perspektiv Forskningspolitiskt nyhetsbrev från Nationella sekretariatet för genusforskning
|
|
- Sandra Dahlberg
- för 8 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Genus perspektiv Forskningspolitiskt nyhetsbrev från Nationella sekretariatet för genusforskning 2 13 Foto: colourbox Tidigare studenter i genusvetenskap återfinns inom en mängd olika yrken bland andra, brandman, miljösamordnare, sjuksköterska, bibliotekarie, lärare, doktorand, utredare i jämställhetsfrågor och lastbilschafför. Det visar Sveriges första landsomfattande alumnunderökningen bland genusstudenter. Genusvetare starka på arbetsmarknaden Arbetslösheten bland tidigare studenter i genusvetenskap är låg. Det visar den första landsomfattande alumnundersökningen som gjorts bland genusstudenter i Sverige. De tidigare studenterna återfinns i ett brett spektum av yrken och endast 3 procent saknar jobb. Genusalumnerna är också påtagligt nöjda med sin utbildning. Bland det mest uppskattade är övningen i analys och kritiskt tänkande: Det var som att det lades fram en enorm mängd nycklar, som jag behövde, svarade en de tidigare studenterna. Sidan 2 MÅL bättre för jämställdheten än uppföljning anser utredare Att tvinga lärosätena att följa upp hur basanslagen fördelas mellan kvinnor och män kostar mer än det smakar, anser regeringes utredare Ingegerd Palmér. Bättre är att sätta upp mål för exempelvis andelen kvinnliga professorer, anser hon. Sidan 3 Nedskärningar på högskolor drabbar kunskapsutveckling För de nya och mindre lärosätena är den ökade autonomin motsägelsefull. Statliga medel koncentreras till de stora universiteten, och motstridiga politiska signaler gör oberoendet för de mindre starkt kringskuret. Sidan 4 genusperspektiv flyttar till webben efter tio år på papper Efter tio år och 51 nummer lägger Genusperspektiv ner som pappersprodukt. Men den forskningspolitiska rapporteringen kommer att fortsätta på nätet. Läs mer om hur du kan fortsätta följa rapporteringen till hösten. Sidan 8
2 3 ledare Kerstin Alnebratt Föreståndare Allt mindre tyckande om genusforskning Genusforskning är i allt mindre utsträckning föremål för medial debatt, och forskarna används i allt högre grad som experter i nyhetsrapporteringen. Det visar När debatten tystnar, en nyligen presenterad kandidatuppsats från JMG, Institutionen för journalistik, media och kommunikation vid Göteborgs universitet. I uppsatsen undersöks hur genusforskning skildras i svensk press åren 2008 till Resultatet visar att det totala antalet publicerade artiklar som refererar till genusforskning har ökat, men att andelen debattartiklar och annat åsiktsmaterial har minskat och att rapporteringen har blivit mindre negativ. Detta ger sammantaget en bild av att tyckandet om genusforskning har ersatts av en journalistisk rapportering där fältet får synas i kraft av sin relevans. Genusforskare används för att kommentera andra nyheter, och resultat från genusforskning vävs in i den allmänna nyhetsrapporteringen. Detta är sista gången Genusperspektiv kommer ut i denna form. Nationella sekretariatet för genusforskning kommer dock att fortsätta att bevaka forskningens villkor och förutsättningar. I framtiden kommer du att kunna följa rapporteringen via nätet. Prenumerera på vårt nyhetsbrev elektroniskt, besök genus.se eller följ oss på Twitter och Facebook. Precis som dagspressen vet vi att genusforskning är relevant. Att granska vad som händer i den svenska universitetsvärlden ur ett genusperspektiv är fortfarande en angelägen uppgift för oss. Vi hoppas och tror att vi ska kunna göra det ännu bättre i nya former. Genusvetare nöjda med utbildningen 97 procent av studenterna i genusvetenskap är nöjda eller mycket nöjda med sin utbildning. Lika stor andel är etablerade på arbetsmarknaden. Det visar den första nationella alumnundersökningen som gjorts av genusstudenter i Sverige. Vem är genusstudenten, hur värderar hen sina studier och hur tungt väger genusvetenskapen som merit på arbetsmarknaden? Det är frågor som står i fokus i skriften Genusvetarnas framtid, som ges ut av Nationella sekretariatet för genusforskning. Vi ville bilda oss en uppfattning om hur kunskapen från genusvetenskap sprids i samhället, hur genusvetarna själva värderar sin utbildning och vad de jobbar med, säger Ann Werner, genusforskare vid Södertörns högskola som tillsammans med Anna Lundberg från Tema Genus vid Linköpings universitet har genomfört studien. Nöjda med utbildningen Gällande alumnernas syn på sin utbildning visar undersökningen på en påtaglig nöjdhet bland de tillfrågade. Förutom övning i förmåga till kritiskt tänkande och analys, angav de svarande också att ökad kunskap om genus och jämställdhet var bland det mest värdefulla som utbildningen gav. Det var som att det lades fram en enorm mängd nycklar, som jag behövde, menade en av informanterna. Samtidigt som konkurrenskraft på arbetsmarknaden enligt undersökningen var en av de faktorer som vägde lättast för valet att studera genusvetenskap, är bristen på anknytning till arbetsmarknaden något som en stor del av de svarande uttrycker missnöje med. Nästan var fjärde student efterfrågar en tydligare koppling mellan utbildning och arbete. Enligt undersökningen är emellertid arbetslösheten bland de tidigare genusstudenterna är låg. Endast 3 procent av de som svarat på enkäten saknar jobb. De tidigare genusstudenterna återfinns i ett brett spektrum av yrken: från brandman och lastbilschaufför till departementssekreterare, miljösamordnare och lärare och 16 procent svarar att de jobbar i huvudsak med genusvetenskapliga arbetsuppgifter. Kunskapen om genus uppskattas också inte minst av dem som har läst genusvetenskap för att komplettera sin befintliga kompetens: Jag har jättestor användning av det. Jag tycker jag har blivit bättre på att möta människor, patienter, jag tycker att jag märker att jag får kontakt med patienter som mina arbetskamrater inte får., svarar en av alumnerna. Genus värdefullt i arbetslivet Just frågan om hur den genuskompetens som utbildningen ger kan användas i arbetslivet ser Ann Werner som ett av de viktigaste resultaten som undersökningen pekar mot. Hon tycker att de färdigheter som studier i genusvetenskap ger i kritisk analys och omvärldsbevakning gör att det kan vara motiverat att oftare skriva in utbildning i genusvetenskap som meriterande för exempelvis en handläggartjänst som inte har bara med genus eller jämställhet att göra. Utbildningarna behöver bli bättre på att synliggöra kunskapen de ger, men arbetsgivarna borde också fundera över rekryteringen. Kan de bli bättre på att fånga upp och använda den breda kompetens som genusvetare har? Text: Frida Lundberg läs mer. Ladda ner Genusvetarnas framtid från så fakta: gjordes Genusforskning undersöknikngen Undersökningen utgår från frågeställningarna: Vad gör genusstudenterna efter studierna? Hur ser de på sin utbildning och vilka är de? Frågorna besvarades genom en enkät med 67 frågor (svarsfrekvens: 34 procent 606 personer) samt genom fokusgruppsintervjuer. Hellre mål än uppföljning anser HSV:s utredare Att tvinga lärosätena att följa upp hur basanslagen för forskning och forskarutbildning fördelas på kvinnor och män är en dålig idé. Det menar utredaren Ingegerd Palmér, som istället rekommenderar styrning genom jämställdhetsmål. Det man ska följa upp är resultat. Målen ska regeringen sätta, hur man arbetar mot målen ska lärosätena stå för. Fördelning av medel handlar om det sistnämnda. Utvecklingen mot jämställdhet inom akademin går trögt. Mellan år 1995 och 2011 ökade andelen kvinnor bland professorerna från 8 till 23 procent. Att kvinnor även missgynnas i fördelningen av medel framgår av Hans Excellens (2011), en rapport från Delegationen för jämställdhet i högskolan, som visade på en grav snedfördelning till kvinnors nackdel. År 2010 gick 14,8 miljarder kronor i direkta statsanslag till lärosätena för forskning och forskarutbildning. Efter Hans Excellens gav regeringen i uppdrag åt Högskoleverket att göra en förstudie för att kartlägga möjligheterna att följa upp hur