perspektiv Forskningspolitiskt nyhetsbrev från Nationella sekretariatet för genusforskning

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "perspektiv Forskningspolitiskt nyhetsbrev från Nationella sekretariatet för genusforskning"

Transkript

1 Genus perspektiv Forskningspolitiskt nyhetsbrev från Nationella sekretariatet för genusforskning 2 13 Foto: colourbox Tidigare studenter i genusvetenskap återfinns inom en mängd olika yrken bland andra, brandman, miljösamordnare, sjuksköterska, bibliotekarie, lärare, doktorand, utredare i jämställhetsfrågor och lastbilschafför. Det visar Sveriges första landsomfattande alumnunderökningen bland genusstudenter. Genusvetare starka på arbetsmarknaden Arbetslösheten bland tidigare studenter i genusvetenskap är låg. Det visar den första landsomfattande alumnundersökningen som gjorts bland genusstudenter i Sverige. De tidigare studenterna återfinns i ett brett spektum av yrken och endast 3 procent saknar jobb. Genusalumnerna är också påtagligt nöjda med sin utbildning. Bland det mest uppskattade är övningen i analys och kritiskt tänkande: Det var som att det lades fram en enorm mängd nycklar, som jag behövde, svarade en de tidigare studenterna. Sidan 2 MÅL bättre för jämställdheten än uppföljning anser utredare Att tvinga lärosätena att följa upp hur basanslagen fördelas mellan kvinnor och män kostar mer än det smakar, anser regeringes utredare Ingegerd Palmér. Bättre är att sätta upp mål för exempelvis andelen kvinnliga professorer, anser hon. Sidan 3 Nedskärningar på högskolor drabbar kunskapsutveckling För de nya och mindre lärosätena är den ökade autonomin motsägelsefull. Statliga medel koncentreras till de stora universiteten, och motstridiga politiska signaler gör oberoendet för de mindre starkt kringskuret. Sidan 4 genusperspektiv flyttar till webben efter tio år på papper Efter tio år och 51 nummer lägger Genusperspektiv ner som pappersprodukt. Men den forskningspolitiska rapporteringen kommer att fortsätta på nätet. Läs mer om hur du kan fortsätta följa rapporteringen till hösten. Sidan 8

2 3 ledare Kerstin Alnebratt Föreståndare Allt mindre tyckande om genusforskning Genusforskning är i allt mindre utsträckning föremål för medial debatt, och forskarna används i allt högre grad som experter i nyhetsrapporteringen. Det visar När debatten tystnar, en nyligen presenterad kandidatuppsats från JMG, Institutionen för journalistik, media och kommunikation vid Göteborgs universitet. I uppsatsen undersöks hur genusforskning skildras i svensk press åren 2008 till Resultatet visar att det totala antalet publicerade artiklar som refererar till genusforskning har ökat, men att andelen debattartiklar och annat åsiktsmaterial har minskat och att rapporteringen har blivit mindre negativ. Detta ger sammantaget en bild av att tyckandet om genusforskning har ersatts av en journalistisk rapportering där fältet får synas i kraft av sin relevans. Genusforskare används för att kommentera andra nyheter, och resultat från genusforskning vävs in i den allmänna nyhetsrapporteringen. Detta är sista gången Genusperspektiv kommer ut i denna form. Nationella sekretariatet för genusforskning kommer dock att fortsätta att bevaka forskningens villkor och förutsättningar. I framtiden kommer du att kunna följa rapporteringen via nätet. Prenumerera på vårt nyhetsbrev elektroniskt, besök genus.se eller följ oss på Twitter och Facebook. Precis som dagspressen vet vi att genusforskning är relevant. Att granska vad som händer i den svenska universitetsvärlden ur ett genusperspektiv är fortfarande en angelägen uppgift för oss. Vi hoppas och tror att vi ska kunna göra det ännu bättre i nya former. Genusvetare nöjda med utbildningen 97 procent av studenterna i genusvetenskap är nöjda eller mycket nöjda med sin utbildning. Lika stor andel är etablerade på arbetsmarknaden. Det visar den första nationella alumnundersökningen som gjorts av genusstudenter i Sverige. Vem är genusstudenten, hur värderar hen sina studier och hur tungt väger genusvetenskapen som merit på arbetsmarknaden? Det är frågor som står i fokus i skriften Genusvetarnas framtid, som ges ut av Nationella sekretariatet för genusforskning. Vi ville bilda oss en uppfattning om hur kunskapen från genusvetenskap sprids i samhället, hur genusvetarna själva värderar sin utbildning och vad de jobbar med, säger Ann Werner, genusforskare vid Södertörns högskola som tillsammans med Anna Lundberg från Tema Genus vid Linköpings universitet har genomfört studien. Nöjda med utbildningen Gällande alumnernas syn på sin utbildning visar undersökningen på en påtaglig nöjdhet bland de tillfrågade. Förutom övning i förmåga till kritiskt tänkande och analys, angav de svarande också att ökad kunskap om genus och jämställdhet var bland det mest värdefulla som utbildningen gav. Det var som att det lades fram en enorm mängd nycklar, som jag behövde, menade en av informanterna. Samtidigt som konkurrenskraft på arbetsmarknaden enligt undersökningen var en av de faktorer som vägde lättast för valet att studera genusvetenskap, är bristen på anknytning till arbetsmarknaden något som en stor del av de svarande uttrycker missnöje med. Nästan var fjärde student efterfrågar en tydligare koppling mellan utbildning och arbete. Enligt undersökningen är emellertid arbetslösheten bland de tidigare genusstudenterna är låg. Endast 3 procent av de som svarat på enkäten saknar jobb. De tidigare genusstudenterna återfinns i ett brett spektrum av yrken: från brandman och lastbilschaufför till departementssekreterare, miljösamordnare och lärare och 16 procent svarar att de jobbar i huvudsak med genusvetenskapliga arbetsuppgifter. Kunskapen om genus uppskattas också inte minst av dem som har läst genusvetenskap för att komplettera sin befintliga kompetens: Jag har jättestor användning av det. Jag tycker jag har blivit bättre på att möta människor, patienter, jag tycker att jag märker att jag får kontakt med patienter som mina arbetskamrater inte får., svarar en av alumnerna. Genus värdefullt i arbetslivet Just frågan om hur den genuskompetens som utbildningen ger kan användas i arbetslivet ser Ann Werner som ett av de viktigaste resultaten som undersökningen pekar mot. Hon tycker att de färdigheter som studier i genusvetenskap ger i kritisk analys och omvärldsbevakning gör att det kan vara motiverat att oftare skriva in utbildning i genusvetenskap som meriterande för exempelvis en handläggartjänst som inte har bara med genus eller jämställhet att göra. Utbildningarna behöver bli bättre på att synliggöra kunskapen de ger, men arbetsgivarna borde också fundera över rekryteringen. Kan de bli bättre på att fånga upp och använda den breda kompetens som genusvetare har? Text: Frida Lundberg läs mer. Ladda ner Genusvetarnas framtid från så fakta: gjordes Genusforskning undersöknikngen Undersökningen utgår från frågeställningarna: Vad gör genusstudenterna efter studierna? Hur ser de på sin utbildning och vilka är de? Frågorna besvarades genom en enkät med 67 frågor (svarsfrekvens: 34 procent 606 personer) samt genom fokusgruppsintervjuer. Hellre mål än uppföljning anser HSV:s utredare Att tvinga lärosätena att följa upp hur basanslagen för forskning och forskarutbildning fördelas på kvinnor och män är en dålig idé. Det menar utredaren Ingegerd Palmér, som istället rekommenderar styrning genom jämställdhetsmål. Det man ska följa upp är resultat. Målen ska regeringen sätta, hur man arbetar mot målen ska lärosätena stå för. Fördelning av medel handlar om det sistnämnda. Utvecklingen mot jämställdhet inom akademin går trögt. Mellan år 1995 och 2011 ökade andelen kvinnor bland professorerna från 8 till 23 procent. Att kvinnor även missgynnas i fördelningen av medel framgår av Hans Excellens (2011), en rapport från Delegationen för jämställdhet i högskolan, som visade på en grav snedfördelning till kvinnors nackdel. År 2010 gick 14,8 miljarder kronor i direkta statsanslag till lärosätena för forskning och forskarutbildning. Efter Hans Excellens gav regeringen i uppdrag åt Högskoleverket att göra en förstudie för att kartlägga möjligheterna att följa upp hur dessa anslag fördelas på kvinnor och män. Ingegerd Palmér, tidigare rektor för Mälardalens högskola och Luleå tekniska universitet, har genomfört förstudien. Hon menar att den information som man kan få fram med rimlig ansträngning inte skulle säga så mycket. Lärosätena styrs av statsmakterna och styr sig själva utifrån samlade tillgångar, där direkta statsanslag inte skiljs ut från övrig finansiering. Det är högst oklart vad ett uppföljningssystem skulle ge för slags information som kan användas för utveckling av jämställdheten inom forskning, säger hon. Resurskrävande ta fram uppgifter Ingegerd Palmér avråder från införandet av ett uppföljningssystem av tre skäl: 1) det skulle vara resurskrävande att ta fram uppgifterna, 2) uppgifterna skulle Foto: Mauro Rongione / Mälardalens högskola Ingegerd Palmér tror att den bristande inititivkraften kring åtgärder för ökad jämställdhet inom akademin har att göra med den bakomliggande tanken om lärosätenas autonomi. Det finns inga åtgärder kopplade till måluppfyllelse. När jag som rektor presenterade för regeringen att vi inte nått målen fick det inga följder. vara svåra att jämföra mellan lärosäten, och 3) det är oklart vad uppgifterna skulle kunna användas till. Det förstnämnda har bland annat att göra med att lärosätenas egen registrering av hur medel fördelas på individer inte alltid sker löpande. Ofta omfördelas medel i efterhand. Mål för kvinnliga professorer Om regeringen vill förbättra jämställdheten inom akademin föreslår Ingegerd Palmér istället att man styr genom att sätta upp mål för lärosätena. Ett sådant mål är andelen kvinnor bland de nya professorer som ska rekryteras. Regeringen har satt nya rekryteringsmål för perioden , efter en annan utredning från Högskoleverket. Ingegerd Palmér är kritisk till regeringens, den nuvarande såväl som tidigare, bristande uppföljning av hur lärosätena når rekryteringsmålen. Det finns inga åtgärder kopplade till måluppfyllelse. När jag som rektor presenterade för regeringen att vi inte nått målen fick det inga följder. De förslag till åtgärder som funnits kring måluppfyllelse har lagts på hyllan. Exempelvis föreslog Dan Brändström i utredningen Resurser för kvalitet (SOU 2007:81) att antalet kvinnliga professorer vid lärosätena ska vara en indikator för fördelning av 5 procent av de konkurrensutsatta resurserna. Delegationen för jämställdhet i högskolan föreslog i sin slutrapport Svart på vitt om jämställdhet i akademin (SOU 2011:1) en jämställdhetsbonus på 50 miljoner kronor per år till de lärosäten som nått framgång i jämställdhetsarbetet, bland annat vad gäller könsfördelningen på professorsnivå. Skenbar autonomi Ingegerd Palmér menar att oviljan till åtgärder på området beror på en ideologi om lärosätenas autonomi. Samtidigt ifrågasätter hon om det faktiskt råder så stor autonomi i praktiken. Fakultetsmedlen är inte så fria som vi kan tro och önskar. Statens olika modeller för att fördela medel påverkar också den interna fördelningen. Lärosätena måste ofta gå in och medfinansiera excellenssatsningar och strategiska satsningar, engagera sig i frågor om publiceringar och citeringar, och så vidare. Man kan inte nonchalera detta och det tar en hel del resurser i anspråk. Och påverkar jämställheten i den interna fördelningen! Text: jimmy sand

