Effektrapport Stiftelsen Teskedsorden. Org nr

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Effektrapport 2013. Stiftelsen Teskedsorden. Org nr 802425-9361"

Transkript

1 Effektrapport 2013 Stiftelsen Teskedsorden Org nr

2 Ramverk för rapportering Teskedsordens uppdrag är att arbeta för ökad tolerans och respekt människor emellan. Verksamheten riktar sig främst till barn och unga. För detta mottar stiftelsen gåvor och bidrag från privatpersoner, företag, organisationer med mera. I år rapporterar vi i Frivilligorganisationernas Insamlingsråds, FRII, nya mall för effektrapportering. Vi hoppas att denna effektrapport ska ge en tydlig bild av vår verksamhet och förenkla för er givare och övrig allmänhet att ta del av våra projekt och se vilken nytta vårt arbete och ert engagemang gör. Rapportens innehåll Vad vill er organisation uppnå? s. 3: Ett samhälle där alla har lika värde och rättigheter I vilket organisatoriskt sammanhang verkar er organisation?.. s. 5: Tillsammans för mångfald och ökad tolerans Vilka strategier har ni för att uppnå ert mål?. s. 9: Kultur som verktyg Vilken kapacitet och vilket kunnande har ni för att uppnå ert mål?... s. 13: Vilka vi är Hur vet ni om er organisation gör framsteg?... s. 15: Minskar vårt arbete intoleransen i samhället? Vad har ni åstadkommit så här långt?. s. 19: Detta har hänt Omslagsbilden är hämtad från boken Vem är du? En bok om tolerans av Pernilla Stalfelt Teskedsorden är medlem i FRII och följer FRII:s kvalitetskod. I den ingår att skriva en effektrapport om årets verksamhet och uppnådda resultat. Teskedsorden innehar också 90-konto och granskas av Svensk Insamlingskontroll som undersöker om de insamlade medlen används på ett ansvarsfullt sätt. 75 % av de insamlade medlen måste gå till organisationens ändamål. Dessa regler är en garanti för att våra medel går till det som utlovats i vårt arbete tillsammans för mångfald och tolerans uppgick Teskedsordens administrativa kostnader till 18 %. Teskedsordens 90-konto är PG och BG

3 Ett samhälle där alla har lika värde och rättigheter Teskedsorden finns för att påverka så att barn och ungdomar har möjlighet leva i ett samhälle som grundas i tolerans för olikheter och där ingen blir kränkt. Alla människor har lika värde och rättigheter. Barn har särskilda rättigheter. Stater har särskilda skyldigheter att leva upp till dessa rättigheter för alla. Detta är grunden till Teskedsordens existens och kärnan i vår vision. Vi arbetar för ökad tolerans och respekt människor emellan. Ett sådant arbete kräver att vi gör det tillsammans, stöder olikheter och möter varandra med aktning. Verksamhetens ändamål är att bidra till en respektfull dialog mellan människor och riva murar skapade av motsättningar på grund av etnicitet, social ställning, ålder, kön, religion, sexuell läggning eller religiös tillhörighet. Vi på Teskedsorden tror på fantasins kraft, och att kultur och berättelser kan skapa insikter som hjälper till att motverka intolerans. Att oförsonligheten visar sig allt längre ned i åldrarna är oroande de projekt vi driver har därför en stark inriktning mot barn och ungdomar. Behovet att arbeta med tolerans i skolorna är stort. I en enkät som vi skickade ut till lågstadielärare år 2012 svarade mer än 90 procent av lärarna att de upplever intolerans mellan eleverna, där rasism är den vanligast förekommande orsaken. Vidare svarade hälften av lärarna att de saknar användbara verktyg för att diskutera tolerans med sina elever. Teskedsordens ambition är att ta fram läromedel för barn i alla årskurser som lärare kan använda sig av i sin undervisning. Vi vill också stödja projekt som vi anser ha möjlighet att påverka ungdomar med intolerant världsbild, förändra deras syn på sig själva och samhället och istället ta del av en fungerande skolgemenskap. Vidare vill vi belöna personer och organisationer som genom ord och handling inspirerat andra att göra en insats för att stärka de humanitära värdena. Läs mer om hur vi arbetar i avsnitt 3 Kultur som verktyg. Ett effektivt toleransarbete måste vara långsiktigt och vi kan inte se resultat efter bara några månader. För ett framgångsrikt arbete med att motverka intolerans finns ingen quick fix. De projekt vi driver och/eller stödjer måste därför ha förutsättning att verka långsiktigt i skolorna eller i civilsamhället. Teskedsorden grundades av Tidningen Vi år 2006, inspirerad av den israeliske författaren Amos Oz insiktsfulla bok Hur man botar en fanatiker. Teskeden är en symbol för handling. Amos Oz menar att den människa som vill släcka en eld hämtar en hink vatten och öser över elden. Om hon inte har någon hink tar hon ett glas och om hon inte hittar ett glas tar hon en tesked. Och om vi alla bidrar, även med en liten insats, kan vi faktiskt släcka elden den farliga eld som fanatismen utgör i dagens värld. Intolerans utgör ett växande hot i dagens samhälle och kryper allt längre ner i åldrarna. För att nå vår vision om en tolerant värld där alla har lika värde och rättigheter behöver vi nå ut till unga människor och få dem att reflektera kring dessa viktiga frågor. "Om alla var lika kommer man aldrig se något nytt." Amina, 9 år 3

4 VAD ÄR TOLERANS? Tolerans är: förmåga att respektera och tåla det som är, det jag inte kan förändra och det som inte skadar mig. Ur Vem är du? En bok om tolerans Den enskilde individens tolerans syftar till ett tolerant samhälle som möjliggör samexistens. Människans förmåga till ömsesidig samexistens över etniska, kulturella, religiösa och andra individuella identitetsgränser är genom vår historia den viktigaste överlevnadsfrågan. Att komma till insikt om att vårt oersättliga liv är ett ögonblick på ett dammkorn i universum lyfter vår blick från meningslösa bråk om vem som har rätt att vara på ett visst sätt eller en viss plats vid en viss tidpunkt. Tolerans blir då den enskildes förmåga att i mötet med den eller dem som är något annat än en själv kunna finna de nödvändiga, och ömsesidiga, kompromisserna som minskar motsättningar och främjar just samexistens. Genom vår historia har vi också lärt oss att vi inte kan kräva mer än att vi skall kunna leva sida vid sida, kompromissa om utrymme samt respektera enskilda individers val som inte påverkar andra individers möjlighet att välja. Ett samhälle som uppfyller detta är tolerant och främjar mångfald. Vi måste välkomna åsiktsskillnader. De kommer alltid att finnas där. Ett av de mest effektiva verktygen när det gäller att handskas med olika åsikter är tolerans förmågan att ta kritik och att inte individualisera den Nelson Mandela 4

5 Tillsammans för mångfald och ökad tolerans Teskedsorden är en självständig organisation som driver egna projekt såväl som samverkansprojekt med andra organisationer. Vårt mål är att skapa en långsiktighet kring toleransarbete i skolan, att inte bara inspirera till en temadag eller en manifestation mot rasism. Vi vill utföra vårt uppdrag så effektivt som möjligt och arbetar därför kontinuerligt med att samla in kunskap och erfarenheter från flera olika håll. Vi är delaktiga i andra organisationers projekt och olika nätverk där vi kan dela med oss av våra kunskaper om förebyggande arbete mot intolerans. UTBILDNING Utbildning och kunskap är vårt viktigaste redskap i arbetet för ökad tolerans och respekt människor emellan. Med skolpersonalens hjälp kan vi få barn och ungdomar att fundera över vad tolerans betyder och vad det får för betydelse i vårt samhälle. 5

6 Bild från Vem är du? En bok om tolerans Lärare Teskedsorden vill att lärare från lågstadiet till gymnasiet och SFI ska känna till oss och vilja använda sig av våra verktyg. Vi vill inspirera till ett lekfullt, långsiktigt och riktat arbete med frågor om mångfald och tolerans. Med hjälp av litteratur, teater, film, musik, dans och konstnärliga uttryck har vi sedan starten 2006 med hjälp av lärare engagerat en miljon elever över hela Sverige. Det material vi erbjuder är kostnadsfritt och tänkt att användas långsiktigt. Vi tillhandahåller alltid lärarhandledningar till vårt material. Kungälvs kommun Teskedsorden driver tillsammans med Kungälvs kommun Toleransprojektet - ett undervisningsalternativ vars kärna är att i vanliga skolämnen och med berättelsen i centrum över lång tid samtala med och kontinuerligt undervisa ungdomar i åldern år som bär på intoleranta idéer och världsuppfattningar. Under 2013 har Teskedsorden arbetat med att implementera projektet och stötta de lärare som arbetar med det i flera kommuner, däribland Skurup och Mölndal. Den globala skolan Teskedsordens samarbete med Den globala skolan har resulterat i ett flertal seminarier och workshops för lärare i alla årskurser. Den globala skolan vill precis som Teskedsorden på ett effektivt sätt stärka skolans möjlighet att utbilda morgondagens vuxna i att ta ansvar för en hållbar utveckling i ett mångkulturellt samhälle. Utbudet.se Utbudet är en tjänst för kostnadsfria läromedel på nätet. De har ett stort nätverk av lärare som genom nyhetsbrev kan ta del av aktuella material. Genom utbudet har vi marknadsfört vår bok Vem är du? En bok om tolerans samt stärkt kännedomen om det material vi tillhandahåller för lärare. One Sweden One Sweden är ett nätverk av svenska organisationer med det gemensamma målet att ta tillvara på och utveckla kraften och potentialen hos unga och att skapa dialog och möten mellan olika samhällsgrupper. Teskedsorden har fungerat som mentor i en kostnadsfri utbildning i samhällsledarskap för unga entreprenörer. 6

7 foto: Ge rasismen rött kort, Malmö FF IDRO TT Idrottsrörelsen är på många sätt en unik mötesplats. Här samlas barn och ungdomar från olika delar av samhället kring ett gemensamt intresse, på en frivillig arena. Inom idrottsrörelsen finns en unik möjlighet att bidra till social inkludering och samtidigt ta tydlig ställning mot rasism i alla dess former. Fotboll m ot rasism Tillsammans med Malmö FF har Teskedsorden engagerat sig i det antirasistiska projektet och fotbollsturneringen Fotboll mot rasism där barn från 4 till 12 år medverkar. Genom att ta del av varandras nätverk och kunskap kan vi tillsammans stärka arbetet mot det gemensamma målet ett samhälle och en idrott som präglas av tolerans, inkludering och allas lika värde. Under 2013 års turnering var vi på plats och alla deltagare fick ett eget exemplar av boken Vem är du? En bok om tolerans. ORGANISATIONER OCH NÄTVERK Teskedsordens verksamhet omfattar nära samarbeten med flera olika organisationer. Viktigt är att våra samarbeten bidrar till nya insikter och perspektiv. Stiftelsen Expo Teskedsorden och Expo Utbildning har med medel från bland annat Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällesfrågor fortsatt arbetet med Toleransprojektet d.v.s. att utveckla, sprida och dokumentera den så kallade Kungälvsmodellen i samarbete med Kungälvs kommun. Arbetet går ut på att i samtal och ett årslångt undervisningsinitiativ möta ungdomar som bär på extremintoleranta idéer och världsuppfattningar att få en ändrad syn på andra och sig själva. 7

