Hela denna bilaga är en annons från Lantbrukarnas Riksförbund. maten. Utsikterna för Sverige att bli föregångare

Transkript

1 ANNONS ANNONS 2012 ALMEDALSVECKAN 1 8 juli. Sveriges största politiska mötes- och debattplats. maten Dagens tema från: LRF NR 5/6 Om svensk mat, miljö och matkultur. Foto: Emil Nordin Jag älskar svensk mat ERNST KIRCHSTEIGER har anor från både Österrike och Polen, men står stadigt rotad i den svenska myllan. Det är här han finner sin matglädje och outsinliga inspiration. SID 6 7 Illustration: David Marklund GRISAR MED KNORR, betande kor och strikt användning av antibiotika. Skillnaderna mellan import och lokalproducerat är fler än den du ser på prislappen. SID 8 2 Helena SID Distribueras med Dagens Nyheter Jonsson: Närproducerad mat avlastar miljön, ger fler jobb och bidrar till en levande landsbygd. Matlandet Utsikterna för Sverige att bli föregångare inom livsmedelsproduktion och matlagning ser ljusare ut än någonsin. Det menar Eskil Erlandsson, landsbygdsminister. SID 2 Det går att sätta svensk piff på maten året om. Mästerkocken Tommy Myllymäki SID 4 11Läs om Gotlandskocken som valde närproducerat SID och nu exporterar kött till Stockholmskrogar. Foto: Ft o: Tommy my Hvitfeldt 9Skolmatsupproret SID har bara börjat.

2 ANNONS 2012 Välkommen Mat en enkel fråga? Det borde vara enklare att handla bra mat. Både för stressade småbarnsföräldrar som åker till stormarknaden en gång i veckan och för en ensamstående pensionär som handlar på kvartersbutiken runt hörnet. Det borde vara lättare att begripa det finstilta på förpackningen, i stället för att frågorna ska hopa sig när man försöker tolka vad som står. Det borde vara mindre komplicerat för den som vill göra medvetna val i mat affären. Visste du att... Sverige är ett av Europas största länder till ytan? Ändå utgörs endast 7,5 procent av landarealen av jordbruksmark och bara 1,5 procent är permanent betesmark. Foto: Emil Nordin Långa vår- och sommarkvällar ger frukt och grönsaker en unik smak. Ur regeringens vision Sverige det nya matlandet Allt det här och lite till jobbar vi i Lantbrukarnas Riksförbund för. Vi vet nämligen att fyra av tio konsumenter tycker det är viktigt att maten är regionalt eller lokalt producerad, och fler än nio av tio av dessa skulle köpa mer närproducerat om det fanns i butik. Man vill gynna kortare transporter, avlasta miljön, möjliggöra småskalig produktion och bidra till en levande landsbygd. Med den här bilagan vill vi ge kunskap och inspirera dig som är intresserad av mat, och som tycker om att laga mat men också dig som bara äter mat. Läs ett spännande reportage om allas vår Ernst, som jag tror inte behöver presenteras med efternamn. Läs också om kändiskocken Tommy Myllymäkis matfilosofi, och ta del av hans tips på matlagning året om. Vår landsbygdsminister ger även han sin syn på matkvalitet och vikten av bra råvaror. Ha en fantastiskt skön sommar och passa på att njuta av säsongens skafferi, just nu till bredden fyllt av svenska råvaror. Foto: Johanna Norin Helena Jonsson, Förbundsordförande LRF Vid frågor om innehållet, kontakta: Anna Lundell, anna.lundell@lrf.se, tel Intelligent kommunikation sedan Projektledare: Mats Westerberg Redaktör: Maria Andersson Grafisk form givare: Tove Engström Korrektur: Solveig Enblom Repro: InPress Tryck: Bold Printing Group. För information om intelligent kommunikation, kontakta Mats Westerberg, Världens befolkning ropar efter mat. Visst är det väl också vårt ansvar att bidra till världens livsmedelsförsörjning, säger landsbygdsministern. Matlandet Sverige NÄR ESKIL ERLANDSSON presenterade projektet Matlandet Sverige, var det många som lyfte på ögonbrynen. Men han vidhåller att Sverige har alla möjligheter att inta rollen som föregångare inom livsmedelsproduktion och matlagning. D u lanserade Matlandet Sverige för fyra år sedan. Hur långt har vi kommit på resan och när är vi framme? Projektet löper fram till 2020 och än är vi en bra bit från målet. Men jag är övertygad om att vi kommer att nå det med hjälp av alla engagerade företagare, bönder och förädlare. När jag reser i Sverige ser jag ständigt nya verksamheter som diversifieras och expanderar. Varje initiativ betyder mycket för byn, lokalsamhället llet och de människor som får jobb genom det. Vilka är den svenska matprodukdetionens konkurrensfördelar? Sverige har många välutbildade, kunniga bönder, en bra infrastruktur ur och god tillgång till mark och vatten. Dessutom har vi ett vinterklimat som håller många växt- och djursjukdomar i schack, och tjälen som motverkar jordpackningsskador. Man ska också komma ihåg att världens befolkning ropar efter mat. Visst är det väl också vårt ansvar att bidra till världens livsmedelsförsörjning? Foto: Erik Bratthall Med tanke på att självförsörjningsgraden av livsmedel i Sverige ligger på knappt 50 procent, dröjer det väl innan vi kan avhjälpa världssvälten? Min målsättning är att vi ska öka matproduktionen i landet. För att stärka svenskt jordbruk arbetar Matlandet Sverige framför allt inom tre områden: bättre lönsamhet för bönderna genom rättvisare skatter och avgifter, stärkt konkurrenskraft genom att främja innovationer och ökad kunskap, samt regelförenkling för att det ska vara kul och enkelt att vara företagare. Där har vi kommit mycket längre än vi lovade från början. Familjen Erlandsson väntar tillökning i sommar grattis! Vad skulle du vilja se för mat på ditt barns dagis när det blir så dags? Att den är näringsriktig, närodlad och svensk, förstås. Och att de som gör upphandlingarna vågar dela upp dessa och satsa på olika leverantörer, så att det lokala näringslivet kan komma in på banan. Sedan skulle jag önska att maten tillagades så nära konsumenterna som möjligt det gäller både dagisbarn, skolbarn och äldre. Och när du själv får bestämma, vad blir det då på tallriken? Isterband