dessa anslag fördelas på kvinnor och män. Ingegerd Palmér, tidigare rektor för Mälardalens högskola och Luleå tekniska universitet, har genomfört förstudien. Hon menar att den information som man kan få fram med rimlig ansträngning inte skulle säga så mycket. Lärosätena styrs av statsmakterna och styr sig själva utifrån samlade tillgångar, där direkta statsanslag inte skiljs ut från övrig finansiering. Det är högst oklart vad ett uppföljningssystem skulle ge för slags information som kan användas för utveckling av jämställdheten inom forskning, säger hon. Resurskrävande ta fram uppgifter Ingegerd Palmér avråder från införandet av ett uppföljningssystem av tre skäl: 1) det skulle vara resurskrävande att ta fram uppgifterna, 2) uppgifterna skulle Foto: Mauro Rongione / Mälardalens högskola Ingegerd Palmér tror att den bristande inititivkraften kring åtgärder för ökad jämställdhet inom akademin har att göra med den bakomliggande tanken om lärosätenas autonomi. Det finns inga åtgärder kopplade till måluppfyllelse. När jag som rektor presenterade för regeringen att vi inte nått målen fick det inga följder. vara svåra att jämföra mellan lärosäten, och 3) det är oklart vad uppgifterna skulle kunna användas till. Det förstnämnda har bland annat att göra med att lärosätenas egen registrering av hur medel fördelas på individer inte alltid sker löpande. Ofta omfördelas medel i efterhand. Mål för kvinnliga professorer Om regeringen vill förbättra jämställdheten inom akademin föreslår Ingegerd Palmér istället att man styr genom att sätta upp mål för lärosätena. Ett sådant mål är andelen kvinnor bland de nya professorer som ska rekryteras. Regeringen har satt nya rekryteringsmål för perioden , efter en annan utredning från Högskoleverket. Ingegerd Palmér är kritisk till regeringens, den nuvarande såväl som tidigare, bristande uppföljning av hur lärosätena når rekryteringsmålen. Det finns inga åtgärder kopplade till måluppfyllelse. När jag som rektor presenterade för regeringen att vi inte nått målen fick det inga följder. De förslag till åtgärder som funnits kring måluppfyllelse har lagts på hyllan. Exempelvis föreslog Dan Brändström i utredningen Resurser för kvalitet (SOU 2007:81) att antalet kvinnliga professorer vid lärosätena ska vara en indikator för fördelning av 5 procent av de konkurrensutsatta resurserna. Delegationen för jämställdhet i högskolan föreslog i sin slutrapport Svart på vitt om jämställdhet i akademin (SOU 2011:1) en jämställdhetsbonus på 50 miljoner kronor per år till de lärosäten som nått framgång i jämställdhetsarbetet, bland annat vad gäller könsfördelningen på professorsnivå. Skenbar autonomi Ingegerd Palmér menar att oviljan till åtgärder på området beror på en ideologi om lärosätenas autonomi. Samtidigt ifrågasätter hon om det faktiskt råder så stor autonomi i praktiken. Fakultetsmedlen är inte så fria som vi kan tro och önskar. Statens olika modeller för att fördela medel påverkar också den interna fördelningen. Lärosätena måste ofta gå in och medfinansiera excellenssatsningar och strategiska satsningar, engagera sig i frågor om publiceringar och citeringar, och så vidare. Man kan inte nonchalera detta och det tar en hel del resurser i anspråk. Och påverkar jämställheten i den interna fördelningen! Text: jimmy sand
3 4 5 Kamp för kunskapen på Sveriges mindre lärosäten För de nya och mindre lärosätena är den ökade autonomin motsägelsefull. Statliga medel koncentreras till de stora universiteten, och motstridiga politiska signaler gör oberoendet för de mindre lärosätena starkt kringskuret. Genusperspektiv har talat med några forskare om vad detta kan betyda för kunskapsutvecklingen. Under våren har Malmö högskola beslutat om antagningsstopp för utbildningar bland annat i genusvetenskap, medan Mittuniversitetet avvecklar sitt Campus Härnösand. Samtidigt har Högskolan Gotland blivit en del av Uppsala universitet. Efter en period kring millennieskiftet då nya högskolor tillkom och andra fick universitetsstatus, är händelserna exempel på hur utbildnings- och forskningspolitiken har skapat en utsatt situation för de nya och mindre lärosätena. Det menar Lena Trojer, professor i IT och genusforskning vid Blekinge tekniska högskola, BTH. Hon ser utvecklingen som oroväckande, då dessa lärosäten, mindre tyngda av tradition, har en omistlig roll i det svenska högskolelandskapet. Hos de mindre högskolorna finns en lyhördhet inför akademiskt nya kunskapsområden, säger hon. De måste upp till bevis, visa rejäla resultat. Det är nästan en Lena Trojer fråga om liv och död. De gamla lärosätena rullar på som oceanångare; de behöver inte kämpa för sin existens. Hos de nya finns potential för utveckling. Öppnade nytt forskningsfält Lena Trojer talar av egen erfarenhet fick hon en av de sex genusprofessurer som tillkom på initiativ av dåvarande utbildningsminister Carl Tham. BTH, som satsade på att bygga upp ett nytt campus i Karlshamn, var genom rektor Per Eriksson angelägna om att etablera genusforskningskompetens på högskolan. Redan innan placeringen av professuren till BTH var klar kontaktades Trojer, då docent i genus och teknik vid Luleå tekniska universitet, för att hjälpa till att bygga upp forskningsmiljön. Hon menar att det inte var någon slump att professuren inte placerades på Chalmers eller KTH. Det förändringsarbete vi ville få till, för att öppna ett nytt forskningsfält, hade nog inte varit möjligt på ett gammalt lärosäte. På Chalmers till exempel har fokus legat på att förstå varför kvinnor inte är intresserade av teknik, snarare än att se genusforskning inom teknikvetenskaperna som ett vetenskapligt kompetensområde. Otydliga politiska signaler Mats Benner, professor vid Forskningspolitiska institutet, Lunds universitet, har tillsammans med Björn Stensaker och Ingrid Unemar Öst skrivit forskningsrapporten Universitetsoch högskolepolitiken: Avsikter och konsekvenser för de nya lärosätena (2010). Han är inte förvånad över den senaste tidens utveckling i sektorn. Mats Benner Medan de äldre lärosätena har sin basfinansiering tryggad, präglas verksamheten för de nya av en gissningslek på grund av otydliga politiska signaler. Det finns å ena sidan ett tal om autonomi, att lärosätena ska sköta sig själva, å andra sidan bestämda och ganska spretiga uppfattningar om vad de ska göra, säger Benner. Den senaste tioårsperiodens forsknings- och utbildningspolitik har försvårat för de nya och mindre lärosätena att bedriva sin verksamhet, menar han. Det finns en idé om att högskolorna ska samspela med den regionala omgivningen, säger han. Men de ska också bredda rekryteringen av studenter, tillhandahålla utbildningar för professioner som lärare och sjuksköterskor, och dessutom experimentera med nya ämnen som genusvetenskap. Allt detta i ett system för forskningsfinansiering som gynnar de äldre lärosätena. Det sistnämnda har sociologen Paula Mählck undersökt. I en artikel i Tidskrift för genusvetenskap (nr 1-2/2012) visar hon exempelvis att mer än halva den Paula Mählck höjning på 5 miljarder av de direkta statsanslagen till forskning som kom i forskningspropositionen 2008 gick till fyra lärosäten: Lunds universitet, Karolinska institutet, Uppsala universitet och Chalmers tekniska högskola. 