Geografiskt IT-stöd för Stockholms läns landsting

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Geografiskt IT-stöd för Stockholms läns landsting"

Transkript

1 Remisshandling Geografiskt IT-stöd för Stockholms läns landsting Förstudie om samordning

2 Geografiskt IT-stöd för Stockholms läns landsting Förstudie om samordning

3 Konsult: Eken och Arken AB Tryck: JUST NU, Stockholm

4 Innehållsförteckning Sammanfattning... 4 Uppdraget... 7 Studerade förvaltningar och bolag... 8 Regionplane- och trafikkontoret (RTK)... 8 Färdtjänsten... 8 Locum... 9 Socialmedicin Storstockholms lokaltrafik (SL) Beställare vård Behov och önskemål avseende geografisk IT Data och information Informationsutbyte inom och utom landstinget Programvaror och applikationer Mjuk infrastruktur Förslag till samordningsaktiviteter Arbetssätt & utvecklingsorganisation Arbetssätt och metod GIS-samordning och GIS-grupp Systemkrav och teknisk support Ajourhållning och datakatalog Nyttobedömning Strategisk nytta Ekonomisk nytta Nytta och service till medborgare och företag Förnyelse- & utvecklingsnytta Förvaltningsintern nytta Bilaga 1 Förteckning över intervjuade Bilaga 2 Informationsbehov Bilaga 3 Behov av funktioner 3

5 Sammanfattning Stockholms läns landsting (SLL) kan göra stora besparingar när alla berörda verksamheter kommit i gång på allvar med användning av geografisk information i portaler och elektroniska tjänster (e-tjänster). Informationstjänster med mervärde är en av de viktigaste framgångsfaktorerna för att geografisk information och IT ska komma till användning som strategisk resurs. Det framgår av den förstudie som SLL genom Regionplane- och trafikkontoret låtit göra angående behov och samordningsmöjligheter i hanteringen av geografisk information inom landstinget. Nuläget har inventerats och framtida möjligheter analyserats genom intervjuer med representanter för de förvaltningar inom SLL som använder kartor och någon form av geografiska informationssystem (GIS) idag. Den samordningsgrupp för GIS inom landstinget som träffats några gånger under hösten 2005 har lämnat synpunkter på studien vid två mötestillfällen under april juni Vad är ett geografiskt informationssystem, GIS? Ett geografiskt informationssystem hanterar digitala, geografiska data. Det kan gälla en gatuadress, en fastighet, ett betjäningsområde, ett reseavstånd etc. Med geografisk information menas även innebörd och tolkning av data, det vill säga att systemet är verksamhetsanpassat. I sin omedelbara form är GIS en elektronisk karta, men det kan också visa sammanhang och lägesrelationer för olika företeelser helt schematiskt. I rapporten sammanfattas vad som kommit fram vid intervjuerna och vid mötet med GISgruppen, med tonvikt på gemensamma frågor och möjligheter till utbyte av erfarenheter mellan verksamheterna. I bilagor specificeras mer ingående vilken information och vilka GIS-funktioner som respektive verksamhet använder eller har planer på att etablera. I rutan nedan ges några exempel. Förvaltningar som inventerats Regionplane- och trafikkontoret har använt geografisk information i digital form i den regionala utvecklingsplaneringen sedan länge. För närvarande används tre olika applikationer med tillhörande stora databaser, se under Kartor respektive GIS. Storstockholms lokaltrafik (SL) har flera tillämpningar med digital geografisk information, bland annat Reseplaneraren på och BussPC för sökning av bästa väg. En webbapplikation för planering och uppföljning av trafikering, linjer och hållplatser har nyss färdigställts. Utvecklingen fortsätter ifråga om fastigheter och teknik. Beställare vård hanterar digital geografisk information främst för uppföljning av vårdkonsumtion och vårdproduktion kopplat till behov och resurser. På Vårdguiden finns en karttjänst för att finna bästa vägen till landstingets vårdinrättningar. Även WebCare använder geografisk bakgrundsinformation. Socialmedicin använder digital geografisk information, främst hälso- och sjukvårdsstatistik, för uppföljning och utvärdering av om sjukvården i länet är jämlik och tillgänglig. Användningen är i en uppbyggnadsfas. Färdtjänsten planerar och samordnar resor och väljer bästa väg med ett system där de geografiska områdenas läge bestäms genom sin centrumpunkt och de gatuadresser som ingår. Adressdatabasen är under uppbyggnad. Även satellitpositionering används för att lokalisera och följa upp fordonstrafik. Locum har behov av att använda digital geografisk information som besluts- och planeringsstöd för de fastigheter som landstinget äger eller hyr. Utrustning har införskaffats för ett pilotprojekt som ska ge erfarenheter och möjligheter att specificera hur ett bra geografiskt stöd bör vara upplagt. 4

6 Det finns en rad förväntningar hos de intervjuade om att landstinget ska få nytta av en bättre samordning av användning och införande av geografisk IT i olika verksamheter. Synpunkterna visar att nyttorna kan vara av många olika slag och ge olika typer av mervärden till intressenter inom och utom landstinget. Nyttor på kort sikt På kort sikt består nyttorna av samordningsvinster i fråga om tillgången på information, teknik och kompetens. Investeringar i informationsuppbyggnad och kompetensutveckling är avsevärda och dessa har i hög grad redan genomförts. En rad exempel på samordningsvinster har nämnts av intervjupersoner från berörda förvaltningar Beställare vård, Socialmedicin, Färdtjänsten, SL, Locum och Regionplane- och trafikkontoret (RTK). Figuren nedan ger exempel på nyttor för olika intressenter, enligt modell för Balanserat Styrkort med olika nyttoperspektiv. Tidsperioden för kort- eller långsiktigt hänger samman med hur stora resurser som landstinget är berett att avsätta för samordning. Ju mer resurser, desto snabbare kan de långsiktiga nyttorna räknas till godo. Strategisk nytta Finansiell nytta Medborgare/företag Förnyelse & utveckling Landstingsingsinternt Kort sikt: Samordning av information och teknik Bättre beslutsunderlag Minskade kostnader för Långsiktig planering information underlättas Spara resurser och Befintlig teknik tas tillvara Samordna resurser utvecklingspengar Gemensamma inköp Återanvända GIS-studier Längre sikt: Portaler och e-tjänster Effektivisering Kvalitetshöjning i verksamheter Bättre service Bättre koppling mellan förvaltningar Dyrbar information återvinns Fler drar nytta av gjorda investeringar Utåtriktad webb-service spar pengar Tjänster moderniseras Servicegrad ökar Fler tjänster av typ Vårdguiden och Reseplaneraren Förvaltningar lär av varandra Kunna göra tillgänglighetsstudier och ruttoptimering Utveckling av e-tjänster (24-timmarsmyndighet) Fördel lägga upp gemensamma kartskikt Uppdateringar kan göras oftare Rutiner för att lagra metadata blir bättre Fler användare av intressanta kartbilder för överblick och presentation Tabell: Intervjupersoners bedömning av potentiella nyttor, redovisat som Balanserat Styrkort. Nyttor på längre sikt De långsiktiga insatserna med etablering av portaler och e-tjänster är mest strategiska i ett kostnads/nyttoperspektiv. De ger framförallt större utdelning på gjorda investeringar, genom att många fler får möjlighet att använda och dra nytta av satsningarna. Om landstinget lyckas uppnå samtliga nyttoeffekter av e-tjänster med geografiska funktioner innebär detta att investeringar i information, teknik och kompetens kommer att kunna återbetalas många gånger om. Andra möjliga nyttor är att kvalitetshöjningar och effektiviseringar i verksamheterna blir möjliga. Nya användare kan komma till i stor omfattning och dra nytta av kartöverblickar och andra geografiska e-tjänster. Det kan exempelvis gälla beslutsunderlag och söktjänster för frågor om hur befolkning, vård och resor fördelas över länet eller förändras över tiden. Det kan också handla om hur landstingets fastigheter förädlas. Aktiviteter för samordning För att nå dessa nyttor måste en rad samordningsaktiviteter genomföras, helst med ett samlat grepp och med en strategi som relateras till landstingets IT-strategi(er) i övrigt. Strategin på lång sikt bör finnas med även som inriktning för de kortsiktiga aktiviteterna. 5

7 Vissa aktiviteter måste bygga på varandra och genomföras på ett konsekvent sätt, samtidigt som tidigare erfarenheter tas till vara i ett koncerngemensamt lärande. En mycket viktig framgångsfaktor i de flesta organisationer är att ledningen har en gemensam förståelse eller vision för hur informationssystemen kan användas. Att informationen görs tillgänglig för hela organisationen är också viktigt. Här spelar förmåga till förnyelse och kommunikation en stor roll för att resurser ska kunna mobiliseras och mervärden skapas. Intervjupersonerna bedömer för flera av verksamheterna att deras respektive behov måste preciseras ytterligare. Behovsanalys för dessa förvaltningar är därför nödvändig att genomföra när förstudien väl är färdigställd. Arbetet med samordning bör genomföras både med ett kortsiktigt och ett långsiktigt perspektiv. I ett kortsiktigt perspektiv gäller samordningen landstingets hantering av geografisk information och programvaror. Det gäller exempelvis att samordna inköp av information och GIS-konsulter samt att bygga upp en landstingsanpassad adressdatabas. Många slag av geografisk information är av brett intresse hos förvaltningarna. Förutom adresser gäller det särskilt uppgifter om befolkning, fastigheter, trafik och natur, liksom en rad bakgrundsdata av kartkaraktär för presentation. Samordningsbehovet på kort sikt gäller även inköp av programvaror och eventuellt att inrätta gemensamma servrar för databaserna. I perspektivet på längre sikt handlar det om att fortsätta utveckla landstingets utåtriktade verksamhet. En rad nyttiga e-tjänster etableras för olika aktörer inom och utom landstinget, där kartor, positionering eller annan geografisk information ingår. En gemensam portal är en lämplig utgångspunkt för dessa tjänster. Från en sådan portal eller kartfönster ska all geografisk information som är av brett gemensamt intresse inom landstinget finns tillgänglig, exempelvis via länkar eller genom etablering av tekniker med transparenta web services. Dessa samordningsaktiviteter bör relateras till landstingets IT-strategi och övriga ITaktiviteter. Arbetssätt & utvecklingsorganisation Flera av intervjupersonerna är positiva till någon form av GIS-styrgrupp eller projektgrupp. Följande alternativa modeller för samverkan har skisserats: 1. En samverkansorganisation bildas där varje enhet budgeterar resurser genom att avsätta arbetstid, öppna databaserna etc. 2. En samverkansorganisation bildas som får egna resurser. Verksamheten leds av en styrgrupp bestående av de förvaltningar som ingår. Verksamheten finansieras genom att varje deltagare betalar en avgift. 3. En förvaltning samordnar, till exempel RTK, och får medel för detta i samband med budgethanteringen. 4. Central, verksamhetsanknuten GIS-förvaltning. Erfarenheter från andra organisationer talar för att något av alternativen 2-4 skapar säkrare grund för att viss uttalad arbetstakt ska kunna hållas, jämfört med alternativ 1. 6

