Inga träd växer till himlen

Transkript

1

2 Ledare VIDA NYTT nr 2 juli 2008 Inga träd växer till himlen Uttrycket är kanske mer sant än någonsin. Marknaden, främst för våra trävaror har förändrats drastiskt under de senaste månaderna med ett prisfall som vi aldrig tidigare varit med om. Den starka kronan framförallt jämfört med dollar och pund påverkar ytterligare negativt och trävarupriserna är nu de lägsta under hela 2000-talet. Produktionen i bland annat Sverige och Tyskland är fortsatt oförminskad samtidigt som vi ser en allt svagare byggnation i många länder i Västeuropa. Då inte minst på de brittiska öarna. Byggnationen i England har minskat med 30% jämfört med ett år tidigare, vilket är den lägsta nivån sedan Minskningen i Irland är 60%. Byggnationen i USA har samma period halverats vilket motsvarar en svensk årsproduktion av trävaror. Detta har medfört att de svenska sågverkens lager ökat med ca 80% sedan halvårsskiftet Detta i kombination med en allt svagare allmän konjunktur, allmänt höga råvarupriser och oljepriser driver inflation och det finns en överhängande risk för ytterligare räntehöjningar inte minst i Sverige. Med högre räntor, fallande bostadspriser inför sig med automatik en försiktig attityd till nybyggnation. En ytterligare minskning av exempelvis byggnationen i den för svensk sågverksindustri viktiga brittiska marknaden i en nivå med den som varit skulle få allvarliga konsekvenser för avsättningen. Såväl för oss som för hela industrin. Positivt är att trä tar marknadsandelar på de flesta marknader från andra material. Och det är oerhört väsentligt att vi satsar på marknadsföring samt inte minst talar om alla de miljöfördelar trä har. Omvärlden, våra intressenter och inte minst våra kunder, kommer att ställa krav på att redovisa vårt miljöarbete. Miljöaspekten måste och kommer att finnas med i våra (VIDAs) dagliga beslut och miljökraven kommer att bli ett allt starkare krav från omvärlden. I takt med att konsumtionen i Europa och USA har minskat, har vi startat upp nya marknader bl a i Asien och Australien. Marknader som fortfarande efterfrågar relativt små volymer men är en långsiktig satsning för att på så sätt ha en bredare marknad i framtiden. Trä, träprodukter och inte minst energi från biobränsle som detta nummer i huvudsak handlar om ligger i tiden. Inte minst för de miljökrav som ställs och som kommer att ställas allt starkare i framtiden gör att jag är långsiktigt positiv kanske mycket positiv. Konjunkturer går i cykler. USAs och västvärldens byggnation kommer tillbaka och under tiden tar vi fortsatt tagit nya marknader och nya marknadsandelar från andra material. Som skogsägare vet jag att ni ser skogen som en långsiktig investering. Vårda er skog men avverka inte mer än nödvändigt, och vänta in en för oss alla bättre marknad. Min övertygelse är att det kommer att löna sig, inte minst för dig som skogsägare. Av barkborreskäl hoppas jag nu på en sval och regnig sommar det behövs! Trevlig sommar! Alvesta Santhe Dahl LÄS OCKSÅ OM: Tema bioenergi Porträtt kvinnlig skogsägare. Barkborre tips inför sommaren. PEFC viktigt för dig som skogsägare. Sid 4-10 Sid 11 Sid 12 Sid 12 2

3 Text och foto: Ulf-Göran Wannerfeldt Energi till varje pris! I detta nummer har vi stort fokus på energi. Bioenergi! Man kan fråga sig varför det är så mycket debatt och skriverier om energi? I tidningar, radio/tv, samhällsdebatten och även i samtalet mellan gemene man på gatan så pratas det energi. Det har aldrig varit så högt på dagordningen som i dessa dagar. Och, någonstans, för oss alla blir det till slut en plånboksfråga. Det är dyrt att värma huset, köra bilen eller starta upp maskinerna på företaget. BILLIG OCH MILJÖSKONSAM ENERGI Svaret på frågan ovan ligger såklart i den oumbärliga nytta det moderna samhället har av billig energi. Ja, hela vår moderna livsstil bygger på en enda sak, just billig energi. Den har i ca 100 år stavats olja. Så, ytterligare ett svar på frågan ovan är då den inte helt obekanta negativa effekten av billig energi klimatpåverkan. Och, det är där vi står idag i sökandet efter billig och miljöskonsam energi. En inte helt enkel ekvation då det dessutom krävs ofantliga mängder. Varje dag pumpas det upp 87 miljoner fat olja. Ett fat rymmer 159 liter. Bara i USA anländer det en supertanker var 40:e minut för att hålla deras hjul igång. Det finns såklart andra former av energi som vi idag förbrukar med samma intensitet. Kol, vatten, kärnkraft, gas och ett flertal kompletterande energikällor. Alla dessa resurser som mer eller mindre påverkar miljö och klimat negativt. Ibland är sidoeffekten direkt och i andra fall mera långsiktig som i fallet med nukleära bränslen och dess slutförvaring. EN NY MARKNAD Idag står vi därför mitt uppe i en energiboom, eller skall vi säga en energibomb. Stora länder som nu tar gigantiska kliv in i industrialiseringen ökar behovet av billig energi med ofantliga tal. Kina, Indien, andra delar av Asien, Sydamerika och forna