8 Good relations Teskedsorden har under hela år 2013 varit partner i EU-projektet Good Relations, som initierats av Inrikesministeriet i Finland och som i Sverige leds av Enheten för diskrimineringsfrågor och Arbetsmarknadsdepartementet. Det övergripande syftet med projektet är att motverka främlingsfientlighet och andra former av intolerans. Projektet ska resultera i ett ramverk och en praktisk guide för lokalt arbete som syftar till att främja goda relationer. Stories for society Precis som Teskedsorden framhåller Stories for society berättelsen som ett användbart verktyg i arbetet att skapa toleranta miljöer för barn och ungdomar. Tillsammans med Stories for society anordnade vi en utbildningsdag för lärare som använt sig av vår bok Vem är du? En bok om tolerans. BOKFÖRLAG Vi tror på kulturens kraft att förändra och vill gärna inspirera lärare att använda sig av litteratur och berättelser i undervisningen. Vi har förmånen att samarbeta med de allra främsta författarna och förlagen. Rabén & Sjögren År 2013 fick cirka elever i svenska skolan ett eget exemplar av vår bok Vem är du? En bok om tolerans, en bok som blev till i ett samarbete med bokförlaget Rabén & Sjögren samt författaren Pernilla Stalfelt. Under 2013 påbörjades översättningen av boken till arabiska och engelska samt arbetet med den nya formen. B. Wahlströms Vi är övertygade om att litteratur kan göra skillnad. Under rubriken Att gå i någon annans skor initierade vi under 2013 ett läsprojekt tillsammans med bokförlaget B. Wahlströms. Med filmvisningar och föreläsningar försöker vi hitta nya sätt för högstadielärare att arbeta med litteratur tillsammans med sina elever och samtidigt bidra till en mer öppen och tolerant ungdomsgeneration. FRII Teskedsorden är medlemmar i FRII, en branschorganisation som genom kvalitetsarbete, kompetensutveckling, opinionsbildning samt stöd och råd i insamlingsfrågor vill öka förtroendet och förutsättningarna för insamling till goda ändamål. FRII har tagit fram en kvalitetskod som ska följas av svenska insamlingsorganisationer med 90-konto. Svensk insamlingskontroll Att vi är innehavare av 90-konto betyder att vi står under granskning av Svensk Insamlingskontroll. Det innebär bland annat att vår redovisning granskas av en auktoriserad revisor och att alla givare har rätt att ta del av vår årsredovisning. Därutöver måste minst 75 % av våra insamlade medel gå till ändamålet. Ett 90-konto är en stämpel på att insamlingsverksamheten håller hög kvalitet uppgick Teskedsordens administrativa kostnader till 18 %. 8

9 Kultur som verktyg Teskedsordens vision: En tolerant värld där alla har lika värde och rättigheter Delmål: Att ge barn och ungdomar en större förståelse för vad tolerans är och hur de själva kan bidra till ökad tolerans i vardagen. Huvudstrategier: Vi ska synliggöra behoven och påverka lärare, skolledning och beslutsfattare att tänka långsiktigt, riktat och förebyggande. Teskedsorden arbetar för att minska intoleransen i samhället. Detta gör vi genom att stödja och inspirera lärare att arbeta långsiktigt, riktat och förebyggande mot kränkningar och intolerans i sin undervisning istället för att till exempel arrangera enstaka temadagar. Vi tror att alla elever måste få komma till tals. Även de elever som kränker och stör. Vi vill framhålla kulturens, berättelsens och fantasins stora betydelse för att skapa inlevelse i andras livsvillkor och på så sätt öka förståelsen för våra medmänniskor. Samtliga projekt som Teskedsorden bedrivit, initierat eller gett sitt stöd till använder sig av kultur i olika former, exempelvis litteratur, berättelser, film och teater. Vi arbetar efter devisen att vi måste möta detta svåra ämne med lekfullhet och fantasi. Vidare bedriver vi opinionsbildning för att öka kunskap och engagemang hos vuxna och barn. Under 2013 har vi skrivit en rad debattartiklar, agerat sakkunniga i medier, bedrivit lobbyarbete, startat en blogg om tolerans och blivit inbjudna att delta i föreläsningar och seminarier över hela Sverige. Vi har också fortsatt bygga upp en kommunikativ plattform via Facebook, Twitter och Instagram där vi arbetar med att sprida våra värderingar och berätta om vårt arbete. Intoleransen i samhället försvinner inte av sig själv. Det krävs politiska beslut och handlingskraft vilket innebär att vi, för att nå våra mål, måste påverka beslutsfattare, kommuntjänstemän, skolledning, politiker osv. Det handlar också om att skapa förståelse för att vi kan alla göra något utifrån de möjligheter vi har. Detta avsnitt ger en fördjupad beskrivning av två av de projekt Teskedsorden drivit under 2013: teater som fortsättning och fördjupning av arbetet kring boken Vem är du? En bok om tolerans samt Toleransprojektet. Övriga projekt finns presenterade på Teskedsordens hemsida 9

10 foto från teaterföreställningen Varieté Toleranza Att arbeta med kultur Teater: Varieté Toleranza Tillsammans med skådespelarna Ninja Strååt och Patrik Wiberg tog vi fram pjäsen Varieté Toleranza, en pjäs som fungerar som en förlängning av boken Vem är du? En bok om tolerans och som framfördes på 42 skolor under hösten Handlingen följer Alexis och Kim och deras funderingar om tolerans. Vad är egentligen tolerans? Vem är tolerant? Och hur mycket ska man egentligen tåla? Föreställningen spelades i Stockholms- och Mälardalsområdet för låg- och mellanstadieelever i klasser som arbetat med Vem är du? En bok om tolerans tidigare. Teaterpjäsen och turnén bekostades med hjälp av medel från Postkodlotteriets Kulturstiftelse. Genom att dramatisera boken tillgängliggjordes dess budskap för fler barn. Barn med läs-, skriv- och/eller koncentrationssvårigheter, nedsatt synförmåga samt barn med särskilda behov gavs med pjäsens hjälp möjlighet att diskutera frågor om tolerans och inkludering. Efter varje föreställning stannade skådespelarna kvar för att samtala med eleverna. Samtalen var mycket uppskattade. Lärare från Tallkrogens skola i Stockholm svarar på Teskedsordens återkopplingsenkät att de framförallt uppskattade att skådespelarna kom till klassrummet efteråt för att diskutera teaterns tema med eleverna. Att pjäsen för det mesta spelades i elevernas egna klassrum ökade känslan av medverkan där också eleverna i viss mån gjordes delaktiga. Lärarna på Enskedefältets skola i Stockholm svarade att samtalet efteråt var genomtänkt och lagom långt för att hålla elevernas intresse vid liv. Lärare från Ledviksskolan i Stockholm lyfte fram skådespelarnas professionalitet och att deras pedagogiska egenskaper mötte barnen på deras egen nivå på ett mycket bra sätt. Diskussionen efter föreställningen ansågs som mycket värdefull för eleverna eftersom den hjälpte barnen att reflektera kring frågeställningar på temat, som kring skådespelarnas roller. Övervägande antalet skolor ansåg att föreställningen kompletterade boken. Hos många 10

11 lärare framkom det att teaterns tema möjliggjorde ett fördjupat arbete kring tolerans i klasserna. Alla de berörda skolorna ansåg att teaterns tema är aktuellt och mycket viktigt att arbeta kring. Skådespelarna har fortsatt att turnera med pjäsen under egen regi. Christer Mattsson med elever Med berättelsen och samtalet i centrum Toleransprojektet Berättelser går som en röd tråd genom Teskedsordens arbete. Det gäller i hög grad även i det så kallade Toleransprojektet. I Skolverkets rapport Kränkningar i skolan - analyser av problem och lösningar framkommer det att värdegrundslektioner, enligt metoder som till exempel SET (social och emotionell träning), saknar koppling till elevernas verklighet. Det går att konstatera att många elever uppfattar innehållet som tjatigt och tråkigt. Lektionerna tas inte på allvar. Eleverna beskriver värdegrundslektioner som kontroller medan relationsfrämjande insatser har visat sig minska både mobbning och kränkningar. Risken att utsättas för mobbning på nätet halverades på skolor som vägleddes av en medveten strategi att skapa närhet och främja elevrelationer, jämfört med skolor där det saknas relationsfrämjande insatser eller där det bara fanns enstaka inslag. Toleransprojektet är ett exempel på en strategisk relationsfrämjande metod. Kursen bygger på att få eleven att förstå vilka drivkrafter som ligger bakom ett rasistiskt och intolerant beteende, för att därefter kunna möta eleven i en undervisningsmodell som bygger på berättelser om Förintelsen samt dialog och varje persons rätt att uttrycka sin mening. Med hjälp av verkliga berättelser om människor från det förflutna drar eleverna 11

12 personliga slutsatser som bidrar till lärandet och en möjlighet att betrakta världen på ett nytt sätt. Eleverna gör egna reflektioner och bit för bit bildar de insikter om vad som är rätt och fel i skolan, i familjen och på fritiden. Undervisning för tolerans är ingen debatt om vem som har rätt eller fel, skriver Toleransprojektets grundare Christer Mattsson, tillika styrelseledamot i Teskedsorden, i sin bok 10 lektioner om tolerans, det handlar om att stimulera eleverna till att vilja, kunna och våga undersöka hur andra människor tänker. Ett flertal av ungdomarna som tidigare uttryckt sig negativt generaliserande om grupper i samhället skriver efter deltagande i Toleransprojektet om hur fördomar uppstår och sprids samt kopplar undervisningens innehåll till egna erfarenheter i och utanför skolan. De lyfter fram det egna ansvaret att inte medverka i hat och ryktesspridning. Eleverna uttrycker också en tydlig förståelse för rasismens och intoleransens konsekvenser genom kunskaperna de fått om stegen som ledde till Förintelsen. I april 2013 presenterades den socioekonomiska analysen Intoleransens pris som beskriver vad samhället kan tjäna på att satsa på Toleransprojektet i skolan. Rapporten beskrivs ingående på sidan 17. TOLERANS KRÄVER Fantasi Förmågan att kunna leva sig in i andra situationer, identiteter och miljöer än de som är ens egna. Fantasin tränas genom berättelser och läraren är det berättande föredömet. Eleverna ser sig själva genom berättelsen. Humor Så länge man har sinne för humor är man troligen delvis immun mot fanatism skriver Amos Oz i Hur man botar en fanatiker. Självdistans och skratt är hjälpmedel som övervinner alla hinder när orden inte räcker till. Kreativitet och nyfikenhet När vi får eleven att gå från att påstå till att fråga, först då har vi väckt deras nyfikenhet, vi har sått ett frö av tvivel. Att sedan våga chansa och utveckla en ny tanke det är kreativitet. Det kreativa kan också finnas i att använda oväntade material i undervisningen. Beskriv människovärde med hjälp av ett silkespapper! Tid Ingen byter åsikt på en dag. Eleverna måste få tid att förstå varandra. Tiden mellan lektionerna är särskilt viktig. Det är den som ger individen en möjlighet att förändras. Hämtat från 10 lektioner om tolerans av Christer Mattsson 12

