Svensk Druid-Tidning. 76 årgången. Nr 7 september Special REKRYTERING. Foto: Göran Lindgren

Transkript

1 Svensk Druid-Tidning Nr 7 september årgången Foto: Göran Lindgren

2 Svensk Druid-Tidning Nr 7 september 2010 Marknadsföringsverktyg på webben Här är några av fördelarna BrandKeeper ger sina användare: Inga hårdvara eller programmeringsinvesteringar krävs. Spara in på mantimmar i hela organisationen, alla vet var man hittar marknadsföringsmaterialet. Mallverktyget är öppet för våra kunder att ändra i. Allt marknadsföringsmaterial samlat på ett ställe och du vet att alla användare av BrandKeeper håller sig till den grafiska profilen vilket ger ett enhetligt intryck, stärker ditt varumärke! Leverantörsneutralt, du kan enkelt ansluta dina egna leverantörer. Anpassat system för din marknadsorganisations behov där olika behov kan tillfredställas genom flexibla mallar. Välkommen till Gröna Gatan Din Bostadsmäklare, Karolin Ferin Översikt av tjänster: Mediabank Samlar alla digitala filer. Logistics Beställningsfunktion för lagerprodukter Creator Skapa t ex eget sälj material via mallar. ProofManager Korrekturtjänst för berörda parter internt och externt. BrandManual Ger instruktioner för företagets grafiska profil Kontakta oss för mer information: info@brandkeeper.se, 2

3 Nr 7 september 2010 Svensk Druid-Tidning I huvudet på redaktörerna Så var då sommarlovet över för den här gången och den druidiska höstterminen har börjat. Höstens första nummer av Svensk Druid-Tidning är ett specialnummer vilket bör framgå av den särskilda utformningen av innehållet. Helt självsvåldigt har redaktionen beslutat att något reducera de traditionella inslagen med referat från logernas sommaraktiviteter, vilka kommer att placeras i oktobernumret. Det sålunda frigjorda utrymmet har i stället ägnats åt att ur olika vinklar försöka beskriva vår Ordens samlade organisation,verksamheter och mål och varför vi är med i en ojämlik, odemokratisk och otidsenlig föreningsverksamhet. Det har varit ett komplicerat arbete att få ihop informativa artiklar om de olika synvinklarna på vad vi sysslar med och redaktionen är djupt tacksam till alla bidragsgivare för deras inlägg och synpunkter. Den grundläggande tanken bakom allt detta arbete har varit att skapa ett tidningsnummer som skall kunna väcka intresse för vår Orden och dess mål och verksamhet. Vi har strävat efter att göra ett nummer som belyser bröders erfarenhet av sitt medlemskap, som beskriver organisationens olika avdelningar och som berättar något om vad vi har för oss på våra möten. Därmed skulle grundlogerna kunna beställa ett antal överexemplar som kan delas ut vid informationsträffar och till recipiender och därmed bidra till marknadsföringen av vår Orden. Vi vet inte hur långt vi lyckas i vår ambition, vi kan bara hoppas på det bästa. Vår Orden behöver ständigt fler intresserade och engagerade bröder som är beredda att sätta av en del av sin fritid till att arbeta för Orden, ett arbete som faktiskt skänker en viss inre tillfredsställelse. Med en önskan om ett framgångsrikt druidiskt arbetsår, Redaktionsgruppen Svensk Druid-Tidning SVENSKA DRUID-ORDEN F G D O Västergatan 3A Malmö Tel Fax Bankgiro: Bank: Svenska Handelsbanken E-post:kansliet@druidorden.org Website: Ansvarig utgivare: Björn Cederberg Erlandsvägen Köping, Tel E-post: rsaa@druidorden.org Redaktion: Göran Lindgren Sallerupsgården Malmö, Tel E-post: sdt@druidorden.org Johnny S Andersson Spruthusgränd Söderhamn, Tel E-post: johnny.s.andersson@soderhamn.com Bertil Carlsson Spinettstråket 1 G Umeå, E-post: bertil.carlsson@rodang.se Henrik Enander Bolmstadvägen Ljungby, Tel E-post: gun.henrik@telia.com Caj Söderberg Box Uppsala, Tel E-post: caj.soderberg@accurat.se Annonsansvarig layout & original: Göran Lindgren Sallerupsgården Malmö Tel E-post: g.k.lindgren@telia.com Adressändringar Adressändringar m.m. skickas till Ordens Kansli i Malmö i samband med övrig rapportering. Prenumeration inom Sverige: 100:-/år Prenumeration utom Sverige: 400:-/år Tryckeri: Jomagp, Ljungby Redaktionen förbehåller sig rätten att redigera insända manus. Nummer 8 utkommer den 20 okt manusstopp den 25 sept Nummer 9 utkommer den 20 nov manusstopp den 25 okt Upplaga: ex ISSN: Johnny S. Andersson, Bertil Carlsson, Henrik Enander, Caj Söderberg och Göran Lindgren 3

4 Svensk Druid-Tidning Nr 7 september 2010 ORDENSLEDNING RSÄÄ Björn Cederberg Född 1937 och uppvuxen i skuggan av fotbollsstadion i Solna. Efter realexamen och högre teknisk fackskola med inriktning på väg- och vattenbyggnadsteknik, blev det dags för militärtjänstgöring vid Jämtlands fältjägarregemente och reservofficersutbildning. Den yrkesverksamma delen inleddes med att antal år vid Vattenfall och arbetsledande funktioner vid byggandet av större kraftledningar i bl a Erikslund, Ludvika och Årjäng. I Ludvika träffade jag Margoth. Vi gifte oss 1961 och fick fyra barn som sedan begåvat oss med 11 barnbarn och ett barnbarnsbarn. Vi har fritidshus i Nås, Västerdalarna, känt från Selma Lagerlöfs Jerusalem. Parallellt med arbetet har jag ägnat mig en hel del åt idrott och har fuskat i mycket men räknar orientering och bandy som mina huvudsporter. Efter en fotskada blev det rally som co-driver eller kartläsare och med en möjlighet att resa världen runt som proffs under några år, vilket också resulterade i ett tiotal svenska, några nordiska, ett brittiskt och ett världsmästerskap. Efter avslutad aktiv karriär har jag ägnat mig åt diverse styrelseuppdrag inom föreningslivet. Min första kontakt med Druid-Orden fick jag 1975 då jag skulle tala om rallysporten i logen Henry Hurles efterloge. I samband med detta fick jag en förfrågan om medlemskap och någon månad senare recipierade jag i eugraden. Jag måste säga att såhär 35 år senare och när detta skrives i maj 2010 och efter 796 möten, det är något som jag aldrig ångrat. För mig har Druid-Orden blivit en träffpunkt för vänskap och glädje genom; Ritualer som förmedlar gamla visdomsord vilka leder till bättre självinsikt och ökad förståelse för medmänniskorna. För- och efterloge med god mat och dryck som värdefulla samtal som stärker brödraskapet och skapar ett socialt nätverk. Brödravård, som ger stöd och hjälp vid ålderdom, ohälsa och svårigheter. Välgörenhet genom vår centrala stipendiefond och genom lokala insatser i grundlogerna. Våra damer, som ofta inbjuds till allehanda arrangemang och som har sina damklubbar och den oss närstående Birgitta Stor Logen. Besök i och från andra loger som ytterligare förstärker samhörighets och brödrakänslan. Svensk Druid-Tidning, som speglar Ordenslivet och har intressanta artiklar med internationella, historiska och aktuella inslag. RSMÄ Dag Wikman Född 1943 och uppvuxen i Håkansö, en liten by nordöst om Piteå. Bor sedan 1977 i Kopparnäs, med min hustru sedan 40 år, Anna-Greta. Våra två döttrar har för ett antal år sedan flyttat och bildat eget boende i Piteå och Uppsala. Jag arbetat inom en processindustri, pappersindustrin som f n heter SmurfitKappa Kraftliner, Europas största kraftlinerbruk. Med olika arbetsuppgifter avslutade jag min yrkesbana som inköpschef Jag har svårt att avsluta min yrkesverksamhet, vilket gör att jag fortfarande arbetar ett par dagar i veckan under årets mörkaste åtta månader. Större delen av min fritid har dominerats av ett allmänt idrottsintresse med fotboll som den klart dominerande idrotten. Jag har varit spelare, domare, domarutbildare och ledare på lokal, regional och riksnivå och haft uppdrag i styrelser, kommittéer och nämnder. Den aktiva delen av idrottandet har de senaste tio-tolv åren bytt karaktär, min hustru och jag tillbringar med nöje flera dagar varje sommar på golfbanan. Mitt intresse för föreningsverksamhet fortsätter i mitt engagemang inom Druid-Orden. Två av mina dåvarande arbetskamrater introducerade mig som faddrar i Druid-Orden 1986 och jag kände omedelbart att detta passade mig bra - mötet mellan människor tillhör en av livets kryddor. RSSkr Göran Lundgren Född 1940 och gift med Lena sedan Drev ett åkeriföretag inom flygfraktbranschen fram till 2004 och har sedan dess ägnat mesta tiden åt vår Orden där jag tillhör logen Mimer i Malmö. Kontakten med Druid-Orden fick jag redan som barn genom att min far blev medlem i Mimer 1934 och hann med 61 medlemsår innan han dog. Genom att under många år läsa Druid-Tidningen visste jag ganska mycket om Druid-Orden även om jag inte kunde tyda alla konstiga förkortningar. Min far frågade aldrig mig om jag ville bli broder utan det dröjde ända till 1987 då en arbetskollega ställde frågan. Jag behövde ingen längre betänketid för att svara ja, ett beslut som jag aldrig har ångrat.1990 fick jag mitt första ämbetsuppdrag och har sedan dess vandrat vidare på ämbetsmannabanan. Även min son blev Mimerbroder som 21-åring och förlänades OÄ-graden endast 32 år gammal. Vi hann under en kort tid vara tre generationer i Logen Mimer. Det jag upplever starkast med att vara Druidbroder är gemenskapen och broderskapet både inom och utom logeverksamheten. Jag brukar säga att enda nackdelen med att bli medlem i Druid-Orden är att man trivs så mycket att man inte kommer levande ur den. 4

