Otr,t UTsTAILNINGSoRD

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Otr,t UTsTAILNINGSoRD"

Transkript

1 NoRr)rsK Mrisror.oc! , s. r 2 Otr,t UTsTAILNINGSoRD Ett nytt ordpar hiller pi att vinna insteg pi utstiillningsomridet. Det engelska curator och det derur avledda verbet curate tpptader numera som (curator) och ucurera, i samband med utstillningar av bildkonst (stavningen, fi.r man tro, f6r att undvika de i sammanhanget opassande associationerna till kurator och hurer). Ordbruket har antagligen samband med problem som uppstitt, ndr konceptkonst och installationer blivit allt vanligare fenomen. De utstillningsformer och hengningskonventioner som varit en sjilvklar del av konstintendenters kunnande ricker inte till for de nya uttrycksformerna - en ny beteckning fiir verkpresentationens regikonst har ansetts behovlig. Men en blick pi kultur- och naturhistoriska museer, som burit pi ett estetiskt arv frin konstmuseernas utstdllande, dock sedan lenge brutit med detta, kunde kanske ha varit till hjalp. Drr har de utstillningsansvariga utvecklat ett brett spektrum av nya utstillningsformer. Ibland har en producent haft hela ansvaret; allt vanligare har blivit att producenten tagit hjalp av arkitekt, formgivare, scenograf och andra specialister i ett samarbete dir det kan vara svirt att vdrdera berydelsen av de enskilda insatserna. Producenten har emellertid haft det slutliga ansvaret fdr den visuella helhetsgestaltningen. I fiireliggande (utstdllnings) nummer framgir att de nya orden ir pi vdg 6ver grdnsen till kulturhistoriska utstillningar. Si hdnvisar Mordhorxs och Jeuczr uppsats genomgiende till Berlin-utstillningens nkuratorern. Den faktiska komplexiteten i samspelet mellan olika kompetense r i ett utstellningslag belyses av Margareta Bergualb skrldrine av en ny utstillning i Lansmuseet Visternorrland, Hdrniisand. Hon pekar pi tre tolkningsvigar som Ir grundhggande i en historisk utst?illning - den teoretisk/vetenskapliga, den praxisorienterade och den konstnirliga/inlevelsegrundade. Alla tre miste beredas utrymme i utstdllningsgestaltningen. Angela Fussell skriver om en etnologisk utstdllning som genom integrationen med tillampad datorteknik ger en ny ansvarsf<irdelning mellan producent och tekniker. Och Ka{a Lindquist om konstniren som iscensdttare och den grdnsdverskridande berydelse som en konstndrs insats kan fi fiir en multidiscipliniir, situationsspecifik och dialog-

2 NoRl)rsK MusEOt.()(;l I inriktad museiutstiillning. Giista Salin slutlisen, visar hur en arkitekt kan forma rummer fiir arr styra ul srellningsrecept ionen. nbetraktade som utsagor dr det svirt att skilja pi museal fiirmedling och konstnlrligo, skriver Karja Lindqvist. Den avgdrande skillnaden mellan konstutstillningen och den historiska utstillningen dr dock det verifierbara korrelat i ett kallmaterial som den senare har. Rolf Gilbergberor detta i sin uppsats: nlngen udstilling er objektiv Jeg kan ikke lave om genstandene, men jeg kan trakke visse sider mere frem end andre. Jeg kan udelade og tilfoje alt efter mit forgodtbefindende., Och med texternas hjilp foga in dem i bestdmda f,iirstielseramar. Men vem bestimmer, eller med andra ord: nhvem ejer fortiden? Eller er det hvem ejer for tidenl, I konstutstillningen uppster uppenbarligen ocksi en rollosdkerhet - ir utstdllningsarrangiiren eller konstniren utstdllare? Problemet bertirdes av Vibeke Petersen i forra numret, nir hon skrev om utstlllningsarrangitren som utstellningens iscensdttare. Problemen har fhtt sin polemiska belysning i en tidningsdebatt omkring utstellningen Den starhe kaindzn, visad lcom-sommaren 1995 i Stavanger, nu pi bes,iik i Historiska museet i Stockholm. Utstillningens syn pi kvinnans fitrandrade stiillning i samhiillet som en ftiljd av kristendomens infiirande, har utsatts fdr fren kritik. (Det fiirflutna stiller ett antal spir till ftirfogande, och vi kan velja bland fragmenten tills vi flr en bild som passar oss. De d<jda kan inte springa efter oss och sdga att vi missfiirstitt demr, skriver en kritiker och menar att Historiska museet som utstdllningsarrang0r har fiirsummat sitt ansvar som garant fdr utstdllningens trovtrdighet: uhundratals skolklasser skall nu fosas mellan montrarna och lara sig av beskaftiga textskyltar att kristendomen har inneburit en katastrof fcjr kvinnan., De ansvariga producenterna, Inga Lundstrdm och Oddveig Folddy, fi;rsvarar sig med att - inom en institution som i dvrigt erbjuder en rik saklig redovisning - iust ude tillfilliga utstillningarna ger miijlighet till experimenterande tolkningar och tillspetsningaru. De kan dirigenom stimulera publikens intresse och engagemang. Men det dr wivelaktigt om infcirandet av de nya orden curator och curera gor situationen tydligare och inte bara bidrar till att skymma den grundliggande likheten mellan konstmuseers och historiska museers utstellningar. Per- Uno Agren

3 N()Rl)l\K MUsr,()r-o(it t l-ts FonvENS SEMANTIK _ EN TEORI OM DEN KULTURHISTORIS KE UDSTILLING Camilla Mordhorst og Kitte \X/agner Nielsen Den kuburhistoriske udxilling er en form med et historisk betinget indhold. Dette indhold m'i huratorene forholdr sig til i arbejdet med den enhebe udstilling for at undgd, at der opstdr modsigelsesfildn udtyk i den enhelte udstilling. Bilder und Zeugnisse der Deutschen Geschichte er et eksempel p'i en udstilling, der trods en hoj hualitet, rummer et sddant modsigelsesfildt udtryk. I ojebliklet kan man se en udstilling pi Deutsches Historisches Museum i Berlin, der hedder Bilder und Zeugnisse der Deutschen Geschichte. Aus den Sammlunsen des Deuuchen Historischen Mureumt lheref' ter forkortet tti Bilder und Zeugnisse)- Bilder und Zeugnissr er som titlen lyder, en udstilling af billeder og genstande fra den tyske historie illustreret ved h.ialp af museets egen samling. Det forste, udstillingsgasten stoder pi, er en tekst pi vaggen, der hanger pi vej op ad trappen til udstillingsarealer. Her kan man lase at: nudstillingen dakker perioden fra dc store immigrationer omkring ir 500 helr op ril genforeningen i Grundet pladsmangel har vi besluttet at udstille mange originale genstande pi bekostning af brugen af moderne medier. Alle gensrande er dog fulgt af en kommentar og samlet i klart adskilte afsnit. Vi er s;erligt interesserede i de europaiske aspekter ved den tyske historie., (l Concfue Guide 1993:3)' Formilet med udstillingen er altsi at skildre den tyske historie igennem mere end 1000 ir med srrlig vagt pi dens europeiske aspekter. Teksten viser ogsi, at originale billeder og genstande har haft hoj prioritet. Udstillingens tematiske indhold er dog kun en del af det samlede udtryk, som udstillingsgasten moder. Udstillingens form har ogsi betydning. I det praktiske arbejde med udstillinger synes det ibenbart, at en udstilling er er mode mellem formmassige overvejelser og videnskabelig refleksion. Det afspejler sig blandt andet ved, at arkitekter inddrages i udstillingsarbejder pi de stor museer. De formmassige overvejelser savner imidlertid besreber. Denne artikel er et forsog pi at italisatte formens betydning iarbejdet med udstillinger pi det kulturhistoriske museum. Bilder und Zeugnisse er et godt eksempel, fordi den bide viser den hyppigst anvendte form pi de kulturhistoriske museer og samtidig - i

4 CAMIr l.a MoRotloRsr & Klrrl \v'acntir NIFI-stN kraft af et formmessigt brud - viser formens begrensning. UDSTI LLINGENS OPBYGNING Udstillingen fremstiller den ryske historie som en udviklingshistorie, der starter med en middelalderrustning og slutter med fotografier og bannere fra genforeningen i Imellem disse genstande bevager man sig igennem et 2500 kvadratmeter udstillingsareal fordelt pi 38 rum. I den venstre flaj gfu man fra det 6. irhundrede til det 17. irhundrede. Det vil sige historisk bevager man sig fra middelalderens adelsmand, deres rusrninger og stigbojler, over reformationen og Luther, videre til rencssancens endrede menneske- og verdenssyn for at ende med 30-irs krigen, habsburgerne, osmannernes belejring af Vien i 1683 og den gryende borgerlighed. De n midterste r.va{lo1 Qum 14-29) strakker sie fra det 18. irhundrede til begyndelsen af der 20. nrhundrede startende med oplysningstiden og Goethefamiliens 6 spisestole, videre til den franske revolution og Napoleonskrigene, den tidlige indusuialisering, 1848-revolutionen, de store emigrationer og Tysklands forfatning i Flojen ender med et rum om Bismarck, et om arbe.jderbevagelsens opkomst, to om Kejser 'lfilliam d. II og tysk verdenspolitik, for til sidst i rum 29, der glider over i den sidste f1oi, at give en fremstilling af 1. verdenskrig. Den sidste floj handler derfor udelukkende om det 20. irhundrede, det vil sige om $Teimarrepublikken, tyvernes stumfilm og Bauhaus-arkitektur, begyndelsen af Nazi-regimet og Hitler, over 2. verdenskrig for til slut og kold-krigs-symbolsk at spaltes i to afdelinger, rum 37 og 38, der handler om henholdsvis Den Foderale Republik Tyskland og Den Ty k. Demokratiske Republik. Nir vi remser rummenes emner op, er det for at illustrere, i hvor hoj grad udstillingen er underlagt den kronologiske orden. Den logiske folge af denne ordensform er, at historien opleves og fremstilles som en sammenhanqende snarere end en sammensat historie. ben ene begivenhed afloser den anden idn lang rakkefolge. Man vil se reformationen i sammenhrng med de store opdagelsesrejser, man vil opleve oplysningstiden som en forlober for den tidlige industrialisering, og man vil automatisk forsti Ve imarrepublikkens inflationskrise som forklaringen pi Naziregimets opstien, nir man vandrer igennem Bilder und Zeugnisv. Den brudtankning, som eksempelvis ligger bag den franske iddhistoriker, Michel Foucaults historiesyn, kan udstillingen ikke formidle. Den kronologiske orden rummer derfor et helt bestemt indhold, der udelukker andre mider at opfatte historien pi. Man kan i ovriet ikke lade vare at bide marke i, at selrr-om udstillingen hedder Bilder und Zeugnisse der Deatschen Geschichte, handler hovedparten af udstillingen om det 18., 19. og 20. irhundrede. Det fremgir af udstillingens rumfordeling, der viser, at kun 1/3 del af rummene er viet til oerioden for det 18. irhundrede. Det hanger igen sammen med samlingen, og det faktum at museet har flere genstande dateret efter det 18. irhundrede. Men sporgsmilet er, om denne fordeling ikke ogsi bidrager med en udviklingstankegangi Kommer udstillingen ikke indirekte til at fortzlle os, at for det 18. erhundrede var verden relativ enkel og let at

