Fullmäktigehuset, rum 4317, plan 3, Sturegatan 40, Borås. 1. Val av protokollsjusterare samt tid för protokollets justering

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "2014-12-02. Fullmäktigehuset, rum 4317, plan 3, Sturegatan 40, Borås. 1. Val av protokollsjusterare samt tid för protokollets justering"

Transkript

1 KALLELSE/FÖREDRAGNINGSLISTA 1 (3) Miljö- och konsumentnämndens sammanträden är öppna för allmänheten förutom i de delar som avser myndighetsutövning. Det gäller ärenden markerade med * Tid Tisdagen den 9 december 2014, kl Plats Kallas Fullmäktigehuset, rum 4317, plan 3, Sturegatan 40, Borås Lars-Gunnar Comén (M) Anita Persson (V) Jan-Åke Carlsson (S) Eva Aspman (S) Gabriel Sandberg (S) Mona Hallberg (M) Katrine Andersson (M) Karl-Eric Nilsson (C) Cristina Nichta (S) Johan Dahlberg (S) Cecilia Kochan (S) Sofia Andersson (V) Magnus Almström (MP) Per Månsson (M) Inga-Britt Olsson (M) Marcus Nilsen (FP) Jan Hallquist (KD) Miljöchef Leif Schöndell Johan Linderstad (Naturvetarn Roger Johansson (Vision) Heiti Ernits (MP) Ordförande Siw Parhagen Sekreterare 1. Val av protokollsjusterare samt tid för protokollets justering 2. Fastställande av föredragningslista Information 3. Götalandsbanan aktuellt läge Handläggare: Pia Aspegren 4. Projekt Kulturlandskap Borås Handläggare: Emma Nevander

2 KALLELSE/FÖREDRAGNINGSLISTA (3) Administration 5. Ekonomi- och verksamhetsuppföljning t.o.m. november 2014 Handlingarna läggs ut senare! Handläggare: Niclas Björkström 6. Indexuppräkning av samtliga taxor inom Miljö- och konsumentnämndens ansvarsområde Handläggare: Jonas Edin 7. Redovisning av Synpunktshantering 2014 Handläggare: Niclas Björkström Livsmedelskontroll Miljötillsyn Miljökommunikation 8. E-petition (medborgarförslag) Klimatanpassa Borås Handlingarna läggs ut senare! Handläggare: Leif Schöndell 9. Detaljplan för Sjömarken, Viared 8:40 - samråd Yttrande till Samhällsbyggnadsnämnden Handläggare: Johanna Johansson 10. Dispens från strandskyddsbestämmelserna för nybyggnad av fritidshus och anläggning av brygga på fastigheten Sundholmen 4:5 Handläggare: Jenny Pleym 11. Utvärdering av projektet Kulturlandskap Borås Bordlagt Handläggare: Emma Nevander Konsument Borås Kurser och konferenser Skrivelser och meddelanden 12. Kommunstyrelsen, beslut med anledning av intervallerna för kommunens verksamhetsrapporteringar 13. Delegationsbeslut under tiden 1 30 november 2014

3 KALLELSE/FÖREDRAGNINGSLISTA (3) 14. Information från förvaltningen - Personalärenden - Övrig information från förvaltningen 15. Övrigt

4

5 10-dagars facknämnder, november 2014 Miljö- och konsumentnämnden Ekonomisk redovisning Nettoutfall jan-aktuell månad Nämndbudget Periodiserad nettobudget Nettoutfall jan-aktuell månad Avvikelse Prognos avvikelse Miljö- och konsumentnämnden Miljöförvaltningen gemensamt Livsmedelskontroll Miljötillsyn Miljökommunikation Konsument Borås Verksamhetens nettokostnader Kommunbidrag Resultat jfr med kommunbidrag Godkänt ianspråktagande av ack. resultat 400 Resultat jfr med tillgängliga medel 0 Verksamhetsmått Miljöförvaltningen gemensamt Verksamhetsmått Utfall Nov 2013 Budget 2014 Utfall Okt 2014 Utfall Nov 2014 Antal ärenden Antal händelser (Ecos) Antal delegationsbeslut Livsmedelskontroll Verksamhetsmått Utfall Nov 2013 Budget 2014 Utfall Okt 2014 Utfall Nov 2014 Antal livsmedelsverksamheter Antal inspektioner Antal revisioner Antal delegationsbeslut Klagomål Registrering I november 2014 fanns det 768 livsmedelsanläggningar registrerade. Under månaden har livsmedelskontrollen gjort 31 inspektioner och 4 revisioner. Totalt under 2014 har 738 inspektioner och 75 revisioner genomförts Det innebär att vi ligger i fas med planeringen för perioden. Revisioner är gjorda på nya tillkommande anläggningar samt verksamheter som har bytt ägare. Under november har det inkommit 3 klagomålsärenden. Inte alla klagomål leder till en inspektion. Under perioden har 7 anläggningar eller tillfälliga verksamheter registrerats. Registreringar kan handla om både nya anläggningar och tidsbegränsade verksamheter samt verksamheter som har bytt ägare. Under perioden har 5 delegationsbeslut fattats. Totalsiffran för hela året hittills är 293 delegationsbeslut. Besluten avser till största delen ny riskinklassning, men även nya registreringar och sanktioner.

6 10-dagars facknämnder, november 2014 Miljö- och konsumentnämnden Miljötillsyn Verksamhetsmått Utfall Nov 2013 Budget 2014 Utfall Okt 2014 Utfall Nov 2014 Antal tillstånds- eller anmälningspliktiga verksamheter Antal inspektioner miljötillsyn Antal inspektioner enskilda avlopp Antal inspektioner hälsoskydd Antal delegationsbeslut miljötillsyn Antal delegationsbeslut enskilda avlopp Antal delegationsbeslut hälsoskydd Antal delegationsbeslut värmepumpar Antal kundkontakter miljötillsyn Antal kundkontakter enskilda avlopp Antal kundkontakter hälsoskydd Antalet tillstånds- och anmälningspliktiga verksamheter har inte förändrats de senaste månaderna. Antalet inspektioner inom miljöskydd och hälsoskydd ligger på förväntad nivå efter ett mycket bra utfall under våren. Antalet inspektioner av enskilda avlopp ligger under planerad nivå. Det förväntade utfallet för 2014 ligger under den budgeterade nivån p.g.a att inventeringstempot har minskats jämfört med tidigare planering. Antalet delegationsbeslut inom miljötillsynsområdet ligger över förväntad nivå. Inom hälsoskyddsområdet är antalet beslut nära den budgeterade nivån. Antalet delegationsbeslut inom avloppsområdet är lägre än förväntat. Antalet inkomna anmälningar om värmepumpar tenderar att minska med åren och trenden har fortsatt under Det förväntade antalet delegationsbeslut ligger under den budgeterade nivån. Antalet kundkontakter är mycket större än förväntat inom alla delområden. Verksamhetsmåtten är nya för Prognosen för helåret ligger väsentligt högre än budget. Konsument Borås Verksamhetsmått Utfall Nov 2013 Budget 2014 Utfall Okt 2014 Utfall Nov 2014 Konsumentkontakter Informationsaktiviteter Klientkontakter Förhandlingsärenden Informationsaktiviteter Konsumentkontakter Prognos per helår förväntas uppnås. Informationsaktiviteter Budget kommer ej att uppnås p.g.a. sjukskriven personal. Klientkontakter Budgeterad nivå per helår ser inte ut att kunna uppnås beroende på att det planerade förebyggande arbetet i form av informationsinsatser inte kunnat genomföras som planerats. Förhandlingsärenden Under första halvåret ökade antalet ärenden jämfört med föregående år, framförallt akuta ärenden. Efter sommaren har dock ökningen avtagit och för hela 2014 beräknas antalet hamna på budgeterad nivå. Informationsaktiviteter Budgeterad nivå kommer inte att uppnås pga att planerade informationsinsatser inte kunnat genomföras.

7 10-dagars facknämnder, november 2014 Miljö- och konsumentnämnden Kommentarer Prognos för helåret För livsmedelskontrollen prognostiseras ett underskott på ca 300 tkr för hela Orsaken är något lägre årliga avgifter än vad som bedömdes hösten Bl.a. innebar omklassningarna enligt taxan, som gjordes i december 2013, större sänkningar än vad som antagits tidigare. Bemanningen för 2014 planerades utifrån den förväntade högre avgiftsnivån och har t.o.m. november varit något för hög. Utfallet t.o.m. november ligger sämre än budget för Miljötillsyn. Det beror främst på att avgifterna för timdebiterad tillsyn av miljöfarliga verksamheter och hälsoskydd samt anmälan av värmepumpar ligger lägre än budget. För värmepumparna är det en stadigt nedåtgående trend i antalet ärenden och här kommer vi inte att nå budget. Avgifterna för timdebiterad miljötillsyn ligger avsevärt bättre till än föregående år, men budgeten kommer inte att nås fullt ut, bl.a. till följd av vakanser som uppkommit under hösten. Till följd av dessa samt viss uppdragsverksamhet bedöms underskottet för hela 2014 att stanna vid 300 tkr. För Miljökommunikation innebär utfallet t.o.m. november en fortsatt kraftig positiv avvikelse. Det beror på lägre personalkostnader till följd av vakanser samt lokalkostnader för Orangeriet. P.g.a. de tidigare förseningarna i beslutsprocessen avseende Orangeriet så kommer det inte att bli några lokalkostnader under Dessa är på delår budgeterade till 400 tkr, vilket redovisas som ett överskott i prognosen för helåret. Däremot kommer verksamhetsmedlen att användas, bl.a. för kommunikationsinsatser samt planering av verksamheten. Inom Miljökommunikation finns också intäkter avseende Lokala naturvårdsprojekt (LONA) samt EU-projektet Sinfonia som vi fått utbetalt i år men som ska användas först 2015 alternativt vidarebefordras till andra aktörer. Det handlar om ca 600 tkr. Totalt prognostiseras för Miljökommunikation ett överskott på 700 tkr för hela Konsument Borås ligger lägre än budget t.o.m. november till följd av sjukfrånvaro samt vakans på tjänst. Detta kommer dock att delvis ianspråktas för "överlappningar" vid kommande pensionsavgångar, men ändå kan ett överskott på ca 300 tkr förväntas för hela Sammantaget redovisas per november en prognos för hela 2014 som är 400 tkr bättre än budget, ett nollresultat jämfört med det budgeterade underskottet på 400 tkr.

8 TJÄNSTESKRIVELSE Datum Dnr Sida Jonas Edin, Miljö- och konsumentnämnden Indexuppräkning av samtliga taxor inom Miljö- och konsumentnämndens ansvarsområde Förslag till beslut Miljö- och konsumentnämnden beslutar att från och med den 1 januari 2015 indexuppräkna samtliga taxor inom nämndens ansvarsområde enligt nedan: - timtaxan för den offentliga kontrollen inom livsmedelsområdet höjs till kr - timtaxan för prövning och tillsyn inom miljöbalkens område höjs till 912 kr - timtaxan för prövning och tillsyn enligt strålskyddslagen höjs till 912 kr - timtaxan för uppdragsverksamhet höjs till 912 kr Ärendet Enligt gällande taxor inom nämndens ansvarsområde har Miljö- och konsumentnämnden rätt att indexuppräkna taxorna baserat på förändringen av konsumentprisindex (KPI) och arbetskostnadsindex (AKI). Vid indexuppräkningen ska AKI viktas till 75 % och KPI till 25 %. Timtaxan för den offentliga kontrollen inom livsmedelsområdet är idag 1036 kr. För övriga tillsynsområden samt för uppdragsverksamhet är timtaxan 894 kr. Den viktade förändringen av index enligt ovan är 2,0 %. Detta innebär att timtaxan inom livsmedelsområdet bör höjas till kr/timme. Övriga timtaxor bör höjas till 912 kr/timme. Leif Schöndell Miljöchef Jonas Edin Avdelningschef Beslut skickas till Stadskansliet (för uppdatering av kommunens författningssamling) Miljöförvaltningen POSTADRESS Borås BESÖKSADRESS Sturegatan 42 WEBBPLATS boras.se E-POST TELEFON FAX

9 TJÄNSTESKRIVELSE Datum Dnr Sida 1(2) Niclas Björkström, Miljö- och konsumentnämnden Inkomna synpunkter 2014 Sammanfattning Som medarbetare i Borås Stad ska vi kunna ta emot synpunkter från våra medborgare. Vi ska ta emot både positiva och negativa synpunkter med intresse och gott bemötande. Under 2014 har ett för Borås Stad gemensamt system för synpunktshantering startats via ett formulär på webbplatsen boras.se. En sammanfattning av inkomna synpunkter ska redovisas till ansvarig nämnd. Det har hittills under 2014 inkommit 14 synpunkter till Miljöförvaltningen. Av dessa har 8 fördelats till annan organisation. Av dessa 6 synpunkter som fördelats inom förvaltningen avsåg 5 klagomål och 1 beröm. De inkomna synpunkterna har diskuterats på respektive avdelning och där så varit möjligt beaktats för framtiden. Förslag till beslut Miljö- och konsumentnämnden antecknar informationen till protokollet. Ärendet Som medarbetare i Borås Stad ska vi kunna ta emot synpunkter från våra medborgare. Vi ska ta emot både positiva och negativa synpunkter med intresse och gott bemötande. Under 2014 har ett för Borås Stad gemensamt system för synpunktshantering startats via ett formulär på webbplatsen boras.se. Alla synpunkter kan lämnas anonymt, men om man önskar återkoppling behöver kontaktuppgifter anges. Inom två arbetsdagar ska en bekräftelse lämnas på att synpunkten kommit in och vem som tar hand om den. I de fall återkoppling önskas ska detta ske inom tio arbetsdagar. Likaså ska ansvarig handläggare meddela när en eventuell åtgärd är gjord. En sammanfattning av inkomna synpunkter ska redovisas till ansvarig nämnd. Miljöförvaltningens synpunkter Det har hittills under 2014 inkommit 14 synpunkter till Miljöförvaltningen. Av dessa har 8 fördelats till annan organisation: 4 till Tekniska förvaltningen, 3 till Servicekontoret och 1 till Fritids- och folkhälsoförvaltningen. Dessa har inte kategoriserats av Miljöförvaltningen. Miljöförvaltningen POSTADRESS Borås BESÖKSADRESS Sturegatan 42 WEBBPLATS boras.se E-POST TELEFON FAX

10 Datum Dnr Sida 2(2) 6 synpunkter har blivit fördelade internt på Miljöförvaltningen. Ingen av synpunktslämnarna ville ha återkoppling. Synpunkterna fördelades på avdelningarna enligt följande: 1 till Konsument Borås Klagomål - Tjänst. Avsåg att Konsument Borås borde bli bättre, man får ingen hjälp. 1 till Livsmedelsavd. - Beröm Tjänst. Avsåg positivt bemötande från livsmedelsinspektörerna, samt att de går att resonera med och förstår vår verksamhet. 3 till Miljökommunikation 3 Klagomål varav 2 på fysisk miljö som avsåg fåglar och 1 på tjänst som avsåg lång väntetid på att bli uppringd av energi- och klimatrådgivaren. 1 till Miljötillsyn - Klagomål Tjänst. Avsåg lång väntetid på att bli uppringd av ansvarig inspektör gällande klagomål på dålig lukt i ett badrum. De inkomna synpunkterna har diskuterats på respektive avdelning och där så varit möjligt beaktats för framtiden. Leif Schöndell Miljöchef Niclas Björkström Planeringsledare

11 TJÄNSTESKRIVELSE Datum Dnr Sida 1(4) Leif Schöndell, Miljö- och konsumentnämnden E-petition Klimatanpassa Borås Sammanfattning E-petitioner är ett enkelt demokrativerktyg för medborgarna att via webben väcka ett förslag och det ger också andra medborgare möjlighet att stödja förslaget. Klimatnätverket i Boråsregionen har i en e-petition benämnd Klimatanpassa Borås föreslagit att en tvärpolitisk kommitté tillsätts för att arbeta med klimatanpassningsfrågorna. I kommittén bör även ett antal icke politiska representanter ingå. Kommittén ska försöka kartlägga tänkbara konsekvenser av klimatförändringarna för Borås, t.ex. livsmedelsbrist, energibrist, drivmedelsbrist, import- och exportproblem, översvämningar, transportproblem, (klimat)flyktingar m.m. samt föreslå beredskapsåtgärder. Detta bör ske under Miljöförvaltningen anser att det är viktiga frågor som lyfts fram i e-petitionen från Klimatnätverket i Boråsregionen. En hel del arbete med klimatanpassningsfrågor sker redan inom Borås Stad, men det skulle vinna på att samordnas och att beslut tas om hur det ska bedrivas. Förvaltningen anser därför att Miljö- och konsumentnämnden bör föreslå Kommunstyrelsen att initiera ett sådant arbete under den kommande mandatperioden. Inom ramen för detta sker lämpligen den dialog med externa aktörer som efterlyses i e-petitionen. Förslag till beslut Miljö- och konsumentnämnden beslutar att föreslå Kommunstyrelsen att initiera ett arbete för att beskriva hur klimatanpassningsarbetet ska bedrivas inom Borås Stad. I samband med detta sker lämpligen en dialog med externa aktörer i linje med e- petitionens förslag. Ärendet E-petitioner E-petitioner är ett enkelt demokrativerktyg för medborgarna att via webben väcka ett förslag och det ger också andra medborgare möjlighet att stödja förslaget. Kommunfullmäktige ser e-petitionen som en vidareutveckling av det traditionella medborgarförslaget. Efter tiden på webben tar Borås Stad hand om förslaget och det hanteras därefter som ett "vanligt" ärende. Miljöförvaltningen POSTADRESS Borås BESÖKSADRESS Sturegatan 42 WEBBPLATS boras.se E-POST TELEFON FAX

12 Datum Dnr Sida 2(4) Kommunfullmäktige informeras årligen om de förslag som lämnats, på samma sätt som fullmäktige får information om beredningsläget för inlämnade motioner från ledamöterna. Mer om e-petitioner finns att läsa på Borås Stads hemsida under rubriken Politiker och politiska beslut. Förslaget från Klimatnätverket i Boråsregionen Klimatnätverket i Boråsregionen har i en e-petition benämnd Klimatanpassa Borås föreslagit att en tvärpolitisk kommitté tillsätts för att arbeta med klimatanpassningsfrågorna. I kommittén bör även ett antal icke politiska representanter ingå. Kommittén ska försöka kartlägga tänkbara konsekvenser av klimatförändringarna för Borås, t.ex. livsmedelsbrist, energibrist, drivmedelsbrist, import- och exportproblem, översvämningar, transportproblem, (klimat)flyktingar m.m. samt föreslå beredskapsåtgärder. Detta bör ske under Man menar att klimatförändringen inte längre är ett avlägset framtida hot. Den är redan ett faktum. Problemen är globala och borde lösas genom globala politiska förhandlingar. Detta har dock hittills misslyckats totalt och inget tyder på att man kommer att lyckas inom överskådlig tid. Chansen att undvika en tvågradig temperaturhöjning blir allt mindre. Prognosen pekar snarare mot en tregradig höjning. Detta kommer att få dramatiska konsekvenser för alla jordens länder. Allt pekar i dag på att konsekvenser inte kommer att kunna undvikas. Katastrofala för vissa och mindre dramatiska för andra, men alla kommer att drabbas, så även Borås. Miljöförvaltningens synpunkter Vad är klimatanpassning? Klimatanpassning innebär åtgärder för att anpassa samhället till de klimatförändringar vi redan märker av idag och de som vi inte kan förhindra i framtiden. Klimatanpassning är inte detsamma som åtgärder för att minska klimatförändringar, genom framförallt utsläppsminskningar. För att hejda klimatförändringarna måste utsläppen minskas kraftigt. Ju tidigare detta sker desto mindre blir klimatförändringen. Även om dessa nödvändiga utsläppsminskningar kommer till stånd kan vi inte helt förhindra klimatförändringar. Anpassning till den klimatförändring som inte längre kan undvikas är ett nödvändigt komplement till arbetet med minskade utsläpp. Konsekvenserna av klimatförändringar för ett samhälle beror dels på de direkta klimateffekterna, dels på hur omvärlden drabbas. På bägge punkterna är förmågan att anpassa sig till en förändring och förmågan att skydda sig mot negativa effekter viktig. Vem har ansvaret På nationell nivå är ett stort antal centrala myndigheter involverade i klimatanpassningsarbetet genom sina respektive sektorsansvar. Ingen nationell myndighet har dock idag något övergripande ansvar, utan ett 30-tal myndigheter arbetar med förebyggande åtgärder, ökad kompetens och kunskap och verkar för bättre beredskap

13 Datum Dnr Sida 3(4) vid störningar i viktiga samhällsfunktioner. SMHI inrättade på regeringens uppdrag i januari 2012 ett nationellt kunskapscentrum för klimatanpassning. Regionalt har länsstyrelserna regeringens uppdrag att samordna klimatanpassningsarbetet. Man ska sammanställa, redovisa och göra jämförelser av det klimatanpassningsarbete som sker på kommunal nivå. Länsstyrelserna ska sedan efter samråd med berörda aktörer utarbeta regionala handlingsplaner för klimatanpassning till vägledning för det fortsatta lokala och regionala klimatanpassningsarbetet. Kommunerna ansvarar för en rad viktiga verksamheter där arbete med klimatanpassning lämpligen måste ske. Kommunerna ansvarar bland annat för att det finns fungerande vatten- och avloppsanläggningar, energi- och avfallsanläggningar, vårdanläggningar samt skolor och omsorg. Kommunen är också myndighetsutövare enligt olika lagstiftningar med ansvar för kontroll, tillsyn och lovgivning. Kommunen ansvarar exempelvis för miljöskydd och naturvård samt prövning och tillsyn enligt miljöbalken. Kommunernas krisberedskap och räddningstjänst är viktiga funktioner för framtagandet av risk- och sårbarhetsanalyser i klimatanpassningsarbetet. Kommunernas ansvarsområden omfattar även den fysiska planeringen, översiktsplanering, detaljplanering samt bygglov. Regional handlingsplan för Västra Götaland Länsstyrelsen i Västra Götaland har tagit fram en regional handlingsplan som presenterades under I handlingsplanen har tre mål definierats: 1. Handlingsplanen bidrar till arbetet med att utveckla ett långsiktigt robust samhälle. 2. Handlingsplanen utgör utgångspunkt för det fortsatta klimatanpassningsarbetet på regional och kommunal nivå. 3. Handlingsplanen vägleder Länsstyrelsen, kommunerna och övriga berörda aktörer i arbetet med konkreta åtgärder för att klimatanpassa Västra Götalands län. Två åtgärder i handlingsplanen är: - Alla kommuner bör se över hur klimatanpassningsarbetet ska samordnas inom kommunen. Kommunen bör överväga att fatta ett politiskt beslut gällande övergripande organisation av arbetet med klimatanpassning i kommunen. - Alla kommuner bör ta ett aktivt beslut gällande om kommunen har behov av en kommunal klimatanpassningsplan och i så fall dess omfattning. Beslut med motivering bör förmedlas till Länsstyrelsen. Det är viktigt att kommunen aktivt tar ställning till behovet av klimatanpassningsåtgärder utifrån de unika förutsättningar som finns inom kommunens geografiska område. Det är för många kommuner inte nödvändigt att ha en kommunal klimat-

14 Datum Dnr Sida 4(4) anpassningsplan - klimatanpassningsfrågorna kan också integreras i andra existerande planer och strategier. Ett aktivt beslut bör tas någon gång under nästa mandatperiod. Mer information om klimatanpassning finns i bilaga till tjänsteskrivelsen. Arbete med klimatanpassning i Borås Stad En hel del arbete med klimatanpassningsfrågor sker redan idag inom Borås Stads organisation. Översvämnings- och skredrisker finns karterade. Frågor kring dagvatten kommer att belysas i den va-plan som är under framtagande. Vidare finns frågor kring klimatanpassning med som viktiga delar i arbetet med risk- och sårbarhetsanalys inom ramen för kommunens ansvar för krisberedskap. Klimatanpassning tas också upp som en aspekt i detaljplanearbete. När det gäller förebyggande åtgärder för att minska klimatutsläppen så är en ny energi- och klimatstrategi framtagen och ute på en remissrunda. Åtgärder finns också i Borås Stads miljömål Vidare kommer både Miljöförvaltningen och Borås Energi och Miljö AB att arbeta med Hållbar konsumtion som tema de kommande åren och här kommer Orangeriet med Rådrummet att bli en ny arena. Miljöförvaltningen anser dock att det, i linje med de av Länsstyrelsen föreslagna åtgärderna, finns anledning att se över hur klimatanpassningsarbetet bedrivs inom kommunen för att åstadkomma en bättre samordning och överblick. Sammanfattande bedömning Miljöförvaltningen anser att det är viktiga frågor som lyfts fram i e-petitionen från Klimatnätverket i Boråsregionen. En hel del arbete med klimatanpassningsfrågor sker redan inom Borås Stad, men det skulle vinna på att samordnas och att beslut tas om hur det ska bedrivas. Förvaltningen anser därför att Miljö- och konsumentnämnden bör föreslå Kommunstyrelsen att initiera ett sådant arbete under den kommande mandatperioden. Inom ramen för detta sker lämpligen den dialog med externa aktörer som efterlyses i e-petitionen. Leif Schöndell Miljöchef Bilaga PM Vad är klimatanpassning? E-petitionen Beslut skickas till Boråsregionens Klimatnätverk Kommunstyrelsen

15 Bilaga Vad är klimatanpassning? Klimatanpassning innebär åtgärder för att anpassa samhället till de klimatförändringar vi redan märker av idag och de som vi inte kan förhindra i framtiden. Klimatanpassning är inte detsamma som åtgärder för att minska klimatförändringar, genom framförallt utsläppsminskningar. För att hejda klimatförändringarna måste utsläppen minskas kraftigt. Ju tidigare detta sker desto mindre blir klimatförändringen. Även om dessa nödvändiga utsläppsminskningar kommer till stånd kan vi inte helt förhindra klimatförändringar. Anpassning till den klimatförändring som inte längre kan undvikas är ett nödvändigt komplement till arbetet med minskade utsläpp. Konsekvenserna av klimatförändringar för ett samhälle beror dels på de direkta klimateffekterna, dels på hur omvärlden drabbas. På bägge punkterna är förmågan att anpassa sig till en förändring och förmågan att skydda sig mot negativa effekter viktig. Vem har ansvaret? Ett stort antal centrala myndigheter är genom sina respektive sektorsansvar inblandade i klimatanpassningsarbetet. SMHI inrättade på regeringens uppdrag i januari 2012 ett nationellt kunskapscentrum för klimatanpassning. På regional nivå har länsstyrelserna sedan 2009 ansvaret för klimatanpassningsarbetet. Det finns också flera exempel på pågående klimatanpassningsarbete på kommunal nivå. Även bland företag, branschorganisationer och forskningsfinansiärer finns det exempel på aktörer som tagit egna initiativ. Naturvårdsverket har genom sitt ansvar för miljömålet "Begränsad klimatpåverkan" ett övergripande nationellt ansvar för klimatfrågan. Länsstyrelsens uppdrag I Förordning (2007:825) med länsstyrelseinstruktion står att länsstyrelsen ska samordna det regionala arbetet med anpassning till ett förändrat klimat. I regleringsbrev 2013 fick länsstyrelserna ett uppdrag att sammanställa, redovisa och göra jämförelser av det klimatanpassningsarbete som sker på kommunal nivå. Länsstyrelserna ska sedan efter samråd med berörda aktörer utarbeta regionala handlingsplaner för klimatanpassning till vägledning för det fortsatta lokala och regionala klimatanpassningsarbetet. Nationellt Ingen nationell myndighet har idag övergripande ansvar för klimatanpassningsfrågan men många centrala myndigheter har genom sina respektive sektorsansvar en viktig roll i klimatanpassningsarbetet. Ett 30-tal myndigheter arbetar med förebyggande åtgärder, ökad kompetens och kunskap och verkar för bättre beredskap vid störningar i viktiga samhällsfunktioner. 1

