Nora, Ekeby, Rinkeby och Berga Relationen mellan fyra vikingatida gårdar i Danderyd

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Nora, Ekeby, Rinkeby och Berga Relationen mellan fyra vikingatida gårdar i Danderyd"

Transkript

1 Nora, Ekeby, Rinkeby och Berga Relationen mellan fyra vikingatida gårdar i Danderyd Kandidatuppsats i arkeologi Stockholms universitet HT 2011 Ebba Landfeldt Handledare: Anders Carlsson

2 Innehållsförteckning 1.0 Inledning Introduktion Syfte Frågeställningar Teoribakgrund Nora Topografiska data Historiska data Arkeologiska data Ekeby Topografiska data Historiska data Arkeologiska data Rinkeby Topografiska data Historiska data Arkeologiska data Berga Topografiska data Historiska data Arkeologiska data Slutsats Gårdarnas gravfält Gårdarnas tidsmässiga relation Gårdarnas hierarki Kyrkan Sammanfattning Referenser 30

3 Abstract: In this essay I look at the farms Nora, Ekeby, Berga and Rinkeby in Danderyd from the Viking age and what connection they may have had with each other. I will also focus on the church in Danderyd and what influenced its position in the cultural landscape. The largest cemetery within Danderyd is located in Ekeby. The north and south cemetery include approximately 80 graves, the north with 60 and the south 20. The character of the graves in the north cemetery are arched mounds and varies in size, the graves in the south cemetery are flatter and some think that this would be the older of the two. There are no other preserved cementarys located by the other farms, only sporadic graves. In this essay I aim to locate the other farms cementarys to fully reconstruct the Viking age cultural landscape. Bild på framsidan: Ritning av Tomas Landfeldt

4 Inledning 1.1 Introduktion De fyra gårdarna som jag har valt att lägga fokus på är Nora, Ekeby, Rinkeby och Berga pga. deras placering i det kulturella landskapet samt deras namn. Jag ska även undersöka platsen för Danderyds kyrka och se om dess placering har påverkats av den vikingatida Fig. 1: Topografisk översiktsbild över bygden. Jag har valt Danderyds kommun (Bratt 1985:9) dessa gårdar för att försöka förstå deras relationer till varandra samt om de har haft en gemensam ursprungsgård som de förgrenat sig från. Ekeby har det största gravfältet i Danderyds kommun och gravfältet har en väldigt varierande karaktär som tyder på att det använts under en lång tid. Ekebygravfältet fördelar sig på två till synes separata gravfält, det norra (Raä 4:1) med sina ca 60 gravar som är beläget 20 m ö h, och det södra (Raä 6:1) med ca 20 gravar som kan lokaliseras på 15 m ö h (www.raa.se). 1

5 Nora har inget eget gravfält men där finns två fornlämningar registrerade på Borgenudden, ett röse (Raä: 23:1) och en friluftskyrka (Raä: 147:1), och vid Nora träsk finns en hög (Raä 16:1) samt runristningen (Raä:15:1), samtliga utom kyrkan är placerade 5 m ö h. Rinkeby har inget bevarat gravfält idag men det har med största sannolikhet funnits ett gravfält här och omnämns i Richard Dybecks reseanteckningar (ATA). Men dessa gravar togs bort någon gång under mitten av 1800-talet när man ville utvidga åkerarealen (www.danderyd.se). Tillhörande Rinkeby gård fanns även en runsten (U131) som nu är flyttad och står utanför Danderyds församlingsgård. Fig. 2: Gårdarnas respektive placering i relation till varandra 1: Nora gård, 2: Ekeby gård, 3: Rinkeby gård, 4: Berga gård och 5: Danderyds kyrka (www.eniro.se). Berga har inget bevarat gravfält, men har enligt ett brev till Riksantikvarieämbetet 1936 fyra gravar som senare togs bort pga. vägarbete (ATA). Berga är ett vanligt naturnamn som är ofta förekommande och är bland de äldsta namnformerna (Larsson 1997:55) och kan därför vara en av de äldsta gårdsenheterna i området som jag undersöker i denna uppsats Jag har som sagt valt att fokuserar på dessa fyra gårdar då de angränsar till kyrkan och de kan sannolikt ha varit en gemensam gårdsenhet i ursprungsskedet. Med tiden har denna enhet delats upp och har resulterat i fyra separata gårdar. Gårdarnas etablering är inte samtida och 2

6 ett av målen med uppsatsen är att se hur deras tidsmässiga relation är till varandra. Kyrkans närhet till Berga gård kan ge vissa indikationer på att gården har haft en betydelsefull position och har haft en särskild relation till de resterande gårdarna och har påverkat områdets strukturella uppbyggnad. 1.2 Syfte Mitt syfte med uppsatsen är att förstå gårdarnas relation till varandra och till gravfältsbilden. 1.3 Frågeställningar Var finns gravfälten tillhörande Nora, Ekeby, Rinkeby och Berga? Vilken är den tidsmässiga relationen mellan de fyra gårdarna? Hur såg hierarkin ut mellan de fyra gårdarna? Varför är kyrkan placerad som den är i den centrala bygden? 3

7 2. Teoribakgrund- Gravar som kosmiskt centrum Jag väljer att i min uppsats använda mig av det teoretiska tankesättet att gravar kan ses som en rekonstruktion av ett slags kosmiskt centrum som Andreas Nordberg beskriver i sin artikel Döden är ett kosmiskt drama. Jag väljer att applicera detta på gravfälten som är relevanta för min uppsats för att på så vis få en djupare förståelse för innebörden av de olika gravarna och vilken betydelse de har haft för de vikingatida gårdarna i området. Gemensamt för ett kosmiskt centrum är att det vilar på en slags världsaxel som kopplar samman gudavärlden och den mänskliga världen och deras tro på dödsriket (Nordberg 2008:252). I myterna har världsaxeln en dubbel funktion där den delvis bär upp himlen så att den inte kan falla ned och dels erbjuda en färdväg mellan den fysiska existensen och den andliga världen dvs. mellan gudarna, människorna och de döda (Nordberg 2008:252). Inom den norröna kosmologin representerar världsträdet först och främst förbindelsen mellan himmel, jord och underjord och är representativ för en gud, världspelaren bär istället upp himlen (Andrén 2004:394). I den fornnordiska mytologin återges världsaxeln vanligtvis som en pelare, trädstam eller ett berg och man kunde resa symboliska världsaxlar som förbidelselänkar mellan de kosmiska världarna på olika kultplatser för att komma i kontakt med dessa (Nordberg 2008:252f). Man kunde arrangera kultplatsen som en motsvarighet till de mytologiska föreställningarna om kosmos, och man kan benämna dessa som ett makrokosmos (avbild av universum) och ett mikrokosmos (kultplatsen) och kultplatsen kan då ses som ett mikrokosmos av världsalltet (Nordberg 2008:253). En vanlig jämförelse man gör är att dra en parallell till världsträdet Yggdrasil, men en trädkosmologi är vanligt förekommande i många delar av världen (Andrén 2004:390). Det finns totalt tre mytologiska träd, Yggdrasil, Mímameiðr och Læraðr, dessa kan ses som tre olika aspekter på kosmologiska träd men kan ursprungligen vara ett och samma världsträd (Andrén 2004:391). Man ser i samband med treuddarna att dessa kan ha använts för att iscensätta världsträdet på en mikrokosmisk plats dvs. kultplatsen t.ex. gravfältet. Tidigare har man inom arkeologin tolkat de tre uddarna som om de skulle representera de tre huvudgudarna, Oden, Tor och Frej men en mer konkret tolkning av treuddarna är att dessa skulle kunna avbilda världsträdet Yggdrasil (Andrén 2004:4 07). För att visa hur Andrén kommit fram till denna tanke har han jämfört treuddarna med en annan gravform dvs. skeppssättningar och den otvetydiga skeppssymboliken och att dessa har konstruerats av avbildande representationer för olika kulturella fenomen (Andrén 2004:407). Med detta menar 4

8 Andrén att detta kan ha applicerats på andra gravformer t.ex. treuddarna och triangulära stensättningar som han väljer att ge det gemensamma samlingsnamnet: trädsättningar (Andrén 2004:407). Graven som monument är ett sakralt byggnadsverk som gjorts heligt genom ritualer förbundna med olika skeden av byggandet och det kan ses som ett kosmiskt centra där vissa delar kan byggas in i gravens arkitektur. Utseendet blir då en slags metaforisk bild av hur man ansåg att kosmos såg ut (Nordberg 2008:254). Gravens viktigaste religiösa symbolik kanske utgjorde en slags mötesplats där de levande genom vissa religiösa ritualer kunde sätta sig i förbindelse med de döda (Nordberg 2008:255). Om man ser på treuddarna, trädsättningarna, som en iscensättning av Yggdrasil i ett religiöst sammanhang, kan man se vissa likheter med den komplexitet som Yggdrasil har i den norröna kosmologin. Trädet utger sig inte enbart för att vara ett reellt träd utan inkluderar även den mytologiska tanken om att trädet utgjorde världsaxeln (Andrén 2004:393). I den norröna kosmologin representerade trädet som nämnts ovan en komplex tankefigur, den berörde världens skapelse och uppbyggnad, var vår kunskap härrörde från och om människans härkomst (Andrén 2004:394). Trädet representerade centrum i världen och sammanförde himmelen, jorden och underjorden och man sammanfogade begreppen tid och rum, öde och död med trädet (Andrén 2004:394). Treuddar och triangulära stensättningar kan ha setts som representerande avbildningar av träd, men har troligtvis varierat under tidens gång (Andrén 2004:412). Om man vill förstå trädsättningarnas specifika betydelse bör man observera deras avbildande karaktär relaterat till brandgravsskicket samt jämföra med de lokala kontexterna (Andrén 2004:412). Treuddarna är anknutna till järnålderns brandgravsskick och den enda gravkategorin som kan hittas i treuddar om det finns någon är brandgravar (Andrén 2004:411). Fynden som man kan hitta i treuddar är vanligtvis mycket enkla och endast i ett femtontal treuddar har man hittat fynd som man traditionellt använder för könsbestämningar. Fynden indikerar först och främst mansgravar men det förekommer även dubbelgravar med både män och kvinnor (Andrén 2004:409). Treuddarna är ofta placerade på framträdande platser i landskapet och ofta så är de ensamt belägna på markerade höjder, även så på gravfälten, eller så är de placerad nära vägar där de 5

9 var visuellt synbara i landskapet (Nordberg 2008:255). Det är vanligt att majoriteten av treuddarna har haft en utmärkande mittmarkering så att man på arkeologisk väg således ofta kan urskilja olika typer av fundament i centrat av treuddarna, där det kan ha funnits en sten eller en rest trästolpe (Nordberg 2008:257). Det förekommer dock att dessa fundament saknas i treuddarna och att det istället har funnits ett tomrum i gravens centrum (Nordberg 2008:257) och att treuddar kan ha konstruerats kring existerande träd och att detta då är avsett att symbolisera världsträdet Yggdrasil där treuddens tre armar ska påvisa världsträdets tre rötter (Nordberg 2008:257). För att få en djupare förståelse för gårdsstrukturen så har jag gjort en medveten geografisk begränsning vilket är en dominerande metod i bebyggelsearkeologi (Hyenstrand 1974:13). Jag gör detta pga. att om jag skulle utvidga området ytterligare så kommer jag inte att kunna fördjupa mig och förstå fornlämningsbilden utan kommer snarare att få en generell översiktsbild utav gårdarna i Danderyd. Jag kommer att behandla fornlämningarna och undersöka dessa och att använda mig av undersökningsresultat, topografiska förhållanden och ortnamn (Hyenstrand 1974:13). Detta resulterar i en regionundersökning och nackdelen med detta är att den medför en viss mån av generaliseringar (Hyenstrand 1974:13) men eftersom jag har begränsat undersökningsområdet kan jag gå djupare in på de områden som är relevanta för uppsatsen. 3. Nora 3.1 Topografiska data Nora är beläget vid Edsviken och har tillsammans med Klingsta bildat ett av inloppen till den havsvik som tidigare kopplat samman Edsviken och Germaniaviken/ Norrviken (Strömblad 1993:10). Under yngre järnåldern så har denna Fig. 3: Ekonomiska kartan 1:10 000, översiktsbild över Borgenudden (ATA) 6

