Nyheter i JNB Jennica Sjöstedt. Enhetschef, Affärsutveckling

Transkript

1

2 Nyheter i JNB 2017 Jennica Sjöstedt Enhetschef, Affärsutveckling

3 Förändringar i JNB 2017 Avvikelsemeddelande nr 7 för JNB 2016 Nya EU-rättsliga regler som omarbetats utifrån SERA-direktivet (2012/34/EU)* Ny internationell godskorridor ScanMed RFC* Nedsättningar i infrastrukturen* MPK-projektet* Prioriteringskriterier Servicefönster*

4 Förändringar i JNB 2017 Spåravgift för gods- och tjänstetåg med 20 ton Konsekvenser för avgiftssättning vid utebliven uppgiftslämning av STAX Kvalitetsavgifter* Citybanan* Sammanställning av förändringar i JNB 2017

5 Övrig information Remisstid: 28 september 30 oktober 2015 Välkommen att besöka montern - Förbättrad detektortjänst Järnvägspoden Du hittar den här:

6 PROGRAM Fika och registrering Nyheter i JNB 2017, Jennica Sjöstedt Utblick över tilldelningsprocessen, Jonas Westlund Servicefönster, Lars Brunsson Nedsättningar i infrastrukturen, Morgan Rehn Nya EU-rättsliga regler som omarbetats utifrån SERA direktivet, Anna Löwenhamn Lundberg Energikick Ny internationell godskorridor ScanMed RFC, Per-Åke Wärn Citybanan, Anders Block och Kjell Åke Averstad MPK-projektet - Marknadsanpassad planering av kapacitet, Stefan Karlsson Lunch Kvalitetsavgifter, Sara Leander Förbättrad detektorstjänst, Karl Åkerlund Reflektioner Gruppdialoger Fika Gruppdialoger, fortsättning Christel Wiman Återsamling Tack för idag Moderator

7

8 Utblick över tilldelningsprocessen Jonas Westlund Chef, Kapacitetsplanering

9 Översikt tågplan

10 Process

11 Tågplan 2016 omfattar 47 tågbolag 22 persontrafik 16 godstrafik 9 uppställning, parkering, eget behov av underhåll ca tåglägen ca banarbeten ca tåg

12 Dialog med kund Tidig dialog samtliga kunder Särskild dialog berörda Västra stambanan Interaktion under samordnings- och samrådsprocessen Tidigt konsekvensbeskrivning av kapacitetsreducering Stöd av prioriteringskriterier

13 Tågplan 2016 nationellt perspektiv Godstrafiken utmaningar när flera operatörer söker samma trafik. Banarbeten stora arbeten Västra stambanan och ombyggnad Hallsbergs driftplats. Servicefönster implementeras på enkelspår. Prioriteringskriterierna många externa funderingar på tillämpning och utformning.

14 Exempel, konflikthantering A-stad B-stad C-stad ABCD

15 Tågplanen gör Sverige tillgängligt Tågplanen är en förutsättning för fungerande resor och transporter. På 25 år har resandet med tåg ökat med 78 procent. 9 av 10 tåg går i tid. Läs mer på

16

17

18 Servicefönster Lars Brunsson Projektledare Fördjupning servicefönster

19 Vad är servicefönster? 1. Servicefönster är fasta tider i spår avsedda för basunderhåll. 2. Servicefönster annonseras i JNB. 3. Servicefönster avtalas med Trafikverkets underhållsentreprenörer.

20 Nytt inför Tågplan 2017 Servicefönster i JNB är inte en förutsättning för tåglägesansökan. Istället: Så här tänker Trafikverket ansöka i tågplaneprocessen. Servicefönster aktuellt på många nya områden i landet i T17 (en markant ökning jämfört med T16). JNB = avsiktsförklaring Många nya servicefönster Stort fokus från Trafikverket på att skapa välfungerande servicefönster i samarbete med järnvägsföretagen. Utökat samråd Därför kommer Trafikverket att kalla till extra samrådsmöten.

