Akademiskt skrivande - Tips och råd om att skriva akademiska texter

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Akademiskt skrivande - Tips och råd om att skriva akademiska texter"

Transkript

1 Akademiskt skrivande - Tips och råd om att skriva akademiska texter VT 2011

2 I detta kompendium ges tips och rekommendationer på vad som kännetecknar akademiskt skrivande, vad olika texter bör innehålla och hur dessa kan läggas upp. Här ges både allmänna tips, exempelvis beträffande språk, och mer specifika, när det gäller olika referenssystem. Det bör dock noteras att det finns fler möjligheter och alternativ än de som tas upp här. Många grundläggande principer är dock gemensamma oavsett vilket ämnesområde, ansats eller referenssystem det gäller. Former för akademiskt skrivande: Promemorior (PM) Essäer Referat Recensioner Hemuppgifter Salskrivningar Litteratur- och forskningsöversikter Vetenskapliga tidskriftsartiklar Rapporter och uppsatser En promemoria (eller ett PM) innebär vanligtvis en minneslista, inlaga eller ett utlåtande. Inom den akademiska miljön används PM ofta inför uppsats- och rapportskrivande. Syftet kan exempelvis vara att sammanfatta hur en undersökning är tänkt att vara upplagd. PM är ofta kortfattat formulerade eller skrivna i punktform. En essä består av en sammanhållen text och koncentreras oftast kring en central fråga, eller ett specifikt fenomen, som diskuteras och analyseras. Essäer kan vara av mycket olika omfattning, från en sida till c:a sidor. Vanligtvis refereras källor och litteratur på samma sätt som i längre rapporter och uppsatser (se nedan). Kortare essäer är inte strukturerade med rubriker för varje enskilt stycke utan består ofta av en relativt sammanhållen text. 1

3 I ett referat återges innehållet i en eller flera texter (t.ex. vetenskapliga artiklar eller böcker). Vanligtvis avstår författaren från att ge egna tolkningar eller analyser utan begränsar sig till att sammanfatta centrala teorier, resultat eller implikationer i den aktuella texten. Syftet med detta kan både vara att sammanfatta viktiga resultat för en vidare publik, eller att visa att man har förstått texten i fråga. Omfattningen av ett referat kan variera mycket, både beroende på syftet och karaktären på texten som refereras. Om referatet endast gäller en text krävs sällan något referenssystem. Vid direkta citat skall dock sidhänvisning ske. En viktig skillnad mellan referat och recensioner är att de sistnämnda innebär att författaren bidrar med egna tolkningar och analyser av såväl texten som helhet och av enskilda teorier och resultat. Författaren tar exempelvis ställning till om argumentationen är logisk, om undersökningen har skett på ett godtagbart sätt och om resultat presenteras och tolkas rimligt. I likhet med referat krävs sällan något referenssystem i recensioner. Men även i denna form av text bör sidhänvisning ske vid direkta citat. Exempel på bra recensioner finns i tidskrifterna Sociologisk Forskning eller Contemporary Sociology. Salskrivning är en vanlig examinationsform som används för att kontrollera kunskaper inom ett visst område. Tentor kännetecknas av relativt korta och precisa frågor och svar. Ibland förväntas dock mer uttömmande och genomdiskuterade svar, vilka då påminner om hemuppgifter eller kortare essäer. Detta anges i regel i sådana fall. Hemuppgifter är en annan vanlig examinationsform. I kontrast till salskrivningar förväntas dessa texter vara mer genomarbetade och sammanhållna. Detta kan exempelvis innebära att någon form av diskussion, jämförelse eller analys genomförs. Det räcker med andra ord sällan att enbart redogöra för fakta eller att sammanfatta resultat i punktform. Det finns olika typer av litteratur- och forskningsöversikter. Somliga syftar till att besvara frågor som Vad finns skrivet inom området? eller Vad har man kommit fram till inom forskningen?. Denna form av översikter eftersträvar ofta att täcka in allt som finns skrivet inom ett visst område. Andra forskningsöversikter har till syfte att sammanfatta och integrera tidigare forskning. Målsättningen med detta är ofta att vidareutveckla befintliga teorier eller att söka praktiska tillämpningar. Ytterligare en vanlig form av forskningsöversikter syftar till att kritiskt granska tidigare forskning. Litteratur- och forskningsöversikter har ofta liknande 2

4 uppläggning som rapporter och uppsatser (se nedan). Kraven på käll- och litteraturhänvisningar är vanligtvis desamma som vid uppsats- och rapportskrivande. Exempel på bra litteratur- och forskningsöversikter finns i American Sociological Review. Vetenskapliga tidskriftsartiklar genomgår vanligtvis en sträng granskningsprocess, både beträffande vetenskapligt innehåll och framställning, av en redaktionskommitté eller särskilt utsedda referees. Referenssystem och uppläggning varierar mellan olika tidskrifter (vanligtvis anges riktlinjer för detta i tidskriften). Att få en artikel publicerad i en internationell vetenskaplig tidskrift betraktas av de flesta forskare som en stor akademisk merit. Ofta krävs både nya forskningsrön och originalitet för att lyckas med detta. Bland de tidskrifter som publicerar sociologiska artiklar kan nämnas Sociologisk Forskning (på svenska) och Acta Sociologica och American Journal of Sociology (på engelska). Det finns många olika typer av rapporter och uppsatser, alltifrån enklare laborations- och fältövningsrapporter till mer omfattande specialarbeten, terminsrapporter och examensarbeten. Ibland är syftet främst att visa vilka färdigheter eller kunskaper som har tillägnats inom ett visst område. I andra fall är motivet mer ambitiöst, exempelvis genom att syfta till att bidra till ökade kunskaper. När det gäller akademiska uppsatser och rapporter finns en rad etablerade normer, både beträffande uppläggning och referenssystem (se nedan). Dessa normer finns främst till för att befrämja läsbarheten och för att det skall vara möjligt för en utomstående att identifiera källor, tillvägagångssätt mm. Omfattningen kan variera mycket, både när det gäller uppsatser och rapporter. En normal uppsats i sociologi omfattar c:a sidor (på grundkurs och fortsättningskurs) alltmedan c-uppsatser och examensarbeten vanligtvis omfattar c:a sidor. Utöver detta kan ibland bilagor tillkomma. Dokument är ett samlingsbegrepp för medium som innehåller någon form av information. Ett dokument behöver inte vara i skriven form utan kan utgöras av film, fotografier, disketter, cd-skivor, ljudfiler och kassettband. 3

5 Innehåll och disposition Vetenskapliga uppsatser och rapporter är ofta upplagda kring tre olika delar: Problem/frågor Teori/Metod Resultat Kvantitativa undersökningar presenteras ofta på följande sätt: Abstract Introduktion Teori/Metod Resultat Diskussion Referenser Appendix Kvalitativa undersökningar kan mycket väl presenteras enligt samma modell. Ett alternativ är dock följande: Undersökningens syfte, motiv eller problem Teoretisk anknytning/använd metod Erhållen information Utvärdering av informationen Sammanfattning och diskussion Källor/referenser Appendix Abstract är det engelska ordet för sammandrag eller sammanfattning. Abstracten bör sammanfatta rapporten eller uppsatsens innehåll, vanligtvis beträffande syfte/problem, metod och resultat. Abstracts skrivs vanligtvis i imperfekt tempus och som löpande text (utan rubriker eller styckeindelningar). Omfattningen är c:a ½-1 sida. Abstracten placeras vanligtvis först i en uppsats eller rapport. 4

