Finlandssvenskarna 2012

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Finlandssvenskarna 2012"

Transkript

1 Fjalar Finnäs Finlandssvenskarna 2012 en statistisk rapport Folktinget

2 Finlandssvenskarna 2012 en statistisk rapport

3 Svenska Finlands folkting Snellmansgatan 13 A Helsingfors ISBN (hft) ISBN (PDF) ISSN Ombrytning och pärm: Christian Aarnio Tryck: DMP, Helsingfors 2013

4 INNEHÅLL Förord 5 Inledning 6 Finlands svenska befolkning Befolkningstalet 7 Språklig fördelning 9 Åldersfördelningen 11 Civilstånd 13 Fruktsamheten och reproduktionen 14 Dödligheten 16 Naturlig tillväxt 18 Geografisk omflyttning 19 Tvåspråkiga familjer och barnens språk 21 Elevtillströmningen till svenska skolor 25 Utbildning 27 Näringsstruktur 28 Framtidsutsikterna 32 Avslutande kommentarer 34 Datakällor och referenser 36 Tabellbilaga 38 Figurer 1. Den svenskspråkiga befolkningens åldersfördelning 1950, 1970, 1990 och Den svenskspråkiga befolkningen efter ålder, civilstånd och kön år Andelen födslar av ogifta mödrar bland svenskspråkiga kvinnor regionvis Det summerande fruktsamhetstalet för hela Finland och svenskspråkiga kvinnor, samt utgående från de svenskspråkiga barnen Det summerade fruktsamhetstalet regionvis för svenskspråkiga kvinnor, samt motsvarande beräknat utgående från antalet svenskregistrerade barn Dödsrisker i åldrarna resp år efter kön och språk. Åldersstandardiserade enligt 1990 års befolkning Antalet födda och döda svenskspråkiga Antalet svenskspråkiga emigranter och immigranter Andelen svenskspråkiga män och kvinnor som gift sig med en finskspråkig partner Andelen barn med språkligt blandad bakgrund av alla barn med minst en svenskspråkig förälder, efter hemortens språk samt barnens födelseår Andelen barn med språkligt blandad bakgrund av alla barn med minst en svenskspråkig förälder, regionvis och efter barnens födelseår Andelen barn som registrerats som svenskspråkiga av alla barn till föräldrar med olika språk (svenska och finska) efter födelseår och moderns språk. Barn födda Andelen svenskregistrerade av alla barn födda med tvåspråkig bakgrund efter moderns utbildningsnivå och språk. 23

5 14. Andelen svenskregistrerade av alla barn födda med tvåspråkig bakgrund efter hemortens språkstruktur och moderns språk Antalet svenskregistrerade sjuåringar efter födelseår, motsvarande antal elever på klass 1 i svenska grundskolor samt antalet studenter från svenskspråkiga gymnasier. Förväntat antal elever och studenter / Andelen arbetslösa år 2011 regionvis efter språk och kön Andelen pensionerade år 2011 efter ålder och språk. Separat för män och kvinnor Andelen pensionerade i åldern år regionvis efter språk Separat för män och kvinnor Antalet födda och döda , samt det beräknade antalet enligt två framskrivningsalternativ. 33 Tabeller Antalet svenskspråkiga och deras andel av hela befolkningen Den svenskspråkiga befolkningen länsvis Tusental Den svenskspråkiga befolkningen landskapsvis Tusental Den svenskspråkiga befolkningens procentuella fördelning efter hemkommunens språkstruktur Antalet svenska och tvåspråkiga kommuner och svenskspråkig befolkning i dessa Det totala antalet interregionala flyttningar, samt nettoströmmarna, bland svenskspråkiga Andelen svenskregistrerade av alla barn med tvåspråkig bakgrund regionvis efter födelseår och föräldrarnas språk. Procent Andelen svenskregistrerade barn som har tvåspråkig familjebakgrund regionvis efter födelseår. Procent Befolkningens fördelning efter utbildningsnivå år 2011, uppdelat efter ålder, kön samt språk. Procent Den yrkesverksamma befolkningens fördelning efter näringsgren Den yrkesverksamma svenskspråkiga befolkningens fördelning efter näringsgren i olika åldrar år Separat för män och kvinnor. Procent Den svenskspråkiga befolkningens beräknade åldersstruktur Framskrivning inklusive omflyttning Andelen svenskspråkiga av hela befolkningen i svenska och tvåspråkiga kommuner Antalet svenskspråkiga 2000 och Befolkningens fördelning efter språk i svenska och tvåspråkiga kommuner Befolkningen med annat språk än svenska och finska Uppdelning efter enskilda språk 1995, 2005 och Antalet svenskspråkiga i finska kommuner Kommuner med minst 50 svenskspråkiga år Antalet finskspråkiga Kommunerna enligt nuvarande kommungränser Svenskspråkig befolkning efter ålder och kön Svenskspråkig befolkning efter födelseår vart tionde år Svenskspråkig befolkning i svenska och tvåspråkiga kommuner efter ålder. Absolut och procentuell fördelning Den svenskspråkiga befolkningens fördelning efter utbildningsnivå Uppdelning efter ålder, kön och region Barn födda kommunvis efter föräldrarnas språkliga bakgrund. Barn med minst en svenskspråkig förälder. Andelen svenska av alla barn med tvåspråkig bakgrund, och andelen med tvåspråkig bakgrund av alla svenska barn Antalet 7-12 åriga svenska barn och antalet elever i svenska lågstadier kommunvis

6 Förord Bästa läsare Det är tionde gången Svenska Finlands folkting ger ut en statistisk rapport över finlandssvenskarna. Den första rapporten utkom år 1981 och rapporten har alltid haft en stor efterfrågan. Rapporten är användbar för samhällsplanerare, forskare, journalister, politiker och såväl kommunala som statliga myndigheter i deras arbete. Dataunderlaget för rapporten baserar sig uteslutande på uppgifter från Statistikcentralen. Arbetet med att sammanställa rapporten har utförts av Fjalar Finnäs, professor i demografi och statistik vid Åbo Akademi. Folktinget vill till honom framföra ett stort och varmt tack för hans arbete med de finlandssvenska statistiska rapporterna. I rapporten Finlandssvenskarna 2012 en statistisk rapport presenteras den del av finlandssvenskarnas verklighet som kan belysas med hjälp av statistik. Det gäller bl.a. uppgifter om den grundläggande demografin: hur många finlandssvenskar det finns, var de bor, åldersfördelningen, deras framtidsutsikter och i vilket numerärt förhållande finlandssvenskarna står till landets majoritetsbefolkning. År 1900 utgjorde den svenskspråkiga befolkningen i Finland 12,9 % av hela befolkningen, medan andelen år 2012 är 5,4 %. Antalet svenskspråkiga personer har emellertid ökat med personer sedan år 2007, då det hittills lägsta antalet svenskspråkiga redovisats, och uppgick i slutet av år 2012 till personer. Under de senaste åren har alltså trenden svängt och framtidsutsikterna för den svenskspråkiga befolkningen är positiva. Den statistiskt sett positiva utvecklingen har ett pris i form av en ökad språklig heterogenitet mellan både generationer och regioner. Av de svenskspråkiga som i dagens läge är över 50 år har de allra flesta en enspråkigt svensk familjebakgrund. Bland dagens unga är situationen helt annorlunda och förändringarna har varit särskilt stora under de senaste årtiondena. Helsingfors i oktober 2013 Christina Gestrin folktingsordförande 5

7 Inledning Befolkningsstatistiken i Finland baserar sig i dagens läge uteslutande på olika register. Tack vare att uppgifterna om de enskilda medborgarnas modersmål ingår i det centrala befolkningsregistret är det möjligt att sammanställa praktiskt taget all statistik även med språklig uppdelning. Statistikcentralen publicerar årligen via internet en stor mängd uppgifter enligt språk och materialen och de olika registren presenteras utförligt på adressen Uppgifter om befolkningsstrukturen finns t.ex. på adressen och elevstatistik på Dataunderlaget för denna rapport baserar sig uteslutande på uppgifter från Statistikcentralen, huvudsakligen i form av publicerad och direkt tillgänglig statistik, men i flera fall också utifrån specialbeställda opublicerade, samt avgiftsbelagda material. Genom statistikens förbättrade tillgänglighet i elektronisk form minskar behovet av tryckta statistikpublikationer, men förutom att användningen av nätmaterialen förutsätter en viss datorvana, bör kommenterade sammanställningar som denna fortsättningsvis ha en uppgift att fylla. Rapporten strävar efter att ge en så aktuell statistisk bild som möjligt av den svenskspråkiga befolkningen, men ett annat syfte är att sätta in statistiken i ett större sammanhang, framförallt i ett lite längre tidsperspektiv. Rapporten är en uppdatering av tidigare rapporter i samma serie. De grundläggande demografiska uppgifterna om befolkningens storlek avser förhållandet vid utgången av år 2012, medan de övriga uppgifterna i huvudsak gäller år Uppgifterna om den yrkesaktiva befolkningens fördelning efter näringsgren har inte uppdaterats sedan den föregående rapporten, utan här är de senaste uppgifterna från år För att åstadkomma en löpande framställning har inga källhänvisningar gjorts i texten, men i slutet av rapporten finns en förteckning över olika rapporter som ligger till grund för framställningen. I textdelen kommenteras en del uppgifter för enskilda kommuner, även sådana som inte redovisas explicit i tabellform. Generellt gäller att redovisningen i form av tabeller och figurer i textdelen endast görs för större regioner eller riket som helhet. Till den del kommunvisa uppgifter redovisas i tabellform, återfinns de i den avslutande tabelldelen. Fjalar Finnäs 6

8 FINLANDS SVENSKA BEFOLKNING Befolkningstalet Den finländska befolkningsstatistiken har sitt ursprung i Tabellverket från år 1749, men inledningsvis antecknades inte medborgarnas språk. År 1880 företogs den första landsomfattande sammanställningen av befolkningen med språklig uppdelning. Enligt dessa uppgifter, som alltså baserade sig på församlingsstatistik, uppgick antalet svenskspråkiga personer till , vilket utgjorde 14,3 % av landets hela befolkning. Under 1800-talets två sista decennier växte antalet kraftigt till närmare Enligt de redovisade uppgifterna skulle antalet år 1910 ha varit endast Dessa officiella uppgifter ger emellertid en lite missvisande bild av den faktiska utvecklingen. För åren 1880, 1890 och 1900 inkluderas nämligen den frånvarande befolkningen i församlingsstatistiken, och detta ger en överskattning av det verkliga befolkningstalet. Eftersom amerikaemigrationen hade tagit fart under denna tid var antalet frånvarande på en del orter säkerligen betydande. Enligt Fougstedt torde det verkliga antalet svenskspråkiga vid sekelskiftet ha uppgått till omkring Med beaktande av dessa brister torde man kunna påstå att den svenskspråkiga befolkningen uppvisade en kontinuerlig uppgång ända fram till år 1940, då antalet uppgick till tabell 1. Antalet svenskspråkiga och deras andel av hela befolkningen År Antal % , , , , , , , , , , , , , , ,4 Redan under 1940-talet minskade befolkningen en aning, och efter år 1950 vidtog en period av snabb nedgång, så att antalet år 1970 uppgick till endast Den främsta orsaken till denna minskning var den omfattande emigrationen till Sverige. Enbart under perioden beräknas flyttningsförlusten ha uppgått till närmare personer. Tack vare att emigrationen mattades av, var befolkningsminskningen under de efterföljande årtiondena förhållandevis liten. En bidragande orsak till trendbrottet är också, att medan språkuppgifterna åren 1950, 1960 och 1970 kom från de folkräkningar, som då genomfördes, är grunden sedan år 1977, det centrala befolkningsregistret. I folkräkningarna efterfrågades medborgarnas huvudspråk, medan kriteriet i befolkningsregistret är modersmål. Det har visat sig att det senare kriteriet resulterar i ett lite större antal svenskspråkiga. En svag nedgång i befolkningstalet fortsatte likväl in i det nya millenniet och vid utgången av år 2007 var antalet svenskspråkiga vilket är det hittills lägsta redovisade antalet. Under 7

