ÅTGÄRDSSTRATEGI FÖR EFFEKTIVARE ENERGIANVÄNDNING OCH TRANSPORTER I KRONOBERGS LÄN 2005

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "ÅTGÄRDSSTRATEGI FÖR EFFEKTIVARE ENERGIANVÄNDNING OCH TRANSPORTER I KRONOBERGS LÄN 2005"

Transkript

1 ÅTGÄRDSSTRATEGI FÖR EFFEKTIVARE ENERGIANVÄNDNING OCH TRANSPORTER I KRONOBERGS LÄN 2005

2 Åtgärdsstrategi för effektivare energianvändning och transporter i Kronobergs län ISSN , Meddelande nr 2005:13 Illustrationer: Eva Lindh Tryckt i 600 exemplar, april Allkopia i Växjö AB 1

3 FÖRORD Som ett led i arbetet med att genomföra åtgärder för att nå de uppsatta regionala miljömålen inom främst Begränsad klimatpåverkan och Frisk luft har ett strategidokument för energioch transportsektorerna tagits fram via arbets- och referensgrupper med medverkan från representanter för kommuner, organisationer och företag i länet. Strategin har sänts på remiss till 99 instanser. Remissvaren har inarbetats i beslutsversionen av strategin, som länsstyrelsens styrelse den 10 december 2004 beslutade att ställa sig bakom. Strategin innebär att man behöver vidta många olika åtgärder, och urvalet av åtgärder varierar utifrån kommunens, sektorns eller verksamhetens karaktär. Det går inte att peka ut några få åtgärder som löser alla problem. Därför innehåller strategin ett stort antal åtgärder, som inte har prioriterats inbördes. Strategin baseras i stor utsträckning på tillgången till skogsråvara i regionen. Genom orkanen den 8 januari 2005 ändrades förutsättningarna för skogsbruket i länet radikalt. Tillgången till skogsbränsle torde bli stort de närmaste åren, men sedan kan en bristsituation uppstå. Det är ännu för tidigt att ha en klar uppfattning om hur skogsbruket kommer att inriktas i regionen, när uppröjningen av den fällda skogen är genomförd, t.ex. om energiskogsodling kan komma att favoriseras av skogsägare för att få kortare omloppstider. En långsiktig strategi bör ändå kunna utgå från att skogsråvara för energiändamål kommer att vara en grundläggande tillgång för regionen. Strategin bedöms därför vara relevant även efter orkanen. Växjö i mars 2005 Lars-Åke Lagrell Landshövding 3

4 4

5 Innehåll I. ÅTGÄRDSSTRATEGI FÖR EFFEKTIVARE ENERGIANVÄNDNING OCH TRANSPORTER I KRONOBERGS LÄN... 7 I.I. Sammanfattning... 7 I.II. Bakgrund... 8 I.II.I Mål för den regionala energi- och transportstrategin... 8 I.II.II Vad vi kan göra regionalt och vad vi inte kan... 9 I.II.III Behovet av samsyn...9 I.III. Regionala förutsättningar I.III.I Energianvändning i fasta anläggningar I.III.II Energianvändning i transporter I.IV. Regional strategi I.IV.I Strategins huvuddrag I.IV.II Åtgärdernas inriktning och omfattning I.IV.III åtgärdsredovisning I.V. Förklaring till åtgärdsmatris II. ÅTGÄRDER EFFEKTIVISERING Sparsam körning (EcoDriving) Minskad elanvändning för uppvärmning, m.m El-effektivisering inom industri och kommunalteknisk verksamhet Mätning/debitering av el och värme Effektivare godstransporter Etablering av bilpooler Ökad samåkning IT-användning minskar transportbehovet Ökad användning av spillvärme Ökade incitament för energibesparing FÖRNYBARA BRÄNSLEN Riktade kampanjer för biobränslen och pannbyten Produktion av förnyelsebart fordons-bränsle Distributionssystem för biobaserade fordonsdrivmedel Ökad framställning av kraftvärme Konvertering av uppvärmningssystem Fjärr- och närvärme i fler orter

6 2.7 Ökad användning av solvärmeteknik Effektivisering av småskalig vattenkraft Ökad biobränsleandel inom industriprocesser VAL AV TRANSPORT- OCH DRIVMEDEL Ökad andel förnyelsebart drivna fordon Minska andelen korta biltransporter Ökad andel godstransporter på järnväg Främja kollektivtrafiken PLANERING OCH STYRDOKUMENT Miljöledningssystem inom transport-relaterade verksamheter Kommunala klimatstrategier Inköp av miljöanpassad energi och energisnåla produkter Inköpspolicy för bränslesnåla fordon Uppvärmningstyp anges i kommunala planer m.m. och energirådgivning erbjuds vid bygglov Cykelvägar i och mellan tätorter Miljöbedömning av trafikalstrande lokaliseringar Miljöanpassad planering av ny bebyggelse för bostäder och arbetsplatser Närproducerade varor för transport-minimerad handel INFORMATION Utbildnings- och informationsinsatser gentemot allmänhet och företag Ökad energirådgivning Kunskap om energi och hållbar utveckling i skolundervisning Regionalt energicentrum REFERENSER/BAKGRUNDSDATA BILAGA - Deltagare i referens- och åtgärdsgrupper 6

7 I. ÅTGÄRDSSTRATEGI FÖR EFFEKTIVARE ENERGIANVÄNDNING OCH TRANSPORTER I KRONOBERGS LÄN I.I. SAMMANFATTNING För att nå de regionala delmålen inom främst det nationella miljökvalitetsmålet Begränsad klimatpåverkan men också inom Frisk luft, Bara Naturlig försurning, Ingen övergödning samt God bebyggd miljö, behöver ett stort antal åtgärder genomföras. Huvudtemat är minskad användning av fossila bränslen, med frigörande från beroendet av fossila energislag som långsiktig målsättning. Det går inte att ange ett mindre antal väl avgränsade åtgärder för att nå målen, utan det behövs en omställning av hela energiförsörjningen, såväl för transporter, värmetillförsel och tillverkningsprocesser. Strategin är därför att satsa på mångfald och bredd i åtgärdsarbetet. Tyngdpunkten ligger i det korta perspektivet på direkta effektiviseringsåtgärder, i något längre perspektiv omställning av energi och transporter till förnybara bränslen och val av energisnåla transportsätt, och i ett längre perspektiv, ändrad inriktning på den fysiska planeringen mot ökad miljöanpassning av energioch transportsystem. För att genomföra detta krävs olika informationsåtgärder. De ingående åtgärderna framgår av nedanstående tabell. Effektivisering Förnybara bränslen Val av transportmedel Planering och styrdokument Information Sparsam körning (EcoDriving) Minskad elanvändning för uppvärmning, m.m. El-effektivisering inom industri och kommunalteknisk verksamhet Mätning/debitering av el och värme Effektivare godstransporter Ökad samåkning Etablering av bilpooler IT-användning minskar transportbehovet Ökad användning av spillvärme. Ökade incitament för energibesparing Riktade kampanjer för biobränslen och pannbyten Produktion av förnyelsebart fordonsbränsle Distributionssystem för biobaserade fordonsdrivmedel Ökad framställning av kraftvärme Konvertering av uppvärmningssystem Fjärr- och närvärme i fler orter Ökad användning av solvärmeteknik Effektivisering av småskalig vattenkraft Ökad biobränsleandel inom industriprocesser Ökad andel förnyelsebart drivna fordon Minska andelen korta biltransporter Ökad andel godstransporter på järnväg Främja kollektivtrafiken Miljöledningssystem inom transportrelaterade verksamheter Kommunala klimatstrategier Inköp av miljöanpassad energi och energisnåla produkter Inköpspolicy för bränslesnåla fordon Uppvärmningstyp anges i kommunala planer m.m. och energirådgivning erbjuds vid bygglov Cykelvägar i och mellan tätorter Miljöbedömning av trafikalstrande lokaliseringar Miljöanpassad planering av ny bebyggelse för bostäder och arbetsplatser Närproducerade varor för transportminimerad handel Utbildningsoch informationsinsatser gentemot allmänhet och företag Kunskap om energi och hållbar utveckling i skolundervisning Ökad energirådgivning Regionalt energicentrum 7

8 Strategin omfattar en exempelsamling med åtgärder av varierande omfattning och detaljeringsgrad. Åtgärderna har översiktligt bedömts beträffande potential och genomförbarhet. De har inte prioriterats sinsemellan annat än att de sorterats gruppvis efter dessa kriterier. Eftersom åtgärderna riktar sig till olika aktörer och verksamheter, kan prioriteringarna variera utifrån branschförutsättningarna. Strategin kan användas som utgångspunkt för kommunernas översiktsplanering och andra kommunala styrdokument, för företagens miljöledningssystem och som inspiration för andra organisationers miljöpolicy. Strategin kan ses som en förslagskatalog för goda idéer, men det är också arbetsgruppernas förhoppning att olika organisationer och företag i länet ska ta till sig förslagen och åta sig att genomföra de åtgärder som är lämpliga och viktiga för respektive verksamhet. I.II. BAKGRUND Regionala miljömål för Kronobergs län fastställdes i december Målformuleringarna är regionala anpassningar och preciseringar av de nationella miljökvalitetsmålen och delmålen, vilka beslutats av Sveriges riksdag. För att nå målen måste dessa konkretiseras, dvs. åtgärder genomföras. Vilka åtgärder som är viktigast behöver utvecklas i en strategi. För Kronobergs län har vi funnit att de av riksdagen beslutade åtgärdsstrategierna för det nationella miljömålsarbetet också passar för arbetet i Kronobergs län. 1. En strategi för effektivare energianvändning och transporter. 2. En strategi för giftfri och resurssnåla kretslopp. 3. En strategi för hushållning med mark, vatten och bebyggd miljö. Denna första regionala strategi som tagits fram avser energi- och transportområdena. Den har tagits fram av två arbetsgrupper, en för respektive område, samt en referensgrupp, vilka har haft medlemmar som representerar olika intressen i länet: kommuner, landstinget, energibolag, åkerinäringen, tillverkningsföretag etc., se bilagd förteckning. Strategin har sänts på remiss till kommuner, organisationer och företag. Avstämning av inkomna remissvar har skett med nämnda grupper. I.II.I MÅL FÖR DEN REGIONALA ENERGI- OCH TRANSPORTSTRATEGIN Energi- och transportstrategin syftar till att identifiera åtgärder som bidrar till att uppfylla nationella miljökvalitetsmål och delmål inom i första hand Begränsad klimatpåverkan, Frisk luft och God bebygg miljö. Huvudproblematiken är växthuseffekten till följd av förbränning av fossila bränslen och bildningen av förbränningsprodukten koldioxid. Förbränningen ger också upphov till utsläpp av hälsopåverkande, försurande och övergödande ämnen, varför i viss mån även Giftfri miljö, Bara naturlig försurning och Ingen övergödning berörs. Det övergripande målet är att åstadkomma ett fossilbränslefritt Kronobergs län inom 50 år. Det regionala etappmålet för 2010 är att minska koldioxidutsläppet per person till 3,5 ton per år, vilket innebär en minskning med 22 % jämfört med År 2010 ska enligt målen hälften av energianvändningen komma från förnybara källor, varav biobränslen ska utgöra minst 2 TWh/år. Elförbrukningen ska ha minskat med 10 % från Fjärrvärme ska vara utbyggd i alla kommunerna i länet. Koldioxidutsläppen från trafik och arbetsfordon ska återgå till att var mindre än utsläppen var 1990, bl.a. genom att minst 6 % av energitillförseln till transporter ska vara förnybar Utsläppen av flyktiga organiska ämnen (VOC, exklusive metan) ska minska till ca 4000 ton/år. Huvudparten av utsläppet kommer idag från småskalig vedeldning, varför målsättningen är att minst 90 % av eldningen ska ske i miljögodkända pannor år Även trafikens 8

