Trästaden ett uthålligt koncept

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Trästaden ett uthålligt koncept"

Transkript

1 RAPPORT Trästaden ett uthålligt koncept Erfarenheter från 10 års drift av Välludden Anna Jarnehammar IVL Svenska Miljöinstitutet, Ingemar Nilsson SP Sveriges Tekniska Forskningsinstitut, Finn Englund SP-Trätek B1799 Augusti 2008 Rapporten godkänd Lars-Gunnar Lindfors Forskningsdirektör

2 Organisation IVL Svenska Miljöinstitutet AB Adress Box Stockholm Telefonnr Rapportsammanfattning Projekttitel Trästaden ett uthålligt koncept Anslagsgivare för projektet Södra Skogsägarnas Stiftelse för Forskning, Utveckling och Utbildning samt Stiftelsen IVL Rapportförfattare Anna Jarnehammar IVL Svenska Miljöinstitutet, Ingemar Nilsson SP Sveriges Tekniska Forskningsinstitut, Finn Englund SP-Trätek, Rapporttitel och undertitel Trästaden ett uthålligt koncept -Erfarenheter från 10 års drift av Välludden Sammanfattning Trästaden ett uthålligt koncept utvärdering av 10 års drift visar hur ett flervåningshus byggt med trästomme fungerar på lite längre sikt. Projektet genomfördes under och har inneburit att uppföljningar har gjorts på plats i husen på Välludden i Växjö. Inomhusmiljön, verklig energianvändning under 10 år samt att de exteriöra trädetaljerna har undersökts och dokumenterats. Projektet har genomförts som ett samfinanseriat forskningsprojekt inom ramen för Stiftelsen IVL med Södras Skogsägarnas Stiftelse för Forsknings, utveckling och Utbildning som medfinansiär. SP Sveriges Tekniska Forskningsinstitut har deltagit i undersökningarna som rör innemiljön samt utvärdering av de exteriöra trädetaljerna. Södra har deltagit med förvaltande personal på plats i Välluddenhusen. Nyckelord samt ev. anknytning till geografiskt område eller näringsgren Trästomme, flervåningshus, energiprestanda, inomhusmiljö, energianvändning Bibliografiska uppgifter IVL Rapport B1799 Rapporten beställs via Hemsida: e-post: fax , eller via IVL, Box 21060, Stockholm

3 Förord Trästaden ett uthålligt koncept utvärdering av 10 års drift visar hur ett flervåningshus byggt med trästomme fungerar på lite längre sikt. Projektet genomfördes under och har inneburit att uppföljningar har gjorts på plats i husen på Välludden i Växjö. Inomhusmiljön, verklig energianvändning under 10 år samt exteriöra trädetaljerna har undersökts och dokumenterats. Projektet har genomförts som ett samfinanseriat forskningsprojekt inom ramen för Stiftelsen IVL med Södras Skogsägarnas Stiftelse för Forsknings, Utveckling och Utbildning som medfinansiär. SP Sveriges Tekniska Forskningsinstitut ( vid tiden för undersökningarna SP Sveriges Provnings- och Forskningsinstitut) har deltagit i undersökningarna som rör innemiljön samt utvärdering av de exteriöra trädetaljerna. Södra har deltagit med förvaltande personal på plats i Välluddenhusen. Ett stort tack riktas till följande personers som har deltagit i genomförandet av projektet: Tomas Petersson, Södra Partner Roland Karlsson, Skanska Ingemar Nilsson, SP Finn Englund, SP-Trätek Carl-Johan Johansson, SP-Trätek Hans Andrén, KFAB Anna Jarnehammar, projektledare 1

4 2

5 Sammanfattning Välludden byggdes 1996 som ett led för Södra Skogsägarna att utveckla träbyggnadstekniken efter det att ändringar i regelverket för brandkrav möjliggjorde flervåningshus i trä. Ett forskningsprojekt initierades 1992 Flervåningsbyggnader med trästomme och lätta bjälklag där erfarenheter hämtades från t ex. Nordamerika där uppskattningsvis 90 % av alla bostadshus upp till 5 våningar byggs i trä och där trästommen är mer fördelaktig ur ekonomisk synvinkel. Målsättningen med uppförandet av Välluddenhusen var att demonstrera att trä kan konkurrera på marknaden med andra stommaterial såsom stål och betong. Inomhusmiljön utvärderades dels genom enkäter till de boende samt undersökning på plats. Det sammantagna resultatet från enkäterna visar att få anger besvär som ja ofta. I de fyra frågor som två har svarat ja ofta innebär det att 10 % av totala antalet svarande anser att det finns besvär vilket är relativt lågt jämfört med liknande undersökningar. I de fall respondenterna har svarat ja ofta så berör det de tre frågor som ställts om buller och av svaren framgår också att ganska många anger besvär ibland för dessa frågor. Tolkning av svaren på bullerfrågorna är att detta stör många boende mer eller mindre. I enkäterna har också egna kommentarer förekommit och i dessa fall har det varit klagomål på luktproblem. Detta kan bero på att konstruktionerna mellan lägenheter och lägenheter och trapphus är otäta. Undersökningarna på plats har gjorts av ventilationens funktion, fuktteknisk undersökning genom indikerande mätmetod och besiktning av kritiska punkter, mätning av dagsljusfaktorn samt bedömning av den termiska komforten genom mätningar av lufthastigheter, rumstemperatur och kontroller med värmekamera. Efter byte av luftfilter visade ventilationen en normal funktion där luftflödena i alla lägen låg över de riktlinjer som finns i byggnormen. Däremot indikerande de smutsiga filtren att dessa inte byttes tillräckligt ofta för att säkerställa att luftflödena alltid ligger över byggnormen. Den termiska komforten bedömdes sammantaget klara de krav som ställs mycket bra och visade helt normala värden i de olika vistelsezoner som mättes upp. Godkänd dagsljusfaktor är att värdet inne ska vara minst 1 % av utevärdet. Detta krav är gott och väl uppfyllt i alla mätfall förutom i köket i en av lägenheterna. Orsaken till det för låga värdet bedöms bero på det stora buskaget utanför fönstret som skymmer insläpp av ljus tillsammans med stora och täta gardiner som täcker stora delar av glasytan. Slutsatsen av mätningarna av dagsljusfaktorn är att lägenheterna har en bra dagsljusfaktor. För Välludden har en indikerande fuktmätning genomförts. Inga fuktindikationer kunde noteras utom i ett badrum i en av lägenheterna. Under golvet i badrummet är det en platta på mark, av betong. Möjliga orsaker till fuktindikationerna kan vara läckage i installationer eller markfukt men undersökningen kan inte visa den exakta orsaken, för detta krävs vidare utredningar. En annan möjlighet till fuktindikationen i badrumsgolvet i den aktuella lägenheten skulle kunna vara omfördelning av fukt på grund av värmerör i golvet. Temperaturen vid röret är betydligt högre och beroende på hur fuktskyddet är utformat i konstruktionen så skulle fukt från marken kunna omfördelas i golvet Energiprestandan för Välludden har utvärderats genom att energianvändningen för åren 1998 till 2005 har sammanställts från uppmätta värden. Energivärdena har normalårskorrigerats och relaterats till den energiprestanda som dagens byggnader har. Den specifika energianvändningen (värme, varmvatten samt fastighetssel) för Välluddenhusen ligger på 135 kwh/m 2, det kan jämföras med dagens byggnorm på 110 kwh/m 2 och år (gäller för klimatzon söder) eller för passivhus 45 3

6 kwh/m 2. Värden kan också jämföras med dåtidens hus utan värmeåtervinning, t ex Bo 01 där den specifika energianvändningen ligger på 146 kwh/m 2. Potentialen för energieffektivisering av flervåningshusen i Välludden jämfört med de byggnader som idag har den bästa energiprestandan är ca 90 kwh/m 2 och år. Med ett pris på 45 öre/kwh (utan skatter och moms) leder detta till en kostnadsbesparing för driften på ca 40 kr/m 2 och år. Används kostnadsbesparingen till att investera i mer energibesparande teknik så motsvarar besparingen en ökad investeringsmöjlighet på ca 1000 kr/m 2 förutsatt en kalkylränta på 4 %. Med en produktionskostnad på kr/m 2 skulle 1000 kr innebära en kostnadsökning på 5 %. Trädetaljernas prestanda har undersökts som ett led i att försöka dra erfarenheter av om trä ger högre eller lägre underhållsbehov. De delar som har undersökts är fasadpartier, fönster med omfattningar, balkonger och entrétak. Undersökningen genomfördes genom platsbesök där samtliga 3 hus inspekterades genom okulär besiktning. Undersökningen visar på goda resultat för fasadpartier, fönsteromfattningar och fönster samt entrétak. Däremot är balkongerna rejält angripna av rötsvampar. Orsakerna är att vatten har kunnat tränga in i hörnförbanden, och då det oimpregnerade limträet har en begränsad motståndskraft mot svamptillväxt har rötan fått fäste. De yttre kantbalkarna är inskurna i stolpen och förbandet är ihopdraget med bultar. Det är oklart om man har försökt att skydda inskärningarna särskilt, men om så var fallet har det varit otillräckligt. Efter granskning av tagna bilder av materialmöten mellan trä och betong så ger detta upphov till en del frågetecken kring t ex. luftning av trämaterialet om fukt tränger in i konstruktionen. Dessa frågor har inte kunnat basvaras utan vidare undersökning. En annan del som kan noteras är infästningar och materialmöten mellan puts och balkong och fönster som visar på en del otätheter som bör åtgärdas. 4

7 Innehållsförteckning Sammanfattning Bakgrund Inledning Läsangivelse Genomförande av utvärderingen Resultat utvärdering av 10 års drift av Välludden Inomhusmiljön i Välludden Enkät till de boende Termiskt klimat mätning av lufthastighet och temperatur Dagsljusfaktor Ventilationens funktion - Luftkvalitet Fuktindikationer Energieffektivitet för Välludden Värmebehov Fastighetsel Jämförelse med andra byggnader Marknadsrelevanta miljöförbättringar för flervåningshus i trä Underhåll Fasader, entrétak, balkonger och fönstersnickerier Rekommendationer för underhållet av trä Referenser...30 Bilaga 1 Enkät om innemiljön...32 Bilaga 2 Termiskt klimat...33 Bilaga 3 Frånluftsflöden

8 6

9 1 Bakgrund Byggnader står för en betydande andel av samhällets miljöbelastning. De påverkar miljön från uttag av råvaror via materialtillverkning, transporter i olika skeden, uppförande av byggnaden, användning (inklusive underhåll och ombyggnad) till rivning och slutligt omhändertagande. Kretsloppsrådets miljöutredning 2001 pekar på att energi- och materialanvändning, farliga ämnen, luft- och ljudkvalitet är betydande miljöaspekter för bygg- och fastighetssektorn. Energianvändningen inom bostäder och service uppgår till 241 TWh årligen, inkluderat omvandlings och distributionsförluster, vilket motsvarar 38 % av Sveriges totala energianvändning (Statens Energimyndighet 2006). Flera olika livscykelanalyser visar att bostäder har sin huvudsakliga miljöpåverkan under driftsskedet. Vid en antagen livslängd på 60 år beräknas ca 85 % av miljöpåverkan uppstå under användningen och då framförallt kopplat till den energianvändning som krävs för uppvärmning, varmvatten, och fastighetsel (T. Ekvall 2005, K.Adalberth 2000). Mänskliga aktiviteters påverkan på vårt klimat är den miljöfråga som har dominerat debatten de senaste åren. Bygg- och fastighetssektorn pekas ut som en av de sektorer som har en betydande andel av de totala utsläppen av klimatpåverkande gaser, samtidigt som potentialen för åtgärder bedöms som stor. I Sverige står byggsektorn för nära 22 % av de totala koldioxidutsläppen (Naturvårdsverket 2007), medan uppvärmning alternativt kylning och drift kan utgör hela 70 % av koldioxidutsläppen i andra länder inom EU. Stora ansträngningar görs nu både bland lagstiftande organ och från näringslivet att nå upp till visionen om en mer hållbar bygg och fastighetssektor. Ledstjärnan i arbetet är de miljökvalitetsmål som regeringen har antagit och som visar vilken miljö vi ska lämna över till kommande generationer. För byggnader handlar det om att kunna klara energieffektiviseringen utan att äventyra inomhusmiljön, där t.ex. en tillräcklig ventilation säkerställs. I Sverige har vi fått nya byggregler (BBR 2006) som skärper både kraven på en sund inomhusmiljö liksom en bättre energihushållning. EU-direktivet om byggnaders energiprestanda (Directive 2002/91/EC) föreskriver att alla byggnader som ska hyras ut eller säljas måste energideklareras och förslag till åtgärder ska tas fram för hur byggnaden kan göras mer energieffektiv utan att äventyra inomhusmiljön. En positiv trend kan ses i Sverige för flerbostadshus där uppvärmningsbehovet per kvadratmeter har minskat stadigt sedan 1970-talet. Däremot har hushållens elanvändning ökat kraftigt genom användning av elbelysning, datorer och tv-apparater för att nämna några. Även antalet kvadratmeter bostadsyta per person har ökat. Sammantaget har bostadssektorn lika stor andel av energianvändningen i samhället även om byggnaderna per kvadratmeter har blivit mer effektiva. Växjö kommun utvecklar området Välle Broar, beläget mellan Växjö Universitets Campus och Växjö centrum, till att bli Sveriges största sammanhängande område där träbyggnadsteknik används. Områdets utveckling innebär en förtätning av staden vilket gör att energiförsörjning och transporter kan effektiviseras, jämfört med en mer utspridd stad. Växjös närhet till skogen och dess kapacitet som råvara för olika ändamål är en av anledningarna till att Välle Broar ska vara en fossilfri stad där energin används effektivt, är förnybar och där ett industriellt träbyggande ska utvecklas vidare. I linje med Växjös satsning ligger den nationella träbyggnadsstrategin som syftar till att trä ska bli ett av flera alternativ som övervägs när stora konstruktioner ska uppföras. Detta bör kunna leda till en ökad konkurrens som kan ge bättre bostäder till lägre priser samtidigt som en positiv utveckling av den träbaserade industrinäringen kan ske. 7