10 havsvik endast varit två inlopp och har inte varit sammankopplade, men har antagligen fortfarande varit en viktig del för kommunikationen mellan Edsviken och Germaniaviken/Norrviken. Närvaron till vatten gav antagligen många fördelar och Nora har haft en fördelaktig plats i landskapet med gårdens placering vid slutet av inloppet där runhällen lokaliseras. Ute på Borgenhalvön har ett röse (Raä 23:1) konstruerats och är beläget på ca 5 m ö h. Även högen och runristningen i Nora ligger vid 5 m ö h (Raä16:1 och 15:1) och detta ger oss indikationer på hur gården kan ha varit placerad. Oftast placerades runhällar på gårdstunet (Zachrisson 1998: 94) eller vid olika kommunikationsleder t.ex. anhalter i form av vadställen, vägnät och broar (Zachrisson 1999:69ff), dvs. olika gränsmarkeringar i landskapet. 3.2 Historiska data Namnet Nora -Nor kan syfta på gårdarna vid det trånga sundet som förenar två vattenleder (SOL 2003:222) och Klingsta kan vara en sentida förvanskning av ett ursprungligt Klintsta och kan syfta på de boende på klinten (Renqvist 1968:47), -sta namnen hör till den vanligaste typen av gamla sammansatta bebyggelsenamn i Sverige (SOL 2003:289). Möjligen är det så att namnet ursprungligen varit Klinstanoret och syftade på det sund som förbundit Edsviken och Germaniaviken/Norrviken (Renqvist 1968:47). Eftersom namnet nor inte ensamt skulle vara tillräckligt för att karakterisera ett så betydelsefullt sund (Renqvist 1968:46) så tror jag att denna teori passar väl in i kontexten gällande Nora. Anledningen till att jag tror att detta är en trolig tolkning är att det finns andra betydelsefulla nora- namn såsom Skäl-nora som är ett skiljenor för vikingafarleder till Fresta och till Sigtuna vid Vallentunaåns utflöde i Norrviken (Renqvist 1968:46). Ett annat exempel är Landsnora som är noret uppe på land mellan Röödsjön som är en gränssjö mellan Sollentuna, Danderyd och Täby (Renqvist 1968:46). Det torde vara så att namnet Nora- Klingsta uppkom under 1500-talet och är det som platsen benämns med än idag. I och med inlandsisen och den nedtryckta landmassan som sakta höjde sig blottlades förmodligen inte någon bördig jord i Danderyd innan bronsåldern och först då framkom odlingsbar mark i en större omfattning (Bratt 1985:7). Nora är så lågt beläget i landskapet att det jordbrukande Nora inte uppkom innan vikingatiden (Renqvist 1968:47). Nora är genom runstenen den första skriftligt belagda gården i Danderyd (Bratt 1985:10), men har inget bevarat gravfält (Danderydiana). 7

11 Danderyds hembygdsförening gjorde under talet fotokopior av totalt tre kartor från och 1700-talet, originalen går att finna hos lantmäteriet, och dessa fotokopior hänger nu i Danderydsgården (Danderydiana). Proportionerna på dessa kartor är missvisande gällande Borgenudden och Nora träsk och Edsviken kallades då Siön Käfingen (Danderydiana). Nora gårds gamla huvudbyggnader är belägen mitt emot Danderydsgården och vid Kvarnparken och gårdens ägor sträckte sig från kyrkan, ned mot Edsviken (Danderydiana). Men under talet avsöndrades Borgen och Västerviksområderna från Nora och som resultat av det så började Nora Trädgårdsstad etablera sig på de gamla ägorna under talet (Danderydiana). Den s.k. Blanchegården är den äldre huvudbyggnaden och är uppförd på talet, herrgårdsbyggnaden uppfördes under talet (Danderydiana). Vid Kvarnparksbadet finns även den s.k. Smedjan, namnet är missvisande då denna byggnad användes som griskök för att utfodra svinen som gården hushöll sig med (Danderydiana). Carl G. Strandman har varit väldigt involverad med att skriva ned Danderyds historia och har skrivit många av texterna i Danderydiana. Han skriver bl.a. om Nora och hans tolkning av platsen är att namnet Nora tyder på en gammal etablering på platsen (Danderydiana). Han ger dock ingen mer ingående förklaring till varför han tror att Nora skulle ha hört till en av de tidigare gårdarna i Danderyd. Jag tolkar det som att Nora gård är en nyetablering i jämförelse med de andra gårdsenheterna som undersöks i uppsatsen. Sannolikt är det så att ursprungligen så har Nora varit en del av Klingsta och i samband med att Olev (som nämns på runhällen) övertog platsen så skedde ett skifte gällande platsernas betydelse och Nora övertog då den position som Klingsta innehaft. Det är möjligt att Klingsta är den äldre av de två och i anslutning med skiftet så togs namnet Nora med till den nya gården och blev även den en arkaisering för att befästa gårdens rätt till platsen, se nedan. 3.3 Arkeologisk data Varken högen eller röset har grävts ut så det finns ingen fyndkontext att tillgå, det som vi kan studera är var fornlämningarna är lokaliserade i bygden och kan utifrån det fastställa var gården kan ha varit placerad. Högen (Raä 16:1) är även ett vanligt sätt att befästa rätten till jord, dvs. odalrätten, odal 8

12 betyder förenklat nedärvd släktjord (Zachrisson 1994:223). Syftet med högen har med största sannolikhet varit detta men för att kunna hävda sin rätt till platsen har man behövt ett höggravfält. Eftersom ingen av fornlämningarna i Nora är utgrävda så kan vi inte med säkerhet veta fyndkontexten i högen. På runhällen förtäljs att Björns bror Olev har dött och det kan vara så att Olev var den som ursprungligen hade Nora i sin ägo men efter hans död så kände Björn att han behövde vidare uttrycka sin rätt till platsen, sin odal. Det är därför möjligt att Björn begravde sin bror i högen även om gravläggandet i högar hade upphört och då är högen även den en arkaisering och har haft syftet att stärka Björns anspråk till gården efter broderns död. Högen är placerad strax över femmeterskurvan på kartan och det kan vara så att högen, röset och runhällen har haft en samtida uppkomst. Högen uppmäts till 7 meter i diameter och har rester av en fotkedja i form av enstaka stenar (www.raa.se). Man har oftast tolkat högar på ett och samma sätt, dvs. i termer som centralorter, makt, hövdingar och mynningslägen och högar fogas ofta samman i en fyndkategori men diversitet förekommer även inom denna gravform. En vanlig tolkning är att överklassen i samhället begravdes i monumentala högar och den är ej felaktig men att se en hög ur den synvinkeln är bara en av delaspekterna. Det är endast en del av samhället som kan ha finansierat den stora arbetsinsatsen som byggandet av en hög krävde och att ha auktoritet att organisera en sådan arbetsinsats som behövdes, det bekräftas även genom det rika fyndmaterialet som var man sällan kan samla ihop utan en betydande roll i samhället (Lindeberg 2001:14). Eftersom högen i Nora som sagt inte är utgrävd så har vi ingen fyndkontext att tillgå utan vi får tolka dess mening tillsammans med de andra fornlämningarna i området. Intill högen så har det funnits två andra gravar som inventerades 1930 men dessa har försvunnit (www.raa.se) och någon fyndkontext finns inte att tillgå. Det framgår inte tydligt om även dessa har varit högar, men i anteckningarna som finns att tillgå på Fornsök så uppstår en tveksamhet till detta eftersom närmare beskrivning gällande gravarnas utformning inte ges. Det är därför svårt att tidsbestämma dessa med säkerhet men jag tror att de är samtida med den kvarvarande högen och att de har uppförts med syftet att ytterligare fastställa ättens etablering på platsen. Jag tror att dessa gravar har varit högar eftersom det inte finns någon annan materiell kontext på platsen som man kan knyta dessa gravar till. Troligtvis så är dessa gravar samtida med högen och att de inte uppförts separat utan har anknutit till varandra och förstärkt förbindelsen till gården. 9

13 Runhällen UR 130, vid Nora är av en ovanlig karaktär då hävdandet av odal inte ofta omnämns i runstenar, det förekommer endast i ett fåtal fall i Sverige och Norge (Zachrisson 1994:222). Runristningen som är nedskriven av Björn Finnvidsson om hans bror Olev lyder: Björn Finnvids son, lät hugga denna häll efter Olev, sin broder. Han blev sviken (försåtligt dräpt) på Finnheden. Gud hjälpe hans själ. Denna gård är deras odal och ättarv. Finnvid-sönerna på Älgesta. (UR 130, se Fig. 4) Omnämnandet av odalen i runristningen talar om för oss att Björn Finnvidsson kände att det var av nödvändighet att tydligt skriva ned deras rätt till jorden dvs. odalen. För att påvisa sin rätt till gården använde man sig vanligtvis bl.a. av höggravfält som skulle finnas i närheten av gården som skulle ärvas. I Nora finns inget bevarat gravfält eller några indikationer på att Fig. 4: Runristningen vid Nora gård (U130) det har funnits, det enda som är bevarat är som sagt en gravhög som är placerad 5 m ö h och denna har inte blivit utgrävd. Ägaren till gården har därför säkert haft svårt att bevisa sin rätt till platsen eftersom de inte kunde hänvisa till det nödvändiga höggravfältet för att på så sätt påvisa rätten till sin odal och arvslinje. Genom runristningen vet vi att de har haft kristna influenser och ett avståndstagande till den hedniska tron ledde möjligtvis till ett avbrutet uppförande av den egna gårdens höggravfält. Det är kanske därför som man har valt att rista in runorna i berghällen för att undanröja alla tvivel på att detta är deras odal. Valet att rista in runorna i hällen är ytterligare en förstärkning av odal och den egna gården (Landfeldt 2010:3). I ristningen nämns Älgesta som är brödernas familjegård i Husby-Ärlinghundra. Där vid Ärlinghundra kyrka vid Arlanda finns en runsten 10

14 med orden Björn, Finnvids son lät resa stenen efter sig själv (UR 434). Man tror att runmästaren som har varit ansvarig för ristandet av runorna i hällen i Nora, har varit Åsmund Kåresson (Danderydiana), men detta är ingenting vi kan veta med säkerhet. Det som talar för att Åsmund Kåresson har varit den som ristade runorna är detaljarbetet i drakslingan som påminner om andra runstenar som han har ristat (Danderydiana). Valet att rista in runorna i bergshällen säger oss två saker, dels har man haft för avsikt att göra den till en bestående del i landskapet eftersom bergshällen är det. Stenen sågs även som oförstörbar och med den så refererade man bakåt i tiden med en tanke på oföränderlighet (Lindeberg 2001:25). Det andra är att man ofta placerade runristningar vid gårdstunet eller vid olika typer av gränser (Zachrisson 1998:94) och om gårdens placering har varit i närheten av runhällen så har närhet till den dåtida vattenlinjen troligtvis gett dem stor kontroll över inloppet från Edsviken. Som tidigare nämnts så tror jag att Nora gård ursprungligen tillhört Björns bror Olev, men efter hans död så skedde ett maktskifte på gården och Björn har då låtit rista runhällen för att undanröja alla tvivel på att gården var hans arvsrätt. Rösen har sitt ursprung i bronsåldern och har ofta tolkats som att de har byggts av en kustbrukande befolkning (Lindeberg 2001:21). De har ingen direkt koppling till odalen, men sannolikt har röset vid Nora haft en ytterligare funktion att stärka gränsmarkeringen till gårdens odal och marker. För att datera kustbelägna rösen använder man sig av landhöjningen som dateringsmetod för att kunna etablera när kustbelagda fornlämningar har uppförts. Denna metod fungerar väl med rösen då de byggdes nära vatten. Enligt Riksantikvarieämbetets söktjänst Fornsök och de topografiska data de hänvisar till är röset beläget strax ovanför 5 m ö h och kan således inte ha blivit konstruerat innan yngre järnålder, se Fig. 3. De rösen som är belägna vid kusten ligger oftast ensamma eller i mindre grupper, och denna samling kan ej kopplas till boplatslämningar utan borde ses i andra termer (Lindeberg 2001:21), vilket passar väl in i sammanhanget med Nora eftersom att anläggningen uppenbart är tillkommen mycket senare än bronsålder då rösena annars använts. Det verkar vara en skillnad i innebörder som kopplades till sten respektive jord, högen respektive röset. Som tidigare nämnts så sågs stenen som oförstörbar och kan möjligtvis ha 11

