Geografiskt IT-stöd för Stockholms läns landsting

Transkript

1 Remisshandling Geografiskt IT-stöd för Stockholms läns landsting Förstudie om samordning

2 Geografiskt IT-stöd för Stockholms läns landsting Förstudie om samordning

3 Konsult: Eken och Arken AB Tryck: JUST NU, Stockholm

4 Innehållsförteckning Sammanfattning... 4 Uppdraget... 7 Studerade förvaltningar och bolag... 8 Regionplane- och trafikkontoret (RTK)... 8 Färdtjänsten... 8 Locum... 9 Socialmedicin Storstockholms lokaltrafik (SL) Beställare vård Behov och önskemål avseende geografisk IT Data och information Informationsutbyte inom och utom landstinget Programvaror och applikationer Mjuk infrastruktur Förslag till samordningsaktiviteter Arbetssätt & utvecklingsorganisation Arbetssätt och metod GIS-samordning och GIS-grupp Systemkrav och teknisk support Ajourhållning och datakatalog Nyttobedömning Strategisk nytta Ekonomisk nytta Nytta och service till medborgare och företag Förnyelse- & utvecklingsnytta Förvaltningsintern nytta Bilaga 1 Förteckning över intervjuade Bilaga 2 Informationsbehov Bilaga 3 Behov av funktioner 3

5 Sammanfattning Stockholms läns landsting (SLL) kan göra stora besparingar när alla berörda verksamheter kommit i gång på allvar med användning av geografisk information i portaler och elektroniska tjänster (e-tjänster). Informationstjänster med mervärde är en av de viktigaste framgångsfaktorerna för att geografisk information och IT ska komma till användning som strategisk resurs. Det framgår av den förstudie som SLL genom Regionplane- och trafikkontoret låtit göra angående behov och samordningsmöjligheter i hanteringen av geografisk information inom landstinget. Nuläget har inventerats och framtida möjligheter analyserats genom intervjuer med representanter för de förvaltningar inom SLL som använder kartor och någon form av geografiska informationssystem (GIS) idag. Den samordningsgrupp för GIS inom landstinget som träffats några gånger under hösten 2005 har lämnat synpunkter på studien vid två mötestillfällen under april juni Vad är ett geografiskt informationssystem, GIS? Ett geografiskt informationssystem hanterar digitala, geografiska data. Det kan gälla en gatuadress, en fastighet, ett betjäningsområde, ett reseavstånd etc. Med geografisk information menas även innebörd och tolkning av data, det vill säga att systemet är verksamhetsanpassat. I sin omedelbara form är GIS en elektronisk karta, men det kan också visa sammanhang och lägesrelationer för olika företeelser helt schematiskt. I rapporten sammanfattas vad som kommit fram vid intervjuerna och vid mötet med GISgruppen, med tonvikt på gemensamma frågor och möjligheter till utbyte av erfarenheter mellan verksamheterna. I bilagor specificeras mer ingående vilken information och vilka GIS-funktioner som respektive verksamhet använder eller har planer på att etablera. I rutan nedan ges några exempel. Förvaltningar som inventerats Regionplane- och trafikkontoret har använt geografisk information i digital form i den regionala utvecklingsplaneringen sedan länge. För närvarande används tre olika applikationer med tillhörande stora databaser, se under Kartor respektive GIS. Storstockholms lokaltrafik (SL) har flera tillämpningar med digital geografisk information, bland annat Reseplaneraren på och BussPC för sökning av bästa väg. En webbapplikation för planering och uppföljning av trafikering, linjer och hållplatser har nyss färdigställts. Utvecklingen fortsätter ifråga om fastigheter och teknik. Beställare vård hanterar digital geografisk information främst för uppföljning av vårdkonsumtion och vårdproduktion kopplat till behov och resurser. På Vårdguiden finns en karttjänst för att finna bästa vägen till landstingets vårdinrättningar. Även WebCare använder geografisk bakgrundsinformation. Socialmedicin använder digital geografisk information, främst hälso- och sjukvårdsstatistik, för uppföljning och utvärdering av om sjukvården i länet är jämlik och tillgänglig. Användningen är i en uppbyggnadsfas. Färdtjänsten planerar och samordnar resor och väljer bästa väg med ett system där de geografiska områdenas läge bestäms genom sin centrumpunkt och de gatuadresser som ingår. Adressdatabasen är under uppbyggnad. Även satellitpositionering används för att lokalisera och följa upp fordonstrafik. Locum har behov av att använda digital geografisk information som besluts- och planeringsstöd för de fastigheter som landstinget äger eller hyr. Utrustning har införskaffats för ett pilotprojekt som ska ge erfarenheter och möjligheter att specificera hur ett bra geografiskt stöd bör vara upplagt. 4

