perspektiv Forskningspolitiskt nyhetsbrev från Nationella sekretariatet för genusforskning

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "perspektiv Forskningspolitiskt nyhetsbrev från Nationella sekretariatet för genusforskning"

Transkript

1 Genus perspektiv Forskningspolitiskt nyhetsbrev från Nationella sekretariatet för genusforskning 2 13 Foto: colourbox Tidigare studenter i genusvetenskap återfinns inom en mängd olika yrken bland andra, brandman, miljösamordnare, sjuksköterska, bibliotekarie, lärare, doktorand, utredare i jämställhetsfrågor och lastbilschafför. Det visar Sveriges första landsomfattande alumnunderökningen bland genusstudenter. Genusvetare starka på arbetsmarknaden Arbetslösheten bland tidigare studenter i genusvetenskap är låg. Det visar den första landsomfattande alumnundersökningen som gjorts bland genusstudenter i Sverige. De tidigare studenterna återfinns i ett brett spektum av yrken och endast 3 procent saknar jobb. Genusalumnerna är också påtagligt nöjda med sin utbildning. Bland det mest uppskattade är övningen i analys och kritiskt tänkande: Det var som att det lades fram en enorm mängd nycklar, som jag behövde, svarade en de tidigare studenterna. Sidan 2 MÅL bättre för jämställdheten än uppföljning anser utredare Att tvinga lärosätena att följa upp hur basanslagen fördelas mellan kvinnor och män kostar mer än det smakar, anser regeringes utredare Ingegerd Palmér. Bättre är att sätta upp mål för exempelvis andelen kvinnliga professorer, anser hon. Sidan 3 Nedskärningar på högskolor drabbar kunskapsutveckling För de nya och mindre lärosätena är den ökade autonomin motsägelsefull. Statliga medel koncentreras till de stora universiteten, och motstridiga politiska signaler gör oberoendet för de mindre starkt kringskuret. Sidan 4 genusperspektiv flyttar till webben efter tio år på papper Efter tio år och 51 nummer lägger Genusperspektiv ner som pappersprodukt. Men den forskningspolitiska rapporteringen kommer att fortsätta på nätet. Läs mer om hur du kan fortsätta följa rapporteringen till hösten. Sidan 8

2 3 ledare Kerstin Alnebratt Föreståndare Allt mindre tyckande om genusforskning Genusforskning är i allt mindre utsträckning föremål för medial debatt, och forskarna används i allt högre grad som experter i nyhetsrapporteringen. Det visar När debatten tystnar, en nyligen presenterad kandidatuppsats från JMG, Institutionen för journalistik, media och kommunikation vid Göteborgs universitet. I uppsatsen undersöks hur genusforskning skildras i svensk press åren 2008 till Resultatet visar att det totala antalet publicerade artiklar som refererar till genusforskning har ökat, men att andelen debattartiklar och annat åsiktsmaterial har minskat och att rapporteringen har blivit mindre negativ. Detta ger sammantaget en bild av att tyckandet om genusforskning har ersatts av en journalistisk rapportering där fältet får synas i kraft av sin relevans. Genusforskare används för att kommentera andra nyheter, och resultat från genusforskning vävs in i den allmänna nyhetsrapporteringen. Detta är sista gången Genusperspektiv kommer ut i denna form. Nationella sekretariatet för genusforskning kommer dock att fortsätta att bevaka forskningens villkor och förutsättningar. I framtiden kommer du att kunna följa rapporteringen via nätet. Prenumerera på vårt nyhetsbrev elektroniskt, besök genus.se eller följ oss på Twitter och Facebook. Precis som dagspressen vet vi att genusforskning är relevant. Att granska vad som händer i den svenska universitetsvärlden ur ett genusperspektiv är fortfarande en angelägen uppgift för oss. Vi hoppas och tror att vi ska kunna göra det ännu bättre i nya former. Genusvetare nöjda med utbildningen 97 procent av studenterna i genusvetenskap är nöjda eller mycket nöjda med sin utbildning. Lika stor andel är etablerade på arbetsmarknaden. Det visar den första nationella alumnundersökningen som gjorts av genusstudenter i Sverige. Vem är genusstudenten, hur värderar hen sina studier och hur tungt väger genusvetenskapen som merit på arbetsmarknaden? Det är frågor som står i fokus i skriften Genusvetarnas framtid, som ges ut av Nationella sekretariatet för genusforskning. Vi ville bilda oss en uppfattning om hur kunskapen från genusvetenskap sprids i samhället, hur genusvetarna själva värderar sin utbildning och vad de jobbar med, säger Ann Werner, genusforskare vid Södertörns högskola som tillsammans med Anna Lundberg från Tema Genus vid Linköpings universitet har genomfört studien. Nöjda med utbildningen Gällande alumnernas syn på sin utbildning visar undersökningen på en påtaglig nöjdhet bland de tillfrågade. Förutom övning i förmåga till kritiskt tänkande och analys, angav de svarande också att ökad kunskap om genus och jämställdhet var bland det mest värdefulla som utbildningen gav. Det var som att det lades fram en enorm mängd nycklar, som jag behövde, menade en av informanterna. Samtidigt som konkurrenskraft på arbetsmarknaden enligt undersökningen var en av de faktorer som vägde lättast för valet att studera genusvetenskap, är bristen på anknytning till arbetsmarknaden något som en stor del av de svarande uttrycker missnöje med. Nästan var fjärde student efterfrågar en tydligare koppling mellan utbildning och arbete. Enligt undersökningen är emellertid arbetslösheten bland de tidigare genusstudenterna är låg. Endast 3 procent av de som svarat på enkäten saknar jobb. De tidigare genusstudenterna återfinns i ett brett spektrum av yrken: från brandman och lastbilschaufför till departementssekreterare, miljösamordnare och lärare och 16 procent svarar att de jobbar i huvudsak med genusvetenskapliga arbetsuppgifter. Kunskapen om genus uppskattas också inte minst av dem som har läst genusvetenskap för att komplettera sin befintliga kompetens: Jag har jättestor användning av det. Jag tycker jag har blivit bättre på att möta människor, patienter, jag tycker att jag märker att jag får kontakt med patienter som mina arbetskamrater inte får., svarar en av alumnerna. Genus värdefullt i arbetslivet Just frågan om hur den genuskompetens som utbildningen ger kan användas i arbetslivet ser Ann Werner som ett av de viktigaste resultaten som undersökningen pekar mot. Hon tycker att de färdigheter som studier i genusvetenskap ger i kritisk analys och omvärldsbevakning gör att det kan vara motiverat att oftare skriva in utbildning i genusvetenskap som meriterande för exempelvis en handläggartjänst som inte har bara med genus eller jämställhet att göra. Utbildningarna behöver bli bättre på att synliggöra kunskapen de ger, men arbetsgivarna borde också fundera över rekryteringen. Kan de bli bättre på att fånga upp och använda den breda kompetens som genusvetare har? Text: Frida Lundberg läs mer. Ladda ner Genusvetarnas framtid från så fakta: gjordes Genusforskning undersöknikngen Undersökningen utgår från frågeställningarna: Vad gör genusstudenterna efter studierna? Hur ser de på sin utbildning och vilka är de? Frågorna besvarades genom en enkät med 67 frågor (svarsfrekvens: 34 procent 606 personer) samt genom fokusgruppsintervjuer. Hellre mål än uppföljning anser HSV:s utredare Att tvinga lärosätena att följa upp hur basanslagen för forskning och forskarutbildning fördelas på kvinnor och män är en dålig idé. Det menar utredaren Ingegerd Palmér, som istället rekommenderar styrning genom jämställdhetsmål. Det man ska följa upp är resultat. Målen ska regeringen sätta, hur man arbetar mot målen ska lärosätena stå för. Fördelning av medel handlar om det sistnämnda. Utvecklingen mot jämställdhet inom akademin går trögt. Mellan år 1995 och 2011 ökade andelen kvinnor bland professorerna från 8 till 23 procent. Att kvinnor även missgynnas i fördelningen av medel framgår av Hans Excellens (2011), en rapport från Delegationen för jämställdhet i högskolan, som visade på en grav snedfördelning till kvinnors nackdel. År 2010 gick 14,8 miljarder kronor i direkta statsanslag till lärosätena för forskning och forskarutbildning. Efter Hans Excellens gav regeringen i uppdrag åt Högskoleverket att göra en förstudie för att kartlägga möjligheterna att följa upp hur dessa anslag fördelas på kvinnor och män. Ingegerd Palmér, tidigare rektor för Mälardalens högskola och Luleå tekniska universitet, har genomfört förstudien. Hon menar att den information som man kan få fram med rimlig ansträngning inte skulle säga så mycket. Lärosätena styrs av statsmakterna och styr sig själva utifrån samlade tillgångar, där direkta statsanslag inte skiljs ut från övrig finansiering. Det är högst oklart vad ett uppföljningssystem skulle ge för slags information som kan användas för utveckling av jämställdheten inom forskning, säger hon. Resurskrävande ta fram uppgifter Ingegerd Palmér avråder från införandet av ett uppföljningssystem av tre skäl: 1) det skulle vara resurskrävande att ta fram uppgifterna, 2) uppgifterna skulle Foto: Mauro Rongione / Mälardalens högskola Ingegerd Palmér tror att den bristande inititivkraften kring åtgärder för ökad jämställdhet inom akademin har att göra med den bakomliggande tanken om lärosätenas autonomi. Det finns inga åtgärder kopplade till måluppfyllelse. När jag som rektor presenterade för regeringen att vi inte nått målen fick det inga följder. vara svåra att jämföra mellan lärosäten, och 3) det är oklart vad uppgifterna skulle kunna användas till. Det förstnämnda har bland annat att göra med att lärosätenas egen registrering av hur medel fördelas på individer inte alltid sker löpande. Ofta omfördelas medel i efterhand. Mål för kvinnliga professorer Om regeringen vill förbättra jämställdheten inom akademin föreslår Ingegerd Palmér istället att man styr genom att sätta upp mål för lärosätena. Ett sådant mål är andelen kvinnor bland de nya professorer som ska rekryteras. Regeringen har satt nya rekryteringsmål för perioden , efter en annan utredning från Högskoleverket. Ingegerd Palmér är kritisk till regeringens, den nuvarande såväl som tidigare, bristande uppföljning av hur lärosätena når rekryteringsmålen. Det finns inga åtgärder kopplade till måluppfyllelse. När jag som rektor presenterade för regeringen att vi inte nått målen fick det inga följder. De förslag till åtgärder som funnits kring måluppfyllelse har lagts på hyllan. Exempelvis föreslog Dan Brändström i utredningen Resurser för kvalitet (SOU 2007:81) att antalet kvinnliga professorer vid lärosätena ska vara en indikator för fördelning av 5 procent av de konkurrensutsatta resurserna. Delegationen för jämställdhet i högskolan föreslog i sin slutrapport Svart på vitt om jämställdhet i akademin (SOU 2011:1) en jämställdhetsbonus på 50 miljoner kronor per år till de lärosäten som nått framgång i jämställdhetsarbetet, bland annat vad gäller könsfördelningen på professorsnivå. Skenbar autonomi Ingegerd Palmér menar att oviljan till åtgärder på området beror på en ideologi om lärosätenas autonomi. Samtidigt ifrågasätter hon om det faktiskt råder så stor autonomi i praktiken. Fakultetsmedlen är inte så fria som vi kan tro och önskar. Statens olika modeller för att fördela medel påverkar också den interna fördelningen. Lärosätena måste ofta gå in och medfinansiera excellenssatsningar och strategiska satsningar, engagera sig i frågor om publiceringar och citeringar, och så vidare. Man kan inte nonchalera detta och det tar en hel del resurser i anspråk. Och påverkar jämställheten i den interna fördelningen! Text: jimmy sand