16 Boverket Boverket är den nationella myndigheten för boende, byggande, stadsutveckling och samhällsplanering och har därmed det allmänna uppsiktsansvaret för plan- och byggnadsväsendet i landet. Verket har också till uppgift att inom sitt verksamhetsområde verka för samordning av de statliga myndigheternas arbete med underlag för tillämpningen av plan- och bygglagen. I verksamheten ingår även att ge råd och förmedla kunskap och erfarenheter till planerare och andra grupper. I många av myndighetens uppgifter men särskilt när det gäller förmedling av råd och kunskap måste hänsyn tas till klimatförändringarnas konsekvenser. Energimyndigheten Energimyndigheten arbetar för att det svenska energisystemet blir ekologiskt och ekonomiskt uthålligt, i samverkan med näringsliv, energiföretag, kommuner och forskarsamhälle. Bland annat ansvarar Energimyndigheten för delar av elcertifikatsystemet, bedriver särskilda insatser för vindkraft och arbetar med information. Energimyndigheten är dessutom beredskapsmyndighet för olja, kol och gas, utövar tillsyn över nätföretagen och naturgasmarknaden samt bevakar och analyserar elmarknaden. På samma gång som ett förändrat klimat ger andra förutsättningar och behov för energiproduktion måste också hänsyn tas till sårbarheten för energiförsörjning och eventuella anpassningsbehov. Folkhälsomyndigheten Folkhälsomyndigheten är en nationell kunskapsmyndighet med ett övergripande ansvar för folkhälsofrågor. Myndigheten är en sammanslagning av Smittskyddsinstitutet, Statens folkhälsoinstitut och de delar av Socialstyrelsen som ansvarar för miljöhälsa och folkhälsorapportering. Regionalt Länsstyrelserna har regeringens uppdrag att samordna klimatanpassningsarbetet regionalt. Länsstyrelsernas verksamhetsområden omfattar bland annat naturvård och miljöskydd, social omvårdnad, kommunikationer, livsmedelskontroll, djurskydd och allmänna veterinära frågor, lantbruk, rennäring (i Norrbottens, Västerbottens och Jämtlands län), fiske, jämställdhet mellan kvinnor och män, kulturmiljö, regional utveckling, hållbar samhällsplanering och boende, civilt försvar, krishantering i fredstid och räddningstjänst. Inom samtliga av dessa områden kan det vara relevant att beakta klimatanpassningsbehovet. Länsstyrelsen är den regionala tillsynsmyndigheten för naturvård och miljöskydd enligt miljöbalken, men också för frågor rörande dricksvatten och dagvatten. I såväl prövning som tillsyn av miljöfarlig verksamhet samt i naturvårdsarbetet bör de risker som kan förväntas med anledning av klimatförändringarna beaktas. Länsstyrelsen har även ett ansvar att tillhandahålla underlag till kommunerna för deras miljöarbete. Länsstyrelserna har en viktig roll i att tillhandahålla planeringsunderlag till den kommunala fysiska planeringen och till andra typer av planering och projekt. I samband med klimatanpassning kan det innebära att sammanställa ett regionalt faktaunderlag om de förväntade klimateffekterna. Länsstyrelsens medverkan i den fysiska planeringen regleras enligt plan- och bygglagen. Länsstyrelserna har en gransknings- och prövningsrätt där de ska bevaka att mellankommunala och statens intressen, de allmänna intressena samt behovet av skydd mot olyckshändelser och människors hälsa beaktas i kommunens fysiska planer. 2

17 Lokalt Kommunernas roll omfattar ett flertal viktiga verksamheter där klimatanpassning lämpligen sker. Kommunerna ansvarar bland annat för att det finns fungerande vatten- och avloppsanläggningar, energi- och avfallsanläggningar, sjukhus och vårdanläggningar samt skolor och omsorg. Kommunen är också myndighetsutövare enligt olika lagstiftningar med ansvar för kontroll, tillsyn och lovgivning. Kommunen ansvarar exempelvis för miljöskydd och naturvård samt prövning och tillsyn enligt miljöbalken. Kommunernas krisberedskap och räddningstjänst är viktiga funktioner för framtagandet av riskoch sårbarhetsanalyser i klimatanpassningsarbetet. De kommunala ansvarsområdena omfattar sektoriserad verksamhetsplanering, men de har också det totala ansvaret som granskning och godkännande inom fysisk planering: översiktsplanering, detaljplanering samt vid bygglov. Regional handlingsplan för klimatanpassning Länsstyrelsen i Västra Götaland har tagit fram en regional handlingsplan som presenterades under För handlingsplanen har tre mål definierats: 1. Handlingsplanen bidrar till arbetet med att utveckla ett långsiktigt robust samhälle. 2. Handlingsplanen utgör utgångspunkt för det fortsatta klimatanpassningsarbetet på regional och kommunal nivå. 3. Handlingsplanen vägleder Länsstyrelsen, kommunerna och övriga berörda aktörer i arbetet med konkreta åtgärder för att klimatanpassa Västra Götalands län. Handlingsplanen vänder sig främst till politiker och tjänstemän i länets kommuner, till statliga myndigheter, regeringskansliet och till Länsstyrelsens tjänstemän. Handlingsplanen innehåller Länsstyrelsens rekommendationer kring vilka åtgärder som behöver genomföras av olika aktörer för att anpassa Västra Götalands län till ett förändrat klimat. De åtgärder som den här handlingsplanen lyfter fram berör åtgärder för att möta de utmaningar som lokala och regionala konsekvenser av klimatförändringen medför. Länsstyrelsen har valt att dela in de åtgärder som har identifierats i fyra kategorier: nationell nivå, länsnivå, kommunal nivå och samverkan mellan olika nivåer. Syftet med indelningen är att tydliggöra ansvarsfördelningen mellan olika organisatoriska nivåer. För att klimatanpassningsarbetet ska fungera krävs insatser på alla nivåer i samhället. Handlingsplanen beskriver nuläget i klimatanpassningsarbetet i länet, problembild och bakgrund till åtgärder och identifierade åtgärder utifrån olika teman: - Övergripande förutsättningar för anpassning till ett förändrat klimat - Geografiska variationer och de tre stora utmaningarna - Klimatanpassning i fysisk planering - Människors hälsa och säkerhet - risk och sårbarhet och krisberedskap - Vattenkvalitet och dricksvattenförsörjning - Areella näringar - jordbruk och skogsbruk 3

18 - Naturmiljö - Kulturmiljö Uppföljning av de åtgärder som identifieras i handlingsplanen kommer att ske på olika sätt. Länsstyrelsen kommer att följa upp åtgärderna i syfte att göra en sammanställning av hur klimatanpassningsarbetet i länet utvecklas och vilket behov av stöd och vägledning som finns för att föra arbetet framåt. Handlingsplanens syfte är definierat i regeringsuppdraget till Länsstyrelsen. Handlingsplanen ska vara vägledande för det fortsatta lokala och regionala klimatanpassningsarbetet i länet. Handlingsplanen kommunicerar vilka åtgärder som bör vidtas på nationell, läns- och kommunal nivå för att anpassa Västra Götalands län till ett förändrat klimat. - Handlingsplanen är styrande för Länsstyrelsens fortsatta klimatanpassningsarbete. - För kommuner, statliga myndigheter och andra aktörer är handlingsplanen vägledande och åtgärderna ska tolkas som rekommendationer. Nedan följer några utdrag ur handlingsplanen Ansvarsfrågan Klimatanpassningsarbetet är tvärsektoriellt och berör många olika verksamhetsområden på både kommunal, regional och nationell nivå. Det innebär att det är svårt att peka ut ett ansvarigt organ som driver frågan och det finns en osäkerhet om vem som har ansvar för vad. Att organisera klimatanpassningsarbetet upplevs som en stor utmaning av flera kommuner. Då klimatanpassningsarbetet är en tvärsektoriell fråga som berör de flesta av kommunens förvaltningar behövs ett övergripande samordningsansvar för att driva frågorna. Samordningen av arbetet är angelägen. Beslutsfattande Beslutsfattande kring klimatanpassningsåtgärder är en utmaning på grund av frågans inneboende osäkerhet och långsiktighet. Angreppssättet tenderar att vara reaktivt istället för proaktivt. Ofta har klimatanpassningsåtgärder kommit till stånd först efter att en allvarligare händelse inträffat. Att fatta politiska beslut om stora investeringar vars effekt blir tydlig långt fram i tiden är en utmaning. I många fall kan åtgärder behöva vidtas på ett område som geografiskt och administrativt är åtskilt från det område där effekten förväntas uppstå. Detta gäller till exempel åtgärder för att minska översvämningsrisker och skredrisker utmed ett vattendrag. Finansieringsfrågan Det råder osäkerhet kring hur klimatanpassningsåtgärder ska finansieras. Det är i många fall svårt att definiera vem som har nytta av och därmed bör finansiera en viss åtgärd. Många kommuner ställs också inför frågan om stora kostsamma investeringar som en enskild kommun har mycket svårt att hantera utifrån kommunens normala budget. Svårigheter med finansiering stoppar eller försenar i flera fall redan identifierade och utredda klimatanpassningsåtgärder på läns- och kommunal nivå. Att finansieringsfrågan blir ordentligt utredd och tydliggjord i en statlig utredning är en förutsättning för att många kommuner ska komma igång med klimatanpassningsarbetet. 4

19 Kommunernas behov och önskemål om stöd i klimatanpassningsarbetet En stor del av ansvaret för att genomföra praktiska klimatanpassningsåtgärder ligger på kommunen. Kommunerna uttrycker att de behöver stöd från Länsstyrelsen och andra centrala myndigheter för att kunna arbeta med klimatanpassning. Det stöd som kommunerna i Västra Götaland efterfrågar är kunskaps- och planeringsunderlag, samordning genom projekt, goda exempel och drivande av större regionala frågor, utbildning och information för tjänstemän och politiker och frågor som rör finansiering och lagstöd för klimatanpassningsåtgärder. Gällande kunskaps- och planeringsunderlag efterfrågas korta komprimerade versioner, gärna i form av checklistor. Klimatanpassningsportalen (www.klimatanpassningsportalen.se) som drivs av Nationellt kunskapscentrum för klimatanpassning samlar kunskap, rapporter och goda exempel gällande klimatanpassning och kan användas av kommunerna för stöd i klimatanpassningsarbetet. Åtgärder I handlingsplanen finns rekommenderade åtgärder på nationell nivå, länsnivå och kommunal nivå. Åtgärderna på kommunal nivå är indelad i områdena: - Övergripande förutsättningar för anpassning av ett förändrat klimat - Klimatanpassning i fysisk planering - Människors hälsa och säkerhet risk och sårbarhet och krisberedskap - Vattenkvalitet och dricksvattenförsörjning - Areella näringar jordbruk och skogsbruk - Naturmiljö - Kulturmiljö Under varje område finns förslag på åtgärder som kan genomföras på kommunal nivå, de flesta i samarbete med andra myndigheter och statliga verk. Åtgärderna har också prioriterats i nivåerna 1 och 2 och ansvariga och berörda aktörer. De två första åtgärderna är: - Alla kommuner bör se över hur klimatanpassningsarbetet ska samordnas inom kommunen. Kommunen bör överväga att fatta ett politiskt beslut gällande övergripande organisation av arbetet med klimatanpassning i kommunen. Samarbete med andra kommuner kan med fördel övervägas då klimatanpassningsarbetet ofta berör större områden än den enskilda kommunen. - Alla kommuner bör ta ett aktivt beslut gällande om kommunen har behov av en kommunal klimatanpassningsplan och i så fall dess omfattning. Beslut med motivering bör förmedlas till Länsstyrelsen. Det är viktigt att kommunen aktivt tar ställning till behovet av klimatanpassningsåtgärder utifrån de unika förutsättningar som finns inom kommunens geografiska område. Det är för många 5

20 kommuner inte nödvändigt att ha en kommunal klimatanpassningsplan klimatanpassningsfrågorna kan också integreras i andra existerande planer och strategier. Ett aktivt beslut bör tas någon gång under kommande mandatperiod. 6

21 Till: Kopia: Blank: Ärende: Vb: e-petition; Klimatanpassa Borås Från: Göran Björklund/BKMAN Till: Kopia: Bertil Datum: :38 Ärende: e-petition; Klimatanpassa Borås Klimatanpassa Borås Sammanfattning MEDBORGARFÖRSLAG Klimatförändringen är inte längre ett avlägset framtida hot. Den är redan ett faktum. Problemen är globala och borde lösas genom globala politiska förhandlingar. Detta har dock hittills misslyckats totalt och inget tyder på att man kommer att lyckas inom överskådlig tid. Chansen att undvika en tvågradig temperaturhöjning blir allt mindre. Prognosen pekar snarare mot en tregradig höjning. Detta kommer att få dramatiska konsekvenser för alla jordens länder. Allt pekar i dag på att konsekvenser inte kommer att kunna undvikas. Katastrofala för vissa och mindre dramatiska för andra, men alla kommer att drabbas, så även Borås. Undertecknade föreslår därför att en tvärpolitisk kommitté tillsätts där även ett antal icke politiska representanter bör ingå. Denna kommitté skall försöka kartlägga tänkbara konsekvenser för Borås (såsom livsmedelsbrist, energibrist, drivmedelsbrist, import- och exportproblem, översvämningar, transportproblem, (klimat)flyktingar m.m.) samt föreslå beredskapsåtgärder. Detta bör ske under Borås Anders Assarsson För Klimatnätverket i Boråsregionen Beskrivning MEDBORGARFÖRSLAG Klimatförändringen är inte längre ett avlägset framtida hot. Den är redan ett faktum. Problemen är globala och borde lösas genom globala politiska förhandlingar. Detta har dock hittills misslyckats totalt och inget tyder på att man kommer att lyckas inom överskådlig tid. Chansen att undvika en tvågradig temperaturhöjning blir allt mindre. Prognosen pekar snarare mot en tregradig höjning. Detta kommer att få dramatiska konsekvenser för alla jordens länder. Allt pekar i dag på att konsekvenser inte kommer att kunna undvikas. Katastrofala för vissa och mindre dramatiska för andra, men alla kommer att drabbas, så även Borås. Undertecknade föreslår därför att en tvärpolitisk kommitté tillsätts där även ett antal icke politiska representanter bör ingå. Denna kommitté skall försöka kartlägga tänkbara konsekvenser för Borås (såsom livsmedelsbrist, energibrist, drivmedelsbrist, import- och exportproblem, översvämningar, transportproblem, (klimat)flyktingar m.m.) samt föreslå beredskapsåtgärder. Detta bör ske under Borås Anders Assarsson För Klimatnätverket i Boråsregionen Direktlänk till eförslaget Onlineunderskrifter Nr Namn Datum Kommentar. 1 Anders Hjorth Sannolikt det viktigaste förslag som kommit hittills under 2000-talet! 2 Thomas Svensson Maria von Wachenfeldt Niclas Rosell Carina Kierdorf Monica Assarsson Eva Österlund Hjort Alexander Ryan

22 9 Tom Andersson Kennet Öhlund Susanne Hellkvist Dennis Söderberg Kjell Roger Hjalmarsson Bra och viktigt förslag 14 Claes Bergqvist Olle Robert Johansson Linda Ikatti Annica Svensson Annica Svensson Notering Ovanstående e-petition är inlämnad i Borås Stads e-petitionssystem. Enligt de regler som Kommunfullmäktige fastställt skall e-petitionen efter det att den varit exponerad på stadens webbplats överlämnas till den nämnd/bolag som handlägger e-petitionens ämnesområde. Den skall sedan hanteras som ett vanligt ärende hos nämnden/bolaget. Eftersom Kommunfullmäktige två gånger per år får en redovisning av hur e-petitionerna har handlagts, behöver Stadskansliet få en redovisning från nämnden när ärendet behandlats. Göran Björklund Kommunsekreterare Stadshuset, Kungsgatan Borås ,

23 TJÄNSTESKRIVELSE Datum Dnr Sida 1(4) Johanna Johansson, Miljö- och konsumentnämnden Detaljplan för Sjömarken, Viared 8:40 - samråd Yttrande till Samhällsbyggnadsförvaltningen (P 31/08) Sammanfattning Syftet med planändringen är att möjliggöra bostadsbyggnation på fastigheten Viared 8:40. Det omkring kvadratmeter stora området är tidigare planlagt som industrimark. Möjlighet ska ges att skapa byggrätter för radhus och villor i två våningsplan. Planområdet har höga bullervärden och vibrationer då det ligger i anslutning till Kust-till-kust-banan och utredningar kring detta har gjorts. Omfattande skyddsåtgärder krävs för att de framtida boende på platsen inte ska utsättas för ohälsosamt buller, vibrationer och risk från järnväg. Dessa åtgärder bör visualiseras. Ytterligare utredningar krävs för att visa att vibrationer och geoteknik kan klaras. Buller från järnväg (maxvärde 70 db) överskrids mot så kallad tyst sida trots bullerplank på flera sidor av fastigheten. Bullerplank krävs också kring kompensationsåtgärden - en gemensam uteplats. Det är oklart om ytterligare planbestämmelser behövs för att säkerställa skyddsåtgärder som krävs för att klara risk från järnvägen. Om byggnationen kommer att innebära markavvattning krävs tillstånd från Länsstyrelsen. Förslag till beslut Miljö- och konsumentnämnden avstyrker detaljplanen med hänvisning till synpunkterna i förvaltningens tjänsteskrivelse. Ärendet Syftet med planändringen är att möjliggöra bostadsbyggnation på fastigheten Viared 8:40. Det omkring kvadratmeter stora området är tidigare planlagt som industrimark, men består idag av en öppen gräsyta omgärdat av träd samt några lägre byggnader som används som enklare förråd. Omvandlingen till bostadsområde önskas som en del i det arbete som pågår med att utveckla nya bostadsområden i Sjömarken. Möjlighet ska ges att skapa byggrätter för radhus och villor i två våningsplan. Fastighetens närhet till grönområden, bad och kollektivtrafik (linje 5, 159 och 404) är positivt liksom att vägar, fjärrvärme och vatten och avlopp finns utbyggt i området. Cykelnätet i Sjömarken behöver utökas i området. Miljöförvaltningen POSTADRESS Borås BESÖKSADRESS Sturegatan 42 WEBBPLATS boras.se E-POST TELEFON FAX

24 Datum Dnr Sida 2(4) Planområdet har höga bullervärden och vibrationer då det ligger i anslutning till Kust-tillkust-banan och utredningar kring detta har gjorts. Omfattande skyddsåtgärder kommer att krävas för att platsen ska klara kraven för buller, vibrationer och risk från järnväg. Omfattande åtgärder krävs för att det ska bli möjligt att bygga på platsen - markavvattning, schaktning och markhöjning. Ytterligare utredningar krävs för att detta ska kunna göras utan att riskera att skapa sättningar i den intilliggande järnvägen. Buller Genom ett sex meter högt bullerplank längs järnvägen i den nordvästra fastighetsgränsen och två-fyra meter höga bullerplank söderut men också på den östra och västra sidan av fastigheten går det att få ner bullervärdena så att Boverkets rekommendationer (2014) klaras på första våningen. För andra våningen överskrids, trots bullerplanken, sammanlagt nio punkter vilka beräknas få nivåer mellan dba. Även gavlarna som vetter mot väster och öster, ut mot trafiken, utsätts för nivåer över riktvärdet 70 dba. Vid respektive radhus uteplats överskrids gällande riktvärden för maximala ljudnivåer vilket gör att tysta uteplatser inte klaras vid fasader. Kompensationsåtgärden, en gemensam uteplats, planeras. Denna kräver dock ytterligare bullerplank kring sig. Även takterasser behöver avskärmas från buller. Inomhusnivåerna för buller tros klaras genom extra omsorg om planlösning, utformning, materialval, samt fasad och fönsterdimensionering. En karta från bullerutredningen bifogas, där grön linje är de tänkta bullerplanken. I bullerutredningen presenteras även beräkningar för dagens situation. Även där överskrids maxvärdena för buller från järnväg. Tänkt uteplats finns inte med på kartan. Bullerkartläggning med beräknade värden för år 2030 av trafikbuller från Göteborgsvägen samt järnväg. Situation med bullerplank vid garage/carport. Kartans färgkartering visar ekvivalent ljudnivå 2 meter över mark från järnvägstrafiken. Tabellerna visar våningsplan, ekvivalent ljudnivå, max ljudnivå från järnväg, max ljudnivå från väg.

25 Datum Dnr Sida 3(4) Vibrationer Planhandlingarna redovisar att ytterligare utredningar krävs för hur man ska kunna klara vibrationerna från järnvägen. Markföroreningar Den översiktliga geotekniska undersökningen kunde inte visa att några markföroreningar överskred riktvärden på de platser man har provtagit. Inga analyser är utförda på de tippmassor som återfinns i områdets nordöstra del enligt den geotekniska utredningen. Schaktning, stabilitet och markavvattning Totalstabiliteten behöver utredas ytterligare innan schaktarbete påbörjas i närheten av järnvägsbanken och Gränsvägen. Byggbarheten är mindre god i delar av området och grundförstärkning genom urgrävning mellan en halv meter och fem meter krävs i området. Grundvattenytan ligger strax under markytan i norra delen av området vilket innebär att schaktningsarbeten kan komma att utföras under grundvattennivån. Schaktning rekommenderas i samband med tillfällig grundvattensänkning enligt den geotekniska utredningen. Höjning av marknivån eller sänkning av grundvattennivån kan leda till sättningar i närliggande konstruktioner, exempelvis järnvägen. Innan detaljprojektering och byggnation utförs behöver kompletterande geotekniska undersökningar utföras enligt den geotekniska utredningen. Markhöjning Den höga grundvattennivån innebär att höjdsättningen inom området bör vara högre än befintlig marknivå. Om området höjs finns en viss möjlighet för lokalt omhändertagande av vatten och att framtida översvämningar undviks. En bestämmelse om lägsta golvhöjd + 153,1 meter över havet finns på plankartan. Riskutredning Riskutredningen visar att exploateringen är möjlig förutsatt att hänsyn tas till vissa skyddsåtgärder. Bland åtgärderna finns att minsta avstånd mellan bostäder och järnväg ska vara 30 meter, vilket bedöms vara tillräckligt då föreslagen markanvändning innebär en liten etablering. Vidare ska bland annat väggar och tak som placeras inom 50 meter från järnvägen förses med ytskikt i obrännbart material. Området mellan bostäderna och järnvägen ska utformas så att den inte uppmuntrar till stadigvarande vistelse som exempelvis lek. Parkering tillåts. Tidigare riskutredning och riktvärden i Göteborgs översiktsplan, som konsulten hänvisar till, rekommenderar bostäder först på mellan meter från järnvägen. Miljöförvaltningens synpunkter Buller Motiv för avsteg kring bullernormerna presenteras i planen. Ur bullerhänsyn är platsen dock inte optimal för bostäder. Blir boendemiljön attraktiv med de skyddsåtgärder som krävs? Maxvärden från järnväg klaras inte vid uteplatser trots bullerdämpande åtgärder och den tänkta kompensationsåtgärden behöver omgärdas av bullerplank. Någon form av illustration kring hur detta skulle upplevas för de boende skulle behöva bifogas planhandlingarna. En sammanvägning av ljudkvalitetspoäng bör presenteras. En alternativ lokalisering bör övervägas.

26 Datum Dnr Sida 4(4) Risk Planen bör tydliggöra och säkerställa hur miljön kan utformas så att de boende inte uppmuntras till att exempelvis leka på ytorna mellan garagen och husen. Väggar och tak som vetter mot järnvägen ska enligt utredningen också förses med ytskikt i obrännbart material, inom 50 meter från närmsta järnvägsspår. Behöver planbestämmelser säkerställa att de skyddsåtgärder som riskutredningen kräver följer med från planskedet till byggskedet? Mark Ytterligare utredningar kring hur vibrationer från järnvägen ska klaras krävs. Dessa utredningar bör visa hur kraven ska klaras innan planen kan tillstyrkas. Omfattande åtgärder krävs för att det ska bli möjligt att bygga på platsen, markavvattning, schaktning och markhöjning. Ytterligare utredningar krävs för att detta ska kunna göras utan att riskera att skapa sättningar i den intilliggande järnvägen. Sammanfattande bedömning Omfattande skyddsåtgärder krävs för att de framtida boende på platsen inte ska utsättas för ohälsosamt buller, vibrationer och risk från järnväg. Dessa åtgärder bör visualiseras. Ytterligare utredningar krävs för att visa att vibrationer och geoteknik kan klaras. Buller från järnväg (maxvärde 70 db) överskrids mot så kallad tyst sida trots bullerplank på flera sidor av fastigheten. Bullerplank krävs också kring kompensationsåtgärden - en gemensam uteplats. Det är oklart om ytterligare planbestämmelser behövs för att säkerställa skyddsåtgärder som krävs för att klara risk från järnvägen. Om byggnationen kommer att innebära markavvattning krävs tillstånd från Länsstyrelsen. Leif Schöndell Miljöchef Johanna Johansson Miljöutredare Bilaga Detaljplan Översiktlig geoteknisk undersökning, WSP, Bullerutredningen Beslut skickas till Samhällsbyggnadsnämnden

27 P31/08 Detaljplan för Sjömarken VIARED 8:40 Borås Stad ANTAGANDEHANDLING SAMRÅD normalt planförfarande

28 Sammanfattning Planändringens syfte är att möjliggöra byggnation av bostäder på fastigheten Viared 8:40. I området ges möjlighet att tillskapa byggrätter för radhus och villor i 2 våningsplan. Planområdet ligger i anslutning till Kust till kust-banan vilket medför både höga bullervärden och vibrationer. I planarbetet har utredningar tagits fram för att visa på hur området påverkas av järnvägen genom buller och vibrationer. Utredningarna visar att det genom åtgärder inom fastigheten går att ändra markanvändningen till bostadsändamål. Området är ca 4000 m2 stort och är sedan tidigare planlagt som industrimark, men består för tillfället av en öppen gräsyta omgärdad av träd samt några lägre byggnader som används som enklare förråd. Det pågår ett stort utvecklingsarbete i Sjömarken med både nya vägdragningar och nya bostadsområden för sammanlagt flera hundra bostäder. Den aktuella fastigheten är en viktig del i detta utvecklingsarbete. Översiktskarta NORMALT PLANFÖRFARANDE Beslut Instans/datum SAMRÅD DEL GRANSKNING - REVIDERING - ANTAGANDE - BESVÄRSINSTANS - LAGAKRAFT - 2 SAMHÄLLSBYGGNADSFÖRVALTNINGEN

29 Innehåll Sammanfattning Planbeskrivning 1.1 Planens syfte Handlingar Plandata 4 2. Tidigare ställningstaganden Uppdrag Borås Översiktliga planer Borås Stads Miljömål Planprogram Gällande detaljplaner Bostadsförsörjningsprogram 6 3. Avvägningar mellan allmänna intressen 6 4. Omvärldsanalys Sjömarken Bebyggelse i bullerutsatta lägen Barnperspektivet 8 5. Planeringsförutsättningar och förändringar Natur och kultur Bebyggelseområden Friytor och rekreation 9 PLAN- OCH ILLUSTRATIONSKARTA 5.4 Gator och trafik Teknisk försörjning Störningar Konsekvenser Behovsbedömning Hållbar utveckling Hushållning med naturresurser Miljö Hälsa och säkerhet/störningsskydd Administrativa frågor Genomförandetid Handläggning Planavgift Planunderlag Medverkande tjänstemän 16 Genomförandebeskrivning 1. Inledning Organisatoriska frågor Tidplan Genomförandetid Ansvarsfördelning Huvudmannaskap Avtal Fastighetsrättsliga frågor Fastighetsägare Fastighetsbildning Servitut och ledningsrätt Tekniska frågor Vatten och avlopp, dagvatten samt värme El och tele Trafik Geoteknik Radon Ekonomiska frågor Ekonomiska konsekvenser för kommunen Ekonomiska konsekvenser för ägaren av Viared 8: Ekonomiska konsekvenser för ägaren av Järnvägen 4: Ledningsåtgärder Ekonomiska konsekvenser för ledningsägare Plankostnader 19 SAMRÅD ANTAGANDE 3