6 Det finns en rad förväntningar hos de intervjuade om att landstinget ska få nytta av en bättre samordning av användning och införande av geografisk IT i olika verksamheter. Synpunkterna visar att nyttorna kan vara av många olika slag och ge olika typer av mervärden till intressenter inom och utom landstinget. Nyttor på kort sikt På kort sikt består nyttorna av samordningsvinster i fråga om tillgången på information, teknik och kompetens. Investeringar i informationsuppbyggnad och kompetensutveckling är avsevärda och dessa har i hög grad redan genomförts. En rad exempel på samordningsvinster har nämnts av intervjupersoner från berörda förvaltningar Beställare vård, Socialmedicin, Färdtjänsten, SL, Locum och Regionplane- och trafikkontoret (RTK). Figuren nedan ger exempel på nyttor för olika intressenter, enligt modell för Balanserat Styrkort med olika nyttoperspektiv. Tidsperioden för kort- eller långsiktigt hänger samman med hur stora resurser som landstinget är berett att avsätta för samordning. Ju mer resurser, desto snabbare kan de långsiktiga nyttorna räknas till godo. Strategisk nytta Finansiell nytta Medborgare/företag Förnyelse & utveckling Landstingsingsinternt Kort sikt: Samordning av information och teknik Bättre beslutsunderlag Minskade kostnader för Långsiktig planering information underlättas Spara resurser och Befintlig teknik tas tillvara Samordna resurser utvecklingspengar Gemensamma inköp Återanvända GIS-studier Längre sikt: Portaler och e-tjänster Effektivisering Kvalitetshöjning i verksamheter Bättre service Bättre koppling mellan förvaltningar Dyrbar information återvinns Fler drar nytta av gjorda investeringar Utåtriktad webb-service spar pengar Tjänster moderniseras Servicegrad ökar Fler tjänster av typ Vårdguiden och Reseplaneraren Förvaltningar lär av varandra Kunna göra tillgänglighetsstudier och ruttoptimering Utveckling av e-tjänster (24-timmarsmyndighet) Fördel lägga upp gemensamma kartskikt Uppdateringar kan göras oftare Rutiner för att lagra metadata blir bättre Fler användare av intressanta kartbilder för överblick och presentation Tabell: Intervjupersoners bedömning av potentiella nyttor, redovisat som Balanserat Styrkort. Nyttor på längre sikt De långsiktiga insatserna med etablering av portaler och e-tjänster är mest strategiska i ett kostnads/nyttoperspektiv. De ger framförallt större utdelning på gjorda investeringar, genom att många fler får möjlighet att använda och dra nytta av satsningarna. Om landstinget lyckas uppnå samtliga nyttoeffekter av e-tjänster med geografiska funktioner innebär detta att investeringar i information, teknik och kompetens kommer att kunna återbetalas många gånger om. Andra möjliga nyttor är att kvalitetshöjningar och effektiviseringar i verksamheterna blir möjliga. Nya användare kan komma till i stor omfattning och dra nytta av kartöverblickar och andra geografiska e-tjänster. Det kan exempelvis gälla beslutsunderlag och söktjänster för frågor om hur befolkning, vård och resor fördelas över länet eller förändras över tiden. Det kan också handla om hur landstingets fastigheter förädlas. Aktiviteter för samordning För att nå dessa nyttor måste en rad samordningsaktiviteter genomföras, helst med ett samlat grepp och med en strategi som relateras till landstingets IT-strategi(er) i övrigt. Strategin på lång sikt bör finnas med även som inriktning för de kortsiktiga aktiviteterna. 5

7 Vissa aktiviteter måste bygga på varandra och genomföras på ett konsekvent sätt, samtidigt som tidigare erfarenheter tas till vara i ett koncerngemensamt lärande. En mycket viktig framgångsfaktor i de flesta organisationer är att ledningen har en gemensam förståelse eller vision för hur informationssystemen kan användas. Att informationen görs tillgänglig för hela organisationen är också viktigt. Här spelar förmåga till förnyelse och kommunikation en stor roll för att resurser ska kunna mobiliseras och mervärden skapas. Intervjupersonerna bedömer för flera av verksamheterna att deras respektive behov måste preciseras ytterligare. Behovsanalys för dessa förvaltningar är därför nödvändig att genomföra när förstudien väl är färdigställd. Arbetet med samordning bör genomföras både med ett kortsiktigt och ett långsiktigt perspektiv. I ett kortsiktigt perspektiv gäller samordningen landstingets hantering av geografisk information och programvaror. Det gäller exempelvis att samordna inköp av information och GIS-konsulter samt att bygga upp en landstingsanpassad adressdatabas. Många slag av geografisk information är av brett intresse hos förvaltningarna. Förutom adresser gäller det särskilt uppgifter om befolkning, fastigheter, trafik och natur, liksom en rad bakgrundsdata av kartkaraktär för presentation. Samordningsbehovet på kort sikt gäller även inköp av programvaror och eventuellt att inrätta gemensamma servrar för databaserna. I perspektivet på längre sikt handlar det om att fortsätta utveckla landstingets utåtriktade verksamhet. En rad nyttiga e-tjänster etableras för olika aktörer inom och utom landstinget, där kartor, positionering eller annan geografisk information ingår. En gemensam portal är en lämplig utgångspunkt för dessa tjänster. Från en sådan portal eller kartfönster ska all geografisk information som är av brett gemensamt intresse inom landstinget finns tillgänglig, exempelvis via länkar eller genom etablering av tekniker med transparenta web services. Dessa samordningsaktiviteter bör relateras till landstingets IT-strategi och övriga ITaktiviteter. Arbetssätt & utvecklingsorganisation Flera av intervjupersonerna är positiva till någon form av GIS-styrgrupp eller projektgrupp. Följande alternativa modeller för samverkan har skisserats: 1. En samverkansorganisation bildas där varje enhet budgeterar resurser genom att avsätta arbetstid, öppna databaserna etc. 2. En samverkansorganisation bildas som får egna resurser. Verksamheten leds av en styrgrupp bestående av de förvaltningar som ingår. Verksamheten finansieras genom att varje deltagare betalar en avgift. 3. En förvaltning samordnar, till exempel RTK, och får medel för detta i samband med budgethanteringen. 4. Central, verksamhetsanknuten GIS-förvaltning. Erfarenheter från andra organisationer talar för att något av alternativen 2-4 skapar säkrare grund för att viss uttalad arbetstakt ska kunna hållas, jämfört med alternativ 1. 6

8 Uppdraget Stockholms läns landsting (SLL) har genom Regionplane- och trafikkontoret anlitat Eken och Arken för en förstudie av behov och samordningsmöjligheter i fråga om landstingets hantering av geografisk information. Nuläget har inventerats och framtida möjligheter analyserats genom intervjuer med de förvaltningar inom SLL som använder kartor och någon form av geografiska informationssystem (GIS) idag. Intervjupersoner och andra kontaktade framgår av bilaga 1. Den samordningsgrupp för GIS inom landstinget som träffats några gånger under hösten 2005 har lämnat synpunkter på studien vid ett möte den 28 april I rapporten sammanfattas vad som kommit fram vid intervjuerna och vid mötet med GISgruppen, med tonvikt på gemensamma frågor och möjligheter till utbyte av erfarenheter mellan verksamheterna. I bilagor förtecknas vilken information och vilka GIS-funktioner som respektive verksamhet använder eller har planer på att etablera. 7

