I programmet står det att jag ska prata om Lagen om skydd mot olyckor en lyckad reform?

Transkript

1 1 En oerhört intressant konferens lider mot sitt slut. En konferens vars arrangörer har haft mod att ägna tre dagar åt Mångfaldsfrågor och där vi runt 500 deltagare har ägnat tid och intresse åt denna nyckelfråga. I programmet står det att jag ska prata om Lagen om skydd mot olyckor en lyckad reform? Det ska jag göra också, på sitt sätt. Men egentligen ville jag försöka tillföra ännu en dimension av det som är den här konferensens bärande tema, mångfaldsfrågorna som ligger mig varmt om hjärtat, och som är en av de frågor som MSB driver med höga ambitioner, kanske för höga säger vissa kritiker. Är man nu, som MSB, aktiv i Skåne med en så aktiv Räddningstjänst som Räddningstjänst syd, så måste man naturligtvis läsa vad räddningschefen Per Widlundh funderar över i sin blogg, och vad ni skriver på hemsidan.

2 2 Nämligen detta, det är Per Widlundhs ord från hans blogg: Jag upplever att svensk räddningstjänst står inför många viktiga frågor och vägval de kommande åren. Mångfalden och jämställdhetsfrågorna är inget mål i sig för vår verksamhet snarare en självklarhet för att klara jobbet. Att vi är bland de sista verksamheterna i samhället som nu tar i frågorna får väl vara skäl nog att ägna en hel konferens åt ämnet. Nej, de viktiga frågorna är hur vi ska hantera olycksutvecklingen, få bukt med anlagda bränder, skapa säkra boendemiljöer för alla, skapa säkra insatsmiljöer för vår personal, eliminera hot och våld mot räddningspersonal, ha effektiva och kompetenta insatsstyrkor som klarar av alla de olyckstyper vi kan hamna i. Listan kan säkert göras längre. I en ganska kort och rak formulering lyckas Per beskriva varför vi behöver mångfald. Vi behöver mångfald inom svensk räddningstjänst för att klara jobbet helt enkelt, nu och säkerligen ännu mer i framtiden Det finns visserligen en aspekt till, likabehandlingsprincipen och dess motsats diskriminering, men det är inte i första hand vad de många olika rösterna har vittnat om under de här konferensdagarna. Motivet till mångfald i all verksamhet är att stärka verksamheten. Att vi blir bättre om vi får in fler synsätt, fler erfarenheter, fler angreppsvinklar på problem och en mångfald olika ansikten och erfarenheter som kan möta ett modernt samhälle med dess problem.

3 3 Det viktiga är ju kärnverksamheten. Så vad är då kärnverksamheten? DET är vad jag vill prata om. Jag vet att inte heller det upplevs som alldeles självklart, men till kärnverksamheten i kommuners och länsstyrelsers arbete med skydd mot olyckor ingår som första led att förebygga olyckor. Och förebygga olyckor, det gör man inte utan att använda huvudet. Det viktiga är att vända olycksutvecklingen, skriver Per Widlundh i sin blogg. Hur ser då den ut, hur exakt ser problemet ut som vi behöver lösa, olycksutvecklingen? Man skulle kunna använda en hel konferens åt att diskutera olycksutvecklingen också, och somliga påståenden skulle vi behöva borra djupare i för att bli eniga om. Men ser man som helhet på olycksfalls- och skadeutvecklingen så visar siffrorna i huvudsak på en nedåtgående trender med två undantag, olycksutvecklingen för äldre och skolbränderna: Fallolyckorna bland äldre ökar, och alltför många äldre avlider direkt eller indirekt av skadorna de får vid fall i sitt eget hem. Tittar man på dödsbränderna är äldre, särskilt äldre ensamma män som röker, kraftigt överrepresenterade i statistiken. Där har kommunerna ett mycket stort arbete att göra med systematiskt säkerhetsarbete kring äldre som vill bo hemma och klara sig själva, vilket de flesta av oss vill. Uppsökande verksamhet kring personer 80 år eller äldre skulle rädda liv, minska fallskadorna och spara väldigt mycket pengar dessutom. Just den allvarliga utvecklingen på området äldres fallskador är också ett viktigt område för MSB att verka och samverka kring, men precis som med skolbränderna är det lokalt allt arbete görs och all samverkan måste ske.