30 Planbeskrivning Detaljplan för Sjömarken, VIARED 8:40, Borås Stad, upprättad den 7 november Inledning 1.1 Planens syfte Planändringens syfte är att möjliggöra byggnation av bostäder på fastigheten Viared 8:40, placerat söder om Göteborgsvägen i Sjömarken. I området ges möjlighet att tillskapa byggrätter för radhus och villor i 2 våningsplan. 1.2 Handlingar Detaljplanen består av plankarta med bestämmelser som är juridiskt bindande. Till planen fogas illustrationskarta, planbeskrivning och genomförandebeskrivning. Efter samråd tillkommer samrådsredogörelse och efter granskning tillkommer utlåtande över inkomna synpunkter. Planbeskrivningen och illustrationskartan ska underlätta förståelsen av planförslagets innebörd, samt redovisa de förutsättningar och syften planen har. De har ingen egen rättsverkan. Avsikten är att de ska vara vägledande vid tolkningen av planen. För genomförandebeskrivningen gäller på motsvarande sätt att den inte har någon egen rättsverkan. 1.3 Plandata Läge, areal och markägare Planområdet är beläget väster om Borås centrum, i tätorten Sjömarken. Avståndet till Borås centrum är ca 5 km. Planområdet omfattar ca 4000 kvadratmeter och avgränsas av järnvägen Kust till kust-banan i norr, Gränsvägen i väster, Lyckebovägen i öster och Hästhovsvägen i söder. Området är privatägt till största delen, med undantag för delen längst mot järnvägen som ägs av Trafikverket. 2. Tidigare ställningstaganden 2.1 Uppdrag Kommunstyrelsen har den beslutat om att uppdra åt Samhällsbyggnadsnämnden att ändra detaljplanen för fastigheten Viared 8:40 från inte störande industri till kontor. Kommunstyrelsen beslutade därefter den att uppdra åt Samhällsbyggnadsnämnden att ändra inriktning för detaljplanen för Viared 8:40 från kontorssändamål till flerbostadshus. Planuppdraget har initierats av fastighetsägaren. Samhällsbyggnadsnämnden gav den Samhällsbyggnadsförvaltningen i uppdrag att ändra inriktning för detaljplan för fastigheten. Viaredssjön Gränsvägen Göteborgsvägen 8:40 8:140 Hästhovsvägen Lyckebovägen 2.2 Borås 2025 Borås 2025 anger visionen för utvecklingen för staden genom sju strategiska målområden. Planförslaget stödjer målområdet om en levande landsbygd genom attraktiva tätorter. 2.3 Översiktliga planer Översiktsplanen för Borås Stad, ÖP06, anger samhällsbyggnadsmål och spelregler för hållbar utveckling. Planen är förenlig med översiktsplanens spelregler för en hållbar utveckling då bebyggelsen är lokaliserad i lägen som förstärker underlaget för kollektivtrafiken så att behovet av transporter som belastar miljön minimeras. Marken som planområdet innefattar är i översiktsplanens kartdel utpekad som mark möjlig för bostadsbebyggelse med flerbostadshus. Kartdelen är dock inte antagen av Kommunfullmäktige utan fungerar som en bilaga till översiktsplanen. Ortofoto över planområdet. 4 SAMHÄLLSBYGGNADSFÖRVALTNINGEN

31 Planprogram för Sjömarken centrum slagskarta Borås Stad, Västra Götalands län, upprättat 4 april Ändrat Godkännandehandling Planområdesgräns Vägåtgärd 7 B Avstängning för genomfartstrafik 8 7 B Ha ga väg en Idrott parkering änna Allm Grä n Norr a Nya Hag avä g natur C/J 1 C J natur Gränsvägen J Hästhovsvägen J Mask Område illustrerat för parkering Användningsbeteckningar illustrerar föreslagna ändringar i markanvändning. Ofärgade ytor illustrerar oförändrad markanvändning. äge n 200m N en Mortstig Allén Sjövägen parkering J: Industri som kan samlokaliseras med bostäder 0m rosv B parkering C: Centrumfunktioner; Q: Användning anpassad till byggnadens kulturvärde n J Q S C/Q J B väg e Bad stra ndsv äge n CB B llén 3 Björka gen tur C/J Dunderb ergsvä gen parkering C na Lyc keb o en svä org teb B en äg 4 Göteborgsvägen Gö B: Bostäder; S: Förskola gen svä Fjä llvä ge n J 2 sv B/S 6 Hagavägen så B 5 Moränvägen ng Naturområde n natur natur Ali Idrott väge a vägen Allmänn idrott natur natur B Området behandlades i en separat planprocess, Detaljpplan för del av Sjömarken, Räveskalla 1:76 m.fl. Områdesbeteckning 9 natur- och friluftsområde Tord Lundborg planchef Viaredsjön Dominic Wansbury planarkitekt Utsnitt ur planprogrammet med aktuellt planområde inringat i rött. Området söder om Göteborgsvägen domineras av en lägre villabebyggelse. Därför anses lägre bebyggelse som radhus och villor ta mer hänsyn till omgivande stads- och landskapsbild än vad högre flerbostadshus skulle göra. Dessutom gör de höga bullernivåerna på platsen området mer lämpligt för lägre bebyggelse. 2.4 Borås Stads Miljömål I Borås Stads Miljömål framgår att staden planerar för ett hållbart samhälle och arbetar för att invånarna ska ha en hälsosam livsmiljö både i stad och på landsbygd. Planen berörs av miljömålen för begränsad klimatpåverkan, och god bebyggd miljö. Genom förtätning i bebyggda miljöer skapas bättre underlag för service och bättre förutsättningar för ökad användning av kollektivtrafik. Planområdet har god närhet och tillgång till kollektivtrafik och på så sätt kan klimatpåverkan minskas. Det ska även finnas möjlighet att fördröja dagvatten lokalt inom kvartersmarken. För att skapa en god bebyggd miljö är det viktigt att utforma byggnationen och omgivningen så att påverkan från trafikbuller kan hållas nere då planområdet ligger nära järnväg och trafikerad väg. Gällande detaljplan från 1991 anger icke störande verksamhet som användning. 2.5 Planprogram Kommunfullmäktige godkände ett planprogram för Sjömarken Centrum med riktlinjer för kommande detaljplanearbete. I planprogrammet finns mål och förslag för utvecklingen av Sjömarken. Det aktuella området har i planprogrammet blivit identifierat som lämpligt för industri som kan samlokaliseras med bostäder. ANTAGANDE SAMRÅD 5

32 Detta skiljer sig mot detta förslag till planändring som anger bostadsändamål inom området. Då det är högt tryck på bostäder i Sjömarken och eftersom planområdet ligger centralt i Sjömarken med goda kollektivtrafikmöjligheter och tillgänglighet till befintlig infrastruktur och service anses bostäder mer passande som markanvändning i området. 2.6 Gällande detaljplaner Gällande detaljplan P 851, från 1991 anger att marken ska användas för industriändamål med icke störande verksamhet. Angränsande fastighet väster om planområdet, Räveskalla 1:348, omfattas av byggnadsplan P 711 från 1979, som anger att marken på fastigheten ska användas för småindustri av sådan beskaffenhet att närboende inte vållas olägenhet. Den aktuella planändringen bedöms därmed inte påverka möjligheten att bedriva verksamhet på fastigheten då området enligt gällande plan inte får vara störande för bostadsändamål. Övrig bebygglese runt planområdet är planlagt som bostadsändamål genom detaljplan P 851 och bedöms inte påverkas negativt av den nya exploateringen. 2.7 Bostadsförsörjningsprogram Planområdet redovisas i Borås Stads bostadsbyggnadsprogram med förslag på 15 byggrätter. Den föreslagna bostadsbebyggelsen om ca 12 byggrätter för både radhus och parhus skiljer sig därmed något i antalet. 3. Avvägningar mellan allmänna intressen Planutformningen bedöms vara förenlig med hushållningsbestämmelserna enligt kap 3, miljökvalitetsnormerna enligt kap 5 och skydd av naturen enligt kap 7 i Miljöbalken. Järnvägen är av riksintresse för kommunikation (MB 3 kap 8 ). Att järnvägen är av riksintresse för kommunikation innebär att den ska skyddas mot åtgärder som kan hindra eller försvåra utnyttjandet av vägen som kommunikationsled. Detaljplanen bedöms inte påverka riksintresset negativt. Planområdet berörs inte av strandskydd från närliggande vattendrag. En behovsbedömning avseende betydande miljöpåverkan har gjorts enligt PBL4:34 och 6 kap MB. Slutsatsen är att miljöbedömning med miljökonsekvensbeskrivning, MKB, inte erfordras. Tydligare centrum Möjlig förtätning inom Räveskalla 1:76 Översikt Sjömarken Ändring av nedre delen av Räveskalla 1:25 Sjömarken Utfarten till Hagavägen stängs av och trafiken leds istället via den nya cirkulationsplatsen. P P P P P P Torg P P P Ny cirkulationsplats Busshållplats flyttad närmare centrum Stadsgata mellan cirkulationsplatserna. Smalare vägbana, bredare GCbana och färre utfarter. Möjligtvis Copyright Borås Stad Kartredovisningen har ingen rättsverkan Skala 1:2000 annan markbeläggning. Cirkulationsplats för att få trafiken att flyta på bättre och för att markera en fartsänkning genom orten. Raderad väg Stängd utfart Skiss på planerade nya bostadsområden och vägdragningar i Sjömarken. Sammanlagt är det flera hundra nya bostäder som planeras i Sjömarken. Det aktuella planområdet ligger i högra nedre hörnet av skissen. 6 SAMHÄLLSBYGGNADSFÖRVALTNINGEN m

33 Området är utsatt för höga bullernivåer och det följs upp under kap. 5:6 Störningar. Att ingen betydande påverkan förorsakas framgår av konsekvensbeskrivningen. En förutsättning för boendes hälsa och säkerhet är att trafikbullerstörningar och riskbild hanteras enligt planens bestämmelser samt att buller och vibrationsfrågorna följs upp i bygglov. 4. Omvärldsanalys 4.1 Sjömarken Borås Stad har i flera övergripande dokument visat på en inriktning och vilja på att satsa på utvecklingen av de tätorter som ligger på landsbygden. Utvecklingen av stad och land går hand i hand då många invånare söker det mindre samhället och landsbygdens möjligheter med närhet till mark och natur. Utveckling av landsbygden och dess tätorter är därför en viktig del i arbetet med att skapa en starkare kommun. Enligt översiktsplanen ska lokalisering av ny bebyggelse ske invid befintlig bebyggelse för att begränsa kostnaderna för kommunal service, samtidigt som den ska stärka områdets möjligheter till handel, skola och service samt förstärka underlaget för kollektivtrafiken. Sjömarken med dess läge bara 15 minuter från Borås stadskärna med buss, och närheten till Viaredssjön gör orten attraktiv och viktig att satsa på i utvecklingsprojekt. I planprogrammet för Sjömarken från 2005 föreslås en miljöupprustning av de centrala delarna av Sjömarken. Det föreslås nya bostäder och även centrumfunktioner. Sedan dess har flera detaljplaner i centrala Sjömarken förverkligats och ett antal nya planar är på gång. Sammanlagt handlar det om flera hundra bostäder samt potentiella handelsytor, vilket gör Sjömarken till ett än mer attraktivt alternativ både för nya och kvarboende invånare. Sjömarken har saknat ett tydligt centrum till skillnad från grannorten Sandared, trots en liknande befolkningsmängd. Genom en förtätning längs Göteborgsvägen skapas möjligheter för ett tätare och livligare centrum i Sjömarken. Norr om vägen planeras flerbostadshus med möjlighet till lokaler i bottenvåningen ut mot gatan. Vägen är tänkt att smalnas av och göras om till en stadsgata genom orten, vilket också innebär att hastigheten sänks. För säkrare in- och utfarter mot Göteborgsvägen planeras det för två cirkulationsplatser samt att vissa utfarter stängs av. Planområdet är idag bebyggt med tre lägre byggnader som fungerar som förråd. En stor gräsyta kantad av träd och en grusplan för parkering utgör stor del av planområdet. På andra sidan Gränsvägen ligger en numera nedlagd industirilokal. Omgivande bebyggelse består främst av lägre enbostadshus. Lyckebovägen går från planområdet ner till Viaredssjön. SAMRÅD ANTAGANDE 7

34 Sjömarken har ett bra pendlarläge mot Borås med tät trafik från både linje 5 och 404 och endast 15 minuters resa till centrala Borås. När Götalandsbanan är byggd skulle det dessutom kunna finnas möjlighet till en pendeltågsstation i centrala Sjömarken. Våren 2015 förbättras kommunikationerna till Sandared då gångoch cykelvägen mellan orterna färdigställs. 4.2 Bebyggelse i bullerutsatta lägen Byggnaderna inom planområdet kommer att lokaliseras så att de blir långsiktigt hållbara ur hälsosynpunkt. Det innebär bland annat att hänsyn tas till prognostiserade trafikförändringar. Skydd mot buller kommer att finnas genom bullerplank och tekniska lösningar inne i byggnaderna. Planen säkerställer att den slutliga bebyggelsen genom yttre åtgärder kan utformas så att de gällande kraven i Boverkets Byggregler uppfylls för boendemiljön samt att det finns gemensamma uteplatser till husen som utformas så att gällande riktlinjer/ regler för buller vid uteplats i anslutning till bostad uppfylls. Områdets är bullerutsatt genom sin närhet till både tågtrafiken på Kust till kust-banan och Göteborgsvägen. Detta gör att vissa lägenheter kan behöva göra avsteg från gällande riktlinjer för buller. Men eftersom planområdet är beläget centralt i en av kommunens tätbebyggda orter, det är nära till kollektivtrafik och att byggnaderna bidrar på ett betydande sätt till en bättre bostadsmiljö vid ett stort antal andra planerade bostäder/verksamheter anser Borås Stad att skäl till avsteg finns. 4.3 Barnperspektivet Det finns en lekplats på Maskrosvägen 200 meter från planområdet. Gång- och cykelvägnätet förbinder planområdet med skolor i Sjömarken och även till friluftsområdet Paradiset/Räveskalla. 5. Planeringsförutsättningar och förändringar 5.1 Natur och kultur Mark och vegetation Fastigheten består idag av en öppen grusyta kantad av gräsytor med träd. Grusytan används som parkering och norr om parkeringsytan finns tre lägre byggnader som används som enklare förråd. Delområde 2 Delområde 1 Delområde 1 och 2 från den geotekniska undersökningen av planområdet Geoteknik och markföroreningar En geoteknisk undersökning har tagits fram av WSP, daterad Undersökningen visar att jorden inom undersökningsområdet består överst av fyllningsmaterial, sedan kommer ett lager organisk jord som underlagras av sedimentära silt- och sandlager och därefter kommer ett lager grövre friktionsjord med okänd mäktighet. Silt- och sandlagren ska förutsättas vara flytbenägna vid hög vattenkvot. Djup till berg är inte undersökt. Området har delats in i två delområden med avseende på grundläggning. Delområde 1 återfinns i den norra delen av undersökningsområdet. Byggbarheten inom delområde 1 är mindre god. Enligt undersökningen krävs där grundförstärkning genom förslagsvis urgrävning av all fyllnadsmassa och organisk jord där byggnader, hårdgjorda ytor och övriga konstruktioner ska anläggas. Utskiftningsdjupet uppskattas bli mellan ca 1 och 5 m. Utredningen beskriver också att separata stabilitetsutredningar ska utföras för schakter i närheten av järnvägsbanken och Gränsvägen. Delområde 2 återfinns i den södra delen av undersökningsområdet. Byggbarheten inom delområde 2 är mindre god eller god. Även här krävs enligt undersökningen grundförstärkning genom förslagsvis urgrävning av all fyllnadsmassa och organisk jord där byggnader, hårdgjorda ytor och övriga konstruktioner ska uppföras. Utskiftningsdjupet uppskattas till mellan ca 0,5 och 1,2 m. 8 SAMHÄLLSBYGGNADSFÖRVALTNINGEN

35 Grundvattenytan ligger, enligt utförda mätningar i februari 2014, strax under markytan i norra delen av området och sluttar nedåt till ca 1,4 m djup under markytan i söder. Detta innebär att schaktningsarbeten kan komma att utföras under grundvattennivån. Utredningen beskriver också att den höga grundvattennivån innebär att höjdsättningen inom området bör vara högre än befintlig marknivå. Detta för att klara dräneringar för gator och byggnader samt för att minska risken för eventuella översvämningar vid framtida höga vattenstånd. Grundvattennivåer bedöms kunna stiga högre än vad som nu är uppmätt. Den översiktliga miljötekniska undersökningen påvisar inga föroreningar som överskrider de i undersökningen använda riktvärdena i vare sig jord eller vatten Radon Enligt översiktlig inventering utgör marken normalriskområde vad avser radon. För mark som klassas som normalriskområde för radon gäller generellt att man inte kan utesluta förhöjd risk för markradon lokalt. Därför bör, enligt gällande anvisningar från Boverket, grundläggning utföras radonskyddande. Rådet innebär att byggnadsdelar som står i kontakt med jorden utformas så att luft från marken förhindras att tränga in i byggnaden. Speciell uppmärksamhet måste därvid ägnas åt håltagningar i golvet för genomföringar etc. Åtgärder för att klara tillåten radonhalt inne i byggnader utförs vid projekteringen av nybyggnationen Fornlämningar Några kända fornlämningar finns inte inom planområdet. 5.2 Bebyggelseområden Befintlig bebyggelse Planområdet är i dagsläget bara bebyggt av tre lägre byggnader som idag fungerar som enklare förråd. Planområdet ansluter till en lägre bebyggelse mot Hästhovsvägen och Lyckebovägen som främst består av friliggande enbostadshus med sadeltak. Byggnaderna är i 1,5-2,5 våningar med fasader av puts och träpanel Arbetsplatser På andra sidan Gränsvägen finns närliggande arbetsplatser. Arbetsplatser i Borås centrum ligger inom en halvmils avstånd öster om planområdet och hållplats för kollektivtrafik ligger på 200 meters avstånd med relativt god försörjning. Arbetsplatser i Viared verksamhetsområde ligger söder om planområdet på ca 2 km avstånd Offentlig service Sjömarkenskolans låg- och mellanstadieskola ligger ca 1 km nordväst om planområdet tillsammans med ett mindre bibliotek. Högstadieskolan Sandgärdsskolan ligger i Sandared, ca 3,5 km från planområdet. I Sjömarken finns tre förskolor med ett avstånd på 200 meter upp till ca 2 km från planområdet. Samtliga har begränsad kapacitet och det finns ett underskott på barnomsorgsplatser i Sjömarken Kommersiell service Livsmedelsbutik med apoteksombud, restaurang och butik finns 600 meter väster om planområdet. En större stormarknad finns ca 1,5 km öster om planområdet. Avståndet till Borås centrum är ca 5 km Tillgänglighet Terrängen har måttliga lutningar så fastigheten har bra förutsättningar för att bli tillgänglig för personer med funktionsnedsättning Planförslag Planförslaget möjliggör tillskapandet av ca radhus, parhus eller kedjehus samt en villa. För den tomt som föreslås för villabebyggelse i områdets södra del redovisas en största tillåtna byggnadsarea på 35% av byggrätten. För radhus i områdets norra del redovisas en byggnadsarea om 40 respektive 45 % av byggrätterna. I detta område tillåts inte friliggande enbostadshus. Radhusen tillåts uppföras i 2 våningar, med möjlighet att anordna takterrass, sammanlagt max 9,0 meter i högsta byggnadshöjd. Villatomten har en högsta byggnadshöjd satt till 7,0 meter. 5.3 Friytor och rekreation Det stora strövområdet Paradiset/Räveskalla ligger ca 500 meter från planområdet med motionsspår, fotbollsplan och lekplats. Sjömarkenbadet ligger ca 700 meter från planområdet med badplats och mindre rekreationsstråk. I Grönområdesplanen för Borås Stad, antagen 2014, beskrivs strövområdet Paradiset/Räveskalla och närparken Sjömarkenbadet. Båda har höga friluftsvärden, och strövområdet har även rekreations- och besöksvärden. Klassning har skett för de områden som bedömts som värdefulla inom kommunen och båda nämnda grönområden tillhör klass II - mycket höga värden. SAMRÅD ANTAGANDE 9

36 10

37 11

38 5.4 Gator och trafik Gatunät Planområdet föreslås trafikmatas från Lyckebovägen, men planen ger även möjlighet för trafikmatning från Gränsvägen. Gränsvägen korsar Kust till kust-banans järnväg, vilket medför att det kan bli köer då tåg passerar och kan påverka in- och utfarten från planområdet. Planområdet beräknas tillföra ca bostäder i området. Om de boende gör två resor med bil fram och tillbaka om dagen kommer det generera ca 50 trafikrörelser. Kommunen bedömer att området går att bebygga utan att störningarna i området påverkas betydligt Gång- och cykeltrafik Det finns idag asfalterad cykelväg från Sjömarken in till Borås centrum men cykelvägnätet i Sjömarken är mindre utvecklat. Hösten 2014 startar arbetet med att förbinda Sjömarken med Sandared med gång- och cykelbana Kollektivtrafik På Göteborgsvägen, på andra sidan järnvägen, går tre busslinjer dagligen (5, 404 och 159), vilket ger en relativt hög turtäthet. Busshållplatsen Sjömarken Station ligger ca 200 meter från planområdet, och därifrån tar det ca en kvart in till Borås centrum Parkering Parkeringsbehovet ryms inom fastigheten och sker i planområdets norra del. Parkering görs öppet eller i garage/carport med sluten vägg för att fungera som bullerskydd mot järnvägen. Antalet parkeringsplatser ska uppfylla normen för Borås stads parkeringsbehovstal i kommunens tätorter. Enligt normen ska gruppbyggda småhus ha 13 parkeringsplatser per 1000 m2 bruttoarea. Vid byggnation i två våningar med maximal byggnadsarea så krävs totalt ca 23 parkeringsplatser. I uppritat förslag på illustrationskartan finns 26 parkeringsplatser, varav 14 i garage. 5.5 Teknisk försörjning Vatten och avlopp Vatten och avlopp finns framdraget till området, med en god kapacitet att klara aktuell utbyggnad. Förbindelsepunkter kan upprättas till källarlösa byggnader Värme Möjlighet finns att försörja området med fjärrvärme som finns väster om planområdet El, tele och opto Planområdet ansluts till befintligt el- och telenät. Den tillkommande bebyggelsen bedöms inte kräva en transformatorstation Avfall Ett soprum kan placeras i anslutning till Lyckebovägens vändzon, samt längs med Gränsvägen och Hästhovsvägen Dagvatten Det ska finnas möjlighet att fördröja dagvatten lokalt inom kvartersmarken. En ny dagvattenledning anläggs norr om området för att öka kapaciteten i området. Tillsammans med den befintliga dagvattenledningen ska de två ledningarna klara av framtida belastningar som uppkommer av klimatförändringar samt nyexploateringar längre upp i Sjömarken. För att klara översvämningsrisken bör fastigheterna ha en lägsta markhöjd på +153 möh. 5.6 Störningar Buller Området belastas av trafikbuller från både Göteborgsvägen och Kust till kust-banans tågtrafik. Eftersom det är vanligt att områden i tätorter har för höga bullervärden så har Boverket tagit fram kriterier för när det kan vara motiverat med avsteg från riksdagens riktvärden. På fastigheten Viared 8:40 tillåts speciallösningar för buller eftersom området har andra miljömässiga fördelar. Borås Stad har tagit fram en vision för Borås 2025 som anger utvecklingen för kommunen, där man pekar ut vikten av en levande landsbygd genom attraktiva tätorter. I översiktsplanen ÖP06 anges området lämpligt för bostäder. Det aktuella planområdet ligger mycket centralt i tätorten Sjömarken och är en del av en större utveckling som sker i Sjömarken med flera nya bostadsområden och ändringar i trafikstrukturen som tillsammans kommer leda till att Sjömarken utvecklas till en starkare tätort. Planområdet ligger i ett område som är exploaterat med bostäder och tål förtätning, dessutom ger närheten till kollektivtrafiken goda pendlarmöjligheter då det endast tar 15 minuter in till Borås innerstad. Infrastruktur med vägar, fjärrvärme och VA finns utbyggt i området vilket bidrar ytterligare till att exploateringen skulle bidra till en hållbar stadsplanering. En trafikbullerutredning har gjorts av WSP på uppdrag av Mjöbäcks Entreprenad AB, daterad , reviderad Ekvivalenta ljudnivåer utan åtgärder ligger mellan db(a) för andra våningen år SAMHÄLLSBYGGNADSFÖRVALTNINGEN

39 Bullerkartläggning med beräknade värden för år 2030 av trafikbuller från Göteborgsvägen samt järnväg. Övre karta visar situation utan åtgärder, nedre visar situation med bullerplank vid garage/carport. Kartans färgkartering visar ekvivalent ljudnivå 2 meter över mark från järnvägstrafiken. Tabellerna visar våningsplan, ekvivalent ljudnivå, max ljudnivå från järnväg, max ljudnivå från väg. SAMRÅD ANTAGANDE 13

40 Eftersom de nationella bullerreglerna kan variera över tid, anser Borås Stad att det inte är lämpligt att fastställa specifika bullernivåer i detaljplanen. Därför har en generell planbestämmelse skrivits in på plankartan som hänvisar till de regler och riktlinjer som för tillfället gäller vid byggnation. Genom ett 6 meter högt bullerplank längs järnvägen i den nordvästra fastighetsgränsen och 2-4 meter höga bullerplank söderut på den östra och västra sidan av fastigheten går det att få ner bullervärdena så att Boverkets rekommendationer (2014) om den ekvivalenta ljudnivån klaras längs med alla fasader för första våningen. För andra våningen beräknas sammanlagt nio punkter överskridas, vilka beräknas få nivåer mellan dba. Mest utsatt är de norra fasaderna på byggnaderna, men även gavlarna som vetter väster och öster ut mot trafiken utsätts för nivåer över riktvärdet. Vid respektive radhus uteplats överskrids gällande riktvärden för maximala ljudnivåer vilket gör att tysta uteplatser inte klaras vid fasader. Därför behöver en gemensam uteplats med lokalt bullerplank anläggas. Även takterrasser behöver avskärmas från buller. Genom extra omsorg om planlösning, utformning, materialval, samt fasad- och fönsterdimensionering kan inomhusvärden för buller klaras Vibrationer WSP Environmental, Akustik har i under våren 2014 undersökt och mätt vibrationer genererade av tågtrafik på Kust till kust-banan. Av mätresultaten framgår att inom aktuellt utbyggnadsområde visas höga vibrationsnivåer. Mätresultaten visar även på en komplex utbredning av de tåginducerade vibrationerna. I den östra delen av området är responsen från passerande tåg låg medan komfortvärden från tågpassage i övriga delar av området är höga till mycket höga. Åtgärder som enligt utredningen eventuellt kan reducera vibrationsnivåerna är utskiftning (urgrävning och återfyllning av lämpligt material) av fyllning och organisk jord, vilket nämns i den geotekniska undersökningen. Som komplement till utskiftning kan pålning med lämplig påltyp till fast grund eller berg vara ett alternativ. Utredningen rekommenderar fördjupade studier vad gäller lämplig grundläggning för kommande bostäder samt kompletterande vibrationsmätning för avgränsning av områden där extraordinära vibrationsreducerande åtgärder krävs Risk COWI har utfört en riskutredning ( ) med anledning att undersöka och bedöma om olycksriskerna avseende transporter av farligt gods på Göteborgsbanan är acceptabla. Riskutredningen bedömer att föreslagen exploatering är möjlig förutsatt att hänsyn tas till vissa skyddsåtgärder. Följande skyddsåtgärder rekommenderas: - Minsta avstånd mellan bostäder och järnvägen ska vara minst 30 meter. Avståndet bedöms vara tillräckligt för det aktuella området då föreslagen markanvändning innebär en liten etablering. - Minsta avstånd mellan järnvägen och carports ska vara 15 meter. Sannolikheten att en urspårad järnvägsvagn ska hamna på ett avstånd av 15 meter eller mer från spåret är låg. - Området mellan bostäder och järnvägen ska utformas på ett sätt som inte uppmuntrar till stadigvarande vistelse, t.ex. bör inte lekplatser, uteplatser etc. placeras inom detta område. Grönt tak på garage 6 meter högt plank Sektion av området som visar det 6 meter höga bullerplanket mot järnvägen. 14 SAMHÄLLSBYGGNADSFÖRVALTNINGEN

41 6.3 Hushållning med naturresurser Lokalisering av bostadsbebyggelse inom planområdet innebär goda förutsättningar för hushållning med naturresurser genom begränsat transportbehov då det finns goda förutsättningar för kollektivtrafikförsörjning och fjärrvärmeanslutning. Planområdets norra del är sedan tidigare i anspråkstaget för bebyggelse. 6.4 Miljö Karta som visar utbredningen av det område som ligger inom risk för översvämning på fastigheten vid ett beräknat högsta flöde. - Barriär/skydd mellan studerat område och järnvägen ska finnas som motverkar att vätska kan rinna in på området. Förslag på barriär kan vara vall, dike eller plank som är tätt i nederkant. - Inom 50 meter från närmsta järnvägsspår ska väggar och tak som vetter mot järnvägen förses med ytskikt i obrännbart material. På andra sidan Gränsvägen har tidigare legat en mindre industri som monterade elmotorer, hydraulpumpar, tankar mm till kompletta hydraulikenheter. Industrin är numera nedlagd och kräver inget säkerhetsavstånd. 6. Konsekvenser 6.1 Behovsbedömning En behovsbedömning avseende betydande miljöpåverkan har gjorts. Slutsatsen är att planen inte medför någon betydande miljöpåverkan men att det är viktigt att belysa följande frågor i detaljplanen: Trafikbuller Geoteknik Vibrationer Risk Dagvatten Stadsbild 6.2 Hållbar utveckling Bostadsbyggnation inom planområdet är ur hållbarhetssynpunkt lämplig, vilket framgår av nedanstående redovisning Kulturvärden och landskapsbild Inga kulturvärden påverkas inom detaljplaneområdet. Att bebygga Viared 8:40 innebär att en i stort sett outnyttjad tomt bebyggs vilket skapar en tydligare entré till bostadsområdet och blir ett tillskott i landskapsbilden genom att introducera en ny bostadsform i området som idag domineras av friliggande enbostadshus Infrastruktur Befintlig infrastruktur kan nyttjas. 6.5 Hälsa och säkerhet/störningsskydd Miljökvalitetsnormer/Luftföroreningar Gällande miljökvalitetsnormer avseende luftföroreningar och vatten bedöms inte komma att överskridas pga. den användning som medges i detaljplanen Vattenavrinning Planområdet ligger inom vattenförekomsten av Gränsbäcken som rinner ner mot Viaredssjön. Gränsbäcken påverkar inte planområdet i form av vattenavrinning då den är kulverterad Risk för höga/låga vattenstånd, förorening av grundvatten Planområdet påverkas av översvämningsrisker enligt detaljerad översvämningskartering för Borås Stad, upprättad Området löper risk för översvämning från Viaredssjön vid dagens beräknat högsta flöde motsvarande en vattennivå på +152,8. Dagens nivå ligger på +150,66. Översvämningsutbredningen för beräknat högsta flöde representerar ett extremt scenario med mycket lång återkomsttid (i storleksordningen år). Hänsyn till översvämningsrisken tas genom att en information införs på plankartan om att lägsta golvhöjd bör vara +153,1 möh för att undvika översvämning Trafikmiljö Planen innebär acceptabel påverkan på trafikmiljön. SAMRÅD ANTAGANDE 15