3 4 5 Kamp för kunskapen på Sveriges mindre lärosäten För de nya och mindre lärosätena är den ökade autonomin motsägelsefull. Statliga medel koncentreras till de stora universiteten, och motstridiga politiska signaler gör oberoendet för de mindre lärosätena starkt kringskuret. Genusperspektiv har talat med några forskare om vad detta kan betyda för kunskapsutvecklingen. Under våren har Malmö högskola beslutat om antagningsstopp för utbildningar bland annat i genusvetenskap, medan Mittuniversitetet avvecklar sitt Campus Härnösand. Samtidigt har Högskolan Gotland blivit en del av Uppsala universitet. Efter en period kring millennieskiftet då nya högskolor tillkom och andra fick universitetsstatus, är händelserna exempel på hur utbildnings- och forskningspolitiken har skapat en utsatt situation för de nya och mindre lärosätena. Det menar Lena Trojer, professor i IT och genusforskning vid Blekinge tekniska högskola, BTH. Hon ser utvecklingen som oroväckande, då dessa lärosäten, mindre tyngda av tradition, har en omistlig roll i det svenska högskolelandskapet. Hos de mindre högskolorna finns en lyhördhet inför akademiskt nya kunskapsområden, säger hon. De måste upp till bevis, visa rejäla resultat. Det är nästan en Lena Trojer fråga om liv och död. De gamla lärosätena rullar på som oceanångare; de behöver inte kämpa för sin existens. Hos de nya finns potential för utveckling. Öppnade nytt forskningsfält Lena Trojer talar av egen erfarenhet fick hon en av de sex genusprofessurer som tillkom på initiativ av dåvarande utbildningsminister Carl Tham. BTH, som satsade på att bygga upp ett nytt campus i Karlshamn, var genom rektor Per Eriksson angelägna om att etablera genusforskningskompetens på högskolan. Redan innan placeringen av professuren till BTH var klar kontaktades Trojer, då docent i genus och teknik vid Luleå tekniska universitet, för att hjälpa till att bygga upp forskningsmiljön. Hon menar att det inte var någon slump att professuren inte placerades på Chalmers eller KTH. Det förändringsarbete vi ville få till, för att öppna ett nytt forskningsfält, hade nog inte varit möjligt på ett gammalt lärosäte. På Chalmers till exempel har fokus legat på att förstå varför kvinnor inte är intresserade av teknik, snarare än att se genusforskning inom teknikvetenskaperna som ett vetenskapligt kompetensområde. Otydliga politiska signaler Mats Benner, professor vid Forskningspolitiska institutet, Lunds universitet, har tillsammans med Björn Stensaker och Ingrid Unemar Öst skrivit forskningsrapporten Universitetsoch högskolepolitiken: Avsikter och konsekvenser för de nya lärosätena (2010). Han är inte förvånad över den senaste tidens utveckling i sektorn. Mats Benner Medan de äldre lärosätena har sin basfinansiering tryggad, präglas verksamheten för de nya av en gissningslek på grund av otydliga politiska signaler. Det finns å ena sidan ett tal om autonomi, att lärosätena ska sköta sig själva, å andra sidan bestämda och ganska spretiga uppfattningar om vad de ska göra, säger Benner. Den senaste tioårsperiodens forsknings- och utbildningspolitik har försvårat för de nya och mindre lärosätena att bedriva sin verksamhet, menar han. Det finns en idé om att högskolorna ska samspela med den regionala omgivningen, säger han. Men de ska också bredda rekryteringen av studenter, tillhandahålla utbildningar för professioner som lärare och sjuksköterskor, och dessutom experimentera med nya ämnen som genusvetenskap. Allt detta i ett system för forskningsfinansiering som gynnar de äldre lärosätena. Det sistnämnda har sociologen Paula Mählck undersökt. I en artikel i Tidskrift för genusvetenskap (nr 1-2/2012) visar hon exempelvis att mer än halva den Paula Mählck höjning på 5 miljarder av de direkta statsanslagen till forskning som kom i forskningspropositionen 2008 gick till fyra lärosäten: Lunds universitet, Karolinska institutet, Uppsala universitet och Chalmers tekniska högskola. 30 procent av höjningen gick till KTH samt universiteten i Stockholm, Göteborg och Linköping, medan den absoluta majoriteten av de svenska lärosätena fått dela på de resterande 18 procenten. På liknande sätt ser det ut för de anslag för strategisk forskning som var ett nytt grepp för den propositionen. Kunskapens sociala villkor Paula Mählck är skeptiskt till föreställningen att koncentration av medel automatiskt skapar forskning av hög kvalitet. Hon anknyter till rapporten Hans Excellens (2011), som bland annat kunde visa exempel på att miljardsatsningarna på excellenta forskningsmiljöer lett till att mängden publiceringar sjunkit efter att en miljö beviljats medel. Autonomin till trots måste kunskapsproduktionen röra sig inom de ramar som sätts av forskningspolitiken, menar Mählck. Vad vi får för kunskap påverkas av vilken typ av institutioner och inriktningar som premieras. Det sätter villkoren för hur vi arbetar som forskare. Kunskapsproduktionen sker inte i ett socialt vakuum, utan i ett socialt sammanhang där bland annat kön, klass Foto: Malmö högskola Under våren har Malmö högskola beslutat om neddragningar bland annat på fakulteten Kultur och samhälle där genusvetenskap finns. Samtidigt avvecklar Mittuniversitetet sitt Campus Härnösand, medan Högskolan Gotland har blivit en del av Uppsala universitet. Medan de äldre lärosätena har sin basfinansiering tryggad, präglas verksamheten för de nya av en gissningslek på grund av otydliga politiska signaler. och etnicitet skapar hierarkier. Det perspektivet måste i högre grad infogas i forskningspolitiken. Mats Benner och hans medförfattare efterlyser i sin rapport en sammanhållen högskolepolitik. Han pekar på neddragningarna på Malmö högskola inom utbildningar som från starten varit en framträdande del i lärosätets profil. Politiken måste ha någon form av idé om vad det innebär att ha högskolor som Malmö och Södertörn, belägna i storstadsområden med sociala utmaningar och en större mångfald av människor, kanske en ny ekonomi som växer fram ur dessa kulturella miljöer. Även Lena Trojer beklagar förändringarna på Malmö högskola. Det var en styrka att kommunpolitiken fanns med vid uppbyggnaden av högskolan. Man ville att den skulle vara relevant både lokalt och globalt. Det fanns en otroligt intressant profil med genus, migration och etnicitet samt miljö. Frågan är vad neddragningarna betyder för högskolans varumärke och bidrag till akademin. Även regeringen Forskningsrapporten Universitets- och högskolepolitiken: Avsikter och konsekvenser för de nya lärosätena (2010). hogskolepolitik har sagt att man vill ha profilering, men vad får Malmö högskola för profil nu? Tandläkarutbildningen är den som inte beläggs med antagningsstopp. Forskningens samhällsnytta Lena Trojer tycker det är bra att politiken numera, såväl regeringen i sina propositioner som EU i det kommande ramprogrammet Horisont 2020, talar om forskning och innovation som ett sammantaget helt. Möjligen är det mer snack än verkstad. Däremot är hon kritisk till uttrycket kunskapstriangeln, som syftar på ett samspel mellan utbildning, forskning och innovation. Det är så lätt när man pratar om det att man hamnar i en linjär process, där forskning ska kommersialiseras. Innovation ser inte ut så särskilt inte när det handlar om annat än patent och produkter. Det krävs mer avancerade processer, även utanför den gamla akademin. Det finns i dag ingen politik för att stödja det, även om myndigheten Vinnova gjort mycket som är bra. Mats Benner menar att en fungerande kunskapstriangel kräver en viss volym av forskning, och det finns främst hos de stora, äldre lärosätena. Idealt sett kan en liten högskola vara en bra utbildningsanordnare och ha en basal forskningsverksamhet som fungerar. Men mer komplexa mål kan man inte som i dag lägga i knät på högskolorna själva. De vilar ofta på smal, industriorienterad forskning och breda, forskningssvaga utbildningar framför allt inom professionerna. Det gör dem bräckliga och trendkänsliga så som vi kunnat se i fallet Malmö högskola. Det krävs en mer sammanhållen idé på det nationella planet, säger Benner. Paula Mählck ser både för- och nackdelar med forskningspolitikens ökande betoning av samhällsnytta. Forskning ska användas, exempelvis för att främja demokrati och social rättvisa. Det var ett syfte som genusforskningen en gång växte fram med. Mer problematisk är istället frågan om hur samhällsnytta ska mätas. Det finns en risk att det utvecklas ett system för fördelning av medel som kommer att missgynna den forskning som uppfattas som kritisk och där samhällsnytta inte omedelbart går att se, säger Mählck. Text: Jimmy Sand