9 de senaste åren har trenden nämligen svängt så att antalet har ökat, och år 2012 uppgick antalet svenskspråkiga till År 1900 utgjorde de svenskspråkiga nästan 13 % av hela befolkningen, men till följd av att den finskspråkiga befolkningen mer än fördubblades under 1900-talet har den svenska andelen sjunkit ned till 5,4 %. Den väsentligaste förändringen beträffande språkförhållandena i landet under de senaste decennierna är den kraftiga ökningen av personer med främmande språk. Sedan år 1990 har antalet mer än tiofaldigats så att det år 2012 uppgick till nästan Enligt den länsindelning som gällde fram till år 1995 hade Vasa län den största svenskspråkiga befolkningen år Befolkningstillväxten i slutet av 1800-talet och början av 1900-talet skedde dock framförallt i Nylands län. För Vasa läns del redovisas också en betydande ökning i slutet av 1800-talet, men till följd av den omfattande amerikaemigrationen, och säkerligen också intern omflyttning, sjönk antalet under början av det nya seklet. Redan år 1920 återfanns nästan hälften eller 46 % av de svenskspråkiga i Nylands län, medan Vasa län svarade för en knapp tredjedel. I Åbo och Björneborgs län bodde 12 % och på Åland 6 % av finlandssvenskarna. I de övriga länen fanns då drygt personer, vilket utgjorde 3,6 % av alla svenskspråkiga. Fram till år 1970 bestod den mest väsentliga förändringen i den regionala fördelningen i att befolkningen i Åbo och Björneborgs län minskade kraftigt. Från svenskspråkiga år 1910 sjönk antalet till endast fram till år 1970, vilket utgjorde knappt 10 % av hela den finlandssvenska befolkningen. En stor orsak till minskningen var att den yttre skärgården avfolkades. Motsvarande nedgång kan också observeras i de åländska skärgårdskommunerna. Tack vare inflyttning från de övriga landskapen har befolkningen på Åland som helhet ökat kännbart under de senaste årtiondena. tabell 2. Den svenskspråkiga befolkningen länsvis Tusental. År Nylands län Åbo och Åland Vasa län Övriga län 1) Björneborgs län ) 101,9 38,3 20,2 117,8 16, ) 114,7 42,5 21,9 126,4 17, ) 134,1 43,2 24,1 131,1 17, ,2 43,0 20,5 111,1 15, ,8 41,2 20,4 109,3 12, ,0 39,4 19,0 108,5 12, ,9 36,9 20,3 109,1 10, ,4 36,7 20,9 112,8 9, ,0 33,3 20,3 106,2 3) 7, ,7 28,8 19,9 99,0 5, ,0 28,0 21,7 99,6 6, ,4 27,5 23,2 100,5 6,1 1) Inkluderar Kymmene län med tvåspråkiga Pyttis 2) Inkluderar de frånvarande församlingsmedlemmarna 3) Mellersta Finlands län avskiljdes från Vasa län tabell 3. Den svenskspråkiga befolkningen landskapsvis Tusental. Nyland Egentliga Åland Österbotten Mellersta Kymmene- Övriga Finland Österbotten dalen ,3 1) 26,6 23,2 92,8 7,2 1,8 5, ,2 1) 26,2 24,2 90,8 6,8 1,6 5, ,3 26,7 25,2 90,4 6,5 1,5 6, ,8 26,9 25,4 90,3 6,4 1,4 6,8 1) Inklusive Östra Nyland 8

10 En genomgående trend under 1900-talet var att den svenskspråkiga befolkningen utanför det egentliga svenska bosättningsområdet minskade mera än befolkningen som helhet. Man kan säga att den svenskspråkiga befolkningen koncentrerades till det huvudsakliga bosättningsområde som utgörs av de svenska och tvåspråkiga orterna. Detta framgår tydligt på länsnivå i tabell 2, men det gäller även för de finska kommuner som ligger just på andra sidan språkgränsen i de tvåspråkiga länen. Under de senaste decennierna har det likväl skett ett trendbrott i detta avseende, ty det har förekommit en utflyttning av svenskspråkiga till en del finska kranskommuner framförallt omkring huvudstadsregionen och Åbo (se tabell 4 nedan samt bilagetabell 16). År 1990 levde närmare svenskspråkiga på finska orter, men år 2012 var antalet drygt Som ett kuriosum kan noteras att det är endast i 13 av Finlands nuvarande 320 kommuner som det inte finns en enda svenskregistrerad person, och detta antal är detsamma som år 1990, även om kommunerna inte är desamma. Språklig fördelning I slutet av 1800-talet levde det stora flertalet av de svenskspråkiga personerna i Finland på starkt svenskdominerade orter (tabell 4). Detta innebär samtidigt att de båda språkgrupperna levde nästan åtskilt från varandra. Genom den kraftiga inflyttningen av finskspråkiga till delar av det svenska bosättningsområdet förändrades dock förutsättningarna på lokal nivå avsevärt redan under 1900-talets första hälft. År 1950 levde ännu en fjärdedel på enspråkigt svenska orter och ytterligare en dryg tredjedel på tvåspråkiga orter med svensk majoritet. För att en kommun skall vara officiellt tvåspråkig krävs enligt nuvarande kriterier att minoriteten uppgår till minst 8 % eller minst 3000 personer. En tvåspråkig kommun blir ändå enspråkig först när minoriteten består av färre än 3000 invånare och andelen sjunker under 6 % av hela befolkningen. En kommun kan även frivilligt förklara sig tvåspråkig trots att minimikraven inte uppfylls. Kommunernas språkliga status fastställs vart tionde år av statsrådet, och den nuvarande klassificeringen gäller sedan och baserar sig på situationen vid utgången av år Under 1930-talet fanns det sammanlagt 96 svenska eller tvåspråkiga orter i Finland. Antalet har minskat avsevärt främst till följd av sammanslagningar och inkorporeringar. Regelrätt förfinskning, dvs. att en formellt tvåspråkig kommun blivit enspråkig, har förekommit i fem fall. Karuna och Salo i Åbo och Björneborgs län hade förklarats enspråkiga redan från år 1933, medan nyländska Tusby och Kervo blev enspråkigt finska åren 1943 resp I och med kommunsammanslagningarna kring Salo år 2009 uppgick Finby i en ny enspråkigt finsk enhet. I detta fall berörde det knappt 80 svenskspråkiga personer. Till dessa förändringar kan ytterligare läggas Lojo köping (blev stad 1969) som likaså blev enspråkig år År 1997 sammanslogs emellertid staden med den tvåspråkiga landskommunen, och även om den inte heller nu uppfyller de formella kraven, har den på basen av kommunfullmäktiges anhållan av statsrådet fastställts som en officiellt tvåspråkig kommun. Det har dessutom förekommit flera kommunsammanslagningar som inneburit att enspråkigt finska kommuner anslutits till tvåspråkiga orter. Ett aktuellt exempel på detta är Lillkyrös anslutning till Vasa Efter statsrådets beslut år 1953 fanns det förutom de 16 åländska, hela 31 enspråkigt svenska kommuner i landet, och ytterligare 32 kommuner med svenska som majoritetsspråk. Sammanlagt fanns det då 91 svenska och tvåspråkiga kommuner. 9

11 tabell 4. Den svenskspråkiga befolkningens procentuella fördelning efter hemkommunens språkstruktur Tvåspråkiga kommuner Andel svenskspråkiga 1) (%) År Svenska > <33 Finska Totalt kommuner kommuner ,9 15,9 10,1 4,9 2,8 6,4 100, ,9 30,2 5,9 16,0 6,0 5,0 100, ,4 25,3 4,2 4,5 26,2 4,4 100, ,7 24,7 9,5 8,0 26,9 4,2 100, ,2 21,2 15,5 0,6 35,1 3,5 100, ,9 18,9 16,5 6,5 36,4 3,0 100, ,8 18,5 10,3 11,4 36,1 3,9 100, ,8 22,3 12,2 11,2 34,3 4,2 100, ,0 21,6 14,6 10,7 34,9 4,3 100, ,7 23,8 9,2 7,4 40,8 5,1 100,0 1) Andel svenskspråkiga av den svensk- och finskspråkiga befolkningen. Efter år 1953 har således enbart Finby blivit enspråkigt finsk eller uppgått i en finsk enhet. Kommunsammanslagningarna i Åboland och Nyland åren 2009 och 2010 reducerade antalet tvåspråkiga orter med 10. För de åboländska kommunerna som ingår i Kimitoön och Pargas innebar sammanslagningarna ingen förändring av språklig status, ty alla var tvåspråkiga med svensk majoritet. För Pojos del innebar bildandet av Raseborg att området formellt fick svensk majoritet, medan de svenskdominerade kommunerna Pernå och Liljendal numera ingår i Lovisa med finskspråkig majoritet. I Österbotten sammanslogs de tvåspråkiga kommunerna Vörå-Maxmo och Oravais år 2011, vilket ej ledde till ändring i majoritetsspråket. År 1950 hade ännu flertalet av de nyländska kommunerna en svenskspråkig majoritet, men många av dessa; Borgå (inkl. landskommunen), Grankulla, Hangö, Kyrkslätt, Lovisa, Pojo och Sjundeå blev finskdominerade till följd av den finska inflyttningsvågen framförallt under talet. Utanför Nyland är det endast i Kaskö som majoritetsspråket har ändrats under det senaste halvseklet. Under de två senaste decennierna har kommunernas språkstruktur allmänt taget påverkats föga av den direkta befolkningsutvecklingen. Betydligt större konsekvenser har kommunsammanslagningarna haft. Efter kommunsammanslagningarna år 1973 fanns det således förutom de åländska kommunerna, 25 tvåspråkiga kommuner med svenska som majoritetsspråk och dessutom hela 15 enspråkigt svenska kommuner, men i dagens läge återstår endast tre enspråkigt svenska och 12 tvåspråkiga med svenska som majoritetsspråk. tabell 5. Antalet svenska och tvåspråkiga kommuner och svenskspråkig befolkning i dessa ) ) ) ) Antal Svensk Antal Svensk 2) Antal Svensk Antal Svensk kom- befolk- kom- befolk- kom- befolk- kom- befolkmuner ning muner ning muner ning muner ning Svensk Tvåspråkig % % % % Totalt Finska orter Finland ) Befolkningstalen för de angivna åren, men kommunindelning och språklig status enligt situationen åren 1953, 1973, 1983, Andelen svenskspråkiga beräknad enbart på basen av antalet svensk- och finskspråkiga. 2) Befolkningstalet delvis uppskattat till följd av kommunsammanslagningar år