6 I introduktionen introduceras läsaren i det aktuella området samt ges en bakgrund till de valda frågorna/problemen. Introduktionen kan struktureras kring följande punkter: Det här tänker jag/vi göra (ange syfte, fråga eller problem). Det här är redan gjort (redogör kortfattat för tidigare forskning). Så här är det jag/vi tänker göra knutet till det som tidigare är gjort/ogjort. Tillkommer ev. centrala definitioner för det kommande arbetet, samt en teoretisk idé om varför studiens frågeställning är forskningsmässigt intressant. I metodavsnittet bör exempelvis följande framgå: Tillvägagångssätt för undersökningen. Urval (t.ex. av intervjupersoner eller textmaterial). Databehandling/analys (t.ex. statistiska tekniker, antaganden eller kodningsförfarande). Metodavsnittet finns både till för replikation (d.v.s. upprepning av undersökningen under identiska omständigheter) och evaluering (d.v.s. bedömning av undersökningens brister och förtjänster). Under rubriken resultat presenteras undersökningens centrala fynd i sammanfattad form. Här tas endast upp sådant som har direkt anknytning för undersökningens syfte, problem eller frågeställning. Utvidgningar och sidospår bör undvikas. Då samhällsvetenskapliga undersökningar, oavsett om de utförs med kvalitativa eller kvantitativa metoder, ofta genererar stora datamassor är det viktigt att presentera resultat på tydligt och ekonomiskt sätt, utan att förlora viktig information. När det gäller statistiska material kan tabeller och figurer vara till stor hjälp. Vanligtvis presenteras analyser och slutsatser i diskussionen. Diskussionen inleds ofta med en återknytning till undersökningens syfte, problem eller frågeställning. Andra återkommande inslag är jämförelser med tidigare forskning och ev. praktiska implikationer. En regel är att man inte bör upprepa det som tidigare har sagts under rubriken resultat. Till skillnad mot tidigare avsnitt finns det relativt stort utrymme för författarens egna tolkningar och 5

7 reflektioner i diskussionen. Denna frihet bör dock inte överutnyttjas, och de bör vara teorianknutna! I vissa fall kan det vara lämpligt att slå ihop resultat och diskussion. Detta gäller exempelvis om en mängd frågor kommer att redovisas. Om detta sker kan man istället ha en kortare och mer generellt sammanfattande diskussion på slutet. Alla dokument som citeras eller refereras i en rapport eller uppsats måste finnas med i referenslistan eller källförteckningen. Det finns vedertagna regler för hur dessa bör ordnas (se nedan). Appendix är en synonym för bilaga. Denna/dessa kan omfatta sådant som frågeformulär, enkäter och omfattande materialredovisningar. Appendix bör ha rubrik samt numreras om det förekommer flera. Den/dessa placeras sist i rapporten eller uppsatsen. En liten checklista: Vilket är syftet, motivet eller problemet? Håller du dig till detta? Undvik i möjligaste mån sidospår och utvikningar. Vilken är uppdragsgivaren och målgruppen? Anpassa stil och uppläggning till dessa förutsättningar. Är framställningen logisk och lättillgänglig? Är tolkningar och slutsatser rimliga utifrån presenterade resultat? Är det möjligt för en utomstående att förstå hur undersökningen är genomförd? Anges källor och referenser korrekt? Besvaras frågeställningar, uppnås syftet? Framgår detta på ett tydligt sätt? Är rapporten övertygande och engagerande? Språkliga rekommendationer Använd skriftspråk och fullständig meningsbyggnad. Undvik talspråk (t.ex. dom och mej ), slanguttryck och ej vedertagna förkortningar. Eftersträva logisk struktur och språklig precision. 6

8 Tempus Vanligtvis skrivs rapporter, uppsatser och essäer i presens och/eller imperfekt. I abstract, inledning och metodavsnitt används ofta imperfekt, då dessa avsnitt syftar på sådant som redan har skett; I denna undersökning har vi visat att I resultat- och diskussionsavsnitt är det dock vanligt att använda presens; I intervjuerna finner vi exempel på Denna tempus är ofta mer läsvänligt och förstärker känslan av dialog mellan författare och läsare. Pronomen Det finns olika traditioner beträffande användandet av pronomen inom akademiskt skrivande. Många föredrar formuleringar i tredje person och passiv form; Det utfördes ett slumpmässigt urval på den aktuella populationen. Men det är inte fel att använda formuleringar i första person (jag/vi); När jag hade genomfört provintervjuerna gjorde jag en omarbetning av intervjuguiden. Referenssystem Inom akademiskt skrivande används i huvudsak två olika system för att ange referenser i löpande text. Det första, som dominerar inom de flesta natur- och samhällsvetenskapliga ämnen, går under benämningen Harvard- eller parentessystemet. Det andra systemet, som främst dominerar inom humanistiska ämnen, benämns ofta som not- eller fotnotssystemet. Harvard- eller parentessystem? Man kan använda antingen Harvard- eller parentessystemet. Systemen får dock inte sammanblandas utan man måste konsekvent använda antingen det ena eller andra. Inom parentessystemet anges referenser i löpande text. Huvudprincipen är parentes med efternamn, komma, årtal. Det finns dock en viss variation, som även kan kombineras i samma text: I en studie av frivilligorganisationer (Olsson, 1999) Olsson (1999) visade År 1999 publicerade Olsson en studie av frivilligorganisationer 7

9 Om ett längre stycke behandlar samma referens är det inte nödvändigt att ange publiceringsår efter det första tillfället: Olsson fann också stora likheter med Samma principer används om det är flera författare: Ahrne och Roman (1997) visade att I tidigare studier (Ahrne & Roman, 1997) har det visats Om flera referenser anges vid samma tillfälle ordnas dessa efter bokstavsordning. Referenserna åtskiljs lämpligtvis med hjälp av semikolon: I några nyligen utgivna verk (Hammer, 1999; Wikström 1998) Citat (som givetvis får inte avvika från originalet) skall sidhänvisas. Kortare citat kan anges i löpande text; Religion är mänskliga konstruktioner och rör sig inom ett stort men trots allt begränsat spektrum (Hammer, 1997, s. 98). Observera att punkt sätts efter parentesen. Längre citat återges lämpligen i fristående stycken. I det senare fallet används ofta mindre typsnitt och/eller radavstånd. Religion är mänskliga konstruktioner och rör sig inom ett stort men trots allt begränsat spektrum. Varje religion är en unik sammansättning, men byggstenarna går ofta att känna igen. (Hammer, 1999, s. 98) Samtliga dokument som har refererats i texten skall återfinnas i referenslistan eller källförteckningen. En huvudregel är att ange dokument i alfabetisk ordning, utifrån efternamn. Om källan saknar personlig utgivare anges titel eller annan utgivare (t.ex. myndighet). Exempel på vanliga referenser: En författare, bok: Efternamn, Förnamnsinitial. (År). Titel. Förlagsort: Förlag. Flera författare, bok: Efternamn, Förnamnsinitial, Efternamn, Förnamnsinitial. (År). Titel. Förlagsort: Förlag. En författare, artikel: Efternamn, Förnamnsinitial. (År). Rubrik, Tidskrift, Volymnummer, sidangivelse. 8

