det penningpolitiska mötet i februari beslöt Riksbanken att lämna reporäntan oförändrad. Samtidigt gjordes bedömningen att konjunkturuppgången vilar på fastare mark. Det kan finnas skäl att höja räntan tidigare än vad som bedömts förut. Kommunernas ekonomiska läge Kommunernas och statens verksamhet bidrog under 2009 till att hålla uppe efterfrågan i svensk ekonomi. Sammantaget ökade den offentliga konsumtionen med 2 procent. Den årliga skatteunderlagstillväxten väntas bli lägre 2010 än tidigare år. En låg pris- och löneökningstakt dämpar skatteunderlagstillväxten och även kommunernas kostnader. Skatteunderlagsprognosen från Sveriges kommuner och landsting har dock reviderats upp framförallt för Orsaken är ny statistik som indikerar att lågkonjunkturen inte kommer att slå fullt så hårt mot arbetsmarknaden som tidigare befarats. Det förbättrade skatteunderlaget tillsammans med sänkningen av avtalsförsäkringar för kommunsektorn bidrar till att resultatet för 2010 förutspås bli överskott. Värre ser det ut de kommande åren, Det tillfälliga konjunkturstödet försvinner. Även om kostnadsvolymen endast ökar i takt med demografiska krav så tyder allt på underskott för kommunsektorn. Under de senast 30 åren har kostnaderna normalt ökat med 1 procent utöver de demografiska kraven. Motsvarande utveckling framöver skulle leda till stora underskott för kommunsektorn inom några år. En sådan utveckling är inte rimlig. Det pekar på de omfattande finansieringsproblem som sektorn står inför. Förutsättningar i kommunen Befolkningen 1 Hallsbergs kommun hade vid utgången av 2009 en folkmängd på innevånare. Det är en minskning med 21 personer jämfört med föregående år. Födelsenettot var negativt, minus 29 personer. Flyttningsnettot var positivt, 796 personer flyttade till kommunen medan 787 flyttade härifrån. 1 SCB 3 Förvaltningsberättelse 2009

4 Endast tre av länets kommuner ökade sin folkmängd under Det var Kumla, Lekeberg och Örebro. Totalt ökade länets befolkning med personer. Åldersfördelningen i Hallsberg skiljer sig något från rikssnittet. Hallsberg har en lägre andel personer i arbetsför ålder, år. Andelen barn och ungdomar samt andelen äldre är större i Hallsberg än rikssnittet. Diagram: Befolkningsutvecklingen de senaste fem åren Arbetsmarknad 2 I december var 4,8 procent av befolkningen i Hallsberg, år, arbetslösa. Det var en ökning jämfört med samma period föregående år med 1,1 procentenhet. Arbetslösheten för Örebro län uppgick till 5 procent och för riket totalt 4,4 procent. Utöver de personer som redovisas som öppet arbetslösa finns ett antal personer som är sysselsatta i arbetsmarknadsprogram. I Hallsbergs kommun är den siffran 4,1 procent. Arbetslösheten bland ungdomar, år, var hög i Hallsbergs kommun, 7,3 procent i december Det är ändå en minskning jämfört med samma månad 2008, då ungdomsarbetslösheten låg på 8,9 procent. Fler ungdomar var sysselsatta i arbetsmarknadsprogram. Inpendlingen till kommunen var vid senaste mätningen större än utpendlingen till andra kommuner arbetade i Hallsberg men bodde på annan ort och av Hallsbergs invånare arbetade i en annan kommun. 2 Arbetsförmedlingen Bostadsmarknaden Den kommunala bostadsstiftelsen HALLBO äger lägenheter och finns i fem av kommunens tätorter. I kommunen finns också ett antal privata hyresvärdar och flera bostadsrättsföreningar. Det finns byggklara småhustomter att köpa av kommunen. Tomtpriset är 79 tkr i Hallsberg och 69 tkr i övriga orter för normalstora tomter, inklusive anslutningsavgift för vatten och avlopp. På det nya småhusområdet i Hallsberg, Samsala, finns byggklara tomter till priset 150 tkr inklusive anslutningsavgifter för vatten och avlopp. Under 2009 har kommunen arbetat med att färdigställa ytterligare tomter i Vikatorpsområdet. Näringsliv Hallsbergs kommun var en av de värst drabbade kommunerna i länet vad gäller varsel av anställda inom företagen under Kommunens näringslivsavdelning koncentrerade en stor del av arbetet till att stötta drabbade företag. En viktig insats var att Hallsbergs kommun tog på sig samordningsansvaret för tre projekt som samtliga handlar om att stärka de anställdas kompetens i företagen. Projekten finansieras genom Europeiska socialfonden, ESF. Företagarna och kreditupplysningsföretaget UC har hösten 2009 tagit fram en rankning över företagens resultatutveckling och omsättning. Hallsbergsföretagen ligger som nummer två i länet. När det gäller den uthålliga tillväxten ligger Hallsbergsföretagen bäst i länet. Hallsbergsterminalen är ett stort logistiskt område strax utanför Hallsbergs tätort i nära anslutning till Nordens största rangerbangård och Europavägarna E18/E20. På terminalområdet finns en kombiterminal med tre fullängdsspår för tåg (750 meter vardera). Det är Sveriges enda torrhamn - Dry Port Hallsberg. Där finns ett antal logistikföretag etablerade bland annat Hangartner och CargoNet. Skattesatsen Den totala skattesatsen för invånarna i Hallsberg är 32:10 kronor per skattekrona. Det är samma nivå som föregående år. Kommunen har den tredje lägsta utdebiteringen i länet. Förvaltningsberättelse

5 Kommunens verksamhet Organisation Hallsbergs kommuns organisation under 2009 framgår enligt skissen nedan. Ledning, styrning och uppföljning av kommunen beskrivs nedan. Revision Kommunfullmäktige Valberedning Ordf. Thomas Jonasson (s) Ordf. Hans Karlsson (s) Ordf. Roland Johansson (s) Kommunstyrelse Ordf. Thomas Doxryd (s) Kommunkansli Kommundirektör Ola Sjölin Miljö- och tekniknämnd Ordf. Christina Johansson (s) Miljö- och teknikförvaltning Förvaltningschef Peter Israelsson Myndighetsnämnd Ordf. Hans Karlsson (s) Barn- och utbildningsnämnd Ordf. Christina Johansson (s) Barn- och utbildningsförvaltning Förvaltningschef Anders Öberg Socialnämnd Ordf. Inga-Britt Ritzman (s) Socialförvaltning Socialchef Jan-Åke Ahlin Valnämnd Ordf. Siv Palmgren (s) Överförmyndare Överförmyndare Siv Palmgren (s) Taxe- och avgiftsnämnd (Gemensam nämnd med Laxå, Lekeberg och Askersund) Ordf. Inga-Britt Ritzman (s) Politisk organisation Kommunfullmäktige var och är kommunens högsta beslutande organ. Kommunfullmäktige beslutade 2009 bland annat i följande ärenden: - Ekonomiska ramar - Budget, taxor och avgifter - Bokslut - Delårsrapport - Slutredovisningar investeringsprojekt - Fair Trade City - Ny egenavgift vid färdtjänstresor - Utveckling av Hallbergsterminalen, borgen för Hallsbergs Terminal AB:s lån till investering 5 Förvaltningsberättelse 2009

6 - Anställning av fältassistenter - Reglemente för Krisledningnämnden - Hallsbergs kommun godkänner att Länstrafiken Örebro AB ingår avtal med Staten om medfinan siering av Citybanan - Nora och Lindesberg kommuners medlemskap i Nerikes Brandkår - Högkostnadsskydd vid familjerådgivning Fullmäktige sammanträder (7 sammanträden 2009) som regel varje månad med uppehåll under sommaren. Sammanträdena var och är öppna för allmänheten. Antalet ledamöter i kommunfullmäktige är 45. Efter valet i september 2006 fördelades ledamöterna mellan partierna enligt följande. Centerpartiet 5 Folkpartiet Liberalerna 2 Kristdemokraterna 3 Miljöpartiet de gröna 2 Moderata samlingspartiet 6 Socialdemokraterna 22 Sverigedemokraterna 2 Vänsterpartiet 3 Kommunstyrelsen leder och samordnar den kommunala verksamheten. Kommunstyrelsen ska ha uppsikt över nämndernas arbete. Den bereder ärenden som skall behandlas av fullmäktige. Antalet ledamöter i kommunstyrelsen var 15 under Utöver kommunstyrelsen finns olika nämnder som har ansvar för olika verksamhetsområden. Nämndordföranden för miljö- och tekniknämnden, barnoch utbildningsnämnden och socialnämnden ingick/ingår i kommunstyrelsen som ordinarie ledamöter. Ledning, styrning och uppföljning Kommunstyrelsen och nämnderna har till sin hjälp förvaltningar. Tre ledord gäller för kommunens verksamhet. De skall tolkas utifrån medborgarperspektivet. Demokrati: Den kommunala verksamheten skall styras demokratiskt och vara ett led i utvecklandet av demokratin. Dialog: Den kommunala verksamheten skall utvecklas genom dialog mellan beslutsfattarna och kommuninvånarna. Decentralisering: Den kommunala verksamheten skall bedrivas decentraliserad med avseende på både geografi och beslutsfattande. Verksamheten skall bedrivas så nära medborgarna som möjligt. Förvaltningarna arbetade och arbetar med förankring av ledorden och mål. Kommunstyrelsen arbetade vid flera tillfällen under 2009 med att förnya och utveckla de övergripande målen och ledorden beslutade kommunfullmäktige fastställa tre ledord, en slogan, en tredelad vision och nio inriktningsmål. Månatliga uppföljningar av verksamhet och ekonomi lämnades/lämnas till nämnderna. Förvaltningscheferna lämnade/lämnar efter samråd med respektive ordförande en kort redogörelse för verksamhet och ekonomi till varje kommunstyrelsesammanträde. Underlag för nämndernas arbete med ledning, styrning och uppföljning var bland annat kvalitetsredovisningar, revisionsrapporter och tillsyns- och granskningsrapporter från olika myndigheter. En delårsrapport per 31 juli 2009 lämnades till kommunfullmäktige. I delårsrapporten presenterades en samlad bild av kommunens verksamhet och ekonomi samt en prognos för utfall Internkontroll Ett internkontrollreglemente antogs av kommunfullmäktige, KF 74. Reglementet var upprättat i samarbete med övriga Sydnärkekommuner. Kommunstyrelsen har det övergripande ansvaret att tillse att det finns en god intern kontroll. Kommunstyrelsen skall se till att organisationen utvecklas utifrån verksamhetens kontrollbehov. Varje nämnd har en skyldighet att styra och löpande följa upp kontrollsystemet inom nämndens verksamhetsområde. Vid brister skall förslag lämnas på åtgär- Förvaltningsberättelse

