DOM Stockholm

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "DOM 2009-01-29 Stockholm"

Transkript

1 SVEA HOVRÄTT Miljööverdomstolen Rotel 1309 Copyright (c) Lex Press AB DOM Stockholm Sid 1 (12) MåI nr M ÖVERKLAGAT AVGÖRANDE Växjö tingsrätts, miljödomstolen, dom i mål M , se bilaga A KLAGANDE Växjö Energi AB, Kvarnvägen 35, Växjö Ombud: Advokat Bengt Johansson Hamilton Advokatbyrå Växjö AB, Box 124, Växjö MOTPART Länsstyrelsen i Kronobergs län, Växjö SAKEN Ansökan om tillstånd enligt 9 kap. miljöbalken till befintlig verksamhet vid kraftvärmeverk MILJÖÖVERDOMSTOLENS DOMSLUT Miljööverdomstolen upphäver den i villkorspunkten 10 angivna bestämmelsen om att utsläppet av metaller ska bestämmas som gränsvärde och årsmedelvärde och skjuter upp avgörandet av frågan om villkor för utsläppet av metaller. Miljööverdomstolen beslutar att Växjö Energi AB ska utarbeta ett förslag till villkor för utsläppen av metaller och ge in förslaget till miljödomstolen senast den 1 juni Miljööverdomstolen ändrar utformningen av delegeringen av haverivillkoret till tillsynsmyndigheten så att ordet "gränsvärden" ersätts med "begränsningsvärden"

2 Sid 2 SVEA HOVRÄTT DOM M Miljööverdomstolen YRKANDEN I MILJÖÖVERDOMSTOLEN Villkor 10 Växjö Energi AB (VEAB) har yrkat att Miljööverdomstolen ändrar miljödomstolens dom så att de i villkor 10 angivna begränsningsvärden för utsläpp av metaller till vatten anges som riktvärde istället för gränsvärde. Länsstyrelsen har tillstyrkt bifall till överklagandet. Haverivillkor VEAB har vidare yrkat att punkten under delegerade frågor rörande haverivillkor ska ändras till följande lydelse. - undantag från fastställda utsläppsvärden i händelse av haveri i anläggning och då det föreligger ett tvingande behov av att upprätthåll energiförsörjningen. Länsstyrelsen har tillstyrkt bifall till Överklagandet. UTVECKLING AV TALAN M. M. I MILJÖÖVERDOMSTOLEN VEAB Copyright (c) Lex Press AB Villko. 10 Enligt nu gällande villkor för utsläpp av processavloppsvatten gäller de riktvärden som rekommenderats av Svenska Vatten- och Avloppsföreningen eller de värden som kommunen har bestämt för anslutning av industriavloppsvatten till det kommunala avloppsreningsverket med de avvikelser som följande värden kan innebära - temperaturen skall som riktvärde ligga under 30 C - ph-värdet skall som riktvärde ligga mellan 6,5 och 10 - utsläppet av kadmium får som riktvärde och månadsmedelvärde inte överstiga 0,0008 mg/l och som årsmedelvärde inte överstiga 0,15 kg/år. I ansökan om nytt tillstånd föreslog VEAB att det som villkor skulle anges att processavloppsvatten får släppas till det kommunala spillvattennätet och att de riktvärden som kommunen har bestämt för anslutning av industriavloppsvatten till det kommunala avloppsreningsverket skulle gälla, dock med avvikelse vad gällde kadmium, ammonium och kvicksilver. Anledningen till att VEAB yrkade på högre utsläppshalter för kadmium och kvicksilver än vad som anges i kommunens riksvärdeslista är följande. Den i riktvärdeslistan angivna halten för bl.a. kvicksilver har vid flera tillfållen överskridits under de senaste åren. Räknat som årsmedelvärde har under de senaste sex åren den angivna halten för kvicksilver varit i paritet med eller överskridits under fem år. VEAB har gjort stora ansträngningar för att få ner kvicksilverhalten i det utgående processavloppsvattnet. För att försöka spåra kvicksilverkällan har olika utredningar genomförts. Analyser har gjorts av flis, spån, bark och torv. Dessa analyser visar att bränslet innehåller kvicksilver, medan någon signifikant skillnad i kvicksilverhalt mellan de olika bränslena inte har kunnat konstateras.

3 Sid 3 SVEA HOVRÄTT DOM M Miljööverdomstolen Analyser har även utförts på de eldfasta gjut- och stampmassor som finns i pannan samt den ammoniak som doseras till pannans cyklondel, utan att något kvicksilver har kunnat spåras. Leverantörerna av den sand som används i Sandvik 2 samt de entreprenörer som använder metallpulver för besprutning av pannans cyklondel har också tillfrågats om kvicksilverinnehåll i respektive produkt, men uppgivit att kvicksilver inte finns närvarande. Någon annan källa till kvicksilverhalten, än bränslet, har därför inte gått att finna. Ett antal reningsmetoder har diskuterats med olika leverantörer. Det har dock inte gått att få fram någon reningsutrustning som klarar så låga koncentrationer som det här är frågan orn, nämligen ett årligt utsläpp av totalt gram kvicksilver fördelat på processavloppsvatten. Det kan även noteras att den kvicksilverhalt som anges i riktvärdeslistan för avloppsvatten är så låg som hälften av den halt som accepteras i dricksvatten. Tillsynsmyndigheten, länsstyrelsen i Kronobergs län, tillstyrkte bolagets yrkande. Växjö kommun, Tekniska nämnden, anförde i yttrande till miljödomstolen att de ansåg att det aktuella villkoret skulle utformas så att kommunens riktvärdeslista skulle gälla även för kadmium, 0,0005 mg/l och kvicksilver, 0,0005 mg/l. Tekniska nämnden anförde vidare i sitt yttrande att nämnden har överseende med enstaka Överträdelse av riktvärdena, så länge ett årsmedelvärde understiger riktvärdet. VEAB accepterade att de riktvärden som kommunen bestämt för anslutning av industriavloppsvatten till det kommunala avloppsreningsverket skulle gälla, dock med de avvikelserna att utsläppet av metaller skall räknas som riktvärde och årsmedelvärde. Vid huvudförhandlingen i miljödomstolen tillstyrkte kommunen den justerade lydelsen av detta villkor. har trots detta beslutat att utsläppet av metaller skall räknas som gränsvärde och årsmedelvärde. Av praxis framgår att Miljööverdomstolen i flera avgöranden ansett att gränsvärden skall reserveras för fall då det föreligger ett uttalat skyddsbehov och då det finns risk för allvarliga skador för människors hälsa eller för miljön. Enligt bolagets uppfattning bör gränsvärden endast användas då det finns en rimlig möjlighet att förfoga over efterlevnaden av villkoret, eftersom villkoret är straffsanktionerat. Ett villkor som bestäms som ett gränsvärde måste därför fullt ut vara möjliga att efterleva för den enskilde verksamhetsutövaren. Som angivits ovan kommer det inte att vara möjligt för bolaget att i det här fallet innehålla gränsvärdet för samtliga metaller i processavloppsvattnet. Det finns därför grund för att ändra det av miljödomstolen fastställda villkoret till ett riktvärde. Haverivillkor Den lydelse som miljödomstolen har gett det s.k. haverivillkoret innebär en oacceptabel begränsning till haveri i reningsutrustningen. Utöver haveri i reningsutrustningen kan även andra lika allvarliga händelser inträffa som innebär att de fastställda utsläppsvärdena inte kan innehållas. Som exempel kannämnasett pannhaveri eller kabelbrand i huvudblocket, Sandvik 2, som innebär att den delen av anläggningen slås ut. I en sådan situation måste andra pannor användas för att upprätthålla

4 Sid 4 SVEA HOVRÄTT DOM M Miljööverdomstolen energiförsörjningen, vilket kan få till följd att de angivna utsläppsvärdena för t.ex. kväveoxider inte kan innehållas. Av den anledningen måste det angivna bemyndigandet till tillsynsmyndigheten formuleras på sådant sätt att det omfattar alla typer av haverier inom anläggningen. Miljönämnden Miljö- och hälsoskyddsnämnden har vidhållit tidigare yttrande till miljödomstolen i ärendet vad gäller både utsläpp till spillvattennätet och att det bör finnas ett haverivillkor där beslutanderätt delegerats till tillsynsmyndigheten. Nämnden har avstått från att lämna synpunkter på villkorens exakta formulering. Länsstyrelsen Copyright (c) Lex Press AB Villkor 10 VEAB har accepterat att Växjö kommuns riktvärdeslista för metallhalter i avloppsvatten som leds till det kommunala spillvattennätet skall utgöra riktvärden och årsmedelvärden. Detta trots att kvicksilverhalten under flertalet av de senaste åren Överskridit denna nivå. Omfattande undersökningar har visat att det är biobränslets innehåll av kvicksilver som är orsaken. Halten kvicksilver i bolagets avloppsvatten är mycket låg, under 0,001 mg/l. Bolagets interna avloppsvattenbehandling innebär bl.a. sandfiltrering, vilket medför att det kvicksilver som släpps ut inte är partikelbundet. Att selektivt rena avloppsvattnet från allt kvicksilver har hittills inte varit möjligt enligt bolaget. Den årligen tillförda mängden kvicksilver till kommunens spillvattennät är ca gram. Länsstyrelsen ser i första hand avloppstillförseln från verksamheten till kommunens spillvattennät som en transport till en bättre recipient, Norra Bergundasjön. Vid behandlingen i kommunens avloppsverk (Sundet) sker dock en viss avskiljning av metaller till slammet i avloppsverket som då kan påverka den framtida användningen av detta slam inom främst jordbruket. För kvicksilver är dock avskiljningen till slammet i avloppsverket ganska låg (10-20 %) enligt redovisningen i kommunens miljörapporter för avloppsverket. Det kvicksilver som nu diskuteras är kvicksilver som cirkulerar i kretsloppet. När metoder finns som gör det tekniskt, praktiskt och ekonomiskt möjligt och rimligt att ta bort detta från kretsloppet bör det naturligtvis göras men där är man inte i dag. Eftersom bolaget för närvarande saknar möjlighet att noggrant styra utsläppet av kvicksilver, bör därför inte villkoret anges som gränsvärde. Haverivillkor Länsstyrelsen delar bolagets uppfattning att tillsynsmyndighetens möjlighet att besluta orn undantag från fastställda gränsvärden i händelse av haveri skall formuleras som "haveri i anläggningen" och då det föreligger ett tvingande behov av att upprätthålla energiförsörjningen. Tekniska nämnden har i sin motivering till villkoret skrivit: "Tekniska förvaltningen har anfört att den kan ha överseende med enstaka överträdelser av de riktvärden (mg/l) för metaller som kommunen bestämt för anslutning av industriavloppsvatten så länge som

5 Sid 5 SVEA HOVRÄTT DOM M Miljööverdomstolen ett årsmedelvärde understiger riktvärdet. Det innebär att årsmedelvärdet måste utgöra gränsvärde". Nämnden har tidigare i yttrande till miljödomstolen tillstyrkt VEABs ansökan om tillstånd till fortsatt verksamhet under förutsättning att verksamheten bedrivs enligt ansökan och att föreslaget villkor för utsläpp av processavloppsvatten till kommunalt spillvattennät ändrades med avseende på kadmium och kvicksilver. Nämnden ansåg att kommunens riktvärdeslista för anslutning av industriavlopp borde gälla även de parametrarna. I nämndens tidigare yttrande har de tagit del av VEAB:s problematik angående bränslets innehåll av metaller, men ansåg att kommunens riktvärdeslista för utsläpp till det kommunala avloppsnätet bör gälla. Detta för att uppnå ett långsiktigt mål att kunna använda avloppsslammet i jordbruket. Tekniska förvaltningen kunde dock ha överseende med enstaka överträdelse av riktvärdena, så länge ett årsmedelvärde understiger riktvärdet. VEAB motsatte sig då inte tekniska nämndens yttrande utan ändrade sitt framställande av villkor 9 i tillståndsansökan. Det har inte framkommit något i ärendet som föranleder att tekniska nämnden bör ändra sitt tidigare ställningstagande. Landstinget i Kronoberg Utsläppet av tungmetaller ska vara så litet som möjligt, vilket bör kunna uppnås med miljödomstolens villkor 10. MILJÖÖVERDOMSTOLENS ÖVERVÄGANDEN Villkor 10 Copyright (c) Lex Press AB Den fråga som här är aktuell gäller hur de begränsningsvärden for utsläpp av metaller till vatten i det tillståndsvillkor som miljödomstolen har meddelat ska utformas. Ska de utformas som gränsvärden eller som riktvärden? Frågan om ett begränsningsvärde ska utformas som ett gränsvärde eller som ett riktvärde är också föremål för Miljööverdomstolens bedömning i målet M För att kunna ta ställning till frågan inleder Miljööverdomstolen med några allmänna utgångspunkter för villkorsskrivning samt en redovisning av bakgrunden till den hittillsvarande användningen av riktvärden. Därefter vill Miljööverdomstolen ange de huvudsakliga principer som enligt domstolens mening bör gälla för den fortsatta användningen av begränsningsvärden i villkor. Slutligen kommer Miljööverdomstolen in på frågan orn hur utsläppet av metaller till vatten från bolagets verksamhet bör regleras. Några utgångspunkter vid villkorsskrivning Vid tillståndsprövningen ska tillståndsmyndigheten ta ställning till vilka skyddsåtgärder och vilka begränsningar i verksamheten som behövs från miljösynpunkt och som är skäliga att kräva (2 kap. 3 och 7 miljöbalken). Dessa försiktighetsmått anges som villkor i den dom eller det beslut som tillståndsmyndigheten meddelar. Villkoren kan uttryckas på olika sätt. Ofta innehåller villkoren någon typ av begränsningsvärden (22 kap. 25 6) som anger hur stora utsläppen av förorenande ämnen får vara eller vilken belastning på miljön som är acceptabel. Begränsningsvärdet anger således inte