10 Flera författare, artikel: Efternamn, Förnamnsinitial, Efternamn, Förnamnsinitial. (År). Rubrik, Tidskrift, Volymnummer, sidangivelse. Exempel på en författare, bok: Hammer, O. (1999). Profeter mot strömmen essäer om mystiker, medier och magiker i modern tid. Stockholm: Wahlström & Widstrand. Not- eller fotnotssystemet? Noter placeras vanligtvis längst ner på sidan (i foten) och numreras löpande. Om ett dokument innehåller flera kapitel kan ny numrering inledas i varje kapitel. Noter kan också placeras i slutet av dokumentet, något som flera internationella tidskrifter kräver. Detta förfaringssätt minskar dock läsbarheten något. I löpande text placeras noten vanligtvis upphöjd och i mindre teckensnitt. Noten bör placeras efter avslutad mening. Vid särskilda begrepp eller uppgifter kan det dock vara lämpligt att ange noten i meningen. Det viktigaste är att du är konsekvent och bestämmer dig för vilket system du vill använda. Ibland kan det vara praktiskt att använda sig av etablerade förkortningar. Detta för att undvika onödiga upprepningar av långa referenser. Några exempel: passim = återkommer på spridda ställen i arbetet a.a. = tidigare anfört arbete op.cit. = (opere citare) tidigare anfört arbete ibid. = (ibidem) på samma ställe, i samma verk (som föregående referens) dens. = densamma, samma författare som i föregående referens idem. = densamma m.fl. = med flera (om det är fler än tre författare) et al. = (et alia) med flera (engelsk motsvarighet till det svenska m.fl.) u.å. = publikation utan angivet årtal för publicering Källförteckning Backman, J. (1998). Uppsatser och rapporter. Lund: Studentlitteratur. Larsson, H A. (1992). Att lyckas med seminarieuppsatsen. Lund: Dialogo. Wallgren, A., Wallgren, B., Persson, R., Jorner, U., & Haaland, J-A. (1994). Statistikens bilder att skapa diagram. Örebro: SCB. 9

11 Momentansvarig Thomas Florén, Doktor i sociologi Rum: B848 Telefonnummer: Mottagningstid: Onsdagar (under den pågående delkursen, därefter enligt överenskommelse) E-post: Thomas.floren@sociology.su.se 10

Akademiskt skrivande - Tips och råd om att skriva akademiska texter

Akademiskt skrivande - Tips och råd om att skriva akademiska texter Akademiskt skrivande - Tips och råd om att skriva akademiska texter VT 2012 I detta kompendium ges tips och rekommendationer på vad som kännetecknar akademiskt skrivande, vad olika texter bör innehålla

Läs mer

Sociologi I, Introduktion, 3hp, GN vt09. Akademiskt skrivande. Föreläsningskompendium

Sociologi I, Introduktion, 3hp, GN vt09. Akademiskt skrivande. Föreläsningskompendium Akademiskt skrivande Föreläsningskompendium VT 2009 I detta föreläsningskompendium ges tips och rekommendationer på vad som kännetecknar akademiskt skrivande, vad olika texter bör innehålla och hur dessa

Läs mer

Att skriva en ekonomisk, humanistisk eller samhällsvetenskaplig rapport

Att skriva en ekonomisk, humanistisk eller samhällsvetenskaplig rapport Att skriva en ekonomisk, humanistisk eller samhällsvetenskaplig rapport Eventuell underrubrik Förnamn Efternamn Klass Skola Kurs/ämnen Termin Handledare Abstract/Sammanfattning Du skall skriva en kort

Läs mer

Att skriva en ekonomisk, humanistisk eller samhällsvetenskaplig rapport

Att skriva en ekonomisk, humanistisk eller samhällsvetenskaplig rapport Att skriva en ekonomisk, humanistisk eller samhällsvetenskaplig rapport Eventuell underrubrik Förnamn Efternamn Klass Skola Kurs/ämnen Termin & årtal Handledare: namn Abstract/Sammanfattning Du skall skriva

Läs mer

Att skriva en vetenskaplig rapport

Att skriva en vetenskaplig rapport Birgittaskolan Att skriva en vetenskaplig rapport Eventuell underrubrik Förnamn Efternamn Klass Skola Kurs/ämnen Termin Handledare Abstract/Sammanfattning Du skall skriva en kort sammanfattning som är

Läs mer

Projektarbetet 100p L I T E O M I N T E R V J U E R L I T E O M S K R I V A N D E T A V A R B E T E T S A M T L I T E F O R M A L I A

Projektarbetet 100p L I T E O M I N T E R V J U E R L I T E O M S K R I V A N D E T A V A R B E T E T S A M T L I T E F O R M A L I A Projektarbetet 100p 1 L I T E O M I N T E R V J U E R L I T E O M S K R I V A N D E T A V A R B E T E T S A M T L I T E F O R M A L I A Metoder Intervju Power Point Innehåll En vetenskaplig rapport Struktur,

Läs mer

Att skriva en vetenskaplig rapport

Att skriva en vetenskaplig rapport Att skriva en vetenskaplig rapport Eventuell underrubrik Förnamn Efternamn Klass Skola Kurs/ämnen Termin Handledare Abstract/Sammanfattning Du skall skriva en kort sammanfattning som är en koncentrerad

Läs mer

EXAMENSARBETE för Nationell montessoriexamen

EXAMENSARBETE för Nationell montessoriexamen EXAMENSARBETE för Nationell montessoriexamen Examensarbetet ska anknyta till montessoripedagogiken och omfatta en enkel vetenskaplig undersökning (ex litteraturstudie, intervju, observation eller enkät),

Läs mer

GYMNASIEARBETET - ATT SKRIVA VETENSKAPLIGT

GYMNASIEARBETET - ATT SKRIVA VETENSKAPLIGT GYMNASIEARBETET - ATT SKRIVA VETENSKAPLIGT Ditt gymnasiearbete ska bygga kring den frågeställning du kommit fram till i slutet av vårterminen i årskurs 2 och du ska i ditt arbete besvara din frågeställning

Läs mer

Anvisningar till rapporter i psykologi på B-nivå

Anvisningar till rapporter i psykologi på B-nivå Anvisningar till rapporter i psykologi på B-nivå En rapport i psykologi är det enklaste formatet för att rapportera en vetenskaplig undersökning inom psykologins forskningsfält. Något som kännetecknar

Läs mer

Hur skriver man en vetenskaplig uppsats?

Hur skriver man en vetenskaplig uppsats? Kullagymnasiet Projektarbete PA1201 Höganäs 2005-01-19 Hur skriver man en vetenskaplig uppsats? Anna Svensson, Sp3A Handledare: Erik Eriksson Innehållsförteckning 1. Inledning sid. 1 - Bakgrund - Syfte

Läs mer

Anvisningar för skriftlig rapport av fältstudien Hälsans villkor i HEL-kursen

Anvisningar för skriftlig rapport av fältstudien Hälsans villkor i HEL-kursen Anvisningar för skriftlig rapport av fältstudien Hälsans villkor i HEL-kursen Kursen Hälsa, Etik och Lärande 1-8p, T1, Vt 2006 Hälsouniversitetet i Linköping 0 Fältstudien om hälsans villkor i ett avgränsat

Läs mer

PM P R O M E M O R I A

PM P R O M E M O R I A PM P R O M E M O R I A PM är en kortform av det latinska pro memoria som betyder för minnet. Disposition Hur du strukturerar texten i ditt PM (1) Rubrik Om utrymme ges för att själv välja rubrik: Välj

Läs mer

Sotenäs Kompetenscentrum Titel på arbetet (Mall för vetenskaplig rapport)

Sotenäs Kompetenscentrum Titel på arbetet (Mall för vetenskaplig rapport) Titel på arbetet (Mall för vetenskaplig rapport) Försättsblad Försättsbladet ska motsvara framsidan på en vetenskaplig uppsats eller ett bokomslag. Många gånger har de olika lärosätena (högskolan och universitet)

Läs mer

UTBILDNING & ARBETE Uppsatsskrivandets ABC

UTBILDNING & ARBETE Uppsatsskrivandets ABC UTBILDNING & ARBETE Uppsatsskrivandets ABC Borgarskolan Polhemsskolan Vasaskolan 1 Innehåll Abstract... 1 Analys... 1 Argument... 1 Bilagor... 1 Citat... 1 Enkät... 1 Fotnot... 1 Frågeställning... 1 Innehållsförteckning...