8 Uppdraget Stockholms läns landsting (SLL) har genom Regionplane- och trafikkontoret anlitat Eken och Arken för en förstudie av behov och samordningsmöjligheter i fråga om landstingets hantering av geografisk information. Nuläget har inventerats och framtida möjligheter analyserats genom intervjuer med de förvaltningar inom SLL som använder kartor och någon form av geografiska informationssystem (GIS) idag. Intervjupersoner och andra kontaktade framgår av bilaga 1. Den samordningsgrupp för GIS inom landstinget som träffats några gånger under hösten 2005 har lämnat synpunkter på studien vid ett möte den 28 april I rapporten sammanfattas vad som kommit fram vid intervjuerna och vid mötet med GISgruppen, med tonvikt på gemensamma frågor och möjligheter till utbyte av erfarenheter mellan verksamheterna. I bilagor förtecknas vilken information och vilka GIS-funktioner som respektive verksamhet använder eller har planer på att etablera. 7

9 Studerade förvaltningar och bolag Regionplane- och trafikkontoret (RTK) Regionplane- och trafikkontoret har den längsta traditionen inom landstinget av att använda geografisk information i digital form. För närvarande används tre olika applikationer med tillhörande databaser. RTK:s interna GIS består av ett tittskåp med sökfunktioner till en stor mängd kartfiler. Programvaror som används är ArcView och ArcIMS (från ESRI) samt Navet (från Tekis). Metadata lagras i en Accessdatabas. Ett analysverktyg finns också (Spatial Analyst från ESRI) och ett transformeringsprogram för koordinatsystem, eftersom flera olika sådana används i länet. RTK:s GIS har tidigare varit outsourcat till extern konsult, men handhas nu av kontoret internt. Skälet är, förutom en ekonomisk besparing, att systemets användaranpassning underlättas med en nära koppling till verksamheten och dess behov. Systemet har för närvarande två användare, men alla på kontoret har fått möjlighet till utbildning och behörighet att använda databasen. På hemsidan finns en förteckning över information som är allmänt tillgänglig, respektive sådan som SLL förfogar över. För befolknings- och näringsuppgifter används RTK:s egen specialdesignade områdesdatabas (ODB). Geografiskt är den relaterad till kommuner, basområden, planområden och fastighetskoordinater. Den förvaltas av SCB och utvecklas nu med ett bättre användargränssnitt. Den tredje applikationen gäller planeringsunderlag av allmänt intresse och har byggts upp tillsammans med Länsstyrelsen, en så kallad Internettjänst eller distributionswebb. Den har varit externt tillgänglig i cirka ett år, från vilken kommuner och andra intressenter utan kostnad kan ladda ner geografisk information till egna system. Denna webb-tjänst förvaltas av länsstyrelsen. Färdtjänsten Färdtjänstens uppdrag är att ge personer med väsentliga svårigheter en möjlighet att resa. Förvaltningen arbetar geografiskt med planering och beställning av resor med taxi- och specialfordon, men anser att de ännu inte har börjat med GIS. Idag stöds det dagliga arbetet av ett system kallat Samplan, vilket planerar och samordnar flera resenärer i samma fordon, fastställer kortaste körväg och väljer lämpligt fordon utifrån vissa politiskt beslutade randvillkor. Till grund för beställningssamordning av taxiresor arbetar färdtjänsten med en geografisk indelning av länet i Kvotområden (70 st.), Färdtjänstområden (800 st.) och Mätområden (3000 st.). Mätområdena är lagrade med en koordinat för centrumpunkt och varje adress i en adressdatabas är lagrad med koppling till ett mätområde. Koordinatsättning av adresserna pågår. Områdesgränserna är ännu ej digitala (=ej datoriserade) och den analoga topokarta och länskarta (analog=på papper) som finns används nästan aldrig. Taxikartan används dock dagligen, när en taxi behöver hjälp med att hitta vägen till en viss adress. Möjligheterna till samåkning bedöms utifrån en särskild algoritm, där möjliga samtidiga resande testas av i ideala kombinationer. Taxibilarna avropas styckevis. Systemet använder sig av zoner, tidsintervall och omvägsfaktorer. Mätområden och adresser är lagrade i relationsdatabaser. 8

10 För fordonsplanering av resor med specialfordon finns ett datakommunikationssystem där fordonen kan lokaliseras genom satellitpositionering (GPS) och 9 radiostationer utplacerade i länet och kopplade till Samplan. Färdtjänsten får information när någon stiger i eller ur ett fordon. Färdtjänsten har även en databas som innehåller områden baserade på genomsnittshastigheter. Hastigheten är indelad både efter tid på dygnet och efter typ av dag. Basen är uppbyggd från den information som rapporteras in från en mängd taxiresor. Varje år genomförs cirka 4 miljoner resor inom färdtjänsten. Nya värden rapporteras kontinuerligt in och uppdaterar databasen. Rapporten Möjliga tillämpningar av GIS på Färdtjänsten utarbetades inom ramen för ett praktikarbete år Där pekas på en mängd tillämpningsområden för GIS i samband med bedömning av tillstånd, ruttplanering, dataförsörjning, visualisering och uppföljning. Locum Locum AB är ett helägt dotterbolag inom Stockholms läns landsting, med uppgift att förvalta landstingets vårdfastigheter. Locum svarar för in- och uthyrning, fastighetsutveckling och övriga fastighetsaffärer. Inhyrning betyder att företaget hyr även lokaler externt, på uppdrag från olika verksamheter inom SLL. En växande del av verksamheten avser även andra fastighetsanknutna tjänster, så kallade mertjänster som till exempel upphandling av städning, vaktmästeri och reception. Landstingets syfte med Locum är att vårdgivarna ska kunna koncentrera sig på sin kärnverksamhet medan fastighetsfrågorna hanteras av en professionell fastighetsförvaltare. Förstudie avseende behov och förutsättningar för GIS inom Locum togs fram år Den visade att företaget har behov av ett besluts-, analys- och planeringsstöd, exempelvis i form av en GIS-applikation som integreras väl med övrig IT-verksamhet. Som ett första steg föreslogs ett pilotprojekt och en noggrann verksamhetsanalys, att ligga till grund för en kravspecifikation innan ett mer omfattande utvecklingsarbete startas. I förstudien togs inte ställning till om en framtida GIS-plattform skulle vara ett verktyg i Locums tjänsteutbud eller formas av andra enheter inom SLL. Efter förstudien har Locum avvaktat med GIS-projektet. Under hösten 2005 införskaffade Fastighetsavdelningen ett GIS-program med två tittskåpslicenser (ArcView från ESRI), för att testa GIS i liten skala. Sju personer utbildades i användning av detta program. Tillgången till geografisk information är dock än så länge begränsad. Situationsplaner och en ritningsdatabas (CAD i dwg-format) finns för i stort sett alla vårdfastigheterna och den huvudsakliga fastighetsinformationen finns i ett fastighetsregister (LEB System i Oracle databas). Där ingår fastighetsbeteckningar, adresser, ytuppgifter med mera, vilka framöver kan ge möjlighet att koppla samman Locums information med information från andra register- och kartdatabaser, inom och utom SLL. För närvarande införskaffar Fastighetsavdelningen inom Locum geografisk information från Regionplane- och trafikkontoret (RTK), för att kunna börja använda det nya GISprogrammet. En studie ska även göras för att se vilken vidare användning av GIS som kan vara aktuellt inom Locum. Utöver den information som kommer att erhållas från RTK finns önskemål om adressinformation. Det gäller uppgifter för de vårdfastigheter som Locum förvaltar, för inhyrda lokaler och för grannfastigheter. 9

11 Socialmedicin Enheten för Socialmedicin ingår i Centrum för Folkhälsa/Forum, som har till uppdrag att bistå med kunskap och metoder för att främja folkhälsan i länet. Det görs genom att bistå med information, kunskap och metoder i konkret folkhälsoarbete, men också genom kartläggningar och analyser av hälsan hos befolkningen och dess bestämningsfaktorer. En av dessa bestämningsfaktorer är tillgången till jämlik hälso- och sjukvård och en vård på lika villkor. GIS-användningen inom Socialmedicin är dels knuten till uppföljning och utvärdering av om sjukvården i länet är jämlik. Landstingsledningen behöver varje år ett bra underlag inför prioritering av hur de 35 miljarderna i vårdbudgeten ska användas. För att bedöma om sjukvården är jämlik jämför enheten befolkningsstatistik med hälso- och sjukvårdsstatistik inom olika betjäningsområden och stadsdelar. Statistikerna jämför befolkningen i olika områden - dess sociala sammansättning, hälsotillstånd och vårdbehov - med vårdutnyttjandet. Speciellt för socialmedicin är att vårdbehovet tas med i bedömningen. Regelbundet sammanförs dessa uppgifter i beräkningar av befolkningens behovsindex inom länets olika betjäningsområden. Resultatet redovisas på kartor. Vissa studier görs även ad hoc-baserat och i bland redovisas ibland på GIS-kartor. Det gäller till exempel studier av hur närheten till vårdinrättningar inverkar på människors utnyttjande av vården. GIS-användningen inom enheten för Socialmedicin är i en uppbyggnadsfas. Kartor tas ut i grafikmodulen till statistikprogrammet SAS eller i tittskåpsprogrammet ArcView. GISverksamheten ligger dock nere för tillfället, på grund av att enheten/förvaltningen nyligen bytt IT-miljö. Användarna har ännu inte installerat systemet på nytt. En GIS-kunnig medarbetare har slutat och en ersättare som har viss GIS-erfarenhet ska strax komma igång att arbeta med verktyget. För några år sedan bedrevs ett pilotprojekt för att testa integrationsmöjligheterna mellan statistikprogrammet och tittskåpsprogrammet. Deltagare var leverantörerna (ESRI, SAS Institute och Know IT) och de dåvarande motsvarigheterna till beställare vård och socialmedicin. Projektet visade att integrationen mellan programmen inte fungerade bra, på grund av något tekniskt problem. I stället fick konsult anlitas för de önskade kartpresentationerna. Resultatet av de studier som Socialmedicin gör används av politiker, andra folkhälsoenheter och forskarsamhället. Inom SLL används de av Beställare vård och i viss utsträckning av vårdproducenterna, bland annat inom psykiatrin och primärvården. Studierna har exempelvis legat till grund för ersättningssystemet inom primärvården. Externt presenteras en del information i pdf-kartor eller klickbara tabeller på Folkhälsoguiden. Storstockholms lokaltrafik (SL) Storstockholms Lokaltrafik AB är helägt dotterbolag inom landstingskoncernen, med uppgift att bedriva kollektivtrafik i länet. I en Förstudie GIS inom SL år 2001 bedömdes flertalet enheter inom SL ha nytta av ett GIS. Först och främst är behovet av kartor stort inom SL, både som arbetsmaterial och för presentationer och information. Även linjenätets geografiska koppling som linjesträckningar och hållplatslägen är av allmänt intresse. Ett GIS för alla medarbetare som var lättillgängligt via intranätet bedömdes vara det lämpligaste att utveckla först. De områ- 10