21 Fortsatt införande av servicefönster Kontrakt aktuella för Tågplan 2017: Malmö och sydöstra Skåne Norra stambanan Blekinge kustbana, Kust-till-kust Värmland/Dalsland Västra Götaland, Väst Västkustbanan, Väst Norra Malmbanan Länsbanorna i Östergötland och Östra Småland Banorna i Bergslagen samt Godsstråket Stockholm Mitt/Citybanan Södra stambanan I Södra stambanan II (Gnesta)-(Hallsberg)

22

23 Nedsättningar i infrastrukturen 2017 Morgan Rehn Stf avdelningschef, Järnvägssystem

24 Innehåll Målet en robustare JNB Processen nytt arbetssätt Anläggningarnas tillstånd Nedsättningar i infrastrukturen JNB 2017

25 Målet en robustare JNB En tillförlitligare JNB med: färre ändringsmeddelanden avseende nedsättningar ökad transparens om anläggningarnas tillstånd Nuläge: koll på anläggningen information om förändringar i sent skede JNB 2017: koll på anläggningen information om förändringar i ett tidigare skede beskrivning av risker

26 Målet en robustare JNB Förbättringarna innebär att: tidtabellerna konstrueras med bättre förutsättningar för att tågen ska gå i tid. om riskerna faller ut kan Trafikverket och andra berörda kan i ett tidigare skede ta fram Plan B.

27 Processen nytt arbetssätt JNB Järnvägsnätsbeskrivning Anläggningens tillstånd Prioritering och beslut Analys och åtgärdsval

28 Processen nytt arbetssätt Förändringarna finns på två ställen: Bilaga 3E - Största tillåtna hastighet (STH) och medelhastighet Ex. Ny STH för sträckan XXX-XXX Ändringen beskrivs i kommentarsfältet för respektive bandel. Dessa är direkt tidtabellspåverkande. Kap Banor med särskilda förutsättningar Ex. Risk för varaktig nedsättning av STH för sträckan XXX-XXX Dessa kan komma att påverka tidtabellen och kan hanteras ex via gångtidspåslag eller Plan B.

29 Anläggningarnas tillstånd Trafiksäkerhet Tonnage, hastighet och genomfört underhåll styr nedbrytningstakten Underhållsmedel Sänkt hastighet och/eller tonnage minskar nedbrytningen och förlänger livslängden JNB 2017 Räler Spår Spårväxlar Broar

30 Anläggningar med nya nedsättningar i JNB 2017 (jmf idag) Anläggning Nedsättning Risk för varaktig nedsättning Räler 5 sträckor Spår 14 sträckor Spårväxlar - Broar - 15 sträckor 21 sträckor 11 sträckor 16 broar

31 Summering En tillförlitligare JNB med: färre ändringsmeddelanden avseende nedsättningar ökad transparens om anläggningarnas tillstånd Finns detaljerat beskrivet per bandel och stråk (se trafikverket.se)

32

33 SERA-direktivet Single European Railway Area Anna Löwenhamn Lundberg Verksjurist

34 Bakgrund Tre direktiv blir ett 91/440/EG om utvecklingen av gemenskapens järnvägar 94/18/EG om tillstånd för järnvägsföretag 2001/14/EG om tilldelning av kapacitet och uttag av avgifter Första järnvägspaketet Syfte: ökad marknadsöppning fler ska omfattas av regelverket ändamålsenlig finansiering och uppbörd för infrastrukturen effektiva icke-diskriminerande konkurrensvillkor på marknaden nödvändiga organisatoriska reformer för att säkerställa en lämplig marknadstillsyn.

35 Översikt Genomförandeakter Sökande Tjänsteleverantör Verksamhetsplan Nationellt säkerhetstillstånd

36 Genomförandeakter Möjlighet för kommissionen att genom tvingande lagstiftning styra implementeringen av direktivet på specifika punkter. - Sökande - Direkta kostnader - Bullerdifferentiering - (Ramavtal)

37 Sökande Auktoriserad sökande utmönstras. Alla som har ett kommersiellt eller allmänt intresse av att köra trafik är berättigad att ansöka. Infrastrukturförvaltaren kan ställa krav på ekonomiska garantier och förmågan att ansöka om infrastrukturkapacitet.

38 Tjänsteleverantör En tjänsteleverantör som tillhandahåller en tjänst ska så långt möjligt tillmötesgå samtliga ansökningar om tillgång till tjänsten. Möjlighet att klaga till Transportstyrelsen, JvL 8 kap 9

39 Verksamhetsplan Infrastrukturförvaltaren ska i planen ge information om planerad användning och utveckling av infrastrukturen. Innan planen fastställs ska den samrådas med kunder och andra intressenter.