4 6 7 VR missar två av tre jämställdhetsmål Kvinnor inom de flesta ämnesområden har mindre chans att få bidrag från Vetenskapsrådet än män. Skillnaden är störst inom medicin och så har siffrorna sett ut under flera år. Vi har analyserat det här på längden och tvären men jag kan inte säga säkert vad skillnaderna beror på, säger generaldirektör Mille Millnert. Vetenskapsrådet, VR, utvärderar sitt arbete för jämställdhet utifrån tre olika mål: könsfördelning inom beredningsgrupperna, mäns och kvinnors benägenhet att ansöka om bidrag samt beviljande graden, det vill säga i vilken utsträckning män och kvinnor beviljas bidrag för sina ansökningar. Enligt rapporten Jämställdheten i Vetenskapsrådets forskningsstöd uppnåddes endast målet om jämställt söktryck fullt ut. När det gäller könsfördelningen i beredningsgrupperna var den relativt jämn inom flertalet områden men gällande beviljandegraden ger statistiken en dystrare bild. Kvinnors chans att beviljas projektbidrag, som är den största bidragsformen inom VR, var sämre än mäns inom samtliga områden utom konstnärlig forskning och utveckling. Sammantaget beviljades 18,4 procent av kvinnornas ansökningar bidrag jämfört med 25,5 procent av männens. Skillnaderna mellan könen minskar, men försvinner inte helt när man tar hänsyn till karriärålder, det vill säga den tid som förflutit sedan den sökandes doktorsexamen. Mindre jämställt än Enligt rapporten är siffrorna från också ett steg tillbaka för jämställdheten jämfört med tidigare år. Fördelningen av projektbidraget ligger närmare målet att ha samma beviljandegrad för kvinnor och män än mätperioden , men är en försämring jämfört med perioden Liksom tidigare år är det området Foto: vetenskapsrådet Det största hindret för jämställdheten ligger i hur det ser ut på lärosätena. Mille Millnert, generaldirektör VR medicin och hälsa som uppvisar den mest ojämställda beviljandegraden. Bland kvinnornas ansökningar om projektbidrag beviljades 24 procent anslag jämfört med 32 bland männens. Samtidigt har skillnaderna sjunkit kraftigt i jämförelse med tidigare mätperioder, men det betyder inte att man kan slå sig till ro, menar Mille Millnert. Vi kan se att siffrorna för medicin har fortsatt att variera sedan Ytterligare ett problemområde för området medicin och hälsa finns inom de stödformer som riktar sig till mer etablerade forskare. Enligt statistiken var beviljandegraden 11 procent för kvinnor och 18 procent för män. Söker orsaker till skevheterna VR har under flera år tillbaka arbetat med att förstå bakgrunden till den skeva statistiken. Som exempel nämner Mille Millnert de så kallade jämställdhetsobservatörer som suttit med i diskussionerna i beredningsgrupperna för att se om bedömarna resonerar olika kring mäns och kvinnors ansökningar. Slutsatsen blev att så var fallet. Min erfarenhet av att själv ha suttit med i grupper som bedömer vetenskaplig kvalité och meriter är att detta är något man gör omedvetet, och att både män och kvinnor har ett omedvetet könsbias till mäns fördel. På frågan om det betyder det att medicinare i högre utsträckning har ett starkare omedvetet könsbias i sina bedömningar än bedömare inom andra discipliner säger Mille Millnert att han inte kan ge något bra svar, men att skillnaderna i utfall mellan män och kvinnor inom medicin kan ha med synen på vetenskaplig kvalitet att göra. Det kan vara så att uppfattningen av vad som är vetenskaplig kvalitet är skarpare och mindre mångfacetterad inom medicin än inom andra discipliner. Jämställdheten prioriterad fråga Enligt Mille Millnert är jämställdhet en högprioriterad fråga som kontinuerligt följs upp inom VR. Samtidigt tror han att en viktig del av förklaringen ligger utanför VR, i det omgivande forskarsamhället. Jag tror att det största hindret för jämställdheten ligger i hur det ser ut på lärosätena, när det gäller arbetsförhållanden och karriärssystem. Text: Frida Lundberg Fakta//beviljandegraden fakta: Genusforskning Ett av VR:s tre konkreta mål för jämställdhet gäller att män och kvinnor ska ha samma beviljandegrad och samma genomsnittliga storlek på bidragsbeloppet med hänsyn taget till forskningens karaktär och stödformen. Den senaste mätningen uppvisar en mindre jämställd beviljandegrad än när mätningarna startade. 25% 20% 15% 10% Andel beviljade ansökningar Män Kvinnor NY LITTERATUR Förbisedda hjältar i ny bok om miljö Försämras miljön när kvinnor når samma maktpositioner som män? Får kvinnor en undanskymd roll när klimatet ska räddas? Forskaren Birgitta Rydhagen menar i en ny bok att genus och miljö är ömsesidigt beroende av varandra. Birgitta Rydhagen är docent och lektor i teknovetenskapliga studier vid Blekinge tekniska högskola. I boken Genus och miljö ger hon en övergripande presentation av hur de båda områdena genus och miljö förutsätter varandra och måste behandlas samtidigt. Boken riktar sig därför till studenter inom både miljöutbildningar och genusvetenskapliga kurser. Boken behövs för att den litteratur som finns är på en mer avancerad nivå eller mer fokuserad på en specifik fråga, till exempel trafik. Det har också getts ut rapporter som berör sakfrågor, men som ger en mindre grundläggande teoretisk koppling, säger hon. Ett av bokens kapitel handlar om konsumtion. Birgitta Rydhagen betonar att konsumtion berör alla andra områden: resor, mat, bostäder, vanor och livsstilar som i sin tur påverkar klimat och global rättvisa. Hon tycker att det är viktigt att ha ett intersektionellt perspektiv på konsumtion och nämner kollegan Malin Henrikssons forskning vid Linköpings universitet som exempel. Hon har uppmärksammat att kvinnor med invandrarbakgrund oftast framställs som okunniga, till exempel för att de inte kan cykla. Det uppfattas också problematiskt att de inte källsorterar eller att de häller matolja i avloppet så att det blir stopp. Men samtidigt är dessa kvinnor miljöhjältar eftersom de inte kör bil eller flyger till Thailand, men handlar i närbutiken, lägger tid på att laga mat från råvaror och tar bussen. De lever helt enkelt resurssnålt på många sätt. Jag hoppas också i det långa perspektivet att diskussionen om vad som är en god samhällsutveckling kan färgas av mer mångfaldiga perspektiv och inte så ensidigt fokus på ekonomisk tillväxt och effektivisering, säger Rydhagen. Text: Bosse Parbring TGV om konst- och genusforskning I TGV nummer undersöks relationerna mellan feministiska och konstnärliga traditioner och mellan genusforskning och konstnärlig forskning. Hur tänker konst och genusvetenskap genom varandra? Hur ser den genusorienterade konstnärliga forskning som pågår idag ut? Vilka problem och metoder är gemensamma och vilka skiljelinjer finns? Skribenterna kommer från litteraturens, teaterns och bildkonstens områden, liksom från en konstnärligt inriktad genusforskning och behandlar teman som en genusmedveten gestaltning av Fröken Julie, ett rimmat tal om sårbarhet, samt refletioner kring sociologen Karin Widerbergs klassiska text om minnesarbete som inspirerat såväl konstnärliga som genusvetenskapliga arbeten sedan publiceringen Dags att vakna jämställhet till frukost i Almedalen Under årets Almedalsvecka arrangerar kunskapsportalen Jämställ.nu tillsammans med Nation ella sekretarikatet för genusforskning och övriga portalägare tre frukostseminarier på tema jämställdhet: 2 juli: Vad kostar manlighet? 3 juli: Jämställdhets som mål eller medel? 4 juli: Jämställdhetsintegrering hur svårt kan det vara, hur enkelt kan det bli? Den 5 juli anordnas också tillsammans med länsstyrelserna ett samtal mellan politiker praktiker och forskare under rubriken Mål i sikte? Ett samtal om vägar till jämställdhet där bland andra jämställhetsminister Maria Arnholm medverkar. Läs mer på almedalsveckan.info Vård men till vilket pris? Om 30 år kommer det att saknas sjuksköterskor, bara i Sverige. Kvinnor bryter mansdominansen i yrken och positioner. Vad krävs för att männen i Norden ska göra samma sak? Under rubriken Hen ska vårda men till vilket pris anordnar Norden i fokus i samarbete med Nikk, Nordisk kunskap om kön en debatt den 2 juli under Almedalsveckan. Jämställhetsminister Maria Arnholm medverkar. Läs mer på nordenifokus.se Antagningsstopp för kurser i genus vid Malmö högskola Två av tre fristående kurser i genusvetenskap vid Malmö högskola beläggs med antagningsstopp från och med nästa år. Som skäl anger högskolans ledning bland annat att genusvetenskap inte är en utbildning som regeringen prioriterar. Beslutet är ett resultat av ett arbetsmarknadstänk de tunga utbildningarna som kan ge jobb direkt premieras. Det innebär en likriktning av högskolan där det kritiska tänkandet får stryka på foten, säger Kristin Järvstad, kursansvarig för ämnet genusvetenskap vid Malmö högskola. Läs mer på