3 4 5 Kamp för kunskapen på Sveriges mindre lärosäten För de nya och mindre lärosätena är den ökade autonomin motsägelsefull. Statliga medel koncentreras till de stora universiteten, och motstridiga politiska signaler gör oberoendet för de mindre lärosätena starkt kringskuret. Genusperspektiv har talat med några forskare om vad detta kan betyda för kunskapsutvecklingen. Under våren har Malmö högskola beslutat om antagningsstopp för utbildningar bland annat i genusvetenskap, medan Mittuniversitetet avvecklar sitt Campus Härnösand. Samtidigt har Högskolan Gotland blivit en del av Uppsala universitet. Efter en period kring millennieskiftet då nya högskolor tillkom och andra fick universitetsstatus, är händelserna exempel på hur utbildnings- och forskningspolitiken har skapat en utsatt situation för de nya och mindre lärosätena. Det menar Lena Trojer, professor i IT och genusforskning vid Blekinge tekniska högskola, BTH. Hon ser utvecklingen som oroväckande, då dessa lärosäten, mindre tyngda av tradition, har en omistlig roll i det svenska högskolelandskapet. Hos de mindre högskolorna finns en lyhördhet inför akademiskt nya kunskapsområden, säger hon. De måste upp till bevis, visa rejäla resultat. Det är nästan en Lena Trojer fråga om liv och död. De gamla lärosätena rullar på som oceanångare; de behöver inte kämpa för sin existens. Hos de nya finns potential för utveckling. Öppnade nytt forskningsfält Lena Trojer talar av egen erfarenhet fick hon en av de sex genusprofessurer som tillkom på initiativ av dåvarande utbildningsminister Carl Tham. BTH, som satsade på att bygga upp ett nytt campus i Karlshamn, var genom rektor Per Eriksson angelägna om att etablera genusforskningskompetens på högskolan. Redan innan placeringen av professuren till BTH var klar kontaktades Trojer, då docent i genus och teknik vid Luleå tekniska universitet, för att hjälpa till att bygga upp forskningsmiljön. Hon menar att det inte var någon slump att professuren inte placerades på Chalmers eller KTH. Det förändringsarbete vi ville få till, för att öppna ett nytt forskningsfält, hade nog inte varit möjligt på ett gammalt lärosäte. På Chalmers till exempel har fokus legat på att förstå varför kvinnor inte är intresserade av teknik, snarare än att se genusforskning inom teknikvetenskaperna som ett vetenskapligt kompetensområde. Otydliga politiska signaler Mats Benner, professor vid Forskningspolitiska institutet, Lunds universitet, har tillsammans med Björn Stensaker och Ingrid Unemar Öst skrivit forskningsrapporten Universitetsoch högskolepolitiken: Avsikter och konsekvenser för de nya lärosätena (2010). Han är inte förvånad över den senaste tidens utveckling i sektorn. Mats Benner Medan de äldre lärosätena har sin basfinansiering tryggad, präglas verksamheten för de nya av en gissningslek på grund av otydliga politiska signaler. Det finns å ena sidan ett tal om autonomi, att lärosätena ska sköta sig själva, å andra sidan bestämda och ganska spretiga uppfattningar om vad de ska göra, säger Benner. Den senaste tioårsperiodens forsknings- och utbildningspolitik har försvårat för de nya och mindre lärosätena att bedriva sin verksamhet, menar han. Det finns en idé om att högskolorna ska samspela med den regionala omgivningen, säger han. Men de ska också bredda rekryteringen av studenter, tillhandahålla utbildningar för professioner som lärare och sjuksköterskor, och dessutom experimentera med nya ämnen som genusvetenskap. Allt detta i ett system för forskningsfinansiering som gynnar de äldre lärosätena. Det sistnämnda har sociologen Paula Mählck undersökt. I en artikel i Tidskrift för genusvetenskap (nr 1-2/2012) visar hon exempelvis att mer än halva den Paula Mählck höjning på 5 miljarder av de direkta statsanslagen till forskning som kom i forskningspropositionen 2008 gick till fyra lärosäten: Lunds universitet, Karolinska institutet, Uppsala universitet och Chalmers tekniska högskola. 30 procent av höjningen gick till KTH samt universiteten i Stockholm, Göteborg och Linköping, medan den absoluta majoriteten av de svenska lärosätena fått dela på de resterande 18 procenten. På liknande sätt ser det ut för de anslag för strategisk forskning som var ett nytt grepp för den propositionen. Kunskapens sociala villkor Paula Mählck är skeptiskt till föreställningen att koncentration av medel automatiskt skapar forskning av hög kvalitet. Hon anknyter till rapporten Hans Excellens (2011), som bland annat kunde visa exempel på att miljardsatsningarna på excellenta forskningsmiljöer lett till att mängden publiceringar sjunkit efter att en miljö beviljats medel. Autonomin till trots måste kunskapsproduktionen röra sig inom de ramar som sätts av forskningspolitiken, menar Mählck. Vad vi får för kunskap påverkas av vilken typ av institutioner och inriktningar som premieras. Det sätter villkoren för hur vi arbetar som forskare. Kunskapsproduktionen sker inte i ett socialt vakuum, utan i ett socialt sammanhang där bland annat kön, klass Foto: Malmö högskola Under våren har Malmö högskola beslutat om neddragningar bland annat på fakulteten Kultur och samhälle där genusvetenskap finns. Samtidigt avvecklar Mittuniversitetet sitt Campus Härnösand, medan Högskolan Gotland har blivit en del av Uppsala universitet. Medan de äldre lärosätena har sin basfinansiering tryggad, präglas verksamheten för de nya av en gissningslek på grund av otydliga politiska signaler. och etnicitet skapar hierarkier. Det perspektivet måste i högre grad infogas i forskningspolitiken. Mats Benner och hans medförfattare efterlyser i sin rapport en sammanhållen högskolepolitik. Han pekar på neddragningarna på Malmö högskola inom utbildningar som från starten varit en framträdande del i lärosätets profil. Politiken måste ha någon form av idé om vad det innebär att ha högskolor som Malmö och Södertörn, belägna i storstadsområden med sociala utmaningar och en större mångfald av människor, kanske en ny ekonomi som växer fram ur dessa kulturella miljöer. Även Lena Trojer beklagar förändringarna på Malmö högskola. Det var en styrka att kommunpolitiken fanns med vid uppbyggnaden av högskolan. Man ville att den skulle vara relevant både lokalt och globalt. Det fanns en otroligt intressant profil med genus, migration och etnicitet samt miljö. Frågan är vad neddragningarna betyder för högskolans varumärke och bidrag till akademin. Även regeringen Forskningsrapporten Universitets- och högskolepolitiken: Avsikter och konsekvenser för de nya lärosätena (2010). hogskolepolitik har sagt att man vill ha profilering, men vad får Malmö högskola för profil nu? Tandläkarutbildningen är den som inte beläggs med antagningsstopp. Forskningens samhällsnytta Lena Trojer tycker det är bra att politiken numera, såväl regeringen i sina propositioner som EU i det kommande ramprogrammet Horisont 2020, talar om forskning och innovation som ett sammantaget helt. Möjligen är det mer snack än verkstad. Däremot är hon kritisk till uttrycket kunskapstriangeln, som syftar på ett samspel mellan utbildning, forskning och innovation. Det är så lätt när man pratar om det att man hamnar i en linjär process, där forskning ska kommersialiseras. Innovation ser inte ut så särskilt inte när det handlar om annat än patent och produkter. Det krävs mer avancerade processer, även utanför den gamla akademin. Det finns i dag ingen politik för att stödja det, även om myndigheten Vinnova gjort mycket som är bra. Mats Benner menar att en fungerande kunskapstriangel kräver en viss volym av forskning, och det finns främst hos de stora, äldre lärosätena. Idealt sett kan en liten högskola vara en bra utbildningsanordnare och ha en basal forskningsverksamhet som fungerar. Men mer komplexa mål kan man inte som i dag lägga i knät på högskolorna själva. De vilar ofta på smal, industriorienterad forskning och breda, forskningssvaga utbildningar framför allt inom professionerna. Det gör dem bräckliga och trendkänsliga så som vi kunnat se i fallet Malmö högskola. Det krävs en mer sammanhållen idé på det nationella planet, säger Benner. Paula Mählck ser både för- och nackdelar med forskningspolitikens ökande betoning av samhällsnytta. Forskning ska användas, exempelvis för att främja demokrati och social rättvisa. Det var ett syfte som genusforskningen en gång växte fram med. Mer problematisk är istället frågan om hur samhällsnytta ska mätas. Det finns en risk att det utvecklas ett system för fördelning av medel som kommer att missgynna den forskning som uppfattas som kritisk och där samhällsnytta inte omedelbart går att se, säger Mählck. Text: Jimmy Sand