med stuvad potatis, utan tvekan. Jag är ju faktiskt smålänning. Fakta Göteborg = Matlandethuvudstad 2012 Mat är glädje, men också något som skapar jobb och tillväxt, inte minst på landsbygden, skrev Göteborg i sin ansökan till titeln Årets Matlandethuvudstad Det tog juryn fasta på och motiverar utnämningen så här: För att Göteborg kan erbjuda en varierad meny, med havets råvaror i centrum. För en välutvecklad samverkan i regionen som Eskil Erlandsson tillträdde som jordbruks- och sedermera landsbygdsminister år Matlandet Sverige började som ett treårigt projekt, men är nu en långsiktig del i Alliansregeringens vision. Det övergripande målet är att skapa nya jobb till år För att stärka svenska bönders konkurrenskraft har Lands bygdsdepartementet bland annat sänkt kontrollavgifterna vid slakt, slopat handelsgödselskatten och minskat regelkrånglet. Under året införs också ersättning för högre djuromsorg vid grisuppfödning. knyter samman stad och land, småskalig livsmedelsförädling och industri, samt lyfter fram betydelsen av måltiden inom vård, skola och omsorg. Göteborg är en attraktiv stad för såväl nationell som internationell turism och måltidsupplevelser. 2 LRF

3 ANNONS GÖTEBORG MATLANDET HUVUDSTAD 2012 Göteborg är årets Matlandethuvudstad 2012 och utmärkelsen är en viktig del i visionen Sverige det nya matlandet. Göteborg och Västsverige är exceptionellt gynnade med råvaror från hav, skog, åker, insjö och äng. Vår mat är värd en resa. Välkommen till Göteborg och Västsverige! JURYNS motiveringen löd: För att Göteborg kan erbjuda en varierad meny, med havets råvaror i centrum. För en välutvecklad samverkan i regionen som knyter samman stad och land, småskalig livsmedelsförädling och industri samt lyfter fram betydelsen av måltiden inom vård, skola och omsorg. Göteborg är en attraktiv stad för såväl nationell som internationell turism och måltidsupplevelser. Läs mer på goteborg.com Spara i Landshypotek Ta ställning för en levande landsbygd Att spara pengar hos Landshypotek stärker lands bygden och svensk matproduktion. Nu vänder sig Lands hypotek även till allmänheten med ett konkurrenskraftigt erbjudande om att öppna sparkonto samtidigt som man fortsätter att vara en medlemsägd nischbank. VÅR UPPGIFT ÄR att finansiera satsningar inom jord och skog. Sparkunder får goda villkor, men ska också veta att sparande hos oss bidrar till starkare svensk landsbygd med öppna landskap och lönsamma gårdar, säger Kjell Hedman, vd på Lands hypotek. Landshypotek har ett av marknadens bästa sparerbjudanden och trots ytterst liten Kjell Hedman, vd, öppnar för allmänheten att spara i Landshypotek. Jord- och skogsägarnas egna kreditinstitut erbjuder bra villkor och bidrar till att stärka landsbygden samt svensk matproduktion. marknadsföring har intresset för att öppna sparkonto hos kreditinstitutet varit stort. Medlemsägda Landshypotek har traditionellt varit stora på bottenlån till jordoch skogsfastigheter. Med en utlåning på 58 miljarder kronor kommer mer än var fjärde investerad krona i jord och skog från Landshypotek. VI ÄR och kommer att fortsätta vara en medlemsägd nischbank. Vår styrka är att vi är specialiserade och ska vara bäst på finansiering av jord och skog. Vi splittrar inte upp vår tid på all form av företagsfinansiering och inte heller på alla banktjänster. Finansiering av jord och skog är speciellt och kräver specialisering. Sparandet bidrar till att stärka vår huvuduppgift, som är att finansiera satsningar i jord- och skogsbruket, säger Kjell Hedman. Allt fler produkter och tjänster erbjuds nu jord- och skogsbrukare. I egen regi och tillsammans med partners har Landshypotek ett komplett erbjudande för att finansiera, investera, spara, försäkra och betala. Mer än personer runt om i hela Sverige har verksamhet som finansieras av Landshypotek. Vi bidrar till växande företag inom jord- och skog. Där kunder ser möjligheter och där det finns en grundläggande lönsamhet, ska vi med konkurrenskraftig finansiering göra det möjligt för enskilda att investera. Vi är en viktig partner för jord- och skogsbrukare som vill utveckla sitt företag, avslutar Kjell Hedman. Ansök om Landshypoteks Sparkonto* på *Information om statlig insättningsgaranti Kontot omfattas av den statliga insättningsgarantin enligt beslut av Riksgälden. Varje kund har rätt till ersättning för sin sammanlagda kontobehållning i banken eller kreditmarknadsbolaget med ett belopp som motsvarar högst euro. Riksgälden betalar ut ersättningen inom 20 arbetsdagar från den dag banken eller kreditmarknadsbolaget försattes i konkurs eller Finansinspektionen beslutade att garantin ska träda in. LRF 3

4 ANNONS 2012 Hallå där, Klas Lindberg, Årets kock 2012 Har det betydelse varifrån maten kommer? Javisst, och här har lokala handlare ett ansvar att förmedla närodlat. Som opinionsbildare har vi kockar också ett ansvar att driva frågan framåt. Visste du att... om du tar bilen till stormarknaden så ryker hela klimatvinsten med en Kravodlad gurka? Varför inte samåka med en granne? Svenska råvaror Text: Maria Andersson Foto: Tommy Hvitfeldt Det går att laga svenskt året om SOM ÅRETS KOCK 2007 och silvermedaljör i världens finaste matlagningstävling Bocuse d Or 2011, har Tommy Myllymäki lagt världen för sina fötter, eller kanske snarare sina grytor. Och i dem stoppar han gärna ner svenska råvaror, när det gives. MORGONSOLEN GASSAR på fönstren till Tommy Myllymäkis kök i det gamla sekelskifteshuset med utsikt över Vätterns glittrande vatten. Här inrymdes en gång Petterssons Chark och krokarna högt upp på väggen minner om tider då grannskapets husmödrar köade för att få Jönköpings möraste biff. I dag är lokalerna restaurerade för att hysa modern matlagning av världsklass, och kalendern är ganska fulltecknad. Ändå tycker Tommy Myllymäki att han tar det lugnare nu än när