12 En liten men inte helt obetydlig orsak till nedgången i andelen svenskspråkiga är att antalet personer med främmande språk ökar. Detta medför också att det inte längre räcker med att se på andelen svenskspråkiga för att avgöra kommunernas officiella språk. År 1993 nådde således varken den svenska eller den finska språkgruppen till 50 %-strecket i Sibbo, men eftersom antalet svenskspråkiga var större förblev svenska majoritetsspråket fram till år I Närpes var andelen svenskspråkiga år 2012 nere på 85,5 %, men detta innebär likväl inte att staden skulle uppfylla kriteriet för en officiell tvåspråkighet, ty andelen finskspråkiga är endast 5,8 %, eftersom 8,7 % av befolkningen har ett annat modersmål än svenska eller finska. Om man beaktar enbart de inhemska språken utgör de finskspråkiga 6,3 % av befolkningen i Närpes. Statsrådets förordning, som antogs i december 2012, om kommunernas språkliga status för åren , innebar inga förändringar i någon kommuns språkliga status, utöver de som förorsakats av ovan refererade kommunsammanslagningar. Flera undersökningar har påvisat att den svenskspråkiga befolkningen generellt sett har en positivare inställning till invandring än den finskspråkiga befolkningen. Många tvåspråkiga orter återfinns också i toppen av en förteckning av kommunerna ordnade enligt andelen personer med främmande språk. I huvudstadsregionen uppgår andelen med främmande språk till över en tiondel, men även i Åbo, Mariehamn, Vasa och Jakobstad är andelarna höga, liksom i tidigare nämnda Närpes och Korsnäs. Det vore dock felaktigt att påstå att andelen invandrare i allmänhet skulle vara kopplad till ortens språk. Det finns nämligen också ett flertal kommuner med en låg andel invandrare. Detta gäller t.ex. Pedersöre, Larsmo, Kronoby och Korsholm i Österbotten, men även Kimitoön och Pargas, samt Sibbo. Åldersfördelningen En befolknings ålderssammansättning vid en viss tidpunkt är resultatet av utvecklingen under en lång tid. Åldersfördelningen utgör samtidigt grundförutsättningen för den framtida utvecklingen. I figur 1 redovisas ålderfördelningens utveckling för den svenskspråkiga befolkningen Under början av 1900-talet var både fruktsamheten och dödligheten hög vilket åstadkom en tydlig pyramidformad åldersfördelning. År 1950 kunde man dock märka effekterna av en lägre fruktsamhetsnivå under 1930-talet, men pyramiden var anmärkningsvärt bredbasig till följd av baby-boomen under de första efterkrigsåren. År 1950 var nästan en fjärdedel av den svenskspråkiga befolkningen i åldern 0-14 år, medan knappt en tiondel var över 65 år. Emigrationens stora betydelse för befolkningsutvecklingen framkommer när man ser på hur storleken på de olika födelsekohorterna och åldersstrukturen förändrades. De årskullar som föddes på 1930-talet och 1940-talet reducerades med uppemot en tredjedel fram till år 1970 (se även bilagetabell 18). I dessa åldrar inverkade dödligheten marginellt på denna utveckling. Förutom att befolkningen minskade totalt sett påverkades således åldersstrukturen kraftigt av emigrationen. Den sjunkande fruktsamheten medförde dessutom att år 1970 var mindre än en femtedel av befolkningen i åldern 0-14 år medan andelen över 65 år hade stigit till 15,2 %. Utvecklingen under de efterföljande årtiondena har åstadkommit en utjämning av åldersfördelningen. Förutom att de stora årskullarna från de första efterkrigsåren ännu sticker ut lite, är ålderspyramiden jämnbred högt upp i åldrarna. Jämfört med tidigare innebär detta att barnens andel av hela befolkningen minskat, medan de äldre personernas andel ökat. År 2012 utgjorde barnen under 15 år endast 17,4 %, medan pensionärerna (= över 65 år) svarade för 23 %. Speciellt markant är ökningen av verkligt gamla personer. År 1950 fanns det endast 1631 personer över 11

13 85 år, vilket utgjorde en halv procent av hela befolkningen. År 2012 var antalet mer än sexfaldigt eller , vilket i relativa tal utgjorde 3,6 % av hela befolkningen. Utvecklingen under det senaste halvseklet har alltså gått mot en markant höjning av medelåldern. Den svenskspråkiga befolkningen hade under hela 1900-talet en högre genomsnittsålder än den övriga befolkningen. År 1970 var medelåldern hos den svenskspråkiga befolkningen 38,6 år medan motsvarande för den finskspråkiga var endast 32,9 år. Skillnaderna har emellertid utjämnats betydligt, och år 2012 var motsvarande tal 42,9 år och 42,4 år. En granskning av de enskilda årsklasserna visar att den klart största årskullen är den som föddes år 1946 (se figur 2). figur 1. Den svenskspråkiga befolkningens åldersfördelning 1950, 1970, 1990 och Skillnaderna mellan de olika kommunerna, liksom även mellan språkgrupperna är avsevärda. Den svenskspråkiga befolkningen är i flera kommuner ålderstigen och andelen pensionärer är hög. Bland de svenskspråkiga utgjorde år 2012 andelen över 65 år nästan 30 % i ett flertal kommuner, bl.a. i Lovisa, och Kimitoön, men även i Närpes, Kristinestad och Korsnäs. I Pyttis uppgick andelen till klart över en tredjedel. Larsmos svenskspråkiga befolkning svarar å sin sida för ytterligheten åt det andra hållet, med endast 13,0 % pensionärer, men hela 30,5 % barn under 15 år. Att språkgrupperna har olika åldersfördelningar innebär också att språkförhållandena varierar i olika åldrar. På de orter som snabbt förfinskades under och 1970-talen är andelen svenskspråkiga som regel avsevärt större i de höga åldrarna, än i befolkningen som helhet. Som regel är antalet svenskspråkiga större än antalet finskspråkiga bland den äldre befolkningen. Ett av de tydligaste exemplen på detta är Kyrkslätt, där merparten av personerna i åldersgruppen över 85 år är svenskspråkiga, trots att den svenska andelen i kommunen som helhet är endast 17,7 %. 12

14 Civilstånd Sedan 1970-talet har samboende utan formellt äktenskap blivit en allt vanligare samlivsform. Till en början hade samboendet mera karaktären av en inledningsfas av familjebildningen, men numera har samboendet också slagit igenom som en permanent samlivsform. Att två tredjedelar av de 30-åriga svenskspråkiga männen ännu är ogifta innebär således inte att de skulle vara ensamstående, utan en stor del av dessa är ogifta samboende Det verkar inte finnas några generella skillnader mellan språkgrupperna ifråga om det informella samboendet, men det förekommer anmärkningsvärda regionala variationer. Explicita aktuella uppgifter saknas, men en tydlig indikation kan erhållas genom att man ser på andelen ogifta. Av de svenskspråkiga kvinnorna i 40-årsåldern är ungefär 30 % ogifta, men på Åland och i Sydösterbotten är andelen hela 40 %, medan den är endast drygt 20 % i norra Österbotten. figur 2. Den svenskspråkiga befolkningen efter ålder, civilstånd och kön år De regionala skillnaderna kan också illustreras av andelen födslar av ogifta kvinnor. Under åren var nästan två tredjedelar av mödrarna på Åland och i södra Österbotten ogifta, medan motsvarande i norra Österbotten var under 30 %. Andelen var även anmärkningsvärt låg i huvudstadsregionen eller under en tredjedel. 13

15 figur 3. Andelen födslar av ogifta mödrar bland svenskspråkiga kvinnor regionvis Regionindelningen omfattar de svenska och tvåspråkiga kommunerna i de tvåspråkiga landskapen. I huvudstadsregionen ingår Helsingfors, Esbo, Vanda och Grankulla, och i Vasaregionen inkluderas Vasa, Malax, Korsholm och Vörå. Norra Österbotten omfattar även Karleby. Skilsmässorisken för svenskspråkiga är avsevärt lägre än för finskspråkiga. I äktenskap mellan två svenskspråkiga är risken nästan hälften så låg som i äktenskap mellan två finskspråkiga. I äktenskap där makarna tillhör olika språkgrupp är risken en aning högre än i de enspråkigt finska. Konsekvensen av detta är att andelen som upplevt en skilsmässa generellt sett är lägre bland de svenskspråkiga. Medan drygt 20 % av finskspråkiga 50-åriga kvinnor har genomgått en skilsmässa, är motsvarande andel bland de svenskspråkiga knappt 15 %. Bland männen är andelarna 18 % respektive 12 %. De regionala skillnader som förekommer bland de svenskspråkiga består främst i att äktenskapen är något stabilare i Österbotten än de övriga regionerna. Fruktsamheten och reproduktionen Med undantag för baby-boomen under de första efterkrigsåren uppvisade fruktsamheten i Finland generellt en nedåtgående trend fram till år 1973, då det föddes endast 1,5 barn per kvinna i fruktsam ålder. Efter denna bottennotering har dramatiska fluktuationer inte förekommit, men den generella trenden har varit svagt uppåtgående. Under de två senaste årtiondena har det summerade fruktsamhetstalet, som anger det genomsnittliga antalet barn per kvinna i fruktsam ålder, uppgått till cirka 1,8. För att garantera ett bibehållet befolkningstal på lång sikt borde det summerade fruktsamhetstalet vara 2,1 barn per kvinna. En generell tendens har varit att barnafödandet senarelagts, och den genomsnittliga åldern när kvinnorna har fött sitt första barn har stigit med nästan två år sedan slutet av 1980-talet så att den år 2011 var 28,4 år. 14

16 figur 4. Det summerande fruktsamhetstalet för hela Finland och svenskspråkiga kvinnor, samt utgående från de svenskspråkiga barnen. Det har påvisats att nativiteten, dvs. antalet födda i förhållande till befolkningstalet, var lägre än riksgenomsnittet bland de svenskspråkiga i början av det förra århundradet. Detta berodde delvis på en ofördelaktig åldersstruktur, men dessutom också på att själva fruktsamheten var lägre. Detta sammanhänger i sin tur med att stora delar av det svenska bosättningsområdet hör till de områden av landet där fruktsamheten generellt tidigt har varit låg. Sedan slutet av 1980-talet finns explicita uppgifter om födslar med uppdelning efter mödrarnas språk. Fram till slutet av 1990-talet var de svenskspråkiga kvinnornas summerade fruktsamhetstal något högre än riksgenomsnittet, men därefter har talen praktiskt taget sammanfallit. Det är likväl viktigt att inse att det förekommer avsevärda regionala fruktsamhetsskillnader och att det inte finns något utpräglat beteende som skulle vara typiskt för någondera språkgruppen. Den tidigare skillnaden mellan språkgrupperna totalt sett, berodde således till en stor del på olikheterna i språkgruppernas geografiska fördelning. Med tanke på reproduktionen av den finlandssvenska befolkningen, dvs. hur många svenskspråkiga barn det föds, är det inte tillräckligt eller ändamålsenligt att betrakta enbart de svenska kvinnornas barnafödande. Till följd av förekomsten av tvåspråkiga familjer behöver mödrarnas och barnens språk inte sammanfalla. Om man vill fokusera på reproduktionen är det därför bättre att utgå ifrån de nyfödda barnens språk. Själva förekomsten av tvåspråkiga familjer har hållits rätt konstant under de senaste tre årtiondena, men en markant ökande andel av barnen i dessa har registrerats som svenskspråkiga (se nedan). En klar majoritet eller cirka två tredjedelar av barnen med föräldrar tillhörande olika språkgrupp, registreras i nuläget som svenskspråkiga, och detta innebär att det föds omkring 20 % fler svenskspråkiga barn än det antal, som de svenskspråkiga kvinnorna producerat. Om man beräknar ett summerat fruktsamhetstal utifrån uppgifterna om de svenskspråkiga barnen uppnår man således en nivå som klart överstiger vad som skulle fordras för ett bibehållet befolkningstal på lång sikt. För åren är den genomsnittliga nivån närmare 2,3 barn per kvinna. På nationell nivå har de regionala olikheterna i fruktsamhetsnivån minskat under de senaste decennierna, men det kvarstår likväl några betydande skillnader inom det svenska bosättningsområdet. Medan studiestäder såsom Helsingfors och Åbo uppvisar så låga summerade fruktsamhetstal som 1,2-1,3 har Österbotten, i synnerhet den nordligaste delen, hållit en nationellt sett mycket hög nivå. Larsmo hör till den absoluta nationstoppen i fråga om summerad fruktsamhet med ett genomsnitt på 3,8 barn per kvinna under åren