13 Vilka vi är För att skapa den samhällsförändring vi strävar efter behöver vi ha de kunskaper och den kapacitet som krävs för att se en betydande effekt av vårt arbete. Med kapacitet menas våra medarbetare och samarbeten såväl som ekonomiska resurser. De som vänder sig till oss har rätt att förvänta sig insatser och material av hög kvalitet, grundade i kunskap och erfarenhet. Teskedsorden är en relativt ny organisation som startades 2006 av Tidningen Vi inspirerad av den israeliske författaren Amos Oz bok Hur man botar en fanatiker. Medarbetare Våra medarbetare är vår viktigaste resurs. Teskedsorden är en liten verksamhet med några få anställda, alla med olika slags kompetens. Organisationens medarbetare arbetar målmedvetet med att höja sin kompetensnivå genom att medverka på diverse föreläsningar, seminarier, fortbildningar och kurser som behandlar de ämnen och områden vi verkar inom samt ta till sig av den senaste litteraturen och forskningen inom fältet. Volontärer Verksamheten är också begåvad med en stor samling engagerade volontärer som bidrar med sitt unika kunnande och engagemang. Våra volontärer har varierande uppgifter som beror på intressen och kompetens. Det kan handla om att hjälpa till på evenemang, journalistiska uppdrag, administrativa uppgifter eller bara sprida våra budskap i sina kanaler. Styrelsen 2013 Teskedsordens styrelse är organisationens högsta beslutande organ. Styrelsen arbetar utan arvode, förutom generalsekreteraren som erhåller en månadslön på SEK. Mikael Kamras styrelsens ordförande, civilekonom Camilla Nagler Teskedsordens generalsekreterare Sune Dahlqvist tidigare ordförande i KF styrelse Lars Leijonborg konsult, f.d. statsråd, partiledare och riksdagsman Lill Lindfors artist och Sveriges första UNICEF-ambassadör Christer Mattsson lärare, pedagog och enhetschef inom socialtjänsten Jan Nygren konsult och f.d. statsråd Leo Razzak producent, föreläsare och social entreprenör (avgick 2014) Sofia Wadensjö Karén chefredaktör och vd Tidningen Vi Margot Wallström ordförande Lunds Universitet, f.d. statsråd Pia Wikström egen företagare Hedersledamöter: Barbro Osher, Amos Oz, Sigrid Rausing 13

14 Tidningen Vi Tidningen Vi är ett av våra fönster utåt. I varje nummer presenteras något av våra aktuella projekt eller något annat som är angeläget för verksamheten. Tidningens intresse och kunskap inom områden som mänskliga rättigheter och hållbarhet utgör en stor källa till inspiration. Externa resurser Våra samarbeten är av stor vikt för hur vårt arbete utvecklas. Genom Den globala skolan har vi nått ut med vårt budskap till fler lärare, tillsammans med Stiftelsen Expo har vi deltagit aktivt i samhällsdebatten, med hjälp av utbudet.se har vårt varumärke blivit känt för fler lärare. Och framför allt, tillsammans med alla lärare och pedagoger som vi mött har vi fått ovärderlig kunskap om hur vårt material används i skolorna och vad vi kan göra för att förbättra vårt arbete. foto från utbildningsdag för lärare arrangerad av Teskedsorden och Stories for society Insamling som engagemang Varje år arrangeras Teskedsdagen, en kväll med tolerans på agendan, där vi visar verksamhetens givare, samarbetsparter, närmaste vänner samt en övrig intresserad allmänhet vad vi åstadkommit under året och vad som planeras för framtiden. Under evenemanget delas två stipendier ut till personer eller organisationer som arbetat i stiftelsens anda Tillsammans för mångfald och tolerans. Med Teskedsdagen vill vi skapa engagemang för fortsatt givande såväl som en chans att engagera sig och ta ställning för en mer tolerant värld. Att inspirera fler till att bidra till ett mer tolerant samhälle är en av våra viktigaste uppgifter. Både de insamlade medlen och det aktiva stödet är ovärderligt för vårt arbete. 14

15 Minskar vårt arbete intoleransen i samhället? I samband med de stora projekt vi driver utför vi både kvalitativa och kvantitativa undersökningar. Att rapportera till bidragsgivare är en rutin som inte bara mäter effekten av vårt arbete utan också ger oss kunskap för att förbättra arbetet i framtiden. För att rapportera med god kvalitet hämtar vi vägledning från FRII:s ramverk för effektrapport. Ambitionen är att ta fram en läsning som gör det möjligt för givare och intressenter att ta del av och jämföra vårt arbete från år till år. Vi strävar efter transparens och öppenhet i vår verksamhet och vill beskriva vårt arbete på ett tillgängligt sätt. Elev i Toleransprojektet reflekterar och skriver om respektlöshet Teskedsorden är en relativt ny verksamhet och vår ambition är att implementera en långsiktighet i skolorna när det handlar om arbetet med att motverka kränkningar och intolerans i skolan och samhället. Effekten av detta arbete kommer visa sig med tiden, men kan vara svåra att mäta. I detta avsnitt beskrivs två av våra projekt och de framsteg vi gjort. Vem är du? En bok om tolerans Under höstterminen 2013 kunde lågstadielärare kostnadsfritt beställa boken Vem är du? En bok om tolerans som individuell gåva till sina elever via tjänsten utbudet.se. Boken som trycktes i exemplar tog slut inom loppet av två veckor, något som visar på bokens stora popularitet. I efterhand önskar vi att vi hade beräknat budget efter en större upplaga. Att boken använts som 15

16 utgångspunkt för samtal och att lärarhandledningen varit till stor nytta visar den undersökning som utbudet.se tog fram i samband med bokdistributionen hösten Teskedsorden tanke med att koppla läroplanen tydligare till uppgifterna i lärarhandledningen har vidare kommenterats som användbart. Lärare kommenterar boken i 2013 års utvärdering: Boken fungerar väldigt bra som diskussionsunderlag. Bilderna och de korta texterna är öppna och positiva. Det är skönt att slippa pekpinnar. Jag har inget negativt att säga. Bra innehåll men passar de yngre åldrarna hos oss bäst. Vi är en resursskola med neuropsykiatiska diagnoser. Så mycket visuella situationer som möjligt når våra elever bäst! Tydlig lärarhandledning och tänkvärd text och bild i elevboken! Ett fantastisk material! Önskar att elevboken skulle kunna beställas igen då den varit slut ett tag. Lärarhandledningen var bra för mig som pedagog där jag kunde hämta bra tips för att jobba med detta ständigt aktuella ämne års utvärdering av Vem är du? En bok om tolerans visar vidare att: 30 % av de tillfrågade lärarna vill ha boken översatt till andra språk för nyanlända elever % % av de tillfrågade skulle beställa boken igen om tillfälle gavs av de tillfrågade är mycket positiva till materialet Undersökningen har varit till stor nytta i vår planering av framtida verksamhet och aktiviteter och har legat till grund för det fortsatta arbetet med barnboksprojektet år Däribland arbetet med översättningen av boken till arabiska och engelska samt bokutskicket till skolbibliotek i Sveriges samtliga grundskolor, varav det sistnämnda bidrar till att öka det långsiktiga användandet av boken. Genom samarbetet med utbudet.se har Teskedsorden och Vem är du? En bok om tolerans blivit ett känt namn för lärare över hela Sverige. 16

17 Utanförskap och intolerans kostar Nationalekonomen Ingvar Nilsson arbetar med att genomföra socioekonomiska studier baserade på olika former av utanförskap. Teskedsorden engagerade under 2013, tillsammans med Stiftelsen Expo och Kungälvs kommun, Ingvar Nilsson och beteendevetaren Eva Lundmark för att räkna på de ekonomiska konsekvenserna av att arbeta med förebyggande insatser mot intolerans. Resultatet är att kommuner kan spara miljonbelopp på att engagera sig. Intolerans har ett högt pris. Inte bara i mänskligt lidande det kostar också enorma summor av våra gemensamma resurser. Efter många års arbete i Kungälv är det tydligt att Toleransprojektet har lett till stor framgång i kommunen. Rekryteringen av ungdomar till intoleranta miljöer i Kungälv är nu helt borta och de motsättningar som tidigare fanns mellan olika elevgrupper finns inte längre. I april 2013 presenterades rapporten Intoleransens pris. Syftet med rapporten är att så konkret som möjligt ge en bild av omfattningen och fördelningen av samhällskostnaderna som extremintoleranta rörelser med våldsutövning kan beräknas stå för och därmed också visa på värdet av att reducera eller förhindra uppkomsten av sådana rörelser. Rapporten visar hur ett långsiktigt, riktat och förebyggande arbete mot intolerans som Toleransprojektet inte bara minskar våld och kränkningar utan också sparar samhället stora summor pengar. Efter avslutad utbildning i Toleransprojektet redogjorde ungdomar i Skurup om vad de lärt sig under kursen och det är många som ger en bild av hur de blivit mer tacksamma för det de har och hur familjen blivit ännu viktigare för dem. De beskriver också hur viktiga relationerna har blivit till de andra eleverna i Toleransprojektet och att de genom att delta i projektet fått nya vänner. Det som eleverna tog upp som viktiga lärdomar var: att de lärt känna sig själva bättre; att de lärt sig tänka och reflektera på ett sätt som de inte tidigare gjort; att allt inte är svart eller vitt utan att det finns en massa andra nyanser där emellan; att ont och gott kan vara både och beroende på vilket perspektiv de använder; att förövare och offer inte är lätta begrepp och att det kan förändras över tid. 17

