Kvalitetssäkring av foder på gården Inköpta foderråvaror

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Kvalitetssäkring av foder på gården Inköpta foderråvaror"

Transkript

1 Kvalitetssäkring av foder på gården Inköpta foderråvaror Maj 2007

2 Innehåll Inköpta foderråvaror 1 Kvalitetssäkring av inköpta foderråvaror 3 Inledning 3 Egen kvalitetssäkring -- sammanfattning 3 Från mjölkproducent till livsmedelsföretagare och... 4 Kvalitetssäkring av inköpta foderråvaror 5 Sätt dina egna kvalitetsmål 11 Mottagningskontroll av råvaror 12 Underhåll och rengöring av lagret 17 Lagringen 18 Dokumentation 21 Referenser 22 Materialet får kopieras om källan anges. Illustrationer där inget annat anges: Ewert Ohlsson Reviderad utgåva 2007

3 Kvalitetssäkring av inköpta foderråvaror Inledning Svensk Mjölk har i samarbete i mejeriföreningarna tagit fram Branschriktlinjer för Hygienisk Mjölkproduktion. Avsikten med dessa är att underlätta för dig som mjölkproducent att kunna uppfylla de krav och åligganden som den nya s k hygienlagstiftningen innebär, bl a då vad gäller hygienisk hantering av foder. I branschriktlinjerna lämnas en viss förklarande text till dessa krav och åligganden. Med denna informationsskrift, som utarbetats i samverkan mellan Svensk Mjölk och LRF, vill vi lämna mer praktiska synpunkter hur du kan arbeta för att säkerställa att de foderråvaror som du köper in från olika kategorier foderföretagare uppfyller dessa krav. Egen kvalitetssäkring -- sammanfattning Här följer en sammanfattning av olika åtgärder som kan utföras för att kvalitetssäkra inköpta råvaror. Med inköpta foderråvaror avses här enskilda fodermedel som man köper in till gården antingen från en granne (t ex ensilage eller spannmål) eller annan lantbrukare, från en foderleverantör (t ex sojamjöl, betfor eller HP-massa) eller från ett livsmedelföretag som på marknaden bjuder ut biprodukter. I framtiden kommer också utbudet av biprodukter från energiproduktion t ex etanol, att bjudas ut som foderråvara. Det kan även röra sig om foderråvaror som man direktimporterar från ett företag i ett annat EUland eller ett land utanför EU, s k tredje land. Använd denna sammanfattning som en checklista. Läs sedan vidare om de punkter som kan vara intressanta just för din gård. Den enda kostnaden för de flesta punkterna är din egen tid tänk på att förebyggande åtgärder ofta kostar lite tid jämfört med att försöka rätta till konsekvenserna av ett dåligt foder, t.ex. lägre produktion och försämrad djurhälsa. Tänk på att du är skyldig att föra journaler över varje leverans av foder till och från gården. Inköp Samla information om vilka lagar och föreskrifter som gäller för råvaran Köp endast från registrerade och/eller godkända foderföretagare. Kontrollera om mejerierna fastställt branschpolicys som gäller råvaran Samla kunskap om leverantören och hans kvalitetssystem Samla kunskap om råvaran och dess egenskaper Bestäm vilka kvalitetskrav du ska ställa på råvaran Skriv inköpskontrakt, dokumentera och samla informationen i en pärm eller på annat lämpligt ställe

4 Mottagningskontroll Planera hur provtagningen och mottagningskontrollen skall göras Ta ut mottagningsprov Kontrollera provet. Jämför följesedel med inköpsavtal och provet med tidigare leveranser Analysera vid behov. Beräkna hur mycket råvaran varierar mellan olika leveranser.notera på analysintyg/loggboken om varan är OK. Om inte, notera hur du hanterar varan, vilket är viktigt om det visar sig att varan brister med avseende på foder- och livsmedelssäkerhet. Skriv in resultatet i en loggbok Dra slutsatser och planera förbättringar Utrustning för lagring Bestäm vilka krav Du ska ställa på din lagringsutrustning Bedöm lagringsbehov, riskerna för lagringsförluster m m Välj utrustning för lagring som motsvarar kraven Lagringsbehållarna ska underhållas och rengöras Notera tekniska påpekanden och vidtagna åtgärder, beräknade lagringsförluster, och rengöringar i loggboken Lagring Samla information om råvarans egenskaper under lagring Planera kvalitetssäkringen under lagringen och sätt upp egna kvalitetsmål Registrera förändringar under lagringen Notera resultatet i loggboken Utvärdera och planera förbättringar Från mjölkproducent till livsmedelsföretagare och foderföretagare EU:s livsmedelsförordning innebär att du har det fulla ansvaret för att den mjölk som lämnar gården är säker och uppfyller kraven som lagstiftningen ställer. Mjölken är ett livsmedel redan på gården och du har blivit en livsmedelsföretagare. Ansvarsfullt och stimulerande! Den nya förordningen innebär också att du är foderföretagare dvs. alla som tillverkar, bearbetar, lagrar, transporterar eller distribuerar foder till livsmedelsproducerande djur är foderföretagare. Skälet till detta är att man ska kunna följa fodrets väg genom hela hanteringskedjan för att kunna spåra fodret om något går fel, samtidigt som krav ställs på kontroll i hela livsmedelskedjan dvs. även foderhanteringen på gården.

5 Vilka krav ställs på foderföretagaren? Du som är mjölkproducent måste vara registrerad som foderföretagare hos Jordbruksverket. Anmälan som foderföretagare görs på SAM-blanketten. Anmälan av foderanäggning görs på Jordbruksverket hemsida alternativt på blankett (D5).En foderanläggning är varje enhet i verksamheten där foder hanteras, vilket vanligtvis är gården. Finns på en gård både mjölk och svinproduktion är detta inte två foderanläggningar utan en foderanläggning. Däremot om mjölk resp svinproduktionen finns på två olika fastigheter är det två foderanläggningar som var och en för sig ska registreras/godkännas Vilka foderanläggningar behöver godkännas av Jordbruksverket? Om man på gården blandar eget foder från enskilda foderråvaror och man då använder enskilda fodertillsatser (konserveringsmedel, vitaminerna A och D, förblandningar med dessa fodertillsatser, i dagligt tal s k "premixer", där företaget som tillverkat förblandningen inte angett att denna är ett kompletteringsfoder, kräver lagen att anläggningen är godkänd av Jordbruksverket. Undantagna är tillsatsmedel vid ensilering. För att du skall få din anläggning godkänd utförs ett kontrollbesök för att se om anläggningen uppfyller kraven. Första gången är anläggningen godkänd i ett år. Vid förnyad ansökan och om kraven fortfarande är uppfyllda förlängs ansökan tre år i taget. Godkända anläggningar får ett α-tecken framför registreringsnumret. På Jordbruksverkets hemsida finns en förteckning över registrerade och godkända foderleverantörer. Kvalitetssäkring av inköpta foderråvaror Som foderföretagare har du ansvar för att dina inköpta foderråvaror följer gällande regelverk, har rätt kvalité och inte påverkar produkterna negativt. Foderråvaran skall vara inköpt från en godkänd eller registrerad foderföretagare. Dessutom skall både eventuell mellanhand (återförsäljare) och transportör vara registrerade hos Jordbruksverket. Detta för att foderråvaran skall ha full spårbarhet. Ändå är det viktigaste kravet att råvarorna fungerar i din produktion. Du har även ett ansvar för inför dem som köper dina produkter i mejeriföreningarnas kvalitetsprogram finns krav på att du inte använder råvaror som påverkar animalieprodukternas sammansättning och kvalitet negativt. Till viss del regleras handeln med foderråvaror genom Jordbruksverkets foderföreskrifter. Dessa föreskrifter inriktas framförallt på att råvarorna har rätt ursprung och på några typiska analyserbara egenskaper.det finns många andra egenskaper hos foderråvaror som är viktiga för produktionsresultatet och för hur konsumenterna bedömer slutprodukten. Ditt ansvar som både foderoch livsmedelsföretagare är att såväl foder som livsmedel är säkert och har full spårbarhet. Dokumentation genom inköpsdokument och journalföring är viktig för att du ska kunna ha en full kontroll över din verksamhet.

6 Lagar och branschöverenskommelser Tillåtna råvaror I foderföreskrifterna anges ett 10-tal produkter som inte får användas som foderråvaror. Exempel på sådana är råvaror som har sitt ursprung i t ex gödsel, mag och tarminnehåll, impregnerat trä och garvat läder, frön som är avsett som utsäde och bearbetats med bekämpningsmedel och fasta hushållssopor. Det är inte heller tillåtet att använda kött- och fiskmjöl till mjölkkor. Allt övrigt är i princip tillåtet att använda. Det finns emellertid branschpolicys som ställer ytterligare krav på valet av råvaror. Sådana aktuella krav är att foderråvaror inte får komma från genmodifierade växter, mjölkkorna får inte heller utfodras med fett av animalt ursprung ( t.ex. marint fett) eller fiskmjöl. Även om det finns vissa begränsningar är det ändå en mycket stor och varierande flora av produkter som man kan använda som foderråvaror. När du köper foderblandningar (s.k. kompletteringsfoder i form av färdigfoder eller koncentrat) måste fodertillverkaren kunna lämna dokumentation på att fodren uppfyller foderlagens föreskrifter genom de märkningsregler som finns angivna i foderföreskrifterna. Branschens egna krav har fodertillverkarna och de som i säljer foder till mjölkproducenterna skriftligen bekräftat att man följer. Dessa foderföretagare finns förtecknade i en lista över godkända foderleverantörer, som mejeriföreningen tillhandahåller. Vissa före detta livsmedel (t.ex. bröd, pasta, smördeg och andra produkter) får användas som foder under förutsättningen att dessa inte kommit i kontakt med animaliska produkter ( t.ex. rått kött eller fisk, råa ägg eller obehandlad mjölk). Här krävs dock att Jordbruksverket har förvissat sig om att ingen risk föreligger med hänsyn till foder- och livsmedelssäkerhet. Råvarornas renhet För oblandade foderråvaror finns i Jordbruksverkets föreskrifter gränsvärden för högsta innehåll av föroreningar t ex tungmetaller och bekämpningsmedelsrester, vissa naturliga toxiner samt botaniska orenheter. För spannmål finns hygieniska gränsvärden.