5 I t.j.t 3a I I :rri:l. I'i,tt ol tt ttt/'tillitt, 0 ]/l'nli.ti.tn'\ lt.tltnl: lll ] i.[tn''\itttt!o!ttl. 'Af l tttt'tulll )]1 't/t1] Eio j'.\lirrtlairtrli)ttrtli,ttt,ttt"rtl)itllib!t4tr.q(t6lurtlrtl;tn.q,/u\v1tt]1t00,.i)t.\taltttl)tr l:ni iigjalli14tk.litc )]hllllnllnrlh,ltllbr'qi()'alt it4!i,',tlt./t,,/'ltrctll$ols./.ii jll)'hi/j'j\'t1lv''lt,'i.7itl'\ath:tn]'j' arockrhllttl 'i'll.iu rh]i'!5'i:u4unl,lau Ll'llutl.!:lt / )u1t' '/lekl/tllik/(j'i)ith'al:uilllt ttlo/lion t 8. B rgerliclr lgltrr I e. /trr/tt lrla:trialisicrung )0. "Vtnur: ) /. I)it Ranlttion t'ott L9 i,9 L.4tri ultnlorng 2.1. Natiotttllat rj:un,:< ttnl llijtgrtinduq )1. Ih lti:rnrtrl:rtith 25. lndusnitnatiot )6. A?itelb 'eu]u.)7 t)i. t'il/)h,;nit' tu (;tl\l4i )8. /) t\t tu \n hlal;tlk )9. Ittottt ll\'ltl'riry i0 l)it Rrto/ttiot t9 t,eit,) t]t// li il)i;nst dt Vetnutrtr ltttnlli/t.j 1. tq/nr ltr ) tr ktu.t) trr }::llt1tt1tl\ 1',nartl1?Lltl,lt[ijl)itN.\Di[ it1l )1'1)o1uitt w1tiri<.}1'bt:ttzung'ztttttllr/1l/ltl i,tit.q 36 Dir,rl,tuLr j: Itit lhu/t:n1,rtbli* ltit l)l)ll beskrivet Dct l(r. irrhtrndrcck var biret af rcformationens puritanistiskc og kropsfc,rn;r:gtende protestartcr, rrrens dct 17. irhundrede var stlrct af cn clekadent adel, clcr 1:lrirnaert var opraelet af krig, solvroj og h:ruckun:it. Eftcr det 18. :irhundrcdc derimocl, bliver verden langt rnere kornpliceret, hvorfrrr clct nodvcndigvis [r:l krirvc nrcrc

6 CAMILI,A MORDHoR5T & KITTD VA(;NER NIELSEN O rigi na le gens tan de sp i l- ler en central rolle i udstillingen. En undtagtbe et dog denne globusfa 1892, som er en efcrligning afn ghbus dzn Amciha fa 1492 Cobmb* opdagede fu'n nyc wrdcnsdel Ghbatsen er et eksenpel pl, at genstandene fort ogfcmmen er udulgt for at illustrere cit'ilisationshistoicn snarere end deres egen h*torie. plads at skulle forklare og skitsere den. Nir den pladsmassige prioritering ikke stoder udstillingsgast n mere, skyldes det, at er vi fra historiebogerne - hvad enten de kunsthistoriske eller kulturhistoriske - vant til, at skildringen bliver mere og

7 F()RN1 r,ns siman ttk mere detaljeret, jo tattere vi kommer pi vores egen tid. At det er blevet en vane, rndrer dog ikke ved, at vanen er udtryk for et bestemt historiesyn, der viser historien som en bevagelse fra det enkle til det komplice rede MENNESKET I CENTRUM Alle genstande og billeder i udstillingen refererer til menneskets historie, hvorfor den udviklingshistorie, som Bilder und Zeugnisse fortaller, kan betragtes som en civilisationshistorie. Billederne og genstandene forer tilbage til menneskeliv, der har haft betydning set i et historisk perspektiv I den forstand er Bilder und Zeugnisse en antropocentrisk udstilling. Det er dens andet formmassige trak. Antropocentrismen mi v:ere grunden til, at udstillerne velger at gi pi kompromis med onsket om kun at udstille originale genstande. En af genxand,ene i Bilrler und Zeugnisse er nemlig en kopi. Det drejer sig om en globus oprindeligt fremstillet i 1492, det vil sige irstallet for Colombus' opdagelse af Amerika, som derfor af gode grunde ikke er tegner ind pi globussen. At globussen er med pi udstillingen, selvom den faktisk er en kopi af en globus fra det 15. irhundrede fremstillet i 1892 mi skyldes, at den er et enesteende eksempel pl, hvordan de store opdagelsesrejser forandrede menneskets syn pi verden. Selvom prioriteringen af den autentiske genstand ekspliciteres i udstillingens indledningstekst, mi dette onske vige til fordel for skildringen af civilisationens udvikling i forbindelse med denne genstand. Det antropocentriske kommer ogsi til udtryk i overvejelserne omkring inddragelse af billedkunst i udstillingen. Billed- erne er naturligvis, ligesom genstandene, kun med i udstillingen i den udstrakning, de beretter om historiske personer og begivenheder. I kataloget trl Bilder und Zeugnisse skriver lederen af Deutsches Historisches Museum, Christoph Stiilzl, at: ufra begyndelsen har vi valgt at inddrage kunswarker, der reflekterer historien, si som portratter, begi"enheds- eller situarionsmale rier og billedpropaganda.' (Bilder und Zeugnisse der Deutschen Geschichte )' Stsrstedelen af billederne i udstillingen er portratter, og et af dem er Lu-cas Cranachs billede af Martin Luther. Kunsthistorikere har begradt, at det blev Cranach og ikke Albrecht Diirer, som portrrtterede de protesrantiske foregangsmand i 1500-tallet (The Oxford Comoanion to Art 1970: 289). Men i denne iammenhang er billedets kunstneriske verdi langt mindre betydningsfuldt end dets kultu rh isto riske verdi. DeL vigrige er, at billederne med deres protestantiske ikonografi bide fortaller om reformationen og om de personer, som startede den, Det samme gor sig galdende med hensyn til genstandene. Nir Goe the -familie ns stole er med pi udstillingen, skyldes det ikke kun, at de forteller om de engelske snedkeres indflydelse pi tysk mobelkunst. Stolene er selvfolgelig inreressante, fordi forfatteren til Den unge W'erthers lideber angiveligt har indtaget sin middagsmad fra en af dem. Det, de brrer vidne om i sig selv, det vil sige det materiale de er g.;ort af, er ikke i sig selv interessant. Der er ogsi genstande, som ikke viser tilbage til en specifik person, men som til gengald beretter om civilisationens udvikling gennem tiden i almindelighed. Dette er for eksempel tilfeldet med rejsekuffer-

8 CAMIt.LA M()Rl)HoRsr' & Kl'r'tE WA(iNtR Nlt-Ls[-N Gaethe-lhmiliens tole er med, fordi de henuiset til den beromte tlrhe forftxer. De henuier med andre ord til en hi*orish samnenhang som liger ad ouzr dem selu - ud ouer huad deres materialitet og udformning han eksen phfiere. Stolene er siledet ligeson re:ten afud:tillingens genstande anderlagt en antropoccntn'm?. ten med sslvbestik, der vidner om adelens rigdom og overflod i barokken, ligesom erindringskopperne fra 1800-tallet kan betette om en gryende borgerkultur. I den forstand er gensrandene sekundare iforhold til det orimare. som er menneskelivets udvikling. NATIONEN TYSKLAND Bilder und Zeugnisw er allerede narionalr afgranset pe grund af det overordnede tema, som er Tysklands historie. Det beryder i ovrigt, at Tysklands historie skrives tilbage til den tidlige middelalder, hvilket er ganske pudsigt, eftersom man pe udstillingen belares om. at Tyskland rom narion forst bliver dannet i slutnineen af 1860'erne. For da eksisrerede Ty-skland ikke. I stedet fandtes mange forskellige frrstendommer, der konstant li i krig med hinanden. At udstillerne har onsket at lagge sarlig vrgt pi de europaiske aspekter ved Tysklands historie andrer ikke ved formens nationale afgrcnsning. For selvom et helt rum er viet til de ostrigske habsburgere og flere rum til den franske revolution, vedbliver de netop kun at vare aspekter, hvis opgave det er at belyse den tyske historie.

9 T.ORMIN5 5 F MA N'I'IK EN VELKENDT HISTORIEFREMSTILLING Derudover er Bilder und Zeugnisse indbegrebet af en belarende udstilling. Den minder n&rmest om en traditionel historiebog, hvor kapitlerne blot er lavet om til rum og teksterne om til billeder og genstande. Tankegangen er den samme. Historien r dn lang kontinuitetshistorie, hvor den ene begivenhed afloser den anden. Vi fir historien serv r t fra middelalderrustningen og fremefter til 1990'ernes genforenede Tyskland. Her spiller teksterne en vigtig rolle. Eftersom billeder og genstande ikke ved egen hjalp kan berette om den tyske historie, er det nodvendigt med frldestgorende kommentarer for at skabe den sammenheng, genstandene og billederne kun er fragmenter af- Bilder und Zeugnise er derfor en.rekst-udsrilling, i klassisk forstand. Hvert af de 38 rum har Udstillingen giuer nindeher om en opbyggelig historirbog ouer nationen -.fra nlddelahlerruttningen til l 990'ernts gcn/it renede Tyslzk nd.