4 4 När det gäller skolbränderna så har vi nyss fått ett regeringsuppdrag att ta fram en nationell handlingsplan till 1 juni 2011, och jag är glad över att regeringen har pekat så tydligt på att skolan måste delta aktivt i det arbetet tillsammans med polisen. Och de två sakerna har koppling till den tredje delen jag tänkte prata om brandskyddet. Dödsbränder Anlagd skolbrand Bättre brandskydd. Jag ska strax återkomma till de frågorna men först vill jag berätta att mitt huvudsakliga budskap idag är att vi inte klarar något av alla de här problemen som ensamma aktörer. Vi måste samverka brett för att klara alla de uppdrag vi har. Räddningstjänst syd är ett absolut lysande exempel på vad man kan åstadkomma i bred samverkan när många aktörer, många olika aktörer, hjälps åt att dra åt samma håll för att lösa problem och när nätverk av människor inbegriper det där som borde vara självklart enskilda människors förmåga att ta ansvar för sig och sina nära. Utan samverkan skulle vi inte kunnat besöka moskén i islamiskt centrum i tisdags kväll och uppleva den positiva rikedomen i mångfald, och utan mångfald sker ingen samverkan. BILD 2: Brandsoldat bär ut barn till knäböjande kvinna. Den här bilden som ju Dave Bagient och Sara O Connor visade igår är arketypen för en stark hjälte som räddar barn och lämnar över till den tacksamma knäböjande kvinnan.

5 5 Poängen med att visa den här bilden är inte att driva gäck med de många som går omkring med en stark bild av brandmannen som ensam stark modig man, lite som stålmannen och andra superhjältar. Poängen med att visa den är att bilden så tydligt berättar en viktig del av historien varför unga människor söker sig till våra utbildningar i Skydd mot olyckor. Den sjuåring som drömmer om att bli brandman har antagligen redan en ganska fast bild av vad brandmannen gör, och det är troligt att den bilden ligger nära den här tror inte ni det också? När så ungdomarna söker sig till våra SMO-utbildningar riskerar de att få den bilden bekräftad av lärare, av omgivningen och kompisar och av sina kurskamrater som kanske har en liknande bild av yrket. Och det är klart att kommer man in på utbildningen med den här självbilden, bilden av en superhjälte, så är det en lång resa att inse att stor del av arbetstiden kommer att ägnas åt att besöka skolor, arbetsplatser och på olika sätt kommunicera för att förebygga bränder och olyckor. Den tyste starke hjälten förväntas göra andra saker än han trodde när han sökte SMOutbildningen. Det skulle bli en kolossal skillnad redan om vi lyckades attrahera fler kvinnor in på utbildningarna, och vi behöver absolut få in fler människor med olika etnisk bakgrund, människor med olika religion, olika sexuell läggning och så vidare av samma skäl. Därför behöver vi fler förebilder i räddningstjänsten, så att fler kommer på tanken att söka sig till SMO-utbildningarna. För det finns trösklar. Utbildningarna är populära och det gör att det krävs bra betyg för att komma in. Vi kräver b-körkort idag, det är också en tröskel för storstadsungdomar av båda könen saknar ofta b-körkort. För oss i MSB finns förstås anledning att se över de här trösklarna. Kan vi göra något för att bredda möjligheten för fler att söka?