9 Studerade förvaltningar och bolag Regionplane- och trafikkontoret (RTK) Regionplane- och trafikkontoret har den längsta traditionen inom landstinget av att använda geografisk information i digital form. För närvarande används tre olika applikationer med tillhörande databaser. RTK:s interna GIS består av ett tittskåp med sökfunktioner till en stor mängd kartfiler. Programvaror som används är ArcView och ArcIMS (från ESRI) samt Navet (från Tekis). Metadata lagras i en Accessdatabas. Ett analysverktyg finns också (Spatial Analyst från ESRI) och ett transformeringsprogram för koordinatsystem, eftersom flera olika sådana används i länet. RTK:s GIS har tidigare varit outsourcat till extern konsult, men handhas nu av kontoret internt. Skälet är, förutom en ekonomisk besparing, att systemets användaranpassning underlättas med en nära koppling till verksamheten och dess behov. Systemet har för närvarande två användare, men alla på kontoret har fått möjlighet till utbildning och behörighet att använda databasen. På hemsidan finns en förteckning över information som är allmänt tillgänglig, respektive sådan som SLL förfogar över. För befolknings- och näringsuppgifter används RTK:s egen specialdesignade områdesdatabas (ODB). Geografiskt är den relaterad till kommuner, basområden, planområden och fastighetskoordinater. Den förvaltas av SCB och utvecklas nu med ett bättre användargränssnitt. Den tredje applikationen gäller planeringsunderlag av allmänt intresse och har byggts upp tillsammans med Länsstyrelsen, en så kallad Internettjänst eller distributionswebb. Den har varit externt tillgänglig i cirka ett år, från vilken kommuner och andra intressenter utan kostnad kan ladda ner geografisk information till egna system. Denna webb-tjänst förvaltas av länsstyrelsen. Färdtjänsten Färdtjänstens uppdrag är att ge personer med väsentliga svårigheter en möjlighet att resa. Förvaltningen arbetar geografiskt med planering och beställning av resor med taxi- och specialfordon, men anser att de ännu inte har börjat med GIS. Idag stöds det dagliga arbetet av ett system kallat Samplan, vilket planerar och samordnar flera resenärer i samma fordon, fastställer kortaste körväg och väljer lämpligt fordon utifrån vissa politiskt beslutade randvillkor. Till grund för beställningssamordning av taxiresor arbetar färdtjänsten med en geografisk indelning av länet i Kvotområden (70 st.), Färdtjänstområden (800 st.) och Mätområden (3000 st.). Mätområdena är lagrade med en koordinat för centrumpunkt och varje adress i en adressdatabas är lagrad med koppling till ett mätområde. Koordinatsättning av adresserna pågår. Områdesgränserna är ännu ej digitala (=ej datoriserade) och den analoga topokarta och länskarta (analog=på papper) som finns används nästan aldrig. Taxikartan används dock dagligen, när en taxi behöver hjälp med att hitta vägen till en viss adress. Möjligheterna till samåkning bedöms utifrån en särskild algoritm, där möjliga samtidiga resande testas av i ideala kombinationer. Taxibilarna avropas styckevis. Systemet använder sig av zoner, tidsintervall och omvägsfaktorer. Mätområden och adresser är lagrade i relationsdatabaser. 8

10 För fordonsplanering av resor med specialfordon finns ett datakommunikationssystem där fordonen kan lokaliseras genom satellitpositionering (GPS) och 9 radiostationer utplacerade i länet och kopplade till Samplan. Färdtjänsten får information när någon stiger i eller ur ett fordon. Färdtjänsten har även en databas som innehåller områden baserade på genomsnittshastigheter. Hastigheten är indelad både efter tid på dygnet och efter typ av dag. Basen är uppbyggd från den information som rapporteras in från en mängd taxiresor. Varje år genomförs cirka 4 miljoner resor inom färdtjänsten. Nya värden rapporteras kontinuerligt in och uppdaterar databasen. Rapporten Möjliga tillämpningar av GIS på Färdtjänsten utarbetades inom ramen för ett praktikarbete år Där pekas på en mängd tillämpningsområden för GIS i samband med bedömning av tillstånd, ruttplanering, dataförsörjning, visualisering och uppföljning. Locum Locum AB är ett helägt dotterbolag inom Stockholms läns landsting, med uppgift att förvalta landstingets vårdfastigheter. Locum svarar för in- och uthyrning, fastighetsutveckling och övriga fastighetsaffärer. Inhyrning betyder att företaget hyr även lokaler externt, på uppdrag från olika verksamheter inom SLL. En växande del av verksamheten avser även andra fastighetsanknutna tjänster, så kallade mertjänster som till exempel upphandling av städning, vaktmästeri och reception. Landstingets syfte med Locum är att vårdgivarna ska kunna koncentrera sig på sin kärnverksamhet medan fastighetsfrågorna hanteras av en professionell fastighetsförvaltare. Förstudie avseende behov och förutsättningar för GIS inom Locum togs fram år Den visade att företaget har behov av ett besluts-, analys- och planeringsstöd, exempelvis i form av en GIS-applikation som integreras väl med övrig IT-verksamhet. Som ett första steg föreslogs ett pilotprojekt och en noggrann verksamhetsanalys, att ligga till grund för en kravspecifikation innan ett mer omfattande utvecklingsarbete startas. I förstudien togs inte ställning till om en framtida GIS-plattform skulle vara ett verktyg i Locums tjänsteutbud eller formas av andra enheter inom SLL. Efter förstudien har Locum avvaktat med GIS-projektet. Under hösten 2005 införskaffade Fastighetsavdelningen ett GIS-program med två tittskåpslicenser (ArcView från ESRI), för att testa GIS i liten skala. Sju personer utbildades i användning av detta program. Tillgången till geografisk information är dock än så länge begränsad. Situationsplaner och en ritningsdatabas (CAD i dwg-format) finns för i stort sett alla vårdfastigheterna och den huvudsakliga fastighetsinformationen finns i ett fastighetsregister (LEB System i Oracle databas). Där ingår fastighetsbeteckningar, adresser, ytuppgifter med mera, vilka framöver kan ge möjlighet att koppla samman Locums information med information från andra register- och kartdatabaser, inom och utom SLL. För närvarande införskaffar Fastighetsavdelningen inom Locum geografisk information från Regionplane- och trafikkontoret (RTK), för att kunna börja använda det nya GISprogrammet. En studie ska även göras för att se vilken vidare användning av GIS som kan vara aktuellt inom Locum. Utöver den information som kommer att erhållas från RTK finns önskemål om adressinformation. Det gäller uppgifter för de vårdfastigheter som Locum förvaltar, för inhyrda lokaler och för grannfastigheter. 9