10 C{VILLA MiIRI)HURJ I & KIIIL \VA(;NLR NlII.\I:N 10 n storre tekstdlanche, De er desuden trykt i udstillingsguiden, slledes at g sten har mulighed for at lase dem bide undervejs i udstillingen og bagefter. At udstillerne mener, teksterne er vigtige for forstielsen af udstillingen fremgir desuden af den indledende tekst, hvor der nevnes, at hvert rum folges af en kommentar. DET SORTE RUM Endelig kan man sige, x Bildcr und Zeugzlsr tilstreber objektivitet. Man flr ikke pi noget tidspunkt at vide, hvem som stir bag udstillingen, og nesten alle steder er de fortolkende elementer bevidst afdempede. Det kommer blandt andet til udtryk i den beige nuance, som alle rum, pi ner dt enkelt, er holdt i. Denne farve mi vere valgt, fordi den er si neutral, at man knap nok opdager den. Der er siledes ikke haftet oogen fortolkende farvekommentar pi de enkelte billeder og genstande. Og si dog. I slutningen af udstillingen mellem rum 34 og 35, trader man pludselig ind i et kulsort afsnit kun oplyst af nogle fl hangespots. Det er ca. 20 kvadratmeter storr, har nedsanket loft og virker derfor temmelig klaustrofobis[ og indelukket i forhold til det resterende areal. Der er med andre ord tale om et radikalt brud med resten af udstillineens formsprog. Arsagen mi findes i der erine. afsnittet omhandler, nemlig kzjejren Auschwitz-Birkenau og Holocaust. Da kuratorene er kommer ril dette - ja netop sorte - kaoirel i der 20. irhundredes hisrorie, har dit ibenbart ikke veret mulist at fortsatte i samme stilleie. Kurarorene-har ikke kunnet behandle hngedragterne, deportationspapirene, billeddokumenterne, jodestjernerne og armbindene pi samme mide som udstillingens ovrige genstande. De har ikke kunnet hange dem op pi den beigefarvede vag uden samtidig at pihefte en mere personlig kommentar til dette stadigt lige uforstielige massemord. At det netop er dette emne, som tvinger kuratorene ud iet brud med resten af udstillingens formsprog, er neppe nogen tilfaldighed. Tyske filosoffer og historikere har diskuteret formidlinsen af udie Endldsung,, siden den fandr sted. for hvordan beskriver man en begivenhed, der er si grusom og absurd, at den undslipper enhver menneskelig fatteevne? Hvordan forholder man sig til denne umenneskelige del af nyere tids historie? Det er et tema, der i Tyskland gir under begrebet nvergangenheirsbeweltigungo (overvindelse af fortiden), og som alle tyske intellektuelle har mittet forholde sig til siden krigen. Masseudryddelsen af joder, sigojnere, homoseksuelle og kommunister, som fandt sted under 2. verdenskrig, er i folge de tyske filosoffer Theodor Adorno og Max Horkheimer netop produktet af den ho.jeste rationalitet. Derfor kan det realistiske formsprog, som har denne rationalitet som forudsatning. ik-ke rumme erfaringen om Auschwitz. Eller som Adorno formulerer det i forbindelse med forsvaret for dramatikeren Samuel Becketts absurde teater; ovrkelighedens absurditet krever en form, som river den realistiske facade i stykker.>(adorno 197 l: 595)3 Det mi ogsl vare forklaringen pi, at kuratorene i denne forbindelse har bedt den tidligere kz-fange M. Stobierski om at fremstille en kridhvid gipsmodel af Det hulsorte afnit om holocaust er et ndibab btud med resten af udvillingens.fbrmsprog.

11 F()R\ltN\ \t:i!1a:_ t tk ll

12 CAMTLLA MoRoHORs-r' & KlrrE WAcNER N it.sln 12 Stobiershi model til oenstre i billedet er en gibendt htxstneri& fortolhning afkrematorie II i Austhwitz lauet mcd hcnblik pi at bliue udstillet pd museam. Modellcx bryder fileda ned princippet om hun at dstitle aatent * he, h bto ri:le qe ns ta nde. Krematorie II i Auschwitz svarende til to andre modeller fra henholdsvis 1946 oe 1989, hvoraf sidstn vnre blev laver tii Holocaust Museum i Washington. Det opsigtsv kkende ved denne model, som frlder over halvdelen af rummer, er, at den ikke er en autentisk, historisk genstand. Den hvide gipsmodel er alene fremsrillet med henblik oi at blive udstillet. Noget tydei i ovrigt pit, at dette rum er blevet planlagt i sidste ojeblik, da det ikke er tegnet ind iudstillingens oversig$plan. Den opsigtsvrkkende gipsmodel er heller ikke med i kataloget. Uanset omstandighederne bag dette rum, peger bruddet dog pi en problematik, som falder tilbage pi resten af udstillingen. For hvorfor skal alle de andre krige og grusomheder, som har fundet sted i lobet'af Tysklands historie, ikke ogsl have en fortolkende kommentar med pi vejen. Er det lettere ar forsri 'Weimarrepublikkens hungersnod, Napo- Ieonskrigene og Wiens belejring end 2. verdenskrig? Hvorfor skulle vzggene i rumm t om 30 irs-krigen ikke vare rode, og hvorfor skulle Cranachs billede af Luther ikke hange pi bli vegge, nir Stobierskis model skal prasenteres mod en

13 Enhver udstilling kan betragtes som et udtryk. De fleste udstillinger pi de kulturhistoriske museer har en bestemt form. Denne form kalder vi den huburhistorishe udstilling. Fotmen er imidlertid hverken neutral eller vardifri. Den er historisk forankret i et bestemt indhold. Det betyder, at en form ikke kan udsige et hvilket som helst indhold, fordi formen selv er baerer af et indhold. Formens historiske indhold afstikker siledes rammerne for dens udsif orml.ns siman't lk sort baggrund? Bilder und Zeugmre bliver os svar skyldig. FORMENS SEMANTIK Vi mener, ar det brud, som finder sted i udstillingen, mi ses som en folge af, at formen er blevet en begransning for det indhold, som kuratorene onsker at formidle. Denne pistand fortjener nok en uddybende teoretisk kommentar. Udgangspunktet er, at et udtryk har en form og et indhold. Det er hort for. Tesen er imidlertid, at udtrykkets form i sig selv har et indhold. Dermed opstir to indholdsbegreber, som ikke nodvendigvis er identiske. Det kan skiseres som pi figur 1:,/\./\ Fo11n //' /r' Indhold -- -' Udtryk Indhold mulie konflikt gelse. Det er med andre ord uores teori, at 2en kuhurhistoritke udstilling bsr anshues som en form med et historisk betinget indhold. Vi bar haldt det teorien om formens semantik, Vores forstielsen af begrebet uformo er inspireret af Theorie des modernen Dramas af den tyske litterat Peter Szondi (Szondi 1959). En afgorende pointe i Szondis teori om formen er, at den er et nbundfaldet' indhold.o Det vil sige, at en form kan betragtes som en strukturel aflejring af en given periodes tankemide. Som en sandbund dannet af fritflydende ideer i tiden, der efterhinden er faldet til bunds pi en ganske bestemt mide i et fast forankret msnster. Szondi udviklede sin teori pi baggrund af en analyse af det moderne drama. Han piviste, hvorledes det moderne drama som form blev en reel begransning for en rrkke dramariker. o.krittg irhundredeskiftet, fordi de ville formidle et indhold, der var i direkte konflikt med den form, de betjente sig af. Vi mener at se en lignende konflikt indenfor muser.,msuerdinett i dag. Ligesom det moderne drama kan den kulturhistoriske udstilling betragtes som en form, hvis bundfaldede indhold er blevet en gedigen spzndetroje for en rekke kuratorer i dag. Det barer Bilder und Zeugnisse blandt andet vidne om. Nir vi har fundet, at Bilder und Zugnirse er en sarlig interessant udstilling, si skvldes det. at formens karakteristika forst treder frem i det oieblik, de bliver en begrensning for det indhold, der onskes formidlet. Det er forst idet ojeblik, at kuratorene vil behandle et emne, der ligger uden for formens rammer, ar man opdager, at den kulturhistoriske udstilling i sig selv er en form. Det betyder ikke, at t3

14 C v r r-l.a MoRl)H()Rst' & Krrrl VA(;N E R NrErsIN l4 formen kun bor analyseres dir, hvor den er i konflikt med indholdet. Tvzrtimod vil vi gerne sli fast, at formen altid er tilstede som en ramme og derfor altid bor vere genstand for refleksion i udstillingsarbejdet - ja i et hvilket som helst formidlingsarbejde. Men det er ud af konflikten, at erkendelsen om formens semantik udspringer. Essentielt for detre formbegreb er altsi, at en given form altid er barer af et historisk bestemt indhold. For at forsti den kulturhistoriske udstillings indhold mi vi derfor tilbage til dens opkomst og finde de tanker i tiden, som blev bundfaldet som en form. DEN KULTURHISTORISKE UDSTILLINGS INDHOLD Den kulturhistoriske udstilling er er produkt af det 19. irhundrede. Den er en afspejling af tidens fundamentale tankemide og erkendelser, hvilket Foucault isit vark Les mots et les choses (Foucauk 1966), har beskrevet som "der moderne epistemu. Derudoyer mener vi, at en rakke trak ved den kulturhistoriske udstilling mi tilskrives en bestemt institutionshistorie, der igen hanger samme n med 1800-tallets nationalromantiske stromninger. Den kulturhisroriske udsrilling som form kan beskrives ved hjalp af fem kendetegn: Den er ordnet kronologisk, antropocentrisk, tilstrabt objektiv, nationalt afgranset og belarende. l- Den hronologishe orden I Lets ruots et ht choset viser Foucault, hvorledes et afgorende brud i tenkemiden finder sted omkring De r kommer helt nye principper for at organisere empirien og tanke ration lt pe. Der er med andre ord tale om en vidensomveltning, hvor et nyt epistem afloser et gammelt. Foucault kalder det skiftet fra det klassiske epistem, som var geldende i 1700-tallet til det moderne epistem, der stadig hersker i dag. Det moderne epistem er forst og fremmest kendetegnet ved en kolossal interesse for historien. Al videnskab bliver i en vis forstand til historievidenskab, fordi aldng underlegges den historiske udvikling: Viden om tingene bliver til viden om deres historie, deres indre udvikline. Den k-ulturhistoriske udstilline kan ses som et resulrat af denne nye intiresse for altings historiske ophav og udvikling. Den historiske udvikling lader sig imidlertid kun vanskeligt formidle i udstillingsme diet, fordi det er statisk. Losningen bliver den kronologiske ofden. For ved at opstille tingene kronologisk. bliver der, som i Bilder und Zeugnisse, muligt for udstillingsgrsten at indluse en tingen s udviklingshistorie i udstillingen. Kronologien er i ovrigt ikke kun et kendetegn ved den kulturhistoriske udstilling. Den er udtryk for si grundlaggende en tenkemide, ar vi dirligt kan forestille os en historisk orden, der ikke er kronologisk. Derfor har vi ogsi svart ved at fe oje pe kronologien som dt ordensprincip ud af andre mulige ordensprincipper. Den alfabetiske orden er for eksempel ogsi et ordensprincip, men der forekommer os at vare en absurd mide at forsti fortiden pi. Fra og med det moderne epistem kan fortiden kun skildres ved hjrlp af en kronologisk orden. 2. Antotocentrisrne En anden v sentlig pointe i Zrr mots et les choses et, at i 1800-tallet bliver mennesket

