Axelledsprotes. Allmänt. Artros i axelleden /PÖ

Transkript

1 Axelledsprotes Allmänt Orsaken till att en protes opereras in axeln är framförallt artros (förslitning av ledytorna). Det kan också vara nödvändigt att byta ut axelleden ifall man har stora skador på musklerna som sitter kring axeln. Tidigare fraktur i axeln, avaskulär nekros (AVN) och inflammatorisk ledsjukdom (RA) kan också vara orsak till protesoperation i axeln. Artros i axelleden Den vanligaste orsaken till insättande av en konstgjord axelled är förslitning av ledbrosket (artros). Syftet med operationen är i första hand att minska smärtan och i andra hand att öka rörligheten, styrkan samt att förbättradfunktionen. Vid artros försvinner ledbrosket på de normalt sett glatta och jämna ledytorna. Bennabbar kring axelleden bildas och smärta, inskränkt rörlighet samt inflammation uppstår. Diagnosen ställs via klinisk undersökning samt röntgen. Röntgen av normal axelled Röntgen med axelledsartros Sida 1 av 8

2 Skador på rotatorcuffen (senorna runt axelleden) Rotatorcuffen består av fyra stycken muskler som omger axelleden. Musklernas senor fäster in runt överarmens ledhuvud. Dessa muskler/senor har som funktion att dels att hålla överarmens ledhuvud på plats mot den väldigt grunda ledytan (glenoiden) och dels hjälpa till att lyfta och rotera axelleden. Dessa muskler är (se bild) supraspinatus, infraspinatus, subscapularis samt teres minor. Mellan supraspinatus och acromion ( bentaket ) ligger en slemsäck (subacromiella bursan). Om man har stora skador på rotatorcuffen får man problem med svaghet i axeln till exempel att lyfta eller rotera i axelleden/armen. Normalt så försöker man att sy tillbaka senorna, men om detta inte går kan man bli tvungen att ersätta axelleden med en så kallad omvänd protes. Med denna protes är inte rotatorcuffens muskler på samma sett nödvändiga för att stabilisera axelleden. Diagnosen ställs via klinisk undersökning, magnetkameraundersökning eller ultraljud. Normal axelprotes Omvänd axelprotes Sida 2 av 8

3 Avaskulär nekros (AVN) Detta är ett tillstånd som uppstår på grund av att blodtillförseln till ledhuvudet störs. Bencellerna går under utan blodförsörjning och leden samt ledbrosket kan så småningom förstöras. Detta ger en smärtsam axel. Orsaker till tillståndet kan vara alkoholism, högdosbehandling med kortison, trauma/fraktur mot axeln. Oftast har vi dock ingen säker förklaring till att detta uppstår. Diagnosen ställs vanligen via röntgen, magnetkamera eller datortomografi. Reumatid Artrit (RA) RA är en kronisk autoimmun sjukdom som kan drabba ett flertal leder i kroppen. Den är ofta symmetrisk, det vill säga den drabbar ofta både höger och vänster led. Lederna är klädda av en ledkapsel som har en ledhinna (synovium) som producerar ledvätska vilket smörjer leden. RA orsakar en inflammation och svullnad i denna ledhinna vilket ger en stel och smärtsam led. Så småningom kan broskytorna och benet påverkas. Symptom De vanligaste symptomen är: Smärta - i och omkring axeln som förvärras av ansträngning. Ibland även nattliga besvär. Stelhet svårighet att utföra vissa rörelser. Eventuellt kan man höra ett knakande/knäppande ljud när man rör axeln. Svaghet på grund av smärtan så tappar man ofta kraft när man lyfter med armen. Utredning Din läkare kommer att göra en grundlig undersökning av axeln. Här undersöker man bl a styrkan i musklerna, ömhet omkring axeln, rörelseomfång, eventuell svullnad. Det kan också bli aktuellt med att göra en ny röntgen-, ultraljud- eller en magnetkameraundersökning. Behandling Icke operativ: Vila eller ändrade aktiviteter för att undvika att provocera fram smärtan. Sjukgymnastik för att stärka muskulaturen och öka rörelseomfånget. Antiinflammatorisk behandling t ex Ipren, Voltaren, Ibumetin, Orudis. Kortisoninjektion i axelleden för att minska inflammationen. Kan ibland ha väldigt god effekt. Sida 3 av 8