7 I vissa fall innebär ett överskridande av gränsvärdet att fodret inne uppfyller kraven på fodersäkerhet, och får inte utfodras. Man får inte heller spä ut en sådan foderråvara med ett annat parti av samma råvara där gränsvärdet inte är överskridet. Man får inte heller blanda in en mindre mängd i en blandning med andra foderråvaror med avsikt att komma under det gränsvärde som finns för en blandning (detta gäller tungmetaller som arsenik, bly, fluor, kvicksilver och mögeltoxiner som aflatoxin). För hygieniska gränsvärden i spannmål (med undantag för salmonella) är innebörden inte lika strikt. Ett överskridande behöver inte betyda att fodret är skadligt för djuren men innebär en misstanke om skadlighet. Här måste man göra en bedömning i varje enskilt fall. Dessutom måste man kunna visa vid en kontroll vilka bedömningar man gjort efter att ha tagit del av analysresultatet. Importerade råvaror Rent generellt är det enklare att kvalitetssäkra enhetliga råvaror från etablerad råvaruhandel och betydligt mer arbete att kvalitetssäkra foderråvaror med varierande sammansättning som är biprodukter från annan verksamhet. En billig foderråvara kan bli en dyr foderråvara i slutändan om den inte håller vad leverantören lovat. Är det en foderråvara som du själv importerar gäller särskilda regler som tar hänsyn till risker för smittspridning, djurs och människors hälsa. Exempel på detta är salmonella, galna ko sjukan, aflatoxin m m. Planerar du att importera foderråvaror måste du sätta dig väl in i aktuella importregler (dessa fins beskrivna i Statens Jordbruksverks föreskrifter och allmänna råd om foder, SJV FS 2006:81, som kan hämtas från Jordbruksverkets hemsida). Reglerna kan ibland ändras snabbt t ex vid utbrott av olika foderburna sjukdomar. Exempel på foderråvaror där analys skall ske för eventuell förekomst av salmonella är rapsexpeller och rapsmjöl, sojaprodukter, kokosexpeller och skalat ris. Innan foderpartiet får användas ska analysresultatet beaktas. All import av foder skall anmälas till Jordbruksverket på en speciell blankett som finns på deras hemsida. Hygienisk kvalitetsstyrning I kvalitetssäkringen bör du ta med dokumentation från råvaruleverantörerna om de följer något program för hygienisk kvalitetsstyrning. Föreningen Veterinär Foderråvarukontroll (VFK) är en sammanslutning av foderråvaruproducenter, som på frivillig bas arbetar förebyggande för att säkra foderråvaror. Tillsammans med SVA (Statens Veterinärmedicinska Anstalt) har man tagit fram normer för fodersäkerhet (Standard för fodersäkerhet). De medlemmar i VFK som uppfyller dessa krav är certifierade genom SVA (VFK- VIP). Mer ingående information finns på 7

8 Märkning av råvaror Märkningskraven för råvaror är begränsade. Vissa minimikrav ska vara uppfyllda för att råvaran skall få kallas t ex sojaexpeller eller havremjöl. För dessa vanliga typer av råvaror finns märkningskrav och gränsvärden för några typiska egenskaper t ex minsta tillåtna råproteinhalt i en proteinråvara. För processade produkter ska beredningsmetoden deklareras. För råvaror i allmänhet finns inga krav på deklaration av viss hållbarhet eller att de ska hålla det näringsmässiga innehållet under en viss tid. Leverantörsbedömning Foder skall alltid köpas från registrerade och/eller godkända foderföretag. På Jordbrukets hemsida finns det ett register över godkända foderföretag. Här finns också en förteckning över registrerade foderföretag i andra EU-länder. När det gäller kraftfoder skall dessutom mejeriernas branschpolicy vara uppfylld. Mjölk från den egna gården får användas som foder, men mjölk eller mjölkprodukter får användas som foder, men mjölk eller mjölkprodukter från mejeri får användas förutsatt att dessa foder är värmebehandlade och därefter torkade elller syrade.fettråvaror skall vara av vegetabiliskt ursprung. 8

9 För att kunna godkänna en leverantör bör du samla information om leverantören och helst gå igenom hans produktionsanläggning. I det arbetet försöker du skaffa dig en samlad bild av leverantörens tillförlitlighet. De leverantörer som är lättast att godkänna är etablerade på marknaden, har ett eget kvalitetsprogram och därmed ett välförtjänt gott anseende. Köper du av en godkänd leverantör kan du med mindre egen ansträngning kvalitetssäkra råvaran - leverantören gör det arbetet åt dig. En sådan foderleverantör ska enligt lagen ha säkrat sina produkter genom ett system för faroanalys (s.k. HACCP företagaren ska identifiera vilka kritiska punkter som finns i produktionen av foderråvaran, hur dessa ska styras och i övrigt hanteras). För råvaror med en varierande sammansättning eller om du köper av en leverantör som du inte känner, får du istället ta kostnader och arbete med att själv kontrollera och godkänna varje leverans. Rent generellt är det enklare att kvalitetssäkra enhetliga råvaror från etablerad foderråvaruhandel och betydligt mer arbete att kvalitetssäkra foderråvaror med varierande sammansättning som är biprodukter från annan verksamhet.

10 Köper du direkt från en annan lantbrukare måste du ta reda på om denne är registrerad som foderföretagare. En lantbrukare som är foderföretagare ska uppfylla vissa krav på HACCP för de delar som är tillämpbara för produktionen på gården. Om spannmål säljs syrabehandlad får inte myrsyraprodukter ha använts vid konserveringen. Den som säljer en foderråvara eller en foderblandning ska ha ett system för att hantera reklamationer som innebär att det ska finnas klarlagt hur foderleverantören snabbt återkallar ett foder som inte uppfyller kraven på fodersäkerhet. I övrigt ska du förvissa dig om hur en sådan situation regleras ekonomiskt mellan dig och foderleverantören. Inköp av råvaror Den mest grundläggande delen i kvalitetsstyrning av råvaror är att skaffa sig kunskaper om råvaran och dess egenskaper. Kunskap är makt. Inköpta råvaror kan vara mycket olika - spannmål, avrens, sojamjöl, vassle, melass, returbröd och gränsmjölk är alla foderråvaror. Hela uppbyggnaden av kvalitetssäkringen för råvaror är beroende av hur råvaran är sammansatt, hur den kan hanteras, hur den påverkas av lagring. Störst krav på din kvalitetssäkring ställer flytande eller blöta produkter med varierande sammansättning och hög vattenhalt. Enhetliga och torra råvaror är enklare att kvalitetssäkra. Som foderföretagare och livsmedelsföretagare är det du som har ansvaret för de foderråvaror du använder. Från leverantören bör du skaffa all upptänklig information om foderråvaran. Genom dokumentationen på varan ska det framgå att den uppfyller de regler och de märkningsföreskrifter som finns. Skaffa också information om hur leverantören har sin produktion och kvalitetskontroll upplagd, t.ex. hur faroanalysen är utförd eller om det finns ett VFK-certifikat. Leverantören bör även kunna bidra med allmän information om råvarans användbarhet och olika egenskaper av intresse för hanteringen och i produktionen. Antalet foderråvaror som är tillåtna att använda i foder är mycket stort. Ansvaret ligger på dig som köpare att i denna flora av produkter göra kloka val. Eftersom det oftast är du själv som får ta konsekvenserna av ett mindre bra foderråvaruval är det många gånger bättre att ta det säkra före det osäkra och avstå från att köpa. Vissa foderråvaror kan vara tillåtna att använda men trots det ha egenskaper som påverkar slutprodukten på ett olämpligt sätt. En foderråvara som ger smakfel på köttet eller mjölken kan innebära att dina produkter kasseras. För att vara säker på att göra rätt följ gärna följande frågeschema: 10

11 1. Är foderråvaran eller biprodukten tillåten att använda enligt foderlagens föreskrifter? 2. Är råvaran tillåten att använda enligt de branschpolicys som gäller? 3. Är du övertygad om att produkten är bra för din produktion? 4. Är du övertygad om - och kan du visa- att foderråvaran inte påverkar mjölkens kvalite och sammansättning 5. Har du lämpliga lagringsutrymmen för foderråvaran? 6. Kan du själv stå för att du använder råvaran i möte med konsumenter? 7. Om något är osäkert, avstå från att köpa Sätt dina egna kvalitetsmål Bestäm dina egna kvalitetsmål för det foder du vill tillverka och utifrån detta sätter du sedan upp kvalitetskrav på råvarorna. Skriv ett inköpsavtal på foderråvaran med en genomtänkt specifikation så att du får den råvara och den kvalitet du vill ha. Utöver den viktiga leverantörsbedömningen bör du inrikta ansträngningarna på de egenskaper som har störst betydelse för produktionsresultatet och för produkternas användbarhet ända fram till konsument. Du bör försäkra dig om råvarornas hygieniska kvalitet, frihet från främmande och skadliga ämnen, lagringsduglighet och din hantering av dem. 11

12 Egen kvalitetssäkring Med god kunskap om råvaran som utgångspunkt och ett genomtänkt inköpsavtal som nästa steg läggs grunden till din kvalitetssäkring av inköpta råvaror. Förslag på egen kvalitetssäkring Inköp Samla information om vilka lagar och föreskrifter som gäller för foderråvaran Kontrollera om det finns branschöverenskommelser som gäller foderråvaran Samla kunskap om och bedöm leverantören och hans kvalitetssystem Samla kunskap om foderråvaran och dess egenskaper Bestäm vilka kvalitetskrav du skall ställa på foderråvaran Skriv inköpskontrakt Mottagningskontroll av råvaror Tillverkare av färdiga foderblandningar har som praxis att arkivera ett referensprov på varje leverans ut till gårdar. De har också prov uttagna under själva tillverkningen. Motsvarande rutiner är inte lika enhetliga och etablerade inom foderråvaruhandeln. Ta gärna med krav på leverantörens provtagning och provarkivering i inköpsavtalet. För att klara din del av mottagningskontrollen bör du ta ut ett eget mottagningsprov. Planera hur din mottagningskontroll ska gå till. Ska du göra analyser är det särskilt viktigt att det prov du tar ut är representativt för den levererade råvaran. Vill du veta varans medelvärde för olika egenskaper kan du använda dig av samlingsprov. Vill du däremot veta hur mycket råvaran varierar bör du istället analysera ett antal stickprov. Spara på följesedlar och fakturor i kronologisk ordning. Det ska klart framgå vilket datum fodret levererades, vad det är för slags foder, vem som levererat foder och vem som är mottagare. Säkerställ att följesedeln/fakturan har ett tillverkningsnummer eller batchnummer, så det är möjligt att spåra leveransen. I vissa fall ska råvaran åtföljas av ett handelsdokument. 12

