Nummer 5 oktober Två tidningar i en sid TV-oraklet om sin första uppfödning sid 12 Tre nya AHAB-hingstar sid 44. Lösdrift hos.

Transkript

1 Nummer 5 oktober 2004 TV-oraklet om sin första uppfödning sid 12 Tre nya AHAB-hingstar sid 44 Två tidningar i en sid Lösdrift hos sid 5

2 PÅ OMSLAGET: Unghästar hos Ludde Kolgjini. FOTO: Lotta Isacsson Tid för eftertanke kring sporten och spelet Årets Kriterieauktion har passerat och auktionsresultatet kräver tid för eftertanke. Vid en första anblick ser det bra ut. Medelpriset steg onekligen med drygt tre tusen kronor och försäljningsprocenten ökade med två procent jämfört med i fjol. Synd att klaga kanske, men vid en närmare betraktelse finns svårsmält fakta. Årets medianpris på kronor som förvisso ökade en budgivningsnivå från fjolårets kronor, ligger på samma summa som under Kriterieauktionen Det betyder också att av 304 sålda hästar på årets auktion var priset på minst 152 stycken lika med, eller lägre än, kronor. Lägg därtill att 55 hästar inte fick något bud alls och att 64 ropades åter. En stor del av auktionshästarna betingade med andra ord inte ett särskilt högt värde, dessutom ett värde som ligger långt ifrån vad det kostar att föda upp en travhäst. Mot bakgrund av detta är det inte förvånande att betäckningssiffrorna för femte året i rad har minskat. Ingen uppfödare kan producera en 1,5-åring för kronor och få alla kostnader täckta. Därför skulle det inte vara förvånande om den nedåtgående trenden håller i sig även under Med en nästan 30-procentig nedgång sedan 1998 känner vi i det här avseendet ett växande hot mot travsporten. Det måste också sägas att det är dags för självrannsakan. Den som föder upp hästar för avsalu måste se till att hästarna i större utsträckning matchar det behov marknaden har. Uppgiften är inte lätt eftersom uppfödarna måste se in i kristallkulan redan 2,5 år tidigare det vill säga redan vid betäckningstillfället. Uppfödarpremierna räddade Vid tidpunkt för auktionen offentliggjordes ett mycket glädjande besked för uppfödarna. Travronden går in som sponsor i Svenskt Travderby/Derbystoet vilket innebär att de 20-procentiga uppfödarpremierna bibehålls från och med 2006 och tre år framåt. Dessutom går foderföretaget, tillika ASVT:s samarbetspartner, Krafft in och betalar första insatsen i samma lopp. Detta gäller för samtliga svenskfödda hästar i kullarna födda 2002 och framåt. Dessutom betalas insatsen för den årgång (födda 2001) som inte hinner in i det nya systemet. Som bekant har ju Krafft också under fem år förtjänstfullt sponsrat Svensk Uppfödningslöpning. Ulrika och Easy Lover. Finansiering att ifrågasätta Att företag som får sitt levebröd via travsporten går in och delbetalar premier och insatser i klassiska lopp kan tyckas vara helt i sin ordning. Men vad ger det för signaler? Svaret måste bli att sporten själv, genom spelpengar omsatta via uppfödarnas och ägarnas hästar, inte längre klarar av att uppmuntra dessa målgrupper i tillräcklig omfattning. Uppfödarna som, i de flesta fall med stort ekonomiskt risktagande, går in i sporten måste åtminstone om deras hästar blir mycket framgångsrika - rikligen belönas. Självklart mottager tacksamt både uppfödare och ägare det som återinvesteras från företagen, men i tider när spelomsättningen på trav går mot rekordnivå är det en aning svårsmält att finansieringen måste ske på detta sätt. Belöningen till framgångsrika uppfödare och ägare borde ju rimligen ingå i budgeten och dessutom ses som en ren bonus eftersom det sporrar till ökade satsningar på sporten. Viktigt uppdrag för Remy Nu är det ju så att utgifterna måste anpassas till intäkterna. Vi vet av erfarenhet att det kan svänga snabbt på intäktssidan och att relativt små förändringar på omsättningen kan få stora konsekvenser för vinstandelen (=kvar till oss aktiva). Då är det mycket oroväckande att se den allt större etableringen av utländska spelbolag som sker på den svenska spelmarknaden. Dessa har redan hela tio procent av marknadsandelarna på allt spel i Sverige. Man kan inget annat högre önska än att ATG:s VD Remy Nilson lyckas med sitt uppdrag att övertyga EU om att travsporten är en samhällsnyttig näring, vilket skulle kunna innebära att ATG lagligt kan inneha spelmonopolet på hästar i Sverige. Ulrika Lundberg Generalsekreterare ASVT Ledare Innehåll nr 5/04 Kontrollerad lösdrift hos Ludde 5 Att välja uppstallningssystem 10 TV-oraklet om sin första uppfödning 12 I hästägarrummet hos Lutfi Kolgjini på Jägersro 14 Travforskning pågår 16 Glädjande Derbynyheter för uppfödarna 20 Vanliga utfodringsfel 37 Trottex 40 Trevande inledning men grand finale 40 Trottex 41 Hingstdepån informerar 44 Krafft informerar 46 Statistik 48 Adresser 54

3 Tema: Stallar för unghästar Kontrollerad lösdrift hos Ludde - Jag är uppvuxen med hästar och kan inte tänka mig att det finns en enda häst eller hästras som mår bra av att stå för mycket i boxar. De är skapta för att vara ute, säger Ludde. Travhästuppfödaren besöker Lutfi Kolgjini på hans träningscamp Vomb, ett par veckor efter att den mest akuta Derbyfebern släppt greppet om Skåne. På gården råder full aktivitet inför kvällens tävlingar på Jägersro, men visst finns det tid för en rundtur. Vombs Nygård som gården heter, ligger några mil nordöst om Malmö och uppfördes i mitten av 1800-talet. På den totalt 194 hektar stora gården har Ludde och sambon Anna Svensson varit på plats sedan 1996 och under den tiden har ett otal till- och ombyggnadsprojekt genomförts. I dagsläget finns ett antal olika stallmodeller och lösdrifter utspridda över ägorna, alla anpassade till hästarnas olika behov. Nämnas bör också de tre stilfulla finstallarna i tegel och trä. På boxskyltarna återfinns namn som Egon Lavec, Tout Ou Rien, Jess Luxor och självskrivne Revenue. Vi saknar bl a Triton Sund och Needles n Pins men får veta att Travhästuppfödaren nr 5/2004 5