15 F()RMI,Ns sf NtANt tk det centrale midtpunkt inden for videntkaben. Den intense videnrkabelige interesse for mennesket affoder humanvidenskabernes fremkomst fra begyndelsen af det 19. irhundrede. Fra da af indtager mennesket den dobbelrbundne position som bide nysgerrigt subjekt og analyseobjekt for viden, hvilket slir en grundlaggende subjektivistisk tone an. Det er sidan, man mi forsti Foucault, nir han skriver: oar for slutningen af det 18. irhundrede eksisterede mennesket ikkeo (Foucault 1966: 319).' Eller rettere sagt, mennesket spillede ikke nogen rolle i den videnskabelige proces. Videnskaben var havet over menneskene. I det moderne epistem bliver det omvendt. Her indtager mennesket den centrale og ypperste plads, hvilket ige n hrnger sammen med de n udviklingsbaserede historieteori, der placerer mennesket overst pi den evolutionare trappestige. Den kulturhistoriske udstilling spejler denne intensive interesse for mennesket, hvilket fremgir med al tydelighed i udstillingen Bilder und Zeugnisse. Her er genstandene struktureret i forhold til menneskenes historie, ikke i forhold til deres egen historie. I den forstand t.jener de bare som illustrationer til noget andet, nemlig civilisarionshistorien. Genstandene er opstillet, si de overordnet set kan fortalle om fortidens menneske, der nu er forsvundet. Derfor spiller teksten i Bilder und Zeugzrgr en helt central rolle. Teksten alene kan skabe sammenhengen mellem de historiske genstande og livet i fortiden. 3. Objehtiuiteten Det moderne epistems fokusering pi mennesket bliver dog samtidig et videnskabeligt problem, fordi mennesket pi dn gang bliver subjekt og objekt for viden. Det studerer sig selv, hvilket medforer, at det bliver bevidst om sin egen forstyrrende tilst dev relse i den videnskabelige proces. Den kulturhistoriske udstilling indskriver sig ividenskaben ved, at det er menneskets udviklingshistorie, som skal fremstilles. I trid med det moderne epistem tilstraber den objektivitet. Det udmynrer sig i et forsog pi at retouchere den menneskelige fortolkning i den kulturhistoriske udstilling. I Bilder und Zeugnisse fremgs,r det derfor ikke, hvem det er, der stir bag udstillingen. Kuratoren er usynlig. I teksterne tales der kun pi vegne af videnskaben; ogsi ddr er det fortolkende subjekt fraverende. Netop dette formmassige krav bliver starkt begrrnsende for udstillingens kuratorer, hvilket viser sig som en konflikt imellem det sorte rum og resten af udstillingens formsprog. 4. Dcn nationale afgrentning Den kulturhistoriske udsrilling viser 1800-tallets nationalromantiske stromninger ved at v re nationalt afgrenset. Det er den enkelte nations udvikling, som danner rammen. Det medforer, at den tyske nation i Bilder und Zeugm.re skrives tilbage til middelalderen og fores helt frem til i dag som en naturgiven afgransning. Europaiske aspekter kan godt inddrages, som tilfaldet er i Bilder und Zeugnisse, men det bliver netop altid kun aspekter af det nationale..5. Det belerende I folge det nationalromantiske dannelsesbegreb bor nationen besti af dannede borgere, hvorfor det er nationens opgave at belare folket. Af samme grund er det forst med 1800-tallets begyndelse, at udstilling 15

1.1. Numeriskt ordnade listor Numerically ordered lists 1.1.1. Enheter med F3= 10 efter fallande F Units with 10 by descending F

1.1. Numeriskt ordnade listor Numerically ordered lists 1.1.1. Enheter med F3= 10 efter fallande F Units with 10 by descending F 1.1. Numeriskt ordnade listor Numerically ordered lists 1.1.1. Enheter med F3= 10 efter fallande F Units with 10 by descending F 1 DET ÄR 2652 282 71 HAR EN 350 140 141 KAN INTE 228 59 2 FÖR ATT 2276 369

Läs mer

: :. '. =f# = ', ...i ,.**9.31

: :. '. =f# = ', ...i ,.**9.31 =f# = ',,.**9.31...i : :. '. -- E\, -5c@J1A-ete:r= Kroatien fortsitter att fasci nera P5 Scandjet dr vi stolta over att presentera detta 5rs version av Kroatienguiden. Vi har gjort v6rt basta for att ge

Läs mer

Hade jag sextusende daler (sång nr 14)

Hade jag sextusende daler (sång nr 14) Hade ag sextusde daler (sång nr 14) Text och musik: Carl Michael Bellman Tor 1 c Arr: Eva Toller 2009. Tor 2 c. och Basso 1 c 1.Ha - de ag sex - tu - s - de. da - ler i kvar - ta - ler, i kvar - ta - ler.

Läs mer

Dovado Wifi Router. Quick Start Guide. The Mobile Choice for your Broadband Internet

Dovado Wifi Router. Quick Start Guide. The Mobile Choice for your Broadband Internet Dovado Wifi Router Quick Start Guide The Mobile Choice for your Broadband Internet Quick Start Guide Konfigurera din router i 5 enkla steg Med en Dovado router har du tillgång till Internet via 3Mobilt

Läs mer

-;,# ');p* ^ 'r' :::ffi. W$Ei-l*milli,i.,a*, @* Fmro-*lJeemr-Iix. *dc. " 'rll b. 'i', ;'. o. t;':i.ilr. is{ ry6&ees B!1. EHgEE ").- j "i '',' ':i.

-;,# ');p* ^ 'r' :::ffi. W$Ei-l*milli,i.,a*, @* Fmro-*lJeemr-Iix. *dc.  'rll b. 'i', ;'. o. t;':i.ilr. is{ ry6&ees B!1. EHgEE ).- j i '',' ':i. a ':i..* -;,# j "i,.,: ^ 'r' ');p* 'i', ;'. o ' ").-,,i'lii t;':i.ilr. '',' ry6&ees B!1. EHgEE -J s,* il is{ /f,* tr) Fmro-*lJeemr-ix ' s(t!,i: *dc W$Ei-l*milli,i.,a*, @* " 'rll b... 'lul,' r&h t:e!, :::ffi

Läs mer

LffiTLfi$I $ilyogi. Si gordu

LffiTLfi$I $ilyogi. Si gordu Inspir a tio n Si gordu IT II LffiTLfi$I $ilyogi Ett tydligt och enkelt typsnitt vars flode litt gir att folja behover inte vara motsatsen till snygg,cool eller nytankande form. Vi triffar tre formgivare

Läs mer

Fördjupningsuppgift VBEA05 - Arkitekturteknik 6 VT2015 Arkitektens roll i Sverige jämfört med utomlands

Fördjupningsuppgift VBEA05 - Arkitekturteknik 6 VT2015 Arkitektens roll i Sverige jämfört med utomlands Fördjupningsuppgift VBEA05 - Arkitekturteknik 6 VT2015 Arkitektens roll i Sverige jämfört med utomlands Ludvig von Hofsten Emanuel Mettmann Michael Schæfer Eric Bjerkborn Inledning I vår grupp finns en

Läs mer

13 eecm= 4rr^ 4 r2cm= 4lL ^ 24 lm6cm= 4Oe ^ = l7: 2s 4m2crrr =? az ^ 2815dm. zo rcm= 4Ot. e edm= 0.? 1032cm= 431 114cm= 4o?

13 eecm= 4rr^ 4 r2cm= 4lL ^ 24 lm6cm= 4Oe ^ = l7: 2s 4m2crrr =? az ^ 2815dm. zo rcm= 4Ot. e edm= 0.? 1032cm= 431 114cm= 4o? Lfi,ngd i deeimalform 1 12dm= 4Z ---------------- 21 8m7 = 0 12 ro= --------a 4?o 13 ee= 4rr = 2 of 322m58= lre za 33 73 dm= Zr J_m 1032= 431 30 2m4dm.-..7-114= 4o? * 31 25dm= 4tf 14 2 m65 = 21 6f 346m5dm=

Läs mer

Erfarenheter av danska och svenska produktionsledare. Erfarenheter med Produktionsledare. Egen Bakgrund

Erfarenheter av danska och svenska produktionsledare. Erfarenheter med Produktionsledare. Egen Bakgrund Erfarenheter av danska och svenska produktionsledare Erfarenheter med Produktionsledare Elev 3 steder 79 83 Grönt bevis 83 84 Egen Bakgrund Marienborg 84 92 + Merkonom 89 92 Bregentved 92 06 SAB 07 nov07

Läs mer

Forord 7 Milgrupper 8 Terminologi 8 Webbplats 9 Lasare som bidragit 9 Forord till svensk upplaga 10

Forord 7 Milgrupper 8 Terminologi 8 Webbplats 9 Lasare som bidragit 9 Forord till svensk upplaga 10 Forord 7 Milgrupper 8 Terminologi 8 Webbplats 9 Lasare som bidragit 9 Forord till svensk upplaga 10 1 Varfiir anvandbarhet? 11 1.1 Ett exempel 12 1.2 Utvecklare och anvandare tanker olika 14 1.3 Kan anvandbarhet