13 Mottagningsprovet på en flytande råvara bör du ta ut så snart som möjligt efter leveransen och innan råvaran blandats med annat. Detta kan vara praktiskt svårt för flytande råvaror som fylls i tankar där det fortfarande finns råvara kvar från föregående leverans. Det bästa är att ha två tankar och alltid fylla ny råvara i en tom och rengjord tank. Flytande råvaror kan ibland skikta sig i tanken, fett överst, mineraler i botten. Ett sätt att lösa provtagningen av flytande råvaror är att be leverantören ta ut prov i samband med att tankbilen töms. Går inte detta att lösa får du ta ut provet direkt när leveransen kommit och medan omrörning sker. Finns det rester i tanken får du bedöma hur stor mängd det är och ta hänsyn till det när du gör analyser och bedömningar på mottagningsprovet. Ett mottagningsprov som du bara ska titta och lukta på kan du ta ut på det sätt som är enklast. Planerar du däremot göra en mer omfattande mottagningskontroll och kanske analysera provet bör det vara representativt uttaget. Ta ut 5, helst 10 delprov som sedan kan slås ihop till ett samlingsprov. Ett prov på en flytande råvara bör vara 1-2 liter. Arkivprov på flytande råvaror förvaras i frys och de ska frysas in omgående. Märk provet och spara provet tills din produktionsomgång eller utfodringssäsong är avslutad Skriv in i loggboken hur provet är uttaget eftersom provtagningssättet påverkar tillförlitligheten. Provtagning torra råvaror Torra råvaror är oftast enklare att provta. För en enkel kontroll av t.ex. hur varan ser ut kan provet tas ut där det är lättast att komma åt. Ett referensprov kan samlas genom att ta ut ett litet prov varje gång foder tas ur silon och slå samman dem till ett samlingsprov. Var medveten om att provet då kan ha förorenats av rester i silon och i skruvlådan eller påverkats under lagringen. Vill du däremot göra en mer omfattande mottagningskontroll och kanske analysera provet bör det vara representativt uttaget annars kan svaret bli missvisande. I planlager tar du ut cirka 10 prov. Dessa prov kan du sedan slå ihop till ett samlingsprov. Provmängden bör vara cirka 1 kg. Köper du råvaror som levereras i silo ta ut proven från olika delar av silon, i mitten och vid kanterna. Fördela proven jämnt över hela partiet. Köper du mycket råvaror finns det automatiska provtagare att montera på silorören som tar ut provet samtidigt som silon fylls. Provtagning av flytande råvaror 13

14 Skriv in i loggboken hur provet är uttaget, eftersom provtagningssättet påverkar tillförlitligheten. Märk och spara provet, gärna i frys, tills produktionsomgången eller utfodringssäsongen är avslutad. Mottagningskontroll Din kvalitetssäkring av mottagningen innebär att kontrollera följesedeln och den mottagna råvaran. Läs igenom och jämför med det som är avtalat. Den mottagna råvaran ska vara rätt sort, rätt mängd, ha rätt analyscertifikat, rätt leveranstid osv. Du kan också jämföra med tidigare prov beträffande färg, utseende m m. Vissa enklare mätningar kan du göra själv t.ex. temperatur, vattenhalt och ph eller vad som kan vara lämpligt att kontrollera på den aktuella råvaran. Om råvaran väsentligt avviker från det som du förväntat dig, tag omedelbart kontakt med leverantören så att ni tillsammans kan ta ut prov på varan. I ett reklamationsärende, framförallt på flytande råvaror och råvaror med ojämn sammansättning bör både säljare och köpare vara med och godkänna att provet är representativt uttaget. Ett prov som inte är representativt uttaget kan ge helt missvisande svar på råvarans kvalitet. Analyser På råvaror, speciellt om du köper av en leverantör som du ännu inte godkänt eller om råvaran normalt varierar mycket bör du kontrollera leveransen noggrannare t ex genom analyser. Torrsubstanshalt, näringsinnehåll, hygienisk status, salmonellafrihet m m kan finnas anledning att analysera. Olika djurslag ställer olika krav både näringsmässigt och hygieniskt. Vissa föreskrifter och branschpolicys finns om vilka analyser som bör göras på fodret eller på djuren som ätit fodret. Tänk på att provtagning för salmonella bör vara omfattande om en rimlig säkerhet skall uppnås. Resultaten från analyserna använder du i foderstatsberäkning och foderoptimering men också för att bedöma leverantören. För råvaror som varierar mycket ger dessa upprepade analyser en värdefull information. Samla alla resultaten i en pärm. Egen kvalitetssäkring I och med det större ansvar som vilar på den som köper foderråvaror bör du skaffa ett representativt mottagningsprov. Provet använder du till att bedöma hur väl råvaran motsvarar dina kvalitetskrav. Förslag på egen kvalitetssäkring 14

15 Mottagningskontroll Planera hur provtagningen och mottagningskontrollen skall göras Ta ut mottagningsprov Kontrollera provet. Jämför följesedel med inköpsavtal och provet med tidigare leveranser Analysera vid behov. Beräkna hur mycket råvaran varierar mellan olika leveranser Skriv in resultatet i loggbok Dra slutsatser och planera förbättringar Utrustning för lagring 15

16 Tänk på att märka upp mottagningsilorna så ingen sammanblandning sker vid leverans av foder. Om mottagningssilo eller annan förvaringsplats tidigare använts för foder som innehåller animaliska produkter ska denna rengöras ordentligt innan de används för foder till mjölkkor. Även säckar ska vara tydligt märkta och lagras åtskilda. Om det finns olika djurslag på gården ska skilda utfodringsanläggningar användas. Foderråvaror och foderblandningar ska lagras i separata utrymmen eller på sådant sätt att de är tydligt åtskilda från lager med gödningsmedel, bekämpningsmedel och utsäde. Foder ska skyddas mot väder och vind, och får vara oskyddat endast i samband med hantering. Silor för olika djurslag/foderblandningar ska vara tydligt märkta. Rengöring är viktigt för att ha en god hygienisk kvalitet på fodret. Mottagnings och lagringssilor samt lagringsutrymmen bör regelbundet (minst en gång per år) tömmas och rengöras, om möjligt före varje ny leverans. Silor och eventuella transportsystem för blöta foderråvaror bör rengöras före varje ny leverans. Det är en fördel att ha minst två silor så det alltid finns en tom silo när leverens kommer. Foder ska skyddas mot väder och vind. Foderlager (t.ex. ensilage, biprodukter) får inte lagras oskyddat utomhus utom för kortare perioder av mellanlagring till exempel vid skörd. Även inomhus bör lagret täckas om det finns risk att skadedjur eller omgivningen påverkar fodrets hygien negativt. Lager för flytande råvaror Lager för flytande foderråvaror är olika typer av tankar. Det samma gäller för dessa tankar som för andra silor. Tankarna bör vara konstruerade så att de har lutning mot bottentömningen så att inga rester blir kvar efter tömning. De bör kunna spolas rena och helst högtryckstvättas mellan leveranserna. Därför är det bra om du har minst två tankar. Syreinblandning genom toppfyllning eller genom alltför kraftig omrörning påverkar lagringssäkerheten. Det bästa är om tanken har påfyllning snett neråt längs innerväggen. Om det finns risk för sedimentation bör tanken ha omrörare och den ska vara rätt dimensionerad. Lagringsförlusterna kan vara stora speciellt för vissa råvaror t ex vassle. Gör bedömningar av risken för lagringsförluster och anpassa tankens storlek och utseende så att dessa minimeras. Glöm inte att också regelbundet kontrollera och göra rent den 16

17 transportutrustning som finns mellan lager och utfodring. Detta gäller även sådana foderråvaror som syrabehandlad spannmål, där vattenhalten är tämligen hög. Lager för torra råvaror Torra foderråvaror förvaras ofta lång tid, kanske en hel utfodringssäsong. Det ställer stora krav på lagringsförhållandena. Målet är att behålla den hygieniska kvalitén och minimera lagringsförlusterna. Den viktigaste egenskapen för en lagerplats för torra råvaror är att den kan hålla råvarorna torra och svala. Råvarorna bör vara vältorkade när de levereras. Sedan bör du i arbetet med kvalitetssäkring av lagret försäkra dig om att ingen fukt kan tränga in eller bildas genom kondens. Lagret bör inte vara utsatt för solbelysning eller annan oönskad uppvärmning eftersom det kan starta en luftcirkulation med kondensbildning som följd. Silolager är säkrare än planlager. Underhåll och rengöring av lagret En annan viktig egenskap för god hållbarhet är att lagret är rent. Endast om det är rent från början kan du styra det som händer under lagringen. I lagringstankar för blöta råvaror t.ex. vassle, är jästsvampar och mjölksyrabakterier mycket vanliga. Mjölksyrabakterierna är ofarliga eller t.o.m. positiva för lagringssäkerheten. Jästsvampar behöver inte vara farliga men tyder ändå på kontaminering utifrån och det kan vara tecken på dålig rengöring. Enterobakterier t.ex. E. Coli, och mögelsvampar är däremot alltid negativt. Enterobakterier visar på dålig hygien och kan sprida smitta. Mögelsvampar kan bilda toxiner. Dessa tillväxer där det finns syre t.ex. i inloppen och i övre delen av tanken. Mögelsvampar får inte finnas i lagringstanken. Den bästa rekommendationen är att högtryckstvätta lagringstanken 2 ggr/vecka med 50 C vatten. Har du endast en tank som du inte kan tömma helt får du göra rent den övre delen av tanken för hand. För torra råvaror i planlager innebär hygienåtgärderna som regel mekanisk rengöring. Töm och dammsug eller sopa lagret mellan varje leverans. För lagring i silo är det bästa att skaffa siloutrustning utan hörn och med brant bottenvinkel. En bra silo tömmer sig själv (se Kvalitetssäkring av spannmål och andra råvaror på gården). Har du en silo som inte har dessa egenskaper får du istället mekaniskt göra rent den mellan leveranserna. För att kunna göra det krävs att du har två silor att alternera mellan. Skruvlådan fodrar särskild uppmärksamhet, det kan lätt bildas avlagringar där. Skriv upp i loggboken när och hur lagret är rengjort. 17