4 Operativ: Om inte ovan behandling funderar kan man vara tvungen att gå vidare med en axelprotesoperation. Innan operationen kommer du att undersökas av ortopedläkare och i samband med detta tas blodprover, EKG samt eventuell remiss för kompletterande röntgenundersökningar. Inför operation Antiinflammatoriska tabletter som t ex Voltaren, Diklofenak, Ibumetin, Pronaxen, Ipren, Orudis bör om möjligt utsättas 1 vecka innan operationen. Skulle detta innebära stora besvär för dig så går det att operera även om man inte sätter ut dessa. Det innebär dock en viss risk för ökad blödning. Om du äter blodförtunnande som t ex Waran, Xarelto, Plavix, Klopidogrel, Brilique, Persantin samt högdos Trombyl (160 mg eller mer) ska dessa sättas ut i samråd med din ordinerande läkare. Före operationen ska du duscha hela kroppen och använda en Descutansvamp. Tvätta runt om operationsområdet extra noga. Descutansvampen köper du på apoteket. Duschning med Descutansvamp ska göras totalt vid 3 tillfällen innan operationen. 2 av dessa duschar med Descutansvamp görs dagen före operationen. Vid ett av tillfällena ska även håret tvättas med svampen. Efter varje dusch ska du ta på dig rena kläder. Du ska bädda rent i sängen så du sover i rena sängkläder natten före operationen. På morgonen, innan du åker till Ortopedspecialisterna ska du duscha ytterligare en gång och tvätta hela kroppen med Descutansvampen. Du skall vara fastande och får inte äta, dricka, snusa eller tugga tuggummi 6 timmar innan operationen. Vatten kan dock drickas till 2 timmar innan operationen. Ta gärna kontakt med sjukgymnast redan innan operationen så man kan kontrollera rörligheten, träna upp muskulaturen samt gå igenom det program som ni kommer träna enligt, efter operationen. Efter operationen kan en del behöva hjälp hemma. Om du inte har någon anhörig som kan hjälpa till eller redan har hemtjänst, ska du kontakta biståndshandläggaren i din kommun. De kommer att hjälpa till så du får den hjälp du behöver i hemmet. Se till att ordna detta i god tid innan operationen. Operation Du kommer att vara sövd under operationen. Man lägger ett cirka cm långt snitt i främre delen av axelleden. Därefter går man in och löser av den främre muskeln (subscapularis) för att få tillgång till leden. Ledhuvudet avsågas och eventuella bennabbar borttages. Kvarvarande brosk på skulderbladets ledyta borttages. Därefter insättes metallprotesen inuti överarmen och på skuldersidan sättes en ny ledyta av plast. Man testar rörelseomfång och stabilitet. Därefter syr man ihop muskeln med icke resorberbara stygn och övriga mjukdelar med resorberbara stygn. I huden sättes vanligen hudsutur eller metallclips. Operationen tar cirka 1,5 timme. Sida 4 av 8

5 I samband med operationen läggs vanligen en bedövning före och efter operationen kring operationsområdet. Efter operationen Efter operationen får man stanna kvar tills dagen efter. Första dagarna förekommer en del värk men du får med dig recept på värktabletter. Det är inte ovanligt att axeln är svullen direkt efter ingreppet och ofta blir det ett relativt stort blåmärke omkring det område man har opererat, men man kan ibland blir missfärgad i hela armen ut i fingrarna samt framtill och baktill på bröstkorgen. Detta kan ta några veckor innan det försvinner. Du kommer inte behöva någon mitella utan får komma igång med träning omgående men skall vara försiktig med utåtrotation i de första sex veckorna. Sida 5 av 8

6 Du får med dig en remiss till distriktsköterskan eller en tid till vår sårmottagning för suturtagning 14 dagar efter operationen. Ett återbesök till operatören kommer att planeras in cirka 6 veckor efter operationen. Det finns möjlighet att köpa ett kylförband för axeln hos oss i samband med operationen. Detta brukar ha en bra smärtlindrande effekt. Kylförbandet kostar 250 kr. En kontrollröntgen tas innan hemgång. Operatören kommer att ordna med sjukskrivning om detta är aktuellt. Efter cirka 3 månader brukar de flesta patienter tycka att det känns ganska bra i axeln. Rörelseomfånget brukar vara ca 50% av slutresultatet och en viss svaghet föreligger. Efter 6 månader brukar de flesta vara smärtfria och rörelseomfånget och styrkan återställd till cirka 75 % av slutresultatet. Efter 1 år är cirka 95 % smärtfria och rörelseomfånget och styrkan brukar inte bli speciellt mycket bättre efter detta. (Det finns en stor variation i hur bra rörelseomfånget och styrkan blir. Detta kan bero på flera faktorer bland annat hur bra muskulaturen är från början samt graden av förslitning.) Har du frågor avseende operationen, såret, förbandet eller saknar någon information är du välkommen att höra av dig på Några dagar efter operationen kommer läkare eller sjuksköterska att höra sig av per telefon för att höra hur du mår efter operationen. Då har du också möjlighet att ställa frågor. Rehabilitering För att du skall återfå en bra funktion och styrka i axeln efter operationen är viktigt att du får hjälp med träningen. Du kommer få en remiss till sjukgymnast som kommer att lägga upp ett träningsprogram för dig (Axelinaprogram). Kontakta gärna din sjukgymnast redan innan operationen. Det kan var lämpligt att ett första besök sker efter cirka 1 2 veckor. Sida 6 av 8

7 Hemträningsprogram Utför övningarna 2 gånger/dag Fatta med den friska handen runt den opererade armens handled. Lyft uppåt så högt som möjligt med hjälp av den friska armen. Håll kvar i 5 sekunder, återgå till utgångsläget. Upprepa rörelsen 10 gånger Ligg på rygg med den aktuella armen stödd på en kudde med handen på midjan. Håll den aktuella armens hand och skjut ut den med friska armen så långt som möjligt. Håll kvar 5 sekunder. Återgå långsamt. Rörelsen ska vara smärtfri. Upprepa rörelsen 10 gånger. Ligg på mage eller stå upp. Dra ihop skulderbladen och lyft därefter armarna något från underlaget. Återgå långsamt till utgångsläget. Upprepa rörelsen 10 gånger. Sida 7 av 8

8 Ta ett djupt andetag och höj axlarna. Andas ut när du sänker axlarna. Upprepa rörelsen 10 gånger Stå framåtlutad, ta gärna stöd av ett bord med den friska armen. Försök att göra övningarna med avspänd arm och låt armen vara som en pendel. Pendla armen fram och tillbaka, rita cirklar med armen medsols och motsols, 1 2 minuter. Axelina Jan Nowak Sida 8 av 8