6 6 Kan vi med teknik- och metodutveckling både göra yrket säkrare och insatserna smartare? Kan vi med riktad marknadsföring till utvalda grupper attrahera fler? Vi kommer att arbeta metodiskt med de sakerna, och har börjat med att ge möjlighet för fler med arbetslivserfarenhet att söka utbildningen. Det är därför vi behöver så många fler förebilder i räddningstjänst så att fler kommer på tanken att söka utbildningen just därför att de lockas av fler delar i yrket än det att släcka bränder och rädda liv. Nämligen att förebygga bränder. Framtidens hjälte är den som släcker en anlagd brand innan den första tändstickan dragits mot plånet. Men ni som är verksamma ute i kommunerna har också möjlighet att se över era trösklar, som fysproven till exempel. BILD 3 Graf DÖDSBRÄNDER Antalet döda i bränder synes öka, nu är det delvis tragiska tillfälligheter som gör att statistiken i år och i fjol är oerhört dyster. Förra året omkom två familjer i oerhört tragiska bränder, båda familjerna råkade ha en annan etnisk bakgrund än den svenska. Men, jag vill varna för att dra slutsatsen att brandskydd och information om brandskydd måste fokusera särskilt på familjer med utomnordiska rötter till exempel. Snarare är det typiska offret för en brand med dödlig utgång en man, äldre, ofta med missbruksproblem och den direkta brandorsaken är rökning.

7 7 Grafen visar hur antalet dödsbränder utvecklats de senaste tio åren, som ni ser går siffrorna upp och ned och pendlar någonstans mellan som lägst 60 och som högst 140. Anders Jonsson statistikexpert på MSB och Anders Bergqvist i sin egenskap som brandingenjör på Storstockholms brandförsvar driver ett forskningsarbete tillsammans med bland annat Socialstyrelsen och Rättsmedicinalverkets register, ett forskningsprojekt som kanske kommer att kunna ge oss mer fakta kring orsakerna till dödsbränder och hur vi kan nå personer i riskgruppen med olika former av förebyggande åtgärder. Men oavsett hur höga de korrekta siffrorna är så är varje enskilt dödsfall i brand förstås en katastrof för de som drabbas.. Nästa vecka, den 2 juni, träffas vi igen för arbetet med den nationella strategin kring dödsbränderna. Det ska bli intressant att se hur slutresultatet blir när vi tillsammans med branschen sammanfattar arbetet men jag vill redan nu genast ändå säga ett varningens ord. Eftersom väldigt många omkommer på grund av rökning så är kravet på självslocknande cigaretter, en åtgärd som är på väg, en enkel åtgärd som snabbt kommer att få effekt på statistiken. Men vi kan inte vara nöjda så, utan måste ha ambitionen att få ned dödsolyckor som uppstår på grund av alla andra orsaker också. Och en väldigt enkel åtgärd är förstås att öka ambitionen för skydd om något trots allt inträffar med kvarglömda stearinljus eller tekniska fel som leder till brand att ha brandvarnare i varje hem borde vara en självklarhet och en brandsläckare..

8 8 BILD 4. Graf skolbränder Detta är siffror många säkert känner igen brann 371 skolor och förskolor 2009 brann 555 skolor och förskolor Under samma tid minskade det totala antalet bränder i byggnader från till , men andelen skolbränder ökade från 3 till 5 %. Och praktiskt taget ingen av de bränderna drabbade: Fristående skolor eller små skolor i glesbygd Vad kan det bero på? Jag är alldeles övertygad om att det här är ett av de områden där MSB måste öka samverkan med myndigheterna på skolans område men man kommer så mycket snabbare fram om räddningstjänst och skola kan samverka lokalt. Det är sannolikt inte en orsak utan flera till anlagda bränder i skolor, men nyckeln för att minska antalet skolbränder finns i lokalmiljön i den enskilda skolan. I samverkan med exempelvis kunskap som räddningstjänsten kan bidra med. Nu har MSB fått i uppdrag att ta fram en nationell handlingsplan tillsammans med Rikspolisstyrelsen och med Statens skolverk vilket är bra för oss alla att veta därför att ni som är verksamma runtom i landet behöver ju inte vänta på en nationell handlingsplan utan kan förstås agera redan nu och sprida era kunskaper och lärdomar vidare.