Läs mer

Christina Brage, förste bibliotekarie, Linköpings universitetsbibliotek

Christina Brage, förste bibliotekarie, Linköpings universitetsbibliotek Referera rätt Christina Brage, förste bibliotekarie, Linköpings universitetsbibliotek Det hör till god vetenskaplig praxis att redovisa de källor som använts. Det måste alltid framgå av texten vem som

Läs mer

Riktlinjer för utredningsuppgift i Ledarskap

Riktlinjer för utredningsuppgift i Ledarskap Utgåva HT2006 Riktlinjer för utredningsuppgift i Ledarskap Ekonomiska Institutionen, Linköpings universitet Innehåll 1 RAPPORTEN...1 1.1 MÅLGRUPP...1 1.2 STRUKTUR OCH LAYOUT...1 1.2.1 Rubriker...1 1.3

Läs mer

FORMALIA FÖR INLÄMNINGSUPPGIFTER Akademin för hälsa, vård och välfärd; HVV

FORMALIA FÖR INLÄMNINGSUPPGIFTER Akademin för hälsa, vård och välfärd; HVV FORMALIA FÖR INLÄMNINGSUPPGIFTER Akademin för hälsa, vård och välfärd; HVV Rev. Aug 2006 INLEDNING Följande formalia gäller inlämningsuppgifter och riktar sig till studenter och lärare vid Akademin för

Läs mer

Frågor och svar om tekniska rapporter

Frågor och svar om tekniska rapporter Frågor och svar om tekniska rapporter Frågorna är ordnade efter rapportens struktur Titelsidan Hur ska titelsidan se ut? Universitet, program, kurs, termin, datum och år. Författarnamn och e-postadresser,

Läs mer

Uppsatsskrivandets ABC

Uppsatsskrivandets ABC UTBILDNING GÄVLE GYMNASIEBIBLIOTEKARIERNA Uppsatsskrivandets ABC Borgarskolan Polhemsskolan Vasaskolan 1 Innehåll Abstract... 1 Analys... 1 Argument... 1 Bilagor... 1 Bilder... 1 Citat... 2 Enkät... 2

Läs mer

RAPPORTSKRIVNING. Skolans namn Program, kurs, läsår Undervisande lärares namn. (titel på arbetet)

RAPPORTSKRIVNING. Skolans namn Program, kurs, läsår Undervisande lärares namn. (titel på arbetet) Skolans namn Program, kurs, läsår Undervisande lärares namn RAPPORTSKRIVNING (titel på arbetet) Ort och datum Författare(om det är flera skrivs namnen i bokstavsordning) Innehåll 1. Inledning(kapitelrubrik)...3

Läs mer

Rapport för framställande av produkt eller tjänst

Rapport för framställande av produkt eller tjänst Rapport för framställande av produkt eller tjänst PA 1201 Det här är en vägledning för er som arbetat enskilt eller i en projektgrupp för framställande av produkt eller tjänst och ska skriva en projektrapport

Läs mer

Välkommen till kursen Pedagogik i mångfaldsperspektiv!

Välkommen till kursen Pedagogik i mångfaldsperspektiv! Reviderad 2008-09-11 Välkommen till kursen Pedagogik i mångfaldsperspektiv! Introduktionen äger rum på Södertörns högskola i Flemingsberg, Moas båge plan 2 MC238 kl 11.00 (Se schema) Hjärtligt välkommen

Läs mer

MINIMIKRAV VID RAPPORTSKRIVNING

MINIMIKRAV VID RAPPORTSKRIVNING MINIMIKRAV VID RAPPORTSKRIVNING Denna kortfattade beskrivning består av två delar. En allmän del kring formatering etc och en del som tar upp viktiga aspekter i respektive rapportavsnitt. För en fylligare

Läs mer

Att citera och referera

Att citera och referera Att citera och referera Studieguide Hvitfeldtska gymnasiet Vanliga frågor Vad är en referens? En referens är en beskrivning av en källa du använt i ditt arbete. Varför ska du referera? Det ska vara väldigt

Läs mer

Välkommen till kursen Flerspråkig utveckling, litteracitet och lärande

Välkommen till kursen Flerspråkig utveckling, litteracitet och lärande Välkommen till kursen Flerspråkig utveckling, litteracitet och lärande 24.11-08 Kursen startar 17 november 2008 i sal F 331, Stockholms universitet (Se schema) Forskarskolekursen Flerspråkig utveckling,

Läs mer

Instruktion/råd för rapportskrivning

Instruktion/råd för rapportskrivning Läkarprogrammet, självständigt arbete Instruktion/råd för rapportskrivning JK/PN 140211 Bästa/bäste läkarstudent! Nedan följer en kort beskrivning av de punkter en vetenskaplig rapport vanligen innehåller

Läs mer

Skriv! Hur du enkelt skriver din uppsats

Skriv! Hur du enkelt skriver din uppsats Skriv! Hur du enkelt skriver din uppsats Josefine Möller och Meta Bergman 2014 Nu på gymnasiet ställs högra krav på dig när du ska skriva en rapport eller uppsats. För att du bättre ska vara förberedd

Läs mer

Delkursplan för Sociologi I, Introduktion, 3 hp, GN

Delkursplan för Sociologi I, Introduktion, 3 hp, GN Delkursplan för Sociologi I, Introduktion, 3 hp, GN (engelsk benämning Introduction, FL, 3 ECTS) Utbildningsnivå: Delkursen ges i kursen Sociologi I Giltig fr.o.m. Vårterminen 2011 Poäng: Delkursen omfattar

Läs mer

Harvardmetoden. en liten lathund

Harvardmetoden. en liten lathund Harvardmetoden en liten lathund Thomas Rosén och Christina Grundström Industriell marknadsföring Institutionen för ekonomisk och industriell utveckling Linköpings Universitet Version 2010-08-25 Innehåll

Läs mer

Skrivguide. Tillhör:

Skrivguide. Tillhör: Skrivguide Tillhör: Inledning Den här skrivguiden är till för att vägleda dig när du gör skriftliga arbeten här på Sven Eriksonsgymnasiet. Vilket ämne du än skriver om är alltid målet att du ska utöka

Läs mer

(Förskollärarprofilen och Förskollärarprogrammet på Avdelningen för förskoledidaktik, BUV, Stockholms universitet)

(Förskollärarprofilen och Förskollärarprogrammet på Avdelningen för förskoledidaktik, BUV, Stockholms universitet) INSTRUKTIONER FÖR REFERENSHANTERING (Förskollärarprofilen och Förskollärarprogrammet på Avdelningen för förskoledidaktik, BUV, Stockholms universitet) 2012-01-10 Katarina Ayton När du skriver en examination,