40 Särskilt tillstånd Nationellt trafiksäkerhetstillstånd Nationellt trafiksäkerhetstillstånd ersätter Särskilt tillstånd. Nationellt trafiksäkerhetstillstånd har ett snävare tillämpningsområde. Särskilt tillstånd upphävs, givna tillstånd räcker t.o.m

41 Övrigt Möjlighet att undanta infrastruktur som är avsedd att användas för stads- och förortstrafik. Överlåtelse av tågläge skärpt sanktion

42 Energikick

43 ScanMed RFC Scandinavian Mediterranean Rail Freight Corridor Per-Åke Wärn Internationell samordnare

44 Ett nätverk av godstågskorridorer Förordning EU 913/2010 Om ett europeiskt järnvägsnät för konkurrenskraftig godstrafik

45 Syfte och mål med förordningen Syfte Öka den internationella järnvägstrafikens attraktivitet och effektivitet så järnvägen kan öka sin marknadsandel på den europeiska transportmarknaden. Mål Utveckla godskorridorernas infrastrukturkapacitet så den möter marknadens efterfrågan och transportbehov, både i tillgänglighet och kvalitet. Lägga grunden till goda förutsättningar för att möta transportköparnas förväntningar på godshantering med efterfrågad kvalitet.

46 Organisation Executive Board

47 Fördelar med ScanMed RFC Inrättandet av Corridor One Stop Shop (C-OSS) ger: En kontaktpunkt för ansökan av kapacitet på RFC Gemensamt bokningssystem av kapacitet Tillhandahåller information Rådgivande grupper RAG och TAG Information och diskussion Uppföljning av kundnöjdhet

48 Fördelar med ScanMed RFC Övriga inrättade RFC funktioner ger: Koordinering av större arbeten Ökat samarbete i operativ trafikstyrning Gränsöverskridande uppföljning Transportmarknadsstudie

49 Antal erbjudna PaPs, årlig tågplan T17

50 Ansökan om kapacitet i korridoren Ansökan via PCS direkt till C-OSS - PaP (Pre Arranged Path) - RC (Reserve Capacity) Tilldelning görs av C-OSS TRAV tecknas med respektive infrastrukturförvaltare

51 Corridor Information Document (CID) Book 1 Generalities Book 2 Network Statement Excerpts Timetabling year Y Book 3 Terminal Description Book 4 Procedures for Capacity and Traffic Management Book 5 Implementation Plan

52

53

54 Citybanan i Stockholm Kjell-Åke Averstad Projektchef, Stora Projekt

55

56 1871

57 Genomförande avtalet a TRV-SLL-Staden I dag Regeringsuppdrag Projektplan

58 Valet föll på Citybanan Citybanan är en dubbelspårig pendeltågstunnel Tillsammans med två ytspår, ger dubbel kapacitet Utreddes också: Fjärrtågstunnlar Fyr- och trespårslösningar på ytan Alla alternativ hade för- och nackdelar Men Citybanan var totalt sett det klart bästa alternativet

59 6 km järnvägstunnel 2 spår 2 nya stationer 1,4 km järnvägsbro

60 Uppland Västmanland Närke Södermanland Östergötland 10 Mdkr 2 Mdkr 4,8 Mdkr 16,8 Mdkr Prisnivå

61 Ett uppdrag med vissa tydliga förutsättningar Regeringens tillåtlighet Avtal o Järnvägens tunnlar får inte användas för godstrafik. o Genomförandeavtal med SLL och Stockholms stad Miljödomar m.m.

62 Gemensam resa, gemensamma avtal 2006 Genomförandeavtalet Tilläggsavtal Nr 1 Intrångsavtal BV+SLL/SL Tilläggsavtal Nr 2 Detaljplaneavtal BV+Staden Avtal om Söderström BV+SLL/SL

63 Några citat ur avtalen 1.3 Efter det att pendeltågstunneln tagits i drift kommer SLL inte längre att trafikera Stockholms C och Karlberg, utan lämnar sina utrymmen där. 1.3 Parternas gemensamma intension är att den kapacitet som tillskapas i pendeltågstunneln genom byggandet av Citybanan skall kunna utnyttjas långsiktigt och i sin helhet av den pendeltågstrafik som SLL svarar för och avser att driva. Med pendeltågstrafik avses här sådan lokal och regional trafik för persontransporter som SLL 2006 Genomförandeavtalet 1.3 I Järnvägslagen föreskrivs olika möjligheter att uppfylla parternas intension om tilldelning av Citybanans infrastrukturkapacitet:

64 Några citat ur avtalen 10.2 För att denna tekniska prestanda skall kunna uppfyllas förutsätts att plattformsväggar uppförs enligt 13.1 Inledningsvis planeras för 18 tåg per timme och riktning att trafikera Citybanan för att successivt öka upp mot 24 tåg per timme och riktning Parterna är ense om att det i framtiden kan finnas behov av att utveckla Citybanan med en etapp 2, bestående av utbyggnad till fyra pendeltågsspår även vid stationerna Odenplan, Stockholms södra och Årsta berg Genomförandeavtalet