11 Socialmedicin Enheten för Socialmedicin ingår i Centrum för Folkhälsa/Forum, som har till uppdrag att bistå med kunskap och metoder för att främja folkhälsan i länet. Det görs genom att bistå med information, kunskap och metoder i konkret folkhälsoarbete, men också genom kartläggningar och analyser av hälsan hos befolkningen och dess bestämningsfaktorer. En av dessa bestämningsfaktorer är tillgången till jämlik hälso- och sjukvård och en vård på lika villkor. GIS-användningen inom Socialmedicin är dels knuten till uppföljning och utvärdering av om sjukvården i länet är jämlik. Landstingsledningen behöver varje år ett bra underlag inför prioritering av hur de 35 miljarderna i vårdbudgeten ska användas. För att bedöma om sjukvården är jämlik jämför enheten befolkningsstatistik med hälso- och sjukvårdsstatistik inom olika betjäningsområden och stadsdelar. Statistikerna jämför befolkningen i olika områden - dess sociala sammansättning, hälsotillstånd och vårdbehov - med vårdutnyttjandet. Speciellt för socialmedicin är att vårdbehovet tas med i bedömningen. Regelbundet sammanförs dessa uppgifter i beräkningar av befolkningens behovsindex inom länets olika betjäningsområden. Resultatet redovisas på kartor. Vissa studier görs även ad hoc-baserat och i bland redovisas ibland på GIS-kartor. Det gäller till exempel studier av hur närheten till vårdinrättningar inverkar på människors utnyttjande av vården. GIS-användningen inom enheten för Socialmedicin är i en uppbyggnadsfas. Kartor tas ut i grafikmodulen till statistikprogrammet SAS eller i tittskåpsprogrammet ArcView. GISverksamheten ligger dock nere för tillfället, på grund av att enheten/förvaltningen nyligen bytt IT-miljö. Användarna har ännu inte installerat systemet på nytt. En GIS-kunnig medarbetare har slutat och en ersättare som har viss GIS-erfarenhet ska strax komma igång att arbeta med verktyget. För några år sedan bedrevs ett pilotprojekt för att testa integrationsmöjligheterna mellan statistikprogrammet och tittskåpsprogrammet. Deltagare var leverantörerna (ESRI, SAS Institute och Know IT) och de dåvarande motsvarigheterna till beställare vård och socialmedicin. Projektet visade att integrationen mellan programmen inte fungerade bra, på grund av något tekniskt problem. I stället fick konsult anlitas för de önskade kartpresentationerna. Resultatet av de studier som Socialmedicin gör används av politiker, andra folkhälsoenheter och forskarsamhället. Inom SLL används de av Beställare vård och i viss utsträckning av vårdproducenterna, bland annat inom psykiatrin och primärvården. Studierna har exempelvis legat till grund för ersättningssystemet inom primärvården. Externt presenteras en del information i pdf-kartor eller klickbara tabeller på Folkhälsoguiden. Storstockholms lokaltrafik (SL) Storstockholms Lokaltrafik AB är helägt dotterbolag inom landstingskoncernen, med uppgift att bedriva kollektivtrafik i länet. I en Förstudie GIS inom SL år 2001 bedömdes flertalet enheter inom SL ha nytta av ett GIS. Först och främst är behovet av kartor stort inom SL, både som arbetsmaterial och för presentationer och information. Även linjenätets geografiska koppling som linjesträckningar och hållplatslägen är av allmänt intresse. Ett GIS för alla medarbetare som var lättillgängligt via intranätet bedömdes vara det lämpligaste att utveckla först. De områ- 10

12 den kom att prioriteras där databaser och uppdateringsrutiner redan var uppbyggda och fungerande. Tillämpningar inom SL som använder digital geografisk information idag är Reseplaneraren (Bakgrundskarta och bästaväg-sökning). SLGIS (Bakgrundskarta och analys). BussPC (positionering, bästaväg och bakgrundskarta). SL Karta (Digitalisering av hållplatser och linjesträckning samt bakgrundskarta). Trygghetsprojektet (Digitalisering och bakgrundskarta) är under utveckling. Externa samarbetspartners (Bakgrundskarta och SL-info). SL:s egen geografiska information SL har sedan 80-talet en applikation för att digitalisera egen geografisk information, främst koordinater för hållplatser och linjesträckningar. Under det senaste året har en väsentlig förbättring av kvaliteten på hållplatskoordinaterna skett genom GPS-inmätning för att möta krav från SL:s BussPC-system som visar hållplatsinformation i samtliga bussar. Avsikten är att även stationsentréer, infartsparkeringar och försäljningsombud ska finnas koordinatsatt. SLGIS En kravspecifikation för en första GIS-applikation inom SL togs fram och testades för några år sedan i ett pilotförsök. Lösningen visade sig inte uppfylla användarnas krav. Den blev för komplicerad och hade dålig layout och prestanda. Men den gav kunskap och erfarenheter för fortsatt utveckling av en mer användarvänlig applikation. En andra GIS-applikation finns nu framme och har testats på avdelningen för Strategisk planering och Trafikenhetens Planeringsavdelning. Avsikten där är att använda GIS som uppföljningsinstrument och som kunskapsunderlag för dimensionering av linjer, hållplatser och trafikering. Applikationen är en webb-lösning med tittskåpsfunktioner och en relationsdatabas (ArcIMS och SQL-server) med information om linjenätet och dess användning som på- och avstigande, resande, befolkning och arbetsplatser, både nuvarande och prognostiserad, upplevd kvalitet i SL:s olika avtalsområden samt enstaka exempel på annan information. Applikationen gör det möjligt att söka fram information både via tabeller och kartor. Det är även möjligt att göra buffertanalyser för resandeunderlaget (boende och arbetsplatser) kring hållplatser och linjer. Systemet är dock inte lämpat för mer krävande analyser. Den nya GIS-applikationen planeras bli sjösatt i höst och en intern marknadsföringsplan finns framtagen. Tanken är att applikationen därefter successivt kommer att byggas ut med det som är mest efterfrågat och kostnadseffektivt. Ett exempel på möjlig utveckling är det arbete som pågår med att ta fram en fastighetsdatabas som stöd för förvaltningsarbetet. Tanken är att via länkar koppla samman systemen. Beställare vård Beställarkontoret för vård har till uppgift att beställa och planera vårdtjänster från olika vårdgivare utifrån befolkningens behov. Inom kontoret finns 4-5 personer som hanterar digital geografisk information i sitt arbete. Det gäller vanligtvis för uppföljning av vårdkonsumtion eller vårdproduktion inom 11