9 utsläpp har betydelse för uppnående av VOC-målet. Utsläppsmål finns också för svaveldioxid och kväveoxider, vilka huvudsakligen kräver åtgärder inom energioch transportområdena. För att åstadkomma en god bebyggd miljö finns mål om att fysisk planering och samhällsbyggande ska ske på sådant sätt att bilanvändningen kan minska, och miljöanpassade och resurssnåla transporter förbättras, vilket i länet preciseras bl.a. i mål om en bebyggelsestruktur i orterna som förbättrar möjligheter till kollektivtrafik och cykling, upprätthållen boende- och servicekvalitet, etc. Planeringen ska också bidra till energieffektivisering och tillvaratagande av förnybara energiresurser. Det finns också mål om minskad energianvändning i byggnader. Ytterligare mål med koppling till energi och transporter finns i dokumentet Regionala miljömål Kronobergs län Länsstyrelsens meddelande 2003:05. I.II.II VAD VI KAN GÖRA REGIONALT OCH VAD VI INTE KAN Vid en analys av möjliga åtgärder har arbetsgrupperna hamnat på behovet av ekonomiska styrmedel. Det viktigaste styrmedlet som framkommit är skattelagstiftningen. Valet av energislag i industrin styrs i stor utsträckning av energiskatterna. Drivmedelspriset för fordon har också stor betydelse för konsumtionen av fossila bränslen och möjligheten för alternativa bränslen att få genomslag. I Miljömålsrådets rapportering av den fördjupade utvärderingen som gjorts av miljömålen, återfinns en hel del förslag till skärpta ekonomiska styrmedel på det nationella planet (Miljömålen allas vårt ansvar! Naturvårdsverket 2004). Naturvårdsverket har tillsammans med Energimyndigheten haft i uppdrag att ta fram ett underlag inför kontrollstationen 2004 för klimatpolitiken. Uppdraget redovisades den 30 juni Här återfinns många av de åtgärder som efterlysts av arbetsgrupperna - inom transportsektorn: koldioxiddifferentierade fordonsskatter för lätta bilar, ändrat förmånsvärde värde för drivmedel för förmånsbil, och kilometerskatt för lastbilar, samt för energifrågorna allmänt, utökade statsbidrag till lokala klimatinvesteringsprogram och fortsatt klimatinformationssatsning. Det finns dock knappast några sådana regionala verktyg att tillgå, annat än att försöka påverka via de normala politiska vägarna. På det regionala planet saknas i stort sett även andra verkningsfulla ekonomiska styrverktyg. De åtgärder som är möjliga regionalt handlar mer om råd och stöd för planering, samhällsbyggande, investeringsbeslut i offentlig verksamhet och i privatsfären och olika insatser för att påverka allmänheten till en mer miljöanpassad livsstil. EU-bidrag och statliga bidrag till regional utveckling kan dock styras mot förverkligande av mål om hållbar samhällsutveckling via det regionala tillväxtprogrammet, bl.a. med stöd av regionala miljömål och strategidokument. De ekonomiska styrmedel, utöver varje enskild verksamhets egna ekonomiska styrning, som kan beslutas lokalt kan t.ex. vara biltullar, men sådana verktyg bedöms inte vara effektiva i den relativt småskaliga tätortsstruktur som länet har. Staten tillhandahåller också vissa medel för lokal styrning, främst bidrag till klimatinvesteringsprogram och till kommunal naturvård, som kan stimulera genom förande av delar av nu framtagna åtgärdsförslag. I.II.III BEHOVET AV SAMSYN Riksdagen och regeringen har vid fastställandet av delmålen och den övergripande åtgärdsstrategin uttalat stor förväntan på det lokala genomförandet, inte minst framhålls kommunernas roll. Det har emellertid vid framtagandet av denna strategi framkommit att bland dem som arbetar med hållbar utveckling på lokal nivå har man ibland upplevt en splittrad styrning från den nationella nivån. Regeringen har sagt en sak och de nationella sektorsmyndigheterna en annan. Detta har gjort det svårt att bedöma vilken väg till 9

10 hållbar utveckling som Sverige bör välja. Ett exempel är synen på biogas från biologiskt hushållsavfall kontra direktförbränning, och ett annat exempel gäller oklarheter om vilket sektorsmål som egentligen gäller för utsläpp av koldioxid från transportsektorn. Regeringen har i sin skrivelse 2003/04:129 En svensk strategi för hållbar utveckling, gett huvuddragen för en hållbar utveckling. Man återger vad som är tyngdpunkten i den nationella strategin för effektivare energianvändning och transporter: kostnadseffektiva åtgärder som effektiviserar användning, överföring och tillförsel av energi och främjar användningen av ny teknik med väsentligt förbättrade miljöegenskaper inom såväl energi- som transportsektorn. Även förnybara energikällor omfattas. Regeringen avser att i den fördjupade utvärderingen av arbetet med att nå miljökvalitetsmålen, som skall redovisas för riksdagen våren 2005, vidareutveckla och tydliggöra åtgärdsstrategierna i miljömålsarbetet. Som komplettering till denna framväxande nationella samsyn hoppas vi att detta regionala strategidokument kan fungera som ett verktyg för ökad regional samsyn och att likartade prioriteringar görs utifrån de regionala och lokala förutsättningarna inom energi och transportområdet. riksgenomsnittet. Länet har en hög andel skogsmark, 66 % av länets yta inklusive sjöar och vattendrag, dvs. tre fjärdedelar av marken, är skogsbeklädd. Även om farhågor har ställts om att skogstillväxten inte skulle räcka till för alla anspråk - virkesuttag, biobränsleuttag, avsättningar för naturvårdshänsyn m.m. har Skogsvårdsstyrelsen genom ett underlag till målen inom Levande skogar (SKA 03 - Skogliga konsekvensanalyser 2003), visat att de framtida avverkningsmöjligheterna påverkas endast marginellt och att man i Jönköpings och Kronobergs län, trots ökat skydd av skogsmark, kan öka avverkningarna något jämfört med dagens nivå. Det årliga bruttouttaget (avverkning) utgör 86 % av den genomsnittliga tillväxten (6,2 m 3 /ha och år). I.III. REGIONALA FÖRUTSÄTTNINGAR I.III.I ENERGIANVÄNDNING I FASTA ANLÄGGNINGAR Uttrycket Vi befinner oss mitt i vedboden har använts i många sammanhang för att motivera satsning på trädbaserade biobränslen. Detta är, även efter orkanen Gudrun, utgångspunkten för den regionala energistrategin, eftersom Kronobergs län utgör en stor del av södra Götalands skogs- och mellanbygd, som har den största skogstillväxten i landet. Boniteten (virkesproduktionsförmågan) är 70 % högre än Orkanen Gudrun i januari 2005 ändrade förutsättningarna för skogsbruket i regionen, liksom för den regionala biobränslesituationen. Mer än ett decenniums normala avverkningar har fällts momentant och måste upparbetas under kort tid. Även om det dröjer innan orkanens verkningar är fullt kända och en ny skoglig konsekvensanalys är genomförd, bedöms översiktligt att ett tillfälligt överskott på trädbränsle har uppstått, vilket om några år sannolikt kommer att följas av en period med regional virkesbrist. Avverkningen i angränsande områden och regioner som inte 10

11 drabbats lika hårt av orkanen, och som man fått avvakta med, bör då kunna tillgodose behovet av biobränsle i vår region. Redan före orkanen har import av skogsråvara dessutom varit lönsam. Tillgången till biobränslen bör därför kunna säkras, och fortfarande vara ekonomiskt fördelaktig jämfört med fossila bränslen. Man får också förutsätta att skogsbruket i regionen på längre sikt åter kommer att kunna leverera rikligt med biobränslen. Delar av produktionsskogen kanske kommer att inriktas direkt på energiproduktion. På grund av den osäkra tillgången på biobränslen kan dock vissa planerade energiprojekt förskjutas i tid, men den långsiktiga inriktningen förändras inte. Huvuddragen i strategin bör kunna bestå även med hänsyn till orkanens verkningar. Förutsättningen för strategin är att koldioxidutsläppet till följd av biobränsleeldning kompenseras av motsvarande upptag av koldioxid av ny skog. Det är därför viktigt att återplantering sker (lagkrav) och att skogsvården bibehålls. Temporärt kan skogens funktion som regional koldioxidfälla komma att förändras på grund av orkanen p.g.a. såväl ökad nedbrytning av biomassa som både ökad som minskad tillväxt beroende på typen av fälld skog. Inte bara trädbränsle avsett för direkt förbränning kommer att ställa krav på ökat biomassauttag, utan också behovet av skogsråvaror till produktion av fordonsbränslen. I regionen pågår studier av hur syntesgas kan framställas ur vedråvara, för vidare framställning av t.ex. DME (dimetyleter) som är en möjlig dieselersättning. Se mer om detta i transportstrategin. Eftersom vår målsättning är fossilbränslefrihet på sikt, innebär temporär övergång till alternativa fossila bränslen med mindre koldioxidutsläpp per energienhet än olja eller kol ingen hållbar lösning. Detta skulle kräva omfattande investeringar i distributionssystem, vilket är acceptabelt endast om det möjliggöra senare konvertering till biobränslen. Strategin omfattar därför inte t.ex. fossilgas (s.k. naturgas), som ännu inte storskaligt introducerats i länet. För vissa verksamheter med energikrävande produktion (smältning av metaller, glas etc.) kan dock t.ex. gasol vara en miljömässigt bra teknik, speciellt med avseende på delmålen inom Frisk luft och i avvaktan på ny teknik, t.ex. bioförgasning. Fjärrvärmen har byggts ut i rask takt under den senaste tioårsperioden, och har blivit alltmer dominerad av biobränslen, främst skogsbränslen såsom bark och spån från träindustrin. Fjärrvärmeproduktionen i länet omsätter nu närmare 1 TWh, varav ca 75 % rent trädbränsle. Denna utveckling ligger som en av grunderna till lokala energi/klimatmål om fossilbränslefria kommuner, t.ex. Växjö och Alvesta. Genom fjärrvärmeutbyggnaden har många dåliga enskilda uppvärmningsanläggningar 11

12 utan avgasrening ersatts med energiförsörjning från anläggningar höggradigt renade rökgasutsläpp. Detta har bidragit till förbättrad luftkvalitet. Fortfarande beräknas dock en tredjedel av den enskilda vedeldningen i länet ske i omoderna anläggningar utan ackumulatortank (ackumulator ger möjligheter till effektiv förbränning s.k. pyreldning undviks, och därmed stora utsläppa av rök och tjärämnen). Fjärrvärmeutbyggnaden har medfört att koldioxidutsläppet har minskat med minst 6 % sedan Ytterligare några procentenheters minskning bör vara möjlig men för att komma väsentligen längre i minskningen av klimatgasutsläppen måste också utsläppen från trafiken minskas kraftigt. I.III.II ENERGIANVÄNDNING I TRANSPORTER Kronobergs län är ett utpräglat glest befolkat landsbygdslän. Växjö är största kommun med invånare, Ljungby näst störst med , övriga kommuner ligger mellan och Befolkningen är dessutom gles; fem av länets åtta kommuner har 15 till 20 inv. per km 2, Tingsryd har 13 och Uppvidinge 8. I sistnämnda kommuns landsbygdsdelar är man nere i 2 inv. per km 2, m.a.o. ren glesbygd. Den glesa befolkningen är dessutom i högre grad boende utanför tätorterna än vad som är vanligt i resten av Sverige. För hela länet är tätortsboendet 75% mot rikets 84%, och i Tingsryds kommun är tätortsboendet nere i 61%. Kollektivtrafiken får i denna typ av omgivning svårt att få tillräckligt underlag för en tillfredställande turtäthet. Lösningen för de 25% som bor utanför tätort är oftast bilen. Länets antal bilar är 485 per inv. (riket 451) och föga förvånande är den minst urbaniserade kommunen Tingsryd biltätast med hela 530 bilar per inv. trots att man har störst andel pensionärer. Pendlingen till tätort har blivit mer bilberoende över tiden. I många landsbygdsmiljöer är det manliga arbeten som dominerar, inom jordbruk eller industri. Ökningen av den kvinnliga förvärvsintensiteten riktades till en början mot den offentliga sektorns stora och centralt belägna arbetsplatser, vilka är relativt lätta att kollektivtrafikförsörja. Dock är sällan tidtabellerna anpassade till den offentliga sektorns arbetstider. Trots detta använder kvinnor kollektivtrafiken i högre utsträckning än män. Numera söker sig kvinnor i högre grad även till andra typer av arbeten, på mer spridda lokaliseringar. Männen har dock inte förändrat sitt yrkesval i motsvarande grad, utan väljer i första hand traditionellt manliga yrken. Länet präglas alltså fortfarande av en könssegregerad arbetsmarknad. Till bilden av den glesa strukturen skall också fogas bilden av många små och medelstora tätorter där 75% av befolkningen bor och där den stora potentialen för att minska bilåkandet och därmed utsläppen finns. Flertalet av de mindre orterna har en betydande arbetspendling till större orter som kan försörjas med kollektivtrafik. Vanligt är att bara 40 % av den arbetande befolkningen i sådana orter har arbete i hemorten, men i kommuncentra arbetar vanligen mer än 60 % i hemorten. Tätorternas ringa storlek innebär att de som har jobb inom orten kan utnyttja cykeln för dagliga transporter till och från arbetet. En studie har visat att i nästan inga orter överstiger avståndet från tätortsranden till centrum 2 km (undantag Växjö, Älmhult och Ljungby). Enligt resvaneundersökning är medellängden på en cykelresa i Växjö 2,5 km, och 5 km tycker de flesta är accep- 12