12 den kom att prioriteras där databaser och uppdateringsrutiner redan var uppbyggda och fungerande. Tillämpningar inom SL som använder digital geografisk information idag är Reseplaneraren (Bakgrundskarta och bästaväg-sökning). SLGIS (Bakgrundskarta och analys). BussPC (positionering, bästaväg och bakgrundskarta). SL Karta (Digitalisering av hållplatser och linjesträckning samt bakgrundskarta). Trygghetsprojektet (Digitalisering och bakgrundskarta) är under utveckling. Externa samarbetspartners (Bakgrundskarta och SL-info). SL:s egen geografiska information SL har sedan 80-talet en applikation för att digitalisera egen geografisk information, främst koordinater för hållplatser och linjesträckningar. Under det senaste året har en väsentlig förbättring av kvaliteten på hållplatskoordinaterna skett genom GPS-inmätning för att möta krav från SL:s BussPC-system som visar hållplatsinformation i samtliga bussar. Avsikten är att även stationsentréer, infartsparkeringar och försäljningsombud ska finnas koordinatsatt. SLGIS En kravspecifikation för en första GIS-applikation inom SL togs fram och testades för några år sedan i ett pilotförsök. Lösningen visade sig inte uppfylla användarnas krav. Den blev för komplicerad och hade dålig layout och prestanda. Men den gav kunskap och erfarenheter för fortsatt utveckling av en mer användarvänlig applikation. En andra GIS-applikation finns nu framme och har testats på avdelningen för Strategisk planering och Trafikenhetens Planeringsavdelning. Avsikten där är att använda GIS som uppföljningsinstrument och som kunskapsunderlag för dimensionering av linjer, hållplatser och trafikering. Applikationen är en webb-lösning med tittskåpsfunktioner och en relationsdatabas (ArcIMS och SQL-server) med information om linjenätet och dess användning som på- och avstigande, resande, befolkning och arbetsplatser, både nuvarande och prognostiserad, upplevd kvalitet i SL:s olika avtalsområden samt enstaka exempel på annan information. Applikationen gör det möjligt att söka fram information både via tabeller och kartor. Det är även möjligt att göra buffertanalyser för resandeunderlaget (boende och arbetsplatser) kring hållplatser och linjer. Systemet är dock inte lämpat för mer krävande analyser. Den nya GIS-applikationen planeras bli sjösatt i höst och en intern marknadsföringsplan finns framtagen. Tanken är att applikationen därefter successivt kommer att byggas ut med det som är mest efterfrågat och kostnadseffektivt. Ett exempel på möjlig utveckling är det arbete som pågår med att ta fram en fastighetsdatabas som stöd för förvaltningsarbetet. Tanken är att via länkar koppla samman systemen. Beställare vård Beställarkontoret för vård har till uppgift att beställa och planera vårdtjänster från olika vårdgivare utifrån befolkningens behov. Inom kontoret finns 4-5 personer som hanterar digital geografisk information i sitt arbete. Det gäller vanligtvis för uppföljning av vårdkonsumtion eller vårdproduktion inom 11

13 Stockholms län. GIS-användarna analyserar exempelvis hur befolkningens vårdbehov eller hur sjukvårdsresurserna fördelas geografiskt eller jämför behov och resurser med varandra i ett geografisk fördelat behovsindex. En del statistik som redovisats enbart i tabellform har också redovisats i kartform för att tydligare visa på geografiska skillnader. GIS har även utnyttjats för att lokalisera ny verksamhet (Inregiauppdrag) eller plocka bort befintlig. Vård- och befolkningsuppgifter hanteras i SAS programvarumiljö (för datawarehouse och statistik) och växelverkan sker med GIS-program (MapInfo och ArcView ). SAS används av cirka 20 personer inom kontoret. Mellan SAS och ArcView finns en brygga som gör det lätt att arbeta med statistik och kartdata integrerat. ArcView bedöms därför som det strategiska GIS-verktyget. Vid de geografiska studierna relateras vård- och befolkningsstatistiken vanligen till lägespunkt för sjukhus/vårdanläggningar, landstingets betjäningsområden, kommuner, stadsdelar (önskemål), sjukvårdsdistrikt (Norr, Söder och Stockholm) och länet som helhet. Befolkningsuppgifterna hämtas från RTK:s områdesdatabas, vanligtvis är de könsoch åldersrelaterade. Förutom verksamheten med uppföljning och analys kan det finnas betydligt fler som tittar på de kartor och utredningar som presenteras. En del läggs ut på den landstingsinterna eller externa webben. På det interna nätet visas exempelvis köns- och åldersstandardiserad vårdkonsumtion på sidan Samordnad verksamhetsuppföljning. WebCare är ett fungerande system inom SLL som har viss GIS-funktionalitet. Systemet underlättar informationsöverföring mellan olika vårdgivare i vårdkedjan SLL, kommunerna i länet och privata vårdgivare. Den information som överförs gäller meddelanden om att en patient lagts in på sjukhus eller annan vårdinrättning, kallelse till samordnad vårdplanering, meddelande om utskrivningsklar patient samt meddelande om utskrivning. Lösningen innebär att patientens adressuppgifter hämtas från folkbokföringsregistret via ett lokalt system (PU). När adressen lagts in talar systemet om vilket basområde som patienten hör till. Detta kopplas sedan via områdeskoder till rätt kommun, stadsdel och ansvarig enhet genom mailadresser i SLL:s Elektroniska katalog. Vårdguiden på erbjuder invånarna i Stockholms län 24-timmars service på Internet och telefon med information om hälso- och sjukvården, e-tjänster och rådgivning. På Vårdguiden finns sökfunktioner och e-tjänster, bland annat en karttjänst för att hitta bästa vägen till landstingets vårdinrättningar. Koppling finns även till SL:s Reseplanerare. Vårdguiden publicerar även en del av de GIS-kartor som Beställare vård producerar. 12

14 Behov och önskemål avseende geografisk IT Vid intervjuerna kartlades vilken geografisk information i digital form som finns idag, vilka applikationer som används i de olika verksamheterna samt vilket arbetssätt och vilka metoder de intervjuade enheterna använder i hanteringen av geografisk information. Intervjupersonerna har utgått från sina egna definitioner av användning och behov. Sammanställningen har dock fokuserat på sådan användning och sådana behov som är gemensamma för flera förvaltningar. Data och information Vilken geografisk information finns i digital form idag? Och vilka verksamheter använder den? Det är frågor som kunnat beskrivas relativt väl genom intervjuerna. Även önskemålen om digital geografisk information inför framtiden har samlats in. En sammanställning av nuvarande informationsanvändning och framtida önskemål presenteras i bilaga 2. Databaser med digital geografisk information hanteras idag inom Regionplane- och trafikkontoret, SL, Beställare vård och Socialmedicin. Geografisk information i digital form (adresser och basområden) hanteras även i det fungerande systemet WebCare, som SLL IT ansvarar för. Färdtjänsten har en digital adressdatabas, där adresserna är kopplade till koordinatsatta områden. Utöver detta hanterar Färdtjänsten geografisk information som ännu inte i nämnvärd utsträckning är digital. Locum hanterar geografisk information digitalt endast genom företagets digitala ritningsarkiv. De enheter som har börjat med digital hantering av den geografiska informationen har dessutom en mängd geografisk information eller önskemål om sådan, som är knuten till olika applikationer. Förteckningen nedan visar vilken geografisk information som redan finns (mer eller mindre komplett) inom någon av landstingets enheter och som samtidigt intervjupersoner från fyra eller flera enheter angett ett frekvent eller stort behov av. Geografisk information som redan finns Länskartor: GSD Översiktskarta + Tätortskarta för länet Terrängkarta GSD Adresser Nuvarande och framtida användare inom Stockholms läns landsting Regionplane- och trafikkontoret (har leveransavtal) Färdtjänsten Locum Socialmedicin SL (har leveransavtal) Beställare Regionplane- och trafikkontoret (har leveranssavtal) Färdtjänsten Locum (från RTK) SL (från RTK) Färdtjänsten (har leveransavtal med kommunerna) Locum (SLL vårdfastigheter, inhyrda lokaler & grannfast.) SL (har leveransavtal med Metria) Beställare Regionplane- och trafikkontoret (mindre behov) 13

15 Fortsättning: Geografisk information som redan finns Befolkningsinformation från SCB Fastighetsinformation och vårdinrättningskoder Trafiknät GSD Blå Väg SL Karta Områdesindelningar - administrativa gränser Landskap och naturområden Nuvarande och framtida användare inom Stockholms läns landsting Socialmedicin (har leveransavtal för årlig leverans: ålder, kön, förvärvsarbete, inkomst) Beställare vård (årlig: ålder, kön, förvärvsarbete, inkomst) Regionplane- och trafikkontoret (har leveransavtal) SL (från RTK) Färdtjänsten (Ålder, kön) Regionplane- och trafikkontoret Locum (SLL vårdfastigheter, inhyrda lokaler & grannfast.) SL (fastigheter utefter trafikstråken) Beställare vård Socialmedicin Regionplane- och trafikkontoret (har leveransavtal) Färdtjänsten Locum Beställare vård SL (SL Karta, mindre behov av GSD Blå Väg) Beställare vård (kommun, stadsdel, bas- och betjäningsområden) Socialmedicin (främst kommun, stadsdel, betjäningsområden) Regionplane- och trafikkontoret (kommun, basområden, planområden) SL (kommun, basområden) Locum (kommun) Färdtjänsten (kommun, mätområden, kvotområden, färdtjänstområden) Regionplane- och trafikkontoret (leverantör) Färdtjänsten Locum Socialmedicin Beställare vård Tabell 1: Befintligt och brett gemensamt behov av geografisk information inom Stockholms läns landsting. Behov angivna från fyra förvaltningar/bolag eller fler redovisas. Kartor För att kunna orientera sig i en GIS-karta krävs ofta någon form av bakgrundskarta. En sådan karta bör innehålla detaljer som ger möjligheter till orientering, samtidigt som den bör vara enkel så att verksamhetsinformationen eller analysresultatet syns. Regionplane- och trafikkontoret har avtal med Lantmäteriet om leverans och nyttjanderätt av ett antal kartprodukter ur Geografiska Sverigedata, GSD. Det gäller Översiktskartan, Terrängkartan, Vägkartan med flera. Landstingets förvaltningar har tillgång till dessa för internt bruk och för sina konsulter. SL har motsvarande avtal om Översiktskartan för länet. Regionplane- och trafikkontoret samt SL har var för sig avtal om Tätortskarta Stockholms län med Lantmäteriet/Stockholms stad. Flera berörda förvaltningar har fått tillgång till en eller flera av Regionplane- och trafikkontorets kartor i digital form. SL:s kartmaterial inhandlades i första hand för Reseplaneraren, men avsikten är att kartorna ska användas för alla tillämpningar som har behov av bakgrundskartor, bland annat 14

16 SL:s interna GIS-applikation och trafikledning buss. Licensen täcker också användning hos SL:s samarbetspartners i SL-uppdrag. Hos Färdtjänsten finns länskartan och terrängkartan i analog form (=på papper), men används inte särskilt mycket. Däremot används den analoga taxikartan flitigt. Enskilda leverantörer av färdtjänster använder även olika typer av navigationssystem med lägesangivelser. Adresser Färdtjänsten arbetar sedan 1993 med att bygga upp en adressdatabas som kopplas till färdtjänstens Mätområden. Länets kommuner arbetar samtidigt med adressättning med koordinater för alla byggnader i det nationella Fastighetsdatasystemet, FDS. Hittills har färdtjänsten fått dessa uppgifter översända på papper och inte rutinmässigt. Numera finns dock avtal med kommunerna om att leveranser och uttag av adressuppgifter (som hittills har tillhandahållits på frivillig grund) ska bli säkrare och mer kontinuerliga. Kommunernas adresser måste dock kompletteras i flera avseenden av Färdtjänsten, med besöksadresser för institutioner, banker, sjukhus med mera. SL önskar komplettering även med gång- och cykelvägar. En förstudie till fortsatt utveckling av en mer utvecklad adressdatabas har bedrivits mellan Polisen,, Färdtjänsten, SL och föreningen för Geografisk informationssamverkan i Stockholms län, GISS. Adressdatabas för Stockholms län förutsättningar och möjligheter, 2005, SL har avtal med Lantmäteriet om leverans av adresser, tillsammans med intressanta målpunkter, POI:s. SL ser ett behov av att utveckla adressernas kvalitet och även att få med adressättning av gång- och cykelvägar. SL önskar även adresser till sitt eget fastighetsbestånd. Locum önskar adresser till alla vårdbyggnader inom landstingets fastighetsbestånd och till de inhyrda lokalerna. Både Locum och SL önskar koordinatsatta adresser för grannfastigheter till de egna fastighetsbestånden. Adresser kan liksom fastighetsbeteckningar fungera som söknycklar i olika informationstjänster. Detta sker i landstingets fungerande system WebCare. Om en liknande söktjänst exempelvis skulle inrättas gemensamt för flertalet SLL:s förvaltningar innebär detta att alla ärenden, projekt eller frågor som kan hänföras till en viss adress kan sökas fram och presenteras i ett kartfönster, oberoende av förvaltning. Befolkningsinformation Befolkningsinformation levereras från SCB via två skilda kanaler in till landstinget. Enheten för Socialmedicin beställer uttag av befolkningsstatistik från SCB årligen och lagrar denna i statistikprogrammet SAS. Speciella identitetsbeteckningar används vid leveransen, så att befolkningsuppgifterna kan samköras med landstingets egen information. Dessa data får endast användas i arbetet med behovsindex inom Socialmedicin. I leveransen ingår koordinater för varje individ, baserat på hemadress och uppdelat på kommuner, stadsdelar och landstingets egna betjäningsområden ( stycken). I vissa analyser delas uppgifterna upp än mer finfördelat efter basområden. Regionplane- och trafikkontoret är statistikansvarigt inom landstinget och har sedan många år byggt upp en områdesdatabas (ODB) med befolknings- och sysselsättningsstatistik. Databasen har under senare år skötts av konsult och hanteras just nu av SCB. Systemet utvecklas vidare, bland annat vad gäller gränssnittet mot användarna. Utvecklingsarbetet ska vara klart någon gång före eller efter sommaren. 15