Östeuropa har en energitörst som verkar omättbar. Samtidigt som vi, den gamla västvärlden fortsätter vår överdrivna konsumtion. Om vi skall vara lite krassa (eller ärliga) så är det faktiskt därför som det först nu, de senaste åren, blivit mera prioriterat med alternativa energiformer. Marknaden anpassar sig helt enkelt då priset skenar. GRÖNA ENERGIPRODUCENTER Det är i ljuset av denna omvärldsbild som vi kan vara med om att skapa ett hållbarare samhälle. Efterfrågan, pris och politiska beslut har skapat en grogrund för biobränslen att fullt ut etablera sig som ett hållbart komplement i samhällets energimix. Som vi inledande berättade, i detta nummer av VIDA Nytt beskriver vi vad vi gör för att optimera uttaget av vår gröna råvara. Vi kommer att göra ett antal nedslag i våra produktionsanläggningar som också är våra gröna energiproducenter. ENERGI! Energi är en inneboende egenskap i all materia. Det som vi kallar energi i dagligt tal är när vi på något sätt utvinner denna egenskap och omsätter den för ändamål som är nyttiga för oss. Lite förenklat så skiljer vi på mekanisk och kemisk energi. Med mekanisk energi omvandlar vi rörelse till t ex el. Vind, vatten men även en solcell kan vi räkna hit. Den kemiska energin, vilken är den som är mest tydlig som miljöbov, är exempelvis olja, kol och gas där vi helt enkelt förbränner råvaran. Kärnenergi är ytterligare en form av omvandling och den är atomär i grunden. De senaste ca 100 åren har vetenskapen känt till att energi och materia är ekvivalent, två sidor av samma sak. Men vi har svårt att utvinna denna resurs och det närmaste vi kommit där är fissionskraftverk. Dvs den teknik vi använder i nuvarande kärnkraftverk. 3

4 I förra numret av VIDA Nytt koncentrerade vi oss på sågverkens traditionella kärnverksamhet. Nu tittar vi lite närmare på vad man gör med restprodukten. Eller vi skall nog i ärlighetens namn kalla det för restprodukterna. En soldränkt tidig sommardag går färden mot Borgstena. VIDA Energi.Visionären Svante skymtar åter: Just det bolaget är egentligen en förlängning på det arbete vi startade på 70-talet här. Det är faktiskt inte helt enkelt att ta till vara på spill som sedan skall till ett värmeverk. Blandningen av spån och bark, fuktighet och graden av renhet påverkar. Det är en rätt krävande logistisk övning också. Lagerhållningen påverkas såklart av årstiden. Det kalla halvåret eldas det för fullt och det varma halvåret bunkras det. Lagerhållning och distribution blir här som ett finstämt instrument. Våra erfarenheter här Med biobränsle som bisyssla Undertecknad är varm. Näst intill kokhet. Det är årets hittills varmaste dag, och på nyheterna hör jag livfulla beskrivningar om skogsbränderna i Hälsingland. Mitt första samtal är med Svante Andersson, grundare och tidigare Vd på VIDA Borgstena.Vi slår oss ned i skuggan i en utesittgrupp och pratar biobränsle i allmänhet. Egentligen är jag säljare, eller var. Jag for runt i Europa, ofta med bil som till Tyskland. En dag som denna och utan AC var det ett under att man orkade göra affärer när man kom fram. Svante visar sig såklart vara mera än säljare.det som tidigt slår en är att här sitter en av branschens ringrävar som dessutom varit en visionär av rang. Vi var nog först ut med att tänka på hur vi skulle kunna ta till vara på spillet. Berätta! Finns mycket att säga. Förr i tiden så körde man ut flis, spån och bark rätt ut i någon myrmark. När där blev fullt fick vi fatt i en ny. Ett vansinnigt slöseri med råvara. Svante fortsätter med rynkad pannan: inte nog med det, lakvatten utarmar syrenivån i vattendrag. Det var ingen bra strategi. Visst, de flesta sågverk tog på ett eller annat sätt hand om en del av spillet till egen uppvärmning,varmvatten mm.men,det mesta gick till spillo. Marknaden var inte mogen för utvinning av energi i större skala. Billig el och olja gjorde det helt enkelt inte lönsamt att driva till exempel fjärrvärmeverk. Svante berättar vidare: vi gick emot strömmen och investerade redan på 70-talet i en anläggning som även kunde ta till vara och arbeta upp grot. Ris, grenar allt kunde tas om hand och krossas eller flisas till pannvänlig råvara i en terminal på Borgstena. Svante skrattar lätt över det äventyret och konstaterar att det var en riktigt dålig investering.tiden var inte mogen. Nåväl, över till de bättre investeringarna. Vad jag förstått så är det bättre snurr på biobränslet idag? Visst. Vi startade vår första panna 1974, och nummer två tändes upp i december Sedan dess så är vi självförsörjande på värme och exporterar dessutom till en bostadsstiftelse nästgårds. Men, det får Kent berätta mera om. Om jag förstår rätt så blir det ändå råvara över? Jodå, vi säljer ca två tredjedelar vidare. Det mesta till koncernens eget energibolag har vi stor nytta av nu när vi samlat hela VIDA-koncernens flöde i ett bolag. Svante skickar här bollen vidare till Lars-Göran, Vd för VIDA Energi, som vi möter i ett senare nedslag i detta nummer av VIDA