10 Nya förutsättningar gällande funktionskrav för framförallt brandsäkerhet har möjliggjort att använda trä som stommaterial. Marknaden för sågade trävaror har därmed breddats till nya områden initierades FoU-projektet Flervåningsbyggnader med trästomme och lätta bjälklag med målet att demonstrera att trä är ett konkurrenskraftigt alternativ till stål och betong i flervåningsbostadshus. Södra var tidigt med och ledde utveckling av lättbyggnadsteknik i trä för flerbostadshus, med produkter som t.ex. SödraSemi och SödraSmart. Flervåningshuset i Välludden var ett av de första i sitt slag inom Norden, där trä användes som stommaterial. Södra som är en stor producent av byggmaterial vill fortsätta att stödja den utveckling som nu sker med den industriella träbyggnadstekniken och vara med och arbeta mot visionen om en hållbar bygg- och fastighetssektor där krav på energi, miljö och teknik kan uppfyllas. I tidigare utvärderingar av träbyggnadstekniken har flera studier gjorts där olika stommaterials betydelse för byggnadens miljöbelastning genomförts, denna studie har inte haft för avsikt att jämföra olika stomalternativ. Det kan ändå konstateras från en annan studie, genomförd på uppdrag av Naturvårdsverket, att efter genomgång av forskningen inom området visar det sig att stommaterialet inte verkar ha så stor betydelse för den totala miljöbelastningen. Byggnadens energieffektivitet avgörs främst av andra faktorer, såsom mängden isoleringsmaterial, klimatskalets lufttäthet, fönstrens storlek och utformning, systemen för värme och ventilation mm. Däremot visar genomgången att de breda systemaspekterna, såsom träprodukternas påverkan på skogens tillväxt, användningen av biprodukter och av sparad skog m.m. är viktigare än själva användningen av huset i en miljömässig jämförelse av olika stommaterial. Om fokus läggs på de breda systemaspekterna har trästommar otvetydigt en betydande potential till att reducera utsläppen av koldioxid. Hur mycket av denna potential som kommer att realiseras är inte lika självklart och beror på många olika faktorer kring användningen av biobränslen, träprodukter, avfall och energisystemens utveckling (T Ekvall 2005). 2 Inledning Välludden byggdes 1996 som ett led för Södra Skogsägarna att utveckla träbyggnadstekniken efter det att ändringar i regelverket för brandkrav möjliggjorde flervåningshus i trä. Ett forskningsprojekt initierades 1992 Flervåningsbyggnader med trästomme och lätta bjälklag. Erfarenheter sedan tidigare fanns framförallt i Nordamerika där uppskattningsvis 90 % av alla bostadshus upp till 5 våningar byggs i trä där trästommen är mer fördelaktig ur ekonomisk synvinkel. Målsättningen med uppförandet av Välluddenhusen var att demonstrera att trä kan konkurrera på marknaden med andra stommaterial såsom stål och betong. Det medförde att de valda lösningarna skulle motsvara den tidens normkrav när det gäller funktioner såsom brand, ljud, energi m.fl. När det gäller miljöpåverkan från användningsfasen innebär det att dessa hus inte kan förväntas ha en bättre miljöprestanda än motsvarande hus uppförda i t.ex. stål- och betong vid den tiden. Att bygga enligt den tidens norm innebar val av t.ex. standardfönster, ett enkelt ventilationssystem utan värmeåtervinning och att klimatskalets värmeisolering motsvarade den tidens standard. Utvecklings och projekteringsfasen genomfördes i följande moment och med följande aktörer: Tävling. En tävling utlystes som skulle visa på ekonomiska, tekniska och estetiska möjligheter för flerbostadshus med trästomme. Viktigt vid bedömningen av bidragen var att bostadsmiljön och byggnadsgestaltningen tillvaratog områdets natur- och miljökvaliteter samt introducerade nya sätt att bygga flervåningshus. Mattson och Wik Arkitektkontor var den som vann tävlingen med följande motivering: 8

11 Förslaget redovisar en enkel smal hustyp med ljusa lätta fasader, som på ett anspråkslöst sätt placerar bebyggelsen i sitt sammanhang inom det aktuella området. Husens typ och utformning associerar lätt till en byggnadsteknik med trästomme. De långsmala husen tillåter träbjälklag som spänner från yttervägg till yttervägg och tar stöd på en hjärtvägg mitt i huset. Byggherre. Ett nytt bolag, Trähus Sydöst, bildades med SKANSKA Sydöst och Södra Timber som ägare. Byggentreprenör. Skanska Sydöst AB var totalentreprenör och använde sig av förtillverkade element som tillverkades i en fältfabrik nära byggarbetsplatsen. Projekteringsgruppen. I projekteringsgruppen fanns forskning, arkitektur, entreprenör och byggherre representerade. Många av utvecklingsfrågorna rörande konstruktionslösningarna utvecklades efter hand att byggprojektet utvecklades. Erfarenhetsutbyte skedde även med andra projekt som uppfördes i norden genom forskningsprogrammet Nordic Wood. 2.1 Läsangivelse I denna rapport redovisas resultatet för genomförandet av projektet som har omfattat att utvärdera 10 års drift av Välludden avseende inomhusmiljö, energiprestanda samt underhållsaspekter. Erfarenheterna från utvärderingen ligger sedan till grund till förslag till förbättringar för den nu pågående utbyggnaden av Välle Broar området i Växjö. I rapporten kan de olika delarna läsas i följande kapitel: Genomförande av utvärderingen beskriver målsättningen med detta projekt, vilka delar som har genomförts och hur. Inomhusmiljön i Välludden beskriver den undersökning som genomförts av SP och som omfattar enkät till de boende, besiktning på plats av termiskt klimat, dagsljusfaktor, luftkvalitet och fuktindikationer i konstruktionerna. Energieffektivitet för Välludden som har genomförts av IVL, visar vilka förutsättningar som finns för vilken energiprestanda som kan uppnås utifrån valda konstruktionslösningar och installationer. Värmebehovet, värme och varmvatten redovisas utifrån teoretiska projekterade värden och faktiska värden efter 10 års drift och jämförs med andra byggnader, kommande krav inom Välle Broar samt de nya byggreglerna. Elbehovet avseende fastighetsdriften redovisas utifrån köpt energi. Drift och underhåll av trädetaljer i Välludden redovisas genom den okulära besiktning som har gjorts på plats av SP. De delar som har undersökts är fasadpartier, fönster med omfattningar, balkonger och entrétak och invändigt trapphus. 9

12 3 Genomförande av utvärderingen Utvärderingen har genomförts i två steg, där steg 1 inneburit att Välludden har utvärderats efter 10 års drift och att marknadsrelevanta förslag till miljöförbättringar har identifierats. Steg 2 har bestått i att överföra erfarenheterna från Välludden till den planerade och pågående utbyggnaden inom Välle Broar området. Delmålen för projektet har varit att: göra en systematisk utvärdering av 10 års drift av Wälludden med fokus på värmebehov, inomhusmiljö och underhållsaspekter. ge förslag till marknadsrelevanta miljöförbättringar som kan införas i projekten Vallen, Limnologen och Pålaträdan. ge en erfarenhetsåterföring till och påverkan av planeringen och projekteringen av övriga projekt inom Välle broar (t.ex. Vallen, Limnologen och Pålaträdan). Inomhusmiljö SP tog fram ett provprogram med särskild inriktning mot inomhusmiljöaspekter. Kontrollerna genomfördes enligt konceptet för SP:s P-märkning av innemiljö där man genomför en grundlig första utredning, GFU för kontroll av byggnadens tekniska förutsättningar att leva upp till kraven för god innemiljö. En sådan utredning innebär bland annat: Enkät till brukarna utgångspunkten är Örebroenkäten men där bara inomhusmiljöaspekterna har tagits med. Ritningsgranskning för utpekande av känsliga detaljer före undersökningen på plats. Besiktning med avseende på luftkvalitet, termisk komfort, ventilation, fuktskador, akustik m m. Vid besiktningen har hänsyn tagits till de klagomål och synpunkter som kommit fram i enkäten. Tekniska mätningar på plats har genomförts av följande delar: o Ventilationsteknisk undersökning genom mätning av luftflöden. o Fuktteknisk undersökning: väggar, tak, grund, våtrum (rörelser i golv, fuktskador vid brunn, skarvar eller genomföringar) m m. o Ljusundersökning: Dagsljusfaktorn har uppmätts. o Termisk komfort har dels bedöms utifrån ritningsunderlaget och besiktning på plats. Lufthastighet och temperatur i rumsluften vid olika höjder över golvet har mätts upp. Bedömning av isolerförmåga och lufttäthet har gjorts med hjälp av IRkamera i samband med besök i lägenheterna. Energieffektivitet IVL har genomfört utvärderingen avseende energieffektivitet. För Välludden har de ur energisynpunkt viktigaste konstruktionslösningarna beskrivits. De teoretiska värdena från den ursprungliga projekteringen har sammanställts. Faktiska värden för 10 års drift har insamlats från energibolaget som levererar värme och el till Välludden. Energivärdena har normalårskorrigerats med hjälp av graddagsmetoden samt att energistatistiken har korrigerats då data har saknats för vissa tidpunkter. Jämförelse med energistatistiken för bostäder i Sverige har gjorts liksom med energieffektiva lösningar såsom passiv- och lågenergihus. 10

13 Underhållsaspekter av trädetaljer De delar som har undersökts är fasadpartier, fönster med omfattningar, balkonger och entrétak. Undersökningen genomfördes genom platsbesök där samtliga 3 hus inspekterades genom okulär besiktning. Undersökningen genomfördes av SP, Sveriges Provnings- och Forskningsinstitut. Undersökningen baseras enbart på platsbesök eftersom konstruktionsritningar inte varit möjliga att erhålla. Vidare ingick inte att bedöma livslängden för de olika byggnadsdelarna eftersom tillförlitliga metoder för detta saknas. Däremot har jämförelser gjorts med beprövad erfarenhet från referensobjekt. Fuktkvotsmätningar genomfördes inte heller eftersom vädret under en längre period hade varit torrt och varmt. Marknadsrelevanta miljöförbättringar Förslag till marknadsrelevanta miljöförbättringar har också tagits fram av IVL. I samband med varje del rörande innemiljö, energi och underhåll har förslag till marknadsrelevanta lösningar diskuterats och föreslagits. Påverkan på den pågående utbyggnaden av Välle Broar Resultaten har i första hand presenterats och diskuterats med den av Södra utsedda kontaktpersonen. Därutöver har resultaten redovisats för aktörerna inom Välle Broar vid ett flertal tillfällen. 4 Resultat utvärdering av 10 års drift av Välludden 4.1 Inomhusmiljön i Välludden När kraven på en ökad energieffektivisering av våra bostäder blir allt mer aktuellt är det viktigt att kraven på en god inomhusmiljö upprätthålls. En god inomhusmiljö är en grundläggande funktion för en byggnad, trots detta så är det svårt att säga exakt vad som är en god inomhusmiljö. Det har därför utvecklats ett antal riktlinjer och regler för t.ex. luftkvalitet, ljud och termisk komfort som framförallt definieras i Boverkets Byggregler (BBR 2006). En studie i Värmland bland förskolebarn mellan 1 och 6 år visar också att det finns ett samband mellan mögellukt, dåligt luftväxling i bostäder och förekomsten av allergibesvär hos barn (L. Hägerhed Engman 2006). I utvärderingen av inomhusmiljön i Välludden har de styrande funktionerna enligt byggreglerna för inomhusmiljön undersökts och redovisas nedan Enkät till de boende En enkät togs fram som skickades ut till alla boende. Enkäten, se bilaga 1, som är en förenklad variant av Örebroenkäten (K. Andersson et al 1991), visar om de boende har känt sig besvärad av några inomhusmiljöfaktorer i sin bostad. Faktorer som ingick var drag, för hög rumstemperatur, för stora variationer i rumstemperatur, för låg rumstemperatur, instängd "dålig" luft, torr luft, fuktig luft, obehaglig lukt, dålig belysning i allmänna utrymmen, buller från ventilation och vitvaror, buller från andra lägenheter, buller utifrån, damm och smuts, svårstädade golv eller andra synpunkter som de boende kunde ta upp själva. Totalt var det 20 lägenhetsinnehavare som har svarat på frågor där svarsalternativen har varit ja ofta, ja ibland och nej aldrig. Vid utvärdering av enkäter brukar endast svarsalternativet ja ofta 11