15 använts när man ville referera bakåt till mer mytiska förfäder (Lindeberg 2001:25). Under medeltiden och senare fick rösena dock en alltmer nedsättande innebörd och förknippades med självspillningar och missdådare (Lindeberg 2001:24) och i jämförelse med högarna som ofta har associerats med samhällets överklass (Lindeberg 2001:14). Placeringen och valet av röset som monument tror jag är en manifestation för att visa sin rätt till platsen, tillsammans med runstenen och högen. Röset i sig är ingen odalmarkering men den bidrar till att bekräfta och sammanlänka odalen i sin helhet tillsammans med gården. Rösets placering längst ut på udden kan även ses som en slags väktare till inloppet in till Nora (Landfeldt 2010:6). Man kan se stenen på ett sådant sätt att den möjligtvis symboliserar en vilja att anknyta till det förflutna genom att använda stenen som en sätt att referera bakåt i tiden och vilja belysa oföränderlighet (Lindeberg 2001:25). Men man har även velat befästa att platsen har varit i gårdens ägo under en väsentligt längre tid och att de ville påvisa en fasad att de härrörde från Nora (Landfeldt 2010:9). Kommer man in via Edsviken och vidare genom vattenpassagen så mötte man de tre olika uttrycken på att en gammal ätt har platsen i sin ägo även om så inte var fallet och förstärker detta med att använda de olika tecknen för odal. 4.1 Topografiska data 4. Ekeby Fig: 5. Ekonomiska kartan 1: Översiktsbild över Ekeby (Raä: 4:1, 6:1), Rinkeby, Berga och Nora (15:1, 16:1) exklusive Borgenudden. Egen markering av Rinkebygravfältets potentiella placering (ATA) 12

16 Var Ekebys gård har varit placerad på vikingatiden är osäkert och inga vidare undersökningar har gjorts för att redovisa dess ursprungliga läge. I betesmarken där det södra gravfältet är beläget finns vissa antydningar till terrasseringar (www.danderyd.se), men det är oklart om dessa är relevanta för bestämmandet av gravfältets ålder och gårdens placering. Det södra gravfältet är beläget 15 m ö h (Raä 6:1) och det norra kan lokaliseras vid 20 m ö h (Raä 4:1). Ekeby gård som existerar flyttades till sin nuvarande plats 1914 och den sanka marken som finns där har tidigare varit en mindre sjö (Renqvist 1968:44) 4.2 Historiska data Namnet Ekeby kan med säkerhet tolkas att det har en koppling till trädet, ofta förekommer det olika trädnamn i ortnamn från järnåldern (Andrén 2004:397). Vissa trädsorter kan uppnå en väldigt hög ålder t.ex. ek, idegran och ask och dessa träd har på så vis blivit en bestående del av det kulturella landskapet och överskrider det mänskliga minnet (Andrén 2004:399). Träden bildar på så sätt olika naturliga platser som på sätt och vis alltid har existerat och kommer alltid att göra det (Andrén 2004:399). Dessa olika komponenter torde ha gjort träden till viktiga symboliska element i landskapet (Andrén 2004:399), så även i Ekeby. Ortnamn med ändelsen by syftar på en gård (Ambrosiani 1964:203) I ortnamn från vikingatiden med influenser från olika trädnamn som slutar på by står oftast trädnamnen i pluralis. Det finns ett antal namn som antyder en specifik sak så som Ask eller Ek vilket verkar ha syftat på speciella träd (Andrén 2004:397). I Mälardalen så finns dessa platser alltid i de centrala järnåldersbygderna av ett äldre tidsskikt (Andrén 2004:397). Detta påvisar att före och under vikingatiden så uppmärksammades enstaka träd som ansågs viktiga för de angränsade byarna och gårdarna som använde dessa som utgångspunkt för benämnandet för olika platser i landskapet (Andrén 2004:397). Träd var viktiga för människan under tiden innan industrialiseringen då byggnadsmaterial till hus, båtar och redskap kom från dessa, även löven bidrog till att hålla djuren med mat (Andrén 2004:399). Men träden hade också inverkan på det mänskliga levernet gällande mat och hushållning i form av keramiktillverkning, matlagning och olika former av metallhantering (Andrén 2004:399). 13

17 Ekeby gård är idag kommunens enda kvarvarande levande lantbruk (www.danderyd.se). Gården ingick i Djursholmsgodset som arrendegård och mangårdsbyggnaden är en 1914 ombyggd 1700-talsbyggnad (Danderydiana). 4.3 Arkeologiska data Ekeby bildar den största gruppen fornlämningar i Danderyds kommun och de två gravgrupperna skiljer sig i variationen på typen av gravar som finns på respektive gravfält och i deras placering. Dessa två separata grupper av gravar skiljs åt av Danderydsvägen, och jag har valt att se dessa som två separata gravfält i sitt ursprungskede eftersom den variation som förekommer mellan dessa tyder på att de inte är samtida och nedan ska jag gå djupare in på orsaken till min tolkning. Endast en grav har grävts ut på det norra gravfältet i Ekeby, gravhögen hade två brandlager och både det yngre och äldre brandlagret innehöll brända ben, spikar och nitar (Strömblad 1993:22). Högen var skadad men hade en tydlig fotkedja och i en tidigare undersökning som utfördes 1933 av samma grav hittades ett tiotal krukskärvor (Strömblad 1993:22). Det södra gravfältet (Raä 6:1) består av 1 hög, 13 runda övertorvade stensättningar, 1 kvadratisk stensättning, 1 oregelbunden stensättning och 2 klumpstenar (www.raa.se) och med sina sammanlagt 20 fornlämningar har gravfältet ofta tolkats som att det är av en äldre karaktär än det norra (www.danderyd.se), möjligtvis har man gjort tolkningen baserad på att gravfält från äldre järnåldern ofta dateras med hjälp av förekomsten av kvadratiska stensättningar (Ambrosiani 1964:64), men gravfält som dateras till yngre järnålder innehåller också rektangulära stensättningar (Ambrosiani 1964:68) och i den fotograferade Fig. 6: Skiss över det södra gravfältet (Raä 6:1) 14

18 inventeringsblanketten som går att finna på Fornsök omnämns rektangulära stensättningar (www.raa.se), men i textbeskrivningen omnämns de aktuella gravarna som kvadratiska. Om man istället ser gravfältet som att det har uppförts någon gång under yngre järnåldern så får det södra gravfältet en ny roll i landskapskontexten. Under yngre järnåldern består gravfälten i regel av jämnstora runda anläggningar och genomsnittsstorleken varierar från gravfält till gravfält och Ambrosiani tolkar detta som att det verkar vara mer socialt betingat än under äldre järnåldern (Ambrosiani 1964:78). Den runda gravformen används i regel ända fram till den förhistoriska tidens slut och när kristendomen influerar Sverige upphör anläggningsformen (Ambrosiani 1964:78). Gravfälten som konstruerades under äldre järnåldern är belägna på höjderna, åsarna och i skogarna (Ambrosiani 1964:64) medan yngre järnålderns gravfält är lokaliserade i direkt närhet till moränbackar och inom den odlingsbara marken i anslutning till jordbruket (Ambrosiani 1964:68). Detta stämmer överens med Ekebys norra och södra gravfält. De flacka gravarna som man har tolkat att de skulle vara äldre än gravarna på det norra gravfältet kan istället härröra från sen vikingatid då man gravlades i skelettgravar och att det är detta som är orsaken till gravarnas flacka utseende. Bland gravarna från yngre järnålder- vikingatid hittar man ofta svagt ovala, runda och oregelbundet runda högar och stensättningar som ser ut att vara slarvigt byggda och ofta i anslutning till dessa gravar förekommer enstaka skeppsformig eller rektangulär stensättning eller en treudd (Ambrosiani 1964:68). På Fig. 6 så ser vi tydligt att grav nr 15 är kvadratisk och att även grav nr 8 har kvadratiska kännetecken även om konturerna är smått oregelbundna (Raä 6:1). I en fornlämnings blankett som Riksantikvarieämbetet skrev efter sin inventering av gravfältet står det bl.a. att det södra gravfältet utgörs av 10 runda stensättningar och rektangulära stensättningar (Raä 6:1). Nordöst om gravfältet ser vi en moränbacke och det södra gravfältet ligger på det idag enda aktiva jordbruket i Danderyds kommun. Jag tror att det södra gravfältet anlades under yngre järnåldern och att det brukats aktivt fram till att man började begravas invid kyrkan. På det norra gravfältet (Raä 4:1) finns sammanlagt 60 fornlämningar: 14 högar, 38 runda stensättningar, 4 kvadratiska stensättningar, 1 triangulär stensättning, 2 treuddar samt en förmodad rest sten (Raä 4:1). En av högarna har ett block placerat i mitten samt några av stensättningarna har klumpstenar centralt eller vid kanten (Raä 4:1). Centralt i det norra gravfältet har det påträffats rester av ca 5 husgrunder (Raä 4:1) men dessa är inte relevanta för att konstatera det vikingatida Ekeby gårds placering i landskapet, dessa husgrunder har med 15

19 största sannolikhet tillkommit under historisk tid (Danderydiana). För att datera ett gravfält till yngre järnåldern så använder man sig av bl.a. förekomsten av treuddar och rektangulära stensättningar, båda dessa går att finna på det norra gravfältet. Men på det norra gravfältet finns även, som ovan nämnts, en triangulär stensättning. Dessa härrör från gravfält som dateras till äldre järnåldern (Hyenstrand 1974:19). Ibland kan triangulära stensättningar dateras till gränsperioden mellan äldre järnålder och folkvandringstid (Hyenstrand 1974:19). Men det är endast när man studerar fyndkontexten i respektive triangulär stensättning som denna datering kan uppnås och eftersom varken det norra eller södra gravfältet är utgrävt så kan jag inte med säkerhet utesluta eller bekräfta att den triangulära stensättningen på Fig.7: Skiss över det norra gravfältet (Raä 4:1) det norra gravfältet uppfördes under äldre järnåldern eller under folkvandringstiden. Förekomsten av treuddarna på det norra gravfältet låter oss veta att gravfältet har haft en fortsatt användning, men treudden som fornlämningstyp är relativt ovanlig men förekomsten uppvisar klara samband med höggravfält i Stockholm (Hyenstrand 1974:22). Treuddar brukar inte representeras med mer än ett eller ett par exemplar på respektive gravfält (Hyenstrand 1974:22). Min tolkning av det norra gravfältet är att delar uppfördes under äldre järnåldern men att man har haft en fortsatt användning av gravfältet. Närvaron av högarna på tyder på att gravfältet har använts under vikingatiden. Det södra gravfältet kan vara ett andra gravfält till Ekeby 16

20 under yngre järnåldern. Jag har tolkat materialet gällande det norra gravfältet som att det ursprungligen har tillhört Berga gård men jag kommer att fördjupa mig i varför jag har dragit denna slutsats i kapitlet om Berga. 5. Rinkeby 5.1 Topografiska data Om man studerar höjdkurvorna kring Rinkeby så ser man att gravfältet har varit beläget vid 10 m ö h i sänkan som tidigare varit havsviken som sträckt sig in från Edsviken och Norrviken och platsen har således varit under vatten fram till äldre järnåldern. Platsens uppkomst är samtida med platsen för kyrkan och Berga gård. 5.2 Historiska data Ortnamnet Rinkeby betyder krigarnas by, det är sammansatt av genitiv pluralis och rinker som betyder man, krigare och by betyder gård, by (SOL 2203:255f). Det kan hänvisa till att de boende på Rinkeby gård har varit aktiva krigare och det har således lett till att platsen har fått sitt namn. Men eftersom gravfältet är borttaget och de två runstenar som funnits på platsen inte nämner någonting om detta så är det bara en tolkningsaspekt. Rinkeby har till skillnad från Ekeby och Berga inte haft en fortsatt utvecklig av den egna gården in i historisk tid (Danderydiana). 5.3 Arkeologiska data Det finns inga synliga spår kvar idag efter ett gravfält tillhörande Rinkeby gård men det har en gång funnits ett stort gravfält mellan Rinkeby och Danderyds kyrka. I Richard Dybecks reseanteckningar nämner han gravfältet men inte hur många gravar som har existerat Hela fältet emellan honom (runstenen min anm.) och kyrkan har för icke fördeles länge sedan varit nästan uppfyldt af grafkullar och stensättningar, men av dem återstå nu blott några få vid Klockargården (Dybeck 1865:15). Detta är de enda litterära fakta vi har att tillgå för att veta att det har funnits ett gravfält i Rinkeby och vilka slags gravar som har funnit där. Så som Richard Dybeck beskriver det så har det under hans besök funnits gravhögar och stensättningar och han nämner även att norr om Klockargården har det funnits en ovanlig 17