Läs mer

Fader Bergström, stäm upp och klinga (epistel nr 63)

Fader Bergström, stäm upp och klinga (epistel nr 63) Fader Bergström, stäm upp klinga (epistel nr 6) ext musik: Carl Michael Bellman Soprano 1 Soprano 2 lto enor.. Berg - ström, stäm upp.. Berg - ström, stäm upp.. Berg - ström, stäm upp kling - a, öpp -

Läs mer

VAnr BEHov AV MUSEoLocI

VAnr BEHov AV MUSEoLocI NoRDrsK Mus!.oLOGI 1995.1, s. l-2 VAnr BEHov AV MUSEoLocI Kanske kan man sd.ga att det stlndigt vdxande intresset fcir den tidskrift som du just nu hiller i handen?ir tillrickligt belagg for detta behov

Läs mer

Arsredovisning. Legevind Ekonomisk Fiirening. 76960t-62s7. Riikenskapsiret. fdr

Arsredovisning. Legevind Ekonomisk Fiirening. 76960t-62s7. Riikenskapsiret. fdr \- Arsredovisning fdr \, Legevind Ekonomisk Fiirening 7696t-62s7 Riikenskapsiret 26 L Legevind Ekonorn isk Forening 76961-6257 1(6) Styrelsen for Legevind Ekonomisk Forening far hiirmed avge Arsredovisning

Läs mer

FORSLAG 2013-tr-21 NARINGSLIVETS TRANSPORTRAD GREEN CARGO AB SKOGSINDUSTRIERNA SVENSK HANDEL

FORSLAG 2013-tr-21 NARINGSLIVETS TRANSPORTRAD GREEN CARGO AB SKOGSINDUSTRIERNA SVENSK HANDEL NARNGSLVETS TRANSPORTRAD GREEN CARGO AB SKOGSNDUSTRERNA SVENSK HANDEL FORSLAG 2013-tr-21 Fiirslag till miite med Alliansgruppen i Riksdagens Trafikutskott: Ta fram alternativa ltisningar till att kraftigt

Läs mer

Kom godt i gang. Tilslutninger

Kom godt i gang. Tilslutninger Quick Guide Kom godt i gang Tillykke med købet af Deres nye Clint DC3/DC5 kabel TV boks. Tilslutninger Kontroller at De har alle dele, og at apparaterne som skal forbindes med hinanden (TV, Forstærker

Läs mer

FIRST LEGO League. Härnösand 2010

FIRST LEGO League. Härnösand 2010 FIRST LEGO League Härnösand 2010 Presentasjon av laget Team Söråker Vi kommer fra Söråkers skola Snittalderen på våre deltakere er 11 år Laget består av 1 jente og 6 gutter. Vi representerer Söråkers skola

Läs mer

.,fl.,,fi. palma de mallorcarb

.,fl.,,fi. palma de mallorcarb .,fl.,,fi..,lt 'iq',1.; allorca var en av de forsta charterdestinationerna pa 6o-talet. Di var det exotiskt att kunna aka till ett varmare land for semester och den lilla spanska on blev snabbt en favorit.

Läs mer

FOrsfrkringsavtal Fdrsiikingsnummer SP8331 1"1.1.2

FOrsfrkringsavtal Fdrsiikingsnummer SP8331 11.1.2 FOrsfrkringsavtal Fdrsiikingsnummer SP8331 1"1.1.2 i'j;}t'{$s'$1{i!!&{$$n;i,${d$3ijij,ij.li-s+}{},ji${'lii'{jii].j.$\$as{i.ij.si.s0s.$l..\na}r${$s}s}ti1s{{}$ 1 {10) Mariehtilts Bygg & Konsult AB Organisationsnummer

Läs mer

Star ta Pro/ENG I NE ER

Star ta Pro/ENG I NE ER 145 4 Välj att lad da ner fi - ler na till bo ken för an ting en Edu ca tio nal Edition eller den kommersiella versio - nen (des sa kom mer senare). 5 Lad da ner fi len, packa upp den och se till att under

Läs mer

Alings ås 2010-02-24. Sven Jo nas son Ste fan By dén

Alings ås 2010-02-24. Sven Jo nas son Ste fan By dén Fjällgatan 3 E, terrassen, 413 17 GÖTEBORG Tel 031-85 71 00 Fax 031-14 22 75 www.melica.se Gran skning för Ös tham mars kom mun av grund vat ten re la te ra de frå gor i Svensk Kärn bränsle han te ring

Läs mer

AVTRYCK. Tid, ting, minne

AVTRYCK. Tid, ting, minne AVTRYCK Tid, ting, minne AVTRYCK Tid, ting, minne Vad är historia? Historia är de människor som har levt före oss. Människor som har lämnat spår efter sig överallt. Spåren är avtryck som kan berätta om

Läs mer

Utvärdering på kursen RASK-Studieteknik Höstterminen 2011

Utvärdering på kursen RASK-Studieteknik Höstterminen 2011 Utvärdering på kursen RASK-Studieteknik Höstterminen 2011 Antal svar: 26 1. Öppen fråga Min spontana kommentar till dig Lasse är... Motiverande, bra energy, bra kunskap om ämnet, inspirerande som person,

Läs mer

IARV IANEJUM FIBER EKONDMISK FORENINE Sida 1 av 7

IARV IANEJUM FIBER EKONDMISK FORENINE Sida 1 av 7 IARV IANEJUM FIBER EKONDMISK FORENINE Sida 1 av 7 Datum 2012-09-16 Till Kommunstyrelsen ivara Kommun Larv Ldngjum Fibervillmed detta brev informera Erom pi hurforeningen ser pa kontakterna med Era tjdnstemin

Läs mer

variera/vælger du et alternativt garn, så tænk på at Strumpstickor/Pinde: 5 och/og 6 mm

variera/vælger du et alternativt garn, så tænk på at Strumpstickor/Pinde: 5 och/og 6 mm 985010000048 ECOLOGICO Basmönster tröja och kofta barn, dam, herr/sweater og trøje til børn, dame, herre Vid garnbyte: tänk på att garnåtgång och stickor kan Rundstickor/Rundpind: 5 och 6 mm, 40, 60, 80

Läs mer

Anknytningsteori SOM BAKGRUND FÖR FÖRSTÅELSE AV KVALITETER BAKOM VALET AV SÅNGER OCH I FÖRHÅLLANDE TILL BÖN SAMMAN MED BARN OCH FÖRÄLDRAR.

Anknytningsteori SOM BAKGRUND FÖR FÖRSTÅELSE AV KVALITETER BAKOM VALET AV SÅNGER OCH I FÖRHÅLLANDE TILL BÖN SAMMAN MED BARN OCH FÖRÄLDRAR. Anknytningsteori SOM BAKGRUND FÖR FÖRSTÅELSE AV KVALITETER BAKOM VALET AV SÅNGER OCH I FÖRHÅLLANDE TILL BÖN SAMMAN MED BARN OCH FÖRÄLDRAR. Anknytningsteori, Relation Gemenskap Kommunikation Bön Sång Gud

Läs mer

Beslutsfattande. Berndt Brehmer Avdelningen för ledningsvetenskap Militärvetenskapliga institutionen Försvarshögskolan berndt.brehmer@fhs.

Beslutsfattande. Berndt Brehmer Avdelningen för ledningsvetenskap Militärvetenskapliga institutionen Försvarshögskolan berndt.brehmer@fhs. Beslutsfattande Berndt Brehmer Avdelningen för ledningsvetenskap Militärvetenskapliga institutionen Försvarshögskolan berndt.brehmer@fhs.se Det er et pussig fenomen detta med att ta bestemmelser. I det

Läs mer

För länge sen hos Beethoven

För länge sen hos Beethoven Ludwig van Beethoven ör länge sen hos Beethoven Arrangemang Christian Ljunggren SATB calluna musik hb ör länge sen hos Beethoven Sopran Alt Tenor/Bas 4 8 12 ör länge sen hos Beethoven 4 2 4 2 4 2 j ör

Läs mer

Sverige under Gustav Vasa

Sverige under Gustav Vasa Sverige under Gustav Vasa Detta lektionsupplägg är planerat och genomfört av Daniel Feltborg. Upplägget är ett resultat av en praktiskt tillämpad uppgift i kursen Historiedidaktik då, nu och sedan, Malmö

Läs mer

Yrkescirkulation blandt jurister

Yrkescirkulation blandt jurister Onsdag den 20. august 1975 kl. 11 og kl. 14 Plenarmøde Yrkescirkulation blandt jurister Se bilag I Diskussionsleder: Mødets præsident, højesteretsdommer Ármann Snævarr, Island. Diskussionsiederen: Jeg

Läs mer

Beräkning med ord. -hur en dator hanterar perception. Linköpings universitet Artificiell intelligens 2 2010-10-03 Erik Claesson 880816-1692

Beräkning med ord. -hur en dator hanterar perception. Linköpings universitet Artificiell intelligens 2 2010-10-03 Erik Claesson 880816-1692 Beräkning med ord -hur en dator hanterar perception 2010-10-03 Erik Claesson 880816-1692 Innehåll Inledning... 3 Syfte... 3 Kan datorer hantera perception?... 4 Naturligt språk... 4 Fuzzy Granulation...

Läs mer

SMART OCH HÅLLBAR UPPHANDLING inom offentliga kök i NORDEN

SMART OCH HÅLLBAR UPPHANDLING inom offentliga kök i NORDEN Uppdaterat program Torsdag 23/1 Varför och hur arbetar vi med upphandling? 11.00 Check-in 12.00 Lunch 13.00 Välkommen och intro Vem är vi och vad önskar vi med oss hem från workshoppen? 13.30 Allmänn session:

Läs mer

www.cumap.se CuMap support - under julhelgenrna

www.cumap.se CuMap support - under julhelgenrna Årgång 3, nr 3, December 2009 Julen närmar sig och vi börjar redan tänka på ledighet Eller kanske inte! Under julhelgerna kör ni föreningar så många cumap-cuper att det knappt går att hålla räkningen på

Läs mer

Protokoll fran ordinarie stdmma for Skredsviks fiber ek. fcir.