30 procent av höjningen gick till KTH samt universiteten i Stockholm, Göteborg och Linköping, medan den absoluta majoriteten av de svenska lärosätena fått dela på de resterande 18 procenten. På liknande sätt ser det ut för de anslag för strategisk forskning som var ett nytt grepp för den propositionen. Kunskapens sociala villkor Paula Mählck är skeptiskt till föreställningen att koncentration av medel automatiskt skapar forskning av hög kvalitet. Hon anknyter till rapporten Hans Excellens (2011), som bland annat kunde visa exempel på att miljardsatsningarna på excellenta forskningsmiljöer lett till att mängden publiceringar sjunkit efter att en miljö beviljats medel. Autonomin till trots måste kunskapsproduktionen röra sig inom de ramar som sätts av forskningspolitiken, menar Mählck. Vad vi får för kunskap påverkas av vilken typ av institutioner och inriktningar som premieras. Det sätter villkoren för hur vi arbetar som forskare. Kunskapsproduktionen sker inte i ett socialt vakuum, utan i ett socialt sammanhang där bland annat kön, klass Foto: Malmö högskola Under våren har Malmö högskola beslutat om neddragningar bland annat på fakulteten Kultur och samhälle där genusvetenskap finns. Samtidigt avvecklar Mittuniversitetet sitt Campus Härnösand, medan Högskolan Gotland har blivit en del av Uppsala universitet. Medan de äldre lärosätena har sin basfinansiering tryggad, präglas verksamheten för de nya av en gissningslek på grund av otydliga politiska signaler. och etnicitet skapar hierarkier. Det perspektivet måste i högre grad infogas i forskningspolitiken. Mats Benner och hans medförfattare efterlyser i sin rapport en sammanhållen högskolepolitik. Han pekar på neddragningarna på Malmö högskola inom utbildningar som från starten varit en framträdande del i lärosätets profil. Politiken måste ha någon form av idé om vad det innebär att ha högskolor som Malmö och Södertörn, belägna i storstadsområden med sociala utmaningar och en större mångfald av människor, kanske en ny ekonomi som växer fram ur dessa kulturella miljöer. Även Lena Trojer beklagar förändringarna på Malmö högskola. Det var en styrka att kommunpolitiken fanns med vid uppbyggnaden av högskolan. Man ville att den skulle vara relevant både lokalt och globalt. Det fanns en otroligt intressant profil med genus, migration och etnicitet samt miljö. Frågan är vad neddragningarna betyder för högskolans varumärke och bidrag till akademin. Även regeringen Forskningsrapporten Universitets- och högskolepolitiken: Avsikter och konsekvenser för de nya lärosätena (2010). hogskolepolitik har sagt att man vill ha profilering, men vad får Malmö högskola för profil nu? Tandläkarutbildningen är den som inte beläggs med antagningsstopp. Forskningens samhällsnytta Lena Trojer tycker det är bra att politiken numera, såväl regeringen i sina propositioner som EU i det kommande ramprogrammet Horisont 2020, talar om forskning och innovation som ett sammantaget helt. Möjligen är det mer snack än verkstad. Däremot är hon kritisk till uttrycket kunskapstriangeln, som syftar på ett samspel mellan utbildning, forskning och innovation. Det är så lätt när man pratar om det att man hamnar i en linjär process, där forskning ska kommersialiseras. Innovation ser inte ut så särskilt inte när det handlar om annat än patent och produkter. Det krävs mer avancerade processer, även utanför den gamla akademin. Det finns i dag ingen politik för att stödja det, även om myndigheten Vinnova gjort mycket som är bra. Mats Benner menar att en fungerande kunskapstriangel kräver en viss volym av forskning, och det finns främst hos de stora, äldre lärosätena. Idealt sett kan en liten högskola vara en bra utbildningsanordnare och ha en basal forskningsverksamhet som fungerar. Men mer komplexa mål kan man inte som i dag lägga i knät på högskolorna själva. De vilar ofta på smal, industriorienterad forskning och breda, forskningssvaga utbildningar framför allt inom professionerna. Det gör dem bräckliga och trendkänsliga så som vi kunnat se i fallet Malmö högskola. Det krävs en mer sammanhållen idé på det nationella planet, säger Benner. Paula Mählck ser både för- och nackdelar med forskningspolitikens ökande betoning av samhällsnytta. Forskning ska användas, exempelvis för att främja demokrati och social rättvisa. Det var ett syfte som genusforskningen en gång växte fram med. Mer problematisk är istället frågan om hur samhällsnytta ska mätas. Det finns en risk att det utvecklas ett system för fördelning av medel som kommer att missgynna den forskning som uppfattas som kritisk och där samhällsnytta inte omedelbart går att se, säger Mählck. Text: Jimmy Sand
4 6 7 VR missar två av tre jämställdhetsmål Kvinnor inom de flesta ämnesområden har mindre chans att få bidrag från Vetenskapsrådet än män. Skillnaden är störst inom medicin och så har siffrorna sett ut under flera år. Vi har analyserat det här på längden och tvären men jag kan inte säga säkert vad skillnaderna beror på, säger generaldirektör Mille Millnert. Vetenskapsrådet, VR, utvärderar sitt arbete för jämställdhet utifrån tre olika mål: könsfördelning inom beredningsgrupperna, mäns och kvinnors benägenhet att ansöka om bidrag samt beviljande graden, det vill säga i vilken utsträckning män och kvinnor beviljas bidrag för sina ansökningar. Enligt rapporten Jämställdheten i Vetenskapsrådets forskningsstöd uppnåddes endast målet om jämställt söktryck fullt ut. När det gäller könsfördelningen i beredningsgrupperna var den relativt jämn inom flertalet områden men gällande beviljandegraden ger statistiken en dystrare bild. Kvinnors chans att beviljas projektbidrag, som är den största bidragsformen inom VR, var sämre än mäns inom samtliga områden utom konstnärlig forskning och utveckling. Sammantaget beviljades 18,4 procent av kvinnornas ansökningar bidrag jämfört med 25,5 procent av männens. Skillnaderna mellan könen minskar, men försvinner inte helt när man tar hänsyn till karriärålder, det vill säga den tid som förflutit sedan den sökandes doktorsexamen. Mindre jämställt än Enligt rapporten är siffrorna från också ett steg tillbaka för jämställdheten jämfört med tidigare år. Fördelningen av projektbidraget ligger närmare målet att ha samma beviljandegrad för kvinnor och män än mätperioden , men är en försämring jämfört med perioden Liksom tidigare år är det området Foto: vetenskapsrådet Det största hindret för jämställdheten ligger i hur det ser ut på lärosätena. Mille Millnert, generaldirektör VR medicin och hälsa som uppvisar den mest ojämställda beviljandegraden. Bland kvinnornas ansökningar om projektbidrag beviljades 24 procent anslag jämfört med 32 bland männens. Samtidigt har skillnaderna sjunkit kraftigt i jämförelse med tidigare mätperioder, men det betyder inte att man kan slå sig till ro, menar Mille Millnert. Vi kan se att siffrorna för medicin har fortsatt att variera sedan Ytterligare ett problemområde för området medicin och hälsa finns inom de stödformer som riktar sig till mer etablerade forskare. Enligt statistiken var beviljandegraden 11 procent för kvinnor och 18 procent för män. Söker orsaker till skevheterna VR har under flera år tillbaka arbetat med att förstå bakgrunden till den skeva statistiken. Som exempel nämner Mille Millnert de så kallade jämställdhetsobservatörer som suttit med i diskussionerna i beredningsgrupperna för att se om bedömarna resonerar olika kring mäns och kvinnors ansökningar. Slutsatsen blev att så var fallet. Min erfarenhet av att själv ha suttit med i grupper som bedömer vetenskaplig kvalité och meriter är att detta är något man gör omedvetet, och att både män och kvinnor har ett omedvetet könsbias till mäns fördel. På frågan om det betyder det att medicinare i högre utsträckning har ett starkare omedvetet könsbias i sina bedömningar än bedömare inom andra discipliner säger Mille Millnert att han inte kan ge något bra svar, men att skillnaderna i utfall mellan män och kvinnor inom medicin kan ha med synen på vetenskaplig kvalitet att göra. Det kan vara så att uppfattningen av vad som är vetenskaplig kvalitet är skarpare och mindre mångfacetterad inom medicin än inom andra discipliner. Jämställdheten prioriterad fråga Enligt Mille Millnert är jämställdhet en högprioriterad fråga som kontinuerligt följs upp inom VR. Samtidigt tror han att en viktig del av förklaringen ligger utanför VR, i det omgivande forskarsamhället. Jag tror att det största hindret för jämställdheten ligger i hur det ser ut på lärosätena, när det gäller arbetsförhållanden och karriärssystem. Text: Frida Lundberg Fakta//beviljandegraden fakta: Genusforskning Ett av VR:s tre konkreta mål för jämställdhet gäller att män och kvinnor ska ha samma beviljandegrad och samma genomsnittliga storlek på bidragsbeloppet med hänsyn taget till forskningens karaktär och stödformen. Den senaste mätningen uppvisar en mindre jämställd beviljandegrad än när mätningarna startade. 