6 SVEA HOVRÄTT Miljööverdomstolen Copyright (c) Lex Press AB DOM Sid 6 M vilka konkreta åtgärder som tillståndshavaren ska vidta utan denne far själv välja vad som ska göras för att klara värdet. Tillståndshavaren är skyldig att följa villkoren och denna skyldighet är straffsanktionerad enligt 29 kap En överträdelse av villkoren kan också medföra att tillståndet återkallas (24 kap. 3 första stycket 2). Miljöbalken innehåller inga bestämmelser om hur ett begränsningsvärde ska utformas. Begreppen gränsvärde och riktvärde förekommer inte i miljöbalken, utan tillståndsmyndigheten får anses ha frihet att utforma begränsningsvärdet på det sätt som anses lämpligt med hänsyn till omständigheterna i det enskilda fallet. Som en allmän utgångspunkt för all villkorsskrivning gäller emellertid att tillståndshavaren ska ha rättsliga och faktiska förutsättningar att klara de krav som villkoret innebär. Det betyder att tillståndsmyndigheten när den fastställer begränsningsvärdet måste ha klart för sig att det finns konkreta åtgärder att vidta i form av skyddsåtgärder eller begränsningar i verksamheten. Tillståndsmyndigheten måste också bilda sig en uppfattning om kostnaderna för dessa åtgärder. Nyttan av dessa ska sedan ställas mot kostnaderna och ligga till grund för den avvägning som ska göras enligt 2 kap. 7. Ett villkor måste också vara så utformat att det inte råder någon tvekan om vad som krävs av tillståndshavaren. Det ska gå att objektivt fastställa när en överträdelse har skett. Vikten av klara och tydliga villkor har understrukits av Högsta domstolen i rättsfallet NJA 2006 s Målet gällde ett villkor som ställde krav på en tillståndshavare att ha "dokumenterad kunskap" i vissa avseenden om de kemikalier som fick användas. Efter att ha konstaterat att villkoret hade ett angeläget syfte anförde Högsta domstolen följande: Mot detta skall ställas det krav på rättssäkerhet som följer av att tillståndsvillkor är förenade med stränga sanktioner. En överträdelse kan enligt 24 kap. 3 första stycket 2 medföra att tillståndet återkallas och den som med uppsåt eller av oaktsamhet bryter mot ett villkor döms enligt 29 kap. 4 andra stycket för otillåten miljöverksamhet till böter eller fängelse i högst två år. Med hänsyn härtill skall villkor utformas så att de kan utgöra grund för att konstatera om en Överträdelse har begåtts och i så fall också kan ligga till grund för påföljder enligt sanktionssystemet (se prop. 1997/98:45, del 1 s. 523 f. och del 2 s. 204, se också NJA 2006 s. 188). Villkoret i Miljööverdomstolens dom inger betänkligheter från denna synpunkt. I uttrycket "dokumenterad kunskap" saknas varje precisering beträffande kvalitet och kvantitet. Tillståndshavaren kan inte av villkoret utläsa hur djupgående kunskaper som krävs eller hur de skall vara dokumenterade. Det går alltså inte att av villkoret konstatera om en överträdelse har begåtts. I förarbetena till miljöbalken finns några uttalanden som gäller användningen av riktvärdesbegreppet (prop.l997/98:45 del 1 s. 171 f.). Lagstiftarens utgångspunkt är att riktvärden som huvudregel endast bör komma ifråga vid prövotidsförordnanden där slutliga villkor ska fastställas senare.

7 SVEA HOVRÄTT Miljööverdomstolen Copyright (c) Lex Press AB DOM Sid 7 M Den hittillsvarande användningen av riktvärden Fram till år 1981 gällde att enskild eller allmän rätt skulle ha kränkts för att ett överskridet villkor skulle kunna leda till ett straffrättsligt ansvar för tillståndshavaren. Genom att slopa det s.k. kränkningsrekvisitet blev villkoren direkt straffsanktionerande. Något ytterligare moment behövde alltså inte tillkomma för straffbarhet (utöver de subjektiva momenten). Samtidigt med att detta rekvisit togs bort infördes också en skyldighet för tillsynsmyndigheterna att verka för att överträdelser av miljöskyddslagen beivrades. Bakgrunden till dessa lagändringar var att straffbestämmelserna i den dåvarande miljöskyddslagen sällan aktualiserades, trots att man - enligt vad en statlig utredning Bättre miljöskydd I (SOU 1978:80 s. 80) kommit fram till - kände till att överträdelserna inte var så få. Utredningen drog också den slutsatsen att straffbestämmelserna på sina håll uppfattades som ett tomt hot och att överträdelser på vissa håll fick ske med myndigheternas goda minne. Som en konsekvens av dessa lagändringar började en del begränsningsvärden i tillståndsvillkoren att formuleras som riktvärden. Riktvärdet formulerades då som ett värde som, om det överskreds, skulle medföra en skyldighet för tillståndshavaren att vidta åtgärder så att villkoret kunde hållas. Riktvärdet ansågs åtgärdsinriktat och straffsanktionen var knuten till underlåtenheten att vidta åtgärder när ett begränsningsvärde överskreds. Denna konstruktion gav tillståndshavaren en möjlighet att vidta åtgärder och därmed undvika att direkt göra sig skyldig till brott när ett värde i ett villkor överskreds. Själva syftet med riktvärdeskonstruktionen var således att komma förbi att den straffbara handlingen knöts till det överskridna villkorsvärdet utan i stället till underlåtenheten att vidta åtgärder vid ett överskridande. Därmed öppnades också en möjlighet för tillsynsmyndigheten att avvakta med att ta ställning till om anmälan till åtal skulle göras eller ej. I Koncessionsnämndens praxis användes inte riktvärden orn det var osäkert om en tillståndshavare kunde klara ett visst villkorsvärde. I sådana fall tillämpades i stället ett prövotidsförfarande. De begränsningsvärden som inte angavs gälla som riktvärden ansågs som gränsvärden utan att det särskilt angavs. Gränsvärdet definierades således inte, utan begränsningsvärdet i villkoret ansågs vara en tillräckligt tydlig beskrivning av vad tillståndshavaren skulle klara. Enligt Koncessionsnämndens praxis skulle gränsvärden prioriteras framför riktvärden (se Bjällås - Rahmn Miljöskyddslagen 2. uppl. s. 123ff). Den praxis som utvecklats under de tio år som miljöbalken varit ikraft skiljer sig från den praxis som Koncessionsnämnden tillämpade på miljöskyddslagens tid, och den skiljer sig markant från vad lagstiftaren gett uttryck för i förarbetena till miljöbalken. Riktvärden används nu frekvent och i olika situationer, och inte enbart vid prövotidsförfaranden. Någon enhetlig uppfattning om när riktvärdeskonstruktionen ska användas tycks inte finnas hos myndigheterna enligt vad Miljööverdomstolen uppfattat; det illustreras bl.a. av vad som framkommit i detta mål och andra mål hos Miljööverdomstolen (se dom denna dag i mål nr M ).

8 Sid 8 SVEA HOVRÄTT DOM M Miljööverdomstolen Numera anges oftast i tillstånden om ett begränsningsvärde gäller som ett gränsvärde eller ett riktvärde; gränsvärdet definieras som ett värde som aldrig far överskridas och riktvärdet som ett värde som, om det Överskrids, ska leda till åtgärder. Genom att ställa dessa definitioner mot varandra ger definitionen av riktvärdet intrycket att det är tillåtet att överskrida värdet om man bara vidtar någon åtgärd för att undvika ett upprepande. För både gränsvärden och riktvärden gäller naturligtvis att begränsningsvärdet inte får överskridas. Riktvärdeskonstruktionen som sådan ger inte svar på frågan inom vilken tid tillståndshavaren ska börja vidta åtgärder eller inom vilken tid åtgärderna ska ha sådan effekt att värdet innehålls. Konstruktionen kan inte anses så konkret och exakt att det objektivt går att konstatera om en överträdelse har begåtts. Riktvärdeskonstruktionen uppfyller därmed inte det krav på rättssäkerhet som följer av att tillståndsvillkor är förenade med stränga sanktioner. De krav på rättssäkerhet som sålunda gör sig gällande när ett villkor fastställs innebär att det inte får råda någon tvekan om innebörden av villkoret, varken från tillståndshavarens sida, som har att följa villkoret, eller från tillsynsmyndighetens sida som har att kontrollera efterlevnaden (26 kap. 1 ). Även tillståndsmyndigheten måste ha klart för sig innebörden av villkoret och den kontroll som behövs för att kunna göra avvägningarna enligt 2 kap. 3 och 7. Villkoren måste formuleras med dessa utgångspunkter, annars är risken att systemet med tillståndsprövning och villkorsskrivning inte får den styrande effekt det är avsett att ha, och att det på nytt uppstår den situation som rådde i slutet på 1970-talet, då begränsningsvärdena i många fall uppfattades som målsättningar och efterlevnaden var dålig (SOU 1978:80 s. 100 f. och prop. 1980/81:92 s. 50, 54). Den fortsatta användningen av villkor med begränsningsvärden Miljööverdomstolen konstaterar alltså att det finns problem från rättssäkerhetssynpunkt med den praxis som nu växer fram med en kategorisering av begränsningsvärden i riktvärden och gränsvärden, och särskilt den flitiga användningen av riktvärden. De krav som ställs på en tillståndshavare i fråga om skyddsåtgärder och begränsningar kan formuleras på olika sätt i villkor. De kan exempelvis uttryckas som krav på att en viss teknik ska tillämpas samtidigt som det ställs krav på underhåll och drift. I många fall är det emellertid lämpligt att formulera villkorskraven som begränsningsvärden som ger uttryck för vad en åtgärd (t.ex. produktionsförändringar eller installation av reningsutrustning) ska klara i form av minskade utsläpp, utan att åtgärden för den skull anges i villkoret. En sådan villkorsformulering ger tillståndshavaren möjlighet att själv välja sättet för att klara värdena. På det sättet ger de tillståndshavaren en önskvärd flexibilitet och lägger inte hinder i vägen för teknikutveckling. Det finns således i många fall fördelar med att konstruera ett villkor med begränsningsvärde i stället för att ange vilken åtgärd som ska vidtas. Begränsningsvärden tillämpas också i EG-rätten. I exempelvis IPPC-direktivet (Europaparlamentets och rådets direktiv 2008/1/EG orn samordnade åtgärder för att förebygga och begränsa föroreningar) förutsätts också att begränsningsvärden fastställs (artikel 9, 3.). Frågan är då hur begränsningsvärden ska anges för att tillgodose kravet på rättssäkerhet. Enligt Miljööverdomstolens mening fordras en högre grad av precisering av begränsningsvärdena än vad som nu brukar förekomma.