18 De ekonomiska vinsterna som lyfts fram i den socioekonomiska analysen används i arbetet med att påverka kommunpolitiker och skolledningar att satsa på ett långsiktigt projekt, som Toleransprojektet, i arbetet med att minska intoleransen i samhället. Har vi mött motstånd? Vår största utmaning är att det ofta saknas tid, resurser och avsaknad av ansvarstagande för intolerans i sin egen kommun. Personal och skolledning vill ofta åtgärda problem med intolerans så snabbt om möjligt. Man ser ett problem och där vill man visa sin enighet, anordna en temadag och avsluta med något symboliskt som en manifestation mot rasism. Det långsiktiga och förebyggande perspektivet saknas idag i många skolor och kommuner och därmed också resurserna för att arbeta långsiktigt. Eftersom vi under 2013 arbetat med särskild fokus på Toleransprojektet får det stå som exempel: att implementera Toleransprojektet i en kommun förutsätter att inte bara skolan utan samtliga relevanta enheter i kommunen involveras, vilket är krävande, men lägger samtidigt grunden för långsiktighet och stabilitet. Ett motstånd som lärare inom Toleransprojektet rapporterat om är att projektet inte är tillräckligt förankrat bland lärarkollegor och ledningsgruppen på skolan, vilka ofta ifrågasätter varför projektet inte snabbt ger synliga resultat. Hur kan vi bli bättre? Genom nya samarbeten kan vi utveckla vår verksamhet, få nya kunskaper och sprida vårt varumärke så att fler får möjlighet att lära känna hur vi arbetar. År 2013 startade vi en blogg på med texter av lärare för lärare som arbetar med Toleransprojektet samt andra former av toleransarbete i skolan. Under 2014 kommer vi att titta närmare på mätningar som indikerar hur vårt material mottas av lärare och elever. 18

19 Detta har hänt Teskedsordens vision: En tolerant värld där alla har lika värde och rättigheter Delmål: Att ge barn och ungdomar en större förståelse för vad tolerans är och hur de själva kan bidra till ökad tolerans i vardagen. Huvudstrategier: Vi ska synliggöra behoven och påverka lärare, skolledning och beslutsfattare att tänka långsiktigt, riktat och förebyggande. Primär målgrupp: Barn och ungdomar Sekundär målgrupp: Lärare och pedagoger Tertiär målgrupp: Opinionsbildare och beslutsfattare Vi räknar barn och ungdomar som vår primära målgrupp, men då vi själva inte är ute i skolorna i någon större utsträckning ser vi vår sekundära målgrupp, lärarna, som minst lika viktig. Under 2013 har Teskedsorden strävat efter att inspirera lärare, skolledning och politiker att använda och förespråka långsiktiga insatser mot intolerans i skolan. Tidigare nämnda rapport, Intoleransens pris, har använts med stor framgång i detta arbete. Rapporten visar hur samhället kan tjäna på att arbeta långsiktigt med toleransfrågor i skolan och har varit till stor hjälp i arbetet med att skapa intresse för att implementera Toleransprojektet i fler kommuner. Genom att nå så många lärare som möjligt har vi möjlighet att inspirera och övertyga fler hur viktigt det långsiktiga arbetet för tolerans är. Att inspirera lärare är inte svårt, intresset finns oftast där från början. Arbetet med kommunpolitiker och skolledning är mer tidskrävande och fordrar ofta mätbara exempel eller löften om ekonomisk vinst. Rapporten Intoleransens pris har varit ovärderlig i det arbetet. Att vi tog beslut om att ändra lärarhandledningen till Vem är du? En bok om tolerans och koppla uppgifterna mer tydligt till lärarhandledningen har också varit framgångsrikt, visar vår undersökning bland lågstadielärarna. Denna insikt styr vårt fortsatta arbete med lärarhandledningar. 19

20 År 2013 i siffror tredjeklassare fick ett personligt exemplar av boken Vem är du? En bok om tolerans Unga vuxna fick ett personligt exemplar av boken Hur man botar en fanatiker gymnasieelever deltog i föreläsningar om rasism av Marcus Priftis, författare till boken Främling, vad döljer du för mig? barn såg pjäsen Varieté Toleranza med efterföljande samtal om tolerans Hundratals lärare, skolledning och kommunalpolitiker från 37 kommuner har deltagit i föreläsningar om Toleransprojektet Några av årets aktiviteter i korthet: JANUARI Föredrag om Toleransprojektet för integrationsenheten från kommunen samt rektorer i Umeå Presentation av den socioekonomiska analysen Intoleransens pris för 25 chefer och politiker i Kungälv och Västra Götaland-regionen FEBRUARI Workshop för lärare, Globala skolan, Norrköping Teskedsdagen med stipendieutdelning Lansering av Toleransprojektets hemsida, ett samarbete med Stiftelsen Expo för 30 lärare på Sinntorpsskolan i Mölndal Uppsatstävlingen Om det var krig i norden avslutades. Som vinnare utsågs Felicia Elm Bengtsson från klass 9i, Svenska Balettskolan MARS Föreläsning om Teskedsordens arbete och Toleransprojektet på Östergötlands länsmuseum i Linköping för pedagoger och lärare Samtal med barn om tolerans på Vittraskolan i Sollentuna Medverkan på Tidningen Vi:s Litteraturbåt Medverkan på Stora läsfesten i Nyköping för 250 ungdomsledare på NLAhögskolan i Bergen, Norge APRIL Utbildning i Toleransprojektets pedagogik i Katrineholm för 20 lärare från olika delar av landet Pressträff i Stockholm om socioekonomiska analysen Intoleransens pris, en rapport om vit makt-rörelsen och Kungälvsmodellen Debattartikel i GP Debatt Arbete för ökad tolerans är extremt lönsamt av bland andra Ingvar Nilsson, nationalekonom och författare till Intoleransens pris Debattartikel i Skolvärlden Toleransprojektet har sparat 20

21 hundratals miljoner, om Intoleransens pris Debattartikel i Gotlänningen och Hela Gotland Förebyggande arbete mot extremism av Camilla Nagler, generalsekreterare i Teskedsorden, tillsammans med Daniel Poohl, Stiftelsen Expo om Intoleransens pris Debattartikel i Bohuslänningen Dyrare att avstå om Intoleransens pris Ledare i Vadstena och Motala Tidning Intolerans kostar samhället pengar om Intoleransens pris Ledare i Västgöta tidningar Vilket klipp på lång sikt om Intoleransens pris Ledare i Gefle Dagblad Intoleransens pris Ledare i Strömstad tidning Satsa långsiktigt lönsamt i längden om Intoleransens pris Ledare i Örnsköldsviks Allehanda Vad kostar ett brott? om Intoleransens pris Toleransprojektet och Christer Mattsson, styrelseledamot i Teskedsorden mottar Fredkullapriset av Fredsrörelsen i Kungälv Presentation av Toleransprojektet för Fredsrörelsen i Kungälv Toleransseminarium för pedagoger med Globala skolan i Malmö för 15 lärare och politiker i Lindesberg för 30 lärare i Mölndal Presentation av Intoleransens pris för 15 chefsläkare i Marstrand Artikel i ETC Göteborg Allt handlar om att förstå varandra med elever från Toleransprojektet MAJ Provlektion i Toleransprojektet för riksdags- och kommunalpolitiker från Miljöpartiet samt kommunrepresentanter från Trollhättan och Uddevalla Artikel i Kungälvsposten Flyktingmottagande i fokus om Toleransprojektet Debattartikel i Norran Förebyggande arbete lönar sig av Camilla Nagler, generalsekreterare i Teskedsorden, tillsammans med Daniel Poohl, Stiftelsen Expo Teskedsordens arbete presenteras på Life Talks konferens för 400 deltagare Artikel i Lärarnas Nyheter Han skildrar våldet scen för scen om Toleransprojektet och Christer Mattsson, styrelseledamot i Teskedsorden Artikel i Kungälvsposten Toleransprojektet ger pengarna tillbaka om Intoleransens pris Ledare i Sydöstran om Intoleransens pris Föreläsning om Teskedsordens arbete och Toleransprojektet för 300 lärare på SIDA i Stockholm Presentation av Toleransprojektet för 150 personer i samband med Dialogpriset i Göteborg Margot Wallström, styrelseledamot i Teskedsorden, talar om tolerans i Sveriges Radio JUNI för riksdagspolitiker och press i Riksdagen, Stockholm Debattartikel i Aftonbladet debatt Håll fritidsgårdarna öppna när de verkligen behövs av Teskedsordens styrelseledamöter Margot Wallström, Lill Lindfors och Christer Mattsson för Miljöpartiets arbetsgrupp mot rasism och främlingsfientlighet i Riksdagen, Stockholm Artikel i Göteborgsposten Söker tolerans om Toleransprojektet och Christer Mattsson, styrelseledamot i Teskedsorden Artikel i Globala skolans nyhetsbrev Med elever mot främlingsfientlighet om Toleransprojektet JULI Tre seminarier för totalt 60 personer i Almedalen, Visby, tillsammans med bland andra Birgitta Ohlsson Teskedsordens styrelseledamot Leo Razzak sommarpratar Artikel i Expo idag Ökat intresse att förebygga högerextremism om Toleransprojektet och Intoleransens pris AUGUSTI Arrangerade workshop om krisberedskap mot främlingsfientlighet, på uppdrag av Arbetsmarknadsdepartementet, inom projektet Good relations Medverkan på Malmö FF:s fotbollsturnering Fotboll mot rasism Vem är du? En bok om tolerans presenteras i Utbudets nyhetsbrev och distribueras till elever Hur man botar en fanatiker beställs och skickas ut till 5745 gymnasieelever och presentation av Teskedsordens arbete för 75 personer inom skola och kommun i Jokkmokk Debattartikel i Expressen Debatt Förstatliga lärarnas kompetensutveckling av Christer Mattsson, styrelseledamot i Teskedsorden för skolpersonal i Borlänge för 300 lärare och personal från socialtjänsten i Nyköping med Globala skolan Medverkan på Raoul Wallenbergs dag Artikel i Sörmlands Nyheter Om tolerans i skolan om Toleransprojektet Föredrag om Toleransprojektet för Miljöpartiets lokala nätverk i Trollhättan SEPTEMBER Startade namninsamling Ett Sverige för oss alla med totalt namnunderskrifter Debattartikel i Expressen Debatt Sverige räcker till för oss alla! av bland andra Margot Wallström, styrelseledamot i Teskedsorden för skolledning och lärare på Öxnehagaskolan i Jönköping Artikel i Tidningen Fönstret Ingen ändrar åsikt för att du säger till dem att göra det om Toleransprojektet och Christer Mattsson, styrelseledamot i Teskedsorden för 50 ledande kommun- och landstingspolitiker från Kristdemokraterna SKL, Stockholm Föreläsning om Teskedsordens arbete för 45 lärare arrangerat av Universitets- och högskolerådet i Stockholm för 50 lärare på högstadieskolan Läroverket i Hudiksvall Föredrag om Toleransprojektet för representanter från utbildnings- 21