5 Nr 7 september 2010 Svensk Druid-Tidning EN RSSkm Sigurd Lövmo Född 1939 och uppvuxen i Yttre Namdal i Nord-Tröndelags fylke i Norge. Jag växte upp på ett litet småbruk där vi livnärde oss på fiske och litet jordbruk. Efter yrkesskola var jag anställd i ett gruvsamhälle nära gränsen till Sverige, flyttade till Trondheim och efter två år på ett skeppsbyggeri reste jag till Australien. Där bodde jag i fyra år, gifte mig med en svenska, min äldste son Kenneth är född i Australien, vi skilde oss. Idag är jag gift med Birgit och vi har ditt barn, mina barn och vårt barn. Jag tog byggnadsingenjörsexamen 1967, arbetade som inköpare och kalkylator. Startade 1980 konsultfirma med inriktning på entreprenadkalkyler, har övergått till fastighetsförvaltning av egna och kunders fastigheter. Mina intressen omfattar skidåkning, 16 Vasalopp, cykel, tio Vättern runt samt segling med fyra Gotland runt och en seger i båtens klass Numera är det golf för hela slanten. En målarmästare från jönköpingstrakten undrade om jag inte ville gå med i Druid-Orden. Efter diskussioner med hustrun bestämde vi oss och blev broder 1985 i logen Neptunus. Druid-Orden har gett mig många goda stunder med bröder jag mött över hela Sverige och även i den nordiska länderna, inte minst då man som ämbetsman i Ordensledningen kommer ut i SL för installationer, teckenutdelningar m.m. RSM Bertil Svensson Född 1944, efter verkstadsskola och mycken fritid under värnplikten på väder på F14, började jag arbeta på en bensinstation i Varberg. Jag har alltid tyckt det vara roligt med teknik och att meka med bilar, blev återförsäljare och platschef för några olika oljebolags bensinstationer. Arbetar numera deltid för Dalaföretaget NordPuls liksom Ästad gård där jag också är aktivitetsguide. Tillsammans med hustrun Barbro köpte vi en gammal skola, Ästad folkskola, som var verksam och numera är museum. Hit kommer bussresor, skolklasser och pensionärer för en lektion på gammaldags sätt blev jag tillfrågad om medlemskap av en kund som var med i Druid-Orden och logen Lir. Anledningen till att jag accepterade var nog mest nyfikenhet på det hemlighetsfulla vilket jag av och till funderat på i många år. Nu fick jag en möjlighet att ta reda på det och jag fann att ordensarbetet passade mig. Det har gett mig meningsfullt engagemang och samtidigt många nya vänner. RSOÄ Sven-Holger Johansson RSV Rolf Mattsson Född 1944, gick i pension vid årsskiftet 2010 efter 42 år inom skolans värld som slöjdlärare. Min livskamrat sedan 1968 heter Ulla. Vi har en son och en dotter samt två barnbarn. Vi bor på en ö som heter Tjurkö och ligger utanför Karlskrona. Vi flyttade dit Släkten på min mors sida har bott här sedan 1500-talet. När jag fick frågan om att gå med i Druid-Orden var jag till en början tveksam men recipierade slutligen tillsammans med sju andra bröder i Eu-graden Medlemskapet har utvecklat mig som människa/medmänniska och jag hade inga ambitioner att gå upp som ämbetsman, det räckte med att vara en broder i logen Merlin. När vi går in i Orden lovar vi bland annat att göra allt efter bästa förmåga. De orden - efter bästa förmåga - har styrkt mig under min vandring inom Druid-Orden. Den goda anda som finns i Orden hoppas jag skall fortleva och utvecklas. Med den samlade kunskap och brödraanda som finns bör vi går en ljus framtid till mötes. Att vara Druidbroder ger människovärde och självaktning, det ger livet ett större värde. Född 1937, gift med Bodil och vi har tre barn. Sprängarutbildning hos Nitro Nobel, Gyttorp, sprängarbas, biträdande och ansvarig arbetsledare, marknadsföringsutbildning. Arbetat i familjeföretaget Gustav R Johansson AB Väg och Vatten som transportchef, pensionär 1999, sitter kvar i styrelsen. Grundloge Wirdar, Ljungby, medlem Fritidsintressen: trädgårdsskötsel, sommarhus vid Bolmen, gymnastik och vandring. Är också medlem i Ljungby Kungshögen Rotary klubb. RSBibl Gunnar Persson född 1942 i Östersund, hemmaloge Derva. Arbetade som yrkesofficer och var platschef vid SOS Alarm i Östersund , numera passionerad pensionär. Intressen: sommarbostaden i Anviken, resor, litteratur och skidåkning på längden och tvärsen. Har två vuxna barn och tre barnbarn och är delsbo med Carin Ahlström sedan åtta år. Recipierade i Derva 1973 och började min druidiska arbetskarriär som medlem av festlighetsutskottet för att bli ämbetsman 1982 och sedan framöver. Jag trivs i Druid-Orden, både med det organisatoriska arbetet och med kamratskapet, broderskapet, som gett och ger mig så många nya vänner. Varför Druid-Orden? Min svärfar var medlem i Wirdar och sa ungefär såhär: Här ska du vara med pâjk, här får du vänner för livet och så blev det. Medlemskapet - det första som slog mig och som jag fastnade för var umgänget över åldersgränserna och som bara finns inom ordensväsendet. Det rituella arbetet i Lunden som aldrig får förflackas och den otvungna stämningen i efterlogen ger sammantaget livskvalitet av högsta klass. 5

6 Svensk Druid-Tidning Nr 7 september 2010 Ordens Organisation Text: Henrik Enander Illustration: Kari Aarnivaara Riv inte pyramiden! För en sådär 25 år sedan skrev dåvarande SAS-chefen Jan Carlzon den uppmärksammade boken Riv pyramiderna! där han förordade decentralisering och delegering....det gäller att få alla att inse att det inte är inplaceringen i lodplanet som avgör vilket inflytande man har. Det avgörande är nu i stället ansvaret, den reella befogenheten. Han förordade att man tillsammans skulle riva pyramiderna och i stället skapa en platt organisation med medinflytande. Men den fortsatta utvecklingen visade dock att helt andra faktorer skulle påverka framtiden för SAS än medarbetarnas inplacering i lodplanet. Vår Ordens grundare Henry Hurle insåg 1781 säkerligen aldrig vilket organisatoriskt problem han skapade med sitt förslag att bilda en druidorden. Men inom kort sökte olika grundloger kontakt med varandra och sedan var det kört, det krävdes en omfattade organisation för att få det hela att fungera. I Sverige är vår Orden organiserad med Ordenschefen, RSÄÄ, i toppen omgiven av sina medämbetsmän och tillsammans bildar de Ordensledningen. Längst ner i botten finns den enskilde brodern som tillhör sin grundloge där han började sin druidiska vandring. Mittemellan dessa ytterligheter finns så storlogerna, ett slags kringresande sällskap utan fast uppehållsort och helt beroende av den gästade grundlogens gästfrihet. Den här svenska modellen är den klassiska och välkända och består av lokala, regionala och riksomfattande enheter.uppe i toppen finns också ett litet speciellt utskott, Riks Old Ärkgraden, vars uppgift är att vårda druidismens traditioner och uppmärksamt följa forskning beträffande druidismen. ROÄ-graden beslutar själv om kallande till reception. Det tunga ordensarbetet genomföres i ett sjuttiotal grundloger, det är här som det egentliga ordensarbetet utföres i form av 6 rituella möten enligt ett fastlagt schema. Varje grundloge har sina traditioner och sin historia som framför allt märks i brödramåltiden i efterlogen, det sammanhållande kittet är ritualens genomförande som är likformigt i alla loger. Varje ÄÄ har en oinskränkt makt - samt ett ansvar - att leda och styra sin loge, bara i ekonomiska frågor måste han underställa dessa druidstämmans beslut. Men ingen klok ÄÄ arbetar diktatoriskt, han samarbetar med sina ämbetsmän och samma gäller för SÄÄ och RSÄÄ. Samverkan och samarbete är viktiga inslag för en god utveckling av det druidiska arbetet inom vår Orden. Ordensledningens arbete består i ett sammanhållande byråkratiskt system sträva efter likformighet i tolkningar av det rituella arbetet. Vart fjärde år hålls ett Riksmöte vilket är vår Ordens högsta beslutande organ. Till detta möte kallas representanter för grund- och storloger och på riksmötet redovisas det ekonomiska läget och fastställes en budget, och här behandlas motioner, förslag till förändringar och här anges färdriktningen i det löpande druidiska arbetet. Det hela är en stadig pyramid i gammalt genuint ekvirke.