21 stensättning, men beskriver inte denna (ATA). Om dessa gravhögar är de enda som funnits på platsen går inte att säga och Dybeck ger inga närmare beskrivningar gällande gravkonstruktionerna. Runstenen U 131 som har tillhört Rinkeby hade sin ursprungliga plats vid rondellen i korsningen av Danderydsvägen och Norrtäljevägen (ATA), men står nu utanför Danderyds församlingsgård, även kallad Klockargården. Texten på runristningen lyder: Tägn och Dan läto resa denna sten efter Torsten, sin fader, och Gunvar efter sin man Även här ser vi tydliga kristna influenser samt att drakormens huvud och svansen är sammankopplade av ett iriskt koppel. Torun Zachrisson diskuterar de bundna orm- eller Fig. 8: Skiss av Richard Dybeck över runstenen i Rinkeby U 131 drakslingorna och debatterar om hur man ska (www.lansmuseet.se) kunna hitta en djupare förståelse för det bundna. Dels kan ornamentiken ha betytt att man har velat skydda sig mot demoner med hjälp av en bindande magi och förvisso är det sant att människornas värld skulle beskyddas och att kaoset skulle kontrolleras (Zachrisson 1998:142). Ormen på runstenen skulle kunna vara en representation av Midgårdsormen (Zachrisson 1998:143) och representerar den yttersta gränsen av världen (Zachrisson 1998:138), men ormen är inte fjättrad i evighet, vid Ragnarök får den sin frihet. Ragnarök resulterar i kaos men det bär även med sig ett frö till en ny förändrad värld (Zachrisson 1998:143). De döda som omnämns i runslingorna är bundna till ormen och när kaos utbryter släpps även denne lös (Zachrisson 1998:143). Det iriska kopplet är inte bindande utan menar att hålla en varelse fjättrad med osynliga bojor, drakormens runslinga är på så sätt den bildmässiga gestaltningen av Ragnarök (Zachrisson 1998:143). Det är möjligt att det iriska kopplet kan ha använts som en symbol för uppståndelsen (Zachrisson 1998:143), och om så är fallet så 18

22 sammanlänkas det iriska kopplet med det kristna trädet och representerar en dubbeltydighet dvs. att den anknyter till det hedniska och det kristna. I området kring Rinkeby ska det även ha funnits ännu ett runstensfragment U 132 nära belägen U 131, men detta är försvunnet, texten löd: efter Ingefast, (sin) arvinge.. ristade.. (Strömblad 1993:15). På runstenar med kristna influenser finns det en viss dubbeltydighet gällande ormen och korset, först och främst så ökar drakslingans läsbarhet (Zachrisson 1998:136). Ormen kan också representera staven som var djupt förankrad inom den fornnordiska mytologin (Zachrisson 1998:136). Det är då inte en tillfällighet att ormen/draken är bäraren av runorna (Zachrisson 1998:136). Oftast är det ormen eller draken som är den som utgör ramen på runristningarna och inuti finner man korset och alternativt kröner korset draken och i vissa fall så kan korset ha vissa drag som för tankarna till ett träd (Zachrisson 1998:136). Inom den kristna konsten kom livsträdet att anta karaktären av en symbol dvs. en enda palmett vid vars fot stod ett djurpar (Zachrisson 1998:138). Symbolen för livsträdet uttrycks således att de två kopplade drakormarna vid palmetten dvs. livsträdet (Zachrisson 1998:136). Den ensamt bundna drakormen på runstenarna bör istället tolkas som att det kristna symbolspråket har anpassat sig till den nordiska miljön, men i båda fallen så har avsikten varit att gestalta ett kristet livsträd (Zachrisson 1998:138f). Ibland kunde livsträdet avbildas som en grönskande korsstam och orsaken till detta är att det kors som Kristus korsfästes vid enligt legenden sågs som identisk med Livets träd, det kristna korset representerar således ett segertecken och tanken om att korset som livsträd föreställer uppståndelsen och evigt liv (Zachrisson 1998:139). 6. Berga 6.1 Topografiska data Området Berga är beläget på en höjdsträckning som omsluts av 40- meterskurvan, men Berga gård lokaliseras på 20 m ö h och marken sluttar ned mot Ekebysjön (Danderydiana). Området kring den befintliga gården i Berga är beläget strax vid 15 meters kurvan och gravfältet likaså. Gården under vikingatiden har varit omgiven av vatten och den närliggande kyrkoplatsen är placerad på 10- meterskurvan. 19

23 6.2 Historiska data Berga som ortnamn är gammalt och kan sannolikt vara en av de äldsta gårdsenheterna i Danderyd. Namnet Berga är ett pluralt bebyggelsenamn med grundbetydelsen berg, och kan ha indikerat på ett större höjdparti eller höjdformation i allmänhet (Larsson 1997:55). Sannolikhet har gården sitt ursprung i äldre järnåldern och platsen för gården tros vara ungefär Fig. 9: Fotokopia, originalet ritat år 1719 för densamma som nu skatteläggningsberedning (Danderydiana) (www.danderyd.se). Gården är den enda bevarade ifrån Danderyds tals miljö som mestadels förstördes under talet (www.danderyd.se). Det är troligt att den vikingatida gården tillhörande Berga kan ha varit belägen på sluttningen i nordost inramat av berget i söder och väster och av Ekebysjön i öster och norr (Danderydiana). Gården var ett såkallat skattehemman d.v.s. en självständig gård som betalade skatt till Kronan fram till talet (Danderydiana). Godset i Djursholm växte och slutligen så upptogs Berga gård i denna enhet och under åren 1571 och 1572 erhölls i förläning en rad skattehemman bl.a. Berga (Danderydiana). Under de nästkommande 300 åren kom gården att vara ett frälsehemman under Djursholm men hörde aldrig till en av de större inkomstkällorna (Danderydiana). 20

24 6.3 Arkeologiska data Richard Dybeck antecknade genom sina resor i Danderyd att det fanns I Berga backe, söder om Danderyds kyrka äro sex tämligen behållna grafkullar och en mindre ättehög (ATA), han skriver också två liggande Bautastenar mellan en hop smärre gravfkullar (ATA). Dessa gravar är idag borttagna men enligt Riksantikvarieämbetets anteckningar när man söker efter Berga på Fornsök, så omnämns att det har funnits 4 fornlämningar (Raä 148:1). I början på talet så reducerades antalet till tre stycken, och sedan ytterligare till två då den tredje högen visade sig vara en gammal husgrund från historisk tid (ATA). ). I samband med en vägdragning 1932 och 1936 undersöktes dessa av G A Hellman och de visade sig innehålla brandgravar och fyndkontexten bestod av brända ben, ett fåtal krukskärvor från en urna och en brodd av järn (ATA). Man kan se att bautastenar har rests i anknytning till gravfält från äldre järnåldern (Ambrosiani 1964:64) och som tidigare nämnts så upplyser Richard Dybeck oss om att två bautastenar har funnits i gravfältet tillhörande Berga gård. En av dessa fornlämningar är högen även kallad Klara eller Mora kulle med en diameter på 10 m (ATA). Högen som gravform användes fram till kristnandet, ca yngre vikingatid i Sverige och användningsområdena som de har innefattat är bl.a. kultplats, plattform för maktutövning och en plats för tingsförhandlingar samt en symbol för äganderätten som tidigare nämnts. Det mesta av detta utövades på vad man benämner som storhögar eller platåhögar dvs. högar med en avplanad topp. Användandet av högen som en kultplats för förfädersdyrkan kan utläsas i den norska Gultingslagen och i Gutalagen, och de både föreskriver ett förbud mot användandet av hednisk kult och indirekt dyrkandet av högar (Zachrisson 1994:222). I landskapslagarna så förknippas högarna med fria män, odal och markrättigheter och har ofta spelat en roll i namngivandet av platser till skillnad från rösen (Lindeberg 2001:19). Gravformer som kopplas samman med äldre järnålderns gravskikt är bl.a. bautastenar, som har använts både i anslutning till gravfält och fristående (Ambrosiani 1964:64). Förekomsten av dessa bautastenar invid vad jag har tolkat som Berga gårds placering hjälper oss att datera när gården etablerades. Jag har tolkat den materiella kontexten så att Berga som en aktiv gård har sitt ursprung i äldre järnåldern. Att en del av fyndmaterialet från det norra gravfältet i Ekeby också har gravar som kan dateras till den tidsperioden leder mig till att tro att ovan sagda gravfält ursprungligen har hört till Berga gård under dess etablering under äldre järnåldern. 21

25 Det finns ingen lokal i Danderyds kommun som går under namnet Tuna gård, men namnet Berga kan istället sättas in i en centralnamnsmodell (Wijkander 1983:21). Det innebär att Berga kan ha representerat den maktposition som vi vanligtvis förknippar med gårdar som innehar namnet Tuna. Avsaknaden av ett gravfält eller att bara ett fåtal lämningar existerat nära den egna gården är synonymt med ett flertal tuna- gårdar (Wijkander 1983:20), så det är inte en avgörande faktor i bestämmandet om Berga skulle ha besuttit den maktstatus som vi annars förknippar med en tunagård men det hjälper oss att förstå varför det har funnits ett så litet gravfält i anslutning till Berga. 7. Slutsats 7.1 Gårdarnas gravfält Gravfältet tillhörande Nora har med största sannolikhet aldrig existerat bl.a. pga. att det inte passar in i den materiella kontexten kring gården. Som tidigare nämnts så blev gravfältet i Rinkeby borttaget någon gång under 1800-talet men Richard Dybeck uppmärksammade detta och gravfältet blev nedskrivet i hans reseanteckningar från Richard Dybeck besökte även Nora och han nämner runhällen men inte något gravfält i området kring Nora (ATA). Då gravfältet i Rinkeby delvis fanns kvar vid tidpunkten så torde det vara så att ett gravfält i Nora, även om det vore borttaget, torde ha funnits kvar åtminstone i mannaminne. I Richard Dybecks anteckningar finns det ingenting omnämnt om ett gravfält, jag drar således den slutsatsen att även om möjligheten finns att Nora en gång skulle ha besuttit ett eget gravfält så är detta föga troligt. Delvis pga. av att familjen som omnämns i runhällen i Nora även finns omskriven i en runsten i Husby- Ärlinghundra, Älgesta öster om Märsta i Uppland (Strömblad 1993:37), där det framgår att deras familjegård har varit belägen. De två gravfälten i Ekeby är de största i Danderyds kommun, och många har tolkat det som att gravfälten ursprungligen har var ett gemensamt (www.danderyd.se). Men ett mer troligt scenario är att det norra gravfältet har uppförts under äldre järnåldern. Eftersom det är en stor variation gravfälten emellan kan även det tyda på att uppförandet av gravfälten har haft sitt ursprung i två separata tidsperioder, dvs. det norra under äldre järnåldern och det södra under yngre järnåldern. Under yngre järnåldern så valde man att placera gravfälten på moränbackar i närhet till 22

26 jorbruksbebyggelsen som fallet är med gravfälten i Ekeby. Ambrosiani skriver att förekomsten av rektangulära stensättningar och treuddar även det pekar på att ett gravfält etablerats under yngre järnåldern (Ambrosiani 1964:68). På det södra gravfältet kan vi se detta i gravarna nr 15 och 8 (se Fig. 6) och i det norra med gravarna nr 1, 2, 4, 13, 15, 17, 21, och (se Fig. 7). Den triangulära stensättningen på det norra gravfältet pekar på att det etablerats under äldre järnåldern. Ett möjligt scenario är att under äldre järnåldern så har det norra gravfältet hört till Berga gård men i och med Ekeby gårds etablering, kanske under folkvandringstid/vendeltid så har gravfälten och det närliggande området ingått i Ekeby gårds ägor. Maktpositionen mellan gårdarna har då rubbats, men Berga gård har fortfarande innefattat en del av den maktstatus som gården ursprungligen haft med sig. I Rinkeby har det funnits ett stort gravfält som tidigare nämnts Richard Dybeck har skrivit om i sina reseanteckningar. Eftersom det blev bortodlat under 1800-talet (ATA) så har vi inte någon vetenskap om fyndkontexten eller hur många gravar som gravfältet bestod av. Det som Richard Dybeck förtäljer är att gravfältet bestod av gravhögar och stensättningar och att det var placerat mellan runstenens ursprungliga placering och Danderyds församlingsgård (ATA). Det är svårt att tidsbestämma gravfältet eftersom det enda vi har är Richard Dybecks noteringar och de relativt vaga beskrivningarna av gravarna, men det är sannolikt att även detta gravfält uppfördes under yngre järnåldern. Berga har haft ett relativt litet gravfält i närheten till den egna gården men om vi ser till Berga som en huvudgård inom en centralnamnsmodell och att gården har haft den maktposition som annars associeras med tunagårdar så är min tolkning sådan att det norra gravfältet i Ekeby ursprungligen har tillhört Berga gård undre äldre järnåldern. Det är möjligt att alla gårdarna har existerat samtidigt och att det norra gravfältet i Ekeby och gravfältet i Rinkeby har brukats av alla gårdsenheterna fram till vikingatidens slut. Men jag tror att ett betydligt troligare scenario är som ovan beskrivs. Landskap förblir inte statiska utan bebyggelsen utvecklas och förändras ständigt, detta gäller även gårdarna som undersökts i uppsatsen. 23