Nytt. Innan Svante kastar nästa boll, den lite kortare sträckan till Kent, pannskötaren, så vill jag höra lite mera tankar från Svante. Hur ser du på framtiden? Jag har varit med så länge så det känns som att jag sett och upplevt de flesta förändringar i branschen. När jag började för 150 år sedan fanns inte energi på dagordningen. Idag tar det stort fokus. Politiska beslut och marknadens villkor har helt förändrat bilden. På gott och ont kan man säga. Ibland blir det lite flockmentalitet, alla springer lite för fort åt ett håll och så plötsligt blir det underskott någon annanstans.just nu ser vår skogsreserv ut lite som så att det finns stora resurser för energiuttag beroende på åldersfördelning och typ av skoglighet. Det kommer att bli brist på eller åtminstånde ett dipp vad det gäller virkesråvara. Samtidigt skenar stålpriset och: energipriset är i samma lopp. Här är det återigen en ökande efterfrågan globalt som påverkar. Sverige står väl rustat för att möta dessa utmaningar. Men, 4

5 visst, massa- och energiindustrin närmar sig varandra i jakten på råvara. Men, som vanligt,den som betalar bäst växlar ut mest.just nu är det dessutom en stor omställning på gång för egna hem man eldar med pellets. Ja, vi skall även besöka anläggningen i Hok och Lars-Gunnar Wiss. Men hur ser du på spillet som blir kvar på avverkningsplatser? Entreprenörerna på skördesidan står också inför en omställning.vi har p g a stormarna haft en hektisk period med att skörda virke, det mesta stormfällt. Just nu är uttaget av skog på rot inte riktigt lika prioriterat. Entreprenörerna får hitta nya strängar på sina lyror. Markberedning är en sådan. En annan är grot-buntning, att kunna ta hand om avverkningspillet grenar,ris och toppar samt även rötter och stubbar. Det finns massor med energi därute. Sedan är det en annan fråga vem som vill och kan arbeta upp det på ett lönsamt sätt. Kanske något för VIDA? Precis vad det är! Och, den frågan tänker jag också ta med mig till mötet med Lars-Göran. Svante filosoferar vidare vi kommer kanske att få se en ny landskapsförändring. Vi har gått från jordbruksperioden till skogsbrukseran. Landskapet har medvetet beskogats med t ex gran för att fylla detta behov. Framöver kanske vi kommer att odla energiskog. Raka rader med för landet exotiska trädslag blir ett nytt inslag i landskapsbilden. Avslutningsvis, vad gör du för något nu för tiden? Ha ha, jag är pensionär. Fast bara till 20 procent. Men jag slipper att oroa mig för det dagliga världskonjunktur och försäljning. Biobränsle har varit en bisyssla, nu är det mera en syssla. Och så har jag styrelseuppdrag inom VIDA-koncernen. Jag förstår att här finns mera att berätta, men det är ämne för en annan artikel så jag tackar för pratstunden med Svante. Kent Åhman, pannskötare Kent Åhman dyker upp där vi sitter i det gröna och får nu fylla i den mera vardagsoperativa beskrivningen av hur Borgstena skeppar värme till ett bostadsområde. Pannan startades 1974, just av nämnde Kent. Han har varit med sedan starten. Hur ser det ut idag? Vi eldar med två pannor idag som tillsammans ger ca KW. En bark/spånblandning med rätt hög fuktighet är bränslet. Pannorna gör oss självförsörjande på värme till såväl virkestorken som fastigheterna totalt. Låter som ett nogsamt jobb, vad händer om det slocknar? Ha ha, det får inte hända. Men visst har vi slocknat någon gång. Det är lite stressigt men har aldrig blivit något stort problem.vi säljer hetvatten till bostäder här i Borgstena och det är klart att där vill man inte bli utan Kent har eldat på sedan

6 värme. Men där finns såklart en back-up. En oljepanna. Bostäder? Jepp, vi är fjärrvärmeleverantör. Skickar ut hetvatten i en kulvert. 110 grader under tryck. Man tappar bara några grader under sträckan om någon kilometer.värmeväxlaren där försörjer ca 70 lägenheter samt ett dagis. Vi tar en sväng i bostadsområdet. Idylliskt och rent! Mitt i området står en skorsten.den är ett minne från tiden då det eldades med olja. Nu är det helt fritt från rökgaser på området. Kent pekar på sträckningen för kulverten och vidare mot sågverket och skorstenen där. Röken där borta är utsläppsneutral och dessutom betydligt hälsosammare än röken från olja. Ni är självförsörjande på bränsle,blir det mycket över? Vi eldar upp ca 1/3 till eget bruk och fjärrvärmen. De övriga 2/3 säljer vi till vårt eget energibolag,vida Energi. Redan under 70-talet gjorde Svante vår energiproduktion till en egen resultatenhet så vi har en tradition att ha bra koll på förbrukning och försäljning.det har blivit riktigt lönsamt under senare år. Gott, men lever du som du lär. Hur värmer du ditt eget hus? Kent skruvar lite på sig och konstaterar att det är direktverkande el. Och, han tar inte jobbet med sig hem. Näh, det behövs inte, mitt arbete innebär mycket jour. Pannan skall ju brinna jämt så jag har 30 minuters inställesetid. Fritiden blir golf och jag hade ingen ångmaskin som liten. Med Borgstena i backspegeln går tankarna till