han förberedde sig för Bocuse d Or DET KAN INTE vara en slump att fem av sju topplaceringar i fjolårets Bocuse d Or gick till nordiska länder. Ändå framstår inte svenskarna som något matälskande folk i jämförelse med exempelvis fransmän eller italienare. Hur har den här kluvna bilden av matlandet Sverige uppstått egentligen? Att vi nordbor är så framgångsrika i kocktävlingar beror nog på att vi har kunnat integrera 2000-talets livsstil och invandrarkultur i matlagningen. Det uppskattar domarna. Å andra sidan, på italienska och franska Hallå där... Foto: mynewsdesk.com Vi borde vara mer stolta över vår egen matkultur, anser Tommy Myllymäki. restauranger är det ländernas vardagsmat man serverar och är stolta över men så är det inte riktigt här i Sverige, konstaterar Tommy Myllymäki över en rykande kopp kaffe, bryggt på nymalda bönor i maskinen borta i hörnet. TOMMY MYLLYMÄKIS eget matintresse väcktes under sommarloven hos mormor och morfar i Finland. Där började man prata om middagen redan vid frukost och sedan hjälptes alla åt att förbereda: fiska, ta upp potatis, tillaga. Närmare matens ursprung än så kan man knappast komma. Tommy Myllymäki uppskattar själv både hemodlat och närproducerat, men inser att han inte kan odla allt själv. Stolt silvermedaljör. Tommy Myllymäki tog andraplatsen i prestigefulla Bocuse d Or i höstas. Varför gör du det här? Jag ville ta reda på och visa vilken skillnaden blir i vardagen om man vill äta svenskt, och hur mycket av vår mat som faktiskt flygs in och körs in från andra länder. Ett mål var att göra prisjämförelser mellan svenskt och importerat. Hur utföll det? Förädlade svenska produkter var helt klart dyrare. Men rena svenska råvaror med säkerställd ursprungsmärkning, som jag kan handla på ICA Maxi här i Västerås, blev bara en hundralapp dyrare än de importerade. Det är ju trots allt så att bonden utanför stan odlar bättre morötter än jag själv gör. Att ha en bra relation med leverantören är därför väl så viktigt för mig. Man tillagar maten med en annan kärlek om man vet varifrån den kommer. Kryddväxterna i fönstret slokar i solgasset. Ungefär som kreativiteten kan göra när man håglöst försöker tänka ut något till middag. Men så känns det väl aldrig för en kock av Myllymäkis kaliber? Jodå! Att komma på nya recept för tvprogram varje vecka kan verkligen dränera uppfinningsrikedomen. Till slut undrar man om det verkligen går att hitta på mer. Knepet som Tommy Myllymäki tar till, är att fråga sig hur den gamla korvstroganoffen kan få en ansiktslyftning. Lite senap i, kanske. Eller curry? Allt handlar... bloggaren Jessica Andersson i Västerås, som har kommit halvvägs i sitt projekt att bara äta svenskt under 2012: Vad har du fått för reaktioner från omgivningen? Mest positiva. Många kompisar som inte har ägnat saken en tanke förut, har blivit mer medvetna, särskilt när de ska bjuda mig på mat. Andra tycker att jag har blivit tokig och kallar mig för protektionist. Och när året är slut, vad gör du då? Jag tror att jag kommer att fortsätta äta svenskt, fast kanske inte så konsekvent som jag gjort hittills. Jag tror ju på det här. Vårt slösande konsumtionssamhälle, där importen av billig mat ständigt ökar, håller inte i längden. om att utgå från råvaran, variera tillagningen och kanske prova en ny smaksättning. PÅ SÅ SÄTT GÅR det att förnya matlagningen året om. Visserligen får vi inte tag i nyupptagna morötter i februari, men det går ändå att sätta svensk piff på maten under varje årstid. Även om man inte behöver vara fundamentalist. Vill folk äta sparris i april, så kommer den att vara importerad. Men då kanske den får vara det, och så väljer vi något närproducerat nästa gång vi veckohandlar i stället? föreslår Tommy Mylly mäki och tar en sista slurk av kaffet. Tommys tips för hela året Sommar: Nu finns ett överflöd av svenska råvaror, så njut dem färska och frys in så mycket du kan. Det är inte fult att frysa in, utan en förutsättning för oss svenskar att äta vår egen mat året om. Höst: Fortfarande inga problem att hitta svenska råvaror, eftersom skördeperioden är så lång i Sverige. Vilt, fisk och skaldjur är som bäst nu, och svampen kan torkas och ätas under resten av året. Vinter: Har du bunkrat upp ordentligt i frysen, så är det dags att plocka fram det nu. Gör en kompott på jordgubbarna, ta fram dina torkade kryddor och lyft in importerade råvaror som komplement. Vår: Ta vara på det som spirar i naturen och gör exempelvis soppa på nässlornas späda skott. Och den sista leveransen av jordärtskockor från höstens skörd kan vara riktigt fin. 4 LRF

5 ANNONS Arla Koket God mat utan krångel Svenska råvaror, mat efter säsong, recept utan krångel men med gott resultat såklart. Det är några av ledorden för Arla Köket och alla recept och produkter företaget kommer ut med varje år. Varje år provlagar Arla Köket cirka 400 nya recept som kommer från matkreatörer runt om i landet. Varje recept lagas minst två gånger. Det krävs ingen svårare huvudräkning för att förstå att grytor, ugnar och spisar används flitigt om dagarna. Allt för att recepten ska bli riktigt bra. Traditionen att inspirera och ge recept till konsumenterna sträcker sig ända tillbaka till 60-talet. Men det var på 90-talet, då Arla Köket skapades, som det togs ett samlat grepp. TVÅ AV DEM som står mitt i smeten, bok stavligt talat, är Arlas ansvariga för matinspiration Catarina Molin Österlund och Lena Bensryd, som ansvarar för provlagningen av samtliga recept. Våra teman och recept följer självklart trender, men även matåret och då väljer vi råvaror som är i säsong. Råvarorna ska kunna köpas i hela Sverige, våra recept ska kunna användas av alla, säger Lena Bensryd. INOM ARLA KÖKET ryms även matlagningsprodukter, till exempel crème fraiche, grädde och Kesella kvarg, och nya tillkommer hela tiden. Ett av de mest populära