4 Tema: Stallar för unghästar de står uppstallade tillsammans med ytterliggare ett gäng treåringar på filialen i Stjärnhov några mil söder om Stockholm. Träningsanläggningen Vomb Vad gäller träningsmöjligheter finns det mesta man kan begära. Här finns bland annat rakbana, rundbana, en nyanlagd backe, en unghästslinga samt en skogsslinga på över tio kilometer. Tre s k walkers, med c: a en halv meter vatten för hästarna att trampa runt i, vilka används för såväl upp- som nedtrapping inför och efter träningsjobb. Därutöver färdigställdes under sommaren en sju meter bred träningsbana, anlagd i syfte att köra fiktiva lopp. På de här markerna har jag nu allt man i träningsväg kan begära. Den breda träningsbanan har underlättat enormt arbetstidsmässigt eftersom jag inte behöver lasta hästarna och åka in till Jägersro för att köra snabbjobb i grupp, utan jag kan göra det här hemma, berättar Ludde. På Vomb finns även gott om hagar för hästarna. Totalt finns 85 hagar och jag har anlagt allihop, här fanns bara potatisåkrar innan. Ingen hage är kortare än 80 meter och ingen är smalare än 15 meter. Detta är också A och O i mitt koncept: hästarna ska alltid ha möjlighet att springa och röra på sig, säger Ludde som i dagsläget har ett 90-tal hästar på träningslistan. Kontrollerad lösdrift Vad gäller unghästarna har Ludde utarbetat en slags kompromisslösning mellan uppstallning och lösdrift. Hästarna är ute och rör på sig mycket, men inte hela dygnet eftersom Ludde anser att de behöver komma in och vila mellan varven. Timmarna inne tillbringar de i ett rejält lösdriftsstall. Under sommarens varmaste period går hästarna ute på nätterna men hålls inne i det svala stallet under dagarna. Man kan kalla det här för lösdrift under strikt kontroll. Jag har dålig erfarenhet av vind för våg -lösdrift. Det fungerar kanske för andra men inte för mig, säger Ludde och berättar vidare: Hästarna börjar köras in under slutet av sommaren och stallas sedan upp i månadsskiftet september/ oktober, då alla är tömkörda. Redan innan vi hunnit så långt fram i tiden har hästarna tränat sin fysik under flera månader. Ludde har blivit känd för den s k Kenya-träningen som innebär att unghästarna springer lösa runt en c:a 1000 m lång inhägnad träningsbana vallade med en så kallad fyrhjuling. Hästarna tränas varannan dag runt slingan redan som ettåringar innan de hunnit komma i vagn. Det ser inte alls speciellt afrikanskt ut och det syns att hästarna tycker detta är roligt. Du ser väl, säger Ludde, öronen framåt och mycket svikt i stegen, då trivs hästarna! (se omslagsbild på denna tidning). Stostallet Lite längre bort på gården, belägen i en rymlig hage med betesängar och skogsbackar, ligger det specialbyggda lösdriftsstallet för fölston. Här finns 21 avdelade platser för separat utfodring morgon och kväll. Avdelningarna mellan platserna har uppförts Ken, anställd hos Ludde, släpper ut ett gäng unga hingstar. I det speciella lösdriftsstallet för ston finns 6 Travhästuppfödaren nr 5/2004

5 Tema: Stallar för unghästar Unghäststallet där hästarna, under sommarens varmaste tid, är inne och svalkar sig på dagarna för att sedan gå ute nattetid. Ludde tittar till några av unghästarna. Dottern Camilles pudel följer givetvis med. med slipers eller breda timmerstockar vilket gör avskiljningarna stabila och långlivade med minimalt underhåll. Den smarta stängningen bestående av elastiskt elrep bakom varje plats, gör det snabbt och enkelt att stänga in stona i samband med utfodring av kraftfoder. Under någon timmes tid får stona sedan stå instängda så att alla i lugn och ro hinner äta upp, innan de åter släpps fria igen. Grovfoder har stona fri tillgång 21 avdelade platser för separat utfodring morgon och kväll. till i foderhäckar ute i hagen. Det här stallet är jag nästan mest nöjd med av alla stallar eftersom det är så bra för både människor och djur. Ljust, luftigt och lättjobbat med bra överblick över alla ston vid utfodringen. Stona lär sig väldigt fort hur de ska stå för att de ska få sitt kraftfoder så snabbt som möjligt, säger Ludde Uppfödarframgångar Ludde och Anna har inte målmedvetet sysslat med uppfödning längre tid än 6-7 år, men framgångarna har som bekant inte låtit vänta på sig. I skrivande stund ligger Ludde på femte plats i uppfödarstatistiken med blott nio hästar ute på banorna. Paret Kolgjini/Svensson tilldelades också ASVT:s utmärkelse Årets uppfödarbragd Jag blev mycket glad för utmärkelsen i synnerhet eftersom jag var helt oförberedd på att jag kunde bli nominerad till en sådan utnämning. Det är klart att det går lite lättare att hålla på om man får uppmärksamhet, jag har ju travtränare som jag är, även ett 20-tal fölston på gården. Ludde är knappast känd för att vara en blygsam general, och på frågan om hur det kommer sig att han började satsa på uppfödning svarar han med skärpa i tonen: Jag blev så trött på att se alla magra unghästar på auktionerna även om det under senare år blivit betydligt bättre på den fronten. En del föder upp toppstammade hästar och kostar på dyra fölavgifter men har sedan inte vett att ge dem mat! Det tycker jag är katastrof! Uppfödning handlar inte bara om genetik; dåligt uppfödda hästar blir inte hållbara och går inte att sälja, menar han. Känsla för djur Kaxig eller inte är Luddes känsla för djur svår att missa. Med värme i rösten berättar han om hästar som betyder och betytt mycket. Givetvis kan få, eller kanske inga, hästar någonsin få en större plats i Luddes hjärta än stjärntravaren Viking Kronos. Jag har fortfarande 26 procent kvar i Vikingen och det är jag nöjd med. Likaså känns det skönt att han står på Menhammar eftersom jag vet att hästen har det mycket bra och dessutom får betäcka fina ston där, menar Ludde. Nu omfattar kärleken till djur inte bara hästar. Större delen av dagen har han promenerat runt med 6- åriga dottern Camilles nyfikna pudel i famnen. Utanför ett av stallarna står dessutom en åsna (!) och njuter av solskenet. Jag hittade honom på Sjöbo marknad för ett antal år sedan och tyckte så synd om honom. Säljaren skulle ha trettiotvå hundra lappar, men jag lyckades pruta till tjugosju och så var affären klar. Åsnan och jag har en sak gemensamt: vi är lika envisa båda två, skrattar Ludde. Travhästuppfödaren nr 5/2004 7