27 7.2 Gårdarnas tidsmässiga relation Närvaron av bautastenar på gravfältet i Berga har som redan nämnts hjälpt mig att datera gården till äldre järnåldern. Den är således den äldsta gårdsenheten bland de undersökta gårdarna. I relation till gårdens tidiga etablering och namnet Berga, hänvisas till att gården i samband med bygden i Danderyd har haft en del av den maktstatus som i vanliga fall tillfaller gårdar med namnet Tuna. Namnet Tuna härstammar från ordet tun och betyder ungefär stängsel, hägnad, gårdsplan men kan med en viss betydelseförskjutning betyda inhägnat jordstycke/rum, gårdsplats/gårdsplan (Fernstål 2004:58). Tuna- gårdarna representerar en scen för sociala möten eller handlingar (Fernstål 2004:58), och platser som inkluderar pluralformen a har ursprungligen avsett ägor dvs. jordbrukbar mark (Fernstål 2004:58). Gården i Berga kan därför inte jämföras med en tunagård i den bemärkelsen att det var en plats för sociala händelser utan bör snarare ses som en väletablerad gård som hade viss kontroll över det kringliggande landskapet och dess gårdsenheter. För att fastställa gårdens etablering i Ekeby så använder jag mig av det södra gravfältet eftersom det norra uppvisar vissa gravanläggningar som härstammar från äldre järnåldern och bör snarare i sin äldre del tillskrivas Berga. Eftersom det södra gravfältet snarare representerar gravar från övergången från folkvandringstid till vendeltid så är det med stor sannolikhet då som Ekeby gård etablerades. Närvaron av högar på det norra gravfältet påvisar en fortsatt användning till slutet av vikingatiden då man istället började gravläggas vid kyrkan. Vi kan inte med säkerhet datera gravfältet i Rinkeby pga. bristen på information. Det kan vara så att gravfältet är samtida med det norra gravfältet i Ekeby och att det brukats aktivt fram till slutet av vikingatiden. Men det är också möjligt att den del av gravfältet som var beläget invid runristningens ursprungliga placering som lokaliseras på 10- meterskurvan, anlades under äldre järnåldern och kan således även det ha hört till Berga i sitt ursprungsskede, men om detta vet vi inget. Nora gård är den yngsta enheten och anledningen till att jag kommit fram till denna slutsats är pga. att majoriteten av fornlämningarna i Nora, inklusive namnet är arkaiseringar. Det är möjligt att namnet Nora ursprungligen följt med från det närliggande området Klingsta och att statusen mellan dessa har skiftat då Olev etablerade sig själv i Nora. Men i båda fallen så tror jag att med användandet av namnet Nora så har avsikten varit att ge sken av att platsen sedan 24

Hansta gård, gravfält och runstenar

Hansta gård, gravfält och runstenar Hansta gård, gravfält och runstenar Gården Hägerstalund som ligger strax bakom dig, fick sitt namn på 1680-talet efter den dåvarande ägaren Nils Hägerflycht. Tidigare fanns två gårdar här som hette Hansta.

Läs mer

Inför jordvärme i Bona

Inför jordvärme i Bona UV RAPPORT 2014:150 ARKEOLOGISK UTREDNING Inför jordvärme i Bona Småland Bredestad socken Aneby kommun Fastighet Bona 1:7 Dnr 3.1.1-03074-2014 Marita Sjölin UV RAPPORT 2014:150 ARKEOLOGISK UTREDNING Inför

Läs mer

Antikvarisk utredning inför förändringar av golfbanan vid Svartinge-Bisslinge,

Antikvarisk utredning inför förändringar av golfbanan vid Svartinge-Bisslinge, Antikvarisk utredning inför förändringar av golfbanan vid Svartinge-Bisslinge, Sollentuna kommun, Stockholms län November 2004 Dan Carlsson ArkeoDok Rapport 2005:3 www.arkeodok.com Antikvarisk utredning

Läs mer

Stavsborg. Tina Mathiesen. Rapport 2012:40

Stavsborg. Tina Mathiesen. Rapport 2012:40 Rapport 2012:40 Stavsborg Arkeologisk förundersökning i avgränsande syfte av gravfältet RAÄ 29:1 i Färentuna socken, Ekerö kommun, Uppland. Tina Mathiesen Stavsborg Arkeologisk förundersökning i avgränsande

Läs mer

Nättraby 4:1. Nättraby socken, Karlskrona kommun. Särskild arkeologisk undersökning

Nättraby 4:1. Nättraby socken, Karlskrona kommun. Särskild arkeologisk undersökning Nättraby 4:1 Nättraby socken, Karlskrona kommun Särskild arkeologisk undersökning Blekinge museum rapport 2007:21 Karl-Axel Björkqvist/ Ancela Backman Bakgrund Med anledning av ombyggnad av väg E22 (E66),

Läs mer

2003 års undersökning Norr om väg 695 fanns sammanlagt 13 hus, huvudsakligen fördelade på två gårdslägen. Det södra gårdsläget var beläget invid ett

2003 års undersökning Norr om väg 695 fanns sammanlagt 13 hus, huvudsakligen fördelade på två gårdslägen. Det södra gårdsläget var beläget invid ett Sammanfattning Under 2002 och 2003 genomfördes en stor arkeologisk undersökning vid Kättsta by i Ärentuna socken, Uppsala kommun. Utgrävningen utgjorde ett av de största delprojekten inom ramen för vägbyggnadsprojektet

Läs mer

Rapport 2014:02. Tove Stjärna. Arkeologisk förundersökning, Broby 1:1, Husby-Ärlinghundra socken, Sigtuna kommun, Uppland.

Rapport 2014:02. Tove Stjärna. Arkeologisk förundersökning, Broby 1:1, Husby-Ärlinghundra socken, Sigtuna kommun, Uppland. Rapport 2014:02 broby 1:1 Arkeologisk förundersökning, Broby 1:1, Husby-Ärlinghundra socken, Sigtuna kommun, Uppland Tove Stjärna Läs rapporten i PDF www.stockholmslansmuseum.se Järnvägsgatan 25, 131 54

Läs mer

Schaktkontroll Spånga

Schaktkontroll Spånga Arkeologisk förundersökning Schaktkontroll Spånga Arkeologisk förundersökning i form av schaktkontroll, RAÄ Spånga 79:1 och 192:1, Akalla 4:1, respektive Bromsten 8:1 och 9:2, Stockholms kommun, Uppland.

Läs mer

STENKUMLA PRÄSTGÅRDEN 1:3 OCH KUBE 1:7

STENKUMLA PRÄSTGÅRDEN 1:3 OCH KUBE 1:7 Rapport Arendus 2015:25 STENKUMLA PRÄSTGÅRDEN 1:3 OCH KUBE 1:7 ARKEOLOGISK FÖRUNDERSÖKNING DNR 431-1973-15 Stenkumla socken Region Gotland Gotlands län 2016 Christian Hoffman Arkeologisk förundersökning

Läs mer

Viggbyholm STOCKHOLMS LÄNS MUSEUM. Arkeologisk utredning av del av detaljplanområde för Viggbydalen, Täby socken och kommun, Uppland.

Viggbyholm STOCKHOLMS LÄNS MUSEUM. Arkeologisk utredning av del av detaljplanområde för Viggbydalen, Täby socken och kommun, Uppland. Viggbyholm Arkeologisk utredning av del av detaljplanområde för Viggbydalen, Täby socken och kommun, Uppland. Rapport 2000:18 Göran Werthwein STOCKHOLMS LÄNS MUSEUM Tidsaxel Mats Vänehem Stockholms läns

Läs mer

Västnora, avstyckning

Västnora, avstyckning ARKEOLOGGRUPPEN AB, RAPPORT 2015:32 ARKEOLOGISK UTREDNING ETAPP 2 Västnora, avstyckning RAÄ Västerhaninge 150:1, 158:1, 165:1, Västnora 4:23, Västerhaninge socken, Haninge kommun, Södermanland Tomas Ekman

Läs mer

18 hål på historisk mark

18 hål på historisk mark 18 hål på historisk mark Golfbanan i N ligger på historisk mark - i det här området har det funnits bofasta människor i över 4000 år. Du står just nu vid en av tre gravar från bronsåldern. 586 Om den här

Läs mer

En villatomt i Badelunda

En villatomt i Badelunda ARKEOLOGGRUPPEN AB, RAPPORT 2015:12 ARKEOLOGISK UTREDNING ETAPP 1 OCH 2 En villatomt i Badelunda Badelunda 2:1, Badelunda socken, Västerås kommun, Västmanland Tomas Ekman ARKEOLOGGRUPPEN AB, RAPPORT 2015:12

Läs mer

Stensträng och odlingsrösen ARKEOLOGISTIK AB

Stensträng och odlingsrösen ARKEOLOGISTIK AB Stensträng och odlingsrösen Arkeologisk förundersökning i avgränsande syfte vid RAÄ Botkyrka 12:1, Botkyrka socken och kommun, Stockholms län Göran Wertwein ARKEOLOGISTIK AB Rapport 2016:29 2 Stensträng

Läs mer

Backarna i Bälinge. Arkeologisk kontroll. Hans Göthberg. Fornlämning Bälinge 11:1, 14:1, 15:1 Fastighet Högsta 1:7, 2:2 Bälinge socken Uppsala kommun

Backarna i Bälinge. Arkeologisk kontroll. Hans Göthberg. Fornlämning Bälinge 11:1, 14:1, 15:1 Fastighet Högsta 1:7, 2:2 Bälinge socken Uppsala kommun Backarna i Bälinge Arkeologisk kontroll Hans Göthberg Fornlämning Bälinge 11:1, 14:1, 15:1 Fastighet Högsta 1:7, 2:2 Bälinge socken Uppsala kommun 2 Upplandsmuseets rapporter 2016:11 Backarna i Bälinge

Läs mer

Kulturmiljöutredning för Ladugården till Viks gård, Vik 1:81, Hammarby socken, Upplands Väsby kommun

Kulturmiljöutredning för Ladugården till Viks gård, Vik 1:81, Hammarby socken, Upplands Väsby kommun Kulturmiljöutredning för Ladugården till Viks gård, Vik 1:81, Hammarby socken, Upplands Väsby kommun Täby 6 september 2013 Dan Larsson Byggnadshistoriker JL Projekt AB Disavägen 16 187 70 Täby 1 Innehåll

Läs mer

Lämningar på Trollåsen

Lämningar på Trollåsen UV VÄST RAPPORT 2005:3 ARKEOLOGISK SLUTUNDERSÖKNING Lämningar på Trollåsen Västergötland, Askims socken, Hylte 1:5, RAÄ 22 och 168 Marianne Lönn UV VÄST RAPPORT 2005:3 ARKEOLOGISK SLUTUNDERSÖKNING Lämningar

Läs mer

Rapport Arendus 2015:7 VÄNGE ROVALDS 1:4. Arkeologisk utredning Dnr Vänge socken Region Gotland Gotlands län 2015.