7 der för att förbättra kontrollen. Internkontroll är inte en isolerad process utan är en del i alla styrsystem. I varje process ska finnas inbyggda kontroller så att lagar följas och mål kan uppnås. Den interna kontrollplanen är uppdelad i fyra delar; verksamhet, gemensam administration, ekonomiadministration samt personaladministration. Kommunstyrelsens egen internkontrollplan omfattade 2009, 21 områden. Kontrollerna visade att lämpliga rutiner fanns och att arbetet utförts väl. Ett undantag var telefonväxeln där rutiner saknades för att fortlöpande kontrollera svarstider. Arbete pågår för att under 2010 utveckla kontrollrutinerna. Inom socialnämndens verksamheter genomfördes arbetet och uppföljning enligt planen. Smärre avvikelser framkom inom gemensam administration och personaladministration. Avvikelser som framkommit var att medling ej erbjudits inom en vecka, att dokumenthanteringsplanen inte var uppdaterad samt att lön bokförts på fel kostnadsställe inom förvaltningen. Avvikelser åtgärdades omgående i de fall inte en alternativ åtgärdsplan togs fram. Barn- och utbildningsnämndens arbete med internkontroll bedrivs med många inblandade i hela förvaltningen såsom lärare, rektorer, IT-tekniker med flera. På några års sikt ska arbetet med internkontroll upplevas som en naturlig del i det årliga arbetet. En del av kontrollerna genomfördes inte av alla kontrollansvariga. De kontrollerna återkommer i 2010 års kontrollplan. Förvaltningen ska före anställning av personal som vid något tillfälle har kontakt med barn och elever, ta fram utdrag från belastningsregistret. Vid 2009 års kontroll visade det sig att 20 utdrag ur belastningsregistret saknades för 53 anställda. Det är inte acceptabelt. Ett bra resultat visade däremot kontrollen av att inköp sker hos de leverantörer som kommunen har avtal med. Miljö- och tekniknämndens internkontrollprogram var omfattande. Kökens personal hade ett omfattande program att följa med inriktning att kontrollera och eliminera kritiska punkter i hanteringen av livsmedel. Arbetet med att förbättra egenkontrollen inom miljö- och tekniknämndens olika verksamheter pågår. Taxe- och avgiftsnämndens internkontroll genomfördes enligt antagen plan. Smärre avvikelser framkom. De åtgärdades och åtgärder vidtogs för att förebygga att de upprepas. Väsentliga händelser Här lämnas en kortfattad beskrivning av händelser under 2009 som har betydelse för kommunen. Den ombyggda källaren i Bergööska huset, Valvet, invigdes den 7:e februari. Över 200 Hallsbergare var med på invigningen som gästades av Carl-Jan Granqvist och Ulrik Jansson. Alléskolans aula byggdes om till en konsertlokal som passar för många olika evenemang. Vid invigningen i februari var Louise Hoffsten på plats för att klippa bandet och hålla en konsert. På kommunfullmäktige 27:e april beslutades att Hallsberg ska arbeta med etisk upphandling och konsumtion. I samband med marknaden den 2:a maj fick kommunstyrelsens ordförande ta emot diplom från organisationen Fair Trade. Hallsbergs kommun blev därmed 18:e kommun i Sverige som får kalla sig Fair Trade City. Under sommaren, 16:e maj till 16:e augusti anordnades en jubileumsutställning i Bergööska huset till minnet av Karin Bergöö Larssons födelse år personer besökte utställningen. Det kvadratmeter stora lagret som Hallsbergs Terminal AB investerat i färdigställdes under året. I oktober invigdes lagret. Första spadtaget togs till en ny företagsbyggnad vid Hässlebergs industriområdet. NA Fastigheter bygger ett nytt huvudkontor för egen räkning samt lokaler till NA Bygg. TOOLS kommer också att inrymmas i fastigheten. Lördagen den 21:a november invigdes den nya konstgräsplanen i Hallsberg. Sydnärkes Utbildningsförbund använder den i undervisningen. Övrig tid erbjuds föreningar, i första hand Sydnärkeföreningar. 7 Förvaltningsberättelse 2009

8 Mål och måluppfyllelse Kommunfullmäktige har fastställt fem övergripande mål som ska genomsyra kommunens olika verksamheter. Dessa mål har sedan brutits ner till verksamhetsanpassade mål för respektive nämnd och verksamhet. Övergripande mål Kommunens arbete skall syfta till att uppnå det uthålliga samhället. Kommunen skall stimulera verksamheter som ger kommuninvånarna växtkraft. Kommunen skall erbjuda kommunal service utifrån människors behov och berättigade krav. Kommunen skall vara en bra arbetsgivare. Den kommunala verksamheten skall bedrivas effektivt så att varje skattekrona förvaltas på ett för invånarna bästa sätt. Nedanstående är ett urval av de verksamhetsanpassade målen, fullständig redovisning av alla mål finns i respektive nämnds verksamhetsberättelse. Mål Aktivitet Måluppfyllelse Kommunstyrelsen Ordna feriearbete åt kommunens alla ungdomar mellan år, som inte på annat sätt kan få feriearbete. Kommunstyrelsen Ekonomiavdelningen skall aktivt driva utveckling av ekonomiadministrationen tillsammans med ekonomgrupp och användare av ekonomisystem. Barn- och utbildningsnämnden Minst 90 procent av vårdnadshavarna är nöjda med bemötande, kommunikation och inflytande i skolan. Barn- och utbildningsnämnden Att meritvärdet (det genomsnittliga betygsvärdet) för eleverna vårterminen år 9 successivt ökar och ligger över riksgenomsnittet år Samtliga 434 (395 st 2008) sökande ungdomar mellan år erbjöds feriearbete. 422 stycken tackade ja. Digitalisering av fakturahanteringen är ett led i att uppfylla målet att kommunens skattekronor skall användas effektivt. Enkät till vårdnadshavarna genomfördes under våren. Sammanställning och resultat redovisades på nämnden i slutet av september. (Nämnden når inte målen i någon del. Men 87 procent av vårdnadshavarna instämmer helt eller till stor del i att de känner sig välkomna till skolan, att de får information om sitt barns kunskaper i förhållande till målen i samband med utvecklingssamtalen.) Läsåret 2008/09 var kommunens meritvärde 186, långt under förväntat 195 enligt SALSA (Skolverkets analysverktyg för betygsresultat). Det är också lägre än läsåret 2007/08 då meritvärdet var 198, samma som förväntat enligt SALSA. (Nämnden når inte målet i det korta perspektivet för de läsår som redovisas här. Riksgenomsnittet för meritvärdet är 210 år För att ha nått dit skulle, som exempel, varje elev i Hallsberg ha behövt höja sitt betyg i fem ämnen vårterminen 2009.) Målet är uppfyllt. Målet är uppfyllt. Målet är inte uppfyllt. Målet är inte uppfyllt. Förvaltningsberättelse

9 Mål Aktivitet Måluppfyllelse Barn- och utbildningsnämnden Att andelen elever som klarar behörighet till nationellt program i gymnasiet successivt ökar och är minst 95 procent Barn- och utbildningsnämnden Att minst 90 procent av vårdnadshavarna är nöjda med service, bemötande och inflytande i förskoleverksamheten. Miljö- och tekniknämnden Deltidsarbetslösheten bland de kommunanställda skall avskaffas under planperioden ( ). Läsåret 2008/09 var andelen behöriga att läsa vidare på nationellt program i gymnasiet 74,1 procent. Det var mycket lägre än läsåret innan då andelen var 82,1 procent. Enkät till vårdnadshavarna genomfördes under våren. Sammanställning och resultat redovisades på nämnden i slutet av september. (Nämnden når målet när det gäller bemötande, men når inte målet när det gäller service och inflytande.) Arbetet med att minska deltidsarbetslösheten vid förvaltningen fortsatte. Nu återstår endast fem anställda som ej kunnat beredas önskad tjänstgöring. Målet är inte uppfyllt. Målet delvis uppfyllt. Målet är delvis uppfyllt. Miljö- och tekniknämnden Vi ska säkra och utveckla kommunens lekplatser. Miljö- och tekniknämnden Kommunens fastigheter ska kunna besökas av alla oavsett funktionshinder. Socialnämnden Verksamheten skall stärka individen till ett självständigt liv med egen försörjning genom att - erbjuda ekonomisk rådgivning. Socialnämnden Verksamheten skall ha en hög kompetensnivå genom att - formell och reell kompetens prioriteras vid nyrekrytering - ge personalen möjlighet till kompetensutveckling Samtliga kommunens lekplatser skall besiktigas en gång per år. Följa upprättad underhållsplan (vidtagna och kommande åtgärder) som årligen ska revideras. Genomförandeplan ska finnas. Arbetet ska fortsätta med att hålla tillgänglighetsplanen uppdaterad och aktuell. Den genomsnittliga tiden för försörjningsstöd skall vara högst 3 månader. Ungdomar skall inom 3 månader finnas i sysselsättning istället för försörjningsstöd. Av vårdpersonalen skall minst 80 procent ha adekvat gymnasieutbildning Samarbete skall ske med följande utbildningsanordnare: Örebro universitet Sydnärkes Utbildningsförbund Primärvården Sydnärkekommunerna Målet är uppfyllt. Målet är inte uppfyllt. Målet är uppfyllt. Målet är uppfyllt. Målet är inte uppfyllt. Målet är inte uppfyllt. Målet är uppfyllt 9 Förvaltningsberättelse 2009

10 Mål Aktivitet Måluppfyllelse Socialnämnden Verksamhetens faktiska ofrivilliga deltidsarbetslöshet skall avskaffas genom att - ge möjlighet till individuella val av tjänstgöringsgrader. Socialnämnden Verksamheten skall ge god vård och omsorg samt arbeta med ett rehabiliterande synsätt genom att Genom förändring av tjänster inom och mellan förvaltningarna skall den genomsnittliga tjänstgöringsgraden öka. Arbetet ska organiseras så att personalen ges en reell möjlighet att kunna arbeta heltid. Minst 20 personer årligen ska erbjudas utökning av tjänstgöringsgraden. - erbjuda hemvård, larm och mattjänst (Ansökan, utredning och verkställighet skall ske inom 2 veckor. 90 procent av alla larm skall åtgärdas inom 30 minuter.) - prioritera vård av människor med svår sjukdom och i livets slutskede (Ansökan, utredning och verkställighet för följande skall ske inom: Plats med särskilt boende - 3 månader Plats med korttidsvistelse - 1 månad Plats med palliativ vård - 24 timmar) Målet är uppfyllt Målet är uppfyllt. Målet är uppfyllt. Förvaltningsberättelse

11 Kvalitetsmått I detta avsnitt presenteras några kvalitetsnyckeltal för att belysa hur kommunen uppnått de fem övergripande målen. Det finns inga kvalitetsnyckeltal för målen Kommunen skall vara en bra arbetsgivare och Den kommunala verksamheten skall bedrivas effektivt så att varje skattekrona förvaltas på ett för invånarna bästa sätt redovisade för kommunen Måtten kommer att utvecklas under Måtten är hämtade från SKL:s projekt Kommunens kvalitet i korthet, resultatet Hallsbergs kommun är inte en av de 62 kommuner som ingår i projektet. Resultatet från projektet har använts för jämförbarheten. Det är dock så att mättidpunkten för Hallsbergs kommun avviker från de som ingår i projektet. Det kan medföra att jämförbarheten inte alltid är så god. Där inget annat anges avser Hallsbergs mått Bäst, medel och sämst anger resultatet för kommunerna ingående i projektet Kommunens kvalitet i korthet. Färgmarkeringar för Hallsberg anger om det är över medel, under medel eller medel av jämförelse kommunerna. Kommunens arbete skall syfta till att uppnå det uthålliga samhället. Kvalitetsnyckeltal Bäst Sämst Medel Hallsberg Hur stor är andelen inköpta ekologiska livsmedel? (procent) 18 0,5 5 4,8 Stöd för solenergi, visar plats på listan* *Solenergiindex, rankinglista baserat på hur hushåll, företag och organisationer har utnyttjat stöden till solel och solvärme, räknat från millennieskiftet fram till halvårsskiftet i år. Ingår ej i projektet Kommunens kvalitet i korthet Kommunen skall stimulera verksamheter som ger kommuninvånarna växtkraft. Kvalitetsnyckeltal Bäst Sämst Medel Hallsberg Hur många nya företag har startats per 1000 invånare i kommunen? (antal) (statistik avser 2008) 12,5 0,9 6 3,3 Kommunen skall erbjuda kommunal service utifrån människors behov och berättigade krav. Kvalitetsnyckeltal Bäst Sämst Medel Hallsberg Hur många timmar/vecka har huvudbiblioteket i kommunen öppet utöver tiden på vardagar? (antal timmar) Hur många timmar/vecka har kommunen öppet simhallen utöver tiden på vardagar? (antal timmar) Hur många olika vårdare besöker en äldre person, med hemtjänst beviljad av kommunen, under 14 dagar? (antal) Hur många barn per anställd är det i snitt i kommunens förskolor? (antal) ,2 6,5 5,3 5,3 11 Förvaltningsberättelse 2009

