Grön Flagg-rapport Hamregårds förskola 14 jan 2016

Transkript

1 Illustratoner: Anders Worm Grön Flagg-rapport Hamregårds förskola 14 jan 2016

2 Kommentar från Håll Sverge Rent :05: Vlken bra rapport n har skckat n tll oss - en trevlg läsnng! V kan verklgen läsa oss tll barnens engagemang och nflytande era utvecklngsområden och era blder så sååå fna tll. Jättekul att era föräldrar är så nöjda och följer ert arbete för en hållbar utvecklng. Tack för en toppenrapport! I er rapport dokumenterar n kontnuerlgt och laddar upp blder. N beskrver vad n har gjort, hur n har gått tllväga arbetsprocessen och hur barnen fått nflytande. Här fnns utrymme för reflektoner från barn och personal samt en utvärderng av arbetet som n kan använda förskolans övergrpande kvaltetsarbete. När rapporten är godkänd kan n spara den som en pdf-fl, så går det smdgare att mejla eller skrva ut ert arbete och sprda det tll omgvnng och vårdnadshavare. Er kontaktpoltker kan se er godkända rapporter, men nte fotona där. SPARA OFTA genom att klcka på Spara utkast-knappen längst ner på sdan. Det är nte förrän n klckar på Lämna n för gransknng-knappen som rapporten skckas n tll oss som jobbar med Grön Flagg på Håll Sverge Rent. Grön Flagg-råd Lpfö a. Hur ofta har Grön Flagg-rådet träffats? Välj det alternatv som närmast avspeglar hur det har vart för er genom att klcka lstan nedan. För att ta bort ett redan valt alternatv; klcka på krysset längst tll höger. 1-2 gånger/termn Eventuella kommentarer eller övrgt att tllägga: Personalen har Grön Flagg som en stående punkt på arbetsplatsträffarna, 1 gång/månad och på våra husmöten 1 gång/vecka. Där dskuterar v olka frågor och hur arbetet flyter på de olka avdelnngarna, hur v går vdare med vårt arbete. V kan återge för varandra vad som gjorts på respektve avdelnng. b. Har n haft Grön Flagg-råd/samlngar med barnen? Svara ja eller nej genom att klcka och välja lstan nedan. Ja Om ja, hur har n lagt upp och arbetat Grön Flagg-rådet/samlngarna med barnen och hur har det upplevts? V har nför skräpplockardagar, Tetra Paks kartongmatchen, promenader tll återvnnngen etc. samtalat med barnen krng olka frågor gällande vkten av att ex. kasta skräp på rätt ställe, att återvnna. Detta har gjorts ca 1-2ggr/termn med de äldsta barnen huset, 4-5 årngarna. Barnen är duktga på att veta vart skräpet ska på återvnnngsstatonerna, de pratar mycket om att gamla kartonger kan bl tll nya och att det är därför vktgt att återvnna. V har dskuterat att v framöver ska ha barnråd med de äldsta kontnuerlgt. Utvecklngsområde 1 Lpfö Här ser n det tema eller de teman n valde att arbeta med samt eventuella ttlar n valt på era utvecklngsområden. När n beskrev utvecklngsområdena handlngsplanen var det en start och en rktlnje. Sedan har arbetet haft möjlghet att utvecklas beroende på barnens och personalens ntressen och déer. Beskrv den utvecklng och den process n gått genom och hur n har möjlggjort för alla att vara delaktga och ha nflytande respektve utvecklngsområde. Tema Ttel Närmljö Utforska närsamhället med olka samhällsfunktoner a. Vad har n gjort nom detta utvecklngsområde? Hur har processen och arbetsgången sett ut? På 3-5 årsavdelnngarna startade v arbetet med Räddnngstjänsten, brand, pols och ambulans eftersom v hade en brandövnng vd starten av hösttermnen. V lånade böcker på bbloteket, v tttade på flmer om de olka räddnngstjänsterna. V pratade mycket på våra samlngar om de olka yrkena. V samtalade även krng vad barnens föräldrar arbetar med. V lärde oss ramsan 112. V målade olka målarblder. Barnen fck välja ett räddnngsfordon som dom senare fck skapa av mjölkkartonger etc. V tog promenader tll brandstatonen, polsstatonen och sjukhuset. Barnen fck ett väldgt stort ntresse för detta därför gjorde v studebesök på brandstaton och polshus. V avslutatde temat med ett öpppet hus för föräldrarna där de fck se vad v arbetat med. Under tden v arbetade med 112 så började barnen dskutera vlket yrke de vll arbeta med när de blr vuxna och då spann v vdare på deras tankar och började samtala om vlka olka yrken det fnns. Det ledde tll att barnen började leka olka yrken. I och med detta anpassade v de olka lekmljöerna efter barnens ntresse. Under våra promenader tll olka platser såsom återvnnngstatonen, bbloteket etc. har v pratat om vad v