13 tabelt cykelavstånd. De korta bilresorna utgör en oproportionerligt stor andel av resorna under 5 km (51 %), där alternativ är möjliga och attraktiva. Resor under 5 km står för 63% av alla resor, och det är också de korta bilresorna som är mest energiineffektiva och som ger störst utsläpp (katalysatorn hinner ej bli varm). Bilden av kollektivtrafikens möjligheter är dock inte helt mörk. Flera av länets större tätorter med betydande pendling sinsemellan har utbyggd kollektivtrafik, som dock skulle kunna utnyttjas i mycket högre grad. Under senaste åren har också tågpendling möjliggjorts mellan några orter. Den glesa strukturen har också betydelse för godstransporterna, vilket gör att lastbilen gynnas av geografiska skäl. Länet genomkorsas huvudsakligen av två järnvägslinjer, som visserligen passerar 14 av länets 50 tätorter, men få av dessa har idag reella möjligheter att lasta gods på tåg. Att mängden gods som går på järnväg totalt sett är så liten orsakas dock främst av flera andra faktorer, såsom järnvägens strukturella inflexibilitet jämfört med lastbilstrafik, olikheter mellan nationella järnvägsstrukturer och otillräckliga styrmedel. Det har i länet redan genomförts en rad åtgärder för miljöanpassning av transportsystemet. Inför arbetet med åtgärdsstrategin har genomförda åtgärder översiktligt kartlagts i ett separatdokument (Kartläggning av goda exempel i Kronobergs län - Transporter i samklang med en hållbar ekologisk miljö). I.IV. REGIONAL STRATEGI I.IV.I STRATEGINS HUVUDDRAG Miljökvalitetsmålet Begränsad klimatpåverkan är dimensionerande för även flertalet av de andra målområdena som berörs av denna strategi, eftersom det i huvudsak är liktydig med förbrukning av fossil energi, för såväl industriella processer, lokaluppvärmning som transporter. Varken de nationella eller regionala målen kan nås genom några enstaka, kraftfulla åtgärder, utan ett helt spektrum av åtgärder behövs. Hela energisystemet behöver ställas om, vilket medför omställning av samhällsfunktioner och levnadssätt för flertalet medborgare. Vår regionala strategi är därför att satsa på många olika åtgärder alla behöver bära sitt strå till stacken. Tyngdpunkten ligger dock på effektiviseringsåtgärder i vid bemärkelse. Olika åtgärder med effekter både på kort och på lång sikt behövs. Effektivisering av energianvändandet ger omedelbar effekt och är ett verkningsfullt och nödvändigt medel för att nå de kortsiktiga målen. Förändringar av fysiska strukturer samhällsplanering, infrastrukturplanering och utbyte av produktionsanläggningar sker på lång sikt och effekterna blir inte märkbara förrän efter decennier, men är likväl nödvändiga att vidta redan nu för att inte låsa samhällsutvecklingen i fel riktning. Omställning av levnadssätt är också en långsam process, så länge som klimateffekterna inte upplevs in på bara skinnet. Problemet är fortfarande av ganska teoretisk ka- 13

14 raktär och det krävs mycket opinionsarbete för att få en ändring. Denna strategi innebär ingen tydlig prioritering av åtgärder, just på grund av de olika tidsperspektiven. Däremot innebär den gradering av åtgärdernas potential och genomförbarhet som har gjorts att direkta effektiviseringsåtgärder oftast rankas högt. En ökad övergång till förnybara bränslen åstadkoms både genom utbyggnad av näroch fjärrvärme, konvertering av småskaliga värmeanläggningar och indirekt genom att påverka inköpsrutiner, och inom transportsektorn genom aktivt val av drivmedel gå över till koldioxidneutrala bränslen. I.IV.II ÅTGÄRDERNAS INRIKTNING OCH OMFATTNING I strategin har vi sammanfört likartade åtgärder i några grupper, för att ge bättre översikt. På både kort och lång sikt måste vi spara bränsle och den stora potentialen är i tätorterna, särskilt när det gäller persontransporter. Vi har i det följande kallat detta för effektivisering, eftersom vi ska spara energi både för transporter, uppvärmning och vid tillverkning. Inom transporterna sker det främst genom ett miljöanpassat körsätt, men också genom att t.ex. samåka, öka godsbeläggning eller genom att inte resa alls som till exempel vid distansarbete. Effektivisering av energisystemen innebär allt från införande av individuell el- och värmemätning i lägenheter till ökat utnyttjande av spillvärme i industrin. Inom industrin kan stora energibesparingar göras, t.ex. genom varvtalsreglering och utbyte av t.ex. tryckluftsystem. I och mellan större tätorter kan man byta färdsätt till ett mindre energikrävande sätt dvs. göra aktivt miljöanpassat val av transportmedel. Korta bilresor kan, bytas mot cykling eller promenad. Mer gods kan flyttas över på tåg om omlastningsmöjligheter skapas. Vi vet dock ännu inte vilket nytt bränsle som kommer att bli vinnare i kampen mot de fossila bränslena. Fossila bränslen kommer att vara dominerande under lång tid, eftersom vi låst fast oss i existerande bilpark. Att nu storsatsa på enbart ett bränsleslag kan visa vara en återvändsgränd. Det är dock viktigt att skapa förutsättningar för konsumenter, både privatpersoner och företag, att redan nu kunna välja alternativa bränslen och därmed låta marknadskrafterna styra mot optimalt alternativ, men med sådan styrning att nödvändiga miljöaspekter ges marknadsmässiga fördelar. I regionen planeras satsningar på storskalig produktion av förnyelsebara fordonsbränslen genom förgasning av biomassa, en mycket energieffektiv metod som stöds av svenska myndigheter och EU. Till de långsiktigt verksamma åtgärderna, för att nå generationsmålen, hör planering av bebyggelse och transportinfrastruktur så att inte systemfel byggs in i framtida 14

15 bebyggelse, både vad gäller energiförsörjning och trafiklösningar. Trögheten i systemet beror bland annat på den låga nybyggnadsaktiviteten i länet, generellt sett. Detta verktyg framhålls ändå i regeringens proposition om delmål och åtgärdsstrategier, och syftar till långsiktiga lösningar. Det är också så man ska göra i infrastrukturplaneringen enligt Vägverkets s.k. fyrstegsmodell. Först ska man överväga alternativ lokalisering för att ev. kunna undvika ett transportbehov. Som andra steg ska man främja en övergång till annat färdmedel, främst kollektivtrafik, vilket inte alltid är så lätt i den kronobergska omgivningen. Som tredje steg kan man tillåta sig smärre ombyggnader och nybyggnader av infrastrukturen, det enda vi brukar ha råd med. Först därefter får tillgripas större ombyggnader. Under den senaste tioårsperioden har dock bara ett större objekt färdigställts i länet, E4 söder om Ljungby, och ett påbörjats, E4 förbi Markaryd. De båda objekten har främst trafiksäkerhet som motiv, men löser få miljöproblem, i synnerhet inte klimatpåverkan. Denna energiinriktade åtgärdsstrategi tar inte upp prioriteringen av enskilda investeringsobjekt, utan hänvisning görs till Länstransportplanen. Vid utarbetande av nästa Länstransportplan bör dock denna strategi utgöra en av utgångspunkterna. Energieffektiva och utsläppsminimerade uppvärmningssystem kan väljas på ett hållbart sätt redan nu. Att välja vattenburna system ger en handlingsfrihet inför framtida energipolitik. Ett aktuellt motiv är underlätta framtida fjärrvärmeanslutning. För den fysiska planeringen behövs styrdokument som identifierar viktiga aspekter på hållbar utveckling, t.ex. kommunala klimatstrategier. Gemensamt för de flesta konkreta åtgärder är att de behöver åtföljas av information, i syfte att åstadkomma och befästa sådana beteendeförändringar som t.ex. medför mindre miljöpåverkande transporter. Det kan röra sig om såväl direkta utbildningsinsatser, olika kampanjer som Internetbaserad information. Energirådgivning och mobilitetskontor verkar direkt för att hjälpa enskilda att välja miljöriktiga åtgärder. I samband med konvertering av småpannor är utbildning och information om riktig vedeldning av stor betydelse. Överhuvudtaget är olika sätt att försöka påverka beteenden och attityder viktiga för att åstadkomma och vidmakthålla vinster i effektivisering och bättre teknik. Särskilt viktigt är att få in medvetenheten om klimatfrågor och energifrågorna i skolorna så att den kommande generationen kan agera på ett miljövänligt sätt. I.IV.III ÅTGÄRDSREDOVISNING Strategin är inriktad på att beskriva ett antal åtgärder. För varje åtgärdsförslag finns ett blad, där förslaget beskrivs på ett likartat sätt och bedöms med avseende på nuvarande trend, potential, genomförbarhet, ekonomi och miljöeffekt. Ambitionen har varit att åstadkomma en ekonomisk analys av varje åtgärd, men det har visat sig vara omöjligt i de flesta fall, dels på grund av åtgärdernas övergripande karaktär, dels på grund av tillgängliga analysresurser. De sammanfattande bedömningarna av potential och genomförbarhet har gjorts för varje åtgärd separat med avseende på den regionala målbilden i stort, men bedömningarna har inte normerats för en fullständig rangordning av åtgärderna. Vissa åtgärder utgör en samling av likartade åtgärder, vilka kunde ha beskrivits var för sig med ett eget blad, men detta har bedömts ge ett alltför omfattande dokument och skulle medföra minskad överskådlighet. En förklaring till hur matrisen är upplagd och de begrepp som används finns på nästa sida. 15

16 I.V. FÖRKLARING TILL ÅTGÄRDSMATRIS I denna ruta finns ett åtgärdsnummer och en kortfattad rubrik till varje åtgärd. Här visas en eller flera av de ovanstående pilarna. Beroende på vilket håll pilen pekar, indikeras dagens utveckling inom det område som åtgärden fokuserar. Snett uppåt betyder att åtgärden används i liten omfattning. Rakt uppåt att den används i stor omfattning. Snett nedåt betyder att den används i mindre och rakt ned mycket mindre än tidigare. Horisontell riktning visar att åtgärden används, men inte ökar eller minskar i användning. Om inte åtgärden finns i dagsläget, indikeras det av att pilen saknas. Två motstående pilar indikerar att det finns motverkande trender inom åtgärdsområdet. Antalet ifyllda segment i stapeln nedan indikerar vilken miljömässig genomslagskraft som åtgärden bedöms kunna ha. Indelningen är liten, ganska liten, måttlig, ganska stor och stor genomslagskraft. Antalet ifyllda segment i stapeln nedan indikerar vilka svårigheter och möjligheter som påverkar införandet av åtgärden. Indelningen är liten, ganska liten, måttlig, ganska stor och stor genomförbarhet. Här återfinns själva åtgärdsformuleringen. Här redovisas de aktörer som berörs av åtgärden. Ibland skiljer sig aktörerna från målgruppen. Dessa redovisas i så fall här. I de fall åtgärden kräver en ytterligare förklaring, motivering eller dylikt, återfinns den här. : Här beskrivs den bedömning som gjorts av hur utvecklingen är i dagsläget. /: Här återfinns en bedömning av åtgärdens tänkbara potential eller genomslagskraft, dvs. dess möjligheter att bidra till uppfyllandet av något av de mål som anges längst ned på sidan. en har bedömts utifrån möjligheter och hinder för aktörerna att vidta åtgärden. Ekonomi: De ekonomiska konsekvenser som kan bli effekten av åtgärden beskrivs här. Om möjligt med en kalkyl över det ekonomiska utfallet. Miljö: Här beskrivs de miljömässiga effekter som åtgärden kan leda till. Övrigt: Finns det några ytterligare aspekter som behöver förtydligas, så görs det här. Här redovisas de regionala miljömål som berörs av åtgärden, i vissa fall specificerat med delmålsnummer enligt Länsstyrelsens meddelande nr 2003:5 Regionala miljömål Kronobergs län. Om miljömålsrubriken har en parantes kring sig betyder det att miljömålet berörs i något lägre grad. 16