25% 20% 15% 10% Andel beviljade ansökningar Män Kvinnor NY LITTERATUR Förbisedda hjältar i ny bok om miljö Försämras miljön när kvinnor når samma maktpositioner som män? Får kvinnor en undanskymd roll när klimatet ska räddas? Forskaren Birgitta Rydhagen menar i en ny bok att genus och miljö är ömsesidigt beroende av varandra. Birgitta Rydhagen är docent och lektor i teknovetenskapliga studier vid Blekinge tekniska högskola. I boken Genus och miljö ger hon en övergripande presentation av hur de båda områdena genus och miljö förutsätter varandra och måste behandlas samtidigt. Boken riktar sig därför till studenter inom både miljöutbildningar och genusvetenskapliga kurser. Boken behövs för att den litteratur som finns är på en mer avancerad nivå eller mer fokuserad på en specifik fråga, till exempel trafik. Det har också getts ut rapporter som berör sakfrågor, men som ger en mindre grundläggande teoretisk koppling, säger hon. Ett av bokens kapitel handlar om konsumtion. Birgitta Rydhagen betonar att konsumtion berör alla andra områden: resor, mat, bostäder, vanor och livsstilar som i sin tur påverkar klimat och global rättvisa. Hon tycker att det är viktigt att ha ett intersektionellt perspektiv på konsumtion och nämner kollegan Malin Henrikssons forskning vid Linköpings universitet som exempel. Hon har uppmärksammat att kvinnor med invandrarbakgrund oftast framställs som okunniga, till exempel för att de inte kan cykla. Det uppfattas också problematiskt att de inte källsorterar eller att de häller matolja i avloppet så att det blir stopp. Men samtidigt är dessa kvinnor miljöhjältar eftersom de inte kör bil eller flyger till Thailand, men handlar i närbutiken, lägger tid på att laga mat från råvaror och tar bussen. De lever helt enkelt resurssnålt på många sätt. Jag hoppas också i det långa perspektivet att diskussionen om vad som är en god samhällsutveckling kan färgas av mer mångfaldiga perspektiv och inte så ensidigt fokus på ekonomisk tillväxt och effektivisering, säger Rydhagen. Text: Bosse Parbring TGV om konst- och genusforskning I TGV nummer undersöks relationerna mellan feministiska och konstnärliga traditioner och mellan genusforskning och konstnärlig forskning. Hur tänker konst och genusvetenskap genom varandra? Hur ser den genusorienterade konstnärliga forskning som pågår idag ut? Vilka problem och metoder är gemensamma och vilka skiljelinjer finns? Skribenterna kommer från litteraturens, teaterns och bildkonstens områden, liksom från en konstnärligt inriktad genusforskning och behandlar teman som en genusmedveten gestaltning av Fröken Julie, ett rimmat tal om sårbarhet, samt refletioner kring sociologen Karin Widerbergs klassiska text om minnesarbete som inspirerat såväl konstnärliga som genusvetenskapliga arbeten sedan publiceringen Dags att vakna jämställhet till frukost i Almedalen Under årets Almedalsvecka arrangerar kunskapsportalen Jämställ.nu tillsammans med Nation ella sekretarikatet för genusforskning och övriga portalägare tre frukostseminarier på tema jämställdhet: 2 juli: Vad kostar manlighet? 3 juli: Jämställdhets som mål eller medel? 4 juli: Jämställdhetsintegrering hur svårt kan det vara, hur enkelt kan det bli? Den 5 juli anordnas också tillsammans med länsstyrelserna ett samtal mellan politiker praktiker och forskare under rubriken Mål i sikte? Ett samtal om vägar till jämställdhet där bland andra jämställhetsminister Maria Arnholm medverkar. Läs mer på almedalsveckan.info Vård men till vilket pris? Om 30 år kommer det att saknas sjuksköterskor, bara i Sverige. Kvinnor bryter mansdominansen i yrken och positioner. Vad krävs för att männen i Norden ska göra samma sak? Under rubriken Hen ska vårda men till vilket pris anordnar Norden i fokus i samarbete med Nikk, Nordisk kunskap om kön en debatt den 2 juli under Almedalsveckan. Jämställhetsminister Maria Arnholm medverkar. Läs mer på nordenifokus.se Antagningsstopp för kurser i genus vid Malmö högskola Två av tre fristående kurser i genusvetenskap vid Malmö högskola beläggs med antagningsstopp från och med nästa år. Som skäl anger högskolans ledning bland annat att genusvetenskap inte är en utbildning som regeringen prioriterar. Beslutet är ett resultat av ett arbetsmarknadstänk de tunga utbildningarna som kan ge jobb direkt premieras. Det innebär en likriktning av högskolan där det kritiska tänkandet får stryka på foten, säger Kristin Järvstad, kursansvarig för ämnet genusvetenskap vid Malmö högskola. Läs mer på
5 Posttidning B Avs: Genusperspektiv, Nätverkstan Ekonomitjänst, Box 31120, Göteborg Nr Nr Nr Nr Nr Sista numret ut! Snabbare nyheter när Genusperspektiv flyttar till nätet Det här numret är det sista som utkommer av forskningspolitiska nyhetsbrevet Genusperspektiv i dess nuvarande form. År 2004 startades publikationen av Nationella sekretariatet för genusforskning, och sedan dess har vi utgivit fyra till sex nummer per år. Det har blivit sammanlagt 51 nummer sedan starten. Genusperspektiv har i journalistisk form bevakat och analyserat utvecklingen av genusforskningens politiska, ekonomiska och organisatoriska förutsättningar. Vi har genom åren rapporterat om satsningar på genusforskning från bland andra Vetenskapsrådet, om genusdimensioner i EU:s forskningspolitik och om hur genusforskning organiseras på olika lärosäten. Vi har skrivit om autonomireformen, om publiceringsfrågor, om vetenskaplig bedömning, om jämställdhet i akademin och om vad olika politiska satsningar respektive nedprioriteringar inneburit. Allt det här kommer vi att fortsätta med. Men istället för att göra ett nyhetsbrev i pappersform och som pdf, lägger vi mer resurser på att utveckla vår webbplats och den forskningspolitiska rapporteringen där. Ett av skälen är att flera av våra läsare har efterfrågat en tätare rapportering av forskningspolitiska nyheter än vad ett nyhetsbrev som kommer ut med sex nummer om året kan ge. (Läs i den gula rutan hur du gör för att följa vår forskningspolitiska rapportering i framtiden.) Vi kommer även att arbeta med att bygga upp en avdelning om genusforskningens villkor (genus. se/forskningspolitik), en rad teman och fördjupningar. Så, trevlig sommar och väl mött i höst på väl mött på Genus.se/Forskningspolitik! Jimmy Sand redaktör jimmy.sand@genus.se Prenumerera fakta: Genusforskning så gör du! Du som i dag prenumererar på Genusperspektiv via din mejl kommer automatiskt att föras in i registret för vårt kommande forskningspolitiska nyhetsbrev. Du som prenumererar på Genusperspektiv i pappersform kan gå in på genus.se/ Forskningspolitik och registrera din e-postadress för att fortsätta följa vår rapportering till hösten. Genusperspektiv är en publikation från Nationella sekretariatet för genusforskning, Göteborgs universitet, Box 709, Göteborg, Ansvarig utgivare: Kerstin Alnebratt, Epost: kerstin.alnebratt@genus.se, Redaktör: Jimmy Sand. Epost: jimmy.sand@genus.se, Telefon: , Grafisk form: Frida Lundberg och Emma Hässel, Tryckeri: Ale Tryckteam AB. ISSN: PRENUMERation på Genusperspektiv är gratis. Publikationen kommer ut sex gånger om året. Teckna prenumeration på pappersutgåva eller pdf på Nationella sekretariatet för genusforskning har som uppdrag att: Förbättra villkoren för genusforskning av hög internationell klass. Synliggöra svensk genusforskning och bidra till samverkan med omvärlden. Underlätta svensk genusforsknings internationalisering. Läs mer om sekretariatets verksamhet och om genusforskning på
Yttrande över Forskningskvalitetsutvärdering i Sverige - FOKUS
Diarienummer V 2016/24 Regeringskansliet Utbildningsdepartementet 103 33 Stockholm Yttrande över Forskningskvalitetsutvärdering i Sverige - FOKUS Nationella sekretariatet för genusforskning ser det som
Läs merVetenskapsrådet Stockholm
Jämställdheten i Vetenskapsrådets forskningsstöd 2003-2006 MAJ 2007 VETENSKAPSRÅDET 103 78 Stockholm Vetenskapsrådet Jämställdheten i Vetenskapsrådets forskningsstöd 2003-2006 Carolyn Glynn, Carl Jacobsson,
Läs merUrank 2011 En analys av universitets- och högskolerankingen Urank.