9 Sid 9 SVEA HOVRÄTT DOM M Miljööverdomstolen I formellt hänseende har alla villkor samma status. Tillståndshavaren måste uppfylla alla villkoren, och sker inte detta har tillsynsmyndigheten samma skyldigheter att ingripa, oavsett villkorets utformning och innehåll och det gäller oavsett orn det är ett villkor som innehåller begränsningsvärden eller ej. Samtidigt kan villkoren i sakligt hänseende ha olika tyngd beroende på att de reglerar förhållanden som kan ha olika betydelse när det gäller risken för påverkan på människors hälsa och miljön. Vissa villkor reglerar förhållanden som skulle kunna leda till en allvarlig påverkan, som exempelvis utsläpp med irreversibla eller direkt toxiska effekter, eller ljudnivåer som nattetid väcker ett stort antal människor. Andra villkor reglerar förhållanden som, åtminstone sett till ett enskilt fall, innebär en mindre risk för allvarlig påverkan eller risk för påverkan först på längre sikt. Slutligen är det många frågor som visserligen tillsammans kan ha betydelse för en verksamhets miljöpåverkan, men som inte lämpligen bör regleras i villkor överhuvudtaget. Dessa hör i stället hemma i egenkontrollen. Eftersom villkoren har samma formella status, samtidigt som de har olika tyngd i sakligt avseende, finns det behov av att formulera dem på ett nyanserat sätt. Skillnaderna i sakligt hänseende mellan olika villkor i ett tillstånd leder därmed - liksom de tidigare påtalade kraven på rättssäkerhet - till att villkoren måste preciseras bättre. Förutsättningarna för utförandet av kontrollen är ofta avgörande för innebörden av villkor och det gäller särskilt kontrollen av begränsningsvärden. Vissa typer av utsläpp innebär en sådan risk för påverkan att kontinuerlig mätning är nödvändig. Ibland kan kontrollen fordra så kostsamma och komplicerade insatser, att det är med hänsyn till risken för miljöpåverkan och de tekniska förutsättningarna inte är rimligt att genomföra kontrollen annat än under korta tider med långa mellanrum. Ofta finns det ett samband, så att det fordras en mer omfattande kontroll när det gäller villkor som reglerar förhållanden som är av stor betydelse för människors hälsa eller miljön, än när det gäller villkor som inte har denna betydelse. Närmare föreskrifter om kontrollen kan på det sättet ge den nödvändiga nyanseringen av villkorens betydelse i sakligt hänseende. För tillståndsmyndigheten kan det många gånger också vara nödvändigt att göra klart för sig hur kontrollen ska genomföras för att kunna göra den rimlighetsprövning som krävs enligt 2 kap. 7. Blir kostnaderna för kontrollen så höga att de inte framstår som rimliga bör villkorets utformning övervägas. I EG-rätten förutsätts att begränsningsvärden preciseras genom föreskrifter orn kontroll. I det nu gällande IPPC-direktivet anges i artikel 9 (med rubriken Villkor för tillståndet) följande. 5. Tillståndet ska innehålla lämpliga krav för utsläppskontroll med angivande av mätmetod, mätfrekvens och utvärderingsmetod samt omfatta en skyldighet att till den behöriga myndigheten lämna de uppgifter som är nödvändiga för att kontrollera att villkoren i tillståndet iakttas.

10 SidlO SVEA HOVRÄTT DOM M Miljööverdomstolen Direktivet utgår således från att villkor med begränsningsvärden kombineras med villkor om hur de ska följas upp. Direktivet har i den delen genomförts i svensk rätt genom 22 kap. 25 första stycket där följande föreskrivs. En dom som innebär att tillstånd lämnas skall i förekommande fall innehålla bestämmelser orn 3. tillsyn, besiktning och kontroll såsom utsläppskontroll med angivande av mätmetod, mätfrekvens och utvärderingsmetod, Bestämmelserna har hittills i praxis tillämpats så att kontrollfrågorna inte behandlats i tillståndsavgörandet utan oftast separat i ett kontrollprogram. Kontrollen har således främst varit en fråga för tillsynsmyndigheten och tillståndshavaren. Denna praxis har en praktisk bakgrund. Med det system vi har i Sverige där tillstånden har en omfattande rättsverkan och en giltighet som oftast inte är tidsbegränsad, är en omprövning av villkor hos tillståndsmyndigheten en omfattande procedur. Sättet att utföra kontrollen har ansetts kunna behöva ändras enligt ett enklare förfarande. Kommissionen har år 2007 lagt fram ett förslag till ett nytt direktiv som innebär en översyn och omarbetning av sju nu gällande direktiv, bland annat IPPC-direktivet (KOM[2007]844). Förslaget innebär skärpningar av kraven på kontroll i tillståndsavgöranden jämfört med det nu gällande IPPC-direktivet. Det kan också konstateras att EG:s miljörättsliga reglering även i Övrigt ofta innehåller detaljerade anvisningar om hur utsläpp ska mätas, vilken mätfrekvens som ska tillämpas, tillgängligheten av mätutrustningen och utvärderingen av kontrollen, till exempel hur många mätvärden som får eller inte får överskrida begränsningsvärdet. Det framgår exempelvis av Naturvårdsverkets föreskrifter (2002:28) orn avfallsförbränning och Naturvårdsverkets föreskrifter (2001:11) om begränsning av utsläpp av flyktiga organiska föreningar förorsakade av användning av organiska lösningsmedel i vissa verksamheter och anläggningar, som båda baserar sig på EG-direktiv. I föreskrifter av detta slag preciseras begränsningsvärdena ofta inte bara genom att förutsättningarna för kontroll anges, utan även genom kompletterande krav på tillgängligheten av reningsanordningar och/eller uppgifter om i vilka situationer en verksamhet måste stängas av. Miljööverdomstolen konstaterar således att en precisering av begränsningsvärdet som innebär att ramarna för kontrollen också anges i villkor skulle tillgodose kraven på rättssäkerhet och samtidigt stamma överens med IPPC-direktivet. Det ligger också i övrigt i linje med den reglering som sker genom EG-rätten. Det kan också finnas behov av att i vissa sammanhang närmare ange tillgängligheten av viss apparatur eller under vilka förutsättningar en process får drivas vidare respektive måste stängas av. Miljööverdomstolen finner sammanfattningsvis att användningen av begreppen gränsvärde och riktvärde bör utmönstras i villkor som innehåller begränsningsvärden och att dessa villkor i stället bör preciseras genom att kontrollen av dem fastställs så att åtminstone kraven i 22 kap. 25 uppfylls. Hur noggrant kontrollen i övrigt ska anges är en avvägningsfråga. Det kan av praktiska skäl - så som påtalats ovan - vara lämpligt att

11 Sid ll SVEA HOVRÄTT DOM M Miljööverdomstolen överlämna detaljerna i kontrollen till kontrollprogrammet. Det är givetvis så att villkoret med begränsningsvärdet gäller även under perioder då det inte mäts; hur uppföljningen då ska ske är också en fråga for kontrollprogrammet. Frågan i detta mål VEAB har yrkat att utsläppen av metaller ska bestämmas som riktvärde och inte som gränsvärde och som grund åberopat att man inte kan klara värdet för kvicksilver. VEAB har förklarat att utsläppsvärdena för kvicksilver under fem av de sex senaste åren legat i nivå med begränsningsvärdet eller överskridit det. VEAB har uppgivit att det inte finns någon reningsmetod för så låga halter som det här är fråga om. Tillsynsmyndigheten har inte ifrågasatt detta. Enligt Miljööverdomstolen saknar VEAB praktiska möjligheter att påverka utsläppens storlek. Detta gäller oavsett om begränsningsvärdena uttrycks som gränsvärden eller riktvärden. Miljööverdomstolen drar slutsatsen att det är själva begränsningsvärdet som satts för lågt. En grundläggande princip vid all villkorsskrivning är nämligen att verksamhetsutövaren ska ha faktisk och rättslig möjlighet att följa villkoret. Man kan också ställa sig frågan om det i själva tillståndet behövs ett begränsningsvärde for kvicksilver. Med hänvisning till vad Miljööverdomstolen anfört ovan bör den i villkorspunkten 10 angivna bestämmelsen om att utsläppet av metaller ska gälla som gränsvärde upphävas. Frågan om vilket begränsningsvärde som bör gälla kan inte avgöras nu utan bör skjutas upp. Under en prövotid bör VEAB utarbeta förslag till villkor med beaktande av bl.a. resultaten av utsläppsmätningarna, möjligheten att reglera den mängd metaller som följer med bränslet och behovet av ett särskilt villkor överhuvudtaget. VEAB ska också beakta vad Miljööverdomstolen ovan anfört om utformningen av begränsningsvärden. Förslaget ska senast den 1 juni 2009 ges in till miljödomstolen. Med den relativt korta prövotid det här är fråga om och med beaktande av att utsläppen av metaller ligger stabilt saknas skäl att fastställa en provisorisk föreskrift att gälla utöver det allmänna villkoret. Haverivillkor Anläggningen omfattas av bestämmelserna i Naturvårdsverkets föreskrifter (NFS 2002:26) som reglerar utsläpp till luften av svaveldioxid, kväveoxider och stoft från förbränningsanläggningar. Av 9 i föreskrifterna framgår vad som ska gälla vid onormala driftförhållanden, d.v.s, i haverisituationer. Föreskriften bygger på ett minimidirektiv och en tillståndsmyndighet kan därför inte föreskriva villkor som är mildare, men väl strängare. har bestämt att strängare villkor ska gälla för utsläppen av SO 2, NO X, och stoft samt föreskrivit villkor för utsläpp av kolmonoxid, CO (som inte regleras alls i föreskrifterna). Konstruktionen av villkoren överensstämmer inte med den i föreskrifterna och miljödomstolen har inte särskilt angett hur föreskrifternas regler om mätmetoder, uppfyllande av utsläppskrav och onormala driftförhållanden ska förhålla sig till de strängare värdena och den tillagda parametern.

12 SVEA HOVRÄTT Miljööverdomstolen Copyright (c) Lex Press AB DOM Sid 12 M Den delegering som miljödomstolen föreskrivit överensstämmer med bestämmelsen i fjärde meningen i 9 och kan därmed anses något strängare. Den ändring som VEAB har yrkat - innebär vid ett bifall - att ytterligare driftsituationer kommer att omfattas av undantagsmöjligheterna vilket gör villkoret mindre strängt än regeln i 9. VEAB:s yrkande kan därför inte bifallas vad gäller parametrarna SO2, NO* och stoft. När det gäller övriga utsläppsparametrar - för vilka en mindre sträng reglering inte formellt hindras av föreskrifterna - finner Miljööverdomstolen inte skäl att förskriva ett särskilt, mindre strängt haverivillkor. VEAB har även yrkat att ordet gränsvärden ska ersättas med utsläppsvärden. Av skäl som Miljööverdomstolen anfört ovan finner Miljööverdomstolen att ordet gränsvärden bör utgå och ersättas med ordet begränsningsvärden. HUR MAN ÖVERKLAGAR, se bilaga B Överklagande senast

13 VÄXJÖ TINGSRÄTT Milj ödomstolen Copyright (c) Lex Press AB DOM meddelad i VÄXJÖ Sid 1 (22) Mål nr M SÖKANDE Växjö Energi AB (VEAB) Kvarnvägen Växjö Ombud: Advokat Bengt Johansson Hamilton Advokatbyrå Växjö HB Box Växjö SAKEN Ansökan om tillstånd enligt 9 kap. miljöbalken till befintlig verksamhet vid Sandviks verket i Växjö DOMSLUT Tillstånd lämnar Växjö Energi AB tillstånd till miljöfarlig verksamhet enligt miljöbalken att vid Sandviksverkets anläggning inom kv Flamman och kv Bränslet i Växjö fortsatt producera elkraft och värme med följande produktionsenheter. Panna Tillförd effekt Sandvik MW ÅÅ MW (olja) alt. 75 MW (fastbränsle) HH21 35 MW HH11 60 MW HH31 25 MW Villkor För tillståndet gäller följande villkor. 1. Verksamheten - inbegripet åtgärder för att minska utsläppen till vatten och luft och andra störningar från verksamheten - skall bedrivas i huvudsaklig överensstämmelse med vad bolaget uppgett eller åtagit sig i målet, om inte annat framgår av denna dom.