7 Nr 7 september 2010 Svensk Druid-Tidning VAD KOSTAR DET OCH VARA MED? Att ge ett entydigt svar på vad det kostar att vara med i Druid-Orden är svårt. Kostnadsläget skiljer sig från loge till loge på grund av de olika kostnaderna för bl a lokalhyra. Uppskattningsvis så ligger årskostnaden för den enskilde brodern på mellan 750:- och 1.500:-. Till denna summa ska också kostnaderna för brödramåltiderna (ca 150: :- per gång) läggas samt de kostnader som är knutna till våra olika gradgivningar. Av ovanstående årskostnad går 320:- till RSL och har en fördelning enligt diagrammet. Avgiften till RSL är 320:- per broder och år och är fördelad så här: Kansliet RSL Ordensrådet Storlogerna Druid-Tidningen Inköp 19% 13% 13% 18% 15% Utbildning IGLD SGLD Övrigt ROÄ Riksmöte 5% 4% 5% 4% 4% Stipendiefonden stödjer KAMPEN MOT PROSTATACANCER. Mannens vanligaste cancerform. En tredjedel av all manlig cancer är prostatacancer. Prostatacancer drabbar oftast äldre män. Vårt stöd är stipendier till förmån för forskningen om prostatacancer Var med i vår kamp mot prostatacancer. Ditt bidrag är särskilt välkommet! Sätt in Din gåva på Druid-Ordens bg Skriv Stipendiefonden så hamnar pengarna rätt! 7

8 Svensk Druid-Tidning Nr 7 september 2010 Lite om det praktiska i Orden Caj Söderberg Logerna kallas för grundloger och är underställda en storloge. I Svenska Druid-Orden finns det 70 grundloger och 11 storloger. Dessa är i sin tur underställda Riksstorlogen. Du kan se hela organisationen på sid 6. Grundlogerna är basen för hela verksamheten. Alla som tillhör Druid-Orden tillhör också en grundloge. Vad går det ut på? För det första går det ut på att du med ens får ett stort antal vänner som accepterar dig som du är som människa, inte för vad du har för titel eller ägodelar. Detta är Orden grundsyn. Vi ska umgås och trivas tillsammans i bästa samförstånd samt ha fördrag med människors olikheter. Det är också tabu att prata om politik och religion under våra sammankomster. Vi har sju levnadsregler i vår Orden som vi efter bästa förmåga försöker leva efter. Det är egentligen inga konstigheter utan sunt förnuft. Regler som varje människa borde rätta sig efter om man vill vara en god medmänniska. Broder ska uppvisa ett hedervärt uppförande. Man kommer till logelokalen en god stund innan det egentliga mötet börjar. Då betalar man för den brödramåltid som följer senare. Man blir också avprickad som närvarande. Det finns inget närvarotvång i Orden men för att senare få möjlighet att nå en högre grad krävs ett visst antal besök per år. I den så kallade förlogen umgås man under trevliga former. Det är kutym att man alltid handhälsar på varandra. Det är för att vi vill förstärka samhörighetskänslan och snabbare lära känna de andra bröderna i logen. Vanligtvis Kl 19, kommer marskalken ut och kallar till möte i den egentliga logelokalen. Den kallar vi för Lunden. Innan vi går in tar vi på oss regalien för den grad vi tillhör. Det som Vad gör man där och hur går det till en loge? sker därinne kan jämföras med ett föreningsmöte men vad som avhandlas och hur det går till förblir en hemlighet till dess man har blivit invald och recipierat i Orden. Då har man också med sin heder svurit på att aldrig yppa för någon vad som sker i Lunden. Logemötet leds av ämbetsmän som är valda på en tid av två år. Så mycket kan sägas att mötet sker efter gamla vedertagna ritualer och på samma sätt i alla loger i Druid-Orden. Logearbetet i Lunden inramas också med vacker musik och det finns tid för vilsam kontemplation fjärran från vardagens stress. Efter logemötet blir det en stunds mingel igen innan festlighetsutskottet, med logvärden som ansvarig, bjuder till bords i matsalen. Här är vi alla bröder och tilltalar varandra med du och det finns ingen hierarki. Ingen har någon framskjutande ställning oavsett civil titel. Brödramåltiden präglas av lättsam och glad samvaro. Här har vi också möjlighet att lära känna män av mest skiftande bakgrund, erfarenhet och ålder. Ofta kan vi ha inslag av underhållning eller intressanta föredrag av såväl andra bröder eller utomstående. Välgörenhet. Förutom att vi träffas, trivs och lär känna andra män ägnar vi oss också åt välgörenhet i olika former. Dels genom att vi på riksplanet har en betydande stipendiefond, dels genom att vi lokalt på olika sätt skänker belopp till behövande organisationer och personer. Det kan du läsa om på annan plats i tidningen. Engagemanget. Som nämnts ovan har vi inget närvarotvång i Druid-Orden. Klart är att man vid inträde i Orden skall vara medveten om att man har mycket större utbyte av logekvällarna om man är regelbundet närvarande. Man lär då känna övriga bröder snabbare och man får en djupare förståelse för de olika ritualerna och meningen med att vara druid. Lika väl som att Du ska få glädje av att vara med i Orden ska Orden/logen ha nytta av vad du kan bidra med. Klädsel. Vi klär oss i mörk kostym, vit skjorta och med druidslips eller annan diskret mönstrad slips. Det är inte för att vara snobbiga utan för att vara lika inför varandra utan påverkan av modetrender. Vid högtidliga tillfällen, t ex vid reception av nya bröder, gradgivningar eller vid teckenutdelningar bär vi frack med svart väst. Olika grader. Efter att man rekommenderats till Orden av sina faddrar och sedan valts in i logen så recepierar man i Eubatgraden. Då får man lära sig ett antal saker som man sedan ska minnas i det fortsatta logearbetet. Har man varit närvarande minst åtta gånger välkomnas man efter ett år i Bardgraden. Efter ytterligare ett år upphöjs man i Druidgraden. Vid varje gradgivning får man lärdom om nya saker som hålls hemliga för bröder av lägre grader. Dessa tre grader kallas grundlogegrader. När man har nått till druidgraden har man rätt att ta del av logens ekonomi och arbete. Man då också väljas till ämbeten i logen. Därefter finns det ytterligare tre grader, Kapitelgraden, Ringgraden och Old Ärkgraden. Dessa grader får man på Storlogemöten som arrangeras en eller två gånger per år. Dessa grader kallas därför Storlogegrader. Avslutningsvis skall betonas, och som framgår av flera artiklar i denna tidning, att ju oftare man besöker logen, sin egen eller andra, ju större behållning får man av brödraskapet samt insikt i och förståelse för den druidiska tanken. Även om man är mitt i karriären så går det oftast att styra om så att man kan gå till logemötet. Om man verkligen vill. Eubat Bard Druid Kapitel Ring Old Ärk Riks Old Ärk 8