Urank 2011 En analys av s- och högskolerankingen Urank. PM 2011:04 Göteborg, mars 2011 PM 2011:04 URANK 2011. EN ANALYS AV UNIVERSITETS- OCH HÖGSKOLERANKINGEN URANK. Diarienr: Götabergsgatan
Läs merETT LÄROSÄTE SOM FÖRÄNDRAR VÄRLDEN
ETT LÄROSÄTE SOM FÖRÄNDRAR VÄRLDEN VI SKAPAR KUNSKAP TILLSAMMANS! Kan en högskola förändra världen till det bättre? Svaret på frågan är tveklöst ja! Men vår tids stora samhällsutmaningar är komplexa och
Läs merForskande och undervisande personal
Universitetskanslersämbetet och SCB 9 UF 23 SM 1301 Forskande och undervisande personal I gruppen forskande och undervisande personal ingår anställningskategorierna, professorer, lektorer, adjunkter, meriteringsanställningar
Läs merstudieavgifter, UKÄ, Antalet inresande studenter fortsätter att öka samt Kartläggning av
DIK är fackförbundet för alla med högre utbildning inom kultur och kommunikation. DIK är en del av Saco och organiserar fler än 20 000 medlemmar inom arbetsmarknadens alla sektorer, inklusive studenter
Läs merMyndigheternas rekommendationer gällande SFO-stödet och framtida riktade satsningar
Vetenskapsrådet Box 1035 101 38 Stockholm Skrivelse diarienummer 5.1-2015-5959 2015-04-29 Till Regeringskansliet Miljö- och energidepartementet Näringsdepartementet Socialdepartementet Utbildningsdepartementet
Läs merKlassificering av kurser vid universitet och högskolor 2007
Statistisk analys Thomas Furusten Analysavdelningen 08-563 085 12 thomas.furusten@hsv.se www.hsv.se 2008-09-23, Analys nr 2008/10 Klassificering av kurser vid universitet och högskolor 2007 Resurstilldelningssystemet
Läs merPlan för jämställdhetsintegrering av Mälardalens högskola
2017-05-12 2017/1308 1 (1) Beslutande Rektor Handläggare Marika Hämeenniemi Plan för jämställdhetsintegrering av Mälardalens högskola 2017-2018 Beslut Rektor beslutar att fastställa plan för jämställdhetsintegrering
Läs merUrank 2013 En analys av universitets- och högskolerankingen Urank.
Urank 2013 En analys av s- och högskolerankingen Urank. PM 2013:04 Diarienummer: V 2013/357 Göteborgs Göteborg, april 2013 Övergripande beskrivning av Urank Den fristående associationen Urank (Stig Forneng,
Läs merVARUMÄRKET HÖGSKOLAN I BORÅS. Vilka vi är och vart vi är på väg
VARUMÄRKET HÖGSKOLAN I BORÅS Vilka vi är och vart vi är på väg Inledning INLEDNING Denna skrift beskriver Högskolan i Borås vision, mission och kärnvärden. Syftet är att skapa en ökad samsyn om vad Högskolan
Läs merMALMÖ UNIVERSITET RAPPORT OM MALMÖ HÖGSKOLAS FRAMTID FRAMTIDSPARTIET I MALMÖ
MALMÖ UNIVERSITET RAPPORT OM MALMÖ HÖGSKOLAS FRAMTID FRAMTIDSPARTIET I MALMÖ FÖRORD Malmö högskola var redan från början en viktig pusselbit i stadens omvandling från industristad till kunskapsstad och
Läs merETT STARKT MDH. Delprojekt: Styrgruppen för Ett starkt MDH
ETT STARKT MDH Delprojekt: kraftsamling@mdh Styrgruppen för Ett starkt MDH 2011 12 09 1 UPPDRAG Att möta alla medarbetare för att: informera skapa dialog fånga upp idéer Tidsplan: Våren 2011: rektorsråd
Läs merDen innovationsstödjande verksamheten vid universitet och högskolor fungerar överraskande väl Bristerna i innovationsstödsystemet är omfattande men
Direktiven: Analys skapa en samlad nationell bild av hur innovationsstödjande åtgärder ser ut vid universitet och högskolor Analys under vilka förutsättningar förvaltar, bevakar och utbyter lärosätena
Läs merHur fångar man kvalitet i högre utbildning?
Sveriges universitets- och högskoleförbund Hur fångar man kvalitet i högre utbildning? Fredrik Andersson Biträdande generalsekreterare Vad är SUHF? Samarbets- och lobbyorgan för Sveriges 40 (snart 39)
Läs merAntagning till forskarutbildning med licentiatexamen som slutmål
Regeringskansliet Utbildnings- och kulturdepartementet 103 33 STOCKHOLM Karin Lindforss REGERINGSUPPDRAG 2006-06-13 Reg.nr 30-1455-06 Antagning till forskarutbildning med licentiatexamen som slutmål Bakgrund
Läs merKlassificering av kurser vid universitet och högskolor 2008
Statistisk analys Ingeborg Amnéus Analysavdelningen 08-563 088 09 ingeborg.amneus@hsv.se www.hsv.se 2009-11-10 2009/8 Klassificering av kurser vid universitet och högskolor 2008 Hur universitet och högskolor
Läs merBilaga 1: Uppföljning av de strategiska forskningsområdena 2010
Bilaga 1: Uppföljning av de strategiska forskningsområdena 2010 Sammanfattande slutsatser Vetenskapsrådet, FAS, Formas, VINNOVA och Energimyndigheten har gemensamt, på uppdrag av regeringen, genom en enkät
Läs merFöreskrUnivHögsk06_4.doc 1
1 Verksamhetsstyrning 1.1 Politikområde Utbildningspolitik Mål Sverige skall vara en ledande kunskapsnation som präglas av utbildning av hög kvalitet och livslångt lärande för tillväxt och rättvisa. 1.1.1
Läs merUppföljning av Åsa Ryegårds kartläggning från Katarina Winka, Umeå universitet på uppdrag av Göteborgs universitet
Uppföljning av Åsa Ryegårds kartläggning från 2013 Katarina Winka, Umeå universitet på uppdrag av Göteborgs universitet Med pedagogisk meriteringsmodell avses "en modell för hur lärare kan meritera sig
Läs merSvar på frågor med anledning av Vetenskapsrådets forskningsöversikt
1 Lund 16/5 2014 Svar på frågor med anledning av Vetenskapsrådets forskningsöversikt Varför är humanistisk och samhällsvetenskaplig forskning viktig? För det första har humanistisk och samhällsvetenskaplig
Läs merHögskolepedagogisk utbildning-modul 3-perspektivkurs nov 2004
Genus och programmering av Kristina von Hausswolff Inledning Under läsåret 3/ var jag med i ett projekt om Genus och datavetenskap lett av Carin Dackman och Christina Björkman. Under samma tid, våren,
Läs merKatarina Winka, Umeå universitet på uppdrag av Göteborgs universitet
Katarina Winka, Umeå universitet på uppdrag av Göteborgs universitet Behörig att anställas som professor inom annat än konstnärlig verksamhet är den som har visat såväl vetenskaplig som pedagogisk skicklighet.
Läs merGENUS OCH JÄMSTÄLLDHET I AKADEMIN. Ylva Fältholm, professor, Institutionen för ekonomi, teknik och samhälle
GENUS OCH JÄMSTÄLLDHET I AKADEMIN Ylva Fältholm, professor, Institutionen för ekonomi, teknik och samhälle Mellan humaniora/samhällsvetenskap och naturvetenskap/teknik Sjöparksskolan i Gällivare Samhällsvetenskaplig
Läs merUppgången för inresande studenters prestationsgrad fortsätter En analys av studenternas prestationsgrad för läsåren 2004/ /14
STATISTISK ANALYS 1(14) Avdelning / löpunmmer 2016-10-11/8 Analysavdelningen Handläggare Håkan Andersson 08-563 088 90 Hakan.andersson@uka.se Universitetskanslersämbetets statistiska analyser är en av
Läs merÄr färre och större universitet alltid bättre?