17 Fastighetsinformation SL har behov av fastighetsinformation i första hand om de fastigheter som finns utefter trafikstråken (spår och buss). Det gäller särskilt fastigheternas geografiska avgränsning, servitut, ägare med mera. Samlade uttag från det nationella fastighetsdatasystemet, FDS, har visat sig vara alltför dyra. SL har i stället valt att söka fram information fastighet för fastighet via lantmäteriets FastighetsSök. Det geografiska läget anges där genom fastighetens mittkoordinat. Även Locum har ett stort behov av fastighetsinformation och vill få geografisk överblick på karta över alla vårdfastigheter, både egna och inhyrda, samt SL:s fastigheter. Det befintliga IT-system bolaget har för förvaltning av fastigheterna innehåller enbart listor. Systemet innehåller dock officiella fastighetsbeteckningar. Detta underlättar framtida kopplingar till geografiska bilder och kartor. Locum kan i ett första steg klara sig med fastigheternas mittkoordinat angiven, men behöver snart även fastighetsgränserna och alla byggnader koordinatsatta. Trafiknät Trafikinformationen består dels av GSD Blå väg som Regionplane- och trafikkontoret köpt in, dels av SL:s linjenät för kollektivtrafiken (utdrag ur SL Karta). Gång- och cykelvägar ingår i viss utsträckning i den information som SL fått levererad från Lantmäteriet, men skulle behöva hålla betydligt högre kvalitet. För bästaväg-sökning behöver SL hög kvalitet på uppgifter om vägmitt. Detta uppfylls inte idag, varför SL kommer att titta på möjligheter att använda Nationella Vägdatabasen, NVDB, vid Vägverket. Även Färdtjänsten har väckt behov av att få tillgång till NVDB. Områdesindelningar och administrativa gränser För att informationsutbytet ska kunna fungera är det viktigt att alla berörda användare använder exakt samma områdesindelningar. Det gäller kommun- och stadsdelsgränser, betjäningsområden och basområden. Färdtjänstens områdesindelningar finns ännu inte i digital (=datoriserad) form. Landskap och naturområden Av tabellen i Bilaga 2 framgår att fyra förvaltningar har behov av information om landskap och naturområden. Detta behov har inte kommenterats särskilt vid intervjuerna. Informationsutbyte inom och utom landstinget Idag sker gemensamma inköp av geografisk information i begränsad utsträckning. Den som köps in har landstinget oftast obegränsad nyttjanderätt till, så länge den stannar internt i verksamheten eller hos konsulter. Följande information har i viss utsträckning kunnat utbytas mellan förvaltningarna: Regionplane- och trafikkontoret och SL utbyter information om befolkning, trafik och bakgrundskartor för presentation. Regionplane- och trafikkontoret ska inom kort leverera kartor med mera till Locum. Regionplane- och trafikkontoret levererar bakgrundskartor för presentationer till Beställare vård. 16

18 Beställare vård och Socialmedicin utbyter information om befolkning och analysresultat. Färdtjänsten och Beställare vård utbyter information om sjukresor. Landstingsinformation av gemensamt intresse Huvuddelen av landstingets geografiska information har skaffats utifrån från SCB, lantmäteriet, länsstyrelsen med flera. Regionplane- och trafikkontoret har byggt upp en stor del av sin geografiska information själv eller i samarbete med länsstyrelsen och kommunerna. Även SL har byggt upp egen geografisk information i digital form (=datoriserad), bland annat SL Karta med uppgifter om linjesträckning och hållplatser. För landstingets vårdinformation finns ett system som vårdgivarna rapporterar till och driften sköts externt (Tieto Enator). Regionplane- och trafikkontoret har tillhandahållit en hel del av sin geografiska information till andra förvaltningar. Intervjupersonerna där är dock osäkra på hur deras information används inom de övriga enheterna, förutom SL. Landstingsinformation av allmänt intresse Beställare vård lägger ut en del information med GIS-kartor på landstingets intranät. En del av informationen lyfts ut externt och en del presenteras i rapporter. Socialmedicin levererar information till politiska organ, Beställare vård, landstingets produktionsenheter (till exempel inom primärvård och psykiatri) samt till Folkhälsoguiden, som finns tillgänglig på Där läggs kartor med analysresultat ut när de bedöms vara av allmänt intresse. Hemsidan har dock nyligen gjorts om och en hel del information tagits bort. Färdtjänsten deltar i utvärderingen av Stockholmsförsöket med trängselskatt och bidrar med uppgifter om förändringar av genomsnittshastigheter. SL har mycket utåtriktat samarbete utanför landstinget, med trafikverken, länsstyrelsen, kommuner och trafikoperatörer. Dessa kan i framtiden få tillgång till SL:s information via nätet. Regionplane- och trafikkontoret har omfattande leveranser till länsstyrelse, kommuner och arkitekter. Landstinget levererar även geografisk information till andra, till exempel forskare och studenter. Den regionala utvecklingsplanen RUFS tillhandahålls på en kartportal på Internet och består av sju kartor och en valfri, att kombinera själv, Dessutom tillhandahåller kontoret geografisk information via den Internettjänst som byggts upp och förvaltas tillsammans med länsstyrelsen, på För att få information om vilka GIS-skikt som kontoret tillhandahåller finns på Internet en lista (i pdf-format) över allmänt tillgängliga data (cirka 150 skikt). För GIS-skikt tillgängliga för användning inom landstinget finns ännu mer, men med nyttjanderestriktioner. Locums digitala ritningsarkiv (=datoriserat) finns idag tillgängligt för hyresgäster, konsulter med flera, via systemet Advantum. Behörighet krävs för att använda det. I framtiden kan det bli aktuellt med en presentation av till exempel fastighetsutvecklingsplaner på Locums hemsida. 17

19 Behov att införskaffa eller digitalisera information Slutsatsen av intervjuerna är att huvuddelen av den geografiska information som efterfrågas av fyra eller fler landstingsförvaltningar redan finns i digital form (=datoriserad). Enda undantaget är adressinformation och här krävs ett stort behov enligt ovan. För Locum och Färdtjänsten som ännu inte kommit i gång med GIS-användning i någon större omfattning återstår att överföra delar av den egna verksamhetsinformationen digitalt, för att denna ska kunna användas i ett geografiskt informationssystem. Det gäller även delar av SL, där ett fastighetsförvaltningssystem just nu handlas upp, och information från SL Teknik, vars information ännu inte finns uppbyggd i databaser. Några grundläggande behov av ytterligare digitalisering och informationsuppbyggnad för gemensamma behov förefaller inte att finnas på kort sikt, utöver adresser. På längre sikt kan det bli aktuellt att köpa in andra typer av information som många förvaltningar efterfrågar, men som ännu inte finns inom landstinget. Följande är exempel på sådan information, vilken framförallt införskaffas genom köp från Lantmäteriet eller på annat sätt: Ortofoto Ekonomisk karta/fastighetskarta SL har avtal med Stockholms stadsbyggnadskontor om ortofoto och baskarta för staden och önskar få tillgång till motsvarande information från övriga kommuner i länet. Det kan även vara av intresse på sikt, att tillgängliggöra sådan geografisk information som intervjupersoner från enbart två-tre landstingsförvaltningar listat i sin behovsbedömning. Behovet kan vara stort även om färre förvaltningar frågar efter den. Det gäller exempelvis följande: Befolkningsinformation som gäller förvärvsarbete och inkomst (från SCB). Detaljplaner (från länets kommuner). Riksintressen (från länsstyrelsen). Fjärrvärmenät (Samlingskartan vid Stockholm Vatten + respektive bolag). Elledningar (Samlingskartan vid Stockholm Vatten + respektive bolag). Hydrografi (från Vattenmyndigheten och/eller SMHI). När ny geografisk information införskaffas från en landstingsförvaltning är det angeläget att uppmärksamma möjligheten att göra denna tillgänglig även för övriga förvaltningar. Programvaror och applikationer De applikationer (programvaror) som används i intervjupersonernas verksamheter har preliminärt ställts samman nedan. Applikationer och leverantörer GIS-program Tittskåpsprogrammet ArcView (ESRI) Navet (Tekis), en programmodul som underlättar hantering och sökning i geografiska databaser (ESRI) ArcReader, gratisprogram med funktioner för att visa, utforska och Landstingsenhet RTK (3 en-licenser, 1 flerlicens) Locum (2 licenser) Beställare (2 st) Socialmedicin (2st) RTK Locum 18

20 skriva ut kartor (ESRI). ArcGIS Publisher med funktioner för att sprida och distribuera kartor tillsammans med GIS-data och göra dem läsbara i ArcReader med flera program ( ESRI) Spatial Analyst (ESRI) Locum RTK Applikationer och leverantörer forts. GIS-program forts. ArcIMS för hantering på webben (ESRI) ArcSDE serverprogram för geografisk relationsdatabas (ESRI) MapInfo (MapInfo) MapObjects för digitalisering (Microsoft) MapPoint är kopplad till Färdtjänstens Kartsam och presenterar positionerna på karta (Microsoft). Statistikprogram med kartmodul Statistikprogrammet SAS med SQL och funktioner för geografisk presentation Landstingsenhet RTK, SL SL Beställare vård, SL SL Färdtjänsten SLL IT (avtal) Beställare vård RTK Socialmedicin Statistikprogrammet Strata Program med positioneringsfunktion SamPlan är Färdtjänstens beställnings- och planeringssystem som lagrar adresser och mätområdenas centrumkoordinater (Malmator, Tieto Enator). MegTax, ett kommunikationssystem med satellitpositionering, GPS, som används för trafik med specialfordon (Structab). Kartsam är ett GPS-baserat kvalitetssäkringsprogram som används för att se var varje specialfordon har åkt, var den befinner sig och vart den tänker åka (Malmator, Tieto Enator). BussPC-system (Init Transformationsprogram Swetrans transformering mellan olika koordinatnät (Swegis) GTRANS transformering mellan olika koordinatnät (Lantmäteriet) FME konvertering mellan format & koordinatnät (Safe Software) Övriga program AvtiveX tekniker eller regler, till exempel för hur tillämpningsprogram ska dela på information (Microsoft) OLAP, ett hjälpmedel för analys, att hitta avvikelser och trender i större databaser (SAS, Microsoft, Oracle etc) Socialmedicin Färdtjänsten Färdtjänsten Färdtjänsten RTK Färdtjänsten SL Beställare vård Programmerare Beställare Tabell 2: Förteckning över viktiga programvaror för hantering av geografisk information. Gemensamma programvaror Programvaror som används av flera landstingsförvaltningar är GIS-programvaran ArcView, programmet ArcIMS för interaktiv karthantering på webben och statistikprogrammet SAS. Regionplane- och trafikkontoret, Locum, Socialmedicin och Beställare vård har programmet ArcView (och har var för sig köpt sammanlagt nio enanvändarlicenser och en fleranvändarlicenslicens). ArcIMS är ett program för hantering av kartor på webben och finns hos Regionplanekontoret och SL (med varsina licenser). SAS finns inköpt centralt av SLL IT (5 licenser med 3-årigt avtal, finns hos Jack Robinson) och används bland annat av enheten för Socialmedicin, Beställare vård och Regionplane- och trafikkontoret. 19