65 Tidplanen

66 Tidplanen Parternas gemensamma och förtydligade färdigställandeplan

67 Citybanan sätter tekniska och funktionella förutsättningar Teknik Stora lutningar, drygt 3 procent Kontaktledningsskena ATC 2, förberedd för ERTMS Plattformsavskiljande väggar (PFA) Säkerhet Längsgående räddnings- och servicetunnel Omfattande säkerhetskoncept Skalskydd och inpasseringskontroll Säkerhetsskydd Funktion Mycket hög driftsäkerhet och tillgänglighet

68 Citybanan Plattformsavskiljande väggar (PFA) En systemlösning framtagen tillsammans med SLL/TF med tillhörande rutiner för säkert trafikantutbyte Endast tåg typ X 60 Säkerheten vid trafikantutbyte är mycket viktig Viktigt att även kunna framföra andra tåg (under lågtrafik och utan trafikantutbyte) Tre erhållna och helt nödvändiga dispenser o SEa-profilen ska innehållas (1850 mm) o Vissa mindre intrång inom denna profil för detekteringsutrustning m.m. som står utanför väggen o Visst intrång inom denna profil för eftergivliga hinder (1775 mm)

69

70

71 CITYBANAN

72

73 Citybanan Vad innebär två nya spår genom Stockholm för trafiken? Anders Block Utredningsledare, Region Stockholm

74 Tunneln under Södermalm 1905

75 Citybanan bygger bort en felande länk Fyra spår Myrbacken Järna Vissa sträckor utgörs av fyrspårssystem och vissa utgörs av dubbla dubbelspår. Citybanan innebär att pendeltågen separeras från övrig trafik mellan Älvsjö och norra Karlberg.

76 Trafikstart i samband med slutinkoppling Trafiken startar i samband med den sista inkopplingen. Inkoppling sker under 10 dagars avstängning sommaren U 2 N 2 U 1 N 1 U 1 U 2 N 2 N 1

77 Trafikering av Stockholm Ny trångsektorsplan för Stockholm efter Citybanans inkoppling (T17.2) Utkommer i början av 2016 Samma trafikupplägg för pendeltågen Låsta tider i Älvsjö resp. Solna och Sundbyberg 2-3 min skillnad mellan ytspår och Citybanan Utökning av trafiken från T18 Möjlighet till utökning av trafiken på ytspåren Begränsningar finns ute i systemet

78 Ytspåren genom Stockholms Central En station för fjärr-, regional- och godståg Byggd för en stor del genomgående pendeltåg Anpassningar för annan trafikering krävs Utredning pågår

79 CITYBANAN

80

81 MPK-projektet Marknadsanpassad Planering av Kapacitet Stefan Karlsson Verksamhetsutvecklare

82 Bakgrund 2005 Forskning Den dynamiska tågplanen 2010 Projekt Successiv tilldelning 2012 Etablering av program Framtidens kapacitetstilldelning 2013 Förstudie Framtida funktionalitet 2014 Uppstart projekt Marknadsanpassad planering av kapacitet (MPK)

83 till 2015 har allt förändrats Transportstyrelsen, Konsumentverket, Konkurrensverket Trafikverket, A-train, IBAB InfraNord, Strukton, Baneservice, Balfour Beatty, VR Track Regerings- och tillsynsmyndigheter Infrastruktur förvaltare Spårentreprenörer RESENÄRER Fordonstillverkare Fordonsförvaltare Tågbolag Regionala Kollektivtrafikmyndigheter GODSKUNDER Bombardier, Alstom, Stadler, Siemens, Ansaldo Alpha Trains, Railpool, SJ Green Cargo, DSB Mitsui, Hector Rail, Transitio, SL SJ, Veolia, Arriva, DSB, Stockholms läns landsting (SLL) A-Train, Tågkompaniet, Västra Götalands regionen Green Cargo, Hector Rail, Region Skåne TÅGAB, TX Logistik, Rush Rail Finansiärer, Konsulter, Fordonsombyggnad IT, Städning, Fordonsunderhåll Fastighetsförvaltare EuroMaint Rail, Bombardier, DSB Vedligehold, Midwaggon, Motala Trains, MiTrains EuroMaint Rail, Mantena, Bombardier, Alstom, DSB Vedligehold, Midwaggon, Motala Trains, mgw Service Jernhusen, TrainAlliance, A-train, SL

84 Varför utveckling av kapacitetstilldelning? Efterfrågan på järnvägstransporter ökar. Konkurrensutsatt person- och godstrafik. Arbetssättet för kapacitetstilldelning behöver utvecklas. Dagens systemstöd bygger på gammal teknik och stödjer inte utveckling av ett modernt arbetssätt. Riksrevisionen och Statens Offentliga Utredningar har lyft behovet av utvecklad kapacitetstilldelningen och nytt IT-stöd.