17 ÅTGÄRDSSTRATEGI: KAPITEL 1. EFFEKTIVISERING II. ÅTGÄRDER 1. Effektivisering 1.1 Sparsam körning (EcoDriving) Företag, kommuner och regionala myndigheter låter de anställda genomgå utbildning i sparsam körning (t.ex. EcoDriving). Företag Kommuner Reg. myndigheter Körskolor Anställda vid: Företag Kommuner Reg. myndigheter Denna typ av utbildning finns för personbilar, lastbilar och bussar samt utvecklas för arbetsfordon. För att åtgärdsförslaget ska nå långsiktig effektivitet är det av yttersta vikt att den kombineras med någon slags belöningssystem. Detta kan exempelvis ske genom att den anställde tävlar mot sig själv och som belöning får en viss procent av den minskade kostnaden. Ett annat sätt att nå långsiktiga resultat är att repetera utbildningen med jämna mellanrum. Denna åtgärd är speciellt viktig för olika typer av organisationer som genom sin verksamhet ger upphov till mycket transportarbete. Åtgärden har dock även ett berättigande inom andra organisationer, eftersom kunskaperna även kan ge effekt på den körning som de anställda utför privat. Bakgrund/konsekvensbeskrivning : I Kronobergs län har det utbildats c:a 300 personer i lätt EcoDriving (personbilar) och c:a 500 personer i tung EcoDriving (lastbilar/bussar) under perioden Dagens utveckling inom åtgärdsområdet bedöms därför vara svagt positiv. /: Kombineras åtgärden med ovan nämnda belöningssystem och repeterade utbildningar kan man uppnå en långsiktig besparing av bränsleförbrukning på c:a 5 %. 1 I och med att relativt få har utbildat sig har åtgärden mycket stor potential. en bedöms vara mycket stor då även ekonomiska skäl talar för att införa åtgärden. Att åtgärden inte bedöms ha mycket stor genomförbarhet beror på att en del privatbilister inte bedöms vara tillräckligt intresserade av minskad bränsleförbrukning för att vidta åtgärden. Ekonomi: De organisationer och privatpersoner som genomför åtgärden får naturligtvis en utbildningskostnad. Denna kostnad kompenseras dock av minskade bränslekostnader, p.g.a. minskad bränsleförbrukning vid användning av organisationens tjänstefordon. Det år svårt att ge ett exempel för företag, eftersom de har så olika transportbehov. En privatperson som kör 2000 mil/år tjänar dock in utbildningskostnaden på c:a ett år. 2 Miljö: Minskad bränsleförbrukningen betyder också minskade miljöproblem. En minskad bränsleförbrukning på 5 % ger en lika stor minskning av koldioxid, vilket kan ge den positiva effekten av minskad klimatpåverkan. Följer förarna dessutom reglerna om motorvärmare, som ingår i EcoDrivingkonceptet, minskar dessutom utsläppen av kolmonoxid, kolväteutsläppen och partiklar, vilket kan minska de hälsoproblem som är förknippade med dessa utsläpp. Övrigt: Mycket talar för att den här typen av fortbildning i ansvarfull körning har effekter på även trafiksäkerhet och bulleremissioner. Vägverket har ett studiematerial om sparsam körning. Begränsad klimatpåverkan 7 Frisk luft 2,

18 ÅTGÄRDSSTRATEGI: KAPITEL 1. EFFEKTIVISERING 1.2 Minskad elanvändning för uppvärmning, m.m. Effektivisering av elanvändning och byte av energislag för uppvärmning av bostäder och lokaler. Fastighetsägare Energikonsulter Energirådgivare Hushållen Fastighetsägare Många olika delåtgärder är möjliga: effektivisering genom installering av i första hand fjärrvärme eller byte till biobränsle. Där inte detta är möjligt nås förbättringar genom värmepumpar (berg- luft, värmeåtervinning). Innan värmekälla byts ut minskas energibehovet genom ökad värmeisolering samt styroch reglerteknik i ventilation och värmesystem. Ytterligare sparåtgärder som t ex lågenergilampor, detektorstyrd belysning, sänkt inomhustemperatur, solenergi etc. genomförs där så är möjligt. Byte av uppvärmning till fjärrvärme och till biobränslen bör prioriteras. : Enligt energibalans 2000 från Energikontor Sydost har elanvändningen i hushållen minskat 13 % mellan 1995 och Bidragssystemen har under senare år verkat för konvertering från direktverkande el. Växjö energi AB genomför framgångsrikt sådan konvertering. /: Fortfarande utgör el 40 % av energianvändningen i hushållen och 60 % i servicesektorn, vilket ger stor potential. När det gäller genomförbarheten bedöms den till ganska stor, bl.a. beroende på nuvarande bidragssystem. Den begränsas dock av förmågan och viljan till investeringar. Ekonomi: Byte av värmesystem är investeringskrävande för det enskilda hushållet. Olika energisparåtgärder har olika lönsamhetsgrad och återbetalningstid. Har fastigheten vattenburet värmesystem lönar sig alltid konvertering till fjärrvärme, biobränsle eller värmepump. Vid direktel är pelletskamin ett lönsamt alternativ. Miljö: Åtgärden påverkar främst indirekta utsläpp, genom att minska behovet av elproduktion vid toppbelastning (köldknäppar), som oftast är importerad och fossilbränslebaserad. Vid andra tider beror miljöeffekten på rådande produktionsmix. Kvantifiering i miljötermer är därför svår. I normalfallet bör emellertid utsläppen beräknas som 1 kg mer/mindre CO 2 per kwh ökad/minskad elförbrukning. Övrigt: Bergvärme innebär effektivisering vid elvärme, men medför ökat elbehov vid toppbelastning. Vid byte till bergvärme från andra energislag är miljönyttan diskutabel. Begränsad klimatpåverkan 5, God bebyggd miljö 7 18

19 ÅTGÄRDSSTRATEGI: KAPITEL 1. EFFEKTIVISERING 1.3 El-effektivisering inom industri och kommunalteknisk verksamhet Industrier och kommunaltekniska enheter utför regelbundet energianalyser och vidtar fortlöpande åtgärder för att effektivisera användningen av elektrisk energi. Vid nyinvesteringar bör energieffektivisering alltid beaktas. Näringslivet Kommunernas tekniska kontor Energikontor Näringslivet, energikonsulter Tillsynsmyndigheter Kommuner Åtgärden kan innefatta varvtalsreglering, effektanpassning, behovsstyrd belysning, utbyte av tryckluftdriven utrustning mot eldriven etc. I den energiintensiva industrin, och processindustrin, där elenergin utgör en stor utgiftspost, torde besparingar ha stor drivkraft, men i verkstadsindustri och lättare industrin samt inom kommunernas tekniska verksamheter torde mycket finnas att göra. Se även åtgärd 5.1 Utbildnings- och informationsinsatser gentemot allmänhet och företag. : Effektivisering pågår kontinuerligt, men kan snabbas upp /: Enligt Björn Karlsson, Linköpings universitet, kan ofta 25 % besparing vara möjlig i ordinära företag. Energikontor Sydost har kommit fram till ca 40 % energibesparingsmöjlighet i en studie av 11 tillverkningsföretag.( LITH IKP-R-1225) ) I Energikontor Sydosts projekt Sparkraft, en energikartläggning av ett 50-tal objekt, har i genomsnitt 20 % energibesparingspotential identifierats. DESS (Delegationen för Energiförsörjning i Sydsverige ) har kartlagt en elbesparingspotential på 1,9 TWh i Sydsverige inom den icke elintensiva industrin. Ett företag i länet har vid genomgång av tryckluftssystem visat att endast ca 40 % utnyttjades för rätt ändamål. Med införande av frekvensstyrning av kompressorer och regelbunden läcksökning kan större delen av energin som ej utnyttjades rationellt tas till vara. Åtgärdsförslagets potential bör därför vara stor. en bör vara ganska stor eftersom ekonomiska skäl talar för att införa åtgärderna. Den begränsas dock av förmågan och viljan till investeringar. Ekonomi: Ofta är investeringarna direkt lönsamma. Ibland krävs stora investering initialt, men även enkla, billiga åtgärder för att ändra slentrianbeteenden finns ofta. Miljö: Åtgärden påverkar främst indirekta utsläpp, genom att minska behovet av produktion av el vid toppbelastning (köldknäppar), som oftast är importerad och fossilbränslebaserad. Vid andra tider beror miljöeffekten på rådande produktionsmix. Kvantifiering i miljötermer är därför svår. Begränsad klimatpåverkan 5 19

20 ÅTGÄRDSSTRATEGI: KAPITEL 1. EFFEKTIVISERING 1.4 Mätning/debitering av el och värme (El-), värme och varmvattentemperatur i bostäder och lokaler mäts och användningen debiteras. Interndebitering sker även inom större verksamheter, ex offentlig sektor. Privata och offentliga bostadsbolag Landstinget Statliga fastighetsbolag Energirådgivare Hyresgäster Lokalanvändare. (interndebitering) I första hand bör mätning av elanvändning prioriteras, sedan varmvatten- och sist värmeanvändning. : Elanvändning mäts oftast i flerbostadshus även om det finns undantag, däremot förekommer inte interndebitering särskilt ofta. När det gäller mätning och debitering av varmvatten- och värmeanvändning är även det ovanligt. /: Genom åtgärden ges bostadsinnehavaren eller lokalanvändaren incitament till att minska el-, varmvatten- och värmeanvändningen. DESS uppger en energibesparing på 30 % i det enskilda fallet när det gäller varmvatten, vilket gör att åtgärden får anses ha ganska stor potential. 3 en bedöms vara ganska stor då tekniken finns tillgänglig och investeringen bör vara ekonomiskt rimlig. Ekonomi: Initialt ger åtgärden lokalägaren investeringskostnader för el- och varmvattenmätare. DESS uppger en kostnad på c:a 3000 kr/lgh i investeringskostnad för mätning av värme och varmvatten. 4 Beroende på om lokalägaren eller el-/vattenbolaget ansvarar för avläsningen av mätarna uppstår eventuellt kostnader för lokalägaren. DESS uppger här en avläsnings/debiteringskostnad på värme- och varmvatten förbrukning på ca 500 kr/lgh och år. Utgifterna för el och varmvatten betalas därefter av hyresgästen/användaren, vilket medför minskade driftskostnader för lokalägaren. DESS beräknar avskrivningstiden för kostnaderna förknippade med att mäta värme och varmvatten till fyra år. 5 Kostnaden är i hög grad beroende av vilket system som väljs. Miljö: När hyresgästen/användaren betalar el och varmvatten separat, får han/hon incitament att minska sin förbrukning av el- och varmvatten, d.v.s. minska sina kostnader. Detta leder till att den negativa miljöpåverkan som uppkommer från el- och varmvattenframställning minskar. DESS uppger en energibesparing på 30 % när det gäller varmvatten. Övrigt: Vid mätning av värme kan det krävas något slags utjämningssystem, eftersom lägenheter i flerbostadshus kan ha olika förutsättningar, t.ex. hörnlägenheter. Fördelningen mellan fasta och rörliga avgifter har stor betydelse för utfallet av åtgärden. Se också åtgärd 1.10 Ökade incitament för energibesparing. Begränsad klimatpåverkan 1.1, 5; (Frisk luft); (God bebyggd miljö) 20