17 De regionala variationerna framkommer även vid en jämförelse av lite större regioner. För perioden var de svenska kvinnornas summerade fruktsamhet hela 2,5 barn per kvinna i norra Österbotten, medan Åboland och huvudstadsregionen inte nådde högre än cirka 1,6. De regionala skillnaderna utjämnas avsevärt när man i stället ser på reproduktionen. Tillskottet från de språkligt blandade familjerna var allra störst i huvudstadsregionen, där det uppgick till hela 40 %, medan norra Österbotten fick ett tillskott på endast 10 %. Förutom Åboland når alla regioner upp till en nivå som överstiger reproduktionsnivån. figur 5. Det summerade fruktsamhetstalet regionvis för svenskspråkiga kvinnor, samt motsvarande beräknat utgående från antalet svenskregistrerade barn. Dödligheten Dödsriskerna har sjunkit avsevärt under de senaste årtiondena, och trenden visar inga egentliga tecken på att brytas. Under de tre årtiondena sedan år 1980 har de åldersstandardiserade dödsriskerna halverats. Den förväntade livslängden för en nyfödd är egentligen ett sammanfattande mått utgående från de åldersspecifika dödsriskerna. Uttryckt med hjälp av denna kan man säga att medan en nyfödd finländsk pojke i början av 1980-talet hade en förväntad livslängd på knappt 70 år, var motsvarande år ,2 år. Bland flickorna är motsvarande tal 77,5 år respektive 83,2 år. Grovt taget gäller att den förväntade medellivslängden ökar med tre år per årtionde för männen och två år bland kvinnorna. Den svenskspråkiga befolkningen har lägre åldersspecifika dödsrisker än den finskspråkiga befolkningen. Skillnaderna i dödsriskerna är allra störst bland medelålders män där de svenskspråkigas risker är cirka 40 % lägre än motsvarande för de finskspråkiga. I högre åldrar och bland kvinnorna är skillnaden omkring 10 %. 16

18 figur 6. Dödsrisker i åldrarna resp år efter kön och språk. Åldersstandardiserade enligt 1990 års befolkning. Uttryckt i termer av förväntad livslängd innebär detta en skillnad mellan språkgrupperna på omkring tre år bland männen och cirka ett år bland kvinnorna. Detta innebär att en nyfödd svensk pojke i nuläget har en förväntad medellivslängd på närmare 80,5 år, medan motsvarande för en flicka är cirka 84 år. Nivån på den finlandssvenska dödligheten är härigenom nästan densamma som i Sverige. Utvecklingen under de senaste decennierna ger inga egentliga indikationer på att de relativa dödlighetsskillnaderna mellan språkgrupperna skulle avta, utan nedgången förfaller vara ungefär densamma i båda befolkningarna. Mycket tyder på att språkgruppsskillnaderna har geografiska orsaker. Bland de finskspråkiga förekommer det mycket tydliga regionala skillnader, och medellivslängden är längre i de västra och södra delarna än i norra och öster. En bidragande orsak till detta är framförallt dödsfall till följd av hjärt- och kärlsjukdomar, och mera specifikt ischemiska sjukdomar. Denna dödsorsak svarar för en betydande del av alla dödsfall och är härigenom en viktig förklaring till skillnaderna på mera aggregerad nivå. Detta gäller emellertid även ifråga om skillnaden mellan språkgrupperna bosatta i samma regioner. Det regionala mönstret, inkluderande språkgruppsskillnaderna, sammanfaller mycket långt med de kartläggningar som gjorts av den finländska befolkningens genetiska sammansättning, vilket innebär att ärftliga faktorer kan ha en avsevärd betydelse för språkgruppsskillnaderna. Till en viss del beror olikheten mellan språkgrupperna även på socioekonomiska faktorer, men deras inverkan är trots allt marginell. 17

19 Naturlig tillväxt Explicita uppgifter om befolkningsrörelsen med språklig uppdelning finns tillgängliga från och med år På basen av uppskattningar har det dock beräknats att den svenskspråkiga befolkningen uppvisade ett födelseunderskott redan i slutet av 1960-talet. I början av 1980-talet översteg det genomsnittliga årliga antalet dödsfall antalet födslar med över 500 personer. Trots de sjunkande dödsriskerna steg antalet dödsfall en bit in på 1990-talet till följd av det växande antalet personer i hög ålder. Under de senaste årtiondena har trenden för antalet dödsfall dock varit nedåtgående. Medan trenden i antalet döda varit förhållandevis stabil, har antalet födda fluktuerat mera. I mitten av 1990-talet ledde den höga fruktsamheten, i kombination med ett större antal kvinnor i fruktsam ålder, till stora barnårskullar. Födelseunderskottet minskade därför och för år 1994 redovisades t.o.m. ett litet överskott. Den efterföljande fruktsamhetsnedgången och minskande antal kvinnor i fruktsam ålder resulterade i så få födda att födelseunderskottet omkring millennieskiftet återigen översteg 500 personer. Under det senaste årtiondet har årskullarna ökat så mycket att befolkningen under flera år uppvisat ett födelseöverskott.1 figur 7. Antalet födda och döda svenskspråkiga De publicerade uppgifterna om antalet födda svenskspråkiga barn är inte helt korrekta och underskattar det faktiska antalet. Barnens språk registreras i samband med att de införs i befolkningsregistret, vanligen i anslutning till dopet. Modersmålsuppgiften för en del av de barn som föds i slutet av året hinner inte införas innan statistiken sammanställs, och dessa ges temporärt samma språk som modern. En konsekvens av detta är att den publicerade statistiken underskattar det faktiska antalet födda en aning. I figur 7 har uppgifterna om antalet födda reviderats för att beakta detta. 18

20 Geografisk omflyttning I strikt mening statistikförs alla bostadsbyten som flyttningar, men det som huvudsakligen redovisas är flyttningar som går över kommungränser. Med större kommuner kan vi därför förvänta oss en minskad (redovisad) rörlighet. Under de senaste åren har drygt svenskspråkiga flyttat mellan kommuner medan drygt det dubbla antalet flyttat inom hemkommunen. Av de interkommunala flyttningarna är en stor del till någon grannkommun, men i genomsnitt har drygt 5000 per år flyttat mellan de regioner som används i denna rapport. Rörligheten är störst bland unga vuxna, och åldersgruppen år svarar för mer än hälften av alla flyttningar. I tabell 6 redovisas flyttningsströmmarna mellan de olika regionerna under femårsperioden för de svenskspråkiga. Flyttningsströmmarna går som regel i vardera riktningen, och i den senare delen av tabellen redovisas nettoeffekterna. Eftersom samma personer kan flytta flera gånger är det svårt att tolka flyttningstabeller av detta slag, men några iakttagelser som sannolikt sammanhänger med utbildning kan göras. tabell 6. Det totala antalet interregionala flyttningar, samt nettoströmmarna, bland svenskspråkiga inflyttningsregion utflyttnings- Hstadsreg Östra Västra Åboland Södra Vasa- Norra Åland Finska Totalt region Nyland Nyland Öb regionen Öb orter Hstadsreg Östra Nyland Västra Nyland Åboland Södra Öb Vasaregionen Norra Öb Åland Finska orter Totalt Hstadsreg Östra Västra Åboland Södra Vasa- Norra Åland Finska Nyland Nyland Öb regionen Öb orter Hstadsreg Östra Nyland Västra Nyland Åboland Södra Öb Vasaregionen Norra Öb Åland Finska orter Totalt netto Därav inom Svenskfinland Åboland, som i detta avseende domineras av Åbo, uppvisar ett kännbart överskott i förhållande till såväl östra och västra Nyland som norra Österbotten. På motsvarande sätt drar Vasaregionen till sig personer från de övriga delarna av Österbotten. Norra Österbotten bidrar dessutom med ett betydande tillskott till huvudstadsregionen. Lite karikerat kan man säga att norra Österbotten med sitt stora födelseöverskott förser de övriga regionerna med ungt folk. Av de demografiska faktorerna är det den geografiska omflyttningen som har inverkat allra mest på befolkningens storlek och sammansättning. Detta gäller med avseende på såväl ålders- 19

21 sammansättningen som språkstrukturen. Befolkningsminskningen efter 1950 kom till stånd genom den omfattande emigrationen, främst till Sverige, och den pågick ännu under 1970-talet. Enbart under perioden kan emigrationsförlusten ha uppgått till närmare personer. Under 1970-talet stannade förlusten på drygt 6400 personer. Därefter vägde in- och utflyttningen nästan jämnt fram till mitten av 1990-talet. Den stora emigrationsvågen berörde huvudsakligen unga, dvs. de årskullar som var födda under och 1940-talen, och som en följd av detta blev den svenska befolkningens åldersstruktur snabbt förgubbad och ogynnsam med tanke på ett bibehållet befolkningstal (se figur 2). figur 8. Antalet svenskspråkiga emigranter och immigranter I förhållande till folkmängden har den svenskspråkiga befolkningen emigrerat mera än den finska, men i gengäld har rörligheten inom landets gränser varit klart mindre. Rörligheten till och från utlandet har ökat kännbart efter lågkonjunkturen i början av 1990-talet. Trots den ökade rörligheten höll sig nettounderskottet på drygt 300 personer per år. Under det senaste årtiondet verkar läget ha stabiliserat sig så att in- och utflyttningen är praktiskt taget densamma. Det årliga antalet svenskspråkiga flyttande till och från landet har uppgått till ungefär 1500 personer. Det finns en viss skillnad i flyttningsbeteendet mellan könen. Utflyttningen är lite större bland kvinnorna än bland männen, medan det omvända gäller ifråga om inflyttningen. Under åren uppvisade männen således i genomsnitt en årlig flyttningsvinst på 100 personer, medan kvinnorna hade en motsvarande förlust. 20