18 Lagret bör vara skyddat mot angrepp från skadedjur, råttor, fåglar och insekter. Väggarna bör vara täta och nertill gärna täckta med plåt som hindrar råttor att klättra in. Insekter kan hållas borta med rengöring och hygienåtgärder. Kan du dessutom kyla lagret hindrar det insektsägg från att kläckas. Har sanering genomförts med kemiska medel är det viktigt att alla kemikalierester avlägnsats innan nytt foder hanteras i anläggningen. Planera bekämpningen och notera åtgärderna i loggboken. Egen kvalitetssäkring Sätt upp dina egna krav på lagringsutrustningen så du kan styra kvalitén under lagringen. Förslag på egen kvalitetssäkring Utrustning för lagring Bestäm vilka krav du ska ställa på din lagringsutrustning Bedöm lagringsbehov, riskerna för lagringsförluster m m Välj utrustning för lagring som motsvarar kraven Lagringsbehållarna skall underhållas och rengöras Notera tekniska påpekanden, beräknade lagringsförluster, och rengöringar i loggboken Lagringen Kvalitetssäkringen av lagringen innebär att du styr de egenskaper som påverkar lagringsdugligheten och den mikrobiologiska tillväxten från mottagningen av råvaran tills dess den är förbrukad. Åtgärderna och resultatet av dem skriver du upp i en loggbok. Lagring av flytande råvaror Flytande råvaror säkras bäst genom att du håller en mycket hög omsättningshastighet i lagret. Omsätts varan fort hinner inte mycket hända, och näringen hinner inte gå förlorad. Under lagringen kan råvaran skyddas mot tillväxt av oönskade mikroorganismer genom att påverka någon eller några av följande faktorer. Tillväxten av oönskade mikroorganismer kan begränsas genom: Låg vattenhalt Låg temperatur Begränsad syretillgång Lågt ph Förekomst eller tillsats av tillväxthämmande ämnen 18

19 Begränsad näringstillgång Eftersom vattenhalten av hanteringsskäl är hög i många flytande råvaror, måste andra faktorer utnyttjas för att hindra bakterie- och mögeltillväxt. I t ex vassle sänker man ph med mjölksyrabakterier för att hindra skadliga bakterier att tillväxa. Lågt ph är positivt för lagringsdugligheten i dessa råvaror. Däremot påverkar ph inte mögeltillväxten. I melass är det den höga sockerhalten som skyddar mot oönskad bakterietillväxt. I många flytande råvaror pågår en mikrobiell omsättning under hela lagringstiden. Denna är positiv om den bidrar till att sänka ph-värdet men omsättningen påverkar tyvärr också fodrets näringsinnehåll. Näringsförlusten i t ex vassle kan bli stor, ca 30%, efter en veckas lagring. I lagringstankar för blöta råvaror kan de tyngre delarna t ex mineralerna, sedimentera och de lätta t ex fett och fibrer flyta upp. Det innebär självklart att näringen fördelas ojämnt. Allvarligare ur hygienisk synpunkt är att kemiska eller mikrobiologiska processer kan startas i de olika fraktionerna i lagringstanken. För att kunna styra kvalitén bör även lagringstankar kunna röras om. Samtidigt får inte omrörningen medföra risker för syreinblandning eller oönskade näringsförluster. Anpassa hanteringen efter råvarans egenskaper. 19

20 Följ foderråvarans egenskaper under lagringstiden genom regelbundna mätningar av t ex ph, temperatur, vattenhalt. Notera resultaten i loggboken. Lagring av torra råvaror Liksom vid lagring av egen spannmål är det framförallt hygienen som kan förändras under lagringstiden. Kvalitetsarbetet bör inriktas på att förhindra mögel- och bakteretillväxt genom att framförallt hålla nere vattenhalten och temperaturen. Mögel tillväxer om dessa faktorer inträffar samtidigt och under tillräckligt lång tid: Temperaturen är högre än +4 C Vattenhalten är högre än 14 % Vattenaktiviteten är högre än 0,70 Det finns tillgång till syre Mät dessa faktorer regelbundet i råvarulagret och skriv ner resultaten. Eftersom förändringarna kan ske så snabbt som inom loppet av en vecka bör mätningarna göras ofta om du har minsta tveksamhet om råvarans lagringsduglighet. Råvaror kan ha andra egenskaper som kräver särskild uppmärksamhet. Feta råvaror kan härskna om lagringstiden är för lång eller lagringssättet olämpligt. Detta kan ske om lagret är för varmt och solbelyst, om det är olämpliga metaller i silon eller om råvaran är finfördelad så att syre fritt kommer åt fettet. Vissa finfördelade råvaror t.ex. vetekli kan ta åt sig fukt från den omgivande luften vilket begränsar lagringstiden och fordrar särskild uppmärksamhet. Råvaran bör inte innehålla föroreningar eller avrens m m som kan bilda egen fukt genom mögel och bakterietillväxt. Ett sätt att mäta lagringsdugligheten är att analysera vattenaktiviteten. Vattenaktiviteten är ett mått på hur mycket fritt vatten det finns i råvaran. Det fria vattnet finns på ytan av råvarupartiklarna och är tillgängligt för mögel och bakterier. För sammansatta råvaror kan vattenaktivitet vara ett bra sätt att bedöma risken för mikrobiell tillväxt. Vattenaktivitet analyseras på laboratorium. Egen kvalitetsäkring Den första åtgärden för att kunna kvalitetssäkra lagringsprocessen blir att skaffa kunskap om råvarorna så du vet hur de uppträder under lagring och vilka risker som finns. 20

21 Förslag på egen kvalitetssäkring Lagring Samla information om råvarans egenskaper under lagring Planera kvalitetssäkringen under lagringen och sätt upp egna kvalitetsmål Registrera förändringar under lagringen Notera resultatet i loggboken Utvärdera och planera förbättringar Dokumentation Som foderföretagare är du skyldig att journalföra din foderhantering inklusive även användning av kemikalier på gården som kan innebära risker för fodret. Detta för att öka spårbarheten och säkerställa att livsmedelproduktionen är säker. Samla all information om råvaran, råvaruleverantören, dina kvalitetskrav, inköpsavtal, analysresultat m m i en pärm. Skriv in alla resultat från mätningar och iakttagelser i en loggbok eller liknande. För fodret del skall du spara på och journalföra: - Följesedlar eller fakturor från samtliga partier inköpt foder och fodertillsatser (ensileringsmedel) ska sparas. Dokumentationen ska innehålla uppgift om leverantör, datum, foderslag och batchnummer eller motsvarande. Åtföljs foderråvaran av ett handelsdokument skall detta sparas. - Analysresultat som dokumenterar fodersäkerhet. Detta gäller såväl resultat av obligatoriska foderanalyser vid egenimport som övriga foderanalyser avseende foderhygien. Du bör notera vilka åtgärder du vidtagit efter att tagit del av analysresultatet. - Leveranssedlar/fakturakopior avseende försålt foder (till vem, datum, foderslag och mängd). - Arbetsinstruktion och journal ska finnas som anger när lokaler, blandningsutrustning rengjorts och kontrollerats. Om du blandar in premix (förblandning som inte är klassad som kompletteringsfoder), fodertillsats eller läkemedel krävs mer ingående kontroll av vågutrustning, utförda kontroller och vem som är produktionsansvarig (HACCP i tillämpliga delar som är anpassad till hanteringen på gården). Dessutom skall du journalföra användning av växtskyddsmedel- och kemiska bekämpningsmedel och eventuell användning av genetiskt modifierat utsäde. Om det finns skadedjur eller sjukdomar som kan äventyra fodersäkerheten skall detta journalföras. Om skadedjursbekämpning genomförts ska detta dokumenteras. 21

22 Referenser Vill du veta mer om kvalitetssäkring av råvaror finns följande skrifter att läsa. Branschriktlinjer för hygienisk mjölkproduktion, Svensk Mjölk Du är foderföretagare dessa regler gäller för dig (2006).Jordbruksverket, Jönköping tel Jordbruksverkets föreskrifter och allmänna råd om foder (2006:814), Jordbruksverket, Jönköping tel www.sjv.se Aktuella EU-förordningar Förordning (EG)nr 1774/2002 om hälsobestämmelser för animaliska biprodukter som inte är avsedda som livsmedel. Förordning (EG)nr 178/2002 om allmänna principer och krav på livsmedelslagstiftning etc. Förordning (EG) nr 183/2005 om fastställande av krav på foderhygien. Förordning (EG) nr 1831/2003 om fodertillsatser. Förordning (EG) nr 79/2005 om genomförande av Europaparlamentets och rådet förordning (EG) nr 1774/2002 beträffande användning av mjölk, mjölkbaserade produkter och mjölkderivat, som definieras som kategori 3 material i förordningen. Förordning (EG) nr 852/2004 om livsmedelshygien. Förordning (EG) nr 853/2004 om fastställande av hygienregler för livsmedel av animaliskt ursprung. Förordning (EG) nr 999/2001 om fastställande av bestämmelser för förebyggande, kontroll och utrotning av vissa typer av transmissibel spongiform encefalopati 22

Nya regler för enklare företagande. Information till företagare som hanterar livsmedel. Registrerad

Nya regler för enklare företagande. Information till företagare som hanterar livsmedel. Registrerad Nya regler för enklare företagande Information till företagare som hanterar livsmedel Registrerad Livsmedelsverket dec 2009 Box 622, 751 26 UPPSALA Grafisk form: Maj Olausson Illustration: Olle Engqvist

Läs mer

Bilaga 1 Så här fyller du i kontrollprotokollet

Bilaga 1 Så här fyller du i kontrollprotokollet Bilaga 1 Så här fyller du i kontrollprotokollet A. KONTROLLOBJEKT Här fyller du i foderföretagarens personuppgifter. Fastighetsbeteckning och produktionsplatsnummer kan behövas om samma foderföretagare