nytillskotten är Smetana, en syrad krämig grädde med ursprung från Ryssland. Den får många sökningar på Arlas hemsida. Våra recept är även en vägledning för hur man använder produkterna. Vi ger konsumenterna inspiration till användning för att få bästa smak, förklarar Catarina Molin Österlund. DESSUTOM VILL Arla Köket gärna locka till att använda råvaror på nya sätt. Ett exempel är rabarber, som inte bara är gott i smulpaj utan även tillsammans med kyckling. Arla Köket tog fram receptet Rabarberkyckling, som blev oerhört populärt. Vi fick direkt kommentarer om hur uppskattat receptet var. Det är förstås en bekräftelse på att Arla Köket bidrar med en av de bästa sakerna i livet nämligen god mat, säger Catarina Molin Österlund. Fakta Arla Koket Arla Köket ger ut kokböcker, broschyrer och magasin fullspäckade med recept och mat inspiration. Alla recept fi nns på som också är en av Sveriges populäraste receptsajter. Arla i sociala medier: twitter.com/arlasverige Dessutom fi nns Arla Kökets app för såväl iphone som Android och ipad. Scanna QRkoden och hämta appen gratis. Lena Bensryd (t.h.)har provlagat en blåbärscheesecake, receptet hittar du i Arla Kökets nya kokbok i höst. Catarina Molin Österlund (t.v.) lovar att cheesecaken är lika god som lätt att lyckas med. Svensk raps på bordet Solgula rapsfält har blivit urbilden av det svenska odlingslandskapet. Men att de små fröna i den gula rapsblomman ingår som viktig ingrediens i många av våra vanliga livsmedel, är det inte många som känner till. Den största delen av Sveriges samlade rapsodling köps upp av AarhusKarlshamn (AAK), som pressar fröna till vegetabilisk olja och förädlar den till olika produkter. Chansen är stor att du i ditt mat- och bakmargarin, i den bredbara smörblandningen, i kakor, glass, majonnäs, salladsdressing eller i barnmaten hittar rapsolja från Karls hamn. Och nu upptäcker allt fler den svenska raps oljans goda matlagnings- och näringsegenskaper. Svenskt klimat gynnar rapsen Lena Ingvarsson är marknadsdirektör vid AAK och arbetar främst med den globala mejerimarknaden. Hon ser många HO-rapsens näringsvärde och goda friteringsegenskaper efterfrågas alltmer, säger Lena Ingvarsson, marknadsdirektör. fördelar med att använda den svenskodlade rapsen i livsmedelsproduktionen. Eftersom Sverige har ett kallare klimat än många andra länder, har den svenska rapsoljan högre halt av de viktiga omega-3-fettsyrorna. Den har dessutom en hög halt av omega-6-fettsyror och lägst andel mättade fetter av alla vegetabiliska oljor. Hälsosammare friteringsolja Genom växtförädling har man numera också framställt en rapsvariant som kallas HO-raps. Förkortningen står för högoljesyra och innebär att rapsoljan har samma näringsvärde som vanlig rapsolja, men också högre oxidationsstabilitet, som är en fördel när man friterar mat. Detta har lett till att många producenter av friteringsolja byter till HOraps i sina produkter för att göra dem mer hälsosamma, men också bättre ur klimatsynpunkt. Det är roligt att kunna erbjuda flera näringsmässigt bra alternativ, som dessutom odlas i Sverige och i hög grad används på den svenska marknaden, sammanfattar Lena Ingvarsson. AAK förädlar vegetabiliska oljor till specialprodukter inom livsmedels-, konfektyr- och kosmetikområdet, samt till smörjmedel för olika tekniska ändamål. AAK har sitt huvudkontor i Malmö och produktions anläggningar främst i Sverige, Danmark, Mexiko, Neder länderna, Storbritannien, Uruguay och USA. Fakta Rapsol ja Rapsolja anses tillsammans med olivoljan vara en av våra nyttigaste oljor. Den har en hög halt enkelomättat fett och används i många vanliga livsmedel. HO-raps har en mycket god hälsoprofi l tack vare låg halt mättat fett. I friterade produkter kan mängden mättat fett minskas med upp till 80 procent med bibehållen kvalitet. LRF 5

6 ANNONS 2012 Ekologiskt vinner mark Sverige är självförsörjande vad gäller ekologisk produktion av ägg, mjölk och i viss mån kött. Nu ökar också exporten till länder som uppskattar salmonellafria livsmedel, svenskt djurskydd och miljövänligt jordbruk. 3 miljoner Så många måltider serveras varje dag inom offentlig sektor. Bara en liten del av den maten är producerad av svenska bönder. Profilen Text: Maria Andersson Foto: Emil Nordin I kryddkvarteret i Ernsts trädgård vajar libbsticka, kummin och ängssyra i vinden. Att gräva i jorden och se maten växa är både hårt arbete och avkoppling, tycker han. Jag vill vara en ambassadör för svensk mat OM NÅGOT ÄR VÄRT ATT GÖRAS, så är det värt att göras bra, resonerar Ernst Kirchsteiger. Och om nu måltiden är lika viktig för människan som själva maten, så kan man väl slå två påsar ihop och göra något bra av båda? Att äta svensk mat är att vara snäll mot sig själv. Ernst Kirchsteiger JODÅ, VISST ÄR ERNST barfota när han välkomnar i dörren till sitt vita orangeri, där lugnet vilar på tonerna till Koppels pianoimprovisationer. Här sträcker sig såväl fikon som apelsin- och olivträd mot taket, och det handslagna teglet är varmt och lent under fotsulorna. Det behövs inte många minuter för att inse att den Ernst Kirchsteiger som på några år har myst sig rakt igenom teverutan hemma hos Svenssons, också är den Ernst som nu sitter och sippar förmiddagskaffe vid det vita långbordet. Inifrån och ut samma person. Om jag började spela mig själv skulle jag få problem. Mitt i det intensiva brus som tevejobbet skapar, ser jag till att bevaka vem jag är. Därför brukar jag vilja åka hem så fort jag kan. Det handlar om var man vill somna någonstans. OCH BRUSET ÄR NÅGOT som Ernst Kirchsteiger har fått vänja sig vid. Förutom nya inspelningar av Sommar med Ernst, jobbar han med utvecklingen av sina egna designprodukter och ett bokprojekt. Dessutom ligger han i startgroparna för ett nytt livsstilsmagasin som lanseras i höst. Mitt i allt detta lever drömmen om att dessutom