14 VÄXJÖ TINGSRÄTT Copyright (c) Lex Press AB DOM Sid 2 M " Det totala utsläppet av kväveoxider (NO och NO 2 ) räknat som NO 2 i rökgaser från samtliga pannor får som gränsvärde** och årsmedelvärde inte överstiga 70 mg/mj tillfört bränsle. 3. Utsläppet av kolmonoxid (CO) i rökgaser från panna Sandvik 2 får som riktvärde* och dygnsmedelvärde respektive gränsvärde** och årsmedelvärde inte överstiga 90 mg/mj tillfört bränsle och som riktvärde* och timmedelvärde inte överstiga 180 mg/mj tillfört bränsle. Utsläppet av kolmonoxid i rökgaser från övriga pannor får som gränsvärde** och årsmedelvärde inte överstiga 200 mg/mj tillfört bränsle. 4. Utsläppet av stoft i rökgaser från panna Sandvik får vid fastbränsleeldning som riktvärde* vid besiktning inte överstiga 15 mg/nm 3 vid 6 % O 2. Utsläppet av stoft i rökgaserna från övriga pannor får vid fastbränsleeldning som riktvärde* vid besiktning inte överstiga 35 mg/nm 3 vid 6 % O Utsläppet av stoft i rökgaser från pannor Sandvik 2, ÅÅ50 och HH11 får vid oljeeldning som riktvärde* vid besiktning inte överstiga 0,6 g/kg tillfört bränsle. 6. Eldningsolja med högre svavelhalt än 0,2 viktsprocent får inte förbrännas. 7. Utsläppet av svaveldioxider (SO 2 ), räknat som svavel, i rökgaserna från panna Sandvik 2 får som gränsvärde** och årsmedelvärde inte överstiga 10 mg/mj tillfört bränsle. 8. Utsläppet av ammoniak (NH3) i rökgaser från panna Sandvik 2 får som riktvärde* och månadsmedelvärde inte överstiga 10 ppm vid 6 % O 2, samt som gränsvärde** och årsmedelvärde inte överstiga 7 ppm vid 6 % O Utsläppet av lustgas (N 2 O) i rökgaser från panna Sandvik 2 får som riktvärde* och månadsmedelvärde inte överstiga 10 mg/mj tillfört bränsle, samt som gränsvärde** inte överstiga 15 ton per år. 10. Bolaget får avleda sitt internt renade processavloppsvatten till det kommunala spillvattennätet. För detta vatten gäller de begränsningsvärden som kommunen bestämt för anslutning av industriavloppsvatten till det kommunala avloppsreningsverket, dock med följande avvikelser: utsläppet av metaller skall räknas som gränsvärde** och årsmedelvärde,

15 Sid 3 VÄXJÖ TINGSRÄTT DOM M utsläppet av ammonium (NH4) får som riktvärde* och månadsmedelvärde inte överstiga 50 mg/l. 11. Processavloppsvatten som innehåller hydrazin skall oxideras före utsläpp till spillvattennätet. 12. Bullerbidraget från verksamheten får som gränsvärde inte ge upphov till högre ekvivalent ljudnivå vid bostäders tomtgräns än - 50 db (A) vardagar dagtid (kl ) - 45 db (A) övrig tid Den momentana ljudnivån nattetid (kl ) får inte överstiga 55 db (A). 13. Kemiska produkter - med undantag för sådant som lagras i tank eller cistern - och farligt avfall skall förvaras i väl uppmärkta behållare inom nederbördsskyddade ytor där åtgärder vidtagits genom invallning eller annat för att förhindra att eventuellt spill eller läckage kan nå omgivningen. 14. Tankar och cisterner skall förvaras på hårdgjord yta inom invallat område, invallningarna skall dimensioneras så att de rymmer största behållarens volym och minst 10 % av övrig lagrad volym. 15. Kontrollprogram skall finnas med angivande av mätmetod, mätfrekvens och utvärderingsmetod. * Med riktvärde menas ett värde som, om det överskrids, innebär en skyldighet för tillståndshavaren att vidta åtgärder så att värdet kan hållas. ** Med gränsvärde menas ett värde som inte får överskridas. Delegerade frågor överlåter enligt 22 kap. 25 åt tillsynsmyndigheten att fastställa villkor beträffande; luktstörningar underhåll av infiltrationsanläggningen och utsläpp av dagvatten nedskräpning och damning hantering av sot och askor kontroll undantag från fastställda gränsvärden i händelse av haveri i reningsutrustning och det då det föreligger ett tvingande behov av att upprätthålla energiförsörjningen.

16 Sid 4 VÄXJÖ TINGSRÄTT DOM M Miljökonsekvensbeskrivning godkänner miljökonsekvensbeskrivningen. Förordnande om tidigare tillstånd Detta tillstånd ersätter tidigare tillstånd enligt miljöskyddslagen när domen vunnit laga kraft. TIDIGARE BESLUT Koncessionsnämnden för miljöskydd har genom beslut den 2 september 1994 lämnat Växjö Energi AB tillstånd enligt miljöskyddslagen dels till verksamheten vid befintliga anläggningar dels till anläggande och drift av ett nytt fastbränsleeldat kraftvärmeblock med effekten 100 MW vid fastbränsleeldning samt tillhörande rökgaskondensering. Länsstyrelsen meddelade genom beslut den 7 september 2000 slutliga villkor för utsläpp av ammoniak och lustgas till luft och ammonium till vatten. YRKANDEN M.M. Växjö Energi AB yrkar att miljödomstolen lämnar tillstånd enligt 9 kap. 6 miljöbalken till att vid Sandviks verkets anläggning i Kv Flamman och Bränslet i fortsätta bedriva verksamheten vid befintliga anläggningar på kraftvärmeverket, vilket omfattar följande produktionsenheter med angivet tillförd effekt: Sandvik MW ÅÅ MW (olja) alt. 75 MW (fastbränsle) HH21 35 MW HH11 60 MW HH31 25 MW

17 Sid 5 VÄXJÖ TINGSRÄTT DOM M Vidare yrkar bolaget att följande villkor skall gälla för verksamheten. 1. Verksamheten - inbegripet åtgärder för att minska vatten- och luftföroreningar och andra störningar för omgivningen - skall bedrivas i huvudsaklig överensstämmelse med vad bolaget har uppgett eller åtagit sig i ärendet, såvida inte annat framgår av detta beslut. Mindre ändringar får företas efter godkännande av tillsynsmyndigheten. 2. Utsläppet av kväveoxider (NO och NO2) räknat som NO2 i rökgaser får som sammanlagt riktvärde^ och årsmedelvärde från samtliga pannor inte överstiga 70 mg/mj tillfört bränsle. 3. Utsläppet av kolmonoxid (CO) i rökgaser från panna Sandvik 2 får som riktvärde^ och dygnsmedelvärde respektive gränsvärde 2) och årsmedelvärde inte överstiga 90 mg/mj tillfört bränsle och som riktvärde^ och timmedelvärde inte överstiga 180 mg/mj tillfört bränsle. Utsläppet av kolmonoxid i rökgaser från panna ÅÅ50, HH21 och HH11 får som riktvärde^ och årsmedelvärde inte överstiga 200 mg/mj tillfört bränsle. Utsläppet under start/stopp och torkeldning av murverk ska ej medräknas. 4. Utsläppet av stoft i rökgaser från panna Sandvik 2 får vid fastbränsleeldning som riktvärde vid besiktning inte överstiga 15 mg/nm 3 vid 6 % O2. Utsläppet av stoft i rökgaserna från övriga pannor får vid fastbränsleeldning som riktvärde vid besiktning inte överstiga 35 mg/nm 3 vid 6 % O2. 5. Utsläppet av stoft i rökgaser från pannor Sandvik 2, ÅÅ50 och HH11 får som riktvärde^ vid besiktning inte överstiga 0,6 g/kg tillfört bränsle vid oljeeldning. 6. Utsläppet av svaveloxider, räknat som svavel, i rökgaser från pannorna ÅÅ50 och HH11 får som riktvärde och årsmedelvärde inte överstiga 50 mg/mj tillfört bränsle vid oljeeldning. Utsläppet av svaveldioxider, räknat som svavel, i rökgaser från panna Sandvik 2 får som riktvärde 1^ och årsmedelvärde inte överstiga 25 mg/mj tillfört bränsle. 7. Utsläppet av ammoniak (NH3) i rökgaser från panna Sandvik 2 får som riktvärde 1^ och månadsmedelvärde inte överstiga 10 ppm vid 6 % O2. 8. Utsläppet av lustgas (N2O) i rökgaser från panna Sandvik 2 får som riktvärde^ och månadsmedelvärde inte överstiga 10 mg/mj tillfört bränsle.

18 Sid 6 VÄXJÖ TINGSRÄTT DOM M Processavloppsvatten får släppa till det kommunala spillvattennätet. För detta vatten gäller de riktvärden som kommunen bestämt för anslutning av industriavloppsvatten till det kommunala avloppsreningsverket, dock med följande avvikelser: - utsläppet av metaller skall räknas som riktvärde och årsmedelvärde, - utsläppet av ammonium, NH4, får som riktvärde^ och månadsmedelvärde inte överstiga 50 mg/l, 10. Processavloppsvatten som innehåller hydrazin ska oxideras före utsläpp till spillvattennätet. 11. Buller från anläggningen får som riktvärde^ ej ge upphov till högre ekvivalent ljudnivå vid bostäder, inom område som planlagts för bostäder, än Vardagar, dagtid kl Övrig tid 55 db (A) 45 db (A) Momentana ljudnivåer nattetid (kl ) får som riktvärde^ ej överstiga 55 db (A). Ovan angivna värden skall sänkas med 5 DB (A) om bullret innehåller impulsljud eller hörbara tonkomponenter. 12. Hantering av kemikalier, bränsle, sot och askor ska ske på ett sådant sätt att olägenheter i form av vatten- och luftföroreningar eller nedskräpning inte uppstår. 13. Omhändertagande av askor och annat avfall ska ske på ett sådant sätt som kan godkännas av tillsynsmyndigheten. 14. Vid svåra driftstörningar får tillsynsmyndigheten medge att utsläppsvillkor tillfälligtvis får överskridas. Tillsynsmyndigheten får därvid föreskriva att nödvändiga åtgärder ska vidtas för att begränsa förorenande utsläpp. 1) Med riktvärde avses ett värde som. om det överskrids, ska föranleda bolaget att vidta åtgärder så att värdet kan innehållas. 2) Med gränsvärde avses ett värde som aldrig får överskridas.

19 Sid 7 VÄXJÖ TINGSRÄTT DOM M ANSÖKAN Lokalisering Verksamheten vid Sandviksverket bedrivs ca 2 km sydost om Växjö centrum. Verksamhetsområdet är beläget inom kv Flamman och kv Bränslet på planlagt industriområde. Närmaste bostäder ligger ca 300 m norr om verket. Öster om industriområdet ligger Sankt Sigfrids vårdanstalt och söder om finns sjön Trummen. Produktion Sandviks verket har varit i drift sedan 1974 och ingår i bolagets fjärrvärmesystem. Anläggningen är avsedd att drivas som baslastverk dygnet runt, året om. Anläggningen utnyttjas för både el- och fjärrvärmeproduktion och består av följande produktionsenheter. Sandvik 2. Kraftverksångpanna som eldas med trädbränsle/torv (tunnolja som startbränsle) med kapaciteten 155 ton ånga/h (100 MW). Pannan används för kraftvärmeproduktion. Den är försedd med utrustning för både kalkinblåsning och ammoniakinsprutning. Pannan har även katalysator för att ta hand om eventuell "ammoniakslip". Efter eldstaden passerar rökgaserna en partikelavskiljare för sand och stoftpartiklar som återförs till pannan. Som slutavskiljare finns ett tvåkammarel-filter. Efter el-filtret är en rökgaskondensor installerad som ytterligare reducerar utsläppet av stoft. Rökgaskondensorn kan förbikopplas. Pannan har separat 90 m skorsten. ÅÅ50. Kraftverksångpanna som eldas med olja eller trädbränsle/torv med kapaciteten 140 ton ånga/h (100 MW) vid oljeeldning resp. 90 ton ånga/h (65 MW) vid eldning med pulvriserat trädbränsle/torv. Pannan används för kraftvärmeproduktion. Rökgaserna avleds via två st parallellt kopplade cykloner som arbetar som föravskiljare av stoft samt därefter via ett tvåkammar-el-filter som utgör slutavskiljare. Vid oljeeldning förbikopplas el-filtret. Pannan är ansluten till en 90 m skorsten.

20 Sid 8 VÄXJÖ TINGSRÄTT DOM M HH21. Hetvattenpanna som eldas med trädbränsle med kapaciteten 35 MW. Rökgaserna avleds via en cyklon som arbetar som föravskiljare av stoft samt ett elfilter som utgör slutavskiljare. Efter el-filtret är en rökgaskondensor installerad som ytterligare reducerar utsläppet av stoft. Rökgaskondensorn kan dock vara förbikopplad om något fel skulle uppstå på denna. Pannan är ansluten till en 90 m skorsten. HH11. Hetvattenpanna som eldas med olja med kapaciteten 50 MW. Denna panna har ingen stoftavskiljning. Pannan är ansluten till en 90 m skorsten. HH31. Hetvattenpanna (elpanna) med kapaciteten 25 MW. ÅÅ01. Hjälpångpanna som eldas med olja med kapaciteten 3 MW. Denna panna har ingen stoftavskiljning. Skorstenshöjden är ca 35 m över marknivå. ÅÅ02. Hjälpångpanna (elpanna) med kapaciteten 360 kw. Absorptionskylmaskin. Kyleffekt 300 kw. Ångmotor med generator. Effekt 33 kw. Till fjärrvärmenätet är två ackumulatorer anslutna. Vattenvolymen i dessa är m 3 respektive m 3. På andra fastigheter finns mindre produktionsenheter som endast används som reserv. Utsläpp till luft Vid förbränning av bränsle uppkommer rökgaser som avleds till luft. Utsläppen utgörs bl.a. av stoft, kväveoxider, svaveldioxid, kolmonoxid, koldioxid samt i viss mån oförbrända kolväten. Kväveoxiderna beror av bränslets kväveinnehåll men framför allt av förbränningstemperaturen. Svavelinnehållet är olika beroende på typ