Läs mer

Statens jordbruksverks författningssamling Statens jordbruksverk 551 82 Jönköping, tel: 036-15 50 00 telefax: 036-19 05 46

Statens jordbruksverks författningssamling Statens jordbruksverk 551 82 Jönköping, tel: 036-15 50 00 telefax: 036-19 05 46 Statens jordbruksverks författningssamling Statens jordbruksverk 551 82 Jönköping, tel: 036-15 50 00 telefax: 036-19 05 46 ISSN 1102-0970 Föreskrifter om ändring i Statens jordbruksverks föreskrifter (SJVFS

Läs mer

Tvärvillkor, fodersäkerhet på en djurgård. Katja Korkalainen Fodersektionen

Tvärvillkor, fodersäkerhet på en djurgård. Katja Korkalainen Fodersektionen Tvärvillkor, fodersäkerhet på en djurgård Katja Korkalainen Fodersektionen Neuvo 2020 December 2014 Allmänt om foderkontroll på djurgårdar Foder Ämnen och produkter som är avsedda för utfodring av djur

Läs mer

Foder som inte är säkert

Foder som inte är säkert 1(1) 2014-02-24 Foder som inte är säkert Foder får inte vara skadligt för djurs och människor hälsa eller miljön. Om du som foderleverantörer 1 misstänker att ett foder inte är säkert, på grund av förorening

Läs mer

Jordbruksinformation 18 2010. Du är foderföretagare dessa regler gäller för dig

Jordbruksinformation 18 2010. Du är foderföretagare dessa regler gäller för dig Jordbruksinformation 18 2010 Du är foderföretagare dessa regler gäller för dig Innehåll Du är foderföretagare dessa regler gäller dig... 4 Så här läser du broschyren... 4 Vem är foderföretagare?... 5

Läs mer

Kontrollhandbok Provtagning

Kontrollhandbok Provtagning Kontrollhandbok Provtagning Del 6 Provtagning för kontroll av salmonella Foto: Borbála Katona Innehåll Salmonella i livsmedelslagstiftningen... 3 Salmonellakrav i förordning (EG) nr 2073/2005... 3 Nationell

Läs mer

Du är foderföretagare dessa regler gäller dig

Du är foderföretagare dessa regler gäller dig Du är foderföretagare dessa regler gäller dig Innehåll Du är foderföretagare dessa regler gäller dig......... 4 Så här läser du broschyren......................... 4 Vem är foderföretagare?...........................

Läs mer

Lagstöd till kontrollrapport

Lagstöd till kontrollrapport Lagstöd till kontrollrapport 1. Infrastruktur, lokaler och utrustning Planlösning och produkt-/personalflöden Materialval/ konstruktion Vatten, avlopp, handtvätt Belysning Luftkvalitet och ventilation

Läs mer

(Text av betydelse för EES)

(Text av betydelse för EES) 23.10.2015 L 278/5 KOMMISSIONENS FÖRORDNING (EU) 2015/1905 av den 22 oktober 2015 om ändring av bilaga II till Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 183/2005 vad gäller kontroll av dioxin i

Läs mer

Statens jordbruksverks författningssamling Statens jordbruksverk 551 82 Jönköping, tel: 036-15 50 00 telefax: 036-19 05 46

Statens jordbruksverks författningssamling Statens jordbruksverk 551 82 Jönköping, tel: 036-15 50 00 telefax: 036-19 05 46 Statens jordbruksverks författningssamling Statens jordbruksverk 551 82 Jönköping, tel: 036-15 50 00 telefax: 036-19 05 46 ISSN 1102-0970 Föreskrifter om ändring i Statens jordbruksverks föreskrifter (SJVFS

Läs mer

IFYLLNADSANVISNING ANMÄLAN FÖR REGISTRERING (Blankett A) IFYLLNADSANVISNINGAR TILL FODERFÖRETAGARE. Allmänt

IFYLLNADSANVISNING ANMÄLAN FÖR REGISTRERING (Blankett A) IFYLLNADSANVISNINGAR TILL FODERFÖRETAGARE. Allmänt 1 (5) IFYLLNADSANVISNINGAR TILL FODERFÖRETAGARE Allmänt Myndighetens skyldighet att föra register över foderföretagare bygger på Europaparlamentets och rådets förordning 183/2005 om foderhygien. Enligt

Läs mer

Anvisning till fodertransportföretag

Anvisning till fodertransportföretag Föredragande Kinnunen Sida/sidor 1 / 5 Vilka berörs av anvisningarna Dessa anvisningar gäller alla de transportföretag och fordon som transporterar oförpackade eller förpackade foder. Med foder avses ämnen

Läs mer

Foderregelverket, ett hinder eller en möjlighet. Kjell Wejdemar. Agronomexamen 1990 AgrD 1996. Jordbruksverket >1996

Foderregelverket, ett hinder eller en möjlighet. Kjell Wejdemar. Agronomexamen 1990 AgrD 1996. Jordbruksverket >1996 Avdelningen för djurskydd och hälsa Enheten för CITES, foder och djurprodukter Foderregelverket, ett hinder eller en möjlighet Kjell Wejdemar Agronomexamen 1990 AgrD 1996 The Role of growth Factors in

Läs mer

Hur gör man en faroanalys och tar fram kritiska styrpunkter

Hur gör man en faroanalys och tar fram kritiska styrpunkter 1 (7) Faroanalys och kritiska styrpunkter En faroanalys kartlägger riskerna i din livsmedelshantering och visar vilka steg i livsmedelshanteringen (kritiska styrpunkerna) som måste kontrolleras för att

Läs mer

Såhär utvecklar du ditt system för egenkontroll

Såhär utvecklar du ditt system för egenkontroll MILJÖ- OCH BYGGKONTORET 1 (5) Såhär utvecklar du ditt system för egenkontroll Alla livsmedelsanläggningar ska utveckla ett system för egenkontroll anpassat efter den verksamhet som är aktuell. Systemet

Läs mer

Tvärvillkor: Livsmedelshygienen för livsmedel av animaliskt och vegetabiliskt ursprung

Tvärvillkor: Livsmedelshygienen för livsmedel av animaliskt och vegetabiliskt ursprung Tvärvillkor: Livsmedelshygienen för livsmedel av animaliskt och vegetabiliskt ursprung 1 Utbildning i ansökan om jordbrukarstöd, våren 2015 Evira/Enheten för livsmedelshygien Överinspektör Noora Tolin

Läs mer

Anvisning om egenkontroll till aktörer inom sektorn för gödselfabrikat

Anvisning om egenkontroll till aktörer inom sektorn för gödselfabrikat Föredragande Lehtolainen Sida/sidor 1 / 6 Anvisning om egenkontroll till aktörer inom sektorn för gödselfabrikat 1 Vad är egenkontroll Egenkontroll är aktörens egen verksamhet som säkerställer att de gödselfabrikat

Läs mer

Faroanalys. Exempel på utformning av faroanalys

Faroanalys. Exempel på utformning av faroanalys Faroanalys Exempel på utformning av faroanalys En faroanalys utgör det första steget mot ett HACCP - baserat synsätt (se faktaruta 1) för ett livsmedelsföretag. Analysen gör det möjligt att på ett strukturerat

Läs mer

Typisk sommarbild Vattenkvalitet och livsmedelssäkerhet. Gröda. Vattenkälla. Älv, sjö, bäck, å Damm

Typisk sommarbild Vattenkvalitet och livsmedelssäkerhet. Gröda. Vattenkälla. Älv, sjö, bäck, å Damm Vattenkvalitet och livsmedelssäkerhet Typisk sommarbild Sid 1 Lantbrukarnas Riksförbund Sid 2 Lantbrukarnas Riksförbund Gröda Vattenkälla Bakteriesjukdomar som sprids med vatten Älv, sjö, bäck, å Damm

Läs mer

Nya regler om hygien för säkerhets skull

Nya regler om hygien för säkerhets skull Nya regler om hygien för säkerhets skull Information till företagare som hanterar livsmedel Ny lag Ingredienser: Ansvar, spårbarhet (öppenhet), egenkontroll (grundförutsättningar, HACCP), flexibilitet

Läs mer

KRAVs GMO-risklista - Fodertillverkning

KRAVs GMO-risklista - Fodertillverkning KRAVs GMO-risklista - Fodertillverkning Bakgrund KRAV-anslutna företag måste kunna visa att GMO (genmodifierade organismer) inte har använts i den certifierade produktionen, och att företaget gjort allt

Läs mer

Kontrollhandbok - utföra offentlig livsmedelskontroll. FÖRDJUPNING HACCP-principerna

Kontrollhandbok - utföra offentlig livsmedelskontroll. FÖRDJUPNING HACCP-principerna Kontrollhandbok - utföra offentlig livsmedelskontroll FÖRDJUPNING HACCP-principerna De sju HACCP-principerna Här följer en genomgång av de sju HACCP-principerna som finns angivna i lagstiftningen 1. Alla

Läs mer

Introduktion till kvalitetssäkring

Introduktion till kvalitetssäkring Introduktion till kvalitetssäkring Juli 2007 Inledning Kvalitetssäkring av foder på gården Hittills har kvalitet inom lantbruket varit det samma som produkternas kvalitet. Nu har ordet kvalitet fått en

Läs mer

Faroanalys. och. sammanställning av kritiska punkter. för. (verksamhetens namn) Samsynsdokument för kommunerna i Sjuhäradsbygden

Faroanalys. och. sammanställning av kritiska punkter. för. (verksamhetens namn) Samsynsdokument för kommunerna i Sjuhäradsbygden Faroanalys och sammanställning av kritiska punkter för.. (verksamhetens namn) Samsynsdokument för kommunerna i Sjuhäradsbygden 2 Inledning och förklaring av begrepp Alla som hanterar mat vill att den ska

Läs mer

Egen kontroll i livsmedelsanläggningar Hur fungerar det?