13 Stockholms län. GIS-användarna analyserar exempelvis hur befolkningens vårdbehov eller hur sjukvårdsresurserna fördelas geografiskt eller jämför behov och resurser med varandra i ett geografisk fördelat behovsindex. En del statistik som redovisats enbart i tabellform har också redovisats i kartform för att tydligare visa på geografiska skillnader. GIS har även utnyttjats för att lokalisera ny verksamhet (Inregiauppdrag) eller plocka bort befintlig. Vård- och befolkningsuppgifter hanteras i SAS programvarumiljö (för datawarehouse och statistik) och växelverkan sker med GIS-program (MapInfo och ArcView ). SAS används av cirka 20 personer inom kontoret. Mellan SAS och ArcView finns en brygga som gör det lätt att arbeta med statistik och kartdata integrerat. ArcView bedöms därför som det strategiska GIS-verktyget. Vid de geografiska studierna relateras vård- och befolkningsstatistiken vanligen till lägespunkt för sjukhus/vårdanläggningar, landstingets betjäningsområden, kommuner, stadsdelar (önskemål), sjukvårdsdistrikt (Norr, Söder och Stockholm) och länet som helhet. Befolkningsuppgifterna hämtas från RTK:s områdesdatabas, vanligtvis är de könsoch åldersrelaterade. Förutom verksamheten med uppföljning och analys kan det finnas betydligt fler som tittar på de kartor och utredningar som presenteras. En del läggs ut på den landstingsinterna eller externa webben. På det interna nätet visas exempelvis köns- och åldersstandardiserad vårdkonsumtion på sidan Samordnad verksamhetsuppföljning. WebCare är ett fungerande system inom SLL som har viss GIS-funktionalitet. Systemet underlättar informationsöverföring mellan olika vårdgivare i vårdkedjan SLL, kommunerna i länet och privata vårdgivare. Den information som överförs gäller meddelanden om att en patient lagts in på sjukhus eller annan vårdinrättning, kallelse till samordnad vårdplanering, meddelande om utskrivningsklar patient samt meddelande om utskrivning. Lösningen innebär att patientens adressuppgifter hämtas från folkbokföringsregistret via ett lokalt system (PU). När adressen lagts in talar systemet om vilket basområde som patienten hör till. Detta kopplas sedan via områdeskoder till rätt kommun, stadsdel och ansvarig enhet genom mailadresser i SLL:s Elektroniska katalog. Vårdguiden på erbjuder invånarna i Stockholms län 24-timmars service på Internet och telefon med information om hälso- och sjukvården, e-tjänster och rådgivning. På Vårdguiden finns sökfunktioner och e-tjänster, bland annat en karttjänst för att hitta bästa vägen till landstingets vårdinrättningar. Koppling finns även till SL:s Reseplanerare. Vårdguiden publicerar även en del av de GIS-kartor som Beställare vård producerar. 12

14 Behov och önskemål avseende geografisk IT Vid intervjuerna kartlades vilken geografisk information i digital form som finns idag, vilka applikationer som används i de olika verksamheterna samt vilket arbetssätt och vilka metoder de intervjuade enheterna använder i hanteringen av geografisk information. Intervjupersonerna har utgått från sina egna definitioner av användning och behov. Sammanställningen har dock fokuserat på sådan användning och sådana behov som är gemensamma för flera förvaltningar. Data och information Vilken geografisk information finns i digital form idag? Och vilka verksamheter använder den? Det är frågor som kunnat beskrivas relativt väl genom intervjuerna. Även önskemålen om digital geografisk information inför framtiden har samlats in. En sammanställning av nuvarande informationsanvändning och framtida önskemål presenteras i bilaga 2. Databaser med digital geografisk information hanteras idag inom Regionplane- och trafikkontoret, SL, Beställare vård och Socialmedicin. Geografisk information i digital form (adresser och basområden) hanteras även i det fungerande systemet WebCare, som SLL IT ansvarar för. Färdtjänsten har en digital adressdatabas, där adresserna är kopplade till koordinatsatta områden. Utöver detta hanterar Färdtjänsten geografisk information som ännu inte i nämnvärd utsträckning är digital. Locum hanterar geografisk information digitalt endast genom företagets digitala ritningsarkiv. De enheter som har börjat med digital hantering av den geografiska informationen har dessutom en mängd geografisk information eller önskemål om sådan, som är knuten till olika applikationer. Förteckningen nedan visar vilken geografisk information som redan finns (mer eller mindre komplett) inom någon av landstingets enheter och som samtidigt intervjupersoner från fyra eller flera enheter angett ett frekvent eller stort behov av. Geografisk information som redan finns Länskartor: GSD Översiktskarta + Tätortskarta för länet Terrängkarta GSD Adresser Nuvarande och framtida användare inom Stockholms läns landsting Regionplane- och trafikkontoret (har leveransavtal) Färdtjänsten Locum Socialmedicin SL (har leveransavtal) Beställare Regionplane- och trafikkontoret (har leveranssavtal) Färdtjänsten Locum (från RTK) SL (från RTK) Färdtjänsten (har leveransavtal med kommunerna) Locum (SLL vårdfastigheter, inhyrda lokaler & grannfast.) SL (har leveransavtal med Metria) Beställare Regionplane- och trafikkontoret (mindre behov) 13

15 Fortsättning: Geografisk information som redan finns Befolkningsinformation från SCB Fastighetsinformation och vårdinrättningskoder Trafiknät GSD Blå Väg SL Karta Områdesindelningar - administrativa gränser Landskap och naturområden Nuvarande och framtida användare inom Stockholms läns landsting Socialmedicin (har leveransavtal för årlig leverans: ålder, kön, förvärvsarbete, inkomst) Beställare vård (årlig: ålder, kön, förvärvsarbete, inkomst) Regionplane- och trafikkontoret (har leveransavtal) SL (från RTK) Färdtjänsten (Ålder, kön) Regionplane- och trafikkontoret Locum (SLL vårdfastigheter, inhyrda lokaler & grannfast.) SL (fastigheter utefter trafikstråken) Beställare vård Socialmedicin Regionplane- och trafikkontoret (har leveransavtal) Färdtjänsten Locum Beställare vård SL (SL Karta, mindre behov av GSD Blå Väg) Beställare vård (kommun, stadsdel, bas- och betjäningsområden) Socialmedicin (främst kommun, stadsdel, betjäningsområden) Regionplane- och trafikkontoret (kommun, basområden, planområden) SL (kommun, basområden) Locum (kommun) Färdtjänsten (kommun, mätområden, kvotområden, färdtjänstområden) Regionplane- och trafikkontoret (leverantör) Färdtjänsten Locum Socialmedicin Beställare vård Tabell 1: Befintligt och brett gemensamt behov av geografisk information inom Stockholms läns landsting. Behov angivna från fyra förvaltningar/bolag eller fler redovisas. Kartor För att kunna orientera sig i en GIS-karta krävs ofta någon form av bakgrundskarta. En sådan karta bör innehålla detaljer som ger möjligheter till orientering, samtidigt som den bör vara enkel så att verksamhetsinformationen eller analysresultatet syns. Regionplane- och trafikkontoret har avtal med Lantmäteriet om leverans och nyttjanderätt av ett antal kartprodukter ur Geografiska Sverigedata, GSD. Det gäller Översiktskartan, Terrängkartan, Vägkartan med flera. Landstingets förvaltningar har tillgång till dessa för internt bruk och för sina konsulter. SL har motsvarande avtal om Översiktskartan för länet. Regionplane- och trafikkontoret samt SL har var för sig avtal om Tätortskarta Stockholms län med Lantmäteriet/Stockholms stad. Flera berörda förvaltningar har fått tillgång till en eller flera av Regionplane- och trafikkontorets kartor i digital form. SL:s kartmaterial inhandlades i första hand för Reseplaneraren, men avsikten är att kartorna ska användas för alla tillämpningar som har behov av bakgrundskartor, bland annat 14