21 ÅTGÄRDSSTRATEGI: KAPITEL 1. EFFEKTIVISERING 1.5 Effektivare godstransporter Transportbeställare och åkerier ökar sina ansträngningar när det gäller att effektivisera transportarbetet. Banverket Godsleverantörer/ Speditörer Åkerier Godsleverantörer/ Speditörer Åkerier Åtgärden omfattar bl.a. följande aspekter: Förbättrad kommunikation mellan beställare och utförare. Samverkan mellan beställare - beställare och utförare utförare. IT och GPS. Samlastning Samverkan lastbil tåg-båt. Inrätta ett regionalt godstransportråd. Erbjuda totala logistiklösningar, d.v.s. transporter + lagerhantering. Ökad beläggningsgrad, återtransporter, nyckeltal för att tydliggöra beläggningsgraden. Offentlig upphandling av transporter: t.ex. en distributionscentral dit olika företag levererar livsmedel och samordnade leveranser av dessa till kommunal verksamhet, t.ex. skolor, etc. : Minskade lager i industrin medför fler småtransporter och ökad trafik. Distribution via färre och större lager. Samtidigt arbetar speditörerna aktivt med olika åtgärder för att öka beläggningsgraden. Banverket har utvecklat webb-baserad godstidtabell. Erfarenheter från Skåne visar att ett godstransportråd kan bidra till samverkan. Dagens utveckling är därför motstridig, vilket indikeras genom de motstående pilarna i rutan ovan. /: Flertalet speditörer använder sig i olika utsträckning av ovanstående åtgärder. Det finns dock ytterligare potential i att intensifiera arbetet, så att fler åkerier omfattas. De positiva effekterna, d.v.s. minskad miljöpåverkan, kan dock komma att reduceras av att trafikarbetet ökar och på så vis äter upp effektiviseringarna. Åtgärden bedöms därför ha måttlig potential. en bedöms vara ganska stor eftersom det även finns ekonomiska skäl till att genomföra åtgärdsförslagen. Ekonomi: Effektivisering bör medföra ekonomiska fördelar för godsbeställaren och samhället i stort, Samordning kan ibland vara svårt av konkurrensskäl (se nedan under övrigt). Miljö: Vid konstant godsvolym medför åtgärden utsläppsminskningar, och vid ökad transportvolym dämpas ökningen av utsläppen. Övrigt: Samlastning hämmas idag av speditörerna, särskilt de stora. Energikontor Sydost har utfört en studie som berör åtgärdsområdet. Begränsad klimatpåverkan 7, 8; F risk luft 4.1; Bara naturlig försurning

22 ÅTGÄRDSSTRATEGI: KAPITEL 1. EFFEKTIVISERING 1.6 Etablering av bilpooler Bilpooler etableras på lämpliga platser i länet, av t.ex. företag, kommuner och myndigheter. Företag Kommuner Länsstyrelsen Landstinget Allmänheten och anställda vid: Företag Kommuner Länsstyrelsen Landstinget Åtgärden omfattar privata bilpooler och andra typer av bilpoolsalternativ, som t.ex. uthyrning av tjänstebilar på kväller och helger (se åtgärd 1.7 Ökad samåkning) och bilpooler som administreras av uthyrningsföretag. Bilpooler kan göras gemensamma för flera företag och organisationer. : Bilpooler är, i svenskt perspektiv, en ganska ny företeelse. Det finns c:a 45 privata bilpooler i Sverige, men även andra former av bilpooler existerar. 6 För närvarande är uppskattningsvis ett par tusen människor i Sverige medlemmar i bilpooler. Dagen utveckling pekar alltså på en svag ökning. De erfarenheter som finns av kraftigt ökande antal bilpooler i Tyskland och Schweiz visar dock att nyttjandet av bilpooler kan komma att växa kraftigt i framtiden. 7 /: Bilpooler kan, på individuell nivå, medföra en 30 % lägre bilanvändning jämfört med att äga egen bil. På lång sikt (c:a 20 år) har potentialen för bilpooler i Sverige uppskattats till till anslutna hushåll. På nationell nivå kommer då bilpooler uppskattningsvis kunna minska transportsektorns koldioxidutsläpp med c:a ton, vilket motsvarar c:a 2 % av dagens utsläpp. Bilpooler har därför störst miljöpotential inom andra områden, t.ex. minskar andra miljö- och hälsofarliga utsläpp kraftigt, behovet av parkeringar minskar och fler får tillgång till säkrare bilar. 8 Detta gör att potentialen bedöms vara måttlig. I Kronobergs län bedöms bilpooler även ha en måttlig genomförbarhet, p.g.a. den utspridda befolkningsstrukturen. I de större tätorterna bör det dock finnas underlag för bilpooler. Ekonomi: Jämfört med att äga en motsvarande bil, får medlemmar i bilpooler minskade biltransportkostnader. Det kan också medföra att man håller sig med en mindre bil, eller ersätter en andrabil som ofta har sämre miljöprestanda. I stort tjänar också både företag och kommuner på att fler blir bilpoolsanvändare, bl.a. minskar behovet av parkeringsplatser. 9 I Österrike uppskattas varje poolbil bespara näringslivet omkring kronor om året i minskade trafikköer. 10 Miljö: Bilpooler ger förmodligen ingen stor minskning av koldioxidutsläppen från transportsektorn. Däremot har åtgärden potential att ersätta användningen av äldre bilar, som har sämre miljöegenskaper. Åtgärden kan därför bidra till att påverka luftkvaliteten lokalt i positiv riktning. Övrigt: Bilpooler har även andra positiva effekter, inom t.ex. trafiksäkerhets- och jämställdhetsområdet. Ett bilpools-projekt drivs av TransportEko-Sydost, i Jönköpings län. Begränsad klimatpåverkan; Frisk luft; God bebyggd miljö 22

Förslag till energiplan

Förslag till energiplan Förslag till energiplan Bilaga 2: Miljöbedömning 2014-05-20 Remissversion BI L A G A 2 : M I L J Ö BE D Ö M N I N G Förslag till energiplan Finspångs kommun 612 80 Finspång Telefon 0122-85 000 Fax 0122-850

Läs mer

7 konkreta effektmål i Västerås stads energiplan 2007-2015

7 konkreta effektmål i Västerås stads energiplan 2007-2015 7 konkreta effektmål i Västerås stads energiplan 2007-2015 Energiplanen beskriver vad vi ska göra och den ska verka för ett hållbart samhälle. Viktiga områden är tillförsel och användning av energi i bostäder

Läs mer

Bräcke kommun 2008-2012

Bräcke kommun 2008-2012 Målsättningar for Energi- och klimatstrategi Bräcke kommun 2008-2012 Antagen av Bräcke kommunfullmäktige 118/2007 Energi- och klimatstrategi for Bräcke kommun 2008 2012 2 1. I n l e d n i n g Föreliggande

Läs mer

Strategi för energieffektivisering. Anna-Karin Olsson, Kommunekolog Höör 2013-01-30 Johan Nyqvist, Energikontoret Skåne

Strategi för energieffektivisering. Anna-Karin Olsson, Kommunekolog Höör 2013-01-30 Johan Nyqvist, Energikontoret Skåne Strategi för energieffektivisering Anna-Karin Olsson, Kommunekolog Höör 2013-01-30 Johan Nyqvist, Energikontoret Skåne Interna miljöregler, 1996 kontorspapper ska vara Svanenmärkt glödlampor byts till

Läs mer

Klimatpolicy Laxå kommun

Klimatpolicy Laxå kommun Laxå kommun 1 (5) Klimatstrategi Policy Klimatpolicy Laxå kommun Genom utsläpp av växthusgaser bidrar Laxå kommun till den globala klimatpåverkan. Det största tillskottet av växthusgaser sker genom koldioxidutsläpp

Läs mer

Vision År 2030 är Örebroregionen klimatklok. Då är vi oberoende av olja och andra fossila bränslen och använder istället förnybar energi.

Vision År 2030 är Örebroregionen klimatklok. Då är vi oberoende av olja och andra fossila bränslen och använder istället förnybar energi. Pub nr 2008:44 Vision År 2030 är Örebroregionen klimatklok. Då är vi oberoende av olja och andra fossila bränslen och använder istället förnybar energi. Vi hushållar med energin och använder den effektivt.

Läs mer

Uppföljning av Energiplan 2008 Nulägesbeskrivning

Uppföljning av Energiplan 2008 Nulägesbeskrivning Nulägesbeskrivning Lerum 2013-04-10 Innehåll Energiplan 2008 uppföljning 4 Sammanfattning 6 Uppföljning Mål 7 Minskade fossila koldioxidutsläpp... 7 Mål: År 2020 har de fossila koldioxidutsläppen minskat

Läs mer

2011-03-25 Bilaga 1 Kommunfullmäktige 2011-04-27 64. Handlingsplan till Alvesta kommuns energi- och klimatstrategi

2011-03-25 Bilaga 1 Kommunfullmäktige 2011-04-27 64. Handlingsplan till Alvesta kommuns energi- och klimatstrategi 2011-03-25 Bilaga 1 Kommunfullmäktige 2011-04-27 64 Handlingsplan till Alvesta kommuns energi- och klimatstrategi 1 Effektmål för kommunorganisationen Mål att uppnå till och med år 2014 År 2014 skall energiförbrukningen

Läs mer

Fossilbränslefritt och. och energieffektivt Borås.

Fossilbränslefritt och. och energieffektivt Borås. Fossilbränslefritt och energieffektivt Borås Borås Stad minimerar utsläpp av växthusgaser. Förnybara energislag används till kollektivtrafik, person- och godstransporter, uppvärmning och el. Genom resurssnålhet,

Läs mer

PowerPoint-presentation med manus för Tema 3 energi TEMA 3 ENERGI

PowerPoint-presentation med manus för Tema 3 energi TEMA 3 ENERGI PowerPoint-presentation med manus för Tema 3 energi TEMA 3 ENERGI Utsläpp av växthusgaser i Sverige per sektor Energisektorn bidrar med totalt 25 miljoner ton växthusgaser per år, vilket innebär att medelsvensken

Läs mer

Miljöbedömning av Alingsås energiplan 2011-2013

Miljöbedömning av Alingsås energiplan 2011-2013 Bilaga 3 (Energiplanen 2011-13) Miljöbedömning av Alingsås energiplan 2011-2013 Dagens energianvändning med stor andel fossila bränslen påverkar miljön på flera sätt. Påverkan sker i alla led. Från utvinning

Läs mer

Framtidskontraktet. Avsnitt: Ansvar för morgondagen med en bättre miljö i dag. Version: Beslutad version

Framtidskontraktet. Avsnitt: Ansvar för morgondagen med en bättre miljö i dag. Version: Beslutad version Framtidskontraktet Avsnitt: Ansvar för morgondagen med en bättre miljö i dag Version: Beslutad version Ansvar för morgondagen med en bättre miljö i dag 5 Klimatfrågan är vår tids ödesfråga. Om temperaturen

Läs mer

En systemsyn på energieffektiva transporter. Lars Nilsson Miljödirektör Vägverket 2009-05-22

En systemsyn på energieffektiva transporter. Lars Nilsson Miljödirektör Vägverket 2009-05-22 En systemsyn på energieffektiva transporter. Lars Nilsson Miljödirektör Vägverket Vägverket 1 gram/km 3 2,5 2 1,5 1 0,5 0 1985 Bensin (utan katalysator) 1985 Diesel 2005 Bensin (Euro 2005 Diesel (Euro

Läs mer

Begränsad klimatpåverkan. Fokus föreslås på följande målområden. Bakgrund

Begränsad klimatpåverkan. Fokus föreslås på följande målområden. Bakgrund Fokus föreslås på följande målområden Begränsad klimatpåverkan Bakgrund Genom framför allt förbränning av fossila bränslen som kol, olja och naturgas tillför människan atmosfären stora mängder av lagrad

Läs mer

Miljöpolicy. Krokoms kommun

Miljöpolicy. Krokoms kommun Miljöpolicy Krokoms kommun Fastställd av: Kommunfullmäktige Datum: 2013-06-11 Innehåll 1 Inledning... 7 2 Övergripande miljömål för Krokoms kommun... 8 2.1 SamhäIlsplanering och byggande... 8 2.2 Energi...