6 Tema: Stallar för unghästar Kommittén för att utse Årets uppfödarbragd hade följande motivering när de utsåg Lutfi Kolgjini och Anna Svensson att föräras priset Vinnaren av Årets uppfödarbragd 2003 har med sin uppfödning nått exceptionella framgångar. Den kännetecknas av en målmedveten och frisk satsning på hög nivå som resulterat i många segrar i såväl unghästlopp som internationella storlopp. Uppfödningssatsningen har under flera år givit många tidiga och talangfulla travare som nått mycket bra resultat, vilket måste ses som ett föredöme för svensk travsport och travhästuppfödning. Åsnan, köpt för tjugosju hundra lappar på en marknad, är ett av de mer pittoreska inslagen på Vomb. Åsnan går runt som han vill och betar lite kring sitt stall och det märks att han har pondus. När vi lite senare plåtar honom i boxen ser han minst sagt ut som kung på gården. TEXT: Lotta Isacsson och Ulrika Lundberg FOTO: Lotta Isacsson Utöver denna officiella motivering ansåg kommittén att Revenues totalseger i World Cup Trot var en starkt bidragande orsak till att valet föll på Kolgjini. Revenue som vann Svensk Uppfödningslöpning har som äldre utvecklats till en topphäst av yppersta klass. Dessutom har Kolgjini under flera år varit näst intill dominerande med sina hästar i Svensk Uppfödningslöpning. Revenue har fortsatt vara framgångsrik och vann bl a storloppet Nat Ray Trot på Meadowlands i augusti, försök och final i Maple Leaf Trot på Mohawk (september) samt Allerage Farms Open Trot på Red Mile (september). I skrivande stund har det just blivit klart att Revenue kommer att säljas som avelshingst till USA. 8 Travhästuppfödaren nr 5/2004

7 Tema: Stallar för unghästar Att välja uppstallningssystem Det finns få elitidrottsmän som inte redan som barn levt ett mycket aktivt liv. Likaså är det ganska självklart att om en häst, redan som ung, får röra sig mycket har fördelar av detta när den blir äldre. Hållbarheten ökar, leder och muskulatur stärks. Av den anledningen har många uppfödare lösdrifter. Men det primära är att hitta ett system som passar just den egna gården, med hänsyn till såväl hästar som människor. - En sak som också är viktig, kanske mer för människan än för hästarna, är att anläggningen kan skötas rationellt och man får tid att ägna sig åt unghästarna, menar Michael Ventorp, agronom och författare till boken Att bygga häststall. Fördelarna med lösdrift är som bekant många. Hästarna får mycket motion och social träning i sin anpassning till flocken. Otvivelaktigt är detta det system som ligger närmast hästens egen natur såsom flock-, flykt- och stäppdjur. Det så kallade unghästprojektet som genomfördes av ATG i början av 80-talet visade också på fördelarna med lösdrift. I projektet som syftade till att ta reda på mer om huruvida tidig träning av travhästar är nyttig eller ej jämfördes träning av konventionellt uppstallade hästar med hästar på lösdrift. Projektet kom fram till att några skäl att systematiskt träna unga hästar före 1,5 års ålder inte var att föredra med tanke på skaderisken. Istället framstod lösdrift som det bästa alternativet. I ATG:s bok Hästforskning under 25 år skrivs om projektet: Idag anser också de flesta professionella tränare och hästveterinärer att unghästar skall födas upp i grupp på stora kuperade marker med möjlighet till tidig egenträning genom lek.. Lämplig mark och ligghall Lösdrift är ett system som å ena sidan är arbetsbesparande och inte medför alltför stora investeringseller underhållskostnader vad gäller ekonomibyggnader. Å andra sidan förutsätts god övervakning samt utpräglad hästkunskap och känsla hos människorna. Enligt djurskyddsbestämmelserna ska hästar som hålls ute året om ha tillgång till en ligghall som skyddar mot väder och vind samt erbjuder en torr och varm liggplats. I många fall kan befintliga ekonomibyggnader på gården byggas om för ändamålet. Det finns också enstaka mobila ligghallar på marknaden idag och gissningsvis kommer utbudet att öka. 10 Travhästuppfödaren nr 5/2004

8 Tema: Stallar för unghästar Michael Ventorp berättar vad han tycker är viktigast att tänka på vid planeringen av en lösdrift: För att ligghallen ska vara funktionell bör den vara tillräckligt stor. Minimibestämmelserna är i underkant även om det är mindre känsligt för unga hästar än för vuxna hästar. Ingångarna ska inte vara för trånga, hästar vill ju ha uppsikt över omgivningen, och hallen ska inte ligga inne i skog. Har man permanentbädd eller djupströ frigörs mycket fukt och ammoniak från bädden, framförallt när det är varmt. Därför måste ligghallen vara väl ventilerad genom stora öppningar. Det kanske viktigaste är dock att hagarna är stora och lämpliga så att unghästarna uppmuntras till att röra sig, till exempel genom att terrängen är kuperad och att inte underlaget trampas sönder och blir knaggligt när det fryser på vintern. Stora hagar minskar också risken för att den yttre miljön förorenas och minskar parasittrycket. Det är viktigt att man kan byta hagar, speciellt att inte ha samma hage sommar och vinter, för att inte bygga upp alltför stort parasittryck, tillägger han. Flockens spelregler Att flocken fungerar, såtillvida att även de ranglåga hästarna törs vila och kan äta i lugn och ro måste ses över. Önskvärt är att alla unghästarna kan äta och dricka samtidigt - det verkar som att unghästar är mer beroende av att göra saker och ting samtidigt än vad vuxna hästar är. Om exempelvis de ranghöga hästarna dricker och äter sig otörstiga/ mätta medan ranglåga inte kommer åt och sedan de ranghöga drar iväg så kan de locka med sig de ranglåga innan de har druckit och ätit tillräckligt, och det är det ju inte bra, säger Michael. Just rutinerna kring utfodringen skiljer sig från gård till gård. Om hästarna ska bindas upp eller ej när de äter, om grovfodret ska ges ute eller inne är frågor att ta ställning till. Det gäller också att se till att utfodringsinredningen, exempelvis foderhäckar och vatteninstallationer, håller måttet. Man får inte riskera att hästarna kan fastna. Dessutom måste de Fördelarna med lösdrift är många och detta är det system som påminner mest om hur hästarna lever i vilt tillstånd. kunna äta i en naturlig ästställning. Vidare måste man försöka undvika en massa foderspill vilket både kostar pengar och ger dålig foderhygien, menar Michael. Gruppboxar ett alternativ En annan typ av uppstallning som fungerar bra just för unghästar är gruppboxar. Unga hästar har lättare än äldre att vistas i grupp på mindre ytor och har därtill ett högre behov av gemenskap. Vid beräkningen av boxarnas storlek gäller att varje häst ska ha ett utrymme som motsvarar mellan procent av en normal enhästbox respektive fölbox, beroende på hästens storlek och ålder. Måttangivelser finns i djurskyddsbestämmelserna utgivna av Jordbruksverket. Emellertid är principen densamma som vid lösdrift: ju större utrymme desto bättre. Likaså bör mycket tid och omsorg även här ägnas åt att hitta ett utfodringssystem som fungerar, eftersom de flesta hotfulla situationer uppstår just vid utfodring. Foderbord, ätspiltor, krubbor, höhäckar eller foderrännor är några av de varianter som används liksom en mängd kombinationer av dessa. Gruppboxar förekommer både som inne- och uteboxar. Om boxen är en innebox bör den hellre vara kvadratisk än rektangulär. Om boxen däremot har utgång mot hage kan den göras mer rektangulär med en öppning på mitten. Allt för att undvika trängsel. Mer läsning Tänk på att om du har fem eller fler hästar på en anläggning krävs en förprövning av länsstyrelsen vid ny-, om- eller tillbyggnad av stall eller ligghall. Från och med den 1/1-05 ska den som yrkesmässigt håller tio hästar (min. 24 månader gamla) eller fler ha tillstånd från miljö- och hälsoskyddsnämnden. Därutöver krävs bland annat tillstånd om man föder upp fyra eller fler hästar per år eller säljer fyra eller fler uppfödningar per år. För den som planerar ny- om- eller tillbyggnad av stall eller ligghall måste Michael Ventorps redan nämnda bok Att bygga häststall anses så gott som oumbärlig. Boken kan köpas i ASVT Shop eller beställas från SLU. Inspirerande läsning finns också i Sköt om din häst på ett naturligt sätt, skriven av Jo Bird och utgiven av ICA Bokförlag Denna mycket vackra bok innehåller en hel del matnyttig läsning om hästens beteende i vilt tillstånd; och ju mer vi förstår den vilda hästen desto bättre och sundare tillvaro kan vi erbjuda den tama. TEXT OCH FOTO: Lotta Isacsson Tema i nästa nummer: Hur har det gått för stjärnstona i aveln? Travhästuppfödaren nr 5/