12 Personalekonomisk redovisning Kommunal verksamhet är personalintensiv. 55 procent av kommunens kostnader är personalkostnader. Personalen är en viktig resurs för kommunens verksamhet. Siffror inom parentes avser år Antal anställda Vid utgången av 2009 hade Hallsbergs kommun (1 753) personer anställda enligt avtalet AB (allmänna bestämmelser), (1 267) personer var tillsvidareanställda, 59 (57) visstidsanställda med månadslön samt 490 (429) timavlönade. Totala antalet anställda ökade med 12 personer under Antalet tillsvidareanställda minskade med 51 personer, 37 av dessa sades upp, resterande gick i pension eller slutade av annan orsak. Antalet visstidsanställda med månadslön ökade med 2 personer. Antalet timavlönade ökade med 61 personer jämfört med antalet vid årsskiftet 2008/2009. Genom olika arbetsmarknadspolitiska åtgärder var 19 (23) personer anställda enligt BEA, (beredskapsavtalet). 33 (31) personliga assistenter var anställda enligt PAN-avtalet (anhörigvårdare) vid årets utgång. 422 (375) ungdomar hade feriearbete under sommaren, en ökning med 47 personer jämfört med föregående år. Barn- och utbildningsförvaltningens anställda minskade med ett tiotal medarbetare på grund av minskat antal elever inom grundskolan. Antalet anställda ökade något på kommunkansliet. Främst är det timavlönade vikarier och kortare anställningar på sommaren. På miljö- och teknikförvaltningen ökade antalet timavlönade något. Socialförvaltningens månadsanställda personal minskade något i antal under året på grund av verksamhetsförändringar. Däremot ökade antalet timavlönade. Behovet av timvikarier är stort då personal oftast måste ersättas vid frånvaro. Antal anställningar fördelade på förvaltning Förvaltning Barn- och utbildningsförvaltningen Antal anställningar Kvinnor Män 636 (618) 513 (523) 123 (95) Kommunkansliet 80 (70) 48 (43) 32 (27) Miljö- och teknikförvaltningen 274 (270) 173 (167) 101 (103) Socialförvaltningen 797 (799) 757 (760) 40 (39) BEA-avtalet 19 (23) 10 (12) 9 (11) PAN-avtalet (anhörigvårdare) 33 ( 31) 18 (17) 15 (14) Tabellen visar antalet anställningar som fanns registrerade i lönesystemet vid årsskiftet. Antalet anställningar enligt tabellen avviker från kommunens totala antal anställda. Det beror på att det finns personer som har flera anställningar, ibland på olika förvaltningar. Åldersstruktur Medelåldern för tillsvidareanställda var 46,84 år. Den var oförändrad jämfört med föregående år. Medelåldern för anställda med tidsbegränsade anställningar var 35,29 år. Medelåldern för samtliga anställda var 43,07 år. Den var något lägre än Medelåldern för kvinnor var 42,91 år och för männen 43,85 år. Medelåldern för alla anställda på socialförvaltningen ökade till 41,68 år från att ha varit 41,5 år De anställda på barn- och utbildningsförvaltningen hade en medelålder på 43,77 år, en sänkning från 44,4 året innan. På miljö- och teknikförvaltningen sjönk medelåldern, från 45,1 år till 44,85 år. Även inom kommunkansliet sänktes medelåldern, från 47,9 år till 45,45 år. Förvaltningsberättelse

13 Hallsbergs kommun Diagram: Tillsvidareanställda fördelade på ålder Totalt 45 personer avgick med pension under året. Det var 6 personer färre än personer beviljades hel sjukersättning och 2 personer fick sina tjänster omreglerad till följd av beviljad sjukersättning på deltid Totalt tekniska verksamheten. Det kan vara svårt att hitta kvalificerad personal. Den närmaste tiden planeras olika åtgärder för att säkerställa nödvändig kompetensöverföring. Kommunkansliet rekryterade några få personer, tillsvidareanställda, bland annat en ny informatör. Totalt Inhyrd personal 50 Miljö- och teknikförvaltningen köpte vid behov lantmäteritjänster och en projektledare inom hus och bygg. Socialförvaltningen köpte en utredningstjänst samt en socialsekreterare Diagram: Tillsvidareanställda kvinnor och män fördelade på ålder Arbetad tid - frånvaro Antalet anställningsdagar enligt avtal AB, allmänna bestämmelser, var ( ) i Hallsbergs kommun Det var färre än Det motsvarar 42 årsarbetare. Tillsvidareanställda och visstidsanställda med månadslön utgjorde 95,07 procent av den totala anställningstiden Resterande 4,93 procent utgjordes av timavlönade. Andelen månadsavlönade minskade med 1,63 procentenheter jämfört med Främst berodde det på att antalet tillsvidareanställda minskade. Kvinnor Män Personalomsättning/rekryteringsbehov Förutom ovan angiven anställningstid arbetade de månadsavlönade fyllnadstid och övertid, timmar respektive timmar, sammanlagt (40 053) timmar under Den tiden motsvarar 17 heltidstjänster. Personalomsättningen var låg inom alla verksamheter i kommunen. Barn- och utbildningsförvaltningen nyanställde i samma omfattning som vakanser uppstod på grund av resursfördelningen inom grundskola, fritidshem och förskola. Socialförvaltningens övertalighet inom LSS verksamheten ledde till uppsägningar. Tre enhetschefer rekryterades samt två fältassistenter. I övrigt hade förvaltningen inte något nämnvärt behov av nyrekrytering. Miljö- och teknikförvaltningen rekryterade några få personer under året. Förvaltningen står inför ett betydande generationsskifte inom den 13 Förvaltningsberättelse 2009

14 Hallsbergs kommun Fyllnadstid och övertid fördelat på förvaltningar: Förvaltning Barn- och utbildningsförvaltningen Totalt Socialförvaltningen Övertid (9 479) (7 945) (1 534) 836 (773) 309 (197) 527 (576) (6 368) (3 503) (2 865) (19 624) (3 809) Kommunkansliet Miljö- och teknikförvaltningen Fyllnadstid (23 433) Diagram: Frånvaroorsaker i förhållande till totala antalet frånvarodagar Inom barn- och utbildningsförvaltningen är det i huvudsak förskollärare, barnskötare och dagbarnvårdare som arbetat övertid. Anställda inom yrkesgrupper med beredskap har enligt avtal rätt till övertid om de under beredskapen tvingas gå i aktiv tjänst. Sådana yrkesgrupper finns på miljö- och teknikförvaltningen. Fyllnadstid betalas till deltidsanställda som tillfälligt eller under kortare perioder (mindre än 3 månader i sträck) arbetar upp till heltid. Annan ledighet 12,1 % (12,0 %) Facklig tid 1,0 % (0,9 %) Föräldraledighet 15,9 % (17,2 %) Frånvarodagarna för anställda enligt AB uppgick till ( ) dagar fördelat på olika frånvaroorsaker. Diagram: Frånvaroorsaker i förhållande till totala antalet anställningsdagar Semester 38,8 % (36,9 %) Sjukfrånvaro 28,7 % (30,2 %) Utbildning 3,5 % (2,8 %) Anställningsdagar Annan ledighet 3,0 % (3,1 %) Den sammanlagda frånvarotiden utgjorde 24,77 procent av anställningstiden. Det var en minskning med 1,43 procentenheter jämfört med föregående år. Antalet frånvarodagar minskade med dagar jämfört med Sjukdagarna minskade med drygt dagar. Facklig tid och utbildning ökade. Barn- och utbildningsförvaltningens satsning på Lärarlyftet bidrog till en ökning av frånvaron för utbildning. Facklig tid 0,2 % (0,2 %) Föräldraledighet 3,9 % (4,5 %) Semester 9,6 % (9,7 %) Sjukf rånvaro 7,1 % (8,0 %) Utbildning 0,8 % (0,7 %) Förvaltningsberättelse

15 Hallsbergs kommun Sjukfrånvaro Enligt lagen om kommunal redovisning skall sjukfrånvaron redovisas i form av följande nyckeltal. Beräkningarna är gjorda enligt Sveriges Kommuner och Landsting, SKL:s rekommendationer, Värmlandsmodellen. Sjukfrånvaron avser alla anställda under året oavsett anställningsavtal. Arbetstid och frånvarotid är omräknat till timmar. Sjuktal ,91 8,13 7,66 6,32 6,41 66,83 66,26 63,1 56,58 42,77 Total sjukfrånvaro för kvinnor/sammanlagd ordinarie arbetstid för kvinnor 9,28 8,85 8,47 6,93 7,01 Total sjukfrånvaro för män/sammanlagd ordinarie arbetstid för män 7,38 5,22 4,43 3,58 3,57 Total sjukfrånvaro, yngre än 30 år/sammanlagd ordinarie arbetstid för gruppen 6,12 4,02 3,65 3,48 3,51 Total sjukfrånvaro, år/sammanlagd ordinarie arbetstid för gruppen Total sjukfrånvaro, 50 år och äldre/sammanlagd ordinarie arbetstid för gruppen 9,05 8,28 7,68 6,0 7,96 9,30 9,01 8,75 7,2 5,75 Total sjukfrånvaro/sammanlagd ordinarie arbetstid Summa tid med långtidssjukfrånvaro(>60 dagar)/ Total sjukfrånvaro Sammanlagda ordinarie arbetstiden minskade på grund av minskning av vikarier. Antalet sjuktimmar minskade också men inte i samma omfattning som antalet arbetade timmar varför sjuktalet för 2009 ökar med 0,9. minskning med 0,18 procentenheter jämfört med Diagram: Sjukdagar för anställda enligt AB fördelade på förvaltning och år Vid årsskiftet hade 61 personer varit sjukskrivna mer än 90 dagar. Av dessa var 42 personer helt sjukskrivna. Ett mindre antal personer var sjukskrivna mellan 75 procent och 12,5 procent Antal dagar I genomsnitt var varje AB-anställd sjuk 20,19 dagar under året. Det var en minskning med 3,11 sjukdagar jämfört med Frisknärvaro är ett begrepp som blir allt vanligare. Frisknärvaro är definierad som antalet månadsavlönade med max 5 sjukdagar/år genom totala antalet månadsavlönade. I Hallsbergs kommun var frisknärvaron för ,0 procent, ,5 procent, ,9 procent och 2006 var motsvarande frisktal 55,7 procent hade 48,42 procent av de anställda ingen sjukfrånvaro. Det var en Bun Kansli MoT Soc Förvaltningsberättelse 2009