Läs mer

ENERGIPLAN FÖR MORA KOMMUN 2007 2010. med klimatstrategi Del B Fakta- och underlagsdel

ENERGIPLAN FÖR MORA KOMMUN 2007 2010. med klimatstrategi Del B Fakta- och underlagsdel ENERGIPLAN FÖR MORA KOMMUN 2007 2010 med klimatstrategi Del B Fakta- och underlagsdel Innehåll! "! " #$ %& %& ' " # (&' (&&% ) *%$$ ' + * $,- (& )! $, " #$ (& $ +. (& ' / 0 $ %& "',.(&% //1//,,.(&% "",,

Läs mer

Programförklaring för Miljöfordon Syd

Programförklaring för Miljöfordon Syd Programförklaring för Miljöfordon Syd 1. Miljöfordon Syd och dess syfte (enligt stadgarna - 2 ÄNDAMÅL) Föreningen har till ändamål att främja medlemmarnas ekonomiska intressen genom: 1. att marknadsföra

Läs mer

Nu E De Nock! Beslutsdel/Åtgärder. Energiplan/Klimatstrategi Östra Göinge kommun

Nu E De Nock! Beslutsdel/Åtgärder. Energiplan/Klimatstrategi Östra Göinge kommun Nu E De Nock! Beslutsdel/Åtgärder Energiplan/Klimatstrategi Östra Göinge kommun BESLUTSDEL /ÅTGÄRDER ÄTGÅRDSOMRÅDE ÅTGÄRD KLART KOSTNAD ANSVARIG Övergripande Kommunen skall ha ett eget statistiksystem

Läs mer

PowerPoint-presentation med manus för Tema 4 transporter TEMA 4 TRANSPORTER

PowerPoint-presentation med manus för Tema 4 transporter TEMA 4 TRANSPORTER PowerPoint-presentation med manus för Tema 4 transporter TEMA 4 TRANSPORTER Utsläpp av växthusgaser i Sverige per sektor Källa: Naturvårdsverkens rapport Konsumtionens klimatpåverkan, nov 2008 Transporter

Läs mer

Uppvärmningspolicy. Antagen av kommunfullmäktige 2006-11-30, 177

Uppvärmningspolicy. Antagen av kommunfullmäktige 2006-11-30, 177 Uppvärmningspolicy Antagen av kommunfullmäktige 2006-11-30, 177 Miljö- och stadsbyggnadskontoret Värnamo kommun Oktober 2006 Policyn ska vara vägledande vid all planering, handläggning och rådgivning som

Läs mer

Bilaga till prospekt. Ekoenhets klimatpåverkan

Bilaga till prospekt. Ekoenhets klimatpåverkan Utkast 2 Bilaga till prospekt Ekoenhets klimatpåverkan Denna skrift syftar till att förklara hur en ekoenhets etablering bidrar till minskning av klimatpåverkan som helhet. Eftersom varje enhet etableras

Läs mer

Biogas. Förnybar biogas. ett klimatsmart alternativ

Biogas. Förnybar biogas. ett klimatsmart alternativ Biogas Förnybar biogas ett klimatsmart alternativ Biogas Koldioxidneutral och lokalt producerad Utsläppen av koldioxid måste begränsas. För många är det här den viktigaste frågan just nu för att stoppa

Läs mer

Klimatkommunen Kristianstad Elin Dalaryd

Klimatkommunen Kristianstad Elin Dalaryd Klimatkommunen Kristianstad Elin Dalaryd Var kommer de lokala utsläppen ifrån? Dikväveoxid 16% HFC 0,4% Metan 17% Koldioxid 67% Utsläpp av växthusgaser per invånare: år 1990 9,7 ton år 2006 6,5 ton Lokala

Läs mer

En sammanhållen klimat- och energipolitik

En sammanhållen klimat- och energipolitik En sammanhållen klimat- och energipolitik Europas mest ambitiösa klimat och energipolitik En strategi ut ur beroendet av fossil energi Resultatet av en bred process Sverige får en ledande roll i den globala

Läs mer

Energistrategi 2035. -en kortversion

Energistrategi 2035. -en kortversion Energistrategi 2035 -en kortversion Augusti 2011 Producerad av Emma Sjödahl utifrån Helsingborgs energistrategi 2035 som producerades av Infab. ISBN: 978-91-8586720-2 2 Innehåll Helsingborg ska ligga i

Läs mer

Miljöbokslut 2006. Höörs kommuns gröna nyckeltal

Miljöbokslut 2006. Höörs kommuns gröna nyckeltal Miljöbokslut 26 Miljöbokslutet är en redovisning av miljötillståndet i kommunen. Det är också ett sätt att följa upp kommunens eget miljöarbete. Miljöbokslutet med de gröna nyckeltalen ska fungera som

Läs mer

Vad gör STEM?? - Ställer om energisystemet, - från svart till grön energi - utan magi - men med hårt arbete. Thomas Korsfeldt Generaldirektör

Vad gör STEM?? - Ställer om energisystemet, - från svart till grön energi - utan magi - men med hårt arbete. Thomas Korsfeldt Generaldirektör Vad gör STEM?? - Ställer om energisystemet, - från svart till grön energi - utan magi - men med hårt arbete Thomas Korsfeldt Generaldirektör Energipolitikens tre huvudmål Låg negativ miljö- och klimatpåverkan

Läs mer

Remissvar Energi- och klimatprogram för Örebro län

Remissvar Energi- och klimatprogram för Örebro län Datum 2012-06-30 Svarslämnare Organisation Sivert Gustafsson Länsbygderådet i Örebro län/hela Sverige ska leva Skicka in via e-post: energiochklimat.orebro@lansstyrelsen.se senast den 30 juni 2012. Tack

Läs mer

Rapport På väg mot ett oljefritt Sverige (dnr N2007/1050/E)

Rapport På väg mot ett oljefritt Sverige (dnr N2007/1050/E) Kommunstyrelsen 2007-05-14 90 186 Arbets- och personalutskottet 2007-04-30 97 199 Näringsdepartementet, Stadsbyggnadskontoret, Miljönämnden, Tekniska nämnden 07.79 37 majks12 Rapport På väg mot ett oljefritt

Läs mer

PROTOKOLL 14 (27) Sammanträdesdatum 2013-10-15

PROTOKOLL 14 (27) Sammanträdesdatum 2013-10-15 PROTOKOLL 14 (27) KS 148 Dnr 2013/KS214 400 Remiss - Regional strategi och handlingsplan för biogas för Blekinge, Kalmar och Kronobergs län. Biogas Sydost har kommit in med förslag till regional strategi

Läs mer

Energisystem som utgår från miljö- och hälsovärderingar. Gunnar Hovsenius

Energisystem som utgår från miljö- och hälsovärderingar. Gunnar Hovsenius Energisystem som utgår från miljö- och hälsovärderingar. Gunnar Hovsenius Inga enkla systemavgränsningar Äldre tiders produktionssystem och utsläpp begränsar dagens möjligheter Till vad och hur mycket

Läs mer

Där klimatsmarta idéer blir verklighet

Där klimatsmarta idéer blir verklighet Där klimatsmarta idéer blir verklighet Klimp 2008 2012 Naturvårdsverket och Linköpingskommun arbetar tillsammans för att minska utsläppen av växthusgaser. Tillsammans för klimatet Vi är mycket stolta över

Läs mer

Mot en fossilfri fordonsflotta hur långt kan vi komma?

Mot en fossilfri fordonsflotta hur långt kan vi komma? Mot en fossilfri fordonsflotta hur långt kan vi komma? Håkan Sköldberg, Profu 2015 05 13 Profu (Projektinriktad forskning och utveckling) är ett oberoende forsknings och utredningsföretag inom energi och

Läs mer

Bilaga 3 - Handlingsplan med åtgärder för Älmhults kommun som geografi

Bilaga 3 - Handlingsplan med åtgärder för Älmhults kommun som geografi Bilaga 3 - Handlingsplan med åtgärder för Älmhults kommun som geografi Älmhult Målen för kommunen som geografi Borgmästaråtagande - Älmhults kommun ska minska CO2-emissioner med minst 20% till 2020 och

Läs mer

Hur kan en kommun främja uthållig energiförsörjning? Optensys ENERGIANALYS. Dag Henning

Hur kan en kommun främja uthållig energiförsörjning? Optensys ENERGIANALYS. Dag Henning Hur kan en kommun främja uthållig energiförsörjning? Maria Danestig, Alemayehu Gebremedhin, Stig-Inge Gustafsson, Björn Karlsson, Louise Trygg, Henrik Bohlin, Wiktoria Glad, Robert Hrelja, Jenny Palm IEI

Läs mer

Energihushållning. s 83-92 i handboken

Energihushållning. s 83-92 i handboken Energihushållning s 83-92 i handboken 13 mars 2013 Innehåll Vad är energi? Energikällor Miljöpåverkan Grön el Energieffektivisering Energitips Hur ser det ut i er verksamhet? Vad behövs energi till? bostäder

Läs mer

God bebyggd miljö - miljömål.se

God bebyggd miljö - miljömål.se Sida 1 av 6 Start Miljömålen Sveriges Generationsmålet Begränsad klimatpåverkan Frisk luft Bara naturlig försurning Giftfri miljö Skyddande ozonskikt Säker strålmiljö Ingen övergödning Levande sjöar och

Läs mer

Energieffektivisering av transporter

Energieffektivisering av transporter Energieffektivisering av transporter För att undvika de värsta konsekvenserna, bör ökningen av den globala årsmedeltemperaturen inte överstiga 2 C Sverige skall bidra till att ökningen inte blir större

Läs mer

Bilaga 2. Regionalt miljömålsarbete

Bilaga 2. Regionalt miljömålsarbete Bilaga 2 Regionalt miljömålsarbete Underlag till fördjupad utvärdering av miljökvalitetsmålet Frisk luft NATURVÅRDSVERKET Beställningar Ordertel: 08-505 933 40 Orderfax: 08-505 933 99 E-post: natur@cm.se

Läs mer

Fördjupningsprojekt inom TRAST. Ekologisk hållbarhet 2006-01-04 Thomas Hammarlund

Fördjupningsprojekt inom TRAST. Ekologisk hållbarhet 2006-01-04 Thomas Hammarlund Fördjupningsprojekt inom TRAST Ekologisk hållbarhet 2006-01-04 Thomas Hammarlund Innehållsförteckning Inledning... 2 Definition... 3 Mål... 6 Åtgärder... 9 Uppföljning... 10 Ekologiska fotavtryck... 11

Läs mer

Värme utgör den största delen av hushållens energiförbrukning

Värme utgör den största delen av hushållens energiförbrukning Visste du att värme och varmvatten står för ungefär 80% av all den energi som vi förbrukar i våra hem? Därför är en effektiv och miljövänlig värmeproduktion en av våra viktigaste utmaningar i jakten på

Läs mer

Alternativ för hantering av Haparanda kommuns matavfall

Alternativ för hantering av Haparanda kommuns matavfall Alternativ för hantering av Haparanda kommuns matavfall HAPARANDA STAD DECEMBER 2010 2 Alternativ för hantering av Haparanda kommuns matavfall Sofia Larsson Klimatstrateg Kommunledningsförvaltningen december

Läs mer

Fjärrvärme i framtiden Prognos och potential för fjärrvärmens fortsatta utveckling i Sverige

Fjärrvärme i framtiden Prognos och potential för fjärrvärmens fortsatta utveckling i Sverige Fjärrvärme i framtiden Prognos och potential för fjärrvärmens fortsatta utveckling i Sverige Sammanfattning: Fjärrvärme svarar idag för nära hälften av all uppvärmning av bostäder och lokaler i Sverige.