3 ser vår närmljö. Exempelvs ICA, bensnstaton, skoaffär, hårfrsör, BVC, folktandvården m.m. Det var några barn som började samtala krng att de kände någon som jagade älg. Då bestämde v oss för att fxa en egen lten älgjakt. Barnen fck skapa varsn kkare av toarullar. V pedagoger fxade en älg gjord av kartong som v gömde skogen. Barnen fck gå på spanngsjakt skogen. De har fått åka buss tll och från stan när v skulle på teater. De har fått åka tåg tll Järvsö när v var tll Järvzoo. Det var mnst lka spännande, om nte mer, att få åka buss och tåg. Det var första gången för flera av barnen. Under våren startade v upp arbetet med jaget. V tycker att det är vktgt att belysa att v även är varandras närmljö. V pratade mycket krng hur man är en bra komps, vem är jag, hur lång är jag, vlken ögonfärg, hårfärg, vart bor jag, vad heter jag etc. Barnen fck måla ett självporträtt som v senare vsade på vårt vårvernsage. Under hösten har v fortsatt med temat jaget. Då har v arbetat med hörsel, vkten av att lyssna på varandra och respektera varandra och sedan arbetade v med synen. V har gjort olka experment, ex. med reflexer, olka vattenexprment. Under vår -och hösttermnen 2015 har v satsat på vår utemljö.v har byggt cykeltvätt, tankstaton, satt upp vägskyltar, målat upp rondell, övergångsställen, planterat träd och buskar. Tanken med uppbyggnaden av utemljön har styrts av barnens ntressen för de olka samhällsfunktonerna som v arbetat med under termnerna. Med de yngre barnen, 1-3 år har arbetet styrts efter deras ntresse och behov "här och nu". V har tagt de tllfällen som getts tll att utforska de samhällsfunktoner v har vårt närområde. V har upptäckt nnemljön huset, förskolegården, v har gått hem tll alla barns hus och fotat dem och pratat om hur olka v kan bo. Tll följd av arbetet krng olka yrkesroller har barnen lekt olka yrkesroller ex. frsör, doktor, affär, artster etc. På en av ettårsavdelngnarna var det sopblen, som kommer 1ggn/vecka för att tömma soporna vd husen ntll förskolan, som fångade deras uppmärksamhet först. Deras ntresse gjorde att v plockade fram böcker om Halvan som kör bl.a. en sopbl och läste den vd ett flertal tllfällen. Dessutom lekte barnen ofta med en stor leksakssopbl som fnns på avdelnngen och v spelade upp sagan om Halvan som kör sopbl tllsammans för barnen med vår leksakssopbl som rekvsta. Deras fortsatta ntresse krng sopblen märktes även under våra promenader. Då sopblen åkte förb på gatan pekade de och några sa även "Sopblen!". V lät även barnen följa med tll vårt soprum för att slänga bl. a. blöjpåsen och v samtalde då med barnen om att sopblen kommer och tömmer våra sopor sen. Detta ledde tll att v planerade n tllfällen då v besökte sopblen då den kom för att slänga våra sopor från förskolan. Barnen verkade fascnerade av sopblen då den tömde soptunnorna och de pekade och vnkade tll sopgubben. V dokumenterade med hjälp av kamera och satte upp fotodokumentatonen på väggen som återkopplng. V lyckades fota alla steg som händer då de tömmer sopor och v såg att det blev lka skede som Halvan-boken. Efter att ha arbetat mycket med sopblen tog v tllfället att besöka busshållsplatsen då den fnns alldeles ntll förskolan. Barnen hade ju lekt med den stora leksaksbussen också tllsammans med sopblen och v hade läst boken om Halvan som är busschaufför. Det blev ett spännande möte då bussen kom och stannade vd busshållplatsen och släppte av och på folk. V fotade även detta och satte upp som återkopplng tllsammans med barnen. Förutom detta så har alla avdelnngar på förskolan regelbundet besökt bbloteket. Där har barnen lånat böcker men också lekt och upptäckt, vart på teater. b. Infoga 1-4 blder som llustrerar vad n har gjort. Spara en bld taget genom att klcka på Spara utkast-knappen efter varje tllagd bld. En stor och tung bld tar lång td att spara/ladda upp.