42 6.5.5 Buller Bostäderna kommer att vara utsatta från trafikbuller från främst Kust till kust-banans järnväg, men även från Göteborgsvägen norr om planområdet. Bullerskyddsåtgärder föreslås, som enligt råd och riktlinjer ger en godtagbar utomhusmiljö med hänsyn till trafikbuller. Dock kommer det höga bullerplank som krävs för att sänka bullernivåerna påverka stadsbilden i området.planket kommer även leda till att entrén till området via järnvägsöverfarten kantas av ett upp till 6 meter högt plank på ena sidan vilket förändrar bilden för de som redan bor i området Skakning/vibrationer Området är utsatt för vibrationer från Kust till kustbanan. Värdena förstärks av marksammansättningen. Genom att schakta bort torvlagret ner till fast mineraljord alternativt ha grundläggning på pålar ner till fast mark bedöms vibrationerna hamna på värden under gränsvärdena Risk/farligt-gods-transport Området är beläget nära Kust till kust-banan som är transportväg för farligt gods. Därför har en riskutredning tagits fram för att säkerställa att planområdet är lämpligt för nya bostäder. Riskutredningen visar att risken är låg och acceptabel. De skyddsåtgärder som rekommenderas finns med som planbestämmelser genom att bl.a. inte tillåta bostadsbyggnation närmre än 30 meter från järnvägen, eller att carports inte placeras närmare än 15 meter från järnvägen. 7. Administrativa frågor 7.1 Genomförandetid Genomförandetiden slutar 10 år efter att planen har vunnit laga kraft. 7.2 Handläggning Planen avses antas av Samhällsbyggnadsnämnden. Detaljplanen handläggs med normalt planförfarande. 7.3 Planavgift I enlighet med upprättat plankostnadsavtal ska planavgift inte tas ut vid prövning av lovärenden som överensstämmer med detaljplanen. 7.4 Planunderlag Utredningar avseende geoteknik, risker, buller, dagvatten och vibrationer utgör planunderlag. 7.5 Medverkande tjänstemän/samverkan Detaljplanen har upprättats av Borås Stads Samhällsbyggnadsförvaltning under medverkan av en arbetsgrupp med representanter från kommunala förvaltningar. Arbetet har skett i samverkan med exploatören. Planavdelningen Andreas Klingström planchef Eva-Marie Larsson planarkitekt 16 SAMHÄLLSBYGGNADSFÖRVALTNINGEN

43 Genomförandebeskrivning Detaljplan för Sjömarken, VIARED 8:40, Borås Stad, Västra Götalands län, upprättad den 7 november Inledning En genomförandebeskrivning har till uppgift att redovisa de organisatoriska, fastighetsrättsliga, ekonomiska och tekniska åtgärder som behövs för att åstadkomma ett samordnat och ändamålsenligt genomförande av detaljplanen. Genomförandebeskrivningen har ingen rättsverkan. Avsikten med beskrivningen är att den ska vara vägledande vid genomförandet av detaljplanen. 2. Organisatoriska frågor Kommunstyrelsen har den beslutat om att uppdra åt Samhällsbyggnadsnämnden att ändra detaljplanen för fastigheten Viared 8:40 från inte störande industri till kontor. Kommunstyrelsen beslutade därefter den att uppdra åt Samhällsbyggnadsnämnden att ändra inriktning för detaljplanen för Viared 8:40 från kontorssändamål till flerbostadshus. Planuppdraget har initierats av fastighetsägaren. Samhällsbyggnadsnämnden gav den Samhällsbyggnadsförvaltningen i uppdrag att ändra inriktning för detaljplan för fastigheten. 2.1 Tidplan Detaljplanearbetet sker med normalt planförfarande och följande tidplan gäller: Samråd 4 kvartalet 2014 Granskning 1 kvartalet 2015 Antagande 2 kvartalet 2015 Laga kraft 3 kvartalet 2015 Tidplanen förutsätter att inga allvarliga synpunkter på detaljplanen inkommer som fördröjer planarbetet. Detaljplanen antas av Samhällsbyggnadsnämnden i Borås Stad. 2.2 Genomförandetid Genomförandetiden är 10 år från det datum som planen vinner laga kraft. Begreppet genomförandetid innebär att planens giltighetstid är begränsad. Under genomförandetiden får detaljplanen inte ändras utan synnerliga skäl. Detaljplanen gäller även efter genomförandetidens utgång men kan då ändras eller upphävas utan att de rättigheter som uppkommit genom planen behöver beaktas. 2.3 Ansvarsfördelning Respektive fastighetsägare ansvarar för åtgärder inom kvartersmark. Den del av fastigheten Järnvägen 4:1 som finns inom planområdet består i huvudsak av mark som har begränsningar kring områdets bebyggande. Det innebär att ägaren av fastigheten Viared 8:40 samt ägaren av fastigheten Järnvägen 4:1 bör träffa överenskommelse om marköverlåtelse för att hela byggrätten inom planområdet ska kunna utnyttjas. 2.4 Huvudmannaskap Planen innehåller ingen allmän platsmark. 2.5 Avtal Planen innehåller inga fastighetsindelningsbestämmelser vilket förutsätter att frivilliga överenskommelser kring marköverföring och kring rättighetsupplåtelser kan träffas mellan berörda fastighetsägare. Enligt planbeskrivningen ska en dagvattenledning anläggas i den norra delen av planområdet. Ett 4 m brett u-område har reserverats för ändamålet. Ledningsägaren bör träffa överenskommelse med berörd markägare (f.n. Trafikverket) kring ledningsupplåtelse inom u-området. Om ledningsägaren önskar ta i anspråk områden utanför u-området, kommer överenskommelsen behöva reglera även den frågan. 3. Fastighetsrättsliga frågor 3.1 Fastighetsägare Fastigheter inom planområdet: Viared 8:40, ägs av Fastighets AB Deriv 8:40 Järnvägen 4:1, ägs av Staten, Trafikverket 3.2 Fastighetsbildning För att bringa fastigheterna Viared 8:40 och Järnvägen 4:1 i överensstämmelse med detaljplanen kommer det krävas förändring i fastighetsindelningen. Inledningsvis kan det vara aktuellt att bilda en exploateringsfastighet som omfattar all kvartersmark inom planområdet. Om Viared 8:40 senare ska delas upp i flera fastigheter, kan det bli aktuellt att inrätta gemensam- SAMRÅD ANTAGANDE 17

44 hetsanläggning som tillgodoser fastigheternas gemensamma behov. Den kan t.ex. innehålla gemensamma vägar, gångvägar, VA-anläggningar, bullerplank etc. 3.3 Servitut och ledningsrätt Viared 8:40 belastas av ett avtalsservitut för väg. Om rättigheten riskerar att påverka exploateringen bör parterna i tidigt skede reglera frågan genom överenskommelse. Planområdet korsas av befintliga allmänna vatten-, avlopp- och dagvattenledningar. Fastighetsförteckningen innehåller inga uppgifter om att dessa ledningar skulle vara tryggade med servitut eller ledningsrätt. Det är inte uteslutet att det kan finnas muntliga avtalsrättigheter eller avtalsrättigheter som inte är offentliggjorda genom inskrivning. Bildande av ledningsrätt alternativt inskrivning av eventuella rättigheter kan undanröja den bristen. 4. Tekniska frågor 4.1 Vatten och avlopp, dagvatten samt värme Det finns möjlighet att ansluta området till kommunalt vatten- och avlopp som finns i anslutning till planområdet. Framtida bebyggelse kan även anslutas till fjärrvärmenätet som finns väster och söder om området. En befintlig dagvattenledning löper genom planområdet. För att öka kapaciteten planeras även en ny dagvattenledning norr om området. 4.2 El och tele Ledningar för tele och bredband finns utbyggda i anslutning till området. 4.3 Trafik Befintligt gatunät bedöms klara den trafikökning som exploateringen kan tillföra. Inga åtgärder bedöms därför vara nödvändiga. 4.4 Geoteknik En geoteknisk utredning har tagits fram. Den anger att byggbarheten som mindre god i norra delen och mindre god eller god i den södra delen av området. Den ger förslag på krav på grundläggning och arbetssätt i byggnadsskedet. 4.5 Radon Enligt översiktlig inventering utgör marken normalriskområde vad avser radon. Boverkets anvisningar anger att grundläggning bör utföras radonskyddande för att inte riskera att luft från marken tränger in i byggnader. 5. Ekonomiska frågor 5.1 Ekonomiska konsekvenser för kommunen Det befintliga gatunätet bedöms klara trafikökningen från planområdet. Planen kommer inte medföra några kostnader varken för inlösen eller för iordningställande av allmän plats. Kommunens kostnader för upprättandet av detaljplanen täcks genom intäkter från ett med exploatören upprättat plankostnadsavtal. 5.2 Ekonomiska konsekvenser för ägaren av Viared 8: Kostnader Kostnader som följer av upprättat plankostnadsavtal.kostnader förenade med förvärv av del av Järnvägen 4:1. Fastighetsbildningskostnader för marköverföring, bildande av gemensamhetsanläggningar, eventuell inlösen av rättigheter etc. Anslutningsavgifter (VA, el tele mm). Kostnader som följer av bygglovshanteringen. Kostnader för byggnation och för utbyggnad av tekniska anläggningar inom kvarteret. Om exploateringsfastigheten i framtiden ska delas upp i flera enheter, tillkommer förrättningskostnader för t.ex. avstyckning, bildande av servitut, inrättande av gemensamhetsanläggningar etc Konsekvenser Exploatören kommer genom detaljplanen kunna tillgodogöra sig den värdestegring som planen medför. 5.3 Ekonomiska konsekvenser för ägaren av Järnvägen 4: Kostnader Genomförandet av detaljplanen bedöms inte medföra några kostnader för fastighetsägaren Intäkter Fastighetsägaren får intäkter från försäljning av kvartersmark till ägaren av Viared 8:40 samt för markupplåtelse för den nya dagvattenledningen som avses anläggas. 5.4 Ledningsåtgärder 18 SAMHÄLLSBYGGNADSFÖRVALTNINGEN

45 Respektive ledningsägare bekostar utbyggnad av ledningar, som vatten, avlopp, spillvatten, el, tele, värme m.m. fram till anslutnings- eller förbindelsepunkt. Inom kvartersmarken är det respektive fastighetsägare som bekostar utbyggnaden. 5.5 Ekonomiska konsekvenser för ledningsägare Utbyggnaden av de allmänna ledningarna finansieras genom anslutningsavgifter eller genom avtal mellan ledningsägare och fastighetsägare. En ny dagvattenledning norr om planområdet kommer behöva anläggas. Ledningsägaren får kostnader för utbyggnad och för markintrång. Ledningsägaren kommer även få kostnader för att säkerställa den nya ledningen. Kostnader uppkommer för upprättande av nya anslutnings- eller förbindelsepunkter. Ledningsägarna får intäkter från anslutningsavgifter. 5.6 Plankostnader Enligt det plankostnadsavtal som finns upprättat ska planavgift inte tas ut vid prövning av lovärenden som överensstämmer med detaljplanen. Markavdelningen Exploateringsingenjör Edward Isaksson SAMRÅD ANTAGANDE 19

46 samhällsbyggnadsförvaltningen postadress Samhällsbyggnadsförvaltningen, Borås Stad, Borås besöksadress Kungsgatan 55 tfn (växel) e-post webbplats boras.se/samhallsbyggnad

47 ÖVERSIKTLIG GEOTEKNISK UNDERSÖKNING VIARED 8:40 OCH DEL AV JÄRNVÄGEN 4:1 SJÖMARKEN I BORÅS PM för detaljplan Upprättad av: David Jersenius Granskad av: Sten-Sture Jönsson Uppdragsnummer:

48 Uppdragsnr: Daterad: Reviderad: Handläggare: David Jersenius VIARED 8:40 OCH DEL AV JÄRNVÄ- GEN 4:1 SJÖMARKEN I BORÅS PM för detaljplan Status: Fastställd Kund Deraiv AB Lyckebovägen Sjömarken Tel: Konsult WSP Sverige AB Box Jönköping Besök: Östra Storgatan 67 Tel: Fax: WSP Sverige AB Org nr: Styrelsens säte: Stockholm Kontaktpersoner WSP Samhällsbyggnad David Jersenius Deraiv AB Julia Nergården L:\5320\ \3_Dokument\36_PM_Rapport\PM\Geoteknisk och miljöteknisk rapport Viared 8.40.docx Mall: Rapport Advanced 2010.dot ver (13)

49 Uppdragsnr: Daterad: Reviderad: Handläggare: David Jersenius VIARED 8:40 OCH DEL AV JÄRNVÄ- GEN 4:1 SJÖMARKEN I BORÅS PM för detaljplan Status: Fastställd L:\5320\ \3_Dokument\36_PM_Rapport\PM\Geoteknisk och miljöteknisk rapport Viared 8.40.docx Mall: Rapport Advanced 2010.dot ver 1.0 Innehåll 1 Uppdrag, bakgrund och syfte Utförda undersökningar Befintliga förhållanden Topografiska förhållanden Geologisk översikt Geotekniska förhållanden Jordlagerföljd Hydrogeologiska förhållanden Markradon Förorenad mark Rikt- och gränsvärde Jord Grundvatten Resultat Jord Grundvatten Kort fakta om BAM (2,6-Diklorbenzamid) Planerad byggnation Geotekniska rekommendationer Delområde Grundläggning Sättningsförhållanden Stabilitetsförhållanden Delområde Grundläggning Sättningsförhållanden Stabilitetsförhållanden Delområde 1 och delområde Höjdsättning LOD Övrigt Rekommendationer miljöteknik Kompletteringar...12 Tillhörande dokument: - Markteknisk undersökningsrapport (MUR) 3 (13)

50 Uppdragsnr: Daterad: Reviderad: Handläggare: David Jersenius VIARED 8:40 OCH DEL AV JÄRNVÄ- GEN 4:1 SJÖMARKEN I BORÅS PM för detaljplan Status: Fastställd 1 Uppdrag, bakgrund och syfte WSP Samhällsbyggnad Jönköping har på uppdrag av Deraiv AB utfört en översiktlig geoteknisk och miljöteknisk undersökning för fastigheten Viared 8:40 och del av Järnvägen 4:1 belägna i Sjömarken i Borås. Det undersökta området, och således det område som avses i detta PM, redovisas på ritning 101G1121 som Undersökningsområde geoteknik för detaljplan. Bakgrunden till undersökningen är att Deraiv AB planerar att exploatera fastigheten Viared 8:40 och del av Järnvägen 4:1 för bostadsbebyggelse. Det aktuella området är för närvarande detaljplanelagt som industriområde. Syftet med undersökningen är att översiktligt klargöra de rådande geotekniska och miljötekniska förhållanden inom det aktuella området, (Viared 8:40 och del av Järnvägen 4:1) för detaljplanearbete. Notera att endast del av fastigheten Järnvägen 4:1 föreslås omfattas av ny detaljplan. 2 Utförda undersökningar WSP utförde i februari 2014 en geoteknisk undersökning inom området för föreslagen detaljplan som omfattar trycksondering, CPT-sondering, skruvprovtagning och installation av grundvattenrör. Vidare utfördes miljöprovtagning avseende jord och grundvatten. Resultaten från undersökningarna redovisas i Markteknisk undersökningsrapport (MUR) tillhörande detta PM. L:\5320\ \3_Dokument\36_PM_Rapport\PM\Geoteknisk och miljöteknisk rapport Viared 8.40.docx Mall: Rapport Advanced 2010.dot ver Befintliga förhållanden Det aktuella området avgränsas i norr av järnvägen och i väster, öster och söder av Gränsvägen, Lyckebovägen samt Hästhovsvägen. Även fastigheten Viared 8:140 avgränsar det nu aktuella området. Marken inom det undersökta området består av skogsmark i norra delen av området och grönytor med fristående träd i södra delen av området. I mellersta delen av området återfinns en grusad parkeringsyta och med undantag för 3 mindre byggnader/skjul i mellersta delen är området obebyggt. Inom området finns även ett ledningstråk med en vatten-, en spillvatten- och en dagvattenledning. I områdets norra del återfinns ett befintligt dikt med öppet vatten, som leds dit via en trumma under järnvägen för att sannolikt sedan fortsätta söderut genom området via dagvattenledning. I områdets nordöstra del återfinns en del tippmassor. 3.1 Topografiska förhållanden Inom hela området är markytan relativt plan. Uppmätta nivåer på undersökningspunkter varierar mellan ca +152, ,6. 4 (13)

51 Uppdragsnr: Daterad: Reviderad: Handläggare: David Jersenius VIARED 8:40 OCH DEL AV JÄRNVÄ- GEN 4:1 SJÖMARKEN I BORÅS PM för detaljplan Status: Fastställd Järnvägen belägen strax norr om området ligger på bank och är högre belägen än sin omgivning Utanför områdets nordvästra del går Gränsvägen i bank med nivå på ca +155,5. Se ritning 101G1121 för vidare information om topografiska förhållanden inom området. 4 Geologisk översikt Enligt SGU:s jordartskarta, genererad på består marken i det undersökta området av isälvssediment, sand. 5 Geotekniska förhållanden L:\5320\ \3_Dokument\36_PM_Rapport\PM\Geoteknisk och miljöteknisk rapport Viared 8.40.docx Mall: Rapport Advanced 2010.dot ver Jordlagerföljd Marken inom området består enligt utförda geotekniska undersökningar av ca 0-1,0 m fyllning utlagd ovan ca 0-4,0 m organisk jord på ca 2,3 11,0 m sedimentärt avsatta silt- och sandlager som vilar på grövre friktionsjord med okänd mäktighet. Skruvprovtagningarna har inte nått ned till botten av de sedimentärt avsatta silt- och sandlagren. Utförda sonderingar antyder att silt- och sandlagren inkl. grövre underliggande friktionsjord har en mäktighet på minst ca 4,5 12,5 m. I områdets norra del har väsentligt mer organisk jord påträffats än i den södra delen. I W2 har det under fyllningen påträffats ca 4 m torv som överlagrar mineraljord. Det är bara i W2 som organisk jord organisk jord påträffats till så stort djup som 4,8 m u my, dock har det i intilliggande W3 påträffats organisk jord ned till 3,0 m u my. Fyllningen består av mull, sand, grus och tegel. Fyllningen bedöms huvudsakligen ha mycket lös lagringstäthet och förhållandevis stort inslag av organisk jord. De laboratorieundersökningar som är utförda på fyllningen visar att fyllningen är av materialtyp 3B med tjälfarlighetsklass 2 samt materialtyp 6A och tjälfarlighetsklass 3. 5 (13)

52 Uppdragsnr: Daterad: Reviderad: Handläggare: David Jersenius VIARED 8:40 OCH DEL AV JÄRNVÄ- GEN 4:1 SJÖMARKEN I BORÅS PM för detaljplan Status: Fastställd Den organiska jorden består av mull, torv samt sand- och silt med betydande inslag av mull och bedöms ha mycket lös - medelfast lagringtäthet. Notera att silt- och sand med betydande inslag av organisk jord här har klassats som organisk jord. Utförda geotekniska laboratorie analyser visar att den organiska jorden består av materialtyp 2, 3B och 5B samt tjälfarlighetsklass 1, 2 och 4. Det är enbart i W2 som torv har påträffats. Dock har torven en mäktighet på 4 m och ett djup ned till 4,8 m u my. De översta 2,2 m av torven är sandig och den 0,7 m ytligast belägna torven bedöms vara högförmultnad. Torven bedöms vara mycket sättningsbenägen och ha dåliga hållfasthetsegenskaper. Torvens utbredning i plan är ej klarlagd. Den sedimentärt avsatta silt- och sandlagren består av sand, finsand och silt med varierande ingående halter av respektive fraktion. Lagringstätheten varierar mellan mycket lös minst fast. Enligt utförda laboratorieundersökningar är silt- och sandlagren av materialtyp 2, 3B och 5A samt av tjälfarlighetsklass 1, 2 och 4. Silt- och sandlagren ska förutsättas vara flytbenägna vid hög vattenkvot. I undersökningspunkt W1 gjordes ett glödgningsförsök på jordprov taget 1,1-2 m u my med benämning finsandig silt, med resultatet vattenkvot 32 % och glödgningsförlust 2 %. L:\5320\ \3_Dokument\36_PM_Rapport\PM\Geoteknisk och miljöteknisk rapport Viared 8.40.docx Mall: Rapport Advanced 2010.dot ver 1.0 Under de sedimentärt avsatta silt- och sandlagren följer en grövre friktionsjord, möjligen morän. Den grövre friktionsjorden påträffas ca 3,6 12,0 m u my och bedöms ha medelfast minst fast lagringstäthet. Sonderingar har nått ca 0,5 2,3 m ned i detta fasta skikt innan stopp erhållits. Djup till berg har ej undersökts men sonderingar har utförts till ca 5,8-13,2 m u my, vilket motsvarar nivå ca +139, ,8, innan stopp erhållits. 6 Hydrogeologiska förhållanden Inom området har 3 filterförsedda grundvattenrör installerats. 2 grundvattenrör är installerade i norra delen av området, undersökningspunkt W1 och W3, och 1 grundvattenrör är installerat i södra delen av området, undersökningspunkt W8. Mätningar enligt Tabell 2. 6 (13)

53 Uppdragsnr: Daterad: Reviderad: Handläggare: David Jersenius VIARED 8:40 OCH DEL AV JÄRNVÄ- GEN 4:1 SJÖMARKEN I BORÅS PM för detaljplan Status: Fastställd Tabell 2. Mätningar av grundvattenyta Undersökningspunkt W1 W3 Datum för mätning Uppmätt grundvattenyta, m under markytan , , , , , , , ,81 W , ,48 Uppmätt grundvattennivå Utförda mätningar visar att grundvattenytan ligger strax under marknivån i norra delen av området och sluttar ned mot söder till en lägre nivå såväl som till ett större djup under markytan på ca 1,4 m. I W5 belägen mitt i området har fri vattenyta i provtagningshål mätts till nivå +151,7 motsvarande 1,0 m u my. Se ritning 101G1191 för mätning av fri vattenyta för W3 och W7. I norra delen av området har ytvatten påträffats i befintligt dike med en vattenyta på +151,7. Se kap 3. Befintliga förhållanden. 7 Markradon Inga markradonmätningar har utförts inom området. L:\5320\ \3_Dokument\36_PM_Rapport\PM\Geoteknisk och miljöteknisk rapport Viared 8.40.docx Mall: Rapport Advanced 2010.dot ver Förorenad mark Inga uppgifter eller misstankar om att aktuell fastighet skulle vara förorenad i jord eller grundvatten föreligger. Tillsynsmyndighet, Borås kommun, har önskat att miljötekniska analyser utförs i jord- och vattenprover i samband med de geotekniska undersökningarna. Den enda verksamhet som det idag finns kännedom om som potentiellt skulle kunnat generera föroreningar på området är befintlig järnväg strax norr om området. Järnvägen kan potentiellt ha genererat föroreningar i form av bekämpningsmedel. Provtagningsplan har tagits fram från rekommendationer från tillsynsmyndighet och innefattar 1 grundvattenprov på bekämpningsmedel i anslutning till järnvägen samt 2 jordprov på i området förekommande fyllning. Miljötekniska undersökningar enl. Tabell 1 har utförts. 7 (13)

54 Uppdragsnr: Daterad: Reviderad: Handläggare: David Jersenius VIARED 8:40 OCH DEL AV JÄRNVÄ- GEN 4:1 SJÖMARKEN I BORÅS PM för detaljplan Status: Fastställd L:\5320\ \3_Dokument\36_PM_Rapport\PM\Geoteknisk och miljöteknisk rapport Viared 8.40.docx Mall: Rapport Advanced 2010.dot ver 1.0 Tabell 1. Analys Substanser Undersökningspunkt och djup [m u my] Organiska ämnen Metaller Metaller Organiska ämnen Bekämpningsmedel BTEX, Alifater, Aromater och PAH As, Ba, Pb, Cd, Co, Cu, Cr, Hg, Ni, V, Zn BTEX, Alifater, Aromater och PAH As, Ba, Pb, Cd, Co, Cu, Cr, Hg, Ni, V, Zn Samlingsprov av W1, 0-0,1 och W1, 0-0,8 Samlingsprov av W1, 0-0,1 och W1, 0-0,8 Medie Jord Jord Laboratorium Eurofins Eurofins W5, 0-0,6 Jord Eurofins W5, 0-0,6 Jord Eurofins W1 *Ett flertal bekämpningsmedel Grundvatten Eurofins *Även analys för Glyfosfat och AMPA har utförts, vilket ingår i Roundup. De bekämpningsmedel som analyserats har bestämts i samråd med ackrediterat laboratoriums, Eurofins, expert på bekämpningsmedel. De bekämpningsmedel som har analyserats bedöms vara relevanta avseende användning av bekämpningsmedel på banvallar. Jordproven är tagna i områdets nordvästra hörn strax söder om järnvägen, samt i mitten av området. Grundvattenprov är uttaget i områdets nordvästra hörn, strax söder om järnvägen. Inga analyser är utförda på de tippmassor som återfinns i områdets nordöstra del. 8.1 Rikt- och gränsvärde Jord På laboratorie uppmätta halter har jämförts med Naturvårdsverkets generella riktvärden för förorenad mark, uppdaterad Riktvärde för känslig markanvändning, KM, har använts Grundvatten På laboratorie uppmätta halter har jämförts med Livsmedelsverkets föreskrifter om dricksvatten, SLVFS 2001:30 med ändringar t.o.m. LIVSFS 2013:4. 8 (13)

55 Uppdragsnr: Daterad: Reviderad: Handläggare: David Jersenius VIARED 8:40 OCH DEL AV JÄRNVÄ- GEN 4:1 SJÖMARKEN I BORÅS PM för detaljplan Status: Fastställd 8.2 Resultat Jord Inga analyserade substanser överskrider Naturvårdsverkets riktvärde för KM Grundvatten Samtliga analyserade substanser, utom en, har legat under laboratoriets detektionsgräns, och har således inte kunnat påvisas i vattenprovet. Den substans som kunnat påvisas är BAM (2,6-Diklorbenzamid), med en analyserad halt på 0,020 g/l. Livsmedelsverkets gränsvärde för enskilda bekämpningsmedel är 0,10 g/l samt 0,5 g/l för totalhalten av bekämpningsmedel. Analyserad halt från grundvattenprov i W1 understiger således Livsmedelsverkets gränsvärde för såväl enskilda bekämpningsmedel som för totalhalt bekämpningsmedel. 8.3 Kort fakta om BAM (2,6-Diklorbenzamid) De vanligaste förekommande resterna av olika bekämpningsmedel i Svenska vattentäkter är atrazin och BAM (2,6-Diklorbenzamid). BAM är en nedbrytningsprodukt av diklorbenil som ingår i totalbekämpningsmedlet Totex strö som slutade att säljas 1990 och som förbjöds Diklorbenil ingår även i Casoran, Prefix och Sanafoam vaporooter som är förbjudna sedan 1990 resp Totex strö och de övriga ämnena användes på banvallar, grusplaner, skolgårdar och områden där växtlighet var oönskad. Totex förbjöds för 20 år sedan men rester av ämnet påträffas fortfarande. L:\5320\ \3_Dokument\36_PM_Rapport\PM\Geoteknisk och miljöteknisk rapport Viared 8.40.docx Mall: Rapport Advanced 2010.dot ver Planerad byggnation Området är planerat att exploateras som bostadsområde. Följande konstruktioner förutsätts i stort vara de som ska uppföras: Enbostadshus utan källare med maximalt 2 våningar Carports Lokalgator Hårdgjorda ytor såsom parkeringsplatser Vatten- och avloppsledningar Grönytor såsom lekplatser och fotbollsplaner Geotekniska rekommendationer som ges i detta PM avser konstruktioner enl. ovan. 10 Geotekniska rekommendationer Avseende de geotekniska rekommendationer som ges i detta kapitlet delas området upp i 2 delområden. Delområde 1 är beläget från sektion B-B och norrut. Delområde 2 är beläget söder om sektion B-B. Se ritning 101G (13)