21 Sammankoppling av program för GIS-analyser Ett genomgående drag för samtliga förvaltningar är att GIS-verksamheten är frikopplad från övriga IT-system. Några av intervjupersonerna har dock en vision om att den geografiska informationstekniken ska bli bättre integrerad med IT i övrigt. Ett mer påtagligt problem för intervjupersonerna är att GIS-programmen är svåra att integrera med statistikprogrammet SAS. Ett pilotprojekt bedrevs för några år sedan tillsammans med leverantörerna ESRI, SAS Institute och Know IT för att utreda denna fråga när det gäller ArcView och SAS. Men projektet misslyckades på grund av brister i de tekniska kopplingsmöjligheterna. De analyskartor som skulle testas i pilotförsöket fick i stället produceras av konsult (Inregia). Önskemålen att försöka lösa sammankopplingen mellan dem kvarstår dock hos några av de intervjuade. Inom SL finns behov av bättre programvaror än bolaget har idag, för de analyser som behöver göras, till exempel tillgänglighetsanalyser. GIS-program för interna applikationer eller webb-hantering De flesta GIS-användarna inom landstingets förvaltningar arbetar var för sig och i olika informationsöar. Svårigheten att integrera GIS-program med statistikprogram medför också att GIS-databaser byggs upp för sig och statistikbaser för sig. Även Regionplaneoch trafikkontoret som har de mesta erfarenheterna av GIS-användning inom landstinget arbetar med tre informationsöar eller GIS-databaser som hanteras med olika programvaror och förvaltare: En intern GIS-databas finns uppbyggd med hundratals kartskikt som passar program inom ArcInfo-familjen, till exempel ArcView och kompletterad med ett tilläggsprogram från annan leverantör för att underlätta överblick och sökning. Det är uttag från denna bas som andra förvaltningar fått tillgång till. En extern Internettjänst finns etablerad tillsammans med Länsstyrelsen i Stockholms län. Syftet är att rationalisera hanteringen av geografiskt planeringsmaterial samt att fritt tillhandahålla regionala planeringsdata för regionen. Kommuner och allmänhet kan söka efter och hämta hem regionala planeringsunderlag i GIS-form. Ett avtal som reglerar nyttjandet måste accepteras innan nedladdningen kan börja. Tjänsten förvaltas av länsstyrelsen, se En intern statistikdatabas som utvecklas och förvaltas av SCB. SL har tillgång till utdrag ur denna bas och Locum kommer att få det inom kort (samtidigt finns en annan statistikdatabas som Socialmedicin och beställare vård använder). Ruttplanering (Reseplaneraren) SL och Färdtjänsten SL:s Internetbaserade Reseplanerare på kan ses som en typ av enkelt geografiskt informationssystem, där alla länkar och tänkbara resvägar i SL:s linjenät finns inlagda och tidsatta. De är dock inte koordinatsatta. Även Färdtjänsten använder detta system i de fall delar av en kunds resa är möjlig att genomföra med SL:s trafik. Färdtjänsten använder ett system kallat Samplan som stödjer en form av matrisbaserad ruttplanering baserad på mittkoordinater i olika delområden och algoritmer. Satellitpositionering används för kvalitetssäkring av resor, där Färdtjänsten kan följa och på en kartbild se var varje bil har åkt, var den befinner sig och vart den tänker åka. Färdtjänstens trafikoperatörer använder olika navigationssystem. 20

GIS-strategi. för Nybro kommun. GIS-samordnare Lise Svensson. Antagen av kommunfullmäktige 2013-02-25

GIS-strategi. för Nybro kommun. GIS-samordnare Lise Svensson. Antagen av kommunfullmäktige 2013-02-25 GIS-strategi för Nybro kommun Antagen av kommunfullmäktige 2013-02-25 GIS-samordnare Lise Svensson 2 Inledning Bakgrund Geografiska informationssystem, GIS, används idag av de flesta kommuner, organisationer,

Läs mer

ArcGIS KOMMUNLICENS. Följande programvaror omfattas av ArcGIS Kommunlicens:

ArcGIS KOMMUNLICENS. Följande programvaror omfattas av ArcGIS Kommunlicens: ArcGIS KOMMUNLICENS ArcGIS Kommunlicens gör det lättare för kommuner att hantera och sprida geografisk information så att den kommer kommunens förvaltningar, bolag och medborgare till del. Licensen ger

Läs mer

It inom Polisen. Nationell it-strategi 2010/2015

It inom Polisen. Nationell it-strategi 2010/2015 It inom Polisen Nationell it-strategi 2010/2015 1010101 1010101 1010101 1010101 2010 2015 En it-strategi för att lösa och förebygga fler brott Med ett förnyat och effektivare it-stöd kan Polisen lösa och

Läs mer

Utbildning 1983 Lantmäteri/Kartingenjör Certifierad Scrummaster Diplomerad Facilitator Worshopledare Projektledare Medarbetarskapsledare

Utbildning 1983 Lantmäteri/Kartingenjör Certifierad Scrummaster Diplomerad Facilitator Worshopledare Projektledare Medarbetarskapsledare cv01s 1999-09-20 Födelseår 1958 Nationalitet Svensk Utbildning 1983 Lantmäteri/Kartingenjör Certifierad Scrummaster Diplomerad Facilitator Worshopledare Projektledare Medarbetarskapsledare Språk Befattning

Läs mer

ETT fönster mot informationen visionen tar form

ETT fönster mot informationen visionen tar form Det pågår 2006 ETT fönster mot informationen visionen tar form IT-strategi som frigör resurser för ökad vårdkvalitet, effektivare regionorganisation och bättre medborgarservice PÅ GÅNG UNDER 2006 Patientnyttan

Läs mer

Verksamhetsutveckling med kartstöd för skola, vård och omsorg 17-18 januari 2006

Verksamhetsutveckling med kartstöd för skola, vård och omsorg 17-18 januari 2006 Verksamhetsutveckling med kartstöd för skola, vård och omsorg 17-18 januari 2006 Många tänkbara användare av GIS är tveksamma till att sätta igång, mycket beroende på sin osäkerhet hur GIS kan användas

Läs mer

SOLLENTUNA FÖRFATTNINGSSAMLING 1

SOLLENTUNA FÖRFATTNINGSSAMLING 1 FÖRFATTNINGSSAMLING 1 IT-STRATEGI FÖR SOLLENTUNA KOMMUN Antagen av fullmäktige 2003-09-15, 109 Inledning Informationstekniken har utvecklats till en världsomspännande teknik som omfattar datorer, telefoni,

Läs mer

ETT fönster mot informationen. IT-strategi som frigör resurser för ökad vårdkvalitet, effektivare regionorganisation och bättre medborgarservice

ETT fönster mot informationen. IT-strategi som frigör resurser för ökad vårdkvalitet, effektivare regionorganisation och bättre medborgarservice ETT fönster mot informationen IT-strategi som frigör resurser för ökad vårdkvalitet, effektivare regionorganisation och bättre medborgarservice Öve vårdg Vårdresurser kan användas bättre Hälso- och sjukvården

Läs mer

ehälsa invånarperspektivet

ehälsa invånarperspektivet Ehälsa och stategisk IT ehälsa invånarperspektivet Ewa Printz ehälsa är. de digitala tjänster som ökar tillgängligheten till vården oavsett tid och plats, förbättrar samordningen av vårdinformationen,

Läs mer

Tekis Agenda. Presentation Tekis Koncept Tekis och Autodesk Tekis Topobase Avtal Frågor och Svar

Tekis Agenda. Presentation Tekis Koncept Tekis och Autodesk Tekis Topobase Avtal Frågor och Svar Tekis Agenda Presentation Tekis Koncept Tekis och Autodesk Tekis Topobase Avtal Frågor och Svar Sammanfattning Ett sammanhängande koncept av nära integrerade produkter Nya och gemensamma begrepps- och

Läs mer

Handlingsplan för samverkan

Handlingsplan för samverkan 1 GIS-samverkan Södertörn Handlingsplan för samverkan Botkyrka kommun Haninge kommun Huddinge kommun Nykvarns kommun Nynäshamns kommun Salems kommun Södertälje kommun Tyresö kommun Innehåll 2 Handlingsplan

Läs mer

RIKTLINJER. Riktlinjer för styrning av IT-verksamhet

RIKTLINJER. Riktlinjer för styrning av IT-verksamhet RIKTLINJER Riktlinjer för styrning av IT-verksamhet RIKTLINJER 2 Riktlinjer för styrning av IT-verksamhet. 1 Inledning Håbo kommuns övergripande styrdokument inom IT är IT-policy för Håbo kommun. Riktlinjer

Läs mer

Nationella IT-strategin för vård och omsorg Region Norrbotten

Nationella IT-strategin för vård och omsorg Region Norrbotten Nationella IT-strategin för vård och omsorg Region Norrbotten Nätverk 1 Föreläsare Jon Malmström, VGR ITSA Organisation och arbetsmodell Länsstyrgrupp Stimulansmedel Arbetsgrupp Vård och omsorgsperso nal

Läs mer

Regionalt befolkningsnav Utgåva P 1.0.0 Anders Henriksson Sida: 1 (6) 2011-09-20. Projektdirektiv

Regionalt befolkningsnav Utgåva P 1.0.0 Anders Henriksson Sida: 1 (6) 2011-09-20. Projektdirektiv Anders Henriksson Sida: 1 (6) Projektdirektiv Regionala nav för identitetsuppgifter och hantering av autentiserings- och auktorisationsuppgifter Anders Henriksson Sida: 2 (6) 1 Projektnamn/identitet Regionala

Läs mer

Övergripande riktlinjer för IS/IT-verksamheten

Övergripande riktlinjer för IS/IT-verksamheten 1(7) 2004-03-19 Handläggare, titel, telefon Roger Eriksson, Teknisk IT-strateg, 011-151391 Peter Andersson, IT-strateg, 011 15 11 39 Övergripande riktlinjer för IS/IT-verksamheten Inledning De i Program

Läs mer

Med Geografisk IT för en bättre framtid. Greger Hellman

Med Geografisk IT för en bättre framtid. Greger Hellman Med Geografisk IT för en bättre framtid Greger Hellman Cartesia hjälper Sveriges kommuner att skapa en effektiv geografisk informationshantering Vi ingår i en av Sveriges största och snabbast växande företagsgrupp