4 c. Ange en länk tll en webbplats där n vsar upp ert Grön Flagg-arbete. Detta är valfrtt. OBS... Utvecklngsområde 2 Tema Ttel Närmljö Utforska olka naturtyper krng vår förskola a. Vad har n gjort nom detta utvecklngsområde? Hur har processen och arbetsgången sett ut? 5-årngarna huset har haft Mulle en gång/ vecka. Totalt 10 tllfällen. Under våra promenader vår närmljö har v gått genom både stadsmljö,över ängar, skog, tll en tjärn och tll en sjö. V har lått barnen utforska frtt de olka naturtyperna, där v pedagoger har observerat och funnts tllgänglga som medupptäckare, när de httat spndlar, myror, maskar, snglar, grodyngel etc. har v fortsatt arbetet med det nne på samlngar och vår

5 upptäckarverkstad där v kan studera upphttade kryp förstorngsglas. V har även fotograferat under våra utflykter, olka naturtyper som v sedan reflekterat tllsammans med barnen om nomhus. Funderat på ex. vart växer mossa? Eller blåbär, kan de växa på en äng? V har arbetat lte med våra vnterfåglar. Barnen har gjort fågelmat, målat blder, pratat om vlka som flyttar och stannar. Pratat om anlednngen tll varför de flyttar, varför de nte kan stanna vår natur under vntern. 5-årngarna har under vårtermnen gjort ett studebesök på Järvzoo. Där får dom se många av Sverges vlda djur och se vlken sorts naturtyp de lever. V har även deltagt kartongmatchen där man år skulle lära sg om 3 olka djur, bergsgorllan, tgern och sbjörnen. När v lärde oss om dessa djur pratade v mycket om vlken sorts naturtyp/mljö dessa djur lever och hur den naturen skljer sg från våra naturtyper sverge. Med de allra yngsta barnen på förskolan, 1-2 år, har v regelbundet gått på promenader och bekantat oss med närmljön utanför förskolegården. Barnen har främst fått gå på egen hand och pedagogerna har observerat dem och gjort upptäckter tllsammans med barnen på deras nvå. Barnen har övat på att klättra på stenar, gå efter smala stgar skogen, upplevt "lövregn" om hösten då höstlöven vrvlar ner från träden blåsten. De har fått gå det höga gräset på ängen alldeles ntll förskolan och fått uppleva stadspulsen då stora fordon av olka slag swshat förb. Allt har sedan återkopplats med hjälp av fotodokumentaton på väggen. 2-3 årngarna har gjort många promenader tll skogen där har dom fått upptäcka med bl.a. förstorngsglas och en av dessa avdelnngar har även följt ett träd under de olka årstderna. b. Infoga 1-4 blder som llustrerar vad n har gjort. Spara en bld taget genom att klcka på Spara utkast-knappen efter varje tllagd bld. En stor och tung bld tar lång td att spara/ladda upp.