9 9 När det gäller regeringsuppdraget kring skolbränderna så startar det arbetet nu och ska redovisas i juni Har ni goda idéer att skicka med så tveka inte att sprida dem till oss. En skolbrand i storstadsförort kan ha helt andra orsaker än en skolbrand i en mindre kommun, men det är ni som finns där på plats som vet mer om de sakerna, troligen, än centrala myndigheter. Och det arbetet har koppling till den tredje delen jag tänkte prata om brandskyddet. Skolan, igen, har naturligtvis de absolut största möjligheterna att hjälpa till med bred, bra information till alla familjer om hur man ska agera vid brand. För bostadsränderna visar en svag men tydlig tendens till att öka igen. Bild 5, graf bostadsbränderna Den här grafen visar som ni ser en svag uppåtgående kurva de senaste åren, och bryter man ner siffrorna i fakta så finns det ett par saker att lyfta fram: Av det totala antalet bränder har andelen brand i bostad ökat fråpn 51 till 58 procent på tio år. Samtidigt som antalet bränder minskat från till har antalet bostadsbränder nu börjat öka igen. Orsaken till bränder i bostad är; i villa eller småhus är den vanligaste brandorsaken förknippad med uppvärmningen, till exempel den öppna spisen eller soteld för hus på landet, i storstad är tekniska fel eller värmeöverföring vanligast. I flerbostadshusen domineras brandorsaken av att man glömt spisen.

10 10 Bild 6 TEXT BILD Nationell strategi för brandskydd Den här bilden visar några av huvudpunkterna i det pågående arbetet kring stärkt brandskydd Med start i en kickoff i december förra året påbörjades arbetet, nu har det landat i en bred samsyn kring följande frågor. Vi behöver en nationell vision eller målsättning En gemensam nationell skadebild det är därför vi borrar djupare i statistiken kring bränderna Ett gemensamt budskap Kommunikationsstudier så att vi vet hur vi ska nå dem vi verkligen behöver nå. Omvärldsbevakning så vi kan lära av andra samt.. Samt en gemensam strategi. Bild 7 Strategin kommer att innehålla tre delar: Stärkt brandskydd genom ökad kunskap Stärkt brandskydd genom tekniska lösningar Stärkt brandskydd genom stöd till utsatta grupper Bild 8 Broschyrer På många språk

11 11 Bild 9 Filmer MSB har en egen kanal på You Tube Bild 10 FILMTAJM! Den här filmen och en del andra filmer finns att hämta på YouTube, men vi måste hitta på mängder av andra sätt för att nå grupper som är svåra att nå. Det kan vara nyanlända invandrare. Det kan vara människor med funktionshinder, eller ungdomar. Ett bra skydd grundläggs om skolan tar stort ansvar för att lära barn och unga hur man ska agera vid brand eller olyckor. Men det räcker inte. Det är tveksamt om information och ökad kunskap är tillräckligt, för när olyckan är framme är ofta paniken nära. Därför kanske man bör överväga om det specifika kravet på brandvarnare i alla bostäder ska författningsregleras. Jag har med mig regeringens skrivelse om olyckor och krisberedskap här, vackert grön det är en slags redovisning till riskdagen vad som gjort på området, men också en redovisning av ett stort antal uppdrag regeringen har ålagt MSB i vår. Bland de uppdragen finns just att redovisa rimligt brandskydd i boendemiljöer, och om det finns behov av ytterligare reglering av brandskyddet och med det har jag sagt att vi naturligtvis tittar särskilt på om just kravet på brandvarnare i alla bostäder bör regleras i en författning eftersom vi fortfarande i hela 60 procent av bränderna finner att det saknades brandvarnare. Så nu har jag räknat upp ett par av de viktigaste uppdragen MSB har att arbeta med tillsammans med er alla, och då vill jag återvända till mångfaldsplanen.