Läs mer

Samverkansprojektet Svensk geoprocess

Samverkansprojektet Svensk geoprocess En lägesrapport över projektet och redovisning av arbetet med Samhällsbyggnadskartor Allan Almqvist Senior advisor Malmö Stad Varför? För att bidra till effektivare försörjning av geodata! Vision ska möjliggöra

Läs mer

Preliminär projektdefinition Bygglovsleveranser 2010-04-09/bj

Preliminär projektdefinition Bygglovsleveranser 2010-04-09/bj INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1. BAKGRUND... 2 2. SYFTE... 2 3. MÅL... 3 4. OMFATTNING OCH RESULTAT... 4 5. KOPPLINGAR TILL OCH BEROENDEN AV ANDRA PROJEKT... 5 6. PLAN FÖR GENOMFÖRANDE... 6 Sida 1 1. BAKGRUND Denna

Läs mer

Avec 2013. e-förvaltningen och informationens användare, användande och användbarhet. Louise Högberg, Stockholms stadsarkiv

Avec 2013. e-förvaltningen och informationens användare, användande och användbarhet. Louise Högberg, Stockholms stadsarkiv Avec 2013 e-förvaltningen och informationens användare, användande och användbarhet Louise Högberg, Stockholms stadsarkiv Capital of Scandinavia Agenda Stockholms stads vision, e-strategi och it-program

Läs mer

URA 39 REDOVISNING AV UTGIFTER FÖR HEMSIDOR

URA 39 REDOVISNING AV UTGIFTER FÖR HEMSIDOR UTTALANDE FRÅN REDOVISNINGSRÅDETS AKUTGRUPP URA 39 REDOVISNING AV UTGIFTER FÖR HEMSIDOR Enligt punkt 9 i RR 22, Utformning av finansiella rapporter får ett företags finansiella rapporter inte beskrivas

Läs mer

Nationell Handlingsplan för IT i Vård och Omsorg. Informationsförsörjning för en god patientvård? Hur knyta ihop EPJ och patientöversikten?

Nationell Handlingsplan för IT i Vård och Omsorg. Informationsförsörjning för en god patientvård? Hur knyta ihop EPJ och patientöversikten? Nationell Handlingsplan för IT i Vård och Omsorg Informationsförsörjning för en god patientvård? Hur knyta ihop EPJ och patientöversikten? Hels IT 26 september 2007 Gösta Malmer 1 Disposition Vård och

Läs mer

e-strategi IT på Höglandet

e-strategi IT på Höglandet 2003-10-17, rev 2004-01-30 e-strategi IT på Höglandet Vision år 2010 Utbyggnaden av IT-infrastruktur på Höglandet har väsentligt bidragit till Höglandets tillväxt och attraktionskraft. Genom IT-nätets

Läs mer

Revisionsrapport Granskning av upphandlade ramavtal. Härjedalens Kommun

Revisionsrapport Granskning av upphandlade ramavtal. Härjedalens Kommun Revisionsrapport Granskning av upphandlade ramavtal. Härjedalens Kommun 2 November 2012 Innehåll Sammanfattning... 1 1. Inledning... 2 2. Resultat... 3 3. Bedömning och rekommendationer... 5 Sammanfattning

Läs mer

Beredningen för integritetsfrågor

Beredningen för integritetsfrågor Beredningen för integritetsfrågor Lie Lindström Handläggare 040-675 38 32 Lie.Lindstrom@skane.se BESLUTSFÖRSLAG Datum 2013-08-28 Dnr 1201732 1 (5) Beredningen för integritetsfrågor Patientens direktåtkomst

Läs mer

Övergripande granskning av ITverksamheten

Övergripande granskning av ITverksamheten Övergripande granskning av ITverksamheten Februari 2006 (1) 1. Inledning PricewaterhouseCoopers (PwC) har på uppdrag av kommunrevisionen i Borås Stad genomfört en övergripande granskning av Borås Stads

Läs mer

Riktlinjer för IT i Lilla Edets kommun. 2. Syftet med IT i Lilla Edets kommun

Riktlinjer för IT i Lilla Edets kommun. 2. Syftet med IT i Lilla Edets kommun Datum Dnr Dpl 2009-09-10 2009/KS0203-1 005 Riktlinjer för IT i Lilla Edets kommun 1. Introduktion Det politiskt styrande dokumentet för IT-användning i Lilla Edets kommun är denna riktlinje, som fastställs

Läs mer

1C:Från inköp till betalning - hela processen

1C:Från inköp till betalning - hela processen A Basware Presentation 1C:Från inköp till betalning - hela processen Mia Lenman Matti Bjerking 6:e okt 2011 En disciplinerad och systematisk förbättringsprocess applicerat på alla typer av inköp av råvaror,

Läs mer

E-strategi för Skellefteå kommun

E-strategi för Skellefteå kommun 1 E-strategi för Skellefteå kommun 1. Sammanfattning Informationstekniken kommer att spela en mycket viktig roll för Skellefteå kommun i strävan att på ett effektivt och framgångsrikt sätt ge service till

Läs mer

Landstinget Västernorrlands utmaningar

Landstinget Västernorrlands utmaningar Fempunktsprogrammet Landstinget Västernorrlands utmaningar Landstinget i Västernorrland har under senare år genomgått en rad förändringar. Det har bland annat gällt förändringar i organisation, i lednings-

Läs mer

Verksamhetsplan med aktiviteter drifts- och servicenämnd 2014

Verksamhetsplan med aktiviteter drifts- och servicenämnd 2014 sid 1 (6) DRIFTS- OCH SERVICENÄMNDEN IT-enheten Tjänsteyttrande verksamhetsplan med aktiviteter för drifts- och servicenämnden Charlotta Bodin, 054 540 10 07 charlotta.bodin@karlstad.se 2014-01-07 Verksamhetsplan

Läs mer

Svar på remiss angående förslag till Program för utveckling av Göteborgs Stads medborgarservice

Svar på remiss angående förslag till Program för utveckling av Göteborgs Stads medborgarservice Tjänsteutlåtande Utfärdat: 2011-02-23 Diarienummer: N137-0095/11 Utvecklingsavdelning Astrid Tunås Telefon: 366 20 08 E-post:astrid.tunas @vastra.goteborg.se Svar på remiss angående förslag till Program

Läs mer

Kommunens författningssamling IT-strategi ÖFS 2010:17

Kommunens författningssamling IT-strategi ÖFS 2010:17 Kommunens författningssamling IT-strategi ÖFS 2010:17 Fastställd av Kommunfullmäktige 2010-09-27, 113 (dnr KS 2010.85 005) Ersätter författningssamling 2001:15 Utfärdare: Monika Smidestam Kategori: Styrdokument

Läs mer

Årsbudget 2002 och strategisk långtidsplan 2002-2004

Årsbudget 2002 och strategisk långtidsplan 2002-2004 05-08-01 Adm-2001-00016 1 Landstingsstyrelsen Årsbudget 2002 och strategisk långtidsplan 2002-2004 Inledning Under år 2001 har arbetet med att utveckla AdmTjänst pågått utifrån de fem perspektiv som fastställts

Läs mer

Måltider på sjukhus i Stockholms läns landsting Ett strategiskt perspektiv

Måltider på sjukhus i Stockholms läns landsting Ett strategiskt perspektiv Måltider på sjukhus i Stockholms läns landsting Ett strategiskt perspektiv Lena Halvardson Rensfelt Samordnare, Landstingsdirektörens stab Lena.Halvardson-rensfelt@sll.se Stockholms läns landsting, SLL

Läs mer

Nationellt utvecklingsarbete kring valfrihetsinformation i hälso- och sjukvård

Nationellt utvecklingsarbete kring valfrihetsinformation i hälso- och sjukvård Nationellt utvecklingsarbete kring valfrihetsinformation i hälso- och sjukvård Sofia Tullberg Projektledare Sveriges Kommuner och Landsting 8 april 2014 kl. 14.00-14.30 Innehållsförteckning Bakgrund Sammanhang,

Läs mer

Med fokus på radon Webbaserat system för kommunens tillsyn av radon

Med fokus på radon Webbaserat system för kommunens tillsyn av radon Med fokus på radon Webbaserat system för kommunens tillsyn av radon RadonData är ett komplement till befintliga ärende- och tillsynssystem på den svenska marknaden. Fokus har satts på hantering och handläggning

Läs mer

Faktabaserade beslutsunderlag

Faktabaserade beslutsunderlag VÄLKOMMMEN TILL SEMINARIUM, TISDAG 14 SEPTEMBER 2004, HOS SAS INSTITUTE, STORA FRÖSUNDA, STOCKHOLM Faktabaserade beslutsunderlag inom offentlig sektor Välkommen till ett seminarium om faktabaserat beslutsfattande

Läs mer

Geodata i Härjedalens Kommun GIS-Samverkan Dalarna 2014-12-16

Geodata i Härjedalens Kommun GIS-Samverkan Dalarna 2014-12-16 Geodata i Härjedalens Kommun GIS-Samverkan Dalarna 2014-12-16 Johan Fransson Johan Fransson Mark- och exploateringsingenjör Ansvarig för: Markfrågor Exploateringsavtal Geodata Gis Organisation 5 Förvaltningar

Läs mer

IT-Strategi 2004-10-12 1(7) IT-strategi 2005-01-14 KF 10/05

IT-Strategi 2004-10-12 1(7) IT-strategi 2005-01-14 KF 10/05 IT-Strategi 2004-10-12 1(7) IT-strategi 2005-01-14 KF 10/05 IT-Strategi 2004-10-12 2(7) Innehåll 1 Inledning...3 1.1 Bakgrund...3 2 Intention...3 3 Ledning och ansvar...4 4 Nuläge...5 5 Strategier och

Läs mer

Förslag Regionalt program ehälsa 2014-2018. Margareta Hansson, Regionförbundet Örebro Ulrika Landström, Örebro läns landsting

Förslag Regionalt program ehälsa 2014-2018. Margareta Hansson, Regionförbundet Örebro Ulrika Landström, Örebro läns landsting Förslag Regionalt program ehälsa 2014-2018 Margareta Hansson, Regionförbundet Örebro Ulrika Landström, Örebro läns landsting 1 Bakgrund Regionalt program för ehälsa 2010 Baserade sig på: Den nationella

Läs mer

Aktuellt från Lantmäteriet

Aktuellt från Lantmäteriet Aktuellt från Lantmäteriet Geodatasamverkan Skåne Höör 29 maj Julie Mostert Öppna geodata för ett effektivare samhälle Varför öppna geodata? Geodata har en särställning Information som adresser, kartor

Läs mer

GRUNDKURS WEBBKARTOR G E O S E C M A F O R A R C G I S 1 0. 2. Version 2 2014 Maria Syrén

GRUNDKURS WEBBKARTOR G E O S E C M A F O R A R C G I S 1 0. 2. Version 2 2014 Maria Syrén GRUNDKURS WEBBKARTOR G E O S E C M A F O R A R C G I S 1 0. 2 1 Version 2 2014 Maria Syrén Innehåll Bakgrund Användargränssnitt Grundfunktioner: Zooma, panorera Fastighetssök Identifiera Innehållsförteckning

Läs mer

Genomförandeplan för utvecklingsarbetet av missbruksoch beroendevården i Stockholms län år 2011

Genomförandeplan för utvecklingsarbetet av missbruksoch beroendevården i Stockholms län år 2011 2010-12-08 HSN förvaltning Genomförandeplan för utvecklingsarbetet av missbruksoch beroendevården i Stockholms län år 2011 Mål med utvecklingsarbetet Målet för utvecklingsarbetet är att den missbruks-

Läs mer

Kommunikationsstrategi för Norrbottens läns landsting 2014-2016

Kommunikationsstrategi för Norrbottens läns landsting 2014-2016 Kommunikationsstrategi för Norrbottens läns landsting 2014-2016 Kommunikation är en av ledningsprocesserna i landstinget. Landstinget ska vara en organisation med ett aktivt kommunikationsarbete och en

Läs mer

Hur kan man skapa bäst stöd för att förutse och därmed hantera framtida kompetensbehov?