6 c. Ange en länk tll en webbplats där n vsar upp ert Grön Flagg-arbete. Detta är valfrtt. Utvecklngsområde 3 Tema Ttel Närmljö Arktektur vår närhet a. Vad har n gjort nom detta utvecklngsområde? Hur har processen och arbetsgången sett ut? 3-5 årngarna byggde upp kvarteren krng vår förskola med kartonger och v rtade även upp vägsystemet. V rtade upp en karta över Bollnäs och markerade ut var alla bor, V har tttat på olka byggnader under våra promenader. V har dskuterat hur alla bor. Hur olka husen kan se ut som v bor. Vssa bor hyreshus, andra bor vllor och det fnns tll och med dom som bor slott! De äldsta har fått skapa stt rum en kartong av olka skräpmateral. V skapade även hus av mjölkkartonger som v sådde en lten gräsmatta. Tll julen skapade v pepparkakshus av mjölkkartonger. Under våra promenader ner tll bbloteket så går v genom 2 stora tunnlar som barnen blr väldgt fascnerad av och på vägen dt ser v kyrkan på håll. Promenaderna skogen leder oss över broar av trä och även trädkojor har v sett skogen. Ordet arktektur är ett svårt ord att greppa för yngre barn så v har brytt ner det tll deras nvå och samtalat mestadels om hus och olka byggnader, men även pratat samlngar om broar och dess funktoner. Varför behöver man bland bygga en bro? Barnen bygger mycket med lego, plus plus och clcks där de ofta konstruerar broar, hus och annan arktektur. I samband med deras byggen av t.ex torn, höghus så har v forskat vd datorn och tttat på hur olka hus kan se ut och hur världens högsta byggnader kan se ut. V har även pratat om hur man måste bygga för att göra ex. ett torn stablare. Även ute på gården skapar de arktektur av materalet som erbjuds, bland kan en vanlg lekställnng bl ett fantastskt slott fantasn, många broar som leder över vatten och murar som omrngar, växer fram barnens fantas. Arbetet krng arktektur har sett lte olka ut på avdelngnarna med de mnsta barnen 1-3 år. På en avdelnng med 1-2-årngar har de upptäckt olka typer av byggnader på deras promenader utanför gården. Då har pedagogerna tllsammans sett på byggnaderna från barnens perspektv. För barnen var husen väldgt höga och de upptäckte sådant som pedagogerna nte lade märke tll först, som t.ex. ventlatonsgallren som stter nedtll på flerfamljshusen och gallerfönstren tll källarvånngen. Barnen vll också känna på strukturen på tegelväggen på det ntllggande bostadshuset. Och de upptäckte snabbt brunnslocken på marken som är perfekt att klättra upp på och försöka hoppa ner från och de har tttat på hur förskolan ser ut på långt håll. På väg ner tll bbloteket på stan har de passerat en längre gångtunnel och barnen fascnerades av ekot som bldades då de ropade tunneln. Belysnngen tunneln var även den något som barnen ntresserade sg för. På 1-3 års avdelnngarna arbetar man mycket krng materalet om de olka fgurerna som kallas för babblarna. Där har barnen också sett olka typer av hus och de har även fått skapa Babblarnas hus. Båda avdelnngarna med barn åldern 2-3 år har gått hem tll alla barnens hus för att ttta på hur olka v kan bo. Barnen har fotats vd sn dörr och sedan har blderna satts upp på avdelnngen för återkopplng. Där har barnen fått se att v alla bor olka hus. En del barn bodde lägenhetshus medan andra bodde vllor. Men även vllorna kunde ha olka exterör, både tll färg och form. b. Infoga 1-4 blder som llustrerar vad n har gjort. Spara en bld taget genom att klcka på Spara utkast-knappen efter varje tllagd bld. En stor och tung bld tar lång td att spara/ladda upp.