21 Sid 9 VÄXJÖ TINGSRÄTT DOM M av bränsle, men är störst vid eldning med olja. Vid förbränning av biobränsle sker inget nettotillskott av koldioxid till atmosfären, vilket däremot är fallet vid förbränning av olja. Samtliga pannor klarar gränsvärdena för befintligt tillstånd. Utsläppen från Sandvik 2 ligger långt under gällande gränser för BREF-dokument. Från biobränslepannan HH21 är halterna av CO högre än gällande riktvärde enligt BREF-dokumentet, liksom att HH11 har för höga halter av SO2 och ÅÅ50 släppte ut för mycket av SO 2,NO x och CO. De två oljeeldade anläggningarna har totalt sett ett litet utsläpp till följd av få produktionstimmar även om de per MJ släpper ur mer än riktvärdena enligt BREFdokumentet. Vid lagring av biobränsle uppstår biologisk nedbrytning som ger lukt. De terpener som avgår från biobränslet ger också upphov till lukt. Beroende på hur färskt materialet är och dess fuktinnehåll går nedbrytningen olika fort och ger olika mycket lukt. Utsläpp till vatten Allt avloppsvatten från processen, såsom regenereringsvatten från totalavsaltningsanläggningen, sotningsvatten från pannorna, golvavlopp i pannhallar och askhanteringsbyggnad samt vatten från askskrapor under de fastbränsleeldade pannorna led till befintlig sotvattenbassäng. Sotvattenbassängen kommunicerar med en sedimenteringsbassäng via en vägg för oljeavskiljning. Vid hög nivå i sedimenteringsbassängen pumpas vattnet över till en neutraliseringsbassäng där vattnet neutraliseras med saltsyra eller natronlut. Till neutraliseringsbassängen kommer även rent vatten från en svalningsbassäng där allt varmt vatten från t.ex. bottenblåsning och eventuell tömning av pannor har uppsamlats och neutraliserats. När vattnet är stabilt "neutralt" (ph 6,5-10,0) sker utpumpning från neutraliseringsbassängen till kommunens spillvattennät via ett sandfilter. Sot- och sedimenteringsbassängerna slamsugs regelbundet.

22 Sid 10 VÄXJÖ TINGSRÄTT DOM M Avloppsvatten från kraftverksångpanna Sandvik 2:s rökgaskondensor ph-justeras i kondensorkretsen med natronlut. Därefter leds avloppsvattnet via ett kontinuerligt sandfilter och en kolsyreavdrivare till kommunens spillvattennät. Avloppsvatten från hetvattenpanna HH21 :s rökgaskondensor neutraliseras med natronlut. Därefter leds avloppsvattnet via ett kontinuerligt sandfilter och två seriekopplade kolfilter till kommunens spillvattennät. Sandviks verket uppfyller ställda krav enligt BREF-dokumentet. Det enda bekymret är halten Hg till reningsverket ibland överskrider riktvärdet. Bolaget har inte funnit någon lösning på detta problem. Dagvatten från Sandviks verkets område leds via dagvattenbrunnar till sjön Trummen. Före utloppet till sjön passerar vattnet en våtmarksanläggning. Dagvatten från bränslelagrets asfaltplatta passerar en infiltrationsanläggning innan avledning till dagvattennätet. Avfall Bottenaskan från Sandvik 2 omhändertas vid Econova Energi AB:s anläggning i Flybo och används för markberedningsändamål. Bottenaska från HH21 omeldas vid Sandviksverket. Flygaska från Sandvik 2 återförs till största delen till skogsmark. Flygaska från HH21 omhändertas av Econova Energi AB:s för sluttäckning av deponi i Herrebro. Slam deponeras på Växjö kommuns deponeringsanläggning i Häringetorp. Farligt avfall behandlas enligt förordningen 2001:1063. Spilloljor hanteras och förvaras som farligt avfall. Spilloljan hanteras i fat vilka märks med sitt innehåll. Oljan omhändertas av därför godkänt företag.

23 Sid ll VÄXJÖ TINGSRÄTT DOM M Avfall från kontor och verkstad källsorteras och omhändertas för återvinning. Icke återvinningsbart material omhändertas av Växjö kommuns deponeringsanläggning i Häringetorp. Metallskrot sorteras och omhändertas för återvinning. Buller Buller från anläggningen härrör från rökgasfläktar, kylfläktar och bränsletransportsystem samt från lastbilar och lastmaskiner som rör sig inom området. Bullervall och bullerplank har tidigare byggts mellan bolagets anläggning och Sankt Sigfrids Sjukhusområde. Bränslen och kemikalier 2 st cisterner för eldningsolja 5 med volym m 3 vardera samt 2 st cisterner för eldningsolja 1 med volym 500 m 3 vardera samt 1 st tank för dieselolja med volym 10 m 3 finns placerade vid Sandviksverket på invallat område. Dessutom finns följande tankar. - 1 st tank för eldningsolja 1 med volym 100 m 3 placerad i betonginvallning i markplanet utanför pannhuset vid Sandvik st tank för eldningsolja 1 med volymen 10 m 3 finns placerad utanför byggnaden med reservdieselaggregat. - 1 st tank för eldningsolja 1 med volym 15 m 3 finns placerad i markplanet i ÅÅ50:s pannhusbyggnad. - 1 st tank för oljeadditiv med volymen 3 m 3 finns placerad i markplanet utanför oljepumphuset. Tanken är idag tömd. -1 st tank för eldningsolja 1 med volymen 1 m 3 finns placerad i markplanet vid Sandvik l.s nöddieselaggregat. -1 st tank för eldningsolja 1 med volymen 1 m 3 finns placerad en halvtrappa ned från plan 17 i Sandvik 2:s turbinhus vid pannans nöddieselaggregat. Samtliga mindre tankar är invallade och placerade under tak. Natronlut (25 %) och saltsyra (30 %) för regenerering av vattenreningsanläggning och neutralisation av processavloppsvatten förvaras i 12, 5 m 3 gummerad ståltank (natronlut) och i 10,0 m 3 glasfiberarmerad plasttank (saltsyra). Tankarna är placerade i markplanet i och utanför vattenpumpsbyggnaden.

DOM 2009-01-29 Stockholm

DOM 2009-01-29 Stockholm SVEA HOVRÄTT Rotel 1309 DOM 2009-01-29 Stockholm Sid 1 (12) Mål nr ÖVERKLAGAT AVGÖRANDE Växjö tingsrätts, miljödomstolen, dom 2007-04-25 i mål M 1744-06, se bilaga A KLAGANDE Växjö Energi AB, Kvarnvägen

Läs mer

HÖGSTA DOMSTOLENS. 2. Naturskyddsföreningen i Stockholms län Norrbackagatan 80 113 41 Stockholm. Ombud: Advokat ÅL och advokat MW

HÖGSTA DOMSTOLENS. 2. Naturskyddsföreningen i Stockholms län Norrbackagatan 80 113 41 Stockholm. Ombud: Advokat ÅL och advokat MW Sida 1 (9) HÖGSTA DOMSTOLENS DOM Mål nr meddelad i Stockholm den 23 februari 2010 T 4783-08 KLAGANDE 1. Naturvårdsverket 106 48 Stockholm 2. Naturskyddsföreningen i Stockholms län Norrbackagatan 80 113

Läs mer

Bilaga H. SSAB Tunnplåt. Förslag till slutliga villkor. Allmänna villkor

Bilaga H. SSAB Tunnplåt. Förslag till slutliga villkor. Allmänna villkor SSAB Tunnplåt Bilaga H Förslag till slutliga villkor Allmänna villkor 1. Om inte annat framgår av villkoren nedan skall verksamheten inbegripet åtgärder för att minska utsläppen till luft och vatten och

Läs mer

Miljörapport för Ersbo hetvattencentral år 2012

Miljörapport för Ersbo hetvattencentral år 2012 Miljörapport för Ersbo hetvattencentral år 2012 Lucas Enström Driftchef Ansvarig för godkännande av miljörapport 13-03-26 Miljörapporten är utformad med stöd av Naturvårdsverkets föreskrifter om miljörapport

Läs mer

MILJÖRAPPORT 2013 SVENSK BIOGAS, KATRINEHOLM TEXTDEL

MILJÖRAPPORT 2013 SVENSK BIOGAS, KATRINEHOLM TEXTDEL MILJÖRAPPORT 2013 SVENSK BIOGAS, KATRINEHOLM TEXTDEL Miljörapport 2013 Katrineholm 1 1 VERKSAMHETSBESKRIVNING 1.1 ORGANISATION OCH ANSVARSFÖRDELNING Svensk Biogas i Linköping AB ägs till 100 % av Tekniska

Läs mer

DELDOM 2007-02-08 meddelad i Stockholm

DELDOM 2007-02-08 meddelad i Stockholm STOCKHOLMS TINGSRÄTT DELDOM 2007-02-08 meddelad i Stockholm Sid 1 (67) Mål nr SÖKANDE Vafab Miljö AB, 556191-4200 Nyängsleden 721 87 Västerås Ombud: Advokat Mikael Hägglöf Fröberg & Lundholm Advokatbyrå

Läs mer

Samrådsunderlag avseende träpulverpanna Sörbyverket

Samrådsunderlag avseende träpulverpanna Sörbyverket Samrådsunderlag avseende träpulverpanna Sörbyverket Ärende Ronneby Miljö & Teknik AB (nedan kallat Miljöteknik) planerar för förändring av den befintliga verksamheten vid Sörbyverket, fastighetsbeteckning

Läs mer

Sanktioner för miljöbrott på avfallsområdet. Promemorians huvudsakliga innehåll

Sanktioner för miljöbrott på avfallsområdet. Promemorians huvudsakliga innehåll Promemoria Sanktioner för miljöbrott på avfallsområdet Promemorians huvudsakliga innehåll I promemorian föreslås en ändring i 29 kap. 1 miljöbalken. Förslaget innebär att det straffbara området för miljöbrott

Läs mer

Beräknade värden avseende natt/kväll/dagtid: 38, 42 respektive 43.5 db(a). Villkoret innehålls

Beräknade värden avseende natt/kväll/dagtid: 38, 42 respektive 43.5 db(a). Villkoret innehålls Bilaga 1, villkor Villkor för Hässleholm Miljö AB, Beleverket, Hässleholm 87:10 1. Om inget annat framgår av övriga villkor eller föreskrifter ska verksamheten i huvudsak bedrivas i enlighet med vad bolaget

Läs mer

Miljörapport för Ersbo hetvattencentral år 2013

Miljörapport för Ersbo hetvattencentral år 2013 Miljörapport för Ersbo hetvattencentral år 2013 Lucas Enström Driftchef Ansvarig för godkännande av miljörapport 14-03-19 Miljörapporten är utformad med stöd av Naturvårdsverkets föreskrifter om miljörapport

Läs mer

Miljörapport 2011 MILJÖRAPPORT. Organisationsnummer: 556706-5759 Fastighetsbeteckning: Iggesund 14:291

Miljörapport 2011 MILJÖRAPPORT. Organisationsnummer: 556706-5759 Fastighetsbeteckning: Iggesund 14:291 MILJÖRAPPORT 2011 Anläggningens namn: MILJÖRAPPORT Organisationsnummer: 556706-5759 Fastighetsbeteckning: Iggesund 14:291 Besöksadress: Postadress Telefon: 0771-416417 Fax: 0653-12063 Miljöansvarig Kommun:

Läs mer

DOM 2012-07-04 Stockholm

DOM 2012-07-04 Stockholm 1 SVEA HOVRÄTT Mark- och miljööverdomstolen Rotel 060207 DOM 2012-07-04 Stockholm Mål nr M 3321-12 ÖVERKLAGAT AVGÖRANDE Nacka tingsrätts, mark- och miljödomstolen, dom 2012-03-21 i mål nr M 3518-11, se

Läs mer

Fjärrvärmeåret 2010. Information och statistik från Mölndal Energi. Bild från bränslehallen i samband med invigningen av Riskulla KVV i mars 2010.