14 anses som relevant om de boende upplever besvär, vilket även bedömdes gälla för denna enkätundersökning. Tabell 1. I tabellen nedan har enkätsvaren till de boende sammanställts. Alla 20 har inte svarat på alla frågor och därför kan antalet svar skilja sig åt mellan frågorna. Av resultaten, se tabell 1, framgår att angivelsen att de besväras ofta finns för drag, låg rumstemperatur och obehaglig lukt (ett ja ofta för vardera alternativet) samt instängd dålig luft, buller från ventilation och vitvaror, buller från andra lägenheter och buller utifrån (två ja ofta för vardera alternativ). Sammantaget innebär resultaten från enkätundersökningen att få anger besvär som ja ofta. I de fyra frågor som två har svarat ja ofta innebär det att 10 % av totala antalet svarande anser att det finns besvär vilket är relativt lågt. Dessa klagomål berör de tre frågor som ställts om buller och av svaren framgår också att ganska många anger besvär ibland för dessa frågor. Vår tolkning av svaren på bullerfrågorna är att detta stör många boende mer eller mindre. Det kan noteras att av de boendes egna kommentarer så har tre stycken angett att det ofta luktar instängt och rökigt. Dessa synpunkter kan ha en koppling till bullerfrågorna, framförallt buller utifrån och från andra lägenheter, om konstruktionerna är otäta Termiskt klimat mätning av lufthastighet och temperatur Ett bra termiskt klimat med en god komfort är en viktig faktor för en god inomhusmiljö. Enligt Boverkets föreskrifter (BFS 2006:12) ska byggnaden utformas så att tillfredställande termiskt klimat kan erhållas. Ett exempel är att lufthastigheten inte ska överstiga 0,15 m/s i vistelsezonen (BBR 2006) och temperaturen ska i bostadsrum vara 18 grader, yttemperaturen på golvet i vistelsezonen ska ligga över 16 grader. Vistelsezon är numera definierad i byggreglerna och i undersökningen har mätningarna utförts 0,6 m från yttervägg vid fönster och fönsterdörrar på 0,1, 0,6 och 1,1 m höjd över golvet, enligt nya BBR ska även 2,0 m över golvet inkluderas men vid tidpunkten för 12

15 undersökningen fanns inte dessa riktlinjer i byggreglerna. Varje mätning har pågått under 3 minuter och resultaten som redovisas i bilaga 2 är medelvärdet på lufthastigheten under mättiden samt standardavvikelsen på medelvärdet. De mätningar som utförts visar att det endast finns fem lufthastigheter som överstiger 0,11 m/s med högsta lufthastighet på 0,15 m/s (lägenhet 1401). Inget av mätvärdena är alltså underkänt vid jämförelse med vad byggnormen anger. Bedömning är därför att det termiska klimatet med avseende på lufthastighet är mycket bra. Mätningarna av temperaturen i rumsluft, redovisas också i bilaga 2, visar helt normala rumstemperaturer i de olika zonerna Dagsljusfaktor Vid planering av bostäder är det viktigt att tillgången på dagsljus blir tillräckligt god. Särskilt viktigt blir det att tillgodose dagsljuset om byggnaden ska vara energieffektiv, det måste med andra ord finnas tillräckligt med fönster som ger ljusinsläpp. Undersökningen av dagsljuset utförs som en mätning av belysningsstyrka inom- och utomhus varefter relationen mellan dessa ger ett värde på dagsljusfaktorn. Mätning bör ske i mulet till halvklart väder då t ex skuggors inverkan kan försummas. Mätningen inomhus bör ske utan påverkan av möblemang, mitt i rummet och 0,85 m över golvet. Godkänd dagsljusfaktor är att värdet inne ska vara minst 1 % av utevärdet. Detta krav är gott och väl uppfyllt i alla mätfall förutom i köket i en av lägenheterna. Orsaken till det för låga värdet bedöms bero på ett stort buskaget utanför fönstret som skymmer insläpp av ljus tillsammans med stora och täta gardiner som täcker stora delar av glasytan. Slutsatsen av mätningarna av dagsljusfaktorn är att lägenheterna har en bra dagsljusfaktor Ventilationens funktion - Luftkvalitet Att tillföra byggnaden tillräckligt mycket frisk utomhusluft säkerställer att luftkvaliteten i våra bostäder är god. Emissioner från de boendes aktiviteter och vanor ska vädras bort tillsammans med emissioner från byggnadsmaterial. Vi vädrar både för verksamheten och för byggnadens egen skull. Den tidigare nämnda Värmlandsstudien pekar på vikten av att luftutbytet är tillräckligt så att inte ohälsa uppträder. För träbyggnader är det också viktigt att ventilera så att fuktbelastningen från verksamheten inte blir för hög och därmed kan öka risken för fuktskador i konstruktionen. Enligt byggreglerna ska en luftomsättning på 0,35 l/s per m 2 golvarea gälla som minimikrav (BBR 2006). Mätning av frånluftsflödena Frånluftsflödena mättes i de 9 lägenheterna i Välludden och det kunde noteras att filtret i utsuget vid köksfläkten ofta var mycket smutsigt. Därför byttes filtret i de flesta lägenheter före mätningen eftersom det vid en kontroll visade sig bli % bättre luftflöden. Detta innebär förmodligen att luftflödena troligtvis inte når upp till normen utan denna åtgärd. Detta visar på att rutinerna bör ändras för hur ofta filtren bör bytas eller rengöras. 13

16 Lufväxling - liter/m 2 golvarea i lägenheterna i Välludden Figur Diagrammet visar luftväxlingen (baserad på uppmätta frånluftsflöden) i de nio lägenheter som har undersökts. Sex av lägenheterna visar en tillräckligt god luftväxling resterande ligger något lågt Av resultaten framgår att det finns ganska stora skillnader i luftomsättning, se figur 1, vilket kan ha olika förklaringar. I någon av lägenheterna är flödet det dubbla mot vad byggnormen anger som lägsta omsättning. I lägenheten med lägst omsättning kunde dock inte mätningar göras på samtliga don. Det finns skäl att göra en översyn även i övriga lägenheter där mätningar inte gjorts. En kontroll av kanalerna bör göras för att se om dessa behöver rengöras eftersom smutsiga kanaler kan förklara en del av de låga värdena. Rutiner för filterbyten och rengöring bör läggas in i underhållsrutinerna. Den forcerade ventilationen var ur funktion i en av lägenheterna även detta bör ses över och åtgärdas för alla lägenheter. Alla uppmätta luftflöden finns redovisade i bilaga Fuktindikationer I de nya byggreglerna anges fuktfrågorna som en viktig faktor att beakta så att byggnaden säkerställer en god hygien, hälsa och säkerhet för de boende. Det handlar om högsta tillåtna fukttillstånd för olika material. Byggnaden ska uppföras och förvaltas så att kritiska fukttillstånd för olika material alltid kan undvikas. I den nya byggnormen anges att om inte det kritiska fukttillståndet är känt för ett material skall 75 % relativ fuktighet (RF) användas som kritiskt fukttillstånd. För Välludden har en indikerande fuktmätning genomförts. Inga fuktindikationer kunde noteras utom i ett badrum i en av lägenheterna. Under golvet i badrummet är det platta på mark av betong. Möjliga orsaker till fuktindikationerna kan vara läckage i installationer eller markfukt men undersökningen kan inte visa den exakta orsaken, vidare utredningar krävs för att få fram orsakerna. En annan möjlighet till fuktindikationen i badrumsgolvet i den aktuella lägenheten skulle kunna vara omfördelning av fukt på grund av värmerör i golvet. Temperaturen vid röret är betydligt högre och beroende på hur fuktskyddet är utformat i konstruktionen så skulle fukt från marken kunna omfördelas i golvet. Värmeröret syns tydligt på termogram, se figur 2 nedan. 14

17 Figur 2. Mätpunkt 18, badrumsgolvet i lägenhet Termogram som visar höga temperaturer i betongplattan där värmeröret finns. I övrigt har kontroller gjorts utmed golvvinklar och fönstersmygar för att undersöka förekomst av avvikande lukt och om det finns förhöjda fuktkvoter i socklar och insida vägg (inga friläggningar av konstruktionerna fick göras). Ingen avvikande lukt har konstaterats och det fanns inga förhöjda fuktkvoter som skulle tyda på onormal fuktförekomst. Observera dock att fuktmätningarna endast skall betraktas som indikationsmätningar eftersom de utförts på insidan av ytterväggskonstruktionen. Slutsatsen av dessa undersökningar är att det inte finns något som pekar på att det skulle finnas fuktrelaterade skador i byggnadskonstruktionen med undantag av badrumsgolvet i en av lägenhet samt utomhuskonstruktioner vid balkonger. Kontroller av vindsutrymmen har inte heller visat på några brister eller tecken på fuktskador. Fuktkvoten i yttertakets råspont uppmättes till 0,15-0,17 kg/kg vilket är förväntat för årstiden och konstruktionen. Isolertjockleken i vindsbjälklaget har stickprovsmässigt uppmätts till > 40 cm. Enda anmärkningen som var noterat på vindarna är ett fågelbo i hus 1. Fåglarna har troligtvis kommit in till vinden via en trumma ovanför boet eftersom nätet i trumman ser ut att vara skadat. Konstruktionsritningarna har inte kunnat granskas varför en bedömning av de olika detaljerna inte har kunnat göras. 4.2 Energieffektivitet för Välludden De aktiviteter som krävs för att driva och underhålla huset är en av de mest betydande miljöaspekterna. Energiaspekten överbryggar det mesta och flera tidigare genomförda livscykelanalyser (LCA) visar att uppvärmningen i ett flerbostadshus motsvarar upp till 85 % av det totala energibehovet sett över hela livscykel. Materialtillverkningen motsvarar 10-15% av energibehovet medan avfallshanteringen endast utgör några få procent (T. Ekvall 2006). Välludden, som byggdes i syftet att visa på möjligheten att uppföra flervåningshus i trä på ett marknadsmässigt 15

18 sätt, har främst byggts med teknik som motsvarar den tidens standard för flerbostadshus. En tidigare genomförd LCA (K. Adalberth 2000) visar att även Välludden har en miljöprofil där energianvändningen och miljöpåverkan i huvudsak uppstår under driftsfasen. De för Välluddens typiska konstruktionsdetaljerna och tekniska lösningar som påverkar energibehovet visas i Tabell 2 nedan: Tabell 2. System Uppvärmning Ventilation Konstruktionsdetaljer och tekniska system som påverkar uppvärmningsbehovet Beskrivning Vattenburna radiatorer. Källan är fjärrvärme från Växjö Energi AB Mekanisk frånluft utan värmeåtervinning, sk F-system. Tilluften tas in via fasaden bakom radiatorerna. Förvärmning av tilluften genom radiatorerna då dessa är igång. Konstruktion Beskrivning U-värde* (W/m 2 K) Area Grund Platta på mark med 70 mm cellplast under betongen samt 50 mm tjälisolering. 0,234 15% Ytterväggar En bärande träregelstomme med en isolertjocklek mellan 190 och 240 mm. 0,196 0,222 45% Vindsbjälklag Har en isolertjocklek på 400 mm lösull. 0,130 17% Fönster Fönstret är ett tre glas (1+2) utan lågemissionsskikt och gas 1,90 11% *U-värdet beskriver värmegenomgångskoefficient för byggnadsdelar i W/m 2 K Värmebehov Teoretiskt värde Enligt tidigare genomförd studie av Adalberth (K. Adalberth 2000) har det teoretiska värmebehovet inklusive varmvatten beräknats för hus nr 2 i Välludden till 94 kwh/m 2 bruksarea och år. Bruksarean i detta fall har varit 1192 m 2 vilket inkluderar biytor. I denna studie har lägenhetsarea använts som beräkningsgrund och denna har varit 975 m 2, därför har Adalberths teoretiska värde räknats om för att motsvara samma area, vilket då blir 115 kwh/m 2 lägenhetsarea och år. De teoretiska energiberäkningarna används vid projekteringen för att redovisa byggnadens energiprestanda och för att visa att de valda lösningarna svarar upp till de normer som Boverket har satt upp. Viktigt är att även de teoretiska värdena följs upp och redovisas i form av faktiska värden för driften. Syftet då är att säkerställa att den avsedda kvaliteten har uppnåtts när det gäller byggnadens klimatskal och dess installationer. I det nya EU-direktivet om byggnaders energiprestanda (Directive 2002/91/EC) ställs det krav på fastighetsägaren att följa upp den verkliga energianvändningen. 16