skapa ett eget varumärke för närproducerad mat, ett helsvenskt komplement till de importerade delikatesser som översvämmar marknaden. Jag är ju matlagare från början, har varit restauranglärare och jobbat på Gryt hyttans gästgiveri. Att laga mat är lika naturligt som att andas för mig. OCH NÄSTA TANKE blir den, att om maten nu är värd att lagas och var säker på att Ernst tycker just så så är det väl värt att göra det bra och med de bästa råvarorna. Att använda svenska råvaror är inte att vara snäll mot Sverige i första hand, utan att vara snäll mot sig själv, påpekar Ernst och fyller på kaffe i de generösa, ljusgröna 50-talskopparna han fyndat i Örebro. Annars kan man ju tänka sig att en andra generationens invandrare med rötter i Österrike och Polen, hellre ville vara ambassadör för dessa länders stolta mattraditioner? Men nej. Är det något Ernst Kirchsteiger är så är det svensk, av födsel och ohejdad vana ända sedan han slog upp ögonen på Filipstads lasarett för 55 år sedan. NYFIKENHETEN PÅ den svenska kulturen väcktes tidigt och intresset har hållit i sig. Eller med en eftersinnande kirchsteigersk aforism: Jag har kommit att bli en pepparrot, med en pålrot förankrad långt ner i den svenska myllan. Det blir ju också så i mina program, att jag får kontakt med en getfarmare här och en morotsodlare där. På så vis har det närproducerade blivit en del av mitt jobb, konstaterar Ernst och fortsätter förtjust: Det är väl förresten en kul tanke att jag, en två meter lång känslomänniska med rötter i Österrike och Polen, skulle kunna fungera som ambassadör för landsbygden och det svenska jordbruket? Fast med lite mer sensualitet och lite mindre knätofs. MYCKET AV engagemanget för maten och smaken strålar samman i fascinationen inför måltiden denna livsviktiga ritual som världen över möjliggör djupa samtal, ömsesidig förståelse och gemensamma beslut, vare sig det handlar om världspolitik eller tonåringens trimmade moped. Att vi inte gör mer av måltiden kan nog skyllas på en allmänt stressig livsstil. Samma stress som gör att vi inte orkar titta så noga efter varifrån maten kommer när vi handlar. Men om tio år ser det annorlunda ut, visionerar Ernst Kirchsteiger. Han ser framför sig butiker som enbart säljer närproducerade livsmedel. För först när vi slipper leta bland hyllorna och lusläsa innehållsförteckningar, kommer vi att orka handla de produkter som vi säger oss helst vilja ha. Unga människor är marinerade med ett förhållningssätt som säger: Hur? Vad? Varifrån? Det är ett generationsskifte på gång och det gör att jag ser ljust på framtiden för den svenska maten. Ernst tipsar om alternativ till fredags-tacos: Om ungarna gillar pizza, så går det att göra i ordning pizzabottnarna i förväg någon annan dag när man känner sig pigg. Baka, lägg in i plastpåsar eller frys in. Alternera med andra smaker. Varför inte lite Västerbotten i stället för den färdigrivna osten? Äter barnen soppa? Prova en god fredagssoppa med nybakt bröd till! Hm, jag jobbar ju faktiskt själv med teve. Men ibland kanske man kan hitta på något annat att göra tillsammans? Inget vitt vin till fredagsgrytan? Prova att lägga i lite hackad ängssyra i stället då får du syrligheten helt gratis. Myset behöver inte vara så märkvärdigt. Jag kan njuta av att tända ett ljus. Det gäller bara att göra en sak i sänder. 6 LRF

7 ANNONS miljoner Visste du att... Visste du att... Sverige sammantaget har de hårdaste miljö- och djurskyddskraven i världen? ton svenska jordgubbar skördas varje år, motsvarande ungefär 3 4 liter bär per person. De vanligaste 15sorterna är Honeoye, Sonata, Polka och Florence. du kan köpa svenska äpplen från augusti till april, sedan är lagren slut? För Ernst Kirchsteiger är matlagning lika naturligt och självklart som att andas. Och ska man laga mat, kan man lika gärna använda de bästa råvarorna. Ectiistionse expla nis sequis simint, ut la se nonse repelecti sendell oresequat voluptur autat adiatus, quamus et acepelest LRF 7

8 ANNONS 2012 Märkning Text: Maria Andersson Illustration: David Marklund Svensk djurhållning måste vi vara villiga att betala mer för. Annika Dahlqvist, husläkare och kostdebattör Visste du att... en barnfamilj slänger mat för kronor varje år? Ett tips: kolla bäst före-datum, men använd också smak, lukt, syn och sunt förnuft. Handla med gott samvete ANTIBIOTIKA, SALMONELLA, hormoner med den ökande livsmedels- importen kan vi få en hel del oönskade gäster vid middagsbordet. Frågan är om vi vill veta vad som står på baksidan av prislappen? Livsmedelsmärkning är en djungel. Men några märken garanterar god miljö- och djurhushållning. J ENNY Lundström är veterinär och arbetar för Svenska Djurhälso vården. Hon konstaterar att priset nästan är den enda information som vi får på livsmedelsförpackningen. Men bakom prislappen döljer sig skillnader i fråga om djurskydd, antibiotika och hormoner. När det gäller djurskydd så har Sverige på det hela taget världens starkaste lagstiftning, även om enstaka länder kan gå längre på något enstaka område, förklarar Jenny Lund ström. I JÄMFÖRELSE med EU-direktiven har svenska djur exempelvis större utrymmen, krav på daglig tillsyn och dagsljus i stallarna. Grisarna har knorren kvar, mjölkkorna går på bete, lammen svanskuperas inte och kalvar bedövas när de avhornas. Kött som kommer från djur som har fått tillväxthormon är förbjudet inom EU, men i många länder utanför unionen är hormonanvändningen utbredd. EU ställer därför krav på att gårdar som exporterar till EU har ett kvalitetssäkringsprogram för detta. Förekomsten av salmonella, både folk och fä, är betydligt högre på kontinenten än här. De svenskar som smittas har oftast smittats utomlands eller via importerade livsmedel. I områden där salmonella är vanligt förekommande, ökar också risken att det finns med i bevattningsvattnet och