85 Vi ska frigöra och optimera järnvägens fulla kapacitet. Så att vi får en pålitlig tågtrafik och en förbättrad produktivitet för järnvägsföretag och entreprenörer.

86 MPK är inte enbart en IT-lösning Varför Frigöra och optimera järnvägens fulla kapacitet Gör tidigare dold kapacitet tillgänglig för både trafikering och underhåll Optimerar användningen av kapacitet, förbättrar planeringen och ökar flexibiliteten Hur Ökar transparens och konkurrensneutralitet samt sänker instegströskel för nya aktörer Ökar delaktighet, kundinteraktion och självservice för järnvägsföretag och entreprenörer Gör Trafikverket mer effektivt, flexibelt och anpassningsbart till förändrade behov och marknadsförutsättningar Förändringen omfattar Vad Aktörsroller Processer Verktyg Kompetenser Kultur Organisationsstruktur

87 Förändring i fem områden Ansöka om kapacitet Kommunicera förutsättningar för tjänster Samordna och fördela kapacitet Slutoptimera för trafikledning Hantera ändrade förutsättningar för kapacitet

88 Resan framåt Påbörja införande av nya arbetssätt (utan nya ITstöd) för Korttid T16 Påbörja införande av nya arbetssätt (utan nya IT-stöd) för Långtid T17 Tillämpning av metodiken successiv planering i Korttid T17. Arbetssätt i samklang med nya ITstöd. Nya arbetssätt i samklang med utvecklade IT-stöd. Nya arbetssätt (processer, metoder, roller, kompetens, kultur) Nya IT-lösningar (planeringsverktyg, webbgränssnitt, datalager, masterdata m m) Release 1 Release 2 Release 4 Nytt planeringsverktyg för Korttid T17 Stöd för successiv planering Grundläggande konfliktidentifiering Hanterar framtida variationer av infrastrukturen Nytt webbgränssnitt för Korttid T17 Enhetlig arbetssätt för tåg och banarbete Nytt IT-stöd för anläggningsdata Tillgång till dynamisk data (tillfälliga restriktioner) Optimeringsfunktionalitet Självbetjäning för enklare ärenden Annonseringsinformation och Specialtransporter integrerade i nya webbgränssnittet Release 3 JNB T19 publiceras i nya webbgränssnittet Långtidsansökan T19 i nya webbgränssnittet Kundanpassad JNB Utökad självbetjäning i nya webbgränssnittet Utökad optimeringsfunktionalitet

89 Gränssnitt PL/TL Ansökt Tågläge (Transportuppdrag) Avtalat tågläge Kontrollplanerad färdplan Skapas alltid samtidigt Publicerad färdplan Slutplanerad färdplan Utförd tågfärd FÄR 23:10 FÄR 23:00 FÄR 23:00 FÄR 23:00 FÄR 23:00 FÄR 23:00 Sl 01:00 Sl 01:00 Sl 01:00 Blg 01:00 Vå 02:00 Vå 02:00 Vå 02:00 KIL 05:00 KIL 05:00 Stl 03:00 KIL 05:00 Fv 03:00 Fv 03:00 Lå 04:02 Lå 04:02 KIL 05:00 KIL 05:00 Fv 03:03 Lå 04:07 KIL 05:04 KIL 05:25 KIL 05:25 KIL 05:25 KIL 05:25 KIL 05:25 KIL 05:33 Hbd 05:51 Hbd 05:49 Hbd 05:49 Hbd 05:50 Ar 06:21 Ar 06:22 Ar 06:22 Ar 06:26 Åt 06:44 Åt 06:43 Åt 06:43 Åt 06:52 CGGR 06:50 CGGR 07:00 CGGR 07:00 CGGR 07:00 CGGR 07:00 CGGR 07:10