19 Faktiska värden från 10 års drift Energianvändning för uppvärmning och varmvatten för åren har följts upp för de tre husen Välludden 1, 2 och 3 enligt figur 3 nedan. I medeltal är energianvändningen för uppvärmning och varmvatten 146 kwh/m 2 bostadsarea (d.v.s. lägenhetsytor minus t.ex. trapphus) utslaget för hela perioden på 9 år. Värme och varmvatten för perioden (kwh/m 2 bostadsarea och år) Figur 3. Energistatistik redovisas i diagrammet för åren för Välludden. Värdena är normalårskorrigerade samt korrigerade för en del brister i statistiken. Uppgifterna har sammanställts och beräknats utifrån den energistatistik som Växjö Energi AB har uppmätt för de olika åren. Värdena varierar givetvis från år till år beroende på att klimatet växlar med varmare och kallare perioder. Därför har värdena korrigerats med graddagsmetoden så att siffrorna är jämförbara från år till år. Normalårskorrigeringen medger att jämförelser mellan olika år kan göras och att även liknande byggnader kan användas som referensvärden (L. Schulz 2003). Energistatistiken visade inledningsvis en relativt stor variation, trots normalårskorrigeringen, och därför har en noggrann analys gjorts av statistiken för de enskilda månaderna. För år 1997 saknas statistik för januari och därför har 1998 års värde använts i stället. För år 2002 avviker två månadsvärden en hel del från tidigare månader med bl.a. negativa tal, därför har dessa månader antagits med värden från 2001 års statistik för motsvarande månader. Ytterligare korrigering har gjorts genom att fördela värdena för december mellan de åren 2003 och 2004 eftersom mätningarna gick över årsskiftet. Däremot återstår vissa skillnader mellan 1999 och 2000 där orsaken troligtvis är den utbyggnad som skedde i Välludden i och med att hus 3 togs i drift i november En annan källa till variationer är om brukarna ändrar sina vanor genom att använda mer varmvatten. 17

20 4.2.2 Fastighetsel Den totala elförbrukningen för en byggnad är betydligt svårare att följa upp och det är därför svårt att få fram specifika värden för enskilda byggnader. Orsaken är att hushållselen är någonting som de boende själva handlar upp, olika leverantörer av el kan därför förekomma i ett och samma hus. Fastighetsägaren har inte heller en juridisk rätt att upprätta statistik över de boendes elvanor. Uppföljning har därmed endast kunnat göras för fastighetselen som består främst av el till fläktar för den mekaniska frånluften, belysning av gemensamhetsutrymmen samt eventuella tvättutrymmen, se figur 4. El rörande garage och undercentraler har inte medtagits. Det samlade årsmedelvärdet för fastighetsel är 15 kwh/m2 bostadsarea och år. Det är framförallt årsvärdet för 2003 som drar upp siffran, orsaken är oklar. Fastighetsel för Välludden (kwh/m2 och år) Figur 4. I figuren visas fastighetselen som medelvärden för varje år i kwh/m 2 bostadsarea och år Jämförelse med andra byggnader Energianvändningen för flerbostadshus i Sverige har undersökts och sammanställts, se diagrammet nedan (Formas 2006). Den visar på en energianvändning motsvarande all uppvärmd yta i flerbostadshus inklusive åtgång för varmvatten. Välludden som har ett värme och varmvattenbehov på 146 kwh/m 2 lägenhetsyta och år kan jämföras med dessa siffror genom att räkna om den jämförbara ytan så att även alla uppvärmda ytor är medräknade (t.ex. trapphus). Den jämförbara siffran för Välludden är 120 kwh/m 2 uppvärmd yta och år. 18

21 Värme och varmvatten (kwh/m 2 /år) FLERBOSTADSHUS 250 Befintliga Nya Välludden 120 kwh/m 2 /år i medeltal värme och varmvatten Källa: Formas 2006 Figur 5. I diagrammet visas utvecklingen för det svenska fastighetsbeståndet gällande flerbostadshus, enligt Formas (Formas 2006). I diagrammet har det faktiska värmebehovet (inklusive varmvatten) för Välludden lagts in. I figur 5 ovan visas utvecklingen från 1970 talet fram till 2002 (Formas 2006). Sedan energikrisen på 70-talet har utvecklingen visat på ett stadigt minskat uppvärmningsbehov för både befintliga flerbostadshus liksom nyproduktion. Notera att under senare år har trenden vänts och kurvan planat ut. Särskilt oroväckande är att nybyggda hus under senare år till och med är sämre ur energisynpunkt än det gamla bostadsbeståndet. Husen i Välludden, som byggdes i syfte att motsvara den tidens standardhus, vad gäller teknik och prestanda, visar att värme och varmvattenbehovet motsvarar väl den tidens hus. Byggnadens specifika energianvändning definieras i reglerna som levererad energi till byggnaden för uppvärmning, kyla, tappvarmvatten samt drift av byggnadens installationer (pumpar, fläktar etc.) och övrig fastighetsel. A(temp) har införts för att definiera den area som byggnadens specifika energianvändning ska beräknas efter. A(temp) definieras som golvarean i temperaturreglerade utrymmen avsedda att värmas till mer än 10 C begränsade av klimatskärmens insida. A(temp) får man alltså fram genom att summera varje våningsplans invändiga area, i normalfallet invändig bredd gånger längd. Eventuella areor för mellanväggar, pelare, schakt, öppningar, trapphus, m.m. som finns innanför klimatskärmen räknas med i golvarean A(temp). Om vi jämför energianvändningen för olika senare utvecklingsprojekt i Sverige med de nya byggreglerna och standarden för passivhus kan vi se att det kan vara svårt att nå riktigt låga energivärden. Bo01 hade som målsättning att nå 105 kwh/m 2 och år (vilket inkluderar värme, varmvatten, fastighetsel och hushållsel) men resultaten från den första mätningen blev ett medelvärde på 186 kwh/m 2 utan värmeåtervinning och 127 kwh/m2 för byggnader med värmeåtervinning (A. Nilsson 2003). Uppmätta värden för kvarteret Jöns Ols på 84 kwh/m 2 (inkluderat värme, varmvatten och hushållsel) visar dock att låga värden går att uppnå även för flerbostadshus (C. Warfinge 2005) med konventionell byggnadsteknik. Lindåshusens uppmätta energiprestanda ligger på 69 kwh/m 2, inkluderat värme, varmvatten och hushållsel (S. Ruud, L Lundin 2004). En standard för passivhus i Sverige har föreslagits av forum för energieffektiv bebyggelse FEBY där maximalt 45 kwh/m 2 exklusive hushållsel har ställts som krav (FEBY 2007). De nya byggreglerna föreskriver att den specifika energianvändningen ska vara 110 kwh/m 2 för södra Sverige och 130 kwh/m 2 för norra Sverige (exklusive hushållsel). För Välludden är den specifika energianvändningen , dvs. totalt 135 kwh/m 2 (värme, varmvatten och 19

22 fastighetsel). I figur 6 kan de olika husens specifika energibehov jämföras med vad normen kräver. Värdena har räknats om så att det motsvarar den specifika energin enligt byggnormen och ett antaget värde på 40 kwh/m 2 har antagits som hushållsel och dragits ifrån värdena för Jöns Ols samt Bo-01 husen. Jämförelse av specifik energianvändning för olika byggnader i relation till byggnormen kwh/m 2 Lindås Jöns Ols Bo01 hus med återvinning Bo01 hus utan återvinning Välludden Passivhusstandarden BBR södra Sverige BBR norra Sverige Figur 6. Diagrammet visar en jämförelse av den specifika energianvändningen, dvs. värme, varmvatten samt fastighetsel, med riktlinjer för vad dagens byggnorm samt passivhusstandarden kräver. I fallen för Jöns Ols, Bo01 har hushållsel på 40 kwh/m 2 antagits och dragits ifrån de uppmätta värdena Marknadsrelevanta miljöförbättringar för flervåningshus i trä Potentialen för energieffektivisering av flervåningshusen i Välludden jämfört med de byggnader som idag har den bästa energiprestandan är ca 90 kwh/m 2 och år. Med ett pris på 45 öre/kwh (utan skatter och moms) leder detta till en kostnadsbesparing för driften på ca 40 kr/m 2 och år. Används kostnadsbesparingen till att investera i mer energibesparande teknik så motsvarar besparingen en ökad investeringsmöjlighet på ca 1000 kr/m 2 förutsatt en kalkylränta på 4%. Enligt goda exempel från Byggkostnadsforum, kan en produktionskostnad på mellan kr/m 2 uppnås (Byggkostnadsforum 2002). En ökad investering på 1000 kr motsvarar för dessa produktionskostnader en kostnadsökning på mellan 7-8 %, skulle produktionskostnaden vara kr/m 2 skulle 1000 kr innebära en kostnadsökning på 5%. Olika lösningars kostnader beror på det aktuella fallet och har därför inte kalkylerats här, men kostnadsbesparingskalkylen kan användas som riktvärden för framtida bostadsprojekt då olika energieffektiviseringsåtgärder undersöks. Ett systematiskt sätt att angripa energieffektiviseringspotentialen för bostadshus är att följa den modell som har tagits fram av Byggforsk i Norge, se figur 7. Det innebär att först reducera alla värmeförluster, därefter effektivisera elanvändningen, utnyttja solenergin och visa och kontrollera energianvändningen för att som sista steg välja energikälla för det återstående energibehovet. I texten nedan beskrivs kort de olika stegen och vilka åtgärder som kan vara relevanta att genomföra för flervåningshus i trä. 20

23 Välj energikälla Visa och kontrollera energianvändningen Utnyttja solenergin Effektivisera elanvändningen Reducera värmeförluster Källa: Den Norske Stats Husbank i samarbete med SINTEF och Byggforsk Figur 7. Strategi vid projektering av energieffektiva bostäder enligt förlaga från SINTEF och Byggforsk i Norge. Reduktion av värmeförlusterna ger en bas för vilket värmebehov byggnaden i slutändan får. Det innebär att alla flöden av energi ut från huset ska minimeras. De viktigaste åtgärderna är förbättrat klimatskal, tillräcklig lufttäthet samt återvinning av ventilationsluftens värmeinnehåll. I vissa specialfall kan även avloppsvattnets energiinnehåll återvinnas. Förbättrat klimatskal handlar främst om att välja bättre fönster, lagom stor fönsterarea, förbättra väggar, yttertak och grundens isolerförmåga samt att bygga tätt och minimera köldbryggor. I tabell 3 nedan jämförs Välluddenhusens U-värden med Lindåshusen, kvarteret Jöns Ols och de riktvärden som har satts upp inom ramen för EU-projektet SESAC som bedrivs inom ramen för Välle Broar området. Tabell 3. U-värden Jämförelse av U-värden för olika projekt Välludden U values W/m2K Lindås W/m2K Kv Jöns Ols figures W/m2K Golv 0,234 0,09 0,15 0,12 Yttertak 0,130 0,08 0,11 0,12 Yttervägg 0,196 0,222 0,10 0,15 0,15 Fönster 1,90 0,85 1,15 1,1 SESAC specification W/m2K Att skapa ett klimatskal som är tillräckligt lufttätt är en viktig del i de funktioner som ska skapas för byggnaden. De viktigaste negativa konsekvenserna av otätt utförande av klimatskalet är enligt (P.I. Sandberg et al 2007): Ökad energianvändning genom transmissions- och ventilationsförluster Försämra komfort med kalla golv och ökat drag Ökad risk för fuktskador genom fuktkonvektion och regnvatten som kan läcka in Försämrad luftkvalitet genom störningar i ventilationssystemets funktion, spridning av lukter, partiklar och gaser (även radonläckage från grund) Försämrad ljudisolering Inför ett projekt bör ambitionsnivån när det gäller tätheten för byggnaden bestämmas. Som riktvärden ges tre olika täthetsutföranden i tabellen nedan. Tätheten måste säkerställas vid projekterings, bygg och driftsskede. I tabell 4 nedan visas jämförelser mellan olika objekts täthet. 21