att den moderna skogsindustrin är på god väg att bli en miljöskonsam näringsgren. Det mesta av råvaran omsätts och tas tillvara på inom ramen för ett väl avvägt kretslopp. Konstruktionsvirke, energi, massa och en hög grad av återplantering. Visst, distribution och långtradare på våra vägar är ofrånkomligt, men som vi redan konstaterade i förra VIDA Nytt så flyttas mycket av VIDA:s transporter över till järnväg. I Urshult eldar vi de sist I Urshult möter Göran Fransson upp, platschef och ansvarig för en av ortens största arbetsplatser. Ett 50-tal anställda håller verksamheten i gång i denna småländska ort. VIDA Urshult är unikt på sitt sätt. Inom ramen för VIDA:s strategi med specialiserade industrier så sågar man här bara en längd, 4,90 meter. Vi går en sväng och Göran berättar under tiden.han pekar på en hög med virke under bevattning det där är Per-högen, och där borta ser du Gudrun-högen. På området möter man dessutom olika högar med spån, bark och flis.väl sorterat. Hjullastare gräver hål i ena änden medan det fylls på i den andra. Barken eldar vi här, och även sågspån. Kutterspånet går vidare till VIDA Pellets i Hok och sedan säljer vi såklart celluosaflisen till koncernens pappersbruk. Och med vi så menar Göran VIDA Energi, som är spindeln i hela VIDAs finmaskiga nät med att ta hand om restprodukterna. En av högarna ser lite mindre välsorterad ut. Det är städbark, sådant som trillar av innan stockarna sågas i linan.vi flisar det till bränsle som vi eldar i vår egen panna. Vi eldar för vår egen förbrukning, virkestork och fastigheterna. Sedan försörjer vi kommunens fjärrvärmenät med hetvatten. Spån säljer vi också nästgårds, SCA har en frigolitfabrik här. AVKAP LÖNSAMMA CENTIMETRAR Göran fortsätter med att berätta om avkap. Avkap? Sågen här har nog alltid haft panna. Precis som de flesta andra så har man eldat för husbehovs skull. Idag är det ett helt annat fokus. Bland våra kunder finns inte bara bygghandel i Japan och England, utan även lokala fjärrvärmeverk. Göran fortsätter: 6

7 Växjö Energi är en av våra kunder, det är dom som köper de sista centimetrarna.? Jo, vi sågar 4,90 längder här, och inget annat. Men slutprodukten är 4,80. Det går inte att avverka en stock i exakt den längd som slutprodukten skall få.varan millimeterkapas till konstruktionsvirke oftast två stycken ur 4,80 och avkapet blir till bränsle. Justerbitar kallar vi det och dessa flisas till en råvara som passar vissa pannor. FRÅN GRÄSKLIPPARE TILL PLATSCHEF Vi lämnar friska luften och slår en lov genom industrin. Första anhalten blir helt naturligt pannan. Spån och annat spill från produktionen matas kontinuerligt till inmatningen. Stora knivar tuggar ett extra varv. På vintern är de till för att slå sönder is, nu rör de mest bara om i bränslemassan. Varmt som i pannrummet och ja: den ser ut som vilken panna som helst. Inne i själva sågen ser det ut som det mest gör på ett sågverk. Skillnaden är närmast att alla ämnen som matas längs med linan har samma längd, däremot olika dimensioner. På olika platser fångar matarband upp spill för vidare transport till pannan eller sorteringen ute på plan. I kameran kan jag fånga justerbitarna som försvinner bort i lokalen. Inne i fikarummet avrundar vi vår vandring och vårt samtal. Lite nyfiken är jag på hur du hamnade här? Jo,jag är väl närmast uppväxt på ett sågverk. Fast i Alvesta. Pappa jobbade där och som liten parvel cyklade jag dit efter skolan på den vägen är det. Arbetade du där redan då? Hrm,jo.Sådana sysslor som en liten kille kan göra.klippte gräs till en början.sen blev det mera typiska sågverkssysslor efter hand som åldern infann sig. Och Urshult Jo,VIDA förvärvade sågen1989. Jag blev platschef här några år senare. Avslutningsvis, hur värmer du ditt boende? Med fjärrvärme! Göran Fransson, platschef i Urshult a centimetrarna BIOBRÄNSLE Biobränsle är ingen enhetlig produkt. I denna artikelserie beskriver vi den produktgrupp som närmast kan kallas för restprodukter från skogen. Flis, bark, spån, grot och även vidareförädlade produkter som pellets. Andra biobränsleformer är renodlad energiskog, olika grödor som majs eller raps som ger etanol eller oljeprodukter efter vidareförädling. Energiinnehållet varierar beroende av produkt och hur den är vidareförädlad. Gemensamt för biobränsle är att den mängd kol som binds i växligheten och sedan reagerar med syret vid förbränning åter binds i nästa generation växlighet. Med andra ord blir nettoeffekten av kolutsläppet (koldioxid) i atmosfären noll. Jämvikt och balans i den stora skalan. Skillnaden mot fossila bränslen är därför enorm. Förenklat uttryckt kan vi jämföra med att år av samlad organisk kol har förbränts de senaste 100 år under oljeepoken. Vi kan därför inte heller ersätta vårt globala beroende av fossila bränslen med biobränsle. Arealen räcker helt enkelt inte till. Varenda kvadratmeter på jordens yta skulle behöva odlas upp för att täcka behovet av motorbränsle. Fem fastkubikmeter ved motsvarar ungefär en kubikmeter eldningsolja. För den torrare och mera koncentrerade pelletsen är förhållandet ungefär tre mot ett. 7