Egen kontroll i livsmedelsanläggningar Hur fungerar det? Egen kontroll i livsmedelsanläggningar Hur fungerar det? 60 C 4 C MILJÖFÖRVALTNINGEN LUND EGEN KONTROLL I LIVSMEDELSANLÄGGNINGAR Enligt livsmedelslagstiftningen ansvarar livsmedelsföretagaren för att de

Läs mer

Anvisning till blankett Anmälan foder (D119)

Anvisning till blankett Anmälan foder (D119) 1(5) 2013-06-27 Enheten CITES, foder och djurprodukter Anvisning till blankett Anmälan foder (D119) A. Kryssa i om det är en ny anmälan, en ändring eller en avanmälan av foder. B. Namn, adress, e-post

Läs mer

JORD- OCH SKOGSBRUKSMINISTERIET FÖRORDNING Nr 23/04. Ikraftträdelse- och giltighetstid 14.4.2004 - tillsvidare

JORD- OCH SKOGSBRUKSMINISTERIET FÖRORDNING Nr 23/04. Ikraftträdelse- och giltighetstid 14.4.2004 - tillsvidare JORD- OCH SKOGSBRUKSMINISTERIET FÖRORDNING Nr 23/04 Datum Dnr 31.3.2004 1608/01/2004 Ikraftträdelse- och giltighetstid 14.4.2004 - tillsvidare Stadganden om bemyndigande 9 och 26 foderlagen (396/1998)

Läs mer

HACCP är ett arbetssätt för att ta reda på, bedöma och kontrollera alla faror i verksamheten. Farorna är potentiella hot mot livsmedelssäkerheten.

HACCP är ett arbetssätt för att ta reda på, bedöma och kontrollera alla faror i verksamheten. Farorna är potentiella hot mot livsmedelssäkerheten. 1 Faroanalys Exempel på utformning av faroanalys En faroanalys utgör det första steget mot ett HACCP - baserat synsätt (se faktaruta 1) för ett livsmedelsföretag. Analysen gör det möjligt att på ett strukturerat

Läs mer

Råd & tips för dig som ska starta. Livsmedelsverksamhet. Så gott som alla livsmedelsverksamheter ska registreras

Råd & tips för dig som ska starta. Livsmedelsverksamhet. Så gott som alla livsmedelsverksamheter ska registreras Råd & tips för dig som ska starta Livsmedelsverksamhet Så gott som alla livsmedelsverksamheter ska registreras Livsmedelsverksamhet BYGG- OCH MILJÖNÄMNDENS UPPGIFT Bygg- och miljönämnden har det politiska

Läs mer

Godkända leverantörer

Godkända leverantörer Hygien H.A.C.C.P Rutiner Vad är HACCP och varför har EU fått detta direktiv, hur ska vi förhålla oss till detta direktiv och jobba så att vi säkerhetsställer livsmedelskedjan från inköp till att den förtärs

Läs mer

Statens jordbruksverks författningssamling Statens jordbruksverk Jönköping, tel: telefax:

Statens jordbruksverks författningssamling Statens jordbruksverk Jönköping, tel: telefax: Statens jordbruksverks författningssamling Statens jordbruksverk 551 82 Jönköping, tel: 036-15 50 00 telefax: 036-19 05 46 ISSN 1102-0970 Statens jordbruksverks föreskrifter och allmänna råd om offentlig

Läs mer

Livsmedelsverkets föreskrifter om offentlig kontroll av livsmedel;

Livsmedelsverkets föreskrifter om offentlig kontroll av livsmedel; 1 Livsmedelsverkets föreskrifter om offentlig kontroll av livsmedel; (H 4) Detta dokument har sammanställts i informationssyfte. Kontrollera därför alltid texten mot den tryckta versionen. Omfattning 1

Läs mer

ATT GÖRA ETT EGENKONTROLLPROGRAM

ATT GÖRA ETT EGENKONTROLLPROGRAM ATT GÖRA ETT EGENKONTROLLPROGRAM Om du driver livsmedelsverksamhet är Du ansvarig för att Dina produkter är säkra och uppfyller kraven på hygien och redlighet. Detta gör du genom att ha en fungerande egenkontroll

Läs mer

Rötning av animaliska biprodukter

Rötning av animaliska biprodukter 1(6) 2011-09-21 Enheten för foder och hälsa Rötning av animaliska biprodukter En biogasanläggning är en anläggning där material genomgår biologisk nedbrytning under anaeroba förhållanden (d.v.s. utan tillgång

Läs mer

Livsmedelstransportörer i Stockholm 2010

Livsmedelstransportörer i Stockholm 2010 MILJÖFÖRVALTNINGEN Livsmedelstransportörer i Stockholm 2010 Granskning av transport av kylda/frysta livsmedel samt varmhållen mat hos livsmedelsproducenter i Stockholm stad En rapport från Miljöförvaltningen

Läs mer

HACCP first aid kit Tio steg för säker ost

HACCP first aid kit Tio steg för säker ost OST HACCP first aid kit Tio steg för säker ost Tio steg för säker ost Hantverksmässigt tillverkad ost ska man njuta av. Även du som tillverkare ska kunna njuta och känna dig trygg med att din ost är säker.

Läs mer

Livsmedelsverkets föreskrifter om offentlig kontroll av livsmedel;

Livsmedelsverkets föreskrifter om offentlig kontroll av livsmedel; 1 Livsmedelsverkets föreskrifter om offentlig kontroll av livsmedel; (H 4) Detta dokument har sammanställts i informationssyfte. Kontrollera därför alltid texten mot den tryckta versionen. Denna version

Läs mer

Flödesschema, HACCP och faroanalys

Flödesschema, HACCP och faroanalys Flödesschema, HACCP och faroanalys Ändrad 2008-09-30 Syftet med HACCP är att minska hälsoriskerna vid hantering av livsmedel genom att identifiera potentiella faror i verksamheten. De identifierade farorna

Läs mer

Säker livsmedelsverksamhet

Säker livsmedelsverksamhet Säker livsmedelsverksamhet Du som har ett företag som hanterar livsmedel behöver känna till de regler som finns för att driva livsmedelsverksamhet. Här får du råd och information om vilka krav som ställs.

Läs mer

4. Checklista för dig som arbetar inom: Livsmedelsproduktion

4. Checklista för dig som arbetar inom: Livsmedelsproduktion 4. Checklista för dig som arbetar inom: Livsmedelsproduktion Syfte: Förutsättningar: Att göra livsmedelshanteringen säkrare. Att underlätta för allergiska och överkänsliga konsumenter. Att du vet att konsumenten

Läs mer

Att motverka Salmonella i foderindustrin

Att motverka Salmonella i foderindustrin Att motverka Salmonella i foderindustrin Vi skall vara den bästa affärspartnern för lantbruket och närliggande verksamhetsområden Per-Anders Lindqvist Svenska Foder AB Våra anläggningar Koncernens verksamhet

Läs mer

1. REGISTRERING SOM IMPORTÖR (JSM förordning 977/2006 13 )

1. REGISTRERING SOM IMPORTÖR (JSM förordning 977/2006 13 ) Föredragande Virva Valle Sida/sidor 1 / 5 Anvisning till foderblandningscentraler och andra aktörer, bl.a. förmedlare, om import av animaliska biprodukter från en annan EU-medlemsstat, Norge eller Schweiz

Läs mer

Vad ska uppfyllas för att nå säkra livsmedel?

Vad ska uppfyllas för att nå säkra livsmedel? VÄGLEDNING NR 2 Vad ska uppfyllas för att nå säkra livsmedel? En vägledning till företagare som är underlagda kontroll enligt livsmedelslagen Lycksele kommun Myndighetsenheten Telefon: 0950-166 00 (vxl)

Läs mer

Hjälp till utformning av egenkontroll och faroanalys

Hjälp till utformning av egenkontroll och faroanalys Hjälp till utformning av egenkontroll och faroanalys (verksamhetens namn) Miljöförvaltningen Innehållsförteckning Vad är systemet för egenkontroll -------------------------------------------------------------------------------------------------------------

Läs mer

Jord- och skogsbruksministeriets förordning om åtgärder i anslutning till TSE-sjukdomar som gäller slakterier och styckningslokaler

Jord- och skogsbruksministeriets förordning om åtgärder i anslutning till TSE-sjukdomar som gäller slakterier och styckningslokaler JORD- OCH SKOGSBRUKSMINISTERIET FÖRORDNING nr 7/VLA/2009 Datum Dnr 13.5.2009 2781/01/2008 Ikraftträdelse- och giltighetstid 1.6.2009 - tills vidare Upphäver Jord- och skogsbruksministeriets förordning

Läs mer

Importera färdigförpackade livsmedel

Importera färdigförpackade livsmedel Importera färdigförpackade livsmedel Information till dig som vill importera färdigförpackade livsmedel Starta verksamheten I den här broschyren kan du som vill importera och sälja färdigförpackade livsmedel

Läs mer

Användning av det frivilliga marknadsföringspåståendet gmofritt om livsmedel och foder

Användning av det frivilliga marknadsföringspåståendet gmofritt om livsmedel och foder Föredragen av Erkki Vesanto Sida/sidor 1 / 5 Denna anvisning är avsedd för företagare och tillsynsmyndigheter inom livsmedelsbranschen och foderindustrin. Anvisningen har beretts i Livsmedelssäkerhetsverket

Läs mer

Livsmedelsverkets författningssamling

Livsmedelsverkets författningssamling Livsmedelsverkets författningssamling ISSN 1651-3533 Livsmedelsverkets föreskrifter om offentlig kontroll av livsmedel; (H 4) Utkom från trycket 29 december 2005 beslutade den 20 december 2005. Med stöd

Läs mer

Hazard Analysis and Critical Control Points HACCP

Hazard Analysis and Critical Control Points HACCP Hazard Analysis and Critical Control Points HACCP Många i branschen undrar vad HACCP egentligen står för och vad det innebär. HACCP är en förkortning av "Hazard Analysis and Critical Control Points" och

Läs mer

Livsmedelsverkets föreskrifter om offentlig kontroll av livsmedel;

Livsmedelsverkets föreskrifter om offentlig kontroll av livsmedel; 1 Livsmedelsverkets föreskrifter om offentlig kontroll av livsmedel; (H 4) Detta dokument har sammanställts i informationssyfte. Kontrollera därför alltid texten mot den tryckta versionen. Denna version

Läs mer

Säker livsmedelshantering

Säker livsmedelshantering Miljö- och byggnadsförvaltningen informerar Säker livsmedelshantering Det är stora krav på kunskap som krävs för att kunna starta och driva en livsmedelsverksamhet. Du som livsmedelsföretagare är fullt