56 Uppdragsnr: Daterad: Reviderad: Handläggare: David Jersenius VIARED 8:40 OCH DEL AV JÄRNVÄ- GEN 4:1 SJÖMARKEN I BORÅS PM för detaljplan Status: Fastställd För schakt- och grundläggningsarbeten skall förekommande jordar betraktas som tjälfarliga och vid hög vattenkvot flytbenägna Delområde Grundläggning Grundläggning av byggnader och övriga konstruktioner bedöms kunna ske direkt i mark efter utskiftning (urgrävning och återfyllning med lämpligt material) av fyllning och organisk jord. För byggnader kan grundläggning direkt i mark ske via plattor/sulor på packad fyllning efter utskiftning. Utskiftning bedöms behöva utföras ned till ca 1,0 4,8 m u my. Utskiftningsdjupet varierar med planläget samt med vilken konstruktion som ska uppföras. T.ex. bedöms en Carport kräva mindre utskiftning än ett bostadshus. I delen där torv har påträffats vid W2 (torvens utbredning i plan ej klarlagd) bedöms utskiftning behöva utföras ned till minst 4,8 m u my, i övriga delar av delområdet bedöms erforderligt utskiftningsdjup huvudsakligen vara mindre än ca 3,0 m u my. Alternativ till utskiftning inom torvområdet är förbelastning av torven eller partiell utskiftning med efterföljande förbelastning, dock är dessa metoder ej lämpliga för att grundlägga bostadshus på. För grundläggning av lättare konstruktioner kan även borrplintar användas. Borrplintar ska nedföras till djup under den organiska jordens underkant. L:\5320\ \3_Dokument\36_PM_Rapport\PM\Geoteknisk och miljöteknisk rapport Viared 8.40.docx Mall: Rapport Advanced 2010.dot ver Sättningsförhållanden Efter markförstärkning enl. ovan bedöms sättningsförhållandena som goda. Utförs inte markförstärkning enl. ovan, eller att markförstärkning utförs endast delvis, kan det vid en byggnation inom området utbildas sättningar som kan skada uppförda konstruktioner och ledningar Stabilitetsförhållanden Efter utskiftning enl. ovan bedöms risken för markgenombrott som liten. Vid själva utskiftningsarbetena bedöms dock stabilitetsproblem kunna uppkomma avseende befintlig järnväg i områdets norra kant om schaktningsarbeten utförs i närheten av järnvägbankens släntfot. I synnerhet kan stabilitetsproblem uppkomma om järnvägen är grundlagd på torv och/eller silt med mycket lös-lös lagringstäthet, vilket inte är klarlagt. Då även Gränsvägen i områdets nordvästra hörn ligger på bank bör schaktning ej utföras i närheten av dennas släntfot m.a.p stabiliteten för vägen innan de geotekniska förhållandena närmare har klarlagts. Innan schaktarbeten inom järnvägsbankens eller Gränsvägens närhet (inom delområde 1) utförs ska totalstabiliteten utredas närmare. 10 (13)

57 Uppdragsnr: Daterad: Reviderad: Handläggare: David Jersenius VIARED 8:40 OCH DEL AV JÄRNVÄ- GEN 4:1 SJÖMARKEN I BORÅS PM för detaljplan Status: Fastställd 10.2 Delområde Grundläggning Grundläggning av byggnader och övriga konstruktioner bedöms kunna ske direkt i mark efter utskiftning (urgrävning och återfyllning med lämpligt material) av fyllning och organisk jord. För byggnader kan grundläggning direkt i mark ske via plattor/sulor efter utskiftning. Utskiftning bedöms behöva utföras ned till ca 0,5 1,2 m u my. Utskiftningsdjupet varierar med planläget samt med vilken konstruktion som ska uppföras. T.ex. bedöms en Carport kräva mindre utskiftning än ett bostadshus Sättningsförhållanden Efter utskiftning enl. ovan bedöms sättningsförhållandena som goda. Utförs inte markförstärkning enl. ovan, eller att markförstärkning utförs endast delvis, kan det vid en byggnation inom området utbildas sättningar som kan skada uppförda konstruktioner och ledningar Stabilitetsförhållanden Efter utskiftning enl. ovan bedöms risken för markgenombrott som liten Delområde 1 och delområde 2 L:\5320\ \3_Dokument\36_PM_Rapport\PM\Geoteknisk och miljöteknisk rapport Viared 8.40.docx Mall: Rapport Advanced 2010.dot ver Höjdsättning Grundvattenytan har inom norra delen av området påträffats strax under markytan och i södra delen ca 1,4 m u my. Grundvattennivåerna kan stiga högre än vad som nu är uppmätt. För att klara dränering för gator, hus och övriga konstruktioner bör området höjas. En höjning av området är också viktig för att minska risken för ev. problem med översvämning vid t.ex. vårflod eller kraftig nederbörd. Se bl.a. tillflödet från det delvis kuverterade diket i norra delen av undersökningsområdet. Höjdsättningen bör även dimensioneras för att klara framtida prognostiserade klimatförändringar och nederbördsmönster. Alternativt, eller i kombination med höjning, kan marken dräneras för att säkerställa att grundvattenytan inte når över en på förhand bestämd nivå. Vid en höjning av marknivån eller sänkning av grundvattennivån inom området ska beaktas de spänningstillskott som genereras. Spänningstillskotten kan orsaka sättningar i intilliggande konstruktioner, såsom den intilliggande järnvägen, och i synnerhet om järnvägen är grundlagd på torv. Utskiftning enl. ovan ska även ske innan en eventuell höjning av området sker. 11 (13)

58 Uppdragsnr: Daterad: Reviderad: Handläggare: David Jersenius VIARED 8:40 OCH DEL AV JÄRNVÄ- GEN 4:1 SJÖMARKEN I BORÅS PM för detaljplan Status: Fastställd LOD Då grundvattenytan är nära belägen befintlig markyta bedöms möjligheterna för lokalt omhändertagande av dagvatten genom infiltration och perkolation som begränsade. I synnerhet gäller detta i områdets norra del där grundvattnet har påträffats strax under markytan. Kommer området att höjas, se ovan, finns en viss möjlighet för LOD via infiltration och perkolation Övrigt Då grundvattnet inom området är ytligt beläget kommer schaktning att behöva utföras under grundvattennivån. Då mineraljorden ställvis har visat sig innehålla rikligt med finjord vilken vid höga vattenkvoter bedöms vara flytbenägen, rekommenderas att all schaktning, fyllning och packning utförs i torrhet i samband med tillfällig grundvattensänkning. Det ska beaktas att grundvattensänkning, tillfällig eller permanent, kan ge sättningar i omgivande konstruktioner och anläggningar. Järnvägen norr om området bedöms som mest kritisk för sättningar då järnväg är känslig för rörelser. Är järnvägen grundlagd på torv (ingen uppgift om detta finns i dagsläget), blir ev. sättningar större än om torven skulle ha skiftats ut vid byggnation av järnvägen. L:\5320\ \3_Dokument\36_PM_Rapport\PM\Geoteknisk och miljöteknisk rapport Viared 8.40.docx Mall: Rapport Advanced 2010.dot ver Rekommendationer miljöteknik Ingen kännedom finns att området tidigare skulle ha inhyst någon verksamhet vilken kan ha genererat föroreningar i marken, förutom befintlig järnväg. Befintlig järnväg kan ha genererat föroreningar i form av bekämpningsmedel. Utförda miljöanalyser på jord har inte visat på några föroreningar med halter överstigande Naturvårdsverkets generella riktvärden för känslig markanvändning. Utförda miljöanalyser på grundvatten har inte visat på några föroreningar mer än mycket små halter av bekämpningsmedel i grundvattnet, vilket understiger Livsmedelsverkets gränsvärde. Mot bakgrund av ovan finns det inget som tyder på att området skulle vara förorenat i mark och/eller grundvatten m.a.p aktuell markanvändning, KM. Vi rekommenderar att detta PM med tillhörande MUR delges tillsynsmyndigheten Borås Kommun. Tillsynsmyndigheten kan därefter besluta huruvida den miljötekniska undersökningen som nu utförts är tillfyllest. 12 Kompletteringar Denna undersökning är av översiktlig art. Innan detaljprojektering och byggnation utförs behöver kompletterande geotekniska undersökningar utföras. Kompletterande geotekniska undersökningar kan vara t.ex.: 12 (13)

59 Uppdragsnr: Daterad: Reviderad: Handläggare: David Jersenius VIARED 8:40 OCH DEL AV JÄRNVÄ- GEN 4:1 SJÖMARKEN I BORÅS PM för detaljplan Status: Fastställd - Att utföra sondering och provtagning av jord i de lägen som byggnader, gator, ledningar i mark och andra konstruktioner ska anläggas. - Kompletterande sonderingar och ev. provtagningar för att utreda torvområdets utbredning. - Undersökning som klargör risken för stabilitetsproblem i närheten av befintlig järnvägsbank och Gränsvägen inom delområde 1. Geotekniker bör vara involverad i vidare projektering av området. Geotekniker ska bl.a. vara med för att bestämma dimensionerande grundtryck som kan tillåtas för byggnation inom området efter utskiftning. Även befintliga ledningar inom området bör inventeras så att dessa inte byggs över. I synnerhet gäller detta den ledning som för vatten från det delvis kuverterade diket från norr och ned mot söder. WSP Samhällsbyggnad Jönköping David Jersenius Sten-Sture Jönsson L:\5320\ \3_Dokument\36_PM_Rapport\PM\Geoteknisk och miljöteknisk rapport Viared 8.40.docx Mall: Rapport Advanced 2010.dot ver (13)

60 MUR VIARED 8:40 OCH DEL AV JÄRNVÄGEN 4:1 SJÖMARKEN I BORÅS Markteknisk undersökningsrapport (MUR) Upprättad av: Per Klasson Granskad av: David Jersenius Uppdragsnummer:

61 Uppdragsnr: Daterad: Reviderad: Handläggare: David Jersenius VIARED 8:40 OCH DEL AV JÄRNVÄ- GEN 4:1 SJÖMARKEN I BORÅS. MUR Status: Fastställd Viared 8:40 och DEL AV JÄRNVÄGEN 4:1 SJÖMARKEN I BORÅS Markteknisk undersökningsrapport (MUR) Innehåll 1 Objekt Ändamål Ritunderlag Tidigare geotekniska undersökningar Styrande dokument Befintliga förhållanden Lokalisering Topografi, ytbeskaffenhet och befintliga konstruktioner Byggnadsgeologiska förutsättningar Positionering Geotekniska fältundersökningar Utförda undersökningar och provtagningar Undersökningsperiod Fältingenjörer Kalibrering och certifiering Provhantering Hydrogeologiska mätningar Radonmätningar Geotekniska laboratorieundersökningar Laboratorieingenjörer Provförvaring Miljötekniska undersökningar... 9 L:\5320\ \3_Dokument\36_PM_Rapport\MUR\MUR Viared 8.40.docx Mall: Rapport Advanced 2010.dot ver (10)

62 Uppdragsnr: Daterad: Reviderad: Handläggare: David Jersenius VIARED 8:40 OCH DEL AV JÄRNVÄ- GEN 4:1 SJÖMARKEN I BORÅS. MUR Status: Fastställd Ritningar: 101G1121. Plan, 1: G1191 Sektion A-A - C-C, H:1:100, L:1:200 Bilagor: Bilaga 1 Bilaga 2 Utförda geotekniska laboratorieundersökningar. (8 sidor) Utförda miljötekniska laboratorieanalyser. (7 sidor) L:\5320\ \3_Dokument\36_PM_Rapport\MUR\MUR Viared 8.40.docx Mall: Rapport Advanced 2010.dot ver (10)

63 Uppdragsnr: Daterad: Reviderad: Handläggare: David Jersenius VIARED 8:40 OCH DEL AV JÄRNVÄ- GEN 4:1 SJÖMARKEN I BORÅS. MUR Status: Fastställd 1 Objekt WSP Samhällsbyggnad Jönköping har på uppdrag av Deraiv AB utfört en översiktlig geoteknisk och miljöteknisk undersökning för fastigheten Viared 8:40 och del av Järnvägen 4:1 belägna i Sjömarken i Borås. 2 Ändamål Syftet med undersökningen är att översiktligt klargöra de rådande geotekniska och miljötekniska förhållanden inom det aktuella området, (Viared 8:40 och del av Järnvägen 4:1) för detaljplanearbete. 3 Ritunderlag Till underlag för redovisning av geotekniska och miljötekniska undersökningar har digitalt ritunderlag i DWG-format använts, vilket erhållits av Borås kommun. 4 Tidigare geotekniska undersökningar Inga tidigare geotekniska eller miljötekniska undersökningar för de aktuella fastigheterna är kända. L:\5320\ \3_Dokument\36_PM_Rapport\MUR\MUR Viared 8.40.docx Mall: Rapport Advanced 2010.dot ver Styrande dokument Denna rapport ansluter till SS-EN med tillhörande nationell bilaga. Tabell 1. Planering och redovisning Undersökning Fältplanering SS-EN Fältutförande Standard och andra styrande dokument Geoteknisk fälthandbok SGF rapport 1:2013 samt SS-EN-ISO Fälthandbok undersökningar av förorenade områden SGF Rapport 2:2013 Beteckningssystem SGF/BGS beteckningssystem 2001:2 4 (10)

64 Uppdragsnr: Daterad: Reviderad: Handläggare: David Jersenius VIARED 8:40 OCH DEL AV JÄRNVÄ- GEN 4:1 SJÖMARKEN I BORÅS. MUR Status: Fastställd Tabell 2. Fältundersökningar Sondering/provtagning CPT/CPTU Trycksondering Standard och andra styrande dokument SGF Rapport 1:2013 SGF Rapport 1:93 SGI Information 15 Skruvprovtagning SGF Rapport 1:2013 Installation av GV-rör SGF:s metodblad för mekanisk trycksondering BESKRIVNING AV MEKANISK TRYCKS- ONDERING (TrM) daterat , v 1.0. SGF Rapport 1:2013 SGI Information 11, Mätning av grundvattennivå och portryck. Tabell 3. Laboratorieundersökningar Undersökning Standard och andra styrande dokument Jordartsklassificering SS-EN-ISO :2002 & SS-EN-ISO :2004 samt BFR T21:1982 Material och tjälfarlighetsklass AMA Anläggning 10 Siktning SS utgåva 1 Vattenkvot SS , utgåva 3 Humifieringsgrad Von Posts 10-gradiga humifieringsskala L:\5320\ \3_Dokument\36_PM_Rapport\MUR\MUR Viared 8.40.docx Mall: Rapport Advanced 2010.dot ver (10)

65 Uppdragsnr: Daterad: Reviderad: Handläggare: David Jersenius VIARED 8:40 OCH DEL AV JÄRNVÄ- GEN 4:1 SJÖMARKEN I BORÅS. MUR Status: Fastställd 6 Befintliga förhållanden 6.1 Lokalisering Det undersökta området ligger inom fastigheten Viared 8:40 och Järnvägen 4:1 i Sjömarken, Borås kommun, som angräsar till Gränsvägen, Lyckebovägen, Hästhovsvägen samt den trafikerade järnvägen Göteborg-Borås. Bild 1: Rödmarkerat områden visar undersökningsområde, översiktlig utbredning. Kartbild från L:\5320\ \3_Dokument\36_PM_Rapport\MUR\MUR Viared 8.40.docx Mall: Rapport Advanced 2010.dot ver Topografi, ytbeskaffenhet och befintliga konstruktioner Se WSP PM för detaljplan, geoteknisk undersökning daterat , till vilken denna MUR tillhör. 6.3 Byggnadsgeologiska förutsättningar Det undersökta området består av fyllning eller organisk ytjord ovan mineraljord av främst sand, finsand och silt. Torv med betydande mäktighet har även påträffats inom området. 7 Positionering De geotekniska undersökningspunkterna W1-W8 är utsatta och inmätta i plan med GPS. Inmätning i höjd har skett med GPS som kontrollerats mot känd punkt. Samtliga geotekniska undersökningar har utförts i mätklass B enligt SGF Rapport 1:2013. Använt koordinatsystem är SWEREF och höjdsystem RH70. Samtliga mätningar med GPS har utförts av Borås kommun. 6 (10)

66 Uppdragsnr: Daterad: Reviderad: Handläggare: David Jersenius VIARED 8:40 OCH DEL AV JÄRNVÄ- GEN 4:1 SJÖMARKEN I BORÅS. MUR Status: Fastställd 8 Geotekniska fältundersökningar Resultatet av alla utförda undersökningar redovisas i denna MUR samt i det PM som denna MUR tillhör. 8.1 Utförda undersökningar och provtagningar Tabell 4. Utförda undersökningar och provtagningar Sondering/provtagning Antal CPT-sondering 1 Trycksondering 8 Skruvprovtagning 6 Filterförsett grundvattenrör Undersökningsperiod WSP Samhällsbyggnad Jönköping, har utfört de redovisade geotekniska och miljötekniska undersökningarna under februari Fältingenjörer Fältgeotekniker från WSP Jönköping var Torbjörn Eklund. L:\5320\ \3_Dokument\36_PM_Rapport\MUR\MUR Viared 8.40.docx Mall: Rapport Advanced 2010.dot ver Kalibrering och certifiering Tabell 5. Utrustning WSP Jönköping Borrvagn 8.5 Provhantering Typ/anmärkning Geotech 604D med digital registerring Provtagning och hantering av jordprover har utförts enligt SGF Rapport 1:2013 Geoteknisk Fälthandbok. 9 Hydrogeologiska mätningar Resultat av mätningar i grundvattenrören som installerades inom det undersökta området framgår av Tabell 6 nedan. 7 (10)

67 Uppdragsnr: Daterad: Reviderad: Handläggare: David Jersenius VIARED 8:40 OCH DEL AV JÄRNVÄ- GEN 4:1 SJÖMARKEN I BORÅS. MUR Status: Fastställd Tabell 6. Uppmätt grundvattenyta i grundvattenrör. W1 W3 W8 Datum för mätning Uppmätt vattenyta, m under markytan , , , , , , , , , , , ,48 Uppmätt vattennivå De observationer som gjorts gällande fri vattenyta i samband med skruvprotagning redovisas i Tabell 6 nedan. Tabell 7. Observerad fri grundvattenyta i provtagningshål Undersökningspunkt Undersökningspunkt Datum för mätning Uppmätt vattenyta, m under markytan W ,5 +152,64 W ,0 +151,66 W ,9 +152,00 Uppmätt vattennivå Inom norra delen av det undersökta området har ytvatten påträffats i befintligt dike och inmätning av vattennivån utförts. Vattennivån låg på nivån + 151,7. Se ritning 101G1121. L:\5320\ \3_Dokument\36_PM_Rapport\MUR\MUR Viared 8.40.docx Mall: Rapport Advanced 2010.dot ver Radonmätningar Inga radonmätningar har utförts inom det undersökta området. 8 (10)

68 Uppdragsnr: Daterad: Reviderad: Handläggare: David Jersenius VIARED 8:40 OCH DEL AV JÄRNVÄ- GEN 4:1 SJÖMARKEN I BORÅS. MUR Status: Fastställd 11 Geotekniska laboratorieundersökningar Laboratorieundersökningar har utförts under mars 2014 och redovisas i Bilaga 1. Tabell 8. Geotekniska laboratorieundersökningar Metod Antal Jordartsbenämning 19 Materialtyp och tjälfarlighetsklass 10 Glödgning 1 Kornstorleksfördelning (siktning) Laboratorieingenjörer Laboratorieundersökningen utfördes av Karina Stjärne på WSP:s geotekniska laboratorium i Göteborg Provförvaring Jordproverna har efter mottagande förvarats i kylrum. Proverna sparas i 6 månader efter utförd laboratorieundersökning. L:\5320\ \3_Dokument\36_PM_Rapport\MUR\MUR Viared 8.40.docx Mall: Rapport Advanced 2010.dot ver Miljötekniska undersökningar Miljöteknisk undersökning har utförts enl SGF Rapport 2:2013. Omfattning analyser enl. följande: Analys Substanser Undersökningspunkt och djup [m u my] Organiska ämnen Metaller Organiska ämnen Metaller BTEX, Alifater, Aromater och PAH As, Ba, Pb, Cd, Co, Cu, Cr, Hg, Ni, V, Zn BTEX, Alifater, Aromater och PAH As, Ba, Pb, Cd, Co, Cu, Cr, Hg, Ni, V, Zn Samlingsprov av W1, 0-0,1 och W1, 0-0,8 Samlingsprov av W1, 0-0,1 och W1, 0-0,8 Medie Jord Jord Laboratorium Eurofins Eurofins W5, 0-0,6 Jord Eurofins W5, 0-0,6 Jord Eurofins 9 (10)

69 Uppdragsnr: Daterad: Reviderad: Handläggare: David Jersenius VIARED 8:40 OCH DEL AV JÄRNVÄ- GEN 4:1 SJÖMARKEN I BORÅS. MUR Status: Fastställd Analys Substanser Undersökningspunkt och djup [m u my] Laboratorium Bekämpningsmedel W1 Medie *Ett flertal bekämpningsmedel Grundvatten Eurofins *Även analys för Glyfosfat och AMPA har utförts, vilket ingår i Roundup. De bekämpningsmedel som analyserats har bestämts i samråd med ackrediterat laboratoriums, Eurofins, expert på bekämpningsmedel. De bekämpningsmedel som har analyserats bedöms vara relevanta avseende användning av bekämpningsmedel på banvallar. I bilaga 2 redovisas mer information avseende analysmetod etc. L:\5320\ \3_Dokument\36_PM_Rapport\MUR\MUR Viared 8.40.docx Mall: Rapport Advanced 2010.dot ver (10)

70 Sammanställning av Laboratorieundersökningar Samhällsbyggnad Box Projekt Viared 8: Göteborg Besök: Ullevigatan Växel: Direkt: / -7275/ Beställare WSP Jönköping Fax: Uppdragsnummer Borrhål Fältundersökning TE Ankomst Provtagningsmetod W PG Skr Kv St I Kv St II Labundersökning X Granskning KS Grundvattenobservation Datum Den- Vatten- Konfl.- Sensi- Skjuvhållfasthet 0,8 m u my sitet kvot gräns tivitet (okorr.) (omrörd) Matrl. Tjälf.- Glödförl. Djup r 2) 3) 4) 5) 5) 5) w N w L S t t fu t r typ 6) klass 6) m Jordartsbeskrivning 1) (t/m 3) (%) (%) (-) (kp (kp (%) 0,0 0,1 0,1 0,5 0,5 mörkbrun mullhaltig SAND 5B 4 1,1 1,1 grå finsandig SILT 5A 4 2 2,0 2,0 grå SAND 2 1 3,2 3,2 4,0 MULLJORD (enl.fälttekn.) ngt mullhaltig SAND (enl.fälttekn.) grå siltig FINSAND, siltskikt 1) Jordartsbeskrivning i enlighet med SS-EN-ISO :2002 & SS-EN- ISO :2004 samt BFR T21:1982 2) Skrymdensitet enligt SS , utgåva 2 3) Vattenkvot enligt SS , utgåva 3 4) Konflytgräns enligt SS , utgåva 2 5) Skjuvhållfasthet - konförsök enligt SS , utgåva 1 ( avvikelse: lägsta konintrycket för 100 gramskonen är 7 mm enligt SGF:s laboratoriekommittés rekommendationer) 6) Enligt AMA Anläggning 10, Tabell CB/1 L:\5250\WSP Jönköping\Viared 8_ \

71 Sammanställning av Laboratorieundersökningar Samhällsbyggnad Box Projekt Viared 8: Göteborg Besök: Ullevigatan Växel: Direkt: / -7275/ Beställare WSP Jönköping Fax: Uppdragsnummer Borrhål Fältundersökning TE Ankomst sitet kvot gräns tivitet (okorr.) (omrörd) Matrl. Tjälf.- Provtagningsmetod W PG Skr Kv St I Kv St II Labundersökning X Granskning KS Grundvattenobservation Datum Den- Vatten- Konfl.- Sensi- Skjuvhållfasthet Djup r 2) 3) 5) 5) 5) w N S t t fu t r typ 6) klass 6) Anm. m Jordartsbeskrivning 1) (t/m 3) (%) (%) (-) (kp (kp 0,0 0,8 0,8 1,5 1,5 3,0 3,0 4,8 F / ngt grusig SAND / (enl.fälttekn.) mörkbrun sandig högförmultnad TORV, sandskikt ngt sandig TORV, sandskikt (enl.fälttekn.) TORV (enl.fälttekn.) w L 4) 4,8 grå finsandig SILT 6,0 1) Jordartsbeskrivning i enlighet med SS-EN-ISO :2002 & SS-EN- ISO :2004 samt BFR T21:1982 2) Skrymdensitet enligt SS , utgåva 2 3) Vattenkvot enligt SS , utgåva 3 4) Konflytgräns enligt SS , utgåva 2 5) Skjuvhållfasthet - konförsök enligt SS , utgåva 1 ( avvikelse: lägsta konintrycket för 100 gramskonen är 7 mm enligt SGF:s laboratoriekommittés rekommendationer) 6) Enligt AMA Anläggning 10, Tabell CB/1 L:\5250\WSP Jönköping\Viared 8_ \

72 Sammanställning av Laboratorieundersökningar Samhällsbyggnad Box Projekt Viared 8: Göteborg Besök: Ullevigatan Växel: Direkt: / -7275/ Beställare WSP Jönköping Fax: Uppdragsnummer Borrhål Fältundersökning TE Ankomst 0,5 m u my sitet kvot gräns tivitet (okorr.) (omrörd) Matrl. Tjälf.- Provtagningsmetod W PG Skr Kv St I Kv St II Labundersökning X Granskning KS Grundvattenobservation Datum Den- Vatten- Konfl.- Sensi- Skjuvhållfasthet Djup r 2) 3) 5) 5) 5) w N S t t fu t r typ 6) klass 6) Anm. m Jordartsbeskrivning 1) (t/m 3) (%) (%) (-) (kp (kp 0,0 0,4 0,4 1,0 1,0 brun mullhaltig SAND 5B 4 3,0 3,0 4,0 MULLJORD (enl.fälttekn.) ngt mullhaltig SAND (enl.fälttekn.) grå siltig FINSAND w L 4) 1) Jordartsbeskrivning i enlighet med SS-EN-ISO :2002 & SS-EN- ISO :2004 samt BFR T21:1982 2) Skrymdensitet enligt SS , utgåva 2 3) Vattenkvot enligt SS , utgåva 3 4) Konflytgräns enligt SS , utgåva 2 5) Skjuvhållfasthet - konförsök enligt SS , utgåva 1 ( avvikelse: lägsta konintrycket för 100 gramskonen är 7 mm enligt SGF:s laboratoriekommittés rekommendationer) 6) Enligt AMA Anläggning 10, Tabell CB/1 L:\5250\WSP Jönköping\Viared 8_ \

73 Sammanställning av Laboratorieundersökningar Samhällsbyggnad Box Projekt Viared 8: Göteborg Besök: Ullevigatan Växel: Direkt: / -7275/ Beställare WSP Jönköping Fax: Uppdragsnummer Borrhål Fältundersökning TE Ankomst 1,0 m u my sitet kvot gräns tivitet (okorr.) (omrörd) Matrl. Tjälf.- Provtagningsmetod W PG Skr Kv St I Kv St II Labundersökning X Granskning KS Grundvattenobservation Datum Den- Vatten- Konfl.- Sensi- Skjuvhållfasthet Djup r 2) 3) 5) 5) 5) w N S t t fu t r typ 6) klass 6) Anm. m Jordartsbeskrivning 1) (t/m 3) (%) (%) (-) (kp (kp F / mörkbrun sandig MULLJORD, enstaka tegelrester 0,0 6A 3 / 0,6 0,6 F / gråbrun ngt mullhaltig siltig SAND / 3B 2 1,0 1,0 grå siltig SAND, siltkörtlar 3B 2 2,0 2,0 3,0 3,0 6,0 grå siltig SAND, silt- och torvkörtlar, växtdelar grå SAND w L 4) 1) Jordartsbeskrivning i enlighet med SS-EN-ISO :2002 & SS-EN- ISO :2004 samt BFR T21:1982 2) Skrymdensitet enligt SS , utgåva 2 3) Vattenkvot enligt SS , utgåva 3 4) Konflytgräns enligt SS , utgåva 2 5) Skjuvhållfasthet - konförsök enligt SS , utgåva 1 ( avvikelse: lägsta konintrycket för 100 gramskonen är 7 mm enligt SGF:s laboratoriekommittés rekommendationer) 6) Enligt AMA Anläggning 10, Tabell CB/1 L:\5250\WSP Jönköping\Viared 8_ \