8 Lars-Göran Harrysson, Vd VIDA Energi 2003 fick Lars-Göran e Första augusti 2003 startade VIDA Energi sin verksamhet. Uppdraget var tydligt. stöd sågverken, ta hand om restprodukterna och gör affärer. Ett väldefinierat uppdrag, men samtidigt en utmaning som kräver en stor grad av fantasi, nytänkande och inte minst noggrannhet. Ansvarig för denna verksamhet är Lars-Göran Harrysson, Vd på VIDA Energi. Jag träffar Lars-Göran i Vislanda,ett av sågverken inom VIDA.Ett rätt typiskt möte med just denne Vd som tillbringar en stor del av sin tid med att vara på plats.på plats hos leverantörerna, eller hos kunderna. Det är lite så verkligheten ser ut för detta bolag: verksamheten är ett under av logistik. Råvaran finns där den finns och mycket av arbetet handlar om att hela tiden hålla rent på sågverken. Virkestorkar och i princip alla fastigheter på våra anläggningar värms upp med egen energi. Den flis, bark m fl rester som vidareförädlas skall vidare till annan destination. Helst direkt till kund, ett fjärrvärmeverk någonstans. Och, mycket av Lars-Görans tid tillbringar han på plats. Lyssnar av, prognostiserar, planerar, köper och levererar. Det fungerar lite som en positivt uppgående spiral.om vi blir bättre på att ta till vara alla produkter ur skogen kan vi såga mera. Större produktion ger mera restprodukter som vi i vår tur säljer vidare och ökar därmed vår verksamhet. Lars-Göran fortsätter sedan starten för fem år sedan har vi ökat vår omsättning nästan tio gånger om. Och det handlar i grunden om logistik. Under samtalet blir det återigen tydligt hur väl avstämt allting fungerar i en modern sågverksindustri. Alla delar måste samverka samtidigt som nya utmaningar kommer till. Nu senast, skogsflis. Jag håller inne med frågor då det helt enkelt inte behövs, 8

9 Lars-Göran berättar entusiastiskt vidare. Det är inte bara att ta hand om transporter och distribution, hela planeringen handlar även om råvarans kvalitet. Och det handlar mycket om torrhalt. Något som såklart även påverkas av årstiden.vi kör ca 100 bilar och släp om dagen. Olika råvara, olika kvalitet och skiftande efterfrågan beroende på hur mycket värme som förbrukas. OK, men någonstans måste ni väl mellanlagra? Jodå, vi har 15 terminallager. EN VERKSAMHET UNDER UTVECKLING Lars-Göran slår lätt teatraliskt ut med armarna vi är faktiskt bara åtta stycken som håller verksamheten rullande. Och, tillväxten är stor Hur hinner ni med? Ha ha,det gör vi.och,som sagt,det är lite av en upptäcktsresa.vi får skapa något nytt och det förändrar sig hela tiden. Nu har vi Ja,VIDA har tagit ett strategiskt beslut om att prioritera skogsflis, och det ställer helt nya krav på oss.grot som vi också kallar det är en stor energireserv som historiskt sett har misshushållats med. För det mesta har man bara lämnat det på plats. Men, tiderna ändras och med de stigande energipriserna globalt samt politiska beslut därtill så är marknaden mogen för ett större energiuttag från skogen. TRE HUVUDEN MED FOKUS PÅ GROT Lars-Göran fortsätter med att beskriva hur organisationen förändras. VIDA Skog är en viktig partner och leverantör till oss, och med skogsflis-satsningen måste vi samarbeta än mera. Deras organisation omfattar tre flödesområden, och nu sätter vi in en man per område för att aktivt upparbeta grot-volymer på plats. Vi planerar vår insats tillsammans med VIDA Skog redan inför avverkningen, kanske ännu tidigare. Just skogsflisen är en nogsam affär. Nya entreprenörsavtal och inte minst hanteringen är väldigt viktigt för att upprätthålla lönsamheten. Klipp- eller röjningsgallring av eftersatta skogsbestånd som inte kan bli till virkes- eller massa-råvara är en ny operation i vår verksamhet. Sedan skall det flisas, på plats eller en specifik anläggning. Efter en konstpaus konstaterar Lars-Göran att det inte stannar här. VIDA har tagit ännu ett beslut: att återföra organisikt material till avverkningsplatserna vi har även uppdraget att sprida aska. En form av "bio-energi-recykling. VIDA tror på denna modell, även om det finns olika skolor här. Undertecknad inser att det finns mycket mera att berätta om detta dynamiska företag,men att det trots allt är dags att runda av. Men jag kan inte undanhålla er det smått poetiska i senast nämnda operationen.en av partnerna till VIDA Energi som sysslar med att ta tillvara och återföra askan heter: Askungen! Jag avrundar intervjun med några korta frågor: Kort, vilka kunder har ni, och hur prissätter ni? Våra kunder är främst kommunala värme- eller kraftvärmeverk. Sedan har vi uppdraget att leverera cellulosaflis till vårt pappersbruk, VIDA Paper. En annan intern kund är VIDA Pellets som vi levererar kutterspån till. Lars-Göran gör ännu en liten paus innan han svarar på frågan om priser. Det är marknadspriser, rakt igenom. Även när vi säljer internt. Avslutningsvis, hur värmer du ditt boende? Jag