Läs mer

Utsläppsrätter och elcertifikat att hantera miljöstyrmedel i praktiken. Karin Jönsson E.ON Sverige, Stab Elproduktion

Utsläppsrätter och elcertifikat att hantera miljöstyrmedel i praktiken. Karin Jönsson E.ON Sverige, Stab Elproduktion Utsläppsrätter och elcertifikat att hantera miljöstyrmedel i praktiken Karin Jönsson E.ON Sverige, Stab Elproduktion E.ON Sveriges el- och värmeproduktion 2005 Övrigt fossilt 6 % Förnybart (vatten, vind,

Läs mer

LOKAL HANDLINGSPLAN FÖR BIOENERGI EN MODELL

LOKAL HANDLINGSPLAN FÖR BIOENERGI EN MODELL LOKAL HANDLINGSPLAN FÖR BIOENERGI EN MODELL Varför är det viktigt att upprätta en LOKAL HANDLINGSPLAN FÖR BIOENERGI? Bioenergi är den dominerande formen av förnybar energi inom EU och står för ungefär

Läs mer

Smart Energi Klimatstrategi för Västra Götaland

Smart Energi Klimatstrategi för Västra Götaland Smart Energi Klimatstrategi för Västra Götaland Fastställd av regionfullmäktige 8 september 2009, 135 Innehåll Förslagets bakgrund och karaktär... 3 Strategi förslag i sammanfattning... 4 Klimatfrågan

Läs mer

Det nya miljömålssystemet- Politik och genomförande. Eva Mikaelsson, Länsstyrelsen Västerbotten

Det nya miljömålssystemet- Politik och genomförande. Eva Mikaelsson, Länsstyrelsen Västerbotten Det nya miljömålssystemet- Politik och genomförande Eva Mikaelsson, Länsstyrelsen Västerbotten Presentation 1. Bakgrund miljömålssystemet 2. Förändringar 3. Vad innebär förändringarna för Västerbottens

Läs mer

Upprättad av Godkänd Datum Ver.rev Referens Sekretess HANDLINGSPLAN FÖR MINSKADE UTSLÄPP TILL LUFT

Upprättad av Godkänd Datum Ver.rev Referens Sekretess HANDLINGSPLAN FÖR MINSKADE UTSLÄPP TILL LUFT Ton CO2 LFV D-LFV 2009-035287 1(7) HANDLINGSPLAN FÖR MINSKADE UTSLÄPP TILL LUFT Klimatfrågan är av central betydelse för det civila flygets utveckling och LFV arbetar kraftfullt med att minska verkets

Läs mer

SABOs Energiutmaning Skåneinitiativet

SABOs Energiutmaning Skåneinitiativet Uppföljning av energianvändning och miljöpåverkan SABOs Energiutmaning Skåneinitiativet Per Holm Fakta Skåneinitiativet - anslutna företag per 2012-01-01 Antal anslutna företag 106 Totalt antal lägenheter

Läs mer

Klimatstrategi för Mörbylånga kommun

Klimatstrategi för Mörbylånga kommun 1 (10) Klimatstrategi för Mörbylånga kommun Antagen av Kommunfullmäktige 2011-06-22 Klimatstrategi för Mörbylånga kommun 2 (10) Innehållsförteckning KLIMATSTRATEGI...3 Vision... 3 Strategi... 3 KLIMATMÅL...5

Läs mer

TILLVÄXTFAKTOR ENERGIEFFEKTIVT FOSSILBRÄNSLE- FRITT 2030.

TILLVÄXTFAKTOR ENERGIEFFEKTIVT FOSSILBRÄNSLE- FRITT 2030. TILLVÄXTFAKTOR ENERGIEFFEKTIVT FOSSILBRÄNSLE- FRITT 2030. 2002 Hållbar utveckling i Kalmar län 2003 Hållbarhet in i RUPen Första regionala miljömål (lst) 2004 Första läns KLIMP (2004, 2005,2006, 2007,

Läs mer

Bilaga till energiplan för Åtvidabergs kommun 2012-2016

Bilaga till energiplan för Åtvidabergs kommun 2012-2016 Bilaga till energiplan för Åtvidabergs kommun 2012-2016 Del 1. Exempel på åtgärder för att uppnå energiplanens detaljmål. Bilaga del 1 till energiplan för Åtvidabergs kommun 2012-2016 Transporter i hela

Läs mer

Rapport. Klimatneutrala godstransporter på väg KNEG 2014-08-12

Rapport. Klimatneutrala godstransporter på väg KNEG 2014-08-12 Rapport Klimatneutrala godstransporter på väg KNEG 14-08-12 Innehåll Genomförande 3 Om undersökningen 4 Sammanfattning 5 Slutsatser 7 Resultat 9 Miljöaspekten viktig vid upphandling 10 Miljökrav i upphandling

Läs mer

Kvalitativ bedömning av kvantitativt analyserade åtgärder

Kvalitativ bedömning av kvantitativt analyserade åtgärder Kvalitativ bedömning av kvantitativt analyserade åtgärder Underlag till energiplanen 2008-01-29 UNDERLAG TILL ENERGIPLANEN Kvalitativ bedömning av kvantitativt analyserade åtgärder Finspångs kommun 612

Läs mer

Utvärdering av infrastrukturplanerna 2010 2021 ur miljömålsperspektiv

Utvärdering av infrastrukturplanerna 2010 2021 ur miljömålsperspektiv Utvärdering av infrastrukturplanerna 2010 2021 ur miljömålsperspektiv Joanna Dickinson, Trivector Traffic Uppdrag Utvärdering åt Miljömålsrådet Utvärdering åt länsstyrelsen i Västra Götaland Hur har miljömålen

Läs mer

Världens första koldioxidfria fordonsfabrik.

Världens första koldioxidfria fordonsfabrik. Världens första koldioxidfria fordonsfabrik. Ett samarbete för framtiden. Volvo Lastvagnars fabrik i Tuve utanför Göteborg byggdes 1982 och är 87 000 kvadratmeter stor. Där produceras varje år över 20

Läs mer

Eskilstunas klimatplan. Så skapar vi en hållbar utveckling

Eskilstunas klimatplan. Så skapar vi en hållbar utveckling Eskilstunas klimatplan Så skapar vi en hållbar utveckling Vi tar ansvar för framtiden I Eskilstuna är vi överens om att göra vad vi kan för att bidra till en ekologiskt hållbar utveckling. Eskilstuna är

Läs mer

Koldioxidutsläpp från transportsektorn Nulägesbeskrivning och prognos

Koldioxidutsläpp från transportsektorn Nulägesbeskrivning och prognos Koldioxidutsläpp från transportsektorn Nulägesbeskrivning och prognos Underlagsrapport till Klimatprogram 2012 Västerås stad 2011-10-10 2(12) 3(12) Innehållsförteckning 1 SAMMANFATTNING... 4 1.1 Utsläpp

Läs mer

Klicka här för Utsläpp att ändra format på. Klicka här för att ändra format på. bakgrundsrubriken. bakgrundsrubriken.

Klicka här för Utsläpp att ändra format på. Klicka här för att ändra format på. bakgrundsrubriken. bakgrundsrubriken. Miljöfordon och förnybara drivmedel Vad kan vi göra här och nu? Klicka Möjligheter här för att ändra och format begränsningar på Upplägg Utmaningar och mål Möjligheter och begränsningar Vad kan vi göra

Läs mer

Vägen till ett fossilbränslefritt Norrbotten

Vägen till ett fossilbränslefritt Norrbotten Vägen till ett fossilbränslefritt Norrbotten Joakim Lundgren Avdelningen för energiteknik Luleå tekniska universitet 2007-12-14 1/23 Bakgrund 60 40 150 - Två miljarder människor i världen har fortfarande

Läs mer

Isolering och klimatfrågan

Isolering och klimatfrågan Isolering och klimatfrågan T1-03 2008-03 B1-02 2008-03 Med isolering bidrar vi till ett bättre globalt klimat Klimatförändringarna är vår tids stora miljöfråga. Utsläppen av växthusgaser, framförallt koldioxid,

Läs mer

Rapport - Energideklaration

Rapport - Energideklaration Rapport - Energideklaration Fastighetsbeteckning: Blåhaken 2 Datum: 2014-10-23 Adress: Domherregränd 3, 313 30 Oskarström Rapportnummer: 943 SEE U Halmstad AB Linjegatan 3B Energiexpert: Hanna Norrman

Läs mer

Lokala investeringsprogrammet Näringslivskontoret

Lokala investeringsprogrammet Näringslivskontoret Lokala investeringsprogrammet Näringslivskontoret Dnr xxx (se avtalet) Bilpoolslansering i Hammarby sjöstad SLUTRAPPORT SAMMANFATTNING... 2 PROJEKTET... 2 BESKRIVNING... 2 TIDPLAN... 2 MÅL... 2 REFERENSOBJEKT...

Läs mer

Remissvar avseende Boverkets och Energimyndighetens förslag till nationell strategi för energieffektivisering av byggnader

Remissvar avseende Boverkets och Energimyndighetens förslag till nationell strategi för energieffektivisering av byggnader Näringsdepartementet n.registrator@regeringskansliet.se n.remissser-energi@regeringskansliet.se Remissvar avseende Boverkets och Energimyndighetens förslag till nationell strategi för energieffektivisering

Läs mer

HÅLLBARA LÖSNINGAR VI ERBJUDER TJÄNSTER INOM ENERGI, MILJÖ OCH HÅLLBAR UTVECKLING.

HÅLLBARA LÖSNINGAR VI ERBJUDER TJÄNSTER INOM ENERGI, MILJÖ OCH HÅLLBAR UTVECKLING. HÅLLBARA LÖSNINGAR VI ERBJUDER TJÄNSTER INOM ENERGI, MILJÖ OCH HÅLLBAR UTVECKLING. KanEnergi erbjuder kompetent analys, ledning och rådgivning, med utgångspunkt i ekonomi, teknik, marknad och hållbar utveckling.

Läs mer

Sveriges sysselsättning och tillväxt är beroende av attraktiva och konkurrenskraftiga

Sveriges sysselsättning och tillväxt är beroende av attraktiva och konkurrenskraftiga Tid för handling! PLATTFORM FÖR DEN GODA STADEN DEN GODA STADEN DEN GODA STADEN STADSUTVECKLING OCH EKONOMISK TILLVÄXT Sveriges sysselsättning och tillväxt är beroende av attraktiva och konkurrenskraftiga

Läs mer

Oskarshamns Kommun. Roger Gunnarsson Box 706 572 28 OSKARSHAMN. Strategi 1(9) 2010-002757 33657-1. Olov Åslund. Kommun/Landsting. Oskarshamns Kommun

Oskarshamns Kommun. Roger Gunnarsson Box 706 572 28 OSKARSHAMN. Strategi 1(9) 2010-002757 33657-1. Olov Åslund. Kommun/Landsting. Oskarshamns Kommun 1(9) Handläggare Olov Åslund Oskarshamns Kommun 21-2757 Roger Gunnarsson Box 76 572 28 OSKARSHAMN Strategi Kommun/Landsting Oskarshamns Kommun Antal årsarbetskrafter: 2496 Antal invånare: 26131 Målsättning

Läs mer

Klimatåtgärder och energieffektivisering Vilka styrmedel är kostnadseffektiva i ett samhällsperspektiv?