9 TV-oraklet om sin första uppfödning Det är höst. En svag solstrimma letar sig fram genom molnen och träffar de gulröda löven som lyser glatt på de stora lönnarna. På väg genom det sörmländska landskapet sprider sig känslan av idyll och den blir sannerligen bekräftad när jag väl framme hos travhästuppfödaren Ingemar Odlander möts av doften från nybryggt kaffe och vetebröd. Ingemar Odlander, ja ni vet han som under nästan trettio år försett oss med nyheter från både när och fjärran hemma i TVsoffan, ser så bekant ut när han hälsar välkommen på sin gård utanför Malmköping. Före detta Rapportchefen har lämnat TV-världen för en ny tillvaro som travhästuppfödare. Tv-kamerornas ljus har för länge sedan slocknat men före detta Rapportchefen Ingemar Odlander har fått annat att ägna sin tid åt. Hans första uppfödning, tvååriga travstoet Blanka X, har dagen innan vårt möte för första gången varit inne på Sundbyholms travbana för ett träningsjobb. 12 Travhästuppfödaren nr 5/2004

10 Hon skötte sig exemplariskt även om hon tittade en hel del på allt det nya, förklarar en mycket stolt uppfödare och fortsätter: Trots att hon blev lugnt tagen från början och inte kom i vagn förrän i februari så har hon redan kommit ikapp dom andra tvååringarna, så hon har talang. Ingemar körde delvis själv in Blanka hemma på gården men överlät sedan träningen till Rolf G Andersson som har sin träningscamp en knapp mil bort. Ingemar ser nöjd ut när han pratar om sin första egna uppfödning och det går inte att ta miste på hans entusiasm. Jag får också veta att det inom kort är dags för Blanka att gå premielopp. En milstolpe på vägen till start. Kärlek till hästar Anledningen till att Ingemar Odlander blivit travhästuppfödare heter Jackie Joyner, en dotter till Self Confident. Trots 52 försök fick hon aldrig segra, men tjänstgör nu som avelssto. Hon köptes som tvååring av grannen tillika hovslagaren och travamatören Per Andersson (ägare och tränare till bland andra Arn, reds. anm). Per hjälpte oss att sko våra tre islandshästar och på så sätt blev det naturligt att intressera sig för trav. Även om jag för det mesta fanns på plats när Jackie startade så är jag ingen flitig travbesökare. Det är själva hästen som jag intresserar mig för och inte alls spelet. Jag får anstränga mig för att spendera en hundring på V-75, säger han. Det märks att hästar ligger Ingemar varmt om hjärtat, för som han säger: Att avla på en märr utan prestationer är väl inget bra utgångsläge Self Confident-dottern Jackie Joyner ledde in Ingemar på uppfödarbanan. men man fäster sig starkt vid en häst så jag kunde helt enkelt inte låta bli. Fantastiskt med föl Ingemar har alltid varit intresserad av hästar och höll på med ridhästar som yngre. Nu vill han lära sig så mycket som möjligt om travhästar och har bland annat genomgått ASVT:s avelskurs på Strömsholm. När det var dags att välja avelspartner till Jackie tog han dock hjälp av Rolf G och dennes son Jörgen samt ASVT:s avelsrådgivning. Valet föll slutligen på Red Xing eftersom blodslinjerna passade och priset var det rätta. Resultatet blev den nu tvååriga Blanka X. På frågan om det inte är dags för fler avelsston svarar han dröjande: När vi köpte gården 1989 blev det först köttdjursuppfödning och vi hade 35 Herefordkor under många år. Jag kom ju in relativt sent i livet som travhästuppfödare och det tar ju några år innan man får se avkommorna på travbanan. Jag skulle helt enkelt ha börjat med travhästar lite tidigare för att kunna svara ja på den frågan. Det bästa är att jag slipper bli osams med mina vänner Men jag kommer att betäcka Jackie nästa år, tyvärr blev det för sent i år innan jag bestämde mig. Att få ett föl är en fantastisk känsla. Andelsägd via Easy KB Blanka X ägs av flera delägare, bland annat är nyblivne ATG-chefen Remy Nilson med på en andel. Administrationen sköts genom Easy KB enligt standardkonceptet. Travhästuppfödaren nr 5/