22 Tvåspråkiga familjer och barnens språk Partnersvalet har, speciellt tidigare, huvudsakligen skett inom närområdet och ofta inom den egna hemkommunen. Förändringarna i språkförhållandena inom de svenska och tvåspråkiga kommunerna har därför medfört att en ökande andel av de svenskspråkiga gift sig med finskspråkiga. Sedan mitten av 1970-talet har det således årligen ingåtts flera språkligt blandade äktenskap mellan svensk- och finskspråkiga än mellan svenskspråkiga personer. Under de senaste årtiondena har läget likväl stabiliserats, så att drygt 40 % av de svenska männen och en dryg tredjedel av de svenska kvinnorna gifter sig med finskspråkiga partners. Någon egentlig förklaring varför det är vanligare med finskspråkig partner bland de svenskspråkiga männen än bland kvinnorna har inte kunnat ges. figur 9. Andelen svenskspråkiga män och kvinnor som gift sig med en finskspråkig partner Valet av partner är fortsättningsvis starkt beroende av de språkliga förhållandena. För att illustrera detta redovisas i figur 10 hur stor andel av alla med minst en svenskspråkig förälder som har en språkligt blandad bakgrund i olika språkliga miljöer. Dessa andelar kan betraktas som skattningar av förekomsten av tvåspråkiga familjer, och de illustrerar tydligt utbudets stora betydelse, samt det faktum att beteendet i detta avseende förändrats så lite under den senaste tjugoårsperioden. Trenden har snarast varit att andelen språkligt blandade familjer minskat. 21

23 figur 10. Andelen barn med språkligt blandad bakgrund av alla barn med minst en svenskspråkig förälder, efter hemortens språk samt barnens födelseår. Som en följd av de stora regionala skillnaderna i språkförhållanden mellan de olika regionerna i Svenskfinland finns det naturligt också stora regionala skillnader i förekomsten av tvåspråkiga familjer. Medan närmare tre fjärdedelar av alla familjer med svenskt inslag i huvudstadsregionen de facto är tvåspråkiga är motsvarande andel i södra Österbotten mindre än en femtedel. Generellt kan man säga att det finns en tydlig nivåskillnad mellan Österbotten och de övriga regionerna, och Åland är givetvis i en egen kategori. figur 11. Andelen barn med språkligt blandad bakgrund av alla barn med minst en svenskspråkig förälder, regionvis och efter barnens födelseår. Fram till 1980-talet var svenskan det svagare språket i de tvåspråkiga familjerna i den meningen att en klar majoritet av barnen registrerades som finskspråkiga. I början av 1970-talet blev om- 22

24 kring 60 % av barnen finskspråkiga. Beteendet förändrades emellertid under 1970-talet. De potentiellt tvåspråkiga familjerna blev i högre grad än tidigare tvåspråkiga i praktiken och intresset för svenska ökade. I statistiken tar detta sig uttryck i att allt flera av familjerna registrerar sina barn som svenskspråkiga. I dagens läge är förhållandet därför det omvända jämfört med år 1970 och uppemot två tredjedelar av barnen är nu svenskregistrerade. Under det senaste årtiondet verkar beteendet ha stabiliserat sig, men med en tendens att barnens modermål i något högre grad än tidigare sammanfaller med moderns språk. figur 12. Andelen barn som registrerats som svenskspråkiga av alla barn till föräldrar med olika språk (svenska och finska) efter födelseår och moderns språk. Barn födda Förutom moderns språk är utbildningsnivån en utslagsgivande faktor för barnens (registrerade) språk. Ju högre utbildningsnivå föräldrarna har, framförallt den svenska föräldern, desto högre är andelen svenskregistrerade barn. Omgivningens betydelse som var stor för några årtionden sedan har däremot tappat nästan all inverkan. figur 13. Andelen svenskregistrerade av alla barn födda med tvåspråkig bakgrund efter moderns utbildningsnivå och språk. 23

25 figur 14. Andelen svenskregistrerade av alla barn födda med tvåspråkig bakgrund efter hemortens språkstruktur och moderns språk. Till följd av att omgivningens betydelse för barnens språkregistrering nästan har försvunnit i tvåspråkiga miljöer, är de regionala skillnaderna små, trots att de språkliga förutsättningarna är så olika. Således är andelen svenskregistrerade av barnen i tvåspråkiga familjer t.o.m. högre i Nyland än i Österbotten. tabell 7. Andelen svenskregistrerade av alla barn med tvåspråkig bakgrund regionvis efter födelseår och föräldrarnas språk. Procent. Finsk far svensk mor Svensk far finsk mor födelseår födelseår Huvudstadsreg 75,6 80,2 83,8 87,3 48,5 60,3 61,8 60,5 Västra Nyland 80,9 81,4 86,8 85,3 46,1 52,1 53,0 51,3 Östra Nyland 75,9 81,4 84,1 85,4 44,3 49,2 48,5 50,2 Åboland 79,5 83,4 88,8 86,7 50,9 57,1 60,6 58,3 Södra Öb 82,4 85,6 80,0 81,8 47,0 63,5 56,2 52,8 Vasaregionen 77,3 86,4 80,8 85,1 41,0 44,3 49,3 49,6 Norra Öb 77,5 76,3 78,4 85,1 54,0 55,8 57,4 53,1 Åland 96,4 97,3 100,0 100,0 93,0 95,5 94,2 86,6 Finska orter 37,9 46,7 58,0 68,1 25,2 30,7 29,3 26,7 Totalt 70,8 75,3 79,3 83,0 45,3 52,1 53,1 51,7 Figurerna 10 och 11 är huvudsakligen avsedda att illustrera förekomsten av tvåspråkiga familjer, men eftersom inte alla barn i dessa blir svenskspråkiga ger de inte en korrekt bild av de svenskregistrerade barnens språkliga bakgrund. I tabell 8 redovisas därför den språkliga bakgrunden enbart för dessa. I landet som helhet har omkring 40 % av de svenska barnen en tvåspråkig bakgrund i den meningen att föräldrarna har olika modersmål. Trots att det inte finns några betydande skillnader beträffande beteendet i dessa familjer finns stora regionala variationer till följd av skillnaderna i förekomsten. Medan två tredjedelar av de svenska barnen i huvudstadsregionen har en tvåspråkig bakgrund, gäller motsvarande för mindre än en femtedel i södra och norra Österbotten. Att andelen barn som registreras som svenska steg fram till början av 1990-talet avspeglar sig också i 24

Finlandssvenskarna 2005 en statistisk rapport

Finlandssvenskarna 2005 en statistisk rapport Finlandssvenskarna 2005 en statistisk rapport FINLANDSSVENSK RAPPORT NR 43 FOLKTINGET Svenska Finlands folkting Unionsgatan 45 H 110 00170 Helsingfors Tfn: 09 6844 250 E-post: folktinget@folktinget.fi

Läs mer

Svensk- och tvåspråkiga kommuner. Bakgrundsinformation

Svensk- och tvåspråkiga kommuner. Bakgrundsinformation Svensk- och tvåspråkiga kommuner Bakgrundsinformation 2008 2017 Kommunerna i Svenskfinland 2017 49 av de finländska kommunerna är två- eller svenskspråkiga. Det finns sammanlagt 311 kommuner. Det finns

Läs mer

Svensk- och tvåspråkiga kommuner. Bakgrundsinformation

Svensk- och tvåspråkiga kommuner. Bakgrundsinformation Svensk- och tvåspråkiga kommuner Bakgrundsinformation 2008 2017 Kommunerna i Svenskfinland 2017 49 av de finländska kommunerna är två- eller svenskspråkiga. Det finns sammanlagt 311 kommuner. Det finns

Läs mer

Svensk- och tvåspråkiga kommuner. Bakgrundsinformation

Svensk- och tvåspråkiga kommuner. Bakgrundsinformation Svensk- och tvåspråkiga kommuner Bakgrundsinformation 2008 2018 Kommunerna i Svenskfinland 2018 49 av de finländska kommunerna är två- eller svenskspråkiga. Det finns sammanlagt 311 kommuner. Det finns

Läs mer

Språkklimatet i Finland år Kommunmarknaden Marina Lindell

Språkklimatet i Finland år Kommunmarknaden Marina Lindell Språkklimatet i Finland år 2016 Kommunmarknaden 14.09.2016 Marina Lindell Språkbarometern Följer upp hur den språkliga servicen förverkligas i tvåspråkiga kommuner. Hur väl får den lokala språkminoriteten

Läs mer

BEFOLKNINGSPROGNOS FÖR VANDA 2009 Den svenskspråkiga befolkningen

BEFOLKNINGSPROGNOS FÖR VANDA 2009 Den svenskspråkiga befolkningen Vanda stad A 6 : 2009 Statistik och forskning BEFOLKNINGSPROGNOS FÖR VANDA 2009 Den svenskspråkiga befolkningen Prognos för hela staden 2009 2040 Prognos för storområdena 2009-2019 A6:2009 ISBN 978-952-443-304-4

Läs mer

Beskrivning av befolkningen och befolkningsutvecklingen i Bodens kommun

Beskrivning av befolkningen och befolkningsutvecklingen i Bodens kommun Beskrivning av befolkningen och befolkningsutvecklingen i Bodens kommun Kommunledningsförvaltningen Samhällsbyggnadskontoret Staffan Eriksson 218-5-24 Innehållsförteckning Befolkningsutveckling och befolkningsstruktur

Läs mer

Kommunala språkkrav mot bakgrund av sociala och strukturella faktorer

Kommunala språkkrav mot bakgrund av sociala och strukturella faktorer Detta är en presentation av ett planerat kapitel för min planerade doktorsavhandling om språkkrav i finska och svenska för anställda i tvåspråkiga kommuner i Finland. Syftet med min avhandling är undersöka

Läs mer

Beskrivning av befolkningen och befolkningsutvecklingen i Bodens kommun

Beskrivning av befolkningen och befolkningsutvecklingen i Bodens kommun Beskrivning av befolkningen och befolkningsutvecklingen i Bodens kommun Kommunledningsförvaltningen Samhällsbyggnadskontoret Staffan Eriksson 219-3-22 Innehållsförteckning Befolkningsutveckling och befolkningsstruktur

Läs mer

Befolkningsprognos för Uppsala kommun 2015-2050

Befolkningsprognos för Uppsala kommun 2015-2050 Befolkningsprognos för Uppsala kommun 2015-2050 Kommunnivå. Utfall, tabelldelar, antaganden - April 2015 Ett positivt födelse- och flyttningsnetto ger en fortsatt befolkningstillväxt i Uppsala kommun.

Läs mer

Befolkningsprognos för Uppsala kommun

Befolkningsprognos för Uppsala kommun Befolkningsprognos för Uppsala kommun 2016-2050 Ett prognostiserat positivt födelse- och flyttningsnetto ger fortsatt befolkningstillväxt i Uppsala kommun. Befolkningstillväxten uppskattas fram till och

Läs mer

Hur gamla blir vi? Rapport 4. Lena Lundkvist

Hur gamla blir vi? Rapport 4. Lena Lundkvist Rapport 4 Lena Lundkvist Förord Delegationen för senior arbetskraft har i uppdrag att verka för ett mer inkluderande och åldersoberoende synsätt i arbetslivet. Delegationen ska sammanställa och sprida

Läs mer

BEFOLKNINGSPROGNOS KALMAR KOMMUN

BEFOLKNINGSPROGNOS KALMAR KOMMUN BEFOLKNINGS KALMAR KOMMUN 216-225 Befolkningsprognos för Kalmar kommun 216-225 Innehåll Prognosresultat... 3 Närmare 7 2 fler invånare i Kalmar kommun 225 jämfört med idag... 3 Befolkningsförändringar

Läs mer

Familjer och hushåll

Familjer och hushåll Kenth Häggblom, statistikchef Tel. 018-25497 Befolkning 2016:2 29.11.2016 Familjer och hushåll 31.12.2015 Statistiken för 2015 visar att den genomsnittliga hushållsstorleken är 2,10 personer, vilket är

Läs mer

Befolkningsprognos för Uppsala kommun

Befolkningsprognos för Uppsala kommun Befolkningsprognos för Uppsala kommun 2017 2050 Den årliga befolkningsprognosen för Uppsala kommun sträcker sig från innevarande år till och med år 2050. Kommunprognosen redogör för väntade befolkningsförändringar

Läs mer

Familjer och hushåll

Familjer och hushåll Kenth Häggblom, statistikchef Tel. 018-25497 Befolkning 2014:2 8.12.2014 Familjer och hushåll 31.12.2013 Den genomsnittliga hushållsstorleken var 2,12 personer år 2013, vilket innebär att den sjönk något

Läs mer

Vi fortsätter att föda fler barn

Vi fortsätter att föda fler barn Vi fortsätter att föda fler barn En historisk tillbakablick på barnafödandet i Sverige visar en uppåtgående trend under 1800-talet och kraftiga svängningar under 1900-talet. Idag beräknas kvinnor i genomsnitt

Läs mer

Familjer och hushåll

Familjer och hushåll Kenth Häggblom, statistikchef Tel. 018-25497 Befolkning 2013:2 9.12.2013 Familjer och hushåll 31.12.2012 Den genomsnittliga hushållsstorleken var 2,14 personer år 2012, vilket innebär att den var oförändrad

Läs mer

Befolkningsprognos för Uppsala län år

Befolkningsprognos för Uppsala län år 1 (8) Rapport Handläggare Datum Sekretessklass Anders Bergquist 2017-10-24 Öppen Ansvarig/godkänd Dokumentnummer Revision Regiondirektör 1.0 Befolkningsprognos för Uppsala län år 2017-2040 Innehåll Inledning...