Klimatåtgärder och energieffektivisering Vilka styrmedel är kostnadseffektiva i ett samhällsperspektiv? Klimatåtgärder och energieffektivisering Vilka styrmedel är kostnadseffektiva i ett samhällsperspektiv? Stefan Jendteg Miljöavdelningen Länsstyrelsen Skåne Utsläpp av växthusgaser i Sverige 2010 (66 Mton)

Läs mer

Fossilbränslefritt Växjö

Fossilbränslefritt Växjö Fossilbränslefritt Växjö Klimatet förändras Klimatförändringar är ett av vår tids allvarligaste miljöproblem. Människans utsläpp av växthusgaser, framför allt koldioxid från förbränning av fossila bränslen,

Läs mer

SVERIGEDEMOKRATISKT INRIKTNINGSPROGRAM FÖR ENERGIPOLITIK

SVERIGEDEMOKRATISKT INRIKTNINGSPROGRAM FÖR ENERGIPOLITIK SVERIGEDEMOKRATISKT INRIKTNINGSPROGRAM FÖR ENERGIPOLITIK Antogs av Landsdagarna 2011. Tryckversion 2.0-2014-03-04 VISION För att Sverige ska kunna upprätthålla en hög internationell konkurrenskraft och

Läs mer

Energideklarationsrapport

Energideklarationsrapport Rapportversion: 140407 Energideklarationsrapport Rapportnummer: 892 Datum: 2014-05-22 Fastighetsbeteckning: Öringen 6 Adress: Augustivägen 12, 302 60 Halmstad Besiktigad av: Hanna Norrman Rapport av: Hanna

Läs mer

RINCIP. För klimatsmarta kommuner och regioner

RINCIP. För klimatsmarta kommuner och regioner RINCIP För klimatsmarta kommuner och regioner Broschyren ger en överblick över utvalda resultat och slutsatser i Principprojektet. Första delen fokuserar på vårt arbete med visioner och scenarier för

Läs mer

HANDLINGSPLAN 2013 Samt uppföljning 2012

HANDLINGSPLAN 2013 Samt uppföljning 2012 Bilaga 1 till Energi- och klimatstrategi 2009-2015. Sid 1 (7) HANDLINGSPLAN 2013 Samt uppföljning 2012 Beskrivning av åtgärder Under arbetet med energi- och klimatstrategin har identifierats en stor mängd

Läs mer

Mindre och bättre energi i svenska växthus

Mindre och bättre energi i svenska växthus kwh/kvm På tal om jordbruk fördjupning om aktuella frågor 2013-02-11 Mindre och bättre energi i svenska växthus De svenska växthusen använder mindre energi per odlad yta nu än för elva år sedan. De håller

Läs mer

På väg mot ett koldioxidneutralt samhälle med el i tankarna!

På väg mot ett koldioxidneutralt samhälle med el i tankarna! På väg mot ett koldioxidneutralt samhälle med el i tankarna! Världen, och särskilt den industrialiserade delen av världen, står inför stora krav på minskning av växthusgasutsläpp. I Sverige har regeringen

Läs mer

Energistrategier. Vision 2040

Energistrategier. Vision 2040 Vision 2040 Liv, lust och läge blir livskvalitet i Hjärtat av Bohuslän Energistrategier Strategier Strategisk plan 2010-2014 Strategi för energieffektivisering Uppdrag och planer Uppdrag i strategisk plan

Läs mer

Åtgärder, hotell och restaurang inom Skånes miljömål och miljöhandlingsprogram

Åtgärder, hotell och restaurang inom Skånes miljömål och miljöhandlingsprogram Åtgärder, hotell och restaurang inom Skånes miljömål och miljöhandlingsprogram Respektive aktör tar själv beslut om åtgärderna skall utföras och i vilken omfattning detta ska ske. Åtgärder märkta med *

Läs mer

Kvalitativ bedömning av åtgärder som inte analyserats kvantitativt

Kvalitativ bedömning av åtgärder som inte analyserats kvantitativt Kvalitativ bedömning av åtgärder som inte analyserats kvantitativt Underlag till energiplanen 2008-01-29 UNDERLAG TILL ENERGIPLANEN Kvalitativ miljöbedömning av åtgärder som inte analyserats kvantitativt

Läs mer

Ta ansvar för miljö och ekonomi. - spara energi

Ta ansvar för miljö och ekonomi. - spara energi Ta ansvar för miljö och ekonomi - spara energi Ta ansvar för miljö och ekonomi - spara energi Framtagen av Länsstyrelsen i Skåne län 2012 Foton: Roza Czulowska och Björn Olsson Energihushållning är allas

Läs mer

Rapporteringsformulär Energistatistik

Rapporteringsformulär Energistatistik Rapporteringsformulär Energistatistik Del 1 Företagsinformation 1. namn: 2. a. Anläggning: b. Dossiernr: 3. Adress: 4. Kontaktperson energifrågor: 5. Telefonnr: E-post: 6. Rapporteringsår 7. Bruksarea

Läs mer

Ann-Carin Andersson Avdelningen för byggteknik EKOLOGI Luft, vatten, mark, flora, fauna Miljömål etc EKONOMI Mervärden för.. - Individ - Samhälle - Företaget/motsv Hållbar utveckling SOCIALT Bostad Arbetsmiljö

Läs mer

En fossilfri fordonsflotta till 2030 - hur når vi dit?

En fossilfri fordonsflotta till 2030 - hur når vi dit? En fossilfri fordonsflotta till 2030 - hur når vi dit? Elbilsseminarium på IKEA i Älmhult 24 oktober 2011 Karin Nilsson (C) Riksdagsledamot från Tingsryd, ledamot i Skatteutskottet suppleant i Näringsutskott

Läs mer

BIOENERGIGRUPPEN I VÄXJÖ AB

BIOENERGIGRUPPEN I VÄXJÖ AB BIOENERGIGRUPPEN I VÄXJÖ AB Bioenergiutveckling internationellt, nationellt och regionalt samt några aktuella regionala satsningar på bioenergi för värme och elproduktion. Hans Gulliksson Energi som en

Läs mer

Antagen av kommunfullmäktige i december 2007 Samhällsbyggnadskontoret i Laholms kommun

Antagen av kommunfullmäktige i december 2007 Samhällsbyggnadskontoret i Laholms kommun Antagen av kommunfullmäktige i december 2007 Samhällsbyggnadskontoret i Laholms kommun Energistrategi för Laholms kommun Innehåll Sid 1. Sammanfattande analys 1 1.1 Mål och riktlinjer 1 1.2 Fördjupad planering

Läs mer

Rapport - Energideklaration

Rapport - Energideklaration Rapport - Energideklaration Fastighetsbeteckning: Trottaberg 3:21 Datum: 2015-03-12 Adress: Skutevägen 2, 302 72 Halmstad Rapportnummer: 976 SEE U Halmstad AB Linjegatan 3B Energiexpert: Hanna Norrman

Läs mer

Delba2050. Innovationsagenda baserad på en långsiktig och bred systemsyn. Den elbaserade ekonomin 2050 Jörgen Svensson, LTH 17/03/2015

Delba2050. Innovationsagenda baserad på en långsiktig och bred systemsyn. Den elbaserade ekonomin 2050 Jörgen Svensson, LTH 17/03/2015 Delba2050 www.delba2050.se Innovationsagenda baserad på en långsiktig och bred systemsyn 17/03/2015 Den elbaserade ekonomin 2050 Jörgen Svensson, LTH Delba2050 - Projekt www.delba2050.se Syf t e: öppna

Läs mer

Fram till år 2050 måste fossilbränsleanvändningen minskas radikalt.

Fram till år 2050 måste fossilbränsleanvändningen minskas radikalt. De industrialiserade ländernas välstånd har kunnat utvecklas tack vare den nästan obegränsade tillgången på fossila bränslen, speciellt olja. Nu råder emellertid stor enighet om att utsläppen från användning

Läs mer

Energi i tillsynen. - ett miljöskyddsprojekt 2010-2011. Jimmi Hård

Energi i tillsynen. - ett miljöskyddsprojekt 2010-2011. Jimmi Hård Energi i tillsynen - ett miljöskyddsprojekt 2010-2011 Jimmi Hård 2012-02-28 1 (6) Innehåll SAMMANFATTNING...2 1. BAKGRUND...2 2. SYFTE...2 3. METOD...3 4. REDOVISNING AV ENERGIKARTLÄGGNING OCH ENERGIPLAN...4

Läs mer

Sverigedemokraterna 2011

Sverigedemokraterna 2011 Energipolitiskt program S 2011 Vision För att Sverige ska kunna upprätthålla en hög internationell konkurrenskraft och levnadsstandard vill S föra en energipolitik som säkerställer en prisvärd och tillförlitligenergiförsörjning,

Läs mer

SIDAN 1 Färdplan 2050 Ett fossilbränslefritt Stockholm Fossilbränslefritt inom våra systemgränser Transporter Energiproduktion Byggnader Övrig elanvändning och gasanvändning Kompensation av kvarstående

Läs mer

Olika scenarier, sammanställning och värdering. Anna Wolf, PhD Sakkunnig Energifrågor

Olika scenarier, sammanställning och värdering. Anna Wolf, PhD Sakkunnig Energifrågor Olika scenarier, sammanställning och värdering Anna Wolf, PhD Sakkunnig Energifrågor Många olika scenarier Greenpeace 2011 ER 2014:19 Scenarier över Sveriges energisystem WWF/IVL 2011 Energy Scenario for

Läs mer

Fossiloberoende fordonsflotta blir svårt och kostsamt att nå, trots kraftigt höjda skatter och omfattande teknikutveckling

Fossiloberoende fordonsflotta blir svårt och kostsamt att nå, trots kraftigt höjda skatter och omfattande teknikutveckling MILJÖEKONOMI 10 december 2012 Sammanfattande slutsatser Mål för energieffektivisering och förnybar energi fördyrar klimatpolitiken Energiskattens många mål komplicerar styrningen och Program för energieffektivisering

Läs mer

Energideklarationsrapport

Energideklarationsrapport Rapportversion: 140407 Energideklarationsrapport Rapportnummer: 883 Datum: 2014-04-15 Fastighetsbeteckning: Eketånga 27:50 Adress: Gräsvägen 20, 302 92 Halmstad Besiktigad av: Hanna Norrman Rapport av:

Läs mer

Klimat och transporter

Klimat och transporter 2010-03-19 Klimat och transporter Jannica Schelin Processledare för Hållbart Resande i Norrköpings kommun Hållbart Resande Hållbart Resande och Mobility Management Arbetet med Hållbart Resande handlar

Läs mer

ANSVARSFÖRDELNING FÖR DELMÅL INOM. Miljöstrategiskt program för Region Skåne 2011 2016

ANSVARSFÖRDELNING FÖR DELMÅL INOM. Miljöstrategiskt program för Region Skåne 2011 2016 ANSVARSFÖRDELNING FÖR DELMÅL INOM Miljöstrategiskt program för Region Skåne 2011 2016 Ansvarsfördelning för delmål inom miljöstrategiskt program för Region Skåne Genomförande och ansvar Att de konkreta

Läs mer

Tänk längre! Vinn-vinn när företag sparar energi. Hur företag uppfyller miljöbalkens krav på energihushållning

Tänk längre! Vinn-vinn när företag sparar energi. Hur företag uppfyller miljöbalkens krav på energihushållning Tänk längre! Vinn-vinn när företag sparar energi Hur företag uppfyller miljöbalkens krav på energihushållning Företagen ska spara energi Många företag kan spara upp till 15 procent av sin energianvändning

Läs mer

Miljöredovisning 2014

Miljöredovisning 2014 Miljöredovisning 2014 Vi är stolta över vår fjärrvärmeproduktion som nu består av nära 100 % återvunnen energi. Hans-Erik Olsson Kvalitetsstrateg vid Sundsvall Energi Miljöfrågorna är viktiga för oss.

Läs mer

TRANSPORTER. BILEN står för ca 25% av energianvändningen. (50% går till vår mat och 25 % till uppvärmning och varmvatten)

TRANSPORTER. BILEN står för ca 25% av energianvändningen. (50% går till vår mat och 25 % till uppvärmning och varmvatten) TRANSPORTER BILEN står för ca 25% av energianvändningen i ett normalhushåll. (50% går till vår mat och 25 % till uppvärmning och varmvatten) Bilens utsläpp av ämnen som påverkar den lokala miljön och klimatet

Läs mer

Remissyttrande över Boverkets rapport: Piska och Morot Boverkets utredning om energieffektivisering i byggnader (M2005:4831/Bo)

Remissyttrande över Boverkets rapport: Piska och Morot Boverkets utredning om energieffektivisering i byggnader (M2005:4831/Bo) Remissyttrande över Boverkets rapport: Piska och Morot Boverkets utredning om energieffektivisering i byggnader (M2005:4831/Bo) Miljö- och samhällsbyggnads- Sollentuna den 9 januari 2006 departementet

Läs mer

Energi- och klimatstrategi

Energi- och klimatstrategi Bilaga 1 - tio i topp lista över åtgärder för kommunen som organisation och som geografi Energi- och klimatstrategi 2011-2020 Ansvarig för åtgärder markeras i fet stil (ev. övrig medverkande sätts inom

Läs mer