24 Tabell 4. Jämförelse av olika täthetsutföranden i liter per sekund och kvadratmeter omslutningsyta vid ett tryck på 50 Pa. Täthet vid 50 Pa l/sm 2 Lindås 0,3 Bo01 - mätning av 8 lägenheter 0,7-2,0 Tidigare krav enligt BBR 0,8 Byggnadens omslutningsyta definieras som den sammanlagda arean för byggnadsdelars ytor mot uppvärmd inneluft. Detta innebär ytterväggar, tak och golv men inte lägenhetsskiljande väggar. Att välja ett system som återvinner frånluftens värmeinnehåll kan tyckas vara självklart men under en längre tid i Sverige har det funnits en möjlighet att inte installera frånluftsåtervinning om den tillförda energin är fjärrvärme. Nu har reglerna ändrats och det innebär att installation av mekanisk frånluft utan värmeåtervinning får svårt att uppnå samhällets minimikrav på energieffektivitet av byggnader. Passivhuset förutsätter ett FTX-system (mekaniskt från- och tilluftssystem med värmeåtervinning) men har genom sin goda isoleringsgrad och täta klimatskal möjliggjort att det traditionella radiatorsystemet inte behövs, vilket till viss del uppväger kostnaderna för FTX-systemet. I Lindåshusen sägs det att merkostnaden för FTX-systemet motsvarade den kostnad som sparas in på ett traditionellt uppvärmningssystem. I dagsläget pågår ett flertal passivhusprojekt där kostnadseffektiviteten kommer att kunna följas upp. Att effektivisera elenergin inbegriper två delar. Dels ska alla installationer utföras effektivt, dels ska all elutrustning som väljs vara så energisnål som möjligt. Idag finns det ett särskilt EU-direktiv som ställer krav på att energiförbrukande utrustnings energieffektivitet under driften, det så kallade EUP-direktivet (Energy Using Products Directive). Solvärme och solceller har använts i många olika byggprojekt, framförallt för att visualisera att området ska vara hållbart och försörjt med förnybar energi. Dock visar en genomgång av 23 olika utvecklingsprojekt inom EU (I.Kildsgaard et. al. 2007) att solceller har flera tekniska och ekonomiska problem. Solfångare däremot verkar i det stora flertalet av fallen fungerar bra. Slutsatsen från genomgången vad gäller solceller visar bland annat att: låg energieffektiviteten för solceller, mellan 7 och 14%, beroende på typ av teknik höga investeringskostnader som leder till hög kostnad per kwh jämfört med att köpa el på nätet, svårt att installera där hinder finns, t.ex. genom att inte kunna ansluta dem direkt till det befintliga elnätet, Låg flexibilitet som gör att det är svårt att integrera solceller i byggnader på ett arkitektoniskt tillfredställande sätt. Att visa och kontrollera energianvändningen är av största vikt eftersom brukarnas beteende i många fall påverkar mer än val av tekniska lösningar. I dagsläget kan energianvändningen mellan två likvärdiga bostäder skilja sig åt en hel del. I Lindåshusen uppmättes en faktor 2-3 mellan det hushåll med lägst energianvändning jämfört med det med högst. Att installera utrustning som visar vilken energi som åtgår för uppvärmning är viktigt, liksom att brukaren får betala själv för energianvändningen. Inom ramen för SESAC-projektet (SESAC 2008) i Växjö genomförs ett projekt som ska visa vilka resultat som individuell mätning och debitering ger. Delresultaten visar på att elanvändningen har minskat med mer än 10% jämfört med byggnader som saknar mätutrustning och displayer som visar förbrukningen. Varm- och kallvattenförbrukningen visar dock inte lika stora skillnader. 22

Lågenergibyggnader. Hur fungerar traditionella hus? Uppvärmning, varmvatten o hushållsel >2014-02-03. Karin Adalberth

Lågenergibyggnader. Hur fungerar traditionella hus? Uppvärmning, varmvatten o hushållsel >2014-02-03. Karin Adalberth Lågenergibyggnader Karin Adalberth Sveriges Miljömål ang. God bebyggd miljö Delmål 6: Energianvändning i byggnader Energianvändningen skall minska med > 20% till 2020 > 50% till 2050 > 2020 ha 50% förnyelsebar

Läs mer

En kort introduktion till projektet EnergiKompetent Gävleborg fastighetssektorn, och energianvändning i flerbostadshus.

En kort introduktion till projektet EnergiKompetent Gävleborg fastighetssektorn, och energianvändning i flerbostadshus. Till dig som är fastighetsägare En kort introduktion till projektet EnergiKompetent Gävleborg fastighetssektorn, och energianvändning i flerbostadshus. Ingen vill betala för energi som varken behövs eller

Läs mer

Energieffektiviseringens risker Finns det en gräns innan fukt och innemiljö sätter stopp? Kristina Mjörnell SP Sveriges Tekniska Forskningsinstitut

Energieffektiviseringens risker Finns det en gräns innan fukt och innemiljö sätter stopp? Kristina Mjörnell SP Sveriges Tekniska Forskningsinstitut Energieffektiviseringens risker Finns det en gräns innan fukt och innemiljö sätter stopp? Kristina Mjörnell SP Sveriges Tekniska Forskningsinstitut Stor potential för energieffektivisering I Sverige finns

Läs mer

TA HAND OM DITT HUS Renovera och bygga nytt. Örebro 2011-10-25

TA HAND OM DITT HUS Renovera och bygga nytt. Örebro 2011-10-25 TA HAND OM DITT HUS Renovera och bygga nytt Örebro 2011-10-25 Kristina Landfors KanEnergi Sweden AB Tel: 076-883 41 90 På dagordningen Helhetssyn Renovera och bygga till Klimatskal och isolering Fukt Ventilation

Läs mer

ÅTGÄRDSRAPPORT. Energideklaration. Besiktningsuppgifter Datum: FACKELBLOMSTRET 7. Byggnadsuppgifter Fastighetsbeteckning: Byggnadens adress:

ÅTGÄRDSRAPPORT. Energideklaration. Besiktningsuppgifter Datum: FACKELBLOMSTRET 7. Byggnadsuppgifter Fastighetsbeteckning: Byggnadens adress: ÅTGÄRDSRAPPORT Energideklaration Byggnadsuppgifter Fastighetsbeteckning: Besiktningsuppgifter Datum: FACKELBLOMSTRET 7 Byggnadens adress: 2015-10-14 Utetemperatur: SOLHAGAVÄGEN 42 16352 SPÅNGA -1 C Expert:

Läs mer

Energimål i fokus Norra Djurgårdsstaden

Energimål i fokus Norra Djurgårdsstaden Energimål i fokus Norra Djurgårdsstaden Mats Nissling Projektchef Region Boende Stockholm 2011-01-25 1 Innehåll NCC s miljöstrategi NCC s energimål bostäder NCC s energimål kontor Energiåtgärder i Norra

Läs mer

Hur långt kan vi nå? Hur effektiva kan befintliga hus bli? Åke Blomsterberg Energi och ByggnadsDesign Arkitektur och byggd miljö Lunds Universitet

Hur långt kan vi nå? Hur effektiva kan befintliga hus bli? Åke Blomsterberg Energi och ByggnadsDesign Arkitektur och byggd miljö Lunds Universitet 1 Hur långt kan vi nå? Hur effektiva kan befintliga hus bli? Åke Blomsterberg Energi och ByggnadsDesign Arkitektur och byggd miljö Lunds Universitet WSP Environmental 2 Miljonprogrammet Bakgrund - Fram

Läs mer

ÅTGÄRDSRAPPORT Energideklaration

ÅTGÄRDSRAPPORT Energideklaration ÅTGÄRDSRAPPORT Energideklaration Byggnadsuppgifter Fastighetsbeteckning: KLOSTRET 1 Besiktningsuppgifter Datum: 2015-09-01 Byggnadens adress: RÖNNOWSGATAN 4 29631 ÅHUS Utetemperatur: 17 C Expert: Tomas

Läs mer

Bygga nytt. Påverka energianvändningen i ditt nya hem

Bygga nytt. Påverka energianvändningen i ditt nya hem 1 Bygga nytt Påverka energianvändningen i ditt nya hem Du som bygger nytt har chansen att göra rätt från början, vilket är mycket lättare än att korrigera efteråt. Den här broschyren är tänkt att ge en

Läs mer

Energideklaration. Brf Tidplanen. EVU Energi & VVS Utveckling AB. Brf Tidplanen. Haninge Ålsta 3:119. Anders Granlund

Energideklaration. Brf Tidplanen. EVU Energi & VVS Utveckling AB. Brf Tidplanen. Haninge Ålsta 3:119. Anders Granlund Typ av Energideklaration 2009-04-06 Anders Granlund 1(8) Projekt nr: 101694,000 Haninge Ålsta 3:119 Anders Granlund Annedalsvägen 9, 227 64 LUND Tel 046-19 28 00. Fax 046-32 00 39 Organisationsnr 556471-0423,

Läs mer

Detta vill jag få sagt!

Detta vill jag få sagt! Kv Jöns Ols, Energisnålt med konventionell teknik 28 oktober 2004 Byggherrens betydelse Catarina Warfvinge Univ lekt i Installationsteknik vid LTH Uppdragsledare på WSP Byggnadsfysik Detta vill jag få

Läs mer

Brf Utsikten i Rydebäck

Brf Utsikten i Rydebäck 2009-05-08 Upprättad av JM AB 169 82 Stockholm : Tel nr:08-782 85 52 S 2 av 12 SAMMANFATTNING 3 1. Bakgrund 3 Syfte med energideklarationen 3 Tillgängligt underlag 3 Förutsättningar för upprättande av

Läs mer

ÅTGÄRDSRAPPORT. Energideklaration villa. Fastighetsbeteckning Uppsala Storvreta 47:112. Byggnadens adress Lingonvägen 5.

ÅTGÄRDSRAPPORT. Energideklaration villa. Fastighetsbeteckning Uppsala Storvreta 47:112. Byggnadens adress Lingonvägen 5. ÅTGÄRDSRAPPORT Energideklaration villa Fastighetsbeteckning Uppsala Storvreta 47:112 Byggnadens adress Lingonvägen 5 74340 STORVRETA Datum 2015-05-16 Utetemperatur 14 Energiexpert Peter Sundmark Tel: 072-860

Läs mer

Bygg och bo energismart i Linköping

Bygg och bo energismart i Linköping Bygg och bo energismart i Linköping Snart kommer du att flytta in i ett nybyggt hus i Linköping. Gratulerar! Att få planera och bygga sitt drömhus hör till höjdpunkterna i livet. Det är samtidigt ett stort

Läs mer

BESIKTNINGSRAPPORT. Energideklaration. Alva Rangsarve 1:25

BESIKTNINGSRAPPORT. Energideklaration. Alva Rangsarve 1:25 Utgåva 1:1 2014-05-21 BESIKTNINGSRAPPORT Energideklaration Alva Rangsarve 1:25 INDEPENDIA ENERGI AB SISJÖ KULLEGATA 8 421 32 VÄSTRA FRÖLUNDA TEL :031-712 98 00/08-446 22 00 FAX: 031-712 98 10 WWW.INDEPENDIA.SE

Läs mer

ÅTGÄRDSRAPPORT Energideklaration

ÅTGÄRDSRAPPORT Energideklaration ÅTGÄRDSRAPPORT Energideklaration Byggnadsuppgifter Fastighetsbeteckning: KARSEGÅRDEN 6:7 Besiktningsuppgifter Datum: 2015-02-27 Byggnadens adress: KARSEGÅRDSVÄGEN 38 43931 ONSALA Utetemperatur: 3 C Expert:

Läs mer

BESIKTNINGSRAPPORT. Energideklaration. Barlingbo Lillåkre 1:24

BESIKTNINGSRAPPORT. Energideklaration. Barlingbo Lillåkre 1:24 Utgåva 1:1 2014-05-27 BESIKTNINGSRAPPORT Energideklaration Barlingbo Lillåkre 1:24 INDEPENDIA ENERGI AB SISJÖ KULLEGATA 8 421 32 VÄSTRA FRÖLUNDA TEL :031-712 98 00/08-446 22 00 FAX: 031-712 98 10 WWW.INDEPENDIA.SE

Läs mer

Energideklaration sammanställning

Energideklaration sammanställning Energideklaration sammanställning Brf Blomgläntan Alingsås 2009-09-30 Utförd av: Hans Malmer 1(7) Sammanfattning har på uppdrag av Brf Blomgläntan utfört energideklaration av fastigheten. Syftet med denna

Läs mer

vid renovering av flerbostadshus Pilotprojektet Brogården i Alingsås Kristina Mjörnell and Peter Kovacs SP Sveriges Tekniska Forskningsinstitut

vid renovering av flerbostadshus Pilotprojektet Brogården i Alingsås Kristina Mjörnell and Peter Kovacs SP Sveriges Tekniska Forskningsinstitut Kvalitetssäkring t i för förbättrad inomhusmiljö och energiprestanda vid renovering av flerbostadshus Pilotprojektet Brogården i Alingsås Kristina Mjörnell and Peter Kovacs SP Sveriges Tekniska Forskningsinstitut

Läs mer

ÅTGÄRDSRAPPORT Energideklaration

ÅTGÄRDSRAPPORT Energideklaration ÅTGÄRDSRAPPORT Energideklaration Byggnadsuppgifter Fastighetsbeteckning: TOLERED 76:10 Besiktningsuppgifter Datum: 2015-08-31 Byggnadens adress: KRABBELIDERNA 36 41728 GÖTEBORG Utetemperatur: 17 C Expert:

Läs mer

Att renovera och energieffektivisera ett miljonprogramsområde

Att renovera och energieffektivisera ett miljonprogramsområde Att renovera och energieffektivisera ett miljonprogramsområde Halmstads Fastighets AB Engagemang Respekt Ansvar Affärsmässighet Energieffektivisering HFAB 1995 2000 2010 2020 2030 2040 2050 150 kwh/m2

Läs mer

Maratonvägen 36 energieffektiv renovering

Maratonvägen 36 energieffektiv renovering BeBo, är Energimyndighetens beställargrupp för bostäder. BeBo-medlemmarna, några av landets största fastighetsägare inom bostadssektorn, driver inom nätverket olika utvecklingsprojekt med inriktning mot

Läs mer

ÅTGÄRDSRAPPORT Energideklaration

ÅTGÄRDSRAPPORT Energideklaration ÅTGÄRDSRAPPORT Energideklaration Byggnadsuppgifter Fastighetsbeteckning: ÄLVSBORG 101:9 Besiktningsuppgifter Datum: 2015-06-02 Byggnadens adress: BLODBOKSGATAN 21 42674 VÄSTRA FRÖLUNDA Utetemperatur: 11

Läs mer

ÅTGÄRDSRAPPORT. Energideklaration Radhus. Fastighetsbeteckning Luthagen 60:17. Byggnadens adress. Datum 2015-04-18. Utetemperatur 7.