4 6 7 VR missar två av tre jämställdhetsmål Kvinnor inom de flesta ämnesområden har mindre chans att få bidrag från Vetenskapsrådet än män. Skillnaden är störst inom medicin och så har siffrorna sett ut under flera år. Vi har analyserat det här på längden och tvären men jag kan inte säga säkert vad skillnaderna beror på, säger generaldirektör Mille Millnert. Vetenskapsrådet, VR, utvärderar sitt arbete för jämställdhet utifrån tre olika mål: könsfördelning inom beredningsgrupperna, mäns och kvinnors benägenhet att ansöka om bidrag samt beviljande graden, det vill säga i vilken utsträckning män och kvinnor beviljas bidrag för sina ansökningar. Enligt rapporten Jämställdheten i Vetenskapsrådets forskningsstöd uppnåddes endast målet om jämställt söktryck fullt ut. När det gäller könsfördelningen i beredningsgrupperna var den relativt jämn inom flertalet områden men gällande beviljandegraden ger statistiken en dystrare bild. Kvinnors chans att beviljas projektbidrag, som är den största bidragsformen inom VR, var sämre än mäns inom samtliga områden utom konstnärlig forskning och utveckling. Sammantaget beviljades 18,4 procent av kvinnornas ansökningar bidrag jämfört med 25,5 procent av männens. Skillnaderna mellan könen minskar, men försvinner inte helt när man tar hänsyn till karriärålder, det vill säga den tid som förflutit sedan den sökandes doktorsexamen. Mindre jämställt än Enligt rapporten är siffrorna från också ett steg tillbaka för jämställdheten jämfört med tidigare år. Fördelningen av projektbidraget ligger närmare målet att ha samma beviljandegrad för kvinnor och män än mätperioden , men är en försämring jämfört med perioden Liksom tidigare år är det området Foto: vetenskapsrådet Det största hindret för jämställdheten ligger i hur det ser ut på lärosätena. Mille Millnert, generaldirektör VR medicin och hälsa som uppvisar den mest ojämställda beviljandegraden. Bland kvinnornas ansökningar om projektbidrag beviljades 24 procent anslag jämfört med 32 bland männens. Samtidigt har skillnaderna sjunkit kraftigt i jämförelse med tidigare mätperioder, men det betyder inte att man kan slå sig till ro, menar Mille Millnert. Vi kan se att siffrorna för medicin har fortsatt att variera sedan Ytterligare ett problemområde för området medicin och hälsa finns inom de stödformer som riktar sig till mer etablerade forskare. Enligt statistiken var beviljandegraden 11 procent för kvinnor och 18 procent för män. Söker orsaker till skevheterna VR har under flera år tillbaka arbetat med att förstå bakgrunden till den skeva statistiken. Som exempel nämner Mille Millnert de så kallade jämställdhetsobservatörer som suttit med i diskussionerna i beredningsgrupperna för att se om bedömarna resonerar olika kring mäns och kvinnors ansökningar. Slutsatsen blev att så var fallet. Min erfarenhet av att själv ha suttit med i grupper som bedömer vetenskaplig kvalité och meriter är att detta är något man gör omedvetet, och att både män och kvinnor har ett omedvetet könsbias till mäns fördel. På frågan om det betyder det att medicinare i högre utsträckning har ett starkare omedvetet könsbias i sina bedömningar än bedömare inom andra discipliner säger Mille Millnert att han inte kan ge något bra svar, men att skillnaderna i utfall mellan män och kvinnor inom medicin kan ha med synen på vetenskaplig kvalitet att göra. Det kan vara så att uppfattningen av vad som är vetenskaplig kvalitet är skarpare och mindre mångfacetterad inom medicin än inom andra discipliner. Jämställdheten prioriterad fråga Enligt Mille Millnert är jämställdhet en högprioriterad fråga som kontinuerligt följs upp inom VR. Samtidigt tror han att en viktig del av förklaringen ligger utanför VR, i det omgivande forskarsamhället. Jag tror att det största hindret för jämställdheten ligger i hur det ser ut på lärosätena, när det gäller arbetsförhållanden och karriärssystem. Text: Frida Lundberg Fakta//beviljandegraden fakta: Genusforskning Ett av VR:s tre konkreta mål för jämställdhet gäller att män och kvinnor ska ha samma beviljandegrad och samma genomsnittliga storlek på bidragsbeloppet med hänsyn taget till forskningens karaktär och stödformen. Den senaste mätningen uppvisar en mindre jämställd beviljandegrad än när mätningarna startade. 25% 20% 15% 10% Andel beviljade ansökningar Män Kvinnor NY LITTERATUR Förbisedda hjältar i ny bok om miljö Försämras miljön när kvinnor når samma maktpositioner som män? Får kvinnor en undanskymd roll när klimatet ska räddas? Forskaren Birgitta Rydhagen menar i en ny bok att genus och miljö är ömsesidigt beroende av varandra. Birgitta Rydhagen är docent och lektor i teknovetenskapliga studier vid Blekinge tekniska högskola. I boken Genus och miljö ger hon en övergripande presentation av hur de båda områdena genus och miljö förutsätter varandra och måste behandlas samtidigt. Boken riktar sig därför till studenter inom både miljöutbildningar och genusvetenskapliga kurser. Boken behövs för att den litteratur som finns är på en mer avancerad nivå eller mer fokuserad på en specifik fråga, till exempel trafik. Det har också getts ut rapporter som berör sakfrågor, men som ger en mindre grundläggande teoretisk koppling, säger hon. Ett av bokens kapitel handlar om konsumtion. Birgitta Rydhagen betonar att konsumtion berör alla andra områden: resor, mat, bostäder, vanor och livsstilar som i sin tur påverkar klimat och global rättvisa. Hon tycker att det är viktigt att ha ett intersektionellt perspektiv på konsumtion och nämner kollegan Malin Henrikssons forskning vid Linköpings universitet som exempel. Hon har uppmärksammat att kvinnor med invandrarbakgrund oftast framställs som okunniga, till exempel för att de inte kan cykla. Det uppfattas också problematiskt att de inte källsorterar eller att de häller matolja i avloppet så att det blir stopp. Men samtidigt är dessa kvinnor miljöhjältar eftersom de inte kör bil eller flyger till Thailand, men handlar i närbutiken, lägger tid på att laga mat från råvaror och tar bussen. De lever helt enkelt resurssnålt på många sätt. Jag hoppas också i det långa perspektivet att diskussionen om vad som är en god samhällsutveckling kan färgas av mer mångfaldiga perspektiv och inte så ensidigt fokus på ekonomisk tillväxt och effektivisering, säger Rydhagen. Text: Bosse Parbring TGV om konst- och genusforskning I TGV nummer undersöks relationerna mellan feministiska och konstnärliga traditioner och mellan genusforskning och konstnärlig forskning. Hur tänker konst och genusvetenskap genom varandra? Hur ser den genusorienterade konstnärliga forskning som pågår idag ut? Vilka problem och metoder är gemensamma och vilka skiljelinjer finns? Skribenterna kommer från litteraturens, teaterns och bildkonstens områden, liksom från en konstnärligt inriktad genusforskning och behandlar teman som en genusmedveten gestaltning av Fröken Julie, ett rimmat tal om sårbarhet, samt refletioner kring sociologen Karin Widerbergs klassiska text om minnesarbete som inspirerat såväl konstnärliga som genusvetenskapliga arbeten sedan publiceringen Dags att vakna jämställhet till frukost i Almedalen Under årets Almedalsvecka arrangerar kunskapsportalen Jämställ.nu tillsammans med Nation ella sekretarikatet för genusforskning och övriga portalägare tre frukostseminarier på tema jämställdhet: 2 juli: Vad kostar manlighet? 3 juli: Jämställdhets som mål eller medel? 4 juli: Jämställdhetsintegrering hur svårt kan det vara, hur enkelt kan det bli? Den 5 juli anordnas också tillsammans med länsstyrelserna ett samtal mellan politiker praktiker och forskare under rubriken Mål i sikte? Ett samtal om vägar till jämställdhet där bland andra jämställhetsminister Maria Arnholm medverkar. Läs mer på almedalsveckan.info Vård men till vilket pris? Om 30 år kommer det att saknas sjuksköterskor, bara i Sverige. Kvinnor bryter mansdominansen i yrken och positioner. Vad krävs för att männen i Norden ska göra samma sak? Under rubriken Hen ska vårda men till vilket pris anordnar Norden i fokus i samarbete med Nikk, Nordisk kunskap om kön en debatt den 2 juli under Almedalsveckan. Jämställhetsminister Maria Arnholm medverkar. Läs mer på nordenifokus.se Antagningsstopp för kurser i genus vid Malmö högskola Två av tre fristående kurser i genusvetenskap vid Malmö högskola beläggs med antagningsstopp från och med nästa år. Som skäl anger högskolans ledning bland annat att genusvetenskap inte är en utbildning som regeringen prioriterar. Beslutet är ett resultat av ett arbetsmarknadstänk de tunga utbildningarna som kan ge jobb direkt premieras. Det innebär en likriktning av högskolan där det kritiska tänkandet får stryka på foten, säger Kristin Järvstad, kursansvarig för ämnet genusvetenskap vid Malmö högskola. Läs mer på