16 Hallsbergs kommun Förebyggande insatser och rehabilitering genomför fortlöpande belastningsergonomiska utbildningar. Det förbygger risken för skador. Alla anställda i Hallsbergs kommun erbjöds utbildning, hälsotest och träningskort vid Alléhallens bad- och gymanläggning. Alla anställda hade tillgång till träning i Haluxas träningslokaler och kommunens egen lokal i Pålsboda. De anställda har goda möjligheter att vara delaktiga i och påverka utvecklingen av sin arbetsmiljö genom skyddsronder, arbetsmiljöinventeringar, riskinventeringar, arbetsplatsträffar och medarbetarsamtal. Pausmassage erbjöds i olika former på förvaltningarna. Vårdpersonal utbildas fortlöpande i lyftteknik. Ett bra verktyg för att upptäcka tidiga signaler på ohälsa är kontinuerliga medarbetarsamtal och arbetsplatsträffar. Samtliga anställda fick under hösten 2009 en arbetsmiljöenkät. Den sammanställs och utvärderas under våren Ett led i kommunens hälsofrämjande arbete var kommunens eget motionslopp, Rallarrundan som genomfördes i augusti. 520 personer var anmälda till evenemanget. Var och en deltog utifrån sina individuella förutsättningar i det fem kilometer långa loppet. Ett 30-tal anställda och förtroendevalda deltog som funktionärer. Aktiviteten avslutades med mat och underhållning i Sydnärkehallen. Kommunens rehabiliteringsarbete fungerar väl. Det genomförs enligt de riktlinjer som finns. 80 rehabiliteringsutredningar gjordes under året. Rehabiliteringsåtgärder genomförs utifrån varje individs behov. Utöver de insatser som sjukvården svarat för vidtog arbetsgivaren drygt 160 rehabiliteringsåtgärder. Arbetsträning, anpassning av arbetsuppgifter, arbetslokaler, arbetsplatser och/eller arbetstider är exempel på åtgärder. Omplacering, sjukgymnastik, massage eller samtal med beteendevetare/psykolog är exempel på andra åtgärder som vidtogs. Samarbete med Försäkringskassa och företagshälsovården gav snabbare åtgärder. Arbetsmiljö Den fysiska och psykosociala arbetsmiljön var över lag god. Förvaltningarna arbetar fortlöpande med att förbättra arbetsmiljön. På de arbetsplatser där tunga lyft inte kan undvikas finns hjälpmedel. Socialförvaltningen har tio utbildade förflyttningsinstruktörer som utbildar och handleder sina arbetskamrater. Handledning erbjuds till arbetsgrupper och enskilda individer både inom socialförvaltningens och barn- och utbildningsförvaltningens verksamheter. Barn- och utbildningsförvaltningen Förvaltningsberättelse Under året genomfördes 906 medarbetarsamtal. Det var 112 färre samtal jämfört med Målet är att alla tillsvidareanställda och långtidsvikarier ska ha minst ett medarbetarsamtal per år. 71 arbetsskadeanmälningar lämnades in under Det var 17 fler än föregående år. 67 anmälningar berodde på olycksfall eller färdolycksfall, resterande 4 var relaterade till sjukdom. Anmälningarna analyserades och åtgärder vidtogs där så varit möjligt. 195 tillbud rapporterades. 115 av dessa berodde på hot om våld. Handledning och eventuella förändringar som kan förbygga upprepningar görs. Under 2009 gjorde Arbetsmiljöverket inspektioner som resulterat i 14 påpekanden. Åtgärder vidtogs i dessa ärenden. Centrala arbetsmiljökommittén, CAMK, hade fyra sammanträden under året. Jämställdhet och mångfald Hallsbergs kommun är en mycket kvinnodominerad arbetsplats. 82,6 procent av de anställda var kvinnor vid utgången av Det var en minskning med 1 procentenhet jämfört med Av kommunens 56 chefer och arbetsledare var 30 kvinnor och 26 män. 47 män var föräldralediga vid 230 tillfällen och 302 kvinnor vid tillfällen under året. Andelen föräldralediga män i förhållande till antal anställda män var 16,15 procent. Andelen föräldralediga kvinnor i förhållande till antalet anställda kvinnor var 20,48 procent. Jämställdhets- och mångfaldsarbetet bedrevs som en del i det dagliga arbetet. Främst sker det genom

17 Hallsbergs kommun aktivt arbeta med attityder och ökad medvetenhet om jämställdhets- och mångfaldsfrågor i arbetslivet. Kommunens jämställdhetspolicy, integrationsoch mångfaldsplan är ett styrdokument som ligger till grund för olika insatser på arbetsplatserna. Lönekartläggning Medellönen för tillsvidareanställda var kr Året innan var medellönen kr. Medellönen för män var kr och för kvinnor kr. Kvinnornas medellön ökade med 787 kr under året och männens med 712 kr under samma period. Löneskillnader inom kvinno- respektive mansdominerade likvärdiga grupper går inte att hänföra till kön utan har andra grunder. Utbildning var 90 procent av heltid, 89 procent för kvinnor och 98 procent för män. Uppdelat på kön är sysselsättningsgraden oförändrad jämfört med Av de tillsvidareanställda arbetade 61 procent heltid, 4 procent arbetade procent av heltid, 6 procent arbetade procent av heltid, 20 procent arbetade procent av heltid och resterande 9 procent arbetade mindre än 70 procent av heltid. Andelen heltidsanställda ökade med 1 procentenhet jämfört med föregående år. Av de som hade sysselsättningsgrad mindre än 70 procent hade 31 personer (29 procent) omreglerad tjänst och av sysselsättningsgrad procent hade 10 personer (4 procent) omreglerad tjänst. Det innebär att de har sjukersättning eller förtidspension. Den faktiska sysselsättningen var något högre då hänsyn inte tagits till den fyllnadstid som många deltidsanställda arbetat under året. Anställningstopp Barn- och utbildningsförvaltningen utbildade ett 15-tal personer inom Lärarlyftet. En BAM (bättre arbetsmiljö) utbildning genomfördes för chefer/arbetsledare och skyddsombud. Samtliga chefer/arbetsledare genomgick utbildning i rekryteringsprocessen. Socialförvaltningen genomförde en utbildning inom Kompetenstegen. Den är avslutad. Under året genomfördes en utbildning i utredningsmodell BBIC (barnens behov i centrum). Det var ett samverkansprojekt med Sydnärke kommunerna, polis och landsting gällande familjerelaterat våld. Nya enhetschefer deltog i ledarskapsutbildning. Deltidsarbetslöshet De som inte själva valt att arbeta deltid räknas som ofrivilligt deltidsarbetslösa. Vid utgången av 2009 hade 110 personer anmält till arbetsgivaren att de önskade högre sysselsättningsgrad. Det var 10 personer fler än för ett år sedan. Flera har under perioder erbjudits utökade sysselsättningsgrader. Arbete med att erbjuda högre tjänstgöringsgrad pågår ständigt. Den genomsnittliga sysselsättningsgraden för tillsvidareanställda enligt AB (allmänna bestämmelser) 17 Med anledning av det ekonomiska läget infördes ett anställningstopp från och med 3 juni Anställningsstoppet gällde inte för semestervikariat och andra korttidsvikariat som behövdes för att bedriva verksamheten på ett tillfredsställande sätt. Reglering i särskilda lagar och förordningar gör att vissa tjänster undantas. Återbesättning skall noggrant prövas och dokumenteras skriftligt. När återbesättning ej sker skall en konsekvensanalys göras enligt Arbetsmiljölagen. Konsekvenserna av detta beslut är ännu inte utvärderade. Personalbefrämjande aktiviteter 16 anställda uppvaktades för lång och trogen tjänst (25 år). 43 anställda av de 45 som gått i pension under året deltog vid pensionsavtackningen. Varje förvaltning anordnade julfest eller jullunch för sina anställda. I samband med det delades årets julklapp ut. Varje arbetsplats genomförde egna personalbefrämjande aktiviteter utifrån sina förutsättningar. Personalkostnader Löner och ersättningar uppgick till 336,6 mkr (337,3 mkr). Pensionsavgifter, lagstadgade sociala Förvaltningsberättelse 2009

18 Hallsbergs kommun avgifter och avtalsenliga personalförsäkringar uppgick till 101,6 mkr (113,9 mkr). Den totala personalkostnaden uppgick därmed till 438,2 mkr (451,2 mkr). Utöver dessa personalkostnader tillkom kostnader för tidigare intjänade avtalspensioner. Under rubriken Pensionsskuld i avsnittet Finansiell analys, sidan 27 kommenteras pensionskostnaderna. Inga andra ersättningar eller förmåner än de som anges i gällande lagar och avtal betalades. Framtiden Många pensionsavgångar väntar inom alla förvaltningar. En central fråga är planering för rekrytering och kompetensöverföring. Bild från starten vid 2009 års Rallarrunda. Foto: Therese Svärd Förvaltningsberättelse Förändringar i skollagen kommer att påverka arbetssättet för pedagogerna i för- och grundskola. Grundskolans volymminskning fortsätter något år. Inom arbetet med flyktingmottagning kan verksamheten förändras eftersom Arbetsförmedlingen skall sköta introduktionsinsatser för flyktingar. Inom socialförvaltningens enhet för personer med funktionsnedsättning planeras en resurspool. Målet är minskade kostnader och ökad kontinuitet inom verksamheten.

19 Integration och etnisk mångfald En plan för Integration och etnisk mångfald fastställdes av kommunfullmäktige den 15 oktober Citat ur inledningen: Hallsbergs kommun anser att alla har rätt till en likvärdig behandling och ska ges samma möjligheter oavsett kön, könsidentitet, könsuttryck, hudfärg, etnisk och kulturell bakgrund, trosbekännelse, ålder, funktionsförmåga eller sexuell läggning. Vi ser mångfald som en tillgång. Alla ska ha rätt till arbete och kunna vara aktiva i samhället. Möjligheten att ha ett arbete ger individer förutsättningar att göra egna livsval och bygga sina liv. Det finns risk att den etniska aspekten ofta hamnar i skymundan i ett jämställt och mångfaldspräglat samhälle, därför är planen avgränsad till ett etniskt perspektiv. Under våren 2008 kom en enklare variant av planen, Så arbetar vi i Hallsbergs kommun med integration och etnisk mångfald. Tanken var att denna lite lättare upplaga ska kunna användas som informationsmaterial i skolor och på arbetsplatser. Syftet var att sprida visionen om allas delaktighet i integrationsprocesser och medverka till en ökad mångfald i kommunen. Alla verksamheter inom förskola/skola/fritidshem ser för varje år över sina planer mot diskriminering och mot kränkande behandling. Barn- och utbildningsnämnden arbetar med att bestämma vilka dokument som skall finnas tillgängliga på andra språk än svenska. Det är dock inte alltid så lätt att hitta auktoriserade översättare. Det pågick ett medvetet arbete med att stärka och utveckla barnens språk på förskolorna i Hallsberg. Det handlade inte minst om förskolorna på norr som utvecklade arbetssätten inom det mångkulturella området. Idag har cirka 46 procent av barnen utländsk bakgrund. De talar 11 olika språk. Biblioteket stimulerar kulturell mångfald. Man kan låna böcker på sitt modersmål. Det finns bokdepositioner inlånade från andra bibliotek på många olika språk samtidigt. Ett samarbete mellan barn- och utbildningsnämnden, socialnämnden och flyktingmottagningen resulterade i att en grupp med mammor med annat hemspråk än svenska träffades i Familjens hus lokaler i Hallsberg. Personal som talar bland annat arabiska och kurdiska utbildades för att under vårterminen 2010 kunna erbjuda en COPE-kurs för arabisktalande småbarnsföräldrar i kommunen. ( COPE står för föräldrautbildningsprogrammet The Community Parent Education ) All personal erbjöds att lyssna till en föreläsning av Riyadh AL-Balawi Med hedern i behåll om hedersrelaterat våld och förtryck. Miljö- och tekniknämnden skickade ut en renhållningsinformation till samtliga hushåll i kommunen. I broschyren hänvisades till en hemsida som har information om avfallssortering på 17 olika språk. I Alléhallen tillhandahålls numera en täckande simdräkt, så kallad burkinis, till de besökare som har ett behov av dessa kläder. Socialnämnden antog ett nytt verksamhetsmål; Verksamheten skall bidra till att individer med utländsk bakgrund ej skall känna sig isolerade genom att varje individ som blir föremål för kommunala vård- och omsorgsinsatser skall erbjudas kontaktperson som behärskar individens modersmål. Kontaktperson som behärskar individens modersmål skall erhållas inom 14 dagar från verkställt biståndsbeslut. Målet följs upp genom internkontrollplanen. Folkhälsoarbete Kommunen tecknade ett folkhälsoavtal med Örebro läns landsting. Avtalet gäller för perioden och förutom Hallsbergs kommun har också Askersund, Kumla, Laxå och Lekebergs kommuner skrivit på avtalet. I avtalet uttrycks vad kommunerna kan göra i samarbete med landstinget. Bland annat innebär det Fortsatt samverkan med kommunerna i ett tydligare partnerskap, Fortsatt satsning på hälsofrämjande skolor och förskolor samt Fortsatt samverkan med kommunerna kring länsstrategin för alkohol- och drogförebyggande arbete. 19 Förvaltningsberättelse 2009