Hur kan man skapa bäst stöd för att förutse och därmed hantera framtida kompetensbehov? 1 Hur kan man skapa bäst stöd för att förutse och därmed hantera framtida kompetensbehov? SAS Forum Stockholm 2014 rasmus.kaneld@sll.se SÄKRA KOMPETENS- FÖRSÖRJNINGEN INOM LÄNET 2 Vem är Rasmus? 3 Modell

Läs mer

ISA test på SL bussar Erik Stenbäck

ISA test på SL bussar Erik Stenbäck ISA test på SL bussar Erik Stenbäck AB Storstockholms Lokaltrafik Vad är ISA (Intelligent speed adaptation) Intelligent stöd för anpassning av hastighet ISA är ett GPS-baserat system som i realtid visar

Läs mer

IKT plan för utbildningsnämnden 2015

IKT plan för utbildningsnämnden 2015 IKT plan för utbildningsnämnden 2015 Information- och kommunikationsteknik (IKT) ses allt mer som ett strategiskt utvecklingsområde. Enligt Värmdö kommuns IKT-policy som antogs 2013-06-12 av kommunfullmäktige

Läs mer

RegionNavet för befolkningsuppgifter - fördjupad information

RegionNavet för befolkningsuppgifter - fördjupad information RegionNavet för befolkningsuppgifter - fördjupad information Innehå llsfö rteckning 1. RegionNavet för befolkningsuppgifter s 3 2. Databas med dagsaktuella befolkningsuppgifter s 3 3. Grafiskt gränssnitt

Läs mer

Projektbeskrivning OpenDataUmea

Projektbeskrivning OpenDataUmea Projektbeskrivning OpenDataUmea Projektets syfte Projekt OpenDataUmea kommer att realisera PSI-direktivet lokalt i Umeå kommun. Projektet kommer att publicera minst 10 dataset men kommer också att ta fram

Läs mer

Riktlinje för stadens it-infrastruktur

Riktlinje för stadens it-infrastruktur Riktlinje för stadens it-infrastruktur tillhör Ett program för digital förnyelse The Capital of Scandinavia Innehåll 1 Inledning... 3 2 Stockholm webb... 3 3 E-tjänstplattform... 4 4 Plattform för utveckling

Läs mer

En infrastruktur för administrativ informationsförsörjning IT-strategiska avdelningen

En infrastruktur för administrativ informationsförsörjning IT-strategiska avdelningen UFV 2009/256 IT-strategiska avdelningen PM 2009-02-05 Beställare Per Lindgren Författare Gerolf Nauwerck En infrastruktur för administrativ informationsförsörjning Universitetets administration på alla

Läs mer

Nationella riktlinjer i nya digitala format. Delrapport

Nationella riktlinjer i nya digitala format. Delrapport Nationella riktlinjer i nya digitala format Delrapport Du får gärna citera Socialstyrelsens texter om du uppger källan, exempelvis i utbildningsmaterial till självkostnadspris, men du får inte använda

Läs mer

2009-06-11 SIDAN 1. Stockholms stad. Nationell IT-strategi för. Tillämpning för. vård och omsorg

2009-06-11 SIDAN 1. Stockholms stad. Nationell IT-strategi för. Tillämpning för. vård och omsorg 2009-06-11 SIDAN 1 Nationell IT-strategi för vård och omsorg Tillämpning för Stockholms stad BAKGRUND OCH FÖRUTSÄTTNINGAR 2009-06-11 SIDAN 2 Bakgrund Hösten 2006 beslutades att en beställarfunktion skulle

Läs mer

Kollektivtrafik på landsbygden i Västra Götaland

Kollektivtrafik på landsbygden i Västra Götaland på landsbygden i Västra Götaland Martin Elofsson, regionutvecklare sekretariatet Landsbygdsarbetet Målet: Sammanhållen region 1. Utredning Syfte, minsta utbud Långsiktigt ansvar 2. Projekt anropsstyrd

Läs mer

Till dig som är nyinflyttad

Till dig som är nyinflyttad Till dig som är nyinflyttad Landstinget finns till för invånarna varje dag dygnet runt. Barn föds och operationer utförs. Patienter får behandling och stöd på sjukhus och vårdcentraler. Tunnelbana, pendeltåg,

Läs mer

Digital strategi. Järfälla För- och grundskolor

Digital strategi. Järfälla För- och grundskolor Digital strategi Järfälla För- och grundskolor I Järfällas för- och grundskolor arbetar vi för att... barn, elever och medarbetare ska ha tillgång till digitala verktyg som ger ett bra stöd för lärande

Läs mer

ISM WEB. ISM WEB GIS för alla typer av användare. Kundanpassade Intranät- Internet- Portallösningar

ISM WEB. ISM WEB GIS för alla typer av användare. Kundanpassade Intranät- Internet- Portallösningar ISM WEB O P E N S O U R C E S Ä K E R H E T I N S P I R E G I S - A N A L Y S W M S I N T E R O P E R A B I L I T E T A R B E T S F L Ö D E N I N T E G R A T I O N D A T A F Å N G S T E D I T E R I N G

Läs mer

STADEN TILLGÄNGLIG FÖR ALLA

STADEN TILLGÄNGLIG FÖR ALLA STADEN TILLGÄNGLIG FÖR ALLA Göteborgs Stads arbete med tillgänglighet Göteborg är Sveriges andra största stad och grundades 1621. Göteborg har Nordens största hamn och en fantastisk skärgård men är även

Läs mer

Resfritt Gävleborg (av Robert Stewing)

Resfritt Gävleborg (av Robert Stewing) Presentation av arbetet angående ett Resfritt Gävleborg (av Robert Stewing) Resandet tar mycket tid och en överlevnadsfråga för oss är att så många av mötena som möjligt kan klaras utan resor. Citat ur

Läs mer

funktion idag, imorgon och i framtiden.

funktion idag, imorgon och i framtiden. Ledningskollen.se en webbtjänst för informationsutbyte om ledningar och annan infrastruktur i mark. som ska minska antalet grävskador och ge förutsättningar för grävsamordning Ledningskollen.se funktion

Läs mer

IT-Policy för Tanums kommun. ver 1.0. Antagen av Kommunfullmäktige 2013-03-18

IT-Policy för Tanums kommun. ver 1.0. Antagen av Kommunfullmäktige 2013-03-18 IT-Policy för Tanums kommun ver 1.0 Antagen av Kommunfullmäktige 2013-03-18 1 Inledning Tanums kommuns övergripande styrdokument inom IT-området är IT-Policy för Tanums kommun. Policyn anger kommunens

Läs mer

Mark för Näringslivet

Mark för Näringslivet Mark för Näringslivet Beskrivning av uppdraget och nuläge Arbetsgruppen föreslår pilotstudie Metodik, datainsamling, förväntade resultat Fortsatt arbete Utgångspunkter Bakgrundsmaterial Vi vill tillsammans

Läs mer

Strategi Program Plan Policy» Riktlinjer Regler

Strategi Program Plan Policy» Riktlinjer Regler Strategi Program Plan Policy» Riktlinjer Regler Borås Stads Riktlinjer för IT Riktlinjer för IT 1 Fastställt av: Kommunstyrelsen Datum: 20 juni 2011 För revidering ansvarar: Kommunstyrelsen För ev uppföljning

Läs mer

Tekis officiella gränssnitt 2012 Webbtjänster och databasvyer

Tekis officiella gränssnitt 2012 Webbtjänster och databasvyer Upprättad Upprättad av 2012-11-29 Christophe Poncin Affärsområde Handling / beteckning Affärsutveckling Tekis officiella gränssnitt Christophe Poncin, 073 405 31 91 christophe.poncin@tekis.se Tekis officiella

Läs mer

Frågor och svar om hälso- och sjukvården i Östergötland.

Frågor och svar om hälso- och sjukvården i Östergötland. Frågor och svar om hälso- och sjukvården i Östergötland. Frågor och svar om hälso- och sjukvården! Vad tycker ni socialdemokrater är viktigast med sjukvården i framtiden? Vi socialdemokrater i Östergötland

Läs mer

FAQ VERKSAMHETEN. .u. Vad är syftet med X2AB?

FAQ VERKSAMHETEN. .u. Vad är syftet med X2AB? FAQ VERKSAMHETEN.u. Vad är syftet med X2AB? Syftet med X2ABs verksamhet är att erbjuda regionala kollektivtrafikmyndigheter,länstrafikbolag och trafikföretag en möjlighet att driva gemensamma utvecklingsprojekt

Läs mer

Enkätundersökningen Digitalt kulturarv Västernorrland 2009

Enkätundersökningen Digitalt kulturarv Västernorrland 2009 Enkätundersökningen Digitalt kulturarv Västernorrland 2009 Bakgrund Enkätundersökningen har gjorts inom projektet EuropeanaLocal som administreras av samverkansorganisationen ABM Resurs. EuropeanaLocal

Läs mer

Revisionsrapport Granskning av upphandlingsrutiner. Ragunda Kommun

Revisionsrapport Granskning av upphandlingsrutiner. Ragunda Kommun Revisionsrapport Granskning av upphandlingsrutiner. Ragunda Kommun 11 Januari 2013 Innehåll Sammanfattning... 1 1. Inledning... 2 2. Resultat... 3 3. Revisionell bedömning... 7 Sammanfattning På uppdrag

Läs mer

Avtal om tillhandahållande av information ur Lantmäteriets digitala arkiv - Arken

Avtal om tillhandahållande av information ur Lantmäteriets digitala arkiv - Arken L A N T M Ä T E R I E T 1 (5) AVTAL Arken 20 - Dnr Avtal om tillhandahållande av information ur Lantmäteriets digitala arkiv - Arken Mellan Staten genom Lantmäteriverket (org.nr 202100-4888), 801 82 Gävle,

Läs mer

IKT-strategi för Sjöbo kommun 2011-2014

IKT-strategi för Sjöbo kommun 2011-2014 1(5) IKT-strategi för Sjöbo kommun 2011-2014 Antagen av kommunstyrelsen den 17 augusti 2011 118 2(5) 1. Inledning 1.1 Bakgrund 2000 antogs en IT-strategi för åren 2000-2003. I strategin redovisades kommunens

Läs mer

Informationssäkerhets- och IT-planering för 2013

Informationssäkerhets- och IT-planering för 2013 Handläggare: Christina Hegefjärd PaN 2013-02-12 P 7 TJÄNSTEUTLÅTANDE 2013-01-25 PaN A1212-0211-57 Informationssäkerhets- och IT-planering för 2013 Ärendet Det åligger varje nämnd att planlägga informationssäkerhetsarbetet

Läs mer

IT-policy för Växjö kommun

IT-policy för Växjö kommun Styrande dokument Senast ändrad 2011-05-02 IT-policy för Växjö kommun Dokumenttyp Styrande dokument Dokumentansvarig IT-enheten Dokumentnamn IT-policy för Växjö kommun Fastställd/Upprättad Kommunfullmäktige

Läs mer

norrstyrelsen Informationsfrågor vid bildandet av Region Norrland etapp 2

norrstyrelsen Informationsfrågor vid bildandet av Region Norrland etapp 2 norrstyrelsen rapport 2009: 32 Informationsfrågor vid bildandet av Region Norrland etapp 2 Förord Norrstyrelsen har bildats för att förbereda sammanslagningen av landstingen i Norrbottens, Västerbottens

Läs mer

E-leg, en förutsättning för e-förvaltning

E-leg, en förutsättning för e-förvaltning E-leg, en förutsättning för e-förvaltning Bengt Svenson IT-strateg Avdelningen för tillväxt och samhällsbyggnad Sveriges Kommuner och Landsting 08-4527430 bengt.svenson@skl.se Sundsvall 42 081015 1 Medborgarfokus?