12 12 BILD11 Därför arbetar MSB med mångfald Räddningstjänsten blir bättre genom ökad jämställdhet och mångfald. Det är naturligtvis det viktigaste skälet! Vi kan inte lösa rekryteringsproblemen i glesbygd om inte hela befolkningen ses som en resurs. Bara 3,5 procent av deltidsbrandmännen är kvinnor. Det finns en stor resursförstärkning om man ser sig omkring lite! Diskriminering är oacceptabelt. Det borde vara självklart 2010 men det är det uppenbarligen inte, fortfarande. Bild 12 Fakta kring jämställdhet Bara en kort påminnelse om hur det ser ut Ca 2% av Sveriges heltidsanställda brandmän är kvinnor Ca 3% av Sveriges deltidsbrandmän är kvinnor Inga siffror rörande etnisk mångfald Ca 14% av SMO-studenterna är kvinnor Bild 13 Hinder Föreställningen om räddningstjänstens uppdrag och vem som kan bli brandman Utbildningssituationen Räddningstjänstens rekrytering Psykosocial arbetsmiljö Fysisk arbetsmiljö

13 13 Som ni ser innehåller den här bilden en hel del arbetsmiljöfrågor, och där vill jag nu stanna upp lite: Vi på MSB och i räddnings tjänst har ett utomordentligt samarbete med SKL, Sveriges kommuner och landsting, på den sidan som arbetar med samhällsskydd och beredskap i frågor som rör allt från utvecklingen av Rakelsystemet till hur vi tillsammans kan öka krisberedskapen, göra bättre risk och sårbarhetsanalyser, hantera akuta orosmoln som höga flöde, askmoln, gräsbrandsrisker, pandemier och stormvarningar. Men när det gäller arbetsgivarorganisationen SKL så finns det i de här frågorna massor att göra tillsammans, för det är som arbetsgivare kommunerna kan ge sitt största bidrag till en verklig förändring ute på de enskilda brandstationerna. Jag vill alltså passa på att rikta en liten utmaning nu till kommunerna och till SKL ta chansen. Låt oss gemensamt arbeta fram en hållbar strategi med lokal förankring för hur vi ska få världens bästa räddningstjänst och en viktig pusselbit i en sån strategi är just mångfalden, jämställdheten och samverkan med många andra aktörer i samhället. För det är som arbetsgivare ni kan säkerställa att de kvinnor som söker sig till yrket stannar och trivs där., och det är som arbetsgivare ni kan skapa ett klimat som välkomnar alla människor oavsett sexuell läggning, etnicitet, kön, ålder, religion och så vidare.

14 14 Bild 14: Vad gör MSB för att öka mångfalden? Slutligen då, vad gör MSB? Ja, punkterna talar väl för sig själva: Handlingsprogram Opinionsbildning Marknadsföring Regionala jämställdhets- och mångfaldsutvecklare Förslag på gränsvärden för fystester Verksamhetsställena ska bli föredömen En brandstation för alla Bild 15: Regionala jämställdhets- och mångfaldsutvecklare Så får jag presentera några av de möjliga framtida hjältarna i svensk räddningstjänst, nämligen våra sju Regionala jämställdhets- och mångfaldsutvecklare: Ulf Jacobsson Bo Johansson Jeanette Selin Marcus Sjöholm Börje Lindgren Erik Flink Paavo Frick Några av er är med här idag, och jag kan hälsa att de efterlyser en till i gänget, en som kan representera norra norrland.

15 15 Bild 16: Bilden av brandmannen igen Med det vill jag tacka för att ni lyssnade med att påminna om att den här bilden av brandmannen borde bytas ut. Men hur ska den se ut istället och hur ser bilden av brandmannen ut om 20 år? Låt oss hoppas den är fylld av många samverkande brandmän och andra aktörer, med olika ansikten, erfarenheter, åldrar, kön och så vidare. Och att minst en brandman bär slöja med sin uniform.