ÅTGÄRDSRAPPORT. Energideklaration Radhus. Fastighetsbeteckning Luthagen 60:17. Byggnadens adress. Datum 2015-04-18. Utetemperatur 7. ÅTGÄRDSRAPPORT Energideklaration Radhus Fastighetsbeteckning Luthagen 60:17 Byggnadens adress Blomgatan 11A 75231 Uppsala Datum 2015-04-18 Utetemperatur 7 Energiexpert Peter Sundmark Tel: 072-860 37 89

Läs mer

ÅTGÄRDSRAPPORT. Energideklaration villa. Fastighetsbeteckning Uppsala Dalby 5:1. Byggnadens adress Dalby Ekbacken 11.

ÅTGÄRDSRAPPORT. Energideklaration villa. Fastighetsbeteckning Uppsala Dalby 5:1. Byggnadens adress Dalby Ekbacken 11. ÅTGÄRDSRAPPORT Energideklaration villa Fastighetsbeteckning Uppsala Dalby 5:1 Byggnadens adress Dalby Ekbacken 11 75591 Uppsala Datum 2015-05-27 Utetemperatur 15 Energiexpert Peter Sundmark Tel: 072-860

Läs mer

Energihushållning i boverkets byggregler vid nybyggnad

Energihushållning i boverkets byggregler vid nybyggnad Nybyggnad Energihushållning i boverkets byggregler vid nybyggnad Idag gäller BBR när en byggnad uppförs. för tillbyggda delar när en byggnad byggs till. för ändring av byggnad men med hänsyn till varsamhets-

Läs mer

ÅTGÄRDSRAPPORT Energideklaration

ÅTGÄRDSRAPPORT Energideklaration ÅTGÄRDSRAPPORT Energideklaration Byggnadsuppgifter Fastighetsbeteckning: SMÖGENÖN 73:1 Besiktningsuppgifter Datum: 2014-05-23 Byggnadens adress: HAMNEN 3 45043 SMÖGEN Utetemperatur: 22 C Besiktningstekniker/ort:

Läs mer

BESIKTNINGSRAPPORT. Energideklaration. Västerhejde Vibble 1:362

BESIKTNINGSRAPPORT. Energideklaration. Västerhejde Vibble 1:362 Utgåva 1:1 2014-10-24 BESIKTNINGSRAPPORT Energideklaration Västerhejde Vibble 1:362 INDEPENDIA ENERGI AB SISJÖ KULLEGATA 8 421 32 VÄSTRA FRÖLUNDA TEL :031-712 98 00/08-446 22 00 FAX: 031-712 98 10 WWW.INDEPENDIA.SE

Läs mer

ÅTGÄRDSRAPPORT Energideklaration

ÅTGÄRDSRAPPORT Energideklaration ÅTGÄRDSRAPPORT Energideklaration Byggnadsuppgifter Fastighetsbeteckning: Foss-Hede 1:27 Besiktningsuppgifter Datum: 2015-05-06 Byggnadens adress: Övre Krokklevsvägen 3 45534 Munkedal Utetemperatur: 13

Läs mer

2013-05-03. Storgatan 19 Box 5501 114 85 Stockholm telefon 08-783 84 21 info@byggmaterialindustrierna.se

2013-05-03. Storgatan 19 Box 5501 114 85 Stockholm telefon 08-783 84 21 info@byggmaterialindustrierna.se Remissvar avseende Energimyndighetens rapport Implementering av artikel 7 i energieffektiviseringsdirektivet, Energimyndighetens beräkningar och förslag med kompletteringar och Finansdepartementets promemoria

Läs mer

BESIKTNINGSRAPPORT. Energideklaration. Annestorp 27:45

BESIKTNINGSRAPPORT. Energideklaration. Annestorp 27:45 Utgåva 1:1 2014-03-24 BESIKTNINGSRAPPORT Energideklaration Annestorp 27:45 INDEPENDIA ENERGI AB SISJÖ KULLEGATA 8 421 32 VÄSTRA FRÖLUNDA TEL :031-712 98 00/08-446 22 00 FAX: 031-712 98 10 WWW.INDEPENDIA.SE

Läs mer

BESIKTNINGSRAPPORT. Energideklaration. Tolered 37:4

BESIKTNINGSRAPPORT. Energideklaration. Tolered 37:4 Utgåva 1:1 2015-02-02 BESIKTNINGSRAPPORT Energideklaration Tolered 37:4 INDEPENDIA ENERGI AB SISJÖ KULLEGATA 8 421 32 VÄSTRA FRÖLUNDA TEL :031-712 98 00/08-446 22 00 FAX: 031-712 98 10 WWW.INDEPENDIA.SE

Läs mer

BESIKTNINGSRAPPORT. Energideklaration. Millegarne 2:36

BESIKTNINGSRAPPORT. Energideklaration. Millegarne 2:36 Utgåva 1:1 2013-03-22 BESIKTNINGSRAPPORT Energideklaration Millegarne 2:36 INDEPENDIA ENERGI AB SISJÖ KULLEGATA 8 421 32 VÄSTRA FRÖLUNDA TEL :031-712 98 00/08-446 22 00 FAX: 031-712 98 10 WWW.INDEPENDIA.SE

Läs mer

Uppföljning av lufttäthet i klimatskalet ett år efter första mätningen

Uppföljning av lufttäthet i klimatskalet ett år efter första mätningen Finnängen Husarv. 57, Ljungsbro Datum 2012-02-02 Rapportnummer 12-157 S 1 av ( 8 ) Uppföljning av lufttäthet i klimatskalet ett år efter första mätningen Ansvarig:!!! Fuktsakkunnig, Certifierad Energiexpert

Läs mer

ÅTGÄRDSRAPPORT Energideklaration Villa

ÅTGÄRDSRAPPORT Energideklaration Villa ÅTGÄRDSRAPPORT Energideklaration Villa Byggnadsuppgifter Fastighetsbeteckning: NÄVEKVARN 7:350 Besiktningsuppgifter Datum: 2013-02-14 Byggnadens adress: SJÖSKOGSVÄGEN 26 61176 NÄVEKVARN Utetemperatur:

Läs mer

Ombyggnad av bostäder till passivhusstandard - erfarenheter. Ulla Janson Energi och ByggnadsDesign Lunds Tekniska Högskola

Ombyggnad av bostäder till passivhusstandard - erfarenheter. Ulla Janson Energi och ByggnadsDesign Lunds Tekniska Högskola Ombyggnad av bostäder till passivhusstandard - erfarenheter Ulla Janson Energi och ByggnadsDesign Lunds Tekniska Högskola Nya passivhusprojekt i Sverige Ett passivhus är en mekaniskt ventilerad byggnad

Läs mer

ÅTGÄRDSRAPPORT Energideklaration Villa

ÅTGÄRDSRAPPORT Energideklaration Villa ÅTGÄRDSRAPPORT Energideklaration Villa Byggnadsuppgifter Fastighetsbeteckning: BILLINGE 3:53 Besiktningsuppgifter Datum: 2011-05-10 Byggnadens adress: RÖSTÅNGAVÄGEN 9 24195 BILLINGE Utetemperatur: 16 C

Läs mer

Linus Söderman 2015-09-24. Energideklaration Havstruten 2 Galeasvägen 15 Vaxholm

Linus Söderman 2015-09-24. Energideklaration Havstruten 2 Galeasvägen 15 Vaxholm Linus Söderman Energideklaration Galeasvägen 15 Vaxholm Innehållsförteckning Energideklaration... 1 Syfte... 2 Genomförande... 2 Beskrivning av föreslagna åtgärder... 4 1. Montera flödesbegränsare på vattenarmaturerna...

Läs mer

BESIKTNINGSRAPPORT. Energideklaration. Rindö 3:42

BESIKTNINGSRAPPORT. Energideklaration. Rindö 3:42 Utgåva 1:1 2014-08-19 BESIKTNINGSRAPPORT Energideklaration Rindö 3:42 INDEPENDIA ENERGI AB SISJÖ KULLEGATA 8 421 32 VÄSTRA FRÖLUNDA TEL :031-712 98 00/08-446 22 00 FAX: 031-712 98 10 WWW.INDEPENDIA.SE

Läs mer

ÅTGÄRDSRAPPORT Energideklaration

ÅTGÄRDSRAPPORT Energideklaration ÅTGÄRDSRAPPORT Energideklaration Byggnadsuppgifter Fastighetsbeteckning: Björsäter 12:8 Besiktningsuppgifter Datum: 2015-06-04 Byggnadens adress: Björsäter Fallgärdet 1 54295 Mariestad Utetemperatur: 15

Läs mer

Går det att klara nära nollenergikrav vid ombyggnad av flerbostadshus?

Går det att klara nära nollenergikrav vid ombyggnad av flerbostadshus? Går det att klara nära nollenergikrav vid ombyggnad av flerbostadshus? Åsa Wahlström, CIT Energy Management Energimyndighetens nationella strategi och Boverkets kommande ombyggnadsregler kommer sannolikt

Läs mer

Energideklaration av fastigheten Umeå Editshem 6 Björkvägen 52

Energideklaration av fastigheten Umeå Editshem 6 Björkvägen 52 Energideklaration av fastigheten Umeå Editshem 6 Björkvägen 52 Datum 2015-08-26 Energiexpert Linus Sandström Besiktningsdatum 2015-08-26 Rapport: Villauppgifter Fastighet Umeå Editshem 6 Kalkylerna grundas

Läs mer

Vad är ett passivhus?

Vad är ett passivhus? Vad är ett passivhus? Komfortabelt Miljövänligt Lönsamt Lättskött Vad är ett passivhus? Passivhus har god komfort med bra luft och inget drag eller kallras. Passivhus är prisvärda. Små extrakostnader kompenseras

Läs mer

Utgåva 1:1 2013-09-20 BESIKTNINGSRAPPORT Energideklaration Taburetten 8 INDEPENDIA ENERGI AB SISJÖ KULLEGATA 8 421 32 VÄSTRA FRÖLUNDA TEL :031-712 98 00/08-446 22 00 FAX: 031-712 98 10 WWW.INDEPENDIA.SE

Läs mer

Energidesign utformning av lågenergibyggnader Villa Åkarp

Energidesign utformning av lågenergibyggnader Villa Åkarp Energidesign utformning av lågenergibyggnader Villa Åkarp Hur flödar energin i traditionella byggnader? Karin.Adalberth@primeproject.se Uppvärmning, varmvatten o fastighetsel Hur blir de energieffektiva?