5 Posttidning B Avs: Genusperspektiv, Nätverkstan Ekonomitjänst, Box 31120, Göteborg Nr Nr Nr Nr Nr Sista numret ut! Snabbare nyheter när Genusperspektiv flyttar till nätet Det här numret är det sista som utkommer av forskningspolitiska nyhetsbrevet Genusperspektiv i dess nuvarande form. År 2004 startades publikationen av Nationella sekretariatet för genusforskning, och sedan dess har vi utgivit fyra till sex nummer per år. Det har blivit sammanlagt 51 nummer sedan starten. Genusperspektiv har i journalistisk form bevakat och analyserat utvecklingen av genusforskningens politiska, ekonomiska och organisatoriska förutsättningar. Vi har genom åren rapporterat om satsningar på genusforskning från bland andra Vetenskapsrådet, om genusdimensioner i EU:s forskningspolitik och om hur genusforskning organiseras på olika lärosäten. Vi har skrivit om autonomireformen, om publiceringsfrågor, om vetenskaplig bedömning, om jämställdhet i akademin och om vad olika politiska satsningar respektive nedprioriteringar inneburit. Allt det här kommer vi att fortsätta med. Men istället för att göra ett nyhetsbrev i pappersform och som pdf, lägger vi mer resurser på att utveckla vår webbplats och den forskningspolitiska rapporteringen där. Ett av skälen är att flera av våra läsare har efterfrågat en tätare rapportering av forskningspolitiska nyheter än vad ett nyhetsbrev som kommer ut med sex nummer om året kan ge. (Läs i den gula rutan hur du gör för att följa vår forskningspolitiska rapportering i framtiden.) Vi kommer även att arbeta med att bygga upp en avdelning om genusforskningens villkor (genus. se/forskningspolitik), en rad teman och fördjupningar. Så, trevlig sommar och väl mött i höst på väl mött på Genus.se/Forskningspolitik! Jimmy Sand redaktör Prenumerera fakta: Genusforskning så gör du! Du som i dag prenumererar på Genusperspektiv via din mejl kommer automatiskt att föras in i registret för vårt kommande forskningspolitiska nyhetsbrev. Du som prenumererar på Genusperspektiv i pappersform kan gå in på genus.se/ Forskningspolitik och registrera din e-postadress för att fortsätta följa vår rapportering till hösten. Genusperspektiv är en publikation från Nationella sekretariatet för genusforskning, Göteborgs universitet, Box 709, Göteborg, Ansvarig utgivare: Kerstin Alnebratt, Epost: Redaktör: Jimmy Sand. Epost: Telefon: , Grafisk form: Frida Lundberg och Emma Hässel, Tryckeri: Ale Tryckteam AB. ISSN: PRENUMERation på Genusperspektiv är gratis. Publikationen kommer ut sex gånger om året. Teckna prenumeration på pappersutgåva eller pdf på Nationella sekretariatet för genusforskning har som uppdrag att: Förbättra villkoren för genusforskning av hög internationell klass. Synliggöra svensk genusforskning och bidra till samverkan med omvärlden. Underlätta svensk genusforsknings internationalisering. Läs mer om sekretariatets verksamhet och om genusforskning på

Yttrande över Forskningskvalitetsutvärdering i Sverige - FOKUS

Yttrande över Forskningskvalitetsutvärdering i Sverige - FOKUS Diarienummer V 2016/24 Regeringskansliet Utbildningsdepartementet 103 33 Stockholm Yttrande över Forskningskvalitetsutvärdering i Sverige - FOKUS Nationella sekretariatet för genusforskning ser det som

Läs mer

Forskande och undervisande personal

Forskande och undervisande personal Universitetskanslersämbetet och SCB 9 UF 23 SM 1301 Forskande och undervisande personal I gruppen forskande och undervisande personal ingår anställningskategorierna, professorer, lektorer, adjunkter, meriteringsanställningar

Läs mer

Urank 2011 En analys av universitets- och högskolerankingen Urank.

Urank 2011 En analys av universitets- och högskolerankingen Urank. Urank 2011 En analys av s- och högskolerankingen Urank. PM 2011:04 Göteborg, mars 2011 PM 2011:04 URANK 2011. EN ANALYS AV UNIVERSITETS- OCH HÖGSKOLERANKINGEN URANK. Diarienr: Götabergsgatan

Läs mer

Myndigheternas rekommendationer gällande SFO-stödet och framtida riktade satsningar

Myndigheternas rekommendationer gällande SFO-stödet och framtida riktade satsningar Vetenskapsrådet Box 1035 101 38 Stockholm Skrivelse diarienummer 5.1-2015-5959 2015-04-29 Till Regeringskansliet Miljö- och energidepartementet Näringsdepartementet Socialdepartementet Utbildningsdepartementet

Läs mer

Den innovationsstödjande verksamheten vid universitet och högskolor fungerar överraskande väl Bristerna i innovationsstödsystemet är omfattande men

Den innovationsstödjande verksamheten vid universitet och högskolor fungerar överraskande väl Bristerna i innovationsstödsystemet är omfattande men Direktiven: Analys skapa en samlad nationell bild av hur innovationsstödjande åtgärder ser ut vid universitet och högskolor Analys under vilka förutsättningar förvaltar, bevakar och utbyter lärosätena

Läs mer

FöreskrUnivHögsk06_4.doc 1

FöreskrUnivHögsk06_4.doc 1 1 Verksamhetsstyrning 1.1 Politikområde Utbildningspolitik Mål Sverige skall vara en ledande kunskapsnation som präglas av utbildning av hög kvalitet och livslångt lärande för tillväxt och rättvisa. 1.1.1

Läs mer

Urank 2013 En analys av universitets- och högskolerankingen Urank.

Urank 2013 En analys av universitets- och högskolerankingen Urank. Urank 2013 En analys av s- och högskolerankingen Urank. PM 2013:04 Diarienummer: V 2013/357 Göteborgs Göteborg, april 2013 Övergripande beskrivning av Urank Den fristående associationen Urank (Stig Forneng,

Läs mer

Bilaga 1: Uppföljning av de strategiska forskningsområdena 2010

Bilaga 1: Uppföljning av de strategiska forskningsområdena 2010 Bilaga 1: Uppföljning av de strategiska forskningsområdena 2010 Sammanfattande slutsatser Vetenskapsrådet, FAS, Formas, VINNOVA och Energimyndigheten har gemensamt, på uppdrag av regeringen, genom en enkät

Läs mer

Svar på frågor med anledning av Vetenskapsrådets forskningsöversikt

Svar på frågor med anledning av Vetenskapsrådets forskningsöversikt 1 Lund 16/5 2014 Svar på frågor med anledning av Vetenskapsrådets forskningsöversikt Varför är humanistisk och samhällsvetenskaplig forskning viktig? För det första har humanistisk och samhällsvetenskaplig

Läs mer

Är färre och större universitet alltid bättre?

Är färre och större universitet alltid bättre? Detta är en utbyggd artikel relativt vad som publicerades i tidningen Ny Teknik, 27-8- 29, under rubriken Mindre universitet vinner över större. Här bifogas även diverse jämförande grafer samt lite utvidgade

Läs mer

VARUMÄRKET HÖGSKOLAN I BORÅS. Vilka vi är och vart vi är på väg

VARUMÄRKET HÖGSKOLAN I BORÅS. Vilka vi är och vart vi är på väg VARUMÄRKET HÖGSKOLAN I BORÅS Vilka vi är och vart vi är på väg Inledning INLEDNING Denna skrift beskriver Högskolan i Borås vision, mission och kärnvärden. Syftet är att skapa en ökad samsyn om vad Högskolan

Läs mer

Hur fångar man kvalitet i högre utbildning?