Fjärrvärmeåret 2010. Information och statistik från Mölndal Energi. Bild från bränslehallen i samband med invigningen av Riskulla KVV i mars 2010. Fjärrvärmeåret 2010 Information och statistik från Mölndal Energi Bild från bränslehallen i samband med invigningen av Riskulla KVV i mars 2010. ~ 1 ~ Mölndal Energi erbjuder el och fjärrvärme Mölndal

Läs mer

Naturvårdsverkets författningssamling

Naturvårdsverkets författningssamling Naturvårdsverkets författningssamling ISSN 1403-8234 Naturvårdsverkets föreskrifter om ändring av Naturvårdsverkets föreskrifter (NFS 2002:28) om avfallsförbränning; NFS 2010:3 Utkom från trycket den 3

Läs mer

HÖGSTA DOMSTOLENS. SAKEN Ekonomisk säkerhet enligt miljöbalken

HÖGSTA DOMSTOLENS. SAKEN Ekonomisk säkerhet enligt miljöbalken Sida 1 (9) HÖGSTA DOMSTOLENS DOM Mål nr meddelad i Stockholm den 1 juni 2011 T 5420-08 KLAGANDE Boliden Mineral AB Box 44 101 20 Stockholm Ombud: Advokaterna PM och FT MOTPARTER 1. Naturvårdsverket 106

Läs mer

Mål nr: M 4903-04 Avfallsanläggningen Fagerliden på fastigheten Edfastmark7:242, Robertsfors

Mål nr: M 4903-04 Avfallsanläggningen Fagerliden på fastigheten Edfastmark7:242, Robertsfors Umeå tingsrätt Miljödomstolen Box 138 902 04 UMeå Vår ref: Umeå 2008-05-07 Mål nr: M 4903-04 Avfallsanläggningen Fagerliden på fastigheten Edfastmark7:242, Robertsfors I egenskap av ombud för Urban Zingmark

Läs mer

Årsrapport-Miljö för Forsbacka Biobränslepanna år 2014

Årsrapport-Miljö för Forsbacka Biobränslepanna år 2014 Årsrapport-Miljö för Forsbacka Biobränslepanna år 2014 Gävle den 27/3 2015 Underskrift: Roger Belin VD Bionär Närvärme AB Års /Miljörapporten är utformad med stöd av Naturvårdsverkets föreskrifter om miljörapport

Läs mer

DOM 2015-07-23 Stockholm

DOM 2015-07-23 Stockholm 1 SVEA HOVRÄTT Rotel 060306 DOM 2015-07-23 Stockholm Mål nr M 6645-15 ÖVERKLAGAT AVGÖRANDE Nacka tingsrätts, mark- och miljödomstolen, beslut 2015-07-03 i mål M 3500-15, se bilaga KLAGANDE Länsstyrelsen

Läs mer

Pannor Två stycken oljepannor på vardera 10 MW samt 2st pelletspannor på vardera 3MW.

Pannor Två stycken oljepannor på vardera 10 MW samt 2st pelletspannor på vardera 3MW. version 1. Verksamhetsbeskrivning 4 1. Kortfattad beskrivning av verksamheten samt en översiktlig beskrivning av verksamhetens huvudsakliga påverkan på miljön och människors hälsa. De förändringar som

Läs mer

DOM 2013-10-16 Stockholm

DOM 2013-10-16 Stockholm 1 SVEA HOVRÄTT Mark- och miljööverdomstolen 060209 DOM 2013-10-16 Stockholm Mål nr M 2304-13 ÖVERKLAGAT AVGÖRANDE Växjö tingsrätts, mark- och miljödomstolen, dom 2013-02-18 i mål nr M 831-11, se bilaga

Läs mer

DOM 2015-03-05 Stockholm

DOM 2015-03-05 Stockholm 1 SVEA HOVRÄTT Mark- och miljööverdomstolen Rotel 060206 DOM 2015-03-05 Stockholm Mål nr M 8363-14 ÖVERKLAGAT AVGÖRANDE Växjö tingsrätts, mark- och miljödomstolen, dom 2014-08-21 i mål nr M 2197-14, se

Läs mer

DOM 2014-06-11 Stockholm

DOM 2014-06-11 Stockholm 1 SVEA HOVRÄTT Rotel 060105 DOM 2014-06-11 Stockholm Mål nr M 5165-14 ÖVERKLAGAT AVGÖRANDE Växjö tingsrätts, mark- och miljödomstolen, beslut 2014-05-05 i mål nr M 1850-14, se bilaga KLAGANDE Kristianstads

Läs mer

DOM 2011-09-20 meddelad i Växjö

DOM 2011-09-20 meddelad i Växjö 1 VÄXJÖ TINGSRÄTT Mark- och miljödomstolen DOM 2011-09-20 meddelad i Växjö Mål nr M 3053-11 KLAGANDE 1. Margareta Dahlman Odens väg 2 612 34 Finspång 2. Preben Jorgensen c/o Vibeke Pilmark Tolvmanshemmet,

Läs mer

Miljööverdomstolen MÖD 2005:29

Miljööverdomstolen MÖD 2005:29 Miljööverdomstolen MÖD 2005:29 Målnummer: M3079-04 Avdelning: 13 Avgörandedatum: 2005-05-17 Rubrik: Föreläggande enligt miljöbalken att följa villkor i beslut om tillstånd enligt miljöskyddslagen-----ett

Läs mer

HÖGSTA DOMSTOLENS DOM

HÖGSTA DOMSTOLENS DOM Sida 1 (7) HÖGSTA DOMSTOLENS DOM Mål nr meddelad i Stockholm den 26 mars 2012 T 2052-10 KLAGANDE JM Värmdöstrand AB, 556001-6213 169 82 Stockholm Ombud: Advokat VD MOTPART Kustbostäder i Oxelösund Aktiebolag,

Läs mer

DOM 2015-06-15 Stockholm

DOM 2015-06-15 Stockholm 1 SVEA HOVRÄTT Rotel 060203 DOM 2015-06-15 Stockholm Mål nr M 1046-15 ÖVERKLAGAT AVGÖRANDE Växjö tingsrätts, mark- och miljödomstolen, dom 2014-11-27 i mål nr M 4324-14, se bilaga KLAGANDE OCH MOTPARTER

Läs mer

Regler om vattenskyddsområden

Regler om vattenskyddsområden Sid 1 Regler om vattenskyddsområden Länsstyrelsen eller kommunen kan med stöd av miljöbalken förklara ett område vars vattentillgångar behöver skyddas som vattenskyddsområde. Reglerna för detta finns i

Läs mer

DOM 2012-05-10 meddelad i Växjö

DOM 2012-05-10 meddelad i Växjö DOM 2012-05-10 meddelad i Växjö Sid 1 (3) KLAGANDE Ytmetall AB i likvidation, 556153-4685 c/o Advokat GW Ombud: IM MOTPART Länsstyrelsen i Blekinge län 371 86 Karlskrona ÖVERKLAGAT BESLUT Länsstyrelsen

Läs mer

DOM 2014-03-07 meddelad i Växjö

DOM 2014-03-07 meddelad i Växjö 1 VÄXJÖ TINGSRÄTT Mark- och miljödomstolen DOM 2014-03-07 meddelad i Växjö Mål nr M 4224-13 KLAGANDE Niklas Josefsson Göstorp 8 571 94 Nässjö MOTPART 1. Bixia ProWin AB Box 1510 581 15 Linköping Ombud:

Läs mer

DOM 2014-25 Stockholm

DOM 2014-25 Stockholm 1 SVEA HOVRÄTT Rotel 060111 DOM 2014-25 Stockholm Mål nr M 1755-14 ÖVERKLAGAT AVGÖRANDE Nacka tingsrätts, mark- och miljödomstolen, dom 2014-01-31 i mål nr M 189-14, se bilaga KLAGANDE Länsstyrelsen i

Läs mer

Nr 362 1809. Ekvivalensfaktorer för dibenso-p-dioxiner och dibensofuraner

Nr 362 1809. Ekvivalensfaktorer för dibenso-p-dioxiner och dibensofuraner Nr 362 1809 Ekvivalensfaktorer för dibenso-p-dioxiner och dibensofuraner Bilaga I Vid bestämningen av totalkoncentrationen (den toxiska ekvivalensen) i fråga om dioxiner och furaner skall koncentrationerna

Läs mer

Anmälan enligt Miljöbalken 9 kap 6 samt förordningen (1998:899) om miljöfarlig verksamhet och hälsoskydd 21

Anmälan enligt Miljöbalken 9 kap 6 samt förordningen (1998:899) om miljöfarlig verksamhet och hälsoskydd 21 Anmälan enligt Miljöbalken 9 kap 6 samt förordningen (1998:899) om miljöfarlig verksamhet och hälsoskydd 21 Administrativa uppgifter: Anläggningens namn: Fastighetsbeteckning: Besöksadress: Utdelningsadress:

Läs mer

HÖGSTA DOMSTOLENS DOM

HÖGSTA DOMSTOLENS DOM Sida 1 (5) HÖGSTA DOMSTOLENS DOM Mål nr meddelad i Stockholm den 22 december 2003 B 2882-02 KLAGANDE Riksåklagaren MOTPART IG Offentlig försvarare och ombud: advokaten LB SAKEN Vållande till miljöstörning

Läs mer

Kontrollprogram. Vad ska ett kontrollprogram innehålla? Linköpings kommun linkoping.se

Kontrollprogram. Vad ska ett kontrollprogram innehålla? Linköpings kommun linkoping.se Kontrollprogram Vad ska ett kontrollprogram innehålla? Denna information är tänkt att underlätta framtagandet av kontrollprogram för er verksamhet. Tänk på att ett kontrollprogram enbart är en del av egenkontrollen

Läs mer

BESLUT Slutliga villkor för utsläpp av kväveoxider från hetvattencentralen på fastigheten Källstalöt 1:3 i Eskilstuna kommun BESLUT Delegation

BESLUT  Slutliga villkor för utsläpp av kväveoxider från hetvattencentralen på fastigheten Källstalöt 1:3 i Eskilstuna kommun BESLUT Delegation BESLUT 1 (9) Anl.nr: 0484-292 Eskilstuna Energi och Miljö AB Kungsgatan 86 631 86 ESKILSTUNA Kungörelsedelgivning Slutliga villkor för utsläpp av kväveoxider från hetvattencentralen på fastigheten Källstalöt

Läs mer

DOM 2015-04-15 Stockholm

DOM 2015-04-15 Stockholm 1 SVEA HOVRÄTT Rotel 060204 DOM 2015-04-15 Stockholm Mål nr M 9447-14 ÖVERKLAGAT AVGÖRANDE Nacka tingsrätts, mark- och miljödomstolen, dom 2014-10-02 i mål nr M 3184-14, se bilaga KLAGANDE 1. T A 2. A

Läs mer

Årsrapport-Miljö för Skutskär reservanläggning år 2014

Årsrapport-Miljö för Skutskär reservanläggning år 2014 Årsrapport-Miljö för Skutskär reservanläggning år 2014 Gävle den 27/3 2015 Underskrift: Roger Belin VD Bionär Närvärme AB Års /Miljörapporten är utformad med stöd av Naturvårdsverkets föreskrifter om miljörapport

Läs mer

ANMÄLAN OM MILJÖFARLIG VERKSAMHET ENLIGT MILJÖBALKEN

ANMÄLAN OM MILJÖFARLIG VERKSAMHET ENLIGT MILJÖBALKEN 1(7) Bygg- och miljönämnden 592 80 Vadstena ANMÄLAN OM MILJÖFARLIG VERKSAMHET ENLIGT MILJÖBALKEN Enligt 10 och 11 i Miljöförordningen (2013:251) Anmälan avser Ny verksamhet med startdatum: Ändring av befintlig

Läs mer

HÖGSTA DOMSTOLENS DOM

HÖGSTA DOMSTOLENS DOM Sida 1 (9) HÖGSTA DOMSTOLENS DOM Mål nr meddelad i Stockholm den 24 oktober 2014 B 5749-13 KLAGANDE MR Ombud: Jur.kand. FE MOTPART Riksåklagaren Box 5553 114 85 Stockholm SAKEN Förseelse mot förordningen

Läs mer

Sammanfattning Sisjöns panncentral

Sammanfattning Sisjöns panncentral Sammanfattning Sisjöns panncentral I den här miljörapporten beskrivs verksamheten i Sisjöns panncentral under år 2014. En sammanfattning över drift- och emissionsdata visas i tabellerna nedan. Drifttid:

Läs mer

Länsstyrelsen i Skåne läns beslut 2011-06-22 i ärende nr 505-16193-10, se bilaga 1

Länsstyrelsen i Skåne läns beslut 2011-06-22 i ärende nr 505-16193-10, se bilaga 1 VÄXJÖ TINGSRÄTT DOM Mål nr M 3129-11 ',' Vi Mark- och miljödomstolen 2011-10-27 JU meddelad i Växjö Sid 1 (3) KLAGANDE Bastionen Skåne AB Box 97 201 20 Malmö Ombud: Advokat C.B. MOTPART Miljönämnden i

Läs mer

Yttrande över ansökan om tillstånd enl miljöbalken för Rosenholms avloppsreningsverk i Katrineholm

Yttrande över ansökan om tillstånd enl miljöbalken för Rosenholms avloppsreningsverk i Katrineholm Miljö- och hälsoskyddsnämndens handling 7/2011 1 (5) MILJÖFÖRVALTNINGEN Datum Vår handläggare Ert datum Er beteckning Miljöinspektör Torbjörn Lundahl Telefon 0150-576 62 Miljö- och hälsoskyddsnämnden Yttrande

Läs mer

HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT

HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT Sida 1 (8) HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT Mål nr meddelat i Stockholm den 12 november 2009 Ö 1342-09 KLAGANDE Albihns Service Aktiebolag, 556519-9253 Box 5581 114 85 Stockholm Ombud: Advokat A-CN och jur.kand.