90 JNB Kapitel 1. Allmän information Nya definitioner ANSÖKT TÅGLÄGE AVTALAT TÅGLÄGE KONTROLLPLANERAD FÄRDPLAN PUBLICERAD FÄRDPLAN SLUTPLANERAD FÄRDPLAN UTFÖRD TÅGFÄRD I ansökan beskrivet behov för förflyttning av personer, gods eller fordon Reserverad kapacitet som Trafikverket och den sökande enats om för transportuppdraget. Konflikthanterad färdplan för att säkerställa körbarheten i tänkt produktionslösning för avtalat tågläge. Kommunicerad färdplan på daglig produktionsnivå. Publiceras internt och externt. Slutplanerad plan klar för överlämning till Trafikledning. Genomförd produktion av tjänst

91 Framtidens planering av kapacitet

92

93 Lunch

94 Kvalitetsavgifter förslag inför JNB 2017 Sara Leander Utredningsledare

95 Utvecklad modell Kvalitetsavgifter JNB 2017 Utvidgad modell Stört av annat tåg (FAT) JF 1b FAT 6 min FAT 12 min JF 3a FAT 6 min JF 1a Primär 10 min JF 2a min * 65 kr = kr Trafikverket Trafikverket 6 min * 65 kr = 390 kr JF 2 6 min * 65 kr = 390 kr JF 3 12 min * 65 kr = 780 kr JF 1

96 Avgiftsutveckling Kvalitetsavgifter JNB 2017

97 Mkr Utveckling av kvalitetsavgifternas omsättning (Prognoser 2016 och 2017 baserade på data från perioden ) (prognos) (prognos) (prognos) (prognos) (prognos) (prognos) Merförseningar (D, I, JF) - Resandetåg - Godståg Merförseningar (D, I, JF) - Resandetåg - Godståg Merförseningar (D, I, JF) - Resandetåg - Godståg Merförseningar (D, I, JF) - Resandetåg - Godståg Merförseningar (D, I, JF) - Resandetåg - Godståg - Tjänstetåg Akut inställda tåg (D, I, JF) Merförseningar (D, I, JF, FAT) - Resandetåg - Godståg - Tjänstetåg Akut inställda tåg (D, I, JF) Järnvägsföretag Trafikverket Prognosen för akut inställda tåg 2016/2017 är uppskattad till 20 miljoner kronor för Trafikverket resp. Järnvägsföretagen.

98

99 Förbättrad detektorstjänst - Identifiering och positionering av järnvägsfordon Karl Åkerlund Specialist, Detektorsystem

100 Identifiering och positionering av järnvägsfordon RFID-tagg på fordon enligt GS1 standard (ca 40 kr/st) - Fordonsnummer EVN - Företagsprefix (fordonsägare/järnvägsföretag) Tågsammansättning Detektormätvärden - Fordons ID, plats, tid, riktning - Varmgång, tjuvbroms, hjulskada Prenumerationsunderlag - Till vem, viken information, hur

101 Detektorkarta RFID Detektor 183 RFID-detektorer (Ytterligare 150 under uppbyggnad) Varmgång/tjuvbromsdetektorer - 24 Hjulskadedetektorer - 24 Strömavtagardetektor >3500 fordon har idag RFID-taggar OpenStreetMap (and) contributors, CC-BY

102 Nyttor och fördelar för järnvägsföretagen 2017 Fordonsunderhåll baserat på detektormätvärden Mindre störningar i trafiken Spåra och följa fordon Rätt tågsammansättning Effektivare rangering 2018 Automatisk inläsning av tågsammansättning till Trafikverket (OPERA) GPS RFID-tagg på fordon enligt GS1 standard - Fordonsnummer EVN - Företagsprefix (fordonsägare/järnvägsföretag)

103

104 Reflektioner

105 Gruppdialoger Station Station Kaffe Station Station Återsamling i Spectra Tack för idag!

106 Agenda Gruppdialoger Station 1 Rum Spectra Tjänster och infrastruktur Lena Nätterlund, Anders Block, Kjell Åke Averstad, Morgan Rehn, Maria Bertals, Jimmy Håkman och Magnus Edlund Station 2 Rum Spectra Kapacitetstilldelning/MPK Jonas Westlund, Stefan Persson, Susanne Skovgaard, Lars Brunsson och Per Konrad. Station 3 Rum Zenit Avgifter och allmänna avtalsvillkor Per-Erik Westin, Anna Löwenhamn Lundberg, Sara Leander och Hans Stenbacka Station 4 Rum Lumine Planerade större banarbete (PSB) Jessica Söder Söderling och Anna Broberg

107

108 Tack för idag!