74 Sammanställning av Laboratorieundersökningar Samhällsbyggnad Box Projekt Viared 8: Göteborg Besök: Ullevigatan Växel: Direkt: / -7275/ Beställare WSP Jönköping Fax: Uppdragsnummer Borrhål Fältundersökning TE Ankomst sitet kvot gräns tivitet (okorr.) (omrörd) Matrl. Tjälf.- Provtagningsmetod W PG Skr Kv St I Kv St II Labundersökning X Granskning KS Grundvattenobservation Datum Den- Vatten- Konfl.- Sensi- Skjuvhållfasthet Djup r 2) 3) 5) 5) 5) w N S t t fu t r typ 6) klass 6) Anm. m Jordartsbeskrivning 1) (t/m 3) (%) (%) (-) (kp (kp 0,0 1,0 1,0 1,2 1,2 brun SAND, mullkörtlar, växtdelar 2 1 2,4 2,4 3,5 F / mullhaltig grusig SAND / (enl.fälttekn.) MULLJORD (enl.fälttekn.) grå finsandig SILT, sandskikt w L 4) 3,5 ngt grusig SAND (enl.fälttekn.) 4,0 1) Jordartsbeskrivning i enlighet med SS-EN-ISO :2002 & SS-EN- ISO :2004 samt BFR T21:1982 2) Skrymdensitet enligt SS , utgåva 2 3) Vattenkvot enligt SS , utgåva 3 4) Konflytgräns enligt SS , utgåva 2 5) Skjuvhållfasthet - konförsök enligt SS , utgåva 1 ( avvikelse: lägsta konintrycket för 100 gramskonen är 7 mm enligt SGF:s laboratoriekommittés rekommendationer) 6) Enligt AMA Anläggning 10, Tabell CB/1 L:\5250\WSP Jönköping\Viared 8_ \

75 Sammanställning av Laboratorieundersökningar Samhällsbyggnad Box Projekt Viared 8: Göteborg Besök: Ullevigatan Växel: Direkt: / -7275/ Beställare WSP Jönköping Fax: Uppdragsnummer Borrhål Fältundersökning TE Ankomst 0,9 m u my sitet kvot gräns tivitet (okorr.) (omrörd) Matrl. Tjälf.- Provtagningsmetod W PG Skr Kv St I Kv St II Labundersökning X Granskning KS Grundvattenobservation Datum Den- Vatten- Konfl.- Sensi- Skjuvhållfasthet Djup r 2) 3) 5) 5) 5) w N S t t fu t r typ 6) klass 6) Anm. m Jordartsbeskrivning 1) (t/m 3) (%) (%) (-) (kp (kp 0,0 0,5 0,5 brun mullhaltig SAND, enstaka växtdelar 5B 4 1,0 1,0 brun siltig SAND 3B 2 2,5 2,5 3,0 3,0 5,0 F / mörkbrun sandig MULLJORD / grå finsandig SILT, sandskikt SAND (enl.fälttekn.) w L 4) 1) Jordartsbeskrivning i enlighet med SS-EN-ISO :2002 & SS-EN- ISO :2004 samt BFR T21:1982 2) Skrymdensitet enligt SS , utgåva 2 3) Vattenkvot enligt SS , utgåva 3 4) Konflytgräns enligt SS , utgåva 2 5) Skjuvhållfasthet - konförsök enligt SS , utgåva 1 ( avvikelse: lägsta konintrycket för 100 gramskonen är 7 mm enligt SGF:s laboratoriekommittés rekommendationer) 6) Enligt AMA Anläggning 10, Tabell CB/1 L:\5250\WSP Jönköping\Viared 8_ \

76 Bilaga Uppdragsnr: WSP Samhällsbyggnad Projekt Geo Göteborg Ullevigatan Id Djup Jordart W Göteborg Uppdragsnr: Tfn: Laboratorieresultat Labundersökning: Fax: Granskning: KS Vattenkvot Degel jord + degel Jordvikt Glödgad jord + Glödgnings Glödgningsförlust Wn [%] [g] [g] [g] degel [g] förlust [g] [%] medelvärde ,87 48,64 23,77 48,09 0,55 2,31% 1,1-2,0 m saf Si 2% 2 24,07 44,86 20,79 44,36 0,50 2,41% Sammanställning av Glödgningsförsök Viared 8:40

77 Siktanalys Projekt Viared 8:40 Ler Silt Sand Grus Sten 8 11, ,5 63 Sten / bl Samhällsbyggnad Borrhål W5 Box Djup 0,6-1,0 m Göteborg Jordart si Sa Arbetsnummer Besök: Ullevigatan Finjordshalt % 19 Fältundersökning Tfn: /-7236 / -7275/ Tjälfarlighetsgrupp 2 Labundersökning Fax: Materialtyp 3B Granskning KS Graderingstal d 60 / d 10 Finjord Grovjord Kornstorlek d, mm 100 0,002 0,0063 0,02 0,063 0,2 0,63 2 6, Halt av korn < d, Viktprocent Fri maskvidd, mm 0,063 0,125 0,25 0,

78 Eurofins Environment Sweden AB (Lidköping) Box 887 Sjöhagsg. 3 SE Lidköping Tlf: Fax: WSP Sverige AB David Jersenius Box JÖNKÖPING AR-14-SL EUSELI Í%R%^ÂÂK~j=Î Kundnummer: SL Analysrapport Uppdragsmärkn Provnummer: Ankomsttemp C Provbeskrivning: Provtagare Matris: Grundvatten Provtagningsdatum Provet ankom: Utskriftsdatum: Provmärkning: W1 Provtagningsplats: ,2 Torbjörn Eklund Analys Resultat Enhet Mäto. Metod/ref Glyfosat <0.010 µg/l 15% Anal Bioanal Chem (2008) 391: AMPA <0.010 µg/l 10% Anal Bioanal Chem (2008) 391: Atrazine <0.010 µg/l 45% Enviromental Science & Technology vol. 31, no 2 Atrazine-desethyl <0.010 µg/l 45% Enviromental Science & Technology vol. 31, no 2 Atrazine-desisopropyl <0.010 µg/l 45% Enviromental Science & Technology vol. 31, no 2 Atrazin-2-hydroxy <0.010 µg/l 45% Enviromental Science & Technology vol. 31, no 2 Bentazone <0.010 µg/l 45% Enviromental Science & Technology vol. 31, no 2 Cyanazine <0.010 µg/l 45% Enviromental Science & Technology vol. 31, no 2 2,6-Diklorbenzamid µg/l 45% Enviromental Science & Technology vol. 31, no 2 D -2,4 <0.010 µg/l 45% Enviromental Science & Technology vol. 31, no 2 Diclorprop <0.010 µg/l 45% Enviromental Science & Technology vol. 31, no 2 Dimethoate <0.010 µg/l 45% Enviromental Science & Technology vol. 31, no 2 Diuron <0.010 µg/l 35% Enviromental Science & Technology vol. 31, no 2 Ethofumesate <0.010 µg/l 45% Enviromental Science & Technology vol. 31, no 2 Fenoxaprop <0.010 µg/l 45% Enviromental Science & Technology vol. 31, no 2 Fluroxypyr <0.010 µg/l 45% Enviromental Science & Technology vol. 31, no 2 Hexazinone <0.010 µg/l 45% Enviromental Science & Technology vol. 31, no 2 Imidacloprid <0.010 µg/l 45% Enviromental Science & Förklaringar AR-003v35 Laboratoriet/laboratorierna är ackrediterade av respektive lands ackrediteringsorgan. Ej ackrediterade analyser är markerade med * Mätosäkerheten, om inget annat anges, redovisas som utvidgad mätosäkerhet med täckningsfaktor 2. Undantag relaterat till analyser utförda utanför Sverige kan förekomma. Ytterligare upplysningar samt mätosäkerhet och detektionsnivåer för mikrobiologiska analyser lämnas på begäran. Denna rapport får endast återges i sin helhet, om inte utförande laboratorium i förväg skriftligen godkänt annat. Resultaten relaterar endast till det insända provet. Sida 1 av 3

79 AR-14-SL EUSELI Í%R%^ÂÂK~j=Î Technology vol. 31, no 2 Isoproturon <0.010 µg/l 45% Enviromental Science & Technology vol. 31, no 2 Kloridazon <0.010 µg/l 45% Enviromental Science & Technology vol. 31, no 2 Klopyralid <0.010 µg/l 45% Enviromental Science & Technology vol. 31, no 2 Klorsulfuron <0.010 µg/l 45% Enviromental Science & Technology vol. 31, no 2 Kvinmerac <0.010 µg/l 45% Enviromental Science & Technology vol. 31, no 2 MCPA <0.010 µg/l 45% Enviromental Science & Technology vol. 31, no 2 Mekoprop <0.010 µg/l 45% Enviromental Science & Technology vol. 31, no 2 Metamitron <0.010 µg/l 45% Enviromental Science & Technology vol. 31, no 2 Metazaklor <0.010 µg/l 45% Enviromental Science & Technology vol. 31, no 2 Metribuzin <0.010 µg/l 45% Enviromental Science & Technology vol. 31, no 2 Metsulfuron-metyl <0.010 µg/l 45% Enviromental Science & Technology vol. 31, no 2 Simazine <0.010 µg/l 45% Enviromental Science & Technology vol. 31, no 2 Terbuthylazine <0.010 µg/l 45% Enviromental Science & Technology vol. 31, no 2 Tifensulfuron-metyl <0.010 µg/l 45% Enviromental Science & Technology vol. 31, no 2 2,4,5-T <0.010 µg/l 35% Enviromental Science & Technology vol. 31, no 2 2(4-Klorfenoxy)propionsyra (4-CPP) <0.010 µg/l 35% Enviromental Science & Technology vol. 31, no 2 1-(3,4-Diklorfenyl)-3-metylurea <0.010 µg/l 45% Enviromental Science & Technology vol. 31, no 2 1-(3,4-Diklorfenyl)urea <0.010 µg/l 45% Enviromental Science & Technology vol. 31, no 2 Azoxystrobin <0.010 µg/l 45% Enviromental Science & Technology vol. 31, no 2 Bitertanol <0.010 µg/l 45% Enviromental Science & Technology vol. 31, no 2 DMST <0.010 µg/l 45% Enviromental Science & Technology vol. 31, no 2 Iprodione <0.010 µg/l 45% Enviromental Science & Technology vol. 31, no 2 Metribuzin-desamino-diketo <0.010 µg/l 45% Enviromental Science & Technology vol. 31, no 2 Metribuzin-diketo <0.010 µg/l 45% Enviromental Science & Technology vol. 31, no 2 Simazin-2-hydroxy <0.010 µg/l 45% Enviromental Science & Technology vol. 31, no 2 Terbutylazin-2-hydroxy <0.010 µg/l 45% Enviromental Science & Technology vol. 31, no 2 Terbutylazin-desetyl <0.010 µg/l 35% Enviromental Science & Technology vol. 31, no 2 Utförande laboratorium/underleverantör: Förklaringar AR-003v35 Laboratoriet/laboratorierna är ackrediterade av respektive lands ackrediteringsorgan. Ej ackrediterade analyser är markerade med * Mätosäkerheten, om inget annat anges, redovisas som utvidgad mätosäkerhet med täckningsfaktor 2. Undantag relaterat till analyser utförda utanför Sverige kan förekomma. Ytterligare upplysningar samt mätosäkerhet och detektionsnivåer för mikrobiologiska analyser lämnas på begäran. Denna rapport får endast återges i sin helhet, om inte utförande laboratorium i förväg skriftligen godkänt annat. Resultaten relaterar endast till det insända provet. Sida 2 av 3

80 AR-14-SL EUSELI Í%R%^ÂÂK~j=Î Utförande laboratorium/underleverantör: Eurofins Food & Agro (Lidköping), SWEDEN Paola Nilson, Rapportansvarig Denna rapport är elektroniskt signerad. Förklaringar AR-003v35 Laboratoriet/laboratorierna är ackrediterade av respektive lands ackrediteringsorgan. Ej ackrediterade analyser är markerade med * Mätosäkerheten, om inget annat anges, redovisas som utvidgad mätosäkerhet med täckningsfaktor 2. Undantag relaterat till analyser utförda utanför Sverige kan förekomma. Ytterligare upplysningar samt mätosäkerhet och detektionsnivåer för mikrobiologiska analyser lämnas på begäran. Denna rapport får endast återges i sin helhet, om inte utförande laboratorium i förväg skriftligen godkänt annat. Resultaten relaterar endast till det insända provet. Sida 3 av 3

81 Eurofins Environment Sweden AB (Lidköping) Box 887 Sjöhagsg. 3 SE Lidköping Tlf: Fax: WSP Sverige AB David Jersenius Box JÖNKÖPING AR-14-SL EUSELI Í%R%^ÂÂKb(CÎ Kundnummer: SL Analysrapport Uppdragsmärkn David Jersenius Provnummer: Provbeskrivning: Matris: Provet ankom: Jord Utskriftsdatum: Provmärkning: Samlingsprov W1 prov 1 + W1 prov 2 Provtagare Provtagningsdatum Torbjörn Eklund Analys Resultat Enhet Mäto. Metod/ref Torrsubstans 79.7 % 5% SS EN Bensen < mg/kg Ts 30% LidMiljö.0A Toluen < 0.10 mg/kg Ts 30% LidMiljö.0A Etylbensen < 0.10 mg/kg Ts 30% LidMiljö.0A M/P/O-Xylen < 0.10 mg/kg Ts 30% LidMiljö.0A Summa TEX < 0.20 mg/kg Ts LidMiljö.0A Alifater >C5-C8 < 5.0 mg/kg Ts 30% LidMiljö.0A Alifater >C8-C10 < 3.0 mg/kg Ts 35% LidMiljö.0A Alifater >C10-C12 < 5.0 mg/kg Ts 30% LidMiljö.0A Alifater >C12-C16 < 5.0 mg/kg Ts 30% LidMiljö.0A Alifater >C5-C16 < 20 mg/kg Ts LidMiljö.0A.01.09/15 Alifater >C16-C35 < 10 mg/kg Ts 30% LidMiljö.0A Aromater >C8-C10 < 4.0 mg/kg Ts 30% LidMiljö.0A Aromater >C10-C16 < 3.0 mg/kg Ts 20% LidMiljö.0A Metylkrysener/benzo(antracener < 0.50 mg/kg Ts 25% LidMiljö.0A Metylpyren/fluorantener < 0.50 mg/kg Ts 25% LidMiljö.0A Aromater >C16-C35 < 1.0 mg/kg Ts LidMiljö.0A Oljetyp Ej påvisad * Benso(antracen < mg/kg Ts 25% LidMiljö.0A Krysen < mg/kg Ts 25% LidMiljö.0A Benso(b,k)fluoranten < mg/kg Ts 25% LidMiljö.0A Benso(pyren < mg/kg Ts 25% LidMiljö.0A Indeno(1,2,3-cd)pyren < mg/kg Ts 25% LidMiljö.0A Dibenso(a,h)antracen < mg/kg Ts 25% LidMiljö.0A Summa cancerogena PAH < 0.30 mg/kg Ts LidMiljö.0A Naftalen < mg/kg Ts 25% LidMiljö.0A Acenaftylen < mg/kg Ts 25% LidMiljö.0A Förklaringar AR-003v35 Laboratoriet/laboratorierna är ackrediterade av respektive lands ackrediteringsorgan. Ej ackrediterade analyser är markerade med * Mätosäkerheten, om inget annat anges, redovisas som utvidgad mätosäkerhet med täckningsfaktor 2. Undantag relaterat till analyser utförda utanför Sverige kan förekomma. Ytterligare upplysningar samt mätosäkerhet och detektionsnivåer för mikrobiologiska analyser lämnas på begäran. Denna rapport får endast återges i sin helhet, om inte utförande laboratorium i förväg skriftligen godkänt annat. Resultaten relaterar endast till det insända provet. Sida 1 av 2

82 AR-14-SL EUSELI Í%R%^ÂÂKb(CÎ Acenaften < mg/kg Ts 25% LidMiljö.0A Fluoren < mg/kg Ts 25% LidMiljö.0A Fenantren < mg/kg Ts 25% LidMiljö.0A Antracen < mg/kg Ts 25% LidMiljö.0A Fluoranten < mg/kg Ts 25% LidMiljö.0A Pyren < mg/kg Ts 25% LidMiljö.0A Benzo(g,h,i)perylen < mg/kg Ts 25% LidMiljö.0A Summa övriga PAH < 0.30 mg/kg Ts LidMiljö.0A Summa PAH med låg molekylvikt < 0.30 mg/kg Ts LidMiljö.0A Summa PAH med medelhög molekylvikt < 0.30 mg/kg Ts LidMiljö.0A Summa PAH med hög molekylvikt < 0.30 mg/kg Ts LidMiljö.0A Arsenik As < 2.3 mg/kg Ts 30% SS / ICP-AES Barium Ba 15 mg/kg Ts 20% SS / ICP-AES Bly Pb 7.8 mg/kg Ts 30% SS / ICP-AES Kadmium Cd < 0.20 mg/kg Ts 30% SS / ICP-AES Kobolt Co < 0.57 mg/kg Ts 20% SS / ICP-AES Koppar Cu 2.9 mg/kg Ts 30% SS / ICP-AES Krom Cr 3.8 mg/kg Ts 30% SS / ICP-AES Kvicksilver Hg mg/kg Ts 20% SS / ICP-AES Nickel Ni 1.5 mg/kg Ts 30% SS / ICP-AES Vanadin V 9.0 mg/kg Ts 35% SS / ICP-AES Zink Zn 17 mg/kg Ts 25% SS / ICP-AES Utförande laboratorium/underleverantör: Eurofins Environment Sweden AB (Lidköping), SWEDEN Paola Nilson, Rapportansvarig Denna rapport är elektroniskt signerad. Förklaringar AR-003v35 Laboratoriet/laboratorierna är ackrediterade av respektive lands ackrediteringsorgan. Ej ackrediterade analyser är markerade med * Mätosäkerheten, om inget annat anges, redovisas som utvidgad mätosäkerhet med täckningsfaktor 2. Undantag relaterat till analyser utförda utanför Sverige kan förekomma. Ytterligare upplysningar samt mätosäkerhet och detektionsnivåer för mikrobiologiska analyser lämnas på begäran. Denna rapport får endast återges i sin helhet, om inte utförande laboratorium i förväg skriftligen godkänt annat. Resultaten relaterar endast till det insända provet. Sida 2 av 2

83 Eurofins Environment Sweden AB (Lidköping) Box 887 Sjöhagsg. 3 SE Lidköping Tlf: Fax: WSP Sverige AB David Jersenius Box JÖNKÖPING AR-14-SL EUSELI Í%R%^ÂÂKb)LÎ Kundnummer: SL Analysrapport Uppdragsmärkn David Jersenius Provnummer: Provbeskrivning: Matris: Provet ankom: Jord Utskriftsdatum: Provmärkning: W5 prov 1 Provtagare Provtagningsdatum Torbörn Eklund Analys Resultat Enhet Mäto. Metod/ref Torrsubstans 79.6 % 5% SS EN Bensen < mg/kg Ts 30% LidMiljö.0A Toluen < 0.10 mg/kg Ts 30% LidMiljö.0A Etylbensen < 0.10 mg/kg Ts 30% LidMiljö.0A M/P/O-Xylen < 0.10 mg/kg Ts 30% LidMiljö.0A Summa TEX < 0.20 mg/kg Ts LidMiljö.0A Alifater >C5-C8 < 5.0 mg/kg Ts 30% LidMiljö.0A Alifater >C8-C10 < 3.0 mg/kg Ts 35% LidMiljö.0A Alifater >C10-C12 < 5.0 mg/kg Ts 30% LidMiljö.0A Alifater >C12-C16 < 5.0 mg/kg Ts 30% LidMiljö.0A Alifater >C5-C16 < 20 mg/kg Ts LidMiljö.0A.01.09/15 Alifater >C16-C35 < 10 mg/kg Ts 30% LidMiljö.0A Aromater >C8-C10 < 4.0 mg/kg Ts 30% LidMiljö.0A Aromater >C10-C16 < 3.0 mg/kg Ts 20% LidMiljö.0A Metylkrysener/benzo(antracener < 0.50 mg/kg Ts 25% LidMiljö.0A Metylpyren/fluorantener < 0.50 mg/kg Ts 25% LidMiljö.0A Aromater >C16-C35 < 1.0 mg/kg Ts LidMiljö.0A Oljetyp Ej påvisad * Benso(antracen < mg/kg Ts 25% LidMiljö.0A Krysen < mg/kg Ts 25% LidMiljö.0A Benso(b,k)fluoranten mg/kg Ts 25% LidMiljö.0A Benso(pyren mg/kg Ts 25% LidMiljö.0A Indeno(1,2,3-cd)pyren < mg/kg Ts 25% LidMiljö.0A Dibenso(a,h)antracen < mg/kg Ts 25% LidMiljö.0A Summa cancerogena PAH < 0.30 mg/kg Ts LidMiljö.0A Naftalen < mg/kg Ts 25% LidMiljö.0A Acenaftylen < mg/kg Ts 25% LidMiljö.0A Förklaringar AR-003v35 Laboratoriet/laboratorierna är ackrediterade av respektive lands ackrediteringsorgan. Ej ackrediterade analyser är markerade med * Mätosäkerheten, om inget annat anges, redovisas som utvidgad mätosäkerhet med täckningsfaktor 2. Undantag relaterat till analyser utförda utanför Sverige kan förekomma. Ytterligare upplysningar samt mätosäkerhet och detektionsnivåer för mikrobiologiska analyser lämnas på begäran. Denna rapport får endast återges i sin helhet, om inte utförande laboratorium i förväg skriftligen godkänt annat. Resultaten relaterar endast till det insända provet. Sida 1 av 2

84 AR-14-SL EUSELI Í%R%^ÂÂKb)LÎ Acenaften < mg/kg Ts 25% LidMiljö.0A Fluoren < mg/kg Ts 25% LidMiljö.0A Fenantren < mg/kg Ts 25% LidMiljö.0A Antracen < mg/kg Ts 25% LidMiljö.0A Fluoranten mg/kg Ts 25% LidMiljö.0A Pyren mg/kg Ts 25% LidMiljö.0A Benzo(g,h,i)perylen < mg/kg Ts 25% LidMiljö.0A Summa övriga PAH < 0.30 mg/kg Ts LidMiljö.0A Summa PAH med låg molekylvikt < 0.30 mg/kg Ts LidMiljö.0A Summa PAH med medelhög molekylvikt < 0.30 mg/kg Ts LidMiljö.0A Summa PAH med hög molekylvikt < 0.30 mg/kg Ts LidMiljö.0A Arsenik As < 2.3 mg/kg Ts 30% SS / ICP-AES Barium Ba 45 mg/kg Ts 20% SS / ICP-AES Bly Pb 33 mg/kg Ts 30% SS / ICP-AES Kadmium Cd < 0.20 mg/kg Ts 30% SS / ICP-AES Kobolt Co 2.0 mg/kg Ts 20% SS / ICP-AES Koppar Cu 9.2 mg/kg Ts 30% SS / ICP-AES Krom Cr 7.2 mg/kg Ts 30% SS / ICP-AES Kvicksilver Hg mg/kg Ts 20% SS / ICP-AES Nickel Ni 3.7 mg/kg Ts 30% SS / ICP-AES Vanadin V 15 mg/kg Ts 35% SS / ICP-AES Zink Zn 56 mg/kg Ts 25% SS / ICP-AES Utförande laboratorium/underleverantör: Eurofins Environment Sweden AB (Lidköping), SWEDEN Paola Nilson, Rapportansvarig Denna rapport är elektroniskt signerad. Förklaringar AR-003v35 Laboratoriet/laboratorierna är ackrediterade av respektive lands ackrediteringsorgan. Ej ackrediterade analyser är markerade med * Mätosäkerheten, om inget annat anges, redovisas som utvidgad mätosäkerhet med täckningsfaktor 2. Undantag relaterat till analyser utförda utanför Sverige kan förekomma. Ytterligare upplysningar samt mätosäkerhet och detektionsnivåer för mikrobiologiska analyser lämnas på begäran. Denna rapport får endast återges i sin helhet, om inte utförande laboratorium i förväg skriftligen godkänt annat. Resultaten relaterar endast till det insända provet. Sida 2 av 2

85

86

87 Uppdragsnr: (2) Deraiv AB Lyckebovägen Sjömarken Tel: Göteborg Detta dokument är en sammanfattning av: Översiktlig geoteknisk undersökning Viared 8:40 och del av Järnvägen 4:1 Sjömarken i Borås PM för detaljplan L:\5320\ \3_Dokument\36_PM_Rapport\PM\SAMMANFATTNING TILL DETALJPLAN\Sammanfattning _GRANSKAD AV DJ.docx Mall: Brev dot ver 1.0 Sammanfattning Marken inom det undersökta området är relativt plant och består av skogsmark i norra delen av området och grönytor med fristående träd i södra delen av området. I mellersta delen av området återfinns en grusad parkeringsyta och med undantag för 3 mindre byggnader/skjul i mellersta delen är området obebyggt. Jorden inom undersökningsområdet består överst av fyllning ovan organisk jord som underlagras av sedimentära silt- och sandlager som vilar på grövre friktionsjord med okänd mäktighet. Silt- och sandlagren ska förutsättas vara flytbenägna vid hög vattenkvot. Djup till berg är inte undersökt. Området har delats in i två delområden med avseende på grundläggning. Delområde 1 återfinns i den norra delen av undersökningsområdet. Byggbarheten inom delområde 1 är mindre god. Här krävs grundförstärkning genom förslagsvis urgrävning av all fyllning och organisk jord där byggnader, hårdgjorda ytor och övriga konstruktioner ska anläggas. Utskiftningsdjupet uppskattas bli mellan ca 1 och 5 m. Separata stabilitetsutredningar skall utföras för schakter i närheten av järnvägsbanken och Gränsvägen. Delområde 2 återfinns i den södra delen av undersökningsområdet. Byggbarheten inom delområde 2 är mindre god eller god. Även här krävs grundförstärkning genom förslagsvis urgrävning av all fyllning och organisk jord där byggnader, hårdgjorda ytor och övriga konstruktioner skall uppföras. Utskiftningsdjupet uppskattas till mellan ca 0,5 och 1,2 m. Grundvattenytan ligger, enligt utförda mätningar i februari 2014, strax under markytan i norra delen av området och sluttar nedåt till ca 1,4 m djup under markytan i söder. Detta innebär att schaktningsarbeten kan komma att utföras under grundvattennivån. Den höga grundvattennivån innebär även att höjdsättningen inom området bör vara högre än befintlig marknivå. Detta för att klara dräneringar för gator och byggnader samt för att minska risken för eventuella översvämningar vid framtida höga vattenstånd. Grundvattennivåer bedöms kunna stiga högre än vad som nu är uppmätt. Den översiktliga miljötekniska undersökningen påvisar inga föroreningar som överskrider de i undersökningen använda riktvärdena i vare sig jord eller vatten. Inga markradonmätningar har utförts inom området. WSP Samhällsbyggnad Box Göteborg Besök: Ullevigatan 19 Tel: Fax: WSP Sverige AB Org nr: Styrelsens säte: Stockholm

88 Uppdragsnr: (2) Se vidare: Översiktlig geoteknisk undersökning Viared 8:40 och del av Järnvägen 4:1 Sjömarken i Borås PM för detaljplan Uppdragsnummer: Med vänlig hälsning WSP Samhällsbyggnad Sara Jorild och David Jersenius L:\5320\ \3_Dokument\36_PM_Rapport\PM\SAMMANFATTNING TILL DETALJPLAN\Sammanfattning _GRANSKAD AV DJ.docx Mall: Brev dot ver 1.0

89 PM TRAFIKBULLER Reviderad Reviderade/ nyskrivna stycken är markerade med vertikalt sträck till vänster om texten. Tabell 5 och 6 samt figur 3 är nya. Trafikbullerutredning, flerbostadshus i Sjömarken, Viared 8:40, Borås stad WSP Akustik har fått i uppdrag att i rubricerat objekt beräkna trafikbullernivåer till planerade fastigheter för fyra situationer. Beräkningarna har utförts med nulägestrafik samt prognosår 2030 för väg och järnvägstrafik. Situation 1. Beräknade värden utan bulleråtgärder. 2. Beräknade värden utan bullerplank nära järnväg men med helt plank vid garage/carport. 3. Beräknade värden med bullerplank nära järnväg men utan helt plank vid garage/carport. 4. Beräknade värden med bullerplank nära järnväg och helt plank vid garage/carport. Figur 1 Planförslag över område, Viared 8:40, Gränsvägen, Sjömarken Alternativ 2, , DTH arkitekter

90 \\se.wspgroup.com\projects-gbg1\3700\mjobacksentr\ Bulllerberäkning Sjömarken Gränsvägen\3_Dokument\33_PM\PM Mjöbäck Gränsvägen rev docx Mall: Memo.dot ver 1.0 Uppdragsnr: (18) Sammanfattning För situation 2 med bullerplank längs med garaget kan man uppnå en god bullersituation för prognosåret 2030 för järnvägstrafiken. Fönster- och fasaddimensionering, planering av lägenheternas planlösning samt placering av lokala bullerplank för uteplatser behövs dock ha i åtanke vid fortsatt planering. Förutsättningar Handlingar: Förslag på nya bostäder, e-post , Viared 8:40, Gränsvägen, Sjömarken Alternativ 2, , DTH arkitekter. Höjdsatt kartmaterial, Trafikuppgifter för vägtrafik, klickbara kartan, , trafikdata är uppräknad till år Trafikuppgifter för tågtrafik, Trafikverket Trafikuppgifter för väg och tågtrafik prognosår 2030, Trafikverket. Beräkningar av ljudnivåer från trafik har utförts med hjälp av beräkningsprogrammet Soundplan, version 7.3. Beräkningar i Soundplan görs enligt Naturvårdsverkets rapport, Vägtrafikbuller Nordisk beräkningsmodell, reviderad 1996, rapport Järnväg enligt Naturvårdsverkets rapport 4935, Buller från spårburen trafik Nordisk beräkningsmodell. Se över detta stycket Beräkning av trafikbullernivåer förutsätter trafikuppgifter enligt nedan. Borås kommun hade inga aktuella siffror över vägtrafiken. Vägtrafiksiffrorna är hämtade från Trafikverkets hemsida, Nationella VägDataBasen, NVDB på Web Järnvägstrafiken är hämtad från Trafikverkets tidtabell för 2013, T13, trafikplats Sjömarken. Trafikdata prognosår 2030 har erhållits från Trafikverket. Tabell 1 Vägtrafikdata 2014 Väg Antal fordon/åmd [fordon/dygn] Varav tunga fordon [%] Skyltad hastighet [km/h] Gränsvägen* Hästhovsvägen* Göteborgsvägen Lyckebovägen * E /90 *uppskattad mängd då Borås Stad inte har några trafiksiffror

91 \\se.wspgroup.com\projects-gbg1\3700\mjobacksentr\ Bulllerberäkning Sjömarken Gränsvägen\3_Dokument\33_PM\PM Mjöbäck Gränsvägen rev docx Mall: Memo.dot ver 1.0 Uppdragsnr: (18) Tabell 2 Tågtrafik förbi Sjömarken 2014, Borås stad Tågtyp DAG [st] KVÄLL [st] NATT [st] TOT [st] MEDEL [m] MAX [m] TOT [m] Dim. Hastighet Pass Gods 4 0,6 4,8 9, X , Totalt 26 5, Tabell 3 Vägtrafikdata 2030 Väg Antal fordon/åmd [fordon/dygn] Varav tunga fordon [%] Skyltad hastighet [km/h] Gränsvägen* Hästhovsvägen* Göteborgsvägen Lyckebovägen * E /90 *uppskattad mängd då Borås Stad inte har några trafiksiffror Tabell 4 Tågtrafik förbi Sjömarken 2030, Borås stad Tågtyp DAG [st] KVÄLL [st] NATT [st] TOT [st] MEDEL [m] MAX [m] TOT [m] Dim. Hastighet Pass Gods X Totalt Ljudkrav Trafikbuller Fasader och fönster skall dimensioneras så att följande ljudnivåer från trafik inte överskrids inom lägenheter och lokaler. Tabell 5: Krav på buller inomhus från trafik enligt BBR 21. Utrymme L paeq (db) L pafmax (db) för sömn vila och daglig samvaro för matlagning och hygien 35-1 Gäller nattetid (22-06). Värde får ej överskridas fler än 5 ggr per medelnatt.