5 Posttidning B Avs: Genusperspektiv, Nätverkstan Ekonomitjänst, Box 31120, Göteborg Nr Nr Nr Nr Nr Sista numret ut! Snabbare nyheter när Genusperspektiv flyttar till nätet Det här numret är det sista som utkommer av forskningspolitiska nyhetsbrevet Genusperspektiv i dess nuvarande form. År 2004 startades publikationen av Nationella sekretariatet för genusforskning, och sedan dess har vi utgivit fyra till sex nummer per år. Det har blivit sammanlagt 51 nummer sedan starten. Genusperspektiv har i journalistisk form bevakat och analyserat utvecklingen av genusforskningens politiska, ekonomiska och organisatoriska förutsättningar. Vi har genom åren rapporterat om satsningar på genusforskning från bland andra Vetenskapsrådet, om genusdimensioner i EU:s forskningspolitik och om hur genusforskning organiseras på olika lärosäten. Vi har skrivit om autonomireformen, om publiceringsfrågor, om vetenskaplig bedömning, om jämställdhet i akademin och om vad olika politiska satsningar respektive nedprioriteringar inneburit. Allt det här kommer vi att fortsätta med. Men istället för att göra ett nyhetsbrev i pappersform och som pdf, lägger vi mer resurser på att utveckla vår webbplats och den forskningspolitiska rapporteringen där. Ett av skälen är att flera av våra läsare har efterfrågat en tätare rapportering av forskningspolitiska nyheter än vad ett nyhetsbrev som kommer ut med sex nummer om året kan ge. (Läs i den gula rutan hur du gör för att följa vår forskningspolitiska rapportering i framtiden.) Vi kommer även att arbeta med att bygga upp en avdelning om genusforskningens villkor (genus. se/forskningspolitik), en rad teman och fördjupningar. Så, trevlig sommar och väl mött i höst på väl mött på Genus.se/Forskningspolitik! Jimmy Sand redaktör Prenumerera fakta: Genusforskning så gör du! Du som i dag prenumererar på Genusperspektiv via din mejl kommer automatiskt att föras in i registret för vårt kommande forskningspolitiska nyhetsbrev. Du som prenumererar på Genusperspektiv i pappersform kan gå in på genus.se/ Forskningspolitik och registrera din e-postadress för att fortsätta följa vår rapportering till hösten. Genusperspektiv är en publikation från Nationella sekretariatet för genusforskning, Göteborgs universitet, Box 709, Göteborg, Ansvarig utgivare: Kerstin Alnebratt, Epost: Redaktör: Jimmy Sand. Epost: Telefon: , Grafisk form: Frida Lundberg och Emma Hässel, Tryckeri: Ale Tryckteam AB. ISSN: PRENUMERation på Genusperspektiv är gratis. Publikationen kommer ut sex gånger om året. Teckna prenumeration på pappersutgåva eller pdf på Nationella sekretariatet för genusforskning har som uppdrag att: Förbättra villkoren för genusforskning av hög internationell klass. Synliggöra svensk genusforskning och bidra till samverkan med omvärlden. Underlätta svensk genusforsknings internationalisering. Läs mer om sekretariatets verksamhet och om genusforskning på

Forskande och undervisande personal

Forskande och undervisande personal Universitetskanslersämbetet och SCB 9 UF 23 SM 1301 Forskande och undervisande personal I gruppen forskande och undervisande personal ingår anställningskategorierna, professorer, lektorer, adjunkter, meriteringsanställningar

Läs mer

Myndigheternas rekommendationer gällande SFO-stödet och framtida riktade satsningar

Myndigheternas rekommendationer gällande SFO-stödet och framtida riktade satsningar Vetenskapsrådet Box 1035 101 38 Stockholm Skrivelse diarienummer 5.1-2015-5959 2015-04-29 Till Regeringskansliet Miljö- och energidepartementet Näringsdepartementet Socialdepartementet Utbildningsdepartementet

Läs mer

Sammanfattning av regeringens budgetproposition 2010

Sammanfattning av regeringens budgetproposition 2010 Sid 1 (5) Sammanfattning av regeringens budgetproposition 2010 I denna promemoria sammanfattas regeringens budgetproposition avseende utgiftsområde 16 Utbildning och universitetsforskning. Avslutningsvis

Läs mer

Bilaga 1: Uppföljning av de strategiska forskningsområdena 2010

Bilaga 1: Uppföljning av de strategiska forskningsområdena 2010 Bilaga 1: Uppföljning av de strategiska forskningsområdena 2010 Sammanfattande slutsatser Vetenskapsrådet, FAS, Formas, VINNOVA och Energimyndigheten har gemensamt, på uppdrag av regeringen, genom en enkät

Läs mer

FöreskrUnivHögsk06_4.doc 1

FöreskrUnivHögsk06_4.doc 1 1 Verksamhetsstyrning 1.1 Politikområde Utbildningspolitik Mål Sverige skall vara en ledande kunskapsnation som präglas av utbildning av hög kvalitet och livslångt lärande för tillväxt och rättvisa. 1.1.1

Läs mer

Att: Helene Hellmark Knutsson, minister för högre utbildning och forskning

Att: Helene Hellmark Knutsson, minister för högre utbildning och forskning Genus 2016 för forskning i framkant 2015-05-06 Att: Helene Hellmark Knutsson, minister för högre utbildning och forskning Inledning Nationella sekretariatet för genusforskning har samlat in förslag från

Läs mer

VISION. Malmö högskola intar en framträdande roll när det gäller kunskapsdelning i Malmö, regionen och internationellt.

VISION. Malmö högskola intar en framträdande roll när det gäller kunskapsdelning i Malmö, regionen och internationellt. MALMÖ HÖGSKOLA DÄR MÅNGFALD GÖR SKILLNAD 2006 2015 VISION Malmö högskola har etablerat sig som Europas främsta professionsuniversitet känt som Malmömodellen där gränsöverskridande handlingskompetens inom

Läs mer

Akademiskt ledarskap i balans? Kvinnor på ledande positioner vid svenska universitet och högskolor 19902010

Akademiskt ledarskap i balans? Kvinnor på ledande positioner vid svenska universitet och högskolor 19902010 Akademiskt ledarskap i balans? Kvinnor på ledande positioner vid svenska universitet och högskolor 19902010 Rapport från IDAS Helen Peterson Institutionen för Tema, Linköpings universitet Helen.Peterson@liu.se

Läs mer

Forskningsbiblioteken som aktörer i publiceringsfrågor

Forskningsbiblioteken som aktörer i publiceringsfrågor Forskningsbiblioteken som aktörer i publiceringsfrågor Helena Francke UH bibliotekkonferansen 2015 Bergen, 18 juni 2015 helena.francke@hb.se Bakgrund och perspektiv 1 Publicera! (2013) Belysa bakgrunden

Läs mer

12,8 miljarder till forskning oanvända

12,8 miljarder till forskning oanvända Svenska Dagbladet, 10 februari 2011 12,8 miljarder till forskning oanvända Hela 12 miljarder kronor i forskningsmedel ligger på hög på landets universitet. Nu slår Riksrevisionen larm om den kraftiga ökningen

Läs mer

Genusmedveten kompetensförsörjning vid Luleå tekniska universitet

Genusmedveten kompetensförsörjning vid Luleå tekniska universitet Genusmedveten kompetensförsörjning vid Luleå tekniska universitet Ylva Fältholm Eira Andersson Eva Källhammer Avdelningen för arbetsvetenskap Luleå tekniska universitet Syfte Påverka den ojämna könsfördelningen

Läs mer

78 procent av Umeå universitets granskade utbildningar är av hög kvalitet/mycket hög kvalitet

78 procent av Umeå universitets granskade utbildningar är av hög kvalitet/mycket hög kvalitet Sid 1 (5) 78 procent av Umeå universitets granskade utbildningar är av hög kvalitet/mycket hög kvalitet Psykologi Nationalekonomi Medie- och kommunikationsvetenskap Journalistik Geovetenskap och kulturgeografi