9 Nr 7 september 2010 Svensk Druid-Tidning Arbetet i Storlogerna Ove Finnhult, SÄÄ i SL Östanland Emblemen för våra elva Storloger Vad är då en storloge? För att administrera de sjuttiotal grundloger som finns i Sverige har man idag 11 Storloger som en mellanhand till Riksstorlogen (RSL). Varje Storloge omsluter ett antal Grundloger (4-9). Storlogerna har följande namn från söder till norr: Sydborgen, Sunnanland, Östanland, Västanland, Vänerland, Folkungaland, Bardaland, Järnbäraland, Boreland, Birkeneland och Nordanland. Följande ämbetsmän ingår i Storlogens styrelse: SÄÄ, SMÄ, SSkr, SSkm, SM, SV och som RSL förtroendeman tjänstgör SOÄ. Man kan även utse SOrg och SL-Äm Ersättare. Vilka uppgifter har en SL? De uppgifter som i första hand ligger på SL är följande: Att installera GL-Äm (Grundlogeämbetsmän), att leda utbildningskonferenser för dessa GL-Äm, att arrangera SL-möten där reception i SL-graderna sker, att utdela utmärkelsetecken till bröder vid högtidsmöten i GL. För att planera dessa uppgifter kallar SÄÄ varje år till ett par SL-ÄK (Ämbetsmannakonferenser). Vid dessa ÄK deltar samtliga SL-Äm, men ofta inbjuds även RSL-Äm och ROÄ:r som har nära anknytning till Storlogen. GL har då inkommit med förslag på bröder som bör komma ifråga för erhållande av Storlogegrad eller för att bli tilldelade Stjärntecken eller Veterantecken. ÄK granskar dessa ansökningar och godkänner dem som uppfyller nödvändiga krav. Man utvärderar föregående SLmöte och planerar det kommande. Platsen för SL-mötet brukar alternera mellan GL:a inom SLområdet. Vad försiggår vid ett SL-möte? Vid tre olika möten sker reception i OldÄrkgraden, Ringgraden och Kapitelgraden. Högtidsdräkt är givetvis anbefalld. SL-mötet avslutas med en brödramåltid för samtliga närvarande bröder. SL-möten är ett utmärkt tillfälle att lära känna bröder från övriga loger. Vid lunchen, i väntan på den egna receptionen och vid brödramåltiden får man många tillfällen att tala om gemensamma intressen och diskutera intressanta frågeställningar. I Nordanland, där avstånden är långa arrangerar man SL-mötena under två dagar med övernattning. Lördagsaftonen arrangeras då en bankett där damerna är inbjudna. Installation i Grundlogerna GL-Äm väljs som bekant för en tid av två år. Vartannat år kommer tre SL-Äm vid ett högtidsmöte att formellt installera dessa ämbetsmän. Det är en rituell procedur som tar mer än en timme i anspråk. Många är de ämbetsmän som med bävan ser fram emot att hos SMÄ eftersäga de förpliktelser som åläggs dem. Utbildningskonferenser I de flesta SL kallas samtliga GL-Äm, TjOÄ, Lv, Org och Ark från varje GL till en utbildningsdag. Programmet för denna dag brukar vara upplagda enligt följande: Först genomför GL-Äm eller SL-Äm en instruktionsloge d.v.s. den rituella delen av exempelvis ett Eu-möte. Man tar bland de församlade upp en diskussion hur en perfekt genomförd ritual bör se ut. Ibland har man planterat in vissa fel för att lättare starta diskussionen. Andra programpunkter kan vara information om aktuella ting inom SL och RSL och givetvis gruppvisa sammanträden med ÄÄ, MÄ, Skr etc. för dryftande av gemensamma ärenden. Här skapas de bästa förutsättningar för samarbete mellan SL-Äm och resp. GL-Äm inom SL-området. När sker teckenutdelning i GL? Efter en eubatreception i GL brukar ibland trenne SL-Äm inträda för att utdela Veteran- och/eller Stjärntecken. Se nedan! Druid-Ordens utmärkelsetecken och olika ex-regalier Exregalier för Grundloge grönt band, Storloge blått samt Riksstorloge rött och tilldelas ämbetsman efter fullgjord ämbetsmannaperiod. Ämbetssymbolerna skiljer sig inte från Grundloge, Storloge till Riksstorloge. ÄÄ MÄ Skr Skm Yv M Iv Lv Ark Org Storlogerna Riksstorlogen Ordens Hederstecken Tecknet kan tilldelas den broder som på ett alldeles utomordentligt sätt aktivt arbetat inom Orden och bidragit till förverkligandet av Ordens Ideella mål. Ordens Förtjänsttecken Kan tilldelas den broder som bl a tillhört Orden minst 20 år och innehar Ordens Stjärntecken. Varit medlem i Ordensledningen i två perioder. Varit SL-ämbetsman i tre perioder. Ordens Stjärntecken Kan tildelas broder som tillhört Orden i minst 15 år och varit ämbetsman eller därmed likställd i minst tre perioder. Tecknet kan även tilldelas den broder som under en 20-årsperiod besökt de flesta av logens sammankomster. Mer om dessa tecken läser du i din Ordenslag. Ordens Jubelveterantecken Kan tilldelas broder som tillhört Orden i 50 år. Ordens Veterantecken Kan tilldelas broder som tillhört Orden i 25 år. Kapiteltriangeln Gradens symbol som bäres till frack. Druidringen Erhålles i samband med hedrandet med ringgraden 9

10 Svensk Druid-Tidning Nr 7 september 2010 Spioneri? Det var en gång en gatufest i en liten by på den uppländska slätten. Långbord dukat av de boende på gatans mitt och i stort alla grannarna var där. God mat, gott dricka och glädjen kändes genuin. Alla verkade njuta i fulla drag av samvaron, mat och dryck. Det blev snart kväll, mörkret kom och med det tyvärr även regn. En av grannarna erbjöd sin stora inglasade altan för att festen skulle kunna fortsätta inomhus. Vi var alla tacksamma för det och med gemensamma krafter flyttades alla festattiraljerna till altanen. Senare vid festen kom en av mina grannar och frågade lite hemlighetsfullt mig om jag var intresserad att gå med i Logen Belenos. Ivrigt försökte jag ställa en massa frågor om vad, när, hur etc. Hemlighetsfullt log grannen och berättade att det skulle jag nog så småningom bli varse. Utbildad i säkerhetstjänst funderade jag, han kanske ville värva mig som spion eftersom han ju varit så hemlighetsfull. Logen Belenos var säkert någon sorts täckmantel. Han försäkrade mig dock att det bara fanns fördelar att gå med, så jag bestämde mig senare att testa. Grannen var ju så väldigt trevlig och har faktiskt tidigare också varit väldigt vänlig, hjälpsam, ja nästan som en bror. Min granne berättade att jag senare skulle få ytterligare (hemlig) information för att därefter kanske bli värvad i organisationen. Dagen för information närmade sig och efter att ha fått denna information i samband med ett hemligt möte blev jag helt säker, jag skulle nog bli spion! Alla var så vänliga vid samlingen efter det hemliga mötet där vi fick god mat och allt kändes bara fint. En hel grupp var avdelad för att ordna middagen. Maten verkade komma från något hemligt utrymme i katakomberna under huset. Häftigt tänkte jag och inte behövde jag betala något heller! Var jag såg fanns varma leenden och det var tydligt att jag betydde något i den hemliga organisationen. Alla hade svarta kostymer (det har man ju sett på film att agenter ofta bär svart), så jag blev ännu säkrare på att jag nog skulle bli spion. Dessutom hade ju de flesta varit på hemligt möte samtidigt som jag fick min information. Tydligen uppfyllde jag kraven så att jag vid ett annat hemligt möte kunde väljas in i spiongemenskapen. Tiden var inne för min invigning. För första gången skulle jag få vara med på ett hemligt möte! Spänningen var stor och jag undrade vilket hemligt uppdrag jag skulle få. Jag såg inte så mycket av invigningen, men kände ändå ett lugn att vara i sällskap av så många trevliga människor. Det var mycket att komma ihåg, men det bekom mig inte och jag blev mer och mer beslutsam om att det här var nog något för mig. Efter invigningen blev jag gratulerad av alla och envar och det kändes fantastiskt fint. Jag tog tillfället vid middagen att tacka för den värme man visat i samband med mitt inträde och ett nytt fönster hade öppnat sig. Jag var nu en Eubat (säkert den första spiongraden). Jag har nu varit Eubat i drygt ett år och bevistat de flesta logemötena och andra aktiviteter. Något spionuppdrag blev det aldrig eftersom det enda som behövdes var att aktivt vara med. För mig har det inneburit ett föredrag, värvning av tre spionkamrater (som kallas bröder) och förhoppningsvis att bjuda på mig själv i samband med alla möten. Även om jag inte blev någon spion, kan jag konstatera att medlemskapet i Belenos är något av det bästa som hänt mig i livet. Att i dagens stressade tillvaro varannan måndag kunna få uppleva den värme, omtanke och entusiasm borde egentligen vara alla förunnat. Tid för intressanta föredrag, diskussioner eller bara reflektion där alla har lika värde oavsett rang i samhället är kännetecknande för logen. 10 Allt det positiva som jag hittills upplevt i logen Belenos, känns verkligen genuint och viljan att stödja och hjälpa behövande har gjort djupt intryck på mig. Det är en ynnest att få tillhöra logen och jag ser verkligen fram emot en lång och givande fortsättning av medlemskapet. Logens arbete känns dessutom helt rätt, där vi har en bra mix med erfarenhet och nytänkande. Därav är det viktigt för logen att fortsätta lyckas med värvandet av spioner för att utveckla idéer med klokskap. Tack min granne (fadder) för att du gjorde det möjligt. Tack logen Belenos för det fantastiska mottagandet och det gedigna arbetet som görs av ämbetsmännen. Tack alla fantastiska bröder i logen. Om alla vore Druider vore sannolikt Moder Jord en mycket vänligare plats. Arne Wessner