eldar med ved! tt miljövänligt uppdrag upprättat bra rutiner mellan sågverken, kunder och våra mellanlager. Det flyter på. Här hade vi goda erfarenheter från VIDA Borgstena som vi har utvecklat och skalat upp. Men, nya krav kommer till, och vi försöker tillsammans med kunderna förenkla och optimera än mera. Hur då? En väg som vi tittar på tillsammans med våra kunder är att värmeverken tar hand om förädlingen på plats. Flisar eller krossar till rätt storlek och anpassar torrhalten.men,värmeverken kan och skall inte av olika skäl, hålla stora lager. Det är återigen vårt uppdrag att inleveranserna anpassas till kunden. Också tillkommer skogsflis VIDA Energi är en av landets stora aktörer inom biobränsle. Verksamheten rymmer allt från inköp, förädling, lagerhållning och försäljning. Uppdraget är att hålla rent på sågverken och omfattar då även sågverksflis (cellulosaflis) som säljs till massaindustrin. Biobränsleråvara är avverkningsrester, grot, klippavverkningsbuntar samt sågverksrester som spån, flis, kutterspån och bark. En intressant omständighet i kalkylen är att VIDA Energi köper in i kubikmeter skälpt (m 3 s), betalar för frakt i ton och säljer energi (MWh). Just detta med att man säljer i MWh avgör lönsamheten då råvaran varierar i kvalitet och torrhalt. 9

10 Jag har varit hos VIDA Pellets i Hok förut. Nu kör jag åter den slingriga vägen genom det småländska landskapet denna gång för att knyta ihop artikelserien om bioenergi. Det första man lägger märke till när man kommer in på industriområdet är att det är lugnt. Det är ett stort område och mycket av ytan upptas av lagerbyggnader med lite olika årgång och arkitektur. VIDA Pellets är en lite udda fågel i VIDAs bo. Udda av den anledningen att detta är ett företag som har en tydlig konsumentprofil. Kunderna är i huvudsak egnahemsägare som eldar med pellets. Och just denna dag, eller under denna årstid, är det en av anledningarna till att man upplever en viss ödslighet. Det är sommar och det eldas helt Nej, inte nu längre, tidigare kunde jag bli riktigt nervös. Lars-Gunnar Wiss startade verksamheten för ett 15-tal år sedan, men i början var det stallströ som var produkten. Stallströ av kutterspån är optimalt för främst hästhållning. Det rimmar lite med den utveckling som Lars-Göran pratar om. Det gör det säkert, vi pratar rätt mycket med varandra. Lite hårdfakta, hur mycket snurrar ni runt här? Vi producerar tusen ton pellets och så lite stallströ ovan på det 1,3 miljoner balar! Totalt köper vi ca 85 tusen ton råvara. Det har varit en kraftig ökning, nästan femfalt sedan Och, kunderna är uteslutande konsumenter? I princip. Vi har satsat på två ben: återförsäljare och direktleveranser. Försäljningen sköter vi på ett huvud. Lars-Gunnar knackar sig lätt i pannan Idag har vi fyra bilar och fem chaufförer. Mycket av ordrarna får vi över vår hemsida, 4000 registrerade kunder. Och, vi har betalningssytem on-line dessutom. I Hok packar vi ren energi enkelt inte så mycket i pannorna i hus och stuga denna årstid, så utleveranserna går på sparlåga om ni ursäktar ordvitsen. Utanför entrén står det bara två bilar och en motorcykel, någon hjullastare kör förbi och en lastbil lämnar området när jag kliver in i den moderna kontorsbyggnaden. Blir du stressad när det är lågsäsong? Lars-Gunnar Wiss När började ni med pellets-produktion? 2003! Det låg i tiden. Många eldade fortfarande med olja och priserna steg. Nu är det knappast någon som har olja i pannan längre, och tur är det. Lars-Gunnar filosoferar lite över makroläget det var vansinnigt att elda villor med olja, särskilt i ett land som Sverige med så mycket skogsråvara. Under samtalet tar vi en koll på nätet och konstaterar att oljepriset är fortsatt högt, 136 US dollar. Det finns en fortsatt stor potential för pellets, akilleshällen är väl snarast råvaran. Hur då? Frågan känns berättigad då jag precis kommer från samtalet med Lars-Göran. Jo, vi gör torrt bränsle. Packat och av hög kvalitet. Vi behöver därför torr råvara, kutterspån, och den är lite begränsad. Vi skulle i och för sig kunna torka mera här men då blir kalkylen annorlunda, även ur ett miljöperspektiv. Lars-Gunnar fortsätter sina tankegångar det är mycket som förändras, hela tiden. De kommunala värmeverken behöver egentligen inte elda så mycket torrt och rent. I Finland har man tänkt lite annorlunda. Där ligger värmeverken inte så centralt och därför kan dom elda grövre bränsle. Och flisa det på plats. Men, det blir bullrigare och i Sverige har vi många verk nästgårds med samhället. Kristallkulan, hur ser du på framtiden? Jo, branschen i stort har goda förutsättningar, även om det är många om budet. VIDA Pellets har satsat på hög kvalitet, vilket är skonsamt för pannorna. Sedan är det väl så att vi som bransch kunde ha varit bättre på att ta för oss. De flesta med direktverkande el har skaffat värmepumpar och bergvärme istället för att elda med pellets. Lite undrande blir jag då frågan är hur man kan elda med pellets