Läs mer

Koncept. Regleringsbrev för budgetåret 2013 avseende universitet och högskolor

Koncept. Regleringsbrev för budgetåret 2013 avseende universitet och högskolor Koncept Regeringsbeslut I:x 2012-12-13 U2012/ /UH Utbildningsdepartementet Per Magnusson per.magnusson@regeringskansliet.se 08-4053252 Enligt sändlista Regleringsbrev för budgetåret 2013 avseende universitet

Läs mer

Kommittédirektiv. Delegation för jämställdhet i högskolan. Dir. 2009:7. Beslut vid regeringssammanträde den 29 januari 2009

Kommittédirektiv. Delegation för jämställdhet i högskolan. Dir. 2009:7. Beslut vid regeringssammanträde den 29 januari 2009 Kommittédirektiv Delegation för jämställdhet i högskolan Beslut vid regeringssammanträde den 29 januari 2009 Dir. 2009:7 Sammanfattning av uppdraget En delegation ska stödja insatser och föreslå åtgärder

Läs mer

Andelen personal med utbildning på forskarnivå fortsätter att öka

Andelen personal med utbildning på forskarnivå fortsätter att öka UF 23 SM 1501 Universitet och högskolor Personal vid universitet och högskolor 2014 Higher Education. Employees in Higher Education 2014 I korta drag Andelen personal med utbildning på forskarnivå fortsätter

Läs mer

Forskningskvalitetsutvärdering i Sverige FOKUS. Vetenskapsrådet

Forskningskvalitetsutvärdering i Sverige FOKUS. Vetenskapsrådet Forskningskvalitetsutvärdering i Sverige FOKUS Vetenskapsrådet Hearings maj 2014 Disposition Bakgrund Arbetsprocess Förslag till modell just nu Fortsatt arbete Tidsplan Frågor och diskussion UoH intäkter

Läs mer

www.uka.se Rapport 2014:3 Disciplinärenden 2013 vid universitet och högskolor

www.uka.se Rapport 2014:3 Disciplinärenden 2013 vid universitet och högskolor , www.uka.se Rapport 2014:3 Disciplinärenden 2013 vid universitet och högskolor Disciplinärenden 2013 vid universitet och högskolor Rapportnummer: 2014:3 Utgiven av Universitetskanslersämbetet 2014 Pontus

Läs mer

Universitet och högskolor. Doktorander och examina på forskarnivå 2014

Universitet och högskolor. Doktorander och examina på forskarnivå 2014 UF 21 SM 1501 Universitet och högskolor. Doktorander och examina på forskarnivå 2014 Third-cycle students and third-cycle qualifications 2014 I korta drag Antalet doktorandnybörjare i stort sett oförändrat

Läs mer

Statistik i samband med sista ansökningsdag till vårterminen 2014 (VT 2014)

Statistik i samband med sista ansökningsdag till vårterminen 2014 (VT 2014) Avdelningen för analys, främjande och tillträdesfrågor Föredragande Fredrik Lindström Statistiker 1-4755 fredrik.lindstrom@uhr.se PM Datum 213-1-17 Diarienummer 1.1.1-393-213 Postadress Box 4593 14 3 Stockholm

Läs mer

perspektiv Genus Göteborg

perspektiv Genus Göteborg Genus perspektiv 4 12 Forskningspolitiskt nyhetsbrev från Nationella sekretariatet för genusforskning NIKK flyttar till Sverige Nordisk information för kunskap om kön, NIKK, flyttar till Sverige. Det beslutade

Läs mer

Antalet kvinnliga lektorer har ökat med 82 procent. Antal lektorer omräknade till helårspersoner, per kön under perioden 2003 2013

Antalet kvinnliga lektorer har ökat med 82 procent. Antal lektorer omräknade till helårspersoner, per kön under perioden 2003 2013 UF 23 SM 1401 Universitet och högskolor Personal vid universitet och högskolor 2013 Higher Education. Employees in Higher Education 2013 I korta drag Antalet kvinnliga lektorer har ökat med 82 procent

Läs mer

Strategi 2011-2014. Fastställd av KMH:s högskolestyrelse 2011-02-18. Kungl. Musikhögskolan i Stockholm. Dnr 11/75. 110218_KMH_strategi_2011_2014.

Strategi 2011-2014. Fastställd av KMH:s högskolestyrelse 2011-02-18. Kungl. Musikhögskolan i Stockholm. Dnr 11/75. 110218_KMH_strategi_2011_2014. 110218_KMH_strategi_2011_2014.pdf Kungl. Musikhögskolan i Stockholm Strategi 2011-2014 Fastställd av KMH:s högskolestyrelse 2011-02-18 Dnr 11/75 Kungl. Musikhögskolan i Stockholm Besöksadress: Valhallavägen

Läs mer

MALMÖ UNIVERSITET RAPPORT OM MALMÖ HÖGSKOLAS FRAMTID FRAMTIDSPARTIET I MALMÖ

MALMÖ UNIVERSITET RAPPORT OM MALMÖ HÖGSKOLAS FRAMTID FRAMTIDSPARTIET I MALMÖ MALMÖ UNIVERSITET RAPPORT OM MALMÖ HÖGSKOLAS FRAMTID FRAMTIDSPARTIET I MALMÖ FÖRORD Malmö högskola var redan från början en viktig pusselbit i stadens omvandling från industristad till kunskapsstad och

Läs mer

Högskolepedagogisk utbildning-modul 3-perspektivkurs nov 2004

Högskolepedagogisk utbildning-modul 3-perspektivkurs nov 2004 Genus och programmering av Kristina von Hausswolff Inledning Under läsåret 3/ var jag med i ett projekt om Genus och datavetenskap lett av Carin Dackman och Christina Björkman. Under samma tid, våren,

Läs mer

2014:27. Forskningsanslagen ur ett jämställdhetsperspektiv

2014:27. Forskningsanslagen ur ett jämställdhetsperspektiv 2014:27 Forskningsanslagen ur ett jämställdhetsperspektiv MISSIV DATUM DIARIENR 2014-12-01 2013/257-5 ERT DATUM ER BETECKNING 2013-11-14 U2013/6713/JÄM Regeringen Utbildningsdepartementet 103 33 Stockholm

Läs mer

Bedömningskriterier för finansiering av forskning vid HKR

Bedömningskriterier för finansiering av forskning vid HKR Forskningsnämnden Dnr: 2012-114-77 Fastställda: 2012-02-07 Reviderat 2014-03-18 Bedömningskriterier för finansiering av forskning vid HKR Bedömningskriterierna syftar till att säkerställa kvalitet och

Läs mer

Strategiska rekryteringar 14

Strategiska rekryteringar 14 Sida 1 (8) UTLYSNING Strategiska rekryteringar 14 KK-stiftelsen inbjuder Sveriges nya lärosäten att tillsammans med näringslivet ansöka om finansiering för strategiska rekryteringar. Stödformen innebär

Läs mer

Ett starkt MDH 2010-2012 - arbete och resultat

Ett starkt MDH 2010-2012 - arbete och resultat Ett starkt MDH 2010-2012 - arbete och resultat Karin Axelsson, projektledare & vicerektor för samverkan 15 november 2012 Högskolan i siffror 1977 grundas Mälardalens högskola (MDH) 30 utbildningsprogram

Läs mer

STRATEGISKA SATSNINGAR FÖR UTBILDNING, FORSKNING OCH SAMVERKAN 2014 2016

STRATEGISKA SATSNINGAR FÖR UTBILDNING, FORSKNING OCH SAMVERKAN 2014 2016 STRATEGISKA SATSNINGAR FÖR UTBILDNING, FORSKNING OCH SAMVERKAN 2014 2016 Inledning Våren 2013 fastställdes Strategi 2020 en strategisk plattform för Malmö högskola. Som ett led i att nå den målbild för

Läs mer

perspektiv Genusforskning har brett stöd hos riksdagspartierna

perspektiv Genusforskning har brett stöd hos riksdagspartierna GENUS perspektiv Forskningspolitiskt nyhetsbrev från Nationella sekretariatet för genusforskning 3 12 Genusforskning har brett stöd hos riksdagspartierna Synen på genusforskning bland riksdagspartierna

Läs mer

Samhällsnytta eller kullerbytta? Svenska forskares syn på samverkansuppgiften. Emil Görnerup, Svenskt Näringsliv Dec 2011

Samhällsnytta eller kullerbytta? Svenska forskares syn på samverkansuppgiften. Emil Görnerup, Svenskt Näringsliv Dec 2011 Samhällsnytta eller kullerbytta? Svenska forskares syn på samverkansuppgiften Emil Görnerup, Dec 211 Innehåll 1 Innehåll Förord.... 2 Sammanfattning...3 Inledning och bakgrund... Syfte och mål...5 Metod....