Läs mer

Animaliska biprodukter i butiker. Komma igång med tillsyn Dela erfarenheter Kartläggning av läget

Animaliska biprodukter i butiker. Komma igång med tillsyn Dela erfarenheter Kartläggning av läget Animaliska biprodukter i butiker Komma igång med tillsyn Dela erfarenheter Kartläggning av läget Varför? VEM deltar? Miljösamverkan Västra Götaland Hallands län Lagstiftning Definition enligt förordningen

Läs mer

Övervakningen av tvärvillkor hänför sig till fodersäkerhet och spårbarhet för foder:

Övervakningen av tvärvillkor hänför sig till fodersäkerhet och spårbarhet för foder: 4 Foder Övervakningen av tvärvillkor hänför sig till fodersäkerhet och spårbarhet för foder: avfall, farliga ämnen, växtskyddsmedel, biocider, utsäde, gödselmedel och läkemedelsfoder förvarats och hanterats

Läs mer

Hygienplan för vattenbruksanläggningar

Hygienplan för vattenbruksanläggningar Hygienplan för vattenbruksanläggningar Jordbruksverket vill tacka Cefas (Center for Environment, Fisheries & Aquaculture Science) i Storbritannien för att vi fått använda deras Finfish biosecurity measures

Läs mer

EGENTILLSYN VID LIVSMEDELSHANTERING

EGENTILLSYN VID LIVSMEDELSHANTERING INFORMATION OM EGENKONTROLLPROGRAM med HACCP 2009-09-25 EGENTILLSYN VID LIVSMEDELSHANTERING I livsmedelslagstiftningen anges de krav på hygieniska förhållanden som skall råda (grundförutsättningar ) och

Läs mer

Branschriktlinjer för hygienisk mjölkproduktion

Branschriktlinjer för hygienisk mjölkproduktion Branschriktlinjer för hygienisk mjölkproduktion Version 2007-10-01 1 (44) Innehåll 1 Inledning... 3 1.1 Avgränsningar... 4 1.2 Definitioner... 4 2 Spårbarhet och dokumentation... 7 3 Utbildning... 8 4

Läs mer

Måltidsservice Sundbyberg - delegation utifrån livsmedelslagstiftningen Respektive delegat ansvarar för att de uppgifter som nedan anges utförs.

Måltidsservice Sundbyberg - delegation utifrån livsmedelslagstiftningen Respektive delegat ansvarar för att de uppgifter som nedan anges utförs. Måltidsservice Sundbyberg - delegation utifrån livsmedelslagstiftningen Respektive delegat ansvarar för att de uppgifter som nedan anges utförs. Antagen av kommunstyrelsen den 15 december 2008 465. Gäller

Läs mer

Du ansvarar för dina kosttillskott

Du ansvarar för dina kosttillskott Du ansvarar för dina kosttillskott Till dig som tillverkar eller säljer kosttillskott I detta informationsblad kan du som livsmedelsföretagare läsa om kosttillskott. Informationen ger en överblick över

Läs mer

Jord- och skogsbruksministeriets förordning

Jord- och skogsbruksministeriets förordning Jord- och skogsbruksministeriets förordning om livsmedelshygienen vid produktion och överlåtelse av mjölk Utfärdad i Helsingfors den 26 september 2013 I enlighet med jord- och skogsbruksministeriets beslut

Läs mer

Skötselrutiner foderanläggning

Skötselrutiner foderanläggning Skötselrutiner foderanläggning För att undvika produktionsstörningar pga. o hygieniskt foder i sin produktion ska man kontinuerligt kontrollera och rengöra sin foderanläggning. Detta gäller både torr-

Läs mer

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling Svensk författningssamling Tillkännagivande om de EG-bestämmelser som kompletteras av livsmedelslagen (2006:804); SFS 2006:1032 Utkom från trycket den 18 juli 2006 beslutat den 6 juli 2006. Regeringen

Läs mer

Statens jordbruksverks författningssamling Statens jordbruksverk 551 82 Jönköping, tel: 036-15 50 00 telefax: 036-19 05 46

Statens jordbruksverks författningssamling Statens jordbruksverk 551 82 Jönköping, tel: 036-15 50 00 telefax: 036-19 05 46 Statens jordbruksverks författningssamling Statens jordbruksverk 1 82 Jönköping, tel: 036-1 0 00 telefax: 036-19 0 46 ISSN 1102-0970 Föreskrifter om ändring i Statens jordbruksverks föreskrifter och allmänna

Läs mer

Statens jordbruksverks författningssamling Statens jordbruksverk 551 82 Jönköping Tfn 036-15 50 00 www.jordbruksverket.se

Statens jordbruksverks författningssamling Statens jordbruksverk 551 82 Jönköping Tfn 036-15 50 00 www.jordbruksverket.se Statens jordbruksverks författningssamling Statens jordbruksverk 551 82 Jönköping Tfn 036-15 50 00 www.jordbruksverket.se ISSN 1102-0970 Statens jordbruksverks föreskrifter om frivillig organiserad hälsokontroll

Läs mer

Projektrapport: Kontroll av animaliska biprodukter i butiker

Projektrapport: Kontroll av animaliska biprodukter i butiker Miljöförvaltningen Livsmedelskontrollen Tjänsteutlåtande Sida 1 (5) 2014-02-25 Handläggare Helena Storbjörk Windahl Telefon: 08-508 28 908 Till Miljö- och hälsoskyddsnämnden 2014-03-18 p 17 Projektrapport:

Läs mer

2015-10-05. Tillsyn av bekämpningsmedel. Innehåll. Vad är bekämpningsmedel? Biocidprodukter Växtskyddsmedel Inspektion av bekämpningsmedel

2015-10-05. Tillsyn av bekämpningsmedel. Innehåll. Vad är bekämpningsmedel? Biocidprodukter Växtskyddsmedel Inspektion av bekämpningsmedel Tillsyn av bekämpningsmedel Jenny Karlsson & Susanna Karlsson Innehåll Vad är bekämpningsmedel? Biocidprodukter Växtskyddsmedel Inspektion av bekämpningsmedel Bekämpningsmedel = Produkter vars syfte är

Läs mer

Animaliska biprodukter. Sofie Gredegård Enheten för foder och hälsa 036-15 62 54 sofie.gredegard@jordbruksverket.se

Animaliska biprodukter. Sofie Gredegård Enheten för foder och hälsa 036-15 62 54 sofie.gredegard@jordbruksverket.se Animaliska biprodukter Sofie Gredegård Enheten för foder och hälsa 036-15 62 54 sofie.gredegard@jordbruksverket.se Animaliska biprodukter (abp): hela kroppar eller delar från djur produkter med animaliskt

Läs mer

Tvärvillkor, foderhygien i växtproduktion. Katja Korkalainen Fodersektionen katja.korkalainen@evira.fi 040-489 3412 växel 029 530 0400

Tvärvillkor, foderhygien i växtproduktion. Katja Korkalainen Fodersektionen katja.korkalainen@evira.fi 040-489 3412 växel 029 530 0400 Tvärvillkor, foderhygien i växtproduktion Katja Korkalainen Fodersektionen katja.korkalainen@evira.fi 040-489 3412 växel 029 530 0400 Neuvo2020 December 2014 Allmänt om foderkontroll på gårdar med växtproduktion

Läs mer

Livsmedelshygien inom växtproduktionen

Livsmedelshygien inom växtproduktionen Livsmedelshygien inom växtproduktionen Neuvo 2020 Seinäjoki 3.12 / Vasa (sv) 5.12 / Träskända 10.12 Evira / Enheten för livsmedelshygien 1 Överinspektör Noora Tolin Presentationens innehåll Tvärvillkorskrav

Läs mer

Statens jordbruksverks författningssamling Statens jordbruksverk Jönköping, tel: telefax:

Statens jordbruksverks författningssamling Statens jordbruksverk Jönköping, tel: telefax: Statens jordbruksverks författningssamling Statens jordbruksverk 551 82 Jönköping, tel: 036-15 50 00 telefax: 036-19 05 46 ISSN 1102-0970 Statens jordbruksverks föreskrifter om obligatorisk hälsoövervakning

Läs mer

Animaliska biprodukter

Animaliska biprodukter Animaliska biprodukter (temadag med Avfall Sverige) 3 feb. 2015 Av Susanne Liljenström (enheten för CITES, foder och djurprodukter) Enheten för CITES, foder och djurprodukter (avdelningen Djurskydd och

Läs mer

Epizootihandboken Del I 22 Vaccination_130830

Epizootihandboken Del I 22 Vaccination_130830 1 DEL I KAPITEL 22 VACCINATION MOT EPIZOOTISK SJUKDOM... 3 A. Allmänt... 3 B. Beslut om nödvaccination m.m.... 3 C. Hantering och lagerhållning av vacciner... 4 D. Utförande och rapportering... 4 E. Förflyttning

Läs mer

Statens jordbruksverks författningssamling Statens jordbruksverk 551 82 Jönköping Tfn 036-15 50 00 www.jordbruksverket.se

Statens jordbruksverks författningssamling Statens jordbruksverk 551 82 Jönköping Tfn 036-15 50 00 www.jordbruksverket.se Statens jordbruksverks författningssamling Statens jordbruksverk 551 82 Jönköping Tfn 036-15 50 00 www.jordbruksverket.se ISSN 1102-0970 Statens jordbruksverks föreskrifter om frivillig organiserad hälsokontroll

Läs mer

Miljö- och stadsbyggnadskontoret. Att starta en livsmedelsverksamhet - råd och tips som får dig att komma igång

Miljö- och stadsbyggnadskontoret. Att starta en livsmedelsverksamhet - råd och tips som får dig att komma igång Miljö- och stadsbyggnadskontoret Att starta en livsmedelsverksamhet - råd och tips som får dig att komma igång Att starta en livsmedelsverksamhet Har du en idé om att starta ett livsmedelsföretag? Ett

Läs mer

GOD PRAXIS FÖR MÄRKNING AV FODERLAGER PÅ HUSDJURSGÅRDAR

GOD PRAXIS FÖR MÄRKNING AV FODERLAGER PÅ HUSDJURSGÅRDAR GOD PRAXIS FÖR MÄRKNING AV FODERLAGER PÅ HUSDJURSGÅRDAR LIVSMEDELSINDUSTRIFÖRBUNDET FODERINDUSTRIFÖRENINGEN ARBETSGRUPPEN FÖR LAGERMÄRKNING HELSINGFORS 25.3.2011 1 ANVISNINGEN GOD PRAXIS FÖR MÄRKNING AV