Läs mer

Energideklaration av fastigheten Umeå Lövsågen 35 Lagmansgatan 60F

Energideklaration av fastigheten Umeå Lövsågen 35 Lagmansgatan 60F Energideklaration av fastigheten Umeå Lövsågen 35 Lagmansgatan 60F Datum 2015-04-22 Energiexpert Linus Sandström Besiktningsdatum 2015-04-21 Rapport: Villauppgifter Kalkylerna grundas på följande uppgifter

Läs mer

ÅTGÄRDSRAPPORT. Energideklaration. Byggnadsuppgifter Fastighetsbeteckning: Besiktningsuppgifter Datum: Källby 6:163. Byggnadens adress:

ÅTGÄRDSRAPPORT. Energideklaration. Byggnadsuppgifter Fastighetsbeteckning: Besiktningsuppgifter Datum: Källby 6:163. Byggnadens adress: ÅTGÄRDSRAPPORT Energideklaration Byggnadsuppgifter Fastighetsbeteckning: Besiktningsuppgifter Datum: Källby 6:163 Byggnadens adress: 2014-03-13 Utetemperatur: Björsgårdsvägen 2E 53373 Källby 11 C Besiktningstekniker/ort:

Läs mer

Energideklaration M AJ E L D E N 22. Storsvängen 34 602 43 Norrköping. Datum: 2012-09-18 Utförd av: Fukt & SaneringsTeknik AB acc Nr: 7443:1

Energideklaration M AJ E L D E N 22. Storsvängen 34 602 43 Norrköping. Datum: 2012-09-18 Utförd av: Fukt & SaneringsTeknik AB acc Nr: 7443:1 7443 EN ISO/IEC 17020 Energideklaration M AJ E L D E N 22 Storsvängen 34 602 43 Norrköping Datum: 2012-09-18 Utförd av: Fukt & SaneringsTeknik AB acc Nr: 7443:1 Energiexpert: Niklas Sjöberg Certifierad

Läs mer

ÅTGÄRDSRAPPORT Energideklaration

ÅTGÄRDSRAPPORT Energideklaration ÅTGÄRDSRAPPORT Energideklaration Byggnadsuppgifter Fastighetsbeteckning: BLIDÖ 1:251 Besiktningsuppgifter Datum: 2015-08-27 Byggnadens adress: FÖRÄNGSUDDEN 47 76017 BLIDÖ Utetemperatur: 22 C Expert: Richard

Läs mer

VIRVELVÄGEN 69, KIRUNA Älven 4

VIRVELVÄGEN 69, KIRUNA Älven 4 VIRVELVÄGEN 69, KIRUNA Älven 4 ENERGIDEKLARATION Kommentarer Kiruna 2015-06-26 Arctic CAD & Teknik Tommy Krekula Sid 1 (4) KOMMENTARER ENERGIDEKLARATION Objekt: Småhus Älven 4, Virvelvägen 69, Kiruna Ägare:

Läs mer

byggnad så effektivt som möjligt, rekommenderar vi att ni genomför de åtgärder som vi ger förslag på.

byggnad så effektivt som möjligt, rekommenderar vi att ni genomför de åtgärder som vi ger förslag på. ÅTGÄRDSRAPPORT Energideklaration Villa Fastighetsbeteckning Uppsala Årsta 11:127 Byggnadens adress Vinbärsgatan 6 75449 Uppsala Datum 2015-03-27 Utetemperatur 7 Energiexpert Peter Sundmark Sammanfattning

Läs mer

Sammanfattning Energideklaration HSB Brf Guldberget

Sammanfattning Energideklaration HSB Brf Guldberget Sammanfattning Energideklaration HSB Brf Guldberget 2012-12-11 Susanne Rodin 2 Sammanfattning 1. Bakgrund 1.1 Syfte 1.2 Förutsättningar 1.3 Tillgängligt underlag 1.4 Byggnadsnummer 2. Byggnadens energianvändning

Läs mer

ÅTGÄRDSRAPPORT. Energideklaration villa. Fastighetsbeteckning Fullerö 44:19. Byggnadens adress Åskmolnsvägen 21. Datum 2015-09-12.

ÅTGÄRDSRAPPORT. Energideklaration villa. Fastighetsbeteckning Fullerö 44:19. Byggnadens adress Åskmolnsvägen 21. Datum 2015-09-12. ÅTGÄRDSRAPPORT Energideklaration villa Fastighetsbeteckning Fullerö 44:19 Byggnadens adress Åskmolnsvägen 21 74335 STORVRETA Datum 2015-09-12 Utetemperatur 15 Energiexpert Peter Sundmark Tel: 072-860 37

Läs mer

Brogården passivhusrenovering

Brogården passivhusrenovering Beställargruppen bostäder, BeBo, är ett samarbete mellan Energimyndigheten och några Sveriges största fastighetsägare med inriktning mot bostäder. Gruppen driver olika utvecklingsprojekt med inriktning

Läs mer

ÅTGÄRDSRAPPORT Energideklaration

ÅTGÄRDSRAPPORT Energideklaration ÅTGÄRDSRAPPORT Energideklaration Byggnadsuppgifter Fastighetsbeteckning: KOSTA 36:72 Besiktningsuppgifter Datum: 2014-06-24 Byggnadens adress: NORRA RINGVÄGEN 6 36052 KOSTA Utetemperatur: 15 C Besiktningstekniker/ort:

Läs mer

BESIKTNINGSRAPPORT. Energideklaration. Tubberöd 1:273

BESIKTNINGSRAPPORT. Energideklaration. Tubberöd 1:273 Utgåva 1:1 2014-09-25 BESIKTNINGSRAPPORT Energideklaration Tubberöd 1:273 INDEPENDIA ENERGI AB SISJÖ KULLEGATA 8 421 32 VÄSTRA FRÖLUNDA TEL :031-712 98 00/08-446 22 00 FAX: 031-712 98 10 WWW.INDEPENDIA.SE

Läs mer

ÅTGÄRDSRAPPORT Energideklaration

ÅTGÄRDSRAPPORT Energideklaration ÅTGÄRDSRAPPORT Energideklaration Byggnadsuppgifter Fastighetsbeteckning: HÖGA 3:2 Besiktningsuppgifter Datum: 2015-09-14 Byggnadens adress: HÖGA 470 44696 HÅLANDA Utetemperatur: 15 C Expert: Mikael Abrahamsson

Läs mer

FEBY12. Nollenergihus Passivhus Minienergihus. Sammanfattning av kravspecifikationer för bostäder

FEBY12. Nollenergihus Passivhus Minienergihus. Sammanfattning av kravspecifikationer för bostäder FEBY12 Denna broschyr är en sammanfattning. Fullständiga kriterier och en webbversion finns på www.nollhus.se. Nollenergihus Passivhus Minienergihus Sammanfattning av kravspecifikationer för bostäder Inledning

Läs mer

ÅTGÄRDSRAPPORT. Energideklaration villa. Fastighetsbeteckning. Byggnadens adress. Datum. Utetemperatur. Energiexpert. Kåbo 10:14.

ÅTGÄRDSRAPPORT. Energideklaration villa. Fastighetsbeteckning. Byggnadens adress. Datum. Utetemperatur. Energiexpert. Kåbo 10:14. ÅTGÄRDSRAPPORT Energideklaration villa Fastighetsbeteckning Kåbo 10:14 Byggnadens adress Krukmakaregatan 2 75238 UPPSALA Datum 2015-04-17 Utetemperatur 2 Energiexpert Peter Sundmark Sammanfattning PS Byggkonsult

Läs mer

Varför massiva trähus i åtta våningar med passivhusteknik i Växjö? Erik Hallonsten, Vd Hyresbostäder i Växjö AB

Varför massiva trähus i åtta våningar med passivhusteknik i Växjö? Erik Hallonsten, Vd Hyresbostäder i Växjö AB Varför massiva trähus i åtta våningar med passivhusteknik i Växjö? Erik Hallonsten, Vd Hyresbostäder i Växjö AB Hyresbostäder i Växjö AB Äger och förvaltar» bostäder till en yta av 261 870 m 2 fördelade

Läs mer

Otätheten suger. Konsekvenser Kostnader Krav

Otätheten suger. Konsekvenser Kostnader Krav Otätheten suger Konsekvenser Kostnader Krav Information från projektet Lufttäthetsfrågorna i byggprocessen Etapp B. Tekniska konsekvenser och lönsamhetskalkyler Otätheten suger 1 Lufttätt informationsmaterial

Läs mer

STYRDOKUMENT ENERGI OCH BYGG

STYRDOKUMENT ENERGI OCH BYGG Reviderad: 2012-01-17 Fastställd: 2008-04-08 : STYRDOKUMENT Fastighet, Östersunds kommun 2 (6) INNEHÅLL 1 ENERGIBEHOV 4 2 KRAV PÅ BYGGNADSDELAR 5 3 TÄTHET 5 4 MILJÖKLASSNING 5 5 ÖVRIGT 6 3 (6) FÖRKLARING

Läs mer

Fönster - Vilka energikrav gäller idag och vilka kan komma gälla i framtiden?

Fönster - Vilka energikrav gäller idag och vilka kan komma gälla i framtiden? Fönster - Vilka energikrav gäller idag och vilka kan komma gälla i framtiden? Mats Rönnelid Energi och miljöteknik Högskolan Dalarna Presentation vid nätverksträff 1 februari 2012 Fönster viktiga för byggnadens

Läs mer

Remissvar avseende Näringsdepartementets promemoria avseende omarbetat direktiv om byggnaders energiprestanda. N2011/5600/E daterad 2011-09-22

Remissvar avseende Näringsdepartementets promemoria avseende omarbetat direktiv om byggnaders energiprestanda. N2011/5600/E daterad 2011-09-22 Conny Pettersson 2011-11-24 Remissvar avseende Näringsdepartementets promemoria avseende omarbetat direktiv om byggnaders energiprestanda. N2011/5600/E daterad 2011-09-22 Remisslämnare Organisation Swedisol

Läs mer

ÅTGÄRDSRAPPORT Energideklaration

ÅTGÄRDSRAPPORT Energideklaration ÅTGÄRDSRAPPORT Energideklaration Byggnadsuppgifter Fastighetsbeteckning: BÖ 67:15 Besiktningsuppgifter Datum: 2015-05-15 Byggnadens adress: RANGELTORPSGATAN 29 41269 GÖTEBORG Utetemperatur: 10 C Expert:

Läs mer

Boverkets nya energikrav BBR, avsnitt 9 Energihushållning

Boverkets nya energikrav BBR, avsnitt 9 Energihushållning Boverkets nya energikrav BBR, avsnitt 9 Energihushållning Några nyheter i BBR avsnitt 9 Energihushållning Skärpning av kraven på specifik energianvändning för byggnader med annat uppvärmningssätt än elvärme.

Läs mer

Byggnadstypologier Sverige

Byggnadstypologier Sverige Byggnadstypologier Sverige Inneha llsfo rteckning Byggnadstypologier... 3 Bakgrund... 3 Exempel klimatzon 3 Enfamiljshus byggt innan 1960 (area 125 m 2 )... 4 Exempel klimatzon 3 Enfamiljshus byggt innan

Läs mer

Erfarenheter från planering och byggande av den första villan i Sverige, passivhuscertifierad enligt internationell standard.

Erfarenheter från planering och byggande av den första villan i Sverige, passivhuscertifierad enligt internationell standard. Erfarenheter från planering och byggande av den första villan i Sverige, passivhuscertifierad enligt internationell standard. Bakgrund Varför internationella passivhusdefinitionen? Framtagen av Passivhusinstitutet,

Läs mer

BESIKTNINGSRAPPORT. Energideklaration. Källsätter 1:9

BESIKTNINGSRAPPORT. Energideklaration. Källsätter 1:9 Utgåva 1:1 2014-08-01 BESIKTNINGSRAPPORT Energideklaration Källsätter 1:9 INDEPENDIA ENERGI AB SISJÖ KULLEGATA 8 421 32 VÄSTRA FRÖLUNDA TEL :031-712 98 00/08-446 22 00 FAX: 031-712 98 10 WWW.INDEPENDIA.SE

Läs mer

ÅTGÄRDSRAPPORT Energideklaration

ÅTGÄRDSRAPPORT Energideklaration ÅTGÄRDSRAPPORT Energideklaration Byggnadsuppgifter Fastighetsbeteckning: TRYNTORP 3:1 Besiktningsuppgifter Datum: 2015-08-31 Byggnadens adress: TRYNTORPS GÅRD 64050 BJÖRNLUNDA Utetemperatur: 13 C Expert:

Läs mer

Energideklaration av fastigheten Umeå Rovfågeln 16 Falkvägen 6

Energideklaration av fastigheten Umeå Rovfågeln 16 Falkvägen 6 Energideklaration av fastigheten Umeå Rovfågeln 16 Falkvägen 6 Datum 2015-05-26 Energiexpert Linus Sandström Besiktningsdatum 2015-05-25 Rapport: Villauppgifter Kalkylerna grundas på följande uppgifter

Läs mer

ÅTGÄRDSRAPPORT Energideklaration Villa

ÅTGÄRDSRAPPORT Energideklaration Villa ÅTGÄRDSRAPPORT Energideklaration Villa Byggnadsuppgifter Fastighetsbeteckning: TORMESTORP 78:16 Besiktningsuppgifter Datum: 2010-10-07 Byggnadens adress: ÅKERVÄGEN 2 28146 TORMESTORP Utetemperatur: 11

Läs mer

ÅTGÄRDSRAPPORT Energideklaration

ÅTGÄRDSRAPPORT Energideklaration ÅTGÄRDSRAPPORT Energideklaration Byggnadsuppgifter Fastighetsbeteckning: ANNESTAD 1:12 Besiktningsuppgifter Datum: 2015-09-28 Byggnadens adress: Utetemperatur: FRÄMMESTAD JON-HENRIKSGÅRDEN 205 10 C 46597