Läs mer

perspektiv Genusforskningen svag inom tunga samhällsfrågor

perspektiv Genusforskningen svag inom tunga samhällsfrågor Genus perspektiv Forskningspolitiskt nyhetsbrev från Nationella sekretariatet för genusforskning 3-4 10 Genusforskningen svag inom tunga samhällsfrågor Svensk genusforskning är svag eller saknas helt inom

Läs mer

Rörligheten mellan svenska lärosäten bland professorer, lektorer och adjunkter

Rörligheten mellan svenska lärosäten bland professorer, lektorer och adjunkter Statistisk analys Per Gillström Analysavdelningen 08-563 085 16 per.gillstrom@hsv.se www.hsv.se 2011-12-09 2012/1 Rörligheten mellan svenska lärosäten bland professorer, lektorer och adjunkter I analysen

Läs mer

2014-03-17. 1. Riktade samverkansprojekt 2014-01-10. 2. Öppna samverkansprojekt 2014-02-21

2014-03-17. 1. Riktade samverkansprojekt 2014-01-10. 2. Öppna samverkansprojekt 2014-02-21 2014-03-17 Forskningsanslag 2014 Barn och ungdomsvetenskapliga forskningsmiljön kommer under 2014 att utlysa fyra former av forskningsanslag i syfte att främja forskning inom området vid Högskolan Väst,

Läs mer

Kvinnor med en utbildning på forskarnivå. Per Gillström, Universitetskanslersämbetet, tfn 08-563 085 16, per.gillstrom@uk-ambetet.

Kvinnor med en utbildning på forskarnivå. Per Gillström, Universitetskanslersämbetet, tfn 08-563 085 16, per.gillstrom@uk-ambetet. UF 23 SM 1301 Universitet och högskolor Personal vid universitet och högskolor 2012 Higher Education. Employees in Higher Education 2012 I korta drag Personalen allt mer välutbildad Den forskande och undervisande

Läs mer

tidskrift för politisk filosofi nr 2 2010 årgång 14

tidskrift för politisk filosofi nr 2 2010 årgång 14 tidskrift för politisk filosofi nr 2 2010 årgång 14 Bokförlaget thales politisk filosofi idag intervju med maud eduards, professor i statsvetenskap vid stockholms universitet Vilka frågor anser du är de

Läs mer

Beslut om tilldelning av MFS stipendier för år 2012, per lärosäte och institution.

Beslut om tilldelning av MFS stipendier för år 2012, per lärosäte och institution. Beslut om tilldelning av MFS stipendier för år 2012, per lärosäte och institution. Lärosäte Institution Externa Interna Totalt Summa* Blekinge tekniska högskola Studerandeavdelningen, Förvaltningen 9 11

Läs mer

Rekryteringsplan för fakulteten för konst och humaniora 2015 2020

Rekryteringsplan för fakulteten för konst och humaniora 2015 2020 Dnr: 2013/281-2.2.4 Rekryteringsplan för fakulteten för 2015 2020 Beslutat av Fakultetsstyrelsen för Gäller från 2015-01-0 Inledning För att kunna locka attraktiv kompetens har fakultetsstyrelsen för beslutat

Läs mer

Universitets- och högskolepolitiskt program

Universitets- och högskolepolitiskt program Universitets- och högskolepolitiskt program Innehållsförteckning Sveriges Ingenjörers forskningspolitik för universitet och högskola 3 Varför en politik för forskning? 3 Finansiering och kvalitet 4 Fri

Läs mer

Introduktion till den svenska högskolan

Introduktion till den svenska högskolan Introduktion till den svenska högskolan Uttryckt i antal anställda är högskolan den största statliga verksamheten i Sverige, och cirka 415 000 studenter studerade på heltid eller deltid läsåret 2012/13.

Läs mer

Bevara bredden i svensk arbetslivsforskning

Bevara bredden i svensk arbetslivsforskning Bevara bredden i svensk arbetslivsforskning 73 Bevara bredden i svensk arbetslivsforskning Det finns positiva tecken på att något ska hända med arbetslivsforskningens villkor. Mer bekymmersamt är att facket

Läs mer

Välkommen till Sjukhusbiblioteken i Värmland om du vill låna dessa böcker/artiklar eller få ytterligare lästips!

Välkommen till Sjukhusbiblioteken i Värmland om du vill låna dessa böcker/artiklar eller få ytterligare lästips! Denna litteraturlista finns även tillgänglig i pdf-format på Sjukhusbiblioteken i Värmlands webbplats: www.liv.se/sjukhusbibliotek under rubriken Lästips i vänstermenyn. Välkommen till Sjukhusbiblioteken

Läs mer

Genusstudier i Sverige

Genusstudier i Sverige Genusstudier i Sverige Genusvetenskapliga studier och genusforskning bedrivs på alltfler högskolor och universitet i Sverige. Genusforskning kan ses som övergripande term för ett fält som också kan benämnas

Läs mer

ProSpekt 15 Forskningsprojekt för nydisputerade

ProSpekt 15 Forskningsprojekt för nydisputerade Sida 1 (9) UTLYSNING ProSpekt 15 Forskningsprojekt för nydisputerade KK-stiftelsen inbjuder nydisputerade forskare att ansöka om finansiering av forskningsprojekt vid Sveriges nya universitet och högskolor.

Läs mer

NU 15 - Nätbaserad utbildning för internationell positionering

NU 15 - Nätbaserad utbildning för internationell positionering Sida 1 (8) UTLYSNING NU 15 - Nätbaserad utbildning för internationell positionering PLANERINGSBIDRAG FÖR STRATEGIUTVECKLING Programmet Nätbaserad utbildning för internationell positionering syftar till

Läs mer

BESLUT 1(5) 2011-09-28 UFV 2011/134. Modell för fördelning av statsanslag från konsistoriet till områdesnämnderna vid Uppsala universitet

BESLUT 1(5) 2011-09-28 UFV 2011/134. Modell för fördelning av statsanslag från konsistoriet till områdesnämnderna vid Uppsala universitet BESLUT 1(5) 2011-09-28 UFV 2011/134 Box 256 SE-751 05 Uppsala Besöksadress: S:t Olofsgatan 10 B Handläggare: Anna Wennergrund Telefon: 018-471 18 11 www.uu.se Anna.Wennergrund@ uadm.uu.se Modell för fördelning

Läs mer

EN SVENSK UNIVERSITETSRANKING 2009

EN SVENSK UNIVERSITETSRANKING 2009 EN SVENSK UNIVERSITETSRANKING 2009 Stig Forneng, Ingemar Lind, Thorsten Nybom Författarna är grundare till Urank, som är en fri och obunden association för studier i och utförande av svenska universitets-

Läs mer

Anseendeindex lärosäten 2015 TNS

Anseendeindex lärosäten 2015 TNS Anseendeindex lärosäten 2015 Bakgrund och metod Medborgarnas förtroende för svenska lärosäten är över tid viktigt för lärosätenas attraktivitet och trovärdighet. Det blir lättare att rekrytera personal

Läs mer

perspektiv Besparingar främsta motivet bakom nedläggning av Nikk

perspektiv Besparingar främsta motivet bakom nedläggning av Nikk Genus perspektiv Forskningspolitiskt nyhetsbrev från Nationella sekretariatet för genusforskning 1 12 Besparingar främsta motivet bakom nedläggning av Nikk Vid årsskiftet avvecklades Nordiskt institut

Läs mer

Du kan bli vad du vill!

Du kan bli vad du vill! Du kan bli vad du vill! 1 Mamma Nadia läser en bok för sin dotter Amanda. Boken handlar om en man som uppfinner saker. Mannen är en professor. Professor låter som ett spännande jobb. Är det bara killar

Läs mer

IT och. lärarstuderande. Attityder, tillgång och användning EN RAPPORT FRÅN KK-STIFTELSEN

IT och. lärarstuderande. Attityder, tillgång och användning EN RAPPORT FRÅN KK-STIFTELSEN 2005 Pressmaterial 2005-10-30 IT och lärarstuderande Attityder, tillgång och användning EN RAPPORT FRÅN KK-STIFTELSEN KK-stiftelsen arbetar för att stärka Sveriges konkurrenskraft genom att stödja: forskning

Läs mer

Beslut om tilldelning av MFS-stipendier för år 2013, per lärosäte och institution Lärosäte Institution Interna Externa Totalt Stipendiebelopp*

Beslut om tilldelning av MFS-stipendier för år 2013, per lärosäte och institution Lärosäte Institution Interna Externa Totalt Stipendiebelopp* Beslut om tilldelning av MFS-stipendier för år 2013, per lärosäte och institution Lärosäte Institution Interna Externa Totalt Stipendiebelopp* Blekinge Tekniska Högskola Studerandeavd. Förvaltningen 6

Läs mer

15 procent av högskolans yrkesutbildningar är jämställda

15 procent av högskolans yrkesutbildningar är jämställda STATISTIK& ANALYS Jan-Åke Engström 2004-01-29 15 procent av högskolans yrkesutbildningar är jämställda Våren 2003 studerade nära 130 000 personer vid svenska universitet och högskolor inom de 62 olika

Läs mer

Rapport 2006:20 R. Redovisning av basårutbildningen våren 2006

Rapport 2006:20 R. Redovisning av basårutbildningen våren 2006 Rapport 2006:20 R Redovisning av basårutbildningen våren 2006 Högskoleverket Luntmakargatan 13 Bo 7851, 103 99 Stockholm tfn 08-563 085 00 fa 08-563 085 50 e-post hsv@hsv.se www.hsv.se Redovisning av basårutbildningen

Läs mer

Genusforskning i korta drag. Vetenskapsrådets kommitté för genusforskning

Genusforskning i korta drag. Vetenskapsrådets kommitté för genusforskning Genusforskning i korta drag Vetenskapsrådets kommitté för genusforskning Genusforskning i korta drag Vetenskapsrådets kommitté för genusforskning 2005-02-18 Genusforskning är ett ungt och expanderande

Läs mer

Forskningsprofiler 15

Forskningsprofiler 15 Sida 1 (11) UTLYSNING Forskningsprofiler 15 KK-stiftelsen inbjuder Sveriges nya universitet och högskolor att ansöka om finansiering av forskningsprofiler. Programmet syftar till att vara ett avgörande

Läs mer

Arbetsvetenskap Luleå tekniska universitet

Arbetsvetenskap Luleå tekniska universitet S o c i o e k o n o m i s k a a s p e k t e r i n o m o c h r u n t g r u v f ö r e t a g social hållbar utveckling, arbetsmiljö, jämställdhet exempel från Kiruna och Pajala Professor Lena Abrahamsson

Läs mer

Jämställda arbetsplatser har bättre stämning och är mer effektiva!