Läs mer

Befolkningsutveckling 2016

Befolkningsutveckling 2016 170221 Befolkningsutveckling 2016 Innehållsförteckning Sammanfattande beskrivning... 2 Befolkningsutveckling 2016... 3 Befolkningen i Kronobergs län ökade med 3 259 personer under 2016... 3 Befolkningen

Läs mer

Familjer och hushåll

Familjer och hushåll Kenth Häggblom, statistikchef Tel. 018-25497 Befolkning 2018:1 12.6.2018 Familjer och hushåll 31.12.2017 Statistiken för 2017 visar att den genomsnittliga hushållsstorleken är 2,09 personer, vilket är

Läs mer

Familjer och hushåll

Familjer och hushåll Kenth Häggblom, statistikchef Tel. 018-25497 Befolkning 2019:1 11.6.2019 Familjer och hushåll 31.12.2018 Statistiken för 2018 visar att den genomsnittliga hushållsstorleken är 2,09 eller densamma som 2017.

Läs mer

Befolkningsutveckling 2018

Befolkningsutveckling 2018 Befolkningsutveckling 218 www.goteborg.se 7 8 nya göteborgare 218 blev ytterligare ett år med en hög befolkningstillväxt. Stadens invånarantal ökade med 7 829 till 571 868. Därmed har stadens befolkning

Läs mer

Vuxenutbildningen i Svenskfinland

Vuxenutbildningen i Svenskfinland Vuxenutbildningen i Svenskfinland 25 64-åringar 9,0 % 27,5 % 4,8 % 8,9 % 3,0 % 4,7 % 1,3 % 2,9 % Källa: Statistikcentralen Innehåll Vuxenutbildningen i Svenskfinland 261 Inledning 264 1 Beskrivning av

Läs mer

Befolkningsprognos för Hällefors kommun åren

Befolkningsprognos för Hällefors kommun åren 1(1) Befolkningsprognos för Hällefors kommun åren 219 239 Demografiska bakgrundsfakta 218 Totalt Därav Män Kvinnor Folkmängd (31 dec) 6 983 3 593 3 39 Födda 61 33 28 Döda 118 64 54 Inflyttade 5 269 231

Läs mer

Familjer och hushåll

Familjer och hushåll Kenth Häggblom, statistikchef Tel. 018-25497 Befolkning 2015:2 7.12.2015 Familjer och hushåll 31.12.2014 Statistiken för 2014 visar att den genomsnittliga hushållsstorleken är 2,12 personer, vilket är

Läs mer

Familjer och hushåll

Familjer och hushåll Kenth Häggblom, statistikchef Tel. 018-25497 Befolkning 2017:1 12.6.2017 Familjer och hushåll 31.12.2016 Statistiken för 2016 visar att den genomsnittliga hushållsstorleken är 2,10 personer, vilket är

Läs mer

Prognosmetod Stadsledningsförvaltningen Åsa Henriksson Utfallsredovisning befolkningsprognos 2014

Prognosmetod Stadsledningsförvaltningen Åsa Henriksson Utfallsredovisning befolkningsprognos 2014 1(14) Stadsledningsförvaltningen Åsa Henriksson asa.henriksson@molndal.se Sändlista: Lokalberedningen Lokalstyrgruppen Utfallsredovisning befolkningsprognos 2014 Ung socionomstudent år 2015. Studier av

Läs mer

Samhällsmedicin, Region Gävleborg: Rapport 2015:4, Befolkningsprognos 2015.

Samhällsmedicin, Region Gävleborg: Rapport 2015:4, Befolkningsprognos 2015. 1 Inledning Befolkningsprognosen är framtagen av Statistiska Centralbyrån (SCB) och sträcker sig från år 2015 till år 2050. Prognosen är framtagen för Gävleborgs län som helhet, samt för länets samtliga

Läs mer

Äldres flyttningar. Äldres flyttningar. Bakgrund. Utvecklingsavd/Stadsledningskontoret. Aktuella siffror om Umeå. Nr? Nov 2010. Karta 1.

Äldres flyttningar. Äldres flyttningar. Bakgrund. Utvecklingsavd/Stadsledningskontoret. Aktuella siffror om Umeå. Nr? Nov 2010. Karta 1. Aktuella siffror om Umeå Utvecklingsavd/Stadsledningskontoret Äldres flyttningar Äldres flyttningar Nr? Nov 2010 Bakgrund Det är allmänt bekant att kommunerna får allt större utmaningar på grund av att

Läs mer

Stor befolkningstillväxt väntar Göteborg

Stor befolkningstillväxt väntar Göteborg 2-21 Stor befolkningstillväxt väntar Göteborg men små förändringar i åldersstrukturen Baserat på den senaste årsstatistiken över befolkningen gör Stadskansliet varje år en ny befolkningsprognos för Göteborgs

Läs mer

Förhandsuppgifter om befolkningen

Förhandsuppgifter om befolkningen Befolkning 2013 Förhandsuppgifter om befolkningen 2012, december Rekordstor invandring år 2012 Enligt Statistikcentralens preliminära uppgifter år 2012, var antalet invandringar 30 420 och av dem var 22

Läs mer

Födda 2012. Fruktsamheten minskade ytterliga något

Födda 2012. Fruktsamheten minskade ytterliga något Befolkning 2013 Födda 2012 Fruktsamheten minskade ytterliga något Enligt Statistikcentralens uppgifter om befolkningsförändringar minskade fruktsamheten för andra året i följd. Om fruktsamheten låg på

Läs mer

Befolkningsprognos Nynäshamns kommun

Befolkningsprognos Nynäshamns kommun Befolkningsprognos 2019-2028 Nynäshamns kommun Innehållsförteckning Inledning Uppföljning av 2018 års befolkningsprognos Prognosantaganden Prognosresultat Att använda ett prognosresultat Inledning Befolkningsprognosen

Läs mer

Befolkningstillväxten i Sibbo personer Tillväxt Födelseöverskott Nettoflyttning.

Befolkningstillväxten i Sibbo personer Tillväxt Födelseöverskott Nettoflyttning. personer Befolkningstillväxten i Sibbo 1995-215 1 5-5 1995 2 25 21 215-1 -1 5-2 Tillväxt Födelseöverskott Nettoflyttning Sibbo i siffror BEFOLKNINGSTILLVÄXTEN I Sibbo bodde 19 399 personer 31.12.215. Befolkningen

Läs mer

4 Alternativa framskrivningar

4 Alternativa framskrivningar Sveriges framtida befolkning 3 25 79 4 Alternativa framskrivningar Inledning Vi har tidigare redovisat prognosresultat enligt huvudalternativet och tankegångarna bakom gjorda antaganden. Ett sätt att visa

Läs mer

Befolkningsprognos

Befolkningsprognos Rapport Befolkningsprognos 2016-2025 2016-06-21 Ulricehamns kommun Kanslifunktion Moa Fredriksson Utredare Befolkningsprognos 2016-2025 2 Innehållsförteckning Inledning... 4 Metod och antaganden... 5 Inflyttning

Läs mer

Flyttningsrörelsen i Vasa

Flyttningsrörelsen i Vasa Flyttningsrörelsen i Vasa 2000 2015 Specialplanerare Teemu Saarinen, Stadsutvecklingen, 27.5.2016 Nettoflyttningsrörelsen* och födelseöverskottet 2000 2015 *) Flyttningsrörelsens nettosiffror visar skillnaden

Läs mer

Flyttningsrörelsen i Vasa

Flyttningsrörelsen i Vasa Flyttningsrörelsen i Vasa 2000 2016 Statistikplanerare Jaakko Löytynoja, Stadsutvecklingen, 10.7.2017 Nettoflyttningsrörelsen* och födelseöverskottet 2000 2016 *) Flyttningsrörelsens nettosiffror visar

Läs mer

Vilka faktorer kan påverka barnafödandet?

Vilka faktorer kan påverka barnafödandet? 29 Vilka faktorer kan påverka barnafödandet? Ålder Kvinnor och män skjuter allt längre på barnafödandet. Kvinnor och män födda 1945 var 23,9 respektive 26,6 år när de fick sitt första barn. Sedan dess

Läs mer

Befolkningsprognos BFP17A

Befolkningsprognos BFP17A R A PPORT Befolkningsprognos 017-07 BFP17A Innehåll Inledning... 3 Befolkningsförändringar 016... 4 Utfall 016 jämfört med prognos... 6 Prognos 017-07... 8 1. Vallentuna kommun... 8 1.1 Totalbefolkning...

Läs mer

Befolkningsprognos BFP18A

Befolkningsprognos BFP18A R A PPORT Befolkningsprognos 018-08 BFP18A Innehåll Inledning... 4 Befolkningsförändringar 017... 5 Utfall 017 jämfört med prognos... 7 Prognos 018-08... 9 1. Vallentuna kommun... 9 1.1 Totalbefolkning

Läs mer

I. Elevantal enligt kommun, landskap och regionförvaltningsverkens. verksamhetsområden på Fastlandsfinland år 2013.8

I. Elevantal enligt kommun, landskap och regionförvaltningsverkens. verksamhetsområden på Fastlandsfinland år 2013.8 Svenskspråkig grundläggande utbildning -statistiska uppgifter år 2013 Innehåll I. Elevantal enligt kommun, landskap och regionförvaltningsverkens verksamhetsområden på Fastlandsfinland åren 2003-2013.1

Läs mer

Flyttningsrörelsen i Vasa

Flyttningsrörelsen i Vasa Flyttningsrörelsen i Vasa 2000 2014 Specialplanerare Jonas Nylén, Stadsutvecklingen, 9.6.2015 Nettoflyttningsrörelsen* och födelseöverskottet 2000 2014 *) Flyttningsrörelsens nettosiffror visar skillnaden

Läs mer

Befolkningsprognos BFP15A

Befolkningsprognos BFP15A R A PPORT Befolkningsprognos 015-05 BFP15A Innehåll Inledning... 3 Befolkningsförändringar 014... 4 Utfall 014 jämfört med prognos... 5 Prognos 015-05... 6 1. Vallentuna kommun... 6 1.1 Totalbefolkning...