22 och kulturförvaltning samt skola i Mora. Utbildningsdag för elever som visat intresse för Toleransprojektet i Mölndal Miljöpartiet presenterar sin skuggbudget där 350 miljoner kronor avsätts för arbetet mot rasism där Toleransprojektet står som förebild. Artikel i Svenska Dagbladet MP vill mångmiljonsatsa på arbetet mot rasism för kommun- och regionpolitiker från Miljöpartiet i Borås Tre seminarier med totalt 400 besökare på Bok- och Biblioteksmässan i Göteborg Presentation av Teskedsordens arbete på utbildningsdag för Göteborgs socialdemokratiska partidistrikt i Varberg Samtal om toleransarbete med svenska representationen OSCE ODIHR i Warszawa, Polen Föredrag om Toleransprojektet för OSCE Human Dimension Implementation Meeting i Warszawa, Polen Presentation av Teskedsordens arbete i Helsingfors, Finland, tillsammans med EU-projektet Good relations OKTOBER Panelsamtal och seminarium om socioekonomiska analysen Intoleransens pris för 130 personer på MR-dagarna i Kulturhuset, Stockholm Utbildningsdag för 17 lärare Hur kan man arbeta med toleransfrågor på ett roligt sätt? tillsammans med Stories for society med utgångspunkt i boken Vem är du? En bok om tolerans Debattartikel i GP Debatt Möt växande intolerans med långsiktiga insatser av Teskedsordens styrelse om toleransarbete i skolorna Debattartikel slutreplik i GP Debatt Ingen ska förföljas för att ha uttryckt sina åsikter av Teskedsordens styrelse Föredrag om Toleransprojektet för kommunalråd med stab i Göteborg Föredrag om Toleransprojektet för Integrationsenheten i Borlänge och presentation av Teskedsordens arbete för 100 representanter från skola, kommun och civilsamhället på FN-dagen i Linköping Artikel i SvD Opinion Socialarbetaren ska se till individens rätt av bland andra Christer Mattsson, styrelseledamot i Teskedsorden Toleransprojektet står som första exempel i Lärarförbundets skrift För tolerans och demokrati Om skolans arbete mot rasism och främlingsfientlighet Samtal med och presentation av Teskedsordens arbete för OSCE Office for Democratic Institutions and Human Rights, Tolerance and Non-Discrimination Department i Warszawa, Polen NOVEMBER Medverkan vid romska kulturdagarna i Stockholm Presentation av Teskedsordens arbete och Toleransprojektet för 40 personer i Rotary, Kungälv Lärarfortbildning om toleransarbete i skolan med 50 lärare i Hudiksvall Konferens om Våldsbejakande extremism på Justitiedepartementet, Stockholm Föredrag om Toleransprojektet för International Forum Bosnia i Sarajevo, Bosnien-Hercegovina Start av kampanjen: Möt intolerans med långsiktigt arbete! DECEMBER Presentationer av Toleransprojektet på Arbetsmarknadsdepartementet Debattartikel i Dagens Nyheter Olika former av extremism kräver olika slags åtgärder av bland andra Christer Mattsson, styrelseledamot i Teskedsorden 22

TESKEDSORDEN VERKSAMHETSBERÄTTELSE. Tillsammans för mångfald och tolerans

TESKEDSORDEN VERKSAMHETSBERÄTTELSE. Tillsammans för mångfald och tolerans TESKEDSORDEN VERKSAMHETSBERÄTTELSE 2013 Tillsammans för mångfald och tolerans 2013 I Teskedsordens stadgar står att stiftelsens ändamål är att bidra till en respektfull dialog mellan människor samt att

Läs mer

TILL DIG SOM AR LARARE!

TILL DIG SOM AR LARARE! .... TILL DIG SOM AR LARARE! 1 .. VALKOMMEN! Det här är en lärarhandledning till Pernilla Stalfelts bok Vem är du? En bok om tolerans. Den är tänkt att vara ett inspirerande verktyg för dig som vill arbeta

Läs mer

TILL DIG SOM AR LARARE!

TILL DIG SOM AR LARARE! .... TILL DIG SOM AR LARARE! 1 .. VALKOMMEN! Det här är en lärarhandledning till Pernilla Stalfelts bok Vem är du? En bok om tolerans. Den är tänkt att vara ett inspirerande verktyg för dig som vill arbeta

Läs mer

LIKABEHANDLINGSPLAN. Stiftelsen Dunkers förskola och skola Läsåret 2014-2015

LIKABEHANDLINGSPLAN. Stiftelsen Dunkers förskola och skola Läsåret 2014-2015 Sidan 1 2015-04-23 LIKABEHANDLINGSPLAN Stiftelsen Dunkers förskola och skola Läsåret 2014-2015 Likabehandlingsplan med förebyggande och åtgärdande handlingsplaner mot mobbning, diskriminering och annan

Läs mer

Värdegrund och policy

Värdegrund och policy Värdegrund och policy för, ATSUB/GBG ATSUB/Göteborg har en värdegrund baserad på demokrati, människors lika värde, mänskliga fri- och rättigheter och öppen diskussion. Jämställdhet mellan kvinnor och män

Läs mer

EXPO FÖRELÄSNINGSPAKET HÖSTEN 08 VÅREN 09

EXPO FÖRELÄSNINGSPAKET HÖSTEN 08 VÅREN 09 EXPO FÖRELÄSNINGSPAKET HÖSTEN 08 VÅREN 09 Organisationerna, symbolerna och musiken Föredraget behandlar nazismens symboler och vad de står för. Vi går även igenom de rasistiska organisationerna och hur

Läs mer

Gefle Montessoriskolas jämställdhetsplan elever och personal

Gefle Montessoriskolas jämställdhetsplan elever och personal Gefle Montessoriskolas jämställdhetsplan elever och personal 2015 Revideras i december 2015 Gefle Montessoriskola AB www.geflemontessori.se telefon: 026 183055 Sofiagatan 6 rektor: Elisabet Enmark elisabet.enmark@geflemontessori.se

Läs mer

Plan mot kränkande behandling för Hjalmar Lundbohmsskolan 2015/2016

Plan mot kränkande behandling för Hjalmar Lundbohmsskolan 2015/2016 Plan mot kränkande behandling för Hjalmar Lundbohmsskolan 2015/2016 Lapplands Gymnasium Hjalmar Lundbohmsskolan Enhet1, Enhet2, Enhet3 och Enhet4 http://www.kommun.kiruna.se/barn-ochutbildning/ Gymnasieskola

Läs mer

Insamlingspolicy. Antagen av styrelsen 26 september 2014

Insamlingspolicy. Antagen av styrelsen 26 september 2014 Insamlingspolicy Antagen av styrelsen 26 september 2014 Författare: Marie-Louise Schöldtz 1(6) 1. Bakgrund... 2 2. Insamling... 2 3. Extern granskning... 2 4. Givare... 3 5. Kommunikation med givare...

Läs mer

2014-2015 Likabehandlingsplan och plan mot kränkande behandling Morkullans förskola

2014-2015 Likabehandlingsplan och plan mot kränkande behandling Morkullans förskola 2014-2015 Likabehandlingsplan och plan mot kränkande behandling Morkullans förskola 14 1 INNEHÅLLSFÖRTECKNING Sidan Vision 3 Diskrimineringsgrunder : 3-6 - Kön - Etnisk tillhörighet - Religion och annan

Läs mer

Ung Kultur Dalarna. Kartläggning av nätverket Ung Kultur Dalarnas roll, behov och utvecklingsriktning

Ung Kultur Dalarna. Kartläggning av nätverket Ung Kultur Dalarnas roll, behov och utvecklingsriktning Ung Kultur Dalarna Kartläggning av nätverket Ung Kultur Dalarnas roll, behov och utvecklingsriktning Bakgrund barn och unga i Dalarna Ungas egna synpunkter Utvecklingsprojekt t ex.kultur hjärta skola Region

Läs mer

Effektrapport 2014 Latinamerikagrupperna

Effektrapport 2014 Latinamerikagrupperna Effektrapport 2014 Latinamerikagrupperna Latinamerikagrupperna är medlem av Frivilligorganisationernas Insamlingsråd, FRII. Som medlem förbinder sig Latinamerikagrupperna att följa FRIIs kvalitetskod vilken

Läs mer

ARBETSPLAN FÖRSKOLAN EKBACKEN

ARBETSPLAN FÖRSKOLAN EKBACKEN ARBETSPLAN FÖRSKOLAN EKBACKEN Inledning Förskolan regleras i skollagen och har Skolverket som tillsynsmyndighet. Sedan 1 augusti, 1998, finns en läroplan för förskolan, Lpfö 98. Läroplanen är utformad

Läs mer

Vem får tillgång till den nya pedagogiken? Ett samtal om lika förutsättningar för lärande

Vem får tillgång till den nya pedagogiken? Ett samtal om lika förutsättningar för lärande Vem får tillgång till den nya pedagogiken? Ett samtal om lika förutsättningar för lärande Referat från seminarium i Almedalen Almedalsveckan, måndagen den 1 juli 2013 Gotlands Museum, Strandgatan 14, Visby

Läs mer

Hungerprojektets kodrapport 2012

Hungerprojektets kodrapport 2012 Hungerprojektets kodrapport 2012 Syftet med FRIIs kvalitetskod är att öka transparens och öppenhet inom organisationer i insamlingsbranschen. De första obligatoriska kodrapporterna implementeras från och

Läs mer

BRUKSANVISNING. Varje människa kan göra skillnad. www.raoulwallenberg.se

BRUKSANVISNING. Varje människa kan göra skillnad. www.raoulwallenberg.se Varje människa kan göra skillnad www.raoulwallenberg.se VARJE MÄNNISKA KAN GÖRA SKILLNAD Det finns idag en bristande kunskap om de mänskliga rättigheterna bland elever i Sverige, trots att de står inskrivna

Läs mer

Likabehandlingsplan för Skå skola. Mål och vision. Trygghet Glädje - Lärande. Lagen

Likabehandlingsplan för Skå skola. Mål och vision. Trygghet Glädje - Lärande. Lagen Likabehandlingsplan för Skå skola Mål och vision Trygghet Glädje - Lärande Vi vill skapa en miljö där vi visar varandra hänsyn och ömsesidig respekt, vi vill att eleverna ska känna sig sedda och ingen

Läs mer

Effektrapport 2014. Antagen av styrelsen 26 september 2014

Effektrapport 2014. Antagen av styrelsen 26 september 2014 Effektrapport 2014 Antagen av styrelsen 26 september 2014 Författare: Hélène Benno 1(5) 1. Vad vill er organisation uppnå?... 2 2. I vilket organisatoriskt sammanhang verkar er organisation?... 2 3. Vilka

Läs mer

Verksamhetsplan 2013

Verksamhetsplan 2013 Verksamhetsplan 2013 Föreningens ändamål Göteborgs rättighetscenter mot diskriminering har som mål att verka för de mänskliga rättigheterna samt ett samhälle präglat av mångfald och respekt för människors

Läs mer

PROJEKTMALL BAKGRUNDSFAKTA

PROJEKTMALL BAKGRUNDSFAKTA PROJEKTMALL Inledning Detta är ett stöddokument för er som ska skriva en projektansökan. I en projektansökan så ska ni oftast fylla i en ansökan och därefter skicka med en projektplan detta är lite tips

Läs mer

1. Skolans värdegrund och uppdrag

1. Skolans värdegrund och uppdrag 1. Skolans värdegrund och uppdrag Grundläggande värden Skolväsendet vilar på demokratins grund. Skollagen (2010:800) slår fast att utbildningen inom skolväsendet syftar till att elever ska inhämta och

Läs mer

Inledning. Om besöket

Inledning. Om besöket Inledning Vi är mycket glada att du valt att se föreställningen Hatets Röst. Redan nu får du ett material från oss som vi hoppas kan ge dig verktygen för att kombinera styrkan i pjäsen med våra övningar.