20 Kommunen satsade särskilt på förebyggande folkhälsoarbete genom Familjens Hus i Hässleberg i Hallsberg och i församlingshemmet i Pålsboda. Familjens Hus var ett samarbete mellan kommunen och vårdcentralen genom sin mödra- och barnavård samt Svenska Kyrkan. I Familjens Hus ges familjer med barn från 0 till 6 år möjlighet att träffas och utbyta erfarenheter och att träffa BVC-personal. Inom Familjens Hus anordnas också föräldrautbildning. Utbildningen har varit mycket uppskattad. Miljöredovisning Kommunen deltog i ett riksomfattande projekt med kontroll av bekämpningsmedel inom handeln. Projektet var en del av arbetet för en giftfri miljö. Sanering av vatten, dag- och spillvattenledningar genomfördes vid bland annat Rabogatan i Vretstorp. Syftet var att minska förluster av renvatten samt minska tillflödet av ovidkommande vatten till reningsverket. Vid samtliga avloppsreningsverk görs driftoptimeringar för mer exakt styrning samt minskad el- och kemikalieförbrukning. Konstgräsplanens värmesystem bygger på en mycket energisnål lösning. Grundvattnet som används vid istillverkning i ishallen leds i ett heltäckande rörsystem till konstgräsplanen. Genom en värmeväxlare som är placerad vid Alléhallen så levereras vatten som trots rekordkyla i vinter, lyckas hålla sig över nollpunkten och därmed hålla konstgräsytan tjälfri. Städverksamheten arbetar med ett begränsat sortiment av utvalda produkter. De kombinerar ekologiskt tänkande och god städekonomi. Grön Flagg är ett projekt för miljöcertifiering av skola och förskola. Barn- och utbildningsnämnden har ställt sig bakom att ge kronor till de enheter som uppfyller kraven för Grön Flagg. Tanken med detta är att stimulera miljöarbetet på enheterna. Grön Flagg innebär att man arbetar med miljöfrågor och redovisar sitt arbete för Grön Flagg. Om arbetet godkänns får man den Gröna Flaggan. Idag är det enbart Hjortkvarns skola och förskola som uppfyller kraven. Under de senaste årens om- och tillbyggnader av skolor/förskolor försökte man så långt det var möjligt att förändra så att miljötänkandet tillvaratagits på ett bra sätt. I flera fall skapades miljörum. På den nya förskolan i Vibytorp, som togs i bruk i mars 2009, sker uppvärmningen med bergvärme. Kommunens geografiska struktur medförde ett stort antal resor mellan socialförvaltningens grupplokaler och den enskildes hem. Resorna sker till största delen med leasingbilar, som förvaltningen upphandlat med miljökrav. Inom hemtjänsten används planeringsverktyget Laps-Care. Det bidrar till att effektivisera förvaltningens bilresor. Nämnden beslutade under året att flytta en verksamhet från grannkommunen till Hallsberg. Ett beslut som också kommer att bidra till lägre miljöpåverkan genom att transportsträckan minskar för förvaltningen. En analys av miljö- och tekniknämndens behov av fordon genomfördes. Äldre och ur miljösynpunkt sämre fordon såldes. En ny pendlarparkering byggdes bredvid den befintliga på norra sidan av stationsområdet i Hallsberg för att ytterligare främja kollektivresandet. Måltidsverksamheten övergick alltmer till att servera fisk som var grönlistad enligt Världsnaturfondens lista. Tyvärr blir sortiment och urval mycket begränsat om man samtidigt ska hålla budgeten. Den ekologiska matens andel av livsmedel fortsätter att öka jämfört med tidigare år. Under våren utgjorde de 4,8 procent av de totala livsmedelskostnaderna. Förvaltningsberättelse

Personalredovisning 1. Personalredovisning Ängelholms kommun

Personalredovisning 1. Personalredovisning Ängelholms kommun Personalredovisning 1 2007 Personalredovisning Ängelholms kommun 2 Personalredovisning Personalredovisning för Ängelholms kommun Personalredovisningen ska utgöra underlag för vidare analys och uppföljning

Läs mer

Personalekonomisk redovisning med hälsobokslut Pajala kommun 2013

Personalekonomisk redovisning med hälsobokslut Pajala kommun 2013 Personalekonomisk redovisning med hälsobokslut Pajala kommun 2013 I nnehållsförteckning PERSONALEKONOMISK REDOVISNING 3 Personalstruktur 3 Tillsvidareanställd personal 3 Tidsbegränsat anställda 3 Åldersstruktur

Läs mer

Personalbokslut 2012, barn- och utbildningsförvaltningen

Personalbokslut 2012, barn- och utbildningsförvaltningen BUN 2013.0138 Handläggare: Lotta Frisk, Personalavdelningen Personalbokslut 2012, barn- och utbildningsförvaltningen Antal anställda Barn- och utbildningsförvaltningen hade 714 tillsvidareanställda personer

Läs mer

Socialdemokraterna i Region Skåne tillsammans med Kommunal avdelning Skåne. Personalpolitik för Region Skåne 2010-2014

Socialdemokraterna i Region Skåne tillsammans med Kommunal avdelning Skåne. Personalpolitik för Region Skåne 2010-2014 Socialdemokraterna i Region Skåne tillsammans med Kommunal avdelning Skåne Personalpolitik för Region Skåne 2010-2014 Vår personal, verksamhetens viktigaste resurs Medarbetarna i Region Skåne gör varje

Läs mer

Bra ledarskap och medarbetarskap. Viktiga händelser. Ledarskapsindex 73 Medarbetarindex 78 Engagemangsindex 79. Förvaltningsberättelse

Bra ledarskap och medarbetarskap. Viktiga händelser. Ledarskapsindex 73 Medarbetarindex 78 Engagemangsindex 79. Förvaltningsberättelse Arbetsgivarperspektiv Finansiellt perspektiv Vårda tillgångar Styrsystem/ kvalitetsarbete Arbetsgivarperspektiv Alla som arbetar i koncernen Karlstads kommun gör det på uppdrag av medborgarna. Vår uppgift

Läs mer

JÄMSTÄLLDHETSPLAN 2012-2014. för. Valdemarsviks kommun

JÄMSTÄLLDHETSPLAN 2012-2014. för. Valdemarsviks kommun Sida 1 av 10 JÄMSTÄLLDHETSPLAN 2012-2014 för Valdemarsviks kommun Sida 2 av 3 Ordlista... 3 Nulägesbeskrivning Bakgrund... 4 Kommunpolicy:... 4 Personalstruktur... 5 Hälsa... 5 Sjukfrånvaro... 5 Jämställda

Läs mer

Personalekonomisk redovisning

Personalekonomisk redovisning Personalekonomisk redovisning Den personalekonomiska redovisningen innehåller uppgifter i form av fakta och analyser, samt nyckeltal. Redovisningen gäller hela kommunen. All statistik avser värden gällande

Läs mer

Innehåll Inledning... 2 Sammanfattning... 3 1 Bemanningsstruktur... 4 2 Tidsredovisning... 20 3 Sjukfrånvaro... 27 4 Personalrörlighet...

Innehåll Inledning... 2 Sammanfattning... 3 1 Bemanningsstruktur... 4 2 Tidsredovisning... 20 3 Sjukfrånvaro... 27 4 Personalrörlighet... Innehåll Inledning... 2 Sammanfattning... 3 1 Bemanningsstruktur... 4 1.1 Tillsvidareanställda antal personer och årsarbetare... 4 1.2 Tillsvidareanställda sysselsättningsgrader... 6 1.3 Tillsvidareanställda

Läs mer

Plan för lika rättigheter och möjligheter 2013-2016

Plan för lika rättigheter och möjligheter 2013-2016 Plan för lika rättigheter och möjligheter 2013-2016 Denna plan är ett stöd och ett verktyg för lika rättigheter och möjligheter. Planen är främst avsedd för arbetsledare och medarbetare i organisationen

Läs mer

Granskning av årsredovisning 2009

Granskning av årsredovisning 2009 Revisionsrapport 2010-04-16 Bert Hedberg, certifierad kommunal revisor Oscar Hjelte Innehållsförteckning 1 Sammanfattning...3 2 Inledning...4 2.3 Bakgrund...4 2.4 Revisionsfråga och metod...4 3 Granskningsresultat...5

Läs mer

Granskning av delårsrapport

Granskning av delårsrapport Revisionsrapport Granskning av delårsrapport 2013 Övertorneå kommun Anna Carlénius Revisionskonsult Per Ståhlberg Certifierad kommunal revisor Innehållsförteckning 1 Sammanfattande bedömning 1 2 Inledning

Läs mer

Delårsrapport Uppföljningsrapport SEPTEMBER

Delårsrapport Uppföljningsrapport SEPTEMBER Delårsrapport Uppföljningsrapport SEPTEMBER 2014 l Resultat januari september 281 mnkr (-72 mnkr) l Nettokostnadsökning 3,9 % (3,0 %) l Skatter och statsbidrag 6,0 % (2,2 %) l Helårsprognos 250 mnkr (-178

Läs mer

Personalekonomisk redovisning

Personalekonomisk redovisning Personalekonomisk redovisning Den personalekonomiska redovisningen innehåller uppgifter i form av fakta, analyser och nyckeltal. Redovisningen gäller hela kommunen. All statistik avser tiden mellan 1/1

Läs mer

Så gick det. för Håbo 2010. Håbo kommun sammanfattning av årsredovisningen 2010. Hur mycket kostade kommunens verksamheter? Har Håbo en bra ekonomi?

Så gick det. för Håbo 2010. Håbo kommun sammanfattning av årsredovisningen 2010. Hur mycket kostade kommunens verksamheter? Har Håbo en bra ekonomi? Så gick det för Håbo 2010 Håbo kommun sammanfattning av årsredovisningen 2010 Hur mycket kostade kommunens verksamheter? Har Håbo en bra ekonomi? Uppfyllde kommunen sina mål? Detta är en sammanfattning

Läs mer

Vilka resultat presterar Vetlanda kommun?

Vilka resultat presterar Vetlanda kommun? 2014-02-10 Vilka presterar Vetlanda kommun? En kommunjämförelse av kvalitets- och effektivitetsaspekter ur ett medborgar- och ledningsperspektiv. Hur effektivt används kommunens skattemedel? Vilka leder

Läs mer

Granskning av delårsrapport 2007-08-31

Granskning av delårsrapport 2007-08-31 Granskning av delårsrapport 2007-08-31 Granskningsrapport 1/2007 Oktober 2007 Ernst & Young AB Per Pehrson Innehållsförteckning 1 SAMMANFATTNING...3 2 INLEDNING...4 2.1 Syfte... 4 2.2 Metod... 4 2.3 Avgränsningar...