11 Nr 7 september 2010 Svensk Druid-Tidning Varför skall man vara med? Anders Söderberg 28-åringarna har nu blivit 33. Från vänster; Johan Beijer, Anders Söderberg och Anders Ely Robson. Som nyblivna medlemmar i Druid-Orden berättade mer erfarna bröder om den fantastiska gemenskap de funnit i logen. Och nog syntes det att bröderna trivdes i varandras sällskap då vi tog del av vår första brödramåltid. Vi blev väl omhändertagna som gröna men känslan av stark gemenskap är ju inget som automatiskt följer av att umgås i frack eller mörk kostym. Gemenskap är något som måste tillåtas att växa fram. Under denna vår första brödramåltid delgavs vi några väl valda visdomsord på vägen. Bland annat uppmuntrades vi till ett flitigt deltagande i logearbetet för att på så sätt snabbare känna denna gemenskap. Ganska snart gavs vi tillfälle att engagera oss i diverse sysslor. Visst ska det erkännas att det funderades lite kring hur det var möjligt att uppnå en sådan samhörighet som vi blev vittne till under vår första kväll genom att exempelvis duka bord och röja disk. Men vi var nyfikna och det kändes lite speciellt att vara en del av någonting större så vi var så flitiga vi bara kunde och engagerade oss i vad som erbjöds. Som alltid då man ställs inför någonting stort och nytt väcks ett antal frågor. En av de största frågorna var nog egentligen innebörden av begreppet brödraskap. Innebörden ser naturligtvis olika ut för olika bröder men vidden, och även djupet, av begreppet tycks för oss växa för varje år och ibland även från en sammankomst till en annan. Vi har alla funnit vänner i logen. En vänskap som yttrar sig på flera olika sätt. Ibland visar den sig i ett fast handslag och ett vad roligt att ses igen, ibland i ett allvarligt samtal i förtroende. Vänskapen vi funnit i Orden har letat sig förbi olikheter som exempelvis ålder. Känslan av att samtala med en betydligt äldre broder som delar både intressen och erfarenheter med en själv raserar flera sociala hinder, hinder som existerar i samhället och som försvårar mellanmänskliga möten. De druidiska sammankomsterna kan kännetecknas av två kontrasterande ord: Dynamik och Stabilitet. Det är vad dessa två ord representerar som får oss att längta efter nästa möte. Dynamiken i Orden är tillskottet av nya bröder vilka alla individuellt medverkar till logens mångfald och även tryggar druidismen i framtiden. Dynamisk är även förmedlandet av kunskap inom Orden, så väl druidisk insikt som det vetande vilket delges bröderna i form av olika föredrag och livsberättelser i efterlogen. Vi tre har turen att ingå i en loge som är flitig på just detta område och det känns som om den kunskap som bröderna delar med sig av kommer från en aldrig sinande källa. Stabiliteten är vetskapen om att våra sammankomster är beständiga i en värld som rör sig i allt snabbare takt. Stabiliteten inger ett lugn i en stressig vardag, våra sammankomster följer gamla mönster vilket främjar det avslappnade umgänget. Då vi för fem år sedan tog del av vårt första druidmöte visste vi inte att ordet brödraskap hade så stor innebörd och att vi skulle få så mycket tillbaka. Den där gemenskapen kom att infinna sig ganska snabbt, om det nu berodde på dukandet eller ej är svårt att säga men den värme som möter oss i logen är unik. Vi var 28 år alla tre när vi valdes in i Orden och kände inte varandra - då. Nu är vi kapitelbröder. 11

12 Illustration Kari A Svensk Druid-Tidning Nr 7 september 2010 Hur hinner man vara med? Peter Sunnanek Jag gick med i Druid-Orden 25 april 1998 i logen Merlin, Karlskrona. Jag blev inlurad av min svärfar, nuvarande RSV, Rolf Mattsson. När ögonbindeln togs från mina ögon kände jag mig inte så lite omtumlad och förvirrad. Men jag bestämde mig omgående för att antingen kör jag på eller också hoppar jag av. Jag valde att köra racet, och missade inte ett logemöte under de åren jag tillhörde Merlin i Karlskrona, trots att det var ett antal mil att köra (ungefär nio mil enkel resa) från hemmet i Kalmar. Men för varje gång jag besökte ett möte kände jag att jag kom mer och mer in i gemenskapen och hela tiden fick jag ökad förståelse för vad ritualerna egentligen ville säga. Efter ungefär tre och ett halvt år bildades så logen Allbota i Kalmar/Färjestaden; 17 november 2001 och jag började som ämbetsman i Grundlogen. Att vara ämbetsman har hela tiden känts väldigt stimulerande, utvecklande och inte minst givande. Om jag ska försöka hitta något som har varit lite mer betungande som ämbetsman har det varit min egen vilja att närvara på samtliga möten, vilket samtidigt är väldigt stimulerande. Jag har inte erfarenhet från så många olika ämbeten, men jag har uppburit och uppbär även idag ändå sådana ämbeten som kräver lite mera arbete utanför själva logemötet. Detta har i princip aldrig känts betungande. När jag förberedde mig inför möten i grundlogen gjorde jag det på sådan tid som jag i annat fall hade suttit framför TV:n. Likadant när jag idag förbereder mig inför möte i storlogen. Det har egentligen inte tagit så många timmar i anspråk varje månad. Det viktigaste har varit att planera när man ska göra de olika sakerna. Inte en enda gång har jag känt att engagemanget inom Druid-Orden krockat med mitt arbete, som emellanåt kan vara nog så krävande. Återigen gäller det att planera när saker och ting ska göras. När jag började som ämbetsman 2001 hade jag inga barn. Numera är jag trebarnsfar till en trojka pojkar (blivande druider?). Även här har det fungerat bra med det druidiska engagemanget, då jag ägnat några TV-kvällar varje månad till det druidiska arbetet. Sådan tid då mina pojkar sover. Sedan några rader om hustruns syn på det hela Min svärfar gick med i Druid-Orden då hustrun ännu inte fyllt tre år så viss vana för druidism fanns naturligtvis från hennes sida redan från barnsben. Men det är självklart aldrig riktigt så enkelt. Ungefär en kväll i månaden besöker jag logen, så långt inga bekymmer. Men engagemanget i Storlogen tarvar ytterligare tid och det kräver naturligtvis framförhållning och planering. Men det har fungerat bra. Hela tiden har hustrun och jag pratat om vad nya engagemang kommer att kräva i tid. Jag har försökt att vara så öppen som möjligt med detta. För hennes del har nog arbetet utanför logen inte känts så betungande, då jag gör det på tid när barnen och kanske även hon sover. Däremot har hon krävt att jag i väldigt god tid ska meddela när jag ska på något möte. Något jag brukar skriva in i kalendern ett helt logeår i taget. Men hustrun har inte riktigt tyckt att det nya engagemanget, dvs. det i Druid-Ordens nya hemsida varit lika roligt. Dels har jag varit ifrån hemmet ytterligare tillfällen och dels har det tagit betydligt fler kvällar i anspråk. Det var svårt i början att överblicka vilken tid detta skulle ta i anspråk. Men å andra sidan är det arbetet i stora delar numera färdigtställt Så för de (yngre?) bröder som fortfarande läser denna text och som funderar på framtida ämbetsuppdrag: tiden som krävs att du lägger bör aldrig avskräcka dig från ett ämbete förutom själva mötena handlar det om att offra någon/några TV-kvällar varje månad. Det viktiga är att planera in det som ska göras i god tid. Samt att vara mycket tydlig med den du lever tillsammans med om vad ett engagemang innebär och vilken tid det kan tänkas ta. Ju mer du engagerar i Druid-Orden, desto mer kommer Druid-Orden att ge dig. 12

13 Nr 7 september 2010 Svensk Druid-Tidning Du vet väl att Svensk Druid-Tidning även finns på vår hemsida! I arkivet hittar Du tidigare nummer av tidningen. ROÄ Hans Rosengren TjOÄ Kari Aarnivaara Logen Borvo * års jubileum Bröder av alla grader inbjudes till vår jubileumsloge. Onsdagen 20:e oktober 2010 Anmälan görs till: Lv Ulf Eriksson Tel: E-post:ueriksson@yahoo.com Anmälan görs senast 15:e oktober Välkomna till Gävle skribenter & FOTOGRAFER I ämnesrutan på mailet - skriver Du logens nummer och namn. På dokumentet - inget annat än logens nummer, namn och datum. Ex: 8 Wirdar 28/10 Manus - Börja med logens nummer, namn och placering i landet. Kolla gärna hur det ser ut i tidningen! Referaten skall vara kortfattade och handla om vad som händer och sker i efterlogen samt hylla de bröder som fått olika utmärkelser och grader. Undvik hälsningar. Beskrivningar av Lunden eller våra ritualers innehåll är inte lämpligt. Referaten skall vara aktuella! Korrekturläs - de flesta datorprogram har bra rättstavningsprogram, men läs gärna igenom texten innan den skickas. Foton - skall ha god upplösning! Inga beskärning eller andra bearbetningar av foton. En ren optik skapar bra bilder! Skriv ev bildtexter och annan information sist i manuset - inte i mailet! Hjälper Du till med detta - underlättar Du arbetet avsevärt. Allt material till tidningen skickas till: sdt@druidorden.org Deadline är den 25:e månaden och nästa nummer kommer den 20 september RSMÄ Dag Wikman RSÄÄ Björn Cederberg Många hyllningar när logen Belenos firade 50 år. Logen Belenos instiftades 1960 med logen Grannos i Avesta som moderloge. 50-årsfirandet inleddes med en högtidsloge på eftermiddagen. Högtidslogen öppnades av Br ÄÄ Björn Malmberg som hälsade de 81 bröder som deltog välkomna till Uppsala och jubileet. Br Skr Johan Lagerström läste upp Belenos första Eu protokoll från 8 januari Efter det lämnade ÄÄ ordet till Br MÄ Lars Jonneryd som skildrade valda delar om logen Belenos uppkomst och ÄÄ Björn Malmberg av dess 50 åriga historia. RSÄÄ Björn Cederberg höll ett hyllningstal till Druid-Orden, brödraskapet, vänskapen och om att vara en god medmänniska. Därefter höll Tj OÄ Kari Aarnivaara ett minnestal för våra 26 avlidna bröder. Efter detta lämnades ordet fritt. Gratulationer och hälsningar framfördes av RSÄÄ och RSL ämbetsmän. SÄÄ Bertil Svensson höll ett spirituellt hyllningstal till logen Belenos. Hälsningar och gratulationer framfördes av ÄÄ Björn Rosencrantz logen Beltain, ÄÄ Ingvar Borg logen Arosia, OÄ Anders Pettersson logen Henry Hurle, ÄÄ Leif Schütz logen Idris, OÄ Markku Kuula logen Kronos. ROÄ Per-Axel Siljebäck, från moderlogen Grannos, överlämnade deras nya standar med förhoppningar om att de nästkommande 50 åren ska vara lika framgångsrika. SOÄ Hans Rosengren gladdes över att vara en broder i logen Belenos och tackade med att överlämna ett bordstandar med svenska flaggan. Brr i logen Borvo i Gävle skickade sju röda rosor med lyckönskningar. Som avslutning denna högtidliga eftermiddag framförde Br Org Roland Thalén den egna kompositionen Hyllning som han tillägnat logen. Logen Belenos vill framföra ett stort tack till alla brr som deltog i hyllningarna! 13