Detta är en utbyggd artikel relativt vad som publicerades i tidningen Ny Teknik, 27-8- 29, under rubriken Mindre universitet vinner över större. Här bifogas även diverse jämförande grafer samt lite utvidgade
Läs merVetenskapsrådets utvärderingspolicy
Datum Diarienummer 2014-12-12 113-2009-801 Handläggare Maud Quist Bilaga 1 FP beslut 2014-12-15 Vetenskapsrådets utvärderingspolicy Vetenskapsrådet har enligt sin instruktion som några av sina uppgifter
Läs merSUHF HfR 13 nov 2015 Maria Thuveson, chef avdelningen för forskningsfinansiering
SUHF HfR 13 nov 2015 Maria Thuveson, chef avdelningen för forskningsfinansiering Vetenskapsrådets organisation Vetenskapsrådet styrs av lag och förordning 1 Vetenskapsrådet ska ge stöd till grundläggande
Läs merVerksamhetsinriktning SULF:s kongress 2018 Bilaga 19. Förbundsstyrelsens proposition
SULF:s kongress 2018 Bilaga 19 Förbundsstyrelsens proposition Verksamhetsinriktning 2019-2021 Utgångspunkten för verksamhetsinriktningen för kongressperioden är SULF:s vision I mänsklighetens tjänst: Högre
Läs merwww.uk-ambetet.se Rapport 2013:6 Disciplinärenden 2012 vid universitet och högskolor
www.uk-ambetet.se Rapport 2013:6 Disciplinärenden 2012 vid universitet och högskolor Disciplinärenden 2012 vid universitet och högskolor www.uk-ambetet.se Disciplinärenden 2012 vid universitet och högskolor
Läs mer78 procent av Umeå universitets granskade utbildningar är av hög kvalitet/mycket hög kvalitet
Sid 1 (5) 78 procent av Umeå universitets granskade utbildningar är av hög kvalitet/mycket hög kvalitet Psykologi Nationalekonomi Medie- och kommunikationsvetenskap Journalistik Geovetenskap och kulturgeografi
Läs merPengar till forskning Anslag och bidrag Rapporterad juni 2009
Pengar till forskning Anslag och bidrag 2008 Rapporterad juni 2009 Innehållsförteckning Bidragsinkomster för forskning till Göteborgs universitet... 3 Bidragsinkomster per fakultet 2002-2008... 4 Intäkter
Läs merANALYS AV ÅRSREDOVISNINGAR 2016
ANALYS AV ÅRSREDOVISNINGAR 2016 Lärosäte Lunds universitet Uppsala universitet Karolinska institutet Göteborgs universitet Stockholms universitet Kungl. Tekniska högskolan Umeå universitet Linköpings universitet
Läs merperspektiv Forskningspolitiskt nyhetsbrev från Nationella sekretariatet för genusforskning
Genus perspektiv Forskningspolitiskt nyhetsbrev från Nationella sekretariatet för genusforskning 5 12 Genus osynligt i propositionen För första gången på länge saknas beskrivningar av genusforskningen
Läs merMotions- och propositionsdialogen
Proposition Verksamhetsinriktning Motions- och propositionsdialogen Föreliggande dokument är ett utkast avsett att ge förbundsstyrelsen möjligheten att inför kongressen kunna arbeta in inkomna synpunkter.
Läs merHÖGSKOLAN DALARNA
HÖGSKOLAN DALARNA 2017-03-02 Studenter, personal och samarbetspartners lokalt och globalt stödjer varandras lärande genom utbildning och forskning. Vi skapar arbetsformer och mötesplatser där alla med
Läs merRapport 2009:15 R. Disciplinärenden 2008 vid högskolor och universitet
Rapport 9: R Disciplinärenden vid högskolor och universitet Högskoleverket Luntmakargatan Box, 99 Stockholm tfn - fax - e-post hsv@hsv.se www.hsv.se Disciplinärenden vid högskolor och universitet Utgiven
Läs merInresande studenters prestationsgrad fortsätter att öka En analys av studenternas prestationsgrad för läsåren 2004/ /13.
STATISTISK ANALYS 1(13) Avdelning / löpnummer 2015-09-01 / 4 Analysavdelningen Handläggare Håkan Andersson 08-563 088 90 hakan.andersson@uka.se Universitetskanslersämbetets statistiska analyser är en av
Läs mersulf:s lönepolitiska program Kunskapens krona /Sveriges universitetslärare och forskare
sulf:s lönepolitiska program Kunskapens krona /Sveriges universitetslärare och forskare Kunskapens krona SULF:s lönepolitiska program 2019-2024 SULF:s vision, antagen av kongressen 2015, är tydlig i skrivningarna
Läs merKunskap i samverkan. Helene Hellmark Knutsson Minister för högre utbildning och forskning. Utbildningsdepartementet 1
Kunskap i samverkan Helene Hellmark Knutsson Minister för högre utbildning och forskning Utbildningsdepartementet 1 En seminarieserie om samhällsutmaningarna Dialog om forskningspropositionen och dess
Läs merSammanfattning av regeringens budgetproposition 2010
Sid 1 (5) Sammanfattning av regeringens budgetproposition 2010 I denna promemoria sammanfattas regeringens budgetproposition avseende utgiftsområde 16 Utbildning och universitetsforskning. Avslutningsvis
Läs merInstitutionen för kost- och idrottsvetenskap
HANDLINGSPLAN 2019 2021 OCH VERKSAMHETSPLAN 2019 Institutionen för kost- och idrottsvetenskap DATUM: 2018-10-23 BESLUTAD AV: Prefekt Frode Slinde KONTAKTPERSON: Frode Slinde Frode.slinde@gu.se FORSKNING
Läs mer250 år av erfarenhet. Innovation by Collaboration SNITTS Jan Sandred, VINNOVA
250 år av erfarenhet Innovation by Collaboration SNITTS Jan Sandred, VINNOVA 2005 För tio år sedan iphone finns inte Spotify finns inte YouTube finns inte World of Warcraft finns inte Fler känner till
Läs merLuleå tekniska universitets underlag inför forsknings- och innovationspolitiska propositionen
YTTRANDE. 2011-12-14 U2011/776/UH Utbildningsminister Jan Björklund Utbildningsdepartementet 103 33 Stockholm Luleå tekniska universitets underlag inför forsknings- och innovationspolitiska propositionen
Läs merEtt starkt MDH 2010-2012 - arbete och resultat
Ett starkt MDH 2010-2012 - arbete och resultat Karin Axelsson, projektledare & vicerektor för samverkan 15 november 2012 Högskolan i siffror 1977 grundas Mälardalens högskola (MDH) 30 utbildningsprogram
Läs merStrategi för fakulteten för hälsooch livsvetenskap
Dnr: ST 2013/281-1.1 Strategi för fakulteten för hälsooch livsvetenskap 2013-2015 Beslutat av Fakultetsstyrelsen för hälso- och livsvetenskap Gäller från 2013-10-24 Beslutat av: Beslutsdatum: 2013-1024
Läs mer250 år av erfarenhet. HSS15 Jan Sandred, VINNOVA Jan Axelsson, LiU Håkan Spjut, KaU Emma Hermansson, LnU
250 år av erfarenhet HSS15 Jan Sandred, VINNOVA Jan Axelsson, LiU Håkan Spjut, KaU Emma Hermansson, LnU 2005 2004 2005 E-legitimation införs av skatteverket YouTube lanseras Big Brother sänds för första
Läs merKunskapens krona SULF:s lönepolitiska. program. SULF:s kongress 2018 Bilaga 17. Förbundsstyrelsens proposition
SULF:s kongress 2018 Bilaga 17 Förbundsstyrelsens proposition Kunskapens krona SULF:s lönepolitiska program SULF:s lönepolitiska program vänder sig både inåt, som en samlande kraft för organisationen,
Läs merForskningsresurser i högskolan
, Rapport 2013:7 Forskningsresurser i högskolan En kartläggning av lärosätenas forskningsfinansiering 2008 2012 Forskningsresurser i högskolan En kartläggning av lärosätenas forskningsfinansiering 2008
Läs merRemissvar: För Sveriges landsbygder en sammanhållen politik för arbete, hållbar tillväxt och välfärd (SOU 2017:1)