Läs mer

Jämställdhets- och mångfaldsplan 2013-2014 för kommunledningskontoret

Jämställdhets- och mångfaldsplan 2013-2014 för kommunledningskontoret sid 1 (7) Jämställdhets- och mångfaldsplan 2013-2014 för kommunledningskontoret Postadress: Kommunledningskontoret, 651 84 Karlstad Besöksadress: Tage Erlanderg 8 www.karlstad.se Tel: 054-540 00 00 Fax:

Läs mer

Personalekonomisk redovisning

Personalekonomisk redovisning Personalekonomisk redovisning Den personalekonomiska redovisningen innehåller uppgifter i form av fakta och analyser, samt nyckeltal. Redovisningen gäller hela kommunen. All statistik avser värden gällande

Läs mer

Miljö- och byggnadskontoret jämställdhetsplan 2012 2014

Miljö- och byggnadskontoret jämställdhetsplan 2012 2014 Miljö- och byggnadskontoret jämställdhetsplan 2012 2014 Inledning och bakgrund Syftet med Sollentuna kommuns jämställdhetsplan är att främja kvinnor och mäns lika rätt ifråga om arbete, anställnings- och

Läs mer

Dnr KK12/384 POLICY. Personalpolicy. för Nyköpings kommun. Antagen av Kommunfullmäktige 2012 12 11

Dnr KK12/384 POLICY. Personalpolicy. för Nyköpings kommun. Antagen av Kommunfullmäktige 2012 12 11 Dnr KK12/384 POLICY Personalpolicy för Nyköpings kommun Antagen av Kommunfullmäktige 2012 12 11 Dnr KK12/384 2/6 Personalpolitisk viljeinriktning Nyköpings kommun är en attraktiv arbetsgivare som behåller

Läs mer

Jämställdhets och mångfaldsplan. Kortversion

Jämställdhets och mångfaldsplan. Kortversion Jämställdhets och mångfaldsplan 2011 2013 Kortversion 2(8) Övergripande mål är att alla medarbetare ska ha kunskap om Staffanstorps kommuns arbete med jämställdhet och mångfald samt att detta arbete ska

Läs mer

Utrikesfödda på arbetsmarknaden

Utrikesfödda på arbetsmarknaden PM 1(10) på arbetsmarknaden PM 2 (10) Inledning Sverige har blivit ett alltmer mångkulturellt samhälle. Omkring 18 procent av befolkningen i åldern 16-64 år är född i något annat land. Syftet med denna

Läs mer

Lerums Kommun. Granskning av bokslut 2010-12-31 2011-03-17 "%M =U ERNST ÅYOUNG. Revisionsrapport 2010 Genomförd på uppdrag av revisorerna

Lerums Kommun. Granskning av bokslut 2010-12-31 2011-03-17 %M =U ERNST ÅYOUNG. Revisionsrapport 2010 Genomförd på uppdrag av revisorerna Revisionsrapport 2010 Genomförd på uppdrag av revisorerna LERUMS KOMMUN Sektor hfrasupporr 2011-03-17 "%M /Vendetyp Lerums Kommun Granskning av bokslut 2010-12-31 =U ERNST ÅYOUNG Qualityln Everything We

Läs mer

Din kommuns tillgänglighet

Din kommuns tillgänglighet Område Din kommuns tillgänglighet Nummer 1 2 3 4 Fråga Hur många av medborgare som skickar in en enkel fråga via e-post får svar inom två arbetsdagar? Hur stor andel av medborgarna som tar kontakt med

Läs mer

Jämställdhets- och mångfaldsplan

Jämställdhets- och mångfaldsplan Jämställdhets- och mångfaldsplan 2014-2016 Antaget av kommunfullmäktige 2013-10-30 2 0 1 4-2 0 1 6 Jämställdhets- och mångfaldsplan Finspångs kommun 612 80 Finspång Telefon 0122-85 000 Fax 0122-850 33

Läs mer

Granskning av delårsrapport

Granskning av delårsrapport Revisionsrapport* Granskning av delårsrapport Tyresö kommun September 2007 Anders Hägg Frida Enocksson Jonas Eriksson *connectedthinking Innehållsförteckning 1 Sammanfattande bedömning...3 2 Inledning...5

Läs mer

KOMMUNAL FÖRFATTNINGSSAMLING PLAN FÖR LIKA RÄTTIGHETER, SKYLDIGHETER OCH MÖJLIGHETER FÖR MEDARBETARE I MARKS KOMMUN

KOMMUNAL FÖRFATTNINGSSAMLING PLAN FÖR LIKA RÄTTIGHETER, SKYLDIGHETER OCH MÖJLIGHETER FÖR MEDARBETARE I MARKS KOMMUN Kf 2012-09-27, 116 Blad 1(9) PLAN FÖR LIKA RÄTTIGHETER, SKYLDIGHETER OCH MÖJLIGHETER FÖR MEDARBETARE I MARKS KOMMUN Inledning Samhället präglas allt mer av mångfald, med människor från exempelvis olika

Läs mer

Verksamhetsplan 2009 för barn- och ungdomsnämnden

Verksamhetsplan 2009 för barn- och ungdomsnämnden Verksamhetsplan 2009 för barn- och ungdomsnämnden Inledning Kommunfullmäktige har beslutat om kommunledningsmål för planeringsperioden 2008-2011 i form av kommunövergripande mål som gäller för all verksamhet

Läs mer

Sjukfrånvaro och rehabilitering

Sjukfrånvaro och rehabilitering www.pwc.se Revisionsrapport Robert Bergman Sjukfrånvaro och rehabilitering Strömsunds kommun Innehållsförteckning 1. Sammanfattning och revisionell bedömning... 1 2. Inledning... 3 2.1. Bakgrund... 3 2.2.

Läs mer

Vision och mål för Åstorps kommun

Vision och mål för Åstorps kommun Vision och mål för Åstorps kommun Kommunens vision, fokusområden och mål med perspektiv på år 2020 Beslutat av Kommunfullmäktige 2012-10-29 Dnr 2012/171 Postadress: 265 80 Åstorp Gatuadress: Storgatan

Läs mer

Personal- 2014 ekonomisk redovisning. Åstorp - Söderåsstaden där människor och företag möts och växer. www.astorp.se

Personal- 2014 ekonomisk redovisning. Åstorp - Söderåsstaden där människor och företag möts och växer. www.astorp.se Personal- 2014 ekonomisk redovisning Åstorp - Söderåsstaden där människor och företag möts och växer www.astorp.se Summering 2014 Personalenheten Den medarbetarundersökning som gjordes 2013 visade på att

Läs mer

Jämställdhetsplan 2012 2014

Jämställdhetsplan 2012 2014 REGION GOTLAND Gymnasie och vuxenutbildningsförvaltningen Jämställdhetsplan 2012 2014 (Beslutad i GVN 2011 12 21) 1. Inledning Gymnasie och vuxenutbildningsförvaltningens jämställdhetsplan för 2012 till

Läs mer

Plan för jämställdhet och mångfald 2015-2017

Plan för jämställdhet och mångfald 2015-2017 Plan för jämställdhet och mångfald 2015-2017 Innehållsförteckning Inledning... 2 Mål och åtgärder 2015-2017... 4 Arbetsförhållanden...4 Underlätta förvärvsarbete och föräldraskap...5 Trakasserier och sexuella

Läs mer

Jämställdhetsplan Kalix kommun 2015-2017

Jämställdhetsplan Kalix kommun 2015-2017 Jämställdhetsplan Kalix kommun 2015-2017 Dokumentnamn Dokumenttyp Fastställd/upprättad Beslutsinstans Jämställdhetsplan 2015-20174 Plan 2015-02-23, 61 Kommunstyrelsen Dokumentansvarig/processägare Version

Läs mer

Mål och vision för Krokoms kommun

Mål och vision för Krokoms kommun Mål och vision för Krokoms kommun Juni 2012 VISION Krokoms kommun gör plats för växtkraft! LEDORD Naturlig Här är det enkelt att leva. Här finns trygghet och lugn, en bra grund för människor och företag

Läs mer

ÅRSREDOVISNING 2014. Kortversion KIL.SE

ÅRSREDOVISNING 2014. Kortversion KIL.SE ÅRSREDOVISNING 2014 Kortversion KIL.SE SÅ HÄR GICK DET FÖR KILS KOMMUN 2014 Så här använde vi skattepengarna Nämndernas resultat och verksamhet Vad händer 2015? VIKTIGA HÄNDELSER 2014 Sannerudsskolan

Läs mer

Kommunens kvalitet i korthet (KKiK) Resultaten 2010

Kommunens kvalitet i korthet (KKiK) Resultaten 2010 Kommunens kvalitet i korthet (KKiK) Resultaten 2010 Bakgrund till KKiK Fr om 2006 drivet projekt av Sveriges Kommuner och Landsting för att utveckla viktiga mått och mätetal, ur ett förtroendevald- / medborgarperspektiv

Läs mer

DOKUMENTNAMN GILTIGHETSPERIOD DOKUMENTTYP BESLUTAT/ANTAGET DOKUMENTÄGARE VERSION DOKUMENTANSVARIG REVIDERAT

DOKUMENTNAMN GILTIGHETSPERIOD DOKUMENTTYP BESLUTAT/ANTAGET DOKUMENTÄGARE VERSION DOKUMENTANSVARIG REVIDERAT Personalpolicy DOKUMENTNAMN Personalpolicy GILTIGHETSPERIOD Fr.o.m. 2014-06-16 DOKUMENTTYP Policy BESLUTAT/ANTAGET KF 2014-06-16 16 DOKUMENTÄGARE Pajala kommun VERSION 1.0 DOKUMENTANSVARIG Personal- och

Läs mer

En sammanfattning av årsredovisningen för 2014

En sammanfattning av årsredovisningen för 2014 Kortversion av Gislaveds kommuns årsredovisning 2014: En sammanfattning av årsredovisningen för 2014 Den kommunala verksamheten i Gislaved kostar 1443 miljoner kronor och utförs av 2530 medarbetare (vilket

Läs mer

Riktlinjer för hälsofrämjande arbete, arbetsmiljö och rehabilitering

Riktlinjer för hälsofrämjande arbete, arbetsmiljö och rehabilitering Riktlinjer för hälsofrämjande arbete, arbetsmiljö och rehabilitering Riktlinjer för hälsofrämjande arbete, arbetsmiljö och rehabilitering Med ett helhetsperspektiv på hållbar hälsa och goda arbetsmiljöer

Läs mer

Personalekonomisk. årsredovisning

Personalekonomisk. årsredovisning Personalekonomisk årsredovisning 2013 Samtliga bilder kommer från bildbyrån Smålandsbilder.se Innehåll INLEDNING ----------------------------------------------------------------------------------------------------------------4

Läs mer

Delårsrapport 31 augusti 2011

Delårsrapport 31 augusti 2011 Datum 29 september 2011 Till Revisionen Från Susanne Svensson Angående Granskning av delårsrapport 31 augusti 2011 1 Inledning 1.1 Syfte På uppdrag av de förtroendevalda revisorerna har vi översiktligt

Läs mer

GR-kommunernas personal 2009

GR-kommunernas personal 2009 GR-kommunernas personal 2009 Anställda (A) därav helt lediga (B) Sysselsatta (C=A-B) Sysselsättningrad (D) Antal årsarbeten (D*C) Ledningsarbete 910 30 880 98,0% 870 Sjuksköterska 1 490 100 1 390 87,3%

Läs mer

Jämställdhets- och mångfaldsplan 2015-1017

Jämställdhets- och mångfaldsplan 2015-1017 Handläggare: Lillemor Humlekil 1 (1) PAN 2015-02-03 P 9 TJÄNSTEUTLÅTANDE 2015-01-19 PaN A1412-00343-43 Jämställdhets- och mångfaldsplan 2015-1017 Ärendet I ärendet föreligger förvaltningens jämställdhets-

Läs mer

14. Personalredovisning 2014 Dnr 2015/298-025

14. Personalredovisning 2014 Dnr 2015/298-025 SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Kommunstyrelsen 18 (29) 2015-06-15 Ks 14. Personalredovisning 2014 Dnr 2015/298-025 Kommunstyrelsens förvaltning redovisar i skrivelse 2 juni 2015 en redovisning av kommunens personalsituation