14 Svensk Druid-Tidning Nr 7 september 2010 Belenos 50 års jubileum Defilering mot Botaniska Trädgården med Belenos nya fana som bars av M Johan Lagerholm. Ju längre tiden går, desto fler loger har anledning att fira. Nu är det inte alls ovanligt med 50-årsjubiléer och Svenska Druid-Orden har t o m firat sina 100 år. När logen Belenos i Uppsala firade sina 50 år hade man fonderat pengar i fyra år för att göra något extra. För att ha medel till lokal, dansmusik, underhållning, måltidsdrycker mm, så att inte dessa kostnader skulle belasta kuvertavgiften. Resultatet blev ett jubileum som alla minns med glädje, inte minst med tanke på det vackra vädret denna kväll. Årets första sommardag! Mot aftonen var det över tjugo grader. Solen sken. Druidbröder i frack och damer i vackra högtidsklänningar hade samlats för en drink på Uppsala slotts borggård. Dagen för logen Belenos 50-årsfirande hade inte kunnat väljas bättre. Måhända hade logens beskyddare, solguden Belenos, ett finger med i spelet när den vid sitt nedgående strålade över Botaniska trädgården och slottet, den gamla Vasaborgen. Utsikten från borggården över Uppsala med den skira försommargrönskan var bedårande vacker. Ca 170 förväntansfulla gäster minglade med champagneglas i händerna medan br Sven Hammar berättade lite om historiken över slottet och botaniska trädgården. Gästerna kom från Piteå i norr, Malmö i söder och Helsingfors i Öster. Dessutom hedrades logen med både RSÄÄ Björn Cederberg och RSMÄ Dag Wikman. Därefter inleddes defileringen mot Linnésalen i Botan med br Johan Lagerström i spetsen med Belenos fana med det nya märket, inspirerat av solguden i gult, rött och guld. Efter fanan gick våra spelmän brr Roland Thalén och Leif Alpsjö. När vi sedan inträdde i Linnesalen mottogs vi av br Anders Ely Robsons studentkör som sjöng traditionella vårsånger. Vad kunde vara mera passande en dag som denna. När sedan gästerna bjöds till matsalen i Botans orangeri mottogs de av en stråkkvartett, klädda som sig bör i 1700-talskreationer. Orangeriets normala gäster är tropiska palmer och stora buskar som nu till sommaren hade flyttats utomhus. Belenos ÄÄ, br Björn Malmberg, hälsade de närvarande välkomna och TjOÄ Kari Aarnivaara översatte till de finska gästerna. Förrätten, laxwrap med utsökt innehåll, avåts och av sorlet att döma var stämningen hög från början. Br Kari höll talet till fosterlandet varefter varmrätten serverades. Det marinerade lammköttet med timjansgräddsås och gräslöksslungad färskpotatis med vårprimörer var förföriskt gott. 14

15 Nr 7 september 2010 Svensk Druid-Tidning Studentkören med br Anders Ely Robson högst upp Stråkkvartetten angav en seriös stämning Professor Linné Den ungerske zigenaren Roland Tahlén Sweet Emma and the Mood Swingers Brr Roland Thalén, violin och Jan Bergström, gitarr framförde en rad klassiska melodier och avslutade med Brams Ungersk Dans. Där br Roland utklädd till svartmuskig ungersk zigenare drog ner många skrattsalvor och långa applåder. ROÄ br Hans Rosengren höll därefter ett mycket välformulerat hyllningstal till 50-åringen. Vid avdukningen efter varmrätten hördes ett kraftigt bultande på porten och in kommer Linné själv! Han orerade om sina överlägsna kunskaper och hur mycket i naturen vi hade honom att tacka för. Hans uppenbarelse och förträfflighet lockade till många skratt. Efter tio minuter drogs han handfast ut av några belenosbröder. Efter ytterligare några minuter var han åter i lokalen för att avsluta sitt anförande. Inuti linnékostymen dolde sig den uppsalakände Hans Odöö. Sedan många år engagerad för att i staden representera Carl von Linné. Till desserten, rabarberpannacotta, höll RSÄÄ, Björn Cederberg, ett trevligt tacktal för all underhållning samt mat och dryck. Vid kaffet spelade riksspelman, br Leif Alpsjö upplandslåtar på nyckelharpa. Kvällens toastmaster, br Guy Ebrénius, manövrerade säkert de olika talarna och underhållarna genom kvällen så att tidschemat följdes som planerat. Som sista inslag vid banketten presenterade han operasångerskan Margareta Jonth som ledde den specialskrivna jubileumsvisan som allsång. Det var nära att taket lyfte sig när alla sjöng med i refrängen. Kvällen fortsatte med dans till br Anders Söderbergs 8-mannaband Sweet Emma and the Moodswingers. Emma är bandets basist och br Anders själv är sångare. Det var äkta, gammal 40- och 50-talsswing. Det serverades inte bara flytande godsaker i den välförsedda baren, framemot midnatt kom också korvgrytan fram. Det är ju för det mesta så att man blir sugen vid det taget, så en eller ett par korvar satt som gjutna till en kall pilsner innan gästerna så småningom vandrade hemåt i sommarnatten. 50-årsfirandet var över. Belenos, med alla som hjälpt till att genomföra det hela, kunde andas ut. Allt hade gått enligt planerna och inga katastrofer hade inträffat. Gästerna var till synes nöjda med arrangemanget och festen blev som alla hade hoppats - minnesvärd. Sweet Emma Br Anders Söderberg, sångare i bandet Elly Johansson med Jan Gustafsson Restauratör Cajsa Johansson stämmer av med ansvarige Caj Söderberg Margareta Jonth 15

16 Svensk Druid-Tidning Nr 7 september 2010 Ja visst gör det ont när knoppar brister Om när en loge delar sig på samma ort Text: Caj Söderberg En loge som är livaktig och manstark upplever vi alla som något positivt men, frågan kommer förr eller senare, -Hur många kan vi bli? Blir det så att vi håller på att förlora den kamratliga känslan med ett för stort antal bröder eller är det för trångt i lokalerna? Det finns många meningar om vad som är det ultimata brödraantalet. Ett stort brödraantal minskar också möjligheten att bli erbjuden ett ämbete. Något som många faktiskt önskar. Naturligtvis tycker vi väl alla att det är bra när Orden utvidgas och att det är positivt att det bildas flera loger. Vid en eventuell delning av en loge ställs vi inför en rad frågor om hur det ska fungera och vilken inverkan det har på moderlogen praktiskt och ekonomiskt. Anledningen till nybildandet av flera loger på en ort kan vara flera. Jag ställde frågan till br Lars Kardfall, SÄÄ i Folkungaland och broder i logen Thesevs i Linköping, eftersom jag visste att logen Neptunus som bildades redan 1934 hade knoppats av ett par gånger. Lars svarade att i deras fall var det i första hand för att de skulle få möjlighet att bilda en egen storloge. Det skulle bl a ge kortare restider till storlogemötena och andra fördelar som en geografiskt mindre storloge skulle medföra. Logen Thesevs instiftades 1969 och senare Capella Ett antal bröder som hade pendlat till Neptunus i Linköping under 60-talet bildade egna loger, Triton i Norrköping och Nerevs i Nyköping med Neptunus som stödjande moderloge. Resultatet blev Storlogen Folkungaland instiftades även Nerthus i Västervik. Tillbaka till frågan om att avknoppa en ny loge i den egna orten. Hur stor procent av bröderna i moderlogen bör gå över till den nya? Och hur får man dem att göra det när årskostnaden oftast blir högre i en nybildad loge? Skall ett antal av den gamla logens bröder ta de viktigaste ämbetena den första perioden? Skall man önska att ett antal bröder från moderlogen stödbesöker den nya logen utan att fördenskull upphöra med närvaron i moderlogen. Det kan vara viktigt att moderlogen har det moderliga ansvaret en ganska lång tid innan navelsträngen klipps av, kanske för att det inte ska bli så mycket av de och vi. En hel del arrangemang kan vara praktiskt att göra tillsammans. Lars Kardfall berättade att Linköpingslogerna bl a har gemensamma bard- och druidgradgivningar. Att det rent ekonomiskt kan vara jobbigt för en ny loge den första tiden tyckte också Br Hans Book som var eubat i Triton när Pallas instiftades. I Triton hade man då lagt kraft på att värva nya bröder men när de var ca125 bröder fick br Stig Gustavsson frågan om han ville grunda en ny loge. -Ja, om jag får göra det på mina villkor, svarade han. Efter att han sänt en förfrågan till samtliga bröder i Triton anslöt sig 26 bröder så att den nya logen Pallas kunde bildas. Statistiskt är det högre närvaro i mindre loger och i synnerhet i den nya logen där det ofta kunde vara 100 procents närvaro. Det kunde vara arbetsamt på flera sätt i början, inte minst ekonomiskt. Här ska nämnas att nybildade loger numera får ekonomisk hjälp från Ordensledningen med kostnaden för regalier och rekvisita. Under ett par år var de oförändrat 26 bröder innan medlemsantalet började stiga till att idag vara drygt 60 bröder. Nu har Pallas 22 år på nacken och samarbetet på det lokala planet är mycket gott i den gemensamma, vackra ordenslokalen. Även i Nyköping träffas logerna med bl a gemensamma avslutningar och gradgivningar. Att moderlogen förlorade 26 bröder 1988 funderar väl ingen på idag även om det fanns olyckskorpar som ansåg att Stig Gustavsson hade skadat moderlogen genom att splittra den. Nog behövs det verkligt engagerade bröder som Stig om en ny loge ska bildas. Det räcker inte med enbart en ämbetsmannaperiod för att det ska rulla på som man önskar. Men det är helt rätt som han säger. De bröder som är med och stiftar en ny loge blir genom engagemanget sammansvetsade vilket säkert är något som följer dem livet ut. Den allmänna uppfattningen är helt klart att det kan uppstå vissa svårigheter när en loge kommer en bit över etthundra bröder. Rädslan för att en delning kan orsaka split och splittring, med visst fog, gör att en del loger blir restriktiva i sitt intag av nya bröder. Men faran kan då också vara att man slår sig till ro och tappar den gnista som finns i ett expansivt logearbete. Helt plötsligt kanske logen har backat i medlemsantal. Man kan å andra sidan ha en ideologisk syn på intresset av att många vill bli druider. Som någon myntade, Alla borde vara druider. I så fall ska man på alla sätt stödja utvidgningen av orden, även på den egna orten. Det här var några nedslag hos loger som förökat sig genom delning. Det finns säkert lika många synpunkter som loger. Skriv gärna till redaktionen och dela med er av era erfarenheter. 16