92 \\se.wspgroup.com\projects-gbg1\3700\mjobacksentr\ Bulllerberäkning Sjömarken Gränsvägen\3_Dokument\33_PM\PM Mjöbäck Gränsvägen rev docx Mall: Memo.dot ver 1.0 Uppdragsnr: (18) För trafikbuller utomhus gäller ljudtrycksnivåer nedan enligt Boverkets allmänna råd 2008:1. Tabell 6 Riktvärden på buller utomhus från trafik. Utomhus L paeq (db) L pafmax (db) Utanför fönster till bostad 55 Vid uteplats Avsteg från riktvärdena i tabell 6 kan övervägas i centrala delar av städer eller vid komplettering av eller nybyggnad av tät bebyggelse i kollektivtrafikstråk i större städer. Följande principer bör gälla vid avsteg från huvudregeln då avvägningar ska göras mot andra allmänna intressen: dba Nya bostäder bör kunna medges där den dygnsekvivalenta ljudnivån vid fasad uppgår till dba, under förutsättning att det går att åstadkomma en tyst sida (högst 45 dba vid fasad) eller i varje fall en ljuddämpad sida (45 50 dba vid fasad). Minst hälften av bostadsrummen, liksom uteplats, bör vara vända mot tyst eller ljuddämpad sida. Det bör alltid vara en strävan att ljudnivåerna på den ljuddämpade sidan är lägre än 50 dba. Där det inte är tekniskt möjligt att klara 50 dba utmed samtliga våningsplan på ljuddämpad sida bör det accepteras upp till 55 dba vid fasad, normalt för lägenheter i de övre våningsplanen. 50 dba bör dock alltid uppfyllas för flertalet lägenheter samt vid uteplatser och gårdsytor.

93 \\se.wspgroup.com\projects-gbg1\3700\mjobacksentr\ Bulllerberäkning Sjömarken Gränsvägen\3_Dokument\33_PM\PM Mjöbäck Gränsvägen rev docx Mall: Memo.dot ver 1.0 Uppdragsnr: (18) Resultat Trafikbullernivåer Beräknade bullernivåer från väg- och järnvägstrafik redovisas i bilagor 1-8. Maximal ljudnivå från järnvägstrafik redovisas som utbredningskartor där varje färg representerar ett 5 db-intervall. Fasadnivåer redovisas i en liten tabell vid varje beräkningspunkt enligt figur nedan. Ekvivalentnivån är den sammanlagda ekvivalentnivån från väg- och järnvägstrafik. Våning Ekvivalentnivå Maxnivå, järnväg Maxnivå, väg Beräkningar grundade på dagens trafikmängder redovisas i bilagor 1-4 medan motsvarande för år 2030 redovisas i bilagor 5-8. I tabell 7 och 8 redovisas antal beräknade fasadpunkter över 55 dba ekvivalent nivå samt över 70 dba maximal nivå från järnväg och vägstrafik. Totalt har 46 fasadpunkter beräknats, för vardera situationen. Resultaten redovisas även grafiskt i figur 2 och 4. Tabell 7 Antal beräkningspunkter över 55 dba ekvivalent respektive 70 dba maximal nivå vid fasad Fasadvärden vid beräkningspunkt 46 fasadpunkter har beräknats Ekvivalent över 55 dba Tåg/Väg Max över 70 dba Tåg Max över 70 dba Situation Situation Situation Situation Väg

94 \\se.wspgroup.com\projects-gbg1\3700\mjobacksentr\ Bulllerberäkning Sjömarken Gränsvägen\3_Dokument\33_PM\PM Mjöbäck Gränsvägen rev docx Mall: Memo.dot ver 1.0 Uppdragsnr: (18) Ljudutbredning från järnväg som maxnivå samt redovisade fasadvärden vid beräkningspunkter för situation 1 till 4 visas i figur 2 nedan. Jag försökte få hänvisningstexterna på samma sida som bilder och tabeller men det blev väldigt dåligt, sorry. Redovisade ändringar gjor det inte bättre heller. Situation 1 Inga bullerplank. Se även bilaga 1. Situation 2 Bullerplank vid garage. Se även bilaga 2. Situation 3 Bullerplank vid järnväg. Se även bilaga 3. Situation 4 Bullerplank vid garage och järnväg. Se även bilaga 4. Bullerplanken är utritade som gröna streck. Spridningsberäkningen visar ekvivalentvärde från väg+järnväg, tabell visar våningsplan/sammanlagda ekvivalentnivå/maxnivå från järnväg/maxnivå från vägtrafik. Figur 2: Fasadvärden och utbredningskarta, maxnivå för järnvägstrafiken 2014.

95 \\se.wspgroup.com\projects-gbg1\3700\mjobacksentr\ Bulllerberäkning Sjömarken Gränsvägen\3_Dokument\33_PM\PM Mjöbäck Gränsvägen rev docx Mall: Memo.dot ver 1.0 Uppdragsnr: (18) Bullerskärmarnas höjd över mark redovisas i figur 3 nedan. 6 m 6 m 3 m 6 m 6 m 6 m 6 m 4 m 4 m 6 m 4 m 2 m 2 m 2 m Figur 3 Höjder på bullerskärmar. Situation 4. Bullerplanket längst i söder vid Hästhovsvägen och till öster vid Lyckebovägen är till för maxvärde från vägtrafiken. Tabell 8 Antal beräkningspunkter över 55 dba ekvivalent samt 70 dba maximal nivå vid fasad prognosår Fasadvärden vid beräkningspunkt 46 fasadpunkter har beräknats Ekvivalent över 55 dba Tåg/Väg Max över 70 dba Tåg Max över 70 dba Situation Situation Situation Situation Väg

Länsstyrelsernas klimatanpassningsarbete

Länsstyrelsernas klimatanpassningsarbete Länsstyrelsernas klimatanpassningsarbete Agenda 1. Länsstyrelsernas uppdrag och verksamhetsområden 2. Samordnarnas nätverksstruktur och arbetsgrupper 3. Redovisning av länsstyrelsernas arbete 4. Exempel

Läs mer

Remiss: Förslag till förordning om riktvärden för trafikbuller yttrande till kommunstyrelsen

Remiss: Förslag till förordning om riktvärden för trafikbuller yttrande till kommunstyrelsen TJÄNSTEUTLÅTANDE 7 augusti 2014 MN 2014-1147 SB 2014/755.807 1 (5) HANDLÄGGARE Samhällsbyggnadsnämnden Miljönämnden Remiss: Förslag till förordning om riktvärden för trafikbuller yttrande till kommunstyrelsen

Läs mer

SKL och klimatanpassningsarbetet. Emilie Gullberg Avdelningen för tillväxt och samhällsbyggnad

SKL och klimatanpassningsarbetet. Emilie Gullberg Avdelningen för tillväxt och samhällsbyggnad SKL och klimatanpassningsarbetet Emilie Gullberg Avdelningen för tillväxt och samhällsbyggnad Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) SKL är en politiskt styrd arbetsgivar- och intresseorganisation för landets

Läs mer

HABO OCH MULLSJÖ KOMMUNER. SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sammanträdesdag 2014-09-04. Miljönämnden

HABO OCH MULLSJÖ KOMMUNER. SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sammanträdesdag 2014-09-04. Miljönämnden 41 Yttrande till Mark- och miljödomstolen - Målnummer M 2188-14, Klahrs Byggnads AB, Mullsjö kommun... 75 42 Beslut om föreläggande med vite att mäta radon i flerbostadshus, Mullsjö Kommun... 76 43 Tertialuppföljning

Läs mer

Vem tar ansvar för klimatanpassningen? En översikt ur ett försäkringsperspektiv

Vem tar ansvar för klimatanpassningen? En översikt ur ett försäkringsperspektiv Vem tar ansvar för klimatanpassningen? En översikt ur ett försäkringsperspektiv Svensk Försäkring Svensk Försäkring är försäkringsföretagens branschorganisation. Vi arbetar för goda verksamhetsförutsättningar

Läs mer

Tack så mycket för att ni anordnar denna viktiga konferens.

Tack så mycket för att ni anordnar denna viktiga konferens. Förslag till inledande tal med rubriken Regeringens plan för klimatanpassning vid konferensen Klimatanpassning Sverige 2015 den 23 september 2015. Temat för konferensen är Vem betalar, vem genomför och

Läs mer

Ylva Nilsson Tekniska kontoret, Täby kommun 183 80 Täby

Ylva Nilsson Tekniska kontoret, Täby kommun 183 80 Täby Uppdrag: 552771 Rapport: 552771 A Datum: 2010-03-16 Antal sidor: 6 Bilagor: 552771 A01 Gripsvall, Täby Trafikbullerutredning Uppdragsgivare: Täby kommun Ylva Nilsson Tekniska kontoret, Täby kommun 183

Läs mer

Uppgifter i denna broschyr kan inte åberopas i enskilda fall. G:\Mbn\Arkiv\Vindkraft\Vindkraft, broschyr.doc TEL VÄXEL 0512-310 00

Uppgifter i denna broschyr kan inte åberopas i enskilda fall. G:\Mbn\Arkiv\Vindkraft\Vindkraft, broschyr.doc TEL VÄXEL 0512-310 00 Bygga vindkraftverk I den här broschyren finns kortfattad information om hur Vara kommun handlägger vindkraftverksärenden och vilka uppgifter som krävs för prövningen. Uppgifter i denna broschyr kan inte

Läs mer

Östra Kongahälla, Kungälv. Trafikbullerutredning nya bostäder

Östra Kongahälla, Kungälv. Trafikbullerutredning nya bostäder Author Johan Hässel Phone +46 10 505 84 27 Mobile +46701847427 E-mail johan.hassel@afconsult.com Date 2015-10-19 Project ID 701045 Report ID 701045-rB-Rev 151019 Client Kungälvs kommun, Matilda Svenning

Läs mer

Owe Hjortmarker (FP) Susanne Råbius (MP) Underskrifter Sekreterare... Per-Ola Svensson. Ordförande... Anders Hellström

Owe Hjortmarker (FP) Susanne Råbius (MP) Underskrifter Sekreterare... Per-Ola Svensson. Ordförande... Anders Hellström Protokoll Nr 5 Sammanträdesdatum 2011-05-11 Sammanträdestid 13.30-16.30 Miljö- och hälsoskyddsnämnden Närvarande Ledamöter Tjänstgörande ersättare Ersättare Tjänstemän Anders Hellström (M), ordförande

Läs mer

INNEHÅLLSFÖRTECKNING

INNEHÅLLSFÖRTECKNING INNEHÅLLSFÖRTECKNING 75 Information från Länsstyrelsen om klimatförändringar... 111 76 Presentation av förslag på verksamhetsplan för miljönämnden 2012... 112 77 Uppföljning av internkontrollen 2011...

Läs mer

Tillsynsarbete enligt livsmedelslagen

Tillsynsarbete enligt livsmedelslagen Revisionsrapport Tillsynsarbete enligt livsmedelslagen Södra Roslagens miljö- och hälsoskyddskontor 2009-01-06 Lotta Ricklander Innehållsförteckning 1 Inledning...1 1.1 Bakgrund...1 1.2 Syfte och avgränsning...1

Läs mer

Detaljplan Bålsta 1:595 mf, Håbo kommun

Detaljplan Bålsta 1:595 mf, Håbo kommun 704840 RAPPORT A Author Johanna Åström Phone +46 10 505 46 19 Mobile +46706615021 E-mail johanna.astrom@afconsult.com Date 2015-06-17 Project ID 704840 Håbo Kommun Detaljplan Bålsta 1:595 mf, Håbo kommun

Läs mer

Rosstorp 2, Salem Trafikbullerutredning

Rosstorp 2, Salem Trafikbullerutredning Projekt: 544859 Rapport: 544859 B, Revision 1 Datum: 2010-03-29 Revision 1: 2010-04-22 Antal sidor: 5 Bilagor: 544859 B01 Rosstorp 2, Salem Trafikbullerutredning Uppdragsgivare: Linda Sjögren Aros arkitekter

Läs mer

PM 10168123.03. Bullerutredning, detaljplaneområde i Påarp

PM 10168123.03. Bullerutredning, detaljplaneområde i Påarp Uppdragsnr: 10168123 1 (8) PM 10168123.03 Denna PM har uppdaterats 2013-11-18 med nya data för trafik på Helsingborgsvägen samt järnvägen. Utöver detta har extra beräkningar utförts med lägre tåghastigheter

Läs mer

Kv Tornet 1 och 4, Norsborg. Botkyrka kommun Trafikbullerutredning för detaljplan

Kv Tornet 1 och 4, Norsborg. Botkyrka kommun Trafikbullerutredning för detaljplan Handläggare Åsa Lindkvist RAPPORT A 1 (7) Datum 2011-03-10 Revision 1: 2011-06-09 Uppdragsnr 562099 Tel 010-5056041 Bilagor: A01-A06 Mobil 070-1845741 Kristofer Uddén Fax 010-5051183 Botkyrka kommun asa.lindkvist@afconsult.com

Läs mer

Verksamhetsplan 2013

Verksamhetsplan 2013 Verksamhetsplan Fastställt av styrgruppen den 7 september 2012 Britt Carlsson c/o Karlstads Kommun tel. 054 540 4655 651 84 Karlstad e-post: britt.carlsson@karlstad.se www.miljosamverkanvarmland.se Inledning

Läs mer

Chokladviken, Sundbyberg Trafikbullerutredning för detaljplan

Chokladviken, Sundbyberg Trafikbullerutredning för detaljplan Kund Veidekke Bostad AB Göran Axelsson Box 1503 172 29 Sundbyberg Datum Uppdragsnummer Bilagor 2011-10-06 11069 A01 A02 Rapport A Chokladviken, Sundbyberg Trafikbullerutredning för detaljplan Rapport 11069

Läs mer

Kv Freden större 11, Sundbyberg Trafikbullerutredning för detaljplan

Kv Freden större 11, Sundbyberg Trafikbullerutredning för detaljplan Kund Rissneleden 6 i Sundbyberg AB c/o BGC Marcus Leander 106 42 Stockholm Datum Uppdragsnummer Bilagor A01 2012-01-18 11124 Rapport A (Förhandskopia) Kv Freden Större 11, Sundbyberg Trafikbullerutredning

Läs mer

Vegastaden, Haninge kommun, Detaljplan 1 Trafikbullerutredning, åtgärder

Vegastaden, Haninge kommun, Detaljplan 1 Trafikbullerutredning, åtgärder Uppdrag: 31 05451 Rapport: 31 05451 C Datum: 2009-12-18 Antal sidor: 9 Bilagor: 31 05451/C01 - C04 Vegastaden, Haninge kommun, Detaljplan 1 Trafikbullerutredning, åtgärder Uppdragsgivare: Maxera Bygg &

Läs mer

10933 Kv. Urmakaren, Kumla Trafikbullerutredning

10933 Kv. Urmakaren, Kumla Trafikbullerutredning Projektrapport Infrastruktur Byggnad Industri 10933 Kv. Urmakaren, Kumla Rapport 10933-13112200.doc Antal sidor: 6 Bilagor: 5 Uppdragsansvarig Jönköping 2013-12-11 k:\lime easy\dokument\10933\10933-13112200.doc

Läs mer

Ändring av detaljplan för Mo 1:141, 1:105 mfl, Trångsviken, Krokoms kommun

Ändring av detaljplan för Mo 1:141, 1:105 mfl, Trångsviken, Krokoms kommun 1 (5) Datum 2013-05-16 Antagandehandling Ändring av detaljplan för Mo 1:141, 1:105 mfl, Trångsviken, Krokoms kommun Tillägg till PLAN- OCH GENOMFÖRANDEBESKRIVNING HANDLINGAR Planhandlingarna består av:

Läs mer

Klimatanpassning i Sverige: sammanfattande perspektiv och vattenexempel

Klimatanpassning i Sverige: sammanfattande perspektiv och vattenexempel Klimatanpassning i Sverige: sammanfattande perspektiv och vattenexempel Georgia Destouni Institutionen för naturgeografi och kvartärgeologi Bert Bolin center för klimatforskning Sammanfattande perspektiv

Läs mer

Behovsbedömning SAMRÅDSHANDLING. Här infogar du din bild. Den ska få plats i den na ruta. SPN-000/000 1(9) SPN 2014/0082 214

Behovsbedömning SAMRÅDSHANDLING. Här infogar du din bild. Den ska få plats i den na ruta. SPN-000/000 1(9) SPN 2014/0082 214 Behovsbedömning 1(9) SPN-000/000 Tillhörande tillägg till detaljplan för fastigheten Pryssgården 1:43 med närområde inom Pryssgården i Norrköping den 21 april 2015 Här infogar du din bild. Den ska få plats

Läs mer

PROTOKOLL 2015-08-25 1 (22)

PROTOKOLL 2015-08-25 1 (22) 2015-08-25 1 (22) Tid och plats Tisdagen den 25 augusti 2015, kl. 17.00 20.20 i Fullmäktigehuset, rum 4317 Omfattning 96-115 Beslutande Anita Persson (V) Karl-Eric Nilsson (C) Lasse Jutemar (MP) Katrine

Läs mer

Årsredovisning Miljö- och byggnämnd

Årsredovisning Miljö- och byggnämnd Årsredovisning Miljö- och byggnämnd Sammanfattning Miljö och bygg Ove Johansson, verksamhetschef "Vi är mycket stolta över att vi lyckades med nämndens mål för bra bemötande och tillgänglighet. Det gav

Läs mer

Länsstyrelsens behov av klimatdata

Länsstyrelsens behov av klimatdata Länsstyrelsens behov av klimatdata Susanna Hogdin Länsstyrelsen i Västra Götalands län Några av de uppdrag på Länsstyrelsen där klimatfrågan berörs Länsstyrelsens övergripande uppdrag är att samordna och

Läs mer

Ändring av DETALJPLAN för Linneryds prästgård 5:77 m fl med avseende på Linneryd 5:78 i Linneryd samhälle, Tingsryds kommun, Kronobergs län

Ändring av DETALJPLAN för Linneryds prästgård 5:77 m fl med avseende på Linneryd 5:78 i Linneryd samhälle, Tingsryds kommun, Kronobergs län 2010-11-22 Dnr:2010-1132-211 1(3) ANTAGANDEHANDLING Ändring av DETALJPLAN för Linneryds prästgård 5:77 m fl med avseende på Linneryd 5:78 i Linneryd samhälle, Tingsryds kommun, Kronobergs län PLANBESKRIVNING

Läs mer

Bro station, Upplands Bro Trafikbullerutredning för detaljplan

Bro station, Upplands Bro Trafikbullerutredning för detaljplan 12108 RAPPORT A (FÖRHANDSKOPIA) 1 (7) Kund Stena Fastigheter Projekt AB Tord Porsblad Box 16144 103 23 Stockholm Datum Uppdragsnummer 2012-12-10 12108 Rapport (Förhandskopia) Bro station, Upplands Bro

Läs mer

Delårsrapport 31 augusti 2011

Delårsrapport 31 augusti 2011 Datum 29 september 2011 Till Revisionen Från Susanne Svensson Angående Granskning av delårsrapport 31 augusti 2011 1 Inledning 1.1 Syfte På uppdrag av de förtroendevalda revisorerna har vi översiktligt

Läs mer

Yttrande till Vattenmyndigheten Bottenhavet om åtgärdsprogram m.m. för Bottenhavets vattendistrikt 2015-2021

Yttrande till Vattenmyndigheten Bottenhavet om åtgärdsprogram m.m. för Bottenhavets vattendistrikt 2015-2021 TJÄNSTESKRIVELSE 1 (5) Kommunstyrelseförvaltningen Stadsbyggnads- och näringslivskontoret Datum Diarienummer 2015-03-18 KS0150/15 Handläggare Thomas Jågas Telefon 023-828 42 E-post: thomas.jagas@falun.se

Läs mer

Hasselbacken, Tyresö Trafikbullerutredning för detaljplan

Hasselbacken, Tyresö Trafikbullerutredning för detaljplan 12014 RAPPORT B 1 (8) Kund Ebab Johan Brodin Box 7031 121 07 Stockholm-Globen Datum Uppdragsnummer 12014 2012-10-15 Rapport B Hasselbacken, Tyresö Trafikbullerutredning för detaljplan Bilagor B01-B04 Rapport

Läs mer

UTSTÄLLNING. SAMRÅDSREDOGÖRELSE Detaljplan för fastigheten Tumskruven 1 i Mjölby, Mjölby kommun

UTSTÄLLNING. SAMRÅDSREDOGÖRELSE Detaljplan för fastigheten Tumskruven 1 i Mjölby, Mjölby kommun UTSTÄLLNING SAMRÅDSREDOGÖRELSE Detaljplan för fastigheten Tumskruven 1 i Mjölby, Mjölby kommun Upprättad av byggnadskontoret i juni 2009. HUR SAMRÅDET BEDRIVITS Lantmäteriet Samråd har bedrivits genom

Läs mer

Kv. Uttern Kristinehamns kommun, Värmlands län

Kv. Uttern Kristinehamns kommun, Värmlands län Kommunledningsförvaltningen Sofia Elfström, 0550-88543 sofia.elfstrom@kristinehamn.se SAMRÅDSHANDLING Datum 2015-05-04 Referens Sida 1(6) Behovsbedömning Kv. Uttern Kristinehamns kommun, Värmlands län

Läs mer

PLATS OCH TID Mellanfryken, tisdag 16 april 2013, kl. 15.00-16.30 BESLUTANDE

PLATS OCH TID Mellanfryken, tisdag 16 april 2013, kl. 15.00-16.30 BESLUTANDE PLATS OCH TID Mellanfryken, tisdag 16 april 2013, kl. 15.00-16.30 ANDE LEDAMÖTER TJG ERSÄTTARE Leif Askeröd (C), Ordförande Björn Tholén (M), Vice ordförande Thomas Grönberg (S) Eilert Carlsson (S) Kenneth

Läs mer

MiljösamverkanVärmland

MiljösamverkanVärmland MiljösamverkanVärmland Verksamhetsplan 2012 Fastställt av styrgruppen den 13 oktober 2011 1(7) Inledning Verksamheten ska genomsyras av det övergripande syftet med Miljösamverkan Värmland; vilket är att

Läs mer

Sammanträdesdatum Blad Miljö- och byggnadsnämnden 13 november 2013 1 9)

Sammanträdesdatum Blad Miljö- och byggnadsnämnden 13 november 2013 1 9) Miljö- och byggnadsnämnden 13 november 2013 1 9) Plats och tid: Bröderna Ericssonrummet kl. 09.00-12.00 Beslutande Ersättare: Åsa Hååkman Felth, ordförande Henric Forsberg Stefan Andersson Iréne Frisk

Läs mer

Lennart Sjödin. Sekreterare... Paragrafer 107-152. Diana Börjesdotter Olsson... 148, omedelbart justerad. Ordförande... Christina Embretsen

Lennart Sjödin. Sekreterare... Paragrafer 107-152. Diana Börjesdotter Olsson... 148, omedelbart justerad. Ordförande... Christina Embretsen PROTOKOLL Datum Plats och tid Beslutande Brandstation, Molinsgatan 2, Ljusdal. Kl 09.30 14.30 Christina Embretsen, ordförande (s) Lennart Sjödin, 1:e vice ordförande (c) Ulla-Britt Gidemalm 2:e vice ordförande

Läs mer

2012-04-11. KOTTEN, VIKSJÖ, JÄRFÄLLA Trafikbullerutredning avseende nya bostäder vid Viksjöleden R03. Uppdragsnummer: 231332

2012-04-11. KOTTEN, VIKSJÖ, JÄRFÄLLA Trafikbullerutredning avseende nya bostäder vid Viksjöleden R03. Uppdragsnummer: 231332 1(12) 2012-04-11 KOTTEN, VIKSJÖ, JÄRFÄLLA Trafikbullerutredning avseende nya bostäder vid Viksjöleden R03 Uppdragsnummer: 231332 Uppdragsansvarig: Brita Lanfelt Handläggare Kvalitetsgranskning Brita Lanfelt

Läs mer

GULLRISET 6 m fl. Detaljplan för. Kinna, Marks kommun, Västra Götalands län. Diarienummer SBN 2005/0181 214. Upprättad 2005-09-05

GULLRISET 6 m fl. Detaljplan för. Kinna, Marks kommun, Västra Götalands län. Diarienummer SBN 2005/0181 214. Upprättad 2005-09-05 Diarienummer SBN 2005/0181 214 Detaljplan för GULLRISET 6 m fl Kinna, Marks kommun, Västra Götalands län Upprättad 2005-09-05 LAGA KRAFT 2005-10-21 1 (7) ANTAGNA PLANHANDLINGAR Plankarta med bestämmelser

Läs mer

Rosstorp 2, Salem Trafikbullerutredning

Rosstorp 2, Salem Trafikbullerutredning Projekt: 544859 Rapport: 544859 A Datum: 2009-06-11 Antal sidor: 5 Bilagor: 544859 A01 Rosstorp 2, Salem Trafikbullerutredning Uppdragsgivare: Linda Sjögren Aros arkitekter Box 1924 SE 751 49 Uppsala Uppdrag:

Läs mer

Förslag till ändrad taxa för prövning och tillsyn inom miljöbalkens och strålskyddslagens område

Förslag till ändrad taxa för prövning och tillsyn inom miljöbalkens och strålskyddslagens område 2013-08-13 1 (6) TJÄNSTESKRIVELSE M2013-632 Miljö- och stadsbyggnadsnämnden Förslag till ändrad taxa för prövning och tillsyn inom miljöbalkens och strålskyddslagens område Förslag till beslut Förslaget

Läs mer

GENOMFÖRANDEBESKRIVNING

GENOMFÖRANDEBESKRIVNING Dnr: LKS 11-94-214 Upprättad: 2013-01-07 Justerad: 2013-02-28, 2013-05-22 ANTAGANDEHANDLING Detaljplan för GULLMARSSTRAND Skaftö-Fiskebäck 1:480 m.fl. Fiskebäckskil, kommun ANTAGANDE Planen är antagen

Läs mer

Klimat, energi och klimatanpassning i fysisk planering

Klimat, energi och klimatanpassning i fysisk planering Klimat, energi och klimatanpassning i fysisk planering 2013-01-31 Tina Holmlund Klimatanpassningssamordnare Presentation 2013-01-31 Länsstyrelsens uppdrag, klimat, energi och klimatanpassning Klimatförändringar

Läs mer

Klimatmöte länsstyrelser och myndigheter i Umeå 2012

Klimatmöte länsstyrelser och myndigheter i Umeå 2012 Klimatmöte länsstyrelser och myndigheter i Umeå 2012 Sammanställning av arbetet med dialogduk under programpunkten Dialog mellan länsstyrelsernas klimatanpassningssamordnare och Nationella plattformen

Läs mer

Tillägg till områdesbestämmelser för del av VIARED, HÄLASJÖOMRÅDET Borås Stad

Tillägg till områdesbestämmelser för del av VIARED, HÄLASJÖOMRÅDET Borås Stad BN 2012-136 Tillägg till områdesbestämmelser för del av VIARED, HÄLASJÖOMRÅDET Borås Stad Denna handling ska läsas tillsammans med gällande områdesbestämmelser för del av Viared Hälasjöområdet (laga kraft

Läs mer

Barn- och ungdomsnämnden. Ärendelista. Sammanträdesdatum 2015-04-23

Barn- och ungdomsnämnden. Ärendelista. Sammanträdesdatum 2015-04-23 Barn- och ungdomsnämnden Sammanträdesdatum 2015-04-23 Ärendelista 40. Budgetuppföljning och ekonomisk redovisning år 2015 41. Remiss av förbättringsområden och ambitioner i handlingsprogram för skydd mot

Läs mer

Taxa för offentlig kontroll inom livsmedelsområdet

Taxa för offentlig kontroll inom livsmedelsområdet Taxa 2014-12-17 Taxa för offentlig kontroll inom livsmedelsområdet Dnr BMN 2014/89 Taxa för offentlig kontroll inom livsmedelsområdet antagen av Kommunfullmäktige 2011-12-19 187 med justering beslutad

Läs mer

Dnr 26/2014-041. Budget 2015. Fastställd av förbundsdirektionen den 15 oktober 2014, 89 2014-10-01

Dnr 26/2014-041. Budget 2015. Fastställd av förbundsdirektionen den 15 oktober 2014, 89 2014-10-01 Dnr 26/2014-041 Budget 2015 Fastställd av förbundsdirektionen den 15 oktober 2014, 89 2014-10-01 Innehåll 1 Förbundets uppdrag och verksamhet 5 1.1 Uppdrag... 5 1.2 Verksamhet... 5 Förbundsdirektionen...