Läs mer

som säger att Jämställdhet betyder att kvinnor och män har samma möjligheter, rättigheter och skyldigheter inom livets alla områden.

som säger att Jämställdhet betyder att kvinnor och män har samma möjligheter, rättigheter och skyldigheter inom livets alla områden. Förbundet Sveriges Arbetsterapeuter (FSA) har, som facklig organisation, en betydande roll i arbetet för att främja allas lika rättigheter och möjligheter i arbetslivet. I detta dokument tydliggör vi förbundets

Läs mer

RIKTLINJER FÖR OFFENTLIGT SKYDDAT ARBETE (OSA) I VÄSTERVIKS KOMMUN. Antagen av kommunstyrelsen 2011-10-03, 280 att gälla fr o m 2011-11-01

RIKTLINJER FÖR OFFENTLIGT SKYDDAT ARBETE (OSA) I VÄSTERVIKS KOMMUN. Antagen av kommunstyrelsen 2011-10-03, 280 att gälla fr o m 2011-11-01 VÄSTERVIKS KOMMUN FÖRFATTNINGSSAMLING RIKTLINJER FÖR OFFENTLIGT SKYDDAT ARBETE (OSA) I VÄSTERVIKS KOMMUN Antagen av kommunstyrelsen 2011-10-03, 280 att gälla fr o m 2011-11-01 Bakgrund OSA står för Offentligt

Läs mer

Jämställdhetsplan för Eslövs kommun 2010-2013. Under perioden 2010-2013 gäller följande:

Jämställdhetsplan för Eslövs kommun 2010-2013. Under perioden 2010-2013 gäller följande: Jämställdhetsplan för Eslövs kommun 2010-2013 Denna plan är ett stöd och ett verktyg för ökad jämställdhet. Planen är främst avsedd för arbetsledare och medarbetare i organisationen och den förtydligar

Läs mer

Målområden 2016-2017

Målområden 2016-2017 Målområden 2016-2017 Vision för Lessebo kommun Vi är en kommun med engagerade och stolta invånare och med ett kreativt näringsliv, en kommun och miljö som man vill bo, verka i och besöka. Vårt läge i en

Läs mer

Arbetsmiljöpolicy. Inledning

Arbetsmiljöpolicy. Inledning 2014-07-17 1(6) Antagen i kommunfullmäktige 83 2013-08-22 Ansvarig Personalenheten Inledning I det här dokumentet presenteras den kommunövergripande policyn samt en kortfattad presentation av de underliggande

Läs mer

Båstads kommuns. meda rbeta rund ersök ning 2010. en sammanfattning

Båstads kommuns. meda rbeta rund ersök ning 2010. en sammanfattning Båstads kommuns meda rbeta rund ersök ning 2010 en sammanfattning Varför en medarbetarundersökning? För andra året har Båstads kommun genomfört en medarbetarundersökning i syfte att kartlägga vad kommunens

Läs mer

Personalbokslut 2012

Personalbokslut 2012 Personalbokslut 2012 Personalbokslut 2012 Norrtälje Kommun sammanställer årligen ett personalbokslut som en del av kommunens redovisning. Avsikten med detta är att personalbokslutet ska ge en aktuell bild

Läs mer

Styrkort för förskolan Nyborgen, 2011

Styrkort för förskolan Nyborgen, 2011 SIG300, v2.0, 2010-02-26 1 (8) Styrkort för förskolan Nyborgen, 2011 Fastställt av biträdande rektor Ingrid Söderberg 2011-04-29 Perspektivmålen i styrkortet beslutades i kommunfullmäktige 2010-11-25.

Läs mer

Jämställdhets- och mångfaldsplan 2014-2016 för teknik- och fastighetsförvaltningen

Jämställdhets- och mångfaldsplan 2014-2016 för teknik- och fastighetsförvaltningen Jämställdhets- och mångfaldsplan 2014-2016 för teknik- och fastighetsförvaltningen Dnr TFN-2013-1773 Dpl 16 Bakgrund Syftet med jämställdhetsarbetet är att främja lika rättigheter och möjligheter oavsett

Läs mer

Revisionsrapport. Nerikes Brandkår. Granskning av årsredovisning 2013 2014-03-06. Anders Pålhed (1)

Revisionsrapport. Nerikes Brandkår. Granskning av årsredovisning 2013 2014-03-06. Anders Pålhed (1) Revisionsrapport Granskning av årsredovisning 2013 Nerikes Brandkår 2014-03-06 Anders Pålhed (1) 1. Sammanfattning... 3 2. Inledning... 5 3. Syfte... 5 3.1 Metod... 6 4. Granskning av årsredovisningen...

Läs mer

Strategi» Program Plan Policy Riktlinjer Regler. Borås Stads. Personalpolitiskt program. Personalpolitiskt program 1

Strategi» Program Plan Policy Riktlinjer Regler. Borås Stads. Personalpolitiskt program. Personalpolitiskt program 1 Strategi» Program Plan Policy Riktlinjer Regler Borås Stads Personalpolitiskt program Personalpolitiskt program 1 Borås Stads styrdokument» Aktiverande strategi avgörande vägval för att nå målen för Borås

Läs mer

Piteå ska år 2020 ha 43 000 invånare 3 3. Piteå har nolltolerans för ungdomsarbetslöshet 2 2

Piteå ska år 2020 ha 43 000 invånare 3 3. Piteå har nolltolerans för ungdomsarbetslöshet 2 2 NÄMNDEN FÖR ARBETSMARKNADSFRÅGOR OCH VUXENUTBILDNING Nämndens uppdrag Nämnden är kommunens arbetslöshetsnämnd har ansvaret för att nationella lokala mål förverkligas inom kommunens vuxenutbildning, arbetsmarknadsfrågor

Läs mer

Övergripande och nämndspecifika mål

Övergripande och nämndspecifika mål SOCIALFÖRVALTNINGEN VERKSAMHETSPLAN Stöd och boende 2014 Övergripande och nämndspecifika EKONOMI Kils kommun ska ha god ekonomisk hushållning. Detta åstadkommer vi genom att: det årliga överskottet är

Läs mer

VÄRMDÖ KOMMUN KLK/Personalenheten

VÄRMDÖ KOMMUN KLK/Personalenheten VÄRMDÖ KOMMUN KLK/Personalenheten Tjänsteskrivelse 2005-02-16 Dnr 05KS/0139 Handläggare: Jonas Rydberg Tel: 08/570 383 38 Kommunstyrelsen Jämställdhetspolicy respektive jämställdhetsplan 2005 vid Värmdö

Läs mer

Antagen av kommunfullmäktige 2006-11-14

Antagen av kommunfullmäktige 2006-11-14 PERSONALPOLICY VÄNERSBORGS KOMMUN Antagen av kommunfullmäktige 2006-11-14 VARFÖR EN PERSONALPOLICY? Kommunen är en stor arbetsgivare med verksamheter inom många viktiga områden. Våra anställda möter Vänersborgarna

Läs mer

Prologen kl. 18:00 Sluttid:19:45

Prologen kl. 18:00 Sluttid:19:45 MÖTESPROTOKOLL Mötesdatum Barn- o utbildningsnämndens au 2015-02-18 Plats och tid Beslutande ledamöter Prologen kl. 18:00 Sluttid:19:45 Lena Gerby (M), ordförande Göran Hellmalm (FP), vice ordförande Hanna

Läs mer

Översyn av chefsorganisation

Översyn av chefsorganisation PM 1 (5) Datum Diarienr/Dplankod 2011/295 Centrala förvaltningen Staben Åsa Nylander, Controller 0224 361 75 (även mobil) asa.nylander@heby.se Kommunstyrelsen Översyn av chefsorganisation Förslag till

Läs mer

BOKSLUT 2009 BARN- OCH UTBILDNINGSFÖRVALTNINGEN. torsdag, 2010 mars 18

BOKSLUT 2009 BARN- OCH UTBILDNINGSFÖRVALTNINGEN. torsdag, 2010 mars 18 BOKSLUT 2009 BARN- OCH UTBILDNINGSFÖRVALTNINGEN Organisation Resultat Måluppfyllelse Kompetensutveckling God ekonomisk hushållning Likvärdighet IUP med skriftliga omdömen Nätverk Inspektioner Go BOKSLUT

Läs mer

Minnesanteckningar för demokratiberedningen

Minnesanteckningar för demokratiberedningen Minnesanteckningar 1 (6) Datum: 2015-04-22 Grupp: Tid och plats: Deltagare: Frånvarande: Demokratiberedningen Sammanträdesrum Mäseln kommunhuset, kl. 13.00-14.45 Ordförande: Berit Martinsson 1:e vice ordförande

Läs mer

Plan för lika rättigheter & möjligheter 2012-2014

Plan för lika rättigheter & möjligheter 2012-2014 Arbetsförhållande Utveckling och lönefrågor Plan för lika rättigheter & möjligheter 2012-2014 Föräldraskap Rekrytering Trakasserier Antagen av kommunfullmäktige 80 2012-05-24 Ystads kommun ska tillämpa

Läs mer

JÄMSTÄLLDHETS OCH MÅNGFALDSPLAN FÖR KARLSTADS-HAMMARÖ GYMNASIENÄMNDS VERKSAMHETSOMRÅDE 2015-2016

JÄMSTÄLLDHETS OCH MÅNGFALDSPLAN FÖR KARLSTADS-HAMMARÖ GYMNASIENÄMNDS VERKSAMHETSOMRÅDE 2015-2016 Sid 1(6) JÄMSTÄLLDHETS OCH MÅNGFALDSPLAN FÖR KARLSTADS-HAMMARÖ GYMNASIENÄMNDS VERKSAMHETSOMRÅDE 2015-2016 För allas lika värde, rättigheter och möjligheter i jobbet Sid 2(6) 1 Inledning och bakgrund Jämställdhets-

Läs mer

Vansbro kommun. Årsredovisning 2014. Detta är en bilaga från Vansbro kommun

Vansbro kommun. Årsredovisning 2014. Detta är en bilaga från Vansbro kommun Vansbro kommun Årsredovisning 2014 Detta är en bilaga från Vansbro kommun De här sidorna är en sammanfattning av kommunens årsredovisning för 2014. Hur gick det med Vansbros ekonomi? Uppfyllde vi målen?

Läs mer

Personalpolitiskt Program

Personalpolitiskt Program Personalpolitiskt Program Landskrona kommuns personalpolitiska målsättning Kommunens personalpolitik är ett strategiskt medel för att kunna ge kommunens invånare omvårdnad, utbildning och övrig samhällsservice

Läs mer

Handlingsplan för jämställdhet och mångfald 2013-2014

Handlingsplan för jämställdhet och mångfald 2013-2014 Handlingsplan för jämställdhet och mångfald 2013-2014 Antagen av Kommunstyrelsen 2013-09-04, KS/2013:377 Innehållsförteckning Inledning... 3 Diskrimineringsgrunderna... 3 Mål och aktiva åtgärder... 3 Arbetsförhållanden...

Läs mer

MÅNGFALDSOCH JÄMSTÄLLDHETSPLAN FÖR SIGTUNA KOMMUN PLANEN AVSER 2012 2015. 2012-05-10 Arbetsgivardelegationen. Dnr 2012:128

MÅNGFALDSOCH JÄMSTÄLLDHETSPLAN FÖR SIGTUNA KOMMUN PLANEN AVSER 2012 2015. 2012-05-10 Arbetsgivardelegationen. Dnr 2012:128 MÅNGFALDSOCH JÄMSTÄLLDHETSPLAN FÖR SIGTUNA KOMMUN PLANEN AVSER 2012 2015 Dnr 2012:128 2012-05-10 Arbetsgivardelegationen 2 Förord Kommunens mångfalds- och jämställdhetsplan 2012 2015 beskriver inriktningen

Läs mer

10 ordinarie ledamöter jämte 5 tjänstgörande ersättare samt 3 icke tjänstgörande ersättare enligt bifogad närvarolista.