Läs mer

Fredriksdals förskola

Fredriksdals förskola Barn & Skola Fredriksdals förskola Likabehandlingsplan och årlig plan mot kränkande behandling Fredriksdals förskola Läsåret 2013/14 Inledning Att verka för lust, lika värde och delaktighet i förskolan

Läs mer

Insamlingspolicy för WaterAid Sverige

Insamlingspolicy för WaterAid Sverige Insamlingspolicy för WaterAid Sverige WaterAid Sverige samlar in pengar och bidrar till WaterAids globala verksamhet för att kunna säkerställa att människor i världens fattigaste delar får tillgång till

Läs mer

Kapitel Avsnitt Reg.nr Sida nr Förskola bubjrk710.20 1 av 5

Kapitel Avsnitt Reg.nr Sida nr Förskola bubjrk710.20 1 av 5 Förskolan Björkenäs Verksamhetshandbok Kapitel Avsnitt Reg.nr Sida nr Förskola bubjrk710.20 1 av 5 Framtagen av (funktion) Fastställd av (funktion) Signatur Arbetsgrupp Jämställdhet Förskolechef Rubrik

Läs mer

Likabehandlingsplan. Mosjö skola Skolförvaltning sydost. Diarienummer 227-06-004. Rektor Marine Rosenberg. reviderad 2008-08-26

Likabehandlingsplan. Mosjö skola Skolförvaltning sydost. Diarienummer 227-06-004. Rektor Marine Rosenberg. reviderad 2008-08-26 Likabehandlingsplan Mosjö skola Skolförvaltning sydost Diarienummer 227-06-004 reviderad 2008-08-26 Rektor Marine Rosenberg Inledning I både skollagen och läroplanen, Lpo 94, betonas betydelsen av att

Läs mer

EN LITEN GUIDE. Hur ni når skolans mål för hållbar utveckling och blir delaktiga att motverka fattigdom. ANSLUT ER SKOLA OCH GÖR SKILLNAD!

EN LITEN GUIDE. Hur ni når skolans mål för hållbar utveckling och blir delaktiga att motverka fattigdom. ANSLUT ER SKOLA OCH GÖR SKILLNAD! EN LITEN GUIDE Hur ni når skolans mål för hållbar utveckling och blir delaktiga att motverka fattigdom. ANSLUT ER SKOLA OCH GÖR SKILLNAD! ER SKOLA KAN GÖRA SKILLNAD! Varmt välkomna till Fairtrade Sveriges

Läs mer

Ronald McDonald Barnfond Effektrapport

Ronald McDonald Barnfond Effektrapport Ronald McDonald Barnfond Effektrapport 1. Vad vill er organisation uppnå? Vilken nytta/förändring vill ni åstadkomma? Beskriv för vem ni är till. Vilka är det som ni vill åstadkomma en förbättring för?

Läs mer

Ekuddens förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling

Ekuddens förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling Ekuddens förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling Grunduppgifter Verksamhetsformer som omfattas av planen Ekuddens förskola Ansvarig för planen Förskolechef Niklas Brånn Vår vision Ekuddens

Läs mer

ANTI RASIST ANTIRASISTISKA FILMDAGAR 9 11 DEC 2013

ANTI RASIST ANTIRASISTISKA FILMDAGAR 9 11 DEC 2013 ANTI RASIST ANTIRASISTISKA 9 11 FILMDAGAR 2013 DEC Ett varmt tack till alla som gjort filmdagarna 2013 möjliga! i samarbete med Antidiskrimineringsbyrån Helsingborg ARF Malmö Sensus Studieförbund Uppdrag

Läs mer

Verksamhetsplan 2015. Linje 14

Verksamhetsplan 2015. Linje 14 Verksamhetsplan 2015 Linje 14 Om Linje 14 Örebro kommun och Örebro universitet bedriver sedan 2003 verksamheten Linje 14, ett samverkansarbete som går ut på att motivera fler ungdomar att studera vidare

Läs mer

Likabehandlingsplan och Plan mot kränkande behandling på Solrosens förskola

Likabehandlingsplan och Plan mot kränkande behandling på Solrosens förskola Solrosens förskola 2015 Likabehandlingsplan och Plan mot kränkande behandling på Solrosens förskola 2015-01-20 Inledning Det demokratiska värdet ska utgöra grunden för all verksamhet i förskolan och skolan.

Läs mer

Övergripande styrdokument angående likabehandlingsplan 1. Personalkooperativet Norrevångs förskolas likabehandlingsplan..2. Definitioner..2. Mål.

Övergripande styrdokument angående likabehandlingsplan 1. Personalkooperativet Norrevångs förskolas likabehandlingsplan..2. Definitioner..2. Mål. 2012-12-21 Innehåll Övergripande styrdokument angående likabehandlingsplan 1 Personalkooperativet Norrevångs förskolas likabehandlingsplan..2 Definitioner..2 Mål.2 Syfte...2 Åtgärder...3 Till dig som förälder!...4...4

Läs mer

RADIOSKRIVARKLUBBEN LÄRARHANDLEDNING AV: ANDERS EDGREN ILLUSTRATION: VERONICA GRÖNTE/ PENNVÄSSAREN

RADIOSKRIVARKLUBBEN LÄRARHANDLEDNING AV: ANDERS EDGREN ILLUSTRATION: VERONICA GRÖNTE/ PENNVÄSSAREN RADIOSKRIVARKLUBBEN LÄRARHANDLEDNING AV: ANDERS EDGREN ILLUSTRATION: VERONICA GRÖNTE/ PENNVÄSSAREN 1 RADIOSKRIVARKLUBBEN Radioskrivarklubben är ett projekt som UR drivit sedan mitten av 1990-talet. Målet

Läs mer

Sparvens & Skatans Utvecklingsplan

Sparvens & Skatans Utvecklingsplan Sparvens & Skatans Utvecklingsplan Utveckling och lärande Den pedagogiska verksamheten ska genomföras så att den stimulerar och utmanar barnets utveckling och lärande. Miljön ska vara öppen, innehållsrik

Läs mer

Systematiskt kvalitetsarbete ht12/vt13 Rönnbäret

Systematiskt kvalitetsarbete ht12/vt13 Rönnbäret Läroplanens mål 1.1 Normer och värden. Förskolan skall aktivt och medvetet påverka och stimulera barnen att utveckla förståelse för vårt samhälles gemensamma demokratiska värderingar och efterhand omfatta

Läs mer

Lärande för och med barn inom idrotten

Lärande för och med barn inom idrotten Lärande för och med barn inom idrotten Barnkultur ger barn möjlighet att få lära och växa genom lärande med många sinnen och utifrån sina förutsättningar och mognad. Alla barn är aktiva och lär med och

Läs mer

kreativa botkyrka En ny strategi för ett mer kreativt Botkyrka

kreativa botkyrka En ny strategi för ett mer kreativt Botkyrka kreativa botkyrka En ny strategi för ett mer kreativt Botkyrka Botkyrka är en inspirerande plats full av möjligheter. Genom kontraster, kreativitet och nyfikenhet skapar vi de bästa förutsättningarna för

Läs mer

Hej! Med hopp om gott samarbete! Vänligen, Krister Thun Operativ chef skola. Intressepaket Grundskola 1

Hej! Med hopp om gott samarbete! Vänligen, Krister Thun Operativ chef skola. Intressepaket Grundskola 1 Hej! Här följer en kort presentation av Friends verksamhet och hur vi arbetar. Friends hjälper skolor och idrottsföreningar att bygga upp ett aktivt förebyggande arbete mot diskriminering och annan kränkande

Läs mer

KULLALYCKANS LIKABEHANDLINGSPLAN/ PLAN MOT KRÄNKANDE BEHANDLING FÖR HÖSTEN 2012 OCH VÅREN 2013

KULLALYCKANS LIKABEHANDLINGSPLAN/ PLAN MOT KRÄNKANDE BEHANDLING FÖR HÖSTEN 2012 OCH VÅREN 2013 KULLALYCKANS LIKABEHANDLINGSPLAN/ PLAN MOT KRÄNKANDE BEHANDLING FÖR HÖSTEN 2012 OCH VÅREN 2013 För information om likabehandlingsplan/plan mot kränkande behandling gå in på Skolverkets hemsida www.skolverket.se

Läs mer

Vad ska jag prata om?

Vad ska jag prata om? Vad ska jag prata om? En utflykt i omvärlden samtalet om rasism och intolerans Tid för tolerans teoretiska och empiriska exempel Sammanfattning utmaningar och möjligheter Samtalet om rasism i media och

Läs mer

Vår gemensamma målbild

Vår gemensamma målbild Vår gemensamma målbild från nu till 2017 Foto: Leif Samuelsson Kultur- och fritidsförvaltningen Till dig som arbetar inom kultur- och fritidsförvaltningen För att veta vart vi ska styra måste vi veta vart

Läs mer

Nyhetsbrev maj 2015. Bästa Brismedlemmar,

Nyhetsbrev maj 2015. Bästa Brismedlemmar, Nyhetsbrev maj 2015 Bästa Brismedlemmar, Först och främst tack för att just du är medlem. Via ditt medlemskap har vi möjlighet att hänga med i barnens behov och utveckla verksamheten. Fler får en större

Läs mer

Plan mot diskriminering och kränkande behandling för Grindstugans förskola 2011.

Plan mot diskriminering och kränkande behandling för Grindstugans förskola 2011. Plan mot diskriminering och kränkande behandling för Grindstugans förskola 2011. Inledning I skollagen och i läroplanerna slås det fast att den svenska förskolan och skolan vilar på demokratisk grund.

Läs mer

KFUK-KFUM. Huvudbudskap är som tidigare: Var med och skapa mening för stunden och framtiden.

KFUK-KFUM. Huvudbudskap är som tidigare: Var med och skapa mening för stunden och framtiden. KFUK-KFUM Idéförklaring Kampanj 2011 Arbetsdokument senast uppdaterad 2011-03-07 Bakgrund och syfte Kampanjidén för KFUK-KFUM utgår från verksamhetsidén: Vi erbjuder mötesplatser där unga människor kan

Läs mer

FYRKLÖVERNS FÖRSKOLEENHET

FYRKLÖVERNS FÖRSKOLEENHET FYRKLÖVERNS FÖRSKOLEENHET Munkegärde - Olseröd - Ulvegärde -Björkängen Kungälvs kommun Likabehandlingsplan 2015-10-19 INLEDNING Fyrklöverns förskoleenhet består av Munkegärde förskola, Olseröds förskola,

Läs mer

Hedvigslunds förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling

Hedvigslunds förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling Hedvigslunds förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling I Sverige finns två lagar som har till syfte att skydda barn och elever mot diskriminering, trakasserier och kränkande behandling.