Läs mer

Att skriva en språkvetenskaplig uppsats. Ingmar Söhrman

Att skriva en språkvetenskaplig uppsats. Ingmar Söhrman Att skriva en språkvetenskaplig uppsats Ingmar Söhrman ingmar.sohrman@rom.gu.se Ingen stor skillnad Språkvetenskap eller litteraturvetenskap skiljer sig inte åt beträffande struktur, men när det gäller

Läs mer

Att skriva vetenskapliga rapporter och uppsatser

Att skriva vetenskapliga rapporter och uppsatser s råd och tips om: Att skriva vetenskapliga rapporter och uppsatser TEXT ÄR MER ÄN ORD Innehåll Språk Form Det dunkelt sagda är det dunkelt tänkta. Tankereda är A och O! VETENSKAPLIGHET Förhållningssättet

Läs mer

Att skriva uppsats! En handledning i konsten att skriva en uppsats

Att skriva uppsats! En handledning i konsten att skriva en uppsats Att skriva uppsats! En handledning i konsten att skriva en uppsats Innehållsförteckning Bakgrund... 3 Dispositionen av en uppsats... 4 Titelsida... 4 Sammanfattning / abstract... 4 1. Inledning... 4 Syfte...

Läs mer

Den akademiska uppsatsen

Den akademiska uppsatsen Den akademiska uppsatsen Skrivprocessen Uppsatsens struktur Språk och stil Källor och referenser Skrivprocessen förstadium skrivstadium efterstadium Förstadium Analysera situationen: 1. Vad har jag för

Läs mer

Noter och referenser - Oxfordsystemet

Noter och referenser - Oxfordsystemet Noter och referenser - Oxfordsystemet Centrum för barnkulturforskning Centrum för barnkulturforskning Vårterminen 2012 Noter och referenser - Oxfordsystemet Noter och referenser Oxfordsystemet Det finns

Läs mer

Här nedan finns förslag på två olika sätt hur tryckta och otryckta källor kan anges i löptexten.

Här nedan finns förslag på två olika sätt hur tryckta och otryckta källor kan anges i löptexten. Källhänvisningar Källhänvisningar görs för att den som läser ditt arbete ska kunna se varifrån du hämtat informationen men också kunna leta fram källan och läsa vidare. Alla källor som du refererar till

Läs mer

Individuellt fördjupningsarbete

Individuellt fördjupningsarbete Individuellt fördjupningsarbete Ett individuellt fördjupningsarbete kommer pågå under hela andra delen av kursen, v. 14-23. Fördjupningsarbetet kommer genomföras i form av en mindre studie som presenteras

Läs mer

Titel. Undertitel (Titel och undertitel får vara på max 250 st tecken. Kom ihåg att titeln på ditt arbete syns i ditt slutbetyg/examensbevis)

Titel. Undertitel (Titel och undertitel får vara på max 250 st tecken. Kom ihåg att titeln på ditt arbete syns i ditt slutbetyg/examensbevis) Titel Undertitel (Titel och undertitel får vara på max 250 st tecken. Kom ihåg att titeln på ditt arbete syns i ditt slutbetyg/examensbevis) Författare: Kurs: Gymnasiearbete & Lärare: Program: Datum: Abstract

Läs mer

Att skriva vetenskapligt - uppsatsintroduktion

Att skriva vetenskapligt - uppsatsintroduktion Att skriva vetenskapligt - uppsatsintroduktion Folkhälsovetenskapens utveckling Moment 1, folkhälsovetenskap 1, Karolinska Institutet 17 september 2010 karin.guldbrandsson@fhi.se Varför uppsats i T1? För

Läs mer

- LATHUND MED Tips och exempel för dig som ska skriva en källförteckning

- LATHUND MED Tips och exempel för dig som ska skriva en källförteckning 1(5) - LATHUND MED Tips och exempel för dig som ska skriva en källförteckning 2(5) ALLMÄNT OM KÄLLFÖRTECKNINGAR När du skriver en uppsats eller något annat skolarbete måste du redovisa vilka källor du

Läs mer

Akademiskt skrivande I

Akademiskt skrivande I Akademiskt skrivande I Idag: Vad är akademiskt skrivande? Referatsystem att ange källa Citat och referat Akademiskt skrivande Den akademiska texten bygger på tidigare kunskap. Det vetenskapliga sättet

Läs mer

Kursnamn XX poäng 2013-10-15. Rapportmall. Författare: (Skrivs i bokstavsordning om flera) Handledare:

Kursnamn XX poäng 2013-10-15. Rapportmall. Författare: (Skrivs i bokstavsordning om flera) Handledare: Kursnamn XX poäng 2013-10-15 Rapportmall Författare: (Skrivs i bokstavsordning om flera) Handledare: Innehållsförteckning En innehållsförteckning görs i Word när hela arbetet är klart. (Referenser, Innehållsförteckning,

Läs mer

FORMALIA EXAMENSARBETE

FORMALIA EXAMENSARBETE FORMALIA EXAMENSARBETE - FÖR UTBILDNINGAR VID NORRLANDS YRKESHÖGSKOLA Skolgatan 52 903 27 Umeå Tel: 090-77 86 00 www.nyhs.se INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1. KÄLLHÄNVISNING/FOTNOTER... 3 2. KÄLLFÖRTECKNING... 3

Läs mer

AKADEMISK HEDERLIGHET HANDLAR OM ATT INTE FUSKA ELLER PLAGIERA INFORMATION OM PLAGIAT & UPPHOVSRÄTT

AKADEMISK HEDERLIGHET HANDLAR OM ATT INTE FUSKA ELLER PLAGIERA INFORMATION OM PLAGIAT & UPPHOVSRÄTT AKADEMISK HEDERLIGHET HANDLAR OM ATT INTE FUSKA ELLER PLAGIERA INFORMATION OM PLAGIAT & UPPHOVSRÄTT PLAGIAT OCH UPPHOVSRÄTT Akademisk hederlighet handlar om att inte fuska eller plagiera. När du redovisar

Läs mer

Delkursplan för Sociologi I, Introduktion, 3 hp, GN

Delkursplan för Sociologi I, Introduktion, 3 hp, GN Delkursplan för Sociologi I, Introduktion, 3 hp, GN Utbildningsnivå: Delkursen ges i kursen Sociologi I Giltig fr.o.m. Höstterminen 2013 Poäng: Delkursen omfattar 3 hp Ansvarig lärare Thomas Florén, Fil

Läs mer

Delkursplan för Sociologi I, Introduktion, 3 hp, GN

Delkursplan för Sociologi I, Introduktion, 3 hp, GN Delkursplan för Sociologi I, Introduktion, 3 hp, GN Utbildningsnivå: Delkursen ges i kursen Sociologi I Giltig fr.o.m. Höstterminen 2012 Poäng: Delkursen omfattar 3 hp Ansvarig lärare Thomas Florén, Fil

Läs mer

Litteraturstudie. Utarbetat av Johan Korhonen, Kajsa Lindström, Tanja Östman och Anna Widlund

Litteraturstudie. Utarbetat av Johan Korhonen, Kajsa Lindström, Tanja Östman och Anna Widlund Litteraturstudie Utarbetat av Johan Korhonen, Kajsa Lindström, Tanja Östman och Anna Widlund Vad är en litteraturstudie? Till skillnad från empiriska studier söker man i litteraturstudier svar på syftet