Handläggare: Sebastian Lagunas Rosén Datum: 2017-03-22 Dnr: PA2-3/1617 Remissvar: För Sveriges landsbygder en sammanhållen politik för arbete, hållbar tillväxt och välfärd (SOU 2017:1) Sveriges förenade
Läs merGÖTEBORGS UNIVERSITET 2010
GÖTEBORGS UNIVERSITET 2010 Ett av de stora och mest vitala i Europa med hög kvalitet i forskning och utbildning. ing. En kreativ och spännande nde mötesplats för många vetenskaper. Mitt i staden och i
Läs merEn uppföljning av studenters aktivitet på kurs
EFFEKTIVITETSANALYS 1(10) Avdelning / löpunmmer 2016-02-16 2016/1 Analysavdelningen Handläggare Håkan Andersson 08-563 088 90 hakan.andersson@uka.se En uppföljning av studenters aktivitet på kurs Universitetskanslersämbetets
Läs merMånga utländska doktorander lämnar Sverige efter examen
STATISTISK ANALYS 1(7) Avdelning / löpnummer 2019-02-25 / 1 Analysavdelningen Universitetskanslersämbetets statistiska analyser är en Handläggare av formerna för att löpande redovisa utvecklingen inom
Läs merSkillnader i kursklassificering spelar en liten roll för lärosätenas möjligheter att nå sina takbelopp
STATISTIK & ANALYS Ingeborg Landgren 2004-11-22 Skillnader i kursklassificering spelar en liten roll för lärosätenas möjligheter att nå sina takbelopp Resurstilldelningssystemet för grundläggande utbildning
Läs merAtt: Helene Hellmark Knutsson, minister för högre utbildning och forskning
Genus 2016 för forskning i framkant 2015-05-06 Att: Helene Hellmark Knutsson, minister för högre utbildning och forskning Inledning Nationella sekretariatet för genusforskning har samlat in förslag från
Läs merKantar Sifos anseendeindex för svenska lärosäten 2017
Kantar Sifos anseendeindex för svenska lärosäten 2017 1 Övergripande värdering Allmänt rykte Anseende 2 3 Personligt intryck Lita på Känslomässig samhörighet Anseendeindex 90 86 90 78 70 50 30 4 5 Kvalitet
Läs merMålbild för Fakulteten för lärande och samhälle vid Malmö universitet
Malmö högskola / Fakulteten för lärande och samhälle Antagen av fakultetsstyrelsen 2017-03-24 2017-03-29 Dnr:LED 1.12016/570 Målbild för Fakulteten för lärande och samhälle vid Malmö universitet Målbild
Läs mer1. Fem tips till punkter att ta upp under samtalet 2. Debattinlägg på Föräldrakrafts hemsida
Till dig som är paneldeltagare vid Föräldrakrafts seminarium Vägen till arbete i Almedalen den 30 juni Stockholm i juni 2015 INSPEL INFÖR PANELSAMTAL 1. Fem tips till punkter att ta upp under samtalet
Läs merStatistik i samband med sista ansökningsdag till vårterminen 2014 (VT 2014)
Avdelningen för analys, främjande och tillträdesfrågor Föredragande Fredrik Lindström Statistiker 1-4755 fredrik.lindstrom@uhr.se PM Datum 213-1-17 Diarienummer 1.1.1-393-213 Postadress Box 4593 14 3 Stockholm
Läs merKantar Sifos anseendeindex för svenska lärosäten 2019
Kantar Sifos anseendeindex för svenska lärosäten 2019 Anseendeindex svenska lärosäten 2019 slutsatser och kommentarer Chalmers i anseendetopp För åttonde året i följd presenterar Kantar Sifo sitt anseendeindex
Läs merDiarienummer STYR 2014/973
Diarienummer STYR 2014/973 Naturvetenskapliga fakulteten Vid befordran till en anställning som professor vid naturvetenskapliga fakulteten tillämpas högskoleförordningen (SFS 2010:1064, inledande text)
Läs merForskningsbiblioteken som aktörer i publiceringsfrågor
Forskningsbiblioteken som aktörer i publiceringsfrågor Helena Francke UH bibliotekkonferansen 2015 Bergen, 18 juni 2015 helena.francke@hb.se Bakgrund och perspektiv 1 Publicera! (2013) Belysa bakgrunden
Läs merÖrebro universitets vision och strategiska mål
Örebro universitets vision och strategiska mål 2018 2022 Beslutad av Universitetsstyrelsen 21/12 2017 Det går bra för Örebro universitet. Allt fler söker sig till våra utbildningar. Forskningsverksamheten
Läs merVISION. Malmö högskola intar en framträdande roll när det gäller kunskapsdelning i Malmö, regionen och internationellt.
MALMÖ HÖGSKOLA DÄR MÅNGFALD GÖR SKILLNAD 2006 2015 VISION Malmö högskola har etablerat sig som Europas främsta professionsuniversitet känt som Malmömodellen där gränsöverskridande handlingskompetens inom
Läs merAndelen personal som har en utbildning på forskarnivå fortsätter att öka
UF 23 SM 1601 Universitet och högskolor Personal vid universitet och högskolor 2015 Higher Education. Employees in Higher Education 2015 I korta drag Andelen personal som har en utbildning på forskarnivå
Läs merKommittédirektiv. Delegation för jämställdhet i högskolan. Dir. 2009:7. Beslut vid regeringssammanträde den 29 januari 2009
Kommittédirektiv Delegation för jämställdhet i högskolan Beslut vid regeringssammanträde den 29 januari 2009 Dir. 2009:7 Sammanfattning av uppdraget En delegation ska stödja insatser och föreslå åtgärder
Läs merSammanställning av enkät till doktorander i socialt arbete. Nationella forskarskolan i socialt arbete, augusti 2014
Sammanställning av enkät till doktorander i socialt arbete. Nationella forskarskolan i socialt arbete, augusti 2014 Enkäten skickades ut i första halvan av augusti 2014. Sista svarsdatum var den första
Läs merUtvecklad ledning av universitet och högskolor
Utvecklad ledning av universitet och högskolor Betänkande av Ledningsutredningen SOU 2015:92 Malmö 20151202 Lena Gustafsson Autonomi och Ansvar Den senaste reformen för ökad självständighet för lärosätena,
Läs merFler studenter och större överskott än någonsin tidigare
Statistisk analys Marie Kahlroth Analysavdelningen 08-563 085 49 marie.kahlroth@hsv.se www.hsv.se 2011-03-08 2011/2 Regnr: 63-17-2011 Fler studenter och större överskott än någonsin tidigare Studentantalet
Läs merBedömningskriterier för finansiering av forskning vid HKR
Forskningsnämnden Dnr: 2012-114-77 Fastställda: 2012-02-07 Reviderat 2014-03-18 Bedömningskriterier för finansiering av forskning vid HKR Bedömningskriterierna syftar till att säkerställa kvalitet och
Läs merULFförsöksverksamhet. - uppdrag
ULF-AVTAL ULFförsöksverksamhet - uppdrag Försöksverksamheten syftar till att skapa långsiktigt hållbara strukturer som vilar på tre ben: Forskning - skolverksamhet - lärarutbildning Att planera och genomföra
Läs merJämställdhet i akademin: Då, nu och sedan. Ulrika Helldén & Boel Kristiansson Nationella sekretariatet för genusforskning 10 mars 2016
Jämställdhet i akademin: Då, nu och sedan Ulrika Helldén & Boel Kristiansson Nationella sekretariatet för genusforskning 10 mars 2016 Vi ökar genomslaget för forskning och kunskap om genus och jämställdhet
Läs merKulturfakta.
Page 1 of 7 Subscribe Past Issues Tra Nyhetsbrev från Kulturanalys Norden View this email in your browser Kulturfakta Välkommen till Kulturanalys Nordens nyhetsbrev Kulturfakta. Här lyfter vi fram nyheter
Läs merStrategi 2011-2014. Fastställd av KMH:s högskolestyrelse 2011-02-18. Kungl. Musikhögskolan i Stockholm. Dnr 11/75. 110218_KMH_strategi_2011_2014.