Läs mer

Avropsförfrågan E-tjänst för planering av inspektioner

Avropsförfrågan E-tjänst för planering av inspektioner Förfrågningsunderlag 2013-04-03 Upphandlande organisation Läkemedelsverket Upphandling Avrop E-tjänst för planering av inspektioner Conny Björk Diarienr 2.3-2013-027585 Sista anbudsdag: 2013-04-15 Symbolförklaring:

Läs mer

Hur kan medborgaren få bättre vård?

Hur kan medborgaren få bättre vård? Hur kan medborgaren få bättre vård? Säkert informationsutbyte med federationslösning för utökad vårdkvalitet över organisationsgränser Presentatörer Stefan Wittlock, Hultsfreds kommun Tommy Almström, Nordic

Läs mer

Sustainable engineering and design

Sustainable engineering and design Sustainable engineering and design 1 Bildyta - Välj Infoga bild Kartan i kommunala e-tjänster Strategival för att använda kartan i kommunala e-tjänster Johan Peterson och Mikael Elmquist Sweco Örebro länskarta

Läs mer

Folkhälsoplan för Lekebergs kommun 2014-15

Folkhälsoplan för Lekebergs kommun 2014-15 Folkhälsoplan för Lekebergs kommun 2014-15 Det övergripande målet för folkhälsa är att skapa samhälleliga förutsättningar för en god hälsa på lika villkor för hela befolkningen. Vad är folkhälsa? Folkhälsa

Läs mer

Nu bildar vi nya Region Örebro län

Nu bildar vi nya Region Örebro län Nu bildar vi nya Region Örebro län LJUSNARSBERG HÄLLEFORS Bra ska bli bättre med ny regionorganisation KARLSTAD 50 LINDESBERG NORA KARLSKOGA E18 ÖREBRO DEGERFORS LEKEBERG KUMLA LAXÅ HALLSBERG ASKERSUND

Läs mer

IT-strategi-Danderyds kommun 2010-2014

IT-strategi-Danderyds kommun 2010-2014 IT-strategi-Danderyds kommun 2010-2014 Beslutsinstans: Kommunfullmäktige Beslutsdatum: 2010-09-27 Giltighetstid: 2010-09-27 t o m 2014-12-31 Ansvarig nämnd: Kommunstyrelsen Diarienummer: KS 2010/0095 IT-strategi

Läs mer

Politiskt initiativ - Inför samordnad varudistribution i Karlstad

Politiskt initiativ - Inför samordnad varudistribution i Karlstad Dnr KS-2011-160 Dpl 00 sid 1 (6) KOMMUNLEDNINGSKONTORET Tjänsteyttrande 2013-05-03 Ellika Andersson Ellika Andersson@karlstad.se Politiskt initiativ - Inför samordnad varudistribution i Karlstad Dnr KS-2011-160

Läs mer

Inriktning och mål för kommunernas IT-samverkan

Inriktning och mål för kommunernas IT-samverkan Inriktning och mål för kommunernas IT-samverkan Nätverk 1 Föreläsare Christer Haglund, Sveriges Kommuner och Landsting Inriktning och mål för kommunernas IT-samverkan Verksamhet Ökat erfarenhetsutbyte

Läs mer

SAMSET dagsläget sommaren 2003

SAMSET dagsläget sommaren 2003 SAMSET dagsläget sommaren 2003 Behovet av elektronisk identifiering och underskrifter Medborgarna och företag ett har stort behov av att kunna ta kontakt med myndigheter snabbt och enkelt. Med Internet

Läs mer

INRIKTNINGSDOKUMENT FO R PRIMÄ RVÄ RDEN I LÄNDSTINGET SO RMLÄND

INRIKTNINGSDOKUMENT FO R PRIMÄ RVÄ RDEN I LÄNDSTINGET SO RMLÄND INRIKTNINGSDOKUMENT FO R PRIMÄ RVÄ RDEN I LÄNDSTINGET SO RMLÄND Detta dokument baseras på Landstingets strategiska mål, som beslutas av Landstingsfullmäktige i landstingsbudgeten och som är styrande för

Läs mer

Geodataportalen www.geodata.se Fjärranalysseminariet 10-11 feb 2009

Geodataportalen www.geodata.se Fjärranalysseminariet 10-11 feb 2009 Geodataportalen www.geodata.se Fjärranalysseminariet 10-11 feb 2009 Ulf Sandgren, Lantmäteriet 1 Geodatastrategins insatsområden Samverkan Informations struktur Teknisk infrastruktur Metadata Geodetiska

Läs mer

Samlad kunskap inom teknik, miljö och arkitektur. Välkomna!!

Samlad kunskap inom teknik, miljö och arkitektur. Välkomna!! Samlad kunskap inom teknik, miljö och arkitektur. Välkomna!! Agenda Välkommen Gunnar Esping, SWECO 13.15 Ruttplanering Thomas Rickne, DPS 14.00 Användarexempel Lars Furunäs, DHL 14.45 Fika 15.00 Mobilt

Läs mer

Praktiska råd vid upphandling av IT-system

Praktiska råd vid upphandling av IT-system Upphandling av PA- Lönesystem Praktiska råd vid upphandling av IT-system Upphandling av PA- Lönesystem Hur lär man sig att göra rätt? Genom att göra misstag och lära sig av dem Det finns genvägar Lär av

Läs mer

Svar på skrivelse från (MP) angående tidplan för gemensamt betalsystem

Svar på skrivelse från (MP) angående tidplan för gemensamt betalsystem 1(5) Handläggare Mats Ellman 08-686 15 97 mats.ellman@sll.se Trafiknämnden 2014-05-13, punkt 12 Svar på skrivelse från (MP) angående tidplan för gemensamt betalsystem Ärendebeskrivning Svar på skrivelse

Läs mer

Råd för systembeskrivning

Råd för systembeskrivning Landstingsarkivet Råd nr. 3 Sidan 1 av 6 LA 2011-4072 Version 3 Råd för systembeskrivning Varför ska systembeskrivningar upprättas? Följande text återfinns i Offentlighets- och sekretesslagen (OSL) 4 kap.

Läs mer

Investeringsstrategi

Investeringsstrategi Investeringsstrategi Landstingsstyrelsens förvaltning SLL Ekonomi och finans 1 1. Bakgrund I beslut om 2011 års budget gav landstingsfullmäktige landstingsstyrelsen i uppdrag att i samband med budget 2012

Läs mer

BYGGNÄMNDEN BUDGET 2008 MED PLAN FÖR 2009-2011

BYGGNÄMNDEN BUDGET 2008 MED PLAN FÖR 2009-2011 261 BYGGNÄMNDEN BUDGET MED PLAN FÖR - Inledning/Sammanfattning Tids- och arbetsmässigt har detaljplanearbetet tidigare varit den klart tyngsta delen för byggnämndens politiker. Överföringen av ansvaret

Läs mer

Nya NPÖ. Möte i Göteborg 2014-10-07. Tomas Ahl Inera

Nya NPÖ. Möte i Göteborg 2014-10-07. Tomas Ahl Inera Nya NPÖ Möte i Göteborg 2014-10-07 Tomas Ahl Inera Journal- och läkemedelstjänster Historik (juni 2013-juli 2014) 1/1 1992? ÄDELREFORMEN Tomas Ahl Inera Tomas Ahl Inera Juni 2013.. Min Journal på nätet

Läs mer

Molntjänster -- vad är molnet?

Molntjänster -- vad är molnet? En e-bok från Visma Spcs Molntjänster -- vad är molnet? Vad du bör tänka på för att göra rätt val till ditt företag Molntjänster -- vad är molnet? En guide till att förstå molntjänster Innehåll Hänger

Läs mer

Resenärer ger förslag till bättre kollektivtrafik

Resenärer ger förslag till bättre kollektivtrafik Resenärer ger förslag till bättre kollektivtrafik 1 av 5 resenärer tycker att det är svårt att förstå vilken biljett de behöver och hur de ska köpa biljetterna. Hälften av resenärerna anser att meddelanden

Läs mer

Upphandlingssamverkan D-U Inledning

Upphandlingssamverkan D-U Inledning Inledning 1/7 Nu Reflektioner Resursläget Mycket på gång e-stelle! Inköp är mycket Inköp Upphandling Anskaffning Spendanalys Leverantörmarknadsanalys Strategi Anbudsinfordran Anbudsutvärdering Förhandling

Läs mer

Elektroniska inköp steget före e-fakturan. Stora e-upphandlingsdagen 15 maj 2008

Elektroniska inköp steget före e-fakturan. Stora e-upphandlingsdagen 15 maj 2008 Elektroniska inköp steget före e-fakturan Stora e-upphandlingsdagen 15 maj 2008 Bakgrund Politiska mål för e-förvaltning Strategi och nationell handlingsplan Förändringar inom upphandlingsområdet Enhet

Läs mer

FÖRFATTNINGSSAMLING 1 (6)

FÖRFATTNINGSSAMLING 1 (6) FÖRFATTNINGSSAMLING 1 (6) YZ 2 ANVISNINGAR FÖR IT-VERKSAMHETEN I LOMMA KOMMUN 1. SYFTE OCH STYRDOKUMENT 1.1 Syfte Syftet med Anvisningar för Lomma kommuns IT-verksamhet är att säkerställa att IT stödjer

Läs mer

DET ÅRLIGA PROGRAMMET FÖR ÅTERVÄNDANDEFONDEN 2008

DET ÅRLIGA PROGRAMMET FÖR ÅTERVÄNDANDEFONDEN 2008 DET ÅRLIGA PROGRAMMET FÖR ÅTERVÄNDANDEFONDEN 2008 MEDLESSTAT: Finland FOND: Återvändandefonden ANSVARIG MYNDIGHET: Inrikesministeriet, enheten för internationella frågor ÅR SOM AVSES: 2008 ÅTGÄRDER FÖR

Läs mer

Hur blir upphandling - inköp strategiskt. David Braic upphandlingschef, Växjö kommun david.braic@vaxjo.se

Hur blir upphandling - inköp strategiskt. David Braic upphandlingschef, Växjö kommun david.braic@vaxjo.se Hur blir upphandling - inköp strategiskt David Braic upphandlingschef, Växjö kommun david.braic@vaxjo.se 5 april, 2011 SOI konferens, Halmstad 2011-04-12 1 Växjö kommun Växjö kommun: ca 83 000 invånare

Läs mer

Gemensam Regional Inriktning Hantering av Ebola-utbrottet i Västafrika inom ramen för Program för samverkan - Stockholmregionen

Gemensam Regional Inriktning Hantering av Ebola-utbrottet i Västafrika inom ramen för Program för samverkan - Stockholmregionen Gemensam Regional Inriktning Hantering av Ebola-utbrottet i Västafrika inom ramen för Program för samverkan - Stockholmregionen Fastlagd 4/11 2014 av inriktande nivån genom Regionala chefsgruppen Vad har

Läs mer