i hem utan panna, eller ens skapa plats för den. Jo, det finns pelletskaminer. Enkla att installera och som sänker uppvärmningskostnaden med upp till 85 procent i jämförelse med direktverkande el. Och, du ser en ökning av pellets i framtiden? Ja. Bara här kan vi säkert dubbla produktionen. Efterfrågan finns. Vi avslutar samtalet, och arbetsdagen, med lite prat om helt andra förbrännigsmaskiner än pannor. Utanför stod det som sagt en motorcykel, och den bara måste rastas ett varv. Ljudet av en fat head, HDs senaste twinmotor, är fortfarande musik i undertecknads öron. ENERGI TILL VARJE PRIS! Sista raderna skrivs i detta temanummer av VIDA Nytt. Sammanfattningsvis är det bara att konstatera att sågverksindustrin ser helt annorlunda ut idag mot vad den gjorde bara för ett decennium sedan. Kretsloppstänkande, biobränsle och återförande av organiskt material är inte längre planer på ett framtida samhälle. Det är vardag, och som sådan satt i ständig utveckling. En utveckling som globalt sett styrs av ett begrepp som stavas med sex bokstäver: ENERGI! 10

11 Porträtt Hallå där Carina skogsägare med trottoaren redan vid gården För några veckor sedan gick färden i ett helt annat ärende till byn med det helt obegripliga namnet Karkashult och ett möte i skogen med två tjejer som blivit skogsägare. Skogsägare blev de såklart av vett och vilja genom ett arvsskifte när släktgården kom att stanna i familjen. Samtalet under fotograferingen tände min nyfikenhet ännu en historia som kopplar an till ett alternativt sätt att sköta sin skog. Så, denna gång packar jag med anteckningsblocket och styr åter mot byn med det knasiga namnet för att träffa Carina Jacobsson. Jag träffar Carina där vi avrundade sist, fikabordet på altanen. Skillnaden denna gång är att det är behagligt att sitta ute. 25 grader i skuggan. Vi börjar samtalet någonstans mitt i historieskrivningen över Carina och systern Annicas karriärer som skogsägare. Hur hamnade du här? Det var faktiskt p g a ett inbrott!? Jo, ett tag bodde jag i en lägenhet i Svenljunga och strax efter det att vi köpt stället så var det inbrott här på gården.? Ja, och då tänkte jag att dom kanske kommer tillbaka, för dom hade inte tagit så mycket. Och, ja, om jag bodde här så kanske jag kunde skrämma iväg dem. Ojdå, hur gammal var du då? 19 år! Med viss häpenhet över detta svar så är det bara att inse att det är en ganska cool tjej som bor här mitt ute i en idyll. Det är en släktgård Ja, sedan mitten av 1800-talet har den varit i släkten. Ärligt talat har vi inte så bra koll på när och hur. Däremot hittade jag ett lönnfack i en möbel bara för några veckor sedan. Där fanns jättegamla dokument om olika förvärv, avstyckningar mm. Carina fortsätter med att återge hur de två systrarna tidigt ärvde gården efter sin mormor och nu delar på ansvaret för gård och skog. Storasyster Annica bor några mil bort med sin familj och Carina bor på gården. Hur aktiva är ni med ert skogsbruk? Hrm, inte alls, eller hur man skall säga. Det löser sig. Hur då? Jo innan Gudrun så hade vi en annan kontakt. Men dom ställde dåligt upp för oss efter stormen så vi tog kontakt med VIDA som fixade det åt oss. Och på den vägen är det. Okey, nu då? Varken syrran eller jag kan egentligen så mycket om skog. Och vi låter det vara så. Lägger ansvaret på vår kontakt som berättar vad vi bör göra, och sen gör dom det. VIDA alltså. Avverkning och plantering. Har ni någon skogsbruksplan? Nja, inte direkt på papper. Vi har 75 ha, mest skog, men det är kanske för lite för att planera i detalj. Planering har vi Men, blir du inte lite nojjig. Ni har ju stoppat in en del slantar här. Jag menar att ha koll på investeringen. Äh, det löser sig. Efter Gudrun var jag utan ström en vecka, och det var tråkigt att det låg vindfällor lite varstans, men som sagt jag tar det rätt lugnt. Värre saker kan hända. Under samtalet förstår jag lite av Carinas och även Annicas lugna förhållningssätt. Arvsskiftet kom plötsligt pga tråkiga omständigheter och systrarna har vad man kan kalla perspektiv på tillvaron. SOMMARGÄSTER Men det rullar på bra? Jo då det går runt, och så har vi 30 arrendetomter vid sjön. Berätta! Det är en hel liten fritidsby, 29 stugor. En del har bott där i 50 år. Vi tar en tur till sommarbyn och går ett varv bland stugorna. Badbryggor, små tomter, hus i alla färger, utländska bilar. Och svenska. En skön blandning på sommargäster. På sjön ligger flytbryggor. Vi tar en drickapaus hos ett tyskt par som har en Vorsterstövare som är livrädd för älgar. Älgen knatade runt stugan kvällen innan. Flytbryggorna visade sig vara plattformar för allsköns festligheter och det tyska paret är lite trötta idag. Igår var det champangeprovning. Mitt på sjön! Tyvärr är klockan sen och jag avrundar samtalet. Vad gör du till vardags? Jag är nämndsekreterare på kommunen och Annica arbetar med modeklockor. Hon är i München nu på tjänsteresa. Vad gör du på semestern, några resor? Med ett lätt skratt så konstaterar Carina att vedhögen därhemma skall klyvas. Så var det till slut, det här numret handlar om biobränsle. 11