Läs mer

Föreläsning 2: Om Akademiskt Skrivsätt

Föreläsning 2: Om Akademiskt Skrivsätt Självst lvständigt statistiskt arbete, ht2011 (Jan Wretman/Gösta Hägglund/Gebrenegus H Ghilagaber) Föreläsning 2: Om Akademiskt Skrivsätt 1 Akademiskt Arbete Ett akademiskt arbete är ett skrivet arbete,

Läs mer

Källuppgifter i fysik FAFA55

Källuppgifter i fysik FAFA55 Källuppgifter i fysik FAFA55 Varför är vi här? Kursmål: korrekta källuppgifter på universitetsnivå Projekt under LP 1 - Att hitta information - Korrekta källuppgifter i fysikformat Gäller även labbrapport

Läs mer

Gymnasiearbete Datum. Uppsatsens rubrik. Ev. underrubrik. Ditt namn, klass Handledarens namn

Gymnasiearbete Datum. Uppsatsens rubrik. Ev. underrubrik. Ditt namn, klass Handledarens namn Gymnasiearbete Datum Uppsatsens rubrik Ev. underrubrik Ditt namn, klass Handledarens namn Sammanfattning En uppsats har en kort, inledande sammanfattning av hela arbetet. Den kommer inledningsvis men skrivs

Läs mer

Seminarium: Att skriva en akademisk uppsats. LT200X Stefan Stenbom

Seminarium: Att skriva en akademisk uppsats. LT200X Stefan Stenbom Seminarium: Att skriva en akademisk uppsats LT200X Stefan Stenbom Berätta om ditt exjobb! Vad skall du skriva om... Agenda Läsa och analysera kursens mål och kriterier. Svenska eller Engelska Rapportstruktur

Läs mer

Föreläsning 3: Formalia: Hur skall uppsatsen se ut

Föreläsning 3: Formalia: Hur skall uppsatsen se ut Självst lvständigt statistiskt arbete, ht2011 (Jan Wretman/Gösta Hägglund/Gebrenegus H Ghilagaber) Föreläsning 3: Formalia: Hur skall uppsatsen se ut 1 Uppsatsens olika delar Uppsatsen skall innehålla

Läs mer

Skriftlig presentation

Skriftlig presentation Skriftlig presentation Målgruppsanpassat Syfte - informera - redovisa resultat - påverka/övertyga Rapportmall Struktur Löpsedelsteknik Kronologisk ordning Logisk ordning Alfabetisk ordning Rumlig indelning

Läs mer

Titel på examensarbetet. Dittnamn Efternamn. Examensarbete 2013 Programmet

Titel på examensarbetet. Dittnamn Efternamn. Examensarbete 2013 Programmet Titel på examensarbetet på två rader Dittnamn Efternamn Examensarbete 2013 Programmet Titel på examensarbetet på två rader English title on one row Dittnamn Efternamn Detta examensarbete är utfört vid

Läs mer

Att skriva uppsats. Några råd inför projektarbetet. Mimers Hus Gymnasieskola. Kerstin Olsson, Catarina Stake, Therese Svensson 07/08

Att skriva uppsats. Några råd inför projektarbetet. Mimers Hus Gymnasieskola. Kerstin Olsson, Catarina Stake, Therese Svensson 07/08 Att skriva uppsats Några råd inför projektarbetet Mimers Hus Gymnasieskola Kerstin Olsson, Catarina Stake, Therese Svensson 07/08 Innehållsförteckning Att skriva uppsats 1 Den skriftliga rapportens delar

Läs mer

Delkursplan för Sociologi I, Introduktion, 3 hp, GN

Delkursplan för Sociologi I, Introduktion, 3 hp, GN Delkursplan för Sociologi I, Introduktion, 3 hp, GN (engelsk benämning Introduction, FL, 3 ECTS) Utbildningsnivå: Delkursen ges i kursen Sociologi I Giltig fr o m: Vårterminen 2009 Poäng: Delkursen omfattar

Läs mer

Tips för uppsatsskribenter. Examensarbete C 10p, D10p och D20p

Tips för uppsatsskribenter. Examensarbete C 10p, D10p och D20p Institutionen för informationsvetenskap 2007 Data- och systemvetenskap Tips för uppsatsskribenter Examensarbete C 10p, D10p och D20p Av: Anne Håkansson Innehåll 1. PROMEMORIA...3 2. RAPPORT...3 3. TIPS

Läs mer

Värderingsförmåga och förhållningssätt Reflektera över värdet av normer för det akademiska samtalet

Värderingsförmåga och förhållningssätt Reflektera över värdet av normer för det akademiska samtalet Grunder i akademiskt skrivande (ej poänggivande) Lärandemål: Studenten ska efter aktivt deltagande kunna: Kunskap och förståelse Visa grundläggande insikter i skillnader mellan informellt och formellt

Läs mer

Gymnasiearbetets rapport. En översiktlig genomgång

Gymnasiearbetets rapport. En översiktlig genomgång Gymnasiearbetets rapport En översiktlig genomgång Vilka är vi? Linda Ekström Lind, förstelärare i svenska och historia Tony Strid, bibliotekarie Formatmallar på skolans hemsida Skriv direkt i dem. Service

Läs mer

Skriftlig kommunikation. Att väcka och behålla läsarnas intresse

Skriftlig kommunikation. Att väcka och behålla läsarnas intresse Skriftlig kommunikation Att väcka och behålla läsarnas intresse Verktyg för skrivande! Innehåll! Språk! Struktur! Layout! Vetenskaplighet Innehåll! Det som ska förmedlas! Vad efterfrågas?! Vad förväntas?!

Läs mer

Vetenskapligt skrivande. Några råd inför det vetenskapliga skrivandet

Vetenskapligt skrivande. Några råd inför det vetenskapliga skrivandet Vetenskapligt skrivande Några råd inför det vetenskapliga skrivandet Språkverkstaden www.sprakverkstaden.uu.se Engelska parken. Humanistiskt centrum Thunbergsvägen 3 L Rådgivning i svenska och engelska.

Läs mer

Rapportskrivning. Innehållsförteckning, källhänvisning, referenssystem, sidnumrering

Rapportskrivning. Innehållsförteckning, källhänvisning, referenssystem, sidnumrering Rapportskrivning Innehållsförteckning, källhänvisning, referenssystem, sidnumrering Innehållsförteckning 1. Markera alla huvudrubriker en i taget (Ctrl) och klicka på Rubrik 1, som finns uppe i menyraden.