Hur fångar man kvalitet i högre utbildning? Sveriges universitets- och högskoleförbund Hur fångar man kvalitet i högre utbildning? Fredrik Andersson Biträdande generalsekreterare Vad är SUHF? Samarbets- och lobbyorgan för Sveriges 40 (snart 39)

Läs mer

250 år av erfarenhet. HSS15 Jan Sandred, VINNOVA Jan Axelsson, LiU Håkan Spjut, KaU Emma Hermansson, LnU

250 år av erfarenhet. HSS15 Jan Sandred, VINNOVA Jan Axelsson, LiU Håkan Spjut, KaU Emma Hermansson, LnU 250 år av erfarenhet HSS15 Jan Sandred, VINNOVA Jan Axelsson, LiU Håkan Spjut, KaU Emma Hermansson, LnU 2005 2004 2005 E-legitimation införs av skatteverket YouTube lanseras Big Brother sänds för första

Läs mer

78 procent av Umeå universitets granskade utbildningar är av hög kvalitet/mycket hög kvalitet

78 procent av Umeå universitets granskade utbildningar är av hög kvalitet/mycket hög kvalitet Sid 1 (5) 78 procent av Umeå universitets granskade utbildningar är av hög kvalitet/mycket hög kvalitet Psykologi Nationalekonomi Medie- och kommunikationsvetenskap Journalistik Geovetenskap och kulturgeografi

Läs mer

MALMÖ UNIVERSITET RAPPORT OM MALMÖ HÖGSKOLAS FRAMTID FRAMTIDSPARTIET I MALMÖ

MALMÖ UNIVERSITET RAPPORT OM MALMÖ HÖGSKOLAS FRAMTID FRAMTIDSPARTIET I MALMÖ MALMÖ UNIVERSITET RAPPORT OM MALMÖ HÖGSKOLAS FRAMTID FRAMTIDSPARTIET I MALMÖ FÖRORD Malmö högskola var redan från början en viktig pusselbit i stadens omvandling från industristad till kunskapsstad och

Läs mer

Sammanfattning av regeringens budgetproposition 2010

Sammanfattning av regeringens budgetproposition 2010 Sid 1 (5) Sammanfattning av regeringens budgetproposition 2010 I denna promemoria sammanfattas regeringens budgetproposition avseende utgiftsområde 16 Utbildning och universitetsforskning. Avslutningsvis

Läs mer

Forskningsresurser i högskolan

Forskningsresurser i högskolan , Rapport 2013:7 Forskningsresurser i högskolan En kartläggning av lärosätenas forskningsfinansiering 2008 2012 Forskningsresurser i högskolan En kartläggning av lärosätenas forskningsfinansiering 2008

Läs mer

GENUS OCH JÄMSTÄLLDHET I AKADEMIN. Ylva Fältholm, professor, Institutionen för ekonomi, teknik och samhälle

GENUS OCH JÄMSTÄLLDHET I AKADEMIN. Ylva Fältholm, professor, Institutionen för ekonomi, teknik och samhälle GENUS OCH JÄMSTÄLLDHET I AKADEMIN Ylva Fältholm, professor, Institutionen för ekonomi, teknik och samhälle Mellan humaniora/samhällsvetenskap och naturvetenskap/teknik Sjöparksskolan i Gällivare Samhällsvetenskaplig

Läs mer

Luleå tekniska universitets underlag inför forsknings- och innovationspolitiska propositionen

Luleå tekniska universitets underlag inför forsknings- och innovationspolitiska propositionen YTTRANDE. 2011-12-14 U2011/776/UH Utbildningsminister Jan Björklund Utbildningsdepartementet 103 33 Stockholm Luleå tekniska universitets underlag inför forsknings- och innovationspolitiska propositionen

Läs mer

VISION. Malmö högskola intar en framträdande roll när det gäller kunskapsdelning i Malmö, regionen och internationellt.

VISION. Malmö högskola intar en framträdande roll när det gäller kunskapsdelning i Malmö, regionen och internationellt. MALMÖ HÖGSKOLA DÄR MÅNGFALD GÖR SKILLNAD 2006 2015 VISION Malmö högskola har etablerat sig som Europas främsta professionsuniversitet känt som Malmömodellen där gränsöverskridande handlingskompetens inom

Läs mer

Forskningskvalitetsutvärdering i Sverige FOKUS. Vetenskapsrådet

Forskningskvalitetsutvärdering i Sverige FOKUS. Vetenskapsrådet Forskningskvalitetsutvärdering i Sverige FOKUS Vetenskapsrådet Hearings maj 2014 Disposition Bakgrund Arbetsprocess Förslag till modell just nu Fortsatt arbete Tidsplan Frågor och diskussion UoH intäkter

Läs mer

1. Fem tips till punkter att ta upp under samtalet 2. Debattinlägg på Föräldrakrafts hemsida

1. Fem tips till punkter att ta upp under samtalet 2. Debattinlägg på Föräldrakrafts hemsida Till dig som är paneldeltagare vid Föräldrakrafts seminarium Vägen till arbete i Almedalen den 30 juni Stockholm i juni 2015 INSPEL INFÖR PANELSAMTAL 1. Fem tips till punkter att ta upp under samtalet

Läs mer

Kommittédirektiv. Delegation för jämställdhet i högskolan. Dir. 2009:7. Beslut vid regeringssammanträde den 29 januari 2009

Kommittédirektiv. Delegation för jämställdhet i högskolan. Dir. 2009:7. Beslut vid regeringssammanträde den 29 januari 2009 Kommittédirektiv Delegation för jämställdhet i högskolan Beslut vid regeringssammanträde den 29 januari 2009 Dir. 2009:7 Sammanfattning av uppdraget En delegation ska stödja insatser och föreslå åtgärder

Läs mer

Statistik i samband med sista ansökningsdag till vårterminen 2014 (VT 2014)

Statistik i samband med sista ansökningsdag till vårterminen 2014 (VT 2014) Avdelningen för analys, främjande och tillträdesfrågor Föredragande Fredrik Lindström Statistiker 1-4755 fredrik.lindstrom@uhr.se PM Datum 213-1-17 Diarienummer 1.1.1-393-213 Postadress Box 4593 14 3 Stockholm

Läs mer

Motion till riksdagen 2015/16:2772 av Camilla Waltersson Grönvall m.fl. (M) Forskning och innovation utvecklar Sverige

Motion till riksdagen 2015/16:2772 av Camilla Waltersson Grönvall m.fl. (M) Forskning och innovation utvecklar Sverige Kommittémotion Motion till riksdagen 2015/16:2772 av Camilla Waltersson Grönvall m.fl. (M) Forskning och innovation utvecklar Sverige Förslag till riksdagsbeslut 1. Riksdagen ställer sig bakom det som

Läs mer

STATISTISK ANALYS 1(10) Sammanställning av lärosätenas årsredovisningar: Fortsatt färre studenter 2014

STATISTISK ANALYS 1(10) Sammanställning av lärosätenas årsredovisningar: Fortsatt färre studenter 2014 STATISTISK ANALYS 1(10) Avdelning / löpunmmer 2015-03-17 / 3 Analysavdelningen Handläggare Marie Kahlroth 08-563 085 49 marie.kahlroth@uka.se Sammanställning av lärosätenas årsredovisningar: Fortsatt färre

Läs mer

2014-03-17. 1. Riktade samverkansprojekt 2014-01-10. 2. Öppna samverkansprojekt 2014-02-21

2014-03-17. 1. Riktade samverkansprojekt 2014-01-10. 2. Öppna samverkansprojekt 2014-02-21 2014-03-17 Forskningsanslag 2014 Barn och ungdomsvetenskapliga forskningsmiljön kommer under 2014 att utlysa fyra former av forskningsanslag i syfte att främja forskning inom området vid Högskolan Väst,

Läs mer

Inresande studenters prestationsgrad fortsätter att öka En analys av studenternas prestationsgrad för läsåren 2004/ /13.

Inresande studenters prestationsgrad fortsätter att öka En analys av studenternas prestationsgrad för läsåren 2004/ /13. STATISTISK ANALYS 1(13) Avdelning / löpnummer 2015-09-01 / 4 Analysavdelningen Handläggare Håkan Andersson 08-563 088 90 hakan.andersson@uka.se Universitetskanslersämbetets statistiska analyser är en av

Läs mer

Forskningsbiblioteken som aktörer i publiceringsfrågor

Forskningsbiblioteken som aktörer i publiceringsfrågor Forskningsbiblioteken som aktörer i publiceringsfrågor Helena Francke UH bibliotekkonferansen 2015 Bergen, 18 juni 2015 helena.francke@hb.se Bakgrund och perspektiv 1 Publicera! (2013) Belysa bakgrunden

Läs mer

www.uk-ambetet.se Rapport 2013:6 Disciplinärenden 2012 vid universitet och högskolor

www.uk-ambetet.se Rapport 2013:6 Disciplinärenden 2012 vid universitet och högskolor www.uk-ambetet.se Rapport 2013:6 Disciplinärenden 2012 vid universitet och högskolor Disciplinärenden 2012 vid universitet och högskolor www.uk-ambetet.se Disciplinärenden 2012 vid universitet och högskolor

Läs mer

Att: Helene Hellmark Knutsson, minister för högre utbildning och forskning

Att: Helene Hellmark Knutsson, minister för högre utbildning och forskning Genus 2016 för forskning i framkant 2015-05-06 Att: Helene Hellmark Knutsson, minister för högre utbildning och forskning Inledning Nationella sekretariatet för genusforskning har samlat in förslag från

Läs mer

Andelen personal som har en utbildning på forskarnivå fortsätter att öka

Andelen personal som har en utbildning på forskarnivå fortsätter att öka UF 23 SM 1601 Universitet och högskolor Personal vid universitet och högskolor 2015 Higher Education. Employees in Higher Education 2015 I korta drag Andelen personal som har en utbildning på forskarnivå

Läs mer

UFV 2007/1478. Mål och strategier för Uppsala universitet

UFV 2007/1478. Mål och strategier för Uppsala universitet UFV 2007/1478 Mål och strategier för Uppsala universitet Fastställda av konsistoriet den 22 april 2008 Innehållsförteckning Förord 3 Uppsala universitet 4 Ett universitet för framstående forskning 5 Ett

Läs mer

Remiss av rapporten "Metoder och kriterier för bedömning av. prestation och kvalitet i lärosätenas samverkan med omgivande samhälle"