Rapport Arendus 2015:7 VÄNGE ROVALDS 1:4. Arkeologisk utredning Dnr Vänge socken Region Gotland Gotlands län 2015. Rapport Arendus 2015:7 VÄNGE ROVALDS 1:4 Arkeologisk utredning Dnr 431-540-15 Vänge socken Region Gotland Gotlands län 2015 Christian Hoffman Omslagsbild: Bild från skogsskiftet ut mot omgivande åker i

Läs mer

Grävning för elkabel på gravfält

Grävning för elkabel på gravfält arkeologisk förundersökning Grävning för elkabel på gravfält raä 1 Gervide 1:35 Sjonhem socken Gotland Länsstyrelsen Gotlands län dnr 431-4410-06 Ann-Marie Pettersson 2007 arkeologisk förundersökning Grävning

Läs mer

Dränering invid ett äldre järnåldersgravfält

Dränering invid ett äldre järnåldersgravfält Rapport 2012:16 Arkeologisk förundersökning Dränering invid ett äldre järnåldersgravfält Rogslösa 4:2 Rogslösa socken Vadstena kommun Östergötlands län Emma Karlsson Ö S T E R G Ö T L A N D S M U S E U

Läs mer

Ny småhusbebyggelse i Unnerstad

Ny småhusbebyggelse i Unnerstad Rapport 2011:15 Arkeologisk förundersökning Ny småhusbebyggelse i Unnerstad Intill RAÄ 16 Unnerstad 2:1 Gammalkils socken Linköpings kommun Östergötlands län Olle Hörfors Ö S T E R G Ö T L A N D S M U

Läs mer

Arkeologisk utredning Svalsta, Grödinge socken Stockholms län December 2004

Arkeologisk utredning Svalsta, Grödinge socken Stockholms län December 2004 Arkeologisk utredning Svalsta, Grödinge socken Stockholms län December 2004 ArkeoDok Rapport 2005:2 Visby 2005-01-24 Arkeologisk utredning över Svalsta, Grödinge socken, Botkyrka kommun, Stockholms län

Läs mer

Stenvalvbro vid Ökna, foto KBT

Stenvalvbro vid Ökna, foto KBT Riksintresse för kulturmiljövården Eriksgatan" Önnersta - Aspa (fd Penningby) (D43) KUNSKAPSUNDERLAG Stenvalvbro vid Ökna, foto KBT Värden Kunskapsvärde Ursprunglig vägsträckning, kontinuerligt brukad

Läs mer

U414 Norrsunda. Plats: Satt i Sparreksa gravkoret. Numer försvunnen.

U414 Norrsunda. Plats: Satt i Sparreksa gravkoret. Numer försvunnen. NORRSUNDA Norrsunda kyrka är synlig från E4:an mellan Stockholm och Uppsala i närheten av Märsta. Socknen är rik på fornminnen bl.a. finns här kung Nordians gravhög från folkvandringstiden. Det är en östtornskyrka

Läs mer

Några Gravfält, Kyrkor och minnesmonument

Några Gravfält, Kyrkor och minnesmonument Några Gravfält, Kyrkor och minnesmonument Björketorpsstenen är ett av Sveriges mäktigaste runstensmonument. Akta dig för att välta denna 4.2 meter höga runsten vid Björketorp för på den kan man läsa Mäktiga

Läs mer

Säby 1:8 & 1:9. Arkeologisk utredning inför husbyggnation, Visingsö socken i Jönköpings kommun, Jönköpings län

Säby 1:8 & 1:9. Arkeologisk utredning inför husbyggnation, Visingsö socken i Jönköpings kommun, Jönköpings län Säby 1:8 & 1:9 Arkeologisk utredning inför husbyggnation, Visingsö socken i Jönköpings kommun, Jönköpings län JÖNKÖPINGS LÄNS MUSEUM Arkeologisk rapport 2012:03 Jan Borg & Ådel V Franzén Säby 1:8 & 1:9

Läs mer

Fiberkabel i Ekhammar och Korsängen

Fiberkabel i Ekhammar och Korsängen UV RAPPORT 2014:94 ARKEOLOGISK FÖRUNDERSÖKNING I FORM AV SCHAKTÖVERVAKNING Fiberkabel i Ekhammar och Korsängen Stockholms län; Uppland; Upplands-Bro kommun; Kungsängens socken; Ekhammar 4:268 och Korsängen

Läs mer

Arkeologisk utredning vid Västra Sund. RAÄ 135:1, Arvika socken, Arvika kommun, Värmlands län 2015:22

Arkeologisk utredning vid Västra Sund. RAÄ 135:1, Arvika socken, Arvika kommun, Värmlands län 2015:22 1 Arkeologisk utredning vid Västra Sund RAÄ 135:1, Arvika socken, Arvika kommun, Värmlands län 2015:22 VÄRMLANDS MUSEUM Dokumentation & samlingar Box 335 651 08 Karlstad Tel: 054-701 19 00 Fax: 054-701

Läs mer

Jordbrogravfältet en tvåtusenårig tidsresa

Jordbrogravfältet en tvåtusenårig tidsresa Jordbrogravfältet en tvåtusenårig tidsresa 1 Du står i norra änden av Jordbrogravfältet. De tretton numrerade skyltarna visar dig många av de olika gravtyperna som finns här. Du får också en glimt av människors

Läs mer

Ekbackens gård. Arkeologisk förundersökning. Om- och tillbyggnation vid fd. Vångdalens kriminalvårdsanstalt. Uppsala-Näs socken Uppsala kommun Uppland

Ekbackens gård. Arkeologisk förundersökning. Om- och tillbyggnation vid fd. Vångdalens kriminalvårdsanstalt. Uppsala-Näs socken Uppsala kommun Uppland Arkeologisk förundersökning Ekbackens gård Om- och tillbyggnation vid fd. Vångdalens kriminalvårdsanstalt Uppsala-Näs socken Uppsala kommun Uppland Robin Olsson Rapport 2005:21, avdelningen för arkeologisk

Läs mer

Gasledning genom Kallerstad

Gasledning genom Kallerstad Arkeologisk utredning, etapp 1 Gasledning genom Kallerstad Linköpings stad och kommun Östergötlands län Clas Ternström 2001 Rapport 69:2001 Ö S T E R G Ö T L A N D S L Ä N S M U S E U M Tekniska uppgifter

Läs mer

ANTIKVARISK KONTROLL

ANTIKVARISK KONTROLL P4074 ANTIKVARISK KONTROLL vid schaktningsarbete inför byte av dagvattenbrunn och rörledningar Fastighet Ultuna 2:23, hus C4:29, Bondkyrko socken, Uppland Lst dnr: 431-6811-05 Av Helena Hulth med bidrag

Läs mer

Brista i Norrsunda socken

Brista i Norrsunda socken ARKEOLOGGRUPPEN AB, RAPPORT 2011:24 FÖRUNDERSÖKNING Brista i Norrsunda socken Uppland, Norrsunda socken, Sigtuna kommun, RAÄ Norrsunda 3:1 och 194:1 Leif Karlenby ARKEOLOGGRUPPEN AB, RAPPORT 2011:24 FÖRUNDERSÖKNING

Läs mer

Balder Arkeologi och Kulturhistoria

Balder Arkeologi och Kulturhistoria PM Balder Arkeologi och Kulturhistoria Arkeologisk schaktövervakning Ny energibrunn och rörledning Njutångers kyrka Hälsingland 2014 Katarina Eriksson Bild 1. Schaktets sträckning inom kyrkogården i Njutånger.

Läs mer

Stenig terräng i Kista äng

Stenig terräng i Kista äng ARKEOLOGGRUPPEN AB RAPPORT 2016:27 ARKEOLOGISK UTREDNING ETAPP 2 OCH AVGRÄNSANDE UTREDNING Stenig terräng i Kista äng RAÄ-nr Spånga 276:1 2, Akalla 4:1, Spånga socken, Stockholms kommun, Uppland Ola Winter

Läs mer

RAPPORTSAMMANSTÄLLNING

RAPPORTSAMMANSTÄLLNING Stämplar: Undersökning: Nä, Kumla sn, Blacksta 3:4 m fl Lst:s dnr: 11.391-2173-82 Ansvarig institution: UV Eget dnr: 5715/82, 5881/82 Ansvarig för undersökningen: Carin Claréus Fynd: Nej Ekonomiskt kartblad:

Läs mer

Kista hembygdsgård. ARKEOLOGISTIK ABRapport 2015:1

Kista hembygdsgård. ARKEOLOGISTIK ABRapport 2015:1 Kista hembygdsgård Arkeologisk förundersökning i form av schaktkontroll inom Kista bytomt, RAÄ Väddö 174:1, Kista 1:2, Norrtälje kommun, Uppland Kjell Andersson ARKEOLOGISTIK ABRapport 2015:1 2 Omslagsbild:

Läs mer

Arkeologisk utredning. Näs-Söderby s:1 Uppsala-Näs socken Uppsala kommun Uppland. Hans Göthberg 2002:10

Arkeologisk utredning. Näs-Söderby s:1 Uppsala-Näs socken Uppsala kommun Uppland. Hans Göthberg 2002:10 Arkeologisk utredning Näs-Söderby s:1 Uppsala-Näs socken Uppsala kommun Uppland Hans Göthberg 2002:10 Arkeologisk utredning Näs-Söderby s:1 Uppsala-Näs socken Uppsala kommun Uppland Hans Göthberg 1 Rapport

Läs mer

LEUVENIUS HAGE. Frivillig arkeologisk utredning. Fredrikskans 2:1 Gävle stad Gävle kommun Gästrikland 2014. Maria Björck

LEUVENIUS HAGE. Frivillig arkeologisk utredning. Fredrikskans 2:1 Gävle stad Gävle kommun Gästrikland 2014. Maria Björck Rapport Länsmuseet Gävleborg 2015:08 LEUVENIUS HAGE Frivillig arkeologisk utredning Fredrikskans 2:1 Gävle stad Gävle kommun Gästrikland 2014 Maria Björck LEUVENIUS HAGE Frivillig utredning Fredrikskans

Läs mer

Kompletterande jobb utefter väg 250

Kompletterande jobb utefter väg 250 Kulturmiljövård Mälardalen Rapport 2006:40 Kompletterande jobb utefter väg 250 Antikvarisk kontroll Kolsva-Åsby 1:8, 1:17 och Myra 1:2 Kolsva socken Västmanland Anna-Lena Hallgren Innehållsförteckning

Läs mer

SYRHOLEN 12:5 vid schaktning för flytt av transformatorstation invid fornlämningarna 25:1 och 26:1-2, Floda socken, Gagnefs kommun, Dalarnas län 2016

SYRHOLEN 12:5 vid schaktning för flytt av transformatorstation invid fornlämningarna 25:1 och 26:1-2, Floda socken, Gagnefs kommun, Dalarnas län 2016 Arkeologisk schaktningsövervakning SYRHOLEN 12:5 vid schaktning för flytt av transformatorstation invid fornlämningarna 25:1 och 26:1-2, Floda socken, Gagnefs kommun, Dalarnas län 2016 Arkivrapport dnr

Läs mer

Väntinge 1:1, fornlämning 195

Väntinge 1:1, fornlämning 195 Arkeologisk förundersökning 2015 Väntinge 1:1, fornlämning 195 DRÄNERINGS- OCH VA-ARBETEN Höörs socken, Höörs kommun Skåne län Skånearkeologi Rapport 2015:17 Per Sarnäs Arkeologisk förundersökning 2015

Läs mer

Vindkraft på höglandets hjässa, del II

Vindkraft på höglandets hjässa, del II Kulturhistorisk förstudie Vindkraft på höglandets hjässa, del II Kulturhistorisk förstudie, del II inför planerade vindkraftsområden Almesåkra och Bringetofta socknar i Nässjö kommun Jönköpings län JÖNKÖPINGS

Läs mer

FJÄRRVÄRME I STUREFORS

FJÄRRVÄRME I STUREFORS RAPPORT 2015:1 ARKEOLOGISK FÖRUNDERSÖKNING FJÄRRVÄRME I STUREFORS RAÄ 124, 151 M FL STUREFORS VISTS SOCKEN LINKÖPINGS KOMMUN ÖSTERGÖTLANDS LÄN ERIKA RÄF Fjärrvärme i Sturefors Innehåll Sammanfattning.........................................................

Läs mer

Linneberg 1:1. Arkeologisk utredning etapp 1 inför småhusbyggnation inom fastigheten Linneberg 1:1, Höreda socken i Eksjö kommun, Jönköpings län

Linneberg 1:1. Arkeologisk utredning etapp 1 inför småhusbyggnation inom fastigheten Linneberg 1:1, Höreda socken i Eksjö kommun, Jönköpings län Linneberg 1:1 Arkeologisk utredning etapp 1 inför småhusbyggnation inom fastigheten Linneberg 1:1, Höreda socken i Eksjö kommun, Jönköpings län JÖNKÖPINGS LÄNS MUSEUM Arkeologisk rapport 2011:39 Jörgen

Läs mer

Skrehällabergets skugga

Skrehällabergets skugga ARKEOLOGGRUPPEN AB, RAPPORT 2015:24 ARKEOLOGISK UTREDNING ETAPP 2 Tomtavstyckning i Skrehällabergets skugga Norra Bro 5:7, Örebro kommun, Gällersta socken, Närke, Örebro län Johnny Rönngren ARKEOLOGGRUPPEN

Läs mer

Långbro. Arkeologisk utredning vid

Långbro. Arkeologisk utredning vid Arkeologisk utredning vid Långbro Särskild arkeologisk utredning inom del av fastigheten Långbro 1:1, Vårdinge socken, Södertälje kommun, Södermanland. Rapport 2010:52 Kjell Andersson Arkeologisk utredning

Läs mer

ARKEOLOGGRUPPEN AB, RAPPORT 2013:17 ARKEOLOGISK SCHAKTNINGSÖVERVAKNING I FORM AV FÖRUNDERSÖKNING

ARKEOLOGGRUPPEN AB, RAPPORT 2013:17 ARKEOLOGISK SCHAKTNINGSÖVERVAKNING I FORM AV FÖRUNDERSÖKNING ARKEOLOGGRUPPEN AB, RAPPORT 2013:17 ARKEOLOGISK SCHAKTNINGSÖVERVAKNING I FORM AV FÖRUNDERSÖKNING VA-ledning mellan Kärsta och Orresta Schaktningsövervakning invid fornlämningarna Björksta 8:1 och 556,

Läs mer

Kaxberg. Arkeologisk utredning vid. Arkeologisk utredning inom del av fastigheten Lina 4:1, Södertälje socken och kommun, Södermanland.