därigenom kan smitta grönsakerna. ETT ANNAT OMRÅDE är antibiotikaanvändningen. Globalt sett ges mer antibiotika till friska djur än till sjuka människor. Även här är Sverige ett gott exempel. När det gäller veterinär förskrivning av antibiotika ligger Sverige lägst bland EUländerna. Det beror bland annat på att vi har sunda djurhållningssystem som ger friska djur, god veterinäretik och läkemedelsförsäljning som sköts via apoteken och inte genom de enskilda veterinärerna. I Holland kan upp till 80 procent av en veterinärs inkomst komma från läkemedelsförsäljning. Där används också nio gånger mer antibiotika per kg levande djur än i Sverige. I Sverige har vi en lång tradition av att arbeta för en låg antibiotikaanvändning och vår resistenssituation är betydligt bättre. Här kan vi verkligen sträcka på oss, tycker Jenny Lundström. Hitta rätt i märkningsdjungeln KRAV: Inga kemiska bekämpningsmedel eller handelsgödsel har använts vid odling av vegetabilier eller foder. För animaliska produkter gäller starkare djurskyddskrav än vad svensk lag föreskriver. Importerade produkter uppfyller samma krav. EU-Ekologiskt: Produkten ska uppfylla EU:s krav för ekologisk produktion. Inga kemiska bekämpningsmedel eller handelsgödsel används i växtodling. Regelverket uppfyller dock inte fullt ut de svenska djurskyddskraven. Svenskt Sigill: Kvalitetscertifiering för konventionell svensk produktion. Går lite längre än svensk lagstiftning i fråga om exempelvis djurskydd och hantering av bekämpningsmedel. Svensk Fågel: Det blågula ursprungsmärket garanterar att kycklingen är kläckt, uppfödd, slaktad och förädlad i Sverige. Man kan spåra dess ursprung. Märket garanterar att köttet håller hög livsmedelskvalitet och är fritt från salmonella. Svenskt Kött: En frivillig branschmärkning för att garantera svenskt ursprung. All köttråvara i produkten är från gris, nöt, och/ eller får och lamm som är fött, uppfött, slaktat och styckat i Sverige. Hela produkten är tillverkad och förpackad i Sverige. Svenskt Sigill Klimatcertifierat: Särskild certifiering av svenska produkter som har klimatrelaterade krav, exempelvis beträffande energianvändning, odling, gödselhantering och djurhållning. Svenskt Sigills klimatcertifiering mat med minskad klimatpåverkan ANNA RICHERT Projektledare info@svensktsigill.se anna.richert@sigill.lrf.se Klimatcertifiering för mat är ett projekt som initierades av Svenskt Sigill och KRAV under Året innan kom Al Gores uppmärksammade fi lm, En obekväm sanning, som fick världen att börja ta klimatförändringarna på allvar. Man insåg att ungefär en fjärdedel av de svenska utsläppen av klimatgaser kom från livsmedelsproduktionen. I dag erbjuder Svenskt Sigill en klimatcertifiering för livsmedel och blommor som bygger på projektets resultat. Efter två år fi nns det ca 60 produkter på marknaden från ett fyrtiotal producenter. De produkter som redan klimatcertifierats är griskött, nötkött, mjölk, grönsaker, bär och blommor. Vi har tagit fram ett kriteriepaket som ska leda till minskad klimatpåverkan inom matproduktion och distribution. Det innebär att gårdarna ska kunna visa att de vidtagit kraftfulla åtgärder för att minska klimatpåverkan utifrån sina speciella förutsättningar, och man uppnår även andra miljömål som biologisk mångfald och minskad övergödning säger Anna Richert, projektledare för projektet Klimatcertifiering för mat och anställd vid Svenskt Sigill. Tre av fyra konsumenter vill kunna välja mat med lägre klimatpåverkan och nästan varannan kan tänka sig att betala mer för sådan mat. Det visar en konsumentundersökning som gjorts av YouGov på uppdrag av projektet Klimatcertifiering för mat. Svenska producenter vill gärna ta ansvar i klimatfrågan och är intresserade av klimatsmarta åtgärder på gårdarna. Svenskt Sigill har därför tagit fram ett verktyg som gör detta möjligt, ett av de redskap som vi behöver för att göra världen vi lever i lite mer hållbar. 8 LRF

9 ANNONS All glädje utan rotmos är konstlad glädje. Torsten Ehrenmark, kåsör och journalist ( ) Skolmaten Text: Maria Andersson Foto: Tommy Hvitfeldt 10 miljardersnota Varje år handlar stat, landsting och kommun mat för 10 miljarder kronor medlemmar i LRF driver tillsammans företag. NÄR SKOLBARNEN äter kyckling från Thailand och pannkakor stekta i England, då är väl ändå gränsen nådd? Nu har en skolmatsrevolution börjat. Vad åt du i skolan i dag? EU:s upphandlingsregler gör det svårt för kommunernas inköpare att kräva att maten man handlar ska vara närproducerad. Det strider nämligen mot EU:s regler om fri konkurrens. Men betyder det att man alltid måste köpa det billigaste, även om kvaliteten är undermålig? Naturligtvis inte. Det är bättre att vända på frågan: hur mycket är vi beredda att betala för en näringsriktig skolmat som inte har färdats tre varv runt jorden innan den hamnar på tallriken? Vi kan göra mycket för att välja närodlat utan att bryta mot upphandlingsreglerna, säger kostchef Anna Rombin Sundbäck. ENLIGT SKOLMATENS Vänner betalar kommunerna i snitt 9,48 kronor per elev och lunch som allra lägst betalade en kommun 6,43 kronor. Intressant nog går inte skiljelinjen mellan fattiga och rika kommuner, utan mellan de kommuner vars tjänstemän och beslutsfattare har ett genuint engagemang för maten och de som inte har det. Nu börjar också kockarna ta sig ton och talar om för kommunen vad de tycker är bra mat. De vill ju laga maten, inte bara öppna kartonger med färdigmat. Därför är utbildad skolmatspersonal en viktig aspekt i den här frågan. Det säger Annika Unt Widell som leder LRF:s intitiativ Skolmatens Vänner. Med bakgrund som dietist och ett starkt intresse för kommunikation, såg Annika Unt Widell en stor kunskapslucka hos kommuner och kostchefer om vad man kan efterfråga i sina upphandlingar. Det är klart att det är orättvist för eleverna att det ser så