Jämställda arbetsplatser har bättre stämning och är mer effektiva! Jämställda arbetsplatser har bättre stämning och är mer effektiva! Att som arbetsgivare aktivt försöka skapa jämställda möjligheter för kvinnor och män på arbetsplatsen tycks generera både en extra positiv

Läs mer

Mälardalens högskola. Presentation vid Automation region frukostmöte 10 januari 2012

Mälardalens högskola. Presentation vid Automation region frukostmöte 10 januari 2012 Mälardalens högskola Presentation vid Automation region frukostmöte 10 januari 2012 MDH En nationell högskola som verkar i en region - med en innovativ och internationell profil MDH i siffror 1977 MDH

Läs mer

Adjungering av FoUchef/specialist. på avancerad nivå

Adjungering av FoUchef/specialist. på avancerad nivå UTLYSNING 1 Adjungering av FoUchef/specialist för utbildning på avancerad nivå KK-stiftelsen inbjuder Sveriges nya lärosäten att tillsammans med näringslivet ansöka om finansiering för adjungering av FoU-chef/specialist

Läs mer

» Ett samtal om metoder för implementering och utvärdering av samverkan i högre utbildning ÖKAD UTBILDNINGSKVALITET GENOM SAMARBETE

» Ett samtal om metoder för implementering och utvärdering av samverkan i högre utbildning ÖKAD UTBILDNINGSKVALITET GENOM SAMARBETE » Ett samtal om metoder för implementering och utvärdering av samverkan i högre utbildning ÖKAD UTBILDNINGSKVALITET GENOM SAMARBETE Upplägg: första halvan Utbildningssamverkan för jobb, innovation och

Läs mer

Socionomutbildningars svar på IMH:s sju frågor om hur hedersförtrycket och arbetet mot detta samhällsproblem behandlas i utbildningarna

Socionomutbildningars svar på IMH:s sju frågor om hur hedersförtrycket och arbetet mot detta samhällsproblem behandlas i utbildningarna Socionomutbildningars svar på IMH:s sju frågor om hur hedersförtrycket och arbetet mot detta samhällsproblem behandlas i utbildningarna I detta svarshäfte finns svar från: Ersta/Sköndals Högskola Frågor

Läs mer

4 miljarder till forskning och innovation med fokus på life science-området

4 miljarder till forskning och innovation med fokus på life science-området Promemoria 2012-09-11 4 miljarder till forskning och innovation med fokus på life science-området 2 Regeringen satsar 4 miljarder på forskning och innovation med fokus på life science-området Regeringen

Läs mer

Välkomna till första numret av skriftserien Högskolepedagogisk debatt!

Välkomna till första numret av skriftserien Högskolepedagogisk debatt! Välkomna till första numret av skriftserien Högskolepedagogisk debatt! Lena-Pia Carlström Hagman Högskolan Kristianstad har som mål att bli nationellt erkänd för sin pedagogiska utveckling. Skriftserien

Läs mer

Forskningsanslagen har inte ökat sedan 2004

Forskningsanslagen har inte ökat sedan 2004 STATISTISK ANALYS Marie Kahlroth Avdelningen för statistik och analys 08-563 085 49 marie.kahlroth@hsv.se www.hsv.se 2008-06-17, Analys nr 2008/8 Forskningsanslagen har inte ökat sedan 2004 Universitetens

Läs mer

Högre utbildning i Sverige

Högre utbildning i Sverige Högre utbildning i Sverige Totalt 48 anordnare av högre utbildning, varav 31 statliga Inga avgifter för studenter från EU/EES Inkomst för utbildning och forskning ca 70 miljarder Av dessa 70 miljarder

Läs mer

perspektiv Framgångsrik satsning på excellenta genusmiljöer

perspektiv Framgångsrik satsning på excellenta genusmiljöer Genus perspektiv Forskningspolitiskt nyhetsbrev från Nationella sekretariatet för genusforskning 3-4 11 Framgångsrik satsning på excellenta genusmiljöer Vetenskapsrådet har nu utvärderat sin satsning på

Läs mer

Stockholm: Universitetshuvudstaden

Stockholm: Universitetshuvudstaden Stockholm: Universitetshuvudstaden Utbildning, forskning och utveckling med Karolinska Institutet, Kungliga Tekniska högskolan och Stockholms universitet i samverkan. Stockholm: Universitetshuvudstaden

Läs mer

perspektiv Forskningspolitiskt nyhetsbrev från Nationella sekretariatet för genusforskning med perspektiv på genus och forskningspolitik

perspektiv Forskningspolitiskt nyhetsbrev från Nationella sekretariatet för genusforskning med perspektiv på genus och forskningspolitik Genus perspektiv 4 06 Forskningspolitiskt nyhetsbrev från Nationella sekretariatet för genusforskning med perspektiv på genus och forskningspolitik Foto: Mats Jansson/www.gotland.info Öronmärkta pengar

Läs mer

FORSKNINGSSTRATEGISK DISKUSSION

FORSKNINGSSTRATEGISK DISKUSSION Professor Staffan Edén Vicerektor för forskningsfrågor BAKGRUNDSMATERIAL 2013-10-07 FORSKNINGSSTRATEGISK DISKUSSION Styrelsen 2013-10-15 Syfte Syftet med diskussionen i styrelsen är att beskriva den pågående

Läs mer

Tabeller. Teckenförklaring Explanation of symbols. Noll Zero. Mindre än 0,5 Mindre än 0,05

Tabeller. Teckenförklaring Explanation of symbols. Noll Zero. Mindre än 0,5 Mindre än 0,05 Universitetskanslersämbetet och SCB 28 UF 23 SM 1401 Tabeller Teckenförklaring Explanation of symbols Noll Zero 0 0,0 Mindre än 0,5 Mindre än 0,05 Less than 0.5 Less than 0.05.. Uppgift inte tillgänglig

Läs mer

Universitet och högskolor, korrigerad 2012-06-18. Korrigering 2012-06-18 Tabell 4B på sidan 62 har korrigerats i sin helhet.

Universitet och högskolor, korrigerad 2012-06-18. Korrigering 2012-06-18 Tabell 4B på sidan 62 har korrigerats i sin helhet. UF 23 SM 1201 Universitet och högskolor, korrigerad 2012-06-18 Personal vid universitet och högskolor 2011 Higher Education. Employees in Higher Education 2011 I korta drag Korrigering 2012-06-18 Tabell

Läs mer

Jämlikhetsplan. Kungl. Musikhögskolan. Kungl. 2013-2014 Musikhögskolan. Dnr15/211. Faställd av rektor 150420. Dnr 13/711. Fastställd av rektor 131009

Jämlikhetsplan. Kungl. Musikhögskolan. Kungl. 2013-2014 Musikhögskolan. Dnr15/211. Faställd av rektor 150420. Dnr 13/711. Fastställd av rektor 131009 Jämlikhetsplan 2015-2017 Jämlikhetsplan Kungl. 2013-2014 Musikhögskolan Dnr15/211. Faställd av rektor 150420 Kungl. Musikhögskolan Dnr 13/711. Fastställd av rektor 131009 Jämlikhetsplan 2015-2017 för KMH

Läs mer

Ledarnas Chefsbarometer 2012. Chefen och jämställdhet

Ledarnas Chefsbarometer 2012. Chefen och jämställdhet Ledarnas Chefsbarometer 2012 Chefen och jämställdhet Innehåll Inledning... 2 Rapporten i korthet... 3 Jämställda arbetsplatser?... 4 Chefens chef är en man såväl i privat som offentlig sektor... 5 En chef,

Läs mer

Mål och strategier för Uppsala universitet - Campus Gotland 2013-2016

Mål och strategier för Uppsala universitet - Campus Gotland 2013-2016 UFV 2011/1998 och strategier för Uppsala universitet - Campus Gotland Fastställd av konsistoriet 2013-06-03 1 Innehållsförteckning Innehållsförteckning 2 Förord 3 Uppsala universitet Campus Gotland 3 Ett

Läs mer

Strategiska rekryteringar 15

Strategiska rekryteringar 15 Sida 1 (8) UTLYSNING Strategiska rekryteringar 15 KK-stiftelsen inbjuder Sveriges nya universitet och högskolorna att tillsammans med näringslivet ansöka om finansiering för strategiska rekryteringar.