Läs mer

Två förvaltningsspråk. Nya forskningsrön, på Kommunmarknaden den 12 september 2012 PL Linnéa Henriksson, Åbo Akademi

Två förvaltningsspråk. Nya forskningsrön, på Kommunmarknaden den 12 september 2012 PL Linnéa Henriksson, Åbo Akademi Två förvaltningsspråk Nya forskningsrön, på Kommunmarknaden den 12 september 2012 PL Linnéa Henriksson, Åbo Akademi Ole Norrback, Vbl 20.01.2012 Två likvärdiga förvaltningsspråk i samma kommun kunde trygga

Läs mer

Gemensamma planeringsförutsättningar. Gällivare en arktisk småstad i världsklass. 4. Befolkning

Gemensamma planeringsförutsättningar. Gällivare en arktisk småstad i världsklass. 4. Befolkning Gemensamma planeringsförutsättningar 2018 Gällivare en arktisk småstad i världsklass 4. Befolkning 4. Befolkning 4.1 Inledning De historiska befolkningsuppgifterna är sammanställda av SCB. Samtliga befolkningsprognoser

Läs mer

Befolkningsprognos BFP16A

Befolkningsprognos BFP16A R A PPORT Befolkningsprognos 016-06 BFP16A Innehåll Inledning... 3 Befolkningsförändringar 015... 4 Utfall 015 jämfört med prognos... 6 Prognos 016-06... 8 1. Vallentuna kommun... 8 1.1 Totalbefolkning...

Läs mer

Delgrupper. Uppdelningen görs efter kön, ålder, antal barn i hushållet, utbildningsnivå, födelseland och boregion.

Delgrupper. Uppdelningen görs efter kön, ålder, antal barn i hushållet, utbildningsnivå, födelseland och boregion. Delgrupper I denna bilaga delas de ensamstående upp i delgrupper. Detta görs för att undersöka om den ekonomiska situationen och dess utveckling är densamma i alla sorts ensamförälderhushåll, eller om

Läs mer

Gemensamma planeringsförutsättningar. Gällivare en arktisk småstad i världsklass. 4. Befolkning

Gemensamma planeringsförutsättningar. Gällivare en arktisk småstad i världsklass. 4. Befolkning Gemensamma planeringsförutsättningar 2019 Gällivare en arktisk småstad i världsklass 4. Befolkning 4. Befolkning 4.1 Inledning De historiska befolkningsuppgifterna är sammanställda av SCB. Samtliga befolkningsprognoser

Läs mer

Befolkningsutveckling

Befolkningsutveckling Hållbar stad öppen för världen Befolkningsutveckling Statistik och analys SAMMANFATTNING 564 000 invånare (folkbokförda) bor i Göteborgs 280 000 bostäder 70 000 så mycket ökade stadens befolkning (de senaste

Läs mer

Invandring och befolkningsutveckling

Invandring och befolkningsutveckling Invandring och befolkningsutveckling JAN EKBERG De flesta som invandrat till Sverige har kommit hit som vuxna, i arbetsför och barnafödande åldrar och därmed bidragit till ett befolkningstillskott på sikt.

Läs mer

Regional befolkningsprognos

Regional befolkningsprognos Regional befolkningsprognos Typ: Kommun Kod: 019200 Namn: Nynäshamn År: 2014-2034 Befolkningsprognos för Nynäshamns kommun gjort på SCB för period 2014-2034(bearbetat av Irina Martin) 1 Antal Personer

Läs mer

Befolkningsprognos 2016

Befolkningsprognos 2016 KS16.712 2016-07-12 Anders Lindgren Innehåll 1 Inledning 5 1.1 Befolkningsprognoser och kommunal planering... 5 1.2 Träffsäkerheten i prognosen... 5 2 Befolkningsförändringar och prognossäkerhet 6 2.1

Läs mer

Foto: Karl Gabor UPPSALA HANDELSKAMMARES ANALYS: BEFOLKNINGSÖKNINGEN UTMANAR UPPSALA

Foto: Karl Gabor UPPSALA HANDELSKAMMARES ANALYS: BEFOLKNINGSÖKNINGEN UTMANAR UPPSALA Foto: Karl Gabor UPPSALA HANDELSKAMMARES ANALYS: 2016-05 BEFOLKNINGSÖKNINGEN UTMANAR UPPSALA 400 000 invånare i Uppsala län inom tio år Sveriges befolkning ökar rekordartat. Nästa år kommer Sverige med

Läs mer

MARKNADSÖVERSIKT 1/2012. Hushållens internetförbindelser

MARKNADSÖVERSIKT 1/2012. Hushållens internetförbindelser MARKNADSÖVERSIKT 1/2012 Hushållens internetförbindelser Kommunikationsverket 2012 Förfrågningar: markkinaselvitykset@ficora.fi Uppgifterna får lånas med uppgivande av Kommunikationsverket som källa. MARKNADSÖVERSIKT

Läs mer

BEFOLKNINGSPROGNOS FÖR VANDA 2015 DEN SVENSKSPRÅKIGA BEFOLKNINGEN

BEFOLKNINGSPROGNOS FÖR VANDA 2015 DEN SVENSKSPRÅKIGA BEFOLKNINGEN BEFOLKNINGSPROGNOS FÖR VANDA 2015 DEN SVENSKSPRÅKIGA BEFOLKNINGEN Prognos för hela staden 2016-2040 Prognos för storområdena 2016-2025 Utgivare Pärmbild Vanda stad, informationsserviceenheten Sakari Manninen,

Läs mer

Befolkningsprognos 2006-2030. Mariestads kommun. Statisticon AB Östra Ågatan 31 753 22 Uppsala

Befolkningsprognos 2006-2030. Mariestads kommun. Statisticon AB Östra Ågatan 31 753 22 Uppsala Befolkningsprognos 2006-2030 Mariestads kommun Statisticon AB Östra Ågatan 31 753 22 Uppsala 018-18 22 30 (tel) 018-18 22 33 (fax) info@ Statisticon.se http://www.statisticon.se Kontaktperson: David Sundén

Läs mer

Linköpings kommun Statistik & Utredningar Sten Johansson tel 013-20 88 52 2007-06-11

Linköpings kommun Statistik & Utredningar Sten Johansson tel 013-20 88 52 2007-06-11 Linköpings kommun Statistik & Utredningar Sten Johansson tel 13-2 88 52 27-6-11 Linköpings befolkningsutveckling 1986-26 Innehåll Bakgrund...1 Befolkningen 1986-26...2 Befolkningen 1986, 1996 och 26...3

Läs mer

Förhandsuppgifter om befolkningen

Förhandsuppgifter om befolkningen Befolkning 2013 Förhandsuppgifter om befolkningen 2013, mars Den preliminära folkmängden i Finland 5 430 796 i slutet av mars Enligt Statistikcentralens preliminära uppgifter var Finlands folkmängd 5 430

Läs mer

BEFOLKNINGS PROGNOS SOLNA STAD

BEFOLKNINGS PROGNOS SOLNA STAD BEFOLKNINGS PROGNOS 218-227 SOLNA STAD Prognos baserad på kommunens byggplaner STATISTICON AB VI SER LIVET BAKOM SIFFRORNA Östra Ågatan 31, 753 22 UPPSALA Tel vx: 1-13 8 E-post: prognoser@statisticon.se

Läs mer

Koncernkontoret Avdelningen för regional utveckling

Koncernkontoret Avdelningen för regional utveckling Avdelningen för regional utveckling Enheten för samhällsanalys Christina Ripa Analytiker 044-309 32 73 christina.ripa@skane.se BILAGA Datum 2012-10-24 1 (5) Bilaga med Öresundsprognosens antaganden Prognoserna

Läs mer

Grundavtal för Kårkulla samkommun

Grundavtal för Kårkulla samkommun Grundavtal för Kårkulla samkommun 1 kap. SAMKOMMUNEN 1 Samkommunens namn och hemort Samkommunens namn är Kårkulla samkommun och dess hemort är Väståbolands stad. Samkommunens arbetsspråk är svenska. 2

Läs mer

Karlskrona kommun i siffror. Befolkningsprognos

Karlskrona kommun i siffror. Befolkningsprognos Karlskrona kommun i siffror Befolknings Kommunledningsförvaltningen Kontakt: Pia Kronengen, 0455-30 30 15 kommunledningsforvaltningen@karlskrona.se www.karlskrona.se BEFOLKNINGSPROGNOS FÖR KARLSKRONA KOMMUN

Läs mer

Befolkningsprognos Töreboda kommun. Statisticon AB Östra Ågatan Uppsala

Befolkningsprognos Töreboda kommun. Statisticon AB Östra Ågatan Uppsala Befolkningsprognos 2006-2030 Töreboda kommun Statisticon AB Östra Ågatan 31 753 22 Uppsala 018-18 22 30 (tel) 018-18 22 33 (fax) info@ Statisticon.se http://www.statisticon.se Kontaktperson: David Sundén

Läs mer

BEFOLKNINGSPROGNOS

BEFOLKNINGSPROGNOS BEFOLKNINGSPROGNOS 2017-2026 KARLSTADS KOMMUN INNEHÅLL BEFOLKNINGSPROGNOS 2017-2026... 3 Utvecklingen den senaste tioårsperioden... 3 Boendetäthet och byggandebehov... 3 Inflyttningen från övriga länet

Läs mer

Befolkningsprognos för Mölndals stad åren

Befolkningsprognos för Mölndals stad åren 1(1) Befolkningsprognos för Mölndals stad åren 215 225 Demografiska bakgrundsfakta 214 Totalt Därav Män Kvinnor Folkmängd (31 dec) 62 927 31 369 31 558 Födda 732 39 342 Döda 457 227 23 Inflyttade 5 158

Läs mer

Utöver kommunprognosen görs prognoser för

Utöver kommunprognosen görs prognoser för Perspektiv Göteborg 1-27 Befolkningsprognos PR27 Kommunprognos för Göteborg 27 22 Kommunprognosen avser åren 27 till 22 och utgår från den verkliga befolkningen 26-12-31. Prognosen redovisar trolig befolkningsutveckling

Läs mer

Marriages and births in Sweden/sv

Marriages and births in Sweden/sv Marriages and births in Sweden/sv Statistics Explained Allt vanligare att gifta sig i Sverige Författare: SCB, enheten för befolkningsstatistik Data från juni 2015. Den här artikeln, som handlar om äktenskap

Läs mer

Befolkningsprognos 2013

Befolkningsprognos 2013 Underlag för arbete med budget 2015 KS13.745 2013-10-22 Anders Lindgren Innehåll 1 Inledning 5 1.1 Befolkningsprognoser och kommunal planering... 5 1.2 Osäkerhet i prognosen... 5 2 Året som gått 7 2.1

Läs mer

Karlskrona kommun i siffror. Befolkningsprognos

Karlskrona kommun i siffror. Befolkningsprognos Karlskrona kommun i siffror Befolknings Kommunledningsförvaltningen Kontakt: Pia Kronengen, 0455-30 30 15 kommunledningsforvaltningen@karlskrona.se www.karlskrona.se/befolkning BEFOLKNINGSPROGNOS FÖR KARLSKRONA

Läs mer

Befolkningsprognos för Mölndals stad åren

Befolkningsprognos för Mölndals stad åren 1(1) Befolkningsprognos för Mölndals stad åren 218 228 Demografiska bakgrundsfakta 217 Totalt Därav Män Kvinnor Folkmängd (31 dec) 66 121 33 99 33 22 Födda 699 361 338 Döda 493 236 257 Inflyttade 6 43

Läs mer

STATISTIKUNDERLAG för befolkningsprognoser

STATISTIKUNDERLAG för befolkningsprognoser STATISTIKUNDERLAG för befolkningsprognoser Statistiska centralbyrån (SCB) är en statlig myndighet. Vår uppgift är att framställa och sprida statistik till bland andra beslutsfattare, forskare och allmänhet.