Remiss av rapporten Metoder och kriterier för bedömning av. prestation och kvalitet i lärosätenas samverkan med omgivande samhälle Regeringskansliet Remiss 2017-01-31 N2017/00055/IFK Näringsdepartementet Enheten för innovation, forskning och kapitalförsörjning Michael Jacob Remiss av rapporten "Metoder och kriterier för bedömning

Läs mer

Forskningskvalitetsutvärdering i Sverige - FOKUS

Forskningskvalitetsutvärdering i Sverige - FOKUS YTTRANDE Vårt dnr: 2015-12-18 Avdelningen för tillväxt och samhällsbyggnad Eva Marie Rigné Utbildningsdepartementet 103 33 Stockholm Forskningskvalitetsutvärdering i Sverige - FOKUS Sammanfattning av SKL:s

Läs mer

Kunskaps- och forskningsstrategi som underlag till den forskningspolitiska propositionen kunskapsstrategier för Konkurrensverket N2007/5553/FIN

Kunskaps- och forskningsstrategi som underlag till den forskningspolitiska propositionen kunskapsstrategier för Konkurrensverket N2007/5553/FIN 2007-11-26 Dnr 333/2007 1 (6) Näringsdepartementet 103 33 STOCKHOLM Kunskaps- och forskningsstrategi som underlag till den forskningspolitiska propositionen kunskapsstrategier för Konkurrensverket N2007/5553/FIN

Läs mer

Ansökan om magisterexamensrätt med ämnesdjup i omvårdnad vid Röda Korsets Högskola

Ansökan om magisterexamensrätt med ämnesdjup i omvårdnad vid Röda Korsets Högskola Regeringen Britta Seeger Ansökan om magisterexamensrätt med ämnesdjup i omvårdnad vid Röda Korsets Högskola Högskoleverket föreslår att ansökan från Röda Korsets Högskola om rätt att utfärda magisterexamen

Läs mer

Kunskap i samverkan. för samhällets utmaningar och ökad konkurrenskraft

Kunskap i samverkan. för samhällets utmaningar och ökad konkurrenskraft Kunskap i samverkan för samhällets utmaningar och ökad konkurrenskraft Vi tappar innovationskraft och andra tar in 0,9 0,8 0,8 0,7 0,7 0,6 0,6 0,5 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014 Schweiz Sverige

Läs mer

Strategi för fakulteten för hälsooch livsvetenskap

Strategi för fakulteten för hälsooch livsvetenskap Dnr: ST 2013/281-1.1 Strategi för fakulteten för hälsooch livsvetenskap 2013-2015 Beslutat av Fakultetsstyrelsen för hälso- och livsvetenskap Gäller från 2013-10-24 Beslutat av: Beslutsdatum: 2013-1024

Läs mer

Fortsatt hög andel av nybörjarna vid universitet och högskolor har studerat i kommunal vuxenutbildning (komvux)

Fortsatt hög andel av nybörjarna vid universitet och högskolor har studerat i kommunal vuxenutbildning (komvux) STATISTIK & ANALYS Torbjörn Lindqvist 2004-02-16 Fortsatt hög andel av nybörjarna vid universitet och högskolor har studerat i kommunal vuxenutbildning (komvux) Nära hälften av de nya studenterna vid universitet

Läs mer

Genusmedveten kompetensförsörjning vid Luleå tekniska universitet

Genusmedveten kompetensförsörjning vid Luleå tekniska universitet Genusmedveten kompetensförsörjning vid Luleå tekniska universitet Ylva Fältholm Eira Andersson Eva Källhammer Avdelningen för arbetsvetenskap Luleå tekniska universitet Syfte Påverka den ojämna könsfördelningen

Läs mer

Fel fokus för svensk forskarutbildning? Emil Eriksson, Emil Görnerup, Mikaela Almerud Januari 2011

Fel fokus för svensk forskarutbildning? Emil Eriksson, Emil Görnerup, Mikaela Almerud Januari 2011 Fel fokus för svensk forskarutbildning? Emil Eriksson, Emil Görnerup, Mikaela Almerud Januari 2011 2011 Tryck: CM Gruppen AB, Bromma 2011 Sammanfattning 1 Sammanfattning En utbildning och forskning av

Läs mer

Utlysning av Linnéstöd

Utlysning av Linnéstöd VETENSKAPSRÅDET Generaldirektörens kansli PM Utlysning av Linnéstöd Under rubriken Strategiska insatser i regeringens forskningspolitiska proposition Forskning för ett bättre liv (prop. 2004/05:80) presenteras

Läs mer

Andelen personal med utbildning på forskarnivå fortsätter att öka

Andelen personal med utbildning på forskarnivå fortsätter att öka UF 23 SM 1501 Universitet och högskolor Personal vid universitet och högskolor 2014 Higher Education. Employees in Higher Education 2014 I korta drag Andelen personal med utbildning på forskarnivå fortsätter

Läs mer

Strategi 2011-2014. Fastställd av KMH:s högskolestyrelse 2011-02-18. Kungl. Musikhögskolan i Stockholm. Dnr 11/75. 110218_KMH_strategi_2011_2014.

Strategi 2011-2014. Fastställd av KMH:s högskolestyrelse 2011-02-18. Kungl. Musikhögskolan i Stockholm. Dnr 11/75. 110218_KMH_strategi_2011_2014. 110218_KMH_strategi_2011_2014.pdf Kungl. Musikhögskolan i Stockholm Strategi 2011-2014 Fastställd av KMH:s högskolestyrelse 2011-02-18 Dnr 11/75 Kungl. Musikhögskolan i Stockholm Besöksadress: Valhallavägen

Läs mer

Akademiskt ledarskap i balans? Kvinnor på ledande positioner vid svenska universitet och högskolor 19902010

Akademiskt ledarskap i balans? Kvinnor på ledande positioner vid svenska universitet och högskolor 19902010 Akademiskt ledarskap i balans? Kvinnor på ledande positioner vid svenska universitet och högskolor 19902010 Rapport från IDAS Helen Peterson Institutionen för Tema, Linköpings universitet Helen.Peterson@liu.se

Läs mer

Politik, trender och framtid TIM EKBERG

Politik, trender och framtid TIM EKBERG Politik, trender och framtid TIM EKBERG Ett liv inom sektorn En krokig väg till universitetet Studier utan något mål Forskarstudier av en slump Kåraktiv - insyn i alla nivåer 10 år på departementet Administrativ

Läs mer

Vetenskapsrådets underlag för indikatorn vetenskaplig produktion och citeringar

Vetenskapsrådets underlag för indikatorn vetenskaplig produktion och citeringar Sid 1 (11) Vetenskapsrådets underlag för indikatorn vetenskaplig produktion och citeringar Inledning Vetenskapsrådet fick i uppdrag av regeringen januari 2009, att ta fram underlag för beräkning av indikatorn

Läs mer

Strategisk plan för området Hälsa och samhälle inom Malmö högskola Dnr HS 15-08/941

Strategisk plan för området Hälsa och samhälle inom Malmö högskola Dnr HS 15-08/941 Strategisk plan för området Hälsa och samhälle inom Malmö högskola Dnr HS 15-08/941 Antagen av Fakultetstyrelsen 2006-06-12 Reviderad, antagen av Fakultetstyrelsen 2008-10-23 Vision och uppdrag för Hälsa

Läs mer

12,8 miljarder till forskning oanvända

12,8 miljarder till forskning oanvända Svenska Dagbladet, 10 februari 2011 12,8 miljarder till forskning oanvända Hela 12 miljarder kronor i forskningsmedel ligger på hög på landets universitet. Nu slår Riksrevisionen larm om den kraftiga ökningen

Läs mer

Blandade omdömen av utbildning i ingenjörs- och teknikvetenskap vid Umeå universitet

Blandade omdömen av utbildning i ingenjörs- och teknikvetenskap vid Umeå universitet Sid 1 (17) Blandade omdömen av utbildning i ingenjörs- och teknikvetenskap vid Umeå Civilingenjör- bioteknik energiteknik, interaktionsteknik och design teknisk datavetenskap teknisk fysik Högskoleingenjör-

Läs mer

ANSTÄLLNING SOM PROFESSOR I JURIDIK VID ENHETEN I VASA PÅ VISS TID FÖR TIDEN 1.1.2012 31.12.2016.

ANSTÄLLNING SOM PROFESSOR I JURIDIK VID ENHETEN I VASA PÅ VISS TID FÖR TIDEN 1.1.2012 31.12.2016. Helsingfors universitet Juridiska fakulteten 14.11.2011 ANSTÄLLNING SOM PROFESSOR I JURIDIK VID ENHETEN I VASA PÅ VISS TID FÖR TIDEN 1.1.2012 31.12.2016. BESKRIVNING AV VERKSAMHETSFÄLTET 1. Juridiska fakultetens

Läs mer

Studieplan för utbildning på forskarnivå inom Medieteknik Inom skolan för datavetenskap och kommunikation, KTH

Studieplan för utbildning på forskarnivå inom Medieteknik Inom skolan för datavetenskap och kommunikation, KTH Studieplan för utbildning på forskarnivå inom Medieteknik Inom skolan för datavetenskap och kommunikation, KTH 1. Ämnesbeskrivning samt mål för utbildningen 1.1 Syfte och mål för utbildningen Syftet med

Läs mer

Ett starkt MDH 2010-2012 - arbete och resultat

Ett starkt MDH 2010-2012 - arbete och resultat Ett starkt MDH 2010-2012 - arbete och resultat Karin Axelsson, projektledare & vicerektor för samverkan 15 november 2012 Högskolan i siffror 1977 grundas Mälardalens högskola (MDH) 30 utbildningsprogram