Läs mer

Examensarbete, Högskoleingenjör energiteknik, 15 hp Grundnivå

Examensarbete, Högskoleingenjör energiteknik, 15 hp Grundnivå Examensarbete, Högskoleingenjör energiteknik, 15 hp Grundnivå Studenten ska tillämpa kunskaper och färdigheter förvärvade inom utbildningsprogrammet genom att på ett självständigt och vetenskapligt sätt

Läs mer

En liten guide till akademiskt skrivande. En liten guide till akademiskt skrivande

En liten guide till akademiskt skrivande. En liten guide till akademiskt skrivande En liten guide till akademiskt skrivande En liten guide till akademiskt skrivande Språk & stil Akademisk text skrivs på sakprosa. Det innebär att texten ska vara saklig, korrekt och faktainriktad. Att

Läs mer

K2:s publiceringspolicy

K2:s publiceringspolicy Uppdaterad 2018-06-05 K2:s publiceringspolicy Syftet med denna policy är att visa hur publicering av forskningsresultat fungerar på K2 genom att tydliggöra själva processen samt vilka riktlinjer och kriterier

Läs mer

ANVISNING FÖR UTARBETANDE AV TEKNISK/VETENSKAPLIGA ARTIKLAR OCH LABORATIONSRAPPORTER

ANVISNING FÖR UTARBETANDE AV TEKNISK/VETENSKAPLIGA ARTIKLAR OCH LABORATIONSRAPPORTER 1 MÄLARDALENS HÖGSKOLA Institutionen för biologi och kemiteknik Box 325, 631 05 Eskilstuna ANVISNING FÖR UTARBETANDE AV TEKNISK/VETENSKAPLIGA ARTIKLAR OCH LABORATIONSRAPPORTER ALLMÄNT Nedan följer anvisningar

Läs mer

Hälsoprojekt. Utvärdera din hälsa i rapportform. Samarbete: Idrott och hälsa A + Svenska A

Hälsoprojekt. Utvärdera din hälsa i rapportform. Samarbete: Idrott och hälsa A + Svenska A Hälsoprojekt Utvärdera din hälsa i rapportform Samarbete: Idrott och hälsa A + Svenska A Mål: Att utveckla sin fysiska, psykiska och sociala hälsa samt självbild. Att lära sig ta ansvar för egen träningsverksamhet.

Läs mer

Mälardalens högskola

Mälardalens högskola Teknisk rapportskrivning - en kortfattad handledning (Version 1.2) Mälardalens högskola Institutionen för datateknik (IDt) Thomas Larsson 10 september 1998 Västerås Sammanfattning En mycket viktig del

Läs mer

Titel. Undertitel. Skolans namn Termin (läsår) Ämne Handledarens namn. Här skall du skriva ditt namn och klass

Titel. Undertitel. Skolans namn Termin (läsår) Ämne Handledarens namn. Här skall du skriva ditt namn och klass Skolans namn Termin (läsår) Ämne Handledarens namn Titel Undertitel [Din titel skall visa vad ditt arbete handlar om. Om du använder dig av en undertitel så skall denna vara förklarande, dvs. förtydliga

Läs mer

När man använder någon annans text

När man använder någon annans text Kursmaterial om hänvisningar, från kursen FÖ1002 Företagsekonomi A, Handelshögskolan, Örebro universitet, läsåret 2010/11 När man använder någon annans text Citat Ett citat återger exakt originaltexten,

Läs mer

Institutionen för kulturvård KURSGUIDE. KGM 511 Kulturvårdens hantverk fördjupning, litteraturkurs 7,5 hp. Höstterminen 2016.

Institutionen för kulturvård KURSGUIDE. KGM 511 Kulturvårdens hantverk fördjupning, litteraturkurs 7,5 hp. Höstterminen 2016. 1 (5) Institutionen för kulturvård KURSGUIDE KGM 511 Kulturvårdens hantverk fördjupning, litteraturkurs 7,5 hp Höstterminen 2016 Grundnivå Reviderad 2016-12-01 Välkommen till en hel kurs för att öva vetenskapligt

Läs mer

Betygskriterier för Examensarbete, 15hp Franska C1/C3, Italienska C, Spanska C/C3

Betygskriterier för Examensarbete, 15hp Franska C1/C3, Italienska C, Spanska C/C3 Uppsala universitet Institutionen för moderna språk VT11 Betygskriterier för Examensarbete, 15hp Franska C1/C3, Italienska C, Spanska C/C3 För betyget G skall samtliga betygskriterier för G uppfyllas.

Läs mer

REFERENSHANTERING. Svenska Jonathan Thorsell

REFERENSHANTERING. Svenska Jonathan Thorsell REFERENSHANTERING Svenska 1 2013-03-11 Jonathan Thorsell Varför referenser? Refererar du till någon annans arbete måste källan anges (referensen). Läsaren ska lätt kunna hitta materialet för att läsa mer

Läs mer

Diginto. Administration av nätverks- och serverutrustning. Gonzalo Rivera

Diginto. Administration av nätverks- och serverutrustning. Gonzalo Rivera Diginto Administration av nätverks- och serverutrustning 1 Nätverksadministration Att skriva en teknisk rapport Agenda Rapportens delar Checklista Språket Skriv enkelt och klart Skriv kort men fullständigt

Läs mer

Att skriva PM. En promemoria ska innehålla följande:

Att skriva PM. En promemoria ska innehålla följande: Att skriva PM En promemoria ska innehålla följande: Innehållsförteckning: Samtliga avsnitt i texten med sidhänvisning, förteckning över tabeller och figurer. Notera dock att kortare PM, upp till 5 sidor

Läs mer

Skriftlig redovisning av gymnasiearbetet

Skriftlig redovisning av gymnasiearbetet Skriftlig redovisning av gymnasiearbetet Gymnasiearbetet ska förbereda eleven för högskolestudier. Det innebär att gymnasiearbetet utförs och redovisas med arbetssätt och redovisningsformer som liknar

Läs mer

KURSHÄFTE. SKRIFTLIGT EXAMENSARBETE. ÄDELLAB 7,5 HP Handledare: Michell Zethson

KURSHÄFTE. SKRIFTLIGT EXAMENSARBETE. ÄDELLAB 7,5 HP Handledare: Michell Zethson KURSHÄFTE SKRIFTLIGT EXAMENSARBETE. ÄDELLAB 7,5 HP Handledare: Michell Zethson michell.zethson@konstfack.se innehåll: lärandemål & betygskriterier s. 2 3. kursinnehåll och schema: s. 4. innehåll forskningsskiss,

Läs mer

Mall för uppsatsskrivning 2013-2014

Mall för uppsatsskrivning 2013-2014 Mall för uppsatsskrivning 2013-2014 Exempel på framsida samt instruktioner Förnamn Efternamn Klass Entréskolan, Eskilstuna Datum Använd Infoga- menyn i Word och välj sidnummer för att lägga in sidnummer

Läs mer

KN - Seminarium. Konkreta krav. Kort om kursen. Grov tidtabell HT Kurskod: 6511 Ämnesstudier, 3 sv (5 sp)

KN - Seminarium. Konkreta krav. Kort om kursen. Grov tidtabell HT Kurskod: 6511 Ämnesstudier, 3 sv (5 sp) Konkreta krav KN - Seminarium HT 2007 " Ämnesbeskrivning (ca 150-250 ord) + litteraturlista " Uppsats (ca 20 sidor) " Opposition (2-3 sidor) Kurskod: 6511 Ämnesstudier, 3 sv (5 sp) " Presentation av uppsatsen

Läs mer

Studiehandledning Pedagogisk forskning III

Studiehandledning Pedagogisk forskning III Stockholms universitet Institutionen för pedagogik och didaktik Studiehandledning Pedagogisk forskning III Vårterminen 2014 Inledning Vetenskapsteori kan definieras som ett ämne inom filosofin: läran om

Läs mer

Kursbeskrivning. Perspektiv på språk, 5 hp

Kursbeskrivning. Perspektiv på språk, 5 hp Tolk- och översättarinstitutet (TÖI) Kursbeskrivning Perspektiv på språk, 5 hp Kandidatprogram i teckenspråk och tolkning, 180 hp (HTOTK): Teckenspråk i teori och praktik II, GN, 30 hp, termin 2 (LITU20)