Läs mer

Befolkningsprognos för Mölndals stad åren

Befolkningsprognos för Mölndals stad åren 1(1) Befolkningsprognos för Mölndals stad åren 217 227 Demografiska bakgrundsfakta 216 Totalt Därav Män Kvinnor Folkmängd (31 dec) 64 465 32 29 32 256 Födda 815 431 384 Döda 487 212 275 Inflyttade 5 533

Läs mer

Befolkning, sysselsättning och pendling

Befolkning, sysselsättning och pendling Kommunstyrelseförvaltningen Ylva Petersson 21-3-3 Innehåll 1 Inledning 5 2 Befolkningsutveckling 6 3 Befolkningsförändring 7 3.1 Födda... 8 3.1.1 Födda i Arboga jämfört med riket, index... 8 3.1.2 Fruktsamhet...

Läs mer

Befolkningsprognos för Mölndals stad åren

Befolkningsprognos för Mölndals stad åren 1(1) Befolkningsprognos för Mölndals stad åren 213 233 Demografiska bakgrundsfakta 212 Totalt Därav Män Kvinnor Folkmängd (31 dec) 61 659 3 659 31 Födda 794 425 369 Döda 493 231 262 Inflyttade 4 39 2 225

Läs mer

Blekinges befolkningsutveckling 2017

Blekinges befolkningsutveckling 2017 Blekinges befolkningsutveckling 2017 Befolkningsrapporten har för avsikt att ge en bild av hur Blekinge ser ut där centrala aspekter lyfts fram för att belysa skillnader och trender i Blekinges befolkningsutveckling.

Läs mer

BEFOLKNINGSPROGNOS NYNÄSHAMNS KOMMUN

BEFOLKNINGSPROGNOS NYNÄSHAMNS KOMMUN 1 BEFOLKNINGSPROGNOS 2016-2025 NYNÄSHAMNS KOMMUN Innehållsförteckning 2 Inledning Nynäshamns kommuns befolkningsförändring under 2015 i siffror Nynäshamns kommuns befolkningsstruktur Antaganden om födda

Läs mer

Statistikinfo 2017:01

Statistikinfo 2017:01 Statistikinfo 217:1 Rekordökning med 2 851 nya invånare i Linköping Folkmängden i Linköpings kommun ökade med 2 851 personer 216. Det är den största ökningen någonsin i Linköping, och 24 fler än det tidigare

Läs mer

Länsanalys befolkningsprognos

Länsanalys befolkningsprognos Länsanalys befolkningsprognos Perioden 219 25 en i Uppsala län beräknas vara 483 8 personer 25. Det är en ökning med 17 4 personer mellan 218 och 25. sökningen är främst ett resultat av en stor inflyttning

Läs mer

Fler än storkar till Göteborg. Göteborg hade för andra året i rad en oväntat stor befolkningstillväxt

Fler än storkar till Göteborg. Göteborg hade för andra året i rad en oväntat stor befolkningstillväxt 1-21 Fler än 7 5 storkar till Göteborg Befolkningsutveckling i Göteborg 29 Göteborg hade för andra året i rad en oväntat stor befolkningstillväxt Det föddes över 7 5 barn i Göteborg under 29. Det är det

Läs mer

Sammanställning. Utifrån kommunvisa PM juni 2016

Sammanställning. Utifrån kommunvisa PM juni 2016 Sammanställning Utifrån kommunvisa PM juni 216 Om nyckeltalen Metod och information Detta PM sammanfattar de kommunvisa PM som har tagits fram. Jämförelserna mellan kommunerna avser 214 om inte annat framgår.

Läs mer

Del 1. Personaltillgången. Sammanställd av: Agneta Eriksson Heidi af Heurlin

Del 1. Personaltillgången. Sammanställd av: Agneta Eriksson Heidi af Heurlin Sydkustens landskapsförbunds kartläggning av personaltillgången och behörigheten, språkförhållanden samt kvalitetsaspekter inom den svenska dagvården i medlemskommunerna hösten 2011. Del 1. Personaltillgången

Läs mer

INSTITUTIONEN FÖR JOURNALISTIK OCH MASSKOMMUNIKATION Göteborgs universitet

INSTITUTIONEN FÖR JOURNALISTIK OCH MASSKOMMUNIKATION Göteborgs universitet INSTITUTIONEN FÖR JOURNALISTIK OCH MASSKOMMUNIKATION Göteborgs universitet PM från Dagspresskollegiet nr. 45 DET FÖRÄNDERLIGA SAMHÄLLET - ålderssammansättning, flyttning och hushållsstruktur i relation

Läs mer

Karlskrona kommun i siffror. Befolkningsprognos

Karlskrona kommun i siffror. Befolkningsprognos Karlskrona kommun i siffror Befolknings Kommunledningsförvaltningen, avdelningen för analys och tillväxt Kontakt: Pia Kronengen, 0455-30 30 15 kommunledningsforvaltningen@karlskrona.se www.karlskrona.se

Läs mer

Vi fortsätter att föda fler barn

Vi fortsätter att föda fler barn Vi fortsätter att föda fler barn En historisk tillbakablick på barnafödandet i Sverige visar en uppåtgående trend under 18-tal et och kraftiga svängningar under 19-talet. I dag beräk nas kvinnor i genomsnitt

Läs mer

Värmlands befolkning 2035 VÄRMLANDS BEFOLKNING 2035

Värmlands befolkning 2035 VÄRMLANDS BEFOLKNING 2035 18 VÄRMLANDS BEFOLKNING 2035 1 Utgiven av Region Värmland, 2016. Datasammanställning: Attityd i Karlstad AB. Text: Linn Johansson, Region Värmland samt Attityd i Karlstad AB. Form: Lars Falkman Foto framsida:

Läs mer

BEFOLKNINGSPROGNOS NYNÄSHAMNS KOMMUN

BEFOLKNINGSPROGNOS NYNÄSHAMNS KOMMUN 1 BEFOLKNINGSPROGNOS 2015-2024 NYNÄSHAMNS KOMMUN Innehållsförteckning 2 Inledning Nynäshamns kommuns befolkningsförändring under 2014 i siffror Nynäshamns kommuns befolkningsstruktur Antaganden om födda

Läs mer

Företagsamheten 2014 Västmanlands län

Företagsamheten 2014 Västmanlands län Företagsamheten 2014 Västmanlands län Medlemsföretaget Carolines kök, Nacka Västmanlands län 2 Innehåll 1. Inledning... 3 2. Sammanfattning Västmanlands län... 4 3. Företagsamheten... 5 Företagsamma unga...

Läs mer

Statistikinfo 2016:02

Statistikinfo 2016:02 Statistikinfo 216:2 Nästan 153 invånare i Linköping Folkmängden i Linköpings kommun ökade med 1 85 personer 215. Vid årsskiftet bodde 152 966 personer i kommunen. Antalet födda barn uppgick till 1 859,

Läs mer

Karlskrona kommun i siffror. Befolkningsprognos

Karlskrona kommun i siffror. Befolkningsprognos Karlskrona kommun i siffror Befolknings Kommunledningsförvaltningen Kontakt: Pia Kronengen, 0455-30 30 15 kommunledningsforvaltningen@karlskrona.se www.karlskrona.se/befolkning BEFOLKNINGSPROGNOS FÖR KARLSKRONA

Läs mer

Befolkningsprognos

Befolkningsprognos 2010-01-19 Befolkningsprognos 2010-2020 Kommunledningskontoret Planeringsavdelningen Jens Tjernström Befolkningsprognos 2010-2020 1 Sammanfattning Under 2008 minskade befolkningen med drygt 200 personer

Läs mer

Befolkningsprognos med en utblick mot år Underlag för arbetet med budget

Befolkningsprognos med en utblick mot år Underlag för arbetet med budget Befolkningsprognos 218-23 med en utblick mot år 26 Underlag för arbetet med budget 219 218-5-31 Innehållsförteckning Prognosresultat... 3 Hela folkmängden... 5 Barn och ungdomar -18 år... 8 Äldre 65 år

Läs mer

BEFOLKNINGSPROGNOS FÖR HÖRBY KOMMUN ENLIGT TVÅ ALTERNATIV.

BEFOLKNINGSPROGNOS FÖR HÖRBY KOMMUN ENLIGT TVÅ ALTERNATIV. BEFOLKNINGSPROGNOS FÖR HÖRBY KOMMUN 2013-2030 ENLIGT TVÅ ALTERNATIV. ENLIGT TVÅ ALTERNATIV. ÅLDERSGRUPP: TOTALT. 22 000 21 000 20 000 19 000 18 000 17 000 16 000 15 000 14 000 Kommunledningskontoret KAAB

Läs mer

Lärarexemplar med facit

Lärarexemplar med facit UPPGIFTER TILL UTSTÄLLNINGEN Svenskt i Finland: Bilderna berättar så har svenskbygden förändrats Lärarexemplar med facit s. Innehåll 2 Instuderingsfrågor och kronologi 3 Korsord 4 Bildtexter 5 Frågor till

Läs mer

Svenskspråkigas fruktsamhet i Finland

Svenskspråkigas fruktsamhet i Finland Svenskspråkigas fruktsamhet i Finland Vilka är skillnaderna mellan språkgrupperna? Anna Rotkirch, Venla Berg, Fjalar Finnäs AGENDA Svenskspråkigas fruktsamhet i Finland Vilka är skillnaderna mellan språkgrupperna?

Läs mer

Befolkningsprognos 2014

Befolkningsprognos 2014 KS14.707 2014-12-12 Anders Lindgren Innehåll 1 Inledning 5 1.1 Befolkningsprognoser och kommunal planering... 5 1.2 Osäkerhet i prognosen... 5 2 Året som gått 7 2.1 Befolkningsförändring under 2013...

Läs mer

Blekinges befolkningsutveckling 2017

Blekinges befolkningsutveckling 2017 Blekinges befolkningsutveckling 2017 Befolkningsrapporten har för avsikt att ge en bild av hur Blekinge ser ut där centrala aspekter lyfts fram för att belysa skillnader och trender i Blekinges befolkningsutveckling.

Läs mer

Statistikinfo 2018:01

Statistikinfo 2018:01 Statistikinfo 218:1 Linköping ökade med 2 73 invånare Folkmängden i Linköpings kommun ökade med 2 73 personer. Det är den tredje största ökningen någonsin i Linköping, och 148 färre än förra året. Vid

Läs mer

Befolkningsprognos för Linköpings kommun 2015-2024

Befolkningsprognos för Linköpings kommun 2015-2024 Linköpings kommun Statistik & Utredningar 13 mars 2015 Jimmy Lindahl tel 013-20 61 76 Befolkningsprognos för Linköpings kommun 2015-2024 20 000 15 000 10 000 5 000 Kommunprognos 2015-2024, befolkningsutveckling

Läs mer