12 BEKÄMPA GRANBARKBORREN! RÅD INFÖR SOMMAREN 2008 Ta bort färska granvindfällen eftersom det är i dessa träd granbarkborren i första hand förökar sig.vindfällda granar som varit torra sedan 2007 eller tidigare samt nedblåsta lövträd kan sparas i obegränsad omfattning utan risk för skador på levande träd. Sök efter nyangripna granar under och strax efter granbark-borrens svärmning. Risken för angrepp är störst från början av maj till början av juni. Leta särskilt längs nya hyggeskanter,nära förra årets angrepp (även om de angripna granarna avverkats), samt nära platser där det låg virkesvältor efter juli 2007.Vid långvarig sommarvärme kan granbarkborren svärma flera gånger vilket innebär att sök och plock måste genomföras vid flera tillfällen under sommar och höst. När granbarkborren har svärmat färdigt på våren finns nästan alla granbarkborrar inne i de nyangripna trädens bark.att hitta dessa träd, upparbeta dem och få dem borttransporterade från skogen innan barkborrarna lämnar dem är det effektivaste sättet att begränsa skadorna. Plocka ut de angripna granarna från skogen så snart som möjligt, helst så att de kan transporteras bort före 1 juli.vid senare upparbetning lossnar barken lätt vilket medför att effekten av sök och plock-metoden successivt avtar. Barkning av granar kan utföras tidigt på säsongen,men åtgärden är meningsfull bara när granbarkborren finns som larver i träden. Källa: PEFC VIKTIGT FÖR DIG SKOGSÄGARE! Det är en självklarhet att vi brukar våra skogar i Sverige uthålligt. För att möjliggöra en långsiktig god avsättning av de svenska skogsprodukterna så har du som skogsägare en nyckelroll genom att certifiera din fastighet. Genom att certifiera råvaran har vi ett viktigt miljöargument för våra kunder ute i världen. Därför arbetar VIDA hela tiden med att öka andelen PEFC-certifierat timmer, säger Måns Johansson, försäljningschef i koncernen. Men miljökraven i produktionen och miljömärkningen av virket är inte längre bara ett starkt säljargument. På flera av våra marknader bl a England har PEFC varit ett grundkrav i flera år. Den privata byggvarukonsumenten i England letar efter miljömärket när man köper trävaror i bygghandeln och det är bara en tidsfråga innan det blir ett uttalat krav på samtliga våra marknader. Ca 85 % av VIDAs produkter går på export bl a till Europa, USA och Japan. Investeringar görs mer eller mindre löpande för att möte marknadernas krav. Specialanpassade produkter produceras unika för både kund och marknad. Dessa paketeras och märks bl a med PEFC märkning redan på sågverket.för att få en effektiv produktion och logistik har vart och ett av de sju sågverken inom koncernen sin egen specialisering. För dig som är intresserad av att certifiera din fastighet hör av dig till din inköpare! MERA OM PEFC Svenska PEFC är ett internationellt system för certifiering av i första hand familjeskogsbruk. Målsättningen är att utveckla ett uthålligt privatskogsbruk med god balans mellan skogsproduktion,miljö och sociala intressen. Systemet har en bred förankring hos berörda skogsägare och industrier. Genom PEFCmärkning får marknaden möjlighet att ta ställning för det uthålliga skogsbrukets produkter. Konkurrensläget för certifierade träprodukter stärks i jämförelse med alternativa material. FEM GODA SKÄL ATT VÄLJA PEFC 1. PEFC verkar för ett uthålligt skogsbruk med god naturanpassning och stödjer användning av träprodukter som ett förnyelsebart och miljövänligt material. 2. PEFC vill främja ett lönsamt,miljövänligt och socialt ansvarsfullt skogsbruk och erbjuder alla berörda intressenter att delta i utvecklingen av PEFC standarden. 3. PEFC erbjuder samverkan mellan ömsesidigt erkända certifieringssystem. 4. PEFC garanterar effektiv kontroll av certifierad skog genom revision av tredjeparts certifierare, godkända av det från PEFC oberoende ackrediteringsorganet Swedac. 5. PEFC har genom sitt stöd från stora delar av det europeiska skogsbruket potential att bli en ledande standard för märkning av miljöcertifierade skogsprodukter. I Sverige är nu 7,5 miljoner ha certifierade enligt PEFC. För PEFC internationellt är motsvarande siffra 204 miljoner ha. Källa: VIDA AB, Box 100, Alvesta Tel , Fax E-post: lotta.fonsell@vida.se Produktion: wafodo.se Tryckt på VIDA Paper Scandia gr. VIDA AB är Sveriges största privatägda sågverkskoncern med ca 1150 anställda i södra Sverige. VIDA köper drygt 2,2 miljoner m 3 fub timmer varje år för förädling vid 7 sågverk. VIDA omsätter ca 4.0 miljarder SEK och producerar ca 1.2 miljoner m 3 s, varav 85% exporteras till fyra världsdelar. I koncernen ingår även VIDA Paper AB med en produktion på ton finpapper och ton massa, VIDA Packaging AB som är Nordens största tillverkare av träemballage, VIDA Energi AB som leder koncernens satsning på bioenergimarknaden och VIDA Pellets AB med en pelletsproduktion på ton pellets per år. på din sida