Läs mer

BESIKTNINGSRAPPORT. Energideklaration. Ugglum 147:1

BESIKTNINGSRAPPORT. Energideklaration. Ugglum 147:1 Utgåva 1:1 2014-03-01 BESIKTNINGSRAPPORT Energideklaration Ugglum 147:1 INDEPENDIA ENERGI AB SISJÖ KULLEGATA 8 421 32 VÄSTRA FRÖLUNDA TEL :031-712 98 00/08-446 22 00 FAX: 031-712 98 10 WWW.INDEPENDIA.SE

Läs mer

Brogården miljonhusen blir passiva

Brogården miljonhusen blir passiva Beställargruppen bostäder, BeBo, är ett samarbete mellan Energimyndigheten och några av Sveriges främsta fastighetsägare med inriktning mot bostäder. Gruppen driver utvecklingsprojekt med fokus på energieffektivitet

Läs mer

BESIKTNINGSRAPPORT. Energideklaration. Odalbonden 12

BESIKTNINGSRAPPORT. Energideklaration. Odalbonden 12 Utgåva 1:1 2014-05-14 BESIKTNINGSRAPPORT Energideklaration Odalbonden 12 INDEPENDIA ENERGI AB SISJÖ KULLEGATA 8 421 32 VÄSTRA FRÖLUNDA TEL :031-712 98 00/08-446 22 00 FAX: 031-712 98 10 WWW.INDEPENDIA.SE

Läs mer

BESIKTNINGSRAPPORT. Energideklaration. Frötjärn 6

BESIKTNINGSRAPPORT. Energideklaration. Frötjärn 6 Utgåva 1:1 2014-12-02 BESIKTNINGSRAPPORT Energideklaration Frötjärn 6 INDEPENDIA ENERGI AB SISJÖ KULLEGATA 8 421 32 VÄSTRA FRÖLUNDA TEL :031-712 98 00/08-446 22 00 FAX: 031-712 98 10 WWW.INDEPENDIA.SE

Läs mer

BESIKTNINGSRAPPORT. Energideklaration. Vintergatan 5

BESIKTNINGSRAPPORT. Energideklaration. Vintergatan 5 Utgåva 1:1 2014-02-07 BESIKTNINGSRAPPORT Energideklaration Vintergatan 5 INDEPENDIA ENERGI AB SISJÖ KULLEGATA 8 421 32 VÄSTRA FRÖLUNDA TEL :031-712 98 00/08-446 22 00 FAX: 031-712 98 10 WWW.INDEPENDIA.SE

Läs mer

BESIKTNINGSRAPPORT. Energideklaration. Björnäs 12:11

BESIKTNINGSRAPPORT. Energideklaration. Björnäs 12:11 Utgåva 1:1 2014-03-28 BESIKTNINGSRAPPORT Energideklaration Björnäs 12:11 INDEPENDIA ENERGI AB SISJÖ KULLEGATA 8 421 32 VÄSTRA FRÖLUNDA TEL :031-712 98 00/08-446 22 00 FAX: 031-712 98 10 WWW.INDEPENDIA.SE

Läs mer

ÅTGÄRDSRAPPORT Energideklaration

ÅTGÄRDSRAPPORT Energideklaration ÅTGÄRDSRAPPORT Energideklaration Byggnadsuppgifter Fastighetsbeteckning: BERGSTENA 7:6 Besiktningsuppgifter Datum: 2015-07-20 Byggnadens adress: BERGSTENA LEDSGÅRDEN 1 44192 ALINGSÅS Utetemperatur: 16

Läs mer

Kongahälla Att gå från lågenergihus till aktivhus!

Kongahälla Att gå från lågenergihus till aktivhus! Kongahälla Att gå från lågenergihus till aktivhus! En förstudie Eva Sikander, SP Monica Axell, SP Kongahälla Att gå från lågenergihus till aktivhus! Aktivhus eller plusenergihus genererar mer energi över

Läs mer

Flerbostadshus certifierade enligt Svanen. Energi: Bättre en minienergi-standard

Flerbostadshus certifierade enligt Svanen. Energi: Bättre en minienergi-standard Flerbostadshus certifierade enligt Svanen. Energi: Bättre en minienergi-standard passivhusnorden2013@cit.chalmers.se johnny.kellner@veidekke.se Kv. Dorabella i Annedal (Boutställning 2012) Ark: Joliark

Läs mer

Sammanställning Resultat från energiberäkning

Sammanställning Resultat från energiberäkning Sammanställning Resultat från energiberäkning Resultat Fastighetsbeteckning: Freberga 6:171 Namn: Daniel Andersson Datum beräkning: 2014.09.04 08:04 Klimatzon: Byggnadstyp: Ort: Län: Uppvärmning enl. BBR:

Läs mer

Regionservice bygger Sveriges största. passivhus/plusenergihus

Regionservice bygger Sveriges största. passivhus/plusenergihus Mattias Wallin Regionservice Region Skåne, Fastighetsdivisionen Verksam i fastighetsbranschen sedan 1999 Projektledare för Rättspsykiatriskt centrum (RPC) sedan 2011 Projektledare för NSH (Nya sjukhusområdet

Läs mer

BESIKTNINGSRAPPORT. Energideklaration. Jordärtskockan 1

BESIKTNINGSRAPPORT. Energideklaration. Jordärtskockan 1 Utgåva 1:1 2015-01-16 BESIKTNINGSRAPPORT Energideklaration Jordärtskockan 1 INDEPENDIA ENERGI AB SISJÖ KULLEGATA 8 421 32 VÄSTRA FRÖLUNDA TEL :031-712 98 00/08-446 22 00 FAX: 031-712 98 10 WWW.INDEPENDIA.SE

Läs mer

BESIKTNINGSRAPPORT. Energideklaration. Finneskog 21:13

BESIKTNINGSRAPPORT. Energideklaration. Finneskog 21:13 Utgåva 1:1 2013-02-12 BESIKTNINGSRAPPORT Energideklaration Finneskog 21:13 INDEPENDIA ENERGI AB SISJÖ KULLEGATA 8 421 32 VÄSTRA FRÖLUNDA TEL :031-712 98 00/08-446 22 00 FAX: 031-712 98 10 WWW.INDEPENDIA.SE

Läs mer

BESIKTNINGSRAPPORT. Energideklaration. Sädeskornet 57

BESIKTNINGSRAPPORT. Energideklaration. Sädeskornet 57 Utgåva 1:1 2014-03-04 BESIKTNINGSRAPPORT Energideklaration Sädeskornet 57 INDEPENDIA ENERGI AB SISJÖ KULLEGATA 8 421 32 VÄSTRA FRÖLUNDA TEL :031-712 98 00/08-446 22 00 FAX: 031-712 98 10 WWW.INDEPENDIA.SE

Läs mer

ÅTGÄRDSRAPPORT. Energideklaration villa. Fastighetsbeteckning Enköping-Rymningen 8:43. Byggnadens adress Frejvägen 8.

ÅTGÄRDSRAPPORT. Energideklaration villa. Fastighetsbeteckning Enköping-Rymningen 8:43. Byggnadens adress Frejvägen 8. ÅTGÄRDSRAPPORT Energideklaration villa Fastighetsbeteckning Enköping-Rymningen 8:43 Byggnadens adress Frejvägen 8 749 60 Örsundsbro Datum 2015-09-19 Utetemperatur 20 Energiexpert Peter Sundmark Tel: 072-860

Läs mer

Välkommen till Portvakten Söder

Välkommen till Portvakten Söder Bo i Europas klimatsmartaste hus! Välkommen till Portvakten Söder Framtidens boende i ett hållbart samhälle Portvakten Söder Vi erbjuder 64 lägenheter i två punkthus med vardera åtta våningar. Inflyttning

Läs mer

BÄCKÅSEN Ett flerbostadshus i Malmberget med låg energianvändning

BÄCKÅSEN Ett flerbostadshus i Malmberget med låg energianvändning BÄCKÅSEN Ett flerbostadshus i Malmberget med låg energianvändning LÅGAN Rapport juni 2014 Helena Lidelöw Sammanfattning Under 2011 uppförde Lindbäcks Bygg på uppdrag av LKAB Fastigheter sju flerfamiljshus

Läs mer

BESIKTNINGSRAPPORT. Energideklaration. Vårbruket 113

BESIKTNINGSRAPPORT. Energideklaration. Vårbruket 113 Utgåva 1:1 2014-06-24 BESIKTNINGSRAPPORT Energideklaration Vårbruket 113 INDEPENDIA ENERGI AB SISJÖ KULLEGATA 8 421 32 VÄSTRA FRÖLUNDA TEL :031-712 98 00/08-446 22 00 FAX: 031-712 98 10 WWW.INDEPENDIA.SE

Läs mer

RENOvERiNg med fokus På ENERgi Och innemiljö

RENOvERiNg med fokus På ENERgi Och innemiljö Renovering med fokus på energi och innemiljö Fastigheten på Katjas Gata 119 efter ombyggnad. Kan man göra lågenergihus av ett befintligt bostadshus från miljonprogrammet? Vi tänker göra ett allvarligt

Läs mer

Kravspecifikation för passivhus i Sverige Energieffektiva bostäder

Kravspecifikation för passivhus i Sverige Energieffektiva bostäder Kravspecifikation för passivhus i Sverige Energieffektiva bostäder Energimyndighetens program för passivhus och lågenergihus Version 2007:1 Forum för Energieffektiva Byggnader Förord Hösten 2005 diskuterades

Läs mer

ÅTGÄRDSRAPPORT Energideklaration

ÅTGÄRDSRAPPORT Energideklaration ÅTGÄRDSRAPPORT Energideklaration Byggnadsuppgifter Fastighetsbeteckning: BÖ 49:19 Besiktningsuppgifter Datum: 2015-05-28 Byggnadens adress: ÖRGRYTE STOMGATA 12A 41267 GÖTEBORG Utetemperatur: 11 C Expert:

Läs mer

AKtuellt dec 2010. Oktoberseminariet

AKtuellt dec 2010. Oktoberseminariet AKtuellt dec 2010 I det här numret av AKtuellt, det sista för det här året, presenteras innehållet i vårt seminarium som arrangerades den 7 oktober. Du kan även läsa en artikel angående risker med, och

Läs mer

BESIKTNINGSRAPPORT. Energideklaration. Blomkålssvampen 2

BESIKTNINGSRAPPORT. Energideklaration. Blomkålssvampen 2 Utgåva 1:1 2014-08-27 BESIKTNINGSRAPPORT Energideklaration Blomkålssvampen 2 INDEPENDIA ENERGI AB SISJÖ KULLEGATA 8 421 32 VÄSTRA FRÖLUNDA TEL :031-712 98 00/08-446 22 00 FAX: 031-712 98 10 WWW.INDEPENDIA.SE

Läs mer

BESIKTNINGSRAPPORT. Energideklaration. Bö 36:20

BESIKTNINGSRAPPORT. Energideklaration. Bö 36:20 Utgåva 1:1 2013-05-06 BESIKTNINGSRAPPORT Energideklaration Bö 36:20 INDEPENDIA ENERGI AB SISJÖ KULLEGATA 8 421 32 VÄSTRA FRÖLUNDA TEL :031-712 98 00/08-446 22 00 FAX: 031-712 98 10 WWW.INDEPENDIA.SE ENERGIDEKLARATION

Läs mer

Energieffektivisering av befintlig bebyggelse med rationell tilläggsisolering. Kristina Mjörnell

Energieffektivisering av befintlig bebyggelse med rationell tilläggsisolering. Kristina Mjörnell Energieffektivisering av befintlig bebyggelse med rationell tilläggsisolering Kristina Mjörnell Potentialen för tilläggsisolering av klimatskärmen I Sverige finns ca 2,4 miljoner lägenheter i flerbostadshus

Läs mer

Energirapport. Dimbo 31:1. Dimbo Älvängen, Tidaholm. Certifikatsnummer: 5518. Besiktning utförd av Lars Hagström, Ekedalens Energikonsult

Energirapport. Dimbo 31:1. Dimbo Älvängen, Tidaholm. Certifikatsnummer: 5518. Besiktning utförd av Lars Hagström, Ekedalens Energikonsult Energirapport Dimbo 31:1 Dimbo Älvängen, Tidaholm Besiktning utförd av Lars Hagström, Ekedalens Energikonsult 2015 08 04 Certifikatsnummer: 5518 Det är inte alltid lätt att hålla reda på alla begrepp vad

Läs mer

Värmeåtervinning ur ventilationsluft -befintliga flerbostadshus. Åsa Wahlström

Värmeåtervinning ur ventilationsluft -befintliga flerbostadshus. Åsa Wahlström Värmeåtervinning ur ventilationsluft -befintliga flerbostadshus Åsa Wahlström Poseidon lågenergihus Backa (Mattias Westher) Energibesparingspotential År 2020 kan 0,7 TWh/år besparas om installation av

Läs mer