Läs mer

en introduktion till den svenska högskolan 11

en introduktion till den svenska högskolan 11 Introduktion till den svenska högskolan Högskolan är den enskilt största statliga verksamheten i Sverige, uttryckt i antal anställda. År 2012 kostade verksamheten drygt 60 miljarder kronor och totalt står

Läs mer

Dnr 2015/4. Verksamhetsplan Institutionen för nordiska språk. Fastställd av institutionsstyrelsen

Dnr 2015/4. Verksamhetsplan Institutionen för nordiska språk. Fastställd av institutionsstyrelsen Dnr 2015/4 Verksamhetsplan 2015 Institutionen för nordiska språk Fastställd av institutionsstyrelsen 2015-02-25 Innehållsförteckning Bakgrund och förutsättningar 3 Utbildning på grundnivå och avancerad

Läs mer

www.uka.se Rapport 2014:3 Disciplinärenden 2013 vid universitet och högskolor

www.uka.se Rapport 2014:3 Disciplinärenden 2013 vid universitet och högskolor , www.uka.se Rapport 2014:3 Disciplinärenden 2013 vid universitet och högskolor Disciplinärenden 2013 vid universitet och högskolor Rapportnummer: 2014:3 Utgiven av Universitetskanslersämbetet 2014 Pontus

Läs mer

Fortsatt ökning av antalet nybörjare vid universitet och högskolor

Fortsatt ökning av antalet nybörjare vid universitet och högskolor Statistisk analys Lena Eriksson Analysavdelningen 08-563 086 71 lena.eriksson@hsv.se www.hsv.se 2008-11-20 Analys nr 2008/11 Fortsatt ökning av antalet nybörjare vid universitet och högskolor Antalet nybörjare

Läs mer

Generell vägledning för självvärdering i Högskoleverkets system för kvalitetsutvärdering

Generell vägledning för självvärdering i Högskoleverkets system för kvalitetsutvärdering Rapport 2011:4 R Generell vägledning för självvärdering i Högskoleverkets system för kvalitetsutvärdering 2011 2014 www.hsv.se Rapport 2011:4 R Generell vägledning för självvärdering i Högskoleverkets

Läs mer

Bedömningskriterier för finansiering av forskning vid HKR

Bedömningskriterier för finansiering av forskning vid HKR Forskningsnämnden Dnr: 2012-114-77 Fastställda: 2012-02-07 Reviderat 2014-03-18 Bedömningskriterier för finansiering av forskning vid HKR Bedömningskriterierna syftar till att säkerställa kvalitet och

Läs mer

VERKSAMHETSPLAN 2015. Internationella Kvinnoföreningen Lokalt ResursCentrum för kvinnor i Öresundsregionen

VERKSAMHETSPLAN 2015. Internationella Kvinnoföreningen Lokalt ResursCentrum för kvinnor i Öresundsregionen VERKSAMHETSPLAN 2015 Internationella Kvinnoföreningen Lokalt ResursCentrum för kvinnor i Öresundsregionen Inledning Internationella Kvinnoföreningen i Malmö, IKF i Malmö, är en väl etablerad ideell förening

Läs mer

FOKUS Forskningskvalitetsutvärdering. Sverige. Obs pågående arbete. SUHF Forskningsfinansiering för administratörer 5 december 2014.

FOKUS Forskningskvalitetsutvärdering. Sverige. Obs pågående arbete. SUHF Forskningsfinansiering för administratörer 5 december 2014. Forskningskvalitetsutvärdering i Sverige Obs pågående arbete SUHF Forskningsfinansiering för administratörer 5 december 2014 Sara Monaco UoH intäkter för forskning och forskarutbildning 2013 Företag i

Läs mer

Universitet och högskolor. Doktorander och examina på forskarnivå 2014

Universitet och högskolor. Doktorander och examina på forskarnivå 2014 UF 21 SM 1501 Universitet och högskolor. Doktorander och examina på forskarnivå 2014 Third-cycle students and third-cycle qualifications 2014 I korta drag Antalet doktorandnybörjare i stort sett oförändrat

Läs mer

Statistik över ansökningar till Vetenskapsrådet om projektbidrag, per kön och lärosäte

Statistik över ansökningar till Vetenskapsrådet om projektbidrag, per kön och lärosäte Ludde Edgren, Forsknings- och innovationskontoret 2013-09- 20 Statistik över ansökningar till Vetenskapsrådet om projektbidrag, per kön och lärosäte Bakgrund Redovisar nedan statistik från VRs (Vetenskapsrådets)

Läs mer

Koncept. Regleringsbrev för budgetåret 2013 avseende universitet och högskolor

Koncept. Regleringsbrev för budgetåret 2013 avseende universitet och högskolor Koncept Regeringsbeslut I:x 2012-12-13 U2012/ /UH Utbildningsdepartementet Per Magnusson per.magnusson@regeringskansliet.se 08-4053252 Enligt sändlista Regleringsbrev för budgetåret 2013 avseende universitet

Läs mer

Love Peace and Understandning

Love Peace and Understandning Love Peace and Understandning Små ämnen: samarbete, arbetsfördelning och koncentration vad kan vi göra i Norden? Vad menar vi med ett småämne? Definitionen kan variera tex < 50 studenter -2 lärare på professors/lektorsnivå

Läs mer

Slutrapport. Arbetsgruppen för Högskolans e-publicering. Till Forum för bibliotekschefer, Sveriges universitets- och högskoleförbund (SUHF)

Slutrapport. Arbetsgruppen för Högskolans e-publicering. Till Forum för bibliotekschefer, Sveriges universitets- och högskoleförbund (SUHF) Slutrapport Till Forum för bibliotekschefer, Sveriges universitets- och högskoleförbund (SUHF) Arbetsgruppen för Högskolans e-publicering Deltagare: Hans Danelid, Högskolan Dalarna Jörgen Eriksson, Lunds

Läs mer

Högskolepedagogisk utbildning-modul 3-perspektivkurs nov 2004

Högskolepedagogisk utbildning-modul 3-perspektivkurs nov 2004 Genus och programmering av Kristina von Hausswolff Inledning Under läsåret 3/ var jag med i ett projekt om Genus och datavetenskap lett av Carin Dackman och Christina Björkman. Under samma tid, våren,

Läs mer

Principer vid prövning av ämne för examensrätt på forskarnivå

Principer vid prövning av ämne för examensrätt på forskarnivå Dnr: FAK 2011/467 Principer vid prövning av ämne för examensrätt på forskarnivå Fastställda 2011-12-16 av ordförande i Fakultetsnämnden för hälsa, socialt arbete och beteendevetenskap (FHSAB) Fakultetsnämnden

Läs mer

Antalet kvinnliga lektorer har ökat med 82 procent. Antal lektorer omräknade till helårspersoner, per kön under perioden 2003 2013

Antalet kvinnliga lektorer har ökat med 82 procent. Antal lektorer omräknade till helårspersoner, per kön under perioden 2003 2013 UF 23 SM 1401 Universitet och högskolor Personal vid universitet och högskolor 2013 Higher Education. Employees in Higher Education 2013 I korta drag Antalet kvinnliga lektorer har ökat med 82 procent

Läs mer

Processtöd jämställdhetsintegrering

Processtöd jämställdhetsintegrering Processtöd jämställdhetsintegrering i nationella och regionala Socialfondsprojekt Anna-Elvira Cederholm Före ansökan (ide -fas) Förberedelser Mobilisering Genomförande o avslutande Efter projektet Tillgängligt

Läs mer

Statsvetenskapliga förbundet

Statsvetenskapliga förbundet Statsvetenskapliga förbundet FÖRBUNDSREDAKTÖR: HELENA WOCKELBERG Förbundsredaktören har ordet Statsvetenskapliga förbundet har fatt en ny ordförande i Magnus Jemeck och, när detta läses, antagligen en

Läs mer

Kvinnor med en utbildning på forskarnivå. Per Gillström, Universitetskanslersämbetet, tfn 08-563 085 16, per.gillstrom@uk-ambetet.

Kvinnor med en utbildning på forskarnivå. Per Gillström, Universitetskanslersämbetet, tfn 08-563 085 16, per.gillstrom@uk-ambetet. UF 23 SM 1301 Universitet och högskolor Personal vid universitet och högskolor 2012 Higher Education. Employees in Higher Education 2012 I korta drag Personalen allt mer välutbildad Den forskande och undervisande

Läs mer

Beslut om tilldelning av MFS stipendier för år 2012, per lärosäte och institution.