16 SL:s interna GIS-applikation och trafikledning buss. Licensen täcker också användning hos SL:s samarbetspartners i SL-uppdrag. Hos Färdtjänsten finns länskartan och terrängkartan i analog form (=på papper), men används inte särskilt mycket. Däremot används den analoga taxikartan flitigt. Enskilda leverantörer av färdtjänster använder även olika typer av navigationssystem med lägesangivelser. Adresser Färdtjänsten arbetar sedan 1993 med att bygga upp en adressdatabas som kopplas till färdtjänstens Mätområden. Länets kommuner arbetar samtidigt med adressättning med koordinater för alla byggnader i det nationella Fastighetsdatasystemet, FDS. Hittills har färdtjänsten fått dessa uppgifter översända på papper och inte rutinmässigt. Numera finns dock avtal med kommunerna om att leveranser och uttag av adressuppgifter (som hittills har tillhandahållits på frivillig grund) ska bli säkrare och mer kontinuerliga. Kommunernas adresser måste dock kompletteras i flera avseenden av Färdtjänsten, med besöksadresser för institutioner, banker, sjukhus med mera. SL önskar komplettering även med gång- och cykelvägar. En förstudie till fortsatt utveckling av en mer utvecklad adressdatabas har bedrivits mellan Polisen,, Färdtjänsten, SL och föreningen för Geografisk informationssamverkan i Stockholms län, GISS. Adressdatabas för Stockholms län förutsättningar och möjligheter, 2005, SL har avtal med Lantmäteriet om leverans av adresser, tillsammans med intressanta målpunkter, POI:s. SL ser ett behov av att utveckla adressernas kvalitet och även att få med adressättning av gång- och cykelvägar. SL önskar även adresser till sitt eget fastighetsbestånd. Locum önskar adresser till alla vårdbyggnader inom landstingets fastighetsbestånd och till de inhyrda lokalerna. Både Locum och SL önskar koordinatsatta adresser för grannfastigheter till de egna fastighetsbestånden. Adresser kan liksom fastighetsbeteckningar fungera som söknycklar i olika informationstjänster. Detta sker i landstingets fungerande system WebCare. Om en liknande söktjänst exempelvis skulle inrättas gemensamt för flertalet SLL:s förvaltningar innebär detta att alla ärenden, projekt eller frågor som kan hänföras till en viss adress kan sökas fram och presenteras i ett kartfönster, oberoende av förvaltning. Befolkningsinformation Befolkningsinformation levereras från SCB via två skilda kanaler in till landstinget. Enheten för Socialmedicin beställer uttag av befolkningsstatistik från SCB årligen och lagrar denna i statistikprogrammet SAS. Speciella identitetsbeteckningar används vid leveransen, så att befolkningsuppgifterna kan samköras med landstingets egen information. Dessa data får endast användas i arbetet med behovsindex inom Socialmedicin. I leveransen ingår koordinater för varje individ, baserat på hemadress och uppdelat på kommuner, stadsdelar och landstingets egna betjäningsområden ( stycken). I vissa analyser delas uppgifterna upp än mer finfördelat efter basområden. Regionplane- och trafikkontoret är statistikansvarigt inom landstinget och har sedan många år byggt upp en områdesdatabas (ODB) med befolknings- och sysselsättningsstatistik. Databasen har under senare år skötts av konsult och hanteras just nu av SCB. Systemet utvecklas vidare, bland annat vad gäller gränssnittet mot användarna. Utvecklingsarbetet ska vara klart någon gång före eller efter sommaren. 15

17 Fastighetsinformation SL har behov av fastighetsinformation i första hand om de fastigheter som finns utefter trafikstråken (spår och buss). Det gäller särskilt fastigheternas geografiska avgränsning, servitut, ägare med mera. Samlade uttag från det nationella fastighetsdatasystemet, FDS, har visat sig vara alltför dyra. SL har i stället valt att söka fram information fastighet för fastighet via lantmäteriets FastighetsSök. Det geografiska läget anges där genom fastighetens mittkoordinat. Även Locum har ett stort behov av fastighetsinformation och vill få geografisk överblick på karta över alla vårdfastigheter, både egna och inhyrda, samt SL:s fastigheter. Det befintliga IT-system bolaget har för förvaltning av fastigheterna innehåller enbart listor. Systemet innehåller dock officiella fastighetsbeteckningar. Detta underlättar framtida kopplingar till geografiska bilder och kartor. Locum kan i ett första steg klara sig med fastigheternas mittkoordinat angiven, men behöver snart även fastighetsgränserna och alla byggnader koordinatsatta. Trafiknät Trafikinformationen består dels av GSD Blå väg som Regionplane- och trafikkontoret köpt in, dels av SL:s linjenät för kollektivtrafiken (utdrag ur SL Karta). Gång- och cykelvägar ingår i viss utsträckning i den information som SL fått levererad från Lantmäteriet, men skulle behöva hålla betydligt högre kvalitet. För bästaväg-sökning behöver SL hög kvalitet på uppgifter om vägmitt. Detta uppfylls inte idag, varför SL kommer att titta på möjligheter att använda Nationella Vägdatabasen, NVDB, vid Vägverket. Även Färdtjänsten har väckt behov av att få tillgång till NVDB. Områdesindelningar och administrativa gränser För att informationsutbytet ska kunna fungera är det viktigt att alla berörda användare använder exakt samma områdesindelningar. Det gäller kommun- och stadsdelsgränser, betjäningsområden och basområden. Färdtjänstens områdesindelningar finns ännu inte i digital (=datoriserad) form. Landskap och naturområden Av tabellen i Bilaga 2 framgår att fyra förvaltningar har behov av information om landskap och naturområden. Detta behov har inte kommenterats särskilt vid intervjuerna. Informationsutbyte inom och utom landstinget Idag sker gemensamma inköp av geografisk information i begränsad utsträckning. Den som köps in har landstinget oftast obegränsad nyttjanderätt till, så länge den stannar internt i verksamheten eller hos konsulter. Följande information har i viss utsträckning kunnat utbytas mellan förvaltningarna: Regionplane- och trafikkontoret och SL utbyter information om befolkning, trafik och bakgrundskartor för presentation. Regionplane- och trafikkontoret ska inom kort leverera kartor med mera till Locum. Regionplane- och trafikkontoret levererar bakgrundskartor för presentationer till Beställare vård. 16