17 Nr 7 september 2010 MÄ Dennis Larsson talar. Förtjänstteckenmottagaren flankeras av fr,v. RSV, RSOÄ, RSÄÄ och ÄÄ Logen Merlin firade sin 90-års dag Det är Maj månad och solen har låtit värma oss efter den kalla och långdragna vintern. Logen Merlin har fyllt 90-år och detta firades givetvis. En mycket fin högtidsloge med teckenutdelning avhölls i lunden och den verkligt genuina brödraskapskänslan och kärleken gick inte att ta miste på. Logen uppvaktades med blommor, tal, telegram och gåvor. RSL hade en angenäm uppgift, att tilldela Ordens Förtjänsttecken till Br. Nils Göran Jenvald. Det var en varm och glädjerik stund vi fick dela tillsammans. Det var också en stund som fortsatte med oförminskad glädje, då vi under förfriskningarna innan brödramåltiden, bjöds både champagne och utsökta tunnbrödscanapéer. Av alla bröders glada ansikten och många skratt, insåg man snabbt att intet fattades någon. Precis så som det alltid är när druider möts och glädjen står högt i tak. Vilket privilegium vi alla har. Svensk Druid-Tidning På besökslistan fanns RSL, SL Östanland, SL Sydborgen, bröder från Östanlands grundloger samt logens egna bröder. Efter canapéer och champagne, bjöds vi alla till bords för att tillsammans dela en mycket fint komponerad och mycket välsmakande brödramåltid. Vi blev serverade av damerna från Birgitta logen, Capella, vilka med både stor skicklighet och värme tog hand om oss bröder och lade till en extra dimension till banketten. Ett speciellt tack vill vi alla därför ge er. Innan vi smakade på förrätten, höll vår ÄÄ Michael Lundström välkomsttalet. Under förrätten tog så Br. Lennart Håkansson till orda och höll talet till fosterlandet. Måltiden fortsatte uppsluppet och glatt med varmrätten, då ÄÄ återigen ville utbringa en skål, logen Merlins. MÄ Dennis Larsson berättade om logen Merlin ur historien. Det hade den 30/5 år 1920 en gång börjat med nio personer som träffades på Stadshotellet i Karlskrona och bland dem fanns den då först blivande ÄÄ Emil Rundqvist. I den tidningen som idag motsvaras av Blekinge Läns Tidning, Karlskronatidningen, fanns fyra spaltrader rapporterat om denna druidloge Merlins födelse. Därefter var det så RSV Rolf Mattson som tog till orda och fick oss att rikta blickarna mot RSÄÄ, Björn Cederberg, för just denna kväll gjorde han sitt 800:e möte, vilket är en bedrift och fick sitt nya trohetstecken. SÄÄ Ove Finnhult var den förste att ackompanjera desserten med ett roande och trevligt tal. Under desserten fick också Merlins Skr Magnus Hansson av ÄÄ mottaga sitt trohetstecken för 100 möten. Kort därefter tog så RSV, Rolf Mattsson åter till orda och talade till Br. Nils-Göran Jenvald, kvällens förtjänstteckenmottagare. Br N-G är och har alltid varit ett föredöme i vår loge. Han har bl a skrivit logen Merlins Luciasång. Alltid varit en broder som i handling, med stor hjärtlighet bjudit på sig själv och i både dikt och berättelse. Vad Br Rolf ville känneteckna Br. Nils-Göran med var kort och gott ordet brödravård och vad detta innebär. Med dessa avslutande ord gavs en lång och välförtjänt applåd och en rungande skål till Br. Nils-Göran. Talare stod åter och nu var det återigen ÄÄ som tog ordet. Han ville uppmärksamma logen Merlins egen historiker, Br. Mikael Wirbrand, som med ett digert arbete och brinnande intresse lyckats sammanställa en ansenlig förteckning över alla hittills vardande bröder och ämbetsmän i logen Merlin sedan år Knappt hade vi klappat färdigt förrän Br. Nils-Göran reste sig upp och ville tacka för den fina uppmärksamheten han tidigare fått. Han tyckte att denna dag känts lite märkvärdig med tanke på dennas stundande jubileum, men att denna kväll skulle bli så pass märkvärdig, hade han inte riktigt varit beredd på. Utanför hade det nu hunnit bli mörkt och bankettens näst siste talare tog till ordet. ÄÄ riktade ett speciellt tack till de trevliga damerna från logen Capella för deras fantastiskt fina insats som hade glatt oss alla under denna fina bankett. Glasen höjdes i skål och blommor överräcktes under applåder från bröderna och man får nog säga att vi är privilegierade. Med detta gick så ordet till RSÄÄ Björn Cederberg som med fina ord om framtiden och lyckönskningar om logen Merlins fortsatta färd ville tacka för maten: Vi gläder oss aldrig för ofta. Den sista skålen för aftonen tillföll som alltid FU som med logevärden Weine Holmberg i spetsen, hade åstadkommit en magnifik och minnesvärd bankett. Denna afton, hade burit på så många positiva adjektiv att listan kunnat göras lång, men värdig, innehållsrik, berikande och mycket glädjande kan få vara ledorden för våra samlade intryck. Kaffe, avec och fortsatta samtal i broderlig gemenskap och glädje fick avsluta denna kväll och jag vågar lova att jag kan tala för oss alla att Augustimötet, då vi åter ses efter sommaren, är något vi alla redan nu längtar efter. Vid pennan, Uffe Ottosson 17

18 Svensk Druid-Tidning Nr 7 september 2010 Ad Astra på kanonutflykt Pingstafton En fullastad buss med Druider, deras damer och några gäster styrdes i morgondimman ut från Malmö och in på Sveriges första motorväg. Vek av mot norr, med Öresund till vänster och betagande vackra gula rapsfällt till höger under en stundom klarblå himmel. Första stopp för den traditionella bussutfärden, som vanligt arrangerad av Göran och Karin Lindgren, var kanonerna på Djuramåsa, någonstans mellan Helsingborg och Viken. När bussen svängde in till Batteri Hälsingborg - Sveriges enda bevarade underjordiska försvarsanläggning från andra världskriget - såg himlen lite regntung ut, så Göran meddelade att det fanns en reservplan för den tid som var tänkt för utomhusstudierna, nämligen att i stället åka till Höganäs Outlet, med dess försäljning av keramik, glas, kläder mm. Nog tyckte referenten sig se en och annan förväntansfull min hos några av våra damer. När Danmark ockuperades, 9 april 1940, var kriget plötsligt bara någon km från Skånes kust. Regeringen beslöt, med ett tyskt invasionshot över Öresund som bakgrund, att forcera uppförandet av den s k Skånelinjen. En bakre tredje linje i denna skulle bli Batteri Hälsingborg. Redan den 28 april påbörjades arbetet med att uppföra batteriet, vars huvudbestyckning är fyra tunga 15,2 cm Borforskanoner (vikt 40 ton, varav eldröret 10). Pjäserna målstyrdes från åtta mätstationer som förbands med nergrävda teleledningar. Kanonerna, som var beställda av Polen men togs i beslag av regeringen vid krigsutbrottet, döptes av soldaterna till Asta, Brita, Maja och Sonja efter de fyra närboende töserna. Räckvidden var 2,4 mil, en bra bit in i Själland. Ett par av primärmålen var också på dansk mark, dels mot ett tyskt batteri i Hornbeck, dels mot Kronborgs Slott, som under kriget bestyckades och inhyste tyska trupper. Övriga förberedda mål var Helsingörs färjeläge och hamn, färjorna över sundet samt i värsta fall Helsingborgs hamn. Efter krigsslutet handlade det mer om att låsa Öresund. Men anläggningen bestod också av kulsprutenästen, Lv-kanoner, skyddsrum, rörliga strålkastare, mätstationer, observationstorn och baracker åt beredskapsstyrkan om 272 man. Batteri Hälsingborg anmäldes färdigt för strid den 7 juni 1940, endast 47 dagar efter beslutet att upprätta detsamma! Rekordbygget utfördes av 1000 man från Skånska Cementgjuteriet och 800 beredskapssoldater. Trots den enorma arbetsinsatsen kände inte många till anläggningens existens under krigsåren. Ett bra bevis på att en svensk tiger! Sista gången man övningssköt med kanonerna var så sent som Målen var som alltid ett rörligt övningsmål i Öresund. Den gången råkade ett ryskt fartyg med misstänkt många master befinna sig i närheten av målet, som (turligt?) träffades med första skottet. Ryssen blev sannolikt imponerad för han försvann direkt. l1 l 2 EN SVENSK TIGER 18