7

8 c. Ange en länk tll en webbplats där n vsar upp ert Grön Flagg-arbete. Detta är valfrtt. Barns nflytande Beskrv hur barnens nflytande har sett ut arbetet med era tre utvecklngsområden. Hur har barnen påverkat arbetsprocessen? I alla barngrupperna har v pedagoger observerat barnen och försökt att se var deras ntresse är just för tllfället. V har därefter försökt att anpassa aktvteter och lekmljöer efter detta. V har bland arbetat mndre grupper vårt temarbete för att alla ska komma tll tals. Barnen har vart med och påverkat den skapande verksamheten. Pedagogerna har försökt att följa barnen deras upptäckarglädje vd t.ex. promenader, skogsutflykter etc. På en av mellanavdelnngarna vsade barnen ett stort ntresse krng deras famljer samt "jaget". Det arbetet ledde dem vdare tll arbetet krng arktektur, då de besökt allas hem och sett var och hur barnen den barngruppen bor. Läroplanen (Lpfö98) Genom att koppla ert Grön Flagg-arbete tll läroplanen tydlggörs hur arbetet bdrar tll barnens utvecklng, lärande och nflytande. Målen, som n ser cterade här, anger nrktnngen på förskolans arbete och därmed också den förväntade kvaltetsutvecklngen. De ctat n valde handlngsplanen är förfyllda redan, men det är möjlgt att lägga tll fler (eller ta bort befntlga). a. Normer och värden, kap 2.1 Vlket/vlka mål läroplanen har ert Grön Flagg-arbete nkluderat?

9 öppenhet, respekt, soldartet och ansvar, förmåga att ta hänsyn tll och leva sg n andra männskors stuaton samt vlja att hjälpa andra, förståelse för att alla männskor har lka värde oberoende av socal bakgrund och oavsett kön, etnsk tllhörghet, relgon eller annan trosuppfattnng, sexuell läggnng eller funktonsnedsättnng, respekt för allt levande och omsorg om sn närmljö. b. Utvecklng och lärande, kap 2.2 Vlket/vlka mål läroplanen har ert Grön Flagg-arbete nkluderat? utvecklar sn denttet och känner trygghet den, utvecklar sn nyfkenhet och sn lust samt förmåga att leka och lära, känner delaktghet sn egen kultur och utvecklar känsla och respekt för andra kulturer, utvecklar sn förmåga att fungera ensklt och grupp, att hantera konflkter och förstå rättgheter och skyldgheter samt ta ansvar för gemensamma regler, utvecklar sn motork, koordnatonsförmåga och kroppsuppfattnng samt förståelse för vkten av att värna om sn hälsa och stt välbefnnande, tllägnar sg och nyanserar nnebörden begrepp, ser samband och upptäcker nya sätt att förstå sn omvärld, utvecklar sn förmåga att lyssna, reflektera och ge uttryck för egna uppfattnngar och försöker förstå andras perspektv, utvecklar nyanserat talspråk, ordförråd och begrepp samt sn förmåga att leka med ord, berätta, uttrycka tankar, ställa frågor, argumentera och kommuncera med andra, utvecklar ntresse för skrftspråk samt förståelse för symboler och deras kommunkatva funktoner, utvecklar sn skapande förmåga och sn förmåga att förmedla upplevelser, tankar och erfarenheter många uttrycksformer som lek, bld, rörelse, sång och musk, dans och drama, utvecklar sn förståelse för rum, form, läge och rktnng och grundläggande egenskaper hos mängder, antal, ordnng och talbegrepp samt för mätnng, td och förändrng, utvecklar sn förmåga att använda matematk för att undersöka, reflektera över och pröva olka lösnngar av egna och andras problemställnngar, utvecklar sn förmåga att ursklja, uttrycka, undersöka och använda matematska begrepp och samband mellan begrepp, utvecklar ntresse och förståelse för naturens olka kretslopp och för hur männskor, natur och samhälle påverkar varandra, utvecklar sn förståelse för naturvetenskap och samband naturen, lksom stt kunnande om växter, djur samt enkla kemska processer och fyskalska fenomen, utvecklar sn förmåga att ursklja, utforska, dokumentera, ställa frågor om och samtala om naturvetenskap, utvecklar sn förmåga att ursklja teknk vardagen och utforska hur enkel teknk fungerar, utvecklar sn förmåga att bygga, skapa och konstruera med hjälp av olka teknker, materal och redskap, och c. Barns nflytande, kap 2.3 Vlket/vlka mål läroplanen har ert Grön Flagg-arbete nkluderat? utvecklar sn förmåga att uttrycka sna tankar och åskter och därmed få möjlghet att påverka sn stuaton, utvecklar sn förmåga att ta ansvar för sna egna handlngar och för förskolans mljö, och utvecklar sn förmåga att förstå och att handla efter demokratska prncper genom att få delta olka former av samarbete och beslutsfattande. d. Övrga mål, rktlnjer och skrvelser Vlket/vlka övrga mål, rktlnjer och/eller skrvelser har Grön Flagg-arbetet nkluderat? Synlggörande och omvärlden Lpfö En av grundtankarna med Grön Flagg är att synlggöra och sprda arbetet samt ha ett utbyte med omgvande samhälle. Att vända er ut mot samhället och vsa upp ert arbete kan nsprera er själva, föräldrar och omgvnng och ge rngar på vattnet. Vlka av följande aktvteter har n genomfört för att synlggöra ert Grön Flagg-arbete? De val n gjorde handlngsplanen fnns förtryckta men går att ändra. Anslagstavla eller motsvarande på förskolan Dgtal fotoram Informaton på förskolans webbplats Informaton på föräldramöten Meda och/eller Internet (tdnng, rado, tv etc.) Studebesök Andra aktvteter/övrgt att tllägga: V har fortsatt att vara med på skräpplockardagarna. V har vart med Tetra Paks kartongmatchen. Detta arbete har v sprdt tdnngen och föräldrarna har blvt delaktga att spara kartonger tll kartongmatchen. V nformerar kontnuerlgt våra nfoblad tll föräldrarna.