Läs mer

DOM 2013-11-15 Stockholm

DOM 2013-11-15 Stockholm 1 SVEA HOVRÄTT Mark- och miljööverdomstolen Rotel 060103 2013-11-15 Stockholm Mål nr M 3695-13 ÖVERKLAGAT AVGÖRANDE Växjö tingsrätts, mark- och miljödomstolen, dom i mål nr, se bilaga A KLAGANDE Cementa

Läs mer

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling Svensk författningssamling Lag om åtgärder för att förebygga och begränsa följderna av allvarliga kemikalieolyckor; SFS 1999:381 Utkom från trycket den 14 juni 1999 utfärdad den 27 maj 1999. Enligt riksdagens

Läs mer

Miljöbalkens krav på Egenkontroll

Miljöbalkens krav på Egenkontroll Miljöbalkens krav på Egenkontroll - bättre rutiner i din verksamhet Väl fungerande rutiner ger bra förutsättningar för att fel på utrustning och felaktig hantering upptäcks innan allvarlig skada inträffar.

Läs mer

Miljöbalken är en ramlag som trädde i kraft den 1 jan 1999. Balken innehåller 33 kapitel.

Miljöbalken är en ramlag som trädde i kraft den 1 jan 1999. Balken innehåller 33 kapitel. 1 Miljöbalken SFS 1998:808 Tillämpning på tandklinikers verksamhet. Miljöbalken är en ramlag som trädde i kraft den 1 jan 1999. Balken innehåller 33 kapitel. 1 kap. Miljöbalkens mål Miljöbalken syftar

Läs mer

Industriemissionsdirektivet (IED) - betydelse för verksamhtsutövarna?

Industriemissionsdirektivet (IED) - betydelse för verksamhtsutövarna? 1 Näringslivets miljöchefer Malmö 13 februari 2014 Industriemissionsdirektivet (IED) - betydelse för verksamhtsutövarna? Advokat Anders Linnerborg, Setterwalls Advokatbyrå AB Vad ska vi göra åt IED? Bakgrund

Läs mer

DOM 2013-10-15 Stockholm

DOM 2013-10-15 Stockholm 1 SVEA HOVRÄTT Mark- och miljööverdomstolen 060107 DOM 2013-10-15 Stockholm Mål nr M 2748-13 ÖVERKLAGAT AVGÖRANDE Växjö tingsrätts, mark- och miljödomstolen, dom 2013-02-28 i mål nr M 398-12, se bilaga

Läs mer

Ljungby kommun Tekniska kontoret

Ljungby kommun Tekniska kontoret 1 (7) Ljungby kommun Tekniska kontoret VA-avdelningen Allmänt AVLOPPSRENINGSVERKEN ÄR BYGGDA FÖR ATT TA EMOT OCH RENA SPILLVATTEN FRÅN HUSHÅLL. Avloppsvatten från industrier och andra verksamheter kan

Läs mer

Miljörapport. Värmepumpverket Västerås 2014.

Miljörapport. Värmepumpverket Västerås 2014. Miljörapport. Värmepumpverket Västerås 2014. Textdel 2014 års miljörapport Värmepumpverket ADMINISTRATIVA UPPGIFTER UPPGIFTER OM ANLÄGGNINGEN Anläggningens (platsens) namn: Västerås Värmepumpverk Anläggningens

Läs mer

FÖRETAGETS ANSVAR EN BROSCHYR FRAMTAGEN AV TILLSYNSMYNDIGHETERNA I KALMAR & GOTLANDS LÄN GENOM MILJÖSAMVERKAN SYDOST

FÖRETAGETS ANSVAR EN BROSCHYR FRAMTAGEN AV TILLSYNSMYNDIGHETERNA I KALMAR & GOTLANDS LÄN GENOM MILJÖSAMVERKAN SYDOST EN BROSCHYR FRAMTAGEN AV TILLSYNSMYNDIGHETERNA I KALMAR & GOTLANDS LÄN GENOM MILJÖSAMVERKAN SYDOST FÖRETAGETS ANSVAR Alla företag påverkar miljön på något sätt och ansvarar för sin egen miljöpåverkan.

Läs mer

Anmälan av miljöfarlig verksamhet enligt miljöbalken Enligt 9 kap 6 miljöbalk (1998:808) samt 10 i miljöprövningsförordning (2013:251)

Anmälan av miljöfarlig verksamhet enligt miljöbalken Enligt 9 kap 6 miljöbalk (1998:808) samt 10 i miljöprövningsförordning (2013:251) Anmälan av miljöfarlig verksamhet enligt miljöbalken Enligt 9 kap 6 miljöbalk (1998:808) samt 10 i miljöprövningsförordning (2013:251) Ny verksamhet Ändring av befintlig verksamhet Anmälan om ägarbyte

Läs mer

DOM 2014-12-09 meddelad i Nacka Strand

DOM 2014-12-09 meddelad i Nacka Strand 1 NACKA TINGSRÄTT Mark- och miljödomstolen DOM 2014-12-09 meddelad i Nacka Strand Mål nr M 944-14 KLAGANDE Åke Ström Enköpingsvägen 262 176 76 Järfälla MOTPART Miljö- och bygglovsnämnden i Järfälla kommun

Läs mer

Sammanfattning Tynnereds panncentral

Sammanfattning Tynnereds panncentral Sammanfattning Tynnereds panncentral I den här miljörapporten beskrivs verksamheten på Tynnereds Panncentral under år 2014. En sammanfattning över drift- och emissionsdata visas i tabellerna nedan. Drifttid:

Läs mer

HÖGSTA DOMSTOLENS DOM

HÖGSTA DOMSTOLENS DOM Sida 1 (8) HÖGSTA DOMSTOLENS DOM Mål nr meddelad i Stockholm den 31 oktober 2013 T 1637-12 KLAGANDE Gotlands kommun, 212000-0803 621 81 Visby Ombud: Advokat RH MOTPART SÖ Ombud: Advokat BT SAKEN Skadestånd

Läs mer

DOM 2015-09-24 meddelad i Växjö

DOM 2015-09-24 meddelad i Växjö 1 VÄXJÖ TINGSRÄTT Mark- och miljödomstolen DOM 2015-09-24 meddelad i Växjö Mål nr M 2516-15 KLAGANDE Miljönämnden i Malmö Stad 205 80 Malmö MOTPART Căldăraru Gheorghe c/o Centrum för Sociala Rättigheter

Läs mer

HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT

HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT Sida 1 (7) HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT Mål nr meddelat i Stockholm den 18 december 2014 Ö 3190-14 KLAGANDE Kronofogdemyndigheten 106 65 Stockholm MOTPART LO SAKEN Entledigande av konkursförvaltare ÖVERKLAGAT

Läs mer

DOM 2014-10-14 Stockholm

DOM 2014-10-14 Stockholm 1 SVEA HOVRÄTT Rotel 060103 DOM 2014-10-14 Stockholm Mål nr M 4360-14 ÖVERKLAGAT AVGÖRANDE Vänersborgs tingsrätts, mark- och miljödomstolen, dom 2014-04-14 i mål nr M 653-14, se bilaga KLAGANDE Miljö-

Läs mer

HÖGSTA DOMSTOLENS DOM

HÖGSTA DOMSTOLENS DOM Sida 1 (7) HÖGSTA DOMSTOLENS DOM Mål nr meddelad i Stockholm den 9 maj 2012 B 3272-10 KLAGANDE Riksåklagaren Box 5553 114 85 Stockholm MOTPART J-A S SAKEN Artskyddsbrott ÖVERKLAGAT AVGÖRANDE Hovrätten

Läs mer

DOM 2015-06-18 Stockholm

DOM 2015-06-18 Stockholm 1 SVEA HOVRÄTT Rotel 060101 DOM 2015-06-18 Stockholm Mål nr M 11273-14 ÖVERKLAGAT AVGÖRANDE Nacka tingsrätts, mark- och miljödomstolen, dom 2014-12-04 i mål M 3431-14, se bilaga KLAGANDE Miljö- och byggnadsnämnden

Läs mer

DOM 2014-05-09 Stockholm

DOM 2014-05-09 Stockholm 1 SVEA HOVRÄTT Mark- och miljööverdomstolen Rotel 060205 DOM 2014-05-09 Stockholm Mål nr M 7333-13 ÖVERKLAGAT AVGÖRANDE Vänersborgs tingsrätts, mark- och miljödomstolen, dom 2013-06-25 i mål nr M 243-02,

Läs mer

Utdrag ur protokoll vid sammanträde 2012-09-03. Närvarande: F.d. justitieråden Marianne Eliason och Dag Victor samt justitierådet Lennart Hamberg.

Utdrag ur protokoll vid sammanträde 2012-09-03. Närvarande: F.d. justitieråden Marianne Eliason och Dag Victor samt justitierådet Lennart Hamberg. 1 LAGRÅDET Utdrag ur protokoll vid sammanträde 2012-09-03 Närvarande: F.d. justitieråden Marianne Eliason och Dag Victor samt justitierådet Lennart Hamberg. Lag om uthyrning av arbetstagare Enligt en lagrådsremiss

Läs mer

Yttrande över betänkandet Mot det hållbara samhället resurseffektiv avfallshantering (SOU 2012:56)

Yttrande över betänkandet Mot det hållbara samhället resurseffektiv avfallshantering (SOU 2012:56) YTTRANDE 2012-12-19 Dnr 560/12 SVEA HOVRÄTT Mark- och miljööverdomstolen Miljödepartemetet 103 33 Stockholm Yttrande över betänkandet Mot det hållbara samhället resurseffektiv avfallshantering (SOU 2012:56)

Läs mer

FÖRBRÄNNING, PANNOR. Miljöfrågor i samband med förbränning

FÖRBRÄNNING, PANNOR. Miljöfrågor i samband med förbränning FÖRBRÄNNING, PANNOR Miljöfrågor i samband med förbränning ENERGI BAKGRUNDSFAKTA Energi är någonting som kan användas för att utföra arbete: Energi mäts i J (Joule) 1 J = 1 kg*m 2 /s 2 (m*g*h) 1 kj = 1000

Läs mer

Exempel på upplägg av egenkontroll och ansvar

Exempel på upplägg av egenkontroll och ansvar Exempel på upplägg av egenkontroll och ansvar MILJÖBALKEN Hänsynsregler I miljöbalken är bevisbördan omvänd vilket innebär att det är verksamhetsutövaren, dvs. den som bedriver en verksamhet eller äger

Läs mer

DOM 2013-01-10 meddelad i Växjö

DOM 2013-01-10 meddelad i Växjö 1 VÄXJÖ TINGSRÄTT Mark- och miljödomstolen DOM 2013-01-10 meddelad i Växjö Mål nr M 2065-12 KLAGANDE Bolagsstiftarna Förvaltning Sverige AB Box 12086 402 41 Göteborg Ombud: E.A. c/o MAQS Law Firm Advoktabyrå

Läs mer

Tillstånd enligt miljöbalken till hantering av avfall och farligt avfall vid Stena Miljö AB i Eskilstuna kommun

Tillstånd enligt miljöbalken till hantering av avfall och farligt avfall vid Stena Miljö AB i Eskilstuna kommun BESLUT 1(9) Miljöprövningsdelegationen 551-1112-2005 Stena Miljö AB Box 4054 400 40 GÖTEBORG Tillstånd enligt miljöbalken till hantering av avfall och farligt avfall vid Stena Miljö AB i Eskilstuna kommun

Läs mer

Anmälan enligt miljöbalken (21 förordningen om miljöfarlig verksamhet och hälsoskydd)

Anmälan enligt miljöbalken (21 förordningen om miljöfarlig verksamhet och hälsoskydd) BROMÖLLA KOMMUN Miljökontoret 1 (12) Anmälan enligt miljöbalken (21 förordningen om miljöfarlig verksamhet och hälsoskydd) ver. 040122 Administrativa uppgifter Anläggningens namn Besöksadress Utdelningsadress

Läs mer

HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT

HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT Sida 1 (6) HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT Mål nr meddelat i Stockholm den 8 september 2006 Ö 808-04 KLAGANDE J D Stenqvist Aktiebolag, 556029-7862 Box 31 260 60 Kvidinge Ombud: Advokat TJ MOTPART RNC Ombud:

Läs mer

B A T Vad innebär de nya kraven teknikmässig? Henrik Lindståhl Utvecklingsingenjör, Tekniska Verken i Linköping Medlem i LCP TWG för Euroheat & Power

B A T Vad innebär de nya kraven teknikmässig? Henrik Lindståhl Utvecklingsingenjör, Tekniska Verken i Linköping Medlem i LCP TWG för Euroheat & Power B A T Vad innebär de nya kraven teknikmässig? Henrik Lindståhl Utvecklingsingenjör, Tekniska Verken i Linköping Medlem i LCP TWG för Euroheat & Power Meny Något om vad BAT och BREF är (4 bilder) Den svenska

Läs mer

2010-06-03. Till Växjö tingsrätt, Miljödomstolen. Eslöv Lund Kraftvärmeverk AB

2010-06-03. Till Växjö tingsrätt, Miljödomstolen. Eslöv Lund Kraftvärmeverk AB ALRUTZ' ADVOKATBYRÅ AB 2010-06-03 Jö TINGSRÅTT jociornstolen hwc 2010 196-04 Akt./2p.pk,co Aktbil........ Till Växjö tingsrätt, Miljödomstolen Sökande: Ombud: Saken: Eslöv Lund Kraftvärmeverk AB Advokat

Läs mer

Riktlinjer för utsläpp till avlopp från tågtvättar

Riktlinjer för utsläpp till avlopp från tågtvättar Riktlinjer Diarienummer 114-14/013 Riktlinjer för utsläpp till avlopp från tågtvättar Antagen av Ledningsgruppen 2014-08-13 Käppalaförbundet Käppalaförbundet Riktlinjer 2 (8) Sammanfattning För att minska

Läs mer

HÖGSTA DOMSTOLENS DOM

HÖGSTA DOMSTOLENS DOM Sida 1 (7) HÖGSTA DOMSTOLENS DOM Mål nr meddelad i Stockholm den 3 oktober 2003 T 184-03 KLAGANDE Hyr-Börsen i Roslagen Aktiebolag, 556295-7539, Box 60, 184 61 ÅKERSBERGA Ombud: advokaten J.S. och jur.