Protokoll fran ordinarie stdmma for Skredsviks fiber ek. fcir. Protokoll fran ordinarie stdmma for Skredsviks fiber ek. fcir. Tid och plats: sdndagen den 19 apr1l2015 i bygdens hus, Skredsvik. $1. Miitets iippnande Frireningens ordforande Kj ell-ake Karlsson cippnar

Läs mer

Lyt, hør og forstå. Tekst Marie Bengts, Foto Mats Erlandsson, Ill Eva Lindström

Lyt, hør og forstå. Tekst Marie Bengts, Foto Mats Erlandsson, Ill Eva Lindström Lyt, hør og forstå Skultuna har længe været forbun med messingfremstilling. Nu er snarere kunsten at lytte og reflektere der er den gamle industribys særpræg. Tekst Marie Bengts, Foto Mats Erlandsson,

Läs mer

UTI. BOSTADSN,.iTTSToRENINGEN S :T THOMAS 6srna vallgatan 43. 2236t LUND

UTI. BOSTADSN,.iTTSToRENINGEN S :T THOMAS 6srna vallgatan 43. 2236t LUND REVISIONSBERATTELSE UTI BOSTADSN,.iTTSToRENINGEN S :T THOMAS 6srna vallgatan 43. 2236t LUND Vi har granskat Arsredovisningen och ett urval av underlagen fiir elopp och annan information i riikenskapshandlingama.

Läs mer

WfYm,, AhIKOfu4 2008-03- 0 +

WfYm,, AhIKOfu4 2008-03- 0 + WfYm,, Datum 2408-02-29 VAr beteckning BTN 2007-0719 I (3) Stads byg g nadskontoret Plan- och bygglov G6ran Nimmersj6 Delegationsbeslut B 086 Protokoll ftirt dver iirenden handlagt enligt 6 kap 33 $ kommunallagen

Läs mer

4-tråd, mo du lar kon takt. Alarm 1 st hög nivå 3..99 %, all tid hög re än steg 1

4-tråd, mo du lar kon takt. Alarm 1 st hög nivå 3..99 %, all tid hög re än steg 1 Drift- och montageinstruktion HC-2, Digital hygrostat HC-2 Ersätter: rev. 140320 All män na data Hygrostat Tek nis ka data m i-292se_14091 7.VP ] MIMA In di ke ring Pro gram me ring Fuktensor In kop pling

Läs mer

Flexi garderobe og skohylder

Flexi garderobe og skohylder garderobe og skohylder Denne serie af garderobe- og skohylder i birkekrydsfinér er præcis som navnet antyder: fleksibel og tilpasses til alle behov. Serien er udviklet kontinuerligt i samarbejde med vores

Läs mer

Gud är h e lig och rättvis. Enlig vår lag m åste e n bra dom are döm a e tt brott. Om dom are n tole re rar e tt brott är h an k orrupt och m åste bli

Gud är h e lig och rättvis. Enlig vår lag m åste e n bra dom are döm a e tt brott. Om dom are n tole re rar e tt brott är h an k orrupt och m åste bli Lag 1 Gud är h e lig och rättvis Enlig vår lag m åste e n bra dom are döm a e tt brott. Om dom are n tole re rar e tt brott är h an k orrupt och m åste bli straffad. Rättfärdigh e t och rätt är din trons

Läs mer

Varför en manusförfattare?

Varför en manusförfattare? Varför en manusförfattare? Tove Frambäcks föredrag vid Centrum för dramatiks seminarium Att skapa en berättelse på Sjöhistoriska den 2 april 2012. på Naturhistoriska riksmuseet. Bakgrunden till valet att

Läs mer

FIRST LEGO League. Härnösand 2012

FIRST LEGO League. Härnösand 2012 FIRST LEGO League Härnösand 2012 Presentasjon av laget Team Spam Vi kommer fra Härnösand Snittalderen på våre deltakere er 14 år Laget består av 7 jenter og 4 gutter. Vi representerer Kastellskolan Type

Läs mer

Kan dit projekt løse fælles udfordringer i Danmark, Sverige og Norge?

Kan dit projekt løse fælles udfordringer i Danmark, Sverige og Norge? Kan dit projekt løse fælles udfordringer i Danmark, Sverige og Norge? Om finansiel støtte fra EU-programmet Interreg Öresund-Kattegat-Skagerrak 2014-2020 Hvad er Interreg Öresund-Kattegat-Skagerrak? Et

Läs mer

nvu 20rr- 1 1-30 20rI- 12-05 norra vastmanlands utbildningsf6rbund 20r2-o 1-03 r(7) SammantrAde sprotokoll

nvu 20rr- 1 1-30 20rI- 12-05 norra vastmanlands utbildningsf6rbund 20r2-o 1-03 r(7) SammantrAde sprotokoll norra vastmanlands SammantrAde sprotokoll 20LI- 1 1-30 r(7) Plats och tid 2oll-11-30 kl. 09.00-11.30 pa Brinellskolan expedition Beslutande Henning Bask Helena Werner Shiro Biranvand Ordforande Ovriga

Läs mer

RELIGIONSKUNSKAP. Ämnets syfte och roll i utbildningen

RELIGIONSKUNSKAP. Ämnets syfte och roll i utbildningen RELIGIONSKUNSKAP Ämnets syfte och roll i utbildningen Religionskunskap bidrar till att utveckla förmågan att förstå och reflektera över sig själv, sitt liv och sin omgivning och utveckla en beredskap att

Läs mer

26 28 29.2 33 37 40.3 47

26 28 29.2 33 37 40.3 47 26 28 29.2 33 37 40.3 47 33 VARV VÆRFT Delphia, som ägs av två bröder, startade att bygga båtar 1990. Idag har man Polens och en utav Europas modernaste produktionsanläggningar för att bygga både motor-

Läs mer

ACAS - ADAPTIVE COMPETENCY ASSESSMENT SURVEY - Copyright Dansk & Partners

ACAS - ADAPTIVE COMPETENCY ASSESSMENT SURVEY - Copyright Dansk & Partners ACAS - ADAPTIVE COMPETENCY ASSESSMENT SURVEY - En kartläggning av kostigarna i organisationen görs med metoden ACAS Adaptive Competence Assessment Survey Kostigarna = de informella vägarna för kompetensöverföring

Läs mer

FIRST LEGO League. Härnösand 2010

FIRST LEGO League. Härnösand 2010 FIRST LEGO League Härnösand 2010 Presentasjon av laget The Arrows Vi kommer fra Liden Snittalderen på våre deltakere er 11 år Laget består av 3 jenter og 7 gutter. Vi representerer Anundgårds skola Type

Läs mer

ARBETSRAPPORT NR 1 INOM GAVRA-PROJEKTET. Thomas Thomell & Gunnar Olofsson. En grekisk invandrares livshistoria (2003)

ARBETSRAPPORT NR 1 INOM GAVRA-PROJEKTET. Thomas Thomell & Gunnar Olofsson. En grekisk invandrares livshistoria (2003) ARBETSRAPPORT NR 1 INOM GAVRA-PROJEKTET Thomas Thomell & Gunnar Olofsson En grekisk invandrares livshistoria (2003) En grekisk invandrares livshistoria av Thomas Thomell & Gunnar Olofsson, forskningsassistent

Läs mer

Forstiielsens villkor

Forstiielsens villkor TORE NORDENSTAM Forstiielsens villkor Lattlasthet och forstielse Nar ar texter lattlasta och nar ar texter svirlasta? Det har bedrivits en he1 del sprikvetenskaplig forskning om detta, och det ar naturligt

Läs mer

'PJII."t. IFr.n och med. ii20 1 1/ 7 6 9 6. PROJEKTSTÖO - Slutrapport. A. Uppgifter om stöd mottagare. ö.t. Projektet genomfördes under perioden

'PJII.t. IFr.n och med. ii20 1 1/ 7 6 9 6. PROJEKTSTÖO - Slutrapport. A. Uppgifter om stöd mottagare. ö.t. Projektet genomfördes under perioden ~ Jordbruks verket Du ska anvanda bla nketten for att skriva et! $IlSl:rappott som besilriver genomforandet och resultatet av pro;e«tet. JQfdbru ksyen..et konvner att publicera rappotten i databasen for

Läs mer

Allsang med Terje og Ann-Kristin

Allsang med Terje og Ann-Kristin Allsang med Terje og Ann-Kristin E - dur DE NÆRE TING DITT SINN MONNE FLYVE SÅ VIDE OMKRING DET ER SOM DU GLEMMER DE NÆRE TING DET ER SOM DU ALDRI EN TIME HAR FRED DU LENGTER BESTANDIG ET ANNET STED DU

Läs mer

Soft Step. NO: Øvelser

Soft Step. NO: Øvelser Soft Step NO: Øvelser Her får du en komplett trening av styrke, stabilitet, utholdenhet, bevegelighet, koordinasjon, kroppskontroll og en flott kroppsholdning! 1 Magemuskulatur, stabilitet i bekken og

Läs mer

DARTS DISPLAY. På tre väggdisplayer får man ett komplett sortiment av Kamasans flugkrok.

DARTS DISPLAY. På tre väggdisplayer får man ett komplett sortiment av Kamasans flugkrok. På tre väggdisplayer får man ett komplett sortiment av Kamasans flugkrok. KAMASAN VÄGGDISPLAY - FLUGKROK Väggdisplay med 30 pegar för Kamasan flugkrok. Bild och textinformation om krokarna samt slutkortsmärkning

Läs mer

Vi översänder här pressinformation om Edouard Boubat.