Beslut om tilldelning av MFS stipendier för år 2012, per lärosäte och institution. Beslut om tilldelning av MFS stipendier för år 2012, per lärosäte och institution. Lärosäte Institution Externa Interna Totalt Summa* Blekinge tekniska högskola Studerandeavdelningen, Förvaltningen 9 11

Läs mer

Nulägesbeskrivning läsåret

Nulägesbeskrivning läsåret UPPSALA UNIVERSITET Institutionen för nordiska språk Nulägesbeskrivning läsåret 2004 2005 I jämställdhetsplanen för år 2000 2001 ingick en s.k. nulägesbeskrivning som redovisade fördelningen mellan kvinnor

Läs mer

Forskningen måste inriktas på individanpassad medicin

Forskningen måste inriktas på individanpassad medicin En utskrift från Dagens Nyheter, 2016 03 24 21:32 Artikelns ursprungsadress: http://www.dn.se/debatt/forskningen maste inriktas pa individanpassad medicin/ DN Debatt Forskningen måste inriktas på individanpassad

Läs mer

PROGRAMFÖRKLARING Vetenskapsrådets ämnesråd för medicin och hälsa

PROGRAMFÖRKLARING Vetenskapsrådets ämnesråd för medicin och hälsa PROGRAMFÖRKLARING 2013-2016 Vetenskapsrådets ämnesråd för medicin och hälsa Fo rord Vetenskapsrådets ämnesråd för medicin och hälsa stödjer forskning inom allt från forskning på molekylär- och cellnivå

Läs mer

ETT FORSKNINGSLANDSKAP DÄR IDÉER KAN SLÅ ROT OCH VÄXA

ETT FORSKNINGSLANDSKAP DÄR IDÉER KAN SLÅ ROT OCH VÄXA ETT FORSKNINGSLANDSKAP DÄR IDÉER KAN SLÅ ROT OCH VÄXA Sveriges unga akademis förslag inför Forskningspropositionen 2016 Sammanfattning Ta del av originalet på: http://sverigesungaakademi.se/foprop15 BOX

Läs mer

» Ett samtal om metoder för implementering och utvärdering av samverkan i högre utbildning ÖKAD UTBILDNINGSKVALITET GENOM SAMARBETE

» Ett samtal om metoder för implementering och utvärdering av samverkan i högre utbildning ÖKAD UTBILDNINGSKVALITET GENOM SAMARBETE » Ett samtal om metoder för implementering och utvärdering av samverkan i högre utbildning ÖKAD UTBILDNINGSKVALITET GENOM SAMARBETE Upplägg: första halvan Utbildningssamverkan för jobb, innovation och

Läs mer

Informationsmöte Vetenskapsrådets utlysningar 2014. Maria Thuveson, avdelningen för forskningsfinansiering

Informationsmöte Vetenskapsrådets utlysningar 2014. Maria Thuveson, avdelningen för forskningsfinansiering Informationsmöte Vetenskapsrådets utlysningar 2014 Maria Thuveson, avdelningen för forskningsfinansiering Intäkter för forskning och forskarutbildning 2012 Fördelat på lärosäten och finansiärer Källa:

Läs mer

STÄRKANDE AV UNIVERSITETENS PROFILERING MED KONKURRENSUTSATT FINANSIERING

STÄRKANDE AV UNIVERSITETENS PROFILERING MED KONKURRENSUTSATT FINANSIERING 1 (5) 2.12.2014 STÄRKANDE AV UNIVERSITETENS PROFILERING MED KONKURRENSUTSATT FINANSIERING UTLYSNING I JANUARI 2015 Mål Stärkandet av de finländska universitetens forskningsprofiler och effektiverandet

Läs mer

Statistisk analys. Fortsatt många helårsstudenter Marginellt färre helårsstudenter 2011

Statistisk analys. Fortsatt många helårsstudenter Marginellt färre helårsstudenter 2011 Statistisk analys Marie Kahlroth Analysavdelningen 08-563 085 49 marie.kahlroth@hsv.se www.hsv.se 2012-03-13 2012/5 Reg.nr: 63-17-2012 Fortsatt många helårsstudenter 2011 En sammanställning av lärosätenas

Läs mer

ANSTÄLLNINGSORDNING VID ÖREBRO UNIVERSITET

ANSTÄLLNINGSORDNING VID ÖREBRO UNIVERSITET Dnr: ORU 1.2.1-4488/2013 ANSTÄLLNINGSORDNING VID ÖREBRO UNIVERSITET Fastställd av: styrelsen Datum: 2013-12-12 INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1. Inledning 2. Disposition av Anställningsordningen 3. Utgångspunkter

Läs mer

Anseendeindex lärosäten 2015 TNS

Anseendeindex lärosäten 2015 TNS Anseendeindex lärosäten 2015 Bakgrund och metod Medborgarnas förtroende för svenska lärosäten är över tid viktigt för lärosätenas attraktivitet och trovärdighet. Det blir lättare att rekrytera personal

Läs mer

Högre utbildning Universitet och högskolor forskarutbildning. Vad världen behöver är fl er ödmjuka genier. Det fi nns så få kvar av oss.

Högre utbildning Universitet och högskolor forskarutbildning. Vad världen behöver är fl er ödmjuka genier. Det fi nns så få kvar av oss. Vad världen behöver är fl er ödmjuka genier. Det fi nns så få kvar av oss. Oscar Levant, 1906 1972 Foto: Ina Agency Press AB / BE&W Högre utbildning Universitet och högskolor forskarutbildning 278 Det

Läs mer

Högre utbildning i Sverige

Högre utbildning i Sverige Högre utbildning i Sverige Totalt 48 anordnare av högre utbildning, varav 31 statliga Inga avgifter för studenter från EU/EES Inkomst för utbildning och forskning ca 70 miljarder Av dessa 70 miljarder

Läs mer

Sammanställning av enkät till doktorander i socialt arbete. Nationella forskarskolan i socialt arbete, augusti 2014

Sammanställning av enkät till doktorander i socialt arbete. Nationella forskarskolan i socialt arbete, augusti 2014 Sammanställning av enkät till doktorander i socialt arbete. Nationella forskarskolan i socialt arbete, augusti 2014 Enkäten skickades ut i första halvan av augusti 2014. Sista svarsdatum var den första

Läs mer

Nationella kluster konferensen

Nationella kluster konferensen Sammanställning från den Nationella kluster konferensen i Gävle den 23 24 februari Kluster som plattform för innovationer Kluster som plattform för innovationer. Det var temat på den nationella klusterkonferensen

Läs mer

Högskolan i Halmstad. Det innovationsdrivande lärosätet

Högskolan i Halmstad. Det innovationsdrivande lärosätet Högskolan i Halmstad Det innovationsdrivande lärosätet nytänkande föds i möten Ny kunskap för en bättre värld På Högskolan i Halmstad vill vi hitta nya sätt att göra världen bättre. Genom kunskap, nytänkande

Läs mer

Stärkt samverkan mellan industriforskningsinstitut

Stärkt samverkan mellan industriforskningsinstitut 2006-12-21 Utlysning Stärkt samverkan mellan industriforskningsinstitut och lärosäten 2 1. Inbjudan VINNOVA inbjuder härmed industriforskningsinstitut och lärosäten att inkomma med ansökningar avseende

Läs mer

Helsingfors universitet Juridiska fakulteten

Helsingfors universitet Juridiska fakulteten Godkänd vid fakultetsrådets möte 21.5.2013 Punkt 5 Bilaga A Helsingfors universitet Juridiska fakulteten Anvisning om grunder för bedömningen av behörighetsvillkoren för anställning som professor vid Juridiska

Läs mer

NU 15 - Nätbaserad utbildning för internationell positionering

NU 15 - Nätbaserad utbildning för internationell positionering Sida 1 (8) UTLYSNING NU 15 - Nätbaserad utbildning för internationell positionering PLANERINGSBIDRAG FÖR STRATEGIUTVECKLING Programmet Nätbaserad utbildning för internationell positionering syftar till

Läs mer

Kommittédirektiv. Befattningsstruktur vid universitet och högskolor. Dir. 2006:48. Beslut vid regeringssammanträde den 27 april 2006.

Kommittédirektiv. Befattningsstruktur vid universitet och högskolor. Dir. 2006:48. Beslut vid regeringssammanträde den 27 april 2006. Kommittédirektiv Befattningsstruktur vid universitet och högskolor Dir. 2006:48 Beslut vid regeringssammanträde den 27 april 2006. Sammanfattning av uppdraget En särskild utredare skall göra en översyn

Läs mer

Strategiska rekryteringar 14

Strategiska rekryteringar 14 Sida 1 (8) UTLYSNING Strategiska rekryteringar 14 KK-stiftelsen inbjuder Sveriges nya lärosäten att tillsammans med näringslivet ansöka om finansiering för strategiska rekryteringar. Stödformen innebär

Läs mer

Mål och strategier för Uppsala universitet - Campus Gotland 2013-2016

Mål och strategier för Uppsala universitet - Campus Gotland 2013-2016 UFV 2011/1998 och strategier för Uppsala universitet - Campus Gotland Fastställd av konsistoriet 2013-06-03 1 Innehållsförteckning Innehållsförteckning 2 Förord 3 Uppsala universitet Campus Gotland 3 Ett

Läs mer

IQ Samhällsbyggnads lunchseminarium Inspel den till forskningspolitiska propositionen

IQ Samhällsbyggnads lunchseminarium Inspel den till forskningspolitiska propositionen Svensk byggforskning och -utbildning i samverkan IQ Samhällsbyggnads lunchseminarium 2016-02-02 Inspel den till forskningspolitiska propositionen Martin Nilsson, LTU, koordinator Johan Silfwerbrand, KTH,

Läs mer

'dn-ledamoter@listserv.uu.se'; 'dn-representanter@listserv.uu.se'; 'drordforanden@listserv.uu.se'

'dn-ledamoter@listserv.uu.se'; 'dn-representanter@listserv.uu.se'; 'drordforanden@listserv.uu.se' Mattias Wiggberg To: 'dn-ledamoter@listserv.uu.se'; 'dn-representanter@listserv.uu.se'; 'drordforanden@listserv.uu.se' Cc: Mia Heikkil ä Subject: Kallelse och förslag till dagordning för DN:s sammanträde

Läs mer

Rapport. Forskarexaminerades utbildning och inträde på arbetsmarknaden. Enheten för statistik om utbildning och arbete

Rapport. Forskarexaminerades utbildning och inträde på arbetsmarknaden. Enheten för statistik om utbildning och arbete Enheten för statistik om utbildning och arbete Rapport Forskarexaminerades utbildning och inträde på arbetsmarknaden Postadress Besöksadress Telefon Fax Box 24 300, 104 51 STOCKHOLM Karlavägen 100 08-506

Läs mer