Läs mer

Let s do it! Förslag på insatser för att förstärka arbetet med entreprenörskap i skolan i Östergötland

Let s do it! Förslag på insatser för att förstärka arbetet med entreprenörskap i skolan i Östergötland Let s do it! Förslag på insatser för att förstärka arbetet med entreprenörskap i skolan i Östergötland Regional Action Plan 7 YES Let s do it Förord 8 4 Det regionala utvecklingsprogrammet Regionförbundet

Läs mer

Intervju med Anders Bergman

Intervju med Anders Bergman Sida 1 av 5 Intervju med Anders Bergman 1. Inom vilka samhällsområden upplever du att det förekommer störst problem med främlingsfientlighet? Ett område där det förekommer stora problem med diskriminering

Läs mer

Plan mot diskriminering och kränkande behandling

Plan mot diskriminering och kränkande behandling Plan mot diskriminering och kränkande behandling Läsåret 12/13 Vision Alla på Min Skola, såväl elever som personal ska känna att det är meningsfullt, stimulerande och tryggt att studera eller att arbeta

Läs mer

Ad Acta Fritid AB LIKABEHANDLINGSPLAN. Handlingsplan med syfte att förebygga och motverka alla former av kränkande behandling och trakasserier.

Ad Acta Fritid AB LIKABEHANDLINGSPLAN. Handlingsplan med syfte att förebygga och motverka alla former av kränkande behandling och trakasserier. 1 Ad Acta Fritid AB LIKABEHANDLINGSPLAN Handlingsplan med syfte att förebygga och motverka alla former av kränkande behandling och trakasserier. Denna handlingsplan ska verka som styrdokument för träffpunkterna

Läs mer

Skapande skola- projekt 2014-2015

Skapande skola- projekt 2014-2015 Skapande skola- projekt 2014-2015 Allt är möjligt på teatern VEM HÅLLER I SKAPANDE SKOLA- PROJEKTET? Susanna Vildehav är skådespelare hos Teater Eksem och håller i Teater Eksems skapande skola- projekt.

Läs mer

Analysmetod och bedömning

Analysmetod och bedömning Analysmetod och bedömning 1 Innehåll Vilka organisationer finns med i Givarguiden?... 3 Varifrån inhämtas informationen i Givarguiden?... 3 Hur granskar Givarguiden organisationerna?... 4 Demokrati...

Läs mer

VARJE MÄNNISKA KAN GÖRA SKILLNAD

VARJE MÄNNISKA KAN GÖRA SKILLNAD VARJE MÄNNISKA KAN GÖRA SKILLNAD BRUKSANVISNING www.raoulwallenberg.se INNEHÅLLSFÖRTECKNING n VARJE MÄNNISKA KAN GÖRA SKILLNAD 3 n DE MÄNSKLIGA RÄTTIGHETERNA 4 n I PROJEKTET INGÅR 5 n UPPGIFT 6 n KALENDER

Läs mer

Omslagets konst: Lilian Rosenberg Roth. Skolprogram

Omslagets konst: Lilian Rosenberg Roth. Skolprogram Omslagets konst: Lilian Rosenberg Roth Skolprogram FÖRINTELSENS MINNESDAG 27 januari 2014 Den 27 januari 1945 var den dag som koncentrations- och förintelselägret i Auschwitz befriades. År 1999 proklamerade

Läs mer

http://issuu.com/brunmediaproduktionab/docs/buss_pa 03_2014?e=4227670/7146568

http://issuu.com/brunmediaproduktionab/docs/buss_pa 03_2014?e=4227670/7146568 Landsbygdsriksdagen länkar Inför Landsbygdsriksdagen http://issuu.com/brunmediaproduktionab/docs/buss_pa 03_2014?e=4227670/7146568 http://gastriklandstidning.se/2014/03/det-ar-nu-vi-ska-fa-ihop-allt-vi-arbetat-for/

Läs mer

ADOLFSBERGSSKOLAN 7-9

ADOLFSBERGSSKOLAN 7-9 ADOLFSBERGSSKOLAN 7-9 TRYGGHETSPLAN 2013/2014 Likabehandlingsplan och plan mot kränkande behandling. Adolfsbergsskolan 7-9 Innehållsförteckning: Inledning s. 1 Visioner för barn i Örebro kommun Ny lagstiftning

Läs mer

Friends utbildningar

Friends utbildningar Friends utbildningar Innehåll Förord 3 Om Friends 4 Friends i skolan 6 Friends nätutbildningar 12 Friends i förskolan 13 Friends i idrotten 14 Kontaktuppgifter 15 2 Förord Barns rättigheter och vuxnas

Läs mer

VÄRLDEN I LUND. om internationalisering och mänskliga rättigheter. Integrationspolitiskt program för Lunds kommun

VÄRLDEN I LUND. om internationalisering och mänskliga rättigheter. Integrationspolitiskt program för Lunds kommun VÄRLDEN I LUND om internationalisering och mänskliga rättigheter Integrationspolitiskt program för Lunds kommun 1. Inledning och syfte Idéernas Lund har sin öppenhet mot omvärlden att tacka för framgång

Läs mer

Plan mot diskriminering och kränkande behandling

Plan mot diskriminering och kränkande behandling Framtagen oktober 2014 Plan mot diskriminering och kränkande behandling Förskola: Regnbågen Att förebygga och motverka kränkande behandling/mobbning Bild: Grimms. På vår förskola ska alla känna sig trygga

Läs mer

INSAMLINGSPOLICY STRATEGI PROCESS PLAN POLICY RIKTLINJE RUTIN

INSAMLINGSPOLICY STRATEGI PROCESS PLAN POLICY RIKTLINJE RUTIN STRATEGI PROCESS PLAN POLICY RIKTLINJE RUTIN INSAMLINGSPOLICY Fastställda av: Styrelsen Datum: 2014-06-11 För revidering ansvarar: Biträdande avdelningschef Kommunikation & Insamling Policyn ska uppdateras:

Läs mer

RELIGIONSKUNSKAP. Ämnets syfte och roll i utbildningen

RELIGIONSKUNSKAP. Ämnets syfte och roll i utbildningen RELIGIONSKUNSKAP Ämnets syfte och roll i utbildningen Religionskunskap bidrar till att utveckla förmågan att förstå och reflektera över sig själv, sitt liv och sin omgivning och utveckla en beredskap att

Läs mer

Handlingsplan Våld i nära relationer. Socialnämnden, Motala kommun

Handlingsplan Våld i nära relationer. Socialnämnden, Motala kommun Handlingsplan Våld i nära relationer Socialnämnden, Motala kommun Beslutsinstans: Socialnämnden Diarienummer: 13/SN 0184 Datum: 2013-12-11 Paragraf: SN 192 Reviderande instans: Diarienummer: Datum: Paragraf:

Läs mer

Svarteskolan, förskoleklass och fritidshems plan mot diskriminering och kränkande behandling

Svarteskolan, förskoleklass och fritidshems plan mot diskriminering och kränkande behandling Svarteskolan, förskoleklass och fritidshems plan mot diskriminering och kränkande behandling Verksamhetsformer som omfattas av planengrundskola, förskoleklass och fritidshem Grunduppgifter Verksamhetsformer

Läs mer

Årlig plan för Likabehandling

Årlig plan för Likabehandling Årlig plan för Likabehandling Linneans förskola skolområde Östersund södra Alla barn/elever i skolområde Östersund Södra skall känna sig trygga, respekterade och värdefulla i förskolan/skolan. Områdets

Läs mer

Alla deltagare får också ett exemplar av lärarhandledningen Att öppna nya världar.

Alla deltagare får också ett exemplar av lärarhandledningen Att öppna nya världar. Källa till webbadress: http://www.riksteatern.se/content/forelasningatt-oppna-nya-varldar-0 Om att gå på teater med barn i förskola och skola Att gå på teater kan vara en fantastisk upplevelse och bli

Läs mer

FÖRSKOLAN LINDEN. Trygghetsplan. Årlig plan mot diskriminering och kränkande behandling

FÖRSKOLAN LINDEN. Trygghetsplan. Årlig plan mot diskriminering och kränkande behandling FÖRSKOLAN LINDEN Trygghetsplan Årlig plan mot diskriminering och kränkande behandling Läsåret 2015-2016 INNEHÅLL Innehåll... 2 1. Inledning... 4 2. Styrdokument... 4 2.1 Diskrimineringslagen... 4 2.2 Skollagen

Läs mer

Insamlingsguide. Tips för dig som vill samla in pengar till förmån för diabetesforskningen

Insamlingsguide. Tips för dig som vill samla in pengar till förmån för diabetesforskningen Insamlingsguide Tips för dig som vill samla in pengar till förmån för diabetesforskningen TÄNK OM DIABETES KUNDE BOTAS Du som läser denna insamlingsguide hoppas troligen på samma sak som vi en framtid

Läs mer

FRAMGÅNGSFAKTORER FÖR ELEVRÅD

FRAMGÅNGSFAKTORER FÖR ELEVRÅD FRAMGÅNGSFAKTORER FÖR ELEVRÅD Innehållsförteckning: Guide... 3 Framgångsfaktorer för elevråd... 4 Framgångsfaktorernas metoder... 6 Fungerande grupp... 6 Struktur... 8 Kunskap och kompetenser... 10 Resurser...

Läs mer

SÅ BLIR DU VÄRLDENS BÄSTA IDROTTSFÖRÄLDER Lärgruppsplan

SÅ BLIR DU VÄRLDENS BÄSTA IDROTTSFÖRÄLDER Lärgruppsplan SÅ BLIR DU VÄRLDENS BÄSTA IDROTTSFÖRÄLDER Lärgruppsplan Hur föräldrar stödjer sina barn att bli vinnare i livet genom idrott Idrott kan vara en fantastisk upplevelse mellan barn och ungdomar och deras

Läs mer

Överenskommelse om samverkan mellan Göteborgs Stad och sektorn social ekonomi

Överenskommelse om samverkan mellan Göteborgs Stad och sektorn social ekonomi Överenskommelse om samverkan mellan Göteborgs Stad och sektorn social ekonomi Arbetet med överenskommelsen I dialog mellan Göteborgs Stad och sektorn social ekonomi har en överenskommelse om samverkan

Läs mer

Hur finansierar ideella föreningar och organisationer sin verksamhet?

Hur finansierar ideella föreningar och organisationer sin verksamhet? Hur finansierar ideella föreningar och organisationer sin verksamhet? Om ideella samhällets olika intäktskällor och förslag på förändringar En rapport om finansiell rådgivning av Sid 1(10) Innehållsförteckning

Läs mer

14 kommuner ¼ av Sverige Folkbiblioteken: 38 bibliotek 7 bokbussar 2 webbtjänster

14 kommuner ¼ av Sverige Folkbiblioteken: 38 bibliotek 7 bokbussar 2 webbtjänster 14 kommuner ¼ av Sverige Folkbiblioteken: 38 bibliotek 7 bokbussar 2 webbtjänster Varför marknadsföring? Nätverksarbete med bibliotekscheferna 2005: Vilken är den viktigaste utvecklingsfrågan för biblioteket?