Kaxberg. Arkeologisk utredning vid. Arkeologisk utredning inom del av fastigheten Lina 4:1, Södertälje socken och kommun, Södermanland. Arkeologisk utredning vid Kaxberg Arkeologisk utredning inom del av fastigheten Lina 4:1, Södertälje socken och kommun, Södermanland. Rapport 2010:37 Kjell Andersson Arkeologisk utredning vid Kaxberg

Läs mer

Arkeologisk förundersökning. Tibble 8:16, RAÄ 120:1. Täby socken, Täby kommun, Stockholms län, Uppland. Lst dnr:

Arkeologisk förundersökning. Tibble 8:16, RAÄ 120:1. Täby socken, Täby kommun, Stockholms län, Uppland. Lst dnr: Arkeologisk förundersökning Tibble 8:16, RAÄ 120:1 Täby socken, Täby kommun, Stockholms län, Uppland Lst dnr: 431-06-82209 Av Emma Sjöling SAU Rapport 2007:6 INNEHÅLLSFÖRTECKNING INLEDNING...4 BAKGRUND...4

Läs mer

Schaktning vid Ekers kyrkogårdsmur

Schaktning vid Ekers kyrkogårdsmur uv rapport 2012:54 särskild arkeologisk undersökning, schaktövervakning Schaktning vid Ekers kyrkogårdsmur Närke; Örebro stad; Eker 14:140 Lena Beronius Jörpeland uv rapport 2012:54 särskild arkeologisk

Läs mer

RONE ÄNGGÅRDE 6:1, 3:1 och ÅLARVE 3:1

RONE ÄNGGÅRDE 6:1, 3:1 och ÅLARVE 3:1 Rapport Arendus 2014:28 RONE ÄNGGÅRDE 6:1, 3:1 och ÅLARVE 3:1 Arkeologisk förundersökning Dnr 431-1977-14 Rone socken Region Gotland Gotlands län 2015 Christian Hoffman Omslagsbild: Undersökningsytan på

Läs mer

Wäckare äng. Arkeologisk utredning, steg 1. Ann Lindkvist. Övra Runby 1:15, Upplands-Väsby Eds sn, Uppland. SAU rapport 2008:5

Wäckare äng. Arkeologisk utredning, steg 1. Ann Lindkvist. Övra Runby 1:15, Upplands-Väsby Eds sn, Uppland. SAU rapport 2008:5 Wäckare äng Arkeologisk utredning, steg 1 Övra Runby 1:15, Upplands-Väsby Eds sn, Uppland Ann Lindkvist. SAU rapport 2008:5 Innehållsförteckning Inledning 1 Syfte, metod och genomförande 2 Topografi och

Läs mer

Särskild arkeologisk utredning söder om Sund i Säffle. RAÄ 375-377, By socken, Säffle Kommun, Värmlands län 2009:2

Särskild arkeologisk utredning söder om Sund i Säffle. RAÄ 375-377, By socken, Säffle Kommun, Värmlands län 2009:2 1 Särskild arkeologisk utredning söder om Sund i Säffle RAÄ 375-377, By socken, Säffle Kommun, Värmlands län 2009:2 VÄRMLANDS MUSEUM Enheten för kulturmiljö Box 335 651 08 Karlstad Tel: 054-701 19 00 Fax:

Läs mer

FORNMINNES- Information till alla fornminnesintresserade.

FORNMINNES- Information till alla fornminnesintresserade. FORNMINNES- Information till alla fornminnesintresserade. Utges genom Täby Hembygdsförenings fornminnessektion. Copyright: NYTT ISSN 2001-3493 www.creativecommons.se Nr 4 Årgång 7 maj 2015 Text, bild,

Läs mer

2. Vad skulle du vilja skriva för budskap eller berättelse på din runsten? Fundera..!

2. Vad skulle du vilja skriva för budskap eller berättelse på din runsten? Fundera..! 1 av 5 Läxa SO Uppgiften lämnas in v. 5 tisdagen den 31/1 till Cia. 1. Läs först texten om runor s. 2-5. 2. Vad skulle du vilja skriva för budskap eller berättelse på din runsten? Fundera..! 3. Studera

Läs mer

Gravar och murrester på Södra Hestra kyrkogård

Gravar och murrester på Södra Hestra kyrkogård Antikvarisk kontroll Gravar och murrester på Södra Hestra kyrkogård Schaktarbeten för el-ledningar på Södra Hestra kyrkogård Södra Hestra socken i Gislaveds kommun Jönköpings län JÖNKÖPINGS LÄNS MUSEUM

Läs mer

Hej alla Jupiterbarn, här kommer svar på alla era frågor.

Hej alla Jupiterbarn, här kommer svar på alla era frågor. Brev från Sofia (Noaks mamma) Hej alla Jupiterbarn, här kommer svar på alla era frågor. Hur vet man att det funnits någon som heter Estrid och Jarlabanke? Hur vet man att hon var betydelsefull? Det vet

Läs mer

RAPPORT FRÅN HÖGENS JÄRNÅLDER

RAPPORT FRÅN HÖGENS JÄRNÅLDER RAPPORT FRÅN HÖGENS JÄRNÅLDER Januari 2004 1 BYUTVECKLING I HÖGEN ARBETSGRUPPEN: JANERIC LINDH SUNNE ROBERT BLOMBERG DJUPE ANNA SÖDERLUND OCH JÖRGEN WESTMAN - RAVIK VÅRT ÖVERGRIPANDE SYFTE med jobbet är

Läs mer

F O R N B O R G. Äldre försvarsanläggning

F O R N B O R G. Äldre försvarsanläggning F O R N B O R G Äldre försvarsanläggning Berget du ser framför dig på andra sidan vattnet är mer än bara en hög bergsrygg där låg en gång en fornborg. Om du tittar ner i bergsskrevan till vänster, ser

Läs mer

Arkeologisk utredning i form av sökschaktsgrävning. Strövelstorp 31:1>2 och 32:1 Strövelstorps socken Ängelholms kommun Skåne

Arkeologisk utredning i form av sökschaktsgrävning. Strövelstorp 31:1>2 och 32:1 Strövelstorps socken Ängelholms kommun Skåne wallin kulturlandskap och arkeologi rapport 2005:19 Arkeologisk utredning i form av sökschaktsgrävning Strövelstorp 31:1>2 och 32:1 Strövelstorps socken Ängelholms kommun Skåne Bo Bondesson Hvid 2005 wallin

Läs mer

Skräpgrop i Husby 7:2

Skräpgrop i Husby 7:2 ARKEOLOGGRUPPEN AB, RAPPORT 2014:30 ARKEOLOGISK FÖRUNDERSÖKNING I FORM AV SCHAKTNINGSÖVERVAKNING Skräpgrop i Husby 7:2 Glanshammar 33:1 och 185:1 i Glanshammar socken, Örebro kommun i Närke Ebba Knabe

Läs mer

RUNNAMÅLA Förslag: Klass 3

RUNNAMÅLA Förslag: Klass 3 RUNNAMÅLA Förslag: Klass 3 Skogslandets jordbruk: Utmärkande för byn är de flera hundra meter vällagda stenmurarna från 1900-talet. De finns både runt åkrar och i skogen på berghällar. Åkermarkerna i byn

Läs mer

Gärdslätt Västergård 2:13

Gärdslätt Västergård 2:13 Rapport 2008:47 Arkeologisk förundersökning Gärdslätt Västergård 2:13 RAÄ 159 Rinna socken Boxholms kommun Östergötlands län Viktoria Björkhager Ö S T E R G Ö T L A N D S L Ä N S M U S E U M A V D E L

Läs mer

En stensättning i Skäggesta

En stensättning i Skäggesta uv mitt, rapport 2008:33 arkeologisk förundersökning En stensättning i Skäggesta Södermanland, Barva socken, Skäggesta 5:1, RAÄ 314 Katarina Appelgren uv mitt, rapport 2008:33 arkeologisk förundersökning

Läs mer

RAPPORT 2014:11 ARKEOLOGISK FÖRUNDERSÖKNING

RAPPORT 2014:11 ARKEOLOGISK FÖRUNDERSÖKNING PDF-format: www.stockholmslansmuseum.se RAPPORT 2014:11 ARKEOLOGISK FÖRUNDERSÖKNING LINGSBERG Arkeologisk förundersökning i form av schaktövervakning, RAÄ 272:2 och 481:1, Lingsberg 1:22 m.fl, Vallentuna

Läs mer

Dokumentation av skador inom Kakuböles gamla tomt, Arnäs socken.

Dokumentation av skador inom Kakuböles gamla tomt, Arnäs socken. KMV AB Kulturmiljövårdarna i Härnösand AB Dokumentation av skador inom Kakuböles gamla tomt, Arnäs socken. Raä 76, Kakuböle 1:9, 1:3, 1:5, 1:12, 1:24, 1:25 och 1:30, Arnäs socken, Örnsköldsviks kommun,

Läs mer

Bergvärme till Kläckeberga kyrka

Bergvärme till Kläckeberga kyrka Bergvärme till Kläckeberga kyrka Kläckeberga socken, Kalmar Kommun, Småland Förundersökning, 2006 Cecilia Ring Rapport Juni 2007 Kalmar läns museum RAPPORT Datum KLM obj nr 06/26 KLM dnr 33-724-05 Lst

Läs mer

Kv Klockaren 6 & Stora Gatan Sigtuna, Uppland

Kv Klockaren 6 & Stora Gatan Sigtuna, Uppland Rapport Arkeologiska förundersökningar Kv Klockaren 6 & Stora Gatan Sigtuna, Uppland 1998-1999 Anders Wikström Sigtuna Museers Uppdrags Verksamhet Sigtuna Museum Stora Gatan 55 S-193 30 Sigtuna Tfn: 08/591

Läs mer

Elnät vid Skedevi kyrka

Elnät vid Skedevi kyrka Rapport 2006:44 Arkeologisk utredning etapp 1 och 2 Elnät vid Skedevi kyrka Skedevi socken Finspångs kommun Östergötlands län Ann-Charlott Feldt Ö S T E R G Ö T L A N D S L Ä N S M U S E U M K U L T U

Läs mer

E18, Västjädra-Västerås

E18, Västjädra-Västerås Kulturmiljövård Mälardalen Rapport 2006:65 E18, Västjädra-Västerås En bullervall vid Råby gård Särskild utredning RAÄ 710 Dingtuna-Råby 2:1 Dingtuna socken Västmanland Jan Ählström Innehållsförteckning

Läs mer

Husbyar och hamnar på Södertörn

Husbyar och hamnar på Södertörn Husbyar och hamnar på Södertörn Magisteruppsats i Arkeologi. Stockholms Universitet. VT 2010. Lars Robin Nyman Handledare: Anders Carlsson Innehållsförteckning. 1. Inledning.....s.1 1.1 Introduktion...s.1

Läs mer

Arkeologisk rapport från Göteborgs Stadsmuseum 2010:9

Arkeologisk rapport från Göteborgs Stadsmuseum 2010:9 Arkeologisk rapport från Göteborgs Stadsmuseum 2010:9 Undersökning: Antikvarisk kontroll Lst:s dnr: 431-7397-2010 Ansvarig institution: Göteborgs stadsmuseum Eget dnr: 637/10 917 Ansvarig för undersökningen:

Läs mer

Schakt i kvarteret Jakob Större 13

Schakt i kvarteret Jakob Större 13 Stiftelsen Kulturmiljövård Rapport 2012:37 Schakt i kvarteret Jakob Större 13 Arkeologisk förundersökning Fornlämning Stockholm 103:1 Kvarteret Jakob Större 13 Stockholm stad Stockholms kommun Uppland

Läs mer

Edsbro-Skenninge 1:3. RAÄ 297:1, Edsbro socken, Norrtälje kommun, Uppland. Särskild arkeologisk utredning. Rapporter från Arkeologikonsult 2009 : 2317

Edsbro-Skenninge 1:3. RAÄ 297:1, Edsbro socken, Norrtälje kommun, Uppland. Särskild arkeologisk utredning. Rapporter från Arkeologikonsult 2009 : 2317 Edsbro-Skenninge 1:3 RAÄ 297:1, Edsbro socken, Norrtälje kommun, Uppland Särskild arkeologisk utredning Rapporter från Arkeologikonsult 2009 : 2317 Peter Sillén Omslagsbild. Utredningsområdet sett från

Läs mer

Rapport över förundersökning på fastigheten Klinta 20:18 (dåvarande 20:1 5 ), Köpings sn, Borgholms kn, Öland.