11 Fakta Ingemar Odlander Född: 1936 Bor: Gård utanför Malmköping Familj: Gift med Christina Jutterström, VD för SVT Karriär: Sveriges Radio ekoredaktion , Swedish information Service i New York Sveriges Television Aktuellt Medarbetare i TV2 Rapport från kanalstarten 1969; inrikeschef, programledare, utrikeschef Utrikeskorrespondent kortare perioder i Bonn, Beirut och New York. Korrespondent i Afrika (Nairobi) för radion och televisionen Programredaktör och nyhetschef för Rapport, politisk reporter och kommentator. Programledare för Magasinet, ordförande i SVT:s valdebatter samt programledare för SVT:s valvakor. Redaktionschef för Rapport Dessutom Ordförande Föreningen Riksdagsjournalisterna Ordförande Publicistklubben Aktuell som: Travhästuppfödare Jag uppfattar Easy KB som mycket seriösa och professionella i sina åtaganden. Det bästa med den här ägandeformen är att jag aldrig riskerar att bli osams med mina vänner och delägare om betalningar med mera. Varje delägare är bara ansvarig för sin andel vilket är fördelaktigt, säger Ingemar. Hästar och turism Ingemar verkar vara en person som går in till 100 procent för sina uppgifter. När han bedrev köttdjursproduktion var han ordförande i Sörmlands köttproducentklubb vilket han såg som ett hedersuppdrag. Förutom sina hästar har han numera uppdrag som ordförande i Sörmlands Turism AB vilken har till uppgift att kraftsamla företag inom länet för en bred och gemensam satsning på turistnäringen. Detta är en helt ny bransch för mig som är mycket intressant. Dessutom kommer hästarna väldigt starkt även inom denna näring vilket är positivt även för hästsporten, avslutar han. Tvååriga Blanka X (Red Xing Jackie Joyner e. Self Confident) är Ingemar Odlanders första uppfödning. Travhästuppfödaren önskar lycka till med första uppfödningen Blanka X. TEXT OCH FOTO: Ulrika Lundberg I hästägarrummet hos Lutfi Kolgjini på Jägersro träffade vi Tore Johnsson före detta styrelseledamot i ASVT och under många år ordförande och VD i AHAB. Vid 83 år fyllda är han fortfarande lika rapp i kommentarerna och i ögonen lyser det lika spjuveraktigt som förr. Att han missar en tävlingsdag på Jägersro händer sällan, i synnerhet inte när han för det mesta har privatchauffören Lutfi Kolgjini som hämtar upp utanför köksdörren. Han är alla tiders, den pojken, säger Tore om Ludde. Tore Johnsson med både förflutet som uppfödare och hingsthållare har under många år varit engagerad i ASVT. Vid nybildningen av föreningen 1973 blev han utnämnd som styrelseledamot och satt kvar på den posten fram till Som kuriosa kan nämnas att i protokollet från styrelsemöte den 13 januari 1973 står att läsa att föreningens tillgångar då var 3139 kronor och 88 öre. Inte mycket att hurra för! När ASVT 1984 bestämde sig för att starta dotterbolaget Avelsföreningens Hingstdepå AB var Tore Johnsson självskriven som ordförande. Ett minne från den tiden är när vi drog över till USA för att titta på, som det stod i papprena, hingsten Armbro Plato. Väl framme förstod inga amerikanare varför vi promt ville se på just den hästen. Efter ett tag på platsen fick vi klart för oss att det inte alls rörde sig om en hingst utan om en valack! Ha, ha, alla fick sig ett gott skratt, minns Tore. Resan var dock inte förgäves utan kontakter skapades för framtida förvärv av avelshingstar. Ända fram till 1996 var Tore ordförande i AHAB och under de två sista åren även VD för bolaget. Styrelseledamot och ordförande har han också under många år varit för Jägersros Travsällskap. Under en lång period var han, tillsammans med hustrun Svea, framgångsrik uppfödare av C-hästarna. Den mest namnkunnige är Kriterievinnaren Micado C. Hingsten efter Garry Håleryd var född 1977, tjänade kr, tog rekordet 12.0 ak och vann 32 lopp under sin tävlingskarriär. Han såldes senare till Italien som avelshingst. TEXT: Ulrika Lundberg FOTO: Lotta Isacsson 14 Travhästuppfödaren nr 5/2004

12 Travfors pågår Ur ett nytt pe FOTO: Lotta Isacsson Säg hästforskning och de flesta av oss associerar till nya rön om hovar, foder eller kanske inälvsparasiter. Ständigt angeläget, givetvis. Samtidigt är det förvånande att travporten, som efter fotboll är den näst största publiksporten i Sverige, i princip saknar forskning kring sportens sociala och kulturella betydelse. Travhästuppfödaren har träffat två personer, Sara Berglund och Mats Greiff, som kommer att ändra på detta. Jag har fått bra respons från travets aktiva, folk ställer upp på intervjuer och annat. Fast det är inte helt enkelt att förklara vad jag gör; många tror att jag håller på att skriva någon form av uppsats, säger Sara. För min del avskräcker titeln historiker en smula. Många blir oroliga för att jag ska fråga om årtal och annat, tillägger Mats med ett skratt. Sara är doktorand i etnologi vid Lunds universitet. Hennes forskningsinriktning är travsport ur ett etnologiskt perspektiv och inom ramen för sin doktorandtjänst forskar hon på heltid. Just nu arbetar hon med avhandlingen Vägen till vinnarhålet: Kulturvetenskapliga perspektiv på trav som sport och spel (arbetsnamn, reds. anm). Mats Greiff är professor i historia på högskolan i Malmö. Forskningen upptar 50 procent av tiden och hans pågående projekt bär titeln Stallbackskultur och arbete inom svensk travsport Travhästuppfödaren träffar de båda i Mats arbetsrum på Arbetslivsinstitutet i Malmö. 16 Travhästuppfödaren nr 5/2004

13 kning rspektiv Sara Berglund och Mats Greiff forskar om travsport, trots det är de tämligen okända för travets aktiva. Att mäta det omätbara Grovt förenklat kan man säga att min avhandling har som syfte att förklara hur man med olika medel skapar travhästen, eller åtminstone idén om travhästen, berättar Sara. Arbetet kommer att bestå av fem kapitel, indelade ungefär så här: Historiska förutsättningar: Om själva formeringsfasen inom travet. Bland annat om hur idén om travet som en sport uppstod och vilken funktion man tänkte sig att den skulle ha. Ekonomiska förutsättningar: Om marknaden och det ekonomiska system som travsporten är beroende av. Professionella och (trav-)vardagliga förutsättningar: Om hur individerna inom travet (skötare, tränare, ägare, uppfödare med flera) reagerar på de gränser och förutsättningar som marknaden spelet och samhället sätter för sporten. Tekniska och moraliska förutsättningar: Om naturligt mot onaturligt. Avel, kloning, embryotransfer, inseminering och så vidare. Selektionsmekanismer: Om hur härstamning och exteriör används för att varudeklarera hästen. - Det sista kapitlet utgår från Elitauktionen och vad jag skriver om är hur man försöker göra det omätbara mätbart, alltså hur man försöker förutspå hästars framtid utifrån ett antal variabler man själv satt upp, såsom framförallt härstamning och exteriör, förklarar Sara och fortsätter: Sedan visar det sig ju gång på gång att vi tar fel. Hästar som dömts ut av en eller annan anledning kan ändå bli elithästar och tvärtom, givetvis. Men går man vidare med det här är det ju trots allt det enda sättet att bilda sig den minsta lilla uppfattning om hästen när den endast är 1,5 år gammal. Från teknik till omvårdnad På ett ställe i Mats hittills färdiga material står att läsa: för den i travsporten oinvigde kan sporten te sig som ett virrvarr av olika aktörer med komplicerade relationer till varandra. Detta kan också ge en fingervisning om vad det hela handlar om. Projektet har som målsättning att förklara stallbackskulturen ; det vill säga den kultur som genom åren utvecklats av travets aktiva, samt de sociala relationerna. Bland annat handlar det om relationerna mellan hästägare och tränare samt tränare och anställda. Arbetet bygger bland annat på studier av Sören Nordins bok Spänn banden som utkom 1959, samt Stig H Johanssons bok Mitt spår som utkom Vad gäller Sören Nordins bok ger den en bra spegling av 30-, 40-, 50- och 60-talets travsport som är väldig teknifierad även om det givetvis förstärks av att han själv är utbildad byggnadsingenjör. Det hela handlar väldigt mycket om att ha rätt vikt på hovarna, rätt slags skor och så vidare. I Stig H Johanssons bok ligger fokus mycket mer på att få hästen att må bra såväl fysiskt som psykiskt. Jag skriver någonstans: från ingengörskonst till omvårdnad, berättar Mats och fortsätter: Givetvis finns också mycket likheter mellan böckerna. I Sören Nordins bok finns nästan inga kvinnor nämnda, likadant är det i Stig H Johanssons. Detta har ju att göra med att travsporten under lång tid var en miljö som dominerades av en slags manlighetskultur som på sitt sätt utestängde kvinnor. Dels framhölls arbetet ständigt som tungt och riskfyllt, dels var kortspel, drickande och en ibland ganska sexistiskt miljö på stallbacken bidragande orsaker. Just hur kvinnor, liksom människor med invandrarbakgrund, i allt högre grad hittat sin väg in i sporten Travhästuppfödaren nr 5/