Läs mer

OM VI FICK BESTÄMMA ett projekt om Barnkonventionen och varför barns och ungdomars delaktighet måste stärkas

OM VI FICK BESTÄMMA ett projekt om Barnkonventionen och varför barns och ungdomars delaktighet måste stärkas Sofia Balic Projektledare Sveriges Musik- och Kulturskoleråd Nybrokajen 13 S- 111 48 STOCKHOLM +46 703 66 13 30 sofia.balic@smok.se www.smok.se 13-05-1713-05-17 Till Michael Brolund Arvsfondsdelegationen

Läs mer

Insamling och gåvopolicy

Insamling och gåvopolicy Insamling och gåvopolicy Antagen 2014-08-12 Kalmar Stadsmission är medlem i Frivilligorganisationernas insamlingsråd (FRII). Vi har 90-konto (90 11 38-8) vilket kontrolleras av Svensk Insamlingskontroll.

Läs mer

Program för ett integrerat samhälle

Program för ett integrerat samhälle Strategi» Program Plan Policy Riktlinjer Regler Borås Stads Program för ett integrerat samhälle Integrerat samhälle 1 Borås Stads styrdokument» Aktiverande strategi avgörande vägval för att nå målen för

Läs mer

Eskilstuna 080225 SLUTRAPPORT OM PROJEKTET BAVAN 2006-2007

Eskilstuna 080225 SLUTRAPPORT OM PROJEKTET BAVAN 2006-2007 Eskilstuna 080225 SLUTRAPPORT OM PROJEKTET BAVAN 2006-2007 Firat Nemrud Projekt ledaren Kurdiska föreningen i Eskilstuna Ali Karimi Projektledaren Kurdiska föreningen i Eskilstun SLUTRAPPORT OM PROJEKTET

Läs mer

Integrationsprogram för Västerås stad

Integrationsprogram för Västerås stad för Västerås stad Antaget av kommunstyrelsen 2008-10-10 program policy handlingsplan riktlinje program policy uttrycker värdegrunder och förhållningssätt för arbetet med utvecklingen av Västerås som ort

Läs mer

PM Samtal om hållbarhet. Bakgrund

PM Samtal om hållbarhet. Bakgrund PM Samtal om hållbarhet Bakgrund I början på 80-talet uppstod en insikt inom näringslivet att gamla hierarkiska och patriarkaliska ledningsformer inte längre passade in i det moderna samhället. Jan Carlzon

Läs mer

Lektioner det mångkulturella samhället

Lektioner det mångkulturella samhället Lektioner det mångkulturella samhället Temasida Lektioner Mångkulturella samhället handledning Inledning Handledningen... vänder sig till dig som vill ha lektionstips med hjälp av vår temasida om det mångkulturella

Läs mer

Verksamhetsplan för Riksorganisationen Ungdom Mot Rasism 2014-2015

Verksamhetsplan för Riksorganisationen Ungdom Mot Rasism 2014-2015 Verksamhetsplan för Riksorganisationen Ungdom Mot Rasism 2014-2015 Riksorganisationen Ungdom Mot Rasism är Sveriges största antirasistiska ungdomsorganisation. Ungdom Mot Rasism är ett nätverk av antirasister

Läs mer

Insamlingspolicy Beslutad vid Erikshjälpens styrelsemöte 22 maj 2014

Insamlingspolicy Beslutad vid Erikshjälpens styrelsemöte 22 maj 2014 Insamlingspolicy Beslutad vid Erikshjälpens styrelsemöte 22 maj 2014 Erikshjälpen vill förändra världen genom att ge liv åt barns drömmar! För att kunna göra det behöver vi samla in pengar. Så här tänker

Läs mer

02-03-18 MEDARBETARSAMTAL. Handledning. för medarbetare och chef att steg för steg förbereda, genomföra och utvärdera sitt medarbetarsamtal

02-03-18 MEDARBETARSAMTAL. Handledning. för medarbetare och chef att steg för steg förbereda, genomföra och utvärdera sitt medarbetarsamtal 02-03-18 MEDARBETARSAMTAL Handledning för medarbetare och chef att steg för steg förbereda, genomföra och utvärdera sitt medarbetarsamtal Datum och kl:... Plats:.... Medarbetarens namn:... Chefens namn:...

Läs mer

Skapande skola- projekt 2014-2015. Allt är möjligt på teatern

Skapande skola- projekt 2014-2015. Allt är möjligt på teatern Skapande skola- projekt 2014-2015 Allt är möjligt på teatern VEM HÅLLER I SKAPANDE SKOLA- PROJEKTEN? Susanna Vildehav är skådespelare hos Teater Eksem och håller i skapande skola- projekten. Susanna har

Läs mer

Verksamhetsplan för Borgens förskola. avdelning Örnen 2015-2016

Verksamhetsplan för Borgens förskola. avdelning Örnen 2015-2016 Verksamhetsplan för Borgens förskola avdelning Örnen 2015-2016 September 2015 Verksamhetsplan för Borgens förskola, avdelning Örnen - 2015/2016 Enhet Örnen Förskoleverksamhet för 1-5 år Förutsättningar

Läs mer

Kvalitetsredovisning

Kvalitetsredovisning 2013-09-19 Kvalitetsredovisning Folkasboskolans Fritidshem ansvar lärande, språket, miljö, beteende kommunikati on läsa, skriva, tala, lyssna, diskutera, muntligt framföra, argumentera, förklara Generella

Läs mer

Frågorna passar både nya par som planerar att leva ihop och par som levt länge tillsammans.

Frågorna passar både nya par som planerar att leva ihop och par som levt länge tillsammans. bruksanvisning UTVECKLANDE SAMTAL Kärleken är ett hjälpmedel som får igång samtal om viktiga frågor som de flesta par ställs inför. Goda samtal som gör att du lär känna dig själv och din partner mer ingående.

Läs mer

Plan för att främja likabehandling och motverka kränkande behandling i förskolan

Plan för att främja likabehandling och motverka kränkande behandling i förskolan 2014-08-05 Plan för att främja likabehandling och motverka kränkande behandling i förskolan Vår vision är att Vi lär med glädje för livet. Vi vill att alla barn, personal och vårdnadshavare inom förskoleverksamheten

Läs mer

POLICYDOKUMENT. för Riksorganisationen Ungdom Mot Rasism. Fastställd på kongressen 2014

POLICYDOKUMENT. för Riksorganisationen Ungdom Mot Rasism. Fastställd på kongressen 2014 POLICYDOKUMENT för Riksorganisationen Ungdom Mot Rasism Fastställd på kongressen 2014 Vad är policydokument? Ungdom Mot Rasisms policydokument berättar om de olika riktlinjer som finns för organisationens

Läs mer

Kodrapport 2012 Läkare Utan Gränser

Kodrapport 2012 Läkare Utan Gränser Kodrapport 2012 Läkare Utan Gränser Frivilligorganisationernas insamlingsråd (FRII), där Läkare Utan Gränser är medlem, antog 2007 en kvalitetskod, som medlemsorganisationerna åtagit sig att tillämpa och

Läs mer

Inledning... 3 Mål och syfte... 4 Projektbeskrivning... 5 Nedslag i processen... 7 Press... 9 Resultat... 11 Utvärdering och analys...

Inledning... 3 Mål och syfte... 4 Projektbeskrivning... 5 Nedslag i processen... 7 Press... 9 Resultat... 11 Utvärdering och analys... 1 Innehåll Inledning... 3 Mål och syfte... 4 Projektbeskrivning... 5 Nedslag i processen... 7 Press... 9 Resultat... 11 Utvärdering och analys... 12 Utvärdering av resultat... 12 Förslag på förbättringar...

Läs mer

Digital strategi. Järfälla För- och grundskolor

Digital strategi. Järfälla För- och grundskolor Digital strategi Järfälla För- och grundskolor I Järfällas för- och grundskolor arbetar vi för att... barn, elever och medarbetare ska ha tillgång till digitala verktyg som ger ett bra stöd för lärande

Läs mer

Skolenhet 3s likabehandlingsplan och Plan mot kränkande behandling

Skolenhet 3s likabehandlingsplan och Plan mot kränkande behandling Skolenhet 3s likabehandlingsplan och Plan mot kränkande behandling Läsåret 2014/2015 1 Grunduppgifter Verksamhetsformer som omfattas av planen Gymnasieskola Ansvariga för planen Cindia Escalante Mattsson,

Läs mer

Tryggare skolor för unga hbtq-personer. Redovisning av uppdrag om insatser för en öppen och inkluderande miljö i skolan för unga hbt-personer

Tryggare skolor för unga hbtq-personer. Redovisning av uppdrag om insatser för en öppen och inkluderande miljö i skolan för unga hbt-personer Tryggare skolor för unga hbtq-personer Redovisning av uppdrag om insatser för en öppen och inkluderande miljö i skolan för unga hbt-personer 1 Öppna Skolan! Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällesfrågor

Läs mer

BRIS Barnens Rätt I Samhället. Org.nr: 80 20 13 3420

BRIS Barnens Rätt I Samhället. Org.nr: 80 20 13 3420 BRIS Barnens Rätt I Samhället Org.nr: 80 20 13 3420 Kodrapport 2009 (gråmarkerade fält avser punkter där inget krav på dokumentation finns eller att dokumentationen ska finnas tillgänglig rnt) 1. Övergripande

Läs mer

Överenskommelse mellan den idéburna sektorn och Linköpings kommun

Överenskommelse mellan den idéburna sektorn och Linköpings kommun Överenskommelse mellan den idéburna sektorn och Linköpings kommun Godkänd av kommunfullmäktige 2012-06-12 Värdegrund Ett samhälle där människors ideella och idéburna engagemang och samverkan tillvaratas

Läs mer

Medarbetarundersökning Göteborgs Stad 2014

Medarbetarundersökning Göteborgs Stad 2014 Medarbetarundersökning Göteborgs Stad 2014 Precis som i förra årets medarbetarundersökning är det 2014 en gemensam enkät för chefer och medarbetare. Detta innebär att du svarar på frågorna i enkäten utifrån

Läs mer

+ + åk 1-3 åk 4-6 åk 7-9. annan utbildning: Tänk på den skola där du har huvuddelen av din tjänstgöring när en specifik skola efterfrågas

+ + åk 1-3 åk 4-6 åk 7-9. annan utbildning: Tänk på den skola där du har huvuddelen av din tjänstgöring när en specifik skola efterfrågas 1 Var har du huvuddelen av din tjänstgöring? Ange ett alternativ. Grundskola: åk 1-3 åk 4-6 åk 7-9 Gymnasieskola: studie-/högskoleförberedande program yrkesförberedande program/yrkesprogram annan utbildning:

Läs mer