19 Nr 7 september 2010 Svensk Druid-Tidning l 3 l 6 l4 l 5 1 Lena Lundgren på spaningsuppdrag 2 Vår guide, Johan Andrée 3 Välsmakande buffé på M/S Hamlet 4 Druidisk samvaro i gröngräset 5 Nöjd ÄÄ, Sten-Åke Ljung 6 I väntan på kanoninspektion Så sent som 1986 renoverades batteriet för ett antal miljoner beslöts att avveckla batteriet. Riksantikvarien beslöt emellertid att låta försegla de fyra kanonrummen med betong. Kanske ville någon i en framtid satsa på ett beredskapsmuseum? Framsynt, för så skedde 1997 och i dag drivs det i stiftelseform. Johan Andrée, en av initiativtagarna till museet och författare till en bok om beredskapsmuseet, var vår utomordentliga ciceron. Ställde vi en enkel fråga fick vi oss till livs hur många berättelser som helst. En handlar om en spektakulär flykt och märkligt människoöde: Kl den 6 juli 1944 siktas tre tyska plan, en Heinkel 111 och två Messerschmitts, över Helsingborg. När batteriets luftvärn öppnade verkningseld vek jaktplanen av tillbaka mot Danmark, medan Heinkeln träffades och störtade. Planet var illa skadat, men ut kröp en närmast oskadd Pär Hiuel, en 19-årig dansk flygmekaniker som kapat planet i tanke att flyga till England. Per kunde egentligen inte flyga, utan hade lärt sig genom att dels fått följa med på några flygningar, dels att som mekaniker noga observera. Per deltog efter en kort sjukperiod i motståndsrörelsen och ingick i Danska Brigaden som landsteg i Helsingör 5 maj Under tiden som tolk åt de allierade förverkligade han sin dröm och tog flygcertifikat, men gick sedan till sjöss som maskinbefäl. Bara 26 år gammal drullade han, något överförfriskad får man förmoda, ner i en av Köpenhamns kanaler och dog. Ett sådant öde för en så djärv och företagsam ung man. Efter att vi på nära håll hade kollat in Maja, där hon står i sitt kalla och lite fuktiga pjäsvärn, klev vi ut i friska luften och träffades vi av sköna majs berömda solstrålar. NU var det en sådan majdag som vi all längtat efter. En perfekt vädertiming för under tiden hade Karin, med hjälp av referentens Margareta, dukat fram förtäring i form av pölser m bröd, vatten, öl och vin samt drycken med de medicinska egenskaper, d v s Gammeldansk. Inte en enda av de 250 korvarna behövde Lindgrens ta med hem igen (vi var ju 49 pers ) och det blev inte mycket kvar av drickat heller. Och samvaron, ja den översteg nog t o m arrangörernas förväntningar. Det fanns absolut ingen anledning till eller önskan om någon shoppingtur! Till referentens stora lättnad. Nästan motvilligt steg vi på bussen och lämnade Djuramossa (som det heter i dag), Öresunds lås under ett halvt sekel. Ljudnivån i bussen hade nu stigit till i nivå med hur ett kanonskott lät för pjäsbesättningen alltså uppemot 180 decibel! Tänk ändå vad ett intressant studiebesök kan göra för stämningen! Nu gick färden vidare mot ett av batteriets fyra förinställda mål, färjorna mellan Helsingborg och Helsingör. För 18 svenska kronor kan man tura hur många gånger man vill, om man är pensionär (annars 30 kr). Här var vi inbokade för en härlig buffé: möen mad, goer mad och mad i rättan tid, något vi skåningar alltid uppskattar. Vi behövde faktiskt fyra turer för att bli mätta och belåtna, fast då hann vi med en och annan lille en också. Det är under sådana förhållanden inte helt lätt att då hålla reda på om man är i Helsingborg eller i Helsingör (det är överfarten som går snabbt ). För oss Malmöbor var det också lite av en nostalgitur eftersom vi ju blev av med våra färjelinjer när Öresundsbron tog (oss) över. I bussen tillbaka, då den sociala samvaron fortsatte med oförminskad intensitet, passade ÄÄ Sten-Åke Ljung på att tacka Göran och Karin för en sedvanligt upplevelserik vårutflykt och överlämnade några kluckande gåvor. Göran lovade att återkomma nästa år med inbjudan till nya upplevelser, preliminärt går kosan då åter till broderlandet. Ett löfte som också det noteras med glädje och förväntan av Grefven. Bidrog med foto gjorde Lena Lundgren, Göran Lindgren och Lars Grefmar. 19

20 Svensk Druid-Tidning Nr 7 september 2010 Storlogen Östanland kallar till gradgivningsmöte lördagen den 9 oktober 2010 i logen Allbotas ordenslokal, Hotell Skansen, Tingshusgatan 1 i Färjestaden. DAGORDNING kl OÄ-församling, GG. kl Lätt lunch. kl Ringgradsmöte, GG. kl Kapitelmöte, GG. kl Brödramåltid. Klädsel: Högtidsdräkt. ROÄ bär riddardräkt. Obs! Regalier medtages. Bröder som tidigare kallats till reception under de två senaste åren, men ej haft tillfälle att mottaga graden, kan recipiera vid detta tillfälle, om anmälan görs i god tid till SSkr på: peter.sunnanek@yahoo.se, dock senast Bindande anmälan om deltagande i lunch och brödramåltid ska ske till SSkr Peter Sunnanek på: peter.sunnanek@ yahoo.se dock senast Broderligt välkomna i E F E Ove Finnhult, SÄÄ Peter Sunnanek, SSkr Storlogen Bardaland inbjuder till ordinarie höstmöte med gradgivning lördag den 23 oktober 2010 i Logen Beltains lokaler, Församlingsgården, Drottninggatan 17 Östhammar. DAGORDNING Kl 09:00 Samling med kaffe Kl 09:30 OÄ-församling, GG Kl 11:30 Ringgradsmöte, GG Kl 12:30 Brödramåltid Kl 13:30 Kapitelmöte, GG Efter kapitelmötet samlas till gemensamt kaffe med dopp. Klädsel: Högtidsdräkt med svart väst. ROÄ ombeds bära riddardräkt. Besökande bröder och recipienter skall medföra sin grad- eller ämbetsregalie. Önskar ÄÄ som ej innehar OÄ-graden delta, skall han medföra sin ämbetsre galie. Bröder som under tiden kallats till rec. men som haft för hinder, kan nu rec. i OÄ- eller Kapitelgraden om anmälan görs till SSkr Lennart Landin (Halla Möllebos 307, Romakloster, tel ) senast den 12 september Bröder som varit kallade till rec. före hösten 2009 och som önskar rec. skall anmäla detta till sin ÄÄ före ovan angivna datum. (Det går inte att efteranmäla någon till reception i Ringgraden). Anmälan till lunch och kaffe görs till Logen Beltain. Lv Stefan Marklund tel: , Alt. Via E-post: st.marklund@ telia.com Broderligt välkomna i E F E Bertil Svensson, SÄÄ Lennart Landin, SSkr STORLOGEN VÄNERLAND Kallar till STORLOGEMÖTE LÖRDAGEN DEN 23 OKTOBER 2010 HOS DRUIDLOGEN ALTAIR, Östra Esplanaden 26, ARVIKA Kl Samling Kaffe Kl Old Ärk-graden med GG Kl Lunch Kl Ringgraden med GG Kl Kapitelgraden med GG Kl Brödramåltid Klädsel: Högtidsdräkt. Egen regalie medtages. ROÄ ombeds bära riddardräkt. SL-ombud, som är förhindrade att närvara, kallar vald ersättare. Anmälan om deltagande i brödramåltid, skall ske till: Skr i resp. hemmaloge senast den 15 oktober, som därefter vidarebefordrar anmälan till Skr i logen Altair. Med broderliga välkomsthälsningar i E F E Dan Bergeld SÄÄ Alf Stenson SSkr 20