Rapport över förundersökning på fastigheten Klinta 20:18 (dåvarande 20:1 5 ), Köpings sn, Borgholms kn, Öland. KLM dnr 1471/87 LST dnr 11-391-2233-87 Rapport över förundersökning på fastigheten Klinta 20:18 (dåvarande 20:1 5 ), Köpings sn, Borgholms kn, Öland. Inledning Undersökningen föranleddes av att markägaren,

Läs mer

Steninge Allé och Valstaleden, Sigtuna kommun, Uppland Anders Wikström. Rapport Arkeologisk utredning

Steninge Allé och Valstaleden, Sigtuna kommun, Uppland Anders Wikström. Rapport Arkeologisk utredning Rapport Arkeologisk utredning Steninge Allé och Valstaleden, Sigtuna kommun, Uppland 2006 Anders Wikström Meddelanden och Rapporter från Sigtuna Museum nr 28 Rapport Arkeologisk utredning Steninge Allé

Läs mer

Stenålder vid Lönndalsvägen

Stenålder vid Lönndalsvägen Arkeologisk rapport 2005:35 Stenålder vid Lönndalsvägen Styrsö 109, 110 och 111 Lönndalsvägen, Brännö Fyndplatser för flinta Schaktövervakning Göteborgs kommun Thomas Johansson ARKEOLOGISK RAPPORT FRÅN

Läs mer

Hamnen 21:147, Innestaden 1:14 Malmö stad, Malmö kommun.

Hamnen 21:147, Innestaden 1:14 Malmö stad, Malmö kommun. Rapport 2014:1 Hamnen 21:147, Innestaden 1:14 Malmö stad, Malmö kommun. Arkeologisk förundersökning 2013-2014 Therese Ohlsson Rapport 2014:1 Hamnen 21:147, Innestaden 1:14, Malmö stad, Malmö kommun. Arkeologisk

Läs mer

Gillinge STOCKHOLMS LÄNS MUSEUM. Göran Werthwein

Gillinge STOCKHOLMS LÄNS MUSEUM. Göran Werthwein Gillinge Kompletterande arkeologisk utredning av objekt 1 inför planerat vägombygge vid Gillinge, Angarns socken, Vallentuna kommun, Uppland.. Göran Werthwein Rapport 2001:24 STOCKHOLMS LÄNS MUSEUM Gillinge

Läs mer

Lägg märke till alla gårdsnamn som slutar på -sta i betydelsen boplats eller ställe.

Lägg märke till alla gårdsnamn som slutar på -sta i betydelsen boplats eller ställe. Vikingaturen Vikingaturen Cykla två vikingaleder som slingrar sig fram genom jordbrukslandskapet exakt på samma plats i dag som för tusen år sedan. Dessa rid- och vandringsleder gick högt på grusåsarna

Läs mer

Nybyggnation vid Orlunda skola

Nybyggnation vid Orlunda skola Rapport 2011:101 Arkeologisk utredning, etapp 2 Nybyggnation vid Orlunda skola Invid RAÄ 36 och 66 Orlunda 1:9 Skeda socken Linköpings kommun Östergötlands län Olle Hörfors Ö S T E R G Ö T L A N D S M

Läs mer

Helgeberg. RAÄ 82, plats med tradition Del av Såpkullen 1:1, 1:2 Norrköpings stad och kommun Östergötland. Dnr

Helgeberg. RAÄ 82, plats med tradition Del av Såpkullen 1:1, 1:2 Norrköpings stad och kommun Östergötland. Dnr uv öst rapport 2008:43 arkeologisk utredning Helgeberg RAÄ 82, plats med tradition Del av Såpkullen 1:1, 1:2 Norrköpings stad och kommun Östergötland Dnr 421-855-2008 Annika Helander uv öst rapport 2008:43

Läs mer

Jordvärme vid Vreta kloster

Jordvärme vid Vreta kloster Rapport 2011:30 Arkeologisk förundersökning Jordvärme vid Vreta kloster Klostergården 1:8 Vreta klosters socken Linköpings kommun Östergötlands län Emma Karlsson Ö S T E R G Ö T L A N D S M U S E U M A

Läs mer

Rapport nr: 2015:09 Projekt nr: 1519

Rapport nr: 2015:09 Projekt nr: 1519 Rapport nr: 2015:09 Projekt nr: 1519 1 (3) arkivrapport till. Länsstyrelsen i Södermanlands län att; Ann Luthander 611 86 Nyköping från. Sörmlands Arkeologi AB, Lars Norberg datum. 2015-10-28 ang. förenklad

Läs mer

Arkeologisk undersökning vid Backgården

Arkeologisk undersökning vid Backgården UV ÖST RAPPORT 2007:17 ARKEOLOGISK FÖRUNDERSÖKNING Arkeologisk undersökning vid Backgården RAÄ 173 Backgården 2 och 3, Kvarnön Motala stad och kommun Östergötland Dnr 422-522-2007 Fredrik Molin UV ÖST

Läs mer

Söderköping och Valdemarsvik Börrum, Ringarum och Gryts socknar, Östergötlands län

Söderköping och Valdemarsvik Börrum, Ringarum och Gryts socknar, Östergötlands län Vindkraft mellan Söderköping och Valdemarsvik Börrum, Ringarum och Gryts socknar, Östergötlands län Frivillig arkeologisk utredning Rapporter från Arkeologikonsult 2012:2540 Åsa Berger Arkeologikonsult

Läs mer

Bilagor. Bilaga 1. Husbeskrivningar

Bilagor. Bilaga 1. Husbeskrivningar Bilagor Bilaga 1. Husbeskrivningar Nyckel till husbeskrivningarna Hur husbeskrivningar är utformade i rapporter kan variera kraftigt från fall till fall, från avskalade tabelliknande redovisningar till

Läs mer

Ljusterö golfbana STOCKHOLMS LÄNS MUSEUM. Kjell Andersson. Arkeologisk utredning

Ljusterö golfbana STOCKHOLMS LÄNS MUSEUM. Kjell Andersson. Arkeologisk utredning Arkeologisk utredning Ljusterö golfbana inför planerad utbyggnad, Mörtsunda 1:2, Ljusterö socken, Österåkers kommun, Uppland Kjell Andersson Rapport 2001:13 STOCKHOLMS LÄNS MUSEUM Arkeologisk utredning

Läs mer

Förhistoriska bebyggelser antydda genom kemisk analys Arrhenius, Olof Fornvännen 59-62 http://kulturarvsdata.se/raa/fornvannen/html/1950_059 Ingår i:

Förhistoriska bebyggelser antydda genom kemisk analys Arrhenius, Olof Fornvännen 59-62 http://kulturarvsdata.se/raa/fornvannen/html/1950_059 Ingår i: Förhistoriska bebyggelser antydda genom kemisk analys Arrhenius, Olof Fornvännen 59-62 http://kulturarvsdata.se/raa/fornvannen/html/1950_059 Ingår i: samla.raa.se M E D D E L A N D E N och distinkta definitionerna.

Läs mer

E K E T O R P S S K A T T E N. en silverskatt från vikingatiden

E K E T O R P S S K A T T E N. en silverskatt från vikingatiden E K E T O R P S S K A T T E N en silverskatt från vikingatiden Skatten hittas År 1950 plöjde en bonde sin åker vid Eketorp utanför Fjugesta väster om Örebro. Något fastnade i hans plog. Det var två flätade

Läs mer

Sex schakt i Ruddammsgatan, Eskilstuna

Sex schakt i Ruddammsgatan, Eskilstuna ARKEOLOGGRUPPEN AB, RAPPORT 2015:15 ARKEOLOGISK FÖRUNDERSÖKNING Sex schakt i Ruddammsgatan, Eskilstuna RAÄ 554:1, 556:1, Fristaden 1:6, Tunafors 1:6 och Tunafors 1:1 Esilkstuna socken och kommun, Södermanland

Läs mer

Historiska lämningar i Kråkegård

Historiska lämningar i Kråkegård Arkeologisk utredning etapp 1 Historiska lämningar i Kråkegård utredning inför bostadsbyggande Bäckseda socken i Vetlanda kommun Jönköpings län JÖNKÖPINGS LÄNS MUSEUM Arkeologisk rapport 2005:13 Fredrik

Läs mer

Häle 1 :9, 1:10 Kebene 1:7, 1 :23 Siröd 1 :28

Häle 1 :9, 1:10 Kebene 1:7, 1 :23 Siröd 1 :28 Arkeologisk schaktkontroll Häle 1 :9, 1:10 Kebene 1:7, 1 :23 Siröd 1 :28 Stenkyrka socken Tjörns kommun Rapport 1999:1 Agneta Gustafsson Antikvarisk schaktkontroll HAle 1:9, 1:10 Kebene 1 :7, 1 :23 Siröd

Läs mer

El till 3G-mast vid Fågelberg

El till 3G-mast vid Fågelberg Rapport 2013:51 Arkeologisk utredning etapp 2 El till 3G-mast vid Fågelberg Invid RAÄ 68 Fågelberg 1:4 Vikingstad socken Linköping kommun Östergötlands län Marie Ohlsén Ö S T E R G Ö T L A N D S M U S

Läs mer

Ramsjö 88:1. Antikvarisk kontroll. Morgongåva, Vittinge socken, Heby kommun, Uppland. SAU rapport 2010:13. Pierre Vogel

Ramsjö 88:1. Antikvarisk kontroll. Morgongåva, Vittinge socken, Heby kommun, Uppland. SAU rapport 2010:13. Pierre Vogel Ramsjö 88:1 Antikvarisk kontroll Morgongåva, Vittinge socken, Heby kommun, Uppland SAU rapport 2010:13 Pierre Vogel SAU rapporter 2010:13 ISSN SAU 2010 UTGIVNING OCH DISTRIBUTION Societas Archaeologica

Läs mer

Hemfosatorp. Arkeologisk förundersökning i form av schaktkontroll av fornlämning Västerhaninge 193:1, Hemfosatorp 1:22, Haninge kommun, Södermanland

Hemfosatorp. Arkeologisk förundersökning i form av schaktkontroll av fornlämning Västerhaninge 193:1, Hemfosatorp 1:22, Haninge kommun, Södermanland Hemfosatorp Arkeologisk förundersökning i form av schaktkontroll av fornlämning Västerhaninge 193:1, Hemfosatorp 1:22, Haninge kommun, Södermanland Kjell Andersson Rapport 2009:4 Hemfosatorp Arkeologisk

Läs mer

Mårtens 1:40 RAÄ 132 Sproge socken Gotlands kommun

Mårtens 1:40 RAÄ 132 Sproge socken Gotlands kommun arkeologisk förundersökning Mårtens 1:40 RAÄ 132 Sproge socken Gotlands kommun Länsstyrelsens i Gotlands län dnr 431-3530-06 Ann-Marie Pettersson 2006 arkeologisk förundersökning Mårtens 1:40 RAÄ 132 Sproge

Läs mer

Schaktning i Segersjö

Schaktning i Segersjö ARKEOLOGGRUPPEN AB RAPPORT 2015:64 ARKEOLOGISK KONTROLL Schaktning i Segersjö Arkeologisk kontroll vid arbeten invid fornlämning Lännäs 50:1, Lännäs socken, Örebro kommun, Närke Leif Karlenby ARKEOLOGGRUPPEN

Läs mer

Intill Eksunds gård A V D E L N I N G E N F Ö R A R K E O L O G I. Rapport 2009:62. Arkeologisk utredning, etapp 1

Intill Eksunds gård A V D E L N I N G E N F Ö R A R K E O L O G I. Rapport 2009:62. Arkeologisk utredning, etapp 1 Rapport 2009:62 Arkeologisk utredning, etapp 1 Intill Eksunds gård Borg 11:3 Borgs socken Norrköpings kommun Östergötlands län Kjell Svarvar Ö S T E R G Ö T L A N D S L Ä N S M U S E U M A V D E L N I

Läs mer