Läs mer

Skrivstöd inför hemtentamen. i Socialt arbete/socionomprogrammet

Skrivstöd inför hemtentamen. i Socialt arbete/socionomprogrammet Karlstads universitet Fakulteten för humaniora och samhällsvetenskap Institutionen för sociala och psykologiska studier Skrivstöd inför hemtentamen i Socialt arbete/socionomprogrammet Vetenskapligt skrivande

Läs mer

Li#eratur och empiriska studier kap 12, Rienecker & Jørgensson kap 8-9, 11-12, Robson STEFAN HRASTINSKI STEFANHR@KTH.SE

Li#eratur och empiriska studier kap 12, Rienecker & Jørgensson kap 8-9, 11-12, Robson STEFAN HRASTINSKI STEFANHR@KTH.SE Li#eratur och empiriska studier kap 12, Rienecker & Jørgensson kap 8-9, 11-12, Robson STEFAN HRASTINSKI STEFANHR@KTH.SE Innehåll Vad är en bra uppsats? Söka, använda och refera till litteratur Insamling

Läs mer

Kriterier för bedömning av examensarbete vid den farmaceutiska fakulteten

Kriterier för bedömning av examensarbete vid den farmaceutiska fakulteten Kriterier för bedömning av examensarbete vid den farmaceutiska fakulteten 1 Inledning Vid den farmaceutiska fakulteten har det sedan 2005 funnits kriterier för bedömning av examensarbete (medfarm 2005/913).

Läs mer

Att skriva rapporten för examensarbetet & sammanfattning av IMRAD. Ville Jalkanen TFE, UmU

Att skriva rapporten för examensarbetet & sammanfattning av IMRAD. Ville Jalkanen TFE, UmU Att skriva rapporten för examensarbetet & sammanfattning av IMRAD Ville Jalkanen TFE, UmU 2017-04-20 1 Att skriva och presentera rapporter http://www.teknat.umu.se/digitalassets/50/50357_att_skriva_rapport_umth_klar.pdf

Läs mer

Uppsatser och seminarier på C- och M-nivå i teoretisk filosofi

Uppsatser och seminarier på C- och M-nivå i teoretisk filosofi Uppsatser och seminarier på C- och M-nivå i teoretisk filosofi 1. Kursens uppläggning Vi träffas i början av terminen för ett planeringsmöte om seminariets innehåll. Då bestämmer vi också upplägget för

Läs mer

Hur man skriver vetenskapliga texter, gör referat, källhänvisningar och källkritik m.m.

Hur man skriver vetenskapliga texter, gör referat, källhänvisningar och källkritik m.m. Hur man skriver vetenskapliga texter, gör referat, källhänvisningar och källkritik m.m. Ett sätt att skriva om vetenskapliga frågor Kan heta lite olika, exempelvis utredande text Förmedlar kunskaper och

Läs mer

DHGI!J*%$2(44!@!F-&&>$*6&6<1%(&5$,!5!KC4%.(4. A-C Ernehall, Fässbergsgymnasiet, Mölndal www.lektion.se

DHGI!J*%$2(44!@!F-&&>$*6&6<1%(&5$,!5!KC4%.(4. A-C Ernehall, Fässbergsgymnasiet, Mölndal www.lektion.se Svenska "#$%&'(&)*+'$,-*$,,*$.&'()/&0123-4)$*.56*$74$',$*(/'0118%59$*(0928,#$9'4('8%&'():;$%01.5,,&)*+''(%.88,,*

Läs mer

Om att opponera på och försvara kandidat-, magister- och masteruppsatser

Om att opponera på och försvara kandidat-, magister- och masteruppsatser Om att opponera på och försvara kandidat-, magister- och masteruppsatser Göteborg 141125 I akademiska sammanhang är det vanligt att uppsatser eller artiklar läggs fram för kritisk granskning vid seminarier

Läs mer

Bedömningskriterier för kandidatuppsats i omvårdnad

Bedömningskriterier för kandidatuppsats i omvårdnad Nämnden för Omvårdnadsutbildningar Bedömningskriterier för kandidatuppsats i omvårdnad Instruktioner för användning: Alla angivna kriterier ska vara godkända för att studenten ska uppnå betyget godkänd.

Läs mer

Svensk och internationell skogspolitik. Att skriva och opponera. Att skriva uppsats. 7,5 hp, våren 2012

Svensk och internationell skogspolitik. Att skriva och opponera. Att skriva uppsats. 7,5 hp, våren 2012 Svensk och internationell skogspolitik 7,5 hp, våren 2012 Att skriva och opponera Camilla Widmark, Inst. för Skogsekonomi 29 mars, 13-14 Att skriva uppsats Hur underlätta skrivprocessen? 1 Vad ska vi prata

Läs mer

Rapportskrivning Användarcentrerad Design. Anders Lindgren

Rapportskrivning Användarcentrerad Design. Anders Lindgren Rapportskrivning Användarcentrerad Design Introduktion Resultat måste presenteras på ett begripligt och åskådligt sätt Om du inte kan förmedla dina resultat på ett sätt som folk förstår spelar det ingen

Läs mer

Sociologisk Analys I, 7,5 hp, Sociologi I

Sociologisk Analys I, 7,5 hp, Sociologi I STOCKHOLMS UNIVERSITET Sociologiska institutionen Sociologisk Analys I, 7,5 hp, Sociologi I Kursbeskrivning VT 2010 Denna delkurs syftar till att du som student ska få grundläggande kännedom om principer

Läs mer

Specialistutbildning för sjuksköterskor

Specialistutbildning för sjuksköterskor Instutionen för neurobiologi, vårdvetenskap och samhälle Sektionen för omvårdnad RIKTLINJER FÖR INDIVIDUELL PROJEKTPLAN AVANCERAD NIVÅ Specialistutbildning för sjuksköterskor Claudia Lampic, Zarina Kabir,

Läs mer

Lathund för Gymnasiearbetet

Lathund för Gymnasiearbetet ENSKILDA GYMNASIET Lathund för Gymnasiearbetet Hugo Persson HT2013 Bilden ovan används med tillåtelse av Grant Cochrane / FreeDigitalPhotos.net 2 1. Inledning Gymnasiearbetet för de högskoleförberedande

Läs mer

Kursinformation Svenska som andraspråk 3, ht 2015

Kursinformation Svenska som andraspråk 3, ht 2015 Kursinformation Svenska som andraspråk 3, ht 2015 Kurskoder: 9SAA11, 93SA51, 910G03 Här ges information om examinationsuppgifterna, beskrivning av hur en essä kan utformas, betygskriterier och litteraturlistor.

Läs mer

Att skriva uppsats. Uppsatsens delar

Att skriva uppsats. Uppsatsens delar Att skriva uppsats Det finns många olika sätt att skriva uppsats på. I den här handledningen beskrivs en modell som, i lite olika varianter, är vanlig i språkvetenskapliga uppsatser. Uppsatsens delar Du

Läs mer

Utformning av PM. Hälsa och livskvalitet Vårdkvalitet och säkerhet Vårdmiljö och resurser

Utformning av PM. Hälsa och livskvalitet Vårdkvalitet och säkerhet Vårdmiljö och resurser Bilaga 1 Utformning av PM Utformning av PM ingår som ett led i uppsatsarbetet. Syftet är att Du som studerande noggrant skall tänka igenom och formulera de viktigaste delarna i uppsatsarbetet, för att

Läs mer