Läs mer

Du ansvarar för dina kosttillskott

Du ansvarar för dina kosttillskott Du ansvarar för dina kosttillskott Till dig som tillverkar eller säljer kosttillskott I detta informationsblad kan du som livsmedelsföretagare läsa om kosttillskott. Informationen ger en överblick om vilka

Läs mer

8 Vildväxande produktion

8 Vildväxande produktion 8 Vildväxande produktion Vildväxande produktion är omfattar växter som kan samlas i skog och mark och alger från sjöar och hav som har insamlats utan att någon odlar dem. Kommentar [p1]: Allmän kommentar

Läs mer

8. Checklista för dig som arbetar med: Kontroll

8. Checklista för dig som arbetar med: Kontroll 8. Checklista för dig som arbetar med: Kontroll Syfte: Att underlätta att göra livsmedelshanteringen säkrare ur allergisynpunkt. Att underlätta för allergiska och överkänsliga konsumenter. Förutsättningar:

Läs mer

Ditt ansvar som livsmedelsföretagare

Ditt ansvar som livsmedelsföretagare Ditt ansvar som livsmedelsföretagare Det är ditt ansvar som livsmedelsföretagare att ha kunskap om de regler som gäller för att driva en livsmedelsverksamhet. När du hanterar mat är det viktigt att du

Läs mer

Nationella. för livsmedels- och fodersäkerhet vid grisproduktion. Version 2013-12-01

Nationella. för livsmedels- och fodersäkerhet vid grisproduktion. Version 2013-12-01 Nationella branschriktlinjer för livsmedels- och fodersäkerhet vid grisproduktion Version 2013-12-01 Utgiven av LRF Kött och Sveriges Grisföretagare Kontaktperson: Margareta Andersson, Sveriges Grisföretagare

Läs mer

Egenkontroll för livsmedelsbranschen. Bättre rutiner i din verksamhet

Egenkontroll för livsmedelsbranschen. Bättre rutiner i din verksamhet Egenkontroll för livsmedelsbranschen Bättre rutiner i din verksamhet Bättre koll med egenkontroll En god egenkontroll tjänar alla på. För dig som driver ett företag i livsmedelsbranschen leder egenkontroll

Läs mer

KVALITETSLEDNINGSSYSTEM

KVALITETSLEDNINGSSYSTEM KVALITETSLEDNINGSSYSTEM Bröderna Näslund Byggare AB Revision A 2009-02-30 Revision B 2012-04-03 INNEHÅLL KVALITETSPOLICY 3 ORGANISATION OCH LEDARSKAP 3 Allmänt 3 Organisation 3 Kvalitetssystem 3 Intern

Läs mer

Kontroll av salladsbufféer i butik

Kontroll av salladsbufféer i butik MILJÖ- OCH BYGGNADSNÄMNDEN Kontroll av salladsbufféer i butik Miljöenheten i Lomma redovisar 2015:1 2015-03-16 Sammanfattning Miljöenheten i Lomma utförde under februari och mars månad 2015 provtagning

Läs mer

Egenkontroll för livsmedelsbranschen. Bättre rutiner i din verksamhet

Egenkontroll för livsmedelsbranschen. Bättre rutiner i din verksamhet Egenkontroll för livsmedelsbranschen Bättre rutiner i din verksamhet Bättre koll med egenkontroll En god egenkontroll tjänar alla på. För dig som driver ett företag i livsmedelsbranschen leder egenkontroll

Läs mer

Från Växt till Läkemedel - en resa med kvalitetskontroll

Från Växt till Läkemedel - en resa med kvalitetskontroll Från Växt till Läkemedel - en resa med kvalitetskontroll Michelle Co (PhD Analytisk Kemi) & Nora Åhlander (leg. Apotekare) Enheten för växtbaserade läkemedel, Läkemedelsverket michelle.co@mpa.se, nora.ahlander@mpa.se

Läs mer

12 Tillverkning av produktionshjälpmedel

12 Tillverkning av produktionshjälpmedel 12 Tillverkning av produktionshjälpmedel KRAVs regler för produktionshjälpmedel talar om vilka typer av produktionshjälpmedel för växtodling (inklusive trädgårdsodling) som kan KRAV-märkas och vilka kriterier

Läs mer

Livsmedelsverkets föreskrifter om karenstider;

Livsmedelsverkets föreskrifter om karenstider; Livsmedelsverkets föreskrifter om karenstider; (H 65) Detta dokument har sammanställts i informationssyfte. Kontrollera därför alltid texten mot den tryckta versionen. Denna version innehåller ändringar

Läs mer

Statens jordbruksverks författningssamling Statens jordbruksverk 551 82 Jönköping, tel: 036-15 50 00 telefax: 036-19 05 46

Statens jordbruksverks författningssamling Statens jordbruksverk 551 82 Jönköping, tel: 036-15 50 00 telefax: 036-19 05 46 Statens jordbruksverks författningssamling Statens jordbruksverk 551 82 Jönköping, tel: 036-15 50 00 telefax: 036-19 05 46 ISSN 1102-0970 Statens jordbruksverks föreskrifter om fastställande av djurhälsoregler

Läs mer

Vägledning till införande av HACCP

Vägledning till införande av HACCP Vägledning Vägledning till införande av HACCP Vägledning till införande av förfaranden baserade på HACCPprinciperna och underlättande av införande av dessa principer i vissa företag Innehåll 1 Inledning...

Läs mer

Europeiska unionens officiella tidning

Europeiska unionens officiella tidning 4.6.2014 L 165/33 KOMMISSIONENS FÖRORDNING (EU) nr 592/2014 av den 3 juni 2014 om ändring av förordning (EU) nr 142/2011 vad gäller användning av animaliska biprodukter och därav framställda produkter

Läs mer

Statens jordbruksverks författningssamling Statens jordbruksverk Jönköping, tel: telefax:

Statens jordbruksverks författningssamling Statens jordbruksverk Jönköping, tel: telefax: Statens jordbruksverks författningssamling Statens jordbruksverk 551 82 Jönköping, tel: 036-15 50 00 telefax: 036-19 05 46 ISSN 1102-0970 Statens jordbruksverks föreskrifter om obligatorisk salmonellakontroll

Läs mer

Statens jordbruksverks författningssamling Statens jordbruksverk Jönköping, tel: telefax:

Statens jordbruksverks författningssamling Statens jordbruksverk Jönköping, tel: telefax: Statens jordbruksverks författningssamling Statens jordbruksverk 551 82 Jönköping, tel: 036-15 50 00 telefax: 036-19 05 46 ISSN 1102-0970 Statens jordbruksverks föreskrifter om villkor för handlare, transportörer

Läs mer

Egenkontrollprogram i Stöd och Service 2016-04-22

Egenkontrollprogram i Stöd och Service 2016-04-22 Säker mat All mat som serveras ska vara säker att äta och våra kunder ska kunna känna sig trygga i att inte bli sjuka av maten. Personalen ska ha kompetens inom livsmedelssäkerhet och det ska finnas rutiner

Läs mer

SAMMANSTÄLLNING AV LAG- OCH DOKU- MENTATIONSKRAV FÖR IMPORTERADE LIVSMEDEL OCH LIVSMEDEL FRÅN EU.

SAMMANSTÄLLNING AV LAG- OCH DOKU- MENTATIONSKRAV FÖR IMPORTERADE LIVSMEDEL OCH LIVSMEDEL FRÅN EU. SAMMANSTÄLLNING AV LAG- OCH DOKU- MENTATIONSKRAV FÖR IMPORTERADE LIVSMEDEL OCH LIVSMEDEL FRÅN EU. Antalet IP Livsmedel-anslutna företag ökar stadigt och vi ser en stor ökning bland företag som är verksamma

Läs mer

Provtagning av dricksvatten från större vattentäkter och mindre vattentäkter med speciella regler

Provtagning av dricksvatten från större vattentäkter och mindre vattentäkter med speciella regler Miljöavdelningen Kundtjänst: 0910-73 50 00 www.skelleftea.se Provtagning av dricksvatten från större vattentäkter och mindre vattentäkter med speciella regler Följande undersökningar ska göras vid dricksvattenanläggningar:

Läs mer

Miljöavdelningens information om hygienlokaler, ej anmälningspliktiga

Miljöavdelningens information om hygienlokaler, ej anmälningspliktiga Miljöavdelningens information om hygienlokaler, ej anmälningspliktiga Information om hygienlokaler som inte är anmälningspliktiga Nedan finns en sammanställning av regler och rekommendationer ur miljö-

Läs mer

Regler för dricksvatten och vattenverk

Regler för dricksvatten och vattenverk Reviderad november 2009 Regler för dricksvatten och vattenverk Information för den som hanterar eller producerar dricksvatten Miljö och hälsoskyddskontoret Kort om föreskrifterna för dricksvatten Från

Läs mer

Växtinspektionen informerar 2007-02-22

Växtinspektionen informerar 2007-02-22 Växtinspektionen informerar 2007-02-22 Träemballage godkänt för internationell handel förklarande dokument Jordbruksverkets godkännande enligt ISPM 15 1 Syftet med Jordbruksverkets godkännande av tillverkning

Läs mer

Rengöringsprojekt med ATP-mätare 2015

Rengöringsprojekt med ATP-mätare 2015 Rengöringsprojekt med ATP-mätare 2015 stockholm.se Rengöringsprojekt med APT-mätare 2015 Juni 2015 Dnr: [Fyll i här] Utgivningsdatum: [Fyll i här] Utgivare: Miljöförvaltningen Kontaktperson: Madelaine

Läs mer

Anläggning för hantering och lagring av animaliska biprodukter 1 - krav för godkännande samt krav på verksamheten

Anläggning för hantering och lagring av animaliska biprodukter 1 - krav för godkännande samt krav på verksamheten INFORMATION Detta dokument är en sammanställning av delar ur Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1069/2009 av den 21 oktober 2009 om hälsobestämmelser för animaliska biprodukter och därav

Läs mer