Vi översänder här pressinformation om Edouard Boubat. Göteborg 1988-05-11 ERNA OCH VICTOR HASSELBLADS STIFTELSE Till redaktionen Hasselbladstiftelsen utdelar i år för åttonde gången det internationella fotopriset, som väckt stort intresse världen över. Pristagare

Läs mer

Vägar till en intuitiv metodik

Vägar till en intuitiv metodik MAJDAGARNA 2008 Interna nordiska studiedagar för läkepedagogik och socialterapi Vägar till en intuitiv metodik 30 april 4 maj 2008 i Kulturhuset, Ytterjärna. Nordiska förbundet för läkepedagogik och socialterapi

Läs mer

Bakgrund och frågeställning

Bakgrund och frågeställning Bakgrund och frågeställning Jag har i flera åkt besökt Berlin. Den internationella och mångkulturella atmosfären gör att så fort jag sätter min fot i staden känner jag mig välkommen. Så när det var dags

Läs mer

a) r", l rt at I'yl,tt,, ol d"4,\,/ Pia Blomgren \,J Avdelningschef NORRTALJE KOMMUN

a) r, l rt at I'yl,tt,, ol d4,\,/ Pia Blomgren \,J Avdelningschef NORRTALJE KOMMUN TJANSTEUTLATANDE 2013-tt-12 it Socialniimnden Oversyn av socialtjiinstens hantering av bostadsfrfrgor samt ftirslag till ftiriindring Socialniimnden ltireslis besluta: 3j! f'dresli Kommunstyrelsen att

Läs mer

Utbildning Lärande. education & learning TEMA: PERSPEKTIV PÅ GYMNASIAL YRKESUTBILDNING 1/2013

Utbildning Lärande. education & learning TEMA: PERSPEKTIV PÅ GYMNASIAL YRKESUTBILDNING 1/2013 & Utbildning Lärande education & learning 1/2013 TEMA: PERSPEKTIV PÅ GYMNASIAL YRKESUTBILDNING EN TIDSKRIFT SOM UTGES AV AVDELNINGEN BARNS, UNGAS OCH VUXNAS LÄRANDE VID HÖGSKOLAN I SKÖVDE Utbildning &

Läs mer

I Kristus själv Stuart Townend/Keith Getry Arr: Thomas Hellsten

I Kristus själv Stuart Townend/Keith Getry Arr: Thomas Hellsten / K G vensk text: Åsa & ara urge I Kristus sälv tuart ownend/keith Getry rr: homas Hellsten Fiol/flöt 4 3 5 1 10 V 2 1I Kris tus Mm sälv ag fun nit liv Han är mitt lus, min kraft, min Mm 14 V sång En sä

Läs mer

FOn Bo s rad snarrsforenrngen s MEDJAN 2003 ARSREDOVISNING. Styrelsen avger hdrmed Arsredovisning for Brf. Smedjans verksamhet under 2003.

FOn Bo s rad snarrsforenrngen s MEDJAN 2003 ARSREDOVISNING. Styrelsen avger hdrmed Arsredovisning for Brf. Smedjans verksamhet under 2003. ARSREDOVISNING FOn Bo s rad snarrsforenrngen s MEDJAN 3 Styrelsen avger hdrmed Arsredovisning for Brf. Smedjans verksamhet under 3. Fiirvaltningsb erfr ttels e Styrelse Styrelsen har under hret 3 haft

Läs mer

HISTORISK TIDSKRIFT (Sweden) 129:2 2009

HISTORISK TIDSKRIFT (Sweden) 129:2 2009 HISTORISK TIDSKRIFT (Sweden) 129:2 2009 Det så kallade Elefantmötet Replik till Bengt Gustafsson Av Ola Tunander Bengt Gustafsson skriver i det förra numret av Historisk tidskrift att jag skulle ha citerat

Läs mer

Ett originalarbete av Notke i Öja, Södermanland Roosval, Johnny Fornvännen 226-230 http://kulturarvsdata.se/raa/fornvannen/html/1954_226 Ingår i:

Ett originalarbete av Notke i Öja, Södermanland Roosval, Johnny Fornvännen 226-230 http://kulturarvsdata.se/raa/fornvannen/html/1954_226 Ingår i: Ett originalarbete av Notke i Öja, Södermanland Roosval, Johnny Fornvännen 226-230 http://kulturarvsdata.se/raa/fornvannen/html/1954_226 Ingår i: samla.raa.se ETT ORIGINALARBETE AV NOTKE I ÖJA, SÖDERMANLAND

Läs mer

MEDLEMSBOK. Roslags-Breviks F a s ti ghe t s fi garefii ren in g. ll. p. 8.

MEDLEMSBOK. Roslags-Breviks F a s ti ghe t s fi garefii ren in g. ll. p. 8. MEDLEMSBOK Nr i Roslags-Breviks F a s ti ghe t s fi garefii ren in g ll. p. 8. STADGAR Reuiderade enligt beslut ordinarie d.rsmiite den 27 mars 1953 och uid extra sammqntriide den 11 maj 1953 (S 5 S I7),

Läs mer

-fest i dagarna. tre. ls n

-fest i dagarna. tre. ls n Kungsfotor 30 -fest i dagarna tre ls n Festi dagarna tre blev det nir Kungsfoto fyllde 30 ir. Den 2 decembertrdffades man pi Sheraton i Stockholm, fredagen direfter var det dags fiir Malmiilabbet, som

Läs mer

1 av 5 2011-06-16 12.29

1 av 5 2011-06-16 12.29 PROGRAM A-Ö / SVT PLAY / NYHETER HEM //7:00//STOCKHOLM////////////////////////////////////////////////////////////// / Man vill ju lära känna dom, säger Oscar Poulsen som ikväll ställer ut Ett porträtt

Läs mer

Barn och vuxna stora och små, upp och stå på tå Även då, även då vi ej kan himlen nå.

Barn och vuxna stora och små, upp och stå på tå Även då, även då vi ej kan himlen nå. Solen har gått ner Solen har gått ner, mörkret faller till, inget kan gå fel, men ser vi efter får vi se För det är nu de visar sig fram. Deras sanna jag, som ej får blomma om dan, lyser upp som en brand.

Läs mer

och MorsrANo MusEr,T som MAKT

och MorsrANo MusEr,T som MAKT N()RI)lsK M(rsr()l()(;l t996.1, s. I l MusEr,T som MAKT och MorsrANo Makt. Som ram ftir sitt brollop 1810 med Marie Louise av Osterrike valde Napoleon Louvren, vid den tiden Musde Napoldon. Paret poserade

Läs mer

216 r 3/6 KOMPOTEK KOMPOTEK AB TEL. 08702 96 70. IDRIFTTAGNINGSINSTRUKTION 2006 - R1O - RlOO Sid. 1-7. INSTRUKTIONER. SAKERH ETSINSTRU KTIONER.

216 r 3/6 KOMPOTEK KOMPOTEK AB TEL. 08702 96 70. IDRIFTTAGNINGSINSTRUKTION 2006 - R1O - RlOO Sid. 1-7. INSTRUKTIONER. SAKERH ETSINSTRU KTIONER. INSTRUKTIONER. IDRIFTTAGNINGSINSTRUKTION 2006 - R1O - RlOO Sid. 1-7. 216 r 3/6 KOMPOTEK BESKRIVNING. KOMPOTEK / VALPES man6verdon dr konstruerat fiir mandvrering av ventiler med 90o vridning (180'mot f6rfrigan).

Läs mer

M an måste inte gå beväpnad som många tror, sa

M an måste inte gå beväpnad som många tror, sa Från kulturkrock till minibyråkrati En utvärdering av Ungdomsteamet i Bergsjön Rapport 6:2001 RAPPORT M an måste inte gå beväpnad som många tror, sa en av ungdomarna som börjat engagera sig som ledare

Läs mer

Tema: Slamspridning på åkermark Hur hanteras slammet i Danmark? Sune Aagot Sckerl

Tema: Slamspridning på åkermark Hur hanteras slammet i Danmark? Sune Aagot Sckerl Tema: Slamspridning på åkermark Hur hanteras slammet i Danmark? Sune Aagot Sckerl Brancheforeningen for Genanvendelse af Organiske Ressourcer til Jordbrugsformål Vem är jag? Ordförande i BGORJ Affärsområdeschef

Läs mer

$ I Stiimmans tippnande Elisabeth Sdderlind viilkomnar alla och lorklarar stiimman dppnad.

$ I Stiimmans tippnande Elisabeth Sdderlind viilkomnar alla och lorklarar stiimman dppnad. Protokoll ftirt vid regionftireningsstiimma med Fiireningen fiir bliidarsjuka i Stockholm, den 25 april2010 pfl Vin & Sprithistoriska Museet, Dalagatan 100 i Stockholm $ I Stiimmans tippnande Elisabeth

Läs mer

Nummer 19, 2013: Uppväxt och framtid

Nummer 19, 2013: Uppväxt och framtid Nummer 19, 2013: Uppväxt och framtid Arvastson G., Hartman T., Pripp O. & Waldén S. Inledning 1 3 Pless M. Fortællinger fra kanten: Udsatte unges fremtidsdrømme og uddannelsesveje 4 12 Nygren G. Högstadieelever

Läs mer

Beredskapsavtal. Fastigo Fastighets, Sif, Ledarna, CF, Sv Arkitekter, SKTF. Giltigt från 1990-01-01

Beredskapsavtal. Fastigo Fastighets, Sif, Ledarna, CF, Sv Arkitekter, SKTF. Giltigt från 1990-01-01 Beredskapsavtal Fastigo Fastighets, Sif, Ledarna, CF, Sv Arkitekter, SKTF Giltigt från 1990-01-01 Förhandlingsprotokoll Mån da gen den 1 juni 1987 med ändringar onsdagen den 24 juli 1996 Par ter Fastigo,

Läs mer

TEKNISKA MUSEETS POLICY FÖR DOKUMENTATION, INSAMLING OCH GALLRING

TEKNISKA MUSEETS POLICY FÖR DOKUMENTATION, INSAMLING OCH GALLRING TEKNISKA MUSEETS POLICY FÖR DOKUMENTATION, INSAMLING OCH GALLRING Denna policy omfattar dokumentation samt insamling och gallring av föremål, skrivna dokument, arkivalier, fotografier, film, inspelat ljud,

Läs mer

Kvalitetsanalys. Åsalyckans fritidshem

Kvalitetsanalys. Åsalyckans fritidshem Kvalitetsanalys Åsalyckans fritidshem Innehållsförteckning et av årets verksamhet... 3 Normer och värden... 3 Verksamhetens resultat... 4 Inflytande/delaktighet... 7 Arbete i verksamheten... 8 Övriga mål

Läs mer

2.1.2. Basvokabulär efter fallande Fmod Basic vocabulary by descending Fmod

2.1.2. Basvokabulär efter fallande Fmod Basic vocabulary by descending Fmod 2.1.2. Basvokabulär efter fallande Fmod Basic vocabulary by descending Fmod och 30340 30856,983,953 sitt pn U52 ] 172,983,901 ofta 535,2 551,971,897 i PP 27867 29461*,946.902 dessa 1141 1188,960,876 står

Läs mer

BAsta wtebletntnarl. " Kent Andraasson - odt, Medlemsavgiften Ar endast 100:

BAsta wtebletntnarl.  Kent Andraasson - odt, Medlemsavgiften Ar endast 100: Medlemsavgiften Ar endast 100: BAsta wtebletntnarl Sa har vi nu entligen kommit pe plats med var expedition pe Sl Pauligatan i stadsdelen Lunden. Nira lill buss nr 60 i liusa och trevliga rum. Men visst

Läs mer

FIRST LEGO League. Härnösand 2011

FIRST LEGO League. Härnösand 2011 FIRST LEGO League Härnösand 2011 Presentasjon av laget Söråkers LEGO Team Vi kommer fra Söråker Snittalderen på våre deltakere er 11 år Laget består av 2 jenter og 7 gutter. Vi representerer Söråkers skola

Läs mer

Protokoll fört vid telefonmöte med JPK den 9/6 2015 kl. 19:00

Protokoll fört vid telefonmöte med JPK den 9/6 2015 kl. 19:00 Protokoll fört vid telefonmöte med JPK den 9/6 2015 kl. 19:00 Närvarande: Dick Wedin, Lars-Gunnar Svensson (f.o.m 9), Björn Aspelin, Inga-Lill Håkansson ( 1-6), Bo Ynger och Folke Johansson (sammankallande).