Läs mer

SAMMANTRÄDESPROTOKOLL MILJÖNÄMND Sammanträdesdatum Sida 1-7 2015-02-04

SAMMANTRÄDESPROTOKOLL MILJÖNÄMND Sammanträdesdatum Sida 1-7 2015-02-04 MILJÖNÄMND Sammanträdesdatum Sida 1-7 2015-02-04 Plats och tid Miljökontoret, Orsa kommun kl. 8.00 11.00 ande Christina Bröms (C), ordförande Åke Falk (C), vice ordförande Margareta Ahlström (MOP) Karolina

Läs mer

2012-05-14. Miljö- och bygglovsnämnden. Dnr 2011-575. Bygg- och miljöförvaltningens förslag

2012-05-14. Miljö- och bygglovsnämnden. Dnr 2011-575. Bygg- och miljöförvaltningens förslag TJÄNSTESKRIVELSE 1 (5) 2012-05-14 Miljö- och bygglovsnämnden Dnr 2011-575 Förslag till beslut Bygg- och miljöförvaltningens förslag Miljö- och bygglovsnämnden förbjuder Skanska Asfalt och Betong AB, med

Läs mer

RAPPORT 15229 1 (10)

RAPPORT 15229 1 (10) RAPPORT 15229 1 (10) Kund Upplands Väsby kommun Datum Uppdragsnummer 15229 2015-10-09 Rapport A Fyrklövern, Upplands Väsby Trafikbullerutredning hus 4-8 Bilagor A01 Rapport 15229 A Fyrklövern, Upplands

Läs mer

Kv Willan 7, Ängelholm Trafikbuller vid planerat bostadshus

Kv Willan 7, Ängelholm Trafikbuller vid planerat bostadshus 1 (6) Kv Willan 7, Ängelholm vid planerat bostadshus Uppdragsgivare Ängelholms kommun Ref: Ralph Blomqvist Uppdrag Beräkning av vägtrafikbullernivåer vid planerat bostadshus på kv Willan 7 i Ängelholm..

Läs mer

Bedömning av flygbuller Skå-Edeby flygplats för planområde vid Mörby, Ekerö kommun, revidering med högst 7 000 flygrörelser per årsmedeldygn.

Bedömning av flygbuller Skå-Edeby flygplats för planområde vid Mörby, Ekerö kommun, revidering med högst 7 000 flygrörelser per årsmedeldygn. 1 (5) Handläggare: Bengt Simonsson, Antal sidor 5 Antal bilagor Beställare: Järntorget bostads AB gm Bengt Jansson Malmö 2014-02-21 rev. 2014-04-24 Bedömning av flygbuller Skå-Edeby flygplats för planområde

Läs mer

PLATS OCH TID Mellanfryken, tisdag 13 augusti 2013, kl. 15.00-16.45 BESLUTANDE

PLATS OCH TID Mellanfryken, tisdag 13 augusti 2013, kl. 15.00-16.45 BESLUTANDE PLATS OCH TID Mellanfryken, tisdag 13 augusti 2013, kl. 15.00-16.45 ANDE LEDAMÖTER Leif Askeröd (C), Ordförande Björn Tholén (M), Vice ordförande Thomas Grönberg (S) Miriam Tolvanen (FP) ÖVRIGA EJ TJG

Läs mer

BURLÖVS KOMMUN SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Planutskott Sammanträdesdatum 2012-05-24 Sida 1 (6)

BURLÖVS KOMMUN SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Planutskott Sammanträdesdatum 2012-05-24 Sida 1 (6) Planutskott Sammanträdesdatum 2012-05-24 Sida 1 (6) Plats och tid Beslutande Lilla sessionssalen, Medborgarhuset, Arlöv kl. 9.00 10.20 Katja Larsson (S), ordförande Lars-Erik Wollmér (S) Lars Johnson (M)

Läs mer

Reglemente för bygg- och miljönämnden

Reglemente för bygg- och miljönämnden Reglemente för bygg- och miljönämnden Antagen av kommunfullmäktige 2014-12-15, 193 Avsnitt A A1. Ansvar och rapporteringsskyldighet 1 Samtliga nämnder ska se till att deras verksamhet bedrivs i enlighet

Läs mer

SAMRÅDSREDOGÖRELSE. Detaljplan för Rosendalskorsningen - Bofors 1:25 m fl, Karlskoga Karlskoga kommun Örebro län

SAMRÅDSREDOGÖRELSE. Detaljplan för Rosendalskorsningen - Bofors 1:25 m fl, Karlskoga Karlskoga kommun Örebro län SBN 2013.0111 Detaljplan för Rosendalskorsningen - Bofors 1:25 m fl, Karlskoga Karlskoga kommun Örebro län Upprättad 2014-06-10 av Samhällsbyggnadsförvaltningen i Karlskoga Normalt planförfarande, enligt

Läs mer

10734 Del av Åmål 2:1, Måkeberg Trafikbullerutredning

10734 Del av Åmål 2:1, Måkeberg Trafikbullerutredning Projektrapport Infrastruktur Byggnad Industri 10734 Del av Åmål 2:1, Måkeberg Trafikbullerutredning Rapport 10734-11062200.doc Antal sidor: 7 Bilagor: 18 Uppdragsansvarig Torbjörn Appelberg Jönköping 2011-07-04

Läs mer

SÄRSKILT UTLÅTANDE ANTAGANDEHANDLING ÄNDRING AV DETALJPLAN FÖR

SÄRSKILT UTLÅTANDE ANTAGANDEHANDLING ÄNDRING AV DETALJPLAN FÖR Datum: 2014-03-10 Diarienummer 0122/13 Sida 1/7 SÄRSKILT UTLÅTANDE ANTAGANDEHANDLING ÄNDRING AV DETALJPLAN FÖR DEL AV HÖNÖ OMFATTANDE HÖNÖ 2:272, ÖCKERÖ KOMMUN Datum: 2014-03-10 Diarienummer 0122/13 Sida

Läs mer

BYGG- OCH MILJÖNÄMNDEN Delårsrapport 2013-08-31 Prognos 2013

BYGG- OCH MILJÖNÄMNDEN Delårsrapport 2013-08-31 Prognos 2013 BYGG- OCH MILJÖNÄMNDEN Delårsrapport 2013-08-31 Prognos 2013 BYGG- OCH MILJÖNÄMND Politisk organisation Ordförande: Sven Edström (s) Vice ordförande: Mona Eriksson (s) Verksamhet Mandatfördelningen i bygg-

Läs mer

PLANBESKRIVNING SKJUTSHÅLLET 1. Fittja, Botkyrka Kommun. Detaljplan för E56-50 1(6) Samhällsbyggnadsförvaltningen Stadsbyggnadsenheten

PLANBESKRIVNING SKJUTSHÅLLET 1. Fittja, Botkyrka Kommun. Detaljplan för E56-50 1(6) Samhällsbyggnadsförvaltningen Stadsbyggnadsenheten 1(6) Samhällsbyggnadsförvaltningen Stadsbyggnadsenheten Referens: Olof Karlsson, planarkitekt Detaljplan för SKJUTSHÅLLET 1 Fittja, Botkyrka Kommun PLANBESKRIVNING Planområdets läge 2(6) HANDLINGAR Detaljplanen

Läs mer

Jursta Gård, Upplands Bro Trafikbullerutredning

Jursta Gård, Upplands Bro Trafikbullerutredning Projekt: 31-04414 Rapport: 31-04414-A Datum: 2006-10-25 Antal sidor: 6 Bilagor: 31-04414-A01 Jursta Gård, Upplands Bro Trafikbullerutredning Uppdragsgivare: Bo Hedberg Strömkarlsvägen 60, 6 tr 167 62 Bromma

Läs mer

Planärendet har handlagts som enkelt planförfarande.

Planärendet har handlagts som enkelt planförfarande. Detaljplan för Söder 1:16 CENTRALSTATIONEN Östersunds kommun 1 Dnr Ädh 1692/2014 Dnr planmodul: P 2014/40 GRANSKNINGSUTLÅTANDE Planärendet har handlagts som enkelt planförfarande. Detaljplanen har varit

Läs mer

Sotenäs kommun Bullerutredning - detaljplan för ÖDEGÅRDEN 1:9 m. fl, Sotenäs kommun

Sotenäs kommun Bullerutredning - detaljplan för ÖDEGÅRDEN 1:9 m. fl, Sotenäs kommun Handläggare Tel + (0) 0 Mobil + (0) 0 perry.ohlsson@afconsult.com RAPPORT () Datum -0- Uppdragsnr Kommunstyrelsen Mark- och exploatering 0 Kungshamn Rapport nr Detaljplan ÖDEGÅRDEN : m.fl. Uppdragsansvarig

Läs mer

UTLÅTANDE EFTER UTSTÄLLNING 2

UTLÅTANDE EFTER UTSTÄLLNING 2 Dnr MN/2002-0967 Detaljplan för Del av NYCKLEBY 1:33 Strömstads kommun UTLÅTANDE EFTER UTSTÄLLNING 2 HUR UTSTÄLLNINGEN HAR BEDRIVITS Miljö- och byggnämnden beslutade 2011-02-03 26 att genomföra en andra

Läs mer

NORRA HAMNEN KRONBERGET 1:209 m fl GENOMFÖRANDEBESKRIVNING ORGANISATORISKA FRÅGOR. Lysekil, Lysekils kommun. ANTAGANDEHANDLING Upprättad 2013-08-21

NORRA HAMNEN KRONBERGET 1:209 m fl GENOMFÖRANDEBESKRIVNING ORGANISATORISKA FRÅGOR. Lysekil, Lysekils kommun. ANTAGANDEHANDLING Upprättad 2013-08-21 Dnr: LKS 12-64-214 Kommunstyrelsen ANTAGANDE Planen är antagen av Kommunfullmäktige i Lysekils kommun 2013-12-19, 172. Detaljplan för restaurang NORRA HAMNEN KRONBERGET 1:209 m fl Lysekil, Lysekils kommun

Läs mer

Framtidsplan. Översiktsplan för Krokoms kommun. Utlåtande över planförslag. utställt 2014-09-22 2014-11-23. kommentarer och ändringar 2015-01-28

Framtidsplan. Översiktsplan för Krokoms kommun. Utlåtande över planförslag. utställt 2014-09-22 2014-11-23. kommentarer och ändringar 2015-01-28 Framtidsplan Översiktsplan för Krokoms kommun Utlåtande över planförslag utställt 2014-09-22 2014-11-23 kommentarer och ändringar 2015-01-28 Utlåtande över utställt förslag till Framtidsplan/Översiktsplan

Läs mer

2010-02-11. Plats och tid: Listerbysalen, Stadshuset, Ronneby 13.00 13.30.

2010-02-11. Plats och tid: Listerbysalen, Stadshuset, Ronneby 13.00 13.30. Sammanträdesprotokoll 1(5) 2010-02-11 Miljö- och hälsoskyddsnämnden Plats och tid: Listerbysalen, Stadshuset, Ronneby 13.00 13.30. Beslutande Ledamöter Christer Hallberg (s) Lars-Uno Fast (s) Bengt-Åke

Läs mer

SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Kommunens revisorer 2015-02-11

SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Kommunens revisorer 2015-02-11 Plats B-salen Tid Kl. 14:00 17:00 Beslutande Ledamöter Carl-Olof Bengtsson (S) Sven Pehrson (C) Marita Bengtsson (MP) Peter Bengtsson (S) Eva R Ericsson (FP) Carl Geijer (M) Ann-Mari Häggsgård (S) Magnus

Läs mer

Bygg- och miljönämndens verksamhetsplan 2014

Bygg- och miljönämndens verksamhetsplan 2014 Bygg- och miljönämndens verksamhetsplan 2014 Fastställd av nämnden: 2014-01-22 4 2 Innehållsförteckning Kommunfullmäktiges uppdrag till nämnden Verksamhetsplanens funktion Mål och uppdrag Nämndens uppdrag

Läs mer

PM Trafik och bullerutredning Norrtälje hamn

PM Trafik och bullerutredning Norrtälje hamn PM TRAFIK OCH BULLERUTREDNING 1 Datum 2013-11-27 PM Trafik och bullerutredning Norrtälje hamn Anna-Ida Lundberg ÅF Lars Lindström ÅF Anders Bernhardsson M4Traffic ÅF-Infrastructure AB, Frösundaleden 2

Läs mer

Omsorgsnämnden 2007-09-03 1 (11)

Omsorgsnämnden 2007-09-03 1 (11) Omsorgsnämnden 2007-09-03 1 (11) Plats och tid Hjortviken konferens måndagen den 3 september 2007, kl. 17.20-18.40 Beslutande Övriga närvarande Ersättare Tjänstemän Hannu Sutinen (fp) ordförande Stefan

Läs mer

Revisionsrapport basgranskning av byggnadsoch miljöskyddsnämnden

Revisionsrapport basgranskning av byggnadsoch miljöskyddsnämnden REVISIONSRAPPORT 1(8) KR 2014/0014 Handläggare, titel, telefon Christer Lordh,1:e revisor 011-15 17 15 Revisionsrapport basgranskning av byggnadsoch miljöskyddsnämnden Innehållsförteckning 1. Inledning...

Läs mer

Förslag till ändrad taxa för prövning och tillsyn inom miljöbalkens och strålskyddslagens område

Förslag till ändrad taxa för prövning och tillsyn inom miljöbalkens och strålskyddslagens område 2013-08-28 1 (6) TJÄNSTESKRIVELSE KFKS 2013/516-406 Kommunstyrelsen Förslag till ändrad taxa för prövning och tillsyn inom miljöbalkens och strålskyddslagens område Förslag till beslut Kommunstyrelsen

Läs mer

Protokoll. Socialnämnden 2012-12-11 113-119

Protokoll. Socialnämnden 2012-12-11 113-119 Socialnämnden 113-119 Socialnämnden Sida 2 Socialnämndens sammanträde Information om kvalitetsledningssystem 5 Ansökan om utökat serveringstillstånd First Hotel Grand 6 Handlingsprogram Våld i nära relationer

Läs mer

Sammanträdesdatum 2011-08-31. Taxa för offentlig kontroll enligt livsmedelslagstiftningen i Sala kommun fr.o.m 1 januari 2012

Sammanträdesdatum 2011-08-31. Taxa för offentlig kontroll enligt livsmedelslagstiftningen i Sala kommun fr.o.m 1 januari 2012 ,~''c'':5",7 Bilaga KS 2011/178/1 SAMMANTRÄDESPROTOKOLL BYGG- OCH MIUÖNÄMNDEN ~~~~~ Sammanträdesdatum 2011-08-31 SALA KoiiilN1UN Komml

Läs mer

Hur kan den nya Plan- och bygglagen och Boverkets byggregler bidra med hållbar utveckling inom samhällsplanering och byggande

Hur kan den nya Plan- och bygglagen och Boverkets byggregler bidra med hållbar utveckling inom samhällsplanering och byggande Hur kan den nya Plan- och bygglagen och Boverkets byggregler bidra med hållbar utveckling inom samhällsplanering och byggande Yvonne Svensson rättschef Varför finns det en plan- och bygglag? Vem bestämmer

Läs mer

Anslag/bevis. Kommunkontoret, Ödeshög, tisdagen den 18 november 2014, kl 14:00-15:45.

Anslag/bevis. Kommunkontoret, Ödeshög, tisdagen den 18 november 2014, kl 14:00-15:45. 2014-11-18 1 Plats och tid Beslutande Kommunkontoret, Ödeshög, tisdagen den 18 november 2014, kl 14:00-15:45. Jonas Andersson (M), ordförande Hans Blomberg (KD) Anders Karlsson (S) Oscar Pantzar (M), ersättare

Läs mer

2015-02-27. Göran Björklund

2015-02-27. Göran Björklund KALLELSE 1 (6) 2015-02-27 Kommunstyrelsens ledamöter och ersättare kallas härmed till sammanträde i Kommunstyrelsens sessionssal i Stadshuset, måndagen den 9 mars 2015 kl 14.00. Ulf Olsson Göran Björklund

Läs mer

ANSLAG/BEVIS Protokollet är justerat. Justeringen har tillkännagivits genom anslag. Miljö- och hälsoskyddsnämnden 2012-12-10 1 (25)

ANSLAG/BEVIS Protokollet är justerat. Justeringen har tillkännagivits genom anslag. Miljö- och hälsoskyddsnämnden 2012-12-10 1 (25) Miljö- och hälsoskyddsnämnden 2012-12-10 1 (25) Plats och tid Kommunhuset, rum 367, klockan 15.00-17.00 Beslutande Bengt Holmkvist (M), ordf. Emelie Carlbom (M) tjg för Hans-Erik Aronsson (M) 88-91 Hans-Erik

Läs mer

Information om vilka regler som gäller vid ansökan om att bygga vindkraftverk.

Information om vilka regler som gäller vid ansökan om att bygga vindkraftverk. VINDKRAFT Information om vilka regler som gäller vid ansökan om att bygga vindkraftverk. Informationen är framtagen i maj 2012. Foto: Filippa Einarsson. I Kristianstads kommun inns det goda förutsättningar

Läs mer

Kv Rovan, Huvudsta Centrum Trafikbullerutredning

Kv Rovan, Huvudsta Centrum Trafikbullerutredning Projekt: 31-03978 Rapport: 31-03978-C Datum: 2007-10-08 Antal sidor: 9 Bilagor: 31-03978-C01 Kv Rovan, Huvudsta Centrum Trafikbullerutredning Uppdragsgivare: Fabege AB Birthe Ehrling Projekt och utveckling

Läs mer

Samhällsbyggnadsnämnden 2014-11-11 1 (10)

Samhällsbyggnadsnämnden 2014-11-11 1 (10) Samhällsbyggnadsnämnden 2014-11-11 1 (10) Plats och tid Hörsalen, Centrumhuset i Hyltebruk. Kl. 08:00-09:30 Beslutande Åke Morin (KV) ordförande Patrik Nilsson (S) Maria Johansson Arnström (S) Carl Larsson

Läs mer

Buller och bostadsbyggande

Buller och bostadsbyggande Buller och bostadsbyggande 8 november 2013 Bullernätverket Stockholm Anders Lillienau Regeringens utredare Varför en utredning? Stor inflyttning till städer Gällande lagar inte tillräckligt samordnade

Läs mer

SAMMANTRÄDESPROTOKOLL

SAMMANTRÄDESPROTOKOLL 1(9) Plats och tid Skutan Strömsvik,,, 08:15-13:00 Beslutande Erland Olauson (S), ordf Lars Beckman (S) Bertil Eklund (NB) Anders Carlsson (C) Per Hollertz (M) Närvarande ersättare Helen Johanss Kokkonen

Läs mer

Mål och budget 2015-2017

Mål och budget 2015-2017 Bilaga 1 Mål och budget 2015-2017 Myndighetsnämnden 2014-09-04 Rev. 2014-09-08 1 Ordförande: Matz Ericson (S) Förvaltningschef: Stefan Larsson Sammanfattning År 2015 Karlskoga och Storfors kommuner har

Läs mer

Va-planeringens roll i samhället

Va-planeringens roll i samhället Va-planeringens roll i samhället Vattendirektivet Miljökvalitetsnormer. Vattentjänstlagen kommunens ansvar enligt 6 Va-plan PBL Översiktsplanering Detaljplaner Miljöbalken Avloppsreningsverk Enskilda avlopp

Läs mer

VÄGTRAFIKBULLERUTREDNING

VÄGTRAFIKBULLERUTREDNING 1(5) 2013-07-01 Rev 2013-11-26 VÄGTRAFIKBULLERUTREDNING för detaljplan för del av Svedala 200:79 m.fl NorraTofta i Svedala Bakgrund I samband med detaljplan för förslag till ny bebyggelse på Norra Tofta

Läs mer

VERKSAMHETS- BERÄTTELSE

VERKSAMHETS- BERÄTTELSE VERKSAMHETS- BERÄTTELSE 2010 Miljönämnden 1 Miljönämnden Brukar/medborgarperspektiv Under 2010 har en riskbaserad tillsyn av hälsoskyddsverksamheter inletts i projektform för att 2011 utökas till alla

Läs mer

Anpassning till ett förändrat klimat

Anpassning till ett förändrat klimat Anpassning till ett förändrat klimat Regeringens proposition En sammanhållen klimat- och energipolitik Klimat 2008/09:162 Beslut i riksdagen juni 2009 Länsstyrelserna ges uppdraget att på regional nivå

Läs mer

Stora sammanträdesrummet, Kommunkontoret, Vindeln, måndagen den 8 april 2013, kl 08.30-15.00

Stora sammanträdesrummet, Kommunkontoret, Vindeln, måndagen den 8 april 2013, kl 08.30-15.00 2013-04-08 1(10) Plats och tid Beslutande Stora sammanträdesrummet, Kommunkontoret, Vindeln, måndagen den 8 april 2013, kl 08.30-15.00 Ewa-May karlsson, (c), ordförande Tomas Nilssson, (m) Mathias Haglund,

Läs mer

Tillägg till översiktsplanen för Tingsryds kommun, antagandehandling 2011. del 2 inledning

Tillägg till översiktsplanen för Tingsryds kommun, antagandehandling 2011. del 2 inledning del 2 inledning 11 2. INLEDNING 2.1 Bakgrund Vind är en förnybar energikälla som inte bidrar till växthuseffekten. Däremot kan vindkraftverken påverka exempelvis landskapsbilden på ett negativt sätt, eftersom

Läs mer

Övergripande plan med budget 2013-2015

Övergripande plan med budget 2013-2015 s handling 8/2012 Övergripande plan med budget 2013-2015 Miljö- och hälsoskyddsnämnden 2012 1 Ansvarsområde med verksamhetsfakta 1.1 Ansvarsområde Miljö- och hälsoskyddsnämnden fullgör kommunens uppgifter

Läs mer

DETALJPLAN FÖR RAVINEN 7, ROTEBRO. Laga kraft 2013-10-04 Dnr 2011/535 KS.203 Nr 633

DETALJPLAN FÖR RAVINEN 7, ROTEBRO. Laga kraft 2013-10-04 Dnr 2011/535 KS.203 Nr 633 DETALJPLAN FÖR RAVINEN 7, ROTEBRO Laga kraft 2013-10-04 Dnr 2011/535 KS.203 Nr 633 INNEHÅLL: PLANBESKRIVNING: Handlingar 3 Syfte 3 Planområdet 3 Bakgrund 4 GÄLLANDE PLANER OCH BESLUT 4 Översiktsplaner

Läs mer

Claes Pettersson, ordförande (S) Aina Wåhlund (S) Jan Wettmark (M) Peter Söderström (S) Gert Raiml (V) Gösta Frödin (FP) Mona Smedman (C)

Claes Pettersson, ordförande (S) Aina Wåhlund (S) Jan Wettmark (M) Peter Söderström (S) Gert Raiml (V) Gösta Frödin (FP) Mona Smedman (C) Sammanträdesprotokoll 1 (8) Plats och tid Beslutande ledamöter Övriga närvarande Sammanträdesrum Kongsvinger, Ö:a Esplanaden 5, Arvika, kl. 8.30 11.40 Claes Pettersson, ordförande (S) Aina Wåhlund (S)

Läs mer

Detaljplan för Landsdomaren 9 i Lund, Lunds kommun

Detaljplan för Landsdomaren 9 i Lund, Lunds kommun PÄ 42/2006a Detaljplan för Landsdomaren 9 i Lund, Lunds kommun Upprättad 2007-09-24 Innehåll: Planbeskrivning Genomförandebeskrivning Detaljplanekarta med planbestämmelser PLANBESKRIVNING 1 (8) Detaljplan

Läs mer

Plats och tid Centrumhuset, Henån, kl. 08.15-12.00, 13.00-16.00

Plats och tid Centrumhuset, Henån, kl. 08.15-12.00, 13.00-16.00 Plats och tid Centrumhuset, Henån, kl. 08.15-12.00, 13.00-16.00 Beslutande Bo Andersson, ej 98 Einar Jansson Lotta Bäckberg, tjg ersättare Lars Edström Ingemar Martinsson, ej 105 Hans Stevander kl. 08.15-14.30

Läs mer

Upphävande av Avstyckningsplan 3

Upphävande av Avstyckningsplan 3 Dnr 0450/08 Antagandehandling 2014-10-16 PLANBESKRIVNING Upphävande av Avstyckningsplan 3 i Stenungsund Stenungsunds kommun Västra Götalands län Upphävande av avstyckningsplan 3 2(9) PLANBESKRIVNING HANDLINGAR

Läs mer

Tjänsteerbjudande. Bygg- och miljönämnden Ånge Kommun. Senast reviderad 2011-03-11 Beslut 52

Tjänsteerbjudande. Bygg- och miljönämnden Ånge Kommun. Senast reviderad 2011-03-11 Beslut 52 Tjänsteerbjudande Bygg- och miljönämnden Ånge Kommun Senast reviderad 2011-03-11 Beslut 52 Livsmedelsärenden Livsmedelsärenden ska handläggas snabbt och rationellt. Kontroll över att företagen efterlever

Läs mer