10 Utvärderng och utvecklng För att ert Grön Flagg-arbete ska utvecklas kontnuerlgt följer n upp och utvärderar ert arbete utfrån ett tydlgt barnperspektv. Samtala och reflektera bland barn och personal krng hur n har upplevt arbetet. Era reflektoner kan användas för att utveckla era arbetsprocesser och förbättra förutsättnngarna för barnen att lära, utvecklas och ha rolgt förskolan. Detta arbete kan användas förskolans kvaltetsarbete och hjälper er att dentfera nya utvecklngsområden nom Grön Flagg. a. Utvärderng Reflektoner från barnen, hur har de upplevt arbetet? Barnen har pratat mycket om att man "nte får kasta skräp naturen", de har tyckt det vart spännande med temat 112, sopblen etc. Barnen har tyckt det har vart rolgt och spännande med de olka arbetsområdena. De mnsta barnen har ju ännu nget språk och kan ännu nte ge uttryck för sna tankar och funderngar med ord. Men de vsar tydlgt med stt kroppspråk om de är ntresserad eller nte. Pedagogerna har vart mycket lyhörda för barnen under arbetets gång och därgenom förändrat lekmljön, materal och aktvteter utfrån det de sett, de har fångat barnens ntressen. Reflektoner från personal och eventuellt vårdnadshavare, hur har n upplevt arbetet? Barnen tar med mycket av det v gör och pratar om det hemma. Ibland kan det komma komentarer från föräldrar om att barnen påpekat vkten av att t.ex att återvnna och att nte ha blen på tomgång. Föräldrarna tycker det är kul att se blder, dokumentatoner och utställnngar från vårt arbete. Alla avdelnngar skckar ut ett nfoblad regelbundet där v nformerar vårdnadshavare om vad v arbetar med för tllfället. Detta är något som är väldgt uppskattat. Flera pedagoger tycker att det har vart ett bra tema. Det har vart enkelt att behålla den röda tråden och få med det vardagens arbete. Det har flutt på bra. Några tycker att det vart för lte dskusson krng arbetet och att tdgare teman nte följs upp och arbetas vdare med tllräcklgt stor utsträcknng. Svårt att hnna med att få det befäst verksamhetens vardag. Ibland kanske man behöver arbeta längre med ett tema. b. Utvecklng Hur kommer n att gå vdare med era nya erfarenheter utfrån utvärderngen? V måste bl bättre på att synlggra för barnen att det är Grön Flagg v arbetar med när v arbetar med olka teman etc. Bl bättre på att fortsätta med att arbeta krng tdgare teman. Ha "barnråd" för att fånga upp mer av barnens ntressen, synpunkter, tankar och déer. Bl bättre på att fylla rapporten kontnuerlgt.