18 Beställare vård och Socialmedicin utbyter information om befolkning och analysresultat. Färdtjänsten och Beställare vård utbyter information om sjukresor. Landstingsinformation av gemensamt intresse Huvuddelen av landstingets geografiska information har skaffats utifrån från SCB, lantmäteriet, länsstyrelsen med flera. Regionplane- och trafikkontoret har byggt upp en stor del av sin geografiska information själv eller i samarbete med länsstyrelsen och kommunerna. Även SL har byggt upp egen geografisk information i digital form (=datoriserad), bland annat SL Karta med uppgifter om linjesträckning och hållplatser. För landstingets vårdinformation finns ett system som vårdgivarna rapporterar till och driften sköts externt (Tieto Enator). Regionplane- och trafikkontoret har tillhandahållit en hel del av sin geografiska information till andra förvaltningar. Intervjupersonerna där är dock osäkra på hur deras information används inom de övriga enheterna, förutom SL. Landstingsinformation av allmänt intresse Beställare vård lägger ut en del information med GIS-kartor på landstingets intranät. En del av informationen lyfts ut externt och en del presenteras i rapporter. Socialmedicin levererar information till politiska organ, Beställare vård, landstingets produktionsenheter (till exempel inom primärvård och psykiatri) samt till Folkhälsoguiden, som finns tillgänglig på Där läggs kartor med analysresultat ut när de bedöms vara av allmänt intresse. Hemsidan har dock nyligen gjorts om och en hel del information tagits bort. Färdtjänsten deltar i utvärderingen av Stockholmsförsöket med trängselskatt och bidrar med uppgifter om förändringar av genomsnittshastigheter. SL har mycket utåtriktat samarbete utanför landstinget, med trafikverken, länsstyrelsen, kommuner och trafikoperatörer. Dessa kan i framtiden få tillgång till SL:s information via nätet. Regionplane- och trafikkontoret har omfattande leveranser till länsstyrelse, kommuner och arkitekter. Landstinget levererar även geografisk information till andra, till exempel forskare och studenter. Den regionala utvecklingsplanen RUFS tillhandahålls på en kartportal på Internet och består av sju kartor och en valfri, att kombinera själv, Dessutom tillhandahåller kontoret geografisk information via den Internettjänst som byggts upp och förvaltas tillsammans med länsstyrelsen, på För att få information om vilka GIS-skikt som kontoret tillhandahåller finns på Internet en lista (i pdf-format) över allmänt tillgängliga data (cirka 150 skikt). För GIS-skikt tillgängliga för användning inom landstinget finns ännu mer, men med nyttjanderestriktioner. Locums digitala ritningsarkiv (=datoriserat) finns idag tillgängligt för hyresgäster, konsulter med flera, via systemet Advantum. Behörighet krävs för att använda det. I framtiden kan det bli aktuellt med en presentation av till exempel fastighetsutvecklingsplaner på Locums hemsida. 17

19 Behov att införskaffa eller digitalisera information Slutsatsen av intervjuerna är att huvuddelen av den geografiska information som efterfrågas av fyra eller fler landstingsförvaltningar redan finns i digital form (=datoriserad). Enda undantaget är adressinformation och här krävs ett stort behov enligt ovan. För Locum och Färdtjänsten som ännu inte kommit i gång med GIS-användning i någon större omfattning återstår att överföra delar av den egna verksamhetsinformationen digitalt, för att denna ska kunna användas i ett geografiskt informationssystem. Det gäller även delar av SL, där ett fastighetsförvaltningssystem just nu handlas upp, och information från SL Teknik, vars information ännu inte finns uppbyggd i databaser. Några grundläggande behov av ytterligare digitalisering och informationsuppbyggnad för gemensamma behov förefaller inte att finnas på kort sikt, utöver adresser. På längre sikt kan det bli aktuellt att köpa in andra typer av information som många förvaltningar efterfrågar, men som ännu inte finns inom landstinget. Följande är exempel på sådan information, vilken framförallt införskaffas genom köp från Lantmäteriet eller på annat sätt: Ortofoto Ekonomisk karta/fastighetskarta SL har avtal med Stockholms stadsbyggnadskontor om ortofoto och baskarta för staden och önskar få tillgång till motsvarande information från övriga kommuner i länet. Det kan även vara av intresse på sikt, att tillgängliggöra sådan geografisk information som intervjupersoner från enbart två-tre landstingsförvaltningar listat i sin behovsbedömning. Behovet kan vara stort även om färre förvaltningar frågar efter den. Det gäller exempelvis följande: Befolkningsinformation som gäller förvärvsarbete och inkomst (från SCB). Detaljplaner (från länets kommuner). Riksintressen (från länsstyrelsen). Fjärrvärmenät (Samlingskartan vid Stockholm Vatten + respektive bolag). Elledningar (Samlingskartan vid Stockholm Vatten + respektive bolag). Hydrografi (från Vattenmyndigheten och/eller SMHI). När ny geografisk information införskaffas från en landstingsförvaltning är det angeläget att uppmärksamma möjligheten att göra denna tillgänglig även för övriga förvaltningar. Programvaror och applikationer De applikationer (programvaror) som används i intervjupersonernas verksamheter har preliminärt ställts samman nedan. Applikationer och leverantörer GIS-program Tittskåpsprogrammet ArcView (ESRI) Navet (Tekis), en programmodul som underlättar hantering och sökning i geografiska databaser (ESRI) ArcReader, gratisprogram med funktioner för att visa, utforska och Landstingsenhet RTK (3 en-licenser, 1 flerlicens) Locum (2 licenser) Beställare (2 st) Socialmedicin (2st) RTK Locum 18