Läs mer

en rapport från kk-stiftelsen och mdh Näringslivet om forskningsklimatet Baserat på undersökning av Novus

en rapport från kk-stiftelsen och mdh Näringslivet om forskningsklimatet Baserat på undersökning av Novus en rapport från kk-stiftelsen och mdh Näringslivet om forskningsklimatet Baserat på undersökning av Novus 2 Näringslivet om forskningsklimatet Innehåll Om undersökningen... 5 Undersökningens syfte... 5

Läs mer

Vår vision Vi skapar öppna vägar till kunskap för ett gott samhälle

Vår vision Vi skapar öppna vägar till kunskap för ett gott samhälle Vår vision Vi skapar öppna vägar till kunskap för ett gott samhälle Den högre utbildningen i Dalarna har långa traditioner inom ingenjörsutbildning (Fahlu Bergsskola 1822), lärarutbildning (Folkskolelärarinneseminariet

Läs mer

samverkan i fokus Med Ska formaliserad samverkan lyftas till en mer strategisk nivå och i mindre utsträckning formuleras i detalj?

samverkan i fokus Med Ska formaliserad samverkan lyftas till en mer strategisk nivå och i mindre utsträckning formuleras i detalj? 2. Med samverkan i fokus Ska formaliserad samverkan lyftas till en mer strategisk nivå och i mindre utsträckning formuleras i detalj? Rapport från lärprojektet Formaliserad samverkan mellan akademi och

Läs mer

Umeå universitet möter framtiden med gränslös kunskap

Umeå universitet möter framtiden med gränslös kunskap Dnr: UmU 100-394-12 Umeå universitet möter framtiden med gränslös kunskap Umeå universitet 2020 Vision och mål Fastställd av universitetsstyrelsen den 8 juni 2012 Umeå universitet 2020 Vision och mål Umeå

Läs mer

Nationella kluster konferensen

Nationella kluster konferensen Sammanställning från den Nationella kluster konferensen i Gävle den 23 24 februari Kluster som plattform för innovationer Kluster som plattform för innovationer. Det var temat på den nationella klusterkonferensen

Läs mer

Hållbar utbildning vid LTU

Hållbar utbildning vid LTU Hållbar utbildning vid LTU Loka brunn, 2014-02-06 space main campus art/media wood science o 1 Fakta LTU 46 % Utbildning Grundat 1971 5:e tekniska högskolan Omsättning 1,6 miljarder SEK 19 200 studenter

Läs mer

Rapport 2007:2 R. Likabehandling. ett regeringsuppdrag

Rapport 2007:2 R. Likabehandling. ett regeringsuppdrag Rapport 2007:2 R Likabehandling ett regeringsuppdrag Högskoleverket Luntmakargatan 13 Box 7851, 103 99 Stockholm tfn 08-563 085 00 fax 08-563 085 50 e-post hsv@hsv.se www.hsv.se Likabehandling ett regeringsuppdrag

Läs mer

Ungt forskningsområde på väg att hitta formen

Ungt forskningsområde på väg att hitta formen TEMA Miljöteknik (delar av) Av Anne Nilsson, Naturvetaren nr 9/2006 Ungt forskningsområde på väg att hitta formen Det råder ingen tvekan om att det finns en frodande forskning inom det relativt färska

Läs mer

Vad gör en naturvetare?

Vad gör en naturvetare? Vad gör en naturvetare? HÖGSKOLAN I Halmstad 035-16 71 00 www.hh.se/set FÖRVERKLIGA DINA DRÖMMAR PÅ HÖGSKOLAN I HALMSTAD Med en akademisk examen i bagaget ökar dina valmöjligheter och din trygghet på

Läs mer

Universitetskanslersämbetets granskning av språkutbildning

Universitetskanslersämbetets granskning av språkutbildning Sid 1 (5) Universitetskanslersämbetets granskning av språkutbildning Svenska/nordiska språk Tyska Kandidatexamen i svenska/nordiska språk fick omdömet hög kvalitet i Universitetskanslersämbetets. Kandidatexamen

Läs mer

För ett jämställt Dalarna

För ett jämställt Dalarna För ett jämställt Dalarna Regional avsiktsförklaring 2014 2016 Vi vill arbeta för...... Att förändra attityder Ett viktigt steg mot ett jämställt Dalarna är att arbeta med att förändra attityder i länet,

Läs mer

2009-02-19 U2009/973/UH. Enligt sändlista. 1 bilaga

2009-02-19 U2009/973/UH. Enligt sändlista. 1 bilaga Regeringsbeslut II:8 2009-02-19 U2009/973/UH Utbildningsdepartementet Enligt sändlista Uppdrag att utarbeta strategier för innovationskontor 1 bilaga Regeringen uppdrar åt Uppsala universitet, Lunds universitet,

Läs mer

- nya möjligheter att göra forskningen tillgänglig. Vetenskaplig publicering och Open Access Karlstads universitet, 18 februari 2010

- nya möjligheter att göra forskningen tillgänglig. Vetenskaplig publicering och Open Access Karlstads universitet, 18 februari 2010 Open Access - nya möjligheter att göra forskningen tillgänglig Vetenskaplig publicering och Open Access Karlstads universitet, 18 februari 2010 Aina Svensson, Enheten för digital publicering Uppsala universitetsbibliotek

Läs mer

Forsknings- och utbildningsstrategi 2013 2020

Forsknings- och utbildningsstrategi 2013 2020 Beslutad av högskolestyrelsen 2013-09-13 Dnr: L 2013/9 Forsknings- och utbildningsstrategi 2013 2020 Högskolan i Halmstads forsknings- och utbildningsstrategi pekar ut färdriktningen för den framtida utvecklingen.

Läs mer

Samhällsentreprenörskap och sociala innovationer i region Jönköpings län

Samhällsentreprenörskap och sociala innovationer i region Jönköpings län Tjänsteskrivelse 2015-03-25 Regionledningskontoret Nämnden för arbetsmarknad, näringsliv och attraktivitet Samhällsentreprenörskap och sociala innovationer i region Jönköpings län Förslag till beslut Samhällsentreprenörskap

Läs mer

Elektriska Installatörsorganisationen. YH-utbildning. Information från Elektriska Installatörsorganisationen EIO

Elektriska Installatörsorganisationen. YH-utbildning. Information från Elektriska Installatörsorganisationen EIO Elektriska Installatörsorganisationen YH-utbildning Information från Elektriska Installatörsorganisationen EIO Elektriska Installatörsorganisationen Sida 2 av 8 Yrkeshögskoleutbildning Yrkeshögskolan är

Läs mer

Från breddad rekrytering till breddat deltagande

Från breddad rekrytering till breddat deltagande Från breddad rekrytering till breddat deltagande 2014-11-04 Caroline Tovatt, UHR En analys av hur lärosäten presenterar sitt arbete med lika möjligheter till högre studier Begreppsförklaringar Breddad

Läs mer

Bedömningsgrunder vid tillsättning eller befordran av disputerad personal vid Högskolan Kristianstad. Sidan 1 av 8 2015-06-11 Bilaga 2

Bedömningsgrunder vid tillsättning eller befordran av disputerad personal vid Högskolan Kristianstad. Sidan 1 av 8 2015-06-11 Bilaga 2 Bedömningsgrunder vid tillsättning eller befordran av disputerad personal vid Högskolan Kristianstad Sidan 1 av 8 2015-06-11 Bilaga 2 Sidan 2 av 8 Innehåll Övergripande bedömningsgrunder... 3 universitetslektor

Läs mer

HANDLINGSPLAN FÖR BREDDAD REKRYTERING

HANDLINGSPLAN FÖR BREDDAD REKRYTERING STYRDOKUMENT Dnr V 2013/515 HANDLINGSPLAN FÖR BREDDAD REKRYTERING Publicerad Beslutsfattare Ansvarig funktion medarbetarportalen.gu.se/styrdokument Rektor, Pam Fredman Personalenheten Beslutsdatum 2013-09-09

Läs mer

STÄRKANDE AV UNIVERSITETENS PROFILERING MED KONKURRENSUTSATT FINANSIERING

STÄRKANDE AV UNIVERSITETENS PROFILERING MED KONKURRENSUTSATT FINANSIERING 1 (5) 2.12.2014 STÄRKANDE AV UNIVERSITETENS PROFILERING MED KONKURRENSUTSATT FINANSIERING UTLYSNING I JANUARI 2015 Mål Stärkandet av de finländska universitetens forskningsprofiler och effektiverandet

Läs mer

Rekryteringsmål för kvinnliga professorer

Rekryteringsmål för kvinnliga professorer Rekryteringsmål för kvinnliga professorer ett regeringsuppdrag anno 2012 Reg.nr 12-2015-12 Högskoleverket Luntmakargatan 13 Box 7851, 103 99 Stockholm tfn 08-563 085 00 fax 08-563 085 50 e-post hsv@hsv.se

Läs mer

HANDBOK. för ansökan av medel från Centerkvinnornas fond VÄRLDEN ANGÅR OSS

HANDBOK. för ansökan av medel från Centerkvinnornas fond VÄRLDEN ANGÅR OSS HANDBOK för ansökan av medel från Centerkvinnornas fond VÄRLDEN ANGÅR OSS Världen angår oss Centerkvinnornas fond Världen angår oss (VAO) är fonden för Centerkvinnornas medlemmar som vill jobba för en

Läs mer

Handlingsplan för lika villkor vid Högskolan i Skövde 2013

Handlingsplan för lika villkor vid Högskolan i Skövde 2013 1. Bakgrund Handlingsplan för lika villkor vid Högskolan i Skövde 2013 Grunden för jämställdhets- och mångfaldsarbetet vid Högskolan i Skövde är likabehandling och att alla anställda och studenter ska

Läs mer