Läs mer

MED HISTORIEN SOM KOMPASS

MED HISTORIEN SOM KOMPASS MED HISTORIEN SOM KOMPASS MUSUND, Lunds universitet och Riksantikvarieämbetet bjuder in till konferens på LUX, LUNDS UNIVERSITET 25-27 AUGUSTI 2015 Musund samlar chefer och medarbetare från ABM-sektorn

Läs mer

Perspektiv på kunskap

Perspektiv på kunskap Perspektiv på kunskap Alt. 1. Kunskap är något objektivt, som kan fastställas oberoende av den som söker. Alt. 2. Kunskap är relativ och subjektiv. Vad som betraktas som kunskap är beroende av sammanhanget

Läs mer

ABVN016 (projekt delen), 15 hp. Välj också ABVN11 (teoretisk del) 7,5 hp Kulturhistoriska byggnader, NATIONALMUSEUM STOCKHOLM

ABVN016 (projekt delen), 15 hp. Välj också ABVN11 (teoretisk del) 7,5 hp Kulturhistoriska byggnader, NATIONALMUSEUM STOCKHOLM ABVN016 (projekt delen), 15 hp Välj också ABVN11 (teoretisk del) 7,5 hp Kulturhistoriska byggnader, NATIONALMUSEUM STOCKHOLM Den svenska Nationalmuseum, vid havet i stadens centrum av Stockholm Nationalmuseum

Läs mer

Den fcirsta musikfcireningen.

Den fcirsta musikfcireningen. Den fcirsta musikfcireningen. 15 Fredrik Granstrortr var dett forste irrom fdrsamlingen, som genom strdngmusik hojde stdmningen pn motena. Han fick snart en,,vapenbroder" i Josef Karlsson f rin Fagerstir.

Läs mer

ffi8cf Till föijd crv devqlveringen av den svensko kronon uppstod kursföriuster på 75 miljoner kronor på moderbologets utländsko lån.

ffi8cf Till föijd crv devqlveringen av den svensko kronon uppstod kursföriuster på 75 miljoner kronor på moderbologets utländsko lån. ffi8cf Pressmeddelonde Aktiebologet SKF:s styrelse sommonträdde föjonde uppgifter lömnodes om resultotet noderno 1977. p& onsdogerl, vorvid för de försto åtto må- SKF-koncernen Under perioden jonuori ti

Läs mer

Norden och Östersjöriket Sverige ca 1500-1700

Norden och Östersjöriket Sverige ca 1500-1700 Historia åk 4-6 - Centralt innehåll Nordens och Östersjöområdets deltagande i ett globalt utbyte Den svenska statens framväxt och organisation Det svenska Östersjöriket Orsaker, konsekvenser och migration

Läs mer

Äganderätt till lägenhet

Äganderätt till lägenhet Torsdagen den 20 augusti 1981 kl. 14 Sektionsmöte 335 Äganderätt till lägenhet Referat, se bilaga 14 (del II, s. 193) Debattledare: ordföranden i bostadsdomstolen ULF GAD, Sverige Referenten, docent ANDERS

Läs mer

Motion till LO-kongressen 2012 Allmän arbetsförsäkring

Motion till LO-kongressen 2012 Allmän arbetsförsäkring Motion till LO-kongressen 2012 Allmän arbetsförsäkring I social d e m o k r a t i s k a partie ts Råds la g o m jobb i börja n av 2008 för d e jag tillsa m m a n s me d tre ka m r a t e r fra m idé n o

Läs mer

S v en r ap p o r t erar om att man p r eliminärbokat d atumen 2 2 o ch 29

S v en r ap p o r t erar om att man p r eliminärbokat d atumen 2 2 o ch 29 Medlemsmöte 16/8-08 Bilagor 1 D a g o r d n i n g 2 N ä r v arolista 1 M ö t e t s ö p p n a n d e J o j j e f ö r k l arar mötet öppnat. 2 Fo r m a l i a M ö t e t b eslutar a t t : J o j j e v al s t

Läs mer

RESULTATET AV FÖRSTA VECKANS

RESULTATET AV FÖRSTA VECKANS RESULTATET AV FÖRSTA VECKANS HEMUPPGIFTER HEK 211:2 VT 2002 Hemuppgiften var: Skriv en enkel och lättfattlig berättelse som beskriver något som avhandlats på kursen. SAGAN OM JIM - en illustrerad klassiker

Läs mer

FRÖSET - SMÅLAND. Fröset 7:6 Hånger församling Värnamo kommun, Jönköpings län. www.skogsmark.nu S K O G S M A R K A B 1

FRÖSET - SMÅLAND. Fröset 7:6 Hånger församling Värnamo kommun, Jönköpings län. www.skogsmark.nu S K O G S M A R K A B 1 . FRÖSET - SMÅLAND Fröset 7:6 Hånger församling Värnamo kommun, Jönköpings län www.skogsmark.nu S K O G S M A R K A B 1 S K O G S G Å R D 2 9 H A ALLMÄNT L a n t lig t b o e n de me d b ra lä g e e n da

Läs mer

#g-{.rfl. ffi LANSSTYHELSEN VASIEBNORBLANO. Beslut om projektstitd. Beslutsnummer 2013-81655. BeSlut 2013-12-18. Beslutsfattare

#g-{.rfl. ffi LANSSTYHELSEN VASIEBNORBLANO. Beslut om projektstitd. Beslutsnummer 2013-81655. BeSlut 2013-12-18. Beslutsfattare & ffi LANSSTYHELSEN VASIEBNORBLANO E!roFd*r lodtrildoldco t( hnd$todrdt idloo; bropa h sbrr i hfldrty$bof,&.0 BeSlut 2013-12-18 Beslutsnummer 2013-81655 Beslut om projektstitd Ldnsstyrelsen beslutar att

Läs mer

JAG SKRIVER I BLINDO PDF

JAG SKRIVER I BLINDO PDF JAG SKRIVER I BLINDO PDF ==> Download: JAG SKRIVER I BLINDO PDF JAG SKRIVER I BLINDO PDF - Are you searching for Jag Skriver I Blindo Books? Now, you will be happy that at this time Jag Skriver I Blindo

Läs mer

KLASSISK GREKISKA SPRÅK OCH KULTUR

KLASSISK GREKISKA SPRÅK OCH KULTUR KLASSISK GREKISKA SPRÅK OCH KULTUR Ämnet klassisk grekiska språk och kultur är till sin karaktär ett humanistiskt ämne som förenar språk- och kulturstudier. Grekiska har varit gemensamt språk för befolkningen

Läs mer

Tidsmaskinen! På besök i. Romarriket och kristendomen

Tidsmaskinen! På besök i. Romarriket och kristendomen Tidsmaskinen! På besök i Romarriket och kristendomen Wow! Du har uppfunnit en tidsmaskin och bestämmer dig för att resa bakåt i tiden! Du åker till Romarriket där du får lära dig massa intressanta saker.

Läs mer

@Anticimex' ATT FOR BYCCA OCH SKYDDA

@Anticimex' ATT FOR BYCCA OCH SKYDDA @Anticimex' ATT FOR BYCCA OCH SKYDDA Marie Sjoberg, Bengt-Olof Karlsson Slittervdigen 109 35253 Viixjo Anticimex overlatelsebesiktning av smahus for BesiKningsnummer MS5706{142 Besiktning 20070103 av fastigheten

Läs mer

Läs bilden. Bildkonst och litteratur för högstadiet och gymnasiet. Lärarhandledning. Ett studiematerial från Länsmuseet Halmstad

Läs bilden. Bildkonst och litteratur för högstadiet och gymnasiet. Lärarhandledning. Ett studiematerial från Länsmuseet Halmstad Läs bilden Bildkonst och litteratur för högstadiet och gymnasiet Lärarhandledning Ett studiematerial från Länsmuseet Halmstad Välkommen till Läs bilden Detta är en beskrivning av hur man kan arbeta med

Läs mer

. 26 Nr. I 1998 Pris 50:- "+.r

. 26 Nr. I 1998 Pris 50:- +.r FOLIGTS HISTORI. 26 Nr. I 1998 Pris 50:- "+.r Trollhilttan och egnahemsomredet Striimslund Tiollhlittan har vdxt fram som ett till formen lflnssmalt samhiille pa den ostra sidan av GOia alv. Invflnarantalet

Läs mer

Kenneth Gustavsson. Thomas Wågström. Åke Arenhill. Ulrika Linder 6/7-4/8 2013

Kenneth Gustavsson. Thomas Wågström. Åke Arenhill. Ulrika Linder 6/7-4/8 2013 GALLERI FINAL STÄLLER UT I BÄSTEKILLE Kenneth Gustavsson FOTO Thomas Wågström FOTO Åke Arenhill ILLUSTRATIONER Ulrika Linder TECKNINGAR 6/7-4/8 2013 vernissage lördagen den 6 juli kl 11-17 PER LINDSTRÖM,

Läs mer

Vdgledning for underhallsansvaret

Vdgledning for underhallsansvaret Vdgledning for underhallsansvaret I en bostadsrittsforening gdller i stora drag att bostadsrittshavaren ansvarar for att underhilla ligenhetens inre, med undantag for ledningar for avlopp, virme, gas,

Läs mer