Läs mer

Riktlinjer för oljeavskiljare i Enköpings kommun Antagna av Miljö- och byggnadsnämnden 2011-06-07

Riktlinjer för oljeavskiljare i Enköpings kommun Antagna av Miljö- och byggnadsnämnden 2011-06-07 Riktlinjer för oljeavskiljare i Enköpings kommun Antagna av Miljö- och byggnadsnämnden 2011-06-07 1. Inledning 1.1 Riktlinjerna Dessa riktlinjer omfattar oljeavskiljare i Enköpings kommun. Riktlinjerna

Läs mer

M iljö överdomstolen MÖD 2007:14

M iljö överdomstolen MÖD 2007:14 M iljö överdomstolen MÖD 2007:14 Målnummer: M3455-06 Avdelning: 13 Avgörandedatum: 2007-04-24 Rubrik: Tillstånd till nuvarande och utökad återvinningsverksamhet-----i samband med prövning av en ansökan

Läs mer

DOM 2013-05-02 Stockholm

DOM 2013-05-02 Stockholm 1 SVEA HOVRÄTT Mark- och miljööverdomstolen Rotel 060201 DOM 2013-05-02 Stockholm Mål nr M 6589-12 ÖVERKLAGAT AVGÖRANDE Nacka tingsrätts, mark- och miljödomstolen, deldom 2012-06-19 i mål nr M 2681-08,

Läs mer

DOM 2013-12-16 Stockholm

DOM 2013-12-16 Stockholm 1 SVEA HOVRÄTT Mark- och miljööverdomstolen Rotel 060203 DOM 2013-12-16 Stockholm Mål nr M 4026-13 ÖVERKLAGAT AVGÖRANDE Vänersborgs tingsrätts, mark- och miljödomstolen, dom 2013-04-04 i mål nr M 4320-12,

Läs mer

HÖGSTA DOMSTOLENS DOM

HÖGSTA DOMSTOLENS DOM Sida 1 (6) HÖGSTA DOMSTOLENS DOM Mål nr meddelad i Stockholm den 3 juli 2009 T 2955-08 KLAGANDE 1. ALL 2. HL 3. EL 4. ML Ombud för 1-4: Advokat BS MOTPART Nora kommun, 212000-2007 Tingshuset 713 80 Nora

Läs mer

1. Anmälan avser Ny verksamhet Ny verksamhetsutövare på befintlig anmäld verksamhet Ändring av verksamhet

1. Anmälan avser Ny verksamhet Ny verksamhetsutövare på befintlig anmäld verksamhet Ändring av verksamhet Anmälan enligt 9 kap 6 miljöbalken (1998:808) samt Uppdaterad 2014-04-04 1 kap. 10 eller 11 miljöprövningsförordningen (2013:251) 1. Anmälan avser Ny verksamhet Ny verksamhetsutövare på befintlig anmäld

Läs mer

Anmälan av miljöfarlig verksamhet

Anmälan av miljöfarlig verksamhet Anmälan av miljöfarlig verksamhet Anmälan inklusive bilagor ska lämnas in i två exemplar senast sex veckor innan åtgärden påbörjas. Läs igenom bifogad information. Anmälan som inte är fullständigt ifylld

Läs mer

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling Svensk författningssamling Förordning om ändring i förordningen (2001:527) om miljökvalitetsnormer för utomhusluft; SFS 2004:661 Utkom från trycket den 6 juli 2004 utfärdad den 10 juni 2004. Regeringen

Läs mer

KLAGANDE MOTPART SAKEN ÖVERKLAGAT AVGÖRANDE

KLAGANDE MOTPART SAKEN ÖVERKLAGAT AVGÖRANDE Sida 1 (8) HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT Mål nr meddelat i Stockholm den 24 mars 2015 Ö 3938-14 KLAGANDE Kronofogdemyndigheten 106 65 Stockholm Ombud: Jur.kand. JZ MOTPART JH SAKEN Ersättning till konkursförvaltare

Läs mer

DOM 2013-09-03 meddelad i Växjö

DOM 2013-09-03 meddelad i Växjö 1 VÄXJÖ TINGSRÄTT DOM 2013-09-03 meddelad i Växjö Mål nr M 3888-12 SÖKANDE Tekniska Verken i Linköping AB, 556004-9727 Box 1500 581 15 Linköping Ombud: Advokat Mats Björk Alrutz' Advokatbyrå AB Box 7493

Läs mer

DOM 2014-01-08 Stockholm

DOM 2014-01-08 Stockholm 1 SVEA HOVRÄTT 060204 DOM 2014-01-08 Stockholm Mål nr M 6875-13 ÖVERKLAGAT AVGÖRANDE Nacka tingsrätts, mark- och miljödomstolen, dom 2013-07-03 i mål nr M 6873-12, se bilaga A KLAGANDE Miljö- och hälsoskyddsnämnden

Läs mer

Skyldigheten att lämna registerutdrag blir mindre betungande

Skyldigheten att lämna registerutdrag blir mindre betungande Sammanfattning Hanteringen av personuppgifter som inte ingår i personregister underlättas Personuppgiftslagsutredningen har haft i uppdrag att göra en över-syn av personuppgiftslagen. Syftet har varit

Läs mer

Förslagen föranleder följande yttrande av Lagrådet:

Förslagen föranleder följande yttrande av Lagrådet: 1 LAGRÅDET Utdrag ur protokoll vid sammanträde 2010-09-20 Närvarande: F.d. regeringsrådet Rune Lavin, regeringsrådet Carina Stävberg och justitierådet Ella Nyström. Alkolås vid rattfylleri Enligt en lagrådsremiss

Läs mer

Miljöinformation Skara Energi 2014

Miljöinformation Skara Energi 2014 Miljöinformation Skara Energi 2014 2 Miljöinformation Skara Energi 2014 Skara Energi har under 2014 arbetat med att lyfta in miljömål i bolagets styrkort för att miljömålen ska bli tydligare i helheten

Läs mer

HÖGSTA DOMSTOLENS DOM

HÖGSTA DOMSTOLENS DOM Sida 1 (8) HÖGSTA DOMSTOLENS DOM Mål nr meddelad i Stockholm den 1 juli 2008 B 1075-08 KLAGANDE MA Ombud och offentlig försvarare: Advokat RvB MOTPARTER 1. Riksåklagaren Box 5553 114 85 Stockholm 2 AA

Läs mer

DELDOM 2009-07-07 meddelad i Nacka Strand

DELDOM 2009-07-07 meddelad i Nacka Strand NACKA TINGSRÄTT DELDOM 2009-07-07 meddelad i Nacka Strand Sid 1 (88) Mål nr Mål nr Mål nr SÖKANDE i mål och Mälarenergi Aktiebolag, Box 14, 721 03 Västerås Ombud: Advokaten Louis Vasseur, Alrutz' Advokatbyrå

Läs mer

DOM 2015-06-08 Stockholm

DOM 2015-06-08 Stockholm 1 SVEA HOVRÄTT Mark- och miljööverdomstolen Rotel 060304 DOM 2015-06-08 Stockholm Mål nr P 8175-14 ÖVERKLAGAT AVGÖRANDE Växjö tingsrätts, mark- och miljödomstolen, dom 2014-08-15 i mål nr P 5005-13, se

Läs mer

HÖGSTA DOMSTOLENS DOM

HÖGSTA DOMSTOLENS DOM Sida 1 (10) HÖGSTA DOMSTOLENS DOM Mål nr meddelad i Stockholm den 26 maj 2004 T 3445-02 KLAGANDE Skatteverket, 171 94 SOLNA MOTPART SÅ Ombud, tillika biträde enligt rättshjälpslagen: CGH SAKEN Företrädaransvar

Läs mer

Stockholm den 31 oktober 2014

Stockholm den 31 oktober 2014 R-2014/1013 Stockholm den 31 oktober 2014 Till Miljödepartementet M2014/1451/Nm Sveriges advokatsamfund har genom remiss den 16 juni 2014 beretts tillfälle att avge yttrande över Vattenverksamhetsutredningens

Läs mer

DOM 2014-06-24 Stockholm

DOM 2014-06-24 Stockholm 1 SVEA HOVRÄTT Mark- och miljööverdomstolen Rotel 060104 DOM 2014-06-24 Stockholm Mål nr M 1196-14 ÖVERKLAGAT AVGÖRANDE Växjö tingsrätts, mark- och miljödomstolen, dom 2014-01-30 i mål nr M 4218-13, se

Läs mer

DOM 2014-10-23 Stockholm

DOM 2014-10-23 Stockholm 1 SVEA HOVRÄTT 060209 DOM 2014-10-23 Stockholm Mål nr M 2184-14 ÖVERKLAGAT AVGÖRANDE Växjö tingsrätts, mark- och miljödomstolen, dom den 10 februari 2014 i mål nr M 477-14, se bilaga KLAGANDE Länsstyrelsen

Läs mer

Riktlinjer för utsläpp av avloppsvatten från industrier och andra verksamheter. Avloppsreningsverket, Vik

Riktlinjer för utsläpp av avloppsvatten från industrier och andra verksamheter. Avloppsreningsverket, Vik Riktlinjer för utsläpp av avloppsvatten från industrier och andra verksamheter Avloppsreningsverket, Vik Arvika Teknik AB Januari 2011 Allmänt Fastighetsägaren / verksamhetsutövaren ansvarar för, och ska

Läs mer

Instruktion för användning av emissionsdeklaration

Instruktion för användning av emissionsdeklaration SWEDISH ENVIRONMENTAL PROTECTION AGENCY 2001-10-18 Gunnar Sedvallson Tillsynsenheten Tel 08-698 1203 Fax 08-698 1222 Gunnar.Sedvallson@environ.se Instruktion för användning av emissionsdeklaration Allmänt

Läs mer

Högsta domstolen NJA 2009 s. 667 (NJA 2009:66)

Högsta domstolen NJA 2009 s. 667 (NJA 2009:66) Högsta domstolen NJA 2009 s. 667 (NJA 2009:66) Målnummer: Ö1473-06 Avdelning: 1 Domsnummer: Avgörandedatum: 2009-10-30 Rubrik: Fråga om Miljööverdomstolen varit skyldig att inhämta förhandsavgörande från

Läs mer

Vattenförvaltning för företag. Hur berör vattenförvaltning företag med miljöfarlig verksamhet?

Vattenförvaltning för företag. Hur berör vattenförvaltning företag med miljöfarlig verksamhet? Vattenförvaltning för företag Hur berör vattenförvaltning företag med miljöfarlig verksamhet? Den 22 december 2009 fastställde de fem svenska Vattenmyndigheterna miljökvalitetsnormer och åtgärdsprogram

Läs mer

UTSLÄPPEN TILL LUFTEN FRÅN PRODUKTIONSANLÄGGNINGARNA I SKÖLDVIKS INDUSTRIOMRÅDE ÅR 2014

UTSLÄPPEN TILL LUFTEN FRÅN PRODUKTIONSANLÄGGNINGARNA I SKÖLDVIKS INDUSTRIOMRÅDE ÅR 2014 Byggnads- och miljönämnden 103 15.09.2015 UTSLÄPPEN TILL LUFTEN FRÅN PRODUKTIONSANLÄGGNINGARNA I SKÖLDVIKS INDUSTRIOMRÅDE ÅR 2014 324/60.600/2013, 328/60.600/2013, 243/60.606/2015, 346/60.600/2015 ByMiN

Läs mer