14 började jag hjälpa en tränare att köra hästar. I början av 80-talet var vi några stycken på min arbetsplats som köpte en häst tillsammans som jag tränade. Jag var sedan B-tränare under ett antal år. Idag håller jag på med uppfödning i liten skala och har dessutom en tävlingshäst kvar, berättar han och fortsätter: Under mitt första år som doktorand hade jag inga som helst anslag utan försörjde mig faktiskt på vad min häst sprang in... Ett kapitel i Saras avhandling utgår från Elitauktionen och hur man försöker förutspå hästars framtid utifrån exempelvis härstamning och exteriör. Här visas Vilma Boko på stallbacken inför hugade spekulanter på Elitauktionen FOTO: Claes Kärrstrand på senare år kommer att ägnas en stor del av projektet. Försörjd av hästen Mats och Sara är eniga om att deras egen hästerfarenhet är till stor hjälp under arbetets gång. Att ha en inblick i hästvärlden har underlättat kommunikationen med folk avsevärt. Du måste ha någon slags kunskap om ämnet för att kunna ställa bra frågor, menar de. Sara äger en ridhäst och har därutöver praktiserat i travstall. Jag tillbringade ett par dagar i veckan under några månaders tid som hästskötare hos Jägersrotränaren Joakim Lövgren. Framförallt ville jag förstå hur vardagen kring travhästen ser ut. Inom ridsporten är ju hästen framförallt ett sällskapsdjur, medan den inom travsporten är mer av ett produktionsdjur. Jag ville veta hur man hanterar att hästen är både och, vilket givetvis är en svår balansgång ibland. Men framförallt ville jag få en känsla för det hela och ta reda på var tjusningen finns. Denna tid var bland det roligaste jag varit med om, säger hon. Mats i sin tur började följa med sin pappa till Jägersro i början av 60-talet. Pappa var där för spelets skull medan jag kände mig mer intresserad av själva sporten. Senare Kejsarens nya kläder Även om steget mellan universitetsoch travvärlden kan kännas stort är det säkert en och annan som känner igen såväl Mats som Saras namn. Båda har nämligen begett sig in i lejonkulan och diskuterat travpolitik om än på lite olika vis. Mats var mycket engagerad när det vilade tunga nedskärningshot över många norrlandsbanor. Tillsammans med en forskarkollega hade han bland annat en lång insändare publicerad i Travronden. Det är viktigt att värna om den geografiska bredden. Lägger man ner trav i Norrland så leder det till att travintresset i stora regioner av Sverige sammantaget minskar, menar han. När det stormade som mest kring Cartautredningen hade även Sara ett uppmärksammat inlägg i Travronden. Jag hade läst såväl Cartautredningen som skriverierna kring den och jag tyckte att det var lite kejsarens nya kläder över det hela. Alla pratade om vad som stod i utredningen men ingen vågade säga att 18 Travhästuppfödaren nr 5/2004

15 den i själva verket var helt obegriplig att läsa. Jag ville inte skriva om själva innehållet i utredningen, det kan inte jag förhålla mig till eftersom jag inte är tillräckligt insatt i sporten, utan endast om formen. Så gjorde jag det och plötsligt poppade det upp artiklar överallt om att utredningen var helt obegriplig. Jag kände mig som den lilla pojken som sa kejsaren har inga kläder på sig, säger hon med ett skratt. Antologi under arbete När Travhästuppfödaren träffar Mats och Sara har de just kommit hem från ett möte i Bornholm med den travforskningsgrupp de båda ingår i. Den här gruppen består av människor från olika universitet och med olika ämnesbakgrund runtom i Sverige. Just nu arbetar vi med en antologi som förhoppningsvis blir klar i vår. Boken kommer att bestå av sju olika kapitel och ge ett socialhistoriskt perspektiv på sporten. Vi är de första som undersöker travsporten på det här sättet. Idrottsvetenskaplig forskning har annars mest handlat om fotboll, berättar Mats. Både han och Sara hoppas att de i framtiden kan skriva mer texter som är mer tillgängliga för travets aktiva och inte bara stannar inom de akademiska kretsarna. Min förhoppning är att jag, när avhandlingen är klar, kommer att kunna skriva mer artiklar för travsportens aktiva. Hittills har det nog mest handlat om feghet, säger Sara. Även Mats vill att hans material ska vara tillgängligt för de aktiva. Målsättningen är givetvis att de som är berörda av det jag forskar om också ska kunna ta del av det, menar han. Båda har mötts av en viss skepsis från den akademiska världen när de valde att ägna sig åt just travsport. Från början sågs det onekligen som lite kuriosa, men idag har jag bra gensvar från institutionen och har även hållit en del föreläsningar som väckt intresse. Många blir förvånade men också nyfikna över ämnesvalet. Jag har till och med lurat iväg folk till Jägersro och de har gått dit igen! avslutar Sara med ett leende. TEXT: Lotta Isacsson I arbetet med sitt projekt har Mats studerat Sören Nordins Spänn banden och Stig H Johanssons Mitt spår. Böckerna är utgivna med cirka 35 års mellanrum men trots det är likheterna många. FOTO: Claes Kärrstrand FOTNOT: Framledes kommer finansieringsmöjligheterna för forskningsprojekt utanför de traditionella områdena att öka. Se notis till höger. Svensk hästforskning samordnas Den nya Stiftelsen Svensk Hästforskning har bildats av Nationella Stiftelsen för Hästhållningens Främjande (NS), ATG, Agria och Stiftelsen Lantbruksforskning (SLF). Det hästforskningsprogram stiftelsen kommer att utarbeta omfattar i första hand tre år; från den 1/1 05 till den 1/1 07. Under dessa år ska 5 miljoner kronor per år fördelas. Stiftelsen kommer att utarbeta ett långsiktigt program för svensk hästforskning. Förutom traditionella forskningsområden såsom avel/genetik, uppfödning, träning och veterinärmedicin släpps nu ett antal nya områden in. Bland dessa kan nämnas projekt som berör sociala aspekter, miljö, fritid, säkerhet och hästföretagande. /LI Allt fler Ipren-fall Under hösten har flera travhästar testats positiva för otillåten medicinering. Flera av fallen handlar om ibuprofen, det vill säga det smärtstillande medlet i bland annat Ipren. STC:s överveterinär Peter Forssberg säger till Kanal 75 i början av september det drar ett löjets skimmer över sporten om allt fler hästar dopas med huvudvärkstabletter för människor. Det här är ett oerhört starkt och verksamt preparat, och detta är ingenting som bör bagatelliseras menar han. /LI Travhästuppfödaren nr 5/

16 Glädjande Derbynyheter för uppfödarna Köpte du häst på Kriterieauktionen? Grattis! Du har köpt en häst för vilken första insatsen till Derbyt är betald. Sålde du istället häst på Kriterieauktionen? Grattis till dig också! Lyckas din adept vinna Derbyt om tre år erhåller du bibehållna 20 procent i uppfödarpremie. När travsporten ålades att spara 63 miljoner kronor ingick, som en av åtgärderna, att minska uppfödarpremierna i de klassiska loppen. 20 procent skulle bli till 10. Protesterna uteblev inte och ASVT fick till sist gehör för sin begäran att de 20-procentiga premierna skulle kvarstå i de insatslopp där detta stått angivet i propositionen och där anmälan gjorts innan besparingsåtgärder beslutats. Faktum kvarstod dock: från och med år 2006 skulle premierna obönhörligen sänkas. I mitten av september offentliggjordes emellertid ett mycket glädjande besked; Krafft Hästfoder och Travronden gick in som sponsorer av sportens blå band. Travronden sponsrar uppfödarna Travronden garanterar att de 20-procentiga uppfödarpremierna kvarstår under åren Bakgrunden till beslutet är att ge uppfödarna någonting positivt. Vi tycker inte om att man från centralt håll drog in på premierna i de lopp som är så betydelsefulla, dels sportsligt och dels för uppfödarna själva. Derbyt är ett stort mål för uppfödarna och når man dit bör man bli rikt belönad. Detta är ju hela Sveriges lopp, det största vi har, menar Travrondens redaktionschef Claes Freidenvall och fortsätter: Det här är också en bra ingång till uppfödarna. Uppfödarna är en stor kundkrets för oss och det är viktigt att vårda sina kunder. Vi har ju länge sponsrat Breeders Crown Krafft vill genom sponsringen av Derbyt/Derbystoet återgälda det förtroende uppfödarna visat deras produkter, berättar Kraffts VD P-G Åhäll. Derbyt är ett stort mål för uppfödarna och når man dit bör man bli rikt belönad menar Travrondens redaktionschef Claes Freidenvall. Jägersros ordförande Claes Lundell gläds åt att banan nu kan erbjuda 20-procentiga uppfödarpremier i de båda klassiska lopp Jägersro arrangerar. och i år har även det sponsorskapet utökats. Krafft betalar första insatsen Krafft Hästfoder som kommer att vara huvudsponsor av Derbyt/Derbystoet betalar första avgiften till Derbyt/Derbystoet 2006 för alla hästar födda 2002 samt för ettåringarna som ska delta i Derbyt Dessutom betalas insatsen för den årgång (födda 2001) som inte hinner in i det nya systemet. I grunden beror satsningen på att vi är största leverantören av hästfoder till svenska uppfödare och tränare och på det här sättet vill återgälda det förtroende som visas våra produkter, säger Kraffts:s VD P-G Åhäll och fortsätter: Derbyt är det enskilda lopp som har störst betydelse för sportens och avelns utveckling på lång sikt. Som sponsorer vill vi stimulera både sport och avel och dessutom vill vi att våra satsningar skall vara långsiktiga. Ur avelssynpunkt torde det vara viktigt att kullens bästa hästar verkligen får mäta sina krafter inbördes. Det är alltid tråkigt om en häst med hög kapacitet på grund av glömska eller av ekonomiska skäl inte blivit anmäld i de stora årgångsloppen. P-G Åhäll berättar också att Kraffts engagemang i Svensk Uppfödningslöpning fortsätter under ytterligare fem år. Responsen från landets uppfödare har varit fantastisk. Under de fem år som vi engagerat oss, har antalet hästar som betalat den andra insatsen nästan fördubblats, berättar han. Viktigt för Jägersro För Jägersro som arrangerar såväl Svensk Uppfödningslöpning som Derbyt är satsningen givetvis mycket betydelsefull. Travrondens engagemang som garanterar uppfödarna 20 procent i uppfödarpremie i såväl Travderbyt som i Derbystoet är av mycket stor vikt. De klassiska lopp som Jägersro har förmånen att få arrangera erbjuder därmed uppfödarna 20 procent i uppfödarpremie menar Jägersros ordförande Claes Lundell i ett pressmeddelande från banan i samband med offentliggörandet. TEXT: Lotta Isacsson FOTO: Claes Kärrstrand 20 Travhästuppfödaren nr 5/2004

17 Nummer 5 oktober 2004 Syd och Norrträffen sid 27 Travets damklubbar sid 32 Lösa benbitar - Så går operationen till

18 Nya tider! Ledare Nyligen, i samband med ett BAS-möte på Solvalla, hade jag förmånen att få ta del av ett 45 minuters anförande av Remy Nilson, ATG:s nya verkställande direktör. Anförandet var hänryckande och innehållet var i väsentliga stycken ljuv musik för, vid detta laget, sargade hästägareöron. PÅ OMSLAGET: Gunnar Nilsson inför operation. FOTO: Lotta Isacsson Remy har en, i mina ögon, helt annan syn på sporten kontra spelet än sin föregångare. För Remy är sporten bottenplattan i ATG:s verksamhet. Detta kan, enligt min uppfattning, innebära väsentliga förändringar för travsporten. Genom ökad profilering på sporten och dess två- och fyrbenta profiler hjältar ökar förutsättningarna att få nya intressenter till travsporten. I drömmen ser jag redan publikökningen, de nya hästägarna och travprofilerna. Det här är naturligtvis inte så enkelt som det låter, men om man lyssnar till Remys entusiasm för sina idéer och funderingar och till detta lägger hans långa erfarenhet som marknadschef hos ATG och sportchef vid Sveriges Radio ja, då är det svårt att inte låta hoppets gnista tändas. Spelmonopolet rasar ihop Man får aldrig vara glad någon längre stund, naturligtvis kommer hoten också fram. Det största är spelmonopolet som synes vara på väg att rasa ihop. Det är i Sverige förbjudet att bedriva spel och göra reklam härför utan lotteriinspektionens tillstånd. Ändå är media fulla av marknadsföring ifrån de illegala spelbolagen. Nu har det till och med gått så långt att ett illegalt spelbolag utan problem lyckats börsnotera sig i Sverige! Det är en häpnadsväckande flathet som här kan konstateras ifrån lotterimyndighetens sida, och inte minst Bosse Ringholms departement som till synes inte gjort någonting. Vilka signaler sänder inte detta till landets medborgare. Samhällsnyttig sport Remy har, i samband med sin lobbyingverksamhet i Bryssel angående spelmonopolet, fått visst gehör för att travsporten - till skillnad från flertalet andra sporter - är en näring och som sådan att betrakta som samhällsnyttig. En spännande bricka i spelet om spelmonopolet och en verklighet som Bosse Ringholm aldrig har begripit eller velat begripa. Det har i dagarna redovisats en utredning som visar att risken för spelberoende är 80 procent högre vid spel på Jack Vegas-maskiner än vid andra spelformer. Det skall bli intressant att se om finansdepartementet tar sitt ansvar och plockar bort spelformen. Om inte har man verkligen visat att man är i total avsaknad av ansvar. Rätt man Det är verkligen ingen lätt uppgift ATG:s nye verkställande direktör tagit sig an. Om det var skicklig bearbetning eller om tillfälligheterna hjälpte till vid rekryteringen vet jag inte. I vart fall tror jag det skall komma att visa sig att Bo Dockered gjorde rätt drag vid rätt tidpunkt och att rätt man kom på rätt plats. Alf Svedulf Ordförande RST Innehåll nr 5/04 Operation av osteochondros 24 Sydträffen Norrträffen Hästägardag på Sundbyholm 29 Fråga advokaten 31 Travets damklubbar 32 Adresser 35 Travhästuppfödaren nr 5/2004