olika ut i kommunerna. Vårt mål är att utjämna skillnaderna så att skolmaten blir lika bra för alla. TORRA FISKPANETTER, pulvermos och överkokt potatis gav skolmaten ett grundmurat dåligt rykte under och 80-talen. Men något håller på att hända. Annika Unt Widell drar sig inte för att kalla det en matrevolution. Matglädjen börjar flytta in i skolrestaurangerna och vi ser en stark våg av intresse för maten. Vi vill veta varifrån den kommer, vem som tillagat den, vad som är i den hela kedjan från jord till bord. En skola som tagit fasta på skolmatens betydelse är Nordhemsskolan i Göteborg. När medierna rapporterade om galna kosjukan på 1990-talet, blev kostchefen Anna Rombin Sundbäck nerringd av oroliga föräldrar. Visst fick väl barnen svenskt kött? Vi får ju inte kräva närodlade produkter, men däremot kan vi själva välja svenskt kött utifrån det utbud som stadens upphandlingsbolag erbjuder. Vi måste ju inte handla det billigaste, utan det som kunden vill ha, hävdar Anna Rombin Sundbäck. Genom att ändra menyerna kunde vi också köpa mer svenskt genom att byta ut ris mot Love Lundberg, elev på Nordhemsskolan, tar gärna för sig av den stora salladsbuffén. potatis eller matvete och öka andelen rotfrukter. Då går det att handla närproducerat utan att det behöver uttryckas i upphandlingen. FÖRÄLDRARNA SOM ringde kostchefen visade engagemang för skolmaten, och det kan ta sig uttryck på fler sätt, tipsar Annika Unt Widell: Gå och ät skolmaten, inte bara en gång utan flera gånger per termin. Skolmaten har faktiskt förändrats sen vi gick i skolan. Och slå dig ihop med andra föräldrar och prata med kommunens kostchef. Finns en kostpolitisk plan? Hur många anställda i skolrestaurangerna har relevant utbildning? Men det är inte bara skolmatspersonalen som behöver utbildning. Kostchefer och inköpare för en ojämn kamp mot både komplicerade upphandlingsregler och grossisternas experter, som är mycket medvetna om hur mycket pengar som står på spel. Men till slut handlar det om hur mycket kommunen vill lägga på maten. Bara en krona mer per portion kan avgöra om barnen får förkokt salmonellakyckling från Thailand eller svensk. Tusentals KRAV-bönder nära dig Det finns fler än 4000 KRAV-bönder i Sverige. Varje dag bidrar de till en långsiktigt hållbar livsmedelsproduktion och en bättre miljö för människor, djur och natur. Frans Brozén, en av alla KRAVbönder, bestämde sig för att odla ekologiskt när han gick på lantbruksskola på Gotland i slutet av 80-talet. Man hade hittat rester av kemiska bekämpningsmedel i grundvattnet och det gjorde att mitt intresse för ekoodling bara växte, säger Frans Brozén, som bor på Fårö Präst gård och är förtroendevald som ordförande i Sam odlarna Sverige, en av 26 medlemmar i KRAV ekonomisk förening. Frans odlar framför allt lök, men också potatis och morötter. I stället för att använda kemiska bekämpningsmedel för att få bort skadeinsekter och ogräs, rensas ogräset maskinellt och för hand. En ekologisk lökodlare lägger cirka 150 till 200 fler arbetstimmar per hektar lök jämfört med en icke-ekologisk odlare. Det finns inga genvägar. Vi använder våra händer i stället för gift. Det blir ju godare då, säger Frans. KRAV är Sveriges mest kända miljömärkning för mat, uppbyggd på ekologisk grund med särskilt höga krav på djuromsorg, hälsa, socialt ansvar och klimatpåverkan. Den gotländske KRAV-odlaren Frans Brozéns morötter tillagas och serveras av de Unga Eko kockarna under Almedalsveckan. LRF 9

10 ANNONS Vinsten i retur till svenskt lantbruk Lantmännen är ett kooperativt företag vars verksamhet ska vara långsiktig, hållbar och lönsam för sina ägare. Och ägarna, det är inga andra än de svenska lantbrukarna själva. FAKTA LANTMÄNNEN Ägs av svenska lantbrukare. Har fl er än anställda och arbetar i 22 länder. Har en omsättning på 38 miljarder kronor. SOM VD OCH koncernchef för Lant männen ansvarar Per Olof Nyman över en av Nordens största koncerner inom lantbruk, maskin, energi och livsmedel. Den vanliga konsumenten känner säkert igen livsmedelsvarumärken som Axa, Kungsörnen, Kronfågel, Korvbröds bagarn och GoGreen, men Lantmännen bedriver även ett aktivt forsknings- och utvecklingsarbete. Vi forskar för att ta tillvara vår jord, men också för att möta nya behov hos konsumenter. Genom många års forskningssamarbeten har vi bland annat tagit fram Cedemon och Cerall som är biologiskt behandlade utsäden, godkända för ekologisk odling av EU och KRAV, säger Per Olof Nyman. Enligt Per Olof Nyman har Lantmännen goda tillväxtmöjligheter, med Medlemmarna får tillbaka vinsten av Lantmännens satsningar, säger Anna Carlström. en stark position på marknaden inom flera kategorier. Lantmännen ägs av svenska bönder, som har kunskapen och står naturen närmast. Vår gröna grodd på våra förpackningar är garanten för ansvarsfullt producerad mat från jord till bord. Vi satsar mycket på forkskning och utveckling i samarbete med våra medlemmar, säger Lantmännens vd och koncernchef Per Olof Nyman. I ETT KOOPERATIV är det den enskilda medlemmen och ägaren som får del av vinsten, och sedan 2001 har omkring tre miljarder kronor delats ut till Lantmännens medlemmar. Anna Carlström, medlemschef för Lant männen, tycker att styrkan i ett kooperativt företag är att vinsten går tillbaka till medlemmarna. Det betyder att pengarna kan fortsätta att utveckla våra ägares företag. Det borgar för ett samarbete som är både krävande och givande. Vi måste hela tiden förnya oss och inte slå oss till ro. Lantbrukarna måste kunna uppleva oss som en bra affärspartner, fortsätter Anna Carlström. Karola Reuterström driver en växtodlingsgård i Sörmland och är en av Lantmännens medlemmar. Hon ser det som en stor fördel att företaget skapar affärsmöjligheter för lantbrukarna. Koncernledningen är tillgänglig för medlemmarna och är man engagerad finns stora möjligheter att