10 ordinarie ledamöter jämte 5 tjänstgörande ersättare samt 3 icke tjänstgörande ersättare enligt bifogad närvarolista. Kommunstyrelsen 2011-05-10 95 Plats och tid Hjernet, 2011-05-10 kl 13.00-14.55 Beslutande 10 ordinarie ledamöter jämte 5 tjänstgörande ersättare samt 3 icke tjänstgörande ersättare enligt bifogad närvarolista.

Läs mer

Program för ett integrerat samhälle

Program för ett integrerat samhälle Strategi» Program Plan Policy Riktlinjer Regler Borås Stads Program för ett integrerat samhälle Integrerat samhälle 1 Borås Stads styrdokument» Aktiverande strategi avgörande vägval för att nå målen för

Läs mer

FÖRSKOLAN LINDEN. Trygghetsplan. Årlig plan mot diskriminering och kränkande behandling

FÖRSKOLAN LINDEN. Trygghetsplan. Årlig plan mot diskriminering och kränkande behandling FÖRSKOLAN LINDEN Trygghetsplan Årlig plan mot diskriminering och kränkande behandling Läsåret 2015-2016 INNEHÅLL Innehåll... 2 1. Inledning... 4 2. Styrdokument... 4 2.1 Diskrimineringslagen... 4 2.2 Skollagen

Läs mer

Förskolan Bergsätters plan mot diskriminering och kränkande behandling

Förskolan Bergsätters plan mot diskriminering och kränkande behandling Förskolan Bergsätters plan mot diskriminering och kränkande behandling Verksamhetsformer som omfattas av planen Förskola 1-5 år Läsår 2015/16 1/7 Grunduppgifter Verksamhetsformer som omfattas av planen

Läs mer

8. Personalredovisning 2013 Dnr 2014/347-025

8. Personalredovisning 2013 Dnr 2014/347-025 SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Kommunstyrelsen 13 (32) 2014-06-16 Ks 8. Personalredovisning 2013 Dnr 2014/347-025 Kommunstyrelsens förvaltning redovisar i skrivelse 4 juni 2014 en redovisning av kommunens personalsituation

Läs mer

STÖD OCH OMSORG HANINGE I SIFFROR * Siffrorna gäller december 2012 till november 2013.

STÖD OCH OMSORG HANINGE I SIFFROR * Siffrorna gäller december 2012 till november 2013. HANINGE I SIFFROR VISSTE DU DET HÄR OM HANINGE? De vanligaste tilltalsnamnen i Haninge är Mikael och Anna, och det vanligaste efternamnet är Andersson. De vanligaste namnen bland nyfödda Haningebor är

Läs mer

2015-04-14 Hylte kommun

2015-04-14 Hylte kommun Antal kommuner i KKiK 250 214 222 230 200 190 150 127 158 KKiK utvecklas 100 tillsammans med en KSOgrupp 50 43 63 68 0 0 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2015 Syftet med Kommunens Kvalitet i Korthet

Läs mer

Personalpolicy 2012-2015

Personalpolicy 2012-2015 2012-01-02 Personalpolicy 2012-2015 Den här policyn är för dig som arbetar i Järfälla kommun. Omvärlden förändras ständigt och vi måste vara beredda att ifrågasätta, förnya och utveckla våra verksamheter

Läs mer

Personalpolitiskt program 2009

Personalpolitiskt program 2009 Personalpolitiskt program 2009 Antaget av kommunfullmäktige 2009-02-25 8 2 PERSONALPOLITISKT PROGRAM I VÅRGÅRDA KOMMUN Vårgårda kommuns personalpolitiska program är ett övergripande idé- och styrdokument

Läs mer

Full sysselsättning i Stockholmsregionen. Den otrygga flexibiliteten Författare: Emil Johansson, utredare LO-distriktet i Stockholms län.

Full sysselsättning i Stockholmsregionen. Den otrygga flexibiliteten Författare: Emil Johansson, utredare LO-distriktet i Stockholms län. Full sysselsättning i Stockholmsregionen Den otrygga flexibiliteten Författare: Emil Johansson, utredare LO-distriktet i Stockholms län. Full sysselsättning i Stockholmsregionen För LO är full sysselsättning

Läs mer

Jämställdhets- och mångfaldsplan 2013-2016

Jämställdhets- och mångfaldsplan 2013-2016 ) Datum Sida 2013-11-05 1 (10) Jämställdhets- och mångfaldsplan 2013-2016 Antagen av kommunfullmäktige 2013-10-28, 95 Balansacertifierad 2013-10-18 Postadress Besöksadress Telefon Internet och fax Giro

Läs mer

Kommunal Norrbotten Sektion 12 12: an

Kommunal Norrbotten Sektion 12 12: an Kommunal Norrbotten Sektion 12 12: an 2009-04-28 Ordförande Hej alla Kommunalare! Sedan senaste infobladet har vi haft årsmöte den nya styrelsen konstituerat sig och det innebär en del förändringar. Jan

Läs mer

Kompetensförsörjning och generationsskiften

Kompetensförsörjning och generationsskiften Revisionsrapport Kompetensförsörjning och generationsskiften Piteå kommun Datum Helena Lundberg, Certifierad kommunal revisor 2009-09-03 Helena Lundberg, uppdragsansvarig Innehållsförteckning 1 Sammanfattning...4

Läs mer

kvalitet God service och nöjda kunder Resultat på minst 2% Anvar Mod Fantasi Positiv befolkningsutveckling God folkhälsa Valfrihet för medborgarna

kvalitet God service och nöjda kunder Resultat på minst 2% Anvar Mod Fantasi Positiv befolkningsutveckling God folkhälsa Valfrihet för medborgarna Anvar Mod Fantasi Dnr 2/2013.041 Id 2014. 21398 Nämndsplan Socialnämnden Verksamhetsbeskrivning Socialnämnden ansvarar för verksamhet enligt: socialtjänstlagen (SoL) lagen om stöd och service till vissa

Läs mer

Konkretisering av de övergripande målen med tillhörande indikatorer

Konkretisering av de övergripande målen med tillhörande indikatorer Konkretisering av de övergripande målen med tillhörande indikatorer Samhällstjänster av högsta kvalitet Det är människorna i Hudiksvalls kommun som är i fokus för de samhällstjänster som kommunen erbjuder.

Läs mer

Barn- och utbildningsnämndens behov och prioriteringar 2016

Barn- och utbildningsnämndens behov och prioriteringar 2016 Barn- och utbildningsnämnden 2015-04-07 1 (5) Barn- och utbildningsförvaltningen Rev. 2015-04-13 BUN/2015:156 Ledningsgruppen Åsa Lundkvist Barn- och utbildningsnämnden Barn- och utbildningsnämndens behov

Läs mer

Kommunala pensionärsrådets möte 2015-02-24

Kommunala pensionärsrådets möte 2015-02-24 VÄSTERVIKS KOMMUN Socialförvaltningen Box 22 593 21 Västervik Mötesanteckningar Kommunala pensionärsrådets möte 2015-02-24 Tjustsalen, kl. 09.00-11.45 Ledamöter: Angelica Katsanidou, SN, ordf. Ingela Svensson,

Läs mer

Revisionsberättelse för år 2013

Revisionsberättelse för år 2013 Till Kommunfullmäktige Revisionsberättelse för år 2013 Vi av fullmäktige utsedda revisorer har granskat den verksamhet som bedrivits i styrelse, utskott, beredningar och nämnder och genom utsedda lekmannarevisorer

Läs mer

Granskning av årsredovisning 2012

Granskning av årsredovisning 2012 www.pwc.se Caroline Liljebjörn 6 maj 2013 Granskning av årsredovisning 2012 Räddningstjänstförbundet Emmaboda- Torsås Innehållsförteckning 1. Sammanfattning... 1 2. Inledning... 2 2.1. Bakgrund... 2 2.2.

Läs mer

Personlig assistans Umeå kommun. Information till dig som valt Umeå kommun som anordnare av din personliga assistans.

Personlig assistans Umeå kommun. Information till dig som valt Umeå kommun som anordnare av din personliga assistans. Personlig assistans Umeå kommun Information till dig som valt Umeå kommun som anordnare av din personliga assistans. Personlig assistans för vuxna Vår vision är att gemensamt skapa det bästa och självklara

Läs mer

Plan för etnisk mångfald 2007 2009

Plan för etnisk mångfald 2007 2009 BILAGA 20 Plan för etnisk mångfald 2007 2009 Vårdtagarperspektiv Personalperspektiv Äldrenämnden 2007-10-31 2 Innehållsförteckning Bakgrund 3 Vidtagna åtgärder enligt tidigare handlingsplaner 4 Nuläget

Läs mer

Riktlinjer för uppföljning. Motala kommun

Riktlinjer för uppföljning. Motala kommun Riktlinjer för uppföljning Motala kommun Beslutsinstans: Kommunfullmäktige Diarienummer: 11/KS 0157 Datum: 2011-08-22 Paragraf: KF 111 Reviderande instans: Diarienummer: Datum: Paragraf: Gäller från: 2011-09-01

Läs mer

Månadsuppföljning. April 2012

Månadsuppföljning. April 2012 A Månadsuppföljning April 2012 2 Månadsuppföljning 1 januari 30 april 2012 Skatteunderlagsprognosen per april pekar mot ett överskott om ca 3,2 mkr för skatteintäkterna. Det är slutavräkningarna både för

Läs mer

Kommunens kvalitet i korthet

Kommunens kvalitet i korthet Kommunens kvalitet i korthet Kommunens Kvalitet i Korthet är ett verktyg för att ta fram information som ger en god kunskap om kommunens kvalitet i förhållande till sig själv över tid och i jämförelse

Läs mer

Arbetsmiljö- policy för Hofors kommun

Arbetsmiljö- policy för Hofors kommun Arbetsmiljö- policy för Hofors kommun Reviderad och fastställd av kommunstyrelsen 2009-04-14 Reviderad och fastställd av kommunfullmäktige 2009-05-18 1 Innehållsförteckning I. Varför ska vi ha en arbetsmiljöpolicy?

Läs mer

Kollektivavtal om samverkan för Valdemarsviks kommun

Kollektivavtal om samverkan för Valdemarsviks kommun Bilaga 3 Kollektivavtal om samverkan för Valdemarsviks kommun Inledning Parterna sluter detta avtal med stöd av FAS 05 (Förnyelse-Arbetsmiljö-Samverkan i kommuner, landsting och regioner). Parternas syfte

Läs mer

Övergripande och nämndspecifika mål

Övergripande och nämndspecifika mål SOCIALFÖRVALTNINGEN VERKSAMHETSPLAN Stöd och sysselsättning 2014 Övergripande och nämndspecifika EKONOMI Kils kommun ska ha god ekonomisk hushållning. Detta åstadkommer vi genom att: det årliga överskottet

Läs mer

Personalpolicy för Sollentuna kommun. www.sollentuna.se

Personalpolicy för Sollentuna kommun. www.sollentuna.se Personalpolicy för Sollentuna kommun www.sollentuna.se Vårt gemensamma uppdrag Sollentuna kommun växer och utvecklas. De som bor i vår kommun vill bygga bostäder, resa, idrotta, handla, låna böcker, cykla

Läs mer

Policy för likabehandling

Policy för likabehandling Innehållsförteckning Innehållsförteckning... 2 Omfattning och ansvar... 3 0.1. Omfattning... 3 0.2. Ansvar... 3 0.2.1. Samverkan... 3 0.2.2. Centralt och lokalt ansvar... 3 0.2.3. Chefen/arbetsledaren...

Läs mer