20 skriva ut kartor (ESRI). ArcGIS Publisher med funktioner för att sprida och distribuera kartor tillsammans med GIS-data och göra dem läsbara i ArcReader med flera program ( ESRI) Spatial Analyst (ESRI) Locum RTK Applikationer och leverantörer forts. GIS-program forts. ArcIMS för hantering på webben (ESRI) ArcSDE serverprogram för geografisk relationsdatabas (ESRI) MapInfo (MapInfo) MapObjects för digitalisering (Microsoft) MapPoint är kopplad till Färdtjänstens Kartsam och presenterar positionerna på karta (Microsoft). Statistikprogram med kartmodul Statistikprogrammet SAS med SQL och funktioner för geografisk presentation Landstingsenhet RTK, SL SL Beställare vård, SL SL Färdtjänsten SLL IT (avtal) Beställare vård RTK Socialmedicin Statistikprogrammet Strata Program med positioneringsfunktion SamPlan är Färdtjänstens beställnings- och planeringssystem som lagrar adresser och mätområdenas centrumkoordinater (Malmator, Tieto Enator). MegTax, ett kommunikationssystem med satellitpositionering, GPS, som används för trafik med specialfordon (Structab). Kartsam är ett GPS-baserat kvalitetssäkringsprogram som används för att se var varje specialfordon har åkt, var den befinner sig och vart den tänker åka (Malmator, Tieto Enator). BussPC-system (Init Transformationsprogram Swetrans transformering mellan olika koordinatnät (Swegis) GTRANS transformering mellan olika koordinatnät (Lantmäteriet) FME konvertering mellan format & koordinatnät (Safe Software) Övriga program AvtiveX tekniker eller regler, till exempel för hur tillämpningsprogram ska dela på information (Microsoft) OLAP, ett hjälpmedel för analys, att hitta avvikelser och trender i större databaser (SAS, Microsoft, Oracle etc) Socialmedicin Färdtjänsten Färdtjänsten Färdtjänsten RTK Färdtjänsten SL Beställare vård Programmerare Beställare Tabell 2: Förteckning över viktiga programvaror för hantering av geografisk information. Gemensamma programvaror Programvaror som används av flera landstingsförvaltningar är GIS-programvaran ArcView, programmet ArcIMS för interaktiv karthantering på webben och statistikprogrammet SAS. Regionplane- och trafikkontoret, Locum, Socialmedicin och Beställare vård har programmet ArcView (och har var för sig köpt sammanlagt nio enanvändarlicenser och en fleranvändarlicenslicens). ArcIMS är ett program för hantering av kartor på webben och finns hos Regionplanekontoret och SL (med varsina licenser). SAS finns inköpt centralt av SLL IT (5 licenser med 3-årigt avtal, finns hos Jack Robinson) och används bland annat av enheten för Socialmedicin, Beställare vård och Regionplane- och trafikkontoret. 19

21 Sammankoppling av program för GIS-analyser Ett genomgående drag för samtliga förvaltningar är att GIS-verksamheten är frikopplad från övriga IT-system. Några av intervjupersonerna har dock en vision om att den geografiska informationstekniken ska bli bättre integrerad med IT i övrigt. Ett mer påtagligt problem för intervjupersonerna är att GIS-programmen är svåra att integrera med statistikprogrammet SAS. Ett pilotprojekt bedrevs för några år sedan tillsammans med leverantörerna ESRI, SAS Institute och Know IT för att utreda denna fråga när det gäller ArcView och SAS. Men projektet misslyckades på grund av brister i de tekniska kopplingsmöjligheterna. De analyskartor som skulle testas i pilotförsöket fick i stället produceras av konsult (Inregia). Önskemålen att försöka lösa sammankopplingen mellan dem kvarstår dock hos några av de intervjuade. Inom SL finns behov av bättre programvaror än bolaget har idag, för de analyser som behöver göras, till exempel tillgänglighetsanalyser. GIS-program för interna applikationer eller webb-hantering De flesta GIS-användarna inom landstingets förvaltningar arbetar var för sig och i olika informationsöar. Svårigheten att integrera GIS-program med statistikprogram medför också att GIS-databaser byggs upp för sig och statistikbaser för sig. Även Regionplaneoch trafikkontoret som har de mesta erfarenheterna av GIS-användning inom landstinget arbetar med tre informationsöar eller GIS-databaser som hanteras med olika programvaror och förvaltare: En intern GIS-databas finns uppbyggd med hundratals kartskikt som passar program inom ArcInfo-familjen, till exempel ArcView och kompletterad med ett tilläggsprogram från annan leverantör för att underlätta överblick och sökning. Det är uttag från denna bas som andra förvaltningar fått tillgång till. En extern Internettjänst finns etablerad tillsammans med Länsstyrelsen i Stockholms län. Syftet är att rationalisera hanteringen av geografiskt planeringsmaterial samt att fritt tillhandahålla regionala planeringsdata för regionen. Kommuner och allmänhet kan söka efter och hämta hem regionala planeringsunderlag i GIS-form. Ett avtal som reglerar nyttjandet måste accepteras innan nedladdningen kan börja. Tjänsten förvaltas av länsstyrelsen, se En intern statistikdatabas som utvecklas och förvaltas av SCB. SL har tillgång till utdrag ur denna bas och Locum kommer att få det inom kort (samtidigt finns en annan statistikdatabas som Socialmedicin och beställare vård använder). Ruttplanering (Reseplaneraren) SL och Färdtjänsten SL:s Internetbaserade Reseplanerare på kan ses som en typ av enkelt geografiskt informationssystem, där alla länkar och tänkbara resvägar i SL:s linjenät finns inlagda och tidsatta. De är dock inte koordinatsatta. Även Färdtjänsten använder detta system i de fall delar av en kunds resa är möjlig att genomföra med SL:s trafik. Färdtjänsten använder ett system kallat Samplan som stödjer en form av matrisbaserad ruttplanering baserad på mittkoordinater i olika delområden och algoritmer. Satellitpositionering används för kvalitetssäkring av resor, där Färdtjänsten kan följa och på en kartbild se var varje bil har åkt, var den befinner sig och vart den tänker åka. Färdtjänstens trafikoperatörer använder olika navigationssystem. 20