påverka företagets utveckling. Viktigast är att Lantmännen tar ett stort ansvar för forskning och utveckling för näringen. Mervärdet kommer sedan tillbaka som vinst till oss ägare. Lokala smaker Att sälja lokalproducerat livsmedel är ett sätt för oss på ICA att erbjuda mångfald, stödja småskalig produktion och lokala jobb. För oss är det är viktigt och roligt att kunna erbjuda våra kunder produkter från trakten. Hälsingestintan är en av ICA:s lokala samarbetspartners. Vårt samarbete med Hälsingestintan som levererar svenskt hängmörat nötkött ligger i linje med vår strävan att erbjuda svenskt kvalitetskött med hög spårbarhet. Hälsingestintans affärsidé är att ge kunderna en matupplevelse utöver förväntan. Och att aldrig tumma på kvaliteten. Köttet hängmöras som förr i 7-10 dagar. Vatten försvinner och på så sätt blir smaken godare. Idag levererar Hälsingestintan nötkött från tio olika landskap och har mellan 50 och 60 noggrant utvalda leverantörer. De gårdar som valts ut föder upp högklassiga köttrasdjur. Förutsättningen för ett välsmakande kött är ett djur som mår bra, lever väl och äter rätt. Svenska ärter när de är som bäst Det finns ingen genväg till kanske världens sötaste, mjällaste och mest miljövänliga ärter. Bara 50 år av engagemang och passion, säger Enar Magnusson på Findus Jordbruksavdelning. Den svenska säsongen är ofta kort och då är frysta grönsaker ett bra sätt att förlänga den. Findus skördar grönsakerna då de är som bäst, och fryser in dem för att bevara näring och smak. Forskning visar att frysta grönsaker innehåller lika mycket eller mer näring än de som säljs som färska i butiken. Klimatsmart och barnmatskvalitet Findus arbetar sedan 20 år med odlingskonceptet Low Input Sustainable Agriculture (LISA) för alla svenskodlade grönsaker. Det har lett till en bevisad minskad klimat- och miljöbelastning samt friska jordar. Grönsakerna genererar 30 procent mindre växthusgaser/kg produkt än eko logisk odling visar en ny undersökning*. Grönsakerna lever dessutom upp till de stränga kraven för barnmatskvalitet. Det betyder inga mätbara resthalter av växtskyddsmedel. Svenskt Sigills kontrollmärke och klimatcertifiering. Klimatcertifiering är en tilläggscertifiering som innebär att odlaren har genomfört åtgärder för att minska klimatpåverkan. * SIK-rapport nr 838, 2012 Svenskt Sigill-certifierat Alla Findus svenskodlade grönsaker bär Facebook/Findus Sverige 10 LRF

11 Närproducerat Text: Maria Andersson Foto: Anna Björkegren, Maria Hemlin och Colourbox ANNONS Gotlandskockens val BARA SEDAN 2006 har 30 nya gårds slakterier startat i Sverige. Och nu börjar allt fler restauranger efterfråga lokala leverantörer av menyernas köttbitar. På Gotland ledde sam arbetet till och med till en nystartad köttbutik. NÄR FREDRIK Malmstedt och hans sambo slog upp portarna till restaurangen 50 kvadratmeter i Visby för sju år sedan, fanns lokala råvaror högt upp på önskelistan. Fredrik, som besökt restauranger dit råvaror flögs in från andra sidan jordklotet, såg värdet av att i stället ha en nära kontakt med leverantören. När jag reser vill jag ju äta lokalt, kanske Uppfödaren Odd Norman och krögaren Fredrik Malmsten delar ett gemensamt intresse för gotländskt kvalitetskött. få veta mer om kotletten jag äter eller träffa den som gjort osten, säger Fredrik Malmstedt. Så i stället för att köpa hem råvaror från fastlandet och utlandet, började Fredrik ringa runt till lokala odlare och köttproducenter. Långsamt tog ett samarbete form och nu är procent av det som läggs upp på tallrikarna på 50 kvadratmeter hämtat från Gotlands fastland eller fiskevatten. Eftersom vi gärna talar om varifrån råvarorna kommer, blir vi också ett billigt och effektivt skyltfönster för våra leverantörer. Det tjänar vi båda på, säger Fredrik Malmstedt. RESPONSEN FRÅN gästerna har inte låtit vänta på sig. Det ger helt enkelt ett mervärde att veta varifrån kotletten och kålroten kommer. Det är inte alltid så stor skillnad i kvalitet jämfört med importen, men de gotländska råvarorna skapar arbetstillfällen på ön. På det här sättet drar vi vårt strå till stacken för att behålla ett svenskt jordbruk och hålla det fantastiska gotländska landskapet öppet. Två av de bönder som Fredrik Malmstedt kontaktade, var Odd och Maud Norman på Ejmunds gård i Romakloster. DET ÄR TRYGGT ATT HA hjälp av en duktig och kräsen kock i produktionen. Han vet vad kunderna vill ha och har styrt upp kvaliteten på vårt kött så att det nu efterfrågas av kändiskrogarna i Stockholm, säger Odd Norman. Nu hänger köttet som Ejmunds gård levererar i Köttbutiken i Visby. För en kock är det förstås drömmen att kunna välja mellan de välhängda biffar och entrecoter som inte går vidare till grossister och andra restauranger på ön och på fastlandet. Och för Normans på Ejmunds gård har nytt tänk, nya kunder och ny efterfrågan lyft vardagsjobbet till en ny nivå. Att få beröm för det man gör har vi inte alltid varit vana vid, men det ger en väldig tillfredsställelse och det mår man ju bra av, konstaterar Odd Norman. Kött från lokala producenter har blivit efterfrågat av både kunder och kockar, och ger dessutom jobb till folk på orten. Årets viktigaste bok! Vilka blir följderna av att Sverige monterar ner sin matproduktion, ställer sig vid sidan om den globala produktionen och litar på import? Hur kunde det bli så här och hur blev svensk livsmedelsproduktion en politisk icke-fråga? Antologin Maten och makten ställer frågor och ger svar. Vi vill bidra till att göra det lättare för offentlig sektor, restauranger och konsumenter att kunna välja svenska produkter. Christer Lind, vd Martin & Servera Utgivning: 22 maj 2012, Ekerlids förlag. Medverkande: Göran Persson, Lennart Båge, Helena Jonsson, Jonas Carlberg med flera. Intitiativtagare: Svensk Mjölk Läs mer på martinservera.se/regionalt LRF 11

12 12 LRF