19 Många hästägare står förr eller senare inför beslutet att operera en häst för osteochondros, lösa benbitar. Travhästägaren begav sig till Solvalla Hästsjukhus för att delta vid en operation och träffa en riktig veteran inom området; Gunnar Nilsson, med cirka operationer bakom sig. Operation av osteochondros Ungefär fem minuter återstår till operation när en av Gunnar Nilssons kollegor ber honom ta ett telefonsamtal. Han lyfter luren, lyssnar några minuter, och ger den orolige hästägaren i andra änden en kort men koncis instruktion: Du ska ta kontakt med din distriktsveterinär... det ska ske inom 24 timmar... hästen är ung och du är ung... ni kommer att klara det här... lycka till! Det må vara att tonen låter bestämd engagemanget går inte att ta miste på. Så går det till Gunnar Nilsson är klädd i en mörkblå kostym. Han har just kommit inrusande i sitt arbetsrum efter att ha varit på ett möte. Rummet ligger på övervåningen av Solvalla Hästsjukhus och en trappa ned väntar nästa patient, ett tvåårigt sto med lösa benbitar i båda haslederna. Gunnar studerar röntgenplåtar för att bedöma hur mycket defekt vävnad som finns. Jag har artrostkoperat (artroskopi innebär titthålskirurgi i led, reds. anm) över leder genom åren för bland annat chipfrakturer samt brosk- och ligamentskador. Men i över hälften av fallen har det handlat om lösa benbitar, berättar Gunnar. Om någon frågar sig hur det går att hålla gnistan vid liv efter så många ingrepp försvinner eventuella tvivel när han, med ett stort leende, tillägger: Jag har världens underbaraste Stoet som ska opereras för lösa benbitar i båda haslederna har fått plegicil (lugnade) och lagts omkull. Peter och Annelie rakar hudområdet kring haslederna. 24 Travhästägaren nr 5/2004

20 Veterinär Gunnar Nilsson, med över trettio år i branschen, tycker att han har världens underbaraste yrke. yrke och trivs synnerligen väl med min tillvaro. Dels jobbar jag med mitt intresse, dels har jag ännu aldrig sett två leder som är lika. Arbetsglädjen är onekligen imponerande, liksom meritlistan. Gunnar Nilsson som idag är egen företagare blev docent i hästens kirurgi 1972 och disputerade då på en avhandling om falangleder hos den varmblodiga travaren. Samma år kom han till Solvalla Hästsjukhus. Han har även arbetat på Kungliga veterinärhögskolan, framförallt på kirurgiska hästkliniken samt Kungliga hovstallet, polisrytteriet och beridna högvakten. Sammansvetsat team Gunnar skyndar iväg för att byta om till de traditionellt gröna operationskläderna. En trappa ned förbereder de tre djursjukvårdarna, tillika operationsassistenterna Karin Caisa Pettersson, Peter Johansson och Annelie Ymell stoet för ingreppet. Hon har fått lugnande i form av plegicil och läggs, med personalens varsamma hjälp, omkull på den tjocka dynan i operationssalens mitt. Peter och Annelie börjar raka området kring haslederna och under tiden studerar Gunnar röntgenplåtar. Den här hästen har extremt mycket defekt vävnad. Detta kommer att ta tid, bedömer han. Operationsassistenterna avslutar rakningen, tvättar noggrant stoets ben och därefter avgränsas operationsområdet med hjälp av steril tejp och stora, gröna tygstycken. Det är omöjligt att inte imponeras av teamets samarbete. Samtliga vet sina uppgifter och allt är lugnt och stilla med undantag från det dova ljudet av hovklapper från stallgången utanför. Skonsamt ingrepp Gunnar har vid det här laget intagit position för att påbörja ingreppet. Ledkapseln penetreras med en troaker (d v s en grov metalledare i en hylsa, reds. anm) och via den tillförs sedan steril vätska under övertryck operationen igenom. Därefter förs optiken in i hylsan och i optikens ände finns en kamera som är kopplad till en TV-skärm. En bit därifrån går Gunnar in med ännu en troaker, i vilken arbetsredskapet förs in. Under operationens gång pendlar han mellan att använda tång och en så kallad motorhyvel/motorshaver med vilken mjukdelar och småfragment kan avlägsnas. Gunnar berättar att artroskopi har många fördelar jämfört med tidigare ledkirurgi där ett större snitt lades i ledkapseln. Dels kan jag gå runt med optiken och därmed se hela leden med brosk, ledhinna och ligament, berättar han och fortsätter: Vidare är såväl optiken som instrumenten endast fyra millimeter i Fakta > Osteochondros Med samlingsbegreppet Osteochondros avses en störning i skelettets tillväxtbrosk hos unga och växande djur. Osteochondros innebär att normal benbildning inte äger rum, istället för ben bildas ett mycket tjockt brosklager. I denna broskvävnad fungerar inte näringsförsörjningen utan det uppstår skador som kan leda till lokal vävnadsdöd. Öar av ben bildas inne i det förtjockade brosket och på röntgen ser det därför ut som om en eller flera benbitar ligger löst. På drabbade hästar syns ledfyllnad och hälta. Hos varmblodstravare förekommer osteochondros framförallt på haslederna. Sjukdomens bakomliggande orsaker är inte helt fastställda, men att ärftliga faktorer spelar stor roll är sedan länge känt. Källor: Hästens konvalescens av Göran Dalin samt Hästforskning under 25 år/atg. Annelie tvättar noggrant stoets ben med steriltvätt. Allt på plats. Arbetsinstrument till vänster i bild, hylsa med steril vätska/optiken som är kopplad till TV-skärmen till höger. Travhästägaren nr 5/