110218_KMH_strategi_2011_2014.pdf Kungl. Musikhögskolan i Stockholm Strategi 2011-2014 Fastställd av KMH:s högskolestyrelse 2011-02-18 Dnr 11/75 Kungl. Musikhögskolan i Stockholm Besöksadress: Valhallavägen
Läs merMentorsundersökning Enkät till studenter med mentorsstöd våren 2014
Mentorsundersökning Enkät till studenter med mentorsstöd våren 14 Lina Collin All 15/236 Särskilt utbildningsstöd Specialpedagogiska skolmyndigheten (SPSM) fördelar särskilt utbildningsstöd till universitet
Läs merAkademiskt ledarskap i balans? Kvinnor på ledande positioner vid svenska universitet och högskolor 19902010
Akademiskt ledarskap i balans? Kvinnor på ledande positioner vid svenska universitet och högskolor 19902010 Rapport från IDAS Helen Peterson Institutionen för Tema, Linköpings universitet Helen.Peterson@liu.se
Läs merKunskapens krona. Förslag till lönepolitiskt program. Motions- och propositionsdialogen
Proposition Kunskapens krona. Förslag till lönepolitiskt program Motions- och propositionsdialogen Föreliggande dokument är ett utkast avsett att ge förbundsstyrelsen möjligheten att inför kongressen kunna
Läs mer2014-03-17. 1. Riktade samverkansprojekt 2014-01-10. 2. Öppna samverkansprojekt 2014-02-21
2014-03-17 Forskningsanslag 2014 Barn och ungdomsvetenskapliga forskningsmiljön kommer under 2014 att utlysa fyra former av forskningsanslag i syfte att främja forskning inom området vid Högskolan Väst,
Läs merUtlandstjänstgöring vanligast bland professorer och meriteringsanställda
STATISTISK ANALYS 1(9) Avdelning / löpnummer 2019-05-07 / 6 Analysavdelningen Handläggare Eva Stening 08-563 087 63 eva.stening@uka.se Universitetskanslersämbetets statistiska analyser är en av formerna
Läs merDisciplinärenden 2009 vid högskolor och universitet
Rapport 2010:11 R Disciplinärenden 2009 vid högskolor och universitet www.hsv.se Rapport 2010:11 R Disciplinärenden 2009 vid högskolor och universitet Högskoleverket Luntmakargatan 13 Box 7851, 103 99
Läs merGenusmedveten kompetensförsörjning vid Luleå tekniska universitet
Genusmedveten kompetensförsörjning vid Luleå tekniska universitet Ylva Fältholm Eira Andersson Eva Källhammer Avdelningen för arbetsvetenskap Luleå tekniska universitet Syfte Påverka den ojämna könsfördelningen
Läs merMentorsundersökning Enkät till studenter med mentorsstöd våren 2014
Mentorsundersökning Enkät till studenter med mentorsstöd våren 2014 Lina Collin Särskilt utbildningsstöd Specialpedagogiska skolmyndigheten (SPSM) fördelar särskilt utbildningsstöd till universitet och
Läs merSvar på remiss: Kvalitetssäkring av forskning. Rapportering av ett regeringsuppdrag
Handläggare Beate Eellend, Jonas Nordin Datum 2018-06-18 Dnr 1.3-2018-322 Universitetskanslersämbetet Box 7703 103 95 Stockholm Svar på remiss: Kvalitetssäkring av forskning. Rapportering av ett regeringsuppdrag
Läs merRapport från expertgruppen för forskningspolitik
Rapport från expertgruppen för forskningspolitik Expertgruppen för forskningspolitik tillsattes av DIK:s styrelse årsskiftet 2011/2012. I gruppen har ingått: Jenny Johannisson, lektor och vicerektor vid
Läs merKunskap i samverkan. för samhällets utmaningar och ökad konkurrenskraft. Utbildningsdepartementet 1
Kunskap i samverkan för samhällets utmaningar och ökad konkurrenskraft Utbildningsdepartementet 1 Vi tappar innovationskraft och andra tar in 0,9 0,8 0,8 0,7 0,7 0,6 0,6 0,5 2007 2008 2009 2010 2011 2012
Läs merKantar Sifos anseendeindex för svenska lärosäten 2018
Kantar Sifos anseendeindex för svenska lärosäten 2018 Anseendeindex svenska lärosäten 2018 slutsatser och kommentarer Chalmers toppar för sjunde året i rad För sjunde året i följd presenterar Kantar Sifo
Läs merBilaga 4. Enkät till lärosäten
BILAGA TILL GRANSKNINGSRAPPORT DNR: 3.1.1-2018- 0320 Bilaga 4. Enkät till lärosäten RiR 2018:35 Myndighetsreformen då UHR och UKÄ inrättades intentioner och måluppfyllelse RIKSREVISIONEN 1 BILAGA 4. ENKÄT
Läs merFler börjar studera vid universitet och högskolor igen
1 Statistisk analys Stig Forneng Avdelningen för statistik och analys 20 november 2007 2007/8 08-563 087 75 stig.forneng@hsv.se www.hsv.se Fler börjar studera vid universitet och högskolor igen Preliminära
Läs merMarie Kahlroth Analysavdelningen. Statistisk analys /7
Statistisk analys Marie Kahlroth Analysavdelningen 08-563 085 49 marie.kahlroth@hsv.se www.hsv.se 2009-09-01 2009/7 Sex procent fler helårsstudenter 2009, men fortfarande ledig kapacitet Tillströmningen
Läs merFortsatt hög andel av nybörjarna vid universitet och högskolor har studerat i kommunal vuxenutbildning (komvux)
STATISTIK & ANALYS Torbjörn Lindqvist 2004-02-16 Fortsatt hög andel av nybörjarna vid universitet och högskolor har studerat i kommunal vuxenutbildning (komvux) Nära hälften av de nya studenterna vid universitet
Läs merAntalet personal i högskolan fortsätter att öka. Den forskande och undervisande personalen. Samtliga anställda
UF 23 SM 1901 Universitet och högskolor Personal vid universitet och högskolor 2018 Higher Education. Employees in Higher Education 2018 I korta drag Antalet personal i högskolan fortsätter att öka Sedan
Läs merYttrande över regeringens betänkande Trygghet och attraktivitet en forskarkarriär för framtiden (SOU 2016:29).
Yttrande Dnr 20160056 TCO Yttrande över regeringens betänkande Trygghet och attraktivitet en forskarkarriär för framtiden (SOU 2016:29). har fått möjlighet att yttra sig till TCO angående betänkandet Trygghet
Läs merRemiss av rapporten "Metoder och kriterier för bedömning av. prestation och kvalitet i lärosätenas samverkan med omgivande samhälle"
Regeringskansliet Remiss 2017-01-31 N2017/00055/IFK Näringsdepartementet Enheten för innovation, forskning och kapitalförsörjning Michael Jacob Remiss av rapporten "Metoder och kriterier för bedömning
Läs merInventering av bibliometrisk verksamhet vid svenska lärosäten
Håkan Carlsson 2008-09-23 Rapport Sida: 1 (4) Dnr: 61/08 J Inventering av bibliometrisk verksamhet vid svenska lärosäten Håkan Carlsson Universitetsbiblioteket, Göteborgs universitet Marianne Hällgren
Läs merUtlysning av Linnéstöd
VETENSKAPSRÅDET Generaldirektörens kansli PM Utlysning av Linnéstöd Under rubriken Strategiska insatser i regeringens forskningspolitiska proposition Forskning för ett bättre liv (prop. 2004/05:80) presenteras
Läs merA. Utbildningsplan för Kandidatprogram i genusvetenskap
Dnr U2017/92 Samhällsvetenskapliga fakulteten A. Utbildningsplan för Kandidatprogram i genusvetenskap (Bachelor of Science Programme in Gender Studies) Omfattning: 180 högskolepoäng Nivå: Grundnivå Programkod:
Läs merForskningskvalitetsutvärdering i Sverige - FOKUS
YTTRANDE Vårt dnr: 2015-12-18 Avdelningen för tillväxt och samhällsbyggnad Eva Marie Rigné Utbildningsdepartementet 103 33 Stockholm Forskningskvalitetsutvärdering i Sverige - FOKUS Sammanfattning av SKL:s
Läs merHumanistiska fakulteten
HANDLINGSPLAN 2016 2018 OCH VERKSAMHETSPLAN 2016 Humanistiska fakulteten DATUM: Förslag 2015-10-13 BESLUTAD AV: Humanistiska fakultetsstyrelsen KONTAKTPERSON: Margareta Hallberg FORSKNING SOM PÅVERKAR
Läs merUFV 2007/1478. Mål och strategier för Uppsala universitet
UFV 2007/1478 Mål och strategier för Uppsala universitet Fastställda av konsistoriet den 22 april 2008 Innehållsförteckning Förord 3 